Utrikesutskottets betänkande

2001/02:UU2

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens
budgetförslag avseende utgifts-område 7
Internationellt bistånd samt motioner väckta under
den allmänna motionstiden 2001/02, vilka hänför sig
till biståndets nivå i förhållande till BNI,
fördelningen av anslag samt biståndets inriktning.

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens
förslag till nivå för biståndsramen i relation till
beräknad BNI för 2002. Ett antal motionsyrkanden
rörande krav på en snabbare återgång till
enprocentsmålet behandlas. Utskottet menar att det
svenska biståndet skall nå 1 % av BNI helst till år
2005. Någon ytterligare detaljerad tidsplan anser
dock utskottet inte nödvändig att slå fast.

Utskottet noterar att många av de frågor som väcks i
motionerna kommer att behandlas av den
utvecklingspolitiska kommittén, Globkom.

Propositionens förslag till fördelning mellan
anslagen inom utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd tillstyrks av utskottet. Vidare tillstyrks
propositionens förslag till utfästelser och
åtaganden inom det multi- och bilaterala
utvecklingssamarbetet. I betänkandet tillstyrker
utskottet vidare att regeringen bemyndigas att
ikläda staten betalningsansvar i form av statlig
garantigivning inom det internationella
utvecklingssamarbetet.

Propositionens yrkanden om bemyndiganden att ikläda
staten betalnings-ansvar i form av statsgarantier
för finansiellt stöd till länder i Central- och
Östeuropa och för exportkreditgarantigivning för
vissa länder i Central- och Östeuropa tillstyrks av
utskottet. Även ett yrkande att göra utfästelser
inom anslaget Samarbete med Central- och Östeuropa
som innebär förpliktelse efter budgetåret 2002
tillstyrks av utskottet.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens
förslag. Samtliga motionsyrkanden besvaras eller
avstyrks.

I ärendet finns 19 reservationer och 23 särskilda
yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Anslagen för 2002 under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd

Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som
utskottet angivit, för budgetåret 2002 anslag
inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i
enlighet med utskottets förslag i efterföljande
specifikation. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1, volym 4, utgiftsområde 7
Internationellt bistånd, punkterna 3 och 6, samt
avslår motionerna 2001/02:U231 yrkandena 29 och
30, 2001/02:U311 yrkande 22 (delvis),
2001/02:U312 yrkande 19, 2001/02:U321,
2001/02:U328 yrkande 17 och 32 samt 38-41,
2001/02:U342 yrkandena 1 och 2, 2001/02:U345
yrkandena 17, 20 och 24 samt 2001/02:Fi294
yrkande 13.

2. Biståndsramen och enprocentsmålet

Riksdagen bifaller proposition 2001/02:1, volym 4,
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkt 1.
Därmed avslår riksdagen motionerna 2001/02:U231
yrkande 28, 2001/02:U311 yrkande 22 (delvis) och
2001/02:U328 yrkande 16. Motionerna 2001/02:U244
samt 2001/02: U328 yrkandena 15 och 36 besvaras med
vad utskottet anfört.
Reservation 1 (kd)
Reservation 2 (fp)

3. Biståndet och IT

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229
yrkandena 24 och 25 samt 2001/02:U231 yrkandena
16 och 17 besvarade med vad utskottet anfört.

4. Fattigdomsbegreppet

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229
yrkande 27 och 2001/02:U269 yrkande 1 besvarade
med vad utskottet anfört.

5. Barnrättsfrågor i biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U288
besvarad med vad utskottet anfört.

6. Biståndets inriktning

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U300 yrkande
9 besvarad med vad utskottet anfört.

7. Koncentration av biståndet till Afrika
och utformningen av biståndet i u-
landsmiljö

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U300
yrkande 11 och 2001/02:U311 yrkande 13 besvarade
med vad utskottet anfört.
Reservation 3 (m)

8. Målformuleringen i biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U300 yrkande
12 besvarad med vad utskottet anfört.

9. Millenniemålen och bekämpningen av
fattigdomen

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U311
yrkandena 1, 2 och 5 besvarad med vad utskottet
anfört.

10. Främjandet av ett kvinnoperspektiv

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U323 yrkande
16 besvarad med vad utskottet anfört.

11. Demokrati och mänskliga rättigheter i
biståndet

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U231
yrkande 1, 2001/02:U300 yrkande 10 samt
2001/02:U345 yrkande 10 besvarade med vad
utskottet anfört.
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (fp)

12. Formerna för bistånd till totalitära
stater

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328
yrkandena 6 och 7 besvarad med vad utskottet
anfört.
Reservation 6 (c, fp)

13. Barnens roll i biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande
25 besvarad med vad utskottet anfört.

14. Samordningen mellan bistånds- och
handelspolitiken

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U351 yrkande
6 besvarad med vad utskottet anfört.

15. Biståndet till Somalia

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U228
yrkandena 1 och 3 besvarad med vad utskottet
anfört.

16. EU:s bistånd till Somalia

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U228 yrkande
2 besvarad med vad utskottet anfört.

17. Bistånd till energisektorn i Eritrea

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U245
besvarad med vad utskottet anfört.

18. Minröjningsprogram i Eritrea

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U253
besvarad med vad utskottet anfört.

19. EU:s bistånd till Afrikanska unionen

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande
1 besvarad med vad utskottet anfört.

20. Införandet av en antikorruptionslag i
Kenya

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande
2 besvarad med vad utskottet anfört.

21. Landsbygdsutveckling och demokrati i
Afrika

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326
yrkandena 3 och 4 besvarad med vad utskottet
anfört.

22. Fredsprocessen i Sudan

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande
7 besvarad med vad utskottet anfört.

23. Fredsprocessen i Angola

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande
8 besvarad med vad utskottet anfört.

24. Konfliktlösande organisationer och
bekämpning av kriminalitet i afrikanska
storstäder

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326
yrkandena 9 och 10 besvarad med vad utskottet
anfört.

25. Flerpartiväsendet och partiers interna
demokrati i u-länder

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande
11 besvarad med vad utskottet anfört.

26. Föräldralösa barn och tvångsrekrytering
av barn till väpnade trupper i Afrika

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326
yrkandena 12 och 13 besvarad med vad utskottet
anfört.

27. Jordreformer och en hållbar
vattenpolitik

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326
yrkandena 14 och 15 besvarad med vad utskottet
anfört.

28. Bistånd till undervisningssektorn i
Östtimor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U296
yrkandena 1 och 2 besvarad med vad utskottet
anfört.

29. Bistånd till den demokratiska
utvecklingen i Östtimor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U296 yrkande
3 besvarad med vad utskottet anfört.

30. Bistånd till energi- och hälsosektorn i
Östtimor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U296
yrkandena 4 och 5 besvarad med vad utskottet
anfört.

31. Bistånd till uppbyggandet av Östtimor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U345 yrkande
39 besvarad med vad utskottet anfört.

32. Utveckling av läroböcker i Palestina

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U330
besvarad med vad utskottet anfört.

33. Aralsjöns ekologiska utveckling

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U263
yrkandena 1-5 besvarad med vad utskottet anfört.

34. Miljö- och folkhälsoproblemen i
Centralasien

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U266
yrkandena 1-7 besvarad med vad utskottet anfört.

35. Ökat stöd till flyktingar

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U305 yrkande
11 besvarad med vad utskottet anfört.

36. Handikappade i svenskt
utvecklingsbistånd

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande
26 besvarad med vad utskottet anfört.

37. Sammanhållningen av bistånds- och
flyktingpolitiken

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande
28 besvarad med vad utskottet anfört.

38. Behovet av rent vatten

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229
yrkande 9 och 2001/02:U231 yrkande 23 besvarade
med vad utskottet anfört.

39. Energiförsörjning och miljövänlig
utveckling

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231
yrkandena 15 och 22 besvarad med vad utskottet
anfört.

40. Globala energi- och miljöfrågor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U233
yrkandena 1-3 och 6 besvarad med vad utskottet
anfört.

41. Miljösanering i Balkanregionen

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U251
besvarad med vad utskottet anfört.

42. Fattigdom och naturkatastrofer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U216
yrkandena 2-4 besvarad med vad utskottet anfört.

43. FN:s miljöprograms arbete

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U323 yrkande
7 besvarad med vad utskottet anfört.

44. Bistånd till norra Irak och irakiska
Kurdistan

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U210 yrkande
1 besvarad med vad utskottet anfört.

45. Fattigdomsbekämpning och
katastrofhjälp

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U216
yrkandena 5 och 6 besvarad med vad utskottet
anfört.

46. Konflikter och flyktingkatastrofer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U229
yrkandena 16 och 17 besvarad med vad utskottet
anfört.

47. Säkerhetsfrämjande och fredsuppbyggande
processer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231
yrkandena 2 och 24 besvarad med vad utskottet
anfört.

48. OSSE:s verksamhet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U283 yrkande
1 besvarad med vad utskottet anfört.
Reservation 7 (v)

49. En afrikansk säkerhetsordning

Riksdagen avslår motion 2001/02:U300 yrkande 19
och förklarar motion 2001/02:U311 yrkande 9
besvarad med vad utskottet anfört.
Reservation 8 (m)

50. Villkoren för fattiga kvinnor

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U209
yrkande 9 och 2001/02:U229 yrkande 4 besvarade
med vad utskottet anfört.

51. Barns rätt till hälsa och utbildning

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U306
besvarad med vad utskottet anfört.

52. U-ländernas integrering i
världshandeln

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229
yrkande 3 och 2001/02:U234 yrkande 7 besvarade
med vad utskottet anfört.

53. Regionalt frihandelssamarbete i
Afrika

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U300 yrkande
3 besvarad med vad utskottet anfört.

54. Livsmedelssäkerhet och
ursprungsmärkning

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U304
yrkandena 17 och 18 besvarad med vad utskottet
anfört.

55. Närings- och livsmedelsfrågor i svenskt
bistånd

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U229
yrkandena 5 och 6 besvarad med vad utskottet
anfört.

56. Samordning av och insyn i EU:s
bistånd

Riksdagen avslår motion 2001/02:U229 yrkande 29
och förklarar motion 2001/02:U229 yrkande 28
besvarad med vad utskotett anfört.

57. EU:s stöd till u-ländernas
energipolitik

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U233 yrkande
5 besvarad med vad utskottet anfört.

58. Främjande av handeln mellan EU och u-
länder

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U234 yrkande
9 besvarad med vad utskottet anfört.

59. EU:s biståndspolitik

Riksdagen avslår motion 2001/02:U259 yrkandena
1 och 2 samt förklarar motion 2001/02:U259
yrkandena 3 och 4 besvarad med vad utskottet
anfört.
Reservation 9 (v, mp)

60. Formerna för EU:s bistånd

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U301
yrkandena 25-28, 2001/02:U328 yrkandena 35 och 37
samt 2001/02:K426 yrkande 13 och 14 besvarade med
vad utskottet anfört.

61. Reformeringen av EU:s biståndspolitik

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande
33 besvarad med vad utskottet anfört.

62. Länderval och landramar inom
biståndet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U229
yrkande 26 och 2001/02: U311 yrkande 8.
Reservation 10 (m)
Reservation 11 (c)

63. Stöd till fungerande styrelseformer i
biståndsländerna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U229
yrkandena 18-20 och 22 besvarad med vad utskottet
anfört.

64. Bistånd till partier och partinära
organisationer

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229
yrkande 21, 2001/02:U231 yrkande 9 samt
2001/02:U328 yrkande 11 besvarade med vad
utskottet anfört.

65. Bistånd och de mänskliga
rättigheterna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231
yrkandena 5 och 6 besvarad med vad utskottet
anfört.

66. Mänskliga rättigheter och
demokratifrämjande projekt

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231
yrkandena 7 och 8 besvarad med vad utskottet
anfört.

67. Stöd till demokratisering och
flerpartisystem

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande
10 besvarad med vad utskottet anfört.

68. Informationsteknik och
demokratibistånd

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U231
yrkande 19 samt 2001/02:U328 yrkande 12 besvarade
med vad utskottet anfört.

69. Rapportering om demokratiläget i
biståndsländerna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U300 yrkande
20 besvarad med vad utskottet anfört.

70. Stöd till minröjningsaktiviteter

Riksdagen förklarar motion 2001/02:Fö272
yrkandena 1, 3 och 8 besvarad med vad utskottet
anfört.

71. Eliminering av kvinnlig könsstympning

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U204
yrkandena 1 och 3 besvarad med vad utskottet
anfört.

72. Stöd till undervisningssektorn även i
katastrof- och nödsituationer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U229 yrkande
10 besvarad med vad utskottet anfört.

73. Forskning om de fattigas sjukdomar

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande
20 besvarad med vad utskottet anfört.

74. Upplysningsverksamhet om
familjeplanering och aborter

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande
27 besvarad med vad utskottet anfört.

75. Utvecklingen av läkemedel och
vacciner

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U231
yrkande 21, 2001/02:U276 yrkande 3 samt
2001/02:U335 yrkande 13 besvarade med vad
utskottet anfört.

76. Slopande av skolavgifter i
biståndsländerna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U335 yrkande
7 besvarad med vad utskottet anfört.

77. Stöd till program för att avstå från
alkoholproduktion i u-länderna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:So616
yrkande 4 besvarad med vad utskottet anfört.

78. Prioriteringen av kampen mot hiv/aids i
biståndsamarbetet

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U209
yrkandena 15 och 16, 2001/02:U229 yrkande 13,
2001/02:U276 yrkandena 1 och 2, 2001/02:U295
yrkandena 1 och 2, 2001/02:U311 yrkande 18,
2001/02:U326 yrkande 6, 2001/02:U332 yrkande 6
samt 2001/02:U335 yrkande 12 besvarade med vad
utskottet anfört.

79. Tillsättning av en utredning för att
sätta in hiv/aids i ett säkerhetspolitiskt
perspektiv

Riksdagen avslår motion 2001/02:U335 yrkande 2.
Reservation 12 (kd)

80. Resurserna till det globala hiv/aids-
arbetet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U335 yrkande
3 besvarad med vad utskottet anfört.
Reservation 13 (kd)

81. Upplysningsarbetet kring hiv/aids

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229
yrkandena 11, 12 och 15, 2001/02:U328 yrkande 26,
2001/02:U335 yrkande 5 samt 2001/02:So372 yrkande
3 besvarade med vad utskottet anfört.

82. Kvinnor och barn och hiv/aids

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U276
yrkandena 5 och 6, 2001/02:U311 yrkande 20 samt
2001/02:U335 yrkande 4 besvarade med vad
utskottet anfört.

83. Kartläggning av barns situation på
grund av hiv/aids

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U335 yrkande
6 besvarad med vad utskottet anfört.

84. Bromsmediciner och behandling mot
hiv/aids

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229
yrkande 14, 2001/02: U326 yrkande 5 samt
2001/02:U335 yrkandena 9 och 10 besvarade med vad
utskottet anfört.

85. Uppbyggandet av hälso- och
sjukvårdssystem i u-länderna

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U311
yrkandena 6, 17 och 21 samt 2001/02:U335 yrkande
8 besvarade med vad utskottet anfört.

86. Frivilligorganisationernas roll i
hiv/aids-arbetet

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U276
yrkande 4, 2001/02:U311 yrkande 19 samt
2001/02:U335 yrkande 11 besvarade med vad
utskottet anfört.

87. Näringslivsutveckling och tillväxt i de
fattigaste länderna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande
11 besvarad med vad utskottet anfört.

88. Partnerskap mellan näringsliv och
bistånd

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231
yrkandena 13 och 14 besvarad med vad utskottet
anfört.

89. Etiska uppförandekoder på den globala
finansmarknaden

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U234
yrkandena 10 och 11 besvarad med vad utskottet
anfört.

90. Läkemedelsföretag i FN:s regi

Riksdagen avslår motion 2001/02:U286.

91. Globalt samarbete och rätten till mat
för de fattigaste

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U304 yrkande
3 besvarad med vad utskottet anfört.

92. Livsmedelsproduktion, handel och
miljö

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U304 yrkande
4 besvarad med vad utskottet anfört.

93. Globala handelsliberaliseringar

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U304 yrkande
6 besvarad med vad utskottet anfört.

94. Skuldsättningen av de fattigaste
länderna

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U232 och
2001/02:U300 yrkande 6 besvarade med vad
utskottet anfört.

95. Skuldavskrivningar för de fattigaste
länderna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U311
yrkandena 10 och 11 besvarad med vad utskottet
anfört.
Reservation 14 (m)

96. Fattidomsbekämpning och snabb ekonomisk
tillväxt

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U311 yrkande
14 besvarad med vad utskottet anfört.

97. Forskning och hållbar miljöpolitik

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U233 yrkande 4
besvarad med vad utskottet anfört.

98. Enskilda organisationers roll i en
demokratisk utveckling

Riksdagen avslår motion 2001/02:U328 yrkande 24
och förklarar motionerna 2001/02:U229 yrkandena
23 och 30 samt 2001/02:U231 yrkande 3 besvarade
med vad utskottet anfört.
Reservation 15 (fp)

99. Bistånd till Kuba
Riksdagen avslår motion 2001/02:U231 yrkande 4.
Reservation 16 (m, kd, c, fp)

100. Samråd med frivilligorganisationerna vid
planeringen av biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande
25 besvarad med vad utskottet anfört.

101. En ökad andel av biståndet genom
frivilligorganisationer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U311 yrkande
12 besvarad med vad utskottet anfört.

102. Oberoende analyser och utvärderingar av
biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande
27 besvarad med vad utskottet anfört.
Reservation 17 (m, kd, c, fp)

103. Utfästelser under budgetåret 2002
Riksdagen bifaller proposition 2001/02:1, volym
4, utgiftsområde 7, Internationellt bistånd,
punkt 2.

104. Avvecklingen av det bilaterala biståndet
och nedläggningen av Sida

Riksdagen avslår motion 2001/02:U249 yrkandena 1
och 2.

105. Jämställdhet inom Sida
Riksdagen förklarar motion 2001/02:U258 besvarad
med vad utskottet anfört.

106. Reformering av Sida

Riksdagen avslår motion 2001/02:U267 yrkandena 1
och 2.

107. Krav på konditionalitet i biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkandena
13 och 14 besvarad med vad utskottet anfört.

108. Inrättandet av ett civilt och militärt
fredscentrum

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U351 yrkande 7
besvarad med vad utskottet anfört.

109. Ändringar i Sidas regleringsbrev

Riksdagen förklarar motion 2001/02:L371 yrkande
48 besvarad med vad utskottet anfört.

110. Inriktingen av det svenska biståndet till
Central- och Östeuropa

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U312 yrkandena
13 och 18 besvarad med vad utskottet anfört.

111. Demokratistöd till Vitryssland

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande 8
besvarad med vad utskottet anfört.

112. Hälsobistånd till Vitryssland

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U324 besvarad
med vad utskottet anfört.

113. Demokratistöd till Central- och Östeuropa

Riksdagen avslår motion 2001/02:U328 yrkande 30.
Reservation 18 (fp)

114. Demokratistöd inom ramen för EU:s nordliga
dimension

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U268 yrkande 8
besvarad med vad utskottet anfört.

115. Utvecklingen av ett
socialförsäkringssystem i Central- och
Östeuropa

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U312 yrkande 7
besvarad med vad utskottet anfört.

116. Stöd till smittskyddsarbete

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U312 yrkande
10 besvarad med vad utskottet anfört.

117. Barns och kvinnors situation i Central-
och Östeuropa

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U309,
2001/02:U310 samt 2001/02:U312 yrkandena 9 och 11
besvarade med vad utskottet anfört.

118. Barns rätt till skolgång i
biståndsländerna

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U312
yrkande 8 samt 2001/02:U327 yrkande 6 besvarade
med vad utskottet anfört.

119. Ökade insatser för kärnsäkerhet i
Barentsområdet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U268 yrkande 3
besvarad med vad utskottet anfört.

120. Behovet av utbyggd infrastruktur på
energiområdet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U312 yrkande
12 besvarad med vad utskottet anfört.

121. Stöd till främjande av kärnsäkerhet i
Central- och Östeuropa

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande
31 besvarad med vad utskottet anfört.

122. Vattensamarbete kring Östersjön

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:MJ337
yrkande 28 samt 2001/02:MJ519 yrkande 11
besvarade med vad utskottet anfört.

123. Upplösning av Östersjömiljarden

Riksdagen avslår motion 2001/02:U312 yrkande 17.
Reservation 19 (m)

124. Stöd till Östersjöuniversitetet, Baltic
University Programme

Riksdagen förklarar motion 2001/02:Ub423 besvarad
med vad utskottet anfört.

125. Utfästelser under budgetåret 2002 för Öst-
och Centraleuropa

Riksdagen bifaller proposition 2001/02:1 volym 4
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkt 4.

126. Avsättning för förlustrisker och
exportgarantier

Riksdagen bifaller proposition 2001/02:1, volym 4
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
utgiftsområde 7, punkt 5.

Stockholm den 22 november 2001

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Viola
Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Sören Lekberg
(s), Berndt Ekholm (s), Lars Ohly (v), Bertil
Persson (m), Carina Hägg (s), Liselotte Wågö (m),
Agneta Brendt (s), Marianne Jönsson (s), Murad Artin
(v), Sten Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp),
Marianne Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Fanny Rizell (kd) och Rosita Runegrund (kd).
Specifikation avseende förslag till beslut om
anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.

Företrädare för Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
liberalerna redovisar sina ställningstaganden i
särskilda yttranden.

Tusental kronor
-------------------------------------------------------
Politikområde Utskottets
Anslag förslag
-------------------------------------------------------
08 Internationellt utvecklingssamarbete
-------------------------------------------------------
1 Biståndsverksamhet (res.) 13 796 752
-------------------------------------------------------
2 Styrelsen för internationellt 485 814
utvecklingssamarbete (Sida) (ram)
-------------------------------------------------------
3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 256
-------------------------------------------------------
09 Samarbete med Central- och Östeuropa
-------------------------------------------------------
1 Samarbete med Central- och Östeuropa 749 000
(res.)
-------------------------------------------------------
2 Avsättning för förlustrisker vad avser 1 000
garantier för finansiellt stöd och
exportkreditgarantier (res.)
-------------------------------------------------------
Summa 15 043 822
för
utgiftsområdet
-------------------------------------------------------

2001/02

UU2

Redogörelse för ärendet

Internationellt bistånd

Utgiftsområdet Internationellt bistånd omfattar
politikområdena 8 Internationellt utvecklingssamarbete
respektive 9 Samarbete med Central- och Östeuropa.
Förvaltningsmyndigheter inom utgiftsområdet är
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
(Sida) och Nordiska Afrikainstitutet (NAI).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Politikområde 8

Politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete
består av tre anslag, Biståndsverksamhet och
förvaltningsanslagen för Sida och Nordiska
Afrikainstitutet. Politikområdets resurser beräknas
utifrån biståndsramen. Från biståndsramen görs
avräkningar för sådana kostnader inom andra
utgiftsområden som kan klassificeras som bistånd.

Politikens omfattning och mål

Propositionen (avsnitt 3.1-3.4)

Biståndsramen för 2002 uppgår till 16 487,2 miljoner
kronor, dvs. 0,74 % av beräknad bruttonationalinkomst
(BNI). För år 2003 höjs ramen till 0,81 % av BNI och år
2004 till 0,86 % av BNI samt 200 miljoner kronor.

Avräkningarna från biståndsramen ökar år 2002 i
förhållande till föregående år. Den högre avräkningen
för asylmottagande beror på en ökad tillströmning av
asylsökande från utvecklingsländer. För 2002 uppgår
denna avräkning till 1 142,3 miljoner kronor. Detta är
en höjning med 370 miljoner kronor i förhållande till
regeringens ekonomiska vårproposition.

Från biståndsramen avräknas vidare kostnader för det
svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma
bistånd som finansieras över Europeiska kommissionens
reguljära budget. För 2002 uppgår avräkningen till 757
miljoner kronor.

Avräkningen för administrativa kostnader m.m. består
främst av Utrikesdepartementets administration av
utvecklingssamarbetet samt den del av FN-bidragen som
betalas ut under andra utgiftsområden och som
klassificeras som bistånd. Avräkningsbeloppet har år
2002 ökat till 294 miljoner kronor, på grund av att
OECD:s biståndskommitté ändrat regler för hur stor
andel av bidragen som kan hänföras till bistånd.

I propositionen konstateras att det övergripande målet
för det svenska utvecklingssamarbetet är att höja de
fattiga folkens levnadsnivå. Målet har uttytts i sex
delmål som fastställts av riksdagen. Det svenska
utvecklingssamarbetet skall bidra till

- resurstillväxt,

- ekonomisk och social utjämning,

- ekonomisk och politisk självständighet,

- demokratisk samhällsutveckling,

- framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om
miljön och

- jämställdhet mellan kvinnor och män.

Avräkningar från biståndsramen

Från biståndsramen avräknas vidare kostnader för det
svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma
bistånd som finansieras över Europeiska kommissionens
reguljära budget. För 2002 uppgår avräkningen till 757
miljoner kronor, vilket beräknats som biståndets andel
av den totala EG-budgeten multiplicerad med Sveriges
medlemsavgift.

Avräkningen för administrativa kostnader m.m. består
främst av Utrikesdepartementets administration av
utvecklingssamarbetet samt den del av FN-bidragen som
betalas ut under andra utgiftsområden och som
klassificeras som bistånd. Avräkningsbeloppet har år
2002 ökat till 294 miljoner kronor, vilket förklaras av
att FN-bidragen ökat till följd av att OECD:s
biståndskommitté ändrat regler för hur stor andel av
bidragen som kan hänföras till bistånd.

Fördelningen inom utgiftsområdet

Propositionen (avsnitt 1 )

Biståndsramen år 2002 beräknas till 16 487 miljoner
kronor, vilket motsvarar 0,74 % av prognostiserad
bruttonationalinkomst (BNI) för år 2002. Det föreslagna
beloppet för politikområde 8 (se nedan) är i
förhållande till biståndsramen minskat med avräkningar.
I förhållande till regeringens ekonomiska
vårproposition 2000/01:100 är anslagen nedjusterade med
totalt 481 miljoner kronor, varav 111 miljoner kronor
på grund av en förändrad BNI-prognos och 370 miljoner
kronor på grund av en ökad avräkning för mottagandet av
asylsökande.

För budgetåret 2002 föreslår regeringen i
budgetpropositionen yrkande 6 att anslagen under
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd fördelas enligt
följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor
-----------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp Anslags-
belopp
-----------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet reservationsanslag
13 796 752
-----------------------------------------------------
8:2 Styrelsen för ramanslag 485 814
internationellt
utvecklingssamarbete
(Sida)
-----------------------------------------------------
8:3 Nordiska ramanslag 11 256
Afrikainstitutet
-----------------------------------------------------
9:1 Samarbete med Central- reservationsanslag
749 000
och Östeuropa
-----------------------------------------------------
9:2 Avsättning för reservationsanslag
1 000
förlustrisker vad avser
garantier för
finansiellt stöd och
exportkreditgarantier
-----------------------------------------------------
Summa 15 043 822
-----------------------------------------------------

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 28 konstateras att den
globala kampen mot fattigdomen via utvecklingssamarbete även i
fortsättningen måste inta en central och självklar plats i den
svenska statsbudgeten. Genom ett generöst bistånd kan Sverige
vara ett föredöme för andra länder och därigenom ge
förutsättningar för att resurser skapas som innebär att antalet
fattiga minskar. Motionärerna förutsätter att regeringen
fortsätter sin tillväxttakt för biståndet så att Sverige kan nå
1 % av BNI år 2005. Nästa år föreslås en nivå på 0,77 % av BNI,
för att sedan de två följande åren uppnå 0,84 % respektive 0,93
% av BNI.

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 29 föreslås att anslaget
Biståndsverksamheten för år 2002 skall vara 500 miljoner kronor
högre än regeringens förslag. Detta innebär en högre
ökningstakt, med 600 miljoner kronor år 2003 och med 1 400
miljoner kronor år 2004, jämfört med regeringens förslag.

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 30 föreslår motionärerna
förändringar i förhållande till regeringens förslag med 500
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för anslagen
under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (enligt tabell 1.)

I partimotion 2001/02:U244 (v) framhålls att tanken med
enprocentsmålet är att biståndet inte skall drabbas av
konjunkturnedgångar i Sverige. De ekonomiska problem som följer
av en något avmattad ekonomisk tillväxt är trots allt väsentligt
mindre än de problem som råder i länder med utbredd svält och
fattigdom. Motionärerna menar att det måste vara en absolut
ambition för det svenska biståndet att enprocentsmålet skall
återställas inom fem år. Detta bör ske genom att riksdagen
upprepar sitt beslut från betänkande 2000/01:UU2: utgiftsområde
7 Internationellt bistånd.

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 22 (delvis) föreslår
motionärerna budgetförändringar avseende utgiftsområde 7
Internationellt bistånd enligt vad som anförs i motionen (enligt
tabell 5).

I Centerpartiets kommittémotion 2001/02:U321 (c) föreslås
förändringar i förhållande till regeringens förslag avseende
anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, vilka
redovisas i bilaga 1 (tabellerna 1, 2 och 5).

I kommittémotion 2001/02:U328 (fp) yrkande 15 krävs att
biståndet skall öka till 0,82, 0,86 respektive 0,93 % av BNI för
åren 2002, 2003 och 2004. Vidare bör regeringen fastslå en
konkret tidsplan för hur enprocentsmålet skall kunna uppnås
senast år 2005 (yrkande 16). Enligt yrkande 17 bör den totala
biståndsramen uppgå till 18 270 miljoner kronor för år 2002,
20 098 miljoner år 2003 och 22 766 miljoner kronor år 2004.

Sverige bör verka för att EU:s medlemsländer i sina nationella
budgetar fullföljer FN:s rekommendation om att minst 0,7 % av
BNI skall avsättas till bistånd, föreslås i motion 2001/02:U328
(fp) yrkande 36. I yrkande 38 föreslår motionärerna en
budgetändring med ytterligare 348 miljoner kronor utöver
regeringens förslag avseende det multilaterala biståndet inom
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt vad som anförs i
motionen (tabell 1.)

Anslaget för det bilaterala utvecklingssamarbetet bör, enligt
motionärerna bakom motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 39 liksom
motion 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 13, uppgå till 1 728 miljoner
kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen. I
motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 40 föreslås att riksdagen
godkänner Folkpartiets förslag till ändringar i regeringens
budget för multi- och bilateralt utvecklingssamarbete, och i
yrkande 41 föreslås ändringar i jämförelse med regeringens
förslag gällande anslagen under utgiftsområde 7. Internationellt
bistånd (enligt tabellerna 2, 4 och 5).

Fredsfrämjande verksamhet bör vara en integrerad del i Sveriges
utvecklingssamarbete framhålls det i kommittémotion 2001/02:U342
(m). I yrkande 1 föreslås att en samlad anslagspost för Sveriges
fredsfrämjande verksamhet läggs in under utgiftsområde 7
Politikområde Internationellt utvecklingssamarbete. Vidare
föreslås i yrkande 2 att riksdagen under denna anslagspost
anvisar 1 118 836 000 kr för fredsfrämjande verksamhet för år
2002 (tabell 5).

I kommittémotion 2001/02:U345 (fp) yrkande 17 framhålls att FN:s
utvecklingsfond för kvinnor, Unifem, bör erhålla 5 miljoner
kronor mer i anslag än vad regeringen föreslagit. Folkpartiet
föreslår i kommittémotion 2001/02:U345 (fp) yrkande 24 att
Sverige bör stödja arbetet med att förbättra barns
levnadsförhållanden och framtidsmöjligheter på ett mer
kraftfullt sätt. FN:s barnfond, Unicef, föreslås få ytterligare
10 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i
budgetpropositionen.

Utskottet konstaterar att ramarna i procent av BNI för åren
2002, 2003 och 2004 fastställdes i samband med
riksdagsbehandlingen av regeringens ekonomiska vårproposition
2001. År 2002 ökar biståndsramen till 0,74 % av BNI, år 2003
till 0,81 % av BNI och år 2004 till 0,86 % av BNI plus 200
miljoner kronor. Utskottet ser ökningarna för åren 2003 och 2004
som väsentliga steg på väg mot enprocentsmålet. Utskottet menar
att det svenska biståndet skall nå 1 % av BNI helst år 2005.
Någon ytterligare detaljerad tidsplan anser dock utskottet inte
nödvändig att slå fast.

Utskottet konstaterar att till grund för regeringens förslag
ligger politiska prioriteringar kombinerade med hänsyn till
tidigare gjorda åtaganden samt befintliga reservationer på de
olika delposterna. Motiven till regeringens förslag redovisas i
budgetpropositionen. Regeringen kan, om behov uppstår under
året, omfördela mellan posterna. Likaså kan Sida i mindre
utsträckning omfördela mellan de bilaterala delposterna.

Biståndets framtida inriktning kan komma att förändras som ett
resultat av det betänkande som den nu pågående parlamentariska
utredningen om Sveriges politik för global utveckling, Globkom,
lägger fram i december. Detta kan t.ex. påverka indelningen i
delposter.

Utskottet konstaterar att Moderaterna, Folkpartiet och
Centerpartiet föreslår höjda anslag till UNAIDS, Unifem och
Unicef. Utskottet delar regeringens syn på fördelningen av
anslagen som de presenteras i budgetpropositionen.
Kristdemokraterna och Folkpartiet betonar vikten av insatser för
demokrati och mänskliga rättigheter. Vidare föreslår samtliga
partier utom Moderaterna, som har en alternativ anslagsstruktur
för skuldavskrivningar och fattigdomsutrotning, höjda anslag för
skuldlättnader och ekonomiska reformer. Regeringen anser också
att dessa områden är mycket viktiga, vilket även framgår i
budgetpropositionens avsnitt om politikens inriktning. På
delposten för ekonomiska reformer kommer förutom anslagna medel
även en reservation finnas att tillgå. Moderaterna framhåller
att den fredsfrämjande verksamheten bör vara en integrerad del
av Sveriges utvecklingssamarbete och föreslår en samlad
anslagspost för denna verksamhet. Utskottet menar emellertid att
denna verksamhet inte bör ingå som en del av Sveriges
utvecklingssamarbete.

Utskottet vill framhålla det nära samband som råder mellan biståndsramen och
de medel som anvisas inom utgiftsområde 7. Den återgång till
enprocentsnivån som inletts och som utskottet välkomnat i det
föregående förutsätter ökningar inom utgiftsområdet, främst av
anslaget 8:1, på sätt som föreslås i propositionen. Eftersom det
i motion U311 yrkande 22 (m) (delvis) framförda förslaget skulle
få en motsatt effekt, med innebörden att det av FN
rekommenderade 0,7-procentsmålet skulle underskridas, måste
motionen i konsekvens härmed avstyrkas. Vad gäller övriga här
aktuella motionsyrkanden förutsätter de en återgång till
enprocentsnivån i en takt som det statsfinansiella läget för
närvarande inte tillåter.

Utskottet anser att förslagen i propositionen är lämpliga och
väl avvägda och tillstyrker därför regeringens förslag att för
budgetåret 2002 fastställa biståndsramen till 0,74 % av vid
budgeteringstillfället beräknad BNI (proposition 2001/02:1,
volym 4, yrkande 1).

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare, senast i betänkande
2000/01:UU2, framhållit att kunskapen om och stödet för
enprocentsmålet är väl befäst i riksdagen och i den allmänna
opinionen. Samtidigt är återgången till enprocentsnivån också en
viktig symbolfråga, varför utskottet, även av det skälet, ansett
att det bör prioriteras. Utskottet har vid flera tillfällen,
bl.a. i ovan nämnda betänkande, välkomnat att en återgång nu
inletts. Utskottet konstaterar också att vid FN:s tredje
världskonferens om de minst utvecklade länderna (MUL), som ägde
rum i Bryssel i maj 2001, enades EU-länderna om att arbeta för
att uppnå FN:s rekommendationer om att minst 0,7 % av BNI skall
avsättas till bistånd. EU:s medlemsländer underströk detta
ställningstagande ytterligare vid allmänna rådets möte i början
av november.

Utskottet finner mot bakgrund av dessa överväganden att den av
regeringen föreslagna fördelningen mellan anslagen inom
utgiftsområde 7 synes vara väl avvägd, varför regeringens
yrkande 6 tillstyrks.

I kommittémotion 2001/02:U345 (fp) yrkande 20 framhålls att
Sverige bör agera mer och tydligare till stöd för
funktionshindrade i fattiga länder. Större anslag bör ges till
Svenska handikapporganisationers internationella
biståndsförening (SHIA).

Utskottet har tidigare konstaterat att rätten till delaktighet,
inflytande och jämlika villkor för personer med funktionshinder
sedan länge är en viktig del av det svenska
utvecklingssamarbetet, och regeringen verkar aktivt för att
dessa frågor skall ges en central plats. Sida har många
aktiviteter som syftar till att förbättra livsvillkoren för
personer med funktionshinder och SHIA är en aktiv partner i
detta arbete.

Sida har ett s.k. ramavtal med SHIA, och stödet till
organisationen från Sida uppgick år 2000 till 32,4 miljoner
kronor. Över anslaget för internationellt bistånd finansierar
Sida också en särskild rapportör för handikappfrågor vars
uppgift är att övervaka genomförandet av FN:s standardregler på
handikappområdet. Utskottet delar dock regeringens syn på
förslaget till anslagsfördelning.

I konsekvens med vad som ovan anförts avstyrker utskottet
motionerna 2001/02:U231 (kd) yrkandena 28-30, 2001/02:U311 (m)
yrkande 22, 2001/02:U321 (c), 2001/02:U328 (fp) yrkandena 15 och
17 samt yrkandena 38-41, 2001/02:U342 (m) yrkandena 1 och 2,
2001/02:U345 (fp) yrkandena 17, 20 och 24 samt 2001/02:Fi294
(fp) yrkande 13. Motionerna 2001/02:U244 (v) samt 2001/02:U328
(fp) yrkandena 16 och 36 anser utskottet besvarade med vad ovan
anförts.

Uppföljning av tidigare beslut

Som led i utrikesutskottets uppföljande och utvärderande
verksamhet har det under året genomfört en granskning av hur
riksdagens beslut om anslag överensstämmer med de regleringsbrev
som regeringen utfärdat för utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning
och internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd. Vidare har granskats om riksdagens vilja, som den tagit
sig uttryck i bland annat betänkandetexter, har tagits i
beaktande vid utformningen av regeringens regleringsbrev till
underlydande myndigheter. Inga betydande avvikelser från vad
utskottet angivit har därvid konstaterats.

Politikens inriktning

Propositionen (avsnitt 3.4)

Att utrota fattigdomen är en global utmaning och främst en fråga
om en människosyn som betonar alla människors lika värde. I alla
världens länder är kvinnor generellt sett fattigare än män.
Ansvaret för att skapa rättvisa och gynnsamma förutsättningar
för att höja levnadsnivån för de fattiga vilar främst på
regeringarna i de fattiga länderna. Utvecklingssamarbetets roll
är att stödja länderna i detta arbete. I en värld av
globalisering och allt starkare ömsesidiga beroenden måste allas
trygghet och välfärd främjas om konflikter präglade av våld
skall kunna undvikas. För att respekten för de mänskliga
rättigheterna skall kunna bli verklighet fordras att staterna
tar sina internationella åtaganden på allvar. Det kräver att den
nationella politikens olika delområden samverkar för att bidra
till minskad fattigdom, hållbar utveckling, fred och rättvisa.

I propositionen konstateras vidare att det råder internationell
samsyn att försöka omvandla politisk retorik till konkret
handling. Den stora uppslutningen kring de internationella
utvecklingsmålen, som har bekräftats i FN:s
Millenniedeklaration, antagen i september 2000, ger en styrka
och färdriktning för vårt gemensamma åtagande att minska
fattigdomen i världen. I de internationella utvecklingsmålen
konkretiseras sju åtaganden som skall uppnås under perioden
1990-2015, nämligen att halvera den andel människor som lever i
extrem fattigdom (mätt som inkomst under en US-dollar per dag),
alla barn skall gå i grundskola, öka jämställdheten, förbättra
kvinnans möjligheter genom att lika många flickor som pojkar får
utbildning redan 2005, minska spädbarns- och barnadödligheten
med två tredjedelar, minska mödradödligheten med tre
fjärdedelar, erbjuda tillgång till reproduktiv hälsovård för
alla samt vända den negativa miljöutvecklingen genom att
genomföra strategier för hållbar utveckling.

Ett arbete pågår med att sammanjämka Millenniedeklarationen och
de internationella utvecklingsmålen. Sverige kommer att öka sina
ansträngningar i det internationella utvecklingssamarbetet och
öka koncentrationen på det övergripande målet att höja de
fattiga folkens levnadsnivå. Fattigdomen skall förstås ur den
fattiges perspektiv och skall ses i termer av att ge kvinnor,
män och barn möjlighet att leva ett värdigt liv.
Fattigdomsminskning skall vara ledstjärnan för allt arbete inom
biståndets område och även beaktas inom angränsande
politikområden.

I propositionen konstateras att den svenska biståndsbudgeten
ökar. År 2000 uppgick utbetalningarna till motsvarande 0,8 % av
BNI. Ambitionen är att biståndet skall uppgå till 1 % av BNI så
snart det statsfinansiella läget så medger. Riksdagen har
beslutat att biståndsramen år 2003 skall uppgå till 0,81 % av
BNI samt år 2004 till 0,86 % av BNI plus 200 miljoner kronor.
Detta är viktiga steg mot enprocentsmålet. En ambition är
dessutom att en andel motsvarande 0,25 % av BNI skall nå de
minst utvecklade länderna år 2010. Samtidigt måste
samarbetslandets möjlighet att använda dessa medel på ett
effektivt sätt beaktas.

I propositionen framhålls att resursöverföringarna från i-länder
till u-länder minskat under senare år. Det totala nettoflödet av
resurser sjönk med 47 % mellan 1996 och 1999 eller från 368 till
193 miljarder US-dollar. De ökningar i biståndsflödena som
kunnat noteras under 1998 och 1999 har emellertid vänts i en
nedgång under år 2000. Sammantaget uppgick utbetalningarna från
OECD-länderna till 0,22 % av BNI år 2000. Positivt är dock att
15 (varav 12 från EU) av de 22 medlemsländerna i OECD:s
biståndskommitté (DAC) redovisade en ökning av
biståndsutbetalningarna under 2000, samtidigt som ytterligare
ett land, Luxemburg, uppnådde FN-målet om att 0,7 % av BNI skall
gå till bistånd.

Utvecklingssamarbete måste bygga på en grundlig analys av de
förutsättningar som gäller i samarbetslandet, liksom på en
förståelse för både de möjligheter och de problem som den
regionala och globala omgivningen skapar. I
landstrategiprocessen ges tillfälle att utifrån regeringens
politiska prioriteringar och baserat på analys av
utvecklingssituation och tidigare resultat i det enskilda
landet, utforma biståndet på ett sätt som bidrar till
uppfyllandet av det övergripande fattigdomsmålet.

Huvuddelen av det bilaterala samarbetet kommer även
fortsättningsvis att bedrivas i ett stat-till-stat-samarbete och
kompletteras med bistånd som bedrivs genom enskilda
organisationer och andra privata aktörer.

Utvecklingssamarbetet bedrivs dels bilateralt genom Sida, dels
multilateralt genom EG, utvecklingsbankerna, FN:s fonder och
program samt andra organisationer. Genom att bygga
utvecklingssamarbetet på samarbetsländernas nationella
fattigdomsstrategier kommer bilaterala och multilaterala givares
roll i det enskilda landet att bli tydligare.

Genom medlemskapet i EU bidrar Sverige till EG:s
utvecklingssamarbete och har därmed också möjlighet att påverka
detta i enlighet med övergripande svensk politik. Ett konkret
resultat av detta arbete är den nya utvecklingspolitik som rådet
och kommissionen enades om i november 2000. Denna har, bland
annat efter svenskt förslag, sin bas i de internationella
utvecklingsmålen och har fattigdomsminskning som sitt
övergripande mål. Sveriges agerande inom EG:s
utvecklingssamarbete inriktas nu på att genomföra denna politik.

Målet för Sverige och för EU som helhet är att inleda en ny och
bred förhandlingsrunda i samband med
världshandelsorganisationens (WTO) möte i Qatar i november 2001,
där u-ländernas intressen sätts i fokus på ett tydligare sätt än
tidigare. Ett tillfälle att ta ett helhetsgrepp om
utvecklingsfinansiering är konferensen "Financing for
Development" i Mexiko i mars 2002. Avsikten är att analysera
vilka medel som finns tillgängliga för utvecklingsfinansiering i
bred mening, där grunden är inhemsk resursmobilisering.

FN:s beredskap att ingripa snabbt, förutsägbart och med tydliga
mål måste stärkas. Sverige stöder detta arbete både centralt och
i fält. Sverige spelar också en ledande roll i arbetet för att
utveckla EU:s engagemang på området. Samarbete mellan olika
internationella organisationer börjar nu alltmer formaliseras.
Exempelvis har samarbetet mellan EU och FN liksom EU och OSSE
fått ny kraft.

Globaliseringen, liksom fattigdomsbekämpningen, kräver åtgärder
för att integrera de tre dimensionerna av hållbar utveckling -
ekonomiska, sociala och miljömässiga. Detta kommer bl.a. att
behandlas på nästa världstoppmöte om hållbar utveckling som
hålls i Johannesburg i september 2002. Då bör också
ratificeringen av det s.k. Kyotoprotokollet om klimatförändring
ha genomförts.

Flera fattiga och skuldtyngda länder dras fortfarande med en
ohanterlig skuldbörda. Ytterligare stöd behövs för
skuldlättnader, dels i enlighet med det internationella
initiativet för de fattigaste och mest skuldtyngda länderna det
s.k. HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor Countries), dels
bilateralt gentemot enskilda länder. För vissa av de allra mest
skuldsatta länderna kommer emellertid de resurser som frigörs
under HIPC-initiativet inte att vara tillräckliga för att
genomföra de stora satsningar som krävs för en märkbart positiv
utveckling.

Ökat stöd krävs för att stärka de inhemska handelsrelaterade
institutionerna, för att öka förmågan att leva upp till
exportmarknadernas krav på bl.a. standarder samt för att bredda
den industriella basen. För att kunna hävda de egna
handelsintressena i det multilaterala handelssystemet krävs fler
och effektivare insatser till stöd för de fattigare u-ländernas
kapacitet att analysera, delta och förhandla i WTO-arbetet. Stöd
för genomförandet av WTO-avtal är en prioritet ur svenskt
perspektiv och efterfrågas i allt högre grad av u-länderna.

Ett barn av tre i utvecklingsländerna fullföljer inte fem års
utbildning. Framför allt flickor tas ur skolan då fattiga
familjer inte har råd med ofta höga avgifter och övriga
kostnader för t.ex. skoluniformer och böcker. Det är väl belagt
att en särskild betoning på kvinnors och flickors utbildning har
en betydande hävstångseffekt för hela familjens välmående och
för ekonomins utveckling.

Nya möjligheter har skapats för människor att inhämta den
information de behöver för att förbättra sin situation.
Tillgången till IT i fattiga länder är dock mycket dålig, och
den digitala klyftan är en realitet. Sverige kommer att öka
integreringen av IT som ett instrument inom biståndets alla
delar. En viktig uppgift är att hjälpa fattiga länder att skapa
IT-strategier som en del av deras övergripande strategier för
fattigdomsbekämpning.

Hiv/aids har förödande konsekvenser för enskilda människor, för
tillväxten och för hela samhällsutvecklingen i många fattiga
länder och är således långt mer än en fråga om hälsa. Krafttag
krävs därför på ett brett plan för att förebygga och lindra
effekterna av hiv och aids.

Handel med kvinnor och barn för bl.a. sexuellt utnyttjande ökar
i många delar av världen. Det är en modern form av slavhandel
som utgör en grov kränkning av människors värde och av mänskliga
rättigheter.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Utskottet konstaterar inledningsvis att många av de frågor som
väcks i motionerna kommer att behandlas i den pågående
parlamentariska utredningen, Globkom, om Sveriges politik för
global utveckling (dir. 1999:80). Utredningens uppdrag är bl.a.
att se över de befintliga utvecklingspolitiska målen i ljuset av
den policyutveckling som skett de senaste åren och att föreslå
åtgärder som bättre harmonierar med behoven i en förändrad
värld. Översynen är också motiverad av faktiska
policyförändringar i svensk utvecklingspolitik, liksom
förändringar av arbetssätt och organisation. Utredningen skall
dels skapa en "syntes" av regeringsskrivelser och andra
policydokument under 1990-talet, dels analysera hur Sveriges
politik på området kan vidareutvecklas. Det är bl.a.
utredningens uppgift att analysera huruvida erfarenheterna från
Central- och Östeuropa äger giltighet för övrig
utvecklingspolitik. Direktiven anger åtta - ej inbördes
rangordnade - "strategiska uppgifter" för kommitténs arbete. De
prioriterade sakområdena är 1) ökad samstämmighet mellan olika
politikområden, 2) utvecklingssamarbetets roll för att förebygga
och hantera konflikter, 3) mänskliga, inklusive barnens,
rättigheter och respekten för internationell humanitär rätt, 4)
partnerskapets konsekvenser för bi- och multilateralt samarbete,
5) konsekvenserna av de åtaganden som Sverige gjort i OECD:s
biståndspolitiska strategi, såsom uttryckt i dokumentet Shaping
the 21st Century, 6) möjligheterna att förena kunskaps-,
kapacitets- och institutionsutveckling med kraven på reformer
för ekonomisk modernisering och "levande" demokrati, 7) hur
Sverige kan främja EU:s politik vad gäller global utveckling och
8) hur svensk politik kan öka u-ländernas förutsättningar för
att delta i världshandeln.

Utskottet menar att den breda ansats och noggranna genomlysning
av bistånds- och utvecklingspolitiken som biståndsutredningen
kommer att genomföra gör att de frågor som väckts i motionerna
kommer att behandlas av utredningen, och att det vore fel att
föregripa de slutsatser som utredningen kommer att presentera
eller att föreslå några större policyförändringar i detta skede.

I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 24 anses att informations- och
kommunikationsteknikens roll bör stärkas i det officiella
utvecklingssamarbetet. Vidare framhålls i motion 2001/02:U229
(c) yrkande 25 att informations- och kommunikationstekniken samt
bioteknologin kan bidra stort till att minska fattigdomen i
världen. Att ignorera teknologisk utveckling inom medicin,
jordbruk och informationsbehandling betyder minskade möjligheter
att genomföra ett bra utvecklingssamarbete och därmed förändra
livet för de fattiga. Även motionärerna bakom motion
2001/02:U231 (kd) yrkande 16 anser att IT utgör ett
grundläggande medel för utvecklingsländer att delta i det
globala samhället och skörda frukterna av ökat globalt välstånd.
Den moderna informations- och kommunikationstekniken kan, om
rätt utnyttjad, erbjuda mycket goda möjligheter i
fattigdomsbekämpningen. I yrkande 17 krävs att Internet-
infrastrukturen byggs ut vid universiteten och akademiska
institut i utvecklingsländer.

Informations- och kommunikationsteknikens betydelse för
fattigdomsbekämpning har tidigt uppmärksammats i det svenska
biståndet. Utskottet konstaterade i sitt yttrande 1995/96:UU6y
att "teknikutvecklingen, främst vad avser datakommunikation och
satellittelevision, har verksamt bidragit till att tidigare
slutna samhällen öppnats också på andra håll i världen, och den
har därmed förbättrat förutsättningarna för en utveckling i
riktning mot demokrati."

Vidare ansåg utskottet det naturligt "att IT-frågorna beaktas
inom ramen för det utvecklingsbistånd som Sverige lämnar".

År 1999 genomförde UD och Sida en studie vid namn "IT in Swedish
development co-operation". Utifrån denna studie har Sida skapat
en strategi för IT i biståndet. IT är ett instrument för att
fattiga människor skall kunna ta sig ur sin fattigdom. För detta
krävs dock att man arbetar för en universell tillgång till IT.
Detta kräver i sin tur särskilda satsningar och globalt
engagemang. Sverige deltar aktivt i flera internationella
satsningar som studerar hur man kan använda IT för utveckling
och uppfyllande av millenniemålen och de internationella
utvecklingsmålen (MDG). Av särskild vikt är den nyss bildade
UNICT (UN Information and Communications Task Force) vars mandat
sattes av Ecosacs högnivåmöte 2000.

Utskottet konstaterar att Sida sedan 1999 har en strategi för IT
i biståndet. I strategin anges det bl.a. att Sida skall arbeta
aktivt med att integrera IT i Sidas alla verksamhetsgrenar. Sida
sysslar även särskilt med att hjälpa fattiga länder att sätta
samman nationella strategier för IT-utveckling. De nationella
arbetsgrupperna som ansvarar för detta innehåller representanter
från olika delar av samhället - regering, näringsliv och civila
samhällsorganisationer.

Den snabba utvecklingen inom informations- och
kommunikationstekniken kan innebära många möjligheter för
fattiga människor. IT är ett instrument som kan effektivisera
utvecklingssamarbetet inom alla dess verksamhetsgrenar då den är
applicerbar inom många områden som t.ex. demokratifrågor,
näringslivsstöd, social utveckling (hälsa, undervisning) och
s.k. god samhällsstyrning. Utbyggnad av IT-infrastruktur vid
universitet i samarbetsländer är det område där Sverige ligger
allra längst fram vad gäller specifikt IT-stöd. Globkom har
också tagit upp IT som ett särskilt område i sitt arbete och
ordnat två seminarier i ämnet.

Utskottet konstaterar att utvecklingen inom bioteknologin kan
komma att innebära många fördelar för u-länder i form av t.ex.
motståndskraftigare grödor och mer näringsrika växtslag.
Utskottet delar regeringens syn på att utvecklingssamarbete inom
forskningsområdet bör ges ökad betydelse.

Därmed anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkandena
24 och 25 samt 2001/02:U231 (kd) yrkandena 16 och 17 kan
besvaras med vad utskottet anfört.

I motion 2001/02:U229 (c) hävdas att det inte finns någon
operationellt användbar och officiellt antagen definition av
fattigdom inom svenskt bistånd. Med 40 års erfarenhet av
bistånd, utbyte med andra givarorganisationer, tillgång till
omfattande utvecklingsforskning samt i en värld som inte längre
präglas av storpolitisk polarisering borde det vara fullt
möjligt att sätta en integrerad fattigdomsanalys i centrum och
på allvar göra fattigdomsbekämpning till strategiskt fokus i
svenskt utvecklingssamarbete. I yrkande 27 föreslås att det
svenska utvecklingssamarbetet skall inriktas på
fattigdomsbekämpning.

I motion 2001/02:U269 (kd) yrkande 1 framhålls att
biståndsansträngningarna måste höjas och att biståndet måste
vara mer flexibelt i sättet att förmedla anslagen till de mest
behövande länderna. Enbart ekonomisk tillväxt räcker inte utan
måste följas av stark socialpolitik, bättre utbildning för alla,
bättre hälsovård och ökad jämlikhet.

Utskottet konstaterar att frågan om att höja de fattiga folkens levnadsnivå
har sedan den första biståndspolitiska propositionen 1962:100
varit det övergripande målet för svenskt utvecklingssamarbete.
Detta övergripande mål har sedan kompletteras med sex delmål,
utan inbördes rangordning. Tillgången på omfattande
utvecklingsforskning och erfarenhetsutbyte med andra
givarorganisationer har gjort det möjligt att i högre
utsträckning än tidigare sätta fattigdom i fokus for svenskt
utvecklingssamarbete.

Allteftersom kunskap om och förståelse för utvecklingsfrågornas
komplexitet har vuxit fram har uttolkning och betoning av denna
målbild varierat. I skrivelsen De fattigas rätt - vårt
gemensamma ansvar (skr. 1996/97:169) återfördes fokus till det
övergripande fattigdomsmålet. Den flerdimensionella förståelsen
av fattigdom har också breddat diskussionen till politikområden
utanför utvecklingssamarbetet och till frågor om samstämmighet
mellan olika politikområden. Vikten av t.ex. globalisering och
handelsfrågor för utvecklingen i de fattigaste länderna har
hamnat högt på dagordningen. Det övergripande målet styr
prioriteringar och val och underlättar styrning av verksamheten.
Extrem fattigdom är ett av de största hindren för utvecklingen
av social rättvisa och ekonomisk utveckling. Utskottet
konstaterar att det i Globkoms direktiv står att kommittén skall
lämna ett samlat förslag till hur politiken skall utformas på
viktiga områden utifrån det övergripande målet om
fattigdomsbekämpning och de nya förutsättningar som
globaliseringen skapar.

Därmed anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkande
27 och 2001/02:U269 (kd) yrkande 1 kan besvaras med vad
utskottet anfört.

I motion 2001/02:U288 (s) framhålls att det behövs en sammanhållen policy för
barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet för att
utveckla ett systematiskt barn- och barnrättsperspektiv. Endast
en liten del av det svenska biståndet går i dag direkt till
världens barn. Motionärerna menar att det behövs en målmedveten
biståndsprioritering till förmån för barnen och att det skapas
ytterligare ett biståndsmål där barnen sätts i fokus och ges
samma prioritet som andra biståndsmål.

Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet gjort en översyn
av barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet i
syfte att formulera en sammanhållen policy och utveckla ett
systematiskt barnrättsperspektiv i såväl det bilaterala som
multilaterala utvecklingssamarbetet. I översynen har bl.a.
ingått att utarbeta strategier för insatser för barn i särskilt
utsatta situationer. Arbetet har bedrivits utifrån FN:s
konvention om barnets rättigheter, FN-konferenserna och de
svenska biståndspolitiska målen. Resultatet av översynen kommer
att redovisas i en skrivelse till riksdagen under våren 2002.
Även Globkom kommer att behandla eventuellt nya
biståndspolitiska mål. Också inom Sida pågår ett arbete för att
integrera ett barnrättsperspektiv i utvecklingssamarbetet. Under
år 1999 utarbetade Sida ett positionspapper om barnets
rättigheter i det bilaterala utvecklingssamarbetet.
Konsekvenserna av ett barnrättsperspektiv beaktas kontinuerligt
av Sida i landanalyser, landstrategier och projektbedömningar.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U288 (s) kan
besvaras.

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 9 framhåller motionärerna
att det är oacceptabelt att det offentliga bistånd som givits
inte har lyckats åstadkomma mer positiv utveckling. Fattigdom
och svält är fortfarande betydande, ohälsan omfattande och
utbildningsnivån katastrofalt låg i många länder som mottagit
stort bistånd under lång tid. Motionärerna menar att svensk
biståndspolitik är delaktig i skulden bl.a. genom att biståndet
tidigare i stor utsträckning gick till socialistiska regimer.
Det övergripande målet för svenskt bistånd skall vara en snabb
fattigdomsutrotning genom uthållig och snabb tillväxt.

Utskottet menar att ekonomisk tillväxt är ett nödvändigt men
inte tillräckligt villkor för att bekämpa fattigdom. Avgörande
för huruvida den ekonomiska tillväxten leder till
fattigdomsbekämpning är dock en fråga om hur ett land fördelar
sina resurser. Utveckling kräver både offentliga och privata
investeringar i såväl människor, genom förbättrad hälsa och
utbildning, som i produktiv förmåga. Biståndet spelar en
särskild roll genom att stödja uppbyggnaden av de institutioner
och regelverk som är viktiga för utveckling. Detta inbegriper
den finansiella sektorn och rättsväsendet och kan ske både genom
finansiella medel och genom kunskapsöverföring. Oavsett
biståndets omfattning vilar ansvaret och styrningen av ett lands
utvecklingsprocess hos dess regering. Utskottet framhåller att
den framtida målformuleringen för det svenska biståndet kommer
att behandlas av Globkom.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U300
(m) yrkande 9 kan besvaras.

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 11 framhålls att Afrika
är den del av världen där fattigdomen fortfarande ökar. Därför
bör svenska biståndsinsatser alltmer koncentreras dit. Även i
motion 2001/02:U311 (m) yrkande 13 framförs liknande åsikter.
Motionärerna menar att det borde vara en självklarhet att
utformningen av biståndet bäst sker i u-landsmiljö.
Utvecklingsfunktionen för det afrikanska biståndet hos Sida bör
inrättas på plats i södra Afrika. Ekonomiska och administrativa
funktioner kan dock finnas kvar i Sverige.

Utskottet instämmer med motionären i att landspecifik kunskap är en
förutsättning för ett effektivt bistånd. Sverige har genomfört
långtgående decentralisering och delegering av beslutsfattande
till de integrerade biståndsambassaderna. För närvarande gäller
detta i synnerhet ambassaderna i Nicaragua, Tanzania och
Vietnam. En stor del av förberedelse- och genomförandearbetet
sker redan i fält.

Utskottet delar regeringens syn om fattigdomsproblemen på den
afrikanska kontinenten. Detta synsätt återspeglas på regeringens
förslag till anslagsfördelning där delposten för Afrika (söder
om Sahara) beräknas öka till 2 410 miljoner kronor. Utskottet
har inhämtat att ambitionen är att delposten Afrika skall öka
ytterligare de kommande åren.

För 2002 har ramen på sakanslag för finansiering av viss
projekt- och programpersonal i fält ökat väsentligt. Regionala
kontor med specialinriktning finns också etablerade i fält. Det
är dock inte aktuellt att flytta ut hela funktioner från Sida
till ett enskilt land eftersom detta troligen skulle vara till
förfång för det globala samarbetet med andra länder och
organisationer.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2001/02:U300 (m) yrkande
11 och 2001/02:U311 (m) yrkande 13.

Vidare anser motionärerna i 2001/02:U300 (m) yrkande 12 att situationen i
många länder är akut och att det därför gäller att utforma
mätbara effektivitetsmål för att bättre kunna planera och
utvärdera biståndet. Kraven på effektivitet i biståndet innebär
inte ett minskat ansvarstagande för fattigdomens avskaffande,
utan tvärtom en snabbare måluppfyllelse.

Utskottet menar att vaga eller abstrakta målformuleringar och avsaknad av
mätbara indikatorer innebär svårigheter att styra
biståndsverksamheten men att även överambitiösa mål kan få samma
effekt. Brist på långsiktighet i vision och fokus i planering
skapar liknande svårigheter. Utskottet konstaterar att Globkom
bl.a. kommer att behandla frågorna om målformulering och
indikatorer.

Motion 2001/02:U300 (m) yrkande 12 kan därmed besvaras med vad
utskottet anfört.

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) framhålls att det senaste
decenniet har världen genomgått den snabbaste
fattigdomsavvecklingen hittills i mänsklighetens historia. Detta
beror på en snabb ekonomisk tillväxt främst i Asien men även i
ett antal övriga u-länder. Medellivslängden har ökat dramatiskt
och spädbarnsdödligheten halverats. Av jordens 125 u-länder är
fortfarande ett drygt femtiotal låginkomstländer. Det handlar
både om snabbväxande ekonomier och om länder som stagnerar och
där befolkningen blir allt fattigare. Det största problemet
finns bland Afrikas 38 låginkomstländer, som alla ligger söder
om Sahara och som har en tiondel av jordens befolkning. Särskilt
hiv/aids-epidemin har i många länder lett till dramatiskt
förkortad medellivslängd, ofta under 50 år. Det viktigaste är nu
att fokusera fattigdomsutrotningen på Afrika, där problemen är
störst. I yrkande 1 krävs att biståndet fokuserar på att främja
en snabb utrotning av fattigdomen som övergripande mål. I
yrkande 2 att rättsstaten, respekt för mänskliga rättigheter,
demokrati och marknadsekonomi blir centrala målsättningar i
samarbetet med biståndsländerna och att bistånd skall vara
resultatinriktat. De s.k. millenniemålen kan vara en vägledning
för utvecklingsarbetet (yrkande 5).

Utskottet har tidigare behandlat frågan om det svenska
biståndets övergripande fattigdomsmål och det faktum att den
parlamentariska utredningen för en politik för global
utveckling, Globkom, har i uppdrag att se över målbilden för det
svenska utvecklingsarbetet. Betänkandet väntas behandla såväl
målformuleringar som metodfrågor och olika aspekter på
utveckling. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstat och fungerande
marknadsekonomi är centrala delar i ett välfärdssamhälle. Liksom
att allt utvecklingssamarbete måste vara resultatinriktat.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U311
(m) yrkandena 1, 2 och 5 kan besvaras.

Inom ramen för kampen mot fattigdomen bör kvinnoperspektivet vara centralt i
det svenska biståndet, framhålls det i motion 2001/02:U323 (mp).
Regeringen bör därför, enligt yrkande 16, verka för att främja
jämställdhet mellan kvinnor och män i hela världen samt att
förbättra kvinnornas situation på alla nivåer och områden.

Utskottet anser att i det internationella utvecklingssamarbetet
är jämställdhetsarbetet både ett viktigt mål i sig och ett medel
för att bekämpa fattigdom bland både kvinnor och män. Under sitt
ordförandeskap i EU drev Sverige en rad konkreta förslag om att
förbättra kvinnors villkor i arbetet med hiv/aids och i arbetet
med FN:s tredje världskonferens för de minst utvecklade
länderna.

I EU har Sverige fortsatt att främja arbetet med att integrera
ett jämställdhetsperspektiv i allt bistånd, bl.a. i
landstrategiarbetet. Sverige har också verkat för att höja
ambitionsnivån i EU:s arbete genom en ny handlingsplan för
jämställdhet. I Världsbanken har Sverige på en rad sätt verkat
för att stärka bankens fokus på gender, både i arbetet med
övergripande policydokument som World Development Report, i
bankens forskningsrapport "Engendering Development" och i den
särskilda genderstrategi som antogs hösten 2001. Utskottet
noterar att Sverige under de senaste 5 åren mer än fördubblat
biståndet till FN:s kvinnofond (Unifem).

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U323
(mp) yrkande 16 kan besvaras.

Demokrati och mänskliga rättigheter som viktiga mål för
biståndet berörs i flera motioner. I partimotion 2001/02:U231
(kd) framhålls att biståndspolitiken och solidariteten med
världens fattigaste och mest utsatta bör vara biståndets
huvudområde. Inom biståndspolitiken är mänskliga rättigheter
såväl ett mål som ett medel. Ekonomisk och social utveckling är
nödvändigt för att kunna uppleva mänskliga rättigheter, och
mänskliga rättigheter är en förutsättning för tillväxt och
utveckling. Det är en nödvändighet i utvecklingssamarbetet att
hela biståndet genomsyras av de mänskliga rättigheterna samt att
specifika MR-projekt prioriteras. I 2001/02:U231 (kd) yrkande 1
krävs att det övergripande målet för biståndet inte enbart bör
vara att höja de fattigas levnadsnivå utan även att främja
mänskliga rättigheter och demokratiska samhällssystem. I
kommittémotion 2000/02:U345 (fp) yrkande 10 framhålls att
demokrati är en förutsättning för svenskt agerande mot
fattigdom, för ökad rättvisa och för att respekten för de
mänskliga rättigheterna skall få bestående effekter. Därför bör
Sverige såväl i multilaterala som i bilaterala sammanhang vara
tydligt i sitt stöd för demokrati och demokratisering. Vidare i
partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 10 menar motionärerna att
trots att demokratin vunnit stora segrar lever fortfarande över
en fjärdedel av världens befolkning i kommunistisk diktatur. I
många länder är dödsstraff, tortyr och misshandel fortfarande en
del av vardagen för många individer. Världssamfundet har en
moralisk skyldighet att upprätthålla de mänskliga fri- och
rättigheterna. Men det svenska agerandet har länge varit för
svagt. De mänskliga rättigheternas universalitet måste vara en
hörnsten i svensk utrikespolitik liksom stödet till rättsstaten,
demokrati och marknadsekonomi.

Utskottet har tidigare noterat att Globkom har i uppdrag att se
över målbilden för det svenska utvecklingssamarbetet. Utskottet
vill påminna om att ett av delmålen redan i dag avser främjande
av en demokratisk samhällsutveckling. Denna fråga och betydelsen
av de mänskliga rättigheterna har utvecklats i skrivelsen
1997/98:76 Demokrati och mänskliga rättigheter i Sveriges
utvecklingssamarbete.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av
tydlighet i såväl bilaterala som multilaterala sammanhang
avseende frågor om demokrati och demokratisering. För
utvecklingssamarbetets räkning har metodarbete och utbildning i
syfte att öka kapacitet och genomslag för demokratifrågorna
bedrivits sedan skrivelsen 1997/98:76 Demokrati och mänskliga
rättigheter i Sveriges utvecklingssamarbete av riksdagen lades
till handlingarna i juni 1998. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstat och
fungerande marknadsekonomi är centrala delar i ett
välfärdssamhälle.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna
2001/02:U231 (kd) yrkande 1, 2001/02:U300 (m) yrkande 10 och
2001/02:U345 (fp) yrkande 10 kan besvaras.

Enligt kommittémotion 2001/02:U328 (fp) yrkande 6 föreslås att i de fall
bistånd skall bedrivas i diktaturstater, totalitära stater eller
stater utan flerpartisystem så bör detta ske via enskilda
organisationer samt, i yrkande 7, att bilateralt bistånd inte
bör förekomma i länder vars regimer inte strävar efter
demokratisering.

Utskottet konstaterar att Sveriges utrikespolitik och
utvecklingssamarbete utgår ifrån att demokratisering bygger på
och bidrar till respekten för de mänskliga rättigheterna.
Sverige kan inte överge de människor som drabbas av diktatur,
våld och förtryck. Utskottet konstaterar att val av
samarbetskanaler och samarbetsformer med olika länder görs genom
en bred analys av situationen i samarbetslandet. I vissa fall är
det särskilt motiverat att enbart använda enskilda
organisationer eller andra icke-statliga kanaler. Det valet har
Sverige gjort avseende samarbete med Zimbabwe. Utskottet menar
vidare att utvecklingssamarbetet är ett uttryck för solidaritet
med fattiga människor. Det kan därför vara motiverat att i ett
fortsatt bilateralt engagemang stödja förändringsprocesser såväl
inom som utom det rådande politiska systemet. Frågan måste
avgöras från fall till fall och i beaktande av ett
helhetsperspektiv på landet i fråga. Humanitärt bistånd bör även
fortsättningsvis kunna lämnas till länder med regimer med
bristande legitimitet.

Utifrån en riktigt analys av behoven i ett land kan helheten i
ett biståndsprogram bidra till demokratisering. Samarbete med
enskilda organisationer i samarbetsländerna eller i länder i
förändring är självklara inslag i dessa strävanden. I vissa fall
utgör den politiska dialogen mellan regeringsföreträdare den
mest lämpliga formen för samarbete. Utskottet ser därför inte
värdet i att binda sig för en enda form av utvecklingssamarbete
i dessa fall.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U328
(fp) yrkandena 6 och 7.

I 2001/02:U328 (fp) yrkande 25 understryks att barnen bör ges särskild
uppmärksamhet i biståndspolitiken.

Utskottet har tidigare i betänkande noterat att både
Utrikesdepartementet och Sida gjort en översyn av barnfrågor i
det internationella utvecklingssamarbetet i syfte att formulera
en sammanhållen policy. Utöver vad som redan anförts kan
utskottet konstatera att cirka en tredjedel av Sveriges
internationella utvecklingssamarbete kanaliseras genom
multilaterala organisationer. FN:s barnfond, Unicef, har en
central roll för att stödja stater att efterleva
barnkonventionen. Det avser såväl metodutveckling som konkreta
insatser. Sverige är sedan många år en av de viktigaste
bidragsgivarna till Unicef, och som styrelsemedlem har Sverige
länge haft ett nära samarbete med organisationen. Under våren
2000 tillsattes en arbetsgrupp inom UD och Sida för att utarbeta
strategier för Sveriges samarbete med ett antal större FN-organ,
däribland Unicef. Syftet är att få till stånd ett gemensamt
svenskt synsätt och att fastställa principer och prioriteringar
i vad avser Sveriges agerande i styrelsen, dialog med Unicef och
bidragsgivning.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U328
(fp) yrkande 25 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U351 (kd) yrkande 6 föreslås att
regeringen skall se över möjligheterna till en bättre samordning
mellan de myndigheter som är ansvariga för biståndspolitiken
respektive handelspolitiken.

Utskottet konstaterar att regeringen successivt stärkt
samordningen mellan politikområdena bistånd och handel. Den nya
organisationen inom UD med geografiska enheter och sakenheter
för handel respektive bistånd har bidragit till detta. I samband
med analyser och utarbetande av nya landstrategier för det
långsiktiga utvecklingssamarbetet görs ansträngningar för att
åstadkomma ett sammanhållet synsätt mellan olika politikområden.
En av Globkoms uppgifter är också att diskutera samstämmigheten
mellan olika politikområden och inom det mellanstatliga
samarbetet.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U351 (kd) yrkande 6
kan besvaras med vad utskottet anfört.

Samarbetet med länder och regioner

Propositionen (avsnitt 3.5.1)

Afrika

Väpnade konflikter inom och mellan stater präglar stora delar av
Afrika och utgör ett stort utvecklingshinder för hela regionen.
Detta ställer krav på både konfliktförebyggande och på akut
konflikthantering i samverkan mellan FN, EU och afrikanska
organisationer. EU har antagit en ny gemensam ståndpunkt om
förebyggande, hantering och lösning av konflikter i Afrika. Den
föreskriver bl.a. en årlig översyn av potentiellt våldsamma
konflikter i Afrika och utarbetandet av tänkbara
handlingsalternativ. Sverige vill långsiktigt stödja afrikanska
regionala och subregionala organisationers förmåga att förebygga
och hantera konflikter. Inom ramen för utvecklingssamarbetet
fortsätter Sverige att bidra till att stävja orsakerna till
konflikter.

Fattigdomen präglar alltjämt Afrika. Nästan hälften av Afrikas
befolkning är fattig. I Afrika söder om Sahara lever ca 290
miljoner människor i fattigdom. Hiv/aids och andra sjukdomar
drabbar många afrikanska länder hårt. För att uppnå det
internationella utvecklingsmålet att halvera andelen fattiga
till år 2015 krävs bl.a. en tillväxttakt i ekonomin på 7 % per
år. Det svenska utvecklingssamarbetet inriktas bl.a. på stöd
till ekonomiska reformprogram, skuldlättnader och individuella
landprogram som bidrar till en väsentligt ökad tillväxttakt och
samtidigt bekämpar fattigdomen.

Regionalt samarbete är centralt för att främja politisk
stabilitet och ekonomisk utveckling. Intresset för sådant
samarbete har ökat i Afrika. En fördjupad strategi för svenskt
stöd till regionalt och subregionalt samarbete i Afrika söder om
Sahara beräknas vara klar mot slutet av år 2001.

Utvecklingssamarbetet med Västafrika utökas successivt i
enlighet med de riktlinjer för ett utökat samarbete med
Västafrika som regeringen antog 1999. Utöver fortsatt stöd till
Guinea-Bissau har samarbete inletts med Burkina Faso och Mali.
Insatserna avser områden som demokrati, mänskliga rättigheter,
miljö och tillväxtorienterade åtgärder i syfte att minska
fattigdom. I Nigeria stöds insatser för demokrati och mänskliga
rättigheter. Samarbete skall inledas med den regionala
organisationen Ecowas (Economic Community of West African
States) och samarbetet skall fördjupas med Stora sjöregionen
(Burundi, Rwanda och Demokratiska Republiken Kongo) där den
politiska utvecklingen tillåter det. Även om de bräckliga
fredsprocesserna utvecklas i positiv riktning kommer humanitärt
bistånd framöver att utgöra en central del av det svenska
biståndet.

Det senaste årtiondet har inneburit en politisk liberalisering i
stora delar av Afrika. Den har inneburit nya möjligheter att
tänka fritt, uttrycka ståndpunkter och öppet påverka sin vardag
och framtid. Nationella val hålls i alltfler länder. Olika
befolkningsgrupper kan uttrycka sina intressen och ambitioner
friare än tidigare. Mycket återstår emellertid för att bygga upp
en demokratisk kultur som präglas av mångfald, dialog, minskning
av politiska motsättningar och villighet att acceptera
maktväxling. Alltjämt präglas dock situationen i många länder av
fortsatt intolerans, rädsla för oliktänkande och allvarliga
brott mot mänskliga rättigheter. Stöd till en demokratisk
samhällsutveckling och respekt för mänskliga rättigheter måste
därför också i fortsättningen vara en central del av den svenska
Afrikapolitiken.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Situationen i Somalia uppmärksammas i kommittémotion
2001/02:U228 (v) som framhåller att situationen i landet efter
tio års krig är på väg att ljusna men att mycket arbete ännu
återstår när det gäller att bygga upp en fungerande statsmakt i
landet som världssamfundet kan erkänna. Ett stort problem i
Somalia efter inbördeskriget utgör den stora mängden utplacerade
icke desarmerade anti-personella minor. Sverige har omfattande
kompetens på detta område och enligt yrkande 1 bör svenskt
bistånd i första hand inriktas på detta område. I yrkande 3
föreslås att Sverige bör ge stöd till det arbete som utförs i
Somalia av den nybildade nationella kommittén för fred och
återförande av egendom.

Utskottet konstaterar att regeringen i april 1999 beslutade om
ett treårigt stöd om 20 miljoner kronor per år under perioden
1999-2001 för återuppbyggnad i Somalia. Grunden för det svenska
biståndet till Somalia är att stödja utvecklingen mot nationell
försoning och stabilitet. Återuppbyggnadsinsatser i södra
Somalia har hittills inte varit möjliga på grund av
säkerhetsläget. Stödet, som hanteras av Sida, kanaliseras i
första hand genom FN-organ och svenska enskilda organisationer.
Utöver stöd till återuppbyggnad utgår även svenskt stöd till
humanitära insatser, framför allt till FN:s samlade appell för
Somalia som år 2001 uppgår till 10 miljoner kronor.

Med anledning av den förändrade politiska situationen ser
Sverige och EU för närvarande över möjligheterna att ge ett mer
långsiktigt stöd till hela Somalia. FN förbereder också ett
övergripande förslag för fredsbyggande i hela landet. Under
hösten 2001 kommer Sida, i nära samarbete med
Utrikesdepartementet, att ta fram en erfarenhetsredovisning av
de insatser som har genomförts 1999-2001 samt föreslå hur det
fortsatta svenska biståndet till Somalia bör utformas.
Möjligheter att stödja minröjning kommer att utgöra en
betydelsefull del av denna beredning.

Genom ett fredsinitiativ som lades fram av Djiboutis president
hösten 1999 (den s.k. Artaprocessen) finns fortfarande en
möjlighet att bryta dödläget i den nationella
försoningsprocessen i Somalia. Stora utmaningar ligger dock
framför den somaliska övergångsledningen. Företrädarna för de
självutnämnda administrationerna i norra Somalia (Puntland och
Somaliland) liksom några lokala krigsherrar, har valt att ställa
sig utanför fredsprocessen. Generalsekreterare Annan
presenterade sin senaste Somaliarapport den 11 oktober i vilken
konstateras att det på grund av säkerhetsläget ännu är för
tidigt att lägga fram den sedan tidigare utlovade FN-planen för
fred i Somalia. Diskussioner om Somalia har hållits i
säkerhetsrådet under oktober månad.

Sverige agerar främst genom EU, som välkomnat utnämnandet av
interimsparlamentet och övergångsregeringen samt uppmanar alla
parter till dialog om den fortsatta fredsprocessen. Upprättandet
av en nationell kommission för försoning och återförande av
egendom utgör en viktig del i övergångsregeringens arbete.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U228
(v) yrkandena 1 och 3 kan besvaras.

Enligt motionärerna bakom motion 2001/02:U228 (v) är EU:s
bistånd starkt koncentrerat till Nordafrika och inte till de
fattigaste länderna i Afrika. I yrkande 2 framhålls att Sverige
bör verka för att EU inriktar en del av sitt bistånd på
återuppbyggnad av Somalia. Det vore därför av betydelse om
Sverige som medlemsland i EU kunde driva på organisationen att
öka sitt stöd i olika former till Somalia.

Utskottet kan konstatera att med anledning av den förändrade
politiska situationen ser Sverige och EU för närvarande över
möjligheterna att ge ett mer långsiktigt stöd till hela Somalia.
FN förbereder också ett övergripande förslag för fredsbyggande i
hela landet. Säkerhetssituationen är en avgörande faktor, och
det är ännu relativt oklart till vad och på vilket sätt bistånd
kan ges.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U228
(v) yrkande 2 kan besvaras.

I motion 2001/02:U245 (v) framhålls att det svenska stödet till
energisektorn i Eritrea har lagt en bra grund för fortsatt
utveckling för att förse fler delar av landsbygden med
elektricitet. Det svenska biståndet är planerat att fortsätta
fram till mitten av 2002. Motionärerna anser att det svenska
stödet skall förlängas för att gälla även efter 2002.

Utskottet konstaterar att biståndet till Eritrea är långsiktigt
och fattigdomsinriktat. I december 1999 halverades landramarna
till både Eritrea och Etiopien dels på grund av den osäkerhet
konflikten innebar för det fortsatta utvecklingssamarbetet, dels
på grund av stora reservationer av biståndsmedel. Den nya
landramen till Eritrea för år 2000 fastställdes till 10 miljoner
kronor. Samarbetsavtalet för 2001 ligger på samma nivå.
Förutsatt en fredlig utveckling så kan pågående
utvecklingssamarbete med Eritrea även tillföras nya resurser.
Insatsavtalet för energisektorstödet gäller t.o.m. den 30 juni
2002.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U245
(v) kan besvaras.

I motion 2001/02:U253 (v) framhålls att det efter det senaste
kriget mellan Eritrea och Etiopien finns 1,5 miljoner landminor
på den eritreanska sidan. I dag genomför FN ett
minröjningsprogram för Eritrea. Minröjningen har försvårats
genom att många minor flyttat sig under regntiden. Eritrea
kommer sannolikt att behöva ytterligare hjälp med minröjning
efter det att FN genomfört sitt program. Eftersom Sverige har
mycket god kompetens när det gäller avminering menar
motionärerna att Eritrea bör få fortsatt hjälp med minröjning
från Sverige.

Utskottet har inhämtat att avhängigt framsteg i fredsprocessen
kan nya eller tidigare planerade insatser för stöd till
återuppbyggnad, demokrati, mänskliga rättigheter och regionalt
förtroendeskapande genomföras med svenskt stöd. Sverige stöder
genomförandet av fredsavtalet mellan Eritrea och Etiopien på
flera sätt. Bland annat har Sida nyligen beslutat att under år
2002 stödja FN:s minkoordineringscenter i Eritrea/Etiopien
(UNMACC) med 4,2 miljoner kronor. Målgruppen för insatsen är
internflyktingar och flyktingar som då bereds möjlighet att
återvända. Insatsen innebär att personal ställs till förfogande
för UNMACC i Asmara. Den svenska personalen, som skall
rekryteras av Statens räddningsverk, kommer att arbeta med
kvalitetskontroll av de organisationer som arbetar med att
minska minhotet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U253 (v) kan
besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U326 (kd) beskrivs de utmaningar som
Afrika står inför. Det framhålls att Afrika söder om Sahara
hamnar längst ned på listan bland världens fattigaste regioner.
En ödesfråga för regionen är spridningen av hiv/aids. Ekonomiskt
kämpar många länder i Afrika en svår kamp mot avbetalningar av
olika lån. Enligt motionen kan den nybildade afrikanska unionen
där 53 av 54 afrikanska stater ingår ha stor betydelse för att
hantera dessa utmaningar. Men det internationella samfundet har
också ett ansvar för att vända utvecklingen i form av
skuldavskrivningar, bättre handelsvillkor och
utvecklingssamarbete. I yrkande 1 krävs att Sverige inom ramen
för EU-samarbetet skall verka för ökat samarbete med den
nybildade afrikanska unionen (AU) och stödja dess utveckling.

Utskottet konstaterar att Sverige stöder, såväl bilateralt som
inom ramen för EU-samarbetet, afrikanska strävanden mot ökad
regional integration. Den afrikanska unionen (AU), som formellt
trädde i kraft den 26 maj 2001, utgör ett steg i dessa
strävanden. Under det svenska ordförandeskapet gjordes också ett
EU-uttalande som uttryckte stöd för den afrikanska unionen. Den
afrikanska unionen (AU) kan på sikt komma att överta OAU:s roll
i denna process. Vid ett nyligen genomfört utrikesministermöte
mellan Afrika och EU diskuterades bl.a. framtida stöd till
afrikanska unionen och dess institutioner. Sverige kommer att
fortsätta att delta aktivt i strävandena att förstärka
samarbetet med den afrikanska unionen.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 1
kan besvaras.

I 2001/02:U326 (kd) yrkande 2 pläderas för att Sverige skall
agera för att Kenyas regeringen i landets parlament lägger fram
ett förslag till antikorruptionslag som inte innehåller någon
amnestiklausul.

Utskottet menar att det finns möjligheter att Kenyas regeringen
skall lyckas vinna stöd i parlamentet för förslag till ny
lagstiftning för att bekämpa korruptionen i landet. Sverige och
EU har uppmanat Kenya att lösa frågan om stöd för sitt
lagförslag genom att föra en dialog med oppositionen i
parlamentet.

IMF och Kenyas regering har tecknat avtal om villkoren för
omfattande betalningsstöd för landets budget och strategi för
fattigdomsbekämpning. I januari 2001 förklarade dock IMF att
Kenya ej uppfyllt sin del av avtalet. Vidare utbetalningar
stoppades därför att Kenyas ekonomiska reformer inte hade
genomförts enligt avtalet.

Därefter har Kenyas regering vunnit majoritet i parlamentet för
det ekonomiska reformprogrammet och en budget med tydlig
inriktning på fattigdomsbekämpning. Fortfarande kvarstår dock
frågan om antikorruptionslagstiftningen. Fortsatt dialog mellan
regering och opposition i Kenya bör kunna lösa de interna
tvisterna om synen på antikorruptionslagarna. Utskottet
konstaterar att en översyn av konstitutionen för närvarande
pågår. Utskottet beklagar att det ännu inte går att visa på
någon framgång i denna fråga.

Utskottet anser därmed att motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 2 är
besvarad.

Det internationella biståndet bör bidra till att säkerställa
försörjningsmöjligheterna för jordbrukarna i Afrika, framhålls
det i motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 3. Enligt yrkande 4 bör
regeringen genom Sida fortsätta utvecklingen av
demokratibiståndet till Afrika.

Utskottet menar att jordbruks- och landsbygdsutveckling har fått
större uppmärksamhet de senaste åren i en rad internationella
forum. Det finns tecken på att trenden med minskade resurser
håller på att vända. IFAD:s rapport år 2001, Rural Poverty,
uppföljningen av Världslivsmedelstoppmötet (World Food Summit
1996) som planeras äga rum i samband med FAO-konferensen i
november 2001 samt Milleniumdeklarationen som inkluderar hunger
som ett delmål under fattigdomsmålet (att halvera antalet
fattiga till år 2015) har bland annat bidragit till detta.
Världsbanken, utvecklingsbankerna och även bilaterala givare har
framhållit att jordbruks- och landsbygdsutveckling framför allt
i Afrika bör erhålla ökade resurser. EU-gemenskapens bistånd har
identifierat livsmedelssäkerhet och landsbygdsutveckling som ett
prioriterat område för det framtida biståndet.

Utskottet ser positivt på denna utveckling som på olika sätt
bidrar till att förbättra försörjningsmöjligheterna i Afrika.
Bilateralt stöd ges till förbättrad markanvändning och ökad
livsmedelssäkerhet i östra och södra Afrika. Markanvändning,
jord- och skogsbruk med inriktning på hushållens
livsmedelssäkerhet är huvudkomponenter och kombineras alltmer
med förvaltningsuppbyggnad och stöd till ekonomiska och legala
reformer.

I arbetet med de landstrategier som styr utvecklingssamarbetet
med de större samarbetsländerna utgör demokrati och mänskliga
rättigheter avgörande faktorer för dialog, utformningen av och
storleken på det svenska utvecklingssamarbetet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U326
(kd) yrkandena 3 och 4 kan besvaras.

I motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 7 krävs att regeringen verkar
för att FN, IGAD, IPF och AU tar fram en aktionsplan i syfte att
påskynda fredsprocessen i Sudan.

Utskottet konstaterar att det internationella samfundet på en
rad sätt söker öka förutsättningarna för att parterna skall
kunna finna en fredlig lösning. Kompromissviljan hos parterna
har hittills framstått som otillräcklig. Den regionala
samarbetsorganisationen IGAD (Inter-Governmental Authority on
Development) har fått mandat att leda fredsförhandlingarna
mellan Sudans regering och den sydsudanesiska rebellrörelsen
SPLM/A (Sudan People''''''''''''''''s Liberation Movement/Army). Kenya är
ordförande i IGAD:s Sudankommitté. Sverige, EU, FN och andra
aktörer i det internationella samfundet stöder dessa åtgärder
och detta regionala fredsarbete både materiellt och politiskt.

Sverige, EU och IPF har riktat starka uppmaningar till IGAD-
länderna att öka engagemanget på högsta politiska nivå. Det är
dock viktigt att betona nödvändigheten av att ägarskapet i
fredsprocessen ligger i regionen. Egypten och Libyen har tagit
ett initiativ för en allomfattande politisk lösning för hela
Sudan, vilket också inkluderar den nordliga oppositionen.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U326
(kd) yrkande 7 kan besvaras.

I motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 8 framhålls att regeringen
genom FN och AU skall arbeta för att en varaktig fred kan komma
till stånd i Angola samt stödja försoningsarbete.

Utskottet har inhämtat att en översyn av samarbetet med Angola
inleds inom kort och en ny landstrategi för Angola skall
utarbetas under 2002. De övergripande målen för svenskt stöd
till Angola är att stödja processer som främjar fred och
försoning, demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa
samt ekonomiska reformer och minskad fattigdom. Djupa interna
konflikter, den förda ekonomiska politiken och bristen på
demokratiska fri- och rättigheter har dock försatt Angola och
befolkningen i en djup ekonomisk och social kris och skapat ett
korrupt samhällssystem. De ekonomiska reformer som regeringen
aviserat har inte genomförts.

Under det svenska ordförandeskapet i EU gjordes en översyn av
EU:s gemensamma ståndpunkt om Angola, och där slås fast att den
gemensamma positionen från juni 2000 fortfarande är aktuell.
EU:s övergripande mål i Angola är att stödja en politisk lösning
av konflikten grundad på avtal från tidigare försök till
fredsprocesser (Bicesse- och Lusakaprotokollen) samt FN:s
säkerhetsrådsresolutioner. I säkerhetsrådets senaste uttalande
från den 19 september 2001 upprepar rådet sin uppfattning om att
det främsta ansvaret för de fortsatta stridigheterna åvilar
ledningen för den väpnade grenen av UNITA, som vägrat efterleva
sina åtaganden.

Därmed anses att motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 8 kan besvaras
med vad utskottet anfört.

Vikten av att fortsätta med bistånd till konfliktfyllda regioner
genom att det kanaliseras via noggrant utvalda organisationer
lyfts fram i motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 9. Behovet av
riktat bistånd för att bekämpa kriminalitet i Afrikas storstäder
understryks i yrkande 10.

Utskottet konstaterar att regeringen har ägnat frågan om
konflikter och konfliktförebyggande i Afrika stor uppmärksamhet
under senare år, något som bl.a. kommer till uttryck i
Afrikaskrivelsen (1997/98:122) och skrivelsen om förebyggande av
väpnade konflikter, som förelades och antogs av riksdagen
2000/01, (se även Ds 1999:24). Under det svenska EU-
ordförandeskapet togs initiativ till en uppdatering av EU:s
gemensamma ståndpunkt om förebyggande, hantering och lösning av
konflikter i Afrika. Behovet av brotts- och
korruptionsbekämpning inom afrikanska stater, liksom behovet av
ett fungerande rättssystem i syfte att bidra till att utrota
fattigdom och till att utveckla demokratiska strukturer är
fortfarande stort. Inom ramen för svenskt bistånd till demokrati
och mänskliga rättigheter, genomförs eller övervägs
utbildningsinsatser för att bygga upp moderna och demokratiskt
sinnade poliskårer bland annat i östra Afrika.
Utvecklingssamarbetet med Sverige omfattar även stöd till
rättsväsendet.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkandena 9 och 10 kan
besvaras.

Enligt motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 11 bör regeringen verka
för internationellt bistånd i syfte att stärka flerpartiväsendet
och partiernas interna demokrati i de afrikanska staterna.

Utskottet menar att biståndet främjar en demokratisk kultur,
inklusive framväxten och utvecklingen av en kompetent och
transparent offentlig förvaltning. Detta främjar även nödvändiga
reformer i förvaltning liksom mer transparenta budgetprocesser
och tydligare ansvar.

Utskottet delar motionärernas åsikt att politiska partier är
centrala institutioner i en demokrati. Ett väl fungerande
partiväsende och väl fungerande partier är nödvändiga för
utvecklingen av det politiska, demokratiska samspelet. En
närmare samordning med de olika delarna av demokratibiståndet
förbereds inom Sida.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkande11
kan besvaras.

Regeringen bör enligt motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 12 verka
för att ett åtgärdsprogram för föräldralösa barn upprättas.
Enligt yrkande 13 bör Sverige utöva press på konflikthärjade
stater i Afrika så att barn skyddas från tvångsrekrytering till
väpnade trupper.

Utskottet konstaterar att sedan 1998 pågår en treårig översyn av
barnfrågor i utvecklingssamarbetet inom UD, det s.k.
barnprojektet. Målet är att utforma en sammanhållen policy för
barnfrågor och att utveckla ett systematiskt barnrättsperspektiv
i utvecklingssamarbetet. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt
utsatta barn, och i uppdraget har ingått att utarbeta strategier
inom angelägna ämnesområden. Inom barnprojektet har sex sådana
strategier utarbetas varav strategierna om barn på institution
och barn som drabbats av hiv och aids särskilt behandlar
föräldralösa barns situation. Slutsatserna kommer att redovisas
i en skrivelse till riksdagen.

Sverige är en drivande kraft i arbetet för barnets rättigheter.
Sverige ledde förhandlingarna om tilläggsprotokollet till
barnkonventionen om barnets inblandning i väpnade konflikter,
som förbjuder tvångsrekrytering av barn under 18 år samt att
minderåriga deltar i krigshandlingar. För de fall barn
rekryteras och deltar i krigshandlingar i strid mot protokollet,
skall stater se till att de demobiliseras, rehabiliteras och
reintegreras i samhället. Frågan om rekrytering av barn i
väpnade konflikter berörs regelbundet i såväl bilaterala som
multilaterala kontakter med konflikthärjade länder och regioner
i Afrika.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkandena 12
och 13 kan besvaras med vad utskottet anfört.

I yrkande 14 uppmanas regeringen att verka för att det
internationella biståndet skall bidra till att göra det
finansiellt möjligt att genomföra markreformer. I yrkande 15
uppmanas regeringen att verka för att regeringar och regionala
organisationer i Afrika ökar sitt samarbete kring en hållbar
vattenpolitik.

Utskottet delar motionärernas åsikt om att en omfördelningen av
jord bör ske såväl i Zimbabwe som i andra delar av världen, där
fördelningen är uppenbart orättvis. Sverige har vid ett flertal
tillfällen bilateralt och genom EU och den gemensamma utrikes-
och säkerhetspolitiken till Zimbabwe framfört att en landreform
i landet bör ske enligt de principer som fastställdes i 1998 års
landkonferens i Harare. Den svenska regeringen välkomnar
Abujaöverenskommelsen av den 6 september 2001 under ledning av
Nigerias president Obasanjo, då Storbritanniens utrikesminister
bekräftade tidigare åtaganden att bidra till finansieringen av
Zimbabwes markreform i enlighet med landkonferensens principer.

Utskottet konstaterar att naturresursfrågor som exempelvis
vattenfrågor ofta berör flera länder, och Sverige stöder
regionalt samarbete. Vattenresursförvaltning är ett prioriterat
område för svenskt bistånd. Sida har intensifierat insatserna i
södra Afrika och stärkt kapaciteten att förvalta vattenresurser
regionalt och lokalt, bland annat genom att ta fram strategier
för hur befintliga vattenresurser skall användas och om formerna
för stöd till Southern African Water Partnership - ett regionalt
nätverk för främjandet av integrerad hållbar
vattenresursförvaltning. Sida har fått regeringens uppdrag att
inleda ett långsiktigt samarbete med länderna runt Victoriasjön
i Östafrika. Syftet är att vända en mångårig nedåtgående spiral
av ökande fattigdom och ökad miljöförstöring mot en bärkraftig
utveckling.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U326
(kd) yrkandena 14 och 15 kan besvaras.

Asien

Trots de senaste decenniernas betydande framsteg i Asien lever
fortfarande en tredjedel av befolkningen i fattigdom. I Sydasien
har andelen fattiga människor sjunkit från 45 till 40 %. Antalet
fattiga har dock stigit från ca 475 till nästan 525 miljoner.
Tre fjärdedelar av världens fattiga återfinns i regionen.

De stora skillnaderna mellan de asiatiska samarbetsländerna gör
att det svenska biståndet måste utformas på olika sätt i olika
länder. För fem av länderna - Bangladesh, Kambodja, Laos, Sri
Lanka och Vietnam - har regeringen beslutat om fleråriga
landstrategier och samarbetsavtal. Landstrategier eller
riktlinjer för samarbetet finns även för Filippinerna,
Indonesien, Kina, Thailand och Mongoliet och kommer att
utarbetas för Indien, Östtimor samt Afghanistan under 2001 och
2002.

De miljö- och naturresursrelaterade problemen har vuxit snabbt
de senaste decennierna. Asien har utvecklats till en av världens
mest förorenade regioner där miljöförstöringen även fått globala
effekter. Miljösamarbetet med Asien har ett brett perspektiv och
inbegriper bl.a. forskning, kunskapsöverföring och
kreditfinansierade projekt.

Vid sidan av det bilaterala utvecklingssamarbetet bidrar Sverige
med multilateralt stöd inom ramen för Asia Europe Meeting
(ASEM). Under hösten 2000 tog Sverige ett initiativ om förstärkt
samarbete för att bekämpa handel med kvinnor och barn.

Den demokratiska utvecklingen har under det senaste decenniet
gjort framsteg i Asien, bl.a. i Sydkorea, Thailand, Indonesien
och på Taiwan. Under år 2000 framstod dock
demokratiseringsprocessens svårigheter på olika sätt tydligt i
framför allt Filippinerna och Indonesien. För det svenska
utvecklingssamarbetet med alla länder i Asien gäller att stöd
till demokrati och främjande av mänskliga rättigheter har en
framträdande roll.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I flerpartimotion 2001/02:U296 (c, m, v, kd, fp, mp)
uppmärksammas situationen i Östtimor. Uppbyggnaden av det fria
Östtimor skall kunna ske under rimlig tid och leda till ett
samhälle präglat av demokrati och tolerans. Östtimor har
utmärkta förutsättningar för en god ekonomisk utveckling främst
tack vare de rikliga olje- och naturgastillgångarna i
Timorhavet. I yrkande 1 menar motionärerna att svenskt bistånd
kan få stort genomslag, eftersom Östtimor är ett litet land och
att Sverige bör ge bilateralt bistånd som omfattar hela landet.
I yrkande 2 understryks betydelsen av utbildning för att
utveckla Östtimor. Landet behöver för sin utveckling fler
utbildade människor, och Sverige kan göra en betydelsefull
insats genom att ge bidrag till framställning av läromedel.

Utskottet konstaterar att Sverige planerar att fortsätta att
stödja Östtimor. Sverige har, inom EU, i FN och vid givarmötena
för Östtimor argumenterat för ett fortsatt internationellt
engagemang, inklusive omfattande utvecklingssamarbete i
Östtimor. Sida har fått i uppdrag att under 2002 utarbeta en
landstrategi för utvecklingssamarbetet med Östtimor. Alla
grundläggande frågor om biståndets inriktning och utformning
kommer att beredas i landstrategin och i samråd med det
självständiga Östtimors regering. Det östtimoresiska ledarskapet
har uttryckt önskemål om att biståndet i så stor utsträckning
som möjligt kanaliseras via multilaterala organisationer för att
uppnå största möjliga samordning. Östtimor kommer att under
överskådlig tid sakna tillräcklig administrativ kapacitet att
koordinera mottagandet av biståndet från en stor mängd olika
givare.

De delar av det svenska biståndet som kanaliseras bilateralt går
genom frivilligorganisationer (Caritas och ICRC) och
Räddningsverket för humanitärt bistånd samt genom det s.k.
försoningsprojektet i samarbete med Uppsala universitet. Beslut
har även fattats om bilateralt stöd till uppbyggnaden av ett
nytt utrikesdepartement, och till en studie av Östtimors
framtida handelspolitik. Utbildningsnivån är bland de lägsta i
världen. En framgångsrik höjning av utbildningsnivån kommer att
vara en nyckelkomponent för landets utveckling. Alla
grundläggande frågor om biståndets inriktning och utformning
kommer att beredas i landstrategin och i samråd med det
självständiga Östtimors regering.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U296
(c, m, v, kd, fp, mp) yrkandena 1 och 2 kan besvaras.

I motion 2001/02:U296 (c, m, v, kd, fp, mp) framhålls vidare att
Sverige genom att stödja utbildningen kan bidra till att främja
ett demokratiskt samhälle med politisk pluralism och tolerans,
där frågor som jämställdhet, bekämpning av kriminalitet,
korruption och prostitution är viktiga delar (yrkande 3).

Utskottet har tidigare redovisat att svenskt stöd på flera sätt
går till demokratisk utveckling och försoning i Östtimor.
Sverige bidrar med medel till UNTAET vars uppgift det är att
bygga upp en demokratisk självständig stat (ca 49 miljoner
kronor, 2000-2002). Inför valet till den konstitutionella
församlingen, som genomfördes den 30 augusti, bistod EU med 30
observatörer, varav två svenska, och Sverige med en miljon
kronor i valstöd via UNDP. Sverige och EG har också bidragit
till UNHCR:s ansträngningar att återföra flyktingar.
Kommissionen står beredd att bistå med ytterligare medel till
UNHCR.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U296
(c, m, v, kd, fp, mp) yrkande 3 kan besvaras.

Den långa brutala ockupationen av Östtimor har lett till stora
skador på miljön i form av skogsskövling och åtföljande erosion.
Motionärerna menar i motion 2001/02:U296 (c, m, v, kd, fp, mp)
yrkande 4 att stöd för att genomföra de olika planer för
miljövård som lagts fram bör stödjas av Sverige.
Hälsosituationen i Östtimor är mycket dålig och i yrkande 5
krävs att Sverige bidrar till en förbättring av hälsovården
genom att stödja uppbyggnaden av t.ex. mödravårdscentraler.
Motionärerna menar att det är viktigt att biståndet i sin helhet
inte bara går till den gynnade huvudstaden Dili utan att det
även kommer mindre städer och landsbygden till godo.

Utskottet konstaterar att miljön på Östtimor har lidit stora
skador under de senaste 25 åren. Biståndet genom UNTAET
fokuserar på hållbar utveckling i Östtimor, omfattande både
sociala frågor och miljöfrågor. Bland annat stöds utvecklingen
av ekologisk odling, en hållbar användning av marina resurser,
trädplantering för att motverka erosionen och stöd för
utvecklingen av potentiella exportprodukter. EG bistår med ett
projekt för att förbättra tillgången till vatten och sanitet.
Även hälsosektorn har stora behov av förbättringar, bl.a. inom
primär- och mödravården. Sverige stöder miljöförbättringar och
hälsovården i Östtimor genom bidragen till UNTAET och till WHO.
UNTAET har lagt stor vikt vid utbyggnaden av primärvården i
Östtimor.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U296
(c, m, v, kd, fp, mp) yrkandena 4 och 5 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U345 (fp) yrkande 39 framhålls att
Östtimor kommer att vara i behov av ett omfattande
internationellt stöd för sin återuppbyggnad och fortsatta
utveckling. Sverige bör därför såväl bilateralt som inom EU:s
biståndspolitik verka för ett kraftfullt bistånd till Östtimors
uppbyggnad. Sverige har beslutat om ett bistånd på över 90
miljoner kronor via multilaterala organ, där UNTAET är den
största mottagaren. Som framhållit ovan går mindre bidrag
bilateralt till frivilligorganisationer, myndigheter och
universitet. Inom EG stöder Sverige insatser i Östtimor.
Kommissionen har beslutat om minst 87 miljoner euro till
återuppbyggnad av och utveckling i Östtimor, och upprättat ett
stödkontor i Dili.

Inom EU, i FN och vid givarmötena för Östtimor har Sverige
argumenterat för ett fortsatt internationellt engagemang,
inklusive omfattande utvecklingssamarbete. Utskottet anser att
framtida internationellt stöd kommer att vara avgörande för
Östtimors vidare demokratiska utveckling och landets möjligheter
att kunna befästa sin självständighet på sina egna villkor.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U345
(fp) yrkande 39 kan besvaras.

Mellanöstern och Nordafrika

Utvecklingssamarbetet med Mellanöstern och Nordafrika har -
Västbanken-Gaza undantaget - liten omfattning alltsedan
biståndets början på 60-talet. Detta beror enligt propositionen
främst på att länderna ligger på en relativt högre inkomstnivå
än flertalet av Sveriges samarbetsländer. Huvuddelen av
utvecklingssamarbetet utgörs av kontraktsfinansierat tekniskt
samarbete, s.k. u-krediter och internationella kurser samt
humanitärt bistånd och bistånd genom enskilda organisationer.

Konfliktbilden och bristerna i fråga om respekten för
demokratiska och andra rättigheter utgör ett långsiktigt hot mot
regionens utveckling. Samarbetet bör primärt utgå från den
fattigdom i bred mening som rättighetsinskränkningar innebär.
Det begränsade bilaterala utvecklingssamarbetet i regionen samt
avsaknaden av fältpersonal medför att Sverige i hög grad måste
fortsätta att förlita sig på andra kanaler och metoder än
bilaterala insatser.

Demokratiska framsteg behöver göras och respekten för de
mänskliga rättigheterna behöver förstärkas i Mellanöstern och
Nordafrika. Regionen är instabil med många potentiella
konfliktanledningar inom och mellan länderna. Hit hör ojämn
resursfördelning, vattenbrist, svag ekonomisk utveckling och
snabb befolkningstillväxt. Flertalet länder saknar demokratisk
tradition. Detta tar sig uttryck i brister vad avser respekten
för de mänskliga rättigheterna. Yttrande- och mediefrihet,
förenings-, församlings- och religionsfrihet kan vara beskurna.
Kvinnans rättigheter respekteras inte tillräckligt. Minoriteters
rättigheter erkänns inte alltid. Samtidigt finns tecken på en
ökad vilja till förändring och ökad medvetenhet i vissa länder
om nödvändigheten av en dialog med omvärlden.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I den enskilda motionen 2001/02:U330 (kd) framhålls att det för
att uppnå fred i Mellanöstern krävs en förändring av
inställningen hos barn och ungdomar gentemot omvärlden. Då
svenskt bistånd till Palestina omfattar bl.a. läromedel har
Sverige ett ansvar för att utvärdera vilka attityder som
avspeglas i de palestinska skolböckerna. Genom att inte
insistera på att de palestinska läroböckerna skall ändras är
Sverige genom biståndet i någon mening delaktigt i ansvaret för
det hat som är terrorismens grogrund, framhålls i motionen.

Utskottet konstaterar att Sverige ger bistånd, genom Sida, till
palestinierna som bl.a. går till utbildning. Sverige ger dock i
dagsläget inte bilateralt bistånd för framställning av
palestinska läromedel. Det finns skolböcker i skolorna på de
palestinska områdena som innehåller anti-israeliska referenser.
Detta gäller framför allt äldre böcker av jordanskt eller
egyptiskt ursprung. Sverige har vid ett flertal tillfällen
påtalat för palestinska myndigheter att användning av sådana
läromedel inte är acceptabel och att böckerna måste tas ur bruk.
Den palestinska myndigheten har också lovat att dessa böcker
skall ersättas allteftersom framställning av nya läromedel
framskrider. Från officiellt israeliskt håll har man tidigare i
år, till EU-kommissionären med ansvar för utrikesfrågor,
meddelat att vissa förbättringar har gjorts i de nya böckerna.
Utskottet menar att det är mycket angeläget att den palestinska
myndigheten fortsätter att arbeta med att förbättra
läroböckerna. Utskottet vill understryka att liknande problem
finns i israeliska läroböcker och att denna fråga är viktig för
hur man betraktar och förstår varandra över de etniska och
religiösa gränserna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U330 (kd) kan
besvaras.

Latinamerika

Enligt propositionen hade Latinamerika under 2000 en starkare
ekonomisk tillväxt och ett mer gynnsamt internationellt klimat
än väntat. Trots detta fortsätter fattigdomen och den ojämna
inkomstfördelningen att utgöra de främsta hindren för en
konsolidering av demokratin. Ca 200 miljoner människor lever i
fattigdom, vilket motsvarar ca 40 % av befolkningen.

Stödet till Latinamerika lämnas främst genom multilaterala organ
och enskilda organisationer. Endast en mindre del av det svenska
utvecklingssamarbetet sker bilateralt. Däremot ökar det svenska
stödet till offentliga statliga institutioner som
justitieombudsmannaämbeten och rättsväsen.

Den demokratiska utvecklingen i Latinamerika utsätts i dag för
stora påfrestningar i flera länder. Styrelseskicken är i många
fall behäftade med problem där parlamentet har begränsat
inflytande över den i det närmaste fullkomliga presidentmakten.
De demokratiska institutionerna är svaga och saknar i många fall
allmänhetens förtroende. De ekonomiska reformprogrammen har
ytterligare undergrävt förtroendet för politikerna och de
traditionella partierna. Den senaste tidens utveckling visar
tydligt att regelbundet genomförda val inte automatiskt innebär
att demokratin stärks. Rättssystemen är ofta outvecklade och
korruptionen utbredd.

Europa

Sverige genomför omfattande insatser i samtliga länder på västra
Balkan: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Förbundsrepubliken
Jugoslavien (FRJ, inklusive Kosovo), Kroatien och Makedonien.
Stöd ges till institutionsuppbyggnad och till EU-anpassning inom
centrala sektorer för den s.k. Stabiliserings- och
associeringsprocessen.

De svenska insatserna präglas enligt propositionen av
flexibilitet och ett regionalt synsätt. Sverige deltar aktivt i
den s.k. Stabilitetspakten för sydöstra Europa. Pakten är ett
försök att genom investeringar och regionalt samarbete bryta den
cykel av konflikter som präglat västra Balkan.

Respekten för mänskliga rättigheter har förbättrats i och med
den demokratiska utvecklingen i FRJ. En rad allvarliga problem
kvarstår dock i regionen. Oroligheter i Makedonien har under
våren 2001 tvingat tiotusentals människor att lämna sina hem.
Att stödja den demokratiska utvecklingen och stärka respekten
för de mänskliga rättigheterna är därför viktiga komponenter i
det svenska utvecklingssamarbetet med samtliga länder på västra
Balkan.

Moldavien, södra Kaukasus och Centralasien

Moldavien samt länderna i södra Kaukasus (Armenien,
Azerbajdzjan, Georgien) och Centralasien (Kazakstan,
Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan) har sedan
självständigheten drabbats hårt av ekonomisk tillbakagång. Flera
av länderna har dock en stor utvecklingspotential särskilt vad
gäller energitillgångar, och en långsam återhämtning sker.

I Centralasien inriktas de svenska insatserna på att förbättra
miljön och befolkningens hälsa kring Aralsjön, på reformering av
den offentliga sektorn, på att utveckla den sociala sektorn och
på jämställdhet. Samarbete sker huvudsakligen med Kazakstan och
Kirgizistan. Insatserna i Uzbekistan är i allt väsentligt
fokuserade på Aralsjön. I den mån det bedöms vara möjligt
förväntas insatser också i Tadzjikistan.

Ländernas politiska system kännetecknas av starka
presidentmakter med parlament, som har relativt begränsat
inflytande och svagt utvecklade partisystem. Korruptionen är
omfattande och rättssäkerheten är undermålig. Polisbrutalitet
förekommer och domstolarna utsätts inte sällan för
påtryckningar.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Aralsjöns miljöproblem uppmärksammas i den enskilda motionen
2001/02:U263 (kd). Enligt motionen bör regeringen verka för att
frågan om Aralsjöns framtid ges en framskjuten plats på såväl
FN:s (yrkande 1) som EU:s och OSSE:s (yrkande 2) respektive
dagordningar. Vidare framhålls vikten av att i internationell
samverkan upprätta en gemensam och hållbar plan för arbetet med
Aralsjön och i arbetet för att förbättra ländernas och folkens
katastrofala situation i arbetet runt Aralsjön (yrkande 3).
Motionärerna föreslår också i yrkande 4 att regeringen skall
verka för att ön Vozrozhdeniyes situation förs upp på
internationell nivå och blir en angelägenhet för
världssamfundet. Slutligen föreslås i yrkande 5 att de svenska
frivilliga organisationer som arbetar i området ges ökat stöd
och ökade möjligheter inom befintliga ekonomiska ramar.

Utskottet erinrar om att det haft anledning att ta ställning
till flertalet av yrkandena i motionen i sitt betänkande
2000/01:UU11 Internationella miljöfrågor. Vad som där framfördes
är enligt utskottet ännu tillämpligt i fråga om motionens
yrkanden 1, 2, 3 och 5.

Vad gäller yrkande 4 har utskottet inhämtat att ön
Vozrozhdeniyes användes av f.d. Sovjetunionen bl.a. som
försöksområde för bakteriologisk krigföring och att rester av
denna verksamheten ännu finns kvar på ön. För närvarande finns
inga internationella projekt med inriktning på att följa upp
miljökonsekvenserna av den tidigare verksamheten på ön
Vozrozhdeniyes. Tillträde till ön är i princip förbjudet men
amerikanska experter och uzbekiska myndigheter finns på plats
för att följa utvecklingen.

Utskottet konstaterar att regeringen i särskilt regeringsbeslut
till Sida den 15 februari 2001 bl.a. angivit att svenskt stöd
skall främja miljörelaterade projekt om Aralsjön och de sociala
konsekvenserna av katastrofen kring sjön. Regeringen förbereder
också beslut om utarbetande av en särskild regionstrategi för
det svenska utvecklingsbiståndet med utgångspunkt från dessa
riktlinjer.

Hittills har drygt 28,5 miljoner svenska kronor fördelats till
dammsäkerhet och dammskötsel i samarbete med ett projekt av
Världsbanken, ett hälsoprogram i samarbete med Läkare utan
gränser, kvinnors medverkan i lokalpolitiken i samarbete med
UNDP och till samarbete på kommunal nivå.

Utskottet konstaterar att inom EU, OSSE och FN finns redan i dag
stor insikt om Aralsjön och dess problem, och omfattande
insatser görs också av dessa organisationer och i
samverkan/samråd dem emellan. EU har sedan 1995 projekt med
inriktning på Aralsjön och dess problem. Utskottet konstaterar
att GIWA (Global International Waters Assessment) är ett projekt
som leds av FN:s miljöprogram UNEP och genomförs i samarbete med
Högskolan i Kalmar. Det arbete som GIWA utför görs lokalt av
experter, forskare, myndighetspersoner och organisationer.
Projektet finansieras till stor del av Global Environment
Facility (GEF, en fond gemensam för Världsbanken, UNDP och
UNEP). GIWA får därutöver stöd av Sida, Finnida och National
Oceanic and Atmospheric Administration i USA. Resurserna från
GEF och de olika biståndsmyndigheterna används till GIWA:s
arbete i utvecklingsländer.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att
motion 2001/02:U263 (kd) yrkandena 1-5 kan besvaras.

Miljö- och folkhälsoproblemen i Centralasien uppmärksammas även
i motion 2001/02:U266 (kd). I motionen anförs att länderna i det
forna sovjetiska Centralasien - Kazakstan, Kirgizistan,
Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan - står inför ett
ekologiskt och folkhälsomässigt sammanbrott till följd av många
års vanskötsel av den odlingsbara jorden och rovdrift på de rika
naturtillgångarna. I Kazakstan genomfördes under åren 1949 till
1989 kärnvapenprov såväl ovan som under jord med spridning av
radioaktivitet som följd. Befolkningen har under lång tid varit
exponerad för radioaktivitet och uppvisar bl.a. extremt hög
disponibilitet för flera allvarliga sjukdomar, bl.a. leukemi och
andra cancerformer.

För att motverka denna utveckling bör regeringen därför ta
initiativet till en internationell konferens på hög nivå om
miljö- och folkhälsoläget i de centralasiatiska staterna
(yrkande 1). Regeringen bör också ta initiativet till en
internationell vetenskaplig studie om miljö- och
folkhälsoproblem såväl kortsiktigt som långsiktigt (yrkande 2).
Vidare bör regeringen ta initiativ i FN till inrättande av ett
särskilt internationellt biståndsprogram för regionala åtgärder
mot de folkhälso- och miljöproblem som är gemensamma för
Centralasiens länder (yrkande 3). Enligt yrkande 4 bör
regeringen även i internationella forum driva frågan om
internationellt ekonomiskt stöd för omställning av jordbruket
från bomullsmonokultur till ett mer differentierat jordbruk med
ekologisk profil, avpassat för de centralasiatiska staternas
behov av allsidiga livsmedel. I yrkande 5 föreslås även att
regeringen i internationella sammanhang driver frågan om
ekonomiskt stöd till INGO:er och NGO:er samt regionala och
lokala ideella miljö- och folkhälsoorganisationer i syfte att
öka miljötänkandet på gräsrotsnivå. I yrkande 6 föreslås att
regeringen skall verka för att det inrättas ett särskilt program
i EU-regi som gör det möjligt för centralasiatiska ungdomar att
i något EU-land på akademisk nivå studera sådana ämnen som kan
bidra till ökad demokratisering i deras hemländer. Förslaget
motiveras med att åtgärder för demokrati och mot korruption
behövs för att skapa insikt om att utvinningen av
naturtillgångar skall återinvesteras i projekt som leder till
bättre folkhälsa. I yrkande 7 föreslås att regeringen tar
initiativ till en ungdomskonferens i EU-regi för att lägga
grunden för ett nätverk för ungdomsutbyte mellan ungdomar i EU
och Centralasien.

Utskottet konstaterar att det finns en relativt omfattande
dokumentation och forskning vad gäller Centralasiens miljö- och
hälsoproblem, framför allt vad gäller situationen kring Aralsjön
och Semipalatinsk. Inom EU, OSSE och FN finns också redan i dag
stor insikt om dessa frågor, och betydande insatser görs också
av dessa organisationer och i samverkan dem emellan. Utskottet
menar att särskilda vetenskapliga studier om miljö- och
folkhälsoproblem i Centralasien bör genomföras av redan
existerande organisationer som har den kompetens och fackkunskap
som krävs.

I Sverige arrangerade Unifem (United Nations Development Fund
for Women) med stöd från Sida 1998 en internationell konferens i
Stockholm för att fästa uppmärksamhet på den svåra situation som
särskilt kvinnor och barn har i regionen kring Aralsjön. Vidare
har EU i sitt indikativa regionala program för Central- och
Östeuropa samt Centralasien, Tacis (Technical Assistance to the
Commonwealth of Independent States), för perioden 2000-2003,
avsatt 120 miljoner euro. Av dessa beräknas 30-50 % gå till
miljörelaterade projekt.

EU:s hittillsvarande bistånd till länderna i Centralasien har
bl.a. inriktat sig på jordbruk, jordbruksreformer
jordbruksindustri, modernisering av boskaps- och foderproduktion
samt utvecklingen av bomullssektorn. Vid sidan om de nationella
programmen finns också regionala program med fokus på
Centralasien. Programmen, som fokuseras på problem som kräver en
långsiktig lösning och som har gränsöverskridande miljöeffekter,
koncentreras på områden som stärker institutionellt och
rättsligt ramverk, främjar miljöinvesteringar och höjer
allmänhetens medvetande. Detta sker bl.a. genom att stärka
uppbyggandet av lokala och regionala frivilligorganisationer för
att stärka miljötänkande på gräsrotsnivå.

Stipendier samt speciella program och verksamheter för ungdomar
från Centralasien finansieras inom ramen för EU:s Tacis-progam.
Önskemål om att utveckla sådana projekt åvilar i första hand
respektive land genom att ta upp förhandlingarna om utnyttjandet
av de medel som EU anslår för Tacis verksamhet. Även Europarådet
kan här spela en roll.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U266
(kd) yrkandena 1-7 kan besvaras.

Turkiet

Kandidatlandet Turkiet upplever en djup ekonomisk kris. Landet
har under 2001 erhållit ett omfattande finansiellt stöd från IMF
och Världsbanken för att underlätta nödvändiga ekonomiska
reformer. Genomförandet av Turkiets medlemskapsstrategi har
enligt propositionen trots de ekonomiska problemen gått framåt,
och i mars 2001 presenterade den turkiska regeringen ett
omfattande nationellt program för politiska, ekonomiska och
administrativa reformer i syfte att anpassa sig till EU:s
regelverk.

Situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i
Turkiet är inte tillfredsställande. Turkiet uppfyller i
dagsläget inte de politiska Köpenhamnskriterierna för medlemskap
i EU.

Multilateralt utvecklingssamarbete

Propositionen (avsnitt 3.5.2)

Anslagsposten för multilateralt utvecklingssamarbete omfattar
FN:s ekonomiska och sociala verksamhet, internationella
finansieringsinstitutioner och fonder, övrigt multilateralt
samarbete samt Europeiska utvecklingsfonden. Till detta kommer
kostnaden för det svenska bidraget till den del av EU:s
gemensamma bistånd som finansieras över EG-budgeten.

Multilateralt utvecklingssamarbete

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
Budget Beräknat
2001 2002
------------------------------------------------------------
1 FN:s ekonomiska och sociala 1 954 000 1 979 700
verksamhet
------------------------------------------------------------
2 Internationella 1 350 000 1 545 000
finansieringsinstitutioner
------------------------------------------------------------
3 Övrigt multilateralt 413 000 510 000
samarbete
------------------------------------------------------------
4 Europeiska utvecklingsfonden 200 000 150 000
------------------------------------------------------------
Summa 3 917 000 4 184 700
------------------------------------------------------------
Under år 2001 ägde fyra internationella konferenser rum under FN:s lednin
konferensen om de minst utvecklade länderna, mötet för femårsuppföljningen
om boendefrågor, generalförsamlingens särskilda session om hiv/aids liksom
toppmötet om uppföljning av barntoppmötet 1990. Förberedelserna och/eller
genomförande av dessa konferenser ägde rum under det svenska EU-
ordförandeskapet.

Under det svenska ordförandeskapet förbereddes också två kommande
världskonferenser som kan få ett stort genomslag i det internationella
utvecklingssamarbetet, världskonferensen om utvecklingsfinansiering och
världstoppmötet om hållbar utveckling. Dessa två konferenser bör bidra till
ökad samsyn om bl.a. mobilisering av resurser för hållbar utveckling.

Under det svenska ordförandeskapet förbereddes också två kommande
världskonferenser som kan få ett stort genomslag i det internationella
utvecklingssamarbetet, Världskonferensen om utvecklingsfinansiering och
Världstoppmötet om hållbar utveckling.

På svenskt initiativ har EU utvecklat en politik där antalet nya globala
konferenser skall begränsas. Nya former för uppföljning av världskonferenser
skall utvecklas och högsta prioritet skall ges åt insatser för att stödja
regeringar att genomföra gjorda åtaganden.

Även om stora framsteg gjorts när det gäller FN:s kapacitet och roll på
såväl det operativa som det normativa området, lider organisationen av
kännbar penningbrist. Det gäller i stort sett samtliga verksamhetsområden.
Många organisationer har tvingats att kraftigt reducera sin verksamhet
samtidigt som kraven på effektivisering fortsätter.

EU är sammantaget FN:s största finansiär. Under det svenska
ordförandeskapet utgjorde samarbetet mellan EU och FN en central fråga.
Riktlinjer för EU-kommissionens förhållningssätt som bidragsgivare till och
samarbetspartner med FN har antagits och kommer nu att konkretiseras i olika
former av samarbete som ytterligare stärker banden mellan EU och FN. Under
år 2001 har både FN och EU utvecklat en sammanhållen och handlingsinriktad
politik för konfliktförebyggande. Från svensk sida betonas FN:s centrala
roll att förebygga och tidigt hantera väpnade konflikter samt att genom
konkreta insatser främja fred och utveckling.
Basbudgetstöd till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet 1998-2002

Tusental kronor
-------------------------------------------------------------------
| Årsbidrag Årsbidrag Årsbidrag Årsbidrag Årsbidrag|
| 1998 1999 2000 2001 2002 |
-------------------------------------------------------------------
|FN:s utvecklings-470 000 490 000 500 000 530 000 530 000|
| |
|program, UNDP |
-------------------------------------------------------------------
|FN:s kapital- 42 000 42 000 42 000 50 000 50 000|
|utvecklingsfond, |
|UNCDF |
-------------------------------------------------------------------
|FN:s barnfond, 250 000 265 000 280 000 297 000 297 000|
|Unicef |
-------------------------------------------------------------------
|FN:s 5 000 8 000 10 000 14 000 14 000|
|kvinnofond, |
|Unifem1 |
-------------------------------------------------------------------
|FN:s befolk- 125 000 140 000 145 000 160 000 165 000|
|ningsfond, |
|UNFPA |
-------------------------------------------------------------------
|FN:s världslivs-180 000 180 000 195 000 210 000 210 000|
| |
|medelsprogram, |
|WFP |
-------------------------------------------------------------------
|FN:s flykting- 260 000 270 000 370 000 392 000 392 000|
|kommissarie, |
|UNHCR2 |
-------------------------------------------------------------------
|FN:s hjälporga- 145 000 150 000 160 000 160 000 170 000|
|nisation för |
| |
|palestinaflyktingar, |
|UNRWA |
-------------------------------------------------------------------
|Multilateral 8 000 12 000 25 000 30 000 35 000|
|handelsrelaterad |
| |
|biståndsverksamhet |
-------------------------------------------------------------------
|Narkotikainsatser genom FN-45 00047 00045 500 50 500 50 500|
|systemet |
|(UNDCP, |
|WHO/PSA) |
-------------------------------------------------------------------
|FN:s boende 5 000 5 000 5 000 7 000 7 000|
|och |
|bebyggelsecenter, |
|Habitat3 |
-------------------------------------------------------------------
|UNAIDS 37 000 37 000 37 000 47 000 52 000|
-------------------------------------------------------------------
|FN:s 8 000 8 000 13 000 6 500 7 200|
|industriutvecklingsorganisation, |
|Unido4 |
-------------------------------------------------------------------
|Summa 1 580 000 1 654 000 1 827 500 1 954 000 1 979 700|
-------------------------------------------------------------------
1 T.o.m. 1999 finansierades bidragen till Unifem över delpost 3, Övriga multila

2 Fr.o.m. 2000 flyttades 100 mkr i stöd till UNHCR från den bilaterala anslags
basbudgetstödet.

3 T.o.m. 1999 finansierades bidragen till Habitat över delpost 3, Övriga mu
insatser.

4 Det totala bidraget 2001 uppgår till 9 mkr och år 2002 till 9,5 mkr på g
reservationer utnyttjas.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I kommittémotion 2001/02:U305 (kd) yrkande 11 framhålls att Sverige måste
arbeta för att EU-staterna och andra länder ökar sin vilja att hjälpa
flyktingar i nöd, liksom att öka bidragen till internationella
hjälporganisationer.

Utskottet konstaterar att det ofta reses krav på UNHCR, liksom på
givarländer, att göra mer och ta större ansvar för flyktingar. Sverige, som
är en av UNHCR:s största givare, brukar i relevanta sammanhang understryka
att flyktingar primärt är mottagarländernas ansvar. UNHCR:s unika mandat går
ut på att hjälpa och skydda flyktingar i de fall då detta stöd inte kan
erhållas från det mottagande landets myndigheter. Ansvarsfördelningen mellan
mottagarlandet, givarsamfundet och UNHCR är viktig att understryka.

Sverige har vid UNHCR:s olika möten och inom ramen för EU-samarbetet fört
upp frågan på dagordningen om ett närmare samarbete mellan EU/EG och FN,
inklusive ökad finansiering av FN:s humanitära stöd och
utvecklingsverksamhet. Framför allt vikten av att UNHCR:s givarbas breddas
och att stödet till organisationen ökar.

Det svenska stödet placerade Sverige som fjärde största givare till UNHCR
förra året. Det ges i princip obundet (UNHCR fördelar pengarna i samråd med
Sverige) och betalas ut tidigt på året för att skapa största möjliga
flexibilitet för UNHCR. I det avtal som UNHCR och Sverige har, finns ett
antal bestämmelser om möjlighet att omfördela anslag under året. Det svenska
avtalet har blivit modell för andra givar och UNHCR brukar referera till
"den svenska modellen" i sina ansträngningar att erhålla denna typ av
flexibelt och obundet stöd.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U305 (kd)
yrkande 11 kan besvaras.

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 26 framhålls att handikappfrågor är
rättighetsfrågor. För att få till stånd bättre villkor för handikappade i
svenskt utvecklingssamarbete krävs det konkreta åtgärder. Bristen på fakta
och statistik är ett stort problem. Det behövs mer och förbättrat samarbete
mellan handikappsorganisationer och Sidas land- och strategiarbete. Sverige
bör arbeta för en handikappdimension i det multilaterala samarbetet inom
exempelvis FN, Världsbanken och EU.

Utskottet konstaterar att rätten till delaktighet, inflytande och jämlika
villkor för personer med funktionshinder sedan länge är en viktig fråga i
det svenska utvecklingssamarbetet, och regeringen verkar aktivt för att
dessa frågor skall ges en central plats i utvecklingssamarbetet. Sida har
många aktiviteter som syftar till att förbättra livsvillkoren och
delaktigheten för personer med funktionshinder. Handikappaspekter skall
beaktas och integreras i relevant biståndsplanering och
utvecklingssamarbete. Syftet är att bidra till att förverkliga rättigheter
som fastställts i t.ex. FN:s standardregler på handikappområdet och i
konventionen om barnets rättigheter. Sida har också sedan 1999 en särskild
tjänst för frågor om funktionshindrades situation. Regeringens och Sidas
arbete med dessa frågor bedrivs i nära samverkan med enskilda
organisationer, regionala och internationella frivilligorganisationer,
liksom med EU och FN.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd)
yrkande 26 kan besvaras.

I motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 28 framhålls vikten av att bistånds- och
flyktingpolitiken bör vara nära sammanbundna. För att förebygga flyktbehov
är en ökad satsning på demokratifrämjande insatser mest angelägen. I akuta
massflyktssituationer krävs omfattande hjälpinsatser i närområdet. Även vid
repatriering och återuppbyggnad är bistånd av stor betydelse.

Utskottet delar motionärernas syn på flyktingars skyddsbehov och konstaterar
att det långsiktiga biståndet, inklusive konfliktförebyggande insatser,
bidrar till att minimera situationer som gör att människor tvingas fly undan
förföljelse och söka sin tillflykt i andra länder. Särskilt kan framhållas
demokrati- och MR-inriktningen på det långsiktiga utvecklingsbiståndet.
Sådant bistånd bidrar till återuppbyggnad av länder i en post-
konfliktsituation, där återvändande av flyktingar är en viktig aspekt.

I UNHCR:s mandat ingår att ge stöd åt återvändande flyktingar så att de kan
återintegreras i samhället. Sverige anser att det är viktigt att UNHCR
samarbetar och samordnar sina insatser med utvecklingsorgan så att en
effektiv arbetsfördelning mellan olika aktörer samt mellan humanitärt stöd
och långsiktigt utvecklingsbistånd uppnås. Utskottet delar emellertid
regeringens syn på förslaget till anslagsfördelning.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U328 (fp)
yrkande 28.

De internationella finansieringsinstitutionerna

Världsbanksgruppen

Världsbanksgruppen består av Internationella återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken (IBRD), Internationella utvecklingsfonden (IDA),
Internationella finansieringsbolaget (IFC), Multilaterala
investeringsgarantiorganet (MIGA) och Internationella centret för biläggande
av investeringstvister. Sveriges bidrag till Världsbanksgruppen under
budgetåret 2002 avser IDA och beräknas uppgå till ca 900 miljoner kronor.
Världsbanksgruppen är i dag den i särklass största enskilda källan för
offentligt utvecklingsbistånd och lån till utvecklings- och östländer. Under
verksamhetsåret 2001 (den 1 juli 2000-den 30 juni 2001) lånade IBRD ut
knappt 12 miljarder US-dollar och IDA ca 5,5 miljarder US-dollar.

Afrikanska utvecklingsbanken

Det gångna verksamhetsåret för Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) har
präglats av stora svårigheter på grund av den politiska situationen i
Elfenbenskusten. Under de svåra yttre omständigheterna har dock den
påbörjade reformprocessen i banken fortsatt. Den vision för verksamheten som
antogs år 1999 och arbetet med att ta fram riktlinjer på områden som god
samhällsstyrning, jämställdhet, miljö och regionalt samarbete har lagt en
god grund för det operativa arbetet. Sverige har enligt propositionen aktivt
medverkat i och lämnat särskilt finansiellt stöd till bankens arbete med god
samhällsstyrning och jämställdhet.

Asiatiska utvecklingsbanken

Asiatiska utvecklingsbankens (AsDB) verksamhet har under senare delen av
1990-talet alltmer inriktats på breda utvecklingsfrågor. Efter ett
policybeslut i december 1999 är fattigdomsbekämpning det övergripande målet.
Bankens främsta utmaning är nu att effektivt omsätta fastställda riktlinjer
i praktisk handling.

Förhandlingarna om den senaste påfyllnaden av Asiatiska utvecklingsfonden
påbörjades i oktober 1999 och avslutades i september 2000. Sverige
medverkade aktivt till att verksamheten inriktad mot god samhällsstyrning,
korruptionsbekämpning, miljö och jämställdhet fick ett starkt genomslag.
Banken fick i uppdrag att revidera flera av sina riktlinjer på dessa områden
och att ta fram nya på andra såsom regionalt samarbete och hiv/aids.

Interamerikanska utvecklingsbanken

Under 1990-talet har den Interamerikanska utvecklingsbankens (IDB)
fattigdomsprofil stärkts bl.a. genom att utlåningen till de fattigaste
länderna och andelen socialt inriktade projekt har ökat. IDB:s prioritering
av fattigdomsminskning, social rättvisa, miljö och modernisering av staten
ligger väl i linje med de frågor som Sverige under många år drivit i nära
samarbete med övriga nordiska länder. Sverige har aktivt arbetat för en
fördjupning av bankens arbete med fattigdomsminskning, god samhällsstyrning
och jämställdhet. Viktiga framsteg har gjorts under senare år på dessa
områden.

Sverige är tillsammans med de nordiska länderna drivande i den diskussion om
bankens framtida roll som inleddes under 2000. Diskussionen handlar om hur
banken skall möta förändrade behov i regionen i relation till ökad
globalisering, ökade privata kapitalflöden samt till regionens förändrade
utvecklingsagenda.

Internationella valutafonden

Internationella valutafonden har under senare år stärkt sina insatser i de
fattigaste länderna. Fonden har också en viktig roll i finansieringen av
HIPC-initiativet för skuldlättnad.

Övriga utvecklingsbanker och -fonder

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) är ett FN-organ vars
verksamhet är inriktad på bekämpning av fattigdom på landsbygden.
Verksamheten omfattar fördelaktiga lån och projekt för att förbättra
livskvaliteten för befolkningen på landsbygden i de fattigaste länderna.

Nordiska utvecklingsfonden (NDF) ger fördelaktiga lån (motsvarande IDA-
villkor) till länder i utveckling. Lånen, vars gåvoelement finansieras genom
bidrag från de nordiska länderna, ges till projekt som främjar ekonomisk och
social utveckling i samarbetslandet.

NORSAD-fonden, som etablerades 1990 av de nordiska länderna (förutom Island)
samt medlemsländerna i Southern African Development Community (SADC), har
som mål att bidra till ekonomisk utveckling och självförsörjning i SADC-
länderna främst med lån till s.k. joint ventures. Fondens mandat sträcker
sig fram till utgången av mars 2003 och den senaste kapitalpåfyllnaden
uppgick till 150 miljoner danska kronor avsatt för tre år.

Fonden för kapacitetsuppbyggnad i Afrika (ACBF) arbetar med att stärka
utvecklingsländers kapacitet inom det makroekonomiska området och inom
områden som offentlig redovisning och statistisk analys. ACBF spelar en
viktig roll inom ett eftersatt område som är av avgörande betydelse för
länders utvecklingsprocess. Fonden fungerar också som kunskapsbank för
kapacitetsuppbyggnad i Afrika och administreras av endast afrikansk
personal.

Internationella finansieringsinstitutioner

Tusental kronor
-------------------------------------------------------
Budget 2001 Beräknat
2002
-------------------------------------------------------
Världsbanksgruppen 1 010 000 668 000
-------------------------------------------------------
Regionala utvecklingsbanker 210 000 450 000
-------------------------------------------------------
Övriga utvecklingsbanker och 130 000 427 000
fonder
-------------------------------------------------------
Summa 1 350 000 1 545 000
-------------------------------------------------------
Övrigt multilateralt samarbete

Sveriges prioriteringar för utvecklingssamarbetet inom miljöområdet ut
rekommendationerna från FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) 1992.

En parlamentariskt sammansatt nationalkommitté bistår regeringen i förberedel
nästa världstoppmöte om hållbar utveckling (Johannesburg, 2002). En avgörande
blir att integrera ekonomisk och social utveckling och miljöhänsyn. I förber
prioriteras stöd till u-länders deltagande i processen, samverkan med folk
intresseorganisationer och näringsliv samt ett aktivt deltagande i regio
internationella förberedelser.

Global Water Partnership (GWP) har en viktig roll i uppföljningen av de åtgä
presenterades vid det andra Världsvattenforumet i Haag år 2000, liksom i geno
av de målsättningar på vattenområdet som beslutades i FN:s Millenniedeklarati
2000. Regeringen har initierat ett arbete för att etablera GWP som mell
organisation i Sverige och att säkerställa ett brett internationellt engage
verksamheten.

Samordningen av FN:s breda ansvar för fred och säkerhet, mänskliga rättig
humanitära frågor, samt ekonomisk och social utveckling har förbättrats när d
ömsesidigt förstärkande insatser för konfliktförebyggande och fredsfrämjande
kort- och långsiktig karaktär. FN:s generalsekreterare har i sin ra
konfliktförebyggande (juni 2001) lyft fram detta område som en hörnsten
verksamhet, och har betonat vikten av samarbete med regionala och sub
instanser, enskilda organisationer, samt andra delar av det civila samhället,
forskarvärlden. Även näringslivets roll och ansvar betonas.

Årsbidrag till organisationer inom och utom FN-systemet finansieras från poste
multilaterala insatser. Därtill kommer stöd för uppföljning av FN-konfer
uppföljning av FN:s Millenniedeklaration i form av fördjupningsstudier,
seminarier och andra aktiviteter som främjar internationell samverkan och ut
Under delposten finansieras också särskilda insatser om jämställdhet och barn.

Vidare finansieras Institutet för demokrati och fria val (IDEA) och delar av FN
för samordning av humanitärt bistånd (OCHA) över anslagsposten Övriga mult
insatser. Liksom Internationella Rödakorskommittén (ICRC) och bidraget
Internationella migrationsorganisationen (IOM).

Övrigt multilateralt samarbete

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
Budget 2001 Beräknat 2002
------------------------------------------------------------
Miljöinsatser 111 000 143 500
------------------------------------------------------------
Konfliktförebyggande 120 000 90 000
insatser
------------------------------------------------------------
Övriga multilaterala 182 000 276 500
insatser
------------------------------------------------------------
Summa 413 000 510 000
------------------------------------------------------------
Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Miljöinsatser

I dag saknar en femtedel av jordens invånare, över en miljard människor, re
tredjedelar av befolkningen lida av vattenbrist. Åtta av tio sjukdomar i värl
eller orent vatten. I kommittémotion 2001/02:U229 (c) yrkande 9 understr
biståndspolitik prioriterar frågor som rör tillgången på vatten. Motionärerna b
23 anser att Sverige inom EU och FN måste sätta upp mål för att öka andelen
vatten och goda sanitära faciliteter.

Utskottet framhåller att bristen på färskvatten framstår som en av de allvarlig
utvecklingssamarbetet har sedan många år prioriterat vattenresursfrågorna och
var biståndet ofta inriktat på frågor om vattenförsörjning på landsbygden me
förfinats och fokuserat på rådgivning och policyfrågor som syftar till god h
bl.a. planeringen av vattenförsörjningen i Södra Afrika och är en av initiativt
Partnership (GWP) i vilket deltagare i skilda led på både lokal, nation
konstaterar att regeringen nu verkar för att omvandla GWP till ett mellanstat
profilera frågan om vattenresursfrågor. Det svenska stödet till god vattenhålln
sammanhand kan bidra till att förebygga eller lindra inom- och mellanstatliga k

I FN:s Millenniedeklaration anges bl.a. som målsättning att antalet personer so
sötvatten skall halveras till år 2015 och att strategier för hållbar vatten
fäster stor vikt vid att dessa intentioner kan genomföras och avser att öka ins

Därmed anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkande 9 och 2001/02:U2

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 15 framhålls att det i dag finns ett
utvecklingsländerna, vilket kommer att kräva stora investeringar i
energiförsörjning. Tillgången på energi är ett viktigt instrument för utveckl
samordnade strategier för energiförsörjningen. Användandet av förnybara källor
hållbara utvecklingen och minskade koldioxidutsläpp. I yrkande 22 menar motio
att det i högre utsträckning inriktas på miljövänliga alternativ för en ökad hå

Utskottet konstaterar att i begreppet hållbar tillväxt inbegrips ekonomiska
Utskottet delar motionärernas syn på att tillväxt och en mer rättvis fördelning
fattigdomen skall kunna utrotas. Insatser behövs för att stödja ekonomiska, le
program och kapacitetshöjande insatser som främjar långsiktigt hållbar tillväxt

Utskottet delar motionärernas syn på behovet av ökade satsningar av multi
energiförsörjning, ett ökat användande av förnybara energikällor och en ökad
kan konstatera att FN:s kommission för hållbar utveckling för första gången to
vid kommissionens nionde möte i april 2001. Det är positivt att FN-systeme
energifrågan i en genomgripande mellanstatlig förhandling. Beslutet från
internationellt samarbete och betonar samtidigt behovet av att stimulera energi

I regeringens skrivelse (1996/97:2) till riksdagen om Sveriges utvecklingssama
energifrågorna som ett prioriterat område. I det multilaterala samarbetet för
och FN:s utvecklingsprogram UNDP huvudaktörerna och bidrar, var och en utifrån
och resurser i strävan att främja hållbara energisatsningar i u-länderna. Uts
en mer rättvis fördelning av resurser är grundläggande för att fattigdomen sk
uppnå hållbar tillväxt.

Med vad som anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena 15 o

I kommittémotion 2001/02:U233(kd) yrkande 1 framhålls att världens energiförbru
åren, samtidigt som 2 miljarder människor i praktiken saknar tillgång till ener
hållbar utveckling är en stor utmaning. Det krävs gemensamma satsningar f
mottagarländernas regeringar för att främja moderna, innovativa teknologier
villkor och till miljömässiga hänsyn. Sveriges och EU:s bistånd bör i största
hållbara teknologier anpassade till u-ländernas behov. I yrkande 2 föreslås at
hitta nya finansieringsmekanismer för globala miljöinsatser. Vidare framhålls i
i miljöfrågor lider brist på starka institutioner och att Sverige bör verka för
miljöområdet. I yrkande 6 föreslås att regeringen bör utreda möjligheten til
överenskommelse om koldioxidavgifter på transporter. Speciellt bör priset på fl

Utskottet konstaterar att i Sveriges samarbete med u-länder inom ramen för Sid
för hållbar utveckling stor vikt. Betydande satsningar görs för att utveckla fo
u-länder och att stärka deras kapacitet, inte minst vad gäller nya teknologier.
till energi är ett viktigt instrument för u-ländernas utveckling. Ett omfattand
aktörer. Offentliga myndigheter såväl som privata företag i både de
utvecklingsländerna måste alla engageras. Framför allt är det viktigt att inves
energieffektiva. Användandet av förnybara energikällor är en viktig utgångspunk
för minskade koldioxidutsläpp.

Vad gäller EU deltar Sida aktivt i arbetet med landstrategier för de s.k. AV
noterat bidrar Sverige inom vattenområdet dels till planeringen av utnyttjande
Afrika, dels till Global Water Partnership (GWP), vars syfte är att bidra till
färskvattenresurser genom nätverksutbyte av erfarenheter.

Sverige stöder GEF (Globala Miljöfonden) under fyraårsperioden 1998-2002 med c
pågår förhandlingar om den tredje påfyllnaden av GEF:s anslag. Fonden har allts
den viktigaste finansieringskällan för åtgärder mot globala miljöproblem
kontinuerligt ställts på GEF innebär bl.a. att fonden även finansierar åtgärde
föroreningar inom ramen för Stockholmskonventionen. Detta har bl.a. motiv
förberedelserna för Johannesburgtoppmötet och inför FN-konferensen om finansier
regeringen inlett arbetet med att identifiera de synergivinster som
finansieringsvägar.

Sverige har också varit pådrivande i arbetet för förbättrad effektivi
internationella miljöförvaltningen (IEG). Som ett led i förberedelserna inför
för att utreda möjligheten att förstärka den internationella miljöförvaltning
under det svenska ordförandeskapet. Sverige är drivande inom EU när det gäller
det internationella ramverket för hållbar utveckling. De systemfrågor s
internationella konferensen om utvecklingsfinansiering, exempelvis förbätt
institutionerna, WTO och FN-systemet, är också relevanta för Johannesburg
regeringen aktivt har arbetat med att finna en lösning på hur koldioxidavgif
samarbete och även i andra forum har frågan lyfts fram. Utskottet konstaterar
att nå internationella överenskommelser i denna fråga även om den begrä
flygbränsle. Förhandlingarna vid klimatmötet i Marrakech handlade bl.a. om frå
länderna. Beslut fattades om: 1) riktlinjer för den globala miljöfonden
klimatfond som skapades i Bonn, 2) riktlinjer för nationella handlingsplaner f
och 3) att upprätta en expertgrupp som skall stötta de minst utvecklade län
nationella handlingsplaner. Beslut fattades också om hur man skall kunna stödj
förbättra rapporteringen av sina utsläpp.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U233 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U251 (s) framhålls att Natos 78 dagar långa bombkrig i Förb
det civila samhället. Medan skadorna på militära mål och anläggningar var y
anläggningar som sjukhus och industrier i desto större utsträckning. Enligt F
ekologiska saneringsprojekt identifierats. Dessa projekt beräknas kräva 20 m
att det är anmärkningsvärt att Sverige med sitt stora miljökunnande inte åter
internationellt erkända kompetens på miljöområdet finns det goda möjligheter a
till UNEP:s miljösaneringsprogram för att återställa en trygg och livskraftig m

Utskottet menar att bombningarna av Förbundsrepubliken Jugoslavien våren 1999
Kvicksilverutsläppen i staden Pancevo har haft konsekvenser på såväl grundvatt
också förklaringen till att UNEP har utpekat Pancevo som en av 27 "hotspots" i
saneringsprojekten ansågs det till en början rimligt att de länder som genomf
miljösaneringen, vilket är förklaringen till att Sverige och Sida hittills
till projekten. En omprövning har dock skett på senare tid när man har satt
håller på att se över möjligheterna att stödja tre av projekten i Panc
anslutning till ett reningsverk och reningsverket som sådant. Ett centralt p
miljömedvetande och bristen på kapacitet hos mottagarländerna. Som exempel har
haft något miljöministerium, och därmed har det saknats en naturlig motpart att
förbereder därför ett beslut att också bistå med institutionsuppbyggande.

Som ett första steg genomförde Sida under förra året miljöstudier för samtli
Bosnien-Hercegovina, Jugoslavien inklusive Kosovo, Kroatien och Makedo
miljöproblemen, orsakerna till problemen samt fastställa behov och prioriter
grund för det miljöbistånd som inletts under innevarande år. Sida har nyligen
Albanien som går ut på att förbättra avfallshanteringen i Tirana.

Utskottet konstaterar att förberedelser pågår för att kunna utöka och förbä
framöver såväl till Jugoslavien som till övriga länder på västra Balkan.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U251 (s) kan besvar

I motion 2001/02:U216 (m) behandlas ett antal yrkanden som rör orsakerna ti
motionen framhålls att det är de fattigaste som drabbas värst av naturkatastrof
lands regering bär det fulla ansvaret för landets institutionella utveckling
välstånd skapas. I yrkande 3 understryks att effekterna av olika naturfenomen,
på mänskligt beteende. Det är inte givet att människor måste fortsätta att dö
eller vulkanutbrott. För att undvika att människor skadas och dödas är det
inriktas på fattigdomsbekämpning (yrkande 4) så att människor ges möjlighet att

Utskottet menar att naturkatastrofer alltmer har kommit att analyseras och h
Det är de fattigaste som är mest sårbara och det är de fattigaste
naturkatastrofer.

Utskottet delar motionärens uppfattning att varje land ytterst bär ansvar för d
samtidigt understryka omvärldens moraliska skyldighet att visa solidarit
utvecklingsansträngningar.

Utskottet menar att naturkatastrofer uppstår när de sociala och ekonomiska
utöver vad det lokala samhället har förmåga att hantera. Därav följer att
naturkatastroferna att skilja mellan följderna av meteorologiska och ge
ekonomiska effekterna av dessa fenomen. Kvaliteten på denna analys är i sin tur
eventuell insatsplanering.

Akuta biståndsinsatser bör planeras med en långsiktig vision redan i insatse
att skaffa sig detaljerad information av målgruppen för att dels kunna ha
behov, dels på bästa sätt ta till vara de drabbades egna kunskaper, resurser o
samhällen. Svenska insatser bl.a. i spåren av orkanen Mitch, rymmer ett stort
planering som genomförande. Svensk insatsplanering för att motverka följ
helhetsperspektiv som är betydligt vidare än katastrofen och dess omedelbar
ingår bl.a. institutionella, politiska, ekonomiska och ekologiska faktorer.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U216 (m) yrkandena

I kommittémotion 2001/02:U323 (mp) behandlas de svenska förberedelserna infö
och utveckling år 2002 i Johannesburg, Sydafrika. I yrkande 7 krävs att Sver
budgeten för FN:s miljöprogram.

Utskottet konstaterar att behoven av det globala miljösamarbetet ökar i takt m
miljöproblemen. En sammanhållande kraft behövs, och UNEP är den organisation s
1972 ålades uppgiften. Behovet av att stärka UNEP ekonomiskt har konstaterats u
pågående förhandlingar för att stärka den internationella miljöförvaltningen d
göras.

Sverige tillhör de länder som starkast påtalat behovet av att UNEP får tillr
svensk sida har också framhållits att fördelningen av ansvar för en utöka
sjunde största givarland bland de 189 medlemsländerna och kommer att fortsätta
UNEP:s budget.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U323 (mp) yrkande 7

Konfliktförebyggande insatser

I motion 2001/02:U210 (v) yrkande 1 krävs att Sverige bör verka för att bygga u
respekten för de mänskliga rättigheterna och stärka kvinnornas ställning i norr

Utskottet konstaterar att norra Irak/irakiska Kurdistan under lång tid har
former från FN och bilateralt bistånd från flera länder. Sverige tillhör de st
bistånd. Under 2000 uppgick stödet till drygt 50 miljoner kronor. Utskottet
för att bygga upp de demokratiska institutionerna för att öka den politiska o
för mänskliga rättigheter samt för att stärka kvinnornas ställning i samhället.

Enligt vad utskottet inhämtat studerar för närvarande svenska myndighete
demokratiprojekt i norra Irak. Mot denna bakgrund utgår utskottet från att Sv
ge ytterligare stöd till norra Irak/irakiska Kurdistan när den demokratiska pro

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U210 (v) yrkande 1

I motion 2001/02:U216 (m) framhålls att länder som respekterar sina egna med
kränker andra länders medborgares mänskliga rättigheter. Krig är i själv
fattigdom. Krigen föröder miljön och slår sönder jordbruket, vilket orsakar sv
yrkande 5 framhålls behovet av en strategi för att undvika katastrofer. Fattigd
medlet mot katastrofer men det krävs även en sammanhållen strategi för att undv
att katastrofhjälp bör förberedas i förväg i områden som ofta och återkommande
att undvika framtida katastrofer krävs mer långsiktiga åtgärder för hjälp till
och utsatthet i berörda samhällen. Motionärerna framhåller att demokratier för

Utskottet konstaterar att många av de regioner som är mest utsatta för natu
fungerande samordning mellan biståndsaktörerna, mellan humanitärt katastrofbi
är nödvändig. Det gäller även samordning mellan de internationella aktörerna
olika FN-organ men även samordning mellan regionala, nationella och lokala
strävanden delfinansierar Sida FN:s samordnande kapacitet inom ramen för FN:s k

Utskottet menar att det är viktigt att de uppföljande och långsiktiga insats
kunskap om planering och miljöfaktorernas betydelse för sårbarheten i ett sam
har hänt är betydelsefull för att minska sårbarheten inför nästa katastrof. V
stöd till att bygga upp organisationer som kan agera lokalt och i ett tidigt sk

Att förebygga katastrofer kräver en vilja att finansiera och prioritera område
inom drabbade länders utvecklingsstrategier. Det innebär exempelvis miljöaspekt
och sociala och demokratistärkande insatser till förmån för människor i samh
närvarande med Sida behovet av en övergripande svensk strategi för naturkatastr

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U216 (m) yrkandena

Krig och väpnade konflikter förblir ett allvarligt hinder för utvecklingen
räknar med att en ekonomisk tillväxt på 5 % årligen krävs i drabbade länd
tillbakagång i utveckling som konflikter och krig förorsakar. Möjligheterna
konfliktområdena. I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 16 framhålls vikten av att
behovet av att förebygga konflikter och ge krishantering efter konflikter. Vida
av att tillräckliga budgetmedel avsätts för att möta stora flyktingkatastrofer.

Utskottet menar att arbetet med att söka förebygga väpnade konflikter har varit
Även inom en rad internationella organisationer har fokus på utveckling lagts p

Samtidigt med att antalet mellanstatliga krig minskar, blir gränsen mellan mili
skarp. Miljöförstöring, fattigdom, skuldsättning, etniskt, religiöst och poli
kvinnor är alla hot som måste mötas globalt på samma sätt som krig och väpn
växer insikten om nödvändigheten av att ingripa i tid för att förhindra att ick
konflikter.

I juni 2001 presenterade FN:s generalsekreterare en rapport om förebyggande
framhålls att förebyggandet av konflikter tillhör en av medlemsstaternas främst
Sverige verkat aktivt för att rapportens rekommendationer genomförs. FN:s bered
och med tydliga mål måste stärkas. Sverige stöder detta arbete både centralt oc
roll i arbetet med att utveckla EU:s engagemang på området. UD och Sida har
biståndets roll i samband med konflikter. För att möta växande behov av
internationella katastrof- och fredsinsatser läggs under hösten 2001 ett ut
centrum för sådan samverkan.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U229 (c) yrkandena

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 2 krävs att det framtida bistånde
säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande åtgärder. I yrkande 24 krävs att S
fredsuppbyggande processer i syfte att hindra nya konflikter och främja utveckl

Utskottet konstaterar att miljöförstöring, fattigdom, skuldsättning, etniskt, r
hot som måste mötas globalt på samma sätt som krig och väpnade konflikter. I g
att förebyggandet av konflikter tillhör en av medlemsstaternas främsta skyldigh
menar att FN:s beredskap att ingripa snabbt, förutsägbart och med tydliga mål
svenska biståndsvolymen ökar följer också nya möjligheter att ytterligare utve
i samband med väpnade konflikter och fredsprocesser.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U283 (v) yrkande 1 framhålls att Organisationen för säkerhet
kommit att framstå som den ledande operativa kraften i Europa när det gäller
verksamhet. Det finns redan ett embryo till en civil insatsstyrka i form av R
operation), och ett särskilt utbildningscenter planeras. Sverige har också
Motionärerna menar att regeringen bör ta initiativ till att upprätta en styr
att det vore önskvärt om man i likhet med vad EU nu gör på den militära sidan u
för den civila krishanteringen och den förebyggande verksamheten.

Utskottet menar att OSSE har lång erfarenhet av och god kunskap om civil kr
Centralt i OSSE:s verksamhet är det breda säkerhetsbegreppet, där inte min
rättigheter och rättsstatens principer sätts i fokus.

Utskottet har vidare inhämtat att OSSE har ett tjugotal civila fältmissioner
behovet i varje enskilt land, men där fokus ligger på demokrati- och inst
dagsläget ca 1 050 personer, sekonderade av sina respektive hemländer, i
kontinuerlig diskussion för att ytterligare förfina OSSE:s instrumen
konfliktförebyggande verksamhet. Uppbyggandet av den civila krishanterings
OSSE:s verksamhetsområde.

Av OSSE:s 55 medlemsstater har hittills 14 svarat och angett en numerär om c
samtliga de 12 kategorier av missionsmedlemmar (mänskliga rättigheter,
ekonomi/miljö, press/information, medier, politik, administration, militära ex
REACT-systemet.

Utskottet har inhämtat att regeringen nyligen beslutade att utreda förut
samverkancenter för katastrof- och fredsinsatser. Samverkanscentret, som för
bl.a. bidra till förberedande utbildning inför svenska medborgares deltagan
inom områdena katastrofhantering, fredsbyggande och konfliktförebyggande insa
kunna samarbeta med aktörer inom ramen för t.ex. FN, EU och OSSE. Det nya samv
från den 1 juli 2002.

Utskottet anser därmed att motion 2001/02:U283 (v) yrkande 1 kan besvaras.

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 19 framhålls hur viktigt det är med säk
svaga länder utsätts för aggression. Afrika måste snarast få en säkerhetso
krig. FN, EU och USA bör stödja AU - Afrikanska unionen - eller subregionala or
att utveckla trovärdiga garantier mot anfallskrig eller mot stöd till störtand
bistånd får inte ges till regimer som grovt kränker de mänskliga rättigheter
kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 9 framhålls att krig inte är något un
kontinent som mest påverkas av krig. De lokala resurserna inriktas i alltför hö
drabbas hårt direkt och indirekt. FN måste omedelbart prioritera fred
internationella bistånd som går till Afrika bör främst inriktas på att undanr
utveckling på hela kontinenten, nämligen krigen, och svenskt bistånd skall inte

Utskottet konstaterar att bistånd i samband med väpnad konflikt enbart syftar
nå utsatta människor. Detta bistånd är inte avsett och får inte ses som legit
mänskliga rättigheterna eller är inblandad i anfallskrig. Utskottet menar att m
effektiva säkerhetsordningar, vars syfte är att stoppa angreppskrig. Sveriges
och regionala organisationer bygger på denna insikt.

Med vad som ovan anförts avstyrks motion 2001/02:U300 (m) yrkande 19. Mo
besvarad med vad utskottet anfört.

Sociala sektorer

I kommittémotion 2001/02:U229 (c) yrkande 4 framhålls att tillgång
landsbygdsutveckling måste öka för att bidra till att förbättra villkoren för
om det multilaterala biståndet måste fördelas mellan många medlemsländer ä
möjligheter för att hantera specifika problem, som naturkatastrofer, ökenut
2001/02:U209 (c) yrkande 9 krävs att Sverige i FN och i andra internatione
kvinnors fattigdom.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det är angeläget att f
landsbygden, mot bakgrund av att en stor del av de allra fattigaste länderna
frågan om våld mot kvinnor har tagits upp av FN:s generalförsamling. I en dekla
och psykologiskt våld mot kvinnor vare sig det inträffar inom familjen, i samh
accepteras av statsmakten. Medlemsstater uppmanas att fördöma våld mot kvin
tradition eller religiösa överväganden.

Sverige har konsekvent under en rad år, särskilt efter FN:s kvinnokonferens i
bilateralt, uppmärksammat kvinnors villkor i internationellt utvecklingssamarbe
på jämställdhet och diskriminering av kvinnor som påtalas i motionen. Sverig
åtgärder för att t.ex. stärka kvinnors möjligheter att medverka i beslutande
förbättra kvinnors ekonomiska ställning och möjligheter att självständigt ver
landstrategiarbetet ägnas också ofta betydande uppmärksamhet åt att involvera
åt att tillgodose fattiga kvinnors behov och önskemål.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U209 (c) yrk
kan besvaras.

I motion 2001/02:U306 (m) krävs att när Sverige ger bistånd måste ambitionen v
reglerna i FN:s barnkonvention för att i ökad grad framhålla barns rätt till hä

Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet gjort en översyn av
utvecklingssamarbetet i syfte att formulera en sammanhållen policy och utveckla
i såväl det bilaterala som det multilaterala utvecklingssamarbetet. I översyn
strategier för insatser för barn i särskilt utsatta situationer. Arbetet har
barnets rättigheter, FN-konferenserna och de svenska biståndspolitiska måle
redovisas i en skrivelse till riksdagen under våren 2002.

Även inom Sida pågår ett arbete för att integrera ett barnrättsperspektiv i
utarbetade Sida ett positionspapper om barnets rättigheter i det bilaterala utv

Särskilda medel har anvisats för multilaterala insatser för att stimulera ett b
program m.fl. multilaterala aktörer. I maj 2000 beslutade regeringen att uppdra
genom internationella organisationer genomföra biståndsinsatser om samman
utsatta barn.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U306 (m) kan besvar

Handelsfrågor

I kommittémotion 2001/02:U229 (c) yrkande 3 understryks att jordbruket och liv
u-ländernas utveckling. Landsbygds- och jordbruksutvecklingen måste få högr
kunna uppnås. Detta kräver insatser på flera områden. Detta kan ske genom
kompetens vid WTO-förhandlingarna och skapa förståelse för u-ländernas berättig
de rika länderna måste stödjas och arbetet måste intensifieras för att för
subventionerade livsmedel från den rika världen. Även i kommittémotion 2001/02
länderna behöver hjälp med att i praktiken integreras i världshandelss
handelsrelaterat bistånd är därför stort.

Utskottet delar motionärernas syn på fattigdomen på landsbygden i u-länderna
tillväxt. I många länder i Afrika finns förutsättningar för en ökad jordbruksp
och för export. Förutsättningarna för en mer ändamålsenlig jordbrukspolitik ha
reformprogrammen. Jordbrukspolitiken i samarbetsländerna har en stark koppli
förhandlingar inom WTO. Sverige driver inom EU frågan om marknadstillträde för

Utskottet konstaterar vidare att handelsrelaterat tekniskt bistånd och utvec
förbättra u-ländernas förmåga att framgångsrikt hävda sina intressen i de
utarbetande av landanalyser och landstrategier lyfts frågor fram om handelns b
i respektive u-land. Stöd utgår även till regionala initiativ i bl.a. Afrika
till att främja ett handelspolitiskt och ekonomiskt samarbete mellan regione
Afrika. Genom Sida utgår stöd till samarbete via handelskammare som ett led i a
den privata sektorns företrädare i respektive länder.

Därmed anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkande 3 och 2001/02:U2

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 3 framhålls att det över hela vä
frihandelssamarbete. I Afrika har tjugo länder samlats i en regional frihandels
for Eastern and Southern Africa). Kretsen kommer successivt att utökas. Motionä
stödja frihandelsansträngningar i Afrika.

Utskottet delar motionärernas syn på vikten av att stödja frihandelsarbe
Organisationen har erhållit ett omfattande stöd från EU på ca 50 miljoner ecu u
ramen för Cotonouavtalet bidrar Sverige till utvecklingen av handelssamarbetet

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U300 (m) yrkande 3 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U304 (c) yrkande 17 krävs att Sverige bör driva
livsmedelssäkerhet i alla internationella forum och, i yrkande 18, att Sverige
kravet på ursprungsmärkning av livsmedelsprodukter.

Utskottet konstaterar att Sverige inom EU är pådrivande i frågor om livsmedelss

Riksdagen beslutade 1998 att Sverige skall arbeta för en jordbruks- och livsm
till global livsmedelssäkerhet. Detta mål skall uppnås med hjälp av en
jordbrukspolitik som stör världshandeln med jordbruksvaror. Det är angeläget
jordbruksavtal inom ramen för WTO så långt som möjligt eftersträva ett för u-lä

Det överordnade målet, att verka för en politik som bidrar till en förbättrad g
svenska ställningstagandena i flertalet frågor på jordbruksområdet. Den pågåen
till sitt mandat begränsad och man kan inte här förhandla fram ändringar i
TBT-avtalet (WTO:s avtal om tekniska handelshinder). Vid en ny, bredare runda
SPS-avtalet (WTO:s avtal om sanitära och fytosanitära frågor) aktualiseras
omförhandling av avtalet kan tas upp i ministerdeklarationen. Några förslag o
omförhandling har dock ännu ej lagts fram. EU:s linje är att undvika en
unionen har samtidigt lämnat en del förslag om förtydligande av kriterier för
Försiktighetsprincipen omnämns i ingressen i ministerdeklarationen från Qatarmö

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U304 (c) yrkandena 17 och 18 kan besv

Livsmedelsfrågor

Otillfredsställande tillgång till mat beror på fattigdom, politisk instabilitet
jordbrukspolitik och social orättvisa. Nästan två tredjedelar av alla unde
Oceanien, ungefär en fjärdedel i Afrika söder om Sahara. Problemet är allvar
Afrika där nästan hälften av befolkningen är undernärd. Betydelsen av tillräckl
utveckling understryks i kommittémotion 2001/02:U229 (c) yrkande 5, och vidar
vikt vid livsmedelsfrågorna i biståndspolitiken (yrkande 6).

Utskottet framhåller att undernäring och främjande av livsmedelssäkerhet h
ansatserna för fattigdomsbekämpning. Undernäring och hunger är ett direkt resul
undernäring betyder lägre produktivitet, lägre löner och sämre förutsättninga
har ett pris för samhällsutvecklingen när den resulterar i lägre ekonomisk
undernäring och lägre ekonomisk tillväxt kan som studierna visar ge anledning t
frågor som berör livsmedelssäkerhet bl.a. inom ramen för sektorstöd till hälso
inriktade insatser.

Direkt bistånd både bi- och multilateralt till jordbrukssektorn och landsbygdsu
minskat under 1990-talet. Flera faktorer har medverkat till detta, bl.a
tidigare svaga resultat inom detta biståndsområde. Samtidigt har nya områden
större prioritet och därmed även påverkat fördelningen av resurser.

Trots att det direkta stödet till jordbrukssektorn minskat har indirekt stöd fö
för de fattiga framför allt i Afrika ökat. Främst i form av breda hälso
infrastruktur på landsbygden och nödvändig institutionsuppbyggnad. Stödet till

Världsbanken, utvecklingsbankerna men även bilaterala givare har antytt att
kommer att få högre prioritet och ökade resurser i framtiden.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U229 (c) yrkandena 5 och 6 kan besvar

Europeiska unionens gemensamma utvecklingssamarbete

Unionen är en av världens största finansiärer av utvecklingssamarbete. Tillsa
medlemsstaterna för ca 55 % av världssamfundets offentliga bistånd. Un
finansieras över den reguljära budgeten, vilken fastställs av Europaparlamente
Resten finansierar medlemsstaterna dels via Europeiska utvecklingsfonden, EUF,
Afrika, Västindien och Stilla Havet, dels genom lån från Europeiska investering

Gemenskapens utvecklingssamarbete har enligt propositionen länge kännetecknats
tagit sig uttryck i långa beredningstider samt svag samverkan med partnerl
biståndsgivare. Fattigdoms-, jämställdhets- och problemanalyser har inte genomf

Rådet och kommissionen har enats om ett institutionellt reformpaket som skall o

- ökad inriktning mot resultat som del av en övergripande reformering,
-
- stärkande av programmering baserat på det ramverk för landstrategier
-
- sammanslagen projekthantering vid nytt kontor, EuropeAid Co-operatio
-
- organisatoriska förenklingar,
-
- överföring av beslutskompetens och resurser till delegationerna i fä
-
- stärkt utvärderingsfunktion,
-
- ny inriktning av kommittéarbetet till strategiska frågor.
-
Sverige har varit en av de ivrigaste förespråkarna för reformerna. Vid utveckli
därför det svenska ordförandeskapet diskussionen på hur biståndet skall effekti
samarbete mellan EG och FN, bl.a. genom mer flexibla finansieringsformer.

Den bredare synen på konflikt- och säkerhetsfrågor - där t.ex. icke-mi
förebygga konflikter på ett tidigt stadium betonas - har under senare
biståndspolitiken. I deklarationen om EG:s utvecklingspolitik slogs fast
konfliktförebyggande i programmeringen av biståndet. Med detta beslut har konfl
aktiva påverkan, blivit en av de viktigaste pelaröverskridande frågorna
Cotonouavtalet mellan EU och 77 utvecklingsländer ingår politisk dialog oc
konflikter. Biståndet till AVS-länderna inom ramen för den nionde europeiska
uppgå till 13,5 miljarder euro, vilket tillsammans med outnyttjade medel frå
2000-2007. Sveriges bidrag uppgår till 377 miljoner euro, motsvarande c
eftersläpningar i utbetalningar dröjer det dock flera år innan Sverige kommer
fonden.

Inom den s.k. Barcelonaprocessen förs en politisk, ekonomisk och kulturel
stabiliteten och främja samarbetet i Medelhavsregionen och hur gemenskapen ska
i deras ekonomiska utveckling när ett planerat frihandelsområde införs 2010. Sa
under 1990-talet. För perioden 1995-1999 avsattes ca 3,5 miljarder euro för st
integration, dels mer traditionellt utvecklingssamarbete.

Samarbetet med Asien och Latinamerika (ALA) omfattar såväl bistånd som ekonomi
ett fyrtiotal länder och utgör ca 15 % av EG:s totala utvecklingsstöd. Huvud
långsiktigt utvecklingssamarbete med inriktning på fattigdomsbekämpning och att

Efter 1990-talets krig och konflikter är västra Balkan ett viktigt område f
Insatserna, som knyter an till Stabiliserings- och Associeringsprocessen med
sydöstra Europa, skall bl.a. bidra till att utveckla förutsättningar för fred o
länderna i regionen mot europeisk integration.

Under år 2000 antog rådet en ny förordning som skall styra insatserna på västr
for Reconstruction, Development and Stabilisation). I denna förordning nämns et
euro för CARDS-programmet under perioden 2000-2006. För närvarande ges det s
Jugoslavien (FRJ), där omfattande återuppbyggnadsprogram har inletts såväl i S
Kosovo.

EG:s program för livsmedelsbistånd och livsmedelssäkerhet syftar till att
fattigaste länderna. Programmet är i storleksordningen 450 miljoner euro per å
för insatser i AVS-länderna. FN:s livsmedelsprogram och enskilda organisationer

Kommissionens kontor för humanitära frågor ECHO (European Community Humanitar
kommissionens humanitära bistånd. Detta uppgick 2001 till ungefär 490 miljoner
Balkan, Stora sjöregionen i Afrika, Västafrika och Afghanistan. ECHO kanalisera
enskilda organisationer, medan knappt 20 % förmedlas via FN, vilket är en mar
också till insatser genom Internationella Röda Korsrörelsen.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 28 krävs att Sverige skall vara en pådr
samordningen av EU:s biståndspolitik. Vidare föreslås i yrkande 29 att re
Europeiska utvecklingsfonden i EU:s budget i syfte att öka insyn, möjliggöra en
prioriteringarna för EU:s utvecklingspolitik.

Utskottet konstaterar att Sverige inom EU driver flera frågor som har bety
bl.a. frågorna om att förbättra samordningen i fält; att utarbeta relevanta r
indikatorer; att förbättra samordningen och samarbetet mellan kommissionens och
och konsekventare tillämpning av jämställdhet mellan kvinnor och män.

Utskottet konstaterar att EU:s medlemsstater i september 2000 undertecknade
förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för Cotonouavtalet. Avtalet skal
enlighet med dess konstitutionella bestämmelser. Biståndet till AVS-länderna in
utvecklingsfonden, EUF 9, kommer att uppgå till 13,5 miljarder euro, vilket til
tidigare år skall täcka perioden 2000-2007. De nya medlen i EUF 9 kommer att bl
det interna avtalet ratificerats.

Insynen i hanteringen av EUF-medlen kan överlag anses vara likvärdig med den so
följer samma principer. Dessutom medges insyn - liksom för geografiska oc
budgeten - genom en verkställighetskommitté (EUF-kommittén) som är sammansat
Dock har inte Europaparlamentet samma inflytande över EUF-medlen som över budg
fördel med att inkludera EUF i budgeten är att det skulle underlätta ett mer s
Detta måste vägas mot risken att dessa medel då inte reserveras för utveckli
fallet med en separat fond.

I samband med förberedelserna av förhandlingarna om Cotonouavtalet 1996-19
flesta EU-staternas uppfattning om att fortsätta finansieringen via en separat
var dessa länders bestämda önskemål.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U229 (c) yrkande 2
(c) yrkande 28 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U233 (kd) yrkande 5 framhålls att klimatfrågan måste
bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ökade koldioxidutsläpp. En vik
del ligger i gemensamma satsningar på energipolitiken, bl.a. på energieffektivi

Utskottet konstaterar att regeringen i 1997 års energipolitiska proposition
internationell samverkan är viktig. Sverige och EU har åtagit sig genom klimat
bistå u-länderna ekonomiskt och på annat sätt i syfte att möjliggöra
koldioxidutsläpp. Partsmötet i juli 2001 fattade beslut om att ett antal fonder
dessutom tillsammans med några andra i-länder på partsmötet uttalat en stark
miljoner euro årligen från 2005 till u-ländernas klimatarbete utöver de
miljöfonden, GEF, bedriver ett omfattande arbetet i u-länderna, i hög utsträckn

Ministerrådet antog i maj 2001 en strategi för integrering av miljö och h
kommissionen göra en översyn av medlemsstaternas energisubventioner för att
med en hållbar utveckling.

Kommissionen lämnade i oktober 2001 ett förslag till direktiv om ett EU-syst
Förhandlingsarbetet mellan medlemsstaterna med förslaget som grund har påbörjat

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U233(kd) yrkande 5

I kommittémotion 2001/02:U234 (kd) framhålls att världsekonomin behöver spe
långsiktig hållbarhet. I yrkande 9 föreslås att EU-länderna bör samordna sit
Handelsfrämjande arbete måste också bedrivas för att underlätta inträdet på i-l
EU är en gemensam marknad, och att handelsfrågorna numera är gemensamma, b
gemensamt europeiskt organ för handelsfrämjande mellan u-länder och Europa.

Utskottet konstaterar att handelsfrämjande inklusive importfrämjande stö
diskuterats vid översyner av svenskt utvecklingssamarbete och erfarenhetsutbyte
biståndet. I de landstrategier som utarbetas för Sveriges och EU:s bistånd utg
tekniskt bistånd numera ofta framträdande delar. Ett ökat samarbete för exemp
kunna prövas på EU-nivå som ett led i den långsiktiga planeringen i samarbete
emellertid att det inte krävs något nytt organ för att främja handelsförbind
Gällande avtal täcker in även handelsrelaterade frågor på ett tillfredsställand

Handelsrelaterat tekniskt bistånd och utvecklingssamarbete är, som ovan anf
ländernas förmåga att framgångsrikt hävda sina intressen i den globala handeln.
angivna typ av stöd utgår till u-länderna, såväl genom multilaterala
utvecklingssamarbete och tekniska bistånd avseende enskilda länder och regioner

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U234 (kd) yrkande 9

I motion 2001/02:U259 (v) framhålls att Europeiska unionen är en av världens
uppgick EU:s bistånd till 80 miljarder kronor, varav 757 miljoner kommer från
1 att hela strukturen för EU:s bistånd bör ändras så att medle
biståndsorganisationer utnyttjas. Genom att använda redan upparbetade kanaler
nationella organen och FN, slipper man gå omvägen över EU:s byråkrati. De mot
större inflytande över hur biståndsmedlen används. EU kan, enligt förslaget
samordnare och utvärderare av olika insatser. EU:s utvärderingar av bistån
garantera att utvärderingarna gjordes gemensamt av kommissionen, mott
frivilligorganisationer. I yrkande 3 föreslås att EU borde låta en oberoende ex
mellan EU:s handels- och jordbrukspolitik, dess bistånd och utvecklingsländerna
på en dräglig nivå. Vidare understyrks i yrkande 4 att det är väl känt att kvin
och tyngsta ansvaret för försörjningen. För att få en uppfattning om hur bistån
män måste en utvärdering göras vad gäller konsekvenserna av EU:s bistånds-, h
ett könsperspektiv.

Utskottet menar att EG:s bistånd lider av ett tungrott administrativt syst
strävan att minimera svinn och oegentligheter. För utvecklingssamarbete
biståndskrona än både UNDP, Världsbanken och Sida. Den bristande kapaciteten b
ibland bristfälliga analyser och finansieringsbeslut. Utskottet anser emelle
återta det nationella ansvaret för EU:s bistånd, även om Sidas produktivitet sk

EG-biståndet ger EU möjligheter att på ett integrerat sätt stödja en extern pol
fredsbevarande och inriktad på långsiktigt hållbar utveckling.

Genom att behålla ett program för utvecklingssamarbete inom ramen för EU ökas t
EU möjliggörs också för länder som inte har några egna bilaterala program att g
inte självklart att allt bilateralt bistånd från EU-länder skulle vara effektiv

För att öka trovärdigheten för EG:s utvecklingssamarbete är det av största vikt
Sida bidrar med de erfarenheter och resurser som kan ställas till ko
policyutveckling som metodmässiga förbättringar.

Utskottet menar att utvärderingar av det slag som föreslås i motionen knapp
önskvärda. Alltför många inblandade parter skulle lätt leda till sammanbla
partsintressen för det fortsatta samarbetet. Kommissionens utvärderingsfunkt
getts en mer självständig ställning och rapporterar nu till styrelsen för
EuropeAid Co-operation Office (Aidco).

Cotonouavtalet, som utgör en modell för det sammanhållna utvecklingsperspekti
basis i avvaktan på ratificering. Kommissionen är fortfarande i färd med
bättre svara mot de nya krav som den nya utvecklingspolitiken från november 20
kravet att kommissionen skall utveckla och precisera sina resultatmätni
indikatorer och rapporteringsrutiner. Bättre samstämmighet mellan jordbruks-,
mycket viktigt för att främja u-länders ekonomiska utveckling. På längre sik
utredningar av sambanden mellan handel, utveckling och jordbrukspolitik.

Utskottet har inhämtat att Sverige tillsammans med ett flertal medlemsstater
november 2000 om att EG skall använda relevanta indikatorer i sin planeri
bistånd. Dessa indikatorer skall vara könsuppdelade och skall på lämpliga nivåe
kvinnor, respektive män, gynnats eller drabbats av de förändringar i deras lä
Kommissionen har emellertid ännu inte presenterat några förslag men utlovat
indikatorer för resultat i biståndet.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U259 (v) yrkande
och 4 kan besvaras.

I partimotion 2001/02:U301(fp) understryks att EU:s internationella ansvar inte
rikaste områdena har Europa ett ansvar för att minska klyftorna mellan rika oc
är inte bara en ekonomisk förening utan en union som bygger på gemensamma
rättsstatens principer och försvaret för mänskliga rättigheter är grundl
samarbetet. Detta måste tydligt prägla även biståndspolitiken. I yrkande 25
präglas av en mer sammanhållen, konsekvent och tydlig strategi vad gäller må
och försvaret av mänskliga rättigheter. I motionerna 2001/02:U301 (fp) yrkande
yrkande 35 framhålls att EU:s bistånd i ökande utsträckning bör ske i form av p
EU:s utvecklingspolitik måste också präglas av högre kompetens och en större nä
och i motion 2001/02:U301 (fp) yrkande 27 krävs att reformeringen av EU:s
påskyndas. Biståndssamarbetet bör grundas på närhetsprincipen och huvudsakl
enskilda medlemsländerna själva föreslås i motionerna 2001/02:U301 (fp) yrkande
I motion 2001/02:K426 (kd) yrkande 13 krävs en förbättrad uppföljning och kontr
framhålls betydelsen av en ökad biståndsinsats från Europas sida.

Utskottet konstaterar att rådet och kommissionen i sitt gemensamma uttalande
2000 slog fast att strategin för fattigdomsbekämpning måste inbegripa flera dim
demokratiska processer. Vidare betonades att stärka de mänskliga rättigheterna
avgörande faktor för genomslag och hållbarhet i utvecklingssamarbetet. Hänsyn t
inom samarbetet.

I kommissionens meddelande om EG:s utvecklingspolitik (april 2000) framhölls
sektorprogram bör påskyndas. Sverige har stött denna åsikt i arbetet med den
och kommissionen då en sådan förändring ligger i linje med partnerskapstanken
åstadkommas.

Kommissionen genomför ett större reformarbete för att komma till rätta med
Reformerna innehåller bl.a. åtgärder för att stärka den finansiella kontrolle
stärka det individuella ansvaret hos varje tjänsteman samt öka delegeringen
partnerländer till kommissionens representationskontor i utvecklingsländerna.

Vid utvecklingsrådet i maj 2001 beslutades att kommissionen varje år skal
genomförandet av utvecklingspolitiken samt avge en rapport till rådet om gen
skall förhoppningsvis ge bättre insyn och underlag för beslut av k
medlemsstaterna.

Utskottet konstaterar vidare att andelen av EU-ländernas bistånd som dist
relativt sett har ökat under senare år. Detta beror framför allt på att natione
stagnation eller nedskärningar på biståndsområdet samtidigt som EG-biståndet
kommissionens gemensamma uttalande om EG:s utvecklingspolitik (november 2000) s
fokusera sitt arbete på de områden där EG har komparativa fördelar. Denna dis
av det totala biståndet från EU eller dess medlemsstater som skall gå via kom
närhetsprincipen skall råda. I förhandlingarna om rådsslutsatser stöttade Sveri
kommissionens arbetsområden måste göras enligt det mervärde gemensamt agerande

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U301 (fp)
yrkandena 35 och 37 samt 2001/02:K426 (kd) yrkande 13 och 14 kan besvaras.

En fortsatt reformering av EU:s biståndspolitik är angelägen, framhålls i motio

Utskottet har tidigare konstaterat att kommissionen genomför ett större refo
problem inom sin administration. Reformerna innehåller bl.a. åtgärder för att
revisionsfunktionens oberoende, stärka det individuella ansvaret hos varje
beslut, uppföljning och dialog med partnerländer till kommissionens representat
är att förenkla reglerna och öka fokus på resultat. Sverige gav hög p
ordförandeskap.

Sverige driver flera frågor som har betydelse för effektiviseringen. Som
samordningen i fält, att utarbeta relevanta resultatmätningsmetoder och anv
samordningen och samarbetet mellan kommissionens och FN:s biståndsorgan
tillämpning av jämställdhet mellan kvinnor och män - inte bara som en rätt
effektivitet, relevans och uthållighet i utvecklingsinvesteringarna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 3

Bilateralt utvecklingssamarbete

Propositionen (avsnitt 3.5.3)

Huvuddelen av det svenska utvecklingssamarbetet - cirka två tredjedelar - ä
Sverige och enskilda utvecklingsländer. Sida ansvarar för den helt övervägande
genomförande.

År 2000 uppgick antalet insatser till knappt 4 650 stycken, vilket var närmare
största samarbetsländerna minskade dock antalet insatser. Den genomsnittliga vo
1,9 miljoner kronor till 2,2 miljoner kronor. Sida gjorde insatser i ca
afrikanska länder.

Utrikesutskottet har i betänkande1999/2000:UU2 hemställt om att regeringen g
hur den utvärderingsverksamhet som finns utanför biståndsförvaltningen k
möjligheterna att stärka den utvärderande funktionen vid Expertgruppen för utve
pågår för närvarande och beräknas kunna redovisas under hösten 2001. Översynen
EGDI.

Medelsfördelning och anslagsstruktur

Bilateralt utvecklingssamarbete

Tusental kronor
------------------------------------------------------
Budget 2001 Beräknat 2002
------------------------------------------------------
Afrika 2 305 000 2 410 000
------------------------------------------------------
Asien 1 390 000 1 480 000
------------------------------------------------------
Latinamerika 785 000 785 000
------------------------------------------------------
Europa 755 000 775 000
------------------------------------------------------
Globala 1 162 000 1 275 000
utvecklingsprogram
------------------------------------------------------
U-krediter 430 000 440 000
------------------------------------------------------
Enskilda 890 000 905 000
organisationer
------------------------------------------------------
Humanitärt bistånd 1 077 000 930 000
och
konfliktförebyggande
------------------------------------------------------
Ekonomiska 543 000 500 000
reformer
------------------------------------------------------
Information 50 000 55 000
------------------------------------------------------
Summa 9 387 000 9 555 000
------------------------------------------------------
1 Med beaktande av tilläggsbudget 1 och 2

Anslagsposten för det bilaterala utvecklingssamarbetet ökar år 2002 med 168 mi
miljoner kronor. Vid fördelningen av medel har reservationer på respektive de
disponerar merparten av anvisade medel under anslagsposten har rätt att omförde

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 26 framhålls att Sverige i det bilater
traditionen att låta ländervalet styra biståndet och i stället låta ändamålen b
vid biståndets utformning. Även i kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 8 k
landramar avskaffas till förmån för avtal med strikta villkor vad gäller korr
demokratiutveckling.

Utskottet konstaterar att ändamålen numera styr biståndets utformning i högre
länderval. Det är dock viktigt att skilja mellan utformning och kanal för med
kanaliseras vanligen stat-till-stat. Det är en fråga om att ge stöd till
länder, där folkvalda regeringar bestämmer prioriteringarna. Ett enskilt land
motparten, och kanalen, för svenskt statligt bistånd. När det gäller utformn
den sättas i relation till landets prioriteringar, Sveriges målsättning
åtaganden. Utskottet menar att andra kanaler än statsapparater kan vara m
genomföra delar av biståndet. Biståndet utformas därför utifrån ändamålen men
länders politik och prioriteringar.

Det landdestinerade biståndet kompletteras med bistånd via internationella
organisationer där insatser kan genomföras i enskilda länder som ej är föremål
avtalsbundet utvecklingssamarbete. Detta arbete har ökat i omfattning under den
Utskottet anser att regeringens förslag till fördelning mellan olika delposte
utvecklingssamarbetet för budgetåret 2001 är väl avvägt. Utskottet vill o
anslagsstrukturen, inom anslaget för det bilaterala utvecklingssamarbetet, är
länderval och landramar i biståndet kommer att behandlas i den parlamentaris
politik för global utveckling, Globkom.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2001/02:U229 (c) yrk
(m) yrkande 8.

Verksamhetsgrenar

Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter

Målet för verksamhetsgrenen är att bidra till en demokratisk samhällsstyrning
de mänskliga rättigheterna.

Demokratimålet bidrar till det övergripande fattigdomsmålet genom att ly
dimensionen av fattigdom och de politiska respektive offentliga systemens förm
fattiga människors rättigheter och möjligheter. Sverige skall i utvecklingssama
internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna, framför allt FN:s
de mänskliga rättigheterna samt de sex mest centrala FN-konventionerna.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

För att säkra demokrati och mänskliga rättigheter i ett land krävs ett fungeran
spelreglerna i samhället. För att mottagarländerna skall kunna styra o
initiativ krävs att biståndet används för att bygga upp administrativa och pol
och lokalt. I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 18 understryks att fungeran
spelregler behövs för att skapa de rätta förutsättningarna för utveckling. I
Sverige som biståndsgivare ställer högre krav på mottagarländernas rege
styrelseformer. Vidare bör det införas krav på tydliga och klara regler för red
biståndsprogram och krav på fungerande institutionella ramverk (yrkande 20). I
biståndet bör inriktas på att utveckla mottagarländernas styrelseskick
samhällsstyrning.

Utskottet delar motionärernas syn på vikten av en fungerande rättsstat
fungerande demokratiska system och för en fungerande administration och samhäll

Utskottet menar vidare att viktigast för ett lands utveckling är de krav s
befolkning. Biståndsgivarna har ofta ett värdebaserat förhållningssätt
tydligast manifesterat i betydelsen av konventionen om de mänskliga rättig
skall vara tydliga med denna värdegrund, men formerna för hur den skall komma
utskottets uppfattning ske genom dialog.

Utskottet framhåller betydelsen av fungerande institutionella ramverk. Förvalt
en betydande andel av det svenska utvecklingsarbetet under lång tid. Utskottet
en av pionjärerna på detta område. Förvaltningsstödet har på ett kreativt sä
insatser till stöd för en fungerande marknadsekonomi utöver de självklara insa
förvaltning. Utveckling av den offentliga förvaltningen måste därför göra
samhällsstyrning, dvs. att förvaltningen på ett öppet, hederligt, uppföljnings
skall genomföra de av demokratiska insatser fattade besluten.

Utskottet delar motionärernas uppfattning i fråga om vikten av att inrikta b
mottagarnas styrelseskick och att stimulera god samhällsstyrning. Utskottet
redan utgör en viktig del i regeringens politik.

Utskottet noterar att Sverige har anslutit sig till OECD/DAC:s def
samhällsstyrning som ett paraplybegrepp för demokrati, mänskliga rättigheter,
folkligt deltagande. Demokratisk samhällsstyrning vilar i sin tur på en f
samhällsstyrning enligt denna definition handlar om en kultur i den verkställan
som betonar öppenhet, ansvarstagande, hederlighet och effektivitet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U229 (c) yrkandena 18- 20 o

Ett antal motioner tar upp frågan om bistånd via politiska partier. De svensk
under en femårig försöksverksamhet haft möjlighet att kanalisera biståndsme
utvecklingsländer i avsikt att främja och stärka demokratin. Motionärerna bak
(kd) yrkande 9 menar att det är mycket viktigt att denna verksamhet forts
demokrati med ett flerpartisystem kräver olika erfarenheter och kompetens
stabila demokratier. Det är även viktigt att det partinära biståndet
demokratibiståndet. Uppbyggandet av partiväsendet i u-länderna behöve
biståndspolitiken framhålls i motion 2001/02:U229 (c) yrkande 21. Även i kom
(fp) yrkande 11 krävs att stödet till partinära organisationer permanentas och
att en försöksverksamhet på området har utvärderats med positivt resultat f
aktuella länder.

Utskottet har inhämtat att regeringen under hösten 2001 avser att fastställa r
demokratistödet genom partianknutna organisationer. Enligt budgetpropositione
genom de svenska partianknutna organisationerna att öka och ges en mer perma
delar motionärernas åsikt att politiska partier är centrala institutioner i en
väl fungerande partiväsende är nödvändigt för utvecklingen av det politiska, de

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkand
yrkande 9 samt 2001/02:U328 (fp) yrkande 11 kan besvaras.

Motionärerna bakom motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 5 anser att det behövs en a
gäller inställningen till det internationella arbetet med de mänskliga rätti
Det rättighetsbaserade biståndet bör emellertid inte enbart bygga på konditi
bistånd ges utan också ges en positiv och stödjande inriktning så att krav
framhålls i yrkande 6 att det är nödvändigt att hela utvecklingssamarbetet
rättigheter, samt att specifika MR-projekt prioriteras. På så sätt främjas
levnadsnivån för de fattigaste.

Utskottet anser att vad som i motionen åsyftas som rättighetsbaserat bistånd i
utgångspunkt i de internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna
skapats kring dessa i form av t.ex. nationell rapportering som verktyg för att
följa ett lands utveckling. Dessa instrument är neutrala i den bemärk
framarbetade och att vanligen såväl Sverige som samarbetslandet har anslutit si
som de mänskliga rättigheterna bygger på, staters ansvar och individers rättig
och värde samt icke-diskriminering, skall genomsyra allt utvecklingssamarbete
av verksamheten som inte har demokrati och mänskliga rättigheten som direkt m
av de mänskliga rättigheterna i ett land utgör en väsentlig del av det un
baseras på. Dessa landanalyser är ett av de viktigaste instrumenten i bedömning
och påverkar starkt valet av insatser och samarbetsformer. Komplementaritet
politikområden kan ytterligare stärkas. Såvitt utskottet erfarit kommer Globk
denna aspekt i sitt betänkande.

Utskottet anser att demokrati och mänskliga rättigheter bör genomsyra hel
snarare än befästas som ett separat delområde skilt från den övriga verk
rättigheterna formuleras en global värdegrund som lyfter fram frågeställningar
och välfärd ur ett individperspektiv på ett sätt som väsentligt kompl
ekonomiska analyserna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 7 framhålls att information och statistik ä
främjandet av mänskliga rättigheter. Det krävs nationella handlingsplaner för m
en översyn av den nationella lagstiftningen i förhållande till internationella
support och handling. Det svenska biståndet bör än mer stödja utvecklingslände
att en större del av svenskt bistånd bör gå till demokratifrämjande projekt och

Utskottet delar uppfattningen att den typ av riktade insatser som motionärerna
att främja de mänskliga rättigheterna. Utskottet vill emellertid framhålla a
för bistånd till förmån för demokrati och mänskliga rättigheter inte främst
insatser utan handlar om genomslag i övriga biståndsprogram och särskil
flödena. Beaktas dessa aspekter i beredning och analys blir genomslagskraften
riktade insatser. Utskottet delar motionärens uppfattning avseende vikten av
politisk dialog, riktade insatser och s.k. mainstreaming.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 10 föreslås att svenskt demokrat
internationella aktörer och nationella stiftelser som verkar för demokratiseri
utvecklingsländer.

Utskottet instämmer i att det kan finnas ett värde i att samordna svensk
internationella aktörer och nationella stiftelser som verkar för demokratiseri
utvecklingsländerna. Samordning av olika insatser i syfte att stärk
synergieffekter är en effektiv användning av begränsade medel. Regeringen prio
mellan utvecklingssamarbetets olika delar bilateralt liksom samordning
politikområden. Demokratiinstitutet IDEA har gjort ett banbrytande arbete p
uppbyggnad av en kunskapsbank som omfattar databaser avseende valsystem, lag
lokal demokrati och senast partifinansiering.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 1

Informationsteknik bör bli ett viktigt inslag i svenskt demokratibistånd föresl
(fp) yrkande 12. I och med Internet och möjligheten att fritt kommunicera öve
mot diktaturer uppstått. Även i motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 19 fra
utbildningsinsatser för att öka kunskap och kännedom om FN:s förklarin
mänskliga rättigheter. Den nya informations- och kommunikationstekniken kan u
för att öka kunskap och kännedom om FN:s förklaringar och deklarationer om de m

Utskottet delar åsikten att informations- och kommunikationstekniken är ett anv
att främja demokrati. IT-uppkoppling i sig ger människor en bredare tillgång
möjligheter att organisera sig.

Enligt vad utskottet inhämtat arbetar Sida aktivt med att integrera IT inom all
där demokratistödet ses som en av de viktigaste. Sverige har redan nu
förvaltningsstödet. Sidas avdelning för demokrati och social utveckling arbetar
för hur man på ett bättre sätt kan integrera IT i sitt arbete. Bland annat disk
för upprättande en IT-myndighet i Rwanda. Under sommaren 2001 ordnade IDEA ett
om hur IT kan användas för att stödja en demokratisk utveckling.

Utskottet instämmer med motionärerna om vikten av kontinuerliga utbildni
rättigheter. Kunskapen om de mänskliga rättigheterna utgör grunden för såväl
implementera reglerna som enskilda människors möjlighet att hävda sina
konstaterar också att omfattande svenskt stöd redan ges på detta områ
internationella enskilda organisationers informations- och utbildning
samarbetsländernas verksamhet på området.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U231 (kd) yr
(fp) yrkande 12 kan besvaras.

Motionärerna bakom motion 2001/02:U300 (m) yrkande 20 föreslår att noggrann
mänskliga rättigheter och demokrati i Sveriges samarbetsländer bör redovisas
biståndssamarbete.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att nära följa utvec
mänskliga rättigheterna i samarbetsländerna. Utskottet har tidigare konstater
mänskliga rättigheterna i ett samarbetsland beskrivs i den landanalys som al
Även i årets budgetproposition finns särskilda avsnitt inarbetade avseende sit
och mänskliga rättigheter i samarbetsländerna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att partimotion 2001/02:U300 (m) yrkan

I motion 2001/02:Fö272 (mp) framhålls att det internationella minförbudet
framsteg. Men ändå kvarstår allvarliga problem. Mellan 15 000 och 20 000 person
varje år i olyckor med minor och oexploderad ammunition, enligt rapporten
Dessutom är omfattande jordarealer obrukbara, eftersom de misstänks vara min
att Sverige och Sida inte minskar utan snarare ökar sitt stöd till humanitär
framhålls att det humanitära minröjningsarbetet inte får utgöras av isolerad
integreras i en genomtänkt biståndspolitik där lokalbefolkningen bör ansvara
Räddningsverket bidrar med planering, ledning, utbildning och kvalitetssäkrin
Sverige, om så efterfrågas, bör bidra till att Geneva International Centre fo
GICHD, får utökade resurser för sitt arbete.

Utskottet kan konstatera att Sverige historiskt sett har varit en mycket st
minröjning. I medier och hos stora delar av allmänheten har det fokus som tidig
nu ersatts med andra mer akuta internationella frågor. Utskottet menar att minf
är löst eller avklarad. Regeringen har gett Sida i uppdrag att inkomma m
erfarenheterna av det svenska stödet till humanitär minröjning samt underlag fö
stöd. Delvis på basis av denna redogörelse avser regeringen att uta
prioriteringarna för svenskt stöd till humanitär minröjning, inklusive vilka
användas för framtida svenska insatser och stöd.

Utskottet menar att humanitär minröjning måste ha en utvecklingsinriktad inri
kopplade till och är en del av andra biståndsrelaterade insatser. Det svens
inriktning. Nationell kapacitet för genomförande av minröjning måste byggas
främsta uppgifter i detta sammanhang blir ledning, utbildning och kvalitetssäkr
tillgodose behovet av både nationell och internationell kompetens i
minröjningsområdet skapades SWEDEC genom 1996 års försvarsbeslut. Verksa
utbildning, utveckling och information. Myndigheten samarbetar inte bara med F
med andra myndigheter som t. ex. Polisen, Migrationsverket och Sida.

Sverige har alltid varit en stark förespråkare för Geneva International
Demining. Sverige har länge verkat för att centrets roll skall stärkas och att
roll som samordnare, genomförare och utvärderare.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:Fö272 (mp)
besvaras.

Sociala sektorer

Målet för verksamhetsgrenen är att främja utbyggnad av hälsovård av god
grundläggande utbildning för alla. Samarbetet skall även bidra till
funktionshinder möjlighet att delta på lika villkor i samhällslivet. Målet för
främja kreativitet och kulturell mångfald och stärka kulturens roll i samhällsu

Under år 2000 har ett projektarbete bedrivits som syftar till att förtydliga sa
utveckling respektive fattigdom och ohälsa. En ny strategi har utarbetats f
Beredningar av större landinsatser inom hälsoområdet har slutförts för Angol
och Nicaragua. Under året har också genomförandet av den svenska hiv/aids-stra
bl.a. inneburit att hiv/aids-aspekter integrerats i landstrategier och insatsbe
sekretariat upprättades vid ambassaden i Harare sommaren 2000 i syfte att stär
svenska strategin och samordningen med nationella och regionala program (moti
både det multilaterala och bilaterala samarbetet, behandlas i separat avsnitt n

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U204 (m) yrkande 1 krävs att Sverige måste göra kvinnl
prioriterad fråga inom utrikes- och biståndspolitiken för att få fler länder a
flickor stympas. Vidare krävs i yrkande 3 att svenskt bistånd skall driva proje
hjälpa kvinnor som drabbats av könsstympning.

Utskottet har inhämtat att Sverige stött och i flera fall också tagit initia
och UNFPA aktivt skall verka för att eliminera kvinnlig könsstympning. Sve
frågan vid en rad tillfällen i FN, bl.a. under och efter FN:s kvinnokonferens
i arbetet mot våld mot kvinnor. Sverige stöder också Internationella famil
(IPPF) för insatser mot könsstympning. Utskottet konstaterar att Sverige fort
påverka det internationella arbetet som rör kvinnlig könsstympning och aktivt
där så krävs, att leva upp till FN:s rekommendationer. Sverige försöker ocks
tillbaka reservationer som strider om CEDAW-konventionens (Convention on the El
of Discrimination against Women) huvudsyfte. I andra länder ges stöd till na
försöker motverka könsstympning. Utskottet har inhämtat att könsstympningen
t.ex. Burkina Faso på kort tid har halverats tack vare intensiva informationska

Utskottet konstaterar att en rad initiativ tagits i länder som t.ex. Kenya o
Nord- och Västafrika där bl.a. lokala kvinnoorganisationer, ofta med aktiv medv
med att ersätta könsstympningen med andra mer symboliska riter för att markera
i samhällens gemenskaper.

Svenska biståndorganisationer kommer att fortsätta att ge stöd till och fö
fråga i syfte att unga flickor och kvinnor inte skall utsättas för det
könsstympning innebär.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U204 (m) yrkandena

Utbildningens betydelse i kampen mot fattigdom uppmärksammas bl.a. i kommittém
att finansiering för utbildning måste göras tillgänglig även i nödsituatione
konflikter samt att särskild uppmärksamhet måste ägnas människor i fl
barnsoldater.

Utskottet konstaterar att stödet till undervisningssektorn är en h
utvecklingssamarbetet. Sidas stöd till undervisningssektorn går framför allt t
till höjd kvalitet i undervisningen samt till eftersatta grupper och specifik
Till denna prioritering hör att finansiering av utbildning måste gör
nödsituationer, vid katastrofer eller konflikter. Utbildning är den sektor so
på barns behov.

En stor del av det svenska humanitära biståndet till barn i väpnade konfl
UNHCR. Ett område som prioriteras är rehabilitering av barnsoldater genom sär
utbildning. En del av stödet går även via Rädda Barnen. Ett av deras mål är att
och rehabilitera barnsoldater.

Svenska Röda Korset har under många år arbetat aktivt för att få till stånd e
av barn under 18 år i väpnade konflikter. Organisationen driver också projekt f
om situationen för barnsoldater, för att erbjuda barn alternativ till deltagand
efterforskning och familjeåterföring och rehabilitering av traumatiserade barn.

Bland övriga organisationer kan nämnas Svenska Afghanistankommittén som f
flickor, trots förbud från talibanregimen i Afghanistan. Även Svenska kyrkan, C
gränser gör väsentliga insatser för barn i krig.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U229 (c) yrkande 10

Fattigdom har traditionellt sett handlat om brist på materiella resurse
2001/02:U231 (kd) yrkande 20 att det krävs ett intensifierat samarbete
internationella organisationer och näringslivet för att öka hälsoforskningen om

Utskottet framhåller att utgångspunkten för allt svenskt utvecklingssamarbete
Hälsovårdsinsatser är sedan länge en viktig del av det svenska biståndet o
förutsättningar för att hälsovården i fattiga länder skall kunna omfatta hel
kvalitet. Insatserna skall också bidra till att hälso- och sjukvården fungerar
och att den kan påverka andra sektorer för en bättre folkhälsa i hela samhället
att inom ramen för sitt omfattande samarbete med Världshälsoorganisationen
program för arbetet med hälsosystemutveckling tas fram i syfte att stärk
länderna.

Det svenska stödet till WHO avser bl.a. metodarbete och forskning. Organisation
att spela inom hälsoforskningsområdet för att kunna identifiera och främja unde
stödet till WHO finns möjlighet att påverka forskningsprogrammens utformni
deltagit i vetenskapliga kommittéer och uppföljning av de olika forskningsprog
svenska forskningsstödet till WHO har gått till de särskilda programmen fö
reproduktiv hälsa. Dessa program är i hög grad inriktade på fattigdomens sjukdo
goda resultat. Stöd har också gått till forskning inom viktiga områden
vaccinforskning.

Hälsofrågor har blivit allt viktigare på den utvecklingspolitiska agendan. Et
det under senare år vuxit fram ett antal globala initiativ inriktade på bekämpn
viktigaste infektionssjukdomarna. Bland dessa initiativ kan nämnas GAVI (Global
and Immunization), Roll Back Malaria, Stop TB och särskilda initiativ relaterad

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 2

I motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 27 krävs att Sverige bör verka för at
dödlighet som beror på aborter.

Som framhålls i motionen kommer det amerikanska beslutet att stoppa alla
samtliga internationella organisationer som stöder aborter att innebära a
tredje världen och många biståndsorganisationer inte längre kan bedriva
familjeplanering. Även möjligheterna att arbeta med att förebygga spridning
påverkas mycket negativt. Utskottet beklagar denna utveckling. Enligt vad ut
svenska regeringen i flera forum, bl.a. bilateralt och via EU, framfört oro t
denna utveckling.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 2

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 21 framhålls att malaria dödar nästan 2,5 mi
år, framför allt i de fattigaste tropiska länderna i Afrika söder om Sahara.
bioteknologin visar att det finns stora möjligheter att ta fram ett defin
liksom mot tuberkulos. Ökade insatser krävs för att bekämpa sjukdomarna. I m
yrkande 3 anförs att Sverige bör kunna medverka till att ställa ekonomiska g
för att ta fram och utveckla läkemedel och vacciner speciellt för utveck
synpunkter om att i-länderna skulle kunna vara beställare och finansiä
läkemedelsbolagen för de fattigaste ländernas räkning framförs även i motion 2
13.

Utskottet menar att ökad forskning inte ensamt bidrar till att rädda liv i
större insatser på bred front. Inte minst viktiga är åtgärder för att mins
länder, eftersom sambandet mellan fattigdom och bristande hälsa är så
motionerna dör varje år flera miljoner människor i de tre sjukdomarna hiv/aids,
allra flesta som dör finns i de fattiga länderna.

Sverige och även EU gör betydande insatser för att bygga upp hälso- och
länderna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U231 (kd) yrka
yrkande 3 och 2001/02:U335 (kd) yrkande 13 kan besvaras.

Enligt motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 7 bör regeringen via svenska bistånds
skolavgifterna slopas i de fattiga och hiv/aids-drabbade länderna.

Utskottet konstaterar att utgångspunkten för svenskt utvecklingssamarbete ino
att utbildning är en mänsklig rättighet och ett grundläggande behov. Rätt
rättigheter och demokrati inom utbildningssystemet skall vara vägledande
utvecklingssamarbetet inom utbildningssektorn har som mål att uppnå en fri grun
hela världen, vilket också är budskapet i FN:s Millenniedeklaration från septem
åtagandena som FN:s medlemsländer där enade sig om var att senast år 2015 uppnå
alla barn. Att alla barn skall ha tillgång till helt kostnadsfri och obliga
2015 är också ett av de sex målen i slutdokumentet från den andra världskonfe
hölls i Senegal i april år 2000.

Utskottet är således överens med motionärerna om att slopande av skolavgifte
att underlätta för barn som förlorat sina föräldrar på grund av hiv/aids att
vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 7 kan

I motion 2001/02:So616 (s, v, kd, c, fp, mp) yrkande 4 krävs att biståndsl
frivilligorganisationer och Sida bör stimuleras till att utveckla program för a
för att kunna avstå från att producera alkohol. Till detta bör komma insa
nationell forskning. Också på ett internationellt plan är forskning nö
alkoholindustrins påverkan på samhällsutvecklingen i tredje världen.

Utskottet delar motionärernas syn på alkoholens negativa inverkan på männ
Alkoholen bidrar till att minska människors engagemang och påverkar därigeno
lands alkoholproduktion är svår att påverka av givarländerna, men frågan kan t
vid bistånds- och handelsförhandlingar. Världshälsoorganisationen, WHO, satte
alkoholkonsumtionen skulle minska med 25 % fram till år 2000. Sverige har ansl
Det har dock inte uppnåtts. WHO höll 1997 en konferens i Sverige om ungdom och
konferensen blev att WHO förde upp frågan om alkohol högre på agendan och även
kommitté om alkoholfrågor. Även det internationella centret för alkoholpolitik
Center for Alcohol Policies), som bildades 1995 har i uppgift att utveckla sa
institutioner, det privata näringslivet, forskarvärlden och frivilligorga
frivilligorganisationer och till forskning kring ämnet kan vara framkomli
ländernas inställning.

Med detta anser utskottet att motion 2001/02:So616 (s, v, kd, c, fp, mp) yrkand

Hiv/aids

I propositionen anges att mer än 36 miljoner människor är hivpositiva elle
människor avlider och 16 000 smittas av sjukdomen varje dag. Inget land och in
sluppit undan sjukdomen som hittills har kostat över 22 miljoner människor li
sjukdomen den fattigaste delen av världens befolkning. Hela 90 %
utvecklingsländerna. Mest oroande är situationen söder om Sahara. Trots att omr
av världens befolkning återfinns här 70 % av de smittade. I många av länderna
katastrofal. I de värst drabbade länderna kommer inte en tredjedel av dagens
ålder. I södra Afrika kommer länderna att erfara befolkningsminskningar inom d
denna bakgrund framträder hälsofrågor allt tydligare på den utvecklingspolitis
under senare år tillkommit särskilda initiativ relaterade till hiv/a
läkemedelsområdet.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Hiv/aids och biståndspolitiska prioriteringar

I motion 2001/02:U209 (c) yrkande 15 uppmärksammas spridningen av hiv/aids och
genom EU, FN och bilateralt verkar för att även USA ger stöd till alla organisa
att hindra spridningen av hiv/aids. Regeringen bör arbeta för ökad öppenhe
smittspridning beträffande hiv/aids och anslå resurser till förebyggande ar
yrkande 16. I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 13 framhålls betydelsen av att i
politisk prioritet i alla länder, även i sådana som ännu inte drabbats i
Afrika. I motion 2001/02:U276 (m) yrkande 1 framhålls att de länder som är i
möter än svårare påfrestningar på grund av hiv/aids. Utvecklingsansträngningar
ekonomisk utveckling raderas ut. Svenskt utvecklingssamarbete måste därför ha e
på hiv/aids-problematiken och fattigdomsbekämpningen. I yrkande 2 konstateras a
mot ekonomisk, social och kulturell utveckling. Sverige och svenskt bistånd
lindra spridningen och effekterna av hiv/aids. Utbildningsinsatser kan ha stor
vågat ta problemet på allvar. I de länder där regeringarna genomfört öppna inf
t.ex. utdelning av gratis kondomer och frivillig hivtestning har den negativa
flerpartimotion 2001/02:U295 (s, c, m, fp, mp, v, kd) framhålls att ingen epide
hiv/aids. Antalet människor som lever med sjukdomen är nu högre än när digerdö
i Europa. Redan 1998 uppgick antalet personer med hiv/aids till 33,8 miljoner,
Hiv/aids finns över hela världen, och alla samhällsgrupper drabbas. Genom sa
olika samhällsorgan har sjukdomens effekter kunnat begränsas. I yrkande 1
södra Afrika inriktas på åtgärder som långsiktigt stöder utvecklingen i Afrika
av hiv/aids. I yrkande 2 understryks vikten av internationell samverkan och
för att stödja de afrikanska staterna i kampen mot hiv/aids. I kommittémotion 2
18 framhålls att problemet inte har varit brist på resurser. Endast en mind
hade krävts för att bygga upp en grundläggande hälsovård, som i sin tur kraf
social och ekonomisk utveckling. Svenskt bistånd hade kunnat spela en betydan
Enligt motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 6 bör regeringen begära särski
bekämpning av hiv/aids i de afrikanska länder där Sverige bedriver u
kommittémotion 2001/02:U332 (kd) yrkande 6 framhålls att när samhällen bryts n
ökar risken för konflikter. Även hiv/aids måste därför bedömas ur ett säkerh
Även i motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 12 framhålls vikten av det förebyggan
information om smittvägar och smittrisker.

Utskottet konstaterar att en övergripande strategi för svenskt internationellt
antogs av regeringen 1999. Denna genomförs nu av Sida och UD, bl.a. har
sekretariatet för södra Afrika i Zimbabwe börjat sitt arbete. En fundamental
strategin är att arbetet mot hiv/aids skall genomsyra allt biståndssama
engagerat i FN:s globala program mot hiv/aids. När det gäller EU:s insatser så
i år beslutat om en handlingsplan för bekämpande av smittsamma sjukdomar. Und
var Sverige pådrivande tillsammans med EG-kommissionen vad gäller att utöka
hiv/aids-området. I budgetpropositionen för 2002 skriver regeringen om hi
prioriterade områdena, och regeringens ambition är att stödja den fond som
syfte att förebygga och behandla hiv/aids.
Målet är att världens samlade satsning på hiv/aids skall uppgå till mellan
7 och 10 miljarder US-dollar varje år fr.o.m. 2005. I den summan ingår de
själva skall göra, t.ex. det afrikanska åtagandet från Abujamötet om att satsa
och för att hindra spridningen av hiv/aids. Afrikanska ledare har alltmer kommi
speciella med hiv/aids är att man kan skydda sig från att bli smittad g
Användning av kondom har också andra gynnsamma effekter genom att spridnin
överförda sjukdomar förhindras. Det framgår också av FN-deklarationen att d
kvinnornas ställning i allmänhet och att understryka mannens ansvar i synnerh
satsningar på forskning, och ett inslag i EU:s handlingsplan mot hiv/aids, tb
denna satsning.
Utskottet anser att ett tydligt och kraftfullt politiskt ledarskap är en av de
för att i ett långsiktigt perspektiv förebygga hiv och mildra ko
Ställningstaganden från nationella ledare och tydliga deklarationer från F
internationella forum är mycket betydelsefulla. Öppenhet om sexualitet ä
förebyggande arbetet mot hiv/aids. Det nationella ledarskapets inflytande på de
genomslagskraften av informationen kan knappast underskattas. Utvecklingen i s
Uganda och Botswana har radikalt förändrats på grund av det stöd kampanjerna
politiska ledningen.

Utskottet understryker vidare att hiv/aids inte enbart är en hälsofråga ut
utvecklingsfråga som måste angripas på bred front. En internationell samsyn
mycket viktig att uppnå. Utskottet noterar att en av de stora framgångarna med
om hiv/aids var att framträdande företrädare för världens alla länder samlade
om könsrollers betydelse för spridning av hiv/aids, vikten av användning av ko
i öppenhet om sexualitet och sexuellt överförda sjukdomar. Deklarationen från m
främsta rummet. Det mest angelägna är att hindra fler från att bli smittade.

Utskottet konstaterar att hiv/aids inte bara utgör ett hot mot den enskilde
utan också mot en nationell hållbar ekonomisk och social utveckling. För en re
fattigdomsproblem kan hiv/aids bidra till en ytterligare försvagning av samhäl
att påverka den säkerhetspolitiska stabiliteten i negativ riktning. Väpnade k
samhällsstrukturer bidrar i sin tur till att öka risken för spridning av hi
framhålla att Sverige var en av initiativtagarna till UNAIDS, vars uppgift är a
arbete med hiv/aids. Hiv/aids har som enda sjukdom behandlats vid flera tillfä
och tagits upp vid en extra session med FN:s generalförsamling. Frågan har
prioritet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U209 (c)
2001/02:U229 (c) yrkande 13, 2001/02:U276 (m) yrkandena 1 och 2, 2001/02:U295
yrkandena 1 och 2, 2001/02:U311 (m) yrkande 18, 2001/02:U326 (kd) yrkande 6, 2
6 samt 2001/02:U335 (kd) yrkande 12 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U335 (kd) framhålls att spridningen av hiv/aids
dimensioner. I yrkande 2 föreslås tillsättning av en utredning med en bred
hiv/aids och liknande sjukdomar av epidemisk karaktär sätts in i ett säkerhetsp

Utskottet konstaterar att det redan finns stor medvetenhet på högsta politiska
sjukdomens möjliga konsekvenser även på det säkerhetspolitiska området. Något o
utredning som den som föreslås i motionen föreligger därför inte enligt utsk
menar också att resultatet av Globkoms förslag bör inväntas.

Med vad som ovan anförts avstyrks motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 2.

I motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 3 framhålls att Sverige bör ta sin del av a
av hiv/aids och avsätta särskilda medel i budgeten för det globala hiv/aids-arb

Utskottet framhåller med anledning härav att arbetet mot hiv/aids kräver b
insatser. Länken mellan hiv/aids och fattigdom är tydlig. Även åtgärder som
inriktade specifikt på hiv/aids kan medverka till att förbättra situatio
svenskt biståndssamarbete är att minska fattigdomen, och därför bidrar stora
kampen mot hiv/aids. Utskottet ser ingen fördel med en särskild budgetpost för
kan skapa en låsning mellan budgetposter som inte medger önskad flexibilitet
nödvändigtvis större samlade anslag till arbetet mot hiv/aids.

Med vad som ovan anförts avstyrks motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 3.

Informations- och upplysningsverksamhet

Vikten av åtgärder mot utbredningen av hiv/aids i utvecklingsländerna be
2001/02:U229 (c) yrkande 11. Motionärerna menar att utbildningsfrågorna bör int
mot hiv/aids. I motionen yrkande 12 understryks vikten av att tala politiskt kl
uppträdande som en avgörande förklaring till spridningen av hiv/aids och om vik
I yrkande 15 framhålls vikten av att i det förebyggande arbetet mot hiv/aids be
upplysning och kondomanvändning. I motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 26 eft
kraftfulla informations- och utbildningsåtgärder sätts in för att minska spr
för att ge stöd till redan smittade I motion 2001/02:So372 (m) yrkande 3 fr
spelar en avgörande roll i förebyggande smittskyddsarbete, och svenskt
inriktning på hiv/aids-problematiken, både i förebyggande och lindrande syfte.
(kd) yrkande 5 framhålls vikten av att i det globala arbetet med bekämpningen
hänsyn till sjukdomens allvarliga konsekvenser än till kulturella skillna
människosyn.

Utskottet konstaterar att motionärerna tydligt pekar på de förödande följder hi
samhällssektorer, i synnerhet skolsystemen, i de drabbade länderna. Detta ä
anser utskottet, som dock understryker att även andra samhällssektorer påverk
gäller exempelvis sjuk- och hälsovård, livsmedelsförsörjning och förvaltning. A
därför enligt utskottets mening integreras i alla sektorer i allt utveckl
åtgärder för att mildra följderna av epidemin måste vidtas. Detta framhålls
från juni 2001.

Utskottet instämmer med motionärerna om vikten av att ett förebyggande arbete i
prioriteras. Utskottet instämmer även i det angelägna i att vara tydlig
hiv/aids och hur sjukdomen kan förhindras och inte minst om männens ans
smittspridning.

Utskottet konstaterar att förslaget om en generell satsning på behandling av
mödrar och deras nyfödda barn finns med i FN-deklarationen från juni 2001. Dett
de åtaganden som länderna själva gjort. Om förslaget genomfördes skulle dett
förhindra att spädbarn smittas av sina infekterade mödrar och därmed hindra
ytterligare. Utskottet instämmer med motionärerna i att Sverige bör verka
prioriterar detta i sina hiv/aids-planer.

Utskottet menar att i det svenska utvecklingssamarbetet är det sjukdomens fö
främst är styrande i arbetet mot hiv/aids. Samtidigt vill utskottet unders
biståndssamarbete grundas på en ömsesidig respekt från samtliga inblandade part

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrka
2001/02:U328 (fp) yrkande 26, 2001/02:U335 (kd) yrkande 5 samt 2001/02
besvaras.

Kvinnor och barn

I motion 2001/02:U276 (m) yrkande 5 och i motion 2001/02:U311 (m) yrkande 20 un
av spridningen av hiv i hög grad är beroende av att bistånd ges för att stödja
hennes möjlighet till självbestämmande. I motion 2001/02:U276 (m) yrkande 6 men
kampen mot hiv/aids skall lyckas så krävs det att landet i fråga har en m
politik på området. Sverige bör verka för att samarbetsländer arbetar fram och
att bekämpa spridningen av hiv/aids. I motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 4 kons
de hiv/aids-smittade är kvinnor. Sverige bör aktivt arbeta för att kvinnans s
jämställd med mannen samt att de mänskliga rättigheterna också skall gälla för

Utskottet har tidigare konstaterat att hiv/aids är ett utvecklingsproblem
angreppssätt och åtgärder som tar fasta på såväl förebyggande arbete som vård,
av följderna för den enskilde och samhället som helhet. Unga människor är
infektionsrisker. De har ofta inte tillgång till stöd från rådgivning. Unga kvi
män, utsätts för särskilda risker genom att de är inblandade i prostitution. I
vanföreställning att sexuellt umgänge med en oskuld kan befria en man från hivi

Utskottet konstaterar att vikten av att stärka kvinnans ställning för att be
finns med som ett inslag i den deklaration om hiv/aids som FN:s generalf
framhålls i motionen är en samlad strategi på nationell nivå för arbetet mot h
för framgång. Detta slås också fast i FN-deklarationen. Enligt utskottets
dialog med samarbetsländerna stödja ländernas egna arbete med att uppfylla de
internationella sammanhang vad gäller bekämpning av hiv/aids. Utskottet delar m
att det är väsentligt att i biståndssamarbetet stärka kvinnors ställning, ekon
att höja deras status och därigenom hindra spridningen av hiv/aids. Under den s
om hiv/aids drev Sverige igenom ett beslut som ger kvinnor större möjlighet at
ansvara för sin sexualitet. Stöd ges även till projekt som syftar till att stär
och sexuella rättigheter bl.a. för att motverka oönskade graviditeter bland ung

Utskottet finner det angeläget att Sverige fortsätter att arbeta aktivt med de
FN:s kvinnokonvention (CEDAW), som har ratificerats av mer än 160 länder.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U276 (m
2001/02:U311 (m) yrkande 20 samt 2001/02:U335 (kd) yrkande 4 kan besvaras.

Antalet barn som blivit föräldralösa på grund av hiv/aids-epidemin växer lav
Många barn lämnas helt ensamma utan stöd. Enligt motion 2001/02:U335 (kd) yrk
för att en kartläggning av dessa barns situation genomförs. Utredningen kan
program för adekvat hjälp och stöd till dessa barn.

Utskottet anser att en bedömning av förhållandena för exempelvis föräldralösa
och utgå från de behov som finns i respektive land. På lokal nivå kan man bäst
och vad som behöver utredas i syfte att göra de insatser för föräldral
angelägna. Inom ramen för UD:s barnprojekt har en strategi för barn och hiv/a
bl.a. baserad på en redogörelse för situationen för barn som förlorar sina förä

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 6

Sjukvård och medicin

Frågan om bromsmediciner tas upp i flera motioner. I motion 2001/02:U229 (c)
vikten av att skapa en infrastruktur av kliniker och vårdarbetare närmare de mä
och bromsmediciner. I 2001/02:U326 (kd) yrkande 5 framhålls behovet av verk
mediciner för världens fattiga. Att öka tillgången på bromsmediciner är angelä
rätt använda kan bidra till att ge sjuka människor ett längre och mer männi
motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 9 bör Sverige vara pådrivande för att så fort
stor generell satsning gällande behandling med bromsmedicin av hivinfekterade b
nyfödda barn. Även i yrkande 10 krävs att den rika världen genom samar
organisationer som FN och näringslivet verkar för att förbättra u-ländernas ti
och annan medicinering för hiv/aids och dess följdsjukdomar.

Utskottet instämmer i vikten av att biståndet måste främja uppbyggandet av en i
möjligt för människor att ta bromsmediciner. Behandling med bromsmedicine
infrastruktur för att bli framgångsrik. Utskottet menar att i svenskt bistånd
insatser just på det området. Även genom den handlingsplan mot hiv/aids, tbc oc
görs ökade och påskyndade insatser inom området.

Utskottet konstaterar att diskussioner för närvarande pågår i WTO om ett klargö
immaterialrättsbestämmelser och möjligheten att utfärda s.k. tvångslicenser. D
under vissa villkor kan ge tillstånd till produktion av ett patenterat läkeme
samtycke.

I det nyligen avslutade mötet i Qatar enades WTO:s medlemmar bl.a. om ett av
aspekter av immaterialrätter, TRIPS, (Trade-Related Aspects of Intellectual
införlivades ett nytt, viktigt område i WTO:s regelverk. Avtalet behandlar
skyddet på områden som upphovsrätt, varumärken, patent, mönster, kretsm
ursprungsbeteckningar. Medlemmarna åläggs att i sina nationella rättsordningar
så att det blir möjligt att vidta effektiva åtgärder mot immaterialrättsliga in

Genom avtalet utsträcks grundläggande WTO-begrepp som mest gynnad nations
behandling att gälla även på det immaterialrättsliga området. För industriländ
kraft 1996. Utvecklingsländerna började implementera TRIPS-avtalet år 2000.
länderna gäller avtalet från 2006.

Vid WTO-mötet i Qatar nåddes de största framgångarna för de fattiga lände
immaterialrätt och folkhälsa. Den särskilda deklarationen i denna fråga ger l
att tillverka billiga, kopierade mediciner för behandling av epidemier som t.ex

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkan
yrkande 5 och 2001/02:U335 (kd) yrkandena 9 och 10 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 6 framhålls att erfarenheter från al
snabbt pekar på hur väsentliga satsningar på hälso- och sjukvård är för utveckl
stort problem i denna utveckling är att få fram effektiva och billiga mediciner
Det förekommer försök med olika typer av aidsmedicin på befolkningsgrupper i Af
väl är färdigutvecklad har den hittills varit för dyr för att kunna användas i
menar att en lösning på detta problem kan vara en modell som innebär att de rik
marknad för ett visst vaccin eller en viss medicin. Inget land eller organi
förrän ett effektivt vaccin verkligen existerar. Läkemedelsindustrin står för
och för risken av misslyckade projekt. Även i yrkande 17 framhålls att den k
vad gäller hiv/aids måste brytas. En god hälsovård måste komma alla till d
hivprevention måste på ett effektivt sätt nå ut till alla. Med en snabb ekon
sjukdomarna inte få de förödande konsekvenser som de nu har. Den basala hälsovå
utvecklat för länge sedan, skulle väsentligt kunna reducera problemen med
utvecklingen av effektiva läkemedel och vacciner mot tropiska sjukdomar bör en
yrkande 21 uppmärksammas bristen på utveckling av läkemedel mot sjukdomar som
Vid sidan av insatser för att förebygga hiv/aids eller att hjälpa redan drabba
ett fungerande hälso- och sjukvårdssystem byggas upp i framför allt de hårdast
det i motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 8.

Utskottet konstaterar att Sverige redan i dag ger betydande stöd för
sjukvårdssystem i de fattiga länder som Sverige samarbetar med. Även genom FN o
stöd. EU skall enligt sin handlingsplan mot hiv/aids, tbc och malaria under de
sina insatser på detta område.

Utskottet delar motionärernas syn på problemet med att få tillgång till billiga
för u-länderna. Utskottet understryker att detta problem främst är en human
fråga om tillverkning eller distribution av läkemedel för att göra dem tillgän
u-länder. Det avgörande problemet för de fattiga länderna är inte att läke
länderna är fattiga och därför saknar det mesta inom hälso- och sjukvård
hiv/aids är mediciner som fordrar en viss nivå på hälso- och sjukvården för
Dessutom har medicinerna ofta biverkningar som i sin tur kräver sjukvård. Utsko
görs viktiga insatser på läkemedelsområdet. Flera internationella företag har s
kraftigt. Delvis har detta skett på grund av att länder som t.ex. Brasilien
mediciner i egen regi utan hänsyn till licensavtal och ersättning till de multi
har också tagit ställning för ett system med differentierade läkemedelspris
betalar den fulla kostnaden medan fattiga länder betalar långt lägre priser.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U311 (m) yrka
2001/02:U335 (kd) yrkande 8 kan besvaras.

Frivilligorganisationernas roll i hiv/aids-arbetet

I motion 2001/02:U276 (m) yrkande 4 hävdas att det mest framgångsrika arbetet i
frivilligorganisationer som kyrkornas organisationer, Röda Korset och Läkare ut
menar att effekten av det svenska biståndet sannolikt skulle öka ytterli
resurserna ställdes till dessa organisationers förfogande. Sverige
utvecklingssamarbete än tydligare stödja de ideella och frivilliga organisati
motion 2001/02:U311 (m) yrkande 19 liksom i motion 2001/02:U335 (kd) yrkande
bistånd för hiv/aids-bekämpning med fördel kan kanaliseras genom frivilligorgan

Utskottet framhåller att frivilliga organisationer gör viktiga insatser i ka
används också som samarbetspartner inom det svenska utvecklingssamar
projektbidraget är en av grundvalarna i samarbetet med de svenska enskilda
innebär att organisationerna själva driver och genomför en verksamhet so
Målsättningen är att genom stöd till enskilda organisationers utvecklingssamarb
ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle och stärka de lokala samarbe
görs genom att den svenska organisationen betonar kunskapsuppbyggnad och komp
lokala samarbetspartner. Huvudregeln är att organisationen står för minst 20
som egeninsats för ett projekt eller program. Sida utfärdar anvisningar som
ställs på den svenska organisationen, på dess samarbetspartner och på kvalite
förmedlas projektbidragen via 15 ramorganisationer som själva tar hand om al
underorganisationer och presenterar dessa för Sida för beslut.

Generellt kan sägas att graden av effektivitet i förhållande till andra forme
från fall till fall. Avgörande för de svenska insatserna och därmed f
mottagarländernas prioriteringar skall vara styrande.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U276 (m) yrk
yrkande 19 samt 2001/02:U335 (kd) yrkande 11 kan besvaras.

Infrastruktur, näringsliv, finansiella system och urban utveckling

Målet för stödet är att bidra till uppbyggnaden av en ekonomiskt bärkr
tyngdpunkt på kommunikation, energi och urban infrastruktur. Stödet till när
bidra till att skapa förutsättningar för en effektiv försörjning av v
samarbetsländerna baserad på livskraftiga företag samt att underlätta samar
världsmarknaden.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 11 understryks vikten av insatser och akt
näringslivsutveckling och tillväxt i de allra fattigaste länderna.

Utskottet finner att ett väl fungerande näringsliv utgör en av grundpelarna i
till fattigdomsminskning på bred front. Insatser för att stimulera näri
länderna måste enligt utskottet ske på olika nivåer - globalt, regionalt,
Utskottet konstaterar att svenskt bistånd är aktivt inom samtliga dessa områden

Den sammanlagda volymen av de direkta insatserna för näringslivsutve
storleksordningen 200 miljoner kronor per år. Till detta kommer de av
investeringar i infrastrukturer och samhällsförvaltning innebär. Enligt
utvärdering utgör 34 % av Sidas insatser i första hand stöd till den privata se

Enligt vad ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 11

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 13 krävs ett bättre partnerskap mellan
svenskt näringsliv i arbetet med att kartlägga behoven av och förutsättninga
som syftar till att öka tillväxten och stärka näringslivet i samarbetsländerna.
svenska staten på olika sätt bidrar till exportfinansiering och riskkapital men
olika stödformerna är blygsam i relation till Sveriges totala export. Därför k
för riskdelning med svenska företag för att stödja den privata sektorns utveck
(yrkande 14).

Utskottet instämmer i att ett partnerskap av det slag som åsyftas i landstr
viktigt för fattigdomsbekämpningen. Näringslivet utnyttjas också redan nu av b
en viktig part att föra konsultationer med. Dess kunskaper ses som särskilt vä
som beaktar förutsättningar för ett väl fungerande näringsliv och möjliga sve
område.

Vad gäller implementering av specifika program och projekt är Sida och
myndigheter underkastade lagen om offentlig upphandling (LOU). Denna innebär
måste ske med ett internationellt urval. Detta för att säkra ett effektivt anv
samt för att svenskt utvecklingssamarbete på ett så effektivt sätt som möjli
övergripande målet om fattigdomsbekämpning.

Svenskt näringsliv kan spela en viktig roll vad gäller att stödja den priva
samarbetsländerna. Swedfund International AB bidrar till utveckling av bärkra
och länder i Central- och Östeuropa genom olika typer av riskkapitalsatsning
genomförts av moderbolaget och dotterbolaget är avsikten att förb
riskkapitalsatsningar. Inför fusionen beslutade regeringen därför föregående
ägarkapitaltillskott om 50 miljoner kronor till bolagets u-landsdel. En tr
fristående garantier genomförs för närvarande av Sida. Regeringens motiv är
garantier ger en betydligt större utväxlingseffekt, genom mobilisering av k
biståndssubventionerade krediter. En utvärdering av verksamheten kom
försöksperiodens slut.

Regeringen har även gett ökade resurser till projektexportsekretariat, PES, s
verka för ökad svensk projektexport och upphandling. Framför allt skall PES
industri, genom olika marknadsaktiviteter öka leveranserna från svenska för
finansieras av multilaterala organisationer. Särskilda ansträngningar gör
svenska andelen av olika EU-organs upphandlingar. Genom resursförstärkningarna
lyckats höja aktivitetsnivån och kunnat arbeta mer proaktivt. Detta har
intensivt och
systematiserat idéutbyte med näringslivet än tidigare. Ett påtagligt resultat
återflödet från EU-upphandlingar under 2000 var betydligt högre än någonsin tid

Regeringen har även avsatt ökade resurser till Sidas kreditverksamhet för bu
lyfter regeringen fram behoven av bl.a. olika infrastruktursatsningar, gärna
partnership-konstellationer. Vid kreditgivning analyseras särskilt landets
ytterligare skuldsättning och eventuella negativa effekter av detta.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena

I kommittémotion 2001/02:U234 (kd) yrkande 10 framhålls vikten av att känna ti
betydelse de globala finansmarknaderna har för att världsekonomin skall funge
internationella betalningssystemet och därmed världshandeln. U-länderna bör få
bättre finansiell infrastruktur för att öka öppenheten och stabiliteten på de e
yrkande 11 betonas att Sverige måste se över hur etiska uppförandekoder för f
kontrolleras på ett fullgott sätt.

Utskottet noterar att motionen identifierar en viktig del av det pågående arbet
annat Internationella valutafonden (IMF) med att främja finansiell stabilit
utveckling. Stora framsteg har gjorts de senaste åren med avseende på kod
bokföring och redovisning, men också för finansiella institutioners
transparens, statistik (s.k. data dissemination standard), samt penning- och fi
att implementera och vidareutveckla dessa typer av preventiva åtgärder - liks
med att främja finansiell stabilitet - står högt på IMF:s dagordning med starkt

Utskottet konstaterar att vad i motionen anförs om etiska uppförandekoder (Glob
linje med regeringens initiativ till en dialog med svenska företag kring der
socialt ansvar menas OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Glo
att inrätta en funktion för erfarenhetsutbyte och kunskapssammanställning för d

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U234 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U286 (s) framhålls att det finns ett stort behov av e
producerar läkemedel för alla människor oavsett var de bor i världen. Motionär
skall arbeta för att det i FN:s regi byggs upp läkemedelsforskning och läkem
vinstmotiv, tar fram billiga läkemedel mot de omfattande sjukdomar som förekomm

Utskottet noterar att frågan om ökade insatser för att få fram läkemedel o
sjukdomar och andra sjukdomar som företrädesvis förekommer i u-länder har fått
inom sitt läkemedelsprogram även lämnat stöd för att utveckla läkemedelsproduk
handlar främst om tillverkning av ej patentskyddade läkemedel. EG-kommissionen
stöd i sitt utvecklingssamarbete.

Inom WHO stöder Sverige sedan länge det särskilda forskningsprogrammet om tropi
forskning om läkemedelsbehandling och viss vaccinutveckling ingår. Detta progra
på fattigdomens sjukdomar och har presterat goda resultat.

Utskottet har ovan konstaterat att vid WTO-mötet i Qatar nåddes ett avtal om ha
av immaterialrätter, TRIPS, vilket positivt påverkar möjligheten att ge fö
hälsointressen. Deklarationen från mötet fastställer att TRIPS-avtalet skall
på ett sätt som säkerställer folkhälsan och tillgången till läkemedel i u-
innebär att man fastställt vad som är möjligt inom den existerande avtalstexten

Inom EU pågår en uppföljning av rådsbeslutet om smittsamma sjukdomar, bl.a.
fram en global mekanism för differentierad prissättning. Läkemedelsindustrin
dock tillsammans med UNAIDS accepterat differentierad prissättni
Läkemedelsindustrin tillhandahåller i olika partnerskap också billiga aidslä
för andra tropiska sjukdomar.

Vad gäller utveckling av nya läkemedel och vacciner för tropiska och andra sjuk
människor i utvecklingsländer är det en allmän utgångspunkt att en stor del a
område bedrivs med FoU-stöd till vetenskapliga institutioner, medan läkeme
främst påverkas av kommersiella hänsyn. Enighet synes föreligga om att forskni
och bättre läkemedel mot sjukdomar i u-länder varit lågt prioriterad av industr
har ett ökat intresse visats för olika typer av partnerskap i syfte att få fram

Det pågår också olika projekt där industrin och forskargrupper arbetar geme
t.ex. nya malaria- och tbc-mediciner. Inom projektet Roll Back Malaria har et
industrin medverkar i en internationell grupp med målet att ta fram ett ant
Industrin stöder också spridda utvecklingsprojekt för en rad andra t
internationella mekanismer torde dock behövas för att få fram bättre läkemedel
realistiskt eller önskvärt att i FN:s regi bygga upp läkemedelsföretag. Detta,
i nära samarbete med FN, men andra aktörer måste ansvara för produktion och mar

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U286 (s).

I kommittémotion 2001/02:U304 (c) framhålls att det krävs ett ökat medvetan
globalt samarbete för att lösa gemensamma och överhängande problem. Enbart
lösa de grundläggande orättvisorna mellan rika och fattiga. I yrkande 3 konstat
inom livsmedelsindustrin har ersatt traditionella jordbruksföretag. I den glo
livsmedelsjättarna för att bibehålla lönsamheten använda alltmer konstgödsel
teknik. Handeln med mat får inte gå ut över rätten till mat för invånarna i fat

Utskottet konstaterar att det finns mat att föda hela jordens befolkning. Progn
till 30 åren tyder på detta. Problemet är inte den absoluta tillgången på mat,

U-länder skall kunna vidta åtgärder för att säkra sin livsmedelsförsörjnin
särskild och differentierad behandling inom ramen för WTO. Det är också v
främja export av jordbruksprodukter från u-länderna då sådan export bidrar till
Rätten till mat ligger inom ramen för de sociala, ekonomiska och kulturella rät

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U304 (c) yrkande 3 kan besvaras.

I motion 2001/02:U304 (c) yrkande 4 framhålls det komplexa sambandet mellan
motionärerna anser att varje nation skall ha möjlighet till livsmedelsprodukti
behoven. Handeln med mat får inte gå ut över rätten till mat i fattiga länder.

Utskottet konstaterar att riksdagen 1998 beslutade att Sverige skall arbe
livsmedelspolitik inom EU som bl.a. bidrar till global livsmedelssäkerhet. Det
hjälp av en avreglering av de delar av EU:s jordbrukspolitik som stör världshan
och livsmedel, bl.a. genom att pressa ned världsmarknadspriserna. Det
förhandlingarna om ett nytt jordbruksavtal inom ramen för WTO så långt som möj
u-länderna mer rättvist handelssystem.

Det överordnade målet att verka för en politik som bidrar till en förbättrad g
påverkar de svenska ställningstagandena i flertalet frågor på jordbruksområdet.

Det krävs generella tullreduktioner samt avveckling av tulltoppar, tulleska
skyddsklausulen för att förbättra u-ländernas marknadstillträde till i synnerh
förbättra möjligheterna för u-länder att öka sina exportinkomster. Utskottet
flexibilitet för vissa utsatta u-länder vad gäller gränsskydd och interna stö
viktiga samhälleliga mål för att bekämpa fattigdomen, skapa livsmedelssä
landsbygden i u-länderna.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U304 (c) yrkande 4 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U304 (c) yrkande 6 framhålls att handelsliberalisering
för u-länderna, och utmaningen inför framtiden är att skapa större samstämmigh
och handelsliberaliseringar. Sveriges bör stödja en politik som är samm
stödjande i handels-, miljö-, jordbruks-, migrations-, utrikes- och säkerhetspo

Utskottet instämmer i vikten av en samstämmig (koherent) politik. Sverige medve
som pågår inom OECD i syfte att förbättra samstämmigheten för att medverka ti
Globkom har till huvuduppgift att utreda hur Sveriges politik för en global,
ekologiskt hållbar, utveckling skall se ut. Samstämmighet behövs inom det mella
Sverige är aktivt, framför allt inom EU. I sammanhanget är det också av intr
landsrelationer söka stödja utvecklingen av en samstämmighet inom
utvecklingspolitik.

I förhållande till många andra länder driver Sverige en koherent politik.
förbättringar att göra på EU-nivå, där exempelvis den gemensamma jordbrukspolit
att bättre överensstämma med utvecklingspolitikens utvecklingsmål
liberaliseringssträvanden.

Inför toppmötet om utvecklingsfinansiering pågår arbetet med att skapa bät
olika internationella aktörer, bilaterala biståndsinstitutioner och multilatera

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U304 (c) yrkande 6

Naturbruk

Målet för verksamhetsgrenen är, enligt propositionen, att skapa föruts
levnadsvillkor och ökade inkomster för främst den fattiga landsbygdsbefolkninge
bärkraftigt och produktivt nyttjande av förnybara naturresurser. Verksamheten
på landsbygdsutveckling, jordbruk med husdjursskötsel, skogsbruk samt nyttja
till mark och vatten.

Arbetet med att förverkliga intentionerna i de internationella miljökonventi
och metoder för såväl det multilaterala som det bilaterala utvecklingssamarbete
leda till ett ökat samarbete som breddar kunskapen om de krav som konventionern
kompetens inom respektive område i u-länderna. Särskilt klimatområdet framstå
globala utmaningarna och som en central del av arbetet med hållbar utveckling
om långlivade organiska föroreningar undertecknades i maj 2001.

Ekonomiska reformer

Målet för verksamheten är att stödja länder som genomför ekonomiska refo
tillväxt och fattigdomsbekämpning. Stödet skall utgöra ett incitament till
anpassas till enskilda länders behov och förutsättningar.

För att uppnå och vidmakthålla makroekonomisk stabilitet och tillväxt samtidi
blir mer resultatorienterat, krävs att reformprocessen fördjupas och mer inri
institutionella reformer. Stödet till ekonomiska reformer skall i enlighet
stödformen ges till fattiga länder som genomför ekonomiska reformprogram med
fattigdomsbekämpning. Traditionellt har stödet givits till fattiga och skuldtyn
länderna har börjat erhålla skuldlättnad under Världsbankens och IMF:s skuldlät
HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor Countries), har bidragen för att
finansieringsgap minskat. Resurserna kan i stället användas för budgetstöd.
ländernas arbete med att bekämpa fattigdom i enlighet med ländernas egna pr
nationella fattigdomsstrategier.

Under våren 2000 togs de första stegen i en process mot en långsiktig finansie
i sin helhet och med en rimlig bördefördelning mellan givarna. Mot denna bakgr
i juni 2000 att lämna ytterligare ett bidrag till HIPC-initiativets skuldlättna
kronor. Inbetalning till fonden kommer att ske i en takt som tar hä
inbetalningar.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 6 framhåller motionärerna att skuldsättn
länderna är orimlig. Oftast bottnar skulderna i lån som gavs redan på 1970-
regeringar, internationella institutioner eller det tidigare Sovjetunionen.
borde skrivas av direkt, eftersom den stora majoriteten av de s.k. HIPC-länder
fullfölja sina åtaganden. De räntor, och mer sällan amorteringar, som
finansieras normalt genom bistånd. Initialt bör ett begränsat antal länder hel
för att kunna dra erfarenheter och verka som föredömen. I motion 2001/02:
Sveriges biståndsåtaganden och dess finansiering.

Utskottet delar synen att skuldsättningen i de fattigaste länderna är orimli
skrevs delar av de svenska biståndslånen av. Statens övriga fordringar på u
uppstått i samband med garantier för exportkrediter. Utskottet konstaterar a
för Parisklubben, som hanterar statliga fordringar, förespråkat omfattande bi
Dessa har genomförts men inte i tillräcklig utsträckning. HIPC-initiativet init
skapa mer omfattande skuldlättnader än tidigare initiativ. En översyn av HIPC-i
och resulterade i beslutet att förstärka, fördjupa och bredda detta initiat
sedan år 2000 utanför HIPC-initiativet fattat beslut om sammanlagt
1 miljard kronor i stöd till skuldsanering och ekonomiska reformer i Bolivia,
Verde, Malawi, Rwanda, Tanzania, Uganda och Moçambique.

Samtidigt som HIPC-initiativet förstärktes så stärktes också initiativets fatt
de resurser som frigörs vid skuldlättnaden kanaliseras till fattigdomsbekämpand
detta som ett uttryck för den ökade samsyn som nu existerar för att ge de
länderna substantiella skuldlättnader. Tre länder - Uganda, Bolivia och Moçambi
slutpunkten och därmed erhållit skuldavskrivning på sin externa skuldstock till
länderna en hanterbar skuld.

En av de grundläggande tankarna bakom HIPC-initiativet är att de länder som k
skall ges en hållbar skuldnivå (denna gräns är satt till 150 % skuld i
export). HIPC är ett medel och en möjlighet för de fattiga och skuldtyngda lä
sig ur sin ohållbara skuldsituation. En grundläggande förutsättning för detta ä
till landets ursprungliga skuldsituation åtgärdas. Det är dock inte endast s
avgörande för hur landets ekonomi utvecklas. Skuldhållbarhet är i stället en fu
politik, koncessionella resurser, direktinvesteringar, utveckling
fattigdomsbekämpning och skuldhanteringskapacitet. Länderna har härvidlag ett s
deras framtida skuld utvecklas. Biståndets roll är att stödja denna process.

Kostnaderna för initiativets genomförande är så omfattande att insatser f
likasinnade givare inte räcker till för att finansiera initiativet. Därför måst
axla sin del av finansieringsbördan. Regeringen har därför varit drivande i ar
en finansieringsprocess för HIPC-initiativet. Under hösten har regeringen fatta
320 miljoner kronor till den skuldlättnadsfond som används för att finansi
initiativet. Vidare har regeringen fattat beslut om att lämna ett bidrag om 74
finansiera den internationella valutafondens deltagande i initiativet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02U232 (m) och 20
kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 10 framhålls att skuldavskrivningar
sådant sätt att misshushållning och korruption främjas. Sverige bör inom EU
forum föreslå att västvärlden gemensamt gör en avskrivning av de högt skulds
(HIPC) skuldbörda. Sverige bör gå före genom att erbjuda sig att betala
1 % av denna (cirka två miljarder dollar) - 1% är Sveriges andel av västvär
Skuldavskrivningen måste ske på ett ansvarsfullt sätt och uppfylla fyra kr
resurserna skall komma de fattiga människorna till del. 2) Skuldavskrivning f
och vanstyre. 3) De frigjorda resurserna får inte användas för att finansiera
Skuldavskrivning får inte medföra ny upplåning. I yrkande 11 krävs att skuldavs
skall användas till grundläggande utbildning och hälsovård.

Utskottet delar synen att skuldavskrivning måste ske på ett sådant sätt att de
därmed fattigdomsbekämpning. De resurser som frigörs genom skuldlättnader skal
till fattigdomsbekämpning.

Utskottet har tidigare konstaterat att skuldavskrivningarna sker inom r
övervakade av IMF och Världsbanken. Programmen kommer att fortsätta även e
genomgått HIPC-processen. Dessa reformprogram har blivit alltmer inriktade på r
ansvarstagande, öppenhet och bekämpning av korruption. Världsbanken har
tillkomst 1996 kontinuerligt fördjupat arbetet med att bekämpa korruption.
korruption genomsyrar numera allt operationellt arbete i banken, i dess
partnerländer och i bankens olika interna utbildningsprogram. Världsbanken har
timmars "hot-line" till vilken misstankar om korruption kan rapporteras.

Med förstärkningen av HIPC-initiativet 1999 beslöts även att ett krav för skuld
själva formulerade tydliga fattigdomsstrategier s.k. Poverty Reduction Strateg
med dessa strategier är att visa hur det enskilda landet skall använda
effektivt bekämpa fattigdom. Dessa nationella fattigdomsstrategier väntas väs
frigjorda resurser används på ett effektivt sätt och satsas på efterfrågad se
undervisning. En förutsättning för att nå framgång med strategierna är att de
känner ett starkt politiskt ägarskap och att strategierna har en lokal fö
samarbete med det civila samhället, folkvalda institutioner, bilaterala
internationella finansiella institutioner.

Utskottet, som vid flera tillfällen uttryckt sitt starka stöd för de grundlägga
noterar att regeringen avser att använda respektive lands PRSP som utgång
samarbetet. Detta kommer till uttryck i de nya riktlinjerna för land
utvecklingssamarbete.

Utskottet delar däremot inte motionärens syn på behovet av total skuldavskrivni
mest skuldtyngda länderna år 2004 med en svensk insats om 2 miljarder dollar. G
skuldlättnader, inklusive skuldavskrivning, bör vara att landet bedriver en
HIPC är ett medel och en möjlighet för fattiga och skuldtyngda länderna att
ohållbara skuldsituation. En grundläggande förutsättning för detta är emel
landets ursprungliga skuldsituation åtgärdas. Det är inte endast skuldens stor
hur landets ekonomi utvecklas. Skuldhållbarhet är en funktion bl.a. av en s
koncessionella resurser, direktinvesteringar, utveckling av exportmarknader,
skuldhanteringskapacitet. Länderna har härvidlag ett stort eget ansvar för
utvecklas.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U311 (m) yrkandena

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 14 framhålls att Sverige måste f
betydelse för fattigdomsutrotningen. Erfarenheter från länder som har lyckats
kan här spela en betydelsefull roll. Även en tidigare kraftigt vanstyrd
målmedveten politikförändring få till stånd en utveckling bort från hunge
tillväxt.

Utskottet delar motionärernas syn beträffande tillväxtens betydelse för
Emellertid är ekonomisk tillväxt ett nödvändigt men inte tillräckligt v
fattigdom. För att driva utvecklingen framåt krävs både offentliga och privata
investeringsklimat kan såväl inhemska som utländska direktinvesteringar öka och
offentliga resurssatsningarna. Biståndet spelar en särskild roll genom att stö
institutioner och regelverk som är viktiga för utvecklingen. Detta inkluderar
och rättsväsendet och kan ske både genom finansiella medel och genom kunskapsöv
biståndet fungera som en katalysator för privat resursmobilisering. Oavsett bis
ansvaret för och styrningen av landets utvecklingsprocess hos dess regering.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U311 (m) yrkande 14

Forskningssamarbete

Målet med forskningssamarbetet är att stärka utvecklingsländernas forsknin
utvecklingsinriktad forskning. Detta sker genom stöd till forskningssam
utvecklingsländer, stöd till internationell forskning med inriktning på
landsrelaterade problem samt stöd till u-landsforskning i Sverige.

Utgifterna för forskningssamarbetet genom Sida ökade under 2000 med knappt 135
miljoner kronor, jämfört med år 1999. Den största ökningen återfinns inom temat
det bilaterala forskningssamarbetet sker med länder i Afrika.

Forskning har även uppmärksammats i 2001 års Human Development Report där man p
självständig forskning i u-länder leder till svårigheter att ta till sig nya te
och därigenom kunna ta del av och bli delaktig i globaliseringsprocessen. Sv
utvecklingspolitiska området kräver ökade kunskaper om hur globaliseringen påve
u-länder. Ökade resurser krävs både i Sverige och i u-länderna för forsknin
effekter, problem och möjligheter att bidra till fattigdomsbekämpning.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I kommittémotion 2001/02:U233 (kd) yrkande 4 framhålls att en effektiv miljö
tillräcklig kunskap. Fortfarande saknas mycket kunskap om hur en ekonomi me
produktions- och konsumtionssystem kan skapas. EU:s nya ramprogram för forskn
för tvärvetenskaplig och probleminriktad forskning om hållbar utveckling i
gemensamma europeiska forskningsinsatser på detta område. Denna forskning bör v
tvärvetenskaplig.

Utskottet noterar att i Sidas/Sarecs samarbete med u-länderna ko
kapacitetsbyggande och till forskning kring hållbar utveckling i ett vidare per

Inom ramen för ökenkonventionen (UN Convention to Combat Desertification,
miljökonventionerna från Riomötet 1992) har Sverige inom ramen för EU-sam
effektiviserande reform av konventionens vetenskapliga underorgan, Committee o
(CST), och fått till stånd en fokusering av nätverkens forskningsinriktning.

Det föreligger ännu ett stort behov av att utveckla metoder och bedriva
miljömässigt hållbar utveckling. I de svenska och internationella ansträngn
identifiering av sambandet mellan fattigdom och miljöförstöring. Denna onda cir
de fattigas rättigheter och resurser stärks.

På vattenområdet bidrar Sverige dels till planeringen av utnyttjande av gem
södra Afrika, dels till Global Water Partnership (GWP), vars syfte är att bidr
med världens färskvattenresurser genom nätverksbyggande och utbyte av erfare
främjas hållbar utveckling bl.a. genom det regionala rådgivningsorganet RELMA,
Unit, i Kenya.

Inom EU verkar Sverige för att det samlade utvecklingssamarbetet skall genom
hållbar utveckling. Sverige verkar även för förstärkt fältrepresentation inom E
dialogen med myndigheter och folkrörelser i u-länderna kan stärkas.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U233 (kd) yrkande 4

Humanitärt bistånd och konfliktförebyggande

Det humanitära biståndet tillhör Sidas största verksamhetsområden. Huvud
biståndet för år 2000 kanaliserades, enligt propositionen, via svenska och i
organisationer och FN-systemet.

Den geografiska fördelningen av de humanitära insatserna överensstämmer i stor
med två undantag. Det humanitära biståndet i Europa har minskat från 20 % till
att det humanitära stödet till västra Balkan övergått till andra utvecklings
Afrika har fortsatt att minska från 45 % år 1998 till 31 % år 2000 av det human

Övergrepp mot civilbefolkningen fortsätter att prägla dagens väpnade konfli
effektiva humanitära insatser. Detta tillsammans med allt oftare förekommande
hjälparbetare ställer krav på de humanitära organisationerna att se över si
konfliktanalyser samt att avdela resurser för säkerhetsåtgärder. En effekti
humanitära aktörerna är av särskild vikt. FN:s kontor för humanitär samordn
arbetet med att samordna humanitära insatser i komplexa situationer.

Stöd till svenska enskilda organisationers utvecklingssamarbete

I propositionen understryks att ett huvudmål för svenskt bistånd är att fr
livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle i utvecklingsländerna. Detta ka
samarbete och erfarenhetsutbyte mellan svenska enskilda organisationer och loka
länderna. Sida skall verka för att de svenska enskilda organisationerna be
kunskapsuppbyggnad samt lokal kompetensutveckling.

Merparten av delposten finansierade år 2000 utvecklingsinsatser i drygt 10
svenska organisationer med vilka Sida bedriver ett långsiktigt samarbete basera

Utvecklingssamarbete genom enskilda organisationer

Miljoner kronor
--------------------------------------------------------------
1999 2000
--------------------------------------------------------------
Svenska enskilda organisationer 1 494 1 615
--------------------------------------------------------------
Lokala och internationella 1 059 1 297
enskilda organisationer
--------------------------------------------------------------
Summa 2 553 2 912
--------------------------------------------------------------
Under 2000 har en arbetsgrupp med representanter för Sida och svenska enskil
organisationers stöd till organisations- och kapacitetsutveckling av sama
riktlinjer för informationsinsatser i samarbete med enskilda organisationer ut
beredningsprocessen utvecklats och i dialog med organisationerna har riktlinjer

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Utan ett starkt civilt samhälle kan aldrig en långsiktig stabil demokratisk
2001/02:U229 (c) yrkande 23 betonar att folkrörelserna, de enskilda organisatio
trossamfunden spelar en viktig roll i denna utveckling. I yrkande 30
folkrörelsernas betydelsefulla roll i det internationella utvecklingssamarbetet
bland annat i form av biståndsinsamlingar, vilket stärker det svenska biståndet
att enskilda organisationer ofta har väl så goda förutsättningar som statliga o
bistånd och kräver ökade resurser för detta samarbete. Sveriges bistånd genom å
internationella biståndet i vissa fall skapat ett beroende hos en del mottagarl
lämpliga projekt och detta har skadat förtroendet för utvecklingssamarbetet.
yrkande 3 anser att det skall ställas krav på ett effektivt bistånd
utvecklingssamarbetet. Det är viktigt att det finns tydliga instrument vad g
uppföljning.

Utskottet delar i stort de synpunkter som förs fram om att svenska enskilda
spela en viktig roll i uppbyggnaden av det civila samhället i u-länderna, ge
länderna. Utskottet har tidigare i detta betänkande uppmärksammat påpekandet at
beaktande av en bred analys av situationen i samarbetslandet och att det i
använda icke-statliga kanaler. Det valet har Sverige gjort avseende samarbete m
stödja förändringsagenter inom i sig icke-demokratiska miljöer.

I kommittémotion 2001/02:U328 (fp) yrkande 24 framhålls att folkrörelsern
mobilisera folkligt stöd för utvecklingsarbetet. De stora frivilliga biståndsor
de blivit s.k. ramorganisationer. Motionärerna menar att gruppen av ramorganisa
kunna tillkomma. Anslaget till de enskilda organisationerna bör därfö
budgetpropositionen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om enskilda organisationers viktig
där det kanske viktigaste bidraget är att främja demokratisering och utveckla d

Utskottet menar dock att den tidigare spridda uppfattningen om enskilda organ
effektiva biståndsadministratörer än staten i dag ersatts av en mera nyanserad
möjligheter att åstadkomma förändringar. En närmare samordning med utve
fattigdomsminskning kan bidra till mer långsiktiga förändringar.

Utskottet menar att i och med att det totala anslaget till internationell
kommande år kommer möjligheterna att anvisa högre anslag till enskilda organ
utskottet ser som angeläget. Detta medför att utskottet nu inte ser behovet av

Med vad som ovan anförts avslår utskottet motion 2001/02:U328 (fp) yrkande
2001/02:U229 (c) yrkandena 23 och 30 samt 2001/02:U231 (kd) yrkande 3 kan besva

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 4 framhålls att Sveriges bistånd till Kuba
till grupper som arbetar för ett demokratisk Kuba med respekt för de mänsklig
en demokratiskt tveksam regim, eller då risken är stor att insatsmedel
biståndsinsatser främst kanaliseras via och till enskilda icke-statliga org
samhället.

Vad gäller det svenska stödet till Kuba så anser utskottet att detta skall kana
myndigheter och organisationer. Exempel på det senare är seminarier med högre
är utskottets meningen att insatser i Kuba bör komplettera varandra oc
helhetsperspektiv.

Därmed avstyrker utskottet motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 4.

De enskilda organisationernas kunskaper, erfarenheter och kompetens kan med för
och genomförandet av såväl nationella som internationella biståndsinsatser. Mo
yrkande 25 att samråd med de enskilda organisationerna bör ske kontinuerligt i
med landstrategiarbetet.

Utskottet har inhämtat att de samrådsgrupper för dialog mellan UD och ensk
tillbaka fortsätter sina regelbundna möten. Utskottet konstaterar att Fol
policydialog mellan regeringen och enskilda organisationer, vilket sammankalla
EU:s utvecklingsråd äger rum två gånger per år med Liaison Committee. Enskilda
samråd varje år inför möten i FN:s kommission för mänskliga rättigheter.

Vidare har bl.a. diskussionerna i samband med WTO-förhandlingarna intensifiera
Dialogforum.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 2

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 12 framhålls att en del av problem
länder kan avhjälpas genom att kanalisera biståndet till andra parter än de sk
bör därför gå till frivilligorganisationer.

Utskottet delar motionärernas syn på att korruption är ett stort utvecklings
väsentlig för utvecklingssamarbetets olika delar. Stödet till samarbetslandets
är viktigt.

Genom utvecklingssamarbetet kan arbetet för att stävja korruption främjas
samhällen med starka granskande institutioner, t.ex. antikorruptionsmyndigheter
stöd till arbetet med internationell normutveckling, t.ex. det arbete so
bedriver. Korruption kan även förhindras genom rutiner i den bilaterala bistån
slöseri av biståndsmedel. I länder där risken för korruption är särskilt påtagl
arbetet, t.ex. genom att undvika budgetstöd och genom hårdare krav på revision.

De enskilda organisationernas arbete fungerar som ett viktigt komplement där
uppbyggnaden av ett livskraftigt civilt samhälle i utvecklingsländerna. Utskot
uppfattning att en del av problemen med bistånd till korrumperade och missköt
en ökad andel av biståndet till enskilda organisationer. Bistånd bör på ett kre
och genom kopplingar mellan bilateralt och multilateralt agerande men inte, so
stat-samarbete under svåra förhållanden vad gäller t.ex. demokrati, mänskliga r

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U311 (m) yrkande 12

Information, rekrytering och resursbasutveckling

Målet för informationsverksamheten är att öka kunskaperna om och intresset f
utvecklingssamarbete hos svenska folket samt att främja en debatt om dessa fråg

Sedan mitten av 1990-talet har den svenska opinionen för utvecklingssamarbe
utvecklingsfrågorna kommit allt högre upp på den politiska och mediala agendan
det multilaterala utvecklingssamarbetet förbättras. Detta gäller in
utvecklingssamarbete. Det är också viktigt att ge svenska enskilda organisation
den europeiska som den multilaterala arenan.

Målet för verksamheten inom rekrytering, resursbasutveckling och utbildnin
kvalificerad svensk personal i prioriterade internationella organisationer samt
av den svenska resursbasen. Vidare skall utvecklingen av resursbas och utnyttja
och mänskliga rättigheter ges hög prioritet.

Kompetens- och kapacitetsutveckling bör prioriteras även i fortsättningen.
utbytesprogrammet Linnaeus-Palme inrättats. Detta finansieras från Sid
programkontoret för utbildningsområdet. Programmet möjliggör en stipendie- och
vid svenska universitet och högskolor samt motsvarande institutioner i utveckli

Övrigt

Propositionen (avsnitt 3.5.4)

Från anslagsposten Övrigt finansieras gäststipendie- och utbytesverksamhet
organisationer, utredningar, Svenska institutet i Alexandria och kapitaltillsk
nyinrättade centret i Istanbul kommer att finansieras under anslagsposten. Vid
reservationer som finns under anslagsposten.

Anslagsposten 1.3 Övrigt

Tusental kronor
-----------------------------------------------------
Budget 2001 Beräknat
2002
-----------------------------------------------------
1 Gäststipendie- och 12 500 12 500
utbytesverksamhet genom
Svenska institutet
-----------------------------------------------------
2 Utredningar m.m. 30 500 11 000
-----------------------------------------------------
3 Övriga insatser 39 884 11 552
-----------------------------------------------------
4 Svenska institutet i 10 000 10 000
Alexandria
-----------------------------------------------------
5 Centret i Istanbul - 12 000
-----------------------------------------------------
Summa 92 884 57 052
-----------------------------------------------------
Resultatbedömning

Propositionen (avsnitt 3.6)

Det svenska utvecklingssamarbetet verkar i en miljö där en mängd olika faktor
det vara svårt att särskilja det svenska bidraget med avseende på biståndsmål
utvecklingssamarbetet. Kontinuerlig metodutveckling och lärdomar från tidiga
utvecklingsfrågor (EGDI) berörs centrala problem för utvecklingssamarbetets egn

I Sveriges internationella utvecklingssamarbete, Årsbok 2001 kommer en utförlig

Fattigdomsbekämpning står i dag i fokus för såväl det svenska som det intern
internationella målet att halvera andelen fattiga i världen till 2015. Al
internationella metoddiskussionen bl.a. om biståndets effektivitet. Ett exempe
att avbinda biståndet.

I arbetet med att minska fattigdomen har landspecifik kunskap en central roll.
för de fattigaste länderna erbjuds de en möjlighet till ökat handelsutbyte med
för de utvecklingspolitiska målen visar på vikten av att fortsätta arbetet med
handelsfrågorna blivit en naturlig del av utvecklingsagendan.

Landstrategierna är det viktigaste instrumentet för styrning av utvecklingssam
landstrategiprocessen. Sverige har systematiskt verkat för att fattigdomsbekämp

Också inom FN:s operativa verksamhet har frågorna om fattigdom fått högre pr
stöd till reformeringen av FN:s utvecklingssamarbete. Detta gäller särskilt sam
finansieringssystem med resultatbaserade budgetar. Resultatredovisningar om eff

Grunden för fattigdomsbekämpning är en stabil tillväxt som når de fattiga.
möjlighet att både bidra till och ta del av tillväxten. Resurstillväxt är ett
beslutsprocesser som kunskaps- och hälsomässiga förutsättningar att delta.

Ett gott styrelseskick med en öppen offentlig förvaltning är av centr
infrastruktur en viktig komponent. Sverige stöder reformer på dessa områden såv
fördubblats. Insatserna för återuppbyggnad av infrastruktur efter katastrofer e

De flesta länder har numera uppnått formell politisk självständighet. Ekonomisk
allmänna trenden har varit att de länder som öppnat sig mest för världshand
arbete att dra nytta av globaliseringen. Sverige verkar för ökat marknadstillt
Stöd ges även för att förbättra u-ländernas möjligheter att föra en handelspoli

Ekonomisk tillväxt och en jämnare fördelning av inkomster och tillgångar s
samarbetsländerna.

För att främja och stärka demokratin stöds såväl statliga strukturer och instit
mellan det civila samhället och staten och koncentreras alltmer till statliga i
bidrar såväl till effektiv användning av staternas resurser som till att bygga

Sidas handlingsprogram för hållbar utveckling har i princip genomförts
miljökonsekvensbedömning och utbildningsinsatser har bidragit till att miljöas
miljökonsekvensbedömning på Sveriges lantbruksuniversitet.

Utvecklingssamarbetet inriktas på att motverka könsbaserad diskriminering och p
fördjupa demokratin och främja en hållbar utveckling. Sverige bedriver ett ak
utgångspunkt för analys och åtgärder i all utvecklingsplanering.

Utvärderingsverksamheten vid Sida

Propositionen (avsnitt 3.6.2)

I propositionen konstateras att utvecklingssamarbetet pågår i en komplex
utveckling. Denna komplexitet begränsar möjligheterna att bedöma vilka faktiska
till. Stora ansträngningar görs för att systematiskt följa upp insatserna.

Sverige var under 2000 föremål för en genomgripande granskning genom OECD:s utv
politik inom utvecklingssamarbetet. DAC:s granskningsrapport presenterades i ok

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 27 framhålls att i en verksamhet som interna
är hög. Samtidigt som krav ställs på ett ökat bistånd, måste krav ställas på at
stor betydelse, liksom att gjorda utvärderingar genomsyrar kommande verksamhet.

Utskottet konstaterar att riksdagen till följd av betänkande 1999/2000:UU2 (m
för hur den utvärderingsverksamhet som finns utanför biståndsförvaltningen kan
2001. Med anledning av arbetet i den pågående parlamentariska utredningen
avvakta med en sådan redovisning. Uppdraget kommer därför att avrapporteras i
regeringen gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga tillgången på utvärdering

Enligt utskottets bedömning är det väsentligt att Sida besitter egen kvalificer
bedrivs inom Sida genomförs av externa, fristående utvärderare. När en översy
organisatoriska överväganden måste göras.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 2

Budgetförslag

Propositionen (avsnitt 3.8)

Anslaget 8:1 Biståndsverksamhet består av tre anslagsposter: Multilateralt utve

Inom anslagsposten 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete disponerar Sida en r
ramen från 160 miljoner kronor till 180 miljoner kronor. Höjningen syftar till

Anslagsutveckling

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
2000 Utfall 13 930 000 3 359 648 171
Reservation
------------------------------------------------------------
2001 Anslag 13 396 884 Utgiftsprognos 15 398 000
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 13 796 752
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat16 289 283
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat18 560 044
------------------------------------------------------------
Anslaget 8:1 Biståndsverksamhet

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
Budget 2001 Beräknat 2002
------------------------------------------------------------
1.1 Multilateralt 3 917 000 4 184 700
utvecklingssamarbete
------------------------------------------------------------
1.2 Bilateralt 9 387 000 9 555 000
utvecklingssamarbete
------------------------------------------------------------
1.3 Övrigt 92 884 57 052
------------------------------------------------------------
Summa 13 396 884 13 796 752
------------------------------------------------------------
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

För det multilaterala utvecklingssamarbetet beräknas nya förpliktelser ingås år

Inom det multilaterala utvecklingssamarbetet föreslås regeringen få ikläda stat
utfästelser uppgår till högst 9 482 miljoner kronor för år 2002.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser inom det multilaterala utvecklingssam

Miljoner kronor
-------------------------------------------------------------
| |2000 |2001 |2002 |2003 |2004 |
| |utfall|prognos |beräknat|beräknat|
beräknat |
-------------------------------------------------------------
|Utestående | | | | | |
|förpliktelser vid |7 854 | 6 839 | 5 779 | - | - |
|årets början | | | | | |
-------------------------------------------------------------
|Nya förpliktelser |1 040 | 593 | 5 635 | | |
| | | | | - | - |
-------------------------------------------------------------
|Infriade |2 055 | 1 653 | 1 932 | 2 039 | 1 978|
|förpliktelser* | | | | | |
-------------------------------------------------------------
|Utestående | | | | | |
|förpliktelser vid |6 839 | 5 779 | 9 482 | - | - |
|årets slut | | | | | |
-------------------------------------------------------------
|Erhållen/föreslagen| | | | | |
|bemyndiganderam |8 386 | 8 511 | 9 482 | - | - |
-------------------------------------------------------------
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser

Bemyndiganderamen inom det bilaterala utvecklingssamarbetet baseras fr.o.m. 200

Sammanlagt för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet, multi- och bilateralt utvecklin

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser inom det bilaterala utvecklingssamarbe

Miljoner kronor
-------------------------------------------------------------
| |2000 |2001 |2002 |2003 |2004 |
| |utfall|prognos |beräknat|beräknat|
beräknat |
-------------------------------------------------------------
|Utestående | | | | | |
|förpliktelser vid |8 070 | 6 996 |12 838 | - | - |
|årets början | | | | | |
-------------------------------------------------------------
|Nya förpliktelser | | | | | |
| |4 321 |10 000 |12 000 | - | - |
-------------------------------------------------------------
|Infriade |5 560 | 4 158 | 8 372 |10 984 | 5 482|
|förpliktelser* | | | | | |
-------------------------------------------------------------
|Utestående förpliktelser|| | | | |
|vid årets slut |6 996 |12 838 |16 466 | - | - |
-------------------------------------------------------------
|Erhållen/föreslagen| | | | | |
|bemyndiganderam |27 657|20 000 |16 466 | - | - |
-------------------------------------------------------------
*Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser

Utskottets överväganden

Regeringen begär i propositionen 2001/02:1 yrkande 2 bemyndigande att göra utfä

Utskottet anser att riksdagen bör lämna bemyndigande för de utfästelser och åta

Biståndsförvaltning

Propositionen (avsnitt 3.8.2)

I Sidas budgetunderlag för 2002 visar myndigheten på olika sätt hur biståndet u

Anslagsutvecklingen - Sida

Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
2000 Utfall 438 848 Anslagssparande 19 996
-------------------------------------------------------------
2001 Anslag 451 213 470 600
Utgiftsprognos
-------------------------------------------------------------
2002 Förslag 485 814
-------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 493 6411
-------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 503 0672
-------------------------------------------------------------
1 Motsvarar 481 814 kr i 2002 års prisnivå.

2 Motsvarar 481 814 kr i 2002 års prisnivå.
Regeringen beslöt den 17 maj 2001, efter förslag från Sida, att ombilda Sida Sa

Genom placeringen av institutet i Härnösand bibehålls en expanderande verksamhe

Anslagsutvecklingen - Nordiska Afrikainstitutet

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
2000 Utfall 12 998 Anslagssparande 326
------------------------------------------------------------
2001 Anslag 10 914 11 240
Utgiftsprognos
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 11 256
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 11 5301
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 11 7392
------------------------------------------------------------
1 Motsvarar 11 256 kr i 2002 års prisnivå.

2 Motsvarar 11 256 kr i 2002 års prisnivå.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U249 (m) framhålls att UNDP ställer krav på mottagarländer av

Utskottet konstaterar att Sveriges bistånd kanaliseras till ungefär två tredjed

Därmed avstyrker utskottet motion 2001/02:U249 (m) yrkandena 1 och 2.

I motion 2001/02:U258 (v) framhålls att jämställdhet mellan kvinnor och män ino

Utskottet konstaterar att jämställdhet är ett biståndsmål och jämställdhetsarbe

Utskottet har inhämtat att det inom Sida finns en jämställdhetsplan som kontinu

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U258 (v) kan besvar

I motion 2001/02:U267 (m) yrkande 1 framhåller motionärerna att svenskt bistånd

Utskottet konstaterar en översyn av Sidas verksamhet genomförs i den pågående p

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U267 (m) yrkandena

I kommittémotion 2001/02:U328 (fp) yrkande 13 framhålls att utvecklingsbistånde

Utskottet delar motionärernas uppfattning att såväl kvalitet som effektivitet i

Utskottet menar att biståndet bara kan vara effektivt i en miljö som främjar ut

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkandena

I kommittémotion 2000/01:U351 (kd) yrkande 7 föreslås att ett civilt och militä

Utskottet har inhämtat att Utrikesdepartementet och Sida har ett nära samarbete

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2000/01:U351 (kd) yrkande 7

I flerpartimotion 2001/02:L371 (v, s, c, fp, mp) yrkande 48 krävs att förändrin

Utskottet är av den bestämda uppfattningen att förtryck, diskriminering eller b

Skydd för privatliv och personlig säkerhet samt förbud mot diskriminering på gr

I de senaste årens regleringsbrev för Sida har angivits att de senaste årens sk

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:L371 (v) yrkande 48
Politikområdet 9 Samarbete med Central- och Östeuropa

Propositionen (avsnitt 4 )

Propositionens huvudsakliga innehåll

Politikområdet 9

Politikområdet 9 Samarbete med Central- och Östeuropa består av utvecklingssama

Politikens mål och inriktning

Riksdagen beslutade i juni 2001 om ett nytt program för samarbetet med Central-

Enligt detta program styrs samarbetet av tre riktlinjer: att främja EU-anpassni

Med samarbetsländernas behov som utgångspunkt skall insatserna inriktas på såda

Samarbetet skall främst inriktas på Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Ukrai

Relationerna till länderna i Central- och Östeuropa är enligt budgetproposition

Det svenska EU-ordförandeskapet under våren 2001 har enligt budgetpropositionen

En utförlig beskrivning av inriktningen av utvecklingssamarbetet med Central- o

Samarbetets huvudområden

Gemensam säkerhet

Målet är att främja den gemensamma säkerheten i Östersjöregionen, inom såväl de

- säkerhetspolitisk kompetens,
-
- demokratiskt totalförsvar,
-
- fredsfrämjande insatser,
-
- miljöinsatser i samband med militär verksamhet,
-
- icke-spridning av massförstörelsevapen,
-
- gränsbevakning och insatser för stärkt yttre gränskontroll,
-
- asyl- och migrationspolitisk kompetens och
-
- beredskap för olyckor och katastrofer.
-

Demokratins fördjupning

Målet för samarbetet skall vara att fördjupa demokratin genom att bidra till at

Ekonomisk omvandling

Stödet till kandidatländerna på det ekonomiska området förutses kunna minska fr

Social trygghet

Stödet till den sociala sektorn förväntas vara fortsatt stort under det kommand

Miljö

Det svenska stödet inriktas främst på att förbättra miljön i och omkring Östers

Utbildning och forskning

Samarbete på utbildnings- och forskningsområdet är ett viktigt verktyg för att

Jämställdhet

Samarbetet skall utformas så att det bidrar till ökad jämställdhet mellan kvinn

Regionalt samarbete

Sverige bidrar till och har positiva erfarenheter från regionalt samarbete i nä

Det EU-relaterade utvecklingssamarbetet

Sverige verkar aktivt för att underlätta anpassningsprocessen i kandidatländern

Insatser inom och utom politikområdet

För att främja tillväxt och sysselsättning i Sverige genom näringslivsinriktade

År 2000 utsågs av regeringen till "Baltiska ländernas år". Det skedde i syfte a

Viktiga insatser görs också i de länder i Central- och Östeuropa som enligt OEC

Swedfunds framtida verksamhet i Central- och Östeuropa har varit föremål för en

Resultatbedömning

I budgetpropositionen redovisar regeringen en resultatbedömning av de insatser

- att främja en säkerhetsgemenskap,

- att fördjupa demokratins kultur,

- att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling och

- att stödja en miljömässigt hållbar utveckling.

Allt utvecklingssamarbete skall även präglas av ett jämställdhetsperspektiv.

Totalbeloppet för beslutade insatser år 2000 minskade med ca 17 % jämfört med 1

Stödet till en socialt hållbar ekonomisk omvandling utgör fortfarande det störs

Sammanfattningsvis är det regeringens bedömning att de insatser som genomförts

Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna a

Budgetförslag

Anslaget 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa omfattar anslagsposterna Sama

Eftersom samarbetet med Central- och Östeuropa är ett tvåårigt program som temp

Anslagsöversikt för Samarbete med Central- och Östeuropa

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
Anvisat Beräknat
2001 2002
------------------------------------------------------------
9:1 Samarbete med Central- och
Östeuropa
------------------------------------------------------------
9:1.1 Samarbete med Central- och
Östeuropa genom Sida 610 000 492 000
------------------------------------------------------------
9:1.2 Samarbete med Central- och
Östeuropa genom Svenska 54 000 98 000
institutet
------------------------------------------------------------
9:1.3 Bidrag till Stiftelsen 4 636 -
Östekonomiska Institutet
------------------------------------------------------------
9:1.4 Övriga bidrag till samarbetet
med Central- och Östeuropa 196 364 159 000
------------------------------------------------------
Summa anslag 9:1
865 000 749 000
------------------------------------------------------------
9:2 Avsättning för förlustrisker vad
avser garantier för finansiellt 35 000 1 000
stöd och exportkreditgarantier
-----------------------------------------------------
Summa anslag B 900 000 750 000
-----------------------------------------------------
För anslaget 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa föreslås regeringen få ik

Samarbetet med Central- och Östeuropa genom Sida

Regeringen bedömer att Sidas insatser är av stort värde för samarbetsländerna o

Samarbetet med Central- och Östeuropa genom Svenska institutet

Regeringen anser att Svenska institutets insatser för en fördjupning av demokra

Övriga bidrag till samarbetet med Central- och Östeuropa

I denna anslagspost ingår bl.a. medel för samarbete och stöd på det kärnteknisk

Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och expor

Länderna i Central- och Östeuropa har haft behov av finansiellt stöd för att på

Under perioden 1991/92-1994/95 har Sverige gjort utfästelser om betalningsbalan

Genom det svenska medlemskapet i EU deltar Sverige fr.o.m. år 1995 i EU:s gemen

Den särskilda exportkreditgarantiramen

Riksdagen beslutade år 1993 att inrätta en särskild exportkreditgarantiram för

Omfattningen av den särskilda garantiverksamheten har väsentligt gått tillbaka.

Regeringen bedömer att det kan finnas fortsatt behov av en särskild exportkredi

Regeringen understryker vikten av att Exportkreditnämnden vidtar åtgärder för a

Det är särskilt angeläget att omfattningen av eventuell ytterligare skaderegler

Mot bakgrund av vad som har anförts om utvecklingen av efterfrågan på garantier

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Politikens omfattning och inriktning

Inriktningen av det svenska stödet till Central- och Östeuropa behandlas i moti

Utskottet konstaterar att Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Östeur

Som framhålls i motionen går utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa n

Utvecklingssamarbetet med Ryssland har utvidgats de senaste åren. Ökningen har

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkandena 13 o

Stödet till Vitryssland har varit en radikal föregångare för framtidens demokra

Utskottet konstaterar att det Vitrysslandsprogram som åsyftas i motionen samord

Utskottet noterar att regeringen tillmäter programmet stor vikt. I särpropositi

De svenska organisationerna kommer även under de närmaste åren att befrias från

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 8 kan

Stöd till Vitryssland föreslås även i motion 2001/02:U324 (mp). Enligt motionen

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är angeläget med bistånd för so

På grund av det auktoritära styre som råder i Vitryssland har Sveriges och EU:s

Sida har sedan 1996 stött två projekt i samarbete med Socialhögskolan i Stockho

Inom det omfattande program som Sverige har för samarbete mellan svenska och vi

Även inom EU uppmärksammas Tjernobylolyckans konsekvenser och den sociala situa

EU har också ett pågående stödprogram för det civila samhället på 5 miljoner eu

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U324 (mp) kan besvaras.

Demokrati

Svensk utrikes- och biståndspolitik bör mer konsekvent än hittills inriktas på

Utskottet noterar att "demokratins fördjupning" utgör ett av sex huvudområden i

I sitt betänkande 2001/01:UU9 Utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa

...förutsätter varandra och är ömsesidigt samverkande. Respekt för de mänskliga

Utskottet vidhåller denna sin uppfattning. Därmed avstyrker utskottet motion 20

I motion 2001/02:U268 (c) yrkande 8 sägs att samarbetet inom ramen för EU:s nor

Utskottet konstaterar att EU:s nordliga dimension omfattar Europeiska unionen o

Vissa åtgärder bör ändå, enligt utskottets mening, kunna bidra till att utveckl

I handlingsplanen framhålls också att "Europeiska unionen och dess partnerlände

Utskottet utgår därmed från att stärkande av demokratin och ett framväxande sta

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U268 (c) yrkande 8 kan

Insatser för barn och andra sociala frågor

I kommittémotion 2001/02:U312 (m) yrkande 7 föreslås att det svenska stödet bör

Utskottet noterar att social trygghet är ett av de sex mål som i enlighet med d

Utskottet har vidare inhämtat att Sverige i samarbete med Världsbanken har bidr

förvaltning och socialtjänst på kommunal nivå har genomförts i Litauen.

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkande 7 kan

I motion 2001/02:U312 (m) yrkande 10 föreslås att det svenska östbiståndet skal

Utskottet noterar vad som framhålls i proposition 2000/01:119 Europa i omvandli

Sverige stöder det nordisk-baltiska tuberkulosprojektet NO-TB-BALTIC med 13 mil

Utskottet finner dessa projekt mycket angelägna och välkomnar att stödet till d

Med vad ovan anförs finner utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkande 10 kan

I flera motioner belyses de sociala problem som särskilt drabbar många barn och

I motion 2001/02:U310 (s) framhålls att stödet till länderna i närområdet bör h

Utskottet har i likhet med motionärerna uppmärksammat att förhållandena för bar

Enligt utskottets mening är det av yttersta vikt att bidra till att skapa trygg

Ett flertal insatser med specifik inriktning på barn har genomförts inom ramen

Tonvikten har legat på systemförändringar i de sociala skyddsnäten, socialarbet

Utskottet konstaterar vidare att insatser för särskilt svaga grupper som kvinno

Sveriges engagemang för att bekämpa människohandel - i synnerhet vad gäller kvi

Det svenska EU-ordförandeskapet första halvåret år 2001 ägnade stor kraft åt at

Utskottet noterar också att frågan om handel med kvinnor lyfts upp på dagordni

De nordiska och baltiska jämställdhets- och justitieministrarna har även kommit

Sverige lämnar betydande stöd till bl.a. Internationella migrationsorganisation

De baltiska staterna bör enligt utskottets uppfattning bli EU-medlemsländer sen

Med det anförda anses motionerna 2001/02:U309 (s), 2001/02:U310 (s) samt 2001/0

I motion 2001/02:U327 (kd) yrkande 6 krävs att Sverige verkar för att flickor o

Utskottet konstaterar att utgångspunkten för svenskt utvecklingssamarbete inom

Det svenska utvecklingssamarbetet inom utbildningssektorn har som mål att uppnå

En prioritering av grundläggande utbildning, särskilt för eftersatta grupper, b

Utskottet finner det även angeläget att undanröja hinder för skolgång, vilken b

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U327 (kd) yrkan

Miljö- och folkhälsofrågor

I motion 2001/2002:U268 (c) yrkande 3 föreslås ökade svenska insatser för kärns

Utskottet hänvisar inledningsvis till vad det tidigare anfört med anledning av

Utskottet framhåller vidare att det fäster stor vikt vid att också Barentsområ

På området använt kärnbränsle och radioaktivt avfall är det ett svenskt mål att

Sverige är medlem i den under internationella atomenerigiorganet (IAEA) etabler

Avsaknaden av ett fungerande juridiskt ramverk är och har varit ett stort hinde

Med ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U268 (c) yrkande 3 kan besv

I motion 2001/02:U312 (m) understryks behovet av en utbyggd infrastruktur för e

Utskottet erinrar om att det i 1997 års energipolitiska riksdagsbeslut anges at
Sverige aktivt skall verka för en integrering av de nationella energisystemen i

Med ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkande 12 kan bes

Sverige bör vara pådrivande i arbetet med att främja kärnsäkerhet i Central- oc

Utskottet hänvisar inledningsvis till skrivningarna i betänkande 2000/01:UU9, v

Utskottet konstaterar att målet med det svenska kärnsäkerhetsprogrammet är att

Med ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 31 kan be

Östersjöns dåliga miljösituation uppmärksammas i två motioner. I partimotion 20

Utskottet konstaterar med stöd av vad som sägs i proposition 2000/01:119 Europa
radioaktivt slagg i Sillamäe, Estland.

Utskottet noterar vidare att det av budgetpropositionen 2001/02:1, utgiftsområd

Med vad som ovan anförts anser utskottet att partimotion 2001/02:MJ337 (c) yrka

I motion 2001/02:U312 (m) yrkande 17 föreslås att Östersjömiljarden bör upplösa

Utskottet konstaterar att avsikten med den första Östersjömiljarden var att stä

Hösten 1998 fattade riksdagen beslut om en andra Östersjömiljard som skall anvä

Utskottet har inhämtat följande angående de rutiner som tillämpas för fördelnin

Samrådsmöten hålls kontinuerligt mellan Östersjömiljardsekretariatet, Sida och

I enlighet med regleringsbrevet lämnas årligen en lägesrapport, som grundas på

Utskottet noterar att Riksdagens revisorer genomfört en granskning av hur den e

Utskottet har utförligt behandlat en liknande motion i sitt betänkande 2000/01:

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrks motion 2001/02:U312 (m) yrkan

Stöd till svenska företag kan knappast anses höra hemma inom ramen för öststöde

Det är ännu för tidigt att som regeringen föreslår skära i anslaget för stöd ti

Utskottet konstaterar att propositionens förslag för anslag 9:1 ligger i linje

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkande 19

Baltic University Programme - Östersjöuniversitetet - bör garanteras en mer lån

Utskottet har inhämtat att huvudfinansiärer för Baltic University Programme har

Då det ansågs angeläget att verksamheten vid Baltic University Programme ej avs

Utskottet konstaterar att frågan om fortsatt finansiering för Baltic University

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:Ub423 (m, s, v, kd,

I proposition 2001/02:1 yrkande 4 föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen

Utskottet tillstyrker proposition 2001/02:1 yrkande 4.

I proposition 2001/02:1 yrkande 5 föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen

Utskottet anser det angeläget att Sverige genom utfärdande av statliga kreditga

Utskottet tillstyrker därför proposition 2001/02:1 yrkande 5.

Reservationer

1. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (kd)
av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i rese

Ställningstagande

Vi anser att det är angeläget med en snabbare återgång än vad som föreslås i bu

Vi anser att Sverige bör ta ett större ansvar och att enprocentsnivån för inter
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

2. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i rese

Ställningstagande

Jag anser att de kraftiga nedskärningar av biståndsanslagen den socialdemokrati

Jag kan inte acceptera att biståndet, enligt regeringens förslag, endast skall
Vi menar att en successiv och konsekvent höjning bör inledas omedelbart, med bö
Det multilaterala biståndet bör tilldelas 348 miljoner kronor utöver regeringen
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

3. Koncentration av biståndet till Afrika och utformningen av biståndet i u-lan

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i rese

Ställningstagande

Afrika är den del av världen där fattigdomen fortfarande ökar. Därför bör svens

Vi anser att utformningen av biståndet sker bäst i u-landsmiljö. För att bättre
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

4. Demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet (punkt 11) (kd)

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi anser att det övergripande målet för Sveriges internationella utvecklingssam

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

5. Demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet (punkt 11) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Jag anser att demokratimålet skall vara det överordnade bland målen för utveckl

Demokrati medför positiva effekter som gynnar utvecklingen i landet. Utan demok
Jag menar att demokrati och respekt för mänskliga rättigheter också har ett ege
I dag är fattigdomsbekämpning det övergripande målet för svensk biståndspolitik
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

6. Formerna för bistånd till totalitära stater (punkt 12) (c, fp)

av Marianne Andersson (c) och Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse::

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi anser att biståndsdialogen måste vara ett kraftfullt instrument för att främ
tagarländerna att biståndets omfattning och inriktning kan påverkas av hur demo

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

7. OSSE:s verksamhet (punkt 48) (v)

av Lars Ohly och Murad Artin (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde ha följande lydelse:

48. Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen vad som framförs i res

Ställningstagande

Som framgår av de två senaste regeringsskrivelserna om OSSE:s verksamhet, från

I den senaste skrivelsen redogörs för den omfattande och varierande fältverksam

Mycket återstår naturligtvis att göra. Ett exempel är att förbättra dialogen me

I exemplet ovan pekar vi på IT-resurser, men det kan självfallet gälla en mängd
Vi föreslår att rikdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fram

8. En afrikansk säkerhetsordning (punkt 49) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde ha följande lydelse:

49. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi konstaterar att krig utgör ett stort hinder för utveckling. Förutom etablera

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

9. EU:s biståndspolitik (punkt 59) (v, mp)

av Lars Ohly, Murad Artin (båda v) och Marianne Samuelsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 59 borde ha följande lydelse:

59. Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen vad som framförs i res
1-4.

Ställningstagande

Europeiska unionen är en av världens största enskilda biståndsgivare. År 1999 u

EU:s bistånd är med internationella mått mätt stort. Just storleken på bistånde
Vi menar att det finns projekt som skötts bra och lett till goda resultat, men
Flera kommissionärer, flera generaldirektorat och mängder av kommittéer och exp
Vi menar att hela strukturen för EU:s bistånd bör ändras så att medlemsstaterna
Det viktigaste EU och övriga västvärlden kan göra är emellertid inte att öka el
Inom jordbrukspolitiken är exportsubventionerna det som i första hand borde änd

EU borde låta en oberoende expertgrupp, där även NGO:er finns representerade, g

Det är väl känt att kvinnor oftast har det hårdaste arbetet och tyngsta ansvare

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

10.Länderval och landramar inom biståndet (punkt 62) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 62 borde ha följande lydelse:

62. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi anser att nuvarande system med landramar bör avskaffas till förmån för ett a

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

11.Länderval och landramar inom biståndet (punkt 62) (c)

av Marianne Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 62 borde ha följande lydelse:

62. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Jag anser att fokuseringen på landramar och stat-till-stat-samarbete direkt ell

Jag noterar att vissa förändringar i positiv riktning ägt rum de senaste åren i

Enligt min mening återstår därför mycket att göra. Framför allt är det dags för

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

12.Tillsättning av en utredning för att sätta in hiv/aids i ett säkerhetspoliti

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 79 borde ha följande lydelse:

79. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi anser att medvetenheten måste öka om riskerna med den hiv/aids-epidemi som f

Vi anser därför att det finns anledning att, inom ramen för det vidgade säkerhe
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bör därför, inom ramen för den uppdrag
Vad som ovan anförts om utredning där hiv/aids sätts in i ett säkerhetspolitisk
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

13. Resurserna till det globala hiv/aids-arbetet (punkt 80) (kd)

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 80 borde ha följande lydelse:

80. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Bekämpningen av hiv/aids kommer att medföra stora ekonomiska uppoffringar och f

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi vi

14.Skuldavskrivningar för de fattigaste länderna (punkt 95) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 95 borde ha följande lydelse:

95. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som framförs i reservation 14. Dä

Ställningstagande

Vi anser att vid sidan av marknadstillträde är skuldsanering den viktigaste frå

Det är föga meningsfullt att ungefär en femtedel av biståndsmedlen återvänder t
Sverige bör ta initiativ till att de högt skuldsatta fattiga ländernas skulder
Av HIPC-ländernas totala skuldbörda på 200 miljarder US-dollar faller - med hän
Självfallet bör skuldsanering inte ske villkorslöst. En utvecklingsinriktad sta
I mycket liknar detta ett konkursförfarande. En ny utvecklingsinriktad statsled

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

15.Enskilda organisationers roll i en demokratisk utveckling (punkt 98) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 98 borde ha följande lydelse:

98. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som framförs i reservation 15. Dä

Ställningstagande

Det civila samhället utgör en av de mest centrala grundpelarna i ett demokratis

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

16.Bistånd till Kuba (punkt 99) (m, kd, c, fp)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors (alla m), Fa

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 99 borde ha följande lydelse:

99. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi konstaterar att Kuba är en av de få kvarvarande kommunistiska diktaturerna i

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

17.Oberoende analyser och utvärderingar av biståndet (punkt 102) (m, kd, c, fp)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors (alla m), Fa

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 102 borde ha följande lydelse:

102. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i re

Ställningstagande

Även om Sidas utvärderingsenhet har stärkts och Expertgruppen för utvecklingsfr
En extern oberoende analys och utvärdering av det svenska biståndet är angeläge
Det avgörande i sammanhanget är att betona vikten av att utvärderingar som har
I en verksamhet som internationellt bistånd är det av särskilt stor betydelse a
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

18.Demokratistöd till Central- och Östeuropa (punkt 113) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 113 borde ha följande lydelse:

113. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i re

Ställningstagande

Sveriges samarbete med länderna i Central- och Östeuropa handlar, som Folkparti

Det viktigaste är att länderna i Central- och Östeuropa så fullständigt som möj
I ett antal av de gamla kommunistiska staterna har övergången till demokrati oc
I Vitryssland har demokratin dock på inga sätt funnit sina former. Yttrande- oc
För alla de central- och östeuropeiska länder som nu genomfört de viktigaste de
För vissa av de gamla östländerna kvarstår behovet av grundläggande insatser fö
Svensk utrikes- och biståndspolitik bör, som framgått ovan, mer konsekvent än h
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

19.Upplösning av Östersjömiljarden (punkt 123) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 123 borde ha följande lydelse:

123. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i re

Ställningstagande

Vi konstaterar att den s.k. Östersjömiljarden hanterats vid sidan av det övriga

Det har enligt en intern utredning på UD visat sig ha funnits betydande brister
Vidare har brister i kontrollen och uppföljningen av projekten påvisats, i form
Socialdemokraterna har numera tvingats erkänna den första Östersjömiljardens be
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra
Särskilda yttranden

1. Anslagen för 2002 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (punkt 1) (m
av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Moderata samlingspartiet framhåller med anledning av anslagen för 2002 under ut

1. Moderata samlingspartiet anser att det svenska biståndssamarbetet bör koncen

Moderaterna anser under anslaget 8:1 Biståndsverksamhet att anslagsposterna Eko
Förslag till riksdagsbeslut: Riksdagen beslutar om budgetförändringar avseende

-------------------------------------------------------
|Tusental kronor | 2002 | 2002|
-------------------------------------------------------
| |Regeringen|
Moderaterna |
-------------------------------------------------------
|8:1 Biståndsverksamhet |13 796 752| -|
| | |2 511 500|
-------------------------------------------------------
|A Traditionellt |14 293 822| -|
| | |2 511 500|
-------------------------------------------------------
| | 0 | +|
| | |1 118 836|
-------------------------------------------------------
|9:1 Samarbete med Central- och | 749 000 | + 50 000|
|Östeuropa | | |
-------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområde 7 |15 043 822| -|
| | |1 342 664|
-------------------------------------------------------
2. Krig föröder mänskligt liv och förhindrar utveckling. Ekonomisk, social och

Moderata samlingspartiet anser att det inom utgiftsområde 7 bör skapas en
Fredsfrämjande verksamhet 1 118 836 000 kr.

3. Östersjömiljarden bör upplösas och medel tillföras det ordinarie anslaget
stödet till Central- och Östeuropa.

Moderata samlingspartiet anser att utgiftsområde 7 anslag 9:1 Samarbete med Cen

2. Anslagen för 2002 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (punkt 1) (f

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 2
uppgå till 0,74 % av BNI, vilket Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpa
regeringarna gjort sedan 1994. Folkpartiet liberalerna håller fast vid att enpr
grundat åtagande mot de fattiga länderna som åter bör uppfyllas snarast möjligt
ekonomiska reformprocesser är det inte svårt att se angelägna ändamål för u-
anslår därför i sitt budgetalternativ 1 728 miljoner kronor till anslaget 8:1 B

De ytterligare 1 728 miljoner kronor som Folkpartiet liberalerna tillför bistån

1. Multilateralt utvecklingssamarbete+ 348 miljoner kronor

De internationella biståndsorganisationerna befinner sig i omvandling och br
problem skall hanteras. Speciellt konflikthantering har under de senaste åre
ökade krav på ett effektivt konfliktförebyggande bistånd.

UNDP + 20 miljoner kronor

FN:s utvecklingsprogram UNDP spelar en central roll inom FN:s utvecklingsverksa

Unicef + 10 miljoner kronor

Barnen måste ges särskild uppmärksamhet i biståndspolitiken. Sverige måste akti
regeringens förslag.

Unifem + 5 miljoner kronor

Arbetet med att främja jämställdhet mellan män och kvinnor skall spela en vikti

UNFPA + 5 miljoner kronor

Folkpartiet liberalerna har under lång tid pläderat för att befolkningsfrågan s
nå ut till alla par i barnafödande ålder måste bidragen från den rika världen f
UNFPA.

WFP + 25 miljoner kronor

FN:s världslivsmedelsprogram, WFP, spelar en viktig roll för länder med akuta f

UNHCR + 63 miljoner kronor

UNHCR spelar en mycket viktig roll i arbetet med att hjälpa flyktingar runt om
arbetsuppgifter. Folkpartiet liberalerna föreslår därför att ytterligare 63 mil

UNRWA + 20 miljoner kronor

Stöd till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar är viktigt för freden

UNAIDS + 60 miljoner kronor

WHO + 5 miljoner kronor

Att förebygga ohälsa och bekämpa sjukdomar är vidare en av biståndets huvuduppg
den enskilt viktigaste överlevnadsfrågan. Sedan aidsepidemin började på
människor, 15-24 år. Miljontals barn blir föräldralösa. Hela samhällen och nati
ett mycket allvarligt och svåråtgärdat sätt. FN:s säkerhetsråd har definierat h
till exempel oerhört viktigt att förebygga hiv/aids genom information om spridn
exempelvis genom att erbjuda gratis eller mycket billiga bromsmediciner. Folkpa
5 miljoner kronor högre än regeringens förslag.

Habitat + 5 miljoner kronor

Biståndsinsatser för att komma åt u-ländernas urbaniseringsproblem är nödvändig

Miljöinsatser + 60 miljoner kronor

Den globala miljön är en överlevnadsfråga för mänskligheten. Sverige bör spela

Konfliktförebyggande insatser+ 50 miljoner kronor

Skall världen lyckas hantera sina konflikter bättre i framtiden måste det ske p

Övriga multilaterala insatser (kvinnor och barn) + 20 miljoner kronor

Folkpartiet liberalerna föreslår att anslaget Övriga multilaterala insatser, dä

2. Bilateralt utvecklingssamarbete+ 1 380 miljoner kronor

Afrika

Under de senaste åren har Afrika skakats av några av de mest förskräckliga konf
på behovet av ett annat styrelseskick än vad som varit gängse. Sveriges rol
understrykas.

Vi förespråkar en något starkare inriktning på södra Afrika. Folkpartiet föres
stater utan flerpartisystem skall dock undvikas. Stöd till dessa stater bör
länder såsom Kenya, Tanzania, Eritrea och Etiopien. Det bilaterala utvecklingss

Asien - 130 miljoner kronor

Mot bakgrund av vår kritiska uppfattning om bristen på demokratisk utveckling f

Latinamerika + 80 miljoner kronor

Sverige har en lång erfarenhet av samarbete med Latinamerika. Då landsstrategie

Särskilda insatser för demokrati och mänskliga rättigheter

+ 600 miljoner kronor

Folkpartiet liberalerna anser att demokrati och mänskliga rättigheter skall gen

Enskilda organisationer + 100 miljoner kronor

Det bistånd som förmedlas via enskilda organisationer har stor betydelse bl
ekonomiskt. Enskilda organisationer har vidare en särskild roll att spela som
bistånd genom enskilda organisationer tillförs ytterligare 100 miljoner kronor.

Ekonomiska reformer och skuldlättnader+ 700 miljoner kronor

Om de spirande nya demokratierna skall ha en chans anser Folkpartiet liberalern
tillgängliga för bl.a. skuldlättnadsinsatser. För att säkerställa denna av Folk
ekonomiska reformer.

3. Anslagen för 2002 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (punkt 1) (k

av Holger Gustafsson och Jan Erik Ågren (båda kd).

I tabellerna 1 och 2 redovisar Kristdemokraterna sitt kostnadsförslag till an
kostnaderna för garantier, överensstämmer med regeringens förslag.

Beträffande anslaget Biståndsverksamheten för år 2002 är Kristdemokratern
miljoner kronor år 2003 och med 1 400 miljoner kronor år 2004.
I tabell 3 redovisas ökningstakten av biståndsramen i procent av BNI. Kristdemo
vägen i vår femårsplan mot 1 % av BNI.

Tabell 1 Anslagsbelopp utgiftsområde 7

Tusental kronor
--------------------------------------------------------------
| | 2002 | 2002|
--------------------------------------------------------------
| |Regeringen | Kristdemokraterna|
--------------------------------------------------------------
|8:1 Biståndsverksamhet |13 796 752 | (+ 500 000)|
| | | 14 296 752|
--------------------------------------------------------------
|8:2 Sida | 485 814 | 485 814|
--------------------------------------------------------------
|8:3 Nordiska Afrikainstitutet| 11 256 | 11 256|
--------------------------------------------------------------
|9:1 Samarbete Central- och | 749 000 | 749 000|
|Östeuropa | | |
--------------------------------------------------------------
|9:2 Avsättning för | 1 000 | 1 000|
|förlustrisker vad avser | | |
|garantier för finansiellt | | |
|stöd och | | |
|exportkreditgarantier | | |
--------------------------------------------------------------
|Summa |15 043 822 | (+ 500 000)|
| | | 15 543 822|
--------------------------------------------------------------
Tabell 2 Utgiftsutveckling för biståndsramen

Miljoner kronor (löpande priser)
--------------------------------------------------------------
Totalt för 2002 2003 2004
biståndsramen
--------------------------------------------------------------
Regeringen 16 487 18 930 21 253
--------------------------------------------------------------
Kristdemokraterna (+500) (+600) 19 530 (+1400)
16 987 22 653
--------------------------------------------------------------
Tabell 3 Utgiftsutveckling av biståndsramen i procent av BNI
--------------------------------------------------------------
Totalt för 2002 2003 2004
biståndsramen
--------------------------------------------------------------
Regeringen 0,74 % 0,74 % 0,86 %
--------------------------------------------------------------
Kristdemokraterna 0,77 % 0,77 % 0,77 %
--------------------------------------------------------------
I det bilaterala utvecklingssamarbetet anslår Kristdemokraterna ökade medel til

Tabell 4 Anslagsposten 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete

Bilateralt utvecklingssamarbete 2002

Tusental kronor
-----------------------------------------------------
RegeringenKristdemokraterna
-----------------------------------------------------
Afrika 2 410 000 2 410 000
-----------------------------------------------------
Asien 1 480 000 1 480 000
-----------------------------------------------------
Latinamerika 785 000 785 000
-----------------------------------------------------
Europa 775 000 775 000
-----------------------------------------------------
Mänskliga rättigheter 0 (+ 200 000) 200
och demokrati 000
-----------------------------------------------------
Globala 1 275 000 1 275 000
utvecklingsprogram
-----------------------------------------------------
U-krediter 440 000 440 000
-----------------------------------------------------
Enskilda organisationer 905 000 905 000
-----------------------------------------------------
Humanitärt bistånd 930 000 (+ 100 000)
1 030 000
-----------------------------------------------------
Ekonomiska reformer 500 000 (+ 200 000)
700 000
-----------------------------------------------------
Information 50 000 50 000
-----------------------------------------------------
Totalt 9 555 000 (+ 500 000)
10 055 000
-----------------------------------------------------

4. Anslag för 2002 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (punkt 1) (c)

av Marianne Andersson (c).

Centerpartiet anvisar i sitt budgetalternativ, i förhållande till regeringens
BNI) och 225 miljoner år 2003 (0,82 % av BNI). Detta skapar förutsättningar för

Centerpartiet delar inte regeringens uppfattning att pris- och löneförh
ombildningen av Sida Sandö till ett idé- och utvecklingsinstitut motiverar att
ökningen. Vi anser att ombildningen kan finansieras ur Sidas nuvarande budgetra
8:1 Biståndsverksamhet.
Vi föreslår följande förändringar i förhållande till budgetpropositionen:

Under anslagsposten 1.1 Multilateralt utvecklingssamarbete föreslås en ökning i
på följande sätt:

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) föreslås ökas med 50 miljoner.

FN:s barnfond (Unicef) föreslås ökas med 30 miljoner.

FN:s kvinnofond (Unifem) föreslås ökas med 10 miljoner.

FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) föreslås ökas med 5 miljoner.

FN:s flyktingskommissarie (UNHCR) föreslås ökas med 50 miljoner.

Multilateral handelsrelaterad biståndsverksamhet föreslås ökas med 5 miljoner.

UNAIDS föreslås ökas med 50 miljoner.

Under anslagsposten 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete föreslås:

Afrika: en ökning i förhållande till regeringens förslag med 200 miljoner.

Enskilda organisationer föreslås en ökning i förhållande till regeringens försl

Humanitärt och konfliktförebyggande bistånd föreslås en ökning i förhållande ti

Globala utvecklingsprogram föreslås en ökning i förhållande till regeringens fö

Ekonomiska reformer föreslås i förhållande till regeringens förslag en ökning m

(alla m).

5. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Bistånd måste vara strategibaserat. Situationen i många länder är akut. Det gäl
utvärdera biståndets resultat. Kraven på effektivitet i biståndet innebär in
tvärtom en snabbare måluppfyllelse. Utbetalningsmål som 0,7-procentsmål eller
checken är överlämnad. Detta är en felaktig målsättning. Man måste efter fyrti
att den övergripande strategin skall vara att utrota fattigdomen i världen.

6. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (v)

av Lars Ohly och Murad Artin (båda v).

Det är med glädje vi noterar regeringspartiets förändrade inställning till må
Tidigare har Socialdemokraterna i ord varit allmänt positiva, medan Finansdep
skrivningar om en återgång senast år 2005. Vänsterpartiets och solidaritetsr
Vänsterpartiet med glädje kan stå bakom den del av utskottets betänkande som ha

7. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (mp)

av Marianne Samuelsson (mp).

Klimatförändringar i kombination med växande fattigdom kommer att öka be
naturkatastrofer kommer att bli både mer omfattande och mer förödande
enprocentsmålet för biståndet inte är tillräckligt, utan att biståndet bör uppg
som ett delmål som vi anser bör uppfyllas snarast.

Miljöpartiet de gröna ser också att det finns ett stort behov av ökad f
förändringar och anser därför att systemet med ettårsbudget bör ses över för
stora hotbilderna i en global värld är i dag inte krig, utan de bakomliggande
naturresurserna, såsom rent vatten och odlingsbar jord, stor betydelse. M
politik för fattigdomsbekämpningen kan katastrofer och konflikter undvikas, n
människoliv. Som en följd av detta bör också försvarskostnaderna, både i Sverig
till att förebygga katastrofer och krig via ökade biståndsinsatser.
I samarbetet med u-länderna är det viktigt att inte i-världens värderingar av v
kultur, livsfilosofi och kunskap måste ligga till grund för utvecklingen. Produ
inriktas på att tillfredsställa den egna befolkningens behov och först
konsekvensbeskrivningar som görs inom utvecklingssamarbetet måste förbättras. D
inriktas på att stödja hållbara energi- och trafiksystem. Därför bör svenska bi
som inte är långsiktigt hållbara. De resurser Sverige satsar bör i stället gå t
att förbättra icke hållbar teknik kan ofta ändå komma fattiga länder till del g
I många fattiga länder bär kvinnorna en särskilt tung börda. De har ofta så got
är därför viktigt att utvecklingssamarbetet både stärker kvinnornas position in
inom jordbruks- och landsbygdsutveckling. Familjerådgivningen måste vara utform
aids är nödvändigt inom preventivmedelsrådgivningen. Sverige måste dessut
organisationer som EU, FN, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna.

8 Fattigdomsbegreppet (punkt 4) (c)

av Marianne Andersson (c).

Fattigdomen skall halveras till 2015. Det målet har världens ledare satt upp.
stort sett saknas. Förutsättningen för att nå dit och ge människor kraft at
tillväxt, demokrati, starka institutioner, jämställdhet och mänskliga rättig
förutsättningen för mänsklig kapacitet är tillgång på livsmedel samt jordbruk
försörjning. Vi är starkt kritiska till att regeringen knappt nämner ordet jord

Fattigdomen kvarstår, trots att förutsättningarna för goda mänskliga förhålland
resten av världshistorien. Det globala välståndet, de globala förbindelsern
Fördelningen av detta välstånd är mycket ojämn. Medelinkomsten i de 20 rikaste
fattigaste länderna en skillnad som fördubblats under de senaste 40 åren.
Den nuvarande negativa ekonomiska utvecklingen i världen drabbar de svagaste
att det svenska biståndet minskar i reala termer eftersom biståndet till stö
liknande effekt.
Kostnaderna för att ge alla tillgång till de viktigaste sociala tjänsterna (ut
fattigdom beräknas till 80 miljarder dollar per år. Det är mindre än 0,5 % av
sammanlagda förmögenheter.
Den procent av världsbefolkningen som lever i absolut fattigdom har minskat sed
vi skall uppnå en halvering av fattiga till år 2015. Dessutom var det total
fjärdedel av befolkningen i underutvecklade områden och områden i en ekonomisk
Utvecklingen går nu i många länder åt fel håll på grund av krig, naturkatastr
är till större delen från 1998, vilket är senast tillgänglig statistik. Verklig
Vi kan dock konstatera att trots att fattigdomsminskning i snart 40 års ti
utvecklingssamarbete kan man knappast påstå att detta mål har kommit
fattigdomsminskning som strategiskt fokus påpekas även i DAC:s genomförda övers
rapport från ODI: "It is difficult to see the supreme objective of po
practice."
Medan man tidigare oftast definierade fattigdom i termer av direkta effekter
dag snarare att betona villkor och förutsättningar som krävs för ett värdigt
användbar och officiellt antagen definition av fattigdom finns ännu inte inom s
Med 40 års erfarenhet av bistånd, utbyte med andra givarorganisationer, tillgån
längre präglas av storpolitisk polarisering borde det vara fullt möjligt att
fattigdomsbekämpning till strategiskt fokus i svenskt utvecklingssamarbete.

9. Millenniemålen och bekämpningen av fattigdomen (punkt 9) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Bistånd skall vara resultatinriktat. Att från Europas sida fortsätta med bi
gett mycket magert resultat kan inte vara en rimlig politik. Om Afrika utveckl
är perspektivet dystert. Resultatlöst bistånd blir inte bättre av att förlängas

Endast marknadsekonomi kan ge välstånd till en bred befolkning. Den bygger p
resten av de utvecklade länderna: fri företagsamhet och frihandel i kombination
Fundamentalt handlar det om att öppna möjligheterna för den enskilde att skapa
som inte primärt är intresserade av att främja utvecklingen utan av att b
utvecklingshindret. Men det finns också andra. Inte sällan är regeringar kle
förmögenhet så snabbt som möjligt. Både socialism och
kleptokrati kan förvärras av biståndsflöden. Det handlar helt enkelt om hur nog
tillförs faktiskt används för utveckling och inte för att hindra utvecklingen.
tillförs en regim som för en politik som hindrar utvecklingen medför en försämr
Det står alltmer klart att bistånd till en regim som förhindrar utveckling
självt att det aldrig kan vara riktigt att i ett u-land stärka de mest utveck
statsmakten.
I stället för ett bistånd som fortsätter decennium ut och decennium in bör ma
egna utvecklingsansträngningar. Det är länderna själva som i allt väsentligt
under decennier verkar inte rimligt. Det traditionella biståndet måste omvandla
Risken med biståndsberoende är att det skiljer regimen från sitt eget folk.
beslut och ansträngningar. För åtskilliga afrikanska regimer har det länge vari
bygga upp ett förtroende hos det egna folket. Regimen har kunnat framställa sig
för att vara ett av folket valt sätt att arrangera landets egna samhällsförhåll

10.Demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet (punkt 11) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Moderata samlingspartiet anser att de centrala villkoren för Sveriges bistånd s
demokrati och marknadsekonomi.

Svenskt bistånd skall inte utgå till statsmakter som grovt och systematiskt
Sverige skall inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik beto
Svenskt bistånd får heller inte ha en sådan utformning att det sätter
grundläggande för att knappa resurser skall användas effektivt. I många u-län
snedvrida marknader och leder till misshushållning av knappa resurser. Svenskt
Biståndet skall vara oljan i motorn inte bensinen i tanken. Det är oaccept
till fyra decennier, har lyckats åstadkomma så få förbättringar. Fattigdome
utbildningsnivån katastrofalt låg i många länder som mottagit stort bistånd und
svälta eller tyna bort i sjukdomar som lätt hade kunnat undvikas. Det finns ing
läsa och skriva. Det kan inte vara meningen att många u-länder skall tillåtas f

Svensk biståndspolitik är delaktig i skulden. Det svenska biståndet gick tid
Kuba och i Tanzania regimer som förbjöd demokrati och marknadsekonomi. Ge
diktatur och ofrihet, samtidigt som nödvändiga utvecklingsansträngningar kom at
efter alltmer.

Vi anser att målet för svenskt bistånd skall vara en snabb fattigdomsutrotn
resultatinriktat och bör främst inriktas på kunskapsöverföring samt stöd till
Vad som krävs är en kortvarig, intensiv och bred igångsättning av egna utveckli
ge en god start men som trappas ned inom en bestämd tid.

Utbildning och sjukvård är grundläggande komponenter för utrotning av fattigd
av underutvecklingen. Utbildning lär människor att bygga och leva i demokrati
hushållar med knappa resurser och hur man motverkar sjukdomar.

Hälsa är en förutsättning för såväl ekonomisk som social och kulturell utveckli
påfrestningar och slår ut många utvecklingsansträngningar. Utbildning spelar
enda instrumentet som kan utrota okunskap och kulturella vanföreställningar
problematiken, både i förebyggande och lindrande syfte.

Behovet av mediciner i u-världen är omfattande, inte bara för hiv/aids utan ock
konstruktivt tillvägagångssätt att få fram effektiva och billiga mediciner är a
mediciner. Exempelvis skulle EU kunna utlova att köpa ett effektivt malaria
sådant vaccin utvecklas. Det ger incitament till läkemedelsindustrin som st
misslyckande. Det finns andra områden inom vilka forskningens framsteg kan anvä
med Riodokumentet Agenda 21, måste ställas till u-världens förfogande för att f

11.Sammanhållningen av bistånds- och flyktingpolitiken (punkt 37) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Bistånds- och flyktingpolitiken bör vara nära sammankopplade i främst tre
demokratibyggande och respekt för mänskliga rättigheter mest angeläget. I
närområdet. Även vid repatriering och återuppbyggnad är bistånd av stor betydel

I såväl svensk som internationell debatt har de senaste åren frågan om ett
andra sidan biståndspolitik kommit i fokus. Sambandet torde vara klart i de
kanske framför allt utvecklingsnivå, har betydelse för såväl flykting- som migr
och migranter. En flykting söker skydd undan förföljelse eller hot. Migrant är
annat land.
Biståndspolitiska insatser som främjar ekonomisk och social utveckling kan lång
försörja sig och ländernas möjligheter att få kontroll över sin befolknings
främst på något längre sikt. På kortare sikt kan en genomsnittlig standardför
migration.
Bistånd för att främja demokrati och respekt för mänskliga rättigheter torde k
i tredje världen. Den satsning på bistånd som främjar demokrati och respekt
Folkpartiet liberalerna förordar, är alltså motiverad även i ett flyktingpoliti
När flyktsituationer uppstår i större omfattning är behovet av biståndsinsatser
flyktingar sin tillflykt till grannländer. Sådana massflyktsituationer ställer
gruppen av fattigare u-länder. Detta kan dessutom ha en direkt destabiliserande
Under senare år har en rad allvarliga och i tiden utdragna situationer av mass
sina hemländer. Såväl det fysiska repatrieringsarbetet som de enorma insatser f
att återvända till kräver stora biståndsinsatser.
En samordnad politik för att bidra till att förebygga och/eller undanröja or
inslag i Sveriges internationella agerande såväl bilateralt som multilateralt.

Folkpartiet föreslår ytterligare 63 miljoner kronor till UNHCR utöver regeringe

12.Globala energi- och miljöfrågor (punkt 40) (m, fp)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors (alla m) och

Växthuseffekten bedöms av många som ett av de allvarligaste hoten för f
förhandlat sig till rätten till ökade koldioxidutsläpp och dessutom gör sig ber
Vattenfall kraftfullt investerar i brunkolsproduktion.

13.Globala energi- och miljöfrågor (punkt 40) (kd)

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

De fattigaste länderna behöver hjälp med att genomföra s.k. tekniksprång för at
tydligt exempel gäller energisystem. Världens energiförbrukning har ökat
praktiken saknar tillgång till energi. Att förena deras behov med en mer hållb
kombination med icke-hållbara energisystem, framför allt fossilbaserade, risker
följande mänskliga katastrofer. Därför krävs gemensamma satsningar från bistånd
främja moderna, innovativa tekniker som är anpassade till u-ländernas villkor o

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) och förnyelsebara energisyst
fattigdomsbekämpning, hälsovård m.m. och samtidigt bidra till ett mer hållbart
och ekonomiskt hållbara i mycket fattiga regioner. Således bör Sveriges oc
använda sig av hållbara tekniker anpassade till u-ländernas behov.
Nya, innovativa finansieringsmekanismer bör också prövas, i synnerhet eftersom
ett begränsat antal u-länder. Särskilt intressant är möjligheten att inrätta
från biståndet. Den globala miljöfonden GEF (Global Environment Facility) har
tekniköverföring, i u-länderna. Den är dock i stort behov av ökade resurser.
utnyttjas mera, inte minst inom ramen för globala fonder av detta slag. Ytte
mekanismer", som bl.a. möjliggör handel med utsläppsrätter och att ett land
land, genom en s.k. Clean Development Mechanism. Miljömärkningsprogram, som mö
produkter, och "gröna" investeringsfonder, som ställer vissa miljökrav på de fö
Inför Johannesburgstoppmötet och FN-konferensen "Finansiering för utveckling" i
tillföra diskussionen om alternativa finansieringsvägar.
Det globala samarbetet i miljöfrågor lider brist på starka institution
tvistlösningsmekanism och fungerande sanktionsmöjligheter, saknar världssamfund
miljökonventioner. FN:s miljöorgan UNEP fyller en viktig funktion men är myc
Det globala ramverket på miljöområdet måste alltså stärkas, även om de fl
nationell nivå. Detta bör vara en prioriterad uppgift på toppmötet i Johannesbu
året föreslås att WTO:s samarbetsmodell, med lagbaserade rättigheter och skyldi
på miljöområdet. Det förslaget bör utredas ytterligare.
En "Global Environment Organization", GEO, har föreslagits både från UNEP och f
global miljöorganisation bör utredas snarast. Den skulle ha som uppgift att öve
också ha resurser att följa världsutvecklingen på miljöområdet genom samarbete
bör en huvuduppgift vara kunskapsöverföring på miljöområdet samt förslag
synnerhet för de fattigaste länderna.
Ett miljömässigt hållbart handelssystem måste vara incitament till effektiva
hållbar utveckling att en produkts eller tjänsts miljöpåverkan måste reflekt
ekonomiskt styrmedel för transporter. Dessvärre reflekterar internationella
uppmärksammat är att priset på flygbränsle i dag inte avspeglar dess miljökonse
lägger miljöskatter på internationella transporter. Sverige har i stället inför
att ytterligare främja miljömässigt hållbara transporter bör dock Sveri
koldioxidutsläpp. Strävan bör vara att också inkludera flygbränsle i en sådan ö
priset. En sådan avgift skulle kunna driva fram tekniska framsteg och effektiv
till en sådan överenskommelse.

14.Fattigdomsbekämpning och katastrofhjälp (punkt 45) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Det vi vardagligen kallar naturkatastrofer är ingenting annat än effekterna f
Det är emellertid inte givet att människor måste fortsätta att dö i stort antal
människor skadas eller dödas är det centralt att biståndet inriktas på
naturfenomenens effekter. Förutom fattigdomsbekämpning är vid en naturkatastrof
förse människor som förlorat allt med t.ex. mat, kläder, medicin och tak
avgörande. Därför är det fullt möjligt att i områden som ofta och återkommand
Det går att lagra förnödenheter i katastrofförråd, vars dörrar bara kan öppn
måste då för att undvika framtida katastrofer växlas över i mer långsiktiga
utsatthet i det breda samhället. Det kan handla om allt från att stärka naturre

15. U-ländernas integrering i världshandeln (punkt 52) (c)

av Marianne Andersson (c).

Ett avgörande verktyg för att minska fattigdomen är att utveckla jordbrukspolit
ekonomiska politiken möjliggöra självförsörjning med baslivsmedel. Nationell
ekonomisk stabilitet, ökande kapitalinflöde och decentraliserad ekonomisk till
avskaffande uteblivit främst därför att ländernas egen jordbrukspolitik varit
erhållit 40 % av världsmarknadspriset medan statsapparaten och andra sektorer i

Det finns forskningspolitiska belägg som visar att jordbrukstillväxt minska
alla länder där det har skett en snabb minskning av fattigdom och där det finns
snabb jordbruksutveckling, framför allt i småskaligt jordbruk.
Viktigt att komma ihåg är att tillväxt i sig gör litet för att påverka fattigdo
sysselsättningen. Jordbruket är bättre på att öka sysselsättningen än ind
bistånd bör därför i mycket högre grad inriktas på jordbruksutveckling. Frånvar

16.Närings- och livsmedelsfrågor i svenskt bistånd (punkt 55) (c)

av Marianne Andersson (c).

Även om procenten av världsbefolkningen som är undernärda har halverats seda
miljoner personer. Så många människor hade då ett kaloriunderskott på mellan 10
påvisas hur ekonomisk tillväxt är beroende av förbättrad nutrition. Om kaloriin
denna nivå, så kan det öka BNP-tillväxten i dessa länder med mellan 0,34 och 1,

Otillfredsställande tillgång till mat beror på fattigdom, politisk instabilitet
orättvisa. Nästan två tredjedelar av de undernärda lever i Asien och Oceanien,
centrala, östra och södra Afrika där nästan hälften av befolkningen är undernär
Därför behöver Sveriges utvecklingssamarbete i mycket högre grad inriktas på
länderna. Det handlar såväl om den nationella politiken i varje land,
marknaden, skattesystem som om handelsregler mellan u-länderna och med västvärl

17.Samordning av och insyn i EU:s bistånd (punkt 56) (c)

av Marianne Andersson (c).

Jag anser att ett av problemen med EU:s utvecklingssamarbete är att Europeiska
EU:s insatser för utvecklingssamarbete, inte ingår i budgeten. EUF borde ingå
effekterna samt prioriteringarna för EU:s utvecklingspolitik. Det är vik
medlen.

18.Bistånd och de mänskliga rättigheterna (punkt 65) (kd)

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

Det behövs en attitydförändring när det gäller inställningen till det internati
Alltför ofta har det handlat om att peka ut syndarna, bestraffa dem som inte fö
dem som bryter mot mänskliga rättigheter. Det är naturligtvis viktigt att prote
men för att främja utvecklingen behövs det även en ökad användning av positiva
enbart på konditionalitet, dvs. krav för hur och när bistånd ges, utan också ge

Inom biståndspolitiken är mänskliga rättigheter såväl ett mål som ett medel.
allians som ger både styrka och energi. Ekonomisk och social utveckling är nödv
rättigheter är en förutsättning för tillväxt och utveckling. Det är en nödv
mänskliga rättigheter samt att specifika MR-projekt prioriteras. På så sätt frä
fattigaste.

MR-biståndet har enligt Kristdemokraternas uppfattning för låg prioritet i
rättighetsbaserat bistånd. Normbildningen behöver främjas i utvecklingslä
journalister, lärare, föräldrar m.fl., bär ett ansvar för att främja mänskliga
maktfördelning, öppenhet och politisk ansvarsskyldighet. Det räcker inte m
minoritetens diktatur ersatts av majoritetens tyranni. Minoriteters rättighete
är alla viktiga områden att stödja för att uppnå en fullständig demokrati. Här
imperialistisk anda överföra västerländska värderingar på bekostnad av utveckli
MR-organisationer som arbetar för främjandet av fastslagna universella mänsklig
konventioner de har ratificerat och rättigheter som de lovat att uppfylla för s
i det svenska biståndet och anser därför att det under anslagsposten 1.2 Bila
Mänskliga rättigheter och demokrati. Vi anslår 200 miljoner kronor till den
projekt.

19.Rapportering om demokratiläget i biståndsländerna (punkt 69) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Att framhäva de mänskliga rättigheternas universalitet måste vara en hörnst
statsmakter som grovt och systematiskt kränker mänskliga rättigheter och förtry

Sverige skall inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik be
Medelhavspolitik är ett exempel. I Afrika skall Sverige och EU verka för
hjälper medlemsländerna att efterleva internationella konventioner. Europaråde
som förebild. Det nybildade African Union kan vara en naturlig utgångspunkt. S
årligen får en rapport och genomför en årlig debatt om läget beträffande mänskl
detta förfarande skulle vara att man tydliggjorde vilka regimer som bryter mot

20.Frivilligorganisationernas roll i hiv/aids-arbetet (punkt 86) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Hivsmittan drabbar särskilt världens fattigaste länder. Den är ett hot mot ekon
eller botemedel mot hiv/aids är framtaget, finns det ändå mycket som
inriktning på bekämpningen av hiv/aids. Sverige kan göra mycket beträffande hiv

Att aidsepidemin nått sådana enorma dimensioner i Afrika söder om Sahara kan ti
ändra detta. Genom utbildning lär man sig också bättre hur man skall ta hand om
visas inte bara av utvecklingen i väst, utan också av de u-länder som vågat och
I de länder där regeringarna vågat göra öppna offensiver, med t. ex. informat
hivtestning, har den negativa utvecklingen avstannat eller t.o.m. vänts
procentenheter från 15 till, fortfarande alarmerande höga men ändock lägre, 10
Kvinnans ställning är i många länder en central fråga i hiv/aids-bekämpningen.
sin make sex oavsett om han är smittad eller inte. Föreställningen att aids ka
drabbas. Det är därför viktigt att stärka kvinnans ställning och möjlighet till
Om kampen mot hiv/aids skall lyckas krävs det att landet i fråga har en medvete
verka för att samarbetsländer arbetar fram och genomför strategier för
samarbetsländerna genom att föra en dialog, t.ex. genom att utbyta forskningsre
Sverige kan göra betydelsefulla insatser för att hindra hivspridning och lindra
stödja lokalt anpassade informationskampanjer, stödja sjukvårdens beredskap
finansiera tester och mediciner, stödja forskning, stödja barnhem för barn s
ställning samt att politiskt söka påverka blundande politiker att öppna sina ög
De framgångsrikaste insatserna görs ofta av frivilligorganisationer som kyrko
uteffekten av det svenska biståndet öka ytterligare om en större del av resurse
för informationsinsatser med god lokal förankring. Sverige skall därför
frivilliga organisationernas insatser.

21.Livsmedelsproduktion, handel och miljö (punkt 92) (m, c)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors (alla m) och

Att skapa marknadstillträde för de fattiga ländernas produkter är den
jordbruksprodukter och textilier. Det är därför angeläget att verka för att EU
textilvaror. Samtidigt måste vi med kraft arbeta för att de konkurrenss
Tullskyddet inom jordbruksområdet måste också avvecklas inom rimlig tid och nya

22. En ökad andel av biståndet genom frivilligorganisationer (punkt 101) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Världsbanken har nyligen i en rapport konstaterat att i ett land med ett gott
på 0,5 %. Motsvarande biståndsökning till ett land med dåligt styre leder därem

En del av problemen med bistånd till korrupta eller misskötta länder bör man d
än de skadliga regimerna.
Generellt bör en ökande andel av biståndet kanaliseras genom frivilligorganisat
kontaktnät och mångårig tradition på platsen. Deras erfarenhet är ofta
biståndsviljan.

23.Upplösning av Östersjömiljarden (punkt 123) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Folkpartiet konstaterar att den s.k. Östersjömiljarden hanterats vid sidan av d
maskera företagsstöd som bistånd. Stöd till svenska företag kan knappast anses

Det har enligt en intern utredning på UD visat sig ha funnits betydande
Oklarhet om den övergripande målsättningen med Östersjömiljarden samt om vil
påvisades. De uppställda målen med satsningen menades vara vagt formulerade och
brast i kopplingen mellan mål och medel och det var stora brister i administrat
Vidare har brister i kontrollen och uppföljningen av projekten påvisats i for
rapportering. I vissa fall har t.o.m. projektansökningar saknats. Stundom
rutiner för återbetalning av outnyttjade medel funnits. Hanterandet av dessa
använts på ett mindre ändamålsenligt sätt. Detta är allvarligt eftersom Sverige
en korrekt hantering av skattemedel.

Socialdemokraterna har numera tvingats erkänna den första Östersjömiljardens be
till i den andra Östersjömiljardens hantering. Men oavsett om de formella fele
Östersjömiljarden försöka maskera företagsstöd som bistånd.

Östersjömiljarden bör därför upplösas och 50 miljoner kronor därav bör
Östeuropa.
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I
proposition
2001/02:1
utgiftsområde
7
Internationellt
bistånd
föreslår
regeringen
att
riksdagen

fastställer
biståndsramen
för
internationellt
utvecklingssamarbete
till
0,74
%
av
vid
budgeteringstillfället
beräknad
bruttonationalinkomst
(BNI)
för
2002.

bemyndigar
regeringen
att
under
år
2002
i
fråga
om
reservationsanslaget
8:1
Biståndsverksamhet
göra
utfästelser
och
åtaganden
som
inklusive
tidigare
gjorda
åtaganden
medför
utgifter
efter
år
2002
på
högst
25 948 000 000
kronor
(avsnitt
3.8.1
Bemyndigande
om
ekonomiska
förpliktelser).

bemyndigar
regeringen
att
under
år
2001
i
fråga
om
reservationsanslaget
8:1
Biståndsverksamhet
ställa
ut
garantier
intill
ett
belopp
som
inklusive
tidigare
ställda
garantier
uppgår
till
högst
12 000 000 000
kronor
(avsnitt
3.8.1
Bemyndigande
om
ekonomiska
förpliktelser).

bemyndigar
regeringen
att
under
år
2001
i
fråga
om
reservationsanslaget
9:1
Samarbete
med
Central-
och
Östeuropa
göra
ekonomiska
åtaganden
som
inklusive
tidigare
gjorda
åtaganden
medför
utgifter
efter
år
2002
om
högst
945 000 000
kronor
(avsnitt
4.8.1
Bemyndigande
om
ekonomiska
förpliktelser).

bemyndigar
regeringen
att
under
år
2002
i
fråga
om
reservationsanslaget
9:2
Avsättning
för
förlustrisker
vad
avser
garantier
för
finansiellt
stöd
och
exportkreditgarantier
ställa
ut
garantier
för
finansiellt
stöd
till
länder
i
Central-
och
Östeuropa
till
ett
belopp
om
högst
150 000 000
kronor
(avsnitt
4.8.2
Regeringens
överväganden).

för
budgetåret
2002
anvisar
anslagen
under
utgiftsområde
7
Internationellt
bistånd enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental
kronor
------------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp
Anslagsbelopp
-------------------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet reservationsanslag13 796 752
-------------------------------------------------------------
8:2 Styrelsen för ramanslag 485 814
internationellt
utvecklingssamarbete
(Sida)
-------------------------------------------------------------
8:3 Nordiska ramanslag 11 256
Afrikainstitutet
-------------------------------------------------------------
9:1 Samarbete med Central- reservationsanslag 749 000
och Östeuropa
-------------------------------------------------------------
9:2 Avsättning för reservationsanslag 1 000
förlustrisker vad
avser garantier för
finansiellt stöd och
exportkreditgarantier
-------------------------------------------------------------
Summa 15 043 822
-------------------------------------------------------------

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:K426
av
Alf
Svensson
m.fl.
(kd)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

13.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
förbättra
uppföljningen
och
kontrollen
av
EU:s
bistånd.
14.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
verka
för
höjda
biståndsnivåer
i
EU-
länderna.

2001/02:Fi294
av
Lars
Leijonborg
m.fl.
(fp)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

13.
Riksdagen
anvisar
för
budgetåret
2002
anslagen
under
utgiftsområde
7
Internationellt
bistånd
enligt
uppställningen
i
bilaga
2.

2001/02:L371
av
Tasso
Stafilidis
m.fl.
(v,
s,
c,
fp,
mp)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

48.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
förändring
i
Sidas
regleringsbrev.

2001/02:U204
av
Sten
Tolgfors
och
Catharina
Elmsäter-
Svärd
(m)vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
måste
göra
kvinnlig
könsstympning
till
en
fråga
som
ständigt
prioriteras
inom
bistånds-
och
utrikespolitiken,
i
syfte
att
få
fler
länder
att
i
lag
förbjuda
och
i
praktisk
handling
hindra
att
flickor
stympas.

3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
inom
ramen
för
biståndspolitiken
bör
driva
projekt
som
syftar
till
att
hjälpa
kvinnor
som
drabbats
av
könsstympning
med
hälso-
och sjukvårdsinsatser.

2001/02:U209
av
Marianne
Andersson
m.fl.
(c)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

9.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
såväl
i
FN
som
i
andra
internationella
sammanhang
bör
arbeta
för
att
minska
kvinnors
fattigdom.
15.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
genom
EU,
FN
och
bilateralt
bör
påverka
USA
att
ge
stöd
till
alla
organisationer
som
arbetar
för
att
hindra
spridningen
av
hiv/aids.
16.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
bör
arbeta
för
ökad
öppenhet
och
ökade
kunskaper
om
smittspridning
beträffande
hiv/aids
samt
ge
resurser
till
förebyggande
arbete.

2001/02:U210
av
Murad
Artin
m.fl.
(v)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
att
verka
för
uppbyggnaden
av
demokratiska
institutioner,
som
ett
led
i
att
öka
den
politiska
och
religiösa
toleransen,
att
öka
respekten
för
mänskliga
rättigheter
samt
stärka
kvinnornas
ställning
i
samhället.

2001/02:U216
av
Sten
Tolgfors
(m)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
varje
lands
regering
bär
det
fulla
ansvaret
för
landets
institutionella
utveckling
och
för
att
goda
förutsättningar
för
välstånd
skapas.
3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
naturkatastrofer
-
dvs.
effekterna
av
naturfenomen
-
beror
på
mänskligt
beteende.
4.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
fattigdomsbekämpningen
är
det
bästa
generella
medlet
för
att
undvika
naturkatastrofer.
5.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
en
strategi
för
att
undvika
katastrofer.
6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
katastrofhjälp
bör
förberedas
i
förväg
i
områden
som
ofta
och
återkommande
utsätts
för
naturkatastrofer.

2001/02:U228
av
Murad
Artin
m.fl.
(v)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
att
det
svenska
biståndet
i
ett
första
skede
inriktar
sig
på
desarmering
av
de
minor
som
efter
kriget
finns
spridda
över
stora
områden
i
Somalia.
2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
att
Sverige
verkar
för
att
EU
inriktar
en
del
av
sitt
bistånd
på
återuppbyggnad
av
Somalia.
3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
att
den
bör
understödja
det
arbete
som
den
nationella
kommittén
för
fred
och
återförande
av
egendom
utför
i
Somalia.

2001/02:U229
av
Marianne
Andersson
m.fl.
(c)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
jordbrukets
betydelse
för
att
minska
fattigdomen.
4.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
förbättra
villkoren
för
fattiga
kvinnor
på
landsbygden.
5.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
betydelsen
av
tillräcklig
och
näringsrik
mat
för
att
nå
utveckling.
6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
bör
lägga
större
vikt
vid
livsmedelsfrågorna
i
biståndspolitiken.
9.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
det
är
angeläget
att
Sverige
i
sin
biståndspolitik
prioriterar
frågor
som
har
med
vattentillgången
att
göra.
10.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
finansiering
för
utbildning
måste
göras
tillgänglig
även
i
nödsituationer,
vid
katastrofer
eller
konflikter
samt
att
särskild
uppmärksamhet
måste
ägnas
människor
i
flyktingläger,
barn
med
funktionshinder
och
före
detta
barnsoldater.
11.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
hiv/aids
konsekvenser
för
skolsystemet.
12.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
världens
ledare
måste
tala
klarspråk
om
mäns
sexuella
uppträdande
som
en
största
orsak
till
spridningen
av
hiv/aids
och
de
måste
tala
om
kondomanvändning.
13.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
frågan
om
hiv/aids
måste
tas
upp
som
en
politiskt
prioritering.
14.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
möjligheten
att
ta
bromsmediciner.
15.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
sexualundervisning,
upplysning
och
kondomanvändning.
16.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
förebygga
konflikter,
ge
krishantering
samt
att
följa
upp
efter
konflikter
måste
ges
större
vikt
i
biståndspolitiken.
17.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
en
kraftsamling
för
att
möta
stora
flyktingkatastrofer.
18.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
ett
fungerande
rättssystem
och
fasta
spelregler
i
samhället.
19.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
kravet
på
mottagarländernas
ledare
vad
gäller
demokrati
och
mänskliga
rättigheter.
20.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
ett
fungerande
institutionellt
ramverk.
21.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
stöd
till
uppbyggnaden
av
politiska
partier.
22.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
inrikta
biståndet
på
att
utveckla
mottagarländernas
styrelseskick
och
stimulera
god
samhällsstyrning.
23.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
betydelsen
av
folkrörelser
och
enskilda
organisationer
för
uppbyggnaden
av
det
civila
samhället.
24.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
stärka
informations-
och
kommunikationsteknikens
roll
i
det
officiella
utvecklingssamarbetet.
25.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
teknikens
betydelse
för
möjligheten
till
utvecklingssamarbete.
26.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
överge
traditionen
att
låta
ländervalet
styra
biståndet
och
i
stället
låta
ändamålen
bli
den
avgörande
faktorn
vid
biståndets
utformning.
27.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
på
allvar
göra
fattigdomsbekämpningen
till
ett
strategiskt
fokus
i
svenskt
utvecklingssamarbete.
28.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
Sveriges
roll
som
pådrivande
kraft
i
effektiviseringen
och
samordningen
av
EU:s
biståndsverksamhet.
29.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
föra
in
Europeiska
utvecklingsfonden
i
EU:s
budget
för
att
öka
insyn,
möjliggöra
en
diskussion
om
effekterna
av
samt
prioriteringarna
för
EU:s
utvecklingspolitik.
30.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
de
enskilda
organisationernas
och
folkrörelsernas
betydelsefulla
roll
i
det
internationella
utvecklingssamarbetet.

2001/02:U231
av
Alf
Svensson
m.fl.
(kd)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
det
övergripande
målet
för
biståndet
inte
enbart
bör
vara
"att
höja
de
fattigas
levnadsnivå"
utan
även
"att
främja
mänskliga
rättigheter
och
demokratiska
samhällssystem".
2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
till
de
biståndspolitiska
målen
lägga
att
verka
"säkerhetsfrämjande
och
konfliktförebyggande".
3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att,
då
samarbetslandet
är
demokratiskt
tvivelaktigt,
främst
kanalisera
biståndsinsatser
via
och
till
enskilda
icke-
statliga
organisationer.
4.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sveriges
bistånd
till
Kuba
bör
kanaliseras
via
frivilligorganisationer
till
grupper
som
arbetar
för
ett
demokratiskt
Kuba
med
respekt
för
de
mänskliga
rättigheterna.
5.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
det
rättighetsbaserade
biståndet
inte
enbart
bör
bygga
på
konditionalitet,
utan
också
ges
en
positiv
och
stödjande
inriktning.
6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
än
mer
prioritera
biståndet
för
mänskliga
rättigheter.
7.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
i
samarbete
med
partnerländer
arbeta
fram
nationella
handlingsplaner
för
mänskliga
rättigheter,
översyn
av
den
nationella
lagstiftningen
i
dessa
frågor
i
förhållande
till
internationella
avtal
samt
allianser
för
support
och
handling.
8.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
en
större
del
av
svenskt
bistånd
bör
gå
till
demokratifrämjande
projekt
och
åtgärder.
9.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
det
partinära
biståndet
samordnas
med
det
övriga
demokratibiståndet,
liksom
att
de
partinära
organisationerna
deltar
i
strategiarbetet
för
svenskt
demokratibistånd.
10.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
samordna
svenskt
demokratibistånd
med
internationella
aktörer
och
nationella
stiftelser
som
verkar
för
demokratisering
och
flerpartisystem
i
utvecklingsländer.
11.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
vikten
av
insatser
och
aktiviteter
som
bidrar
till
näringslivsutveckling
och
tillväxt
i
de
allra
fattigaste
länderna.
13.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
ett
ökat
samarbete
mellan
Sida
och
svenskt
näringsliv
i
såväl
strategiarbetet
som
genomförandet
av
insatser
för
att
effektivisera
utvecklingssamarbetet.
14.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
skapa
ett
ökat
utrymme
för
finansiell
riskdelning
med
svenskt
näringsliv.
15.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
ökade
satsningar
hos
multilaterala
biståndsgivare
för
en
bättre
energiförsörjning,
ett
ökat
användande
av
förnybara
energikällor
och
ökad
tillgång
till
elektricitet.
16.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
låta
den
moderna
informations-
och
kommunikationstekniken
integreras
in
i
utvecklingsstrategier
och
utvecklingsprogram.
17.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
bygga
ut
Internetinfrastrukturen
vid
universitet
och
akademiska
institut
i
utvecklingsländer,
liksom
att
möjliggöra
distansutbildningar.
19.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
utbildningsinsatser
för
att
öka
kunskap
och
kännedom
om
FN:s
förklaringar
och
deklarationer
om
mänskliga
rättigheter.
20.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
intensifiera
samarbetet
mellan
regeringar,
internationella
organisationer
och
näringslivet
för
att
öka
hälsoforskningen
om
de
fattigas
sjukdomar.
21.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
ökade
insatser
för
att
bekämpa
malaria
och
tuberkulos.
22.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
biståndet
i
högre
utsträckning
bör
inriktas
på
en
miljövänlig
tillväxt
i
utvecklingsländerna.
23.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
sätta
upp
mål
för
att
minska
andelen
människor
som
saknar
tillgång
till
rent
vatten
och
goda
sanitära
faciliteter.
24.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
vikten
av
att
i
utvecklingssamarbetet
stödja
fredsavtal
och
fredsuppbyggande
processer
i
syfte
att
hindra
nya
konflikter
och
främja
utveckling
och
tillväxt.
25.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
ökat
samråd
i
strategiarbetet
med
de
enskilda
organisationerna.
26.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
än
mer
integrera
handikappfrågor
in
i
utvecklingssamarbetet.
27.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
behovet
av
oberoende
utvärderingar
av
det
svenska
biståndet.
28.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
snabbare
återgå
till
1
%
av
BNI
i
internationellt
bistånd.
29.
Riksdagen
beslutar
om
underindelningen
av
anslag
1.2
Bilateralt
utvecklingssamarbete
i
enlighet
med
vad
som
anförs
i
motionen
(tabell
4).
30.
Riksdagen
anvisar
med
följande
förändringar
i
förhållande
till
regeringens
förslag
anslagen
under
utgiftsområde
7
Internationellt
bistånd
enligt
uppställning:
Anslag
Uo7
(tusental
kr);
Regeringen,
Kristdemokraterna;
8:1 Biståndsverksamheten, 13 796 752, + 500 000; Totalt för Uo7,
15 043 822,
+ 500 000.

2001/02:U232
av
Carl-
Axel
Johansson
(m)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
om framtida ekonomiska åt
aganden angående biståndspolitiken samt finansieringen av biståndet i övrigt.

2001/02:U233
av
Jan
Erik
Ågren
m.fl.
(kd)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
ett
hållbart
bistånd
från
Sverige
och
EU
måste
använda
sig
av
hållbara
teknologier,
i
synnerhet
energisystem.
2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
bör
vara
pådrivande
i
att
hitta
nya
finansieringsmekanismer
för
globala
miljöinsatser.
3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
förstärka
den
globala
samarbetsarkitekturen
på
miljöområdet.
4.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
EU:s
nya
ramprogram
för
forskning
bör
avdela
resurser
för
tvärvetenskaplig
och
probleminriktad
forskning
om
hållbar
utveckling
i
u-
länder.
5.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
bör
driva
på
för
ambitiösa
europeiska
och
globalt
inriktade
EU-
åtgärder
mot
klimatförändringarna.
6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
utreda
möjligheten
till
en
internationell
överenskommelse
om
koldioxidavgifter
på
transporter.

2001/02:U234
av
Holger
Gustafsson
m.fl.
(kd)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

7.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
ett
ökat
handelsrelaterat
utvecklingssamarbete
med
u-
länder.
9.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
EU-
länderna
bör
samordna
sitt
handelsfrämjande
samarbete
med
u-
länder.
10.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
stöd
till
u-
länderna
att
öka
öppenheten
och
stabiliteten
på
de
egna
finansmarknaderna.
11.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
måste
se
över
hur
etiska
uppförandekoder
för
företag kan samordnas och kontrolleras på ett fullgott sätt.

2001/02:U244
av
Gudrun
Schyman
m.fl.
(v)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ambitionen är att
enprocentsmålet i biståndet sk
all nås så snart som möjligt, helst inom fem år.

2001/02:U245
av
Lars
Ohly
m.fl.
(v)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det svenska stödet till
den eritreanska energi
sektorn skall förlängas så att Sverige kan fortsätta att bidra till Eritreas
energiförsörjning även efter år
2002.

2001/02:U249
av
Christel
Anderberg
och
Inger
René
(m)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
avveckla
Sveriges
bilaterala
bistånd.
2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
lägga
ned
Sida.

2001/02:U251
av
Bengt
Silfverstrand
och
Karin
Wegestål
(s)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
Sveriges
deltagande
i
UNEP:s
miljösaneringsprogram
i
Förbundsrepubliken
Jugoslavien.

2001/02:U253
av
Murad
Artin
m.fl.
(v)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
att
Sverige
genom
stöd
till
avminering
av
Eritreas
jordbruksområden
kan
lätta
bördan
för
Eritreas
hårt
krigsdrabbade
befolkning.

2001/02:U258
av
Ingrid
Burman
m.fl.
(v)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
förstärkning av inriktninge
n på jämställdhetsarbete i Sidas organisation och verksamhet.

2001/02:U259
av
Willy
Söderdahl
m.fl.
(v)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
i
EU
bör
verka
för
utformningen
av
EU:s
bistånd.
2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
i
EU
bör
verka
för
en
utvärdering
av
EU:s
biståndsprojekt.
3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
i
EU
bör
verka
för
att
en
oberoende
expertgrupp
utvärderar
sambandet
mellan
EU:s
handels-
och
jordbrukspolitik,
dess
bistånd
och
utvecklingsländernas
möjligheter
till
självförsörjning
av
nödvändiga
varor.
4.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
i
EU
bör
verka
för
att
en
utvärdering
görs
av
konsekvenserna
av
EU:s
bistånds-
,
handels-
och
jordbrukspolitik
utifrån
ett
könsperspektiv.

2001/02:U263
av
Margareta
Viklund
m.fl.
(kd)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Aralsjön
bör
få
en
framskjuten
plats
på
FN:s
dagordning.
2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
EU
och
OSSE
i
sitt
arbete
ger
prioritet
åt
frågan
om
Aralsjön.
3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
i
internationell
samverkan
upprätta
en
gemensam
och
hållbar
plan
för
arbetet
med
Aralsjön
och
arbetet
för
att
förbättra
ländernas
och
folkens
katastrofala
situation
i
området
runt
Aralsjön.
4.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
ön
Vozrozhdeniyes
situation
förs
upp
på
internationell
nivå
och
blir
en
angelägenhet
för
världssamfundet.
5.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
de
svenska
frivilliga
organisationer
som
arbetar
i
området
ges
ökat
stöd
och
ökade
möjligheter
inom
befintliga
ekonomiska
ramar.

2001/02:U266
av
Margareta
Viklund
(kd)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
tar
initiativet
till
en
internationell
konferens
på
hög
nivå
om
miljö-
och
folkhälsoläget
i
de
centralasiatiska
staterna.
2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
tar
initiativet
till
en
väl
sammanhållen
vetenskaplig
studie,
i
FN:s
eller
EU:s
regi,
om
miljö-
och
folkhälsoproblemens
konsekvenser
för
Centralasien
i
stort,
men
också
i
ett
större,
globalt
perspektiv
samt
ger
konkreta
förslag
till
lösningar
av
regionens
miljö-
och
folkhälsoproblem
såväl
kortsiktigt
som
långsiktigt.
3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
tar
initiativ
i
FN
till
inrättandet
av
ett
särskilt
internationellt
biståndsprogram
för
åtgärder
på
ett
regionalt
plan
mot
de
folkhälso-
och
miljöproblem
som
är
gemensamma
för
Centralasiens
länder.
4.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
i
olika
internationella
forum
driver
frågan
om
internationellt
ekonomiskt
stöd
för
omställning
av
jordbruket
från
bomullsmonokulturen
till
ett
mer
differentierat
jordbruk
med
ekologisk
profil,
avpassat
för
de
centralasiatiska
staternas
behov
av
allsidiga
livsmedel.
5.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
i
olika
internationella
forum
driver
frågan
om
ekonomiskt
stöd
till
INGO:er
och
NGO:er
samt
regionala
och
lokala
ideella
miljö-
och
folkhälsoorganisationer
i
syfte
att
öka
miljötänkandet
på
gräsrotsnivå
i
de
centralasiatiska
staterna.
6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
verkar
för
inrättandet
av
ett
särskilt
program
i
EU:s
regi,
där
ungdomar
från
de
centralasiatiska
länderna
får
möjlighet
att
vistas
i
något
EU-
land
för
studier
på
akademisk
nivå
i
ämnen
som
förvaltning/statsvetenskap,
juridik,
nationalekonomi
och
journalistik
i
syfte
att
bidra
till
ökad
demokratisering
i
respektive
land.
7.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
snarast
tar
initiativ
till
en
ungdomskonferens
i
EU-
regi
för
att
lägga
grunden
för
ett
nätverk
där
ungdomar
i
EU-
länderna
får
möjlighet
att
träffa
ungdomar
från
de
centralasiatiska
länderna,
för
att
bygga
långsiktiga
kontakter
som
kan
leda
till
fortsatt
utbyte
inom
områden
som
miljövård,
folkhälsa
och
demokrati.

2001/02:U267
av
Anne-
Katrine
Dunker
och
Berit
Adolfsson
(m)

vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:
1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
en
översyn
av
Sidas
verksamhet.
2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
konkurrensutsättning.

2001/02:U268
av
Marianne
Andersson
m.fl.
(c)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
med
den
kunskap
vi
har
rörande
kärnkraftsfrågor
ökar
insatserna
för
kärnsäkerhet
i
Barentsområdet.
8.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
stöd
till
demokratiutvecklingen
inom
ramen
för
den
nordliga
dimensionen.

2001/02:U269
av
Ragnwi
Marcelind
(kd)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
vad
i
motionen
anförs
om
att
höja
biståndsansträngningarna
och
bli
mer
flexibel
då
det
gäller
på
vilket
sätt
pengarna
skall
förmedlas
till
de
behövande
länderna.

2001/02:U276
av
Göran
Lennmarker
m.fl.
(m)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
det
svenska
utvecklingssamarbetet
bör
ha
en
tydlig
inriktning
på
hiv/aids-
problematiken.
2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
vilka
insatser
Sverige
kan
göra
inom
utvecklingssamarbetet
för
att
bekämpa
hivs
spridning
och
lindra
effekterna
av
aids.
3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
bör
medverka
till
att
ställa
ekonomiska
garantier
för
läkemedel
och
vacciner
som
utvecklas
speciellt
för
utvecklingsländer.
4.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
svenskt
utvecklingssamarbete
inriktat
på
hiv/aids-
bekämpning
med
fördel
kan
kanaliseras
genom
frivilligorganisationerna.
5.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
vikten
av
att
stärka
kvinnans
ställning
för
att
bekämpa
spridningen
av
hiv.
6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
bör
verka
för
att
samarbetsländer
arbetar
fram
och
genomför
strategier
för
att
bekämpa
hiv/aids.

2001/02:U283
av
Stig
Sandström
m.fl.
(v)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
att
regeringen
bör
ta
initiativ
till
att
en
styrkekatalog
för
civil
krishantering
upprättas
i
OSSE:s
regi.

2001/02:U286
av
Hillevi
Larsson
och
Nalin
Pekgul
(s)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige skall arbeta
för att det i FN:s regi b
yggs upp läkemedelsforskning och läkemedelsföretag som på icke profitbasis tar
fram billiga läkemedel mot
de
omfattande
sjukdomar
som
förekommer
i
u-
länderna.

2001/02:U288
av
Monica
Green
m.fl.
(s)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
inriktningen för ett särski
lt biståndsmål.

2001/02:U295
av
Inger
Lundberg
m.fl.
(s,
m,
v,
kd,
c
,
fp,
mp)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
behovet
av
åtgärder
inom
biståndspolitiken
för
att
motverka
hiv/aids
i
södra
Afrika.
2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
vikten
av
internationell
samverkan
och
särskilda
insatser
av
EU
för
att
stödja
de
afrikanska
staterna
i
kampen
mot
hiv/aids.

2001/02:U296
av
Marianne
Andersson
m.fl.
(m,
v,
kd,
c,
fp,
mp)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
skall
ge
bilateralt
bistånd
till
Östtimor
omfattande
hela
landet.
2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
skall
ge
bidrag
till
framställning
av
läromedel
i
Östtimor
samt
till
återuppbyggnaden
av
skolor
och
universitet.
3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
skall
bidra
till
att
främja
en
demokratisk
utveckling
i
Östtimor
utifrån
alla
människors
lika
värde.
4.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
skall
ge
bistånd
till
miljövård
i
Östtimor.
5.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
skall
ge
bistånd
till
hälsovård
i
Östtimor.

2001/02:U300
av
Bo
Lundgren
m.fl.
(m)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
skall
stödja
frihandelsansträngningar
i
Afrika.
6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
skuldavskrivningar.
9.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sveriges
bistånd
skall
främja
en
uthållig
snabb
tillväxt
med
snabb
fattigdomsutrotning
som
övergripande
mål.
10.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
de
centrala
villkoren
för
Sveriges
bistånd
skall
vara
rättsstaten,
respekt
för
mänskliga
rättigheter,
demokrati
och
marknadsekonomi.
11.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sveriges
biståndsinsatser
skall
koncentreras
till
Afrika.
12.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
i
övrigt
anförs
om
Sveriges
bistånd.
19.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
svenskt
bistånd
ej
skall
gå
till
statsmakt
som
grovt
kränker
mänskliga
rättigheter
eller
som
för
anfallskrig.
20.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
noggranna
rapporter
om
läget
för
mänskliga
rättigheter
och
demokrati
i
Sveriges
samarbetsländer
bör
redovisas
i
god
tid
före
beslut
om
biståndssamarbete.

2001/02:U301
av
Lars
Leijonborg
m.fl.
(fp)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

25.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
EU:s
biståndspolitik
bör
präglas
av
en
mer
sammanhållen,
konsekvent
och
tydlig
strategi
avseende
målen
demokrati,
rättsstatens
principer
och
försvaret
av
mänskliga
rättigheter.
26.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
EU:s
bistånd
i
ökande
utsträckning
bör
ske
i
form
av
programstöd
i
stället
för
projektstöd.
27.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
arbetet
med
att
reformera
EU:s
biståndspolitik
måste
fortgå
och
påskyndas.
28.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
biståndssamarbetet
bör
grundas
på
närhetsprincipen
och
huvudsakligen
beslutas
och
administreras
av
de
enskilda
medlemsländerna
själva.

2001/02:U304
av
Marianne
Andersson
m.fl.
(c)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
handeln
med
mat
inte
får
gå
ut
över
rätten
till
mat
för
invånarna
i
fattiga
länder.
4.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
u-
ländernas
möjlighet
att
vidta
åtgärder
för
att
säkra
sin
livsmedelsförsörjning.
6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sveriges
policy
skall
vara
koherent,
sammanhållen
och
ömsesidigt
stödjande
i
handels-
,
miljö-
,
jordbruks-
,
migrations-
,
utrikes-
och
säkerhetspolitiken.
17.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
bör
driva
frågor
om
livsmedelskvalitet
och
livsmedelssäkerhet
i
alla
internationella
forum.
18.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
bör
verka
för
att
EU
i
WTO-
förhandlingarna
driver
kravet
på
ursprungsmärkning
av
livsmedelsprodukter.

2001/02:U305
av
Holger
Gustafsson
m.fl.
(kd)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

11.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
och
EU
bör
arbeta
för
att
världens
länder
ökar
sin
vilja
att
hjälpa
flyktingar
i
nöd
och
ökar
bidragen
till
internationella
hjälporganisationer.

2001/02:U306
av
Cristina
Husmark
Pehrsson
och
Anne-
Katrine
Dunker
(m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
svenskt bistånd och FN:s b
arnkonvention.

2001/02:U309
av
Monica
Green
m.fl.
(s)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av att beakta bar
nperspektivet inom det fortsatta Östersjösamarbetet.

2001/02:U310
av
Anne
Ludvigsson
m.fl.
(s)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
biståndet
till
Central-
och
Östeuropa.

2001/02:U311
av
Göran
Lennmarker
m.fl.
(m)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
biståndet
skall
främja
en
snabb
utrotning
av
fattigdomen
som
övergripande
mål.
2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
rättsstaten,
respekt
för
mänskliga
rättigheter,
demokrati
och
marknadsekonomi
är
centrala
målsättningar
i
samarbetet
med
biståndsländerna.
5.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
bistånd
skall
vara
resultatinriktat.
De
s.k.
millenniemålen
kan
vara
en
vägledning.
6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
utveckling
av
läkemedel
för
tropiska
sjukdomar.
8.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
avskaffa
systemet
med
landramar
till
förmån
för
avtal,
med
strikta
villkor
vad
gäller
korruption,
effektivitet
och
demokratiutveckling.
9.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
bistånd
inte
skall
ges
till
regimer
som
för
anfallskrig.
10.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
skuldavskrivningar
inte
får
ske
på
ett
sådant
sätt
att
misshushållning
och
korruption
främjas.
11.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
frigjorda
resurser
från
skuldavskrivningar
i
första
hand
skall
användas
till
grundläggande
utbildning
och
hälsovård.
12.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
frivilligorganisationerna
bör
få
en
utökad
roll
i
biståndet.
13.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
utformningen
av
biståndet
bör
ske
i
u-
landsmiljö.
14.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
tillväxtens
betydelse
för
fattigdomsutrotningen.
17.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
det
svenska
biståndet
bör
inriktas
på
bekämpandet
av
hiv/aids.
18.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
vilka
insatser
Sverige
kan
göra
inom
biståndet
för
att
bekämpa
hivspridning
och
lindra
effekterna
av
aids.
19.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
svenskt
bistånd
för
hiv/aids-
bekämpning
med
fördel
kan
kanaliseras
genom
frivilligorganisationerna.
20.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
vikten
av
att
stärka
kvinnans
ställning
för
att
bekämpa
spridningen
av
hiv.
21.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
garantier
för
utveckling
av
läkemedel
mot
sjukdomar
som
främst
drabbar
u-
land.
22.
Riksdagen
beslutar
om
budgetförändringar
avseende
budgetområde
7
Internationellt
bistånd
enligt
vad
som
anförs
i
motionen.

2001/02:U312
av
Göran
Lennmarker
m.fl.
(m)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

7.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
främja
utvecklingen
av
socialförsäkringar.
8.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
bör
verka
för
att
utsatta
barn
får
gå
i
skolan.
9.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
stärka
skyddet
för
barn
och
kvinnor.
10.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
svenskt
östbistånd
skall
stödja
smittskyddsarbete,
särskilt
mot
tbc
och
hiv/aids.
11.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
frågor
som
rör
barns
sociala
situation
och
skolgång
bör
genomsyra
såväl
EU:s
stöd
som
det
svenska
öststödet.
12.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
insatser
på
energiområdet
inom
öststödet.
13.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sveriges
stöd
bör
flyttas
till
nordvästra
Ryssland.
17.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
Östersjömiljarden.
18.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
inriktningen
i
övrigt
av
stödet
till
Central-
och
Östeuropa.
19.
Riksdagen
anvisar
till
utgiftsområde
7
anslag
9:1
Samarbete
med
Central-
och
Östeuropa
för
2002
50 000 000
kr
mer
än
regeringen
eller
således
799 000 000
kr.

2001/02:U321
av
Marianne
Andersson
m.fl.
(c)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag
anslagen under utgiftsomr
åde 7 Internationellt bistånd enligt uppställning: Anslag, Regeringens förslag,
Anslagsförändring; 8:1 Bis
tåndsverksamhet,
13 796 752,
+
950 000;
8:2
Sida,
485 814,
-
4 958;
Summa
för
utgiftsområdet,
15 043 822,
+
945 042.

2001/02:U323
av
Marianne
Samuelsson
m.fl.
(mp)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

7.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförts
om
att
Sverige
skall
verka
för
att
UNEP:s
årliga
budget
fördubblas.
16.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
bör
arbeta
för
att
främja
jämställdhet
mellan
kvinnor
och
män
i
hela
världen
samt
att
förbättra
kvinnornas
situation
på
alla
nivåer
och
områden.

2001/02:U324
av
Lars
Ångström
(mp)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att Sverige skall lyfta f
ram behovet av bistånd för fysiskt och psykiskt sjuka barn i Vitryssland och
göra insatsen till en prio
riterad
fråga
i
EU:s
biståndspolitiska
diskussioner.

2001/02:U326
av
Rosita
Runegrund
m.fl.
(kd)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
inom
ramen
för
EU-
samarbetet
skall
verka
för
ökat
samarbete
med
den
nybildade
afrikanska
unionen
(AU)
och
stödja
dess
utveckling.
2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
Kenya
och
lagstiftningen
om
korruption.
3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
det
internationella
biståndet
bör
bidra
till
att
säkerställa
försörjningsmöjligheterna
för
jordbrukarna
i
Afrika.
4.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
genom
Sida
fortsätter
utvecklingen
av
demokratibiståndet
till
Afrika.
5.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
behovet
av
verkningsfulla
och
prisvärda
mediciner
för
världens
fattiga.
6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
bör
begära
särskilda
handlingsplaner
för
bekämpning
av
hiv/aids
från
de
afrikanska
länder
där
Sverige
bedriver
utvecklingssamarbete.
7.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
skall
verka
för
att
FN,
IGAD,
IPF
och
AU
bör
göra
en
aktionsplan
i
syfte
att
påskynda
fredsprocessen
i
Sudan.
8.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
genom
FN
och
AU
skall
arbeta
för
att
en
varaktig
fred
kan
komma
till
stånd
i
Angola,
samt
att
försoningsarbete
ingår
i
dessa
strävanden.
9.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
vikten
av
att
fortsätta
med
bistånd
till
konfliktfyllda
regioner
genom
att
det
kanaliseras
via
noggrant
utvalda
organisationer.
10.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
riktat
bistånd
för
att
bekämpa
kriminalitet
i
Afrikas
storstäder.
11.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
bör
verka
för
internationellt
bistånd
i
syfte
att
stärka
flerpartiväsendet
och
partiernas
interna
demokrati
i
de
afrikanska
staterna.
12.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
bör
verka
för
att
åtgärdsprogram
upprättas
för
föräldralösa
barn.
13.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
bör
sätta
hård
press
på
konflikthärjade
stater
i
Afrika
så
att
barn
skyddas
från
tvångsrekrytering
till
egna
eller
andra
väpnade
trupper.
14.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
skall
verka
för
att
det
internationella
biståndet
skall
bidra
till
att
göra
det
finansiellt
möjligt
att
genomföra
markreformer.
15.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
skall
verka
för
att
regeringar
och
regionala
organisationer
i
Afrika
bör
öka
sina
samarbeten
kring
en
hållbar
vattenpolitik.

2001/02:U327
av
Rosita
Runegrund
m.fl.
(kd)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
på
lämpligt
sätt
skall
verka
för
att
flickor
och
pojkar
i
utvecklingsländer,
Öst-
och
Centraleuropa
och
forna
Sovjetrepublikerna
skall
få
tillgång
till
en
kostnadsfri
grundutbildning.

2001/02:U328
av
Lars
Leijonborg
m.fl.
(fp)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
i
de
fall
bistånd
skall
bedrivas
i
diktaturstater,
totalitära
stater
eller
stater
utan
flerpartisystem
skall
det
ske
via
enskilda
organisationer.
7.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
undvika
bilaterala
biståndsengagemang
i
länder
vars
regimer
inte
strävar
efter
demokratisering.
8.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
prioriteringar
i
och
förlängning
av
Vitrysslandsprogrammet.
11.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
stödet
till
partinära
organisationer
skall
permanentas
och
ökas.
12.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
informationstekniken
bör
bli
ett
viktigt
inslag
i
svenskt
demokratibistånd.
13.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
behovet
av
kvalitet
och
effektivitet
i
biståndsgivningen.
14.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
nödvändigheten
av
konditionalitet
i
biståndsgivningen.
15.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
den
totala
biståndsökningen
till
0,82,
0,86
respektive
0,93
%
av
BNI
för
åren
2002,
2003
och
2004.
16.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
en
återgång
till
enprocentsmålet
senast
år
2005.
17.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
den
totala
biståndsramen
skall
uppgå
till
18 270
miljoner
kronor
år
2002,
20 098
miljoner
år
2003
och
22 766
miljoner
år
2004,
vilket
innebär
att
Folkpartiet
höjer
biståndsanslaget
med
4 464
miljoner
kronor
över
treårsperioden,
jämfört
med
regeringens
förslag.
24.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
betydelsen
av
enskilda
organisationers
biståndsarbete.
25.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
barnen
bör
ges
särskild
uppmärksamhet
i
biståndspolitiken.
26.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
åtgärder
för
att
minska
spridningen
av
hiv/aids
och
ge
stöd
till
redan
smittade.
27.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
bör
verka
för
att
reducera
sjuklighet
och
dödlighet
som
beror
på
aborter.
28.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
samspelet
mellan
bistånds-
och
flyktingpolitiken.
30.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
omformulera
målen
för
samarbetet
med
Central-
och
Östeuropa
så
att
det
tydligt
framgår
att
målet
att
skapa
en
demokratisk
kultur
är
avgörande
för
möjligheterna
att
uppnå
de
övriga.
31.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
åtgärder
för
att
främja
kärnsäkerhet
i
länderna
i
Central-
och
Östeuropa.
32.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
fortsatt
stöd
till
länderna
i
Central-
och
Östeuropa.
33.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
fortsätta
och
påskynda
reformeringen
av
EU:s
gemensamma
biståndspolitik.
35.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
EU:s
bistånd
i
ökad
utsträckning
skall
ske
i
form
av
programstöd
i
stället
för
projektstöd.
36.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
verka
för
att
EU:s
medlemsländer
i
sina
nationella
budgetar
fullföljer
FN:s
rekommendation
om
att
minst
0,7
%
av
BNI
skall
avsättas
till
bistånd.
37.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
huvuddelen
av
EU:s
utvecklingssamarbete
bör
omfattas
av
närhetsprincipen
och
beslutas
och
administreras
av
de
enskilda
medlemsländerna
själva.
38.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
inriktningen
av
det
multilaterala
utvecklingssamarbetet.
39.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
inriktningen
av
det
bilaterala
utvecklingssamarbetet.
40.
Riksdagen
avslår
regeringens
förslag
till
riksdagsbeslut
i
motsvarande
delar
och
bemyndigar
regeringen
att
göra
de
utfästelser
och
åtaganden
som
förordas
i
motionen
beträffande
multi-
och
bilateralt
utvecklingssamarbete
enligt
tabell
1.1
och
1.2.
41.
Riksdagen
beslutar
om
ändring
i
förhållande
till
regeringens
förslag
gällande
anslagen
under
utgiftsområde
7
Internationellt
bistånd
enligt
uppställning:
Anslag,
Regeringens
förslag,
Anslagsförändringar;
8:1
Biståndsverksamhet,
13 796 752,
+
1 728 000;
9:1
Samarbete
med
Central-
och
Östeuropa,
749 000,
+
55 000;
Summa
för
utgiftsområdet:
15 043 822,
+ 1 783 000.

2001/02:U330 av Tuve Skånberg (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
utformningen av palestins
ka läromedel.

2001/02:U332
av
Jan
Erik
Ågren
m.fl.
(kd)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
hiv/aids
skall
bedömas
som
en
säkerhetspolitisk
risk.

2001/02:U335
av
Margareta
Viklund
m.fl.
(kd)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

2.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
en
utredning
med
en
bred
vetenskaplig
ansats
där
hiv/aids
och
liknande
sjukdomar
av
epidemisk
karaktär
sätts
in
i
ett
säkerhetspolitiskt
perspektiv.
3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
särskilda
medel
budgeteras
för
det
globala
hiv/aids-
arbetet.
4.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
i
det
internationella
arbetet
för
att
bekämpa
hiv/aids
aktivt
skall
arbeta
för
att
kvinnans
status
höjs,
att
hon
blir
jämställd
med
mannen
och
att
mänskliga
rättigheter
också
skall
gälla
kvinnan
och
barnen.
5.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
verka
för
att
det
i
det
globala
arbetet
i
bekämpningen
av
hiv/aids
tas
en
större
hänsyn
till
sjukdomens
allvarliga
konsekvenser
än
till
kulturella
skiljaktigheter
och
en
oacceptabel
människosyn.
6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
kartlägga
de
föräldralösa
barnens
situation
för
att
kunna
ge
dem
adekvat
hjälp
och
stöd.
7.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
via
svenska
biståndsinsatser
skall
verka
för
att
skolavgifterna
i
de
fattiga
och
hiv/aids-
drabbade
länderna
slopas.
8.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
samtidigt
med
att
insatser
görs
för
att
förebygga
hiv/aids
och
hjälpa
redan
drabbade
måste
fungerande
hälso-
och
sjukvårdssystem
byggas
upp
i
framför
allt
de
hårdast
drabbade
länderna.
9.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
skall
vara
pådrivande
för
att
få
i
gång
en
generell
satsning
gällande
behandling
av
hivinfekterade
blivande
mödrar
och
deras
nyfödda
barn.
10.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
"den
rika
världen"
genom
samarbete
med
internationella
organisationer,
som
FN,
och
näringslivet
verkar
för
att
förbättra
u-
ländernas
tillgång
till
bromsmediciner
och
annan
medicinering
för
hiv/aids
och
dess
följdsjukdomar.
11.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
betydelsen
av
att
frivilliga
organisationer
och
offentliga
institutioner
samverkar
för
att
bygga
upp
fungerande
system
för
bekämpning
av
hiv/aids.
12.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
regeringen
på
såväl
multilateral
som
bilateral
nivå
vid
samtal
med
länders
och
organisationers
beslutsfattare
bör
påpeka
behovet
av
att
rakt
och
tydligt
framhålla
hivinfektionens
smittvägar
och
hur
infektionen
kan
förebyggas.
13.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
i-
länderna
kan
vara
beställare
och
finansiärer
av
mediciner
från
läkemedelsbolagen
för
de
fattigaste
ländernas
räkning.

2001/02:U342
av
Göran
Lennmarker
m.fl.
(m)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
beslutar
att
inom
utgiftsområde
7
Politikområde
Internationellt
utvecklingssamarbete
skapa
en
samlad
anslagspost
för
Sveriges
fredsfrämjande
verksamhet.
2.
Riksdagen
anvisar
till
utgiftsområde
7
Politikområde
Internationellt
utvecklingssamarbete
anslagspost
Fredsfrämjande
verksamhet
för
år
2002
1 118 836 000
kr
i
enlighet
med
vad
som
anförs
i
motionen.

2001/02:U345
av
Karl-
Göran
Biörsmark
m.fl.
(fp)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

10.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
vikten
av
att
Sverige
är
tydlig
med
sitt
stöd
för
demokrati
och
demokratisering
-
i
såväl
multilaterala
som
bilaterala
sammanhang.
17.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
större
anslag
till
Unifem,
FN:s
utvecklingsfond
för
kvinnor
-
5
miljoner
kronor
utöver
regeringens
förslag.
20.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
större
anslag
till
SHIA,
Svenska
handikapporganisationers
internationella
biståndförening.
24.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
högre
anslag
till
Unicef,
FN:s
barnfond
-
10
miljoner
kronor
utöver
regeringens
förslag.
39.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
bilateralt
och
inom
ramen
för
EU:s
biståndspolitik
verkar
för
ett
kraftfullt
bistånd
till
Östtimors
uppbyggnad.

2001/02:U351
av
Holger
Gustafsson
m.fl.
(kd)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

6.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
en
bättre
samordning
av
handel
och
bistånd.
7.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
upprätta
ett
gemensamt
internationellt
fredscentrum
i
Sverige.

2001/02:Fö272
av
Lars
Ångström
m.fl.
(mp,
m,
v,
kd,
fp)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

1.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
Sverige
och
Sida
åtminstone
inte
minskar,
utan
snarare
ökar,
sitt
stöd
till
humanitär
minröjning.
3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
det
humanitära
minröjningsarbetet
inte
får
utgöras
av
isolerade
insatser,
utan
måste
integreras
i
en
genomtänkt
biståndspolitik
där
lokalbefolkningen
bör
ansvara
för
genomförandet
medan
Räddningsverket
bidrar
med
planering,
ledning,
utbildning
och
kvalitetssäkring.
8.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
som
i
motionen
anförs
om
att
Sverige,
om
så
efterfrågas,
bör
bidra
till
att
Geneva
International
Centre
for
Humanitarian
Demining,
GICHD,
får
utökade
resurser
för
sitt
arbete.

2001/02:So372
av
Chris
Heister
m.fl.
(m)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

3.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
inriktningen
av
biståndsinsatser
för
att
motverka
hivepidemin
och
dess
konsekvenser.

2001/02:So616
av
Göran
Magnusson
m.fl.
(s,
v,
kd,
c,
fp,
mp)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

4.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
alkohol
som
utvecklingshinder
i
u-
länder.

2001/02:Ub423
av
Lennart
Hedquist
m.fl.
(m,
s,
v,
kd,
c,
fp,
mp)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
betydelsen av att säkerstäl
la en långsiktig finansiering av Östersjöuniversitetet, the Baltic University
Programme fr.o.m. 2003.st
Xú Ú @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betydelsen av att säker
ställa en långsiktig finansiering av Östersjöuniversitetet, the Baltic
University Programme fr.o.m. 2003
.psXú Ú @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betydelsen av att s
äkerställa en långsiktig finansiering av Östersjöuniversitetet, the Baltic
University Programme fr.o.m. 2
003.skXú Ú @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om betydelsen av at
t säkerställa en långsiktig finansiering av Östersjöuniversitetet, the Baltic
University Programme fr.o.m
. 2003.enXú K
&
¨"
rutiš @för återbetalning av outnyttjade medel funnits. Hanterandet av
dessa frågor förefaller att
ha lett till att skattebetalarnas pengarë š @rutiš @för återbetalning
av outnyttjade medel funnits.
Hanterandet av dessa frågor förefaller att ha lett till att
skattebetalarnas pengarƒ
S °ú P$

använts på ett mindre ändamålsenligt sätt. Detta är
allvarligt eftersom Sverige, sär
skilt inom öststödet, måste föregå med gott exempel och ha "
@+
*
@ *
@

använts på ett mindre ändamålsenligt sätt. Detta är allvarligt eftersom
Sverige, särskilt inom öststödet,
måste föregå med gott exempel och hasš @Ó š @anväš @på ett mindre
ändamålsenligt sätt. Detta är allvarligt eftersom Sverige, s

2001/02:MJ337
av
Agne
Hansson
m.fl.
(c)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

28.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
intensifiera
samarbetet
kring
Östersjön
för
att
förbättra
miljön
i
Östersjön.

2001/02:MJ519
av
Alf
Svensson
m.fl.
(kd)
vari
föreslås
att
riksdagen
fattar
följande
beslut:

11.
Riksdagen
tillkännager
för
regeringen
som
sin
mening
vad
i
motionen
anförs
om
att
svenskt
bistånd
till
de
länder
på
andra
sidan
Östersjön
som,
via
sina
reningsverk,
står
för
de
största
utsläppen
till
vattnet.
Tabellbilaga

Tabell 1. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslagsfördelning
för
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Tusental kronor
--------------------------------------------------------------------------------
---------
|Anslag| |Anslagstyp|Regeringens|(m)|(kd) |(c)
|(fp) |
| | | |förslag | | |
| |
--------------------------------------------------------------------------------
---------
|8:1|Biståndsverksamhet |res. |13 796 752| - | + | +
|+ 1 728
|
| | | | | 2 511 500|500 000|950
000| 000|
--------------------------------------------------------------------------------
---------
|8:2|Styrelsen för internationellt |ram | | | |
| |
| |utvecklingssamarbete (Sida) | |485 814 | | |- 4 958
| |
--------------------------------------------------------------------------------
---------
|8:3|Nordiska Afrikainstitutet |ram |11 256 | | |
| |
--------------------------------------------------------------------------------
---------
|9:1|Samarbete med Central- och |res. |749 000 | + | |
| + 55|
| |Östeuropa | | |50 000 | |
| 000|
--------------------------------------------------------------------------------
---------
|9:2|Avsättning för förlustrisker vad |res. | 1 000 | | |
| |
| |avser garantier för finansiellt | | | | |
| |
| |stöd och exportkreditgarantier | | | | |
| |
--------------------------------------------------------------------------------
---------
| |Nytt anslag (m) för |ram | |+ 1 118 | |
| |
| |fredsfrämjande verksamhet | | | 8361 | |
| |
--------------------------------------------------------------------------------
---------
|Summa| | |15 043 | - | + | +
|+ 1 783
|
|för| | | 822 |1 342 664*|500 000|945
042| 000|
|utgiftsområde| | | | | |
| |
|7 | | | | | |
| |
--------------------------------------------------------------------------------
---------
1I moderaternas motion överensstämmer inte anslagsuppdelningen med
propositionens förslag.

*Moderata samlingspartiet anser att det år 2004 bör ske en total
skuldavskrivning för de högt skuldsat
ta
låginkomstländerna.
Tabell 2. Basbudgetstöd
till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet
budgetåret 2002

(Motsvarar tabell på s. 32 i budgetpropositionen)

Tusental kronor
---------------------------------------------------------
| |Proposition| | | | |
| |2001/02:1|(m) |(kd) |(c) |(fp)|
---------------------------------------------------------
|FN:s utvecklingsprogram,| | | | | |
|UNDP |530 000 |- 430 | |+ 50 |+ 20|
| | | 000 | | 000 | 000|
---------------------------------------------------------
|FN:s kapitalutvecklingsfond,|| | | | |
|UNCDF |50 000 | | | | |
---------------------------------------------------------
|FN:s barnfond, |297 000 |- 97 | |+ 30 |+ 10|
|Unicef | | 000 | | 000 | 000|
---------------------------------------------------------
|FN:s kvinnofond, |14 000 | | |+ 10 | + 5|
|Unifem | | | | 000 | 000|
---------------------------------------------------------
|FN:s |165 000 | | | | + 5|
|befolkningsfond, | | | | | 000|
|UNFPA | | | | | |
---------------------------------------------------------
|FN:s världslivsmedelsprogram,|| | | | |
|WFP |210 000 | | | + 5 |+ 25|
| | | | | 000 | 000|
---------------------------------------------------------
|FN:s flyktingkommissarie,| | | | | |
|UNHCR |392 000 |+ 30 | |+ 50 |+ 63|
| | | 000 | | 000 | 000|
---------------------------------------------------------
|FN:s hjälporganisation för| | | | | |
|Palestinaflyktingar,|170 000 |- 85 | | |+ 20|
|UNRWA | | 000 | | | 000|
---------------------------------------------------------
|Multilateral handelsrelaterad|| | | | |
|biståndsverksamhet (UNCTAD,| | | | | |
|WTO, ITC) |35 000 | | | + 5 | |
| | | | | 000 | |
---------------------------------------------------------
|Narkotikainsatser genom FN-| | | | | |
|systemet (UNDCP, | | | | | |
|WHO/PSA) |50 500 | + 5 |+ 55 | | + 5|
| | | 000 | 500 | | 000|
---------------------------------------------------------
|FN:s boende- | | | | | |
|och bebyggelsecenter,|7 000 | |+ 12 | | + 5|
|Habitat | | | 000 | | 000|
---------------------------------------------------------
|UNAIDS |52 000 |+ 22 |+ 112 |+ 50 |+ 60|
| | | 000 | 000 | 000 | 000|
---------------------------------------------------------
|FN:s industriutvecklings-| | | | | |
|organisation | 7 200 | - 3 | | | |
|(Unido) | | 500 | | | |
---------------------------------------------------------
|TOTALT | 1 979 |- 558 |+ 179 |+ 200 |+ 218
|
| | 700 | 500 | 500 | 000 | 000|
---------------------------------------------------------
Tabell 3. Internationella finansieringsinstitutioner

(Motsvarar tabell på s. 34 i budgetpropositionen)

Tusental kronor
----------------------------------------------------
| |Prop. |(m) |(kd)|(c)|
(fp) |
| |2001/02:1 | | | | |
----------------------------------------------------
|Världsbanksgruppen | 668 000 | | | | |
----------------------------------------------------
|Regionala | 450 000 |- 195 | | | |
|utvecklingsbanker | | 000 | | | |
----------------------------------------------------
|Övriga utvecklingsbanker| | | | | |
|och fonder | 427 000 | | | | |
----------------------------------------------------
|TOTALT | 1 545 000 |- 195 | | | |
| | | 000 | | | |
----------------------------------------------------
Tabell 4. Övrigt multilateralt samarbete

(Motsvarar tabell på s. 38 i budgetpropositionen)

Tusental kronor
----------------------------------------------------
| |Prop. |(m)|(kd)|(c)| (fp) |
| |2001/02:1 | | | | |
----------------------------------------------------
|Miljöinsatser | 143 500 | | | | + 60 000|
----------------------------------------------------
|Konfliktförebyggande| | | | | |
|insatser | 90 000 | | | | + 50 000|
----------------------------------------------------
|Övriga insatser | 276 500 | | | |+ 20 000*|
----------------------------------------------------
|TOTALT | 510 000 | | | |+ 130 000|
----------------------------------------------------
*Folkpartiet föreslår en ökning med 20 miljoner kronor under posten Övriga
multilaterala insatser för insatser till förmån för kvinnor och
barn.

Tabell 5. Anslagsposten för det bilaterala
utvecklingssamarbetet

(Motsvarar tabeller på s. 46 i budgetpropositionen)

Tusental kronor
----------------------------------------------------------------
| |Proposition| | | | |
| |2001/02:1 |(m) |(kd) |(c) |(fp) |
----------------------------------------------------------------
|Afrika |2 410 000 | + 290 | | + 200 | + 30|
| | | 000 | | 000 | 000|
----------------------------------------------------------------
|Asien |1 480 000 |- 1 265 | | | - 130|
| | | 000 | | | 000|
----------------------------------------------------------------
|Latinamerika | 785 000 | - 585 | | | + 80|
| | | 000 | | | 000|
----------------------------------------------------------------
|Europa | 775 000 | | | | |
----------------------------------------------------------------
|Globala |1 275 000 |- 1 150 | | + 10 | |
|utvecklingsprogram | | 000 | | 000 | |
----------------------------------------------------------------
|U-krediter | 440 000 | | | | |
----------------------------------------------------------------
|Enskilda | 905 000 | + 95 | | + 135 | + 100|
|organisationer | | 000 | | 000 | 000|
----------------------------------------------------------------
|Humanitärt bistånd | | | | | |
|och | 930 000 | |+ 100 | + 200 | |
|konfliktförebyggande| | | 000 | 000 | |
----------------------------------------------------------------
|Ekonomiska | 500 000 | - 500 |+ 200 | + 200 | + 700|
|reformer | | 000 | 000 | 000 | 000|
----------------------------------------------------------------
|Information | 55 000 | - 55 | | | |
| | | 000 | | | |
----------------------------------------------------------------
|Ev. nya anslag | - |+ 1 412 |+ 200 | | + 600|
| | | 000 | 000 | | 000|
| | | | | | |
| | | 2) | 1) | | 3)|
----------------------------------------------------------------
|TOTALT |9 555 000 | - |+ 500 | + 745 |+ 1 380
|
| | |1 758 000|000 | 000 | 000|
----------------------------------------------------------------
1) Kristdemokraterna föreslår ny post:

- Mänskliga rättigheter + 200 000 miljoner kronor.

2) Moderata samlingspartiet föreslår ett nytt anslag
8.1.2. Oberoende utvärderingsenhet samt ett nytt
Afrikaanslag under 8.1.2 uppdelat enligt följande (anges i
kronor):

Oberoende utvärderingsenhet + 30 000
000

Förberedelse inför total skuldavskrivning år 2004+
150 000 000

Snabb fattigdomsavveckling i Afrika + 925 000
000

Konflikthantering i Afrika + 300 000
000

Sida, utvecklingsenhet i Afrika + 7 000
000

Summa: + 1 412 000
000

3) Folkpartiet föreslår en ny post under 8.1.2 för
särskilda insatser för demokrati och MR om 600 miljoner
kronor.

Förkortningslista
----------------------------------------------------
| | Svenska | Engelska |
----------------------------------------------------
|ACBF |Fonden för |African Capacity |
| |afrikanskt |Building |
| | | |
| |kapacitetsbyggande |Foundation |
----------------------------------------------------
|AfDB |Afrikanska |African Development |
| |utvecklingsbanken |Bank |
----------------------------------------------------
|Aidco|EU:s byrå för |Europe Aid Co-operation
|
| | |Office |
| |biståndssamarbete | |
----------------------------------------------------
|ALA |Samarbetet mellan | |
| |Asien och | |
| |Latinamerika | |
----------------------------------------------------
|ASEM | |Asia-Europe Meeting |
----------------------------------------------------
|AsDB |Asiatiska |Asian Development Bank|
| |utvecklings- | |
| | | |
| |banken | |
----------------------------------------------------
|AU |Afrikanska unionen |African Union |
----------------------------------------------------
|AVS |Länder i Afrika, |African, Caribbean and|
| |Västindien och |Pacific |
| |Stillahavsområdet | |
| |inom Lomésamarbetet |Countries (ACP) |
----------------------------------------------------
|CARDS|Förslag till ny |Community Assistance |
| |förordning som skall |for |
| |styra EU:s insatser | |
| |på västra Balkan |
Reconstruction, Development and |
| | | |
| | |Stabilisation |
----------------------------------------------------
|Caritas|Katolska kyrkans | |
| | | |
| |biståndsorganisation | |
----------------------------------------------------
|CEDAW|FN:s |Convention on the |
| |kvinnokonvention |Elimination of All|
| | |Forms of Discrimination
|
| | |against Women |
----------------------------------------------------
|COMESA| |Common Market for |
| | |Eastern and |
| | | |
| | |Southern Africa |
----------------------------------------------------
|CST | |Committee on Science |
| | |and |
| | | |
| | |Technology |
----------------------------------------------------
|DAC |OECD:s |Development Assistance|
| |biståndskommitté |Committee |
----------------------------------------------------
|EBRD |Europeiska |European Bank for |
| |utvecklingsbanken |Reconstruction and|
| | |Development |
----------------------------------------------------

----------------------------------------------------
----------------------------------------------------
----------------------------------------------------
|ECHO |Europeiska byrån för |European Community |
| | | |
| |humanitärt bistånd |Humanitarian Office |
----------------------------------------------------
|Ecosoc|FN:s ekonomiska och |UN Economic and Social|
| | |Council |
| |sociala råd | |
----------------------------------------------------
|Ecowas| |Economic Community of |
| | | |
| | |West African States |
----------------------------------------------------
|EG |Europeiska |European Communities |
| |gemenskaperna | |
----------------------------------------------------
|EGDI |Expertgruppen för |Expert Group for |
| | |Development Issues |
| |utvecklingsfrågor | |
----------------------------------------------------
|EU |Europeiska unionen |European Union |
----------------------------------------------------
|EUF |Europeiska | |
| |utvecklingsfonden | |
----------------------------------------------------
|FAO | |Food and Agriculture |
| | |Organization |
----------------------------------------------------
|FRJ |Förbundsrepubliken | |
| | | |
| |Jugoslavien | |
----------------------------------------------------
|GAVI | |Global Alliance for |
| | |Vaccines and |
| | | |
| | |Immunization |
----------------------------------------------------
|GEF |Globala miljöfonden |Global Environment |
| | |Facility |
----------------------------------------------------
|GICHD| |Geneva International |
| | |Centre for |
| | | |
| | |Humanitarian Demining |
----------------------------------------------------
|GLOBKOM|Utredningen för | |
| |svensk global | |
| |utvecklingspolitik | |
----------------------------------------------------
|GWP | |Global Water |
| | |Partnership |
----------------------------------------------------
|Habitat| |UN Conference on Human|
| | |Settlements |
----------------------------------------------------
|HIPC |Världsbankens och |Heavily Indebted Poor |
| |Internationella valutafondens gemensamma|
Countries |
| |skuldinitiativ | |
----------------------------------------------------
|IAEA |Internationella |International Atomic |
| | |Energy Agency |
| |atomenergiorganet | |
----------------------------------------------------
|IBRD |Internationella |International Bank for|
| |återuppbyggnads- och |Reconstruction and|
| |utvecklingsbanken |Development |
----------------------------------------------------
----------------------------------------------------
|ICRC |Internationela Rödakors-|International
Committee |
| |kommittén |of the Red Cross |
----------------------------------------------------

--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
|IDA |Internationella utvecklingsfonden|International|
| | |Development Association|
--------------------------------------------------------
|IDB |Interamerikanska |Interamerican |
| |utvecklingsbanken |Development Bank |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
|IFAD |Internationella |International Fund for |
| | |Agricultural |
| |jordbruksutvecklingsfonden| |
| | |Development |
--------------------------------------------------------
|IFC | |International Finance |
| | |Corporation |
--------------------------------------------------------
|IGAD | |Inter- |
| | |
Governmental Authority on |
| | |Development |
--------------------------------------------------------
|IMF |Internationella |International Monetary |
| |valutafonden |Fund |
--------------------------------------------------------
|International|Internationella |International Institute|
|IDEA |Institutet för |for Democracy and|
| |demokrati och fria val |Electoral Assistance |
--------------------------------------------------------
|IOM |Internationella |International |
| |migrations- |Organization for |
| | | |
| |organisationen |Migration |
--------------------------------------------------------
|ITC | |International Trade |
| | |Centre |
--------------------------------------------------------
|LOU |Lagen om offentlig | |
| | | |
| |upphandling | |
--------------------------------------------------------
|MIGA |Världsbankens |Multilateral Investment|
| |garantiorgan |Guarantee Agency |
--------------------------------------------------------
|MNEPR | |Multilateral Nuclear |
| | |Environmental Programme|
| | |in the Russian|
| | |Federation |
--------------------------------------------------------
|MUL |Minst utvecklade | |
| |länder | |
--------------------------------------------------------
|NAI |Nordiska |The Nordic Africa |
| |Afrikainstitutet |Institute |
--------------------------------------------------------
|NIB |Nordiska | |
| |investeringsbanken | |
--------------------------------------------------------
|NDEP | |Northern Dimension |
| | |Environmental |
| | |Partnership |
--------------------------------------------------------
|NDF |Nordiska |Nordic Development Fund|
| |utvecklingsfonden | |
--------------------------------------------------------
|NEFCO |Nordiska | |
| |miljöfinansieringsbolaget| |
--------------------------------------------------------
|NGO | |Non-governmental |
| | |organization |
--------------------------------------------------------
|NORSAD| |Nordic/Southern African|
| | |Development Community|
| | |(SADC) |
--------------------------------------------------------
|OAU | |Organization for African
|
| | |Unity |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
|OCHA |FN:s kontor för |United Nations Office |
| |samordning av |for the |
| |humanitärt bistånd | |
| | |Coordination of |
| | |Humanitarian Affairs |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
|OECD |Organisationen för |Organization for |
| |ekonomiskt samarbete |Economic |
| |och utveckling | |
| | |Co-operation and |
| | |Development |
--------------------------------------------------------
|OSSE/ |Organisationen för |The Organization for |
| |säkerhet och samarbete |Security and |
|OSCE |i Europa | |
| | |Co-operation in Europe |
--------------------------------------------------------
|PSA | |Programme on Substance |
| | |Abuse |
--------------------------------------------------------
|REACT |Civil |Rapid Expert Assistance|
| |snabbinsatsstyrka |and |
| | | |
| | |Co-operation Teams |
--------------------------------------------------------
|RELMA | |Regional Land Management
|
| | |Unit |
--------------------------------------------------------
|SADC |Gemenskapen för |Southern African |
| |utveckling i södra |Development |
| |Afrika | |
| | |Community |
--------------------------------------------------------
|SAREC |Sida:s |Swedish Agency for |
| |forskningsavdelning |Reseach |
| | | |
| | |Co-operation with |
| | |Developing |
| | | |
| | |Countries |
--------------------------------------------------------
|SFOR |Den Natoledda styrkan |Stabilization Force |
| |i | |
| | | |
| |Bosnien | |
--------------------------------------------------------
|SHIA |Svenska | |
| |handikapporganisationers| |
| |internationella | |
| |biståndsförening | |
--------------------------------------------------------
|Sida |Styrelsen för |Swedish International |
| |internationellt |Development |
| | | |
| |utvecklingssamarbete |Co-operation Agency |
--------------------------------------------------------
|SPLM/A| |Sudan s Peoples |
| | |Liberation |
| | | |
| | |Movement/Army |
--------------------------------------------------------
|SPS |WTO:s avtal om | |
| |sanitära och | |
| |fytosanitära frågor | |
--------------------------------------------------------
|SWEDEC|Totalförsvarets | |
| |ammunitions- och | |
| |minröjningscentrum | |
--------------------------------------------------------
|TACIS | |EU Technical Assistant |
| | |to |
| | | |
| | |Commonwealth of |
| | |Independent States |
--------------------------------------------------------
|TBT |WTO:s avtal om |World Trade |
| |tekniska handelshinder |Organization/Agreement |
| | |on Technical Barriers to
|
| | |Trade |
--------------------------------------------------------
|TRIPS | |Trade-related aspects of
|
| | | |
| | |intellectual property |
| | |rights |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
|UNAIDS|FN:s aidsprogram |UN Aids Programme |
--------------------------------------------------------
|UNCCD | |UN Convention to Combat|
| | | |
| | |Desertification |
--------------------------------------------------------
|UNCDF |FN:s |UN Capital Development |
| |kapitalutvecklingsfond |Fund |
--------------------------------------------------------
|UNCED |FN:s konferens om |UN Conference on |
| |miljö och utveckling |Environment and|
| | |Development |
--------------------------------------------------------
|UNCTAD|FN:s konferens för |UN Conference on Trade |
| |handel och utveckling |and |
| | | |
| | |Development |
--------------------------------------------------------
|UNDCP |FN:s narkotikaprogram |UN Drug Control |
| | |Programme |
--------------------------------------------------------
|UNDP |FN:s |UN Development Programme
|
| |utvecklingsprogram | |
--------------------------------------------------------
|UNFPA |FN:s befolkningsfond |UN Fund for Population |
| | |Activities |
--------------------------------------------------------
|UNHCR |FN:s |UN High Commissioner for
|
| |flyktingkommissarie |Refugees |
--------------------------------------------------------
|Unicef|FN:s barnfond |UN Children''s Emergency|
| | |Fund |
--------------------------------------------------------
|UNICT | |UN Information and |
| | |Communications Task|
| | |Force |
--------------------------------------------------------
|Unido |FN:s organisation för |UN Industrial |
| | |Development |
| |industriell utveckling | |
| | |Organization |
--------------------------------------------------------
|Unita | |National Union for the |
| | |Total |
| | | |
| | |Independence of Angola |
--------------------------------------------------------
|UNEP |FN:s miljöprogram | |
--------------------------------------------------------
|Unifem|FN:s utvecklingsfond för|UN Development Fund for
|
| |kvinnor |Women |
--------------------------------------------------------
|UNMAC |FN:s minkoordineringscenter|UN Mine Action
Centre |
--------------------------------------------------------
|UNRWA |FN:s hjälporganisation |UN Relief and Works |
| |för |Agency for |
| |Palestinaflyktingar i | |
| | |Palestine Refugees in |
| |Mellanöstern |the Near East |
--------------------------------------------------------
|Untaet|FN-ledda |United Nations |
| |administrationen på |Transitional |
| | | |
| |Östtimor |Administration in East |
| | |Timor |
--------------------------------------------------------
|WFP |Världslivsmedelsprogrammet|World Food Programme|
--------------------------------------------------------
|WHO |Världshälsoorganisationen|World Health |
| | |Organization |
--------------------------------------------------------
|WTO |Världshandelsorganisationen|World Trade
Organization |
--------------------------------------------------------