Motion till riksdagen
2001/02:A384
av Mikael Odenberg m.fl. (m)

Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv


Sammanfattning

Sverige måste få en arbetsmarknad som är mer rörlig och öppen – en arbetsmarknad som alltid är tillgänglig för alla. Den geografiska rörligheten behöver öka, men också den sociala. Alla som vill arbeta skall ges bästa möjliga förutsättningar att finna ett arbete.

Vi föreslår införande av en allmän arbetslöshetsförsäkring. Den skall administreras av staten. Vi förordar att de 39 arbetslöshetskassorna upplöses. Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna föreslås överta hela ansvaret för administrationen av den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. Detta får vissa ekonomiska konsekvenser.

Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring. Den skall även ha ett bättre försäkringsmässigt samband än i dag. Det sker genom att vi ersätter dagens fasta avgifter med en försäkringspremie vars storlek relateras till månadslönen. Premien skall vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen.

Vi vill införa en individuell och effektiv arbetsförmedling. Förmedling av arbeten som kan skötas bättre eller lika bra av andra aktörer än staten skall i fri konkurrens ges möjlighet att göra detta. Det bör prövas att ersätta all arbetsförmedling efter uppnådda resultat.

Flera av de traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna – liksom den nyinrättade aktivitetsgarantin – bör slopas till förmån för mer individuellt inriktade insatser. Dessa individuella åtgärder kan och måste få variera beroende på individens bakgrund, behov och motivation. Utbildning av olika slag kommer att utgöra den dominerande insatsen.

Vi vill inrätta en ny effektiv myndighet som ersätter det AMS som är ineffektivt. Den nya statliga arbetsmarknadsmyndigheten blir regeringens expertmyndighet i arbetsmarknadsfrågor. Den skall ansvara för att godtagbara förmedlingstjänster erbjuds över hela landet och bedriva den yttersta myndighetsutövning som fordras för att fördela de medel som anslås över statsbudgeten för övriga insatser.

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 11

2 Innehållsförteckning 12

3 Förslag till riksdagsbeslut 13

4 Bakgrund 15

5 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 15

5.1 Inför en allmän arbetslöshetsförsäkring 15

5.2 En omställningsförsäkring 16

5.3 En individuell och effektiv arbetsförmedling 16

5.4 Mer utbildning – mindre arbetsmarknadspolitik 16

5.5 Skapa en effektiv myndighet – lägg ned AMS 17

5.6 Vidgat uppdrag till IFAU 17

5.7 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 17

5.8 Övriga förändringar 18

5.9 Sammanfattning av utgiftsramar 18

6 Utgiftsområde 14 Arbetsliv 18

6.1 Arbetslivsfrågor 18

6.2 Arbetsdomstolen 18

6.3 Inför en sammanhållen ombudsman 19

6.4 Medlingsinstitutet 19

6.5 Övriga förändringar 19

6.6 Sammanfattning av utgiftsramar 19

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen beslutar att införa en allmän arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som anförs i motionen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om egenfinansiering i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen och dess ekonomiska konsekvenser.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en individuell och effektiv arbetsförmedling.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en reformerad arbetsmarknadspolitik.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny, bantad arbetsmarknadsmyndighet.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett vidgat uppdrag för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de totala utgiftsramarna gällande (tabell 5.9) utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.

  8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 13 politikområde 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för år 2002 4.291.205.000 kronor.

  9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 13 politikområde 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för år 2002 34.948.000.000 kronor.

  10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 13 politikområde 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader för år 2002 3.512.582.000 kronor.

  11. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 13 politikområde 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering för år 2002 4.404.000 kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 25.000.000 kronor.

  12. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 13 politikområde 22:8 Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslutna för år 2002 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

  13. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 13 politikområde 22:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för år 2002 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

  14. Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet Arbetsmarknad i enlighet med vad som anförs i motionen.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de totala utgiftsramarna gällande utgiftsområde 14 Arbetsliv.

  16. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 14 politikområde 23:1 Arbetarsmiljöverket för år 2002 538.281.000 kronor.

  17. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 14 politikområde 23:2 Arbetslivsinstitutet för år 2002 294.581.000 kronor.

  18. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 14 politikområde 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. för år 2002 23.000.000 kronor.

  19. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14 politikområde 23:4 Arbetsdomstolen för år 2002 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

  20. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14 politikområde 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning för år 2002 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

  21. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 14 politikområde 23:8 Medlingsinstitutet för år 2002 23.037.000 kronor.

  22. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14 politikområde 24:1 Jämställdhetsombudsmannen för år 2002 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

  23. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 14 politikområde 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder för år 2002 6.103.000 kronor.

  24. Riksdagen beslutar att uppföra ett nytt anslag till utgiftsområde 14 poli­tik­område 24:Ny Ombudsmannen mot diskriminering och anvisar för år 2002 32.193.000 kronor i enlighet med vad som anförs i motionen.

  25. Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet Arbetsliv i enlighet med vad som anförs i motionen.

  26. Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet Jämställdhetspolitik i enlighet med vad som anförs i motionen.

Bakgrund

Den öppna arbetslösheten har sjunkit i Sverige, men det har i stor utsträckning skett genom att de arbetslösa flyttats runt i statistikkolumnerna. I själva verket har Sverige aldrig haft en så hög arbetslöshet i modern tid efter en högkonjunktur. Det är för närvarande 700 000 människor som är arbetslösa eller annorlunda uttryckt 14 procent av arbetskraften.

Sverige måste få en arbetsmarknad som är mer rörlig och öppen – en arbetsmarknad som alltid är tillgänglig för alla. Den geografiska rörligheten behöver öka, men också den sociala. Alla som vill arbeta skall ges bästa möjliga förutsättningar att finna ett arbete.

Enskilda arbetslösa kränks och far illa av en arbetsmarknadspolitik som inte tar tillräckliga individuella hänsyn. Man fråntas sitt eget ansvar och får stå med mössan i hand på den statliga arbetsförmedlingen. Breda grupper i samhället döms till ett liv i utanförskap och bidragsberoende.

De politiska förslagen handlar alltför ofta om de stora systemen och alltför sällan om de enskilda människorna, som i sin vardag påverkas av stelbenta regler, konstlade åtgärder och krånglig byråkrati. Enskilda individer far illa därför att arbetsmarknadspolitiken prioriterar generella system i stället för individuella åtgärder, som tar hänsyn till att alla människor har olika behov.

Vi föreslår en omläggning av arbetsmarknadspolitiken och en reformering av arbetslöshetsförsäkringen. I partimotionen 2001/02:A323, En arbetsmarknad för alla, samt i ett antal kommittémotioner redovisar vi i dess helhet en politik för fler jobb och en reformerad arbetsmarknadspolitik.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

5.1 Inför en allmän arbetslöshetsförsäkring

Vi föreslår införande av en allmän arbetslöshetsförsäkring. Den skall administreras av staten. Vi förordar att de 39 arbetslöshetskassorna upplöses. Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna föreslås få överta hela ansvaret för administrationen av den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. Detta får vissa ekonomiska konsekvenser.

De föreslagna förändringarna medför ett bortfall av de avgifter om ca 66 miljoner kronor som arbetslöshetskassorna i dag betalar in till staten, enligt statsbudgeten. Samtidigt räknar vi med att administrationskostnaderna kan minskas vid en överföring av administrationen från arbetslöshetskassorna till försäkringskassan.

En allmän arbetslöshetsförsäkring kommer att underlätta lönebildningen och stimulera den enskilde och berörda myndigheter att effektivare än i dag finna ett nytt arbete till den som saknar ett arbete.

Vi anslår under anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för år 2002 ungefär 4,3 miljarder kronor.

5.2 En omställningsförsäkring

Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring. Den skall även ha ett bättre försäkringsmässigt samband än i dag. Det sker genom att vi ersätter dagens fasta avgifter med en försäkringspremie vars storlek relateras till månadslönen. Premien skall utgå med två procent på sådana inkomster som är ersättningsberättigade. Premien skall vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen. Ingen förändring av det s.k. arbetsvillkoret föreslås.

Det är angeläget att kunna återupprätta arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring. Vi föreslår att ersättning endast skall kunna utgå under en ersättningsperiod om 300 dagar. Det skall inte vara möjligt att kvalificera sig för en ny ersättningsperiod på något annat sätt än genom att försörja sig på ett riktigt arbete.

En arbetslöshetsförsäkring som är en tydlig omställningsförsäkring gör det möjligt att slopa huvuddelen av de regel-, kontroll- och sanktionssystem som regeringen har tvingats att införa. Detta får ekonomiska konsekvenser för berörda myndigheter.

Vi anvisar under anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd drygt 34,9 miljarder kronor. En ökad egenfinansiering i arbetslöshetsförsäkringen medför en besparing på 2,45 miljarder kronor under 2002 samt 9,8 miljarder kronor respektive år 2003 och 2004 vilket syns i vår sammanfattning av utgiftsramarna för utgiftsområde 13 under 2002–2004. Anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslutna tas bort i och med införande av en allmän arbetslöshetsförsäkring.

5.3 En individuell och effektiv arbetsförmedling

Vi vill införa en individuell och effektiv arbetsförmedling. Förmedling av arbeten som kan skötas bättre eller lika bra av andra aktörer än staten skall ges möjlighet i fri konkurrens att göra detta. Lokala arbetsförmedlingar kan avknoppas från dagens AMS. Rekryteringsföretagen kan hjälpa nya grupper av arbetssökande. Specialistförmedlingar kan växa fram. Bemanningsföretagen kan vidga sina verksamhetsfält. Arbetsförmedling skall vara kostnadsfri för den som är arbetslös.

Det bör prövas att ersätta all arbetsförmedling efter uppnådda resultat. En möjlig metod som vi vill pröva är att ersätta all arbetsförmedling i två steg, dels när den enskilde väljer vem hon eller han vill skall vara dem behjälpliga och dels när resultatet står klart. Systemet skall betala för konkreta resultat.

5.4 Mer utbildning – mindre arbetsmarknadspolitik

Flera av de traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna – liksom den nyinrättade aktivitetsgarantin – bör slopas till förmån för mer individuellt inriktade insatser. Dessa individuella åtgärder kan och måste få variera beroende på individens bakgrund, behov och motivation. Utbildning av olika slag kommer att utgöra den dominerande insatsen.

Utbildning måste utgöra ett grundläggande inslag för att kunna ge alla arbetslösa som vill arbeta bra förutsättningar att finna ett nytt arbete. Det är dock av avgörande betydelse att processen startar hos den enskilde individen. Ansvar och valmöjligheter måste därför flyttas så att den som är arbetslös får eget inflytande på bekostnad av beslut hos olika myndigheter.

Till anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader anslås 3,5 miljarder kronor år 2002.

5.5 Skapa en effektiv myndighet – lägg ned AMS

Vi vill inrätta en ny effektiv myndighet som ersätter det AMS som är ineffektivt. Den nya statliga arbetsmarknadsmyndigheten blir regeringens expertmyndighet i arbetsmarknadsfrågor. Den ersätter nuvarande organisation som består av 21 myndigheter och 418 arbetsförmedlingar.

Den nya myndigheten skall ansvara för att godtagbara förmedlingstjänster erbjuds över hela landet, administrera schabloniserade arbetsmarknadspolitiska stöd som flytt- och starta-eget-bidrag samt bedriva den yttersta myndighetsutövning som fordras för att fördela de medel som anslås över statsbudgeten för övriga insatser.

En reformering av arbetslöshetsförsäkringen medför att AMS övervakningsansvar kan upphöra när försäkringen flyttas från a-kassorna till den allmänna försäkringskassan. En nedläggning möjliggörs vidare av att administration och beslut om lönebidrag överförs till de allmänna försäkringskassorna.

En ny myndighet föreslås införas 2004 och den nya arbetsmarknadsmyndigheten tillförs i ett första steg ungefär 2,36 miljarder kronor för år 2004. Samtidigt utgår anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

5.6 Vidgat uppdrag till IFAU

Ett utökat uppdrag ges till Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Det skall årligen utvärdera de resultat som sker genom de vidtagna arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Dessa utvärderingar skall vara offentliga och årligen återkommande. Det behövs ett bättre beslutsunderlag för regering och riksdag. Vi anslår 25 miljoner kronor år 2002 till anslaget 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

5.7 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

Stiftelsens verksamhet föreslås avvecklas.

5.8 Övriga förändringar

Vi yrkar avslag på regeringens förslag till mål för politikområdet arbetsmarknad och hänvisar till egna förslag i motionerna 2001/02:A323, 2001/02:A219, 2001/02:A318, 2001/02:A278, 2001/02:A368, 2001/02:A391, 2001/02:A223 samt 2001/02:Sf345. I dessa motioner redovisas vår politik när det gäller t ex lönebildning och arbetsrätt, arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkring.

5.9 Sammanfattning av utgiftsramar

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

År 2001

År 2002

År 2003

Totala utgifter (tusentals kronor)

53 930 558

42 548 568

39 720 110

Högre egenfinansiering

-2.450.000

-9.800.000

-9.800.000

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

6.1 Arbetslivsfrågor

Arbetsmiljöverket och Arbetslivsinstitutets uppdrag är omfattande och verksamheten är betydelsefull, men vi ser ingen anledning att öka anslagen. Under anslag 23:1 Arbetsmiljöverket anvisar vi 538 miljoner kronor och gällande anslag 23:2 Arbetslivsinsitutet anvisas drygt 294,5 miljoner kronor. Anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. reduceras successivt. För år 2002 anvisas 23 miljoner kronor.

Utvecklingen vad avser sjukskrivningar och förtidspensioner är oroande och måste följas upp noggrant. Det finns för närvarande 100 000 människor som har varit sjukskrivna i mer än ett år.

Under perioden januari–juli 2001 har 20,8 miljarder kronor utbetalats i form av sjukpenning. Och mellan maj 2000 och maj 2001 har antalet sjukskrivna personer ökat med 28 procent. Regeringen uppger i budgetpropositionen att kostnaderna för sjukskrivningar 2002 kommer att uppgå till 50 miljarder kronor.

6.2 Arbetsdomstolen

Moderaterna är principiella motståndare till specialdomstolar och partssammansatta domstolar. En följd av detta är att vi förordar att Arbetsdomstolen läggs ned och att dess uppgifter överförs till det allmänna domstolsväsendet. Detta får ekonomiska följder under anslaget 23:4.

6.3 Inför en sammanhållen ombudsman

Vi föreslår att de fyra ombudsmännen – som har i uppdrag att utöva tillsyn över diskriminering i arbetslivet – slås ihop till en gemensam myndighet.

Under utgiftsområdet 14 slopas därmed anslagen 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning samt 24:1 Jämställdhetsombudsmannen. Under utgiftsområdet 8 slopas Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och under utgiftsområdet 9 Handikappombudsmannen. Förslaget får också till följd att Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering sammanläggs.

Under utgiftsområde 14 föreslås ett nytt 24:Ny införas för den nyinrättade myndigheten kallat Ombudsmannen mot diskriminering. Anslaget tillförs medel omfattande ungefär 32,2 miljoner kronor år 2001.

6.4 Medlingsinstitutet

Vi förordar att Medlingsinstitutets uppdrag begränsas. Detta får ekonomiska följdverkningar under anslaget 23:8.

6.5 Övriga förändringar

Vi avslår regeringens förslag till mål för politikområdet Arbetsliv och hänvisar till egna förslag i motionerna 2001/02:A323, 2001/02:A219, 2001/02:A318 samt 2001/02:Sf345.

Vi avvisar regeringens förslag till mål för politikområdet Jämställdhetspolitik och hänvisar till egna förslag i motionen 2001/02:A228. I övrigt anslås 6,1 miljoner kronor till anslaget 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder.

6.6 Sammanfattning av utgiftsramar

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

År 2002

År 2003

År 2004

Totala utgifter (tusentals kronor)

939 449

816 338

735 784

Stockholm den 4 oktober 2001

Mikael Odenberg (m)

Kent Olsson (m)

Patrik Norinder (m)

Henrik Westman (m)

Anna Kinberg (m)

Ewa Thalén Finné (m)

Anna Åkerhielm (m)

Rolf Gunnarsson (m)

Anna Lilliehöök (m)