Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för utbildning av lokala skyddsombud och insatser för attitydförändring rörande lokalt verksamma skyddsombud.
De senaste årens mycket negativa utveckling inom sjukförsäkringsområdet har i allt för stor utsträckning sin grund i arbetslivets villkor. Regeringens framarbetade förslag om ett 11-punktsprogram för hälsa i arbetslivet är därför ett viktigt dokument i arbetet för radikal förändring.
90-talets utveckling inom arbetsmarknaden har radikalt förändrat förutsättningarna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna. Inom fackliga organisationer påtalar man att endast 50 % av behovet av skyddsombud är tillsatt. Situationen vidimeras av de utredningar, Sjukförsäkringsutredningen och Utredning om arbetslivsinriktad rehabilitering, som regeringen tillsatt.
I det 11-punktsprogram som regeringen arbetat fram visas på en rad styrmekanismer som kan användas. Centrala styrmedel är viktiga och ger signaler till ett utvecklat arbete på flera nivåer inom arbetslivet. Inom Näringsdepartementet har också diskussioner förts om en handlingsplan inom arbetsmiljöområdet som i delar tagits upp i det nu framlagda programmet.
Det är av största vikt att nu kända fakta inom Näringsdepartementet och hos parterna lyfts fram i den nationella handlingsplanen för hälsa i arbetslivet till stöd för de lokala parterna.
De lokala parternas drivkraft i arbetsmiljöarbetet är en viktig komponent. 90-talets avsaknad av ekonomiska medel till utbildning och utveckling för skyddsombud och lokala arbetsledare har inneburit en stagnation av utvecklingen av arbetsmiljöarbetet. De medel som anslås till utbildning av regionalt arbetande skyddsombud måste därför kompletteras med medel för utbildning också av de lokalt verksamma.
I uttalanden som gjorts från fackliga organisationer påtalas att rekryteringsproblematiken av skyddsombud är en attitydfråga. Utvecklingen under 70-och 80-talen innebar att arbetsmiljöfrågorna och organisationen hade ett inflytande över produktionsprocesserna.
God arbetsmiljö var en viktig produktionsfaktor. De tankar som nu lyfts fram om arbetsmiljöcertifiering måste därför kompletteras med åtgärder för att skapa en attitydförändring gentemot dem som påtar sig uppdragen att lokalt verka för arbetsmiljöförbättrande åtgärder.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Göte Wahlström (s) |
Christina Nenes (s) |