Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjligheten att införa kommunala servicezoner bör utredas.
Vi är alla olika och gör olika prioriteringar av vad som är viktigt i olika skeden av livet. Möjligheten att få bygga och bo efter individuella önskemål inskränks alltför ofta av kommunalpolitikernas möjlighet att inte detaljplanelägga områden. Detta innebär i sin tur att inga bygglov kan beviljas och är därför en effektiv metod för kommunalpolitikerna att styra var medborgarna skall bygga och bo.
Det finns ofta önskemål om att kunna bosätta sig i till exempel storstadskommunernas glesbygder. Många vill bygga till sin sommarstuga för att kunna bosätta sig där permanent. Motiveringen från de kommunalpolitiker som nekar bosättning eller utbyggnad av befintlig sommarstuga är att det blir så dyrt att bygga ut den kommunala servicen i området, till exempel skola, skolskjutsar, barn- och äldreomsorg. Kommunerna framför ofta även att dyra lösningar för kommunal anslutning till vatten och avlopp är nödvändiga. I många av dessa avseenden är det stelbenta lagstiftningskrav som låser kommunens handlande. I de flesta sammanhang går det naturligtvis att hitta lösningar som är bra för både den enskilde medborgaren och kommunen.
Ett sätt att i princip låta medborgarna bygga och bo mer fritt än i dag är att man tillåts dela in kommunen i servicezoner. Kommunens ansvar för olika samhällsåtaganden skulle tillåtas variera mellan olika zoner. Då har alla parter redan från början klart för sig vad som gäller beträffande kommunens serviceskyldigheter och åtaganden. Om medborgare med denna vetskap väljer att bosätta sig i en zon med en lägre servicegrad prioriterar han/hon till exempel närheten till naturen och avskildhet framför en fullödig kommunal service.
Förutsättningarna för att införa möjligheten till kommunala beslut om servicezoner enligt denna modell bör snarast utredas. En viktig del av en sådan utredning är att klarlägga vilka lagändringar som behöver göras i till exempel kommunallagen, socialtjänstlagen och skollagen. En utredning får naturligtvis väga för- och nackdelar mot varandra. Utgångspunkten skall dock vara att öka medborgarnas valfrihet i boendet.
|
Stockholm den 26 september 2001 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |