Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetsmarknadsutbildning för invandrare.
Efterfrågan på arbetskraft ökar i snabb takt. Redan i dag råder det arbetskraftsbrist inom vissa yrken och branscher. Företag, kommuner och andra arbetsgivare får svårare att rekrytera. Det höjs röster för arbetsmarknadsinvandring. Detta sker samtidigt som antalet människor i arbetsmarknadsutbildning eller praktik ökar. Näringslivet ropar efter arbetskraft men samtidigt är många kvinnor och män med utländska utbildningar arbetslösa eller får arbeta med uppgifter de inte är utbildade för.
Många invandrare har under åren vandrat mellan olika åtgärdspaket och arbetslöshet utan att kunna få ett riktigt jobb, vilket invalidiserar även den friskaste arbetssökande. Många invandrare har en bra utbildning från sitt hemland, men trots detta och på grund av språksvårigheter har de svårt att skaffa sig ett arbete som motsvarar deras utbildning och kunnande. Arbetsmarknadsutbildningen och arbetsförmedlingarna måste på ett bättre sätt arbeta för att invandrare med en adekvat utbildning men med bristande kunskaper i svenska språket så fort som möjligt skall få arbete för egen försörjning.
Svenskundervisning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket och det svenska samhället har stora brister. Arbetslösa invandrare som haft t.ex. kvalificerade arbetsuppgifter och hög utbildning från sitt hemland har måst delta i svenskundervisning i samma grupper som arbetslösa med låg eller ingen utbildning eller arbetslivserfarenhet. Med de nya arbetsmarknadspolitiska beslut som riksdagen fattat måste vi satsa på vidareutbildning och kompetenshöjande åtgärder för att utnyttja den kompetens som många invandrare har och ta vara på individens resurser. Den teoretiska utbildningen måste varvas med praktik, helst inom yrken man tidigare jobbat med eller vill jobba inom. Det skall vara möjligt att läsa yrkesanpassad svenska i större utsträckning än i dag, som är nivåanpassad till personens övriga kvalifikationer. Vi måste helt enkelt tänka i nya banor för att på bästa möjliga sätt klara sysselsättningen för alla och samarbeta mellan olika aktörer, det lokala näringslivet, utbildningsinstituten, föreningslivet m.m. Det finns redan i dag bra exempel på t.ex. kommuner som deltar i regeringens storstadssatsning. Med de idéer som väcks i dessa kommuner bör man kunna gå vidare även i andra delar av landet.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Paavo Vallius (s) |
Nikos Papadopoulos (s) |