Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skyddandet av den personliga integriteten vid anställningar.
Enligt rapporter i fackförbundspressen blir det allt vanligare att arbetsgivare kräver utdrag från kriminalregistret vid nyanställningar. Uppgifterna är i dag skyddade enligt lag, men arbetsgivarna kringgår denna bestämmelse genom att ”tvinga” den anställde att själv hämta ut uppgifterna ur registret, och överlämna dem till arbetsgivaren tillsammans med övriga handlingar.
Uppgifter i registren lagras teoretiskt endast i tio år, men i praktiken kan uppgifter som rör bagatellartade brott finnas i registret i 20 år eller mer. Är det rimligt att någon som begått ett brott, och fått sitt straff, efter tio eller 20 år inte kan få ett jobb? Konsekvensen av en sådan politik skulle uppenbarligen bli att personen för att försörja sig antingen återgår till att begå brott, eller tvingas söka försörjning hos de sociala myndigheterna.
Polisen i Stockholm bekräftar att alltfler begär ut uppgifter ur kriminalregistret för att ”många arbetsgivare vill anställa hederliga människor”; de bekräftar att skälet till att handlingarna tas ut är att en potentiell arbetsgivare begärt det. Det senaste exemplet i raden av arbetsgivare som kräver utdrag ur kriminalregistret vid anställningar är posten, som kräver detta av samtliga paket- och brevsorterare. Denna typ av integritetskränkningar måste stoppas genom att lagstiftningen på området förändras.
|
Stockholm den 28 september 2001 |
|
|
Anders Ygeman (s) |