Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att överföra Heby kommun till Uppsala län fr.o.m. den 1 januari 2003.
I samband med 1998 års val anordnades en folkomröstning i Heby. Medborgarna hade att ta ställning till vilket län Heby kommun skulle tillhöra i framtiden. Resultatet av folkomröstningen blev att 57,7 procent av de röstande valde alternativet Uppsala län och 39,9 procent alternativet Västmanlands län.
Med hänvisning till folkomröstningsresultatet beslutade ett enigt Heby kommunfullmäktige den 9 november 1998 att inge en framställan till regeringen att Heby kommun snarast överförs till Uppsala län.
Denna framställan överlämnades i december 1998 av regeringen till Kammarkollegiet. Kollegiet inhämtade remissyttranden från Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Landstinget i Västmanlands län och Landstinget i Uppsala län. Efter att beaktat dessa uppdrog kollegiet i juni 1999 åt Svenska Kommunförbundet att utreda förutsättningarna för ett byte av landsting för Heby kommun. Sammanfattningsvis kan man säga att Kommunförbundet inte såg några avgörande hinder för ett länsbyte för Heby kommun.
I oktober 2000 kom Kammarkollegiet med sitt yttrande i frågan. Kollegiet gjorde bedömningen att en överföring av Heby kommun från Västmanlands läns landsting till Uppsala läns landsting innebär fördelar ur näringsgeografisk synvinkel. Heby ingår redan i Uppsalas lokala arbetsmarknad. Även med avseende på andra näringsgeografiska faktorer är sambandet med Uppsalaregionen starkt. En förändring skulle inte medföra några påtagliga ekonomiska konsekvenser för den enskilde kommunmedborgarens ekonomi. En majoritet av befolkningen förordar Uppsala län framför Västmanlands län. Vidare önskar Heby kommun genom sitt fullmäktige att en ändring sker. De näringspolitiska faktorerna samt befolkningens och kommunens önskan att byta län talar, enligt Kammarkollegiet, således för en ändring av läns- och landstingsgränsen för den del av Västmanlands läns landsting som utgörs av Heby kommun.
I april 2001 avslog regeringen Heby kommuns länsbytesansökan. Främsta bevekelsegrunden var att en sådan indelningsändring skulle ha en negativ påverkan på sjukvården i Västmanland. Andra utredningar, exempelvis Kommunförbundets, menar att sjukvården inte alls skulle försämras.
Kommunfullmäktige i Heby beslutade i juni 2001 att skicka in en förnyad ansökan sedan en majoritet i riksdagen antagit ett uttalande som uppmanade regeringen att följa folkviljan i Heby kommun. Riksdagsmajoriteten sa att en ny ansökan från Heby kommun att få byta från Västmanlands till Uppsala län från 1 januari 2003 borde regeringen bifalla.
Hebys nya länsbytesansökan diariefördes på Justitiedepartementets kommunenhet den 26 juni 2001. Kammarkollegiet fick den först den 29 augusti: På Kammarkollegiet säger man att det inte framkommit något nytt och hänvisar till sitt förra utlåtande. Det är mycket anmärkningsvärt att regeringen legat på ansökan och därmed bromsat handläggningen.
När Heby kommunfullmäktige, Svenska Kommunförbundet, Kammarkollegiet och majoriteten i riksdagen går på samma linje som folket i Heby och regeringen ändå väljer att inte tillåta detta, måste man ju fråga sig vilka skäl som egentligen ligger bakom regeringens ovilja till hebyborna?
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Mikael Oscarsson (kd) |