Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om deltidsanställning.
Arbetstiden minskar stadigt i takt med att produktiviteten ökar. Den som i dag jobbar heltid arbetar under ett år ungefär hälften så många avlönade timmar som man gjorde i Sverige för hundra år sedan. Med längre semestrar, föräldraledighet, kortare arbetsveckor och arbetsdagar har vi stadigt minskat vår arbetstid och ökat fritiden.
Utvecklingen mot kortare arbetstid har varit en del av det framväxande välfärdssamhället. Mer tid finns över till familj och vänner, mer tid till fritidsintressen, kultur- och föreningsliv. Kortare arbetstid har givit oss ett rikare liv.
Samtidigt som åtskilliga önskar förkorta sin arbetstid vill tiotusentals, mestadels kvinnor, öka sin arbetstid från deltid till heltid för att därigenom öka sina inkomster. Ofrivilliga deltider är ett köns-, klass- och åldersrelaterat problem.
Handelsanställdas förbund konstaterar i en rapport publicerad i december 1999 att nära två tredjedelar av de kvinnliga anställda i detaljhandeln arbetar deltid. Över 40 % av de deltidsanställda vill ha en högre sysselsättningsgrad – av kvinnor under 25 år nära hälften. För Handelsanställdas förbund är ofrivilliga deltider en del av ett större problem. Det handlar om bristfällig arbetsorganisation inom detaljhandeln. Denna utmärks av korta arbetstider, mycket tillfälligt anlitad personal, kortsiktig personalplanering och låga ambitioner kring kompetensutveckling. Inkomstskillnaderna i samhället ökar jämfört med om alla kunnat arbeta i den omfattning som de själva önskat. Möjligheterna till en egen ekonomi och egen försörjning minskar. De ofrivilligt deltidsarbetande kvinnorna blir beroende av make/sambo eller av samhället. Den som är fast anställd är numera utesluten från möjligheten att deltidsmarkera längre än en a-kasseperiod. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är oftast inte anpassade för deltidsarbetslösa. Det är svårt att gå en utbildning för den som deltidsmarkerar eftersom det är svårare att planera och de flesta arbetsmarknadsutbildningar är på heltid.
Arbetsrätten innebär en företrädesrätt för deltidsanställda till högre sysselsättningsgrad men arbetsgivarna måste också bli mer lyhörda för krav på arbetstiderna.
Den av regeringen tillsatta Deltautredningen, Utredningen om deltidsarbeten, tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättning, föreslår flera åtgärder för att den deltidsarbetslösa ska kunna utöka sin arbetstid. Det är många vällovliga förslag. Det är emellertid viktigt att också sätta press på arbetsgivaren.
Resultatet av kommunernas och landstingens ambitiösa åtagande att under perioden november 1999–november 2000 halvera deltidsarbetslösheten för vård- och omsorgspersonal blev dock ett kapitalt misslyckande. Regeringen måste därför ta nya initiativ för att komma till resultat.
Vårdkommissionen, som avslutade sitt arbete i augusti 1999, enades om ett antal gemensamma åtaganden för kommunerna och landstingen. Ett åtagande var att deltidsarbetslösheten bland vård- och omsorgspersonal skall halveras under perioden november 1999–november 2000. Tyvärr visade det sig vid en avstämning i september 2000 att deltidsarbetslösheten endast har sjunkit marginellt under perioden. Avstämningar under våren 2002 visar på samma nedslående situation. Det skiljer sig också väsentligt mellan olika delar av landet hur framgångsrik man varit för att komma åt problemen.
Åtgärder måste därför vidtagas. Det förefaller som om lagstiftning är det enda alternativet som kan uppfylla målet att heltidsanställning är en rättighet, deltidsanställning en möjlighet.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Marie Granlund (s) |
|
|
Britt-Marie Lindkvist (s) |
Hillevi Larsson (s) |