Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna att bygga en ”grön” stad på en lämplig plats i Sverige.
1997 och 1999 motionerade vi om att få igång ett grönt stadsprojekt, som kunde visa på kretsloppsbaserade helhetslösningar för alla flöden i ett tättbebyggt område. Bo01, bomässan med det ”gröna” kvarteret i Malmö, ansågs av många som ett delvis förverkligande av ett sådant projekt. Med facit i hand kan man dock konstatera att projektet blev något annat. Den exklusiva placeringen vid stranden och det lyxiga utförandet har gjort boendekostnaderna alltför dyra. Det har skapats ytterligare en ”gräddhylla” – inte ett billigt, hållbart ekologiskt boende som kan stå som modell för framtida kvarters- och stadsbildningar.
Utvecklingen som såg så lovande ut för några år sedan, med ett ökande antal ekobyar och inbrytningar med ekokvarter i städerna m.m., tycks nu ha stannat av något. Det behövs därför ett nytt, stort och spännande projekt, med helhetslösningar, för att fortsätta utvecklingen mot framtidens stadsform, en livsmiljö för barnen, det socialt och ekologiskt hållbara samhället.
Teknikutvecklingen inom byggbranschen har gått mycket snabbt och alltfler materialtillverkare väljer bort de sämre alternativen. Ändå finns fortfarande exempel på motsatsen: nybyggda hus som möglar och ruttnar inom några år. Dålig byggkvalitet och dåliga material har ännu inte fasats ut helt och hållet.
Reaktionen på flera årtiondens felbyggande har inneburit en ny medvetenhet bland människor och ett allt starkare intresse av att söka sig tillbaka till ”rena” och naturliga material och använda sig av förnybara energialternativ i form av jord-, berg- och havsvärme, solvärme med solfångare, vindkraft och inte minst solceller för elektricitet. Det ligger en stor utmaning i att lyckas separera och sluta de olika kretsloppen, så att det vi återför till jorden inte är smittat med t.ex. kadmium, koppar, zink, silver, volfram, platina eller uran, vilket vi erfar med nuvarande slamspridning.
Den svenska byggforskningen har kunnat flytta fram positionerna steg för steg och Boverket har under senare delen av 90-talet publicerat en mängd rapporter om hälso- och miljöriktigt byggande. Materialtillverkarna väntar bara på efterfrågan och marknaden.
De tidigare motionerna om ett nytt grönt stadsprojekt avslogs visserligen i riksdagen, men det fanns ett ganska utbrett intresse för idén. Därför återkommer vi nu med förhoppning om att tiden mognat för ett positivt beslut. Då, som nu, såg vi idén som en avgränsad bebyggelse, en stad, för ca 25 000 invånare, med en kretsloppsbaserad infrastruktur där försiktighets- och substitutionsprinciperna är ledande för hela systemet. Staden skall byggas så ”ekologiskt rätt” som möjligt från början, med utrymme att kunna förbättras med nya insikter. Staden placeras så att invånarna har tillgång till odlingsbar mark, att transporterna, både de interna och de längre externa, inte medför giftiga utsläpp och att energianvändningen minimeras. Idag finns lösningar på de flesta av dessa infrastruktur- och flödesproblem, men det som fattas är uppdraget.
Ett projekt av den här storleken skulle skapa en nytändning inom byggbranschen, framför allt för att det ger möjlighet att skapa de socialt och ekologiskt riktiga helhetslösningarna. Tävlingsformen kommer att få stadsplanerare, arkitekter och byggingenjörer att snabbt utveckla nya spännande varianter på det sociala, hälsoinriktade och ekologiska temat. Detta blir också en utmaning för kommunerna när det gäller var staden skall placeras. Vilken kommun kan erbjuda det mest lämpliga området och de bästa förutsättningarna? Projektet skulle rikta världens alla samhällsbyggarögon mot Sverige och också strax generera liknande byggprojekt runt om i andra länder. De försök som hittills gjorts har inte varit i fullskalemodell. Här kan 90-talets omfattande lokala Agenda 21-erfarenheter samlas och få möjligheter att realiseras.
Uppdraget skulle med fördel kunna administreras genom Boverket i samarbete med andra myndigheter, t.ex. Byggforskningsrådet, Naturvårdsverket och lämpliga kulturinstitutioner.
För att komma till skott bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att snabbt utreda frågan och återkomma till riksdagen med förslag på hur det här projektet skall genomföras.
|
Stockholm den 29 september 2001 |
|
|
Per Lager (mp) |
|
|
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |
Kia Andreasson (mp) |
|
Gudrun Lindvall (mp) |