Utrikesutskottets betänkande
2001/02:UU14
Stabiliserings- och associeringsavtalet mellanEuropeiska gemenskaperna och deras medlemsstater ochf.d. jugoslaviska republiken Makedonien
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i detta betänkande
regeringens förslag (prop. 2001/02:156) om
godkännande av stabiliserings- och
associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna
och deras medlemsstater och f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien. Inga motioner har väckts med
anledning av propositionen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Stabiliserings- och associeringsavtalet med
Makedonien
Riksdagen godkänner, med bifall till proposition
2001/02:156, stabiliserings- och associeringsavtalet
mellan Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater å ena sidan och f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien å andra sidan.
Stockholm den 16 april 2002
På utrikesutskottets vägnar
Urban Ahlin
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban
Ahlin (s), Bertil Persson (m), Berndt Ekholm (s),
Lars Ohly (v), Holger Gustafsson (kd), Carina Hägg
(s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s), Murad
Artin (v), Sten Tolgfors (m), Marianne Samuelsson
(mp), Marianne Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Birgitta Ahlqvist (s), Karin Enström (m) och
Rosita Runegrund (kd).
2001/02
UU14
Redogörelse för ärendet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner
stabiliserings- och associeringsavtalet mellan
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å
ena sidan och f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien å andra sidan.
Syftet med avtalet är bl.a. att inom ramen för
stabiliserings- och associeringsprocessen bidra till
stabilitet och en positiv ekonomisk och social
utveckling i regionen. Avtalet innehåller
bestämmelser om bl.a. politisk dialog, frihandel
samt ekonomiskt och socialt samarbete.
Genom avtalet inrättas vissa organ
som skall övervaka avtalets
tillämpning.
Ärendet och dess beredning
Efter förberedande arbete under 1999 inledde
Europeiska kommissionen i mars 2000 förhandlingar
med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om ett
stabiliserings- och associeringsavtal mellan
Europeiska gemenskaperna (EG) och deras
medlemsstater å ena sidan och f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien å andra sidan. Regeringen har
under förhandlingarna inhämtat synpunkter från den
närmast berörda myndigheten Kommerskollegium.
Stabiliserings- och associeringsavtalet
undertecknades den 9 april 2001. Innan avtalet kan
träda i kraft skall det godkännas av parterna.
Bakgrund
Berlinmurens fall och enandet av de två tyska
staterna, det kalla krigets slut och Sovjetunionens
upplösning innebar att det framstod som möjligt att
förverkliga visionen av en europeisk union som
omfattade demokratiska stater i hela Europa. För
dåvarande EG:s medlemsländer blev det ett första
rangens intresse att stärka stabiliteten och freden
i Europa genom att främja de central- och
östeuropeiska staternas integration med den
västeuropeiska gemenskapen.
I april 1997 antog allmänna rådet en regional
ansats där man fastslog politiska och ekonomiska
villkor för utvecklandet av bilaterala relationer
med Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien,
Förbundsrepubliken Jugoslavien och f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien. Villkoren innefattade respekt
för demokratiska principer och mänskliga
rättigheter, respekt för rättsstatsprincipen,
respekt för och skydd av minoriteter samt krav på
genomförande av Daytonavtalet, inklusive samarbete
med den internationella krigsförbrytartribunalen i
Haag, marknadsekonomiska reformer och regionalt
samarbete.
Ett samarbetsavtal mellan EG och f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien trädde i kraft den 1 januari
1998. Ett transportavtal trädde i kraft den 28
november 1997. Flera av länderna på västra Balkan
har liknande samarbetsavtal, som kompletterades med
förmånliga handelsliberaliseringar under hösten
2000. Länderna omfattas även av bidragen från EU:s
nya biståndsprogram för västra Balkan, CARDS. Detta
efter rådets beslut i december 2000 att slå ihop de
tidigare programmen Phare och Obnova. EU:s anslag
till CARDS-program för de fem länderna uppgår till
4,65 miljarder euro för perioden 2000-2006.
Den 26 maj 1999 lade kommissionen fram ett förslag
om att inleda en stabiliserings- och
associeringsprocess för länderna på västra Balkan
med syfte att skapa ett ramverk för ländernas
politiska och ekonomiska integration i Europa och
till europeiska samarbetsstrukturer.
Mot denna bakgrund fick kommissionen den 24
januari 2000 ett mandat att inleda förhandlingar med
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om ett
stabiliserings- och associeringsavtal. Mandatet
utvidgades senare till att omfatta även Kroatien.
Stabiliserings- och associeringsavtalet med Kroatien
undertecknades den 30 oktober 2001. Under 2001
inleddes också det förberedande arbetet för att ingå
ett stabiliserings- och associeringsavtal med
Albanien.
Stabiliserings- och associeringsavtalet är av
mycket stor betydelse för f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien, både politiskt och
ekonomiskt, och det utgör ramen för en integration
av landet i den europeiska gemenskapen. Samtliga
länder i stabiliserings- och associeringsprocessen
är tänkbara kandidater för medlemskap i Europeiska
unionen (EU), beroende på varje lands specifika
förutsättningar och framgångsrika genomförande av
stabiliserings- och associeringsavtalet.
Utvecklingen i f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien var den
sista av delrepublikerna som bröt sig ur det
dåvarande Jugoslavien och den enda som gick igenom
Jugoslaviens sönderfall utan att bli indragen i
krig. Landet har sedan dess kämpat med en svag
ekonomi och instabila politiska strukturer.
Befolkningen domineras av två grupper, cirka två
tredjedelar makedoner och cirka en tredjedel etniska
albaner. Under våren 1999 utsattes f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien för hårda politiska och
ekonomiska påfrestningar i samband med kriget i
Kosovo och den flyktingsituation som då uppstod. I
dag har flertalet flyktingar återvänt till Kosovo.
Av de omkring 8 000 flyktingar som finns kvar i
landet är den övervägande delen romer. Under våren
2001 utlöstes en konflikt mellan regeringssidan och
den albanska gerillan. Stridigheterna avslutades
genom undertecknandet av ett fredsavtal den 13
augusti 2001, vilket hade förhandlats fram i staden
Ohrid. Avtalet innehåller löften från makedonernas
sida om omfattande konstitutionella förändringar i
syfte att förbättra albanernas status. Den senaste
konflikten har slagit mycket hårt mot ekonomin, som
nu emellertid har vissa förutsättningar att
återhämta sig då regeringen bl.a. skrivit under ett
expertövervakningsprogram med Internationella
valutafonden (IMF). Regeringen har förutom
medlemskap i EU uttalat önskemål om att bli medlem i
Nato.
Sverige och f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien
Sverige upprättade diplomatiska förbindelser med
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i december
1993. De bilaterala förbindelserna mellan Sverige
och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien är goda.
Det bilaterala biståndet har ökat kraftigt, från 8,6
miljoner kronor år 2000 till 59,6 miljoner kronor
2001.
Sveriges handel med f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien är mycket blygsam än så länge. Fram till
krisen i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i
början av 2001 var den svenska exporten stabil men
sjönk kraftigt under 2001. År 2000 uppgick exporten
till 211 miljoner kronor och importen till 15
miljoner kronor.
Avtalets innehåll
Genom stabiliserings- och associeringsavtalet
upprättas en associering mellan EG och deras
medlemsstater å ena sidan och f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien å andra sidan. Avtalet
innehåller bestämmelser om samarbete på en rad
områden, bl.a. politik, ekonomi och handel.
Respekten för demokratiska principer och mänskliga
rättigheter skall ligga till grund för parternas
inrikes- och utrikespolitik och utgör väsentliga
beståndsdelar av avtalet.
Stabiliserings- och associeringsavtalet omfattar
sammanlagt 128 artiklar, 7 bilagor och 5 protokoll.
Bilagorna och protokollen utgör en integrerad del av
avtalet. Parterna har godkänt 7 gemensamma
förklaringar, 1 ensidig förklaring från EG och deras
medlemsstater och 1 ensidig förklaring från EG.
I avtalet är såväl Europeiska gemenskapen,
Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska
atomenergigemenskapen som medlemsländerna
avtalsparter å den ena sidan. Avtalet är därmed ett
s.k. blandat avtal. Avtalet reglerar bl.a. frågor
inom den gemensamma handelspolitikens område och om
gränsöverskridande tjänstehandel. Enligt artikel 133
i EG-fördraget och EG-domstolens praxis har
gemenskapen bred kompetens att sluta avtal på dessa
områden. Avtalet innebär också öppnare regler för
arbetares rörlighet, för etablering av företag och
för betalningar och kapitalrörelser mellan EG och
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Kompetensen
på detta område är delad mellan gemenskapen och
medlemsstaterna. Stabiliserings- och
associeringsavtalet med f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien reglerar emellertid också förhållanden
som ligger utanför gemenskapens kompetens och
således inom ramen för medlemsstaternas kompetens.
Avtalet innehåller sålunda bestämmelser som innebär
åtaganden för medlemsstaterna och därmed också för
Sverige. Detta gäller bl.a. inom områdena politisk
dialog, socialt och finansiellt samarbete samt
brottsförebyggande verksamhet.
Som redovisas i propositionen (avsnitt 6.6)
innehåller protokoll 5 i stabiliserings- och
associeringsavtalet bestämmelser om ömsesidigt
administrativt bistånd mellan myndigheter i
tullfrågor. Information som lämnas eller erhålls med
stöd av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara
konfidentiell (artikel 10 i protokollet). Enligt 9
kap. 3 § sekretesslagen (1980:100, aktuell lydelse
1992:1775) gäller sekretess i dylik verksamhet för
enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i
den mån riksdagen har godkänt avtal om detta med
främmande stat eller mellanfolklig organisation. En
anslutning till stabiliserings- och
associeringsavtalet föranleder därför ingen
lagändring för Sveriges del när det gäller dessa
frågor.
Avtalet är enligt regeringens bedömning av större
vikt och skall därför enligt 10 kap. 2 §
regeringsformen godkännas av riksdagen.
Godkännande av avtalet
Regeringen anför att stabiliserings- och
associeringsavtalen är en central del av den
europeiska gemenskapens politik gentemot länderna på
västra Balkan. Avtalen lägger grunden för ett
omfattande samarbete som syftar till att dessa
länder kommer närmare EU på en rad områden och att
de till slut blir kandidater för medlemskap i
unionen.
Vidare betonar regeringen att avtalet skapar ramar
för en politisk dialog, definierar ett brett
spektrum av samarbetsområden och skapar
förutsättningar för ökad frihandel mellan EG och
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, vilket
bidrar till ökad ekonomisk integration och tillväxt
för parterna. Ur svensk synvinkel är det därför av
stor vikt att stabiliserings- och
associeringsavtalet med f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien ingås.
Efter undertecknandet av stabiliserings- och
associeringsavtalet den 9 april 2001 har det
politiska läget i f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien försvårats. Sverige och EU avser att
följa den fortsatta politiska utvecklingen i f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien mycket noga.
Utskottets överväganden
F.d. jugoslaviska republiken Makedoniens närmande
till EU är ett viktigt led i ansträngningarna att
lägga grunden för ett bredare samarbete mellan den
europeiska gemenskapen och länderna på västra
Balkan.
Utskottet anser att det föreliggande
stabiliserings- och associeringsavtalet skapar
förutsättningar och ramar för arbetet med att
åstadkomma stabilitet, fred och en positiv
ekonomisk, social, kulturell och miljömässig
utveckling i regionen.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts tillstyrker
utskottet att riksdagen godkänner stabiliserings-
och associeringsavtalet mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater och f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien.
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2001/02:156 föreslår regeringen att
riksdagen godkänner stabiliserings- och
associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna
och deras medlemsstater å ena sidan och f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien å andra sidan.