Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om enkel majoritet vid ombildning till bostadsrätt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommunala bostadsbolag och andra fastighetsägare skall kunna äga bostadsrätter som bebos med hyresrätt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reglerna om oäkta bostadsföretag ändras.1
1 Yrkande 3 hänvisat till SkU.
Fler bör ges möjlighet att äga sin bostad och få kontroll över sina boendekostnader. I storstäderna finns de flesta bostäderna i flerfamiljshus med hyresrätt. Den ägandeform som idag i praktiken står till buds för hyresgäster som vill äga och ta ansvar för sitt eget boende är att bilda bostadsrätt. I våra storstäder vill många hyresgäster köpa husen där de bor och bilda bostadsrätt när möjligheten ges. I denna motion behandlas hur olika hinder för ombildning till bostadsrätt skall kunna undanröjas.
Det finns emellertid flera hinder för hyresgäster som vill ta över hyreshus. När det är fråga om stora fastigheter med många lägenheter kan processen att bilda bostadsrättsförening vara komplicerad. När ytterligare besvärligheter tillkommer riskerar ombildningen att stoppas helt.
Ett exempel är att det fordras en kvalificerad majoritet av hyresgästerna för att kunna bilda bostadsrättsförening. Om bostadsrättsföreningen tar över fastigheten får de som inte vill vara med i bostadsrättsföreningen bo kvar som hyresgäster. Det skulle underlätta att ombilda fastigheter till bostadsrätt om det bara krävdes enkel majoritet för att bilda bostadsrättsförening. De som vill fortsätta att bo med hyresrätt kan göra det precis lika väl som när det krävs kvalificerad tvåtredjedelsmajoritet.
För att underlätta processen ytterligare skulle det vara en fördel om den före detta hyresvärden kan kvarstå som ägare till de lägenheter där hyresgästerna vill bo kvar med hyresrätt. På detta sätt skulle investeringen för dem som vill ta över sin bostad med bostadsrätt kunna bli mindre. De kommunala bostadsbolagen äger stora fastigheter runt storstäderna. Hyresrätten är ofta den helt dominerande upplåtelseformen och det är önskvärt att fler bostäder kan upplåtas med bostadsrätt. Om åtminstone kommunala bolag skulle kunna kvarstå som ägare till de lägenheter som skall bebos med hyresrätt skulle ombildningar till bostadsrätt underlättas betydligt. Möjligheten att även andra fastighetsägare skall kunna kvarstå som ägare bör utredas närmare med hänsyn till andra regler, till exempel reglerna om dubbelupplåtelse.
Många hyreshus i storstäderna har affärs- och kontorslokaler i de nedre planen. För att man skall kunna ombilda en sådan fastighet till bostadsrätt måste minst 60 procent av taxeringvärdet hänföra sig till bostäder. Om 40 procent eller mer av taxeringsvärdet på fastigheten hänför sig till affärslokaler kan inte fastigheten ombildas till bostadsrätt utan blir ett så kallat oäkta bostadsföretag med komplicerad och för den boende dyrbar beskattning som hyreshus. I praktiken omöjliggörs ombildning till bostadsrätt.
Bostadsrättsföreningar i hus där taxeringsvärdet avseende affärslokaler ligger i närheten av 40 procent kan plötsligt ändras till oäkta bostadsföretag när taxeringsvärdet ökar snabbare för affärslokaler i jämförelse med bostäder, vilket är normalfallet. För att underlätta att även hyreshus med lokaler skall kunna ombildas bör denna regel ändras så att den istället baseras på ytan. Möjligheten att endast lokaldelen beskattas som hyreshus medan bostadsdelen beskattas som bostadsrätt bör övervägas.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Anna Lilliehöök (m) |