Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att företagshälsovårdens kompetens och innehåll kommer alla till del.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn samt förslag till hur hälsodata från olika branscher skall samlas in till ett nationellt hälsoregister samt att huvudman för registret utses.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hälsoregister bör förvaltas av samhället, men med arbetsmarknadens parter som intressenter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetslivsinriktad forskning måste stimuleras för att kunna minska sjukskrivningar och förslitningsskador.
Företagshälsovårdens förebyggande verksamhet håller på att försvinna. Arbetsplatsrelaterad forskning och mätningar av hälsoskadliga ämnen har försvunnit. Företagshälsovårdens uppgift att vara en rådgivare till företagen i det systematiska arbetsmiljöarbetet existerar nästan inte alls längre. Vissa branscher har slutit avtal om företagshälsovård, men det som har skett under det antal år som har gått sedan statsbidragen försvann är att företagshälsovården har tappat kompetens, bland annat genom att kunderna allt oftare frågar efter det billigaste alternativet, dvs. hälsokontroller.
Företagshälsovården har inte ekonomiska resurser för att gå ut på arbetsplatserna och undersöka vad det är som orsakar långa sjukskrivningar och förslitningsskador. Företagen som anlitar företagshälsovårdens tjänster frågar inte efter den tekniska företagshälsovårdens tjänster av olika orsaker. Företagshälsovården har inga register där hälsodata samlas ihop (t.ex. Bygghälsan) och som kan utgöra underlag för att se om någon yrkesgrupp har mer skador eller sjukdomar än andra. Återföring från hälsoundersökningarna förekommer i dag bara sporadiskt beroende på att kompetens saknas.
En bra företagshälsovård kan upptäcka olika yrkesgruppers förslitningsskador och yrkessjukdomar och komma med förslag till åtgärder. Kontroll och upptäckt av en sjukdom eller förslitningsskada är medicinska, men åtgärderna för återgång och för att förhindra uppkomsten är tekniska. Därför behövs det teknisk, beteendevetenskaplig och medicinsk kompetens hos företagshälsovården för att komma med förslag till åtgärder som behövs för att minska sjukskrivningar och förtidspension. Som det ser ut i dag kan vem som helst starta en företagshälsovård.
För att klara samhällets och arbetslivets krav på företagshälsovården behövs en reglering av företagshälsovården samt ekonomi för att vara oberoende. I dag är företagshälsovården helt beroende av sina uppdragsgivare och kan inte göra något som det inte finns ekonomisk täckning för, och då är det beteendevetare och skyddsingenjörer i nämnd ordning som försvinner. De fackliga organisationerna har inte klarat frågan genom avtal.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Siw Wittgren-Ahl (s) |
|
|
Reynoldh Furustrand (s) |
Berit Andnor (s) |
|
Lennart Nilsson (s) |
Carina Adolfsson Elgestam (s) |
|
Claes-Göran Brandin (s) |
Carina Ohlsson (s) |
|
Hans Stenberg (s) |
Ulla Wester (s) |
|
Lena Sandlin-Hedman (s) |
Bengt-Ola Ryttar (s) |
|
Inger Segelström (s) |
Ola Rask (s) |
|
Eva Arvidsson (s) |
Agneta Brendt (s) |
|
Anne Ludvigsson (s) |