Riksdagen beslutar införa en lag mot åldersdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utarbeta en uppförandekod om ovanstående förslag till riksdagsbeslut inte vinner gehör.
Världen förändras i snabb takt. Den ekonomiska och teknologiska utvecklingen påverkar oss alla, inte minst företagen. Konkurrensen mellan företagen har hårdnat och det ställer krav på produktivitet och en väl fungerande logistik. I detta läge har arbetsgivarna valt att ställa hårdare krav på sina anställda. Det innebär att färre arbetstagare ges större arbetsbördor. En jämförelse mellan platsannonser över de senaste 30 åren visar hur antalet krav på de anställda har ökat. I tron att yngre människor arbetar bättre, är lättare att ha att göra med eller klarar arbetstrycket har det blivit allt vanligare att diskriminera äldre vid nyanställningar. Åldersdiskrimineringen av redan anställda kan också förekomma.
I Sverige är kvinnor och män över 45 år en växande grupp av arbetslösa. Många som söker arbete får tillbaka sina ansökningar och får veta att de är för gamla för att få ett nytt jobb. Arbetsmarknadsstyrelsen har genom en enkät, som skickades ut till 396 slumpvis utvalda företag, undersökt arbetsgivarnas attityder till olika grupper av arbetssökande. Den grupp som arbetsgivarna var mest negativa till att anställa var sökande över 55 år. Cirka 40 % av arbetsgivarna var negativa eller mycket negativa till att anställa denna grupp.
Åldersdiskriminering är i sig ett brott mot mänskliga rättigheter och borde egentligen vara tillräcklig anledning för arbetsmarknadsutskottet att vidta åtgärder mot utvecklingen på arbetsmarknaden. Men vad många inte känner till är att det också finns företagsekonomiska skäl för en sådan politik. De företag som diskriminerar äldre har mycket att förlora:
Genom att exempelvis sätta upp åldersgränser vid en nyanställning begränsar arbetsgivarna sig själva i sitt urval. Åldern är i de flesta fall i högsta grad en irrelevant faktor i sammanhanget. Många äldre som förlorade sina jobb under 90-talets lågkonjunktur har gjort nya karriärer.
Yngre människor byter arbetsplats oftare än äldre. Att anställa äldre innebär att allokera företagets resurser bättre.
En stor åldersvariation på företaget innebär att ha en arbetsstyrka med en mer varierad kompetens och en större mängd erfarenheter.
Arbetsplatser som ägnar sig åt diskriminering gör arbetstagarna sämre motiverade. Det kan leda till ökad personalomsättning och fler sjukskrivningar. I slutändan påverkas produktiviteten.
Åldersdiskrimineringen är också allvarlig eftersom arbetskraften åldras. Enligt Eurostat kommer antalet 20–29-åringar i EU att minska med 20 %, medan antalet 50–64-åringar kommer att öka med 26 % de närmaste tjugo åren.
Den amerikanska lagen mot åldersdiskriminering går under namnet The Age Discrimination in Employment Act of 1967 (ADEA). Den skyddar individer som är 40 år eller äldre från arbetsgivares åldersdiskriminering. Lagen gäller endast företag med mer än 20 anställda. Lagen gäller inte bara privata företag utan också för lärlingsprogram, arbetsförmedlingar, myndigheter och fackföreningar. Den amerikanska myndigheten som handhar frågor rörande åldersdiskriminering heter The U.S. Equal Employment Opportunity Commission (EEOC). Myndigheten utbildar och informerar arbetsgivare, fackföreningar och anställda.
I enlighet med ADEA är det förbjudet att diskriminera någon vid
anställning
uppsägning
utdelande av kompensation eller fördelar (såvida inte kostnaden för att ge den äldre arbetskraften denna förmån är exakt lika stor som kostnaden för att ge den yngre sådan)
utdelande av uppdrag
medlemskap i förening
klassificering av anställda
jobbannonsering (undantag i sällsynta fall då åldern kan sägas vara ”bona fide occupational qualification”)
tester av anställda
träning av anställda
löneutbetalning
pensionering
Det är ej heller tillåtet att vidtaga åtgärder mot någon som anmält sin arbetsgivare för diskriminering.
Det är emellertid tillåtet att
fråga en arbetssökande eller anställd om åldern, såvida det inte sker för att diskriminera
pensionera någon vid 70 års ålder, såvida det inte rör sig om en tidsbegränsad anställning
pensionera den som fyllt 70 år och undervisar på högskola eller universitet
pensionera den som fyllt 65 och mottar en årlig pension, del av vinst eller del av företagets besparingar motsvarande 44 000 dollar eller mer
pensionera den som fyllt 65 år om denne 2 år innan haft en omfattande beslutandemakt, t.ex. hög chef eller styrelseledamot, eller om denne varit anställd ”in a bona fide executive”.
Inom regeringen, kongressen, postväsendet och inom vissa kommunala och federala organ samt inom vissa delar av militärmakten gäller inte ADEA, och för icke-amerikanska företag gäller endast ADEA för de anställda som är amerikanska medborgare.
I Storbritannien finns en kommission för lika rättigheter (EOC). Den kommissionen sysslar med all sorts diskriminering. Men eftersom det inte finns någon brittisk lag mot åldersdiskriminering kan inga företag dras inför domstol. Regeringen har istället valt att publicera en uppförandekod – ett sätt att försöka få arbetsgivarna att förstå vad som är normalt beteende. Uppförandekoden kallas Code of Practice och finns på http://www.dfee.gov.uk/agediversity/
I den rättighetsstadga som antogs i Nice i december i fjol slogs fast att alla har rätt att arbeta (artikel 15) och att diskriminering på grund av ålder skall vara förbjuden (artikel 21).
Det är dags att göra något mot diskrimineringen av äldre. Såväl i USA som i vårt grannland Finland är det enligt lag förbjudet att särbehandla människor på grund av deras ålder, men i Sverige finns just nu inga strategier för att komma till rätta med problemet. Det är allvarligt. Frågan är huruvida en uppförandekod är bättre än en lagstiftning. Regeringen bör ges till känna ovanstående förslag till lagstiftning mot åldersdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden i första hand, och i andra hand utarbeta en uppförandekod, liknande den som finns i England.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Barbro Feltzing (mp) |
Gunnar Goude (mp) |