Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetskraftsinvandring.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka Sveriges position i konkurrensen om den internationella kompetensen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undersökningar bör göras om den offentliga sektorns internationella attraktionskraft som arbetsgivare.
Invandringen till Sverige koncentreras i dag till anhörig- och flyktinginvandring. Vid en internationell jämförelse har Sverige en låg andel invandring av arbetsmarknadsskäl. Det finns i dag huvudsakligen två motiv till arbetskraftsinvandring, dels den låga befolkningsutvecklingen, dels de allt större kraven på specifik kompetens. I sin senaste befolkningsprognos förutser SCB att den svenska befolkningen växer med 900 000 personer under den kommande femårsperioden. I dag är arbetskrafts- och sysselsättningsgrad för utlandsfödda lägre än för svenskfödda, speciellt för personer med utomnordisk härkomst. Beräkningar har visat att med samma arbetskrafts- och sysselsättningsgrad som för svenskfödda skulle arbetskraften vara drygt 120 000 personer fler och antalet sysselsatta knappt 160 000 fler. Det motsvarar 3 procent av den befintliga arbetskraften.
Föreningssparbankens Analys nr 27 (11 juli 2001) konstaterar att Sverige i dag tyvärr inte är tillräckligt rustat för arbetskraftsinvandring trots behoven. Jämfört med andra OECD-länder har Sverige (och övriga Norden) en betydligt sämre köpkraft till följd av lägre bruttolöner och ett högre skatteläge. Den låga utbildningspremien minskar också incitamenten för välutbildade personer att välja Sverige som destinationsland.
Samma analys konstaterar att Sverige har ett bra konkurrensläge vad gäller arbetsplatsernas attraktivitet. Speciellt gäller detta för tillväxtsektorer men även för näringslivet i allmänhet. Näringslivet har påtalat arbetskraftsbristen och kommun och landsting förutser en stor framtida arbetskraftsbrist. Undersökningar måste därför göras om den offentliga sektorns internationella attraktivitet som arbetsgivare.
Bostadsmarknaden minskar Sveriges möjligheter att attrahera arbetskraft. Vid en internationell undersökning är svenska bostäder dyra i förhållande till den disponibla inkomsten. Den goda tillgången på offentlig service måste dock vara positiv för att det ska vara attraktivt att arbeta i Sverige.
I dag får tyvärr Sverige de sämsta resultaten när analyser görs om invandrares deltagande på arbetsmarknaden och den etniska segregationen. Detta trots att svenskar i en undersökning av Svenskt näringsliv är mycket positiva till globalisering och frihandel. När det gäller arbetskraft tycks svenskarna vara mera protektionistiska. En OECD-studie (2000) visar att Sverige bland fem av referensländerna har den högsta koncentrationen av utländska medborgare i s.k. utsatta områden. En förändring måste ske på detta område för att bryta segregationen.
Undersökningar om invandrares integration i småföretagardistrikten i Småland visar däremot att denna fungerat väl. Näringslivsstruktur, företagskultur, sociala kontaktnät och informationsspridning har betydelse. Mentaliteten påverkar integrationen i hög grad. Det är ett faktum att invandrare många gånger diskrimineras på grund av namn och hudfärg. Också inom den offentliga hushållsnära tjänstesektorn har personer med utländsk bakgrund svårare att få anställning. Här kommer troligen en förändring gradvis att ske. Stora satsningar måste göra för att förändra attityder bland arbetsgivare och den svenska arbetskraften.
|
Stockholm den 24 september 2001 |
|
|
Ulla-Britt Hagström (kd) |