Utbildningsutskottets betänkande
2001/02:UBU9
Gymnasieskolan
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 115 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2001 om olika
gymnasieskolfrågor. Yrkandena gäller övergripande
frågor om rätt till utbildning i gymnasieskolan,
kärnämnen, högskolebehörighet som mål för
gymnasieutbildningen, villkor för antagning m.m.
Vidare handlar de om betyg, gymnasieexamen,
lärlingsutbildning, entreprenad, elevinflytande,
vissa ämnesområden, utredning om körkortsutbildning
i skolan, gymnasieelevernas mat, lektorat,
information till föräldrar om myndig elev,
möjligheterna för elever att besöka riksdagen,
möjligheterna till utlandsstudier samt profilering
av gymnasieskolor.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
yrkanden, i flertalet fall med hänvisning till
pågående utredningsarbete i Gymnasiekommittén 2000
och Skollagskommittén. Sju yrkanden gäller frågor
där det enligt gällande styrsystem ankommer på andra
än riksdagen att fatta beslut. De avstyrks därför.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Rätt till utbildning i gymnasieskolan
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub322
yrkande 11, 2001/02:
Ub447 yrkande 18 och 2001/02:Sf394 yrkandena 9
och 10.
Reservation 1 (kd, c)
2. Villkor för antagning till gymnasieskolan
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 1 i denna del och yrkande 2,
2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del och yrkande
2, 2001/02:Ub233 yrkande 19, 2001/02:Ub483
yrkande 2 och 2001/02: Ub528.
Reservation 2 (m) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis
3. Högskolebehörighet som mål för
gymnasieutbildningen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkandena 4 och 6, 2001/02:Ub233 yrkande 21 och
2001/02:Ub447 yrkande 1.
Reservation 4 (m, kd, fp) - delvis
4. Förslaget om ett nytt, breddat kärnämne
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub249
yrkande 4, 2001/02:Ub254 yrkande 2, 2001/02:Ub447
yrkande 4 i denna del och 2001/02:Ub535.
Reservation 4 (m, kd, fp) - delvis
5. Differentiering inom kärnämnena
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 5, 2001/02:Ub233 yrkande 20 och
2001/02:Ub447 yrkande 11.
Reservation 4 (m, kd, fp) - delvis
6. Övriga grunddrag i en reformering av
gymnasieskolan
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 1 i denna del och yrkande 3,
2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Ub249 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub325
yrkande 2, 2001/02:Ub393, 2001/02: Ub447
yrkandena 4 i denna del, 7, 9, 10, 15, 16 och 19,
2001/02:Ub458 i denna del, 2001/02:Ub483
yrkandena 13 och 14 samt 2001/02:Kr339 yrkande 4.
Reservation 2 (m) - delvis
Reservation 5 (kd) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis
Reservation 6 (mp)
7. Antalet steg i betygsskalan
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 15 i denna del, 2001/02:Ub447 yrkande 12
och 2001/02:Ub483 yrkande 15.
Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis
8. Betyg i ämne i stället för i kurs
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub447
yrkande 13 och 2001/02: Ub483 yrkande 17.
Reservation 2 (m) - delvis
Reservation 5 (kd) - delvis
9. Prövning för högre betyg under
gymnasietiden
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 16, 2001/02: Ub322 yrkande 9 och
2001/02:Ub483 yrkande 18.
Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis
10. Utvärdering av betygssättningen
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub221 yrkande
15 i denna del.
Reservation 3 (fp) - delvis
11. Anteckning i betygshandling om ogiltig
frånvaro
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub221 yrkande
17.
Reservation 3 (fp) - delvis
12. Gymnasieexamen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 9, 2001/02:Ub233 yrkande 24,
2001/02:Ub322 yrkande 10, 2001/02:Ub325 yrkande 3
och 2001/02:Ub447 yrkande 17.
Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis
13. Lärlingsutbildning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 10, 2001/02: Ub234, 2001/02:Ub284,
2001/02:Ub322 yrkande 13, 2001/02:Ub325 yrkande
1, 2001/02:Ub429 yrkande 1, 2001/02:Ub447 yrkande
20, 2001/02:Ub483 yrkande 12, 2001/02:Ub486,
2001/02:N263 yrkande 2, 2001/02:N267 yrkande 26,
2001/02:N315 yrkande 9 och 2001/02:A391 yrkandena
3, 6 och 7.
Reservation 2 (m) - delvis
Reservation 5 (kd) - delvis
Reservation 8 (c) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis
14. Nationellt program för utbildning i
entreprenörskap
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 19 och 2001/02: Ub447 yrkande 3.
Reservation 9 (kd, fp)
15. Yrkesinriktade studievägar i övrigt
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub264,
2001/02:Ub390 yrkande 1, 2001/02:Ub512,
2001/02:So501 yrkande 9, 2001/02:MJ522 yrkande 17
och 2001/02:MJ529 yrkande 4.
Reservation 5 (kd) - delvis
Reservation 8 (c) - delvis
16. Entreprenad
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 28 och 2001/02: Ub483 yrkandena 7 och 8.
Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis
17. Elevinflytande
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220
yrkande 12, 2001/02: Ub447 yrkande 6,
2001/02:Ub483 yrkande 4 och 2001/02:K284 yrkande
3.
Reservation 2 (m) - delvis
Reservation 5 (kd) - delvis
Reservation 8 (c) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis
18. Främmande språk
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub254
yrkande 1 och 2001/02: Ub281.
Reservation 2 (m) - delvis
19. Svenska som andraspråk
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub483 yrkande
3.
Reservation 2 (m) - delvis
20. Kursplan för företagande och entreprenörskap
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub483 yrkande
11.
Reservation 2 (m) - delvis
21. Sex- och samlevnadsundervisning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 33 och 2001/02: Ub447 yrkande 5.
Reservation 5 (kd) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis
22. Privatekonomi, hem- och
konsumentkunskap m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub370
yrkande 2, 2001/02:Ub424 yrkandena 1 och 2,
2001/02:Ub441 och 2001/02:Ub487.
23. Utredning om körkortsutbildning i
gymnasieskolan
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub333.
Reservation 5 (kd) - delvis
24. Gymnasieelevernas mat
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub442 och
2001/02:Ub545 yrkandena 1-6.
Reservation 10 (v, mp)
25. Lektorat
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220
yrkande 1 och 2001/02: Ub447 yrkande 8.
Reservation 5 (kd) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis
26. Information till föräldrar om myndig elev
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub322 yrkande
12.
Reservation 8 (c) - delvis
27. Jämlikare möjligheter för elever att
besöka Sveriges riksdag
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub358.
28. Bättre möjligheter till
utlandsstudier
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkandena 29 och 30 samt 2001/02:Ub483 yrkande
16.
Reservation 11 (m, c, fp)
29. Profilering av gymnasieskolor
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub221 yrkande
32.
Reservation 3 (fp) - delvis
30. Andra motionsyrkanden
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub230
yrkande 1, 2001/02:Ub282 yrkande 2, 2001/02:Ub378,
2001/02:Ub388, 2001/02:Ub432 yrkande 1,
2001/02:Ub515 och 2001/02:Ub525.
Stockholm den 5 mars 2002
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s),
Yvonne Andersson (kd), Majléne Westerlund Panke (s),
Per Bill (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth
(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude (mp),
Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg
(s), Anders Sjölund (m) och Kalle Larsson (v).
2001/02
UbU9
Redogörelse för ärendet
Ärendet
Under allmänna motionstiden 2001 väcktes ett stort
antal motionsyrkanden i olika gymnasieskolfrågor.
Dessa behandlas i detta betänkande.
Yrkandena gäller övergripande frågor om rätt till
utbildning i gymnasieskolan, kärnämnen,
högskolebehörighet som mål för gymnasieutbildningen,
villkor för antagning m.m. Vidare handlar de om
betyg, gymnasieexamen, lärlingsutbildning,
entreprenad, elevinflytande, vissa ämnesområden,
utredning om körkortsutbildning i skolan,
gymnasieelevernas mat, lektorat, information till
föräldrar om myndig elev, möjligheterna för elever
att besöka riksdagen, möjligheterna till
utlandsstudier samt profilering av gymnasieskolor.
Sju yrkanden rör frågor där det enligt gällande
styrsystem ankommer på andra än riksdagen att fatta
beslut.
Bakgrund
En parlamentariskt sammansatt kommitté,
Gymnasiekommittén 2000, arbetar sedan våren 2000 med
uppdraget att utreda och lämna förslag till en
framtida utformning av gymnasieskolans
studievägsutbud (dir. 2000:35). Utifrån en analys av
samhällets och arbetsmarknadens förändring samt
behovet av en breddad rekrytering till högskolan
skall kommittén överväga hur gymnasiala utbildningar
bör organiseras i framtiden och formerna för hur
alla studievägar kan göras tillgängliga för elever i
hela landet.
Genom tilläggsdirektiv år 2001 fick kommittén i
uppdrag att lämna förslag bl.a. om hur ett ökat
inslag av lärande i arbetslivet i gymnasieskolan bör
utformas, hur en förändrad utformning av vissa
kärnämneskurser bör se ut och förslag till ett
ämnesbetygssystem. Kommittén skall också pröva
förutsättningarna för att en gymnasieexamen skall
kunna införas i gymnasieskolan (dir. 2001:8).
Ytterligare tilläggsdirektiv gavs den 31 januari
2002 varvid tidpunkten då kommittén skall lämna sin
slutliga redovisning utsträcktes till den 16
december 2002 (dir. 2002:8).
Sedan år 1999 arbetar en annan parlamentariskt
sammansatt kommitté med en översyn av skollagen
(dir. 1999:15).
Även Skollagskommittén fick den 31 januari 2002
tilläggsdirektiv med ytterligare uppgifter och
utsträckt tid. Också den skall lämna sin slutliga
redovisning den 16 december 2002 (dir. 2002:9).
Utskottets överväganden
Övergripande frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som
gäller rätt att fullfölja studier i
gymnasieskolan upp till 25 års ålder,
villkoren för antagning till gymnasieskolan,
högskolebehörighet som mål för
gymnasieutbildningen, kärnämnen och vissa
andra frågor. Motiveringen är främst pågående
utredning i Gymnasiekommittén 2000.
Jämför reservationerna 1 (kd, c), 2 (m), 3
(fp), 4 (m, kd, fp), 5 (kd) och 6 (mp).
Rätt till utbildning i gymnasieskolan
Motioner
I motionerna 2001/02:Ub447 yrkande 18 respektive
2001/02:Ub322 yrkande 11 för Kristdemokraterna och
Centerpartiet fram förslag om att det skall göras
till en rättighet att fullfölja gymnasiestudier på
lika villkor upp till 25 års ålder. Nuvarande
bestämmelser omöjliggör enligt Kristdemokraterna
längre uppehåll i gymnasiestudierna. Centerpartiet
framhåller att en rättighet att fullfölja
gymnasieutbildning upp till 25 års ålder skulle
innebära att eleven kunde genomföra utbildningen i
sin egen takt, varvat med arbete.
Miljöpartiet vill enligt motion 2001/02:Sf394 att
asylsökande ungdomar skall erbjudas
gymnasieutbildning på samma villkor som svenska
ungdomar, dvs. till och med det år de fyller 20 år
(yrk. 9 och 10).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Riksdagen har tagit ställning till förslag om rätt
att fullfölja gymnasieutbildning fram till 25 års
ålder vid flera tillfällen, senast i betänkande
2000/01: UbU10. Liksom tidigare vill utskottet
påpeka att skollagen inte innehåller någon
bestämmelse om att personer över en viss ålder inte
får studera i gymnasieskolan. Gymnasieskolan är en
skolform som är avsedd att påbörjas senast det år
man fyller 20 år. Elever som har avgått från
gymnasieskolan innan de har slutfört utbildningen
och som önskar fortsätta på det program där de gick
tidigare, får i mån av plats tas in på nytt (6 kap.
16 § gymnasieförordningen, 1992:394).
För den som är över 20 år och som inte har
slutfört sin utbildning i gymnasieskolan finns också
gymnasial vuxenutbildning, som i många fall är
organiserad så att det är lättare att kombinera
studierna med förvärvsarbete än vad det brukar vara
i gymnasieskolan. Förslag om att göra utbildning
inom gymnasial vuxenutbildning till en lagfäst
rättighet behandlades av riksdagen förra året (bet.
2000/01:UbU15). Utskottet påpekade då dels att
konsekvenserna av och kostnaderna för en sådan
reform behöver utredas noggrant innan beslut fattas,
dels att det pågår en utredning om skollagen, vars
resultat bör inväntas. Skollagskommittén har nyligen
fått utsträckt tid och skall - liksom
Gymnasiekommittén 2000 - lämna sin slutredovisning
senast den 16 december 2002.
Efter riksdagens beslut med anledning av
proposition 2000/01:115 Asylsökande barns skolgång
m.m. (bet. 2001/02:UbU3, rskr. 11) har regeringen
utfärdat förordningen (2001:976) om utbildning,
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för
asylsökande barn m.fl. Där stadgas att asylsökande
ungdomar skall beredas utbildning i gymnasieskolan
på samma villkor som ungdomar bosatta i Sverige.
Detta gäller dock bara för den som har påbörjat
utbildningen före 18 års ålder. En ung person räknas
som barn fram till denna ålder, och omfattas därmed
av FN:s barnkonvention. Att utsträcka rättigheten
till gymnasieutbildning för asylsökande utöver 18
års ålder skulle medföra ytterligare kostnader, som
varken regeringen eller något parti utanför
regeringen hittills har beräknat medel för i sitt
budgetförslag.
Villkor för antagning till gymnasieskolan
Gällande bestämmelser
För att vara behörig till nationella program skall
den sökande ha godkänt grundskolebetyg i svenska
eller svenska som andraspråk, engelska och
matematik.
Motioner
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår
(mot. 2001/02:Ub233 yrk. 19 och 2001/02:Ub483 yrk. 2
respektive 2001/02:Ub221 och 2001/02:Ub222 yrk. 1 i
denna del) att kraven för tillträde till
gymnasieskolans nationella program inte skall
sänkas. Folkpartiet anser dock att det i särskilda
fall skall vara möjligt att skapa en anpassad
gymnasieutbildning för elever som inte har godkända
betyg i något av de tre behörighetsämnena (mot.
2001/02:Ub221 yrk. 2 och 2001/02:Ub222 yrk. 2).
Bakgrunden till motionerna är en skrivelse i
september 2000 till regeringen från Skolverkets
kvalitetsgranskningsnämnd, där vissa konsekvenser av
kraven för verksamheten i grundskolan påtalas.
I motion 2001/02:Ub528 (s) begärs en översyn av
inträdeskraven till gymnasieskolan. Enligt
motionärerna gör kravet på godkänt i de tre nämnda
ämnena det svårt för barn med inlärningssvårigheter
och barn med invandrarbakgrund att kvalificera sig
för nationella program.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Den skrivelse från Skolverkets
kvalitetsgranskningsnämnd som Moderaterna och
Folkpartiet syftar på överlämnades till
Gymnasiekommittén 2000 i maj 2001. Riksdagen bör
avvakta resultatet av kommitténs arbete.
Högskolebehörighet som mål för
gymnasieutbildningen
Motioner
Liksom vid förra riksmötet framför Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet
förslag om att inte alla nationella program skall ha
som mål att ge grundläggande behörighet till
högskoleutbildning (mot. 2001/02: Ub233 (m) yrk. 21,
2001/02:Ub447 (kd) yrk. 1 och 2001/02:Ub221 (fp)
yrk. 4 och 6). Enligt motionärerna leder det stora
inslaget av obligatoriska teoretiska kurser på de
nationella programmen till att elever med praktisk
inriktning slås ut. Möjligheter att senare
komplettera för att uppnå högskolebehörighet skall
alltid finnas, framhålls det i motionerna.
Utskottets ställningstagande
Liksom när motsvarande förslag behandlades vid förra
riksmötet (bet. 2000/01:UbU10) föreslår utskottet
att riksdagen avslår yrkandena med hänvisning till
det pågående arbetet i Gymnasiekommittén 2000.
Utskottet vill likaså påminna om att det sedan länge
finns möjlighet att komplettera en
gymnasieutbildning så att man når behörighet att
antas till grundläggande högskoleutbildning. Denna
möjlighet skall självfallet behållas.
Förslaget om ett nytt, breddat kärnämne
Bakgrund
Åtta i skollagen angivna ämnen ingår i viss
omfattning i alla nationella och specialutformade
program och kallas kärnämnen. De är: svenska eller
svenska som andraspråk, engelska, matematik, idrott
och hälsa, samhällskunskap, religionskunskap,
naturkunskap och estetisk verksamhet. Kärnämnenas
gymnasiepoängtal varierar mellan 200 (svenska eller
svenska som andraspråk), 100 (engelska, matematik,
samhällskunskap och idrott och hälsa) och 50
(religionskunskap, naturkunskap och estetisk
verksamhet). En arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet har lagt fram förslag om
att bilda ett nytt och breddat kärnämne genom att
samhällskunskap och religionskunskap förs samman och
att vissa kursplanemål från ämnet historia tillförs
det nya kärnämnet. Arbetsgruppens promemoria har
överlämnats till Gymnasiekommittén 2000, som fått
tilläggsdirektiv att med utgångspunkt i promemorian
utreda och lämna förslag till hur en förändrad
utformning av vissa kärnämneskurser bör se ut.
Motioner
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och
Folkpartiet motsätter sig i motionerna 2001/02:Ub254
(m) yrkande 2, 2001/02:Ub447 (kd) yrkande 4 i denna
del samt 2001/02:Ub249 (fp) yrkande 4 genomförande
av arbetsgruppens förslag. Även i motion
2001/02:Ub535 (c) yrkas att ämnena religionskunskap
och samhällskunskap skall behållas som skilda ämnen.
Utskottets ställningstagande
Eftersom frågan är under utredning i
Gymnasiekommittén 2000 föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionärernas yrkanden.
Differentiering inom kärnämnena
Bakgrund
För alla nationella kurser i gymnasieskolan finns
kursplaner, som fastställs av Skolverket. Samma
kursplaner gäller för kärnämnena oavsett program.
Motioner
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och
Folkpartiet framför, liksom tidigare år, förslag om
en differentiering av kärnämneskurserna med hänsyn
till olika elevgruppers intressen och behov (mot.
2001/02:Ub233 (m)
yrk. 20, 2001/02:Ub447 (kd) yrk. 11 och
2001/02:Ub221 (fp) yrk. 5). Moderaterna vill att det
skall finnas lättare och svårare kurser. Enligt
Kristdemokraterna bör kärnämnena indelas i etapper
så att kurserna kan läsas i olika takt med olika
ambitionsnivå. Även Folkpartiet anser att
kärnämneskurserna skall kunna läsas i olika takt.
Folkpartiet framhåller att kärnämneskurserna bör
profileras med utgångspunkt i respektive programs
inriktning. Kristdemokraterna räknar med att
karaktärsämnen och kärnämnen kan läsas integrerade.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Liksom förra året hänvisar utskottet till gällande
bestämmelser i gymnasieförordningen (1992:394), som
medger studier av kärnämnen i etapper, och till
kursplanerna för kärnämneskurserna Svenska A och
Matematik A, där det uttryckligen anges att innehåll
och arbetssätt skall anpassas till det program eller
den studieinriktning som eleverna har valt. Till
detta kommer att riksdagen bör avvakta den pågående
utredningen och regeringens förslag med anledning av
denna.
Övriga grunddrag i en reformering av
gymnasieskolan
Motionerna
Moderata samlingspartiet vill enligt motion
2001/02:Ub483 yrkande 14 se en snabb frihetsreform
för gymnasieskolan, innebärande färre kärnämnen,
rätt till alternativa kärnämneskurser och ett
avskaffande av timplanen. I samma motion, yrkande
13, sägs att regeringen så snart som möjligt bör
göra en genomgång av direktiven till
Gymnasiekommittén 2000 och ge kommittén ett mer
begränsat uppdrag att ta itu med de frågor som
kräver statliga beslut i framtiden.
Kristdemokraterna framför i motion 2001/02:Ub447
ett flertal förslag. Historia bör göras till
kärnämne (yrk. 4 i denna del). Elevernas behov av
särskilt stöd måste tillgodoses bättre än i dag
(yrk. 7). Samordningen mellan grundskola och
gymnasieskola måste förbättras (yrk. 9). Kvaliteten
på det individuella programmet bör ses över (yrk.
10). De individuella studieplaner som skall
upprättas för varje elev behöver vidareutvecklas
(yrk. 15). Nationella prov bör upprättas för fler
ämnen (yrk. 16). Elever i samtliga gymnasieprogram
bör ges möjligheter till kontakt med arbetslivet
(yrk. 19).
Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub221 att
det individuella programmet skall avskaffas (yrk. 1
i denna del). Samma förslag framförs i Folkpartiets
motion 2001/02:Ub222 (yrk. 1 i denna del). Partiet
anser att resurserna för det individuella programmet
skall föras över till grundskolan och att elever med
svårigheter skall ges stöd också i gymnasieskolan
(mot. 2001/02:Ub221 yrk. 3). I motion 2001/02:Ub249
föreslår Folkpartiet att historia skall göras till
kärnämne (yrk. 1) och att kursplanerna i historia
skall ge tydligare vägledning till lärarna om
undervisningens kunskapsmål (yrk. 2).
Miljöpartiet lägger i motion 2001/02:Ub393 fram
sin syn på utvecklingen av gymnasieskolan.
Gymnasieskolan skall, anser motionärerna, ge varje
elev en bra baskunskap i kärnämnena och därutöver
vara yrkesförberedande för såväl praktiska som mer
teoretiskt orienterade yrken. Den skall utformas så
att varje elev ges ett gott stöd då hon eller han
tar de första stegen in i vuxenlivet. Detta kräver
tid och utrymme för en rad aktiviteter utöver det
rena kunskapsinhämtandet. Eleverna skall ha stort
inflytande på verksamheten i skolan och var och en
av dem aktivt delta i planeringen av sin egen
studieplan. Det krävs metodutveckling för att
anpassa undervisningen i kärnämnena efter de olika
programmens innehåll och metodik. Miljöpartiet
hävdar att betygen har låg reliabilitet och dåligt
prognosvärde och att därför frågan om ett nytt
antagningssystem till högskolan bör utredas närmare.
Program och kurser måste ses över, eftersom
studierna enligt motionärerna är överlastade med
kunskapsstoff, vilket medför att alltför litet
utrymme finns för estetisk verksamhet, studier av
livsfilosofiska frågor och liknande. Den
arbetsplatsförlagda utbildningen bör byggas ut och
gälla alla program. Bristerna i
modersmålsundervisningen måste uppmärksammas
särskilt. Samma syn redovisas i Miljöpartiets motion
2001/02:Ub458 (i denna del).
I motion 2001/02:Ub325 (m) skriver motionären att
endast svenska, matematik, engelska, samhällskunskap
och idrott och hälsa bör vara kärnämnen (yrk. 2).
Motionärerna i motion 2001/02:Kr339 (m) föreslår ett
tillkännagivande om att idrott och hälsa även
framdeles skall vara kärnämne (yrk. 4).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Flertalet av yrkandena faller inom ramen för det
som nu utreds inom Gymnasiekommittén 2000. Utskottet
är inte berett att medverka till att kommitténs
direktiv omprövas.
Det finns inte längre någon timplan som
föreskriver undervisningens omfattning för olika
kurser eller ämnen. Timplanen ersattes den 1 juli
1999 med en poängplan. I 5 kap. skollagen föreskrivs
endast en garanterad total undervisningstid som
eleverna har rätt till. Utskottet är inte berett att
föreslå att denna bestämmelse tas bort.
Riksdagen har tidigare under detta riksmöte ställt
sig bakom att universitet och högskolor själva skall
få bestämma urvalsgrunderna för antagning till 10 %
av antalet nybörjarplatser (prop. 2001/02:15, bet.
UbU4, rskr. 98). Därmed kan man räkna med att andra
grunder för urvalet än gymnasiebetyget, värderat
enligt nu gällande generella regler, kommer att
prövas. Gymnasiekommittén har i uppdrag att lämna
förslag till en förändring av betygssystemet från
betyg på kurser till betyg i ämnen, något som
utskottet återkommer till i det följande. Det är mot
denna bakgrund inte motiverat att riksdagen nu begär
en utredning av urvalssystemet till grundläggande
högskoleutbildning.
Betyg
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om fler
betygssteg, ämnesbetyg i stället för
kursbetyg, rätt att tentera upp godkänt betyg
under gymnasietiden, utvärdering av
betygssättningen och anteckning på betyg om
ogiltig frånvaro. Motiveringen är främst den
pågående utredningen i Gymnasiekommittén
2000.
Jämför reservationerna 7 (m, kd, c, fp), 2
(m), 5 (kd) och 3 (fp).
Antalet betygssteg
Motioner
Tre partier - Moderaterna i motion 2001/02:Ub483
yrkande 15, Kristdemokraterna i motion 2001/02:Ub447
yrkande 12 och Folkpartiet i motion 2001/02:Ub221
yrkande 15 i denna del - föreslår att betygsskalan
skall omfatta fler steg än i dag. De fyra betygssteg
som nu finns är otillräckliga för att på ett
rättvist sätt spegla elevernas skilda
kunskapsnivåer, anser motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå yrkandena.
Införandet för drygt sju år sedan av det system vi
har i dag har krävt ett mycket omfattande arbete
både på nationell nivå och i varje skola. Som
utbildningsministern anförde i en
interpellationsdebatt den 5 februari 2002 bygger det
nuvarande betygssystemet på att kunskapskvaliteter
för olika steg kan identifieras och beskrivas i
betygskriterier. Regeringen har i december 2001
funnit anledning att ge Statens skolverk i uppdrag
att tillsammans med lärarorganisationerna planera
och genomföra en nationell kompetensutveckling för
lärare om bedömning och betygssättning.
Betyg i ämne i stället för i kurs
Motioner
Moderata samlingspartiet tar i motion 2001/02:Ub483
upp frågan om ämnesbetyg eller kursbetyg, en fråga
som enligt motionen har många bottnar (yrk. 17). Ett
ämnesbetyg som innebär att det sist satta betyget
inom området gäller som slutbetyg kan bli
missvisande, eftersom alla kurser i ett ämne inte
bygger på varandra, påpekar motionärerna.
Kristdemokraterna framför i motion 2001/02:Ub447
uppfattningen att man bör övergå från kursbetyg till
ämnesbetyg (yrk. 13). Systemet skall bygga på en
helhetssyn av elevernas kunskaper, heter det i
motionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå båda
yrkandena.
Riksdagen bör inte ta ställning i denna fråga
förrän Gymnasiekommittén 2000 har slutfört sitt
arbete och regeringen har lagt fram sitt förslag
till riksdagen.
Prövning för högre betyg under gymnasietiden
Motioner
En elev som fått godkänt betyg i en kurs bör enligt
Moderaterna (mot. 2001/02:Ub483 yrk. 18),
Centerpartiet (mot. 2001/02:Ub322 yrk. 9) och
Folkpartiet (mot. 2001/02:Ub221 yrk. 16) ha
möjlighet att pröva för högre betyg i samma kurs
redan medan hon eller han går kvar i gymnasieskolan.
Motionärerna påpekar att eleven har möjlighet att
tentera upp ett godkänt betyg i komvux efter
avslutade gymnasiestudier. De anser att
begränsningen under studietiden i gymnasieskolan
inte är motiverad.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Intresset för att höja ett redan satt, godkänt
betyg har att göra med att betyg i dag sätts på
varje kurs, och att varje kursbetyg läggs till grund
för meritvärderingen vid urval till grundläggande
högskoleutbildning. Om det blir en övergång till
ämnesbetyg kommer frågan i ett nytt läge. Riksdagen
bör avvakta resultatet av arbetet i
Gymnasiekommittén 2000 och regeringens beredning av
frågan.
Utvärdering av betygssättningen
Motion
Folkpartiet anser enligt motion 2001/02:Ub221 att
det behövs en nationell utvärdering av
betygssättningen för att undersöka om betygen
motsvarar de kunskaper de skall enligt målen och
betygskriterierna. Betygen bör bl.a. jämföras med
resultaten på nationella ämnes- och kursprov, heter
det i motionen (yrk. 15 i denna del).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Skolverkets kvalitetsgranskning år 2000 hade
frågan om hur betygssystemet tillämpas och
kvalitetssäkras som ett av sina granskningsärenden.
Kvalitetsgranskningsnämnden redovisade i sin rapport
till regeringen bl.a. utbildningsinspektörernas
uppfattning att det på lokal nivå behövs arbete för
att skapa samsyn på betygskriterierna och för att
öka förståelsen och tolkningen av mål- och
resultatstyrningen. Mot denna bakgrund har
regeringen, som nyss nämnts, i december 2001 tagit
initiativ till en särskild kompetensutveckling för
lärare när det gäller bedömning och betygssättning.
Anteckning i betygshandling om ogiltig frånvaro
Motion
Folkpartiet anser att skolket är ett växande problem
i alltfler kommuner och att det behöver beivras på
olika sätt. Partiet vill därför (mot. 2001/02:Ub221
yrk. 17) att regeringen skall återkomma till
riksdagen med förslag om regler för betygssättning
så att det blir möjligt att ange ogiltig frånvaro på
kursbetygen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
När motsvarande yrkande behandlades förra året
påpekade utskottet (bet. 2000/01:UbU10 s. 17) att
det inte finns några föreskrifter som vare sig
hindrar eller föreskriver att frånvaro anges i
betygskatalog, slutbetyg eller samlat
betygsdokument. Utskottet vill understryka vikten av
att kommunerna tar reda på orsaken till frånvaron
och vidtar lämpliga åtgärder för att eleverna skall
vilja gå till skolan och delta i undervisningen.
Enligt utskottets mening behövs inte något beslut av
riksdagen i denna fråga.
Gymnasieexamen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om
gymnasieexamen med hänvisning till att frågan
utreds inom Gymnasiekommittén 2000.
Jämför reservation 7 (m, kd, c, fp).
Motioner
Fyra partier föreslår tillännagivanden om en
gymnasieexamen.
Moderata samlingspartiet anser enligt motion
2001/02:Ub233 att en obligatorisk gymnasieexamen
skall införas (yrk. 24). En sådan kan bidra till
bättre studieresultat och nationella och rättvisa
kunskapsjämförelser. Gymnasieexamen med teoretisk
inriktning skall förutsätta kunskaper och förmåga
som alla elever med gediget studiearbete skall ha
rimliga möjligheter att kunna nå. Formerna för att
pröva den enskilda elevens kunskaper och färdigheter
skall arbetas fram av gymnasieskolor, högskolor och
universitet respektive berörda branscher i
samverkan. I motion 2001/02:Ub325 (m) yrkande 3 vill
motionären att gymnasieutbildningen skall avslutas
med en gymnasieexamen som ger eleverna kvitto på
deras insatser och kunskaper.
Kristdemokraterna vill enligt motion 2001/02:Ub447
införa en gymnasieexamen som ett sätt att höja
kvaliteten inom alla nationella program, såväl
studie- som yrkesförberedande sådana (yrk. 17).
Centerpartiet anser enligt motion 2001/02:Ub322
att införandet av en gymnasieexamen kan bli ett
incitament till eleverna att gå igenom gymnasiet och
ett steg för att kvalitetssäkra utbildningen.
Examen, som bör vara internationellt gångbar, bör
innehålla bl.a. krav på en lägsta andel godkända
betyg liksom ett godkänt examensarbete. Den får inte
bli en ny version av gamla tiders studentexamen, som
med sina avgörande provtillfällen mer prövade
elevernas nerver än deras kunskaper, heter det i
motionen (yrk. 10).
Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub221
införande av en internationellt jämförbar
studentexamen samt, för de yrkesförberedande
programmen, en yrkesexamen. Förslaget om
studentexamen behandlades av riksdagen i samband med
proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan (bet.
UbU4, rskr. 98). Folkpartiet har också förslag om en
lärlingsexamen. Till detta återkommer utskottet i
det följande. Enligt Folkpartiet saknas i dag
yrkesinriktade program i reell mening. Sådana bör
inrättas för att förbereda de elever för yrkeslivet
som vill börja arbeta direkt efter avslutade
gymnasiestudier. Dessa elever skall inte var
tvingade att läsa kurser på samma teoretiska nivå
som de elever som vill gå vidare till
högskolestudier. Eleverna på yrkesinriktade program
skall avlägga yrkesexamen vid utbildningens slut
(yrk. 9).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena med hänvisning till att frågan om
gymnasieexamen behandlas i Gymnasiekommittén 2000.
Lärlingsutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om
lärlingsutbildning med hänvisning till
pågående utredning i Gymnasiekommittén 2000.
Jämför reservationerna 2 (m), 5 (kd), 8 (c)
och 3 (fp).
Gällande bestämmelser
Ett individuellt program i gymnasieskolan kan göra
det möjligt för ungdomar att genom
lärlingsutbildning förena en anställning som syftar
till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i
gymnasieskolan. I det individuella programmet skall
då ingå vissa av kärnämnena, nämligen svenska eller
svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap,
religionskunskap och matematik. Utbildningen skall
omfatta tre årskurser.
Denna typ av lärlingsutbildning har fått liten
omfattning.
En försöksverksamhet med lärlingsutbildning inom
nationella program bedrevs åren 1997-2000 och
reglerades i en särskild förordning (1997:762). Även
denna försöksverksamhet fick begränsad omfattning.
En ny förordning om försöksverksamhet utfärdades tre
år senare (2000:690). Där kallas verksamheten
lärande i arbetslivet inom gymnasieskolan. Inom båda
dessa försöksverksamheter har lärlingen under hela
utbildningstiden ställning som elev, inte som
anställd. Målet för utbildningen är det som gäller
för det nationella program som eleven tillhör.
I den försöksverksamhet som nu pågår skall tiden
för lärande i arbete på en arbetsplats vara minst 30
veckor. För lärandet i arbete finns en särskild
nationell kursplan om totalt 700 gymnasiepoäng och
särskilda betygskriterier. Kursplanen är generell
och skall för varje arbetsplats kompletteras med ett
lokalt dokument som anger målen som eleverna där
skall uppnå inom ramen för den nationella
kursplanen. Den särskilda kursplanen ersätter i
motsvarande omfattning kursplaner för valbara kurser
och s.k. inriktningskurser, alltså sådana kurser i
karaktärsämnen inom respektive program som inte är
gemensamma för hela programmet. För varje
utbildningsplats skall det upprättas ett
utbildningskontrakt mellan skolan, en ansvarig
företrädare för arbetsplatsen och eleven. För samråd
mellan skolan och arbetsmarknadens parter skall det,
för varje program där försöksverksamheten erbjuds,
finnas ett programråd där även eleverna är
representerade. Utbildningstiden för elever som
deltar i försöksverksamheten är normalt tre år
liksom för reguljär utbildning inom nationella
program. Om det med hänsyn till elevens individuella
förutsättningar finns särskilda skäl till att
förlänga utbildningstiden, får man göra det. Detta
gäller såväl för försöksverksamheten som för
reguljär utbildning i gymnasieskolan.
Försöksverksamheten får omfatta högst 2 000
elever. Fram till slutet av januari 2002 hade
Skolverket beviljat 1 240 platser och hade
ansökningar om knappt 400 ytterligare under
handläggning.
Inom det reguljära utbildningsväsendet finns numera
eftergymnasial kvalificerad yrkesutbildning (KY).
För tillträde till KY krävs grundläggande behörighet
till högskoleutbildning. En KY-utbildning omfattar i
allmänhet två års studier. Minst en tredjedel av
utbildningstiden inom KY skall bestå av lärande i
arbete på en arbetsplats.
Vid Installatörernas Utbildningscentrum (IUC) i
Katrineholm, som är ett branschinstitut, anordnas
femårig lärlingsutbildning till VVS-montör,
industrirörmontör och kylmontör. De första tre åren
av utbildningen är grundutbildning motsvarande
gymnasieskolans utbildning, vilket innebär yrkes-
och fackteorikurser, kärnämneskurser samt (till
största delen) praktiskt arbete i ett företag. När
grundutbildningen är avslutad färdigutbildas
lärlingen praktiskt ute på företaget under cirka två
år. VVS-branschens yrkesnämnd har fastställt
utbildningsplanen och regler för kunskapsproven som
avslutar utbildningen. Yrkes- och fackteorikurserna
genomgås vid IUC i fyra perioder om fyra veckor var.
Dessa kurser har statligt stöd som kompletterande
utbildningar. Den som vill bli lärling uppmanas av
IUC att leta upp ett företag som kan ta hand om
honom eller henne som lärling. Om lärlingen är 20 år
eller äldre utgår lön och övriga ersättningar från
företaget enligt avtal, utom för kärnämneskurserna
för vilka vanligt statligt studiestöd utgår. Efter
avslutad lärlingsutbildning och viss komplettering i
matematik kan man gå vidare till KY-utbildning hos
IUC.
I samarbete med Arbetsmarknadsverket anordnas vid
IUC också varvad utbildning till industrirörmontör,
sprinklermontör och kylmontör. Dessa utbildningar
förutsätter minst tvåårig gymnasial utbildning.
Utbildningarna, som räknas som
arbetsmarknadsutbildningar, är mellan 28 och 36
veckor långa och består av dels kurser vid IUC, dels
arbetsplatsförlagd utbildning i företag.
Arbetsförmedlingen och IUC träffar ett
utbildningsavtal, där IUC åtar sig att ge
utbildningen och arbetsförmedlingen att betala den.
Företaget och eleven kommer överens om ett
utbildningskontrakt, där eleven utlovas
provanställning i företaget efter godkänd
utbildning. Under utbildningstiden har eleven
aktivitetsstöd.
Motioner
Moderata samlingspartiet beskriver i motion
2001/02:Ub483 de huvuddrag som enligt partiets
uppfattning bör gälla för en modern
lärlingsutbildning (yrk. 12). En sådan måste bygga
på en mer likvärdig ställning såväl mellan skola och
företag som mellan teori och praktik, heter det i
motionen. Såväl en kommunal gymnasieskola som en
fristående skola, en branschorganisation eller ett
utbildningsföretag skall kunna vara huvudman för
lärlingsutbildning. Utbildningen skall utformas
lokalt och förläggning, omfattning och profil av
kärnämnen och lärande i företag skall få variera. Om
Skolverket godkänt den utbildningsplan som
huvudmannen upprättat, skall utbildningen ges
offentligt stöd som följer eleven till huvudmannen.
Reglerna skall ge frihet vad gäller lärlingens
status som elev eller anställd. Utbildningen skall
avslutas med ett gesällprov eller motsvarande
yrkesexamination.
Samma förslag förs fram i Moderaternas motioner
2001/02:N315 (yrk. 9) och 2001/02:A391 (yrk. 7). I
den senare motionen påtalas också att bristen på
utbildad personal inom byggyrken och vissa
tillverkningsyrken ökar (yrk. 3). För personer från
arbetslivet som behöver vidareutbildning av sådant
slag som inte finns på vanliga högskolor eller
universitet behövs en mer flexibel utbildningsform,
eftersom en del har gedigna yrkeskunskaper med inte
tillräcklig teoretisk utbildningsbakgrund för att
antas till kvalificerad yrkesutbildning, KY (yrk.
6).
Kristdemokraterna begär i motionerna 2001/02:Ub429
(yrk. 1) och 2001/02:Ub447 (yrk. 20) att regeringen
skall lägga fram förslag om ett lärlingsprogram inom
gymnasieskolans ram. Enligt den senare motionen
skall praktik och teoretiska studier där varvas från
första gymnasieåret och utbildningen knytas till det
lokala näringslivet.
Enligt Centerpartiet måste möjligheterna till en
lärlingsutbildning förbättras (mot. 2001/02:N263
yrk. 2). I motion 2001/02:Ub322 begär Centerpartiet
en ökad frihet för lärlingsutbildningar att bestämma
tidpunkten för inledning av lärlingsmomentet (yrk.
13).
Folkpartiet hävdar att en flexibel och väl
utvecklad lärlingsutbildning fortfarande saknas
(mot. 2001/02:Ub221 yrk. 10 och 2001/02:N267 yrk.
26). Om lärlingsutbildningen skall passa in i något
av de nationella programmen och leda till
högskolekompetens är det enligt motionärerna
omöjligt att erbjuda lärlingen tillräckligt många
timmar på arbetsplatsen. Folkpartiet vill se en
modern, flexibel lärlingsutbildning där skolan och
arbetslivet delar på ansvaret för utbildningen. Den
kan förslagsvis vara fyraårig liksom i Norge, men
den totala tiden kan variera, heter det i den
förstnämnda motionen. Företagen bör få ersättning
motsvarande kommunens kostnad för yrkesutbildningen
under ett år, samtidigt som lärlingen under ett år
ges ersättning från arbetsgivaren i relation till
den insats som han eller hon gör i produktionen.
Utbildningen bör avslutas med gesällprov och leda
till en lärlingsexamen.
Motion 2001/02:Ub284 (m) pekar på behovet av
alternativa utbildningar för vissa hantverksyrken.
Denna målgrupp bör erbjudas en kvalificerad
lärlingsutbildning där teoretisk undervisning inte
skall uteslutas, utan kombineras med praktik i
relevanta företag. I motion 2001/02:Ub325 (m)
pläderar motionären för en lärlingsutbildning där
teoriundervisning på skolan kombineras med praktisk
träning på företag, och där eleven kan välja om
utbildningen skall inledas med den teoretiska eller
den praktiska delen (yrk. 1). En bra lärlingsplats
är enligt motion 2001/02:Ub486 (m) mycket bättre än
att försöka tvinga en elev att intressera sig för
t.ex. ett andra språk eller komplicerad matematik,
när motivationen helt saknas. I motion 2001/02:Ub234
(kd) pekar motionären på Danmarks produktionsskolor,
som regeringen borde studera i syfte att utveckla
lärlingsutbildningen i Sverige. Där har en fond
byggts upp för att betala lärlingslön och
skolpraktik inom en utbildning som sätts samman
individuellt och har varierande längd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Gymnasiekommittén 2000 har i uppdrag att föreslå
hur samverkan mellan skola och arbetsliv kan
utvecklas samt hur ett ökat inslag av lärande i
arbetslivet i gymnasieskolan bör utformas (dir.
2001:18).
Utskottet noterar att någon bestämmelse som
begränsar förläggningen av lärandet på en
arbetsplats till en senare del av utbildningen inte
finns i den nu gällande förordningen om
försöksverksamhet med lärande i arbetslivet inom
gymnasieskolan.
Utbudet av studievägar i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om
gymnasieutbildningar med inriktning på
entreprenörskap, fiske, hotell, restaurang
och turism m.m. Utskottet hänvisar till
Gymnasiekommittén 2000.
Jämför reservationerna 9 (kd, fp), 5 (kd) och
8 (c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub447
att det skall inrättas ett nationellt program i
gymnasieskolan med speciell inriktning på
företagande och entreprenörskap (yrk. 3). Också
Folkpartiet vill enligt motion 2001/02:Ub221 att det
inrättas en entreprenörsutbildning i gymnasieskolan
(yrk. 19).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena med hänvisning till att Gymnasiekommittén
2000 arbetar med frågan om utbudet av studievägar.
Sex motioner tar upp andra frågor om yrkesinriktade
studievägar.
Skolan och utbildningssystemet måste anpassas
lokalt, så att tillgången på yrkesutbildningar
motsvarar efterfrågan, skriver Centerpartiet i
motion 2001/02:So501 yrkande 9. Kristdemokraterna
föreslår i motion 2001/02: MJ522 att det inrättas en
gymnasieutbildning med inriktning på fiske (yrk.
17). Centerpartiet nämner i motion 2001/02:MJ529 ett
förslag från den samlade fiskenäringen och
fiskebranschen om en nationell utbildningsstruktur
inom området. De investeringar som krävs för att
realisera detta kan delvis finansieras med EU-medel,
men det krävs dock ca 50 % medfinansiering från
svenskt statligt håll, framhåller motionärerna (yrk.
4). En samlad treårig utbildning inom hotell,
restaurang och turism, med möjlighet till ett fjärde
utbildningsår avslutat med gesällprov, förordas i
motion 2001/02:Ub264 (m). I motion 2001/02:Ub390 (s)
yrkande 1 hävdar motionärerna att det i dag saknas
kvalificerat yrkeskunnande på såväl hantverks- som
produktionsnivå inom flera branscher, vilket är mest
problematiskt för de små och medelstora företagen.
En yrkesutbildning på gymnasienivå, där minst
hälften av utbildningen förläggs ute på företagen,
kan enligt motion 2001/02:Ub512 (s) vara en väg att
pröva för elever som har svårt att känna sig
motiverade för dagens gymnasieskola. Motionären
framhåller också att elever senast under år 6 i
grundskolan bör få information om olika yrken.
Yrkesutbildningens värde bör lyftas fram och dess
status höjas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
även dessa yrkanden med hänvisning till
Gymnasiekommittén 2000.
När det gäller investeringskostnader vid
gymnasieutbildning vill utskottet framhålla att
detta är ett ansvar för berörda kommuner.
Entreprenad
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om ökat
utrymme för entreprenad i gymnasieskolan.
Utskottet hänvisar till Skollagskommittén.
Jämför reservation 7 (m, kd, c, fp).
Gällande bestämmelser
Enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden
inom skolan får kommuner och landsting lägga ut
vissa delar av gymnasieutbildningen på entreprenad
hos enskilda fysiska eller juridiska personer.
Entreprenaden får bara avse undervisning i
karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller
estetisk profil. De offentliga skolhuvudmännen är
enligt skollagen (2 kap. 3 §) skyldiga att använda
lärare som har en utbildning som är avsedd för den
undervisning de i huvudsak skall bedriva. I stället
för denna bestämmelse gäller för undervisning som
bedrivs på entreprenad att där skall användas lärare
som har kompetens för den undervisning de skall
bedriva. Huvudmannen - kommunen - får till
entreprenören överlämna även den myndighetsutövning
som hör till undervisningsuppgiften, bl.a. att sätta
betyg, men inte rektors uppgifter. Till rektors
uppgifter hör att utfärda slutbetyg.
För kommunal vuxenutbildning (komvux) gäller
generellt att kommunen har rätt att uppdra åt andra
att anordna komvux. Rektors uppgifter inom komvux
skall alltid utövas av en rektor inom kommunens eget
skolväsende.
Motioner
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2001/02:Ub483 en översyn av regelverket för
utbildning på entreprenad (yrk. 7). Partiet anser
att samma bestämmelser om utbildning på entreprenad
skall gälla för både gymnasieskola och
vuxenutbildning (yrk. 8). Om det finns tydliga krav
på lärarkompetens och undervisningens kvalitet finns
det ingen anledning att begränsa
entreprenadmöjligheten till yrkesämnen, skriver
Folkpartiet i motion 2001/02: Ub221 (yrk. 28).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
I uppdraget till Skollagskommittén ingår att
utreda och föreslå hur målstyrningen samt det
kommunala ansvaret för kvalitet och likvärdighet kan
förtydligas och stärkas. Kommittén skall bl.a.
utreda om det finns bestämmelser som är överflödiga
och kan tas bort. Riksdagen bör avvakta slutförandet
av kommitténs arbete och regeringens beredning av
frågorna.
Elevinflytande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om ökat
elevinflytande med hänvisning till
Skollagskommittén och till att
försöksverksamhet med lokala styrelser med
elevmajoritet pågår fram till utgången av
juni 2003.
Jämför reservationerna 2 (m), 5 (kd), 8 (c)
och 3 (fp).
Gällande bestämmelser
I skollagen (1985:1100) sägs i 5 kap. 2 § att
eleverna i gymnasieskolan skall ha inflytande över
hur deras utbildning utformas.
Sedan höstterminen 1997 pågår en försöksverksamhet
med lokala styrelser inom gymnasieskolan och komvux.
Försöksverksamheten regleras i en särskild
förordning (1997:642, ändrad 1999:1035 och
2001:175). Sådana lokala styrelser är
självförvaltningsorgan i kommunallagens mening och
inrättas av den kommunala nämnd som utgör styrelse
för utbildningen. I de lokala styrelserna skall ingå
rektor samt företrädare för eleverna och de
anställda vid skolan. Eleverna skall vara i
majoritet. Den kommunala nämnden bestämmer, inom
ramen för förordningens regler, i vilka frågor den
lokala styrelsen får fatta beslut i nämndens eller
rektors ställe.
Försöksverksamheten har inte fått så stor
omfattning som förväntades när den startade.
Regeringen har beslutat att den skall fortsätta till
utgången av juni 2003. Statskontoret fick i juli
2001 i uppdrag av regeringen att kartlägga och
analysera de förhållanden som förklarar det låga
antalet skolor som deltagit.
Motioner
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2001/02:Ub483 ett tillkännagivande om att elevernas
inflytande över och ansvar för sina studier bör öka.
Möjligheten att påverka sin egen utbildning,
arbetets uppläggning och takten i studierna är
viktig för motivationen och en förberedelse för
vuxenlivet (yrk. 4).
Kristdemokraterna anser enligt motion
2001/02:Ub447 att en lagstadgad miniminivå av
elevinflytande bör införas (yrk. 6). Enligt deras
uppfattning måste någon konkretisering införas i
skollagen.
Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:K284 att
försöksverksamheten med lokala styrelser med
elevmajoritet skall permanentas och sådana styrelser
införas i hela landet (yrk. 3).
Folkpartiet skriver i motion 2001/02:Ub220 att
elevstyrda skolor riskerar att urholka rektors och
lärares ansvar och status (yrk. 12). Motionärerna
framhåller att det visserligen är viktigt att
föräldrar och elever ges valmöjligheter och
inflytande över skolans arbetsformer, men att
styrelser med lekmän och elever inte kan få fatta
beslut om pedagogiska och ämnesteoretiska frågor i
skolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Frågor om att stärka elevernas inflytande
behandlas i Skollagskommittén.
Eftersom försöksverksamheten med lokala styrelser
skall utvärderas i särskild ordning och detta ännu
inte har skett, är det inte rimligt att riksdagen nu
fattar beslut om permanentning. Regeringen har i
proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet
(s. 58) meddelat sin avsikt att senare återkomma
till frågan om brukarinflytandet inom skolområdet.
Propositionen behandlas för närvarande i
konstitutionsutskottet.
Utskottet utgår från att frågan om rektors och
lärares professionella ansvar finns med i
utvärderingen av försöksverksamheten.
Vissa ämnen och kunskapsområden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner som tar upp det
minskade intresset för främmande språk,
svenska om andraspråk, kursplan i företagande
och entreprenörskap, sex- och
samlevnadsundervisning, privatekonomi, hem-
och konsumentkunskap och kostkunskap och
utredning angående körkortsutbildning i
gymnasieskolan. Utskottet hänvisar till
Gymnasiekommittén 2000 och till pågående
beredningsarbete i Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 2 (m), 3 (fp) och 5
(kd).
Främmande språk
Motioner
Moderata samlingspartiet anser det oroande att så få
elever väljer att läsa fler främmande språk än
engelska (mot. 2001/02:Ub254 yrk. 1). Orsakerna till
detta måste analyseras och insatser göras för att
vända utvecklingen. Samma oro uttrycks i motion
2001/02:Ub281 (m). I båda motionerna nämns
urvalsreglerna till högskoleutbildningen som ett
motiv för elever i gymnasieskolan att undvika
språken - som anses svåra - till förmån för andra
ämnen, där det är lättare att få höga betyg.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivande.
I fråga om vikten av att många ungdomar läser fler
främmande språk än engelska i gymnasieskolan har
utskottet ingen annan uppfattning än motionärerna.
Utbildningsministern har i en interpellationsdebatt
den 5 februari 2002 uttalat att frågan måste noga
prövas i samband med den framtida utformningen av
gymnasieskolan och framtida behörighets- och
urvalsregler till högskolan. Nationalkommittén för
det europeiska året för språk har uppmärksammat
motivationens betydelse för språkinlärning och
överlämnar sin
rapport till regeringen i mars 2002. Mot denna
bakgrund anser utskottet att de tillkännagivanden
som begärs i motionen inte behövs.
Svenska som andraspråk
Motion
Moderata samlingspartiet anser att besluten att
jämställa svenska som andraspråk med svenska måste
utvärderas. Syftet är att säkerställa att också
elever med annat modersmål än svenska ges
tillräckliga kunskaper för framgångsrik
vidareutbildning (mot. 2001/02:Ub483 yrk. 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
Svenska som andraspråk har införts som ett
särskilt ämne med egen kursplan därför att det har
visat sig att elever som inte har svenska som
modersmål behöver en annan undervisning i svenska än
övriga elever för att kunna nå tillräckliga
kunskaper för framgångsrika studier i andra ämnen. I
kursplanerna för kärnämneskurserna Svenska B och
Svenska som andraspråk B är bl.a. följande mål
gemensamma: Eleven skall kunna förmedla egna och
andras tankar i tal och skrift, göra
sammanställningar och utredningar samt dra
slutsatser och föra fram argument så att innehåll
och budskap blir tydliga. Eleven skall ha utvecklat
skrivandet som ett medel för tänkande och lärande
och som ett redskap i kommande studier och
arbetsliv. Det nationella kursprovet är numera
gemensamt för ämnena svenska och svenska som
andraspråk.
Kursplan för företagande och entreprenörskap
Motion
Moderata samlingspartiet vill enligt motion
2001/02:Ub483 yrkande 11 att det skall utarbetas en
kursplan för företagande och entreprenörskap, som
kan användas inom ramen för elevens val vid de
skolor som kan och vill erbjuda kursen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Det finns i dag två nationella kurser,
Småföretagande A (50 gymnasiepoäng) och
Småföretagande B (100 gymnasiepoäng). Den senare
kursen skall enligt kursplanen ge en helhetsbild av
företagande från affärsidé till etablerad verksamhet
i mindre företag, men även behandla entreprenörens
roll i samhällets utveckling. Båda kurserna är
valbara kurser.
Sex- och samlevnadsundervisning
Gällande bestämmelser
I gymnasieskolan, liksom i grundskolan, är sex och
samlevnad inte ett särskilt ämne, och det finns
därför ingen kursplan för sex- och
samlevnadsundervisningen. Det är däremot enligt
läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)
ett särskilt ansvar för rektor i gymnasieskolan att
eleverna får kunskaper om sex och samlevnad.
Motioner
Kristdemokraterna påpekar i motion 2001/02:Ub447 att
undervisningen om sex och samlevnad har skurits ned
i många skolor. Med hänvisning särskilt till den
kraftiga ökningen av könssjukdomar bland ungdomar
föreslår motionärerna att sex- och
samlevnadsundervisningen skall bli obligatorisk i
gymnasieskolan (yrk. 5).
Folkpartiet begär i motion 2001/02:Ub221 att
regeringen skall ändra läroplanen för de frivilliga
skolformerna så att mål där anges för sex- och
samlevnadsundervisningen (yrk. 33).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
I den rapport från den nationella
kvalitetsgranskningen 1999 som åberopas i
folkpartimotionen framhålls att det är nödvändigt
med tydligare målformuleringar i läroplanen. En
arbetsgrupp under Utbildningsdepartementet har
arbetat med frågor om läroplanerna som
styrinstrument. Dess rapport Samverkande styrning.
Om läroplanerna som styrinstrument (Ds 2001:48)
publicerades i oktober 2001. Riksdagen bör avvakta
regeringens beredning av ärendet.
Privatekonomi, hem- och konsumentkunskap m.m.
Motioner
I motion 2001/02:Ub487 (m) sägs att det i
gymnasieskolan måste finnas en bred utbildning i
privatekonomi, hur skatter och avgifter fungerar,
kredit- och finansväsende, sparande och
pensionsfrågor. Ett rimligt mål är enligt
motionärerna att varje elev som lämnar
gymnasieskolan skall begripa ett hyreskontrakt och
ett avbetalningskontrakt. I motion 2001/02:Ub441 (s)
sägs att hem- och konsumentkunskap bör införas i
gymnasieskolan. Samma uppfattning förs fram även i
motion 2001/02:Ub370 (m) yrkande 2. Eleverna i
grundskolan är enligt motionärerna alltför unga för
många frågor som bör behandlas inom ämnet. Samma
motionärer (m) tar i motion 2001/02:Ub424 upp
kostundervisningen i kärnämnet idrott och hälsa, som
de anser bör utvärderas
(yrk. 1). De framhåller vikten av att undervisningen
om kost inte enbart är teoretisk och att den får
tillräcklig tid (yrk. 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Gymnasiekommittén 2000 har i uppdrag att överväga
vilken gemensam kärna av baskunskaper som alla
gymnasieelever behöver få.
Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd hade förra
året regeringens uppdrag att granska bl.a.
användningen av tiden i skolan. Granskningen skulle
belysa exempelvis hur tiden används för olika slags
lärande, hur friutrymmet när det gäller
tidsanvändningen tas i anspråk och hur man ser på
tiden som resurs för att nå målen för utbildningen.
Resultatet av granskningen kommer att redovisas i en
rapport till regeringen under hösten 2002.
Utredning om körkortsutbildning i
gymnasieskolan
Motion
I motion 2001/02:Ub333 (kd) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om att utredningen
om körkortsutbildning i gymnasieskolan bör
påskyndas. Körkort är en förutsättning för många
ungdomar vid val av arbete, bostad och fritid. Att
många ungdomar i dag inte har råd att ta körkort kan
skapa ytterligare ojämlikhet, framhåller
motionärerna. Körkortsutbildning i gymnasieskolan är
enligt deras mening också en fråga om jämställdhet
mellan kvinnor och män.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
Enligt vad utskottet har erfarit har
Utbildningsdepartementet nyligen inlett ett
samarbete med Närings- och Finansdepartementen samt
Skolverket, Konkurrensverket och Svenska
Kommunförbundet för att diskutera hur ett underlag
som belyser samtliga frågeställningar i sammanhanget
kan arbetas fram.
Gymnasieelevernas mat
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå två motioner om gratis
skollunch m.m. i gymnasieskolan.
Jämför reservation 10 (v, mp).
Gällande bestämmelser
I skollagen (1985:1100) föreskrivs att eleverna i
grundskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider
(4 kap. 4 a §). Någon motsvarande bestämmelse finns
inte när det gäller gymnasieskolan.
Motioner
Miljöpartiet tar i motion 2001/02:Ub545 upp vikten
av en bra och näringsriktig kost som en
förutsättning för att dels kunna växa, dels ta till
sig skolans undervisning. Skolverket skulle enligt
motionärerna kunna initiera en undersökning om barns
och ungdomars frukost- och lunchvanor och vilka
konsekvenser en eventuell dålig kost får för
skolarbetet och den allmänna utvecklingsförmågan
(yrk. 1). Den mat som serveras i de kommunala köken
bör så långt som möjligt vara ekologiskt framtagen,
odlad i närheten och rättvisemärkt (yrk. 2).
Gymnasieeleverna bör ha rätt till gratis lunch på
samma sätt som i grundskolan (yrk. 3). Skolverket
bör kartlägga hur många kommuner som har
avgiftsbelagt skollunchen i gymnasieskolan och vilka
konsekvenser detta har medfört (yrk. 4). Eftersom
det har visat sig att många barn inte äter frukost
hemma och att elevernas psykiska och fysiska
prestationsförmåga ökar om skolan serverar frukost,
bör det serveras skolfrukost både i grundskolan och
gymnasieskolan (yrk. 5). Alla elever skall
garanteras näringsriktig kost i skolan, oavsett
religion, sjukdomar/allergier eller etiska
ställningstaganden (yrk. 6).
Även i motion 2001/02:Ub442 (s) förordas fri lunch
för alla elever i skolan. Motionärerna påpekar att
avgiftsbelagd skollunch blir en stor extrakostnad
för ensamstående föräldrar, arbetslösa och andra som
redan har det svårt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Att tillhandahålla skollunch är i dag inte en
lagfäst skyldighet för kommunerna. Riksdagen bör
avvakta resultatet av Skollagskommitténs utredning,
som bl.a. skall gälla om och i så fall hur
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun behöver
förtydligas.
Lektorat
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om fler lektorat
i gymnasieskolan. Utskottet hänvisar till
gällande skollag och kommunernas ansvar.
Jämför reservationerna 5 (kd) och 3 (fp).
Gällande bestämmelser
I skollagen (1985:1100) sägs att varje kommun och
landsting skall sträva efter att för undervisningen
i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning anställa lärare som har
forskarutbildning (2 kap. 3 § andra stycket).
Motioner
Kristdemokraterna vill att fler lektorat skall
tillsättas inom gymnasieskolan (mot. 2001/02:Ub447
yrk. 8). Folkpartiet anser att Skolverket bör
upprätta en plan för att fler lektorer skall få
anställning i gymnasieskolorna (mot. 2001/02:Ub220
yrk. 1). Målet är att var tionde gymnasielärare
skall vara lektor inom fem år.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Genom den lagbestämmelse som finns och som
redovisats ovan har skolhuvudmännen en skyldighet,
som utskottet utgår från att de tar på allvar. Den
närmare utformningen av lärartjänstorganisationen är
deras ansvar.
Särskilda resurser har riktats till
utbildningsvetenskaplig forskning och
forskarutbildning. Berörda lärosäten har vidare fått
i uppdrag att inom sina ramar vidta åtgärder för att
förstärka sådan forskning och forskarutbildning i
nära anslutning till den nya lärarutbildningen, som
startade höstterminen 2001.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om information
till föräldrar om myndig elevs uppförande, om
besök i riksdagen av elever från hela landet,
om ökade möjligheter att studera utomlands
och få högre betyg än godkänt samt om ett
visst sätt att profilera skolor. Utskottet
hänvisar till Skollagskommittén och till att
flertalet av frågorna bör avgöras av andra än
riksdagen.
Jämför reservationerna 8 (c), 11 (m, c, fp) och 3
(fp).
Centerpartiet vill att det skrivs in i skollagen att
skolan har rätt att underrätta föräldrarna till
myndiga elever om elevernas uppförande (mot.
2001/02: Ub322 yrk. 12). Partiet anser det
bekymmersamt att föräldrarna har försörjningsansvar
för sina barn i gymnasieskolan även när de uppnått
myndighetsålder, men inte har rätt att få veta om
eleverna skolkar i sådan utsträckning att
studiebidraget dras in.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet med hänvisning till att denna fråga ingår i
uppdraget till Skollagskommittén.
I motion 2001/02:Ub358 (s) påtalar motionären att de
möjligheter som elever har att besöka Sveriges
riksdag delvis beror på ekonomiska förutsättningar,
bl.a. kostnaderna för resor till och från Stockholm.
Han vill att mer jämlika förhållanden skall skapas
när det gäller riksdagsbesök.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet. Riksdagen avslog den 23 november 2001 ett
liknande yrkande (bet. 2001/02:KU12, rskr. 44).
Folkpartiet vill enligt motion 2001/02:Ub221 att
gymnasieelever skall få ökade möjligheter att
studera utomlands (yrk. 29). Partiet anser också att
en elev som får tillgodoräkna sig studier utomlands
av rektor skall kunna ges även högre betyg än
godkänt i motsvarande kurs i gymnasieskolan (yrk.
30). Samma sak begärs av Moderata samlingspartiet i
motion 2001/02:Ub483 yrkande 16.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Den bestämmelse om betygssättning som åberopas i
motionerna finns i
7 kap. 16 § gymnasieförordningen (1992:394).
Utskottet anser att det är fråga om en
detaljreglering som det bör ankomma på regeringen
att bestämma om.
Enligt Folkpartiet (mot. 2001/02:Ub221 yrk. 32) bör
en skola kunna välja att profilera sig genom att
låta en kurs återkomma i alla kurspaket som erbjuds
vid skolan. Detta skulle enligt motionärerna kunna
vara ett sätt för skolor i utsatta områden att bli
attraktiva och därmed bidra till att luckra upp
segregationen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Bestämmelser om valbara kurser finns i 5 kap.
gymnasieförordningen (1992:394). Till dessa
bestämmelser har Skolverket utfärdat allmänna råd
(SKOLFS 2000:1). Utskottet anser att det här är
fråga om reglering på en detaljnivå som ankommer på
regeringen eller Skolverket och inte på riksdagen.
Andra motionsyrkanden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår sju
motionsyrkanden om frågor som inte ankommer på
riksdagen.
Ansvaret för skolväsendet delas mellan staten,
kommunerna och respektive skola. Enligt gällande
styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om
övergripande och nationella frågor.
Följande motionsyrkanden rör frågor där det enligt
gällande ansvarsfördelning ankommer på andra än
riksdagen att fatta beslut:
2001/02:Ub230 (kd) yrkande 1 om teoriutbildning
för körkort
2001/02:Ub282 (c) yrkande 2 om
körkortsundervisning
2001/02:Ub378 (s) om ett specialutformat program
för persontransporter
2001/02:Ub388 (kd) om omvårdnadsprogrammet i
Skövde
2001/02:Ub432 (s) om specialutformat program för
persontransporter
2001/02:Ub515 (s) om förberedande teoretisk
körkortsutbildning
2001/02:Ub525 (s) om trafikantutbildning och
förberedande körkortsutbildning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
eller vilka punkter i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.
1. Rätt till utbildning i
gymnasieskolan (punkt 1) - kd, c
av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd)
och Sofia Jonsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Rätt till utbildning i gymnasieskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub322 yrkande
11, bifaller delvis motion 2001/02:Ub447 yrkande
18 och avslår motion 2001/02:Sf394 yrkandena 9
och 10.
Ställningstagande
Dagens regler hindrar den som påbörjat sina
gymnasiestudier före 20 års ålder från att fullfölja
dem efter ett längre studieuppehåll. Vi anser att en
garanterad rättighet att fullfölja utbildningen på
lika villkor upp till 25 års ålder skulle öka
möjligheten för fler att få en godkänd
gymnasieutbildning. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub322 yrkande 11 och delvis motion
2001/02:Ub447 yrkande 18.
2. Villkor för antagning till
gymnasieskolan, m.m. (punkterna 2,
6, 8, 13, 17, 18, 19 och 20) - m
av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2,
6, 8, 13, 17, 18, 19 och 20 borde ha följande
lydelse:
2. Villkor för antagning till
gymnasieskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 19 och 2001/02:Ub483 yrkande 2, bifaller
delvis motion 2001/02:Ub221 yrkande 1 i denna del
och 2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del samt
avslår motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 2,
2001/02:Ub222 yrkande 2 samt 2001/02:Ub528.
6. Övriga grunddrag i en reformering av
gymnasieskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub483
yrkandena 13 och 14 samt avslår motionerna
2001/02:Ub221 yrkande 1 i denna del och yrkande
3, 2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Ub249 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub325
yrkande 2, 2001/02:Ub393, 2001/02:Ub447 yrkandena
4 i denna del, 7, 9, 10, 15, 16 och 19,
2001/02:Ub458 i denna del samt 2001/02:Kr339
yrkande 4.
8. Betyg i ämne i stället för i kurs
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub483 yrkande
17 och avslår motion 2001/02:Ub447 yrkande 13.
13. Lärlingsutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub483
yrkande 12, 2001/02:N315 yrkande 9 och
2001/02:A391 yrkandena 3, 6 och 7 samt avslår
motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 10, 2001/02:
Ub234, 2001/02:Ub284, 2001/02:Ub322 yrkande 13,
2001/02:Ub325 yrkande 1, 2001/02: Ub429 yrkande
1, 2001/02:Ub447 yrkande 20, 2001/02:Ub486,
2001/02: N263 yrkande 2 och 2001/02:N267 yrkande
26.
17. Elevinflytande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub483 yrkande 4
och avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 12,
2001/02:Ub447 yrkande 6 och 2001/02:K284 yrkande
3.
18. Främmande språk
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub254
yrkande 1 och delvis motion 2001/02:Ub281.
19. Svenska som andraspråk
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub483 yrkande
3.
20. Kursplan för företagande och
entreprenörskap
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub483 yrkande
11.
Ställningstagande
Problemet med att många elever misslyckas i
gymnasieskolan måste i första hand angripas genom
insatser i grundskolan samt genom förändringar i
gymnasieskolans utbud av program. Man bör inte ändra
villkoren för antagning till gymnasieskolan genom
att ta bort kraven på godkänt betyg i svenska,
engelska och matematik för behörighet till
nationella program. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 19 och
2001/02:Ub483 yrkande 2 och delvis bifalla
motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 1 i denna del och
2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del.
Reformeringen av gymnasieskolan fördröjs genom att
regeringen har gett Gymnasiekommittén 2000 alltför
omfattande uppdrag och i direktiven låst kommittén
till vissa lösningar. Frågan är om inte idén med en
stor statlig utredning som bestämmer antalet program
etc. är ålderdomlig. Vi anser att regeringen så
snart som möjligt bör göra en genomgång av vilka
frågor som kräver statliga beslut i framtiden och ge
kommittén ett mer begränsat uppdrag att ta itu med
dessa. Frågor som lika gärna och ofta bättre kan
avgöras lokalt i kommuner eller enskilda skolor bör
flyttas dit genom avreglering. En snabb
frihetsreform som ger gymnasieskolorna ökat
självbestämmande bör kunna läggas fram redan under
våren 2002. Till de frågor som bör ingå i denna hör
en begränsning av antalet kärnämnen, rätt för skolor
att erbjuda alternativa kurser i kärnämnen samt ett
avskaffande av timplanen. Det vi här har sagt bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub483 yrkandena 13
och 14.
Frågan om ämnesbetyg eller kursbetyg har många
bottnar. Alla kurser i ett ämnesområde bygger inte
på varandra, och ett ämnesbetyg som innebär att det
sist satta betyget inom området gäller som slutbetyg
kan därför bli missvisande. Elevernas möjlighet att
påverka utbildningens innehåll och uppläggning och
få uppnådda kunskaper verifierade underlättas på
många sätt av kursutformningen. Det är nivån på de
faktiska kunskaperna som bör erkännas inför
fortsatta studier och arbete. Det vi här har sagt
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub483
yrkande 17 och avslå motion 2001/02:Ub447 yrkande
13.
Det finns en ökande brist på kvalificerade
yrkesarbetare inom flera branscher. De nu pågående
försöken inom gymnasieskolan med lärande i arbete
får inte innebära att arbetet för att åstadkomma en
modern lärlingsutbildning sätts åt sidan. En ny
modell bör bygga på en mer likvärdig ställning såväl
mellan skola och företag som mellan teori och
praktik. Det är en förutsättning att de ekonomiska
villkoren för skolor och företag är rimliga.
Lärlingsutbildningen bör i sina huvuddrag kunna
utvecklas enligt följande. Huvudman för utbildningen
kan vara en kommunal gymnasieskola, en friskola, en
branschorganisation eller ett utbildningsföretag.
Utbildningen skall utformas lokalt, och huvudmannen
skall upprätta en utbildningsplan som godkänns av
Skolverket eller eventuellt av en särskild kommitté
där även näringslivsrepresentanter ingår.
Förläggning, omfattning och profil av kärnämnen och
lärande i företag får variera. Godkänd
lärlingsutbildning ges offentligt stöd som följer
eleven till utbildningens huvudman. Utgångspunkten
är kostnaden för tre års gymnasieutbildning, varvid
företaget bör ges ersättning motsvarande den
omfattning lärandet sker på arbetsplats eller i
företagets direkta regi. Reglerna skall ge frihet
vad gäller lärlingens status som elev eller
anställd. Det förutsätts att lärlingen ges
ersättning grundad på den insats som hon eller han
gör i produktionen. Avtal skall tecknas som reglerar
lärlingens utbildning på arbetsplatsen. Utbildningen
skall avslutas med gesällprov eller motsvarande
yrkesexamination. Gesällprovet och innehållet i
yrkesutbildningen skall tas fram i nära samarbete
med berörd bransch. Lärlingsutbildningen behöver
inte ge allmän behörighet till högskolan men skall
ge gymnasiekompetens i svenska och matematik samt
förekommande karaktärsämnen. Lärlingsutbildning för
unga arbetslösa skall kunna ingå i dessa skolors
verksamhet. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub483 yrkande 12,
2001/02:N315 yrkande 9 och 2001/02:A291 yrkandena 3,
6 och 7.
I vår vision om framtidens gymnasieskola ges den
enskilda eleven större ansvar och inflytande över
sina studier. Möjlighet att påverka sin egen
utbildning, arbetets uppläggning och takten i
studierna är viktig för motivationen och innebär en
förberedelse för vuxenlivet. Skolpolitiken måste
vara tydlig om syftet med utbildningen, och målen
för olika kurser och utbildningsalternativ måste
definieras så att den enskilda eleven kontinuerligt
kan sätta egna mål och få sina resultat bedömda.
Elevernas rätt att välja gymnasieskola måste öka.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub483 yrkande 4.
Det finns många fördelar med att kunna tala tyska
med en tysk, franska med en fransman och spanska med
en spanjor. Enligt vår mening är det mycket
oroväckande att allt färre elever väljer att läsa
andra främmande språk än engelska. Orsakerna måste
analyseras och insatser göras för att vända denna
utveckling. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub254 yrkande 1 samt delvis motion
2001/02:Ub281.
Undervisningen i svenska som andraspråk skall
enligt vår mening syfta till att så fort som möjligt
ge eleverna sådana kunskaper att de kan delta i
undervisningen i ämnet svenska. Besluten att
jämställa svenska som andraspråk med ämnet svenska
måste utvärderas i syfte att säkerställa att också
elever med annat modersmål än svenska får
tillräckliga kunskaper för framgångsrik
vidareutbildning. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub483 yrkande 3.
Skolans miljö skall stimulera en anda av
företagande både i vid mening och specifikt inriktat
på att starta och driva företag. En kursplan för
företagande och entreprenörskap bör utarbetas för
att kunna användas inom ramen för elevens val vid de
skolor som kan och vill erbjuda kursen. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub483 yrkande 11.
3. Villkor för antagning till
gymnasieskolan, m.m. (punkterna 2,
6, 10, 11, 13, 17, 21, 25 och 29) -
fp
av Ulf Nilsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2,
6, 10, 11, 13, 17, 21, 25 och 29 borde ha följande
lydelse:
2. Villkor för antagning till
gymnasieskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 1 i denna del och yrkande 2,
2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del och yrkande
2, bifaller delvis motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 19 och 2001/02:Ub483 yrkande 2 samt
avslår motion 2001/02:Ub528.
6. Övriga grunddrag i en reformering av
gymnasieskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 1 i denna del och yrkande 3,
2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Ub249 yrkande 1 och 2001/02:Ub447 yrkande
16 samt avslår motionerna 2001/02:Ub249 yrkande
2, 2001/02:Ub325 yrkande 2, 2001/02:Ub393,
2001/02:Ub447 yrkandena 4 i denna del, 7, 9, 10,
15 och 19, 2001/02:Ub458 i denna del,
2001/02:Ub483 yrkandena 13 och 14 samt
2001/02:Kr339 yrkande 4.
10. Utvärdering av betygssättningen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub221 yrkande
15 i denna del.
11. Anteckning i betygshandling om ogiltig
frånvaro
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub221 yrkande
17.
13. Lärlingsutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 10 och 2001/02:N267 yrkande 26 och avslår
motionerna 2001/02: Ub234, 2001/02:Ub284,
2001/02:Ub322 yrkande 13, 2001/02:
Ub325 yrkande 1, 2001/02:Ub429 yrkande 1,
2001/02:Ub447 yrkande 20, 2001/02:Ub483 yrkande
12, 2001/02:Ub486, 2001/02:N263 yrkande 2,
2001/02:N315 yrkande 9 och 2001/02:A391 yrkandena
3, 6 och 7.
17. Elevinflytande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub220 yrkande
12 och avslår motionerna 2001/02:Ub447 yrkande 6,
2001/02:Ub483 yrkande 4 och 2001/02:K284 yrkande
3.
21. Sex- och samlevnadsundervisning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub221 yrkande
33 och avslår motion 2001/02:Ub447 yrkande 5.
25. Lektorat
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub220 yrkande 1
och delvis motion 2001/02:Ub447 yrkande 8.
29. Profilering av gymnasieskolor
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub221 yrkande
32.
Ställningstagande
Jag anser att det är ett rimligt villkor för
antagning till gymnasieskolan att man skall ha minst
betyget Godkänd i engelska, svenska och matematik -
det krav som gäller för tillträde till nationella
program. Regeringen måste ta avstånd från förslaget
från Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd att ta
bort detta krav. De elever som inte uppfyller kravet
släpps i dag in på individuellt program i
gymnasieskolan. Vi i Folkpartiet anser att
grundskolan i stället skall ges det fulla ansvaret
för att eleverna får baskunskaperna. I speciella
fall, t.ex. för nyanlända invandrare som inte
tidigare har undervisats i engelska, skall det dock
vara möjligt att anordna en anpassad undervisning i
engelska parallellt med utbildning på ett nationellt
program i gymnasieskolan. Det kan också gälla t.ex.
elever med dyslexi. Det jag här har sagt bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande
1 i denna del och yrkande 2, 2001/02:Ub222 yrkande 1
i denna del och yrkande 2 samt delvis bifalla
motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 19 och
2001/02:Ub483 yrkande 2.
Ett grunddrag i den reformering av gymnasieskolan
som Folkpartiet vill se är att man avskaffar det
individuella programmet. Resurserna för det
individuella programmet skall föras över till
grundskolan, som måste bli mer flexibel och ge varje
elev det stöd och den tid hon eller han behöver för
att nå målen. Skrivningarna i skollagen (4 kap. 10
§) måste skärpas i detta avseende så att alla elever
som inte har nått målen uttryckligen har rätt till
undervisning i grundskolans regi även efter
skolpliktens upphörande. Gymnasieskolan skall även i
framtiden ges resurser och möjligheter att hjälpa
elever med inlärningssvårigheter. Jag anser vidare
att historia bör bli ett kärnämne i gymnasieskolan,
eftersom varje medborgare behöver goda kunskaper i
historia, oavsett vilket yrke hon eller han väljer.
Nationella prov har en viktig uppgift att fylla som
rådgivningsinstrument för en likvärdig
betygssättning. Kursproven kan med fördel utvidgas
till fler ämnen. Det jag här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 1 i denna
del och yrkande 3, 2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna
del, 2001/02:Ub249 yrkande 1 och 2001/02:Ub447
yrkande 16.
Det är viktigt att resultaten från de nationella
kursproven läggs till grund för en rättvis
betygssättning. Jag anser att det behövs en
nationell utvärdering av betygssättningen i
förhållande till de nationella proven. Skolverket
bör få i uppdrag att göra detta. Det jag här har
sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub221
yrkande 15 i denna del.
Det saknas i dag kraftfulla åtgärder mot det
tilltagande skolket i gymnasieskolan. Folkpartiet
menar att skolor med stora skolkproblem måste
genomföra särskilda program för att komma åt
problemen. Jag tycker det är rimligt att en elev som
är frånvarande från huvuddelen av lektionerna inte
skall få studiebidrag. Möjligheten att ange ogiltig
frånvaro på de betyg som ges när en gymnasiekurs är
avslutad har diskuterats. Regeringen bör återkomma
med ett förslag om regler som gör det möjligt att
ange ogiltig frånvaro på kursbetygen. Det jag här
har sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub221 yrkande 17.
Fortfarande saknas en flexibel och väl utvecklad
lärlingsutbildning. En sådan utbildning, förlagd
till arbetsplatser, skulle underlätta både för
arbetstagaren och företagaren. Skolan och
arbetslivet bör dela på ansvaret för lärlings-
utbildningen. Förslagsvis kan den precis som i Norge
vara fyraårig, men den totala tiden kan variera.
Eleverna tillbringar två år i skolan och två år i
arbetslivet. För en del elever kan det vara lämpligt
att sprida ut skoltiden så att fyra veckodagar
tillbringas på en arbetsplats och en femte i skolan.
Företagen bör liksom i Norge få ersättning
motsvarande kommunens kostnad för yrkesutbildningen
under ett år, samtidigt som lärlingen under ett år
ges ersättning från arbetsgivaren i relation till
den insats som han eller hon gör i produktionen.
Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och
leda till lärlingsexamen. Någon form av anpassad
lärlingsutbildning för elever som av någon anledning
inte kan följa ett nationellt program eller uppnå
lärlingsexamen skall också finnas. Det jag här har
sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna
2001/02:Ub221 yrkande 10 och 2001/02:N267 yrkande
26.
Att föräldrar och elever ges inflytande över
skolans arbetsformer är mycket viktigt. Styrelser
med lekmän och elever kan dock inte få fatta beslut
om pedagogiska och ämnesteoretiska frågor i skolan.
Vi måste värna om lärarnas och rektorernas
professionalism. Det jag här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub220 yrkande 12.
Skolverkets kvalitetsgranskning 1999 av sex- och
samlevnadsundervisningen visade att skolorna får
dålig vägledning i de nationella styrdokumenten när
det gäller undervisning om sex och samlevnad.
Målskrivningar i läroplanen är betydelsefulla för
möjligheten att avsätta resurser, formulera mål för
det lokala arbetet och bedöma kvalitet och resultat.
Enligt min och Folkpartiets mening bör regeringen
lägga fram förslag om ändring i läroplanen för de
frivilliga skolformerna (Lpf 94) så att mål anges
för sex- och samlevnadsundervisningen. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub221 yrkande 33.
Att vara lektor är att bedriva forskning vid ett
universitet parallellt med undervisning i skolan.
Lektorerna stärker skolans forskningsanknytning och
tillför därmed skolan en viktig kvalitetsdimension.
Det måste till fler lektorstjänster. Jag anser att
Skolverket bör få i uppdrag att upprätta en plan för
att inom en femårsperiod nå målet att var tionde
gymnasielärare är lektor. Kravet för att få ett
lektorat skall vara kompetens motsvarande minst
licentiatexamen. Det jag här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub220 yrkande 1.
Profilskolor luckrar upp segregationen. Skolor i
utsatta områden bör kunna ges en attraktiv profil
för att dra till sig elever från andra
bostadsområden. Folkpartiet anser att en skola skall
kunna välja att låta en kurs återkomma i alla
kurspaket som erbjuds där. Då kan man lägga in en
kurs som motsvarar skolans profilering, exempelvis
inriktning mot matematik eller historia, som
eleverna på alla program får läsa. Det jag här har
sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:
Ub221 yrkande 32.
4. Högskolebehörighet som mål för
gymnasieutbildningen, m.m.
(punkterna 3, 4 och 5) - m, kd, fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per
Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp) och Anders
Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3, 4
och 5 borde ha följande lydelse:
3. Högskolebehörighet som mål för
gymnasieutbildningen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221
yrkandena 4 och 6, 2001/02:Ub233 yrkande 21 och
2001/02:Ub447 yrkande 1.
4. Förslaget om ett nytt, breddat
kärnämne
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:
Ub249 yrkande 4, 2001/02:Ub254 yrkande 2,
2001/02:Ub447 yrkande 4 i denna del och
2001/02:Ub535.
5. Differentiering inom kärnämnena
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:
Ub221 yrkande 5, 2001/02:Ub233 yrkande 20 och
2001/02: Ub447 yrkande 11.
Ställningstagande
Vi anser att gymnasieskolan inte bör vara
konstruerad med utgångspunkten att alla elever skall
uppnå grundläggande behörighet för högskolestudier.
Det är inte bra att alla studievägar blivit
"akademiserade". Därmed har gymnasiet blivit en
utslagningsmaskin för alla de ungdomar som inte vill
eller orkar läsa mera teoretiska ämnen. Det skall
alltid finnas möjlighet att komplettera en
gymnasieutbildning för att uppnå högskolebehörighet.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub221 yrkandena 4 och 6, 2001/02:
Ub233 yrkande 21 och 2001/02:Ub447 yrkande 1.
Förslaget om ett nytt, breddat kärnämne bör enligt
vår mening inte genomföras. Etik och moral måste
genomsyra all verksamhet i skolan. Det är fråga om
förhållningssätt som det är orimligt att förbehålla
vissa utpekade lektionstimmar. Det finns ingenting
som talar för att begränsa studiet av historia till
1900-talet, såsom föreslagits av
Utbildningsdepartementets arbetsgrupp. Både
religionskunskap och samhällskunskap bör behållas
som självständiga ämnen. Det vi här har sagt bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed delvis bifalla motionerna 2001/02:Ub249
yrkande 4, 2001/02:Ub254 yrkande 2, 2001/02:Ub447
yrkande 4 i denna del och 2001/02:Ub535.
Gymnasieutbildningen måste bättre än i dag ta till
vara den enskilda elevens förutsättningar och mål
med studierna. Kärnämneskurserna bör därför
differentieras. Innehållet i kärnämneskurserna
behöver och bör inte vara detsamma oavsett elevernas
studiemål, och studietakten bör kunna varieras för
olika elevgrupper. För att tillgodose elever som
upplever den teoretiska delen av
gymnasieutbildningen som alltför betungande bör
kärnämnena kunna läsas med etappvis indelning. Detta
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed delvis bifalla motionerna
2001/02:Ub221 yrkande 5, 2001/02:Ub233 yrkande 20
och 2001/02:Ub447 yrkande 11.
5. Övriga grunddrag i en reformering
av gymnasieskolan, m.m. (punkterna
6, 8, 13, 15, 17, 21, 23 och 25) -
kd
av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 6,
8, 13, 15, 17, 21, 23 och 25 borde ha följande
lydelse:
6. Övriga grunddrag i en reformering av
gymnasieskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub447 yrkande 4
i denna del och yrkandena 7, 9, 10, 15, 16 och 19
samt avslår motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 1 i
denna del och yrkande 3, 2001/02: Ub222 yrkande 1
i denna del, 2001/02:Ub249 yrkandena 1 och 2,
2001/02:Ub325 yrkande 2, 2001/02:Ub393,
2001/02:Ub458 i denna del, 2001/02:Ub483
yrkandena 13 och 14 samt 2001/02:Kr339 yrkande 4.
8. Betyg i ämne i stället för i kurs
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub447 yrkande
13 och avslår motion 2001/02:Ub483 yrkande 17.
13. Lärlingsutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub429
yrkande 1 och 2001/02:Ub447 yrkande 20 och avslår
motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 10,
2001/02:Ub234, 2001/02:Ub284, 2001/02: Ub322
yrkande 13, 2001/02:Ub325 yrkande 1,
2001/02:Ub483 yrkande 12, 2001/02:Ub486,
2001/02:N263 yrkande 2, 2001/02:N267 yrkande 26,
2001/02:N315 yrkande 9 och 2001/02:A391 yrkandena
3, 6 och 7.
15. Yrkesinriktade studievägar i övrigt
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ522 yrkande
17, bifaller delvis motion 2001/02:MJ529 yrkande
4 och avslår motionerna 2001/02:Ub264,
2001/02:Ub390 yrkande 1, 2001/02:Ub512 och
2001/02:So501 yrkande 9.
17. Elevinflytande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub447 yrkande 6
och avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 12,
2001/02:Ub483 yrkande 4 och 2001/02:K284 yrkande
3.
21. Sex- och samlevnadsundervisning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub447 yrkande 5
och avslår motion 2001/02:Ub221 yrkande 33.
23. Utredning om körkortsutbildning i
gymnasieskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub333.
25. Lektorat
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub447 yrkande 8
samt delvis motion 2001/02:Ub220 yrkande 1.
Ställningstagande
Det behövs en reformering av gymnasieskolan på flera
punkter.
Vi anser att både religionskunskapsämnet och
historieämnet behöver stärkas. Det är en oacceptabel
situation att en stor andel av gymnasieskolans
elever inte får någon undervisning i historia.
Historia bör göras till kärnämne. Undervisningen om
1900-talets historia med fokus på de
samhällsförändringar som rör idéhistoria,
ideologier, kultur och migration måste prioriteras.
Gymnasieskolan måste bli bättre på att tillgodose
elever med behov av särskilt stöd. Den nuvarande
tillgången till speciallärare är otillräcklig,
vilket drabbar de studiesvaga eleverna, särskilt
inom de yrkesinriktade programmen. Individuella
studieplaner, stöd- och specialundervisning måste
utnyttjas i större utsträckning. Det finns ett stort
behov av specialpedagogisk forskning kring hur man
kan förbättra metoderna för arbete med barn och
ungdomar i behov av särskilt stöd. Samordningen
mellan grundskola och gymnasieskola måste
förbättras. Endast en mindre grupp elever, som
önskar specifika lösningar eller har behov av att
läsa upp sig i några ämnen, skall enligt vår mening
finnas på det individuella programmet. Eftersom en
stor andel av Sveriges elever i dag går på det
individuella programmet är det viktigt att
kvaliteten på programmet ses över. Det är
föreskrivet i gymnasieförordningen att individuella
studieplaner skall upprättas för alla elever.
Eftersom det finns stora brister på den punkten på
många skolor anser vi att de individuella
studieplanerna bör utvecklas vidare. Vi anser att
nationella prov har en viktig uppgift att fylla som
rådgivningsinstrument för en likvärdig
betygssättning. Kursproven kan med fördel utvidgas
till fler ämnen. Det är viktigt att finna former för
att bedöma även praktiska yrkeskunskaper. Eleverna i
samtliga gymnasieprogram behöver få kontakt med
arbetslivet. Den arbetsplatsförlagda delen av
utbildningen måste genomföras med utgångspunkt i de
utbildningsmål som fastställts och med god
handledning. Det vi här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub447 yrkande 4 i denna del
samt yrkandena 7, 9, 10, 15, 16 och 19.
Betygssättningen i enskilda kurser har visat sig
mycket stressande för eleverna, samtidigt som helhet
och fördjupning av kunskaperna riskerar att gå
förlorade. Vi anser därför att man bör gå över från
kursbetyg till ämnesbetyg. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub447 yrkande 13.
Vi anser att det bör införas lärlingsprogram inom
gymnasieskolans ram. Där skall skola och arbetsliv
dela på ansvaret för utbildningen. Praktik bör
varvas med teori redan från första terminen, och
utbildningen kan med fördel knytas nära till det
lokala arbetslivet. Lärlingsutbildningen bör omfatta
tre eller fyra år, beroende på yrkets karaktär och
lärotid samt önskemål om förberedelse för kommande
studier. Den skall avslutas med en gymnasieexamen
som leder vidare till studier vid en yrkeshögskola.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub429 yrkande 1 och 2001/02:Ub447
yrkande 20.
Det behövs även en yrkesinriktad
gymnasieutbildning som kan trygga nyrekryteringen
och den framtida försörjningen inom fiskenäringen.
Utbildningen skall motsvara de krav som EU ställer.
Den fisketekniska gymnasieutbildningen skall bl.a.
leda fram till behörighet för fartygsbefäl klass
VIII och maskinbefäl klass VI samt certifikat för
VHF (ROC), brandskydd, räddningsfarkoster,
beredskapsbåtar samt grundläggande hälso- och
sjukvård. I utbildningen skall fiskefartygsförlagd
utbildning ingå. Det vi här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:MJ522 yrkande 17.
Flera elever upplever att deras inflytande över
sina studier är lägre i gymnasieskolan än i
grundskolan. Denna utveckling måste aktivt
motarbetas. Dagens skollagsbestämmelse om
elevinflytande säger bara att eleverna skall ha
inflytande, inte i vilken omfattning eller på vilket
sätt. Vi anser det nödvändigt att någon form av
konkretisering införs i skollagen. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub447 yrkande 6.
Skolan måste vara en motbild till mediernas
stilbildande roll för ungdomars utveckling, bl.a.
kroppsfixeringen och sexfixeringen. Med utgångspunkt
i den gemensamma värdegrunden måste en naturlig
dialog med eleverna i sådana frågor finnas på varje
skola. Undervisningen om sex och samlevnad har
skurits ned på många skolor. Vi anser att denna
utveckling bör vändas och undervisningen bli
obligatorisk för alla gymnasieelever, särskilt som
könssjukdomar nu ökar kraftigt bland ungdomar. Det
vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub447 yrkande 5.
För många ungdomar är körkort en förutsättning vid
val av arbete, bostad och fritid. Mindre än en
tredjedel av alla 18-åringar har i dag gällande
körkort. Att många ungdomar inte har råd att ta
körkort kan skapa ytterligare ojämlikhet i
samhället. Det är vidare viktigt att unga förares
debut i trafiken sker under trygga och säkra former.
Om regeringen skall leva upp till målet nollvision i
trafiken måste också riksdagen peka på vilken
utbildning som är nödvändig för att nå målet. Vi
anser det därför viktigt att utredningen om
körkortsutbildning i gymnasieskolan påskyndas. Detta
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub333.
För lärarnas status och yrkesstolthet är det
viktigt att deras möjligheter till forskning
förbättras. Kontakter mellan forskare och personal i
skolan måste stimuleras. Därför måste fler lektorat
tillsättas inom gymnasieskolan. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub447 yrkande 8 samt delvis
motion 2001/02:Ub220 yrkande 1.
6. Övriga grunddrag i en reformering
av gymnasieskolan (punkt 6) - mp
av Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Övriga grunddrag i en reformering av
gymnasieskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub393 och
2001/02:Ub458 i denna del och avslår motionerna
2001/02:Ub221 yrkande 1 i denna del och yrkande
3, 2001/02:Ub222 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Ub249 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub325
yrkande 2, 2001/02:Ub447 yrkandena 4 i denna del,
7, 9, 10, 15, 16 och 19, 2001/02:Ub483 yrkandena
13 och 14 samt 2001/02:Kr339 yrkande 4.
Ställningstagande
Jag och Miljöpartiet anser att följande idéer skall
vara grundläggande för en reformerad gymnasieskola.
Gymnasieskolan skall ge varje elev en bra baskunskap
i kärnämnena och därutöver vara yrkesförberedande
för såväl praktiska som mer teoretiskt orienterade
yrken. Den skall utformas så att den ger ett bra
stöd för eleven då hon eller han tar de första
stegen ut i vuxenlivet. Detta kräver tid och utrymme
för en rad aktiviteter utöver det rena
kunskapsinhämtandet. I dag är gymnasiestudierna
överlastade med kunskapsstoff i de traditionella
kärnämnena, och alltför lite utrymme finns för
estetisk verksamhet, studier av livsfilosofiska
frågor etc. Eleverna skall ha stort inflytande på
verksamheten i skolan, och varje elev skall aktivt
delta i utformandet av sin egen studieplan.
Möjligheterna att välja den närmast belägna skolan
bör ses över, gärna i anslutning till en översyn av
reglerna för kommunavgifter för elever vid ett
gymnasium i annan kommun. Undervisningen i
kärnämnena måste anpassas - "infärgas" - efter de
olika programmens innehåll och metodik, vilket
kräver utvecklingsarbete. Betygen har negativa
effekter på studiemiljön i skolan och är dåliga som
grund för urval till högre utbildning, bl.a. på
grund av stor felmarginal och dåligt prognosvärde.
Frågan om ett nytt antagningssystem till högskolan
bör utredas närmare. Den arbetsplatsförlagda
utbildningen bör byggas ut ytterligare och gälla
alla program. Bristerna när det gäller
modersmålsundervisningen måste uppmärksammas
särskilt. Det jag här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub458 i denna del och
2001/02:Ub393.
7. Antalet steg i betygsskalan, m.m.
(punkterna 7, 9, 12 och 16) - m, kd,
c, fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per
Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf
Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 7,
9, 12 och 16 borde ha följande lydelse:
7. Antalet steg i betygsskalan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 15 i denna del, 2001/02:Ub447 yrkande 12
och 2001/02:Ub483 yrkande 15.
9. Prövning för högre betyg under
gymnasietiden
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 16, 2001/02:Ub322 yrkande 9 och
2001/02:Ub483 yrkande 18.
12. Gymnasieexamen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:
Ub221 yrkande 9, 2001/02:Ub233 yrkande 24,
2001/02:Ub322 yrkande 10, 2001/02:Ub325 yrkande 3
och 2001/02:Ub447 yrkande 17.
16. Entreprenad
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 28 och 2001/02:Ub483 yrkandena 7 och 8.
Ställningstagande
Antalet steg i betygsskalan är enligt vår mening för
litet. De fyra betygssteg som i dag används är
otillräckliga för att spegla elevernas kunskaper och
resultat på ett tillfredsställande sätt. När det är
alltför glest mellan stegen kan betygssystemet inte
heller medverka till att motivera eleven att försöka
uppnå närmaste högre betyg. Betygsskalan måste
därför utökas med fler steg. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 15 i denna
del, 2001/02:Ub447 yrkande 12 och 2001/02:Ub483
yrkande 15.
Regeringen bör återinföra rätten att pröva för
högre betyg medan man går i gymnasieskolan. Betygen
skall återspegla elevens verkliga kunskaper, och det
finns ingen anledning att hänvisa ambitiösa elever
till komvux direkt efter gymnasieskolan, vilket har
blivit effekten av dagens förbud. Det vi här har
sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna
2001/02:Ub221 yrkande 16, 2001/02:Ub322 yrkande 9
och 2001/02:Ub483 yrkande 18.
Enligt vår mening är införandet av en obligatorisk
gymnasieexamen ett viktigt medel för att
kvalitetssäkra utbildningen och öka möjligheterna
till flexibilitet i utformningen av utbildningarna.
Regeringen bör skyndsamt inleda arbetet med att ta
fram underlag för en sådan examen, som bör finnas
åtminstone med såväl teoretisk som yrkesinriktad
variant. Vi förutsätter att formerna för
gymnasieexamen tas fram av gymnasieskolor, högskolor
och universitet respektive berörda branscher i
samverkan. Det vi här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
delvis bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 9,
2001/02:Ub233 yrkande 24, 2001/02:Ub322 yrkande 10,
2001/02:Ub325 yrkande 3 och 2001/02:Ub447 yrkande
17.
Den begränsning som i dag finns av möjligheterna
att lägga ut undervisning i gymnasieskolan på
entreprenad är enligt vår mening omotiverad. Samma
bestämmelser om utbildning på entreprenad bör gälla
för både gymnasieskola och vuxenutbildning. I
regelverket finns också andra bestämmelser som
behöver ses över. Bland annat behövs en genomgång av
bestämmelserna om rektor. Det vi här har sagt bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande
28 och 2001/02:Ub483 yrkandena 7 och 8.
8. Lärlingsutbildning, m.m.
(punkterna 13, 15, 17 och 26) - c
av Sofia Jonsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 13,
15, 17 och 26 borde ha följande lydelse:
13. Lärlingsutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub322
yrkande 13 och 2001/02:N263 yrkande 2 och avslår
motionerna 2001/02: Ub221 yrkande 10,
2001/02:Ub234, 2001/02:Ub284, 2001/02:Ub325
yrkande 1, 2001/02:Ub429 yrkande 1, 2001/02:Ub447
yrkande 20, 2001/02:Ub483 yrkande 12,
2001/02:Ub486, 2001/02:N267 yrkande 26,
2001/02:N315 yrkande 9 och 2001/02:A391 yrkandena
3, 6 och 7.
15. Yrkesinriktade studievägar i övrigt
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:So501 yrkande 9
och avslår motionerna 2001/02:Ub264,
2001/02:Ub390 yrkande 1, 2001/02:Ub512,
2001/02:MJ522 yrkande 17 och 2001/02:MJ529
yrkande 4.
17. Elevinflytande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:K284 yrkande 3
och avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 12,
2001/02:Ub447 yrkande 6 och 2001/02:Ub483 yrkande
4.
26. Information till föräldrar om myndig
elev
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub322 yrkande
12.
Ställningstagande
Inom gymnasieskolan måste möjligheterna till
lärlingsutbildning förbättras. Detta har stor
betydelse för mindre kommuner som har svårigheter
att rekrytera elever till industriella program eller
göra investeringar i maskiner till dessa
utbildningar. En lärlingsutbildning skulle även
kunna vara ett alternativ inom vissa hantverksyrken
som i dag håller på att försvinna. Regeringen bör
återkomma med förslag som förbättrar möjligheterna
till lärlingsutbildning inom gymnasieskolan. En
utgångspunkt bör vara en ökad lokal frihet att
bestämma tidpunkten för inledning av
lärlingsmomenten i gymnasieutbildningen. Det jag här
har sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motionerna
2001/02:Ub322 yrkande 13 och 2001/02:N263 yrkande 2.
Behovet av personal inom olika branscher och
verksamhetsområden varierar mellan olika delar av
landet och förändras genom ändringar i
befolkningsstrukturen och genom flyttningar. Skolan
och utbildningssystemet måste anpassas lokalt så att
tillgången till yrkesutbildningar motsvarar
efterfrågan. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:So501 yrkande 9.
Jag anser att elevinflytandet bör stärkas för att
förankra de demokratiska värden som nämns i
läroplanerna. Den försöksverksamhet med lokala
styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan som
har pågått i några år bör nu permanentas och sådana
styrelser införas i hela landet. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:K284 yrkande 3.
Enligt min och Centerpartiets mening är det
bekymmersamt att föräldrarna har
försörjningsansvaret intill 20 års ålder för
gymnasieelever, men inte har självklar rätt till
information om elevernas uppförande, t.ex. om de
skolkar - något som kan medföra indragning av deras
studiebidrag. Detta skulle kunna lösas genom att
rätten att underrätta föräldrar till myndiga elever
när de skolkar skrivs in i skollagen. Det jag här
har sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub322 yrkande 12.
9. Nationellt program för utbildning
i entreprenörskap (punkt 14) - kd,
fp
av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd)
och Ulf Nilsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag i punkt 14 borde ha
följande lydelse:
14. Nationellt program för utbildning i
entreprenörskap
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 19 och 2001/02:Ub447 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser det viktigt att man redan i skolan skapar
medvetenhet om företagandets villkor. Inom ramen för
de nationella programmen i gymnasieskolan måste man
kunna få utbildning i entreprenörskap och
företagande. I ett sådant program måste tonvikt
läggas på elevernas kreativitet och kapacitet att
planera och genomföra egna projekt. Det vi här har
sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna 2001/02:
Ub221 yrkande 19 och 2001/02:Ub447 yrkande 3.
10. Gymnasieelevernas mat (punkt 24)
- v, mp
av Lennart Gustavsson (v), Gunnar Goude (mp) och
Kalle Larsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
24. Gymnasieelevernas mat
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub545 yrkandena
1, 4 och 6 samt avslår motionerna 2001/02:Ub442
och 2001/02: Ub545 yrkandena 2, 3 och 5.
Ställningstagande
Att dagligen få bra och näringsriktig mat är en
förutsättning för att dels kunna växa, dels ta till
sig skolans undervisning. Skolverket skulle kunna ta
initiativ till en undersökning om barns och
ungdomars frukost- och lunchvanor och vilka
konsekvenser en eventuell dålig kost får för
skolarbetet och den allmänna utvecklingsförmågan.
Gymnasieskolan har i praktiken blivit en
obligatorisk skola, liksom grundskolan är det.
Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att erbjuda
avgiftsfri skollunch i grundskolan. Avgifter för
skollunch på gymnasiet har införts i många kommuner
som behöver spara pengar. Vi anser att det bör göras
en nationell översyn av hur många kommuner som har
avgiftsbelagt skollunchen och vilka konsekvenser
detta har medfört. Etiska ställningstaganden eller
religiös övertygelse skall inte behöva leda till
sämre studieresultat. Alla elever skall garanteras
näringsriktig kost oavsett religion,
sjukdomar/allergier eller etiska ställningstaganden.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub545 yrkandena 1, 4 och 6.
11. Bättre möjligheter till
utlandsstudier (punkt 28) - m, c, fp
av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf
Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde
ha följande lydelse:
28. Bättre möjligheter till
utlandsstudier
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221
yrkandena 29 och 30 samt 2001/02:Ub483 yrkande
16.
Ställningstagande
Det är viktigt att ge gymnasieeleverna bättre
möjligheter till utlandsstudier. Enligt vår mening
motverkas detta av nuvarande bestämmelse i 7 kap.
16 § gymnasieförordningen att en elev som får
tillgodoräkna sig studier utomlands för en kurs i
sin svenska gymnasieutbildning bara kan tilldelas
betyget Godkänd. Denna bestämmelse är omotiverad och
bör ändras. Det vi här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkandena 29 och 30
samt 2001/02:Ub483 yrkande 16.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilka punkter i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
Ämnet historia, m.m. (punkterna 6,
7, 17, 21 och 23) - v
Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v)
anför:
Av hänsyn till den sittande Gymnasiekommittén har vi
valt att inte yrka bifall till en del av de förslag
som vi har för att förbättra gymnasieskolan, men
vill i detta särskilda yttrande ändå framföra några
av dessa synpunkter.
För det första vill vi ännu en gång markera att vi
anser att historieämnets ställning i gymnasieskolan
måste stärkas. Kortsiktiga informationskampanjer i
enskilda frågor eller om händelseförlopp kan inte
ersätta den helhetssyn och kritiska analysförmåga
som elever behöver för att kunna förstå och förändra
nutiden med fotfäste i historisk erfarenhet.
För det andra är Vänsterpartiets uppfattning att
betygen bör avskaffas, eftersom de styr
undervisningen och är mycket dåliga för att förutse
studieresultat. Utvärdering av undervisningen och
elevens resultat kan i stället ske genom utvecklade
utvecklingssamtal, och i valet till gymnasieskolan
ser vi det som fullt möjligt att denna organiseras
så att elever kommer in på sina förstahandsval. Vi
motsätter oss kraftfullt såväl fler betygssteg som
betyg i lägre årskurser.
För det tredje menar vi att skoldemokratin,
inklusive det som ibland kallas elevinflytande,
måste stärkas genom elevmajoritet i styrelserna inom
gymnasieskolan och genom att dessa styrelser får
reell makt över skolans organisation och verksamhet,
liksom att klassrumsdemokratin och den enskilde
elevens inflytande över det egna lärandet utvecklas.
För det fjärde är det liksom tidigare vår
uppfattning att sex- och samlevnadsundervisningen i
gymnasieskolan kraftigt måste förbättras och utgå
från elevernas egna erfarenheter och frågor i större
utsträckning än i dag då perspektivet i första hand
ofta är biologiskt.
För det femte anser vi det vara värdefullt om
gymnasieskolor kan ge elever undervisning i
körkortsteori som förberedelse för att ta körkort.
På många håll i landet är körkort i dag så dyrt att
införskaffa att det rör sig om en klassfråga om
ungdomarna eller deras föräldrar har råd eller inte.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner
Motioner från allmänna motionstiden 2001
2001/02:Ub220 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket
upprättar en plan för att fler lektorer skall få
anställning i gymnasieskolorna.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elevstyrda
skolor riskerar att urholka rektors och lärares
ansvar och status.
2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det
individuella programmet skall avskaffas och att
ingen elev skall börja gymnasiet utan betyget
Godkänd i svenska (svenska som andraspråk),
engelska eller matematik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det i
särskilda fall skall vara möjligt att skapa en
anpassad gymnasieutbildning även för elever som
inte har godkända betyg i något av ämnena svenska
(svenska som andraspråk), engelska eller
matematik.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att resurserna för
det individuella programmet förs över till
grundskolan och att elever med svårigheter ges
stöd också i gymnasieskolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
högskolebehörighet inte skall vara ett nödvändigt
mål för alla elever.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alternativa kurser
i kärnämnena.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att man alltid
skall kunna komplettera studierna så att
högskolekompetens uppnås.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av
yrkesinriktade program med yrkesexamen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en modern
lärlingsutbildning med lärlingsexamen.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fler betygssteg
och en nationell utvärdering av betygssättningen i
förhållande till resultaten på de nationella
proven.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever som går
i gymnasieskolan skall kunna pröva för ett högre
betyg också sedan de erhållit betyget Godkänd.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ogiltig
frånvaro skall kunna anges på kursbetygen.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av en
entreprenörsutbildning.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att undervisning i
alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utökade
möjligheter för gymnasieelever att studera
utomlands.
30. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av 7 kap. 13 a §
gymnasieförordningen så att elever som
tillgodoräknar sig utlandsstudier på en svensk
gymnasieskola också skall kunna erhålla betygen
Väl godkänd och Mycket väl godkänd.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de valbara
kurserna får användas till att ge en skola en viss
profil.
33. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av läroplanen för de
frivilliga skolformerna så att mål anges för sex-
och samlevnadsundervisningen.
2001/02:Ub222 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det
individuella programmet i gymnasieskolan skall
avskaffas och att elever inte skall börja
gymnasiet utan betyget Godkänd i svenska, engelska
eller matematik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det i
särskilda fall skall vara möjligt att skapa en
anpassad gymnasieutbildning även för elever som
inte har godkända betyg i något av ämnena svenska
(svenska som andraspråk), engelska eller
matematik.
2001/02:Ub230 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om inrättande av
teoriutbildning för körkort på gymnasiet.
2001/02:Ub233 av Bo Lundgren m.fl. (m):
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särskilda
antagningskrav till gymnasiets nationella program.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om differentierade
kursnivåer i gymnasieskolan.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gymnasieskolan och
allmän högskolebehörighet.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
modern gymnasieexamen.
2001/02:Ub234 av Ulla-Britt Hagström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om studier av Danmarks
produktionsskolor med syftet att utveckla
lärlingsutbildningen i Sverige.
2001/02:Ub249 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att historia skall göras till kärnämne i
gymnasieskolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att kursplanerna i historia skall ge
tydligare vägledning till lärarna om
undervisningens kunskapsmål.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att förslaget om ett nytt kärnämne om etik
och moral måste avslås.
2001/02:Ub254 av Beatrice Ask m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studier i
främmande språk.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nytt kärnämne.
2001/02:Ub264 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en samlad
treårig utbildning inom hotell, restaurang och
turism med möjlighet till ett fjärde utbildningsår,
vilket avslutas med gesällprov.
2001/02:Ub281 av Lennart Fridén och Anita Sidén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att snabba åtgärder måste vidtas för att motverka
minskningen av utbildningen i främmande språk i
skolan.
2001/02:Ub282 av Rigmor Stenmark (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
körkortsundervisning i gymnasieskolan.
2001/02:Ub284 av Anne-Katrine Dunker och Cristina
Husmark Pehrsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om det nuvarande behovet av
alternativa utbildningar.
2001/02:Ub322 av Sofia Jonsson m.fl. (c):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten att tentera
om gymnasiekurser.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta en
gymnasieexamen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
utbildningsgaranti för gymnasiestudier.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolors rätt att
underrätta föräldrar till myndiga elever om skolk.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ökad lokal
frihet för lärlingsutbildningar att bestämma
tidpunkten för inledning av lärlingsmomentet.
2001/02:Ub325 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till en modern lärlingsutbildning, i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vilka ämnen
som bör ha status som kärnämnen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om införande av
en gymnasieexamen.
2001/02:Ub333 av Dan Kihlström och Ulla-Britt
Hagström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utredningen om
körkortsutbildning i gymnasieskolan påskyndas.
2001/02:Ub358 av Hans Hoff (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att bereda skolelever från
hela Sverige bättre möjligheter att besöka Sveriges
riksdag.
2001/02:Ub370 av Inga Berggren och Inger René (m):
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om att ämnet hem- och konsumentkunskap
också införs på gymnasieskolan.
2001/02:Ub378 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett specialutformat
gymnasieprogram för persontransporter.
2001/02:Ub388 av Ulla-Britt Hagström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen ger
omvårdnadsprogrammet i Skövde tillstånd för
riksrekryterande platser.
2001/02:Ub390 av Mona Berglund Nilsson och Lisbet
Calner (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
yrkesrelaterade utbildningar.
2001/02:Ub393 av Gunnar Goude m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utveckling av
gymnasieskolan.
2001/02:Ub424 av Inger René och Inga Berggren (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvärdering av
kostundervisningen i kärnämnet idrott och hälsa.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om undervisning i
kost och hälsa i gymnasieskolan.
2001/02:Ub429 av Stefan Attefall m.fl. (kd):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om införande av ett lärlingsprogram inom
gymnasieskolans ram.
2001/02:Ub432 av Per Erik Granström (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behov av ett
specialutformat gymnasieprogram för
persontransporter med riksintag.
2001/02:Ub441 av Marianne Carlström och Karin
Jeppsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om konsumentkunskap i
gymnasieskolan.
2001/02:Ub442 av Monica Green m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om fri lunch för alla
elever i skolan.
2001/02:Ub447 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kravet på
direkt högskolebehörighet tas bort, men att
möjligheten att komplettera studierna alltid skall
finnas på yrkesförberedande linjer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nytt
nationellt program med speciell inriktning på
företagande och entreprenörskap.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i stället för
att skapa ett nytt sammanslaget kärnämne stärka
religionsämnets och historieämnets roller och göra
historieämnet till kärnämne.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sex- och
samlevnadsundervisningen görs obligatorisk.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en lagstadgad
miniminivå för elevinflytande.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elevernas
behov av särskilt stöd skall tillgodoses.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fler lektorat
tillsätts inom gymnasieskolan.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att samordningen
mellan grundskola och gymnasieskola förbättras.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kvaliteten på
det individuella programmet ses över.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kärnämnen
indelas i etapper så att kurserna kan läsas i
olika takt med olika ambitionsnivå i de fall
karaktärs- och kärnämnen inte är integrerade.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att dagens
betygssystem kompletteras med flera steg.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en övergång
sker från kursbetyg till ämnesbetyg.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att individuella
studieplaner upprättas för varje elev.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att nationella
prov upprättas för flera ämnen.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
gymnasieexamen som redovisar innehållet i det
program eleven gått och vilka kompetenser som
uppnåtts.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det ges
möjlighet att fullfölja gymnasiestudier på lika
villkor upp till 25 års ålder.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever i
samtliga gymnasieprogram ges möjligheter till
kontakt med arbetslivet.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
lärlingsprogram införs där praktik och teoretiska
studier varvas från första gymnasieåret och där
utbildningen knyts till det lokala näringslivet.
2001/02:Ub458 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utveckling av utbildning
och forskning (delvis).
2001/02:Ub483 av Beatrice Ask m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om att avvisa förslag om sänkta
behörighetskrav för antagning till gymnasieskolans
nationella program.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvärdering av
ämnet svenska som andraspråk.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om elevers inflytande
över och ansvar för sina studier.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om översyn av
regelverket för utbildning på entreprenad.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att samma
bestämmelser om utbildning på entreprenad skall
gälla för både gymnasieskola och vuxenutbildning.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en kursplan för
företagande och entreprenörskap.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en fungerande
lärlingsutbildning och försöksverksamheten med
lärande i arbete (LIA).
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Gymnasiekommitténs
direktiv.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en snabb
frihetsreform för gymnasieskolan, innefattande
färre kärnämnen, rätt till alternativa
kärnämneskurser och ett avskaffande av timplanen.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fler betyg.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever som
studerat utomlands och vill tillgodogöra sig
kunskaperna skall kunna prövas för betyg i flera
steg, inte enbart nivån Godkänd.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om frågan att införa
ämnesbetyg i gymnasieskolan.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om återinförande av
rätten att pröva betyg under gymnasietiden.
2001/02:Ub486 av Ewa Thalén Finné och Carl-Axel
Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av
lärlingstjänstgöring på gymnasiet.
2001/02:Ub487 av Ewa Thalén Finné och Cristina
Husmark Pehrsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ekonomi som ett ämne för
alla i skolan.
2001/02:Ub512 av Anne Ludvigsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om "gymnasial
yrkesutbildning".
2001/02:Ub515 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av en
förberedande teoretisk körkortsutbildning som ett
frivilligt tillval i gymnasieskolan.
2001/02:Ub525 av Monica Green (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om införandet av en
trafikantutbildning och en förberedande
körkortsutbildning i skolan.
2001/02:Ub528 av Kent Härstedt och Annika Nilsson
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en översyn bör göras
när det gäller inträdeskraven till gymnasieskolan.
2001/02:Ub535 av Birgitta Carlsson och Rigmor
Stenmark (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att behålla ämnena
religionskunskap och samhällskunskap i
gymnasieskolan.
2001/02:Ub545 av Gunnar Goude m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning
angående barns och ungdomars frukost- och
lunchvanor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
ekologiska matvaror, närodlat och rättvisemärkt.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gratis lunch även
för gymnasieelever.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationell översyn
gällande avgiftsbelagda skolluncher.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolfrukost.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om specialkost.
2001/02:K284 av Agne Hansson m.fl. (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att permanenta
försöken med lokala skolstyrelser med
elevmajoritet i gymnasieskolan och införa detta i
hela landet.
2001/02:Sf394 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):
9. Riksdagen beslutar att asylsökande ungdomar ges
samma rätt till gymnasieundervisning såsom andra
ungdomar bosatta i Sverige.
10. Riksdagen beslutar att ungdomar upp till 20 år
har rätt till undervisning på gymnasienivå.
2001/02:So501 av Agne Hansson m.fl. (c):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökat antal lokalt
anpassade yrkesutbildningar.
2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrott och hälsa
som kärnämne i gymnasieskolan.
2001/02:MJ522 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gymnasieutbildning
med inriktning på fiske.
2001/02:MJ529 av Åsa Torstensson m.fl. (c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om svensk
medfinansiering av nationell yrkesfiskeutbildning.
2001/02:N263 av Agne Hansson m.fl. (c):
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag som förbättrar möjligheterna till
lärlingsutbildning inom gymnasieskolan.
2001/02:N267 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
lärlingsutbildning.
2001/02:N315 av Per Westerberg m.fl. (m):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en modern yrkes-
och lärlingsutbildning.
2001/02:A391 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
yrkeskunnande.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en flexibel
yrkesskoleutbildning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
företagsinriktad lärlingsutbildning.