Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av översyn av företagshälsovård.
Företagshälsovården i landet har påtagligt försämrats sedan statsbidragen till företagshälsovård togs bort. I många företag har den förebyggande verksamheten inom företagshälsovården helt försvunnit. Detta förhållande kommer med all säkerhet att öka arbetsskadefrekvensen inom några år. I vissa företag har man t.o.m. valt att helt och hållet avstå från företagshälsovård.
Detta ter sig märkligt i ett läge då allt fler människor drabbas av ohälsa på sin arbetsplats. Det handlar om stressrelaterade sjukdomar såsom utbrändhet, men även belastningsskador till följd av ergonomiskt dåligt fungerande arbetsplatser. I det elvapunktsprogram som finns i budgetpropositionen bör företagshälsovården och dess resurser vara utmärkta verktyg.
De fackliga organisationerna har försökt att genom avtal reglera företagshälsovården, men i många fall har man inte lyckats få arbetsgivarparten att gå med på detta.
Frågan om arbetsmiljö och företagshälsovård är inte en enskild angelägenhet för arbetsmarknadens parter, eftersom kostnaden för en dålig arbetsmiljö till slut ändå alltid drabbar samhället som helhet i form av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Det är därför nödvändigt att en översyn görs av ny gällande lag om företagshälsovård i företagen.
Lagen om företagshälsovård bör vara dispositiv så att den kan anpassas i kollektivavtal till de förhållanden som råder i olika branscher och företag.
Den viktigaste delen av en god företagshälsovård är det förebyggande arbete som bedrivs i samverkan mellan skyddsingenjör, läkare och sjukgymnast för att förbättra arbetsmiljön och lära ut ergonomiskt riktiga arbetsmetoder. Företagshälsovården bör därför förutom den rena sjukvårdskompetensen ha teknisk och ergonomisk kompetens liksom kompetens rörande den psykosociala miljön.
|
Stockholm den 27 september 2001 |
|
|
Kerstin Kristiansson Karlstedt (s) |
Hans Stenberg (s) |