Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att försiktighetsprincipen bör gälla vid arbeten där elektromagnetiska fält finns.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gränsvärden för arbeten med elektromagnetiska fält bör tas fram och anges för spårvagnsförare och lokförare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att forskning på hälsoeffekter från starka elektromagnetiska fält bör ökas.
Två av de yrkesutövare som idag utsätts för hälsorisker av att arbeta i elektromagnetiska fält är spårvagnsförare och lokförare. Andra yrken är också utsatta. Undersökningar har visat att tågmästare utsätts för förhöjda nivåer under olika tider i sitt arbete under dagen.
Ett elektromagnetiskt fält uppstår då elektriskt laddade partiklar påverkar varandra. Denna kraftpåverkan, som härrör från elektriska partiklar i rörelse, kan beräknas, och man definierar därför elektriska respektive magnetiska fält kring dessa källor. Sådana fält anses, beroende på olika egenskaper som bl.a. fältens styrka, kunna påverka andra laddade partiklar, t.ex. i biologiskt material.
Frågan är om magnetfält är skadliga för människan. Det råder delade meningar om detta, men undersökningar och forskning världen över visar på risker för hjärntumörer och kromosomförändringar p.g.a. påverkan från starka elektromagnetiska fält. Därför bör försiktighetsprincipen råda: forskningen på dessa fält bör ökas och fler studier göras, så att yrkeskategorier med t.ex. spårvagnsförare och lokförare inte blir utsatta för så stora risker som nu.
Sverige har inga gränsvärden. Italien är det första land som har en lag som förbjuder för hög strålning från elektromagnetiska fält. I USA har helt nyligen skadestånd utbetalats för sjukdom orsakad av elektromagnetisk strålning.
En hel del forskning har under årens lopp utförts av bl.a. Arbetslivsinstitutet. Docent Kjell Hansson-Mild har undersökt personal vid Malmbanan och där funnit att det finns starka indikationer om kromosomskador och cancerrisker p.g.a. stark elektromagnetisk strålning.
Undersökning gjord i USA har visat att lågfrekventa elektromagnetiska fält stör fosterutvecklingen hos bl.a. kycklingembryon. Fältmätningar har också blivit utförda i spårvagnar i Norrköping.
Magnetfälten mäts i µ-tesla. Rekommendationen ligger vid arbete i magnetfält på högst 0,2–0,3 µT. Datorer klarar i allmänhet denna gräns, men inte batteriladdare, transformatorer och annan utrustning som har elektromagnetiska fält på 10 µT. Dessa apparater finns vid förarplatsen hos spårvagnsförare, och uppmätta värden där ligger på 3–4 µT och upp till 10 µT. Variationen beror på att värdena skiljer sig, när spårvagnen står stilla och vid starter.
Spårvagnsförare är alltså en grupp som är mycket utsatt för starka elektromagnetiska fält. Förhållandet för lokförare och tågpersonal är likartat. Jämförs dessa arbetsplatser med avseende på elektromagnetisk strålning med de rekommenderade värdena för byggnader såsom skolor, daghem och lekplatser är skillnaden väsentlig; för de senare är policyn att det högsta värdet blott skall vara 0,2 µT.
Eftersom indikationer efter undersökningar och rapporter världen över visar på risker för hjärntumörer och kromosomförändringar så måste ett stort mått av försiktighet vidtas och mätningar genomföras regelbundet. Barn som vistats vid kraftledningar har i hög grad utvecklat hjärntumörer. Många kvinnor i fertil ålder återfinns i ovan beskrivna yrkesgrupper, såsom spårvagnsförare, och detta indikerar ytterligare att försiktighetsprincipen måste vara vägledande med tanke på eventuella hälsorisker.
Gränsvärden bör alltså finnas för arbeten som genomförs under inverkan av elektromagnetiska fält.
Stockholm den 26 september 2001 |
|
Barbro Feltzing (mp) |