Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att företagshälsovården skall få bedriva hälso- och sjukvård i syfte att minska vårdköerna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att företagshälsovården skall finansieras i enlighet med samma principer som den hälso- och sjukvård som är ansluten till försäkringskassan.
Svensk företagshälsovård består i dag av cirka 700 verksamheter vilka drivs av ungefär 300 olika huvudmän i varierande juridiska former. Verksamheten är geografiskt spridd över landet. Inom branschen är cirka 7 000 personer verksamma fördelade på 700 läkare, 700 sjukgymnaster och 2 000 sjuk-
sköterskor samt personer med teknisk och beteendevetenskaplig kompetens.
Framtidens syn och definition av arbetsmiljö, hälso- och sjukvård samt rehabilitering kommer att ha avgörande betydelse för utvecklingen av företagshälsovård på sikt. För framtida utveckling behövs även metod-, tjänste- och kompetensutveckling av företagshälsovården.
De ökade ohälsotalen drabbar individ, företag och samhälle. I ett längre perspektiv drabbas även socialförsäkringssytemet, varför det är angeläget att motverka ohälsa. Företagshälsovården kan i högre grad än vad som är fallet i dag bidra i detta arbete.
På dagens arbetsmarknad håller det på att ske en hälsosegregering. Större företag och andra medvetna företag satsar på företagshälsovård i syfte att förvalta humankapitalet. Samtidigt ställs en allt större grupp av de förvärvsarbetande utanför tillgången till företagshälsovård, med ökad risk för ohälsa och utslagning.
Kostnaderna för den ohälsa som har sitt ursprung i arbetslivet belastar initialt företagen men också till viss del hälso- och sjukvården. De vanligaste symptomen såsom belastnings- och stressjukdomar leder ofta till långa perioder av passiv sjukskrivning och i värsta fall till efterföljande förtidspensionering. Detta leder till stora kostnader i socialförsäkringssystemet.
Hälso- och sjukvården saknar i dag ofta kompetens och resurser att analysera, diagnostisera och behandla orsakssambanden arbete–ohälsa. Det finns vid vissa landsting enheter för arbetsmiljö, men dessa är otillräckliga och ofta endast engagerade i forskning.
Företagshälsovården arbetar ofta med olika former av kartläggning på arbetsplatserna som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultatet av undersökningarna återredovisas till den enskilda arbetsplatsen. Dessa data borde vara en tillgång i folkhälsoarbetet och kunna utgöra en grund för fortsatta analyser av hur den arbetsrelaterade ohälsan kan motverkas.
Ett strukturerat arbetssätt utifrån avidentifierad data på bransch- och yrkesnivå skulle tillsammans med företagshälsovårdens preventiva och rehabiliterande funktioner ge signaler om ohälsoförändringar hos medarbetarna.
För att ytterligare utveckla företagshälsovården anser vi det angeläget att denna får möjlighet att även arbeta med annan hälso- och sjukvård. De tjänster företagshälsovården erbjuder skall styras av utbud och efterfrågan och inte som i dag med en lagstiftning som förbjuder företagshälsovården att ägna sig åt traditionell hälso- och sjukvård. I dagens stressade samhälle är det många yrkesverksamma som skulle uppskatta den närhet till medicinsk kunskap som företagshälsovården skulle kunna erbjuda om den gavs möjlighet. Företagshälsovården skulle på så sätt kunna avlasta vårdcentraler och andra läkarmottagningar genom att utgöra ytterligare en verksamhetsform för hälso- och sjukvårdstjänster.
De ekonomiska förutsättningarna för företagshälsovården behöver utvecklas. Kostnaderna för ohälsa orsakad av arbete uppstår i såväl företaget som samhället och hos den enskilde individen. Vi moderater vill utveckla försäkringsfinansieringen inom sjukförsäkringen och rehabiliteringen. Försäkringslösningen bör även vara tillämpbar för företagshälsovården. Företagshälsovården måste få ersättning för sina insatser.
Med en tydlig koppling mellan socialförsäkringssystemet och företagshälsovården ges en förskjutning mot företagshälsovårdens förebyggande och rehabiliterande funktion.
Från många instanser riktas kritik mot att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte fungerar, vare sig ur arbetslivets, försäkringskassans, hälso- och sjukvårdens eller individens perspektiv. Vi har i en kommittémotion m231 av Margit Gennser m.fl. utvecklat tankarna för hur rehabilitering kan utvecklas och genomföras på ett för individen bättre sätt.
Företagshälsovårdens verksamhet inom hälso- och sjukvård ersätts enligt samma principer som privat hälso- och sjukvård ansluten till försäkringskassan. Det som nu klassificeras som företagshälsovård skall även fortsättningsvis finansieras enligt samma principer som i dag.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Chris Heister (m) |
|
|
Leif Carlson (m) |
Hans Hjortzberg-Nordlund (m) |
|
Cristina Husmark Pehrsson (m) |
Lars Elinderson (m) |
|
Henrik Westman (m) |
Göran Lindblad (m) |
|
Maud Ekendahl (m) |
Bertil Persson (m) |
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |
Margareta Cederfelt (m) |