Utbildningsutskottets betänkande
2001/02:UBU8
Individuella program i gymnasieskolan för ungdomarmed svåra rörelsehinder
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag i proposition 2001/02:61 om att individuella
program skall få anordnas vid den utbildning i
gymnasieskolan som är speciellt anpassad för
ungdomar med svåra rörelsehinder (Rh-anpassad
gymnasieutbildning).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till den motivering som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
Individuella program i gymnasieskolan för
ungdomar med svåra rörelsehinder
Riksdagen antar regeringens förslag (bilaga 2)
till lag om ändring i skollagen (1985:1100) med den
ändringen att 5 kap. 28 § skall ha den lydelse som
redovisas i bilaga 3 som Utskottets förslag.
Stockholm den 5 mars 2002
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s),
Yvonne Andersson (kd), Majléne Westerlund Panke (s),
Per Bill (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth
(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude (mp),
Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg
(s), Anders Sjölund (m) och Kalle Larsson (v).
2001/02
UbU8
Redogörelse för ärendet
Bestämmelser om att svårt rörelsehindrade ungdomar
efter fullgjord skolplikt skulle få särskilt
anpassad gymnasieutbildning vid riksrekryterande,
kommunala gymnasieskolor infördes i skollagen efter
förslag i proposition 1989/90:92, som behandlades av
socialutskottet (bet. 1989/90:SoU20, rskr. 271). De
nya bestämmelserna tillämpades första gången inför
höstterminen 1991. Vid denna tidpunkt var
gymnasieskolan indelad i linjer (två- och treåriga
samt en fyraårig linje).
Efter förslag våren 1991 i propositionen Växa med
kunskaper (prop. 1990/91:85), som behandlades av
utbildningsutskottet (bet. 1990/91:UbU16, rskr.
356), reformerades gymnasieskolan och linjerna
ersattes av program. De tidigare linjerna motsvaras
närmast av nationella program. Vid sidan av sådana
finns i gymnasieskolan individuella program, och
numera också specialutformade program.
Bestämmelserna om särskilt anpassad
gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade
ungdomar överflyttades till ny plats i skollagen,
och därvid tillfogades i den berörda paragrafen att
det rörde sig om nationella program.
Våren 1994 lade regeringen fram en proposition om
vissa ändringar i skollagen (prop. 1993/94:242). Där
kommenterade regeringen ett förslag från Nämnden för
Rh-anpassad gymnasieutbildning att Rh-anpassad
gymnasieutbildning även skulle få ges på
individuella program och att elever från särskolan
skulle kunna tas in till ett sådant program.
Regeringen var inte beredd att följa förslaget. Med
anledning av några motionsyrkanden gjorde riksdagen
ett tillkännagivande att regeringen borde överväga
möjligheten att ändra utbildningsutbudet i Rh-
anpassad gymnasieutbildning till att omfatta även
individuella program (bet. 1993/94:UbU20, rskr.
421).
Regeringen återkom till frågan i
budgetpropositionen i januari 1995 (prop.
1994/95:100 bil. 9). Enligt regeringen fanns det,
med den möjlighet som ges att specialanpassa
utbildning på nationella program vid Rh-anpassad
gymnasieutbildning, inte några pedagogiska skäl att
införa individuella program där. Regeringen ansåg
det inte heller lämpligt att elever som fullgjort
sin skolplikt i särskolan skulle få rätt att antas
till Rh-anpassad gymnasieutbildning. Därför
omformulerades 5 kap. 28 § skollagen, så att det
anges att Rh-anpassad gymnasieutbildning är avsedd
att genomgås efter avslutad grundskoleutbildning
eller motsvarande. Tidigare var formuleringen efter
fullgjord skolplikt, vilket inkluderade elever som
fullgjort skolplikten i särskolan. Eftersom dessa
elever inte är behöriga till nationella program,
stod de likväl även tidigare utanför Rh-gymnasierna.
I december 1995 tillkallades en utredning med
uppdrag att utreda hur ansvaret för utbildning och
omvårdnad i anslutning till utbildning av
funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat,
kommun och landsting samt vem som skall finansiera
verksamheten (dir. 1995:134). Kommittén antog namnet
Funkis.
I november 1996 avlämnade Funkis delbetänkandet
Gymnasieutbildning för vissa ungdomar med
funktionshinder (SOU 1996:167). Där tog utredningen
bl.a. upp gymnasieutbildningen för svårt
rörelsehindrade ungdomar. Delbetänkandet
remissbehandlades. I sitt slutbetänkande FUNKIS -
funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66)
framförde utredningen beträffande
gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade
ungdomar i huvudsak samma förslag som den hade lagt
fram i delbetänkandet. De innebar bl.a. att den Rh-
anpassade gymnasieutbildningen skulle kunna erbjuda
alla typer av program, dock endast för elever som
fullgjort skolplikten i grundskolan. Utredningen
ansåg inte att elever som fullgjort skolplikten i
särskolan skulle tillhöra Rh-gymnasiernas
personkrets.
Regeringen lade i propositionen Elever med
funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd
(prop. 1998/99:105) fram förslag om att den
riksrekryterande gymnasieutbildningen för svårt
rörelsehindrade ungdomar skulle kunna omfatta inte
bara nationella utan också specialutformade program.
Däremot följde regeringen då inte Funkis förslag att
den Rh-anpassade gymnasieutbildningen även skulle
erbjuda individuella program.
Vid varje riksmöte under den nu pågående
mandatperioden har motioner väckts av ledamöter ur
olika partier om att individuella program skall
kunna anordnas inom Rh-anpassad gymnasieutbildning.
Sex motionsyrkanden (kd, fp, m och s) som väcktes
under allmänna motionstiden 2001 avslogs i december
samma år med hänvisning till den proposition som
behandlas i detta betänkande, och som vid tidpunkten
för utskottets behandling av motionerna var
aviserad (bet. 2001/02:UbU1).
Regeringen lade i november 2001 fram proposition
2001/02:61 Individuella program i gymnasieskolan för
ungdomar med svåra rörelsehinder.
Utskottets överväganden
Individuella program i
gymnasieskolan för ungdomar med
svåra rörelsehinder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till
lag om ändring i skollagen. Därmed öppnas
möjlighet att vid Rh-anpassad
gymnasieutbildning ta in elever som avslutat
grundskoleutbildning även till individuella
program.
Gällande
bestämmelser
I 5 kap. 28 § skollagen (1985:1100) föreskrivs att
ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att
få utbildning på ett nationellt eller
specialutformat program på en gymnasieskola med Rh-
anpassad utbildning.
För alla ungdomar som avslutat sin
grundskoleutbildning men inte är behöriga till ett
nationellt eller specialutformat program i
gymnasieskolan är hemkommunen skyldig att erbjuda
utbildning på individuellt program (5 kap. 13 §
skollagen).
Propositionen
Regeringen föreslår att individuella program skall
få anordnas vid Rh-anpassad gymnasieutbildning.
Därför föreslås ändringar i 5 kap. 27 och 28 §§
skollagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1
maj 2002 och tillämpas första gången vid intagning
till läsåret 2002/03. För tillträde till
individuella program vid Rh-anpassad
gymnasieutbildning skall det krävas att eleven har
avslutat grundskoleutbildning eller motsvarande, men
den sökande behöver inte ha slutfört sista årskursen
i denna.
För behörighet att tas in till nationella och
specialutformade program i gymnasieskolan krävs
fr.o.m. höstterminen 1998 att den sökande har
godkänt grundskolebetyg i tre ämnen, nämligen
svenska eller svenska som andraspråk, engelska och
matematik. Denna bestämmelse började dock att gälla
för tillträde till Rh-gymnasierna först inför
höstterminen 2001.
I gymnasieförordningen (1992:394, ändr. 2000:219)
har regeringen föreskrivit att om det finns
särskilda skäl skall en sökande till Rh-gymnasium
som saknar betyg i dessa tre ämnen ändå anses
uppfylla behörighetsvillkoren, om han eller hon
bedöms i huvudsak kunna tillgodogöra sig
utbildningen.
Ett antal sökande till Rh-gymnasierna, som gått i
grundskolan men som inte hade godkända betyg från
avslutad grundskoleutbildning i ett eller flera av
de tre behörighetsämnena, blev utestängda från
antagning hösten 2001. Skolväsendets
överklagandenämnd bedömde att de inte kunde i
huvudsak tillgodogöra sig utbildningen på ett
nationellt program. Dessa elever skulle enligt
regeringens bedömning sannolikt ha tagits in till
Rh-anpassad gymnasieutbildning om de nya
behörighetsvillkoren inte hade gällt.
Regeringen meddelar också sin avsikt att ta bort
den möjlighet som nu finns att i särskilda fall göra
undantag från behörighetsvillkoren för nationella
och specialutformade program. Undantagsmöjligheten
fyller enligt regeringen inte längre någon funktion,
när elever kan tas in till individuella program.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag.
Den nu föreslagna förändringen överensstämmer med
vad riksdagen för åtta år sedan enhälligt uttalade
sig för. Enligt utskottets mening är det angeläget
att de nya bestämmelserna kan tillämpas av Nämnden
för Rh-anpassad gymnasieutbildning redan inför
läsåret 2002/03, så att de sökande som på grund av
behörighetsreglerna inte kunde tas in hösten 2001
kan tas in nästa läsår.
Möjligheten att tas in på individuellt program vid
Rh-anpassad gymnasieutbildning gäller elever som har
fullgjort skolplikten i grundskolan. Utskottet
noterar att Funkisutredningen inte förordade att den
Rh-anpassade gymnasieutbildningen skulle öppnas även
för elever som fullgjort skolplikten i särskolan.
Det nu aktuella förslaget från regeringen innebär
inte heller att så sker. Utskottet har ingen annan
uppfattning än regeringen på denna punkt.
För att uppnå överensstämmelse med vedertagen
teknik för redovisning av förslag till lagändringar
har utskottet företagit en rent redaktionell ändring
av 5 kap. 28 § (bilaga 3).
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2001/02:61 Individuella program i
gymnasieskolan för ungdomar med svåra rörelsehinder
föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Lagförslaget finns i bilaga 2 till detta
betänkande.
BILAGA 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100)
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till lydelse av 5
kap. 28 § skollagen (1985:1100)
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
5 kap.
-----------------------------------------------------
28 §[1]3
-----------------------------------------------------
Ungdomar som är svårt Ungdomar som är svårt
rörelsehindrade har rätt rörelsehindrade har rätt
att få utbildning på ett att få utbildning vid en
nationellt program eller sådan gymnasieskola med
ett på ett Rh-anpassad utbildning
specialutformat program som avses i 7 § om de
på en sådan gymnasieskola
med Rh-anpassad 1. har slutfört sista
utbildning som avses i 7 årskursen i grundskolan
§ om de eller motsvarande,
1. har slutfört sista 2. kan påbörja
årskursen i grundskolan utbildningen senast under
eller motsvarande, första halvåret det
kalenderår då de fyller
2. kan påbörja 21 år, och
utbildningen senast under
första halvåret det 3. uppfyller de övriga
kalenderår då de fyller behörighetsvillkor som
21 år, och regeringen eller den
myndighet regeringen
3. uppfyller de övriga bestämmer föreskrivit för
behörighetsvillkor som utbildningen.
regeringen eller den
myndighet regeringen Bestämmelsen i första
bestämmer föreskrivit för stycket 1 gäller inte
utbildningen. utbildning på ett
individuellt program. För
rätt till sådan
utbildning krävs att
grundskoleutbildningen
eller motsvarande har
avslutats.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]:3