Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av det arbetsmarknadspolitiska programmet med förstärkt aktivitetsgaranti
Aktivitetsgarantin infördes i augusti 2000. Aktivitetsgarantin är ett flexibelt och bra program för många. Några personer har deltagit i programmet allt sedan det startades utan att det har lett till reguljärt arbete eller studier. De har, trots att de har följt sina individuella handlingsplaner och deltagit i flera olika steg av aktivitetsgarantin, inte kunnat erhålla något arbete på den öppna arbetsmarknaden. Problembilden för dessa personer varierar, men gemensamt är att de är i behov av en ny lösning utanför den reguljära arbetsmarknaden. Aktivitetsgarantin kan för dessa upplevas som mindre verkningsfull om inga ytterligare steg i det arbetsmarknadspolitiska programmet kan erbjudas.
Regeringen bör därför snarast återkomma med förslag om att utvidga arbetsmarknadspolitiska programmet med en förstärkt aktivitetsgaranti.
Förslag på en förstärkt aktivitetsgaranti kan till exempel ske i samverkan mellan AMV och kommunala eller statliga organisationer. Arbeten inom föreningar, tillsammans med fackliga organisationer etc., bör också kunna förekomma, men då med kommuner etc som arbetsgivare. Anställningsformen bör kunna jämföras med skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA). Då kan befintliga avtal, bland annat beredskapsavtalet, tillämpas. Viktigt är att arbetsuppgifter och anställning beslutas i enlighet med personens individuella handlingsplan.
Kostnaderna för den förstärkta aktivitetsgarantin bör kunna finansieras genom avtal mellan arbetsförmedlingen och samarbetspartner. Vidare bör kringkostnadsersättning också betalas till samarbetspartnern i enlighet med vad som i dag gäller i aktivitetsgarantin.
Arbetenas art, organisation etc. skall redovisas och alltid avse uppgifter utöver verksamheters normala bemanning och således inte avse vikariat. Överenskommelse vad arbetet innebär görs i överensstämmelse med facklig organisation, arbetsgivare och arbetsförmedling.
Förstärkt aktivitetsgaranti skall ses som ett led i individens utveckling till reguljärt arbete, och en fortsatt strävan med återkommande prövningar skall hela tiden ske för att personen skall komma in i den reguljära arbetsmarknaden.
|
Stockholm den 27 september 2001 |
|
|
Christina Axelsson (s) |
Sylvia Lindgren (s) |