Utrikesutskottets betänkande

2001/02:UU12

Norden

---

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet dels regeringens
skrivelse 2001/02:90 Nordiskt samarbete, med
huvudsaklig inriktning på regeringssamarbetet inom
Nordiska ministerrådet, dels en redogörelse till
riksdagen 2001/02:NR1, avgiven av Nordiska rådets
svenska delegation, som redogör för
parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet.
Utskottet behandlar även en motion som väckts med
anledning av redogörelsen samt motioner med
inriktning på nordiskt samarbete från allmänna
motionstiden.

Samtliga motioner avstyrks eller besvaras av
utskottet. Utskottet föreslår att skrivelsen och
redogörelsen läggs till handlingarna. I ärendet
finns 2 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Regeringens skrivelse 2001/02:90
Nordiskt samarbete
Riksdagen lägger regeringens skrivelse
2001/02:90 Nordiskt samarbete till handlingarna.

2. Redogörelse till riksdagen 2001/02:NR1
Nordiska rådets svenska delegations
berättelse angående verksamheten under år
2001

Riksdagen lägger redogörelse till riksdagen
2001/02:NR1 Nordiska rådets svenska delegations
berättelse angående verksamheten under år 2001
till handlingarna.

3. Relationerna till närområdet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U3,
2001/02:U203, 2001/02:U223 yrkande 1 och
2001/02:U303 yrkande 24 samt förklarar motionerna
2000/01:U705 yrkande 1, 2001/02:U268 yrkandena 1
och 12 samt 2001/02:U341 yrkandena 1 och 2
besvarade med vad utskottet anfört.
Reservation 1 (m)

4. Nordbors rättigheter

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U341 yrkande
3 besvarad med vad utskottet anfört.

5. Miljö- och hälsofrågor, sociala
frågor

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U268
yrkande 4 samt 2001/02:U240 besvarade med vad
utskottet anfört.

6. Regional utveckling, IT-satsningar
m.m.

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U268
yrkandena 5, 6 och 10 besvarad med vad utskottet
anfört.

7. Organisationsfrågor

Riksdagen avslår motion 2001/02:U223 yrkande 2
samt förklarar motion 2001/02:U223 yrkandena 3
och 4 besvarad med vad utskottet anfört.
Reservation 2 (m, c, fp)

Stockholm den 25 april 2002

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban
Ahlin (s), Bertil Persson (m), Berndt Ekholm (s),
Lars Ohly (v), Göran Lennmarker (m), Carina Hägg
(s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s), Murad
Artin (v), Jan Erik Ågren (kd), Sten Tolgfors (m),
Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Ahlqvist (s),
Ronny Olander (s) och Rosita Runegrund (kd).

2001/02

UU12

Redogörelse för ärendet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringens skrivelse 2001/02:90 Nordiskt samarbete
beskriver regeringssamarbetet inom ramen för
Nordiska ministerrådet. Ministerrådet tillämpar ett
system med roterande ordförandeskap. Under 2001 var
Finland ordförande och hade valt rubriken Nordbo
2001 på sitt program. Ambitionen var att se
samarbetet på olika områden ur den enskilde nordiske
medborgarens perspektiv. Mot bakgrund av detta
tillsatte Nordiska ministerrådet i mars en särskild
utredare med uppgift att kartlägga nordiska
medborgares rättigheter vid bosättning, arbete,
studier och uppehåll i annat nordiskt land.
Utredaren skall också lämna förslag till hur man kan
förbättra informationen om nordiska avtal och
konventioner till medborgare och myndigheter. I en
delrapport som lämnades i oktober pekar utredaren på
behovet av att öka medvetenheten om och bättre följa
upp de nordiska avtalen. En slutrapport kommer att
lämnas under våren år 2002.

Finland lade under sitt ordförandeskap särskild
vikt vid uppföljningen av den s.k. Visemanspanelens
rapport, som lämnades i oktober 2000, med förslag
till inriktning av det framtida nordiska samarbetet.
Till Nordiska rådets session i oktober lämnades den
gemensamma rapporten Ny nordisk dagordning om
uppföljningsarbetet. Nordiska rådet har i
uppföljningsarbetet i första hand riktat in sig på
organisatoriska frågor. Man har beslutat om en
ändrad utskottsstruktur, som skall underlätta
förankringen av de nordiska frågorna i de nationella
parlamenten och bättre svara mot ministerrådets
organisation. Nordiska ministerrådet har inriktat
sig på att utarbeta en ny strategi som skall vara
styrande för det nordiska samarbetet under de
närmaste åren. Avsikten är att inrikta samarbetet på
fem områden: teknologisk utveckling (särskilt IT och
forskning), välfärd (i vilket inkluderas nordbors
rättigheter), den inre marknaden i Norden, samarbete
med grannländer och grannregioner samt miljö och
hållbar utveckling.
En strategi för en hållbar utveckling i Norden
trädde i kraft den 1 januari 2001 och utgjorde
underlag för diskussionerna vid Nordiska rådets
temakon-
ferens Ett bärkraftigt Norden i april och en
extrasession i juni. En särskild arbetsgrupp som har
tillsatts inom Nordiska ministerrådet arbetar med
uppföljningen. Bland annat skall gruppen ta fram
indikatorer för hållbar utveckling kopplade till
strategin.
Baserat på ett förslag från ministerrådets
generalsekreterare - Budgetanalys 2000 - Den
nordiska budgeten - utarbetades år 2001 ett
ministerrådsförslag till ny budgetprocess, som
överlämnades till Nordiska rådet. Syftet är att
förbättra styrningen av verksamheten samt att öka
flexibiliteten i budgeten och därmed utrymmet för
nya politiska initiativ. Berörda samarbetssektorer
inom ministerrådet kommer in i budgetarbetet på ett
tidigare stadium. En särskild budgetpost inrättas
för nya politiska initiativ. Samrådet med Nordiska
rådet i budgetarbetet förnyas. Från år 2002 har de
nya budgetreformerna börjat tillämpas.
Samverkan med frivilligorganisationerna, där
Föreningen Norden intar en särskild ställning, är
ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet.
Informationskontoret Norden i Fokus och
servicetelefonen Hallå Norden är viktiga redskap för
att göra det nordiska samarbetet känt och för att nå
ut till medborgarna.

Samarbete i EU-frågor

Genom att tre nordiska länder är medlemmar i EU och
Island och Norge är parter i EES-avtalet har alla
nordiska länder en mycket nära anknytning till det
europeiska samarbetet. Samarbetet i EU- och EES-
frågor intensifierades under år 2001. De nordiska
EU-ländernas statsministrar beslutade vid sitt möte
i juli att börja träffas för samråd inför Europeiska
rådets möten. De första samrådsmötena hölls i
oktober och i december inför toppmötena i Gent och
Laeken. Island och Norge informerades om
diskussionerna.

Nordiskt samarbete i EU-frågor har i första hand
karaktär av samråd och informationsutbyte. Dessa
frågor är stående punkter på dagordningen vid möten
i Nordiska ministerrådet.
År 2000 stiftade riksdagen de lagar som behövs för
ett svenskt operativt medlemskap i det s.k.
Schengensamarbetet. Vidare inleddes utvärderingen av
de nordiska länderna inför ett operativt medlemskap,
vilket pågick även under början av år 2001.
Utvärderingarna utföll väl, vilket medförde att de
nordiska länderna från den 25 mars, i enlighet med
rådsbeslutet år 2000, tillämpar Schengenregelverket
fullt ut och att den inre gränskontrollen mellan
Norden och det övriga Schengenområdet därmed har
upphävts.

Samarbete med närområdet

Samarbete med närområdet - de tre baltiska länderna,
nordvästra Ryssland, Barentsområdet och Arktis - är
prioriterat för Norden. Sålunda hålls det ett årligt
möte mellan de nordiska samarbetsministrarna och
deras motsvarigheter inom Baltiska ministerrådet. I
ministerrådets budget för år 2001 uppgick det
särskilda närområdesprogrammet till 70 miljoner
danska kronor. Insatserna är ett komplement till
insatser som görs nationellt och genom andra
internationella organ. En stor del av resurserna
satsas på projekt med inriktning på demokrati,
välfärd, bärkraftigt resursutnyttjande och
marknadsutveckling. Olika former av stipendie- och
utbytesordningar är också viktiga inslag i
programmet. Dessutom görs insatser över
ministerrådets budget även inom olika
samarbetssektorer. De samlade insatserna är därför
avsevärt större och bedöms uppgå till totalt närmare
20 % av Nordiska ministerrådets budget.

De nordiska finansieringsinstitutionerna, Nordiska
investeringsbanken (NIB), Nordiska
miljöfinansieringsbolaget (Nefco) och Nordiska
projektexportfonden (Nopef), har verksamhet med
inriktning på närområdet. NIB har en särskild
ordning för lån på förmånliga villkor för
finansiering av miljöprojekt i närområdet. Nefco har
en riskkapitalfond för lån till miljöinvesteringar i
närområdena och en miljöutvecklingsfond som gör
insatser i närområdet.
Under året uppmärksammades att det var tio år
sedan de nordiska informationskontoren i Tallinn,
Riga och Vilnius inrättades. Kontoren har spelat en
viktig roll för utveckling av kontakter och
kulturellt utbyte mellan de baltiska och de nordiska
länderna. Ministerrådet önskar även etablera en
informationspunkt i Kaliningrad. Diskussioner med
ryska myndigheter om denna fråga har fortsatt under
2001.
Det pågår en översyn av de strategiska
målsättningarna för närområdessamarbetet. I en
särskild rapport, Närmare Norden, föreslås en med
tiden ökad tonvikt på insatser i det ryska
närområdet. Andra förslag går ut på en koncentration
av insatserna till större projekt, ökad
mottagarstyrning och en större differentiering av
insatserna på de olika mottagarländerna. Rapporten
har behandlats i de nordiska samarbetsorganen under
år 2001 och dess förslag kommer att implementeras i
ett nytt närområdesprogram för perioden 2003- 2005.
Under året inrättades en ny rådgivande kommitté för
närområdessamarbetet med representanter för de
nordiska ländernas utrikesdepartement.

Nordiskt samarbete på sektorsnivå

Samarbetet inom sektorn för utbildning och forskning
skall fokusera på kompetensfrågor och livslångt
lärande, evaluering, informations- och
kommunikationsteknik (IKT), språksamarbete,
mobilitet och ömsesidigt erkännande av
studieresultat, arbetsdelning samt nordisk
utbildning och forskning i ett internationellt
perspektiv. En särskild rådgivande IT-policygrupp
har under år 2001 fokuserat på nordisk
distansundervisning och nordiska virtuella
högskole- och universitetsmiljöer. Arbetet kommer
under år 2002 att resultera i en rapport med
redovisning av övergripande nationella initiativ
rörande virtuella universitet. En utvärdering av
utvecklingsprogrammet för avancerade
Internetapplikationer och nätverkstjänster (NORDUnet
II) har påbörjats. Målsättningen för
forskningssamarbetet är att stärka de områden där
Norden kan hävda sig internationellt eller där de
nordiska länderna har specifika intressen och
förutsättningar. Ministerrådet har beslutat att
under perioden 2002-2006 genomföra ett pilotprojekt
med nordiska institutioner för spetsforskning
(Centres of Excellence). Antalet centrum beräknas
uppgå till tre fyra och finansieras med hjälp av
både nordiska och nationella medel.

Det finns en särskild nordisk stipendieordning för
Baltikum och nordvästra Ryssland, som bl.a. kan
användas för deltagande i NORDPLUS nätverk. Dessutom
finansieras ett samverkansprojekt, A school for all,
vars syfte är att höja kvaliteten på
specialundervisningen i de baltiska länderna.
Det nordiska samarbetet inom miljöområdet styrs av
miljöhandlingsprogrammet för perioden 2001-2004 och
av strategin för hållbar utveckling i Norden.
Projektverksamhet bedrivs i en rad arbetsgrupper.
Särskilt viktiga miljöfrågor för Norden den närmaste
framtiden är havsmiljö samt miljö och hälsa.
Finansieringsfrågor relaterade till Ryssland och det
nordiska miljöfinansieringsbolaget Nefco har
diskuterats löpande. Beslut har tagits om att öka
Nefco:s grundkapital med 40 miljoner euro till 120
miljoner euro.
I samarbetet på det näringspolitiska området har
stor vikt fästs vid de små och medelstora företagen.
Aktiviteterna under året har inriktats främst på
konkurrenskraften, elektronisk handel och andra
näringspolitiskt relaterade IT-frågor, turism samt
en hållbar strategi inom näringslivssektorn. Inom
ramen för ett nordiskt samarbetsprogram för
näringssektorn för åren 2002-2005 skall bl.a.
arbetet med genomförande av Norden som en
sammanhängande näringsregion fortsätta med samarbete
kring kunskap och teknikspridning. Ministerrådet har
fastslagit att ämbetsmannakommittén för näring och
Nordisk industrifond skall rapportera till
ministerrådet om det fortsatta arbetet inom detta
område en gång om året. Ministrarna har även godkänt
ett utkast till jämställdhetspolitiska målsättningar
inom näringssektorn.
I september 2001 hölls ett möte med Nordiska
ministerrådets IT-ministrar, som bl.a. diskuterade
åtgärder mot den "digitala klyftan".
Det nordiska regionalpolitiska samarbetet syftar
till att understödja de nordiska ländernas
nationella regionalpolitik genom kunskaps- och
erfarenhetsutbyte. Nordiska ämbetsmannakommittén för
regionalpolitik (NÄRP) förbereder ärenden inom
sektorn och har under ministerrådet ansvar för
samarbetets utveckling. Institutet Nordregio
(Nordiskt Center för Regional utveckling) är ett
viktigt instrument för det nordiska samarbetet inom
regional utveckling. Institutet är lokaliserat till
Stockholm. Under året har det nya
samarbetsprogrammet för regionalpolitik för perioden
2001-2005 börjat förverkligas. Programmet innebär en
ökad fokusering på erfarenhets- och
kunskapsutveckling samt på förbättrad målstyrning
och uppföljning. Samarbetet mellan regioner, med
tyngdpunkt på medfinansiering av Interregprojekt,
har fortsatt varit den budgetmässigt högst
prioriterade verksamheten. Efter ett av
ministerrådet finansierat seminarium om
närområdessamarbetet och EU:s nordliga dimension
beslöt NÄRP hösten 2001 att inleda ett projekt för
stödjande av nätverksutbyggnaden mellan de baltiska
och de nordiska ländernas gränsområden. Kopplingarna
mellan regional utveckling och insatser inom
informationsteknik är av fortsatt stort intresse.
Norge kommer att fokusera på informationstekniken
under sitt ordförandeskap år 2002.
Ett nytt samarbetsprogram för
arbetsmarknadssektorn trädde i kraft 2001 och gäller
under perioden 2001-2004. Programmets huvudmål
innefattar frågor om full sysselsättning,
avskaffande av gränshinder, trygghet i arbetsmiljön
och arbetslivet samt frågor som gäller den nordiska
välfärdsmodellen. Utvecklingen av arbetskraftens
rörlighet i det gränsregionala samarbetet är ett
centralt område för arbetet inom sektorn.
Aktiviteter för att undanröja hinder för
arbetskraftens rörlighet på den nordiska
arbetsmarknaden har fortsatt mot bakgrund av de s.k.
hinderkataloger som tagits fram.
Till grund för regeringssamarbetet på social- och
hälsovårdsområdet finns dels ett samarbetsprogram,
dels ordförandeskapets prioriteringar. Den särskilda
grupp som sysslar med närområdessamarbetet har under
året fortsatt de omfattande satsningarna på det
nordiska smittskyddsprojektet samt på Nordiska
hälsovårdshögskolans utbildningsarbete i närområdet.
Under året har man fortsatt genomförandet av
handlingsplanen för utsatta barn och unga i
närområdet. De nordiska informationskontoren har en
viktig roll i detta arbete och har också tilldelats
särskilda medel för egna satsningar på barn- och
ungdomsprojekt.
Regeringsskrivelsen beskriver även det nordiska
samarbetet inom sektorerna kultur, energi, jord- och
skogsbruk, fiske, bygg- och bostadsfrågor,
transport, infrastruktur och trafiksäkerhet, ekonomi
och finanspolitik, livsmedelsfrågor,
konsumentpolitik, jämställdhet, migrations- och
flyktingpolitik, ungdomspolitik, säkerhets- och
försvarspolitik samt lagstiftningssamarbete. Även
inom flertalet av dessa sektorer förekommer projekt
inriktade på samarbete med närområdet.

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

Redogörelse till riksdagen 2001/02:NR1 Nordiska
rådets svenska delegations berättelse angående
verksamheten år 2001 avser parlamentarikersamarbetet
inom Nordiska rådet. I redogörelsen beskrivs de
möten som avhållits och de politiska
utvecklingslinjerna i samarbetet. Nordiska rådet,
som i år firar sitt 50-årsjubileum, har under de
senaste 10 åren genomgått mer genomgripande
förändringar än tidigare under sin historia.
Förändringar i omvärlden har följts av
organisatoriska förändringar i arbetet inom Nordiska
rådet. Vid rådets 53:e session i Köpenhamn den 29-31
oktober 2001 beslutade plenarförsamlingen om
ändringar i rådets organisation. Ändringarna innebär
bl.a. att man överger den tidigare geografiska
utskottsindelningen och övergår till en
fackindelning av utskotten inom områdena kultur och
utbildning, medborgar- och konsumentfrågor, välfärd,
miljö och naturresurser samt näringsfrågor. Från
redogörelsen kan också nämnas den arbetsgrupp om den
nordliga dimensionen, ledd av den svenske
riksdagsledamoten Kent Olsson, som lade fram en
rapport till rådets 53:e session. I denna
understryks vikten av dialog mellan parlamentariker
i Nordiska rådet, i de nordiska parlamenten och i
Europaparlamentet kring den nordliga dimensionen. En
annan arbetsgrupp har berett frågan om en strategi
för det framtida nordiska samarbetet.

Utskottets överväganden

Relationerna till närområdet

Ett flertal motionsyrkanden tar upp det nordiska
samarbetets roll i att främja utvecklingen i
närområdet, dvs. i de tre baltiska länderna,
nordvästra Ryssland, Barentsområdet och Arktis.
I motionerna 2001/02:U3 (m), 2001/02:U203 (m),
2001/02:U223 (m) yrkande 1 samt 2001/02:U303 (m)
yrkande 24 föreslås att de baltiska staterna skall
erbjudas medlemskap i Nordiska rådet. Likalydande
motionsyrkanden har behandlats under tidigare
riksmöten. En förändring i förhållande till tidigare
liknande yrkanden är att motionärerna bakom motion
2001/02:U3 (m) specifikt nämner en tidsram för
medlemskapet, nämligen att detta skall erbjudas
under år 2003. I sitt betänkande 1999/2000:UU9
uttalade utskottet att det delade motionärernas
bedömning av vikten av ett utvecklat samarbete med
de baltiska länderna samt att det arbete som utförts
av dåvarande När-områdesutskottet spelat en viktig
roll i det sammanhanget. Därefter uttalade
utskottet:

När det gäller medlemskap konstaterar dock utskottet att det
nordiska samarbetet vilar på den språkliga och
kulturella gemenskapen de nordiska länderna
emellan. Det nordiska samarbetet är ingen
internationell organisation där andra länder kan
söka medlemskap. De baltiska länderna har inte
heller uttryckt någon önskan om att få medlemskap
i Nordiska rådet.

Det bör i sammanhanget framhållas att både
Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet i dag
bedriver ett nära samarbete med de baltiska
länderna, vilket bl.a. resulterat i regelbundna
gemensamma möten mellan Nordiska rådet och den
baltiska församlingen. Representanter för den
baltiska församlingen deltar bl.a. i Nordiska
rådets arbetsgruppsmöten i de frågor som är av
ömsesidigt intresse. Vidare inbjuds baltiska
parlamentariker som gäster till Nordiska rådets
sessioner.

Detta uttalande upprepades i betänkande
2000/01:UU13. Utskottet finner inte skäl att ändra
sin bedömning, men vill i sammanhanget nämna den
pågående översynen av de strategiska målsättningarna
för närområdessamarbetet inom ramen för
uppföljningen av rapporten Närmare Norden.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet
motionerna 2001/02:U203 (m), 2001/02:U223 (m)
yrkande 1, 2001/02:U303 (m) yrkande 24 samt
2001/02:U3.

Motionerna 2000/01:U705 (fp) yrkande 1,
2001/02:U268 (c) yrkandena 1 och 12 samt
2001/02:U341 (fp) yrkande 1 tar alla upp olika
aspekter på hur det nordiska samarbetet bör
understödja utvecklingssträvandena inom ramen för
den nordliga dimensionen i EU-samarbetet. Motionerna
2000/01:U705 (fp) yrkande 1, 2001/02:U268 (c)
yrkande 1 och 2001/02:U341 (fp) yrkande 1 är
likalydande och allmänt inriktade på ett sådant
understöd. Motion 2001/02:U268 yrkande 12 berör
därutöver även andra regionala samarbeten:
Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska
rådet.
Utskottet delar motionärernas syn på vikten av att
de regionala samarbetsstrukturerna samverkar och
understödjer varandra. Utskottet konstaterar därvid
att det svenska ordförandeskapet i EU första
halvåret 2001 lade ned betydande energi på att
befästa och utveckla den nordliga dimensionen på
EU:s dagordning. Den särskilda arbetsgruppen inom
Nordiska rådet för den nordliga dimensionen har även
gjort ett viktigt arbete för dessa frågor. Det
arbete som nu äger rum för att följa upp rapporten
Ny nordisk dagordning tar också upp just
relationerna till närområdet som ett av fem
prioriterade områden för det nordiska samarbetet
under de kommande åren.
Utskottet ser även dessa frågor som kopplade till
den pågående översynen av de strategiska
målsättningarna för närområdessamarbetet. Rapporten
Närmare Norden har behandlats i de nordiska
samarbetsorganen under år 2001, och dess förslag
kommer att implementeras i ett nytt
närområdesprogram för perioden 2003-2005.

Med det anförda anser utskottet att motionerna
2000/01:U705 (fp) yrkande 1, 2001/02:U268 (c)
yrkandena 1 och 12 samt 2001/02:U341 (fp) yrkande 1
kan besvaras.

Motion 2001/02:U341 (fp) yrkande 2 handlar om
stödinsatser för enklaven Kaliningrad. Motionären
nämner själv ett par av de åtgärder som redan
vidtagits eller planeras, nämligen tillsättandet av
en särskild rapportör för Kaliningradfrågan inom
Nordiska rådet samt strävandena att öppna ett
informationskontor för Nordiska ministerrådet i
Kaliningrad. Rapportören skall enligt sitt mandat
bedöma behovet av nordiska insatser i enklaven för
att stödja en positiv utveckling vad gäller
uppbyggnaden av ett civilt samhälle. En viktig
önskan är att främja att arbetstillfällen skapas
inom den icke-militära sektorn. Från den särskilde
rapportören kan därför konkreta förslag väntas
framöver. Med detta anser utskottet att motion
2001/02:U341 (fp) yrkande 2 kan besvaras.

Nordbors rättigheter

Motion 2001/02:U341 (fp) yrkande 3 tar upp frågan om
problem som möter "gränsgångare", dvs. personer som
regelbundet pendlar över en nordisk nationsgräns.
Detta har varit ett prioriterat område för det
finländska ordförandeskapet i Nordiska
ministerrådet. Rubriken Nordbo 2001 på det
finländska ordförandeprogrammet syftar just på
ambitionen att se samarbetet på olika områden ur den
enskilde nordiske medborgarens perspektiv. En
särskild utredare överlämnade sin slutrapport i
frågan till Nordiska ministerrådet den 15 april
2002. Rapporten är nu föremål för uppföljning i
ministerrådet med sikte på att förslag om åtgärder
skall kunna lämnas vid Nordiska rådets session i
höst. Vidare har välfärds- och rättighetsfrågorna
respektive den inre marknaden i Norden lyfts fram
som två av fem prioriteringar för framtiden inom
ramen för Ny nordisk dagordning. De frågor
motionären tar upp kommer därmed att få välförtjänt
uppmärksamhet. Med det anförda anser utskottet att
motion 2001/02:U341 (fp) yrkande 3 kan besvaras.

Miljö- och hälsofrågor, sociala
frågor

Motion 2001/02:U268 (c) yrkande 4 tar upp behovet av
nordiskt samarbete vad gäller miljö, hälsa och
sociala frågor. Tonvikten i motionen ligger på att
avhjälpa brister i Ryssland på dessa områden.
Utskottet delar här, liksom ovan rörande allmänt
samarbete inom närområdet, motionärens syn på vikten
av relevanta stödåtgärder. Utskottet konstaterar
också att miljöfrågor var en av de prioriteringar
som det svenska ordförandeskapet lyfte fram för den
nordliga dimensionen. Miljöfrågor är även en av fem
prioriteringar inom ramen för Ny nordisk dagordning.
Med det anförda anser utskottet att motion
2001/02:U268 (c) yrkande 4 kan besvaras.

Motion 2001/02:U240 (c) tar upp planerna på en
sprängning i Idefjorden vid norsk-svenska gränsen.
Utskottet konstaterar att denna fråga vid flera
tillfällen har varit föremål för bilaterala
kontakter mellan Sveriges och Norges regeringar.
Regeringen har också inför riksdagen redogjort för
sin uppfattning att Idefjordens unika karaktär gör
en utvidgning av farleden oförenlig med den svenska
ambitionen att bevara områdets höga naturvärden. Den
planerade utvidgningen av farleden Idefjorden rör
svenskt territorium och kan därför inte realiseras
utan svenskt medgivande. Regeringen beslöt i januari
år 2000 att med stöd av 17 kap. miljöbalken pröva
tillåtligheten av den planerade utvidgningen av
farleden med innebörd att den norska
projektledningen inte kommer att kunna förverkliga
sina planer på svenskt område utan att först erhålla
regeringens tillstånd. Då ansökan inte gjorts har
någon miljöprövning ännu inte genomförts. Den
svenska regeringen har även föreslagit den svenska
delen av Idefjorden som ett s.k. Natura 2000-område.
Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla
naturområden som håller på att byggas upp inom EU.
Syftet är att bevara naturtyper och livsmiljöer för
arter som EU-länderna har kommit överens om att
bevara.

Utskottet utgår från att regeringen genom ett aktivt
agerande fullföljer sina ambitioner. Med det anförda
finner utskottet att motion 2001/02:U240 (c) kan
besvaras.

Regional utveckling, IT-satsningar
m.m.

Några motionsyrkanden tar upp behovet av regional
utveckling inom
Norden - såväl i de fem nordiska staterna som i
närområdet. Motion 2001/02:U268 (c) yrkande 10
nämner en mångfald av aspekter på regional
utveckling, nämligen uppbyggnad av infrastruktur,
kunskapsutveckling, teknikuppbyggnad och
kompetensöverföring, och detta både inom de nordiska
länderna och i närområdet. Samma motion lyfter i
yrkande 5 fram behovet av att skapa goda
förutsättningar för engagemang i produktiva
verksamheter, vilket i motionstexten exemplifieras
med stabila regler när det gäller tullar,
gränskontroller, personlig rörlighet och att
motverka handelshinder i övrigt. Vidare i samma
motion, yrkande 6, betonas behovet av en uppbyggnad
av infrastruktur för IT i Norden.

Nordiska rådet behandlade så sent som i april 2002
en rapport om EU:s regionalpolitik som också berör
IT-frågor. Härvid underströks vikten av att de
nordiska EU-medlemmarna formulerar ett gemensamt
förhållningssätt inför förhandlingarna om EU:s
kommande regionalpolitiska program år 2006. Vidare
betonades att alla nordiska medborgare bör få
tillgång till den nya tekniken. Ett möte mellan
Nordiska rådet och de nordiska ministrarna med
ansvar för regionalpolitik är planerat till hösten
2002. Rörande IT-frågor noterar utskottet vidare att
dessa lyfts fram inom ramen för samarbetet på flera
olika områden: utbildning och forskning,
näringspolitik, regionalpolitik, etc. I planen "Ny
nordisk dagordning" för de närmaste årens samarbete
lyfts teknikfrågor, och där särskilt
informationsteknik, fram som den första av fem
prioriteringar.

Med det anförda anser utskottet att motion
2001/02:U268 (c) yrkandena 5, 6 och 10 kan besvaras.

Organisationsfrågor

I motion 2001/02:U223 (m) yrkande 2 föreslås att
även ledamöter i Europaparlamentet skall kunna
nomineras till Nordiska rådet. Utskottet har vid
tidigare tillfällen behandlat liknande yrkanden och
har därvid inte velat förorda att
Europaparlamentariker från de nordiska länderna
nomineras som delegater till Nordiska rådet. Som
motivering har bl.a. anförts att Europafrågorna
redan har en självklar plats i Nordiska rådets
verksamhet och att de löpande kontakterna mellan
Nordiska rådet och Europaparlamentarikerna stärkts.
Europaparlamentets ledamöter kan redan i dag delta i
Nordiska rådets "temamöten", med full yttranderätt.
De kan också delta i rådets sessioner. I samband med
omorganisationen av utskottsstrukturen inom Nordiska
rådet har det även slagits fast att ordförandena i
de nyskapade fackutskotten skall etablera kontakt
med motsvarande utskott i Europaparlamentet. Med vad
som ovan anförts avstyrker utskottet motion
2001/02:U223 (m) yrkande 2.

I motion 2001/02:U223 (m) yrkande 3 föreslås att
utskotten i de nordiska ländernas parlament skall ha
en aktivare roll i beredningen av de ärenden som
behandlas i Nordiska rådet, och i motion
2001/02:U223 (m) yrkande 4 krävs en fortsatt
reformering av Nordiska rådet.
Utskottet vill understryka att ett betydande
reformarbete har genomförts i Nordiska rådet sedan
mitten av 1990-talet, vilket inneburit en ny
inriktning på verksamheten, nya arbetsformer och ny
organisation. Sedan den 1 januari 2002 råder en ny
utskottsindelning i Nordiska rådet. Den nya
rådsorganisationen har också bl.a. öppnat sig för
nya mötesformer, s.k. temamöten, där andra än
rådsmedlemmar och regeringsrepresentanter kan delta
i debatten. Utskottet vill understryka det rimliga i
att, efter en så pass omfattande omorganisation, den
nya organisationen skall få chansen att finna sina
former innan nya, större organisationsförändringar
diskuteras på nytt.
Frågan om det nordiska samarbetets förankring i de
nationella parlamenten är likväl viktig. Utskottet
konstaterar att det inletts en försöksverksamhet där
utskott från de nordiska länderna har hållit
särskilda möten. Detta är en del av det reformarbete
som fortsätter inom det nordiska samarbetet och som
kontinuerligt bör utvärderas. De frågor som tas upp
i yrkandena 3 och 4 kan även komma att behandlas
inom ramen för den kommande uppföljningen av
rapporten Ny nordisk dagordning.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att
motion 2000/01:U223 (m) yrkandena 3 och 4 kan
besvaras.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Relationerna till närområdet (punkt 3)

av Bertil Persson, Göran Lennmarker, Liselotte
Wågö och Sten Tolgfors (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:U3, 2001/02:U203,
2001/02:U223 yrkande 1 och 2001/02:U303 samt
förklarar motionerna 2000/01:U705 yrkande 1,
2001/02:U268 yrkandena 1 och 12 samt 2001/02:U341
yrkandena 1 och 2 besvarade med vad utskottet
anfört.

Ställningstagande

De baltiska länderna har deltagit i Nordiska rådets
arbete under ett flertal år. I november 2002 fattar
NATO:s medlemsstater beslut om utvidgning. Estland,
Lettland och Litauen förväntas bli inbjudna att bli
medlemmar i NATO. Estland, Lettland och Litauen
förhandlar om medlemskap i EU. I december 2002
förväntas de bli inbjudna att bli medlemmar i EU.
Efter beslut om utvidgning av NATO och EU vore det
märkligt om Nordiska rådet inte kunde inbjuda
Estland, Lettland och Litauen att bli medlemmar. Det
är nu hög tid att erbjuda Estland, Lettland och
Litauen att bli medlemmar i Nordiska rådet. Sverige
skall därför verka för att de baltiska staterna
erbjuds medlemskap i Nordiska rådet under år 2003.
Detta bör ges regeringen till känna. Mot bakgrund av
vad som nu anförts bör motionerna 2001/02:U3 (m),
2001/02:U203 (m), 2001/02:U223 (m) yrkande 1 samt
2001/02:U303 (m) bifallas.

2. Organisationsfrågor (punkt 7)

av Bertil Persson, Göran Lennmarker, Liselotte
Wågö och Sten Tolgfors (alla m), Marianne
Andersson (c) samt Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:U223 yrkande 2 samt
förklarar motion 2001/02:U223 yrkandena 3 och 4
besvarad med vad utskottet anfört.

Ställningstagande

Många centrala frågor i det nordiska samarbetet har
också en europeisk dimension, och många EU-frågor
har betydelse för utvecklingen inom Norden. Mot den
bakgrunden finner vi att kretsen av valbara
delegater bör utökas med folkvalda EU-
parlamentariker från de nordiska länderna.
Riksdagens partier bör t.ex. kunna nominera
partipolitiskt proportionellt bland såväl riksdagens
ledamöter som svenska Europaparlamentariker. Detta
bör ges regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande.

1. Särskilt yttrande angående ökat engagemang
för de nationella parlamenten i det nordiska
samarbetet (punkt 7)

2.
av Bertil Persson, Göran Lennmarker, Liselotte
Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Ett närmare samarbete mellan parlamenten skulle
medföra ökade kontaktytor och därmed ökad möjlighet
till utbyte av information och erfarenheter mellan
parlamentariker. Det skulle även förenkla
möjligheterna att arbeta vidare nationellt med de
frågor man beslutat om inom ramen för arbetet på den
nordiska nivån. Det finns alltså behov av att
ytterligare involvera de nordiska ländernas
parlament i det nordiska samarbetet.

I syfte att möjliggöra ett fördjupat engagemang
för de nordiska parlamenten i det nordiska
samarbetet föreslås att fackutskotten i de nordiska
ländernas parlament bereds möjlighet att mötas för
att dryfta angelägna frågor. Försök som har gjorts
inom detta område har varit framgångsrika.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

2001/02:90 I skrivelsen redogör regeringen för
samarbetet under år 2001 mellan de nordiska
ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på
verksamheten i Nordiska ministerrådet.

Redogörelsen

2001/02:NR1 I redogörelsen berättar Nordiska rådets
svenska delegation om parlamentarikersamarbetet inom
Nordiska rådet år 2001.

Följdmotion till redogörelsen

2001/02:U3 av Bertil Persson m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om erbjudande till de
baltiska länderna om medlemskap i Nordiska rådet år
2003.

Motioner från allmänna motionstider

2000/01:U705 av Elver Jonsson och Runar Patriksson
(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att understödja
det nordisk-ryska samarbetet vid genomförandet av
EU:s nordliga dimension.

2001/02:U203 av Lars Hjertén och Kent Olsson (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till utökning av medlemskap i Nordiska rådet i
enlighet med vad i motionen anförs.

2001/02:U223 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att möjliggöra
medlemskap i Nordiska rådet för Estland, Lettland
och Litauen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nominering av
ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om riksdagsutskottens
roll i det nordiska samarbetet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
fortsatt reformering av Nordiska rådet.

2001/02:U240 av Åsa Torstensson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett förbud mot sprängning
av fjordklacken i Idefjordens mynning.

2001/02:U268 av Marianne Andersson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det fortsatta
kontinuerliga och konsekventa arbetet med den
nordliga dimensionen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
nordiskt samarbete vad gäller miljö, hälsa och
sociala frågor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inom ramen för
den nordliga dimensionen skapa goda
förutsättningar för engagemang i produktiva
verksamheter.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbyggnaden av
infrastruktur för IT i Norden.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utvecklad
regionalpolitik som syftar till att stimulera
uppbyggnaden av infrastruktur, kunskapsutveckling,
teknologiuppbyggnad och kompetensöverföring såväl
i Norden som i de nya medlemsländerna.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att prioritera det
organiserade samarbetet inom ramen för den
nordliga dimensionen.

2001/02:U303 av Bo Lundgren m.fl. (m):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om medlemskap för de
baltiska staterna i Nordiska rådet.

2001/02:U341 av Elver Jonsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att understödja
det nordisk-ryska samarbetet vid genomförandet av
EU:s nordliga dimension.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för en
ekonomisk och demokratisk utveckling i enklaven
Kaliningrad.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om orsakerna till
gränsgångares problem och åtgärder för att främja
ökad rörlighet och smidigt vardagsumgänge över
gränserna.
*slut*