med anledning av prop. 2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om aktieutdelningen från kommunala bostadsföretag.

Motivering

Kommunala bostadsbolag får lämna utdelning till sin ägare på insatt kapital. Enligt 3 § lagen SFS 1999:608 tillåts utdelning som ”skälig avkastning på det ursprungliga aktiekapitalet” utan sanktioner.

Det ursprungliga aktiekapitalet skall i detta fall tolkas som de medel som tillförts bolaget i penningar. Om ett bolag tillförts egendom genom t.ex. som apportegendom i form av fastigheter skall värdet på dessa inte ligga till grund för det kapital på vilket skälig utdelning kan ges.

Detta medför att det sätt på vilket kommuner valt att agera vid bildandet av bolag får stor konsekvens för kommuners framtida intäktsmöjligheter från bolagen. Följande två exempel visar hur två alternativa ageranden ger exakt lika balansräkning med samma fastighetsvärden och aktiekapital.

Exempel A

Kommun A sätter in 100 miljoner kronor i kontanter som aktiekapital och bolaget köper sedan fastigheter för 98 miljoner kronor. Balansräkningen blir då:

Kassa	2
Fastigheter	98
Aktiekapital	100

Exempel B

Kommun B sätter 2 miljoner kronor i kontanter som aktiekapital och överlåter fastigheterna som apportegendom. Balansräkningen blir då likaså:

Kassa	2
Fastigheter	98
Aktiekapital	100

Som synes ser för en utomstående betraktare bolagen helt lika ut. Lag SFS 1999:608, 3 §, betraktar emellertid dessa båda bolag helt olika. I exempel A kan är det kapital som avses med lagen 100 miljoner kronor och i exempel B är detta kapital 2 miljoner kronor. Av de två båda helt korrekta bokföringsformerna diskrimineras således en av dem i lagens ögon.

Ansvarigt statsråd har i ett frågesvar till mig (2001-11-21) angivit att skälet till denna diskriminering är att ”man härigenom velat undvika de oklarheter som kan uppstå kring hur fastigheterna skall värderas”. I frågesvaret anges vidare att regeringen avsåg att återkomma i den nu aktuella propositionen i detta ärende. Det verkar dock inte vara fallet.

Kontentan av det svaret är att eftersom fastigheterna är svåra att värdera ges de värdet noll när lagen tillämpas, vilket statsrådet inte ändrar på i propositionen. Som alternativ för att komma närmare sanningen borde man kunna införa en möjlighet att använda antingen det bokförda värdet eller marknadsvärdet. Detta skulle minska skillnaden i hur det insatta kapitalet bedöms i bokföringen.

Riksdagen bör ge regeringen tillkänna att lagen och/eller dess tillämpningsföreskrifter bör ändras så att även apportegendom kan tas upp som grund för det aktiekapital på vilket ”skälig utdelning” enligt lagen får ges, utan sanktioner. Aktiebolagslagens allmänna regler förhindrar nämligen otillbörlig utdelning.

Strävan bör vara att de båda bokföringsformerna så långt möjligt ska vara jämbördiga.

Stockholm den 12 december 2001
Carl Fredrik Graf (m)