Utbildningsutskottets betänkande
2001/02:UBU7

Fristående skolor

Sammanfattning

I   betänkandet   behandlar   utskottet  proposition
2001/02:35 Fristående skolor och  motionsyrkanden  i
anslutning härtill.
Regeringen  lägger  i  propositionen  fram förslag
till   ändringar   i   skollagens  bestämmelser   om
fristående skolor.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag  till  nya  bidragsregler   för   fristående
särskolor  och  fristående gymnasieskolor. Riksdagen
bör  vidare  anta regler  om  att  utbildningen  vid
fristående     särskolor,     gymnasieskolor     och
gymnasiesärskolor    skall   vara   avgiftsfri   för
eleverna, i likhet med  vad  som  gäller  för skolor
inom  det offentliga skolväsendet och för fristående
grundskolor.  Avgifter skall inte heller få tas ut i
samband med ansökan till fristående skola. Lagregler
om krav på behöriga lärare som överensstämmer med de
krav  som finns  för  offentliga  skolor  bör  också
införas  i  enlighet med regeringens förslag. Likaså
bör  regler  införas   om  att  huvudmannen  för  en
fristående  skola  skall  ha   förutsättningar   att
bedriva  verksamheten. Regeringen bör, som föreslås,
få  ett bemyndigande  att  meddela  föreskrifter  om
skyldighet   för  fristående  skolor  att  lämna  en
ekonomisk redovisning över sin verksamhet.
Däremot föreslår  utskottet  att  riksdagen avslår
regeringens förslag om vissa förtydligande tillägg i
de lagregler som gäller Skolverkets prövning  av  om
en  fristående  skola  skall  ha rätt till kommunala
bidrag. Nuvarande regler om att  skolan  inte  skall
förklaras  berättigad  till  bidrag  om utbildningen
skulle innebära påtagliga negativa följder  för  den
kommunala   skolverksamheten  är  enligt  utskottets
mening tillräckliga.  Avgift  skall enligt utskottet
inte få tas ut för Skolverkets prövning.
Riksdagen bör även avslå föreslagna  lagregler  om
rätt  för  en  kommun  att vid beräkningen av bidrag
till  fristående  skolor ta  hänsyn  till  kommunens
ansvar för att bereda  utbildning  åt  samtliga barn
och  ungdomar i kommunen. Utskottet föreslår  vidare
avslag  på  föreslagen  skärpning  av lagreglerna om
kommunal uppföljning och utvärdering  av  fristående
skolor.
Utskottet  har  invändningar  mot  att en särskild
nämnd    för    fristående   skolor   inrättas   med
representanter för  bl.a.  kommunerna. Riksdagen bör
göra  ett  uttalande  till  regeringen   om   detta.
Riksdagen  föreslås också uttala att Skolverket  bör
ges  i uppdrag  att  utarbeta  anvisningar  när  det
gäller  handlingar  i  ärenden  om  bidragsrätt  för
fristående     skola.     Vidare     föreslås    ett
riksdagsuttalande till regeringen om behovet  av att
det   utarbetas   ett   system  för  redovisning  av
kostnaderna   för   olika  program   vid   kommunala
gymnasieskolor.
Reservationer finns  på  ett flertal olika punkter
från samtliga partier.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut


Med  hänvisning  till de motiveringar  som  framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Avslag på propositionen

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub12,
2001/02:Ub13, 2001/02:
Ub14, 2001/02:Ub15  yrkande  1  och  2001/02:Ub18
yrkande 1.
Reservation 1 (m, kd) – delvis

2. Avgiftsfri utbildning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring  i skollagen (1985:1100) såvitt  avser  9
kap. 7 § första  stycket,  10  § första och andra
styckena,  12  §  andra stycket och  14  §  andra
stycket.

3. Frivilliga avgifter och föräldrainsatser
i skolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub15 yrkande 3.
Reservation 2 (m) – delvis

4. Förbud mot avgifter i samband med
ansökan

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen  (1985:1100) såvitt avser 2 b
kap. 10 d § samt 9 kap.  7 § andra stycket och 10
§   tredje   stycket.  Därmed  avslår   riksdagen
motionerna 2001/02:Ub16  yrkande  1, 2001/02:Ub17
yrkande 1 och 2001/02:Ub18 yrkande 3.
Reservation 3 (m, kd, c)
Reservation 4 (fp, mp)

5. Resurser för elever i behov av särskilt
stöd

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Ub15
yrkande 4, 2001/02:Ub16  yrkande  3, 2001/02:Ub18
yrkande   5,   2001/02:Ub289   yrkande   3    och
2001/02:Ub406.
Reservation 5 (m, kd, c, fp) – delvis

6. Krav på behörighet för lärare

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2  b
kap.  7  § andra stycket 2 samt 9 kap. 2 § första
stycket 6,  8  §  första  stycket 4, 8 b § första
stycket  4  och 16 b §. Därmed  avslår  riksdagen
motionerna 2001/02:Ub15 yrkande 5 och 2001/02:
Ub289 yrkande 2.
Reservation 1 (m, kd) – delvis

7. Behörighet för waldorflärare m.m.

Riksdagen   avslår    motionerna   2001/02:Ub16
yrkande   10,   2001/02:Ub17    yrkande   2   och
2001/02:Ub19 yrkande 12.
Reservation 6 (c)
Reservation 7 (fp) – delvis
Reservation 8 (mp) – delvis

8. Undervisning på entreprenad

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Ub15
yrkande 6 och 2001/02:
Ub483 yrkande 9.
Reservation 2 (m) – delvis

9. Förklaring om rätt till bidrag

Riksdagen, i fråga  om regeringens förslag till
lag  om  ändring  i skollagen  (1985:1100),  dels
avslår förslaget såvitt  avser  2  b  kap. 10 a §
andra stycket samt 9 kap. 6 § första stycket, 8 §
andra stycket och 8 b § andra stycket, dels antar
9 kap. 6 a § första stycket med den ändringen att
bestämmelsen   får   den  lydelse  som  utskottet
föreslår  i bilaga 3. Därmed  bifaller  riksdagen
motionerna  2001/02:Ub15  yrkande 7, 2001/02:Ub16
yrkande 4, 2001/02:Ub17 yrkande  3,  2001/02:Ub18
yrkande  6  i denna del, 2001/02:Ub19 yrkande  4,
2001/02:Ub221  yrkande  25, 2001/02:Ub222 yrkande
21  och  2001/02:  Ub511 yrkande  4  samt  avslår
motionerna  2001/02:Ub291   yrkandena  3  och  4,
2001/02:Ub343 och 2001/02:A317 yrkande 14.
Reservation 9 (s, v) – delvis

10. Huvudman för fristående skola

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)  såvitt  avser  9
kap. 2 § första stycket 2, 8 § första stycket 2,
8 b § första stycket 2 och 16 c §.

11. Huvudmannens juridiska status

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Ub511 yrkande
1.
Reservation 2 (m) – delvis

12. Yttranden till Skolverket över
ansökningar

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  utskottet  anfört.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ub17 yrkande 4.
Reservation 9 (s, v) – delvis

13. Inrättande av en särskild nämnd för
fristående skolor

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  utskottet  anfört.  Därmed  bifaller
riksdagen  motionerna  2001/02:Ub15  yrkande   8,
2001/02:Ub16  yrkande  5, 2001/02:Ub17 yrkande 5,
2001/02:Ub18 yrkande 6 i  denna del, 2001/02:Ub19
yrkande 1 och 2001/02:Ub511 yrkande 2.
Reservation 9 (s, v) – delvis

14. Avgift för Skolverkets prövning

Riksdagen avslår regeringens  förslag  till lag
om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9
kap.  16  d  §.  Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub17 yrkande 6.
Reservation 9 (s, v) – delvis

15. Bidrag till fristående särskola samt
avdrag för kommunens skolpliktskostnader vid
bidrag till fristående grundskola respektive
särskola

Riksdagen, i fråga  om regeringens förslag till
lag  om  ändring  i skollagen  (1985:1100),  dels
antar förslaget såvitt  avser  2  b  kap. 10 c §,
dels avslår
förslaget såvitt avser 9 kap. 6 § tredje stycket,
dels  antar  2  b  kap.  10 b § och 9 kap.  6 a §
tredje    stycket   med   de   ändringarna    att
bestämmelserna  får  den  lydelse  som  utskottet
föreslår  i  bilaga  3. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub15  yrkande  9, 2001/02:Ub16
yrkande  2, 2001/02:Ub17 yrkande 7,  2001/02:Ub19
yrkande  10  och  2001/02:Ub511  yrkande  3  samt
bifaller delvis motion 2001/02:Ub547 yrkande 5.
Reservation 9 (s, v) – delvis

16. Hänsyn vid bidragsgivningen till
hemkommunens ansvar för att bereda
gymnasieutbildning

Riksdagen  godkänner  vad  utskottet  anfört om
hemkommunens     ansvar     för     att    bereda
gymnasieutbildning.   Därmed   avslår   riksdagen
regeringens  förslag  i  denna  del  och bifaller
motionerna  2001/02:Ub15 yrkande 10, 2001/02:Ub16
yrkande 6, 2001/02:Ub17  yrkande  8, 2001/02:Ub18
yrkande 7 och 2001/02:Ub19 yrkande  8, samtliga i
denna del.
Reservation 9 (s, v) – delvis

17. Bidragsprinciper för fristående
gymnasieskolor

Riksdagen, i fråga om regeringens förslag  till
lag  om  ändring  i  skollagen  (1985:1100), dels
antar  9 kap. 8 § fjärde stycket,  dels  antar  9
kap. 8 a § med den ändringen att bestämmelsen får
den lydelse  som  utskottet  föreslår i bilaga 3.
Därmed  bifaller  riksdagen  motion  2001/02:Ub17
yrkande 8 i denna del, bifaller delvis motionerna
2001/02:Ub15 yrkande 10, 2001/02:Ub16  yrkande 6,
2001/02:Ub18  yrkande 7 och 2001/02:Ub19  yrkande
8,  samtliga  i denna  del,  samt  avslår  motion
2001/02:Ub447 yrkande 21.
Reservation 9 (s, v) – delvis (villk. punkt 16)
Reservation 5 (m, kd, c, fp) – delvis

18. Redovisning av kostnader för olika
gymnasieprogram

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  utskottet  anfört.  Därmed  bifaller
riksdagen delvis motionerna 2001/02:Ub16  yrkande
7,   2001/02:Ub17   yrkande  9  och  2001/02:Ub19
yrkande 9.
Reservation 9 (s, v) – delvis

19. Kompensation för momskostnader

Riksdagen   avslår   motionerna    2001/02:Ub18
yrkande 4, 2001/02:Ub289 yrkande 5, 2001/02:Ub547
yrkande 1 och 2001/02: Sk426.
Reservation 5 (m, kd, c, fp) – delvis

20. Statlig tillsyn av fristående skolor

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Ub16
yrkande 8 i denna del och 2001/02:Ub19 yrkande 6.
Reservation 10 (c, fp)

21. Kommunal uppföljning och utvärdering av
fristående skolor

Riksdagen avslår  regeringens  förslag till lag
om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2
kap. 8 §, 2 b kap. 8 § samt 9 kap.  11  §,  12  §
första  stycket,  13  §  och 14 § första stycket.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub15
yrkande 11, 2001/02:Ub16 yrkande  8  i denna del,
2001/02:Ub17 yrkande 10, 2001/02:Ub18  yrkande  8
och 2001/02:
Ub19 yrkandena 2, 3 och 7.
Reservation 9 (s, v) – delvis

22. Ekonomisk redovisning över fristående
skolas verksamhet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring  i  skollagen (1985:1100) såvitt avser 15
kap. 11 §.

23. Skyldighet att lämna ekonomisk
redovisning till kommunen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub19 yrkande 5.
Reservation 11 (m, fp)

24. Riktlinjer för alla skolors ekonomiska
redovisning

Riksdagen avslår  motion  2001/02:Ub17  yrkande
11.
Reservation 8 (mp) – delvis

25. Överskott i fristående skolas
verksamhet

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Ub19
yrkande 13 samt 2001/02:
Ub291 yrkandena 1 och 2.
Reservation 2 (m) – delvis
Reservation 7 (fp) – delvis

26. Individuella program i fristående
gymnasieskola

Riksdagen   avslår    motionerna   2001/02:Ub15
yrkande 12, 2001/02:Ub16  yrkande 9, 2001/02:Ub18
yrkande 9, 2001/02:Ub19 yrkande 11, 2001/02:
Ub447  yrkande 22, 2001/02:Ub483  yrkande  6  och
2001/02:Ub547 yrkande 3.
Reservation 5 (m, kd, c, fp) – delvis

27. Riksrekrytering till gymnasieskolan
m.m.

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Ub15
yrkande    13,    2001/02:Ub221    yrkande    26,
2001/02:Ub233 yrkande  23,  2001/02:Ub345 yrkande
2,   2001/02:Ub447   yrkande  23,   2001/02:Ub483
yrkande 5 och 2001/02:
A317 yrkande 16.
Reservation 12 (m, kd, fp) – delvis
Reservation 13 (v) – delvis

28. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring  i  skollagen  (1985:1100)   i   den  mån
lagförslaget   inte  omfattas  av  vad  utskottet
föreslagit ovan.

29. Rätten att välja skola

Riksdagen   avslår    motionerna   2001/02:Ub15
yrkande 2, 2001/02:Ub233 yrkande 9, 2001/02:Ub332
yrkande 7, 2001/02:Ub345 yrkande 1, 2001/02:So501
yrkande   2,   2001/02:So637    yrkande   3   och
2001/02:A317 yrkande 15.
Reservation 5 (m, kd, c, fp) – delvis
Reservation 13 (v) – delvis

30. Införandet av en nationell skolpeng

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub289
yrkande 4, 2001/02:Ub327 yrkande 5, 2001/02:Ub332
yrkandena  1–3  och 6, 2001/02:Sk288 yrkande  13,
2001/02:N224 yrkande  8  och 2001/02:N313 yrkande
8.
Reservation 2 (m) – delvis

31. Etableringsfrihet inom
förskoleverksamheten

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub322
yrkande   1,   2001/02:Ub548    yrkande   3   och
2001/02:Sf392 yrkande 23.
Reservation 5 (m, kd, c, fp) – delvis

32. Fristående skolor inom
vuxenutbildningen

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Ub18
yrkande    10,    2001/02:Ub221    yrkande    23,
2001/02:Ub285 yrkandena  1  och  2, 2001/02:Ub547
yrkande 4 och 2001/02:Ub549 yrkande 5.
Reservation 12 (m, kd, fp) – delvis

33. Profilering m.m. av skolor

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub222
yrkande 15, 2001/02:
Ub233   yrkande  10,  2001/02:Ub289  yrkande   1,
2001/02:Ub327    yrkandena   1–4,   2001/02:Ub332
yrkandena  4  och 5,  2001/02:Sf400  yrkande  10,
2001/02:So637  yrkande   20   och   2001/02:Bo323
yrkande 6.
Reservation 2 (m) – delvis
Reservation 7 (fp) – delvis

34. Elevantal vid start av fristående
skola

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Ub18
yrkande   2,   2001/02:Ub547    yrkande   2   och
2001/02:N265 yrkande 14.
Reservation 14 (kd)

35. Betygsregler för fristående skolor

Riksdagen  avslår motion 2001/02:Ub322  yrkande
6.

36. Lagregler till skydd för personal vid
fristående skolor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub368.

37. Rätten till skolskjuts för elev i
fristående skola

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub413.

Stockholm den 7 mars 2002

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande ledamöter  har  deltagit  i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg  (s),  Yvonne
Andersson (kd), Per Bill (m), Torgny Danielsson (s),
Tomas  Eneroth  (s),  Lennart Gustavsson (v), Erling
Wälivaara (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar
Goude (mp), Sofia Jonsson  (c),  Ulf  Nilsson  (fp),
Agneta Lundberg (s) och Anders Sjölund (m).
2001/02

UbU7


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

Regeringen    lägger    i   proposition   2001/02:35
Fristående  skolor  fram förslag  till  ändringar  i
skollagens  bestämmelser   om   fristående   skolor.
Lagförslaget återges i bilaga 2.

I  maj  1997  tillkallades en kommitté med uppgift
att följa utvecklingen av kommunernas bidragsgivning
till   fristående   grundskolor    (dir.   1997:55).
Kommittén antog namnet Kommittén för  uppföljning av
resursfördelning    till   fristående   grundskolor,
Fristkommittén. Den har  redovisat  sitt  uppdrag  i
delbetänkandet   Resurser   på  lika  villkor?  (SOU
1998:112) och i slutbetänkandet  Likvärdiga villkor?
(SOU 1999:98).
Fristkommittén   fick  genom  tilläggsdirektiv   i
oktober 1999 i uppdrag  att  utreda  ekonomiska  och
andra  konsekvenser  av  det  snabbt växande antalet
fristående gymnasieskolor (dir.  1999:76). Kommittén
skulle också belysa förutsättningarna för konkurrens
på  lika  villkor  för  fristående  och   offentliga
gymnasieskolor. Uppdraget redovisades våren  2001  i
betänkandet  Fristående  gymnasieskolor  – hot eller
tillgång? (SOU 2001:12).
I         mars         2001        offentliggjorde
Utbildningsdepartementet en promemoria om fristående
skolor   (U2001/1210/G),  som   utarbetats   av   en
arbetsgrupp  inom  departementet. Arbetsgruppen hade
sett över vissa frågor beträffande fristående skolor
som inte ingick i Fristkommitténs uppdrag.
Betänkandet respektive promemorian från våren 2001
har remissbehandlats  och  ligger till grund för den
proposition som nu behandlas.
Lagrådet har efter remiss  avgivit  yttrande  över
lagförslaget.  Regeringen  har i propositionen följt
Lagrådets förslag.
Med  anledning  av  propositionen   har  väckts  8
motioner.  Utöver dessa behandlas i betänkandet  ett
stort   antal    motionsyrkanden    från    allmänna
motionstiden 2001, vilka har anknytning till  frågor
om   fristående   skolor,   valfrihet   och  skolors
profilering.  De  motionsförslag  som  behandlas   i
betänkandet återges i bilaga 1.

Propositionens huvudsakliga innehåll


I    propositionen    föreslås    att   skollagens
bestämmelser   om   villkor   för   godkännande   av
respektive  rätt  till bidrag för fristående  skolor
förtydligas. Nya regler  föreslås  för  bidrag  till
fristående  särskolor och fristående gymnasieskolor.
Samtidigt föreslås  att  möjligheten  för fristående
särskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor  att
ta  ut  en  avgift  för  utbildningen skall upphöra.
Förslag   läggs   fram   om   att   godkända   eller
bidragsberättigade fristående skolor,  i  likhet med
vad som gäller inom kommuner och landsting, skall ha
lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har
en  utbildning  avsedd  för  den  undervisning de  i
huvudsak skall bedriva. En kommun där  en fristående
skola  som  får  bidrag är belägen föreslås  få  ett
ansvar  för  uppföljning   och  utvärdering  av  den
fristående skolan. Regeringen  anser att en särskild
nämnd  bör inrättas inom Statens  skolverk  för  att
besluta  i  ärenden  om  godkännande  och  rätt till
bidrag  samt  återkallande  av godkännande och  rätt
till bidrag för fristående skolor.
Utskottets överväganden


Avslag på propositionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om avslag
på propositionen.
Jämför reservation 1(m, kd).

Motioner

Avslag på propositionen om fristående skolor yrkas i
motioner    från   Moderata   samlingspartiet    och
Kristdemokraterna.

Moderaterna   framhåller   i  motion  2001/02:Ub15
yrkande  1 att en skola för alla  förutsätter  många
skolor  som   kan   möta  elevers  olika  behov  och
intressen. En utveckling  i  denna riktning kan bara
åstadkommas  om  man  inför de fristående  skolornas
utveckling och den allmänna skolans kvalitetsproblem
förhåller sig tvärtemot  vad  regeringen  gör i dag.
Moderaterna   menar   att  de  fristående  skolornas
dynamik måste spridas till hela skolväsendet och det
offentliga  skolväsendets   problem   tas  på  stort
allvar.   Även   i   motionerna  2001/02:Ub12   (m),
2001/02:Ub13   (m)  och  2001/02:Ub14   (m)   anförs
liknande  skäl  för  ett  avslag  på  propositionen.
Enligt  den  sistnämnda   motionen  genomsyras  hela
propositionen  av  en  strävan   att   begränsa  och
förhindra  en utveckling av mångfald och  alternativ
inom skolväsendet.
I   motion   2001/02:Ub18    yrkande    1   lyfter
Kristdemokraterna  fram  att  föräldrarna  har   det
yttersta  ansvaret  för  sina  barns utveckling. Det
finns ett stort och växande intresse  för fristående
skolor. Enligt Kristdemokraterna bör man  ta vara på
det  engagemang  som  föräldrar  visar när de aktivt
väljer  något  annat  än  det  offentliga  systemet.
Motionärerna betonar att tillkomsten  av  alternativ
till  den  kommunala skolan bör stimuleras. De  vill
därför avslå propositionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser,  i  likhet  med  regeringen, att en
grundläggande förutsättning när det gäller att skapa
en  skola för alla är att villkoren  för  fristående
skolor  och  offentliga  skolor  görs  rättvisa  och
likvärdiga.  Likvärdiga  ekonomiska villkor är också
en förutsättning för verklig valfrihet, särskilt för
elever från ekonomiskt svaga  grupper  eller  elever
som  är  i  behov  av  särskilt  stöd. Propositionen
innehåller    i    detta    avseende    principiellt
betydelsefulla  förslag. Utskottet avstyrker  därför
motionsyrkandena om avslag på propositionen.

I  det  följande   behandlar  utskottet  de  olika
delarna av regeringens förslag.

En skola öppen för alla


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens  förslag  till
ändringar   i   skollagen   som  innebär  att
utbildningen    vid   fristående   särskolor,
gymnasieskolor  och   gymnasiesärskolor  blir
avgiftsfri för eleverna, i likhet med vad som
gäller   för  skolor  inom   det   offentliga
skolväsendet  och för fristående grundskolor.
Riksdagen bör också  anta regeringens förslag
till nya bestämmelser  i  skollagen vad avser
förbud mot avgifter i samband  med ansökan om
plats vid fristående skola.
Ett   motionsyrkande   om   riktlinjer    för
frivilliga  avgifter  och  föräldrainsatser i
skolan samt motionsyrkanden avseende resurser
för  elever  i  behov  av särskilt  stöd  bör
avslås av riksdagen.
Jämför reservationerna 2 (m), 3 (m, kd, c), 4
(fp, mp) och 5 (m, kd, c, fp).

Avgiftsfri utbildning

Gällande bestämmelser

Enligt skollagen (1985:1100)  skall utbildningen vid
kommunala grundskolor, särskolor, gymnasieskolor och
gymnasiesärskolor  vara  avgiftsfri   för  eleverna.
Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker,
skrivmateriel,  verktyg  och  andra  hjälpmedel  som
behövs  för en tidsenlig utbildning. I  verksamheten
får dock  förekomma enstaka inslag som kan föranleda
en  obetydlig   kostnad  för  eleverna.  Eleverna  i
kommunala  grundskolor  och  särskolor  skall  också
erbjudas kostnadsfria skolmåltider.

Motsvarande    bestämmelser    gäller   även   för
fristående grundskolor som får bidrag från elevernas
hemkommuner.    Däremot    har    bidragsberättigade
fristående     särskolor,     gymnasieskolor     och
gymnasiesärskolor möjligheter att ta ut elevavgifter
som  är  skäliga med hänsyn till  de  kostnader  som
skolan har,  förutsatt  att  kostnaderna  kan  anses
rimliga för verksamheten.

Propositionen

Regeringen  föreslår  att möjligheten för fristående
särskolor att ta ut elevavgifter skall tas bort. Det
är enligt regeringens mening inte rimligt att elever
i fristående särskolor  som  får  offentligt  bidrag
skall  betala särskilda avgifter för sin utbildning.
Eleverna  vid  dessa  skolor  skall  också  erbjudas
kostnadsfria måltider. Förslaget innebär att  9 kap.
7  §  skollagen  ändras  så att bestämmelsen stämmer
överens  med  vad som gäller  om  avgiftsfrihet  för
fristående grundskolor  och  för  särskolor inom det
offentliga skolväsendet.

Även     utbildningen    vid    bidragsberättigade
fristående  gymnasieskolor   och   gymnasiesärskolor
skall enligt förslag i propositionen  bli avgiftsfri
för   de   elever   som  bidragen  avser.  Nuvarande
bestämmelser i fråga  om  avgifter  i  9 kap.  10  §
skollagen  ändras till att överensstämma med vad som
gäller  om  avgiftsfri   utbildning  vid  offentliga
gymnasieskolor och gymnasiesärskolor.
Vidare  föreslås  ändringar  i  bestämmelserna  om
återkallande av rätt  till  bidrag (9 kap. 12 och 14
§§ skollagen), i konsekvens med  de  nya reglerna om
krav på avgiftsfrihet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   delar   regeringens   uppfattning    att
utbildning  i fristående skolor, liksom i offentliga
skolor, skall  vara  avgiftsfri för eleverna. Enligt
utskottets mening är det  en  grundläggande princip,
när det gäller en skola öppen för  alla,  att  barns
och  ungdomars  möjlighet  att  välja skola inte får
vara avhängig av föräldrarnas ekonomiska situation.

Riksdagen  bör  således  anta regeringens  förslag
till  ändring  av 9 kap. 7 § första  stycket,  10  §
första och andra styckena, 12 § andra stycket och 14
§ andra stycket skollagen.

Frivilliga avgifter och föräldrainsatser i
skolan


Propositionen

I  samband med redovisningen  av  förslaget  att  en
bidragsberättigad   fristående   skola   skall  vara
kostnadsfri  för  eleverna  gör  regeringen följande
uttalande. Regeringen förutsätter  att  Skolverket i
sin  tillsyn uppmärksammar olika former av  avgifter
som,  trots   att  de  framstår  som  frivilliga,  i
praktiken är att betrakta som obligatoriska.

Motion

I motion 2001/02:Ub15  yrkande  3  bemöter  Moderata
samlingspartiet  det  ovan  relaterade uttalandet  i
propositionen.     Moderaterna    framhåller     att
uppmärksamheten också  måste  gälla kommunala skolor
och   den  flora  av  aktiviteter  som   förutsätter
ekonomiskt  bidrag eller krav på föräldrainsatser av
andra slag. De  menar  att frivilliga engagemang för
skolresor och andra aktiviteter ofta är positiva för
eleverna  och skolan. Riktlinjer  eller  anvisningar
inom detta område bör vara desamma oavsett om skolan
är kommunal eller fristående.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   anser    att    riksdagen    bör   avslå
motionsyrkandet.

Enligt  de  nya  lagregler  som  utskottet  i  det
föregående tillstyrkt kommer samma bestämmelser  när
det   gäller  förbud  mot  avgifter  att  gälla  för
fristående  som  för  offentliga skolor. Självfallet
får  det  inte  heller vara  någon  skillnad  mellan
skolformerna  när   det   gäller   tillämpningen  av
reglerna  och  Skolverkets tillsyn av  att  reglerna
efterlevs.

Förbud mot avgifter i samband med ansökan


Propositionen

Enligt  regeringen  förekommer  det  att  fristående
skolor    tar     ut    anmälnings-,    kö-    eller
registreringsavgifter  när elever ansöker om plats i
utbildningen vid skolan. Detta strider mot principen
att en fristående skola  skall  vara öppen för alla,
eftersom  föräldrarnas  ekonomiska   situation  inte
skall få avgöra om en elev skall kunna  söka till en
skola eller inte.

Regeringen  föreslår  därför  att skollagen  skall
kompletteras  med  bestämmelser  om   att  särskilda
avgifter  inte får tas ut i samband med  ansökan  om
plats i utbildningar  som  en  fristående  skola får
bidrag för. Detta föranleder tillägg i 2 b kap. 10 d
§  samt  9  kap.  7  och  10  §§ skollagen som avser
utbildning  i fristående förskoleklass,  grundskola,
särskola, gymnasieskola respektive gymnasiesärskola.
Rätten till bidrag  skall  kunna  återkallas,  om en
fristående  skola  tar  ut  avgift i strid med dessa
bestämmelser.

Motioner

Kristdemokraterna   begär   i  motion   2001/02:Ub18
yrkande 3 ett tillkännagivande  till  regeringen att
fristående  skolor  bör  ha  möjlighet  att   ta  ut
anmälnings-     och     köavgifter    för    direkta
administrativa   kostnader,    om    den   kommunala
ersättningen inte inkluderar detta. Ett  motsvarande
yrkande    förs   fram   i   Centerpartiets   motion
2001/02:Ub16 yrkande 1.

Miljöpartiet   pläderar   i   motion  2001/02:Ub17
yrkande 1 för fristående skolors  rätt  till  bidrag
från  kommunen  för åtagande att hantera ansökningar
och  antagning till  skolan.  Regeringen  bör  följa
frågan och återkomma till riksdagen med förslag till
lagändring  om inte fristående skolor skulle få sina
kostnader  i  samband   med  ansökning  om  plats  i
utbildningen vid skolan täckta.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  i  det  föregående   klargjort   sin
uppfattning  att  likvärdiga  ekonomiska villkor bör
gälla  för  fristående  och  offentliga  skolor.  En
fristående  skola  som  uppbär  bidrag  efter  samma
grunder som kommunens skolor bör  inte  därutöver ha
rätt att ta ut registrerings- och ansökningsavgifter
eller  kompenseras  på  annat  sätt.  Som regeringen
påvisat  kan  också  särskilda registrerings-  eller
ansökningsavgifter  i praktiken  medföra  en  social
skiktning  mellan  barn   och   ungdomar  som  söker
respektive  av  ekonomiska  skäl  inte   söker  till
skolan.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag  till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser  2  b kap. 10 d § samt 9 kap. 7 § andra
stycket  och  10  § tredje  stycket.  Därmed  avslår
riksdagen motionerna 2001/02:
Ub16   yrkande  1,  2001/02:Ub17   yrkande   1   och
2001/02:Ub18 yrkande 3.

Resurser för elever i behov av särskilt stöd


Propositionen

I  propositionen   framhåller   regeringen   att  en
fristående   skola   inom  ramen  för  sina  normala
resurser skall kunna ge  stöd  åt  flertalet elever.
Den fristående skolan skall således,  på  samma sätt
som en kommunal skola, anpassa sin organisation  och
sin  undervisning  så  att  hänsyn  tas till elevens
behov  och  förutsättningar.  Huvudmannen   för   en
fristående  skola som står under statlig tillsyn har
också  möjlighet   att   få   råd   och   stöd  från
Specialpedagogiska  institutet  i  frågor  som   rör
elever med funktionshinder.

En  skola kan undantagsvis ha svårt att ta emot en
elev i behov av särskilt stöd. Om kommunen är beredd
att betala  för  det särskilda stödet, får dock inte
skolan åberopa ekonomiska  svårigheter  som skäl för
att vägra att ta emot en elev.
Enligt   regeringen   har  det  under  senare   år
uppmärksammats att många  fristående  skolor  kräver
ett    skriftligt    intyg    från    den   sökandes
vårdnadshavare, av vilket det skall framgå  huruvida
barnet  har  något  stödbehov.  Det kan dock, enligt
regeringens  uppfattning, inte anses  förenligt  med
principen om öppenhet  för  alla att en skola vägrar
att   ta   in   en  elev  av  det  skälet   att   en
vårdnadshavare inte har lämnat en sådant intyg.
Frågan om att införa en möjlighet att överklaga en
fristående skolas  beslut  att  inte ta emot en elev
har övervägts i den utredning som  ligger till grund
för   propositionen.   Denna   fråga  berör   enligt
regeringen såväl offentliga som  fristående  skolor,
och  det  finns  skäl för en lika behandling oavsett
huvudman. 1999 års  skollagskommitté  (dir. 1999:15)
har till uppgift att bl.a. utreda och föreslå hur en
ökad  rättssäkerhet  för  eleverna  kan åstadkommas.
Regeringen  anser  att kommitténs ställningstaganden
bör avvaktas.

Motioner

Moderata   samlingspartiet   och   Kristdemokraterna
uttalar  i  motioner   att   de   delar  regeringens
uppfattning att det inte skall vara så att skolor av
vårdnadshavaren  kräver  skriftligt  intyg   om  att
eleven inte behöver särskilt stöd.

I  motion  2001/02:Ub15  yrkande  4  betonar  dock
Moderaterna     att    fristående    skolor    måste
tillförsäkras  resurser   för   elever  i  behov  av
särskilt  stöd  på  samma  villkor som  en  kommunal
skola.  De  pekar  på  behovet  av  regelverk  eller
riktlinjer för bedömning av vilken  typ av stödbehov
detta  skall gälla så att frågan om särskilt  bidrag
lättare kan prövas.
Kristdemokraterna   anser  i  motion  2001/02:Ub18
yrkande  5  att  varje  fristående  skola  skall  ha
skyldighet att ta emot elever  i  behov  av särskilt
stöd. Den fristående skolan skall få ersättning  för
detta   på   samma  sätt  som  kommunen  kompenserar
kommunalt drivna  skolor.  Principen bör vara att en
elev som har särskilt stöd på  en skola och som vill
byta skola får med sig den extra resursen.
I  Centerpartiets  motion 2001/02:Ub16  yrkande  3
framhålls  att  de  fristående  skolorna  liksom  de
kommunala  måste  vara   förpliktade   att   erbjuda
utbildning på lika villkor för alla elever, även för
elever  som  kräver  extra ekonomiska resurser såsom
t.ex.  funktionshindrade  barn.  Liksom  Moderaterna
vill Centerpartiet  ha  regler  eller riktlinjer för
bedömningen av vilka stödbehov som skall ge särskild
tilldelning av resurser.
Enligt motion 2001/02:Ub406 (s) har barn med stora
fysiska   funktionshinder   eller   barn    som   är
utvecklingsstörda  inte  samma  möjlighet  som andra
barn  att  välja  skola,  kommunal eller fristående.
Motionären påtalar att detta  inte  är förenligt med
begreppet    en   skola   för   alla.   Frågan   bör
uppmärksammas  i  samband med den pågående översynen
av skollagen.
I  motion  2001/02:Ub289   (m)   yrkande  3  anför
motionären att tillgången till fristående  skolor är
bra  för  barn  med  särskilda  behov. Sådana skolor
skulle  i  än högre grad bli ett alternativ  om  man
accepterade  fristående  skolor  för dyslektiker och
för barn med funktionshinder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Enligt 9 kap.  2,  8 och 8 b §§ skollagen skall en
godkänd eller bidragsberättigad fristående skola stå
öppen för alla barn respektive  ungdomar  som enligt
skollagen  har rätt till utbildning inom motsvarande
skolform i det offentliga skolväsendet. Likaså skall
en godkänd fristående  förskoleklass  stå  öppen för
alla   barn   som  har  rätt  till  utbildning  inom
förskoleklassen  (2  b kap. 7 § skollagen). Undantag
får endast göras för sådana barn respektive ungdomar
vilkas  mottagande  skulle   medföra  att  betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår
för skolan.
Möjligheten för en fristående  skola  att neka att
ta   emot   en   elev  under  vissa  förutsättningar
motsvarar vad som,  enligt  4  kap.  6  § skollagen,
gäller  vid  placeringen  av  elever  vid en kommuns
olika skolenheter. En skola kan när det  gäller barn
med särskilda behov ha svårt att ta emot barnet  som
elev. För att skolan skall få neka en elev tillträde
måste  dock svårigheten vara betydande. Det kan vara
fråga om att skollokalerna måste förändras eller att
det behövs extra personal för eleven. Om kommunen är
beredd att  betala  för det särskilda stödet kan den
fristående  skolan,  som  regeringen  påpekar,  inte
åberopa  ekonomiska svårigheter  som  skäl  för  att
vägra att ta emot en elev.
Utskottet  har  inhämtat att det i dag finns ca 35
fristående skolor som  har  karaktären av skoldaghem
eller  behandlingshem och som  riktar  sig  till  en
begränsad elevgrupp.
Grundregeln  är  alltså  att fristående skolor som
får  offentligt  stöd  skall vara  öppna  för  alla.
Utskottet  instämmer  med   regeringen  att  det  är
ytterst  angeläget  att  denna  princip   efterlevs.
Principen om öppenhet gäller för både fristående och
offentliga  skolor.  Överensstämmande regler  gäller
också i fråga om
mottagande  av  elever i  behov  av  särskilt  stöd.
Utskottet förutsätter att detta innebär att skolorna
får en lika behandling oavsett huvudman även när det
gäller resursfördelningen  för  elever  i  behov  av
särskilt stöd.
Som   redovisas   i   propositionen  ingår  det  i
uppdraget   till   1999  års  skollagskommitté   att
överväga huruvida principen  om  öppenhet  för  alla
skall garanteras genom införande av en möjlighet att
överklaga   en   skolas   beslut  om  mottagande.  I
kommitténs  uppdrag  ingår  vidare  att  utreda  och
föreslå hur det kommunala ansvaret  för kvalitet och
likvärdighet kan förtydligas och stärkas. Resultatet
av  kommitténs  arbete,  som skall redovisas  i  sin
helhet senast den 16 december 2002, bör avvaktas.

Krav på lärare


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens  förslag  till
ändringar i skollagen vad avser införande  av
krav  på behörighet för lärare vid fristående
skolor.    Vidare    bör    riksdagen   avslå
motionsyrkanden   som   rör  behörighet   för
waldorflärare    och    fristående    skolors
möjlighet   att  lägga  ut  undervisning   på
entreprenad.
Jämför reservationerna  1  (m,  kd), 6 (c), 7
(fp), 8 (mp) och 2 (m).

Gällande bestämmelser

Enligt 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100)  är kommuner
och   landsting   skyldiga  att  för  undervisningen
använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger
som har en utbildning avsedd för den undervisning de
i huvudsak skall bedriva.  Undantag får göras endast
om  personer  med sådan utbildning  inte  finns  att
tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med
hänsyn till eleverna.

Någon motsvarande  bestämmelse  om  att lärare vid
fristående    skolor    skall    ha    en    formell
lärarutbildning finns inte.

Propositionen

Regeringen  anmärker i propositionen att Skolverkets
nationella uppföljning  visar att andelen lärare med
formell lärarutbildning är lägre i fristående skolor
än  i  offentliga  skolor.  Kraven   på  kvalitet  i
utbildningen   är   dock   lika  höga.  I  skollagen
föreskrivs att utbildningen  vid en fristående skola
skall ge kunskaper och färdigheter  som till art och
nivå   väsentligen  svarar  mot  de  kunskaper   och
färdigheter  som  det  offentliga skolväsendet skall
förmedla.

Lärarnas  kunskap  och  kompetens   utgör   själva
grunden  för skolans utveckling. Regeringen föreslår
därför att  det införs bestämmelser i skollagens 2 b
kap. och 9 kap.  om  att  fristående  skolor för att
godkännas eller förklaras ha rätt till  bidrag skall
vara skyldiga att för undervisningen använda lärare,
förskollärare  eller  fritidspedagoger  som  har  en
utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak
skall  bedriva.  På  samma sätt som i det offentliga
skolväsendet  skall  undantag  få  göras  endast  om
personer med sådan utbildning  inte finns att tillgå
eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn
till eleverna.
Som en följd av förslaget bör  enligt regeringen i
en ny paragraf (9 kap. 16 b § skollagen) föreskrivas
att bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ om behörighet
och  anställningsvillkor  för lärare,  förskollärare
och fritidspedagoger i det  offentliga  skolväsendet
skall gälla även för fristående skolor. I 2 kap. 4 §
första stycket anges att behörig att anställas i det
offentliga   skolväsendet  utan  tidsbegränsning   i
huvudsak  är  den   som   har   svensk   lärarexamen
respektive  barn-  och ungdomspedagogisk examen  som
regeringen med stöd  av  högskolelagen  har meddelat
föreskrifter om. Den som inte är behörig får enligt
2  kap.  4  §  andra  stycket  ändå  anställas  utan
tidsbegränsning,  om det saknas behöriga sökande och
om det finns särskilda  skäl samt om den sökande har
motsvarande  kompetens  för   den  undervisning  som
anställningen avser och det dessutom  finns skäl att
anta   att   den   sökande   är   lämpad  att  sköta
undervisningen.  Enligt  2  kap.  5  §  gäller   för
kommunala  skolor  att  den som inte uppfyller dessa
krav i 4 § får anställas för högst ett år i sänder.
Regeringen föreslår att  i  den  nya 9 kap. 16 b §
skollagen   också   intas   ett   bemyndigande   för
regeringen att meddela föreskrifter  om undantag för
vissa  fristående  skolor  från  bestämmelserna   om
behörighet    och    anställningsvillkor,   så   att
exempelvis  waldorfskolorna   kan  upprätthålla  sin
pedagogiska profil.

Motioner

Moderata   samlingspartiet   framhåller   i   motion
2001/02:Ub15  yrkande 5 om krav  på  behörighet  för
lärare att undantag  måste  kunna  göras om personer
med ämneskunskap och pedagogisk kompetens inte finns
att tillgå eller om det finns andra  särskilda  skäl
med   hänsyn   till   eleverna  och  undervisningens
kvalitet. Det är exempelvis  orimligt att skolor med
en särskild pedagogisk inriktning  inte  skall kunna
anställa  några lärare med den specifika kompetensen
beroende på  att  inriktningen  saknas  vid allmänna
lärarutbildningar. Moderaterna menar att bedömningen
av   lärarkompetensen   vid  en  skola  skall  gälla
helheten.  I  motion  2001/02:Ub289  (m)  yrkande  2
hävdar motionären att varje  skola  bör  ha rätt att
anställa den person skolan tycker är mest lämpad som
lärare.

Några motioner tar upp frågan om lärarbehörighet när
det särskilt gäller waldorflärare.

I   motion  2001/02:Ub17  yrkande  2  understryker
Miljöpartiet  vikten  av  att  regeringen  skyndsamt
löser  frågan om behörighet för lärare som genomgått
waldorflärarutbildning.  Det  är enligt motionärerna
angeläget  att man även i fortsättningen  värnar  om
möjligheten till pedagogisk mångfald.
Folkpartiet förordar i motion 2001/02:Ub19 yrkande
12 att en särskild  lärarlegitimation  införs.  Även
godkända  alternativa  lärarutbildningar,  som t.ex.
utbildningen  till  waldorflärare,  skall  kunna  ge
lärarlegitimation. Denna skall vara ett krav för att
få  undervisa  vid  såväl  kommunala  som fristående
skolor. Därmed kommer man bort från de nackdelar som
regeringens förslag för med sig, nämligen att de som
genomgått   godkända  alternativa  lärarutbildningar
inte skall få  undervisa vid fristående skolor annat
än i undantagsfall.
Enligt Centerpartiet i motion 2001/02:Ub16 yrkande
10 behövs en kontrollstation  för  att  se  till att
behörighetskraven  på  lärare  fungerar som det  var
tänkt. Det är dock viktigt att fristående skolor med
viss     pedagogisk     inriktning,    som     t.ex.
waldorfskolorna,    får    göra     undantag    från
bestämmelserna om behörighet och anställningsvillkor
för att upprätthålla sin pedagogiska profil.

En översyn vad avser fristående skolors  möjligheter
att  lägga ut undervisning på entreprenad begärs  av
Moderata samlingspartiet i motionerna 2001/02:
Ub15  yrkande   6   och   2001/02:Ub483  yrkande  9.
Moderaterna      påpekar     att     den      snabba
kunskapsutvecklingen  och  komplexiteten  i  skolans
uppdrag  innebär  ökade  svårigheter  att tillgodose
kraven  på  ämneskompetens  enbart  bland  dem   som
genomgått   lärarutbildning.   Reglerna   för  såväl
kommunala  som  fristående  skolor måste ge skolorna
ökade  möjligheter att använda  specifik  kompetens,
exempelvis   genom   undervisning   på  entreprenad.
Fristående skolor saknar i dag denna möjlighet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att de föreslagna  lagreglerna
om  krav  på  behörighet  för  lärare vid fristående
skolor utformats i överensstämmelse  med  de  regler
som  i  dag  gäller inom det offentliga skolväsendet
och med motsvarande  möjligheter  till undantag från
reglerna. För en nationellt likvärdig  skola  är det
viktigt  att  samma  krav på kvalitet i utbildningen
och  på lärares kunskap  och  kompetens  gäller  för
fristående och kommunala skolor.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag  till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 2 b kap. 7 § andra stycket 2 samt
9 kap. 2 § första stycket 6, 8 § första stycket 4, 8
b § första stycket 4 och
16   b §.   Därmed   avslår   riksdagen   motionerna
2001/02:Ub15 yrkande 5 och 2001/02:Ub289 yrkande 2.

När det särskilt gäller behörighet för waldorflärare
vill  utskottet   erinra   om   att   regeringen   i
propositionen   En  förnyad  lärarutbildning  (prop.
1999/2000:
135,  bet.  2000/01:UbU3,   rskr.   5)  bedömde  att
strukturen  för  lärarutbildningen ger  utrymme  för
studenter som är intresserade  av profilering mot en
alternativ  pedagogik. Det kan ske  inom  ramen  för
utbildningsområdena  inriktning  och specialisering.
Enligt  regeringen  ankommer det på  lärosätena  att
genom sitt kursutbud tillgodose studenternas och det
allmännas intresse på denna punkt.

Utskottet har inhämtat  att  fr.o.m.  hösten  2002
erbjuds   i   utbildningen   till   lärarexamen  vid
Lärarhögskolan   i   Stockholm   möjligheter    till
inriktning   med  waldorfprofilering,  antingen  mot
arbete i förskolan  eller  mot arbete i grundskolans
tidigare år. Utbildningen ges i samarbete med Rudolf
Steinerhögskolan.
Motionsyrkanden    om   lärarlegitimation    eller
lärarcertifikat har avslagits  av  riksdagen vid ett
flertal  tillfällen på förslag av utskottet,  senast
hösten 2000 (bet. 2000/01:UbU3). Utskottet ansåg att
skollagens  bestämmelser  om  skyldighet att använda
personal med utbildning avsedd  för den undervisning
läraren huvudsakligen skall bedriva  – i kombination
med examensordningens föreskrift att examensbevis om
en lärarexamen skall innehålla uppgift om för vilken
undervisning utbildningen är avsedd –  i  samma  mån
som  en legitimation säkerställer att undervisningen
i skolan bedrivs av kvalificerad personal. Utskottet
har ingen annan uppfattning nu.
Enligt  utskottets mening är det viktigt att följa
upp tillämpningen  av  de nya reglerna om lärare vid
fristående skolor. Någon  särskild  kontrollstation,
som föreslagits i en motion, behövs emellertid inte.
Med det anförda föreslår utskottet  att  riksdagen
avslår    motionerna    2001/02:Ub16   yrkande   10,
2001/02:Ub17 yrkande 2 och 2001/02:Ub19 yrkande 12.

Utskottet ställer sig inte bakom motionsförslagen om
en översyn vad avser fristående  skolors möjligheter
att   i  likhet  med  kommunala  skolor   lägga   ut
undervisning på entreprenad.

I   sammanhanget   erinras   om   att   1999   års
skollagskommitté   har   i   uppdrag   att  se  över
skollagstiftningen  och föreslå de förändringar  som
behövs för att åstadkomma  en  enhetlig  och  tydlig
struktur  i skolförfattningarna, så att dessa bättre
harmonierar  med  varandra  och  speglar  helheten i
skolväsendet.  Kommitténs arbete skall, som  nämnts,
vara avslutat i december 2002.
Motionerna    2001/02:Ub15     yrkande    6    och
2001/02:Ub483  yrkande  9  bör  därmed   avslås   av
riksdagen.

Förklaring om rätt till bidrag


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå regeringens förslag till
ändringar  i   skollagen   som   innebär  att
lagtexterna vad avser förklaring om rätt till
bidrag kompletteras med exempel på  faktorer,
såsom skolans storlek, geografiska läge och –
för    vissa   skolformer   –   utbildningens
innehåll,    som   skall   beaktas   vid   en
helhetsbedömning   huruvida   en   fristående
skolas  verksamhet  skulle  innebära negativa
följder  för  skolväsendet i den  kommun  där
skolan  är  belägen   eller   –   för   vissa
skolformer – i närliggande kommuner.
Jämför reservation 9 (s, v).

Gällande bestämmelser

En  godkänd  fristående  grundskola  eller  särskola
skall  av  Skolverket  förklaras ha rätt till bidrag
från elevernas hemkommuner  (9  kap.  6  och  6 a §§
skollagen).  Skolverket  skall  dock  inte  lämna en
förklaring  om  rätt  till bidrag, om den fristående
skolans   verksamhet   skulle   innebära   påtagliga
negativa följder för skolväsendet  i  den kommun där
skolan   är  belägen.  Samma  bestämmelser  angående
förklaring  om  rätt till bidrag gäller för det fall
att en fristående skola fått godkännande att anordna
utbildning som motsvarar  förskoleklassen  (2 b kap.
10 a § skollagen).

Skolverket  skall,  om vissa villkor är uppfyllda,
förklara en fristående  gymnasieskola  respektive en
fristående  gymnasiesärskola berättigad till  bidrag
för utbildningen (9 kap. 8 och 8 b §§ skollagen). En
sådan förklaring  om  rätt  till  bidrag  skall inte
lämnas,  om  utbildningen vid den fristående  skolan
skulle  innebära   påtagliga  negativa  följder  för
skolväsendet  i den kommun  där  skolan  är  belägen
eller i närliggande kommuner.

Propositionen

Regeringen föreslår  att  en  fristående  grundskola
eller särskola inte skall förklaras berättigad  till
bidrag,     om    skolans    verksamhet    vid    en
helhetsbedömning,  varvid  bl.a. skolans storlek och
geografiska  läge  skall  beaktas,  skulle  innebära
påtagliga negativa följder  för  skolväsendet  i den
kommun där skolan är belägen.

Motsvarande   föreslås  gälla  för  de  frivilliga
skolformerna,    nämligen    att    en    fristående
gymnasieskola  eller   gymnasiesärskola  inte  skall
förklaras  berättigad  till   bidrag   i   fråga  om
utbildning som vid en helhetsbedömning, varvid bl.a.
skolans  storlek, geografiska läge och utbildningens
innehåll skall  beaktas,  skulle  innebära påtagliga
negativa följder för skolväsendet i  den  kommun där
skolan är belägen eller i närliggande kommuner.
I   propositionen   utvecklar  regeringen  närmare
skälen  för  förslagen.  Kommunens  möjligheter  att
upprätthålla sin lagstadgade  skyldighet att anordna
utbildning   är  en  utgångspunkt.   Kommunerna   är
huvudmän   för  såväl   förskoleklass,   grundskola,
särskola, gymnasieskola  som  gymnasiesärskola.  Den
skolplikt  som gäller inom grundskolan och särskolan
motsvaras av  en  rätt  att  få  utbildning inom det
offentliga   skolväsendet   för  barn  och   ungdom.
Hemkommunen  skall  sörja för att  sådan  utbildning
kommer  till  stånd.  Det   är   också  en  kommunal
skyldighet  att  erbjuda  ett  allsidigt   urval  av
gymnasieutbildningar till de ungdomar som är bosatta
i  kommunen.  Detta  skall  ske  i den egna kommunen
eller  i  annan  kommun som hemkommunen  har  slutit
samverkansavtal med.
Vilka följder etableringen  av en fristående skola
kan  få  varierar  enligt  regeringen   beroende  på
skolans    lokalisering    i   kommunen,   kommunens
geografiska     utsträckning,     befolkningstäthet,
elevutveckling,   befintlig  skolorganisation   etc.
Enligt   regeringens    mening    måste   det   även
fortsättningsvis vara en rättighet  för  elever  och
föräldrar  att  välja en kommunal skola, där man har
en större insyn och andra påverkansmöjligheter genom
det demokratiska systemet.
I  fråga  om  fristående  skolor  på  gymnasienivå
framhåller regeringen  att bedömningen av eventuella
påtagliga    negativa    följder    måste    omfatta
förutsättningarna för ungdomar  i  lägeskommunen och
närliggande kommuner att få den utbildning  de  vill
ha.  Ett  lågt  elevantal  i  den  kommunala  skolan
påverkar  möjligheterna  att  erbjuda  ett allsidigt
urval   av  program  och  inriktningar  samt  medför
uppenbara  svårigheter  att  erbjuda  ett  allsidigt
urval av valbara kurser.
Mot   denna   bakgrund   föreslår  regeringen  att
skollagens   bestämmelser   om  påtagliga   negativa
följder (2 b kap. 10 a § samt  9  kap.  6  §  första
stycket, 6 a § första stycket, 8 § andra stycket och
8  b  §  andra stycket) skall förtydligas på så sätt
att det dels framgår av lagtexten att Skolverket har
att göra en helhetsbedömning, dels anges att skolans
storlek  och  geografiska  läge  samt  –  för  vissa
skolformer  –  utbildningens  innehåll är exempel på
faktorer som skall beaktas vid bedömningen.

Motioner

Moderata     samlingspartiet,     Kristdemokraterna,
Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet  avvisar
regeringens  förslag  att  i  lagtext  ange  att  en
fristående  skolas  storlek, geografiska läge och, i
vissa  fall,  utbildningens   innehåll  skall  kunna
påverka skolans rätt till bidrag.

Enligt  samstämmiga  synpunkter   i   Moderaternas
motion  2001/02:Ub15  yrkande  7, Kristdemokraternas
motion 2001/02:Ub18 yrkande 6 i denna del och motion
2001/02:Ub16  yrkande  4  från  Centerpartiet  skall
godkännande   av   fristående  skolor   grundas   på
skolornas möjlighet  att erbjuda undervisning av god
kvalitet inom de ramar  som  gäller för den aktuella
utbildningen. Vid prövning av ärenden om godkännande
av  och  bidragsrätt till fristående  skola  är  det
rimligt att inhämta kommunernas synpunkter, eftersom
lokalkännedom  kan  ge  viktig  information  för  en
saklig  bedömning.  Den  nuvarande lagstiftningen är
dock fullt tillräcklig för  att garantera kommunerna
ett inflytande vid nyetablering.
Också  i  motion  2001/02:Ub19   yrkande   4  från
Folkpartiet   motiveras   avslagsyrkandet   med  att
skollagen redan i dag ger möjlighet att neka  bidrag
till  en  fristående  skola  om den innebär negativa
följder för den kommunala skolan.  Det  finns enligt
motionärerna inte anledning att ytterligare bygga på
hindren mot fristående skolor.
I  Miljöpartiets  motion  2001/02:Ub17  yrkande  3
anförs  som  skäl  för  avslag att ett införande  av
exempel  i  lagtexten – såsom  skolans  storlek  och
geografiska läge  –  kan  försvåra  lagens tolkning,
medföra  förskjutningar  i lagens syfte  och  minska
betydelsen  av  faktorer  som   inte   nämns   bland
exemplen.  Miljöpartiet ser regeringens förslag till
tillägg i lagtexten  som  en försvagning av gällande
lag.
Liknande   invändningar  mot   förslagen   i   den
lagrådsremiss   som   föregick   den   nu   aktuella
propositionen förs fram i motioner väckta under  den
allmänna  motionstiden hösten 2001 och således innan
denna proposition  lades fram för riksdagen. Sålunda
motsätter sig Folkpartiet i motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 25 och 2001/02:Ub222  yrkande  21  bl.a. ett
ökat  inflytande  från kommunerna på beslut som  rör
fristående skolor. Enligt motion 2001/02:
Ub511 (m) yrkande 4  bör  reglerna  inte skärpas vad
gäller tillstånd och rätt till bidrag för fristående
skolor.
I motion 2001/02:Ub291 (m) betonas  att inget barn
skall tvingas gå i en sämre skola för att  kommunala
skolor  skall  skyddas  från  konkurrens  (yrk.  3).
Motionären   framhåller   att  endast  utbildningens
kvalitet bör spela roll vid  bedömningen  av  skolor
och inte vem som är huvudman för skolan (yrk. 4).
Även   i   motion  2001/02:Ub343  (kd)  kritiseras
förslagen i lagrådsremissen.  Fristående  skolor  är
ett viktigt alternativ till den kommunala skolan och
de   måste   garanteras  ekonomisk  rättvisa,  menar
motionären.
Vänsterpartiet,    däremot,    hävdar   i   motion
2001/02:A317 yrkande 14 uppfattningen att fristående
skolor endast skall vara berättigade  till  bidrag i
de fall då de innebär ett pedagogiskt tillskott till
den kommunala skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  finner  det självfallet vara av vikt  att
kommuner i yttranden över ansökan om bidragsrätt för
fristående  skolor  lämnar   ett  bra  underlag  för
Skolverkets  bedömning.  Av yttrandena  bör  tydligt
framgå  vilka  konsekvenser,   såväl   positiva  som
negativa,  som  etablerandet  av  den nya fristående
skolan kommer att ha. Sådana konsekvensbeskrivningar
kan  innehålla en rad olika faktorer,  som  varierar
mellan  kommunerna  beroende  på  förhållanden i den
enskilda kommunen.

Enligt  utskottets  mening  är  det  viktigt   att
lagstiftningen  är  klar  och  enkel  och  att  dess
allmänna syfte framgår tydligt. I likhet med vad som
framförts  i  motioner anser utskottet att nuvarande
formulering  av  ifrågavarande  lagtext  väl  fyller
dessa krav. De  av regeringen föreslagna tilläggen i
lagbestämmelserna  kan  innebära en fokusering på de
exemplifierade   faktorerna   –   skolans   storlek,
geografiska   läge   och    för   vissa   skolformer
utbildningens innehåll – och  därmed undanskymma det
förhållandet att tyngdpunkten vid  prövningen  skall
ligga    på    en   helhetsbedömning   av   samtliga
omständigheter  som  kan  inverka  på  den  aktuella
friskoleverksamhetens  betydelse  för  skolväsendet.
Det  är  också  viktigt att prövningen görs  ur  ett
elevperspektiv och  beaktar  huruvida nyetableringen
berikar    eller    försvårar   ett   breddat    och
efterfrågestyrt utbud.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att
riksdagen beslutar –  i fråga om regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen  (1985:1100)  –  att
dels avslå 2 b kap. 10 a § andra stycket samt 9 kap.
6  §  första  stycket,  8  § andra stycket och 8 b §
andra stycket, dels anta 9 kap. 6 a § första stycket
med den ändringen att bestämmelsen  får  den lydelse
som  utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:Ub15   yrkande   7,
2001/02:Ub16  yrkande  4,  2001/02:Ub17  yrkande  3,
2001/02:Ub18  yrkande  6  i  denna del, 2001/02:Ub19
yrkande 4, 2001/02:Ub221 yrkande 25, 2001/02:
Ub222 yrkande 21 och 2001/02:Ub511  yrkande  4  samt
avslår  motionerna  2001/02:Ub291 yrkandena 3 och 4,
2001/02:Ub343 och 2001/02:A317 yrkande 14.

Huvudmannen för skolan


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens  förslag  till
nya   bestämmelser   i   skollagen   om   att
huvudmannen  för en fristående skola skall ha
förutsättningar  att  bedriva  verksamheten i
enlighet  med  de  villkor  som  gäller   för
godkännande  respektive rätt till bidrag samt
att, vid byte  av  huvudman,  förnyad ansökan
skall    göras.    Ett   motionsyrkande    om
huvudmannens juridiska  status  bör avslås av
riksdagen   med   hänvisning   till  att   en
utredning i frågan nyligen beslutats.
Jämför reservation 2 (m).

Propositionen

Regeringen   framhåller  att  huvudmannen   för   en
fristående  skola   skall   ha  förutsättningar  att
bedriva verksamheten i enlighet med de grundläggande
villkor som gäller för godkännande  respektive  rätt
till bidrag. Den som vill överta verksamheten vid en
godkänd  eller  bidragsberättigad  fristående  skola
skall  ansöka  om  fortsatt  godkännande  respektive
förklaring    om    fortsatt   rätt   till   bidrag.
Bestämmelser   av  denna   innebörd   skall   enligt
regeringens förslag  införas  i 9 kap. 2, 8, 8 b och
16 c §§ skollagen.

Motion

I  motion  2001/02:Ub511 (m) yrkande  1  begärs  ett
tillkännagivande   om   att  huvudmannens  juridiska
status  inte  heller  i  framtiden   skall   påverka
möjligheten  att  få  tillstånd och rätt till bidrag
för  fristående  skolor.   Enligt   motionären   kan
skolkoncerner   med   stora   resurser   bidra  till
skolväsendets utveckling i långt större utsträckning
än vad hårt hållna kommunala skolor oftast klarar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  konstaterar  att Skolverket redan  i  dag
prövar huruvida huvudmannen för fristående skola har
förutsättningar att bedriva  verksamheten i enlighet
med de villkor som ställs upp  i skollagen. En sådan
prövning är viktig, inte minst med  tanke på elevers
och föräldrars förtroende för utbildningen  vid  den
fristående  skolan.  Utskottet  har  inte  något att
erinra  mot  att  uttryckliga  bestämmelser  i detta
avseende  tas  in  i  skollagen.  Vidare tillstyrker
utskottet att bestämmelser införs om  att en förnyad
ansökan om godkännande eller rätt till  bidrag skall
göras  vid  byte av huvudman. Riksdagen bör  således
anta regeringens  förslag  till  lag  om  ändring  i
skollagen  såvitt avser 9 kap. 2 § första stycket 2,
8 § första stycket  2, 8 b § första stycket 2 och 16
c §.

Utskottet föreslår avslag  på motionsyrkandet om ett
tillkännagivande i frågan om  huvudmannens juridiska
status.

I  propositionen anmäls att regeringen  avser  att
tillsätta  en  utredning  som  skall ta fram förslag
till  lagstiftning för att underlätta  bildandet  av
företag   där   vinsten  alltid  går  tillbaka  till
verksamheten, dvs.  där det överskott som upparbetas
i skolverksamheten används för att utveckla den.
Regeringen  har  den  21  februari  2002  beslutat
tillkalla  en  särskild  utredare  med  uppdrag  att
utreda frågor om  ett  nytt  slag  av aktiebolag för
icke   vinstutdelande  verksamhet  (dir.   2002:30).
Kännetecknande  för  det  nya  slaget av bolag skall
vara att syftet med bolagets verksamhet är ett annat
än  att ge aktieägarna vinst. Upparbetade  överskott
skall  användas  för att utveckla den verksamhet som
bolaget bedriver.  Utgångspunkten  för arbetet skall
vara att åstadkomma en bolagsform som  är  ägnad för
verksamhet  inom  barnomsorg,  skola,  sjukvård  och
äldrevård, som finansieras av offentliga  medel. Det
nya   slaget   av   aktiebolag  skall  skapas  genom
särbestämmelser i aktiebolagslagen (1975:1385).
Resultatet  av  utredningens   arbete,  som  skall
redovisas  senast den 28 februari 2003,  bör  enligt
utskottets mening avvaktas.

Närmare om Skolverkets prövning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  tillkännage för regeringen som
sin  mening  vad  utskottet  anfört  dels  om
uppdrag   till   Skolverket    att   utarbeta
anvisningar  för  utformningen av  fristående
skolors    ansökan   om    bidragsrätt    och
kommunernas    konsekvensbeskrivningar    med
anledning  av ansökan om bidragsrätt, dels om
att en särskild  nämnd  för fristående skolor
inte bör inrättas. Riksdagen bör vidare avslå
regeringens förslag till  en ny bestämmelse i
skollagen om avgift för Skolverkets prövning.
Därmed  bifaller riksdagen motioner  i  dessa
frågor.
Jämför reservation 9 (s, v).

Yttranden över ansökningar


Propositionen

Enligt  regeringens  bedömning  bör  i  förordningen
(1996:1206)    om    fristående    skolor    införas
bestämmelser  om att den kommun som yttrar sig  över
en ansökan om godkännande  av  eller bidragsrätt för
en     fristående    skola    skall    bifoga     en
konsekvensbeskrivning till sitt yttrande.

Regeringen anser att kommunerna tydligare än i dag
bör  påvisa   vilka  följder  en  etablering  av  en
fristående skola  har,  om  dessa  är  av  bestående
karaktär  och om de är så påtagliga att bidrag  inte
bör ges. Även  då  en  kommun tillstyrker en ansökan
kvarstår Skolverkets ansvar  att  ta  ställning till
ansökan  utifrån en helhetsbedömning. För  det  fall
att en kommunal  skola  avvecklas till förmån för en
fristående  skola,  bör  kommunen   alltid   i   sin
konsekvensbeskrivning   redogöra   för   hur   detta
påverkar  elevers  möjlighet  att  välja en kommunal
skola.   Detsamma  bör  gälla  vid  ansökningar   om
etablering   av   fristående   skolor   i   nybyggda
stadsdelar, där ingen kommunal skola ännu planerats.

Motion

Miljöpartiet  begär i motion 2001/02:Ub17 yrkande  4
ett  tillkännagivande   om  att  regeringen  bör  ge
Skolverket i uppdrag att utarbeta och ge anvisningar
för utformningen av fristående  skolors  ansökan  om
bidragsrätt  och kommunernas konsekvensbeskrivningar
med anledning av ansökan om bidragsrätt, i syfte att
förbättra  underlaget   för   Skolverkets  beslut  i
berörda ärenden.

Utskottets ställningstagande

Ett problem vid Skolverkets prövning  av  fristående
skolas    rätt    till   bidrag   är   att   skolans
ansökningshandlingar   ofta   inte  är  tillräckligt
specificerade  för  att  kommunen  eller  kommunerna
skall kunna göra en relevant  konsekvensbeskrivning.
Ett  annat  problem  är  att  kommunernas  yttranden
ibland       har       uppenbara      brister      i
konsekvensbeskrivningarna,  som  inte  kan  hänföras
till   knapphändiga   ansökningshandlingar.   Enligt
utskottets  mening  bör  regeringen ge Skolverket  i
uppdrag att utarbeta och lämna  tydliga anvisningar,
såväl  till sökande fristående skolor  som  till  de
kommuner som skall avge yttrande, om hur ansökningar
och konsekvensbeskrivningar  skall  utformas  så att
underlaget för bedömningarna blir fullgott.

Vad  utskottet nu anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen  som  sin  mening  och därmed bifalla
motionsyrkandet.

Inrättande av en särskild nämnd för fristående
skolor


Propositionen

Regeringen redovisar i propositionen  sin  bedömning
att  en  särskild  nämnd  bör  inrättas inom Statens
skolverk  för att besluta i ärenden  om  godkännande
och   rätt  till   bidrag   samt   återkallande   av
godkännande  och  rätt  till  bidrag  för fristående
skolor.  I  nämnden  bör  ingå företrädare  för  den
statliga  sektorn,  kommunsektorn   och   fristående
skolor.   Ledamöterna   i  nämnden  skall  utses  av
regeringen.

Enligt  regeringen fortsätter  antalet  fristående
skolor att  växa, samtidigt som elevkullarna minskar
successivt.  Därmed   kommer   frågan  om  påtagliga
negativa följder för skolväsendet i kommunen eller i
närliggande kommuner att allt oftare  aktualiseras i
ärenden om prövning av fristående skolas  rätt  till
bidrag.   Kravet   på  en  allsidig  bedömning  blir
starkare. Regeringen  bedömer  därför  att det finns
skäl    att   bredda   Skolverkets   kompetens   vid
handläggning av ärenden om godkännande och rätt till
bidrag genom  att  bl.a. ta till vara den erfarenhet
som finns inom den kommunala sektorn.

Motioner

I    motioner    från   Moderata    samlingspartiet,
Kristdemokraterna,  Centerpartiet,  Folkpartiet  och
Miljöpartiet  avvisas  inrättandet  av  en  särskild
nämnd för fristående skolor inom Skolverket.

Enligt Moderaterna i motion 2001/02:Ub15 yrkande 8
skall myndighetsprövning handla om fakta och inte om
tyckande.  Med  en  politiskt  tillsatt  nämnd finns
risken  att besluten baseras mer på beslutsfattarnas
ideologiska hemvist än på faktaunderlag.
Liknande  synpunkter framförs av Kristdemokraterna
och Centerpartiet  i motionerna 2001/02:Ub18 yrkande
6 i denna del respektive 2001/02:Ub16 yrkande 5 samt
i motion 2001/02:Ub511 (m) yrkande 2.
Folkpartiet  understryker  i  motion  2001/02:Ub19
yrkande 1 att ärenden  om  godkännande  av  och rätt
till  bidrag  för  fristående  skolor  även framgent
måste    hanteras   av   oberoende   tjänstemän   på
Skolverket.   Kommunerna  är  konkurrenter  till  de
fristående skolorna.  En  särskild  nämnd  med bl.a.
kommunala  representanter  kan  därför  inte ges  en
sådan  makt över de fristående skolornas vara  eller
icke vara.
Riksdagen   bör   enligt   Miljöpartiet  i  motion
2001/02:Ub17  yrkande 5 tillkännage  för  regeringen
som sin mening  att en nämnd vid Skolverket, med den
status och de befogenheter  som regeringen skisserar
i  propositionen, inte skall inrättas.  Motionärerna
påtalar   att  en  nämnd  inom  myndigheten  med  av
regeringen  tillsatta  ledamöter  riskerar  att leda
till en politisering av bedömningar och beslut.  Det
är   viktigt  att  ärendena  hanteras  av  politiskt
oberoende   tjänstemän  samt  att  deras  beslut  är
tydligt motiverade och borgar för rättssäkerheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar  motionärernas farhågor att en nämnd
med en sådan sammansättning  som regeringen aviserar
kan  leda till en politisering  av  bedömningar  och
beslut när det gäller godkännande av och bidrag till
fristående  skolor.  Enligt utskottets mening är det
synnerligen viktigt att prövning och beslut i sådana
ärenden sker med objektivitet och med uppfyllande av
krav på rättssäkerhet.

Riksdagen   bör   med   bifall   till   motionerna
tillkännage för regeringen  som  sin  mening att den
aviserade  särskilda  nämnden för fristående  skolor
inte bör inrättas.

Avgift för Skolverkets prövning


Propositionen

I propositionen föreslås  att  regeringen  eller den
myndighet  regeringen  bestämmer  skall  få  meddela
föreskrifter  om  avgift för prövning av ansökningar
om  godkännande  av  fristående   skolor   eller  om
förklaring  om  rätt till bidrag till sådana skolor.
Det föreslagna bemyndigandet  bör  regleras  i en ny
paragraf, 9 kap. 16 d § skollagen.

Enligt  vad  som redovisas i propositionen är  det
ett stort antal  fristående skolor som inte kommer i
gång som planerat. Detta tyder på, anför regeringen,
att  blivande  huvudmän   i   många   fall   har  en
bristfällig eller orealistisk planering. En särskild
avgift  bör  därför  införas  i syfte att bidra till
finansieringen    av   statens   merkostnader    för
prövningen  av ansökningar  samt  för  att  begränsa
mängden mindre  seriösa  ansökningar. Avgiften skall
inte  få överstiga myndighetens  självkostnader  för
prövningen.

Motion

Avslag  på  regeringens  förslag om avgift begärs av
Miljöpartiet  i  motion  2001/02:Ub17   yrkande   6.
Motionärerna drar som en parallell fram att de delar
regeringens  uppfattning  att avgifter som begränsar
antalet sökande vid antagning  till  skolor  inte är
önskvärda. Samma grundinställning gäller i fråga  om
avgifter   som   styrmedel  vid  fristående  skolors
ansökningar till Skolverket.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner i likhet med motionärerna inte skäl
att införa en avgift  för  Skolverkets  prövning  av
ansökningar  om  godkännande  av  fristående  skolor
eller  om förklaring om rätt till bidrag till sådana
skolor.  Handläggningen  av sådana ärenden är enligt
utskottets  uppfattning  en   uppgift   som   åvilar
myndigheten. Riksdagen bör avslå regeringens förslag
om  en  ny  lagbestämmelse, 9 kap. 16 d § skollagen,
och därmed bifalla motionsyrkandet.


Bidrag till fristående grundskolor
och särskolor m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  anta  regeringens förslag till
ändringar i skollagen  som innebär att bidrag
till  en  godkänd fristående  särskola  skall
lämnas  av hemkommunen  för  varje  elev  som
genomgår    utbildning   i   den   fristående
särskolan.  Bidraget  skall  bestämmas  efter
samma  grunder  som  kommunen  tillämpar  vid
fördelning   av   resurser   till   de   egna
särskolorna.
Riksdagen  bör avslå regeringens förslag till
ändringar  i   skollagen   om   att   –   vid
bestämmande   av   bidrag   till   fristående
grundskolor och särskolor – hänsyn skall  tas
till   kommunens   ansvar   för   att  bereda
grundskole- respektive särskoleutbildning  åt
samtliga  barn  i  kommunen som har rätt till
sådan (s.k. skolpliktskostnader).
Jämför reservation 9 (s, v).

Propositionen

Enligt  gällande  bestämmelser  om  bidrag  till  en
godkänd fristående särskola får skolan och elevernas
hemkommun komma överens  om bidragets storlek. Om en
överenskommelse  inte  kan träffas,  skall  kommunen
betala det belopp som regeringen  beslutat (9 kap. 6
a § skollagen). Samma bidragsbestämmelser gäller för
elever i förskoleklass i en fristående särskola (2 b
kap. 10 c § skollagen).

I propositionen framhåller regeringen  att  elever
som   tillhör  särskolans  personkrets  inte  är  en
homogen  grupp utan har varierande stödbehov. Det är
därför inte  ändamålsenligt  att bidraget fastställs
som en klumpsumma för en grupp  elever.  Det är inte
heller möjligt att besluta om ersättningens  storlek
utan   att  ha  ingående  kännedom  om  de  enskilda
elevernas   olika  behov.  Sådan  kunskap  finns  av
naturliga skäl endast lokalt.
Regeringen föreslår därför att hemkommunens bidrag
till en godkänd  fristående  särskola skall beräknas
för  varje  enskild elev. Bidraget  skall  bestämmas
efter  samma  grunder  som  kommunen  tillämpar  vid
fördelning  av  resurser  till  elever  i  kommunala
särskolor.  På  motsvarande   sätt   skall  bidraget
beräknas  för elever som deltar i förskoleklass  vid
fristående  särskolor.  Förslagen  innebär att samma
bestämmelser   om   bidrag  kommer  att  gälla   för
fristående särskolor som för fristående grundskolor.

Det bidragssystem som  i  dag  gäller för fristående
grundskolor innebär en i lag reglerad skyldighet för
elevens hemkommun att ge en fristående  skola bidrag
med  hänsyn tagen till skolans åtagande och  elevens
behov efter samma grunder som kommunen tillämpar för
sina egna  grundskolor.  Systemet innebär likvärdiga
villkor för en elev i en kommun  vare sig eleven går
i en kommunal eller en fristående skola.

I  propositionen  påpekar  regeringen  att  enligt
skollagen  har  en  kommun  att  se  till  att  alla
skolpliktiga  barn  i  kommunen  får sin  rätt  till
utbildning tillgodosedd nära hemmet. I det kommunala
uppdraget  ligger att kunna bereda  plats  för  alla
skolpliktiga  barn.  Antalet  elever som skall börja
skolan skiftar år från år, vilket medför att behovet
av  lokaler  och lärare varierar.  En  kommun  måste
alltid  ha  ett   visst   utrymme   reserverat   för
elevökningar   i   samband   med   skolstarten   för
nybörjare, men även för att ta emot andra elever som
flyttar  till  kommunen.  Kommunen  kan  alltså inte
såsom en fristående skola optimera sin organisation,
dvs.  avsluta  sin  intagning av elever när man  har
fyllt  upp  sina klasser  och  undervisningsgrupper.
Dessa särskilda  kostnader  som kommunen har benämns
ibland kommunens skolpliktskostnader.
Om    kommunens    särskilda   skolpliktskostnader
inkluderas i grunderna  för  bidraget  per elev till
fristående  skolor, utan hänsyn tagen till  vad  den
fristående  skolans   åtagande  innebär,  kan  detta
enligt regeringen medföra  att  kommunen  kommer att
överkompensera den fristående skolan.
Regeringen   föreslår   mot   denna  bakgrund  att
skollagens  9  kap. 6 och 6 a §§ skall  kompletteras
med en bestämmelse  som anger att en kommun skall ta
hänsyn  även till det  kommunala  ansvaret  för  att
bereda  utbildning,  dvs.  skolpliktskostnaden,  vid
beräkningen  av det bidrag som kommunen skall betala
för  en  elev  i   en  fristående  grundskola  eller
särskola.

Motioner

Enligt Miljöpartiet  i motion 2001/02:Ub17 yrkande 7
bör riksdagen avslå förslaget om tillägg i skollagen
att   bidraget  till  fristående   grundskolor   och
särskolor  skall bestämmas med hänsyn till kommunens
ansvar    för    att    bereda    grundskole-    och
särskoleutbildning  åt  samtliga barn i kommunen som
har rätt till sådan. Enligt  motionen  skulle  detta
innebära  ett  schablonmässigt beräknat högre bidrag
till kommunala skolor, oavsett om skolorna har något
åtagande som har  med  kommunens  ansvar  att  göra.
Motionärerna  påpekar  att  det  förhållandet att en
fristående skola skulle kunna ha ett åtagande som är
av betydelse för kommunens möjligheter  att hålla en
viss  beredskap,  har  fått en minst sagt undanskymd
behandling.  De  hävdar  att   förslaget,   om   det
genomfördes,  skulle  öppna  upp  för orättvisor och
godtycke till skada för skolväsendet i dess helhet.

Också    Moderata    samlingspartiet   i    motion
2001/02:Ub15 yrkande 9 ställer  sig  avvisande  till
att  kommunerna  generellt och schablonmässigt skall
kunna dra av kostnader  för  det kommunala ansvaret.
De vill ha ett tillkännagivande  till  regeringen om
att    sådana    kostnader    måste   preciseras   i
beräkningsunderlaget för bedömning  av bidragen till
fristående  grundskolor  och  särskolor.   I  motion
2001/02:Ub511  (m) yrkande 3 efterfrågas regler  för
vilken skolpliktskostnad  som är rimlig för kommuner
att ta ut.
I motioner från Centerpartiet  och  Folkpartiet  –
motionerna   2001/02:Ub16   yrkande   2   respektive
2001/02:Ub19  yrkande  10  –  begärs samstämmigt  en
tydlig redovisning av i vilken mån ersättningen till
fristående skolor skall kunna minskas med hänvisning
till  skolpliktskostnaderna. Folkpartiet  anför  att
det är  viktigt  att  dessa  kostnader  inte tillåts
motivera   orimligt   låga  bidrag  till  fristående
skolor. Regeringen bör  återkomma till riksdagen med
begärd redovisning.
Kristdemokraterna utvecklar  sin  syn på villkoren
för  de  fristående skolorna i motion 2001/02:Ub547,
som väcktes  under allmänna motionstiden och således
innan den här  aktuella  propositionen  lades  fram.
Bland  annat  anförs att den fristående skolan skall
arbeta utifrån  klara  och tydliga spelregler som är
långsiktigt hållbara, att skolan skall garanteras en
lägsta  grundnivå  för  ersättning   och   därutöver
kompenseras för särskilda åtaganden samt att  skolan
skall arbeta under villkor som är likvärdiga med dem
som gäller för övriga skolor i kommunen (yrk. 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att bidrag
till en godkänd fristående särskola skall lämnas  av
hemkommunen för varje elev som genomgår utbildning i
skolan  efter  samma  grunder som kommunen tillämpar
vid fördelning av resurser till de egna särskolorna.
Förslaget är helt i linje  med principen att en elev
skall ha samma stöd från samhället  för sin skolgång
oavsett om han eller hon går i en kommunal  eller en
fristående skola.

Däremot  avstyrker  utskottet  regeringens förslag
att i skollagen införa bestämmelser  om att bidraget
till  fristående  grundskolor  och  särskolor  skall
bestämmas med hänsyn till kommunens ansvar  för  att
bereda  grundskole- respektive särskoleutbildning åt
samtliga  barn  i  kommunen som har rätt till sådan.
Utskottet  delar  motionärernas  synpunkter  att  en
sådan reglering i lag  kan  föra  med sig att avdrag
för  s.k.  skolpliktskostnader  görs  generellt  och
schablonmässigt.
Utskottet  ser  det  som viktigt att principen  om
likvärdiga ekonomiska villkor  för fristående skolor
och  kommunala  skolor  kan  upprätthållas.  Det  är
därför nödvändigt, som framförts  i motioner, att en
klar och tydlig redovisning görs av  vad  som ligger
till grund för resursfördelningen till skolorna, och
att  samma  regler för resursfördelning används  för
alla skolor,  fristående  och  kommunala.  Kommunens
kostnader  för  att  hålla  en viss överkapacitet  i
syfte   att  kunna  bereda  elever   plats   i   den
obligatoriska skolan måste preciseras.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att
riksdagen,  i  fråga om regeringens förslag till lag
om  ändring  i  skollagen  (1985:1100),  dels  antar
förslaget såvitt  avser 2 b kap. 10 c §, dels avslår
9 kap. 6 § tredje stycket och dels antar 2 b kap. 10
b  §  och  9  kap.  6 a §   tredje  stycket  med  de
ändringarna att bestämmelserna  får  den lydelse som
utskottet  föreslår  i  bilaga  3.  Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:Ub15   yrkande   9,
2001/02:Ub16  yrkande  2,  2001/02:Ub17  yrkande  7,
2001/02:Ub19 yrkande 10 och 2001/02:
Ub511   yrkande   3   samt  bifaller  delvis  motion
2001/02:Ub547 yrkande 5.

Bidrag till fristående
gymnasieskolor m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå regeringens  förslag till
ändring  i skollagen om att – vid bestämmande
av bidrag  till  fristående  gymnasieskolor –
hänsyn skall tas till hemkommunens ansvar för
att  bereda  gymnasieutbildning  åt  samtliga
ungdomar i kommunen som har rätt till sådan.
Jämför reservation 9 (s, v).
Riksdagen  bör   i  övrigt  anta  regeringens
förslag  till  ändringar   i   skollagen  som
innebär att ett nytt bidragssystem införs för
fristående gymnasieskolor.
Jämför reservationerna 9 (s, v)  – villk. och
5 (m, kd, c, fp).
Riksdagen bör tillkännage för regeringen  som
sin  mening  behovet av att det utarbetas ett
system för redovisning av kostnader för olika
program    vid   kommunala    gymnasieskolor.
Motionsyrkanden     om    kompensation    för
momskostnader bör avslås av riksdagen.
Jämför reservationerna 9 (s, v) och 5 (m, kd,
c, fp).

Bidragsprinciper


Propositionen

Enligt  gällande  bestämmelser  om  bidrag  till  en
fristående  gymnasieskola  får  skolan  och  elevens
hemkommuner  komma   överens  om  bidragets  storlek
(9 kap. 8 a § skollagen). Om en överenskommelse inte
kan träffas, skall hemkommunerna  till skolan betala
det  belopp  per  elev  och program som  framgår  av
bilagan till förordningen  (1996:1206) om fristående
skolor, den s.k. riksprislistan.

Regeringen    föreslår    i    propositionen     nya
bidragsprinciper  för  fristående  gymnasieskolor av
följande innebörd.

I  en  förklaring  om  rätt  till  bidrag  för  en
fristående  gymnasieskola  skall  Statens   skolverk
lämna  uppgift  om till vilket nationellt program  i
gymnasieskolan som  utbildningen  i  den  fristående
skolan i bidragshänseende skall hänföras. För  varje
elev som genomgår utbildning i den fristående skolan
skall elevens hemkommun lämna bidrag. Bidraget skall
i  första  hand  motsvara  den  kostnad  som elevens
hemkommun   har   för  det  nationella  program  som
utbildningen  har  hänförts   till.  Om  ett  sådant
program  inte  finns  i elevens hemkommun,  men  den
kommun  där  den  fristående   skolan   är   belägen
(lägeskommunen)  anordnar programmet, skall bidraget
motsvara  kostnaden   för   det   programmet  i  den
kommunen.
Bidraget skall i båda fallen bestämmas efter samma
grunder  som  hemkommunen  respektive  lägeskommunen
tillämpar vid fördelning av  resurser  till den egna
gymnasieutbildningen. Hänsyn skall tas till  skolans
åtagande  och elevens behov samt hemkommunens ansvar
för  att  bereda   gymnasieutbildning   åt  samtliga
ungdomar i kommunen som har rätt till sådan.
Om programmet varken finns i hemkommunen  eller  i
lägeskommunen   skall   det   belopp  utbetalas  som
fastställts  av  regeringen  eller   den   myndighet
regeringen  bestämmer. Om en elev har ett omfattande
behov av särskilt  stöd,  skall  kommunen  som regel
betala ett extra bidrag för det.
Enligt regeringens bedömning bör Statens skolverk,
i    stället    för    regeringen,   fastställa   de
bidragsbelopp  som  i sista  hand  skall  gälla  för
elever i fristående gymnasieskolor.  Till  grund för
dessa    belopp    skall    ligga   medelvärdet   av
mediankostnaderna för tre på  varandra  följande  år
uppräknat med index för kostnadsutvecklingen.
Regeringens  förslag  innebär ändringar i 9 kap. 8
och 8 a §§ skollagen.

Motioner

Enligt Miljöpartiet i motion  2001/02:Ub17 yrkande 8
bör riksdagen avslå förslaget om tillägg i skollagen
att  bidraget  till fristående gymnasieskolor  skall
bestämmas med hänsyn  till  hemkommunens  ansvar att
bereda gymnasieutbildning. Liksom i frågan om avdrag
för  skolpliktskostnader  hävdar  motionärerna   att
regeringens  förslag,  om  det  genomfördes,  skulle
öppna  för  orättvisor  och  godtycke till skada för
skolväsendet i dess helhet. De menar, liksom i fråga
om   bidragen   till   fristående  grundskolor   och
särskolor, att det förhållandet  att  en  fristående
skola  skulle  kunna  ha  ett  åtagande  som  är  av
betydelse  för  kommunens  möjligheter  att hålla en
viss  beredskap  har  fått  en minst sagt undanskymd
behandling.

Tillägget  om  hänsyn  vid  bidragsgivningen  till
kommunens  ansvar för att bereda  gymnasieutbildning
får inte heller  stöd  av  Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna,  Centerpartiet  och  Folkpartiet.
Nämnda fyra partier motsätter  sig  till  alla delar
att  bidragssystemet  för  fristående gymnasieskolor
ändras enligt regeringens förslag.

Centerpartiet begär i motion  2001/02:Ub16 yrkande 6
att   riksdagen  skall  avslå  förslaget   till   ny
beräkningsmodell    för   bidrag   till   fristående
gymnasieskolor.  Motionärerna   menar   att  den  av
regeringen förordade modellen innebär stora problem.

Avslag     på     regeringens     förslag     till
bidragsprinciper   för   fristående   gymnasieskolor
begärs  också  av  Folkpartiet i motion 2001/02:Ub19
yrkande 8. I motionen  framhålls att bidragssystemet
för  fristående gymnasieskolor  behöver  förbättras.
Det nu framlagda förslaget är dock inte tillräckligt
berett.
Moderaterna   framhåller   i  motion  2001/02:Ub15
yrkande 10 som skäl för avslag att ändrade principer
för   att   beräkna  ersättningen  till   fristående
gymnasieskolor  bör  grundas  på  en  analys  av hur
kommunerna redovisar sina kostnader för skolan.  Det
är   dessutom  administrativt  krävande  att  arbeta
enligt   den   modell   som  regeringen  föreslagit,
eftersom fristående gymnasieskolor  ofta  rekryterar
elever   från   många  olika  kommuner.  Moderaterna
förordar således  att  riksprislistan  behålls,  men
välkomnar  förbättringar  i  beräkningsmodellen  för
denna.
I   motion   2001/02:Ub18   yrkande   7   förordar
Kristdemokraterna  att resultatet av det arbete  som
bedrivs  inom 1999 års  skollagskommitté  respektive
inom Gymnasiekommittén 2000 skall inväntas innan ett
nytt förslag  läggs  fram  om  bidragsprinciper  för
fristående gymnasieskolor. Enligt Kristdemokraternas
motion 2001/02:Ub447 – från allmänna motionstiden  –
skall  fristående gymnasieskolor ha samma ersättning
som offentliga skolor (yrk. 21).

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  i  det föregående när det gäller den
obligatoriska skolan avstyrkt regeringens förslag om
att  införa  en  särskild  lagregel,  att  kommunens
bidrag  till fristående  grundskola  eller  särskola
skall bestämmas med hänsyn till kommunens ansvar för
att bereda  grundskole-  och  särskoleutbildning, de
s.k. skolpliktskostnaderna.

Också   i   fråga  om  bidragen  till   fristående
gymnasieskolor  har starka invändningar förts fram i
motioner mot den  föreslagna  lagregeln att bidragen
skall bestämmas med hänsyn till kommunens ansvar för
att bereda gymnasieutbildning åt samtliga ungdomar i
kommunen   som   har  rätt  till  sådan.   Utskottet
instämmer med motionärerna  i  att lagregeln i fråga
inte bör införas. Kommunens möjlighet  att  reducera
bidragsbeloppet   skall   baseras   på  de  faktiska
kostnaderna och inte schabloniseras.
Utskottet föreslår att riksdagen, med  godkännande
av vad utskottet anfört, avslår regeringens  förslag
i   denna   del   och   därmed  bifaller  motionerna
2001/02:Ub15  yrkande 10,  2001/02:Ub16  yrkande  6,
2001/02:Ub17 yrkande  8,  2001/02:Ub18 yrkande 7 och
2001/02:Ub19 yrkande 8, samtliga i denna del.
I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag
till   lagregler   för   bidrag   till    fristående
gymnasieskolor.  Sådana  bidrag skall lämnas  främst
med ledning av kostnaden för  motsvarande nationella
program i elevens hemkommun eller  i  den kommun där
den fristående skolan är belägen. Enligt  utskottets
mening  bör det nya bidragssystemet, bättre  än  vad
riksprislistan gjort, kunna garantera att likvärdiga
och rättvisa  ekonomiska  villkor  skall  gälla  för
kommunala och fristående gymnasieskolor.
Riksdagen  bör  således,  i  fråga  om regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen, dels anta 9
kap. 8 § fjärde stycket, dels anta 9 kap.  8 a § med
den  ändringen att bestämmelsen får den lydelse  som
utskottet  föreslår  i  bilaga  3.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ub17 yrkande 8 i denna del,
bifaller delvis motionerna 2001/02:Ub15 yrkande  10,
2001/02:Ub16  yrkande  6, 2001/02:Ub18 yrkande 7 och
2001/02:Ub19 yrkande 8,  samtliga  i denna del, samt
avslår motion 2001/02:Ub447 yrkande 21.

Redovisning av kostnader för olika
gymnasieprogram


Motioner

I    motion    2001/02:Ub16   yrkande   7   föreslår
Centerpartiet att  riksdagen hos regeringen begär en
utredning om principer  för  att  beräkna ersättning
till  en  fristående gymnasieskola. Utredningen  bör
bl.a. göra  en  analys  av  hur kommunerna redovisar
sina kostnader för skolan.

Enligt Folkpartiet i motion 2001/02:Ub19 yrkande 9
bör ett lättöverskådligt system  för  redovisning av
kommunernas  kostnader  för  olika  skolformer   och
gymnasieprogram snarast utvecklas. Ett sådant system
behövs  för  det  fortsatta  arbetet med att ta fram
regler  för  bidrag till fristående  gymnasieskolor,
menar motionärerna.
Miljöpartiet    förordar    likaså,    i    motion
2001/02:Ub17    yrkande   9,   att   ett   enhetligt
redovisningssystem utarbetas för kostnader för olika
program   vid   kommunala   gymnasieskolor.   Enligt
motionen      skall     Skolverket      sammanställa
kostnadsuppgifterna.   Denna  sammanställning  skall
utformas  så  att  den  ger  ett  bra  underlag  för
fristående   gymnasieskolor    när   de   fakturerar
elevernas hemkommuner.

Utskottets ställningstagande

Hittills   har  regeringen  fastställt   de   årliga
bidragsbelopp    per   gymnasieprogram,   den   s.k.
riksprislistan,   som    finns   som   bilaga   till
förordningen (1996:1206) om  fristående  skolor.  På
regeringens    uppdrag    har   Skolverket   årligen
sammanställt   underlag   för  att   beräkna   dessa
bidragsbelopp.   Enligt  regeringens   bedömning   i
propositionen bör  det  ankomma  på  Skolverket  att
framöver  fastställa vilka bidragsbelopp som i sista
hand  – om varken  hemkommunen  eller  lägeskommunen
anordnar relevant program – skall gälla för elever i
fristående gymnasieskolor.

I  utredningen   som   ligger   till   grund   för
regeringens  förslag  uttalades att Skolverket borde
öka  sina ansträngningar  att  åstadkomma  en  högre
svarsfrekvens     från    kommunerna    vad    avser
kostnadsredovisningen  per elev och gymnasieprogram.
Regeringen    hänvisar    i    propositionen    till
förordningen (1992:1083) om viss  uppgiftsskyldighet
för skolhuvudmännen inom det offentliga skolväsendet
m.m.  Enligt  denna  förordning  är  skolhuvudmännen
skyldiga  att  för  uppföljning  och utvärdering  av
skolväsendet  lämna  de  uppgifter  som   Skolverket
föreskriver.  Om  en skolhuvudman inte fullgör  sina
skyldigheter i detta  avseende  får  Skolverket  vid
vite  förelägga  skolhuvudmannen  att  fullgöra sina
skyldigheter.
Utskottet konstaterar att arbete med insamling och
sammanställning av kommunernas kostnader  för skolan
pågår   inom   Skolverket.   Verket   avses  få  som
myndighetsuppgift att fastställa vilka  belopp som i
sista    hand    skall    utgå    till    fristående
gymnasieskolor.
Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager  för
regeringen   som  sin  mening  behovet  av  att  det
utarbetas ett  system för redovisning av kostnaderna
för  olika  program  vid  kommunala  gymnasieskolor.
Skolverket bör  få  i  uppdrag  att  göra  en  sådan
sammanställning  av  relevanta kostnadsuppgifter som
kan  bilda  underlag  för  de  fristående  skolornas
fakturering  till  elevernas   hemkommuner.   Därmed
bifaller  riksdagen  delvis  motionerna 2001/02:Ub16
yrkande 7, 2001/02:Ub17 yrkande  9  och 2001/02:Ub19
yrkande 9.

Kompensation för momskostnader


Motioner

Frågan   om  fristående  skolors  kompensation   för
mervärdesskatt   (moms)   behandlas   i   motionerna
2001/02:Ub18  yrkande 4 och 2001/02:Ub547 yrkande  1
från Kristdemokraterna.  De  betonar  att  det måste
finnas likvärdiga villkor för fristående skolor  och
kommunala  skolor,  när  det gäller moms på de varor
och  tjänster  som  skolan köper  in.  Särskilt  för
fristående     gymnasieskolor      med     praktiska
utbildningar,   som  kräver  omfattande   inköp   av
materiel, är momsreglerna ett stort problem.

Även i motionerna  2001/02:Ub289 (m) yrkande 5 och
2001/02:Sk426 (m) pekar  motionärerna på svårigheter
för fristående skolor att  få full kompensation från
kommunen för momskostnader.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Genom  en  ändring i förordningen  (1996:1206)  om
fristående  skolor   fr.o.m.   den  1  januari  2001
infördes föreskrifter om att en  kommun  som  lämnar
bidrag  för en elev i en fristående grundskola eller
förskoleklass  skall  för  skolan kunna redovisa hur
stor  andel  av  bidraget  som  är   ersättning  för
kostnader för mervärdesskatt.
För   fristående   gymnasieskolor  gäller   enligt
nuvarande  bestämmelser  att  ersättning  för  sådan
ingående   mervärdesskatt    som    skolan    saknar
avdragsrätt  för  ingår  i  den s.k. riksprislistans
bidragsbelopp (bilaga till nämnda förordning).
Utskottet  förutsätter, i likhet  med  regeringen,
att   kommunerna    inom    ramen    för   det   nya
bidragssystemet   till   fristående   gymnasieskolor
beaktar  att  den  fristående skolan till  följd  av
skillnaden   i  huvudmannaskap   har   vissa   högre
kostnader vad gäller mervärdesskatt.

Statlig tillsyn


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör   avslå   motionsyrkanden   om
inrättande       av       ett      nationellt
kvalitetsinstitut för statlig utvärdering och
tillsyn av skolor.
Jämför reservation 10 (c, fp).

Propositionen

Regeringen  föreslår  i  propositionen  att  Statens
skolverk  även  i  fortsättningen  skall  svara  för
tillsynen  av fristående  skolor  som  har  godkänts
eller förklarats berättigade till bidrag.

Motioner

I motion 2001/02:Ub16  yrkande  8  i denna del begär
Centerpartiet  ett tillkännagivande till  regeringen
om att ett fristående  nationellt  kvalitetsinstitut
skall  inrättas med uppgift att vara  ansvarigt  för
utvärdering  och  uppföljning av såväl kommunala som
fristående skolor.

Motsvarande begäran  framställs  av  Folkpartiet i
motion  2001/02:Ub19  yrkande  6,  nämligen  att  en
nationell   skolinspektion   skall   inrättas    för
utvärdering  och tillsyn av kommunala och fristående
skolor.  Motionärerna   anmärker   att   Skolverkets
uppdrag  att  både  stödja  och granska skolväsendet
innebär att verket också granskar sig självt, och så
skall inte tillsynen vara uppbyggd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Utskottet har vid flera tillfällen  behandlat  och
avstyrkt  motionsyrkanden  liknande  de nu aktuella,
senast  hösten  2001 (bet. 2001/02:UbU1).  Riksdagen
har  följt  utskottet.   Utskottet   anser,   liksom
tidigare,    att    nuvarande    ordning    med   en
kvalitetsgranskningsnämnd   som   knutits  till  den
ansvariga  sektorsmyndigheten,  Skolverket,  är  att
föredra  framför  ett  fristående kvalitetsinstitut.
Kvalitetsgranskningsnämnden   har   en  självständig
ställning  inom  verket.  Den  har till uppgift  att
granska   och  värdera  kvalitet  och   resultat   i
undervisning och annan verksamhet i skolväsendet och
barnomsorgen   (nationella   kvalitetsgranskningar).
Nämnden skall därvid särskilt  bedöma  om  målen för
utbildningen  respektive  verksamheten har uppnåtts.
Regeringen  anger  närmare  riktlinjer   för   denna
kvalitetsgranskning. Nämnden skall årligen lämna  en
rapport  till  regeringen  över  sin  verksamhet.  I
rapporten      kan      nämnden      föreslå     nya
granskningsområden.

Kommunal uppföljning och utvärdering


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå regeringens förslag  till
ändringar  i  skollagen  som  innebär  att en
kommun   skall   följa   upp   och  utvärdera
verksamheten vid fristående skolor i kommunen
som  får offentligt bidrag samt att  skolorna
skall   vara   skyldiga  att  delta  i  denna
uppföljning och utvärdering.
Jämför reservation 9 (s, v).

Gällande bestämmelser

Enligt  9  kap. skollagen  har  den  kommun  där  en
fristående  skola  är  belägen  rätt  till  insyn  i
skolans  verksamhet,   om   skolan   får  bidrag  av
kommunen. Fristående skolor som får kommunala bidrag
är  också  skyldiga att delta i den uppföljning  och
utvärdering  som kommunen gör av sina egna skolor, i
den utsträckning som kommunen bestämmer. Motsvarande
gäller enligt  2 b kap. skollagen för den fristående
förskoleklassen.

Propositionen

Regeringen anför  i propositionen att det finns skäl
att  stärka  uppföljningen   och   utvärderingen  av
fristående skolor. Enligt regeringens  mening  skall
kommunerna    ha   ett   ansvar   för   den   lokala
uppföljningen och  utvärderingen av kvaliteten i den
utbildning  som  ges i  skolväsendet  för  barn  och
ungdom. Skälen till  detta  är  flera, men ett av de
viktigare är att upprätthålla den  ansvarsfördelning
mellan stat och kommun som decentraliseringen av den
svenska skolan innebär. Ett växande antal fristående
skolor  som uteslutande står under statlig  kontroll
medför att  kommunernas  ansvar  för  skolväsendet i
kommunen begränsas. Det är enligt regeringen rimligt
att   kommunen   skall   ha   möjlighet  att  bedöma
kvaliteten i all den skolverksamhet som erbjuds barn
och ungdomar i kommunen.

I  propositionen  föreslås  att  en  kommun,  till
skillnad  från  i  dag,  skall  vara   skyldig   att
inkludera  fristående  skolor  i den uppföljning och
utvärdering som kommunen gör av  sina  egna  skolor.
Det   innebär   att   kommunen   måste  ha  insyn  i
verksamheten  hos  en  fristående  skola   som   får
offentligt   bidrag.  Med  dessa  förändringar  blir
kontrollen av fristående skolor inte avhängig av den
enskilda kommunens ambitionsnivå.
Fristående skolor  som får offentligt bidrag skall
därmed vara skyldiga att delta i den uppföljning och
utvärdering  som en kommun  gör  av  skolväsendet  i
kommunen.
Förslagen innebär ändringar i 2 kap. 8 §, 2 b kap.
8 § samt 9 kap. 11, 12, 13 och 14 §§ skollagen.
Enligt regeringens bedömning bör fristående skolor
som har rätt till  bidrag  vara  skyldiga  att lämna
sina   kvalitetsredovisningar,  enligt  förordningen
(1997:702)      om     kvalitetsredovisning     inom
skolväsendet, till den kommun där skolan är belägen.
Vidare bör Skolverket  få  i  uppdrag  att  utarbeta
allmänna   råd   för   kommunernas  uppföljning  och
utvärdering.

Motioner

Moderata     samlingspartiet,     Kristdemokraterna,
Centerpartiet,  Folkpartiet och Miljöpartiet ställer
sig avvisande till  regeringens  förslag om kommunal
uppföljning och utvärdering av fristående skolor.

Enligt  Moderaterna i motion 2001/02:Ub15  yrkande
11 är det inte acceptabelt att kommunerna som driver
egna skolor  samtidigt utövar tillsyn eller granskar
fristående skolor,  i  synnerhet  inte om kommunerna
dessutom skall få ökat inflytande över om fristående
skolor  över  huvud taget skall godkännas  eller  få
fortsätta sin verksamhet.  Moderaterna  ser positivt
på att fristående skolor erbjuds möjlighet  att ingå
i kommunens kvalitetsuppföljning, inte minst  därför
att  det  ger  god  information  om olika skolor för
elever,  föräldrar  och  allmänhet. Deltagandet  får
dock inte vara ett krav.
Kristdemokraterna redovisar  i motion 2001/02:Ub18
yrkande 8 samma uppfattning, nämligen att fristående
skolor skall erbjudas, men inte  vara  skyldiga  att
delta    i    den    kommunala   uppföljningen   och
utvärderingen  av  skolor.  Också  Kristdemokraterna
skriver  om  värdet  av  att  elever  informeras  om
skolorna i kommunen.
Synpunkter  på  det  olämpliga  i  att  kommunerna
granskar fristående skolor, som är konkurrenter till
den kommunala skolan, framförs  av  Centerpartiet  i
motion 2001/02:Ub16 yrkande 8 i denna del.
I  motion 2001/02:Ub19 yrkar Folkpartiet avslag på
förslaget  till  ändring  i  skollagen  om  kommunal
uppföljning  och  utvärdering  av fristående skolors
verksamhet (yrk. 7). Folkpartiet  vill  inte  heller
att  fristående skolor skall vara skyldiga att lämna
sina  kvalitetsredovisningar  till  den  kommun  där
skolan   är   belägen   (yrk.  3).  Uppföljning  och
utvärdering  av  fristående   skolor   skall  enligt
motionen   göras   på  nationell  nivå.  Dock  skall
fristående skolor kunna  erbjudas, men inte tvingas,
att    delta    i   kommunens   uppföljnings-    och
utvärderingssystem (yrk. 2).
Även  Miljöpartiet  begär  i  motion  2001/02:Ub17
yrkande  10   avslag   på  förslaget  om  tillägg  i
skollagen rörande kommuners skyldighet att följa upp
och utvärdera verksamheten  vid  fristående skolor i
kommunen.    Motionärerna    menar   att   nuvarande
lagstiftning på området är fullt tillräcklig och att
regeringens  förslag  skulle,  om  det  genomfördes,
innebära  en  oklar  fördelning av  tillsynsansvaret
mellan Skolverket och kommunerna.

Utskottets ställningstagande

Med hänsyn till behovet  av  en  samlad och effektiv
tillsyn av fristående skolor anser  utskottet att de
invändningar  som  görs  i  motioner mot  föreslagna
ändringar i gällande lagregler  om  uppföljning  och
utvärdering är befogade. Regeringens förslag skulle,
om    de   genomfördes,   innebära   att   kommunens
skyldigheter och Skolverkets tillsynsuppdrag blandas
samman  till  skada  för tillsynsverksamheten i dess
helhet. Enligt de bestämmelser  som  gäller i dag är
fristående skolor med kommunala bidrag skyldiga att,
i den utsträckning som kommunen bestämmer,  delta  i
den  uppföljning och utvärdering som kommunen gör av
sina egna  skolor.  Därjämte  har den kommun där den
fristående  skolan  är  belägen rätt  till  insyn  i
skolans  verksamhet. Utskottet  delar  motionärernas
åsikt   att    nuvarande   lagreglering   är   fullt
tillräcklig, såväl  vad  avser kommunens insyn i som
dess uppföljning och utvärdering av verksamheten vid
fristående skolor. Som framgår  av  propositionen är
en  fristående  skola  inte  skyldig  att  följa  de
kommunala mål som anges i kommunens skolplan.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår regeringens förslag till  ändringar
i skollagen, såvitt avser 2 kap. 8 §, 2 b kap.  8  §
samt 9 kap. 11 §, 12 § första stycket, 13 § och 14 §
första stycket. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Ub15  yrkande  11,  2001/02:Ub16 yrkande 8 i
denna  del,  2001/02:Ub17 yrkande  10,  2001/02:Ub18
yrkande 8 och 2001/02:Ub19 yrkandena 2, 3 och 7.

Ekonomisk redovisning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  anta  regeringens förslag till
ändring   i   skollagen   som   innebär   att
föreskrifter   om   skyldighet    att   lämna
ekonomisk redovisning över fristående  skolas
verksamhet får meddelas.
Motionsyrkanden  som rör skyldighet att lämna
sådan redovisning  till  kommunen, riktlinjer
för   alla  skolors  ekonomiska   redovisning
respektive   överskott  i  fristående  skolas
verksamhet bör avslås av riksdagen.
Jämför reservationerna  11  (m,  fp),  8 (mp)
respektive 2 (m) och 7 (fp).

Propositionen

I  propositionen föreslås att regeringen  eller  den
myndighet   regeringen   bestämmer   skall   få  ett
bemyndigande  att meddela föreskrifter om skyldighet
för huvudmannen för en fristående skola att lämna en
ekonomisk redovisning över verksamheten. En lagregel
med denna innebörd  skall  enligt förslaget tas in i
15 kap. 11 § skollagen.

Enligt     regeringens    bedömning     bör     en
bidragsberättigad  fristående skola årligen lämna in
en ekonomisk redovisning  över  sin  verksamhet till
Statens skolverk och till den kommun där  skolan  är
belägen.  Av  redovisningen  skall framgå hur skolan
finansierat  verksamheten  och  hur  ett  eventuellt
överskott har disponerats.

Motioner

Folkpartiet avvisar i motion 2001/02:Ub19  yrkande 5
regeringens  förslag om att fristående skolor  skall
tvingas  att  lämna  ekonomiska  redovisningar  till
kommunen där skolan  är belägen. Enligt motionärerna
skall  det  ingå  i  Skolverkets   tillsyn   av   de
fristående  skolorna  att  kontrollera att skolornas
ekonomi medger en stabil verksamhet.

I motion 2001/02:Ub17 yrkande  11 begär Miljöpartiet
att riktlinjer utarbetas för kommunala  skolors  och
fristående  skolors  ekonomiska  redovisning i syfte
att  få  jämförbara redovisningar för  landets  alla
skolor. Skolverket  bör  enligt  motionärerna  ges i
uppdrag att sammanställa dessa kostnadsredovisningar
för hela landet.

Frågan  om  disposition  av  överskott  i fristående
skolas  verksamhet  behandlas  i motion 2001/02:Ub19
yrkande 13 från Folkpartiet. Motionärerna  anser att
det inte behövs någon utredning om vinstutdelning  i
skolor, vilket aviserats i propositionen. Enligt vad
som   redan  påvisats  av  Fristkommittén  (jfr  SOU
2001:12)  går  eventuellt  överskott  tillbaka  till
verksamheten.

Enligt  motion  2001/02:Ub291  (m) kommer inte ett
enda  barn  att  gå  ur skolan med bättre  kunskaper
genom att fristående skolor  förbjuds att göra vinst
(yrk.  1).  Motionären  menar att  varje  fristående
skola självständigt skall  kunna  besluta om vad ett
eventuellt överskott skall användas till (yrk. 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra  mot  att  det i
skollagen   tas  in  ett  bemyndigande  att  meddela
föreskrifter  om  skyldighet  för huvudmannen för en
fristående skola att lämna en ekonomisk  redovisning
över verksamheten.

Som regeringen framhåller i propositionen omfattas
fristående  skolor,  till  skillnad  från  kommunala
skolor,  inte av offentlighetsprincipen. Med  hänsyn
till att verksamheten  vid  fristående  skolor  helt
eller delvis finansieras med offentliga medel är det
rimligt  att allmänheten får möjlighet till insyn  i
hur de offentliga  medlen  används. Om en fristående
skola som får kommunala bidrag  lämnar  en ekonomisk
redovisning över sin verksamhet till Skolverket  och
till   den   kommun  där  skolan  är  belägen,  blir
redovisningen i och med inlämnandet allmän handling.
Den enskilde medborgaren kan vända sig till kommunen
eller  Skolverket   för   att   få   tillgång   till
informationen.
Utskottet förutsätter att Skolverket i sitt arbete
med  uppföljning,  utvärdering, kvalitetssäkring och
tillsyn  av såväl kommunala  som  fristående  skolor
lägger   vikt    vid    att   skolornas   ekonomiska
redovisningar blir jämförbara och kan sammanställas.
Enligt  utskottets mening  bör  riksdagen  således
anta  förslaget   till  ändring  av  15  kap.  11  §
skollagen   (1985:1100).   Motionerna   2001/02:Ub19
yrkande 5 och 2001/02:Ub17 yrkande 11 bör avslås med
hänvisning till vad utskottet anfört.
Utskottet  vill   fästa   uppmärksamheten  på  att
regeringen  i proposition 2001/02:80  Demokrati  för
det nya seklet föreslår en ytterligare ändring i den
här aktuella paragrafen, 15 kap. 11 § skollagen. Den
nu   föreslagna    lagbestämmelsen    om   ekonomisk
redovisning  tas  bort  och ersätts med en  utvidgad
lagregel om att regeringen  eller  den myndighet som
regeringen  bestämmer skall få meddela  föreskrifter
om skyldighet  för  huvudmannen  för  en  fristående
skola  att  lämna  sådan information om verksamheten
som gör det möjligt  för  allmänheten att få insyn i
denna. Detta motiveras med  att det är angeläget att
allmänhetens  rätt till insyn  i  fristående  skolor
inte   bara   omfattar    skolornas    ekonomi.    I
demokratipropositionen  föreslås  att ändringen i 15
kap. 11 § skollagen skall träda i kraft  den  1 juli
2002,  samma  datum som föreslås i propositionen  om
fristående skolor.  Konstitutionsutskottet,  som har
att   bereda  demokratipropositionen,  får  slutligt
samordna lagförslagen i denna del.
Som utskottet redovisat i avsnittet om huvudmannen
för skolan har regeringen nyligen beslutat tillkalla
en särskild  utredare  med uppdrag att utreda frågor
om   ett   nytt   slag   av  aktiebolag   för   icke
vinstutdelande    verksamhet     (dir.     2002:30).
Utgångspunkten för arbetet skall vara att åstadkomma
en  bolagsform  som  är  ägnad  för  verksamhet inom
barnomsorg, skola, sjukvård och äldrevård. Riksdagen
bör därmed avslå motionerna 2001/02:Ub19  yrkande 13
och 2001/02:Ub291 yrkandena 1 och 2.

Individuella program


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  motionsyrkanden om att
fristående skolor skall  ges rätt att anordna
individuella  program,  med  hänvisning  till
pågående utredning.
Jämför reservation 5 (m, kd, c, fp).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning i propositionen bör ett
ställningstagande i frågan  om  rätt  för fristående
gymnasieskolor  att  anordna  individuellt   program
göras först efter det att Gymnasiekommittén 2000 har
redovisat sitt arbete.

Motioner

Moderata samlingspartiet begär i motion 2001/02:Ub15
yrkande  12  ett  tillkännagivande om att fristående
gymnasieskolor  skall   få   möjlighet  att  erbjuda
undervisning  inom  ramen för individuellt  program.
Moderaterna anser att  det  inte finns anledning att
invänta resultaten av Gymnasiekommitténs  arbete. De
menar  att  ju  snabbare  fler  ungdomar  kan få  en
utbildning  som  är  anpassad efter deras behov  och
intressen, desto bättre.

Liknande synpunkter  framförs  av  Centerpartiet i
motion 2001/02:Ub16 yrkande 9.
I   motion  2001/02:Ub19  yrkande  11  förespråkar
Folkpartiet   att   fristående   skolor   skall  ges
möjlighet  att anordna alla de program som kommunala
skolor  kan  anordna,   inklusive  det  individuella
programmet.
Enligt Kristdemokraterna i motionerna 2001/02:Ub18
yrkande 9, 2001/02:
Ub547 yrkande 3 och 2001/02:Ub447  yrkande  22 drivs
många   fristående   skolor   med   alternativa  och
nyskapande pedagogiska metoder. Det gör skolorna väl
lämpade att ta emot elever som har svårt  att  klara
de  nationella  programmen.  Kristdemokraterna anser
att det förhållandet att individuella  program  inte
får  anordnas  vid en fristående skola är en orimlig
begränsning som bör tas bort.
I   motion   2001/02:Ub483    –    från   allmänna
motionstiden  –  lyfter Moderaterna bl.a.  fram  att
fristående skolor  skall  ges  möjlighet att erbjuda
utbildning inom ramen för individuellt program (yrk.
6).

Utskottets ställningstagande

Utskottet  noterar att Gymnasiekommittén  2000,  som
har i uppdrag  att  utreda och lämna förslag till en
framtida      utformning     av      gymnasieskolans
studievägsutbud  (dir.  2000:35), ser över bl.a. det
individuella  programmet och  dess  förutsättningar.
Utskottet gör samma  bedömning  som  regeringen  att
frågan  om  rätten för fristående gymnasieskolor att
anordna individuellt program bör beredas tillsammans
med   kommitténs   förslag   om   det   individuella
programmet.  Gymnasiekommittén  2000  skall redovisa
resultatet av sitt arbete i december 2002.

Motionsyrkandena avstyrks med det anförda.

Riksrekrytering till gymnasieskolan
m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om
riksrekrytering   till   gymnasieskolan   och
rätten att välja skola på  gymnasienivå,  med
hänvisning till pågående utredningsarbete.
Jämför  reservationerna 12 (m, kd, fp) och 13
(v).

Propositionen

Regeringen  redovisar  i propositionen sin bedömning
att resultatet av Gymnasiekommitténs 2000 arbete bör
avvaktas,  innan  frågan  om   riksrekrytering  till
gymnasieskolan prövas.

Likaså  bedömer regeringen att  bestämmelserna  om
inackorderingstillägg   för   elever   i  fristående
gymnasieskolor   inte   bör   ändras,  innan  nämnda
kommitté har redovisat sitt arbete.

Motioner

Frågor rörande riksrekrytering  till  gymnasieskolan
och rätten att välja skola på gymnasienivå behandlas
i flera motioner.

Moderata    samlingspartiet   framför   i   motion
2001/02:Ub15  yrkande   13   sin   uppfattning   att
elevernas rätt att välja en fristående gymnasieskola
skall  behållas,  oavsett  i  vilken  kommun  skolan
ligger. I stället för att inskränka valfriheten  med
hänvisning   till   vad  som  gäller  för  kommunala
gymnasieskolor bör politiken  gå i motsatt riktning,
dvs. möjligheter bör öppnas för  eleverna  att också
söka  gymnasieutbildning  i kommunala skolor utanför
hemkommunen.
I   motionerna  2001/02:Ub233   yrkande   23   och
2001/02:Ub483  yrkande  5 från allmänna motionstiden
understryker  Moderaterna  att  elevernas  rätt  att
välja gymnasieskola  måste  öka. Det är orimligt med
en  ordning  som  medför  att  tur   eller   elevens
bostadsadress   är   avgörande  för  antagning  till
gymnasieskolan, framhåller  de.  Regeringen  kan  ge
lokala  inriktningar rätt att vara riksrekryterande,
men det sker endast undantagsvis. I ett samhälle där
ökad rörlighet  och  utveckling  av utbildningsvägar
behövs, är detta uttryck för ett omodernt  och snävt
synsätt.
Även i motion 2001/02:Ub345 (m) yrkande 2 pläderas
för  riksintag  till  alla  gymnasieskolor. För  att
garantera elever möjlighet att  välja skola, oavsett
vem  som  är  huvudman  eller  var i kommunen  eller
landet  skolan  ligger, måste kostnaden  för  eleven
följa val av skola.
Enligt Kristdemokraterna  i  motion  2001/02:Ub447
yrkande  23  bör  elever  ges  valfrihet  att   söka
gymnasieprogram  eller  enskilda  kurser utanför sin
hemkommun,  även  om  liknande  utbildning  finns  i
hemkommunen.
Folkpartiet   föreslår   i   motion  2001/02:Ub221
yrkande 26 att riksdagen beslutar  om  sådan ändring
av skollagen att elevens hemkommun blir  skyldig att
betala  ersättning  för  elevs gymnasieutbildning  i
annan  kommun  också  om  utbildningen   erbjuds  av
hemkommunen.
Vänsterpartiet,     däremot,     vill    att    en
närhetsgaranti  inom  gymnasieskolan skall  införas,
enligt  motion  2001/02:A317   yrkande   16.  Därmed
förstås att kommunen skall garantera att alla elever
som söker till ett nationellt program erbjuds  plats
i närmaste gymnasieskola som har det programmet,  så
långt platserna räcker.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  vill  med  anledning av motionerna anföra
följande om rätten att välja skola på gymnasienivå.

Det finns inte någon  inskränkning  i  rätten  att
välja en fristående skola. Till sådana skolor gäller
riksrekrytering.  Om  en elev tas in till utbildning
vid  en  fristående  gymnasieskola   är  hemkommunen
alltid  skyldig  att  lämna  bidrag,  om  Skolverket
förklarat skolan bidragsberättigad.
Däremot  är  hemkommunen  inte  skyldig att betala
interkommunal  ersättning  för  en  elev   som  vill
genomgå  en  gymnasieutbildning  i  en annan kommuns
skola,  om  hemkommunen  kan  erbjuda samma  program
eller nationellt fastställda inriktning  och  eleven
inte  på  grund  av sina personliga förhållanden har
särskilda skäl att  få  gå  i  den andra kommunen (5
kap. 8 och 24 §§ skollagen). När  det  gäller val, i
hemkommunens  utbud,  mellan  olika skolor  som  har
samma program finns det inga centrala  bestämmelser.
I  sammanhanget  kan  nämnas  att  flera kommuner  i
Stockholmsregionen sedan några år låter  sina elever
söka  gymnasieutbildningar fritt och är beredda  att
betala den interkommunala ersättningen. Även i flera
andra regioner i landet pågår en liknande utveckling
(jfr SOU 2001:12 s. 102).
Inom  det  offentliga  skolväsendet förekommer det
även ett stort antal riksrekryterande utbildningar i
form  av specialutformade program  och  utbildningar
inom  nationellt  program  i  gymnasieskolan.  Dessa
utbildningar  regleras i 2 kap. gymnasieförordningen
(1992:394)  samt   i   bilagorna   2   och   3  till
förordningen.   Om   en  elev  blir  intagen  på  en
riksrekryterande utbildning,  skall  ersättning  för
kostnaderna   för   elevens   utbildning  utgå  från
hemkommunen.
Gymnasiekommittén  2000  skall  enligt  direktiven
utreda  det  långsiktiga  behovet  av  systemet  med
riksrekryterande utbildningar (dir. 2000:35). Vidare
skall kommittén utreda och  lämna förslag om hur den
interkommunala  ersättningen  skall   beräknas   för
riksrekryterande   utbildningar  samt  överväga  hur
strukturen  i  förslagen   kan  ge  incitament  till
samverkan mellan kommuner. I tilläggsdirektiv den 31
januari  2002 (dir. 2002:8) har  kommitténs  uppdrag
vidgats. Bland  annat skall kommittén enligt det nya
uppdraget utreda  behovet  av  utökad  möjlighet för
kommuner  att  samverka  om delar av utbildningar  i
gymnasieskolan. Tidpunkten  för  kommitténs slutliga
redovisning anges i tilläggsdirektiven  till  den 16
december 2002.
Utskottet  föreslår  att riksdagen avslår samtliga
motionsyrkanden   om   riksrekrytering   m.m.   till
gymnasieskolan med hänvisning  till  pågående arbete
inom Gymnasiekommittén 2000.

Lagförslaget i övrigt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör anta regeringens förslag  till
lag om ändring  i skollagen (1985:1100) i den
mån lagförslaget  inte omfattas av utskottets
behandling i det föregående.

I propositionen föreslås att ändringarna i skollagen
skall träda i kraft den
1 juli 2002. Bestämmelserna  om  beräkning av bidrag
och   om   avgifter  skall  dock  enligt   förslaget
tillämpas först  fr.o.m.  kalenderåret 2003. Förslag
lämnas  vidare  om vissa övergångsbestämmelser.  För
sådana skolor som  har  fått  beslut  om godkännande
eller  rätt till bidrag före den 1 juli  2002  skall
bestämmelserna  om  krav  på  lärare inte tillämpas,
dvs. ett återkallande skall inte  kunna  ske  på den
grunden att villkoret inte är uppfyllt.

U  t  s  k o t t e t  föreslår att riksdagen antar
regeringens    förslag   till   ikraftträdande   och
övergångsbestämmelser,    med   de   ändringar   som
föranleds  av  utskottets ställningstaganden  i  det
föregående. Riksdagen bör vidare anta lagförslaget i
övrigt  i  den  mån   det   inte  behandlats  i  det
föregående.

Rätten att välja skola m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
formerna för rätten  att  välja  skola och om
införandet  av  en  nationell  skolpeng   med
hänvisning till vad utskottet anfört.
Jämför  reservationerna  5 (m, kd, c, fp), 13
(v) och 2 (m).

Ett  flertal  motioner,  som huvudsakligen  väcktes  under  den
allmänna  motionstiden,  tar   upp  frågor  angående
rätten att välja skola.

Enligt   Moderata   samlingspartiet    i    motion
2001/02:Ub233  yrkande  9 skall elever och föräldrar
uppmuntras till ett aktivt val av skola. Det innebär
att de skall ges information om sina möjligheter och
om  de alternativ som finns  i  både  kommunala  och
fristående  skolor.  Insatser  för  att  främja  det
aktiva  valet  och  för  att  öka  samarbetet mellan
skolan och föräldrarna kan bidra till  att  ge  alla
barn bättre förutsättningar för goda studieresultat.
Moderaterna   understryker   i  motion  2001/02:Ub15
yrkande 2 att föräldrar och elever skall fritt kunna
välja bland såväl kommunala som  fristående  skolor.
Kraven  på  god kvalitet och de ekonomiska villkoren
för  skolorna   skall   vara  likvärdiga.  I  motion
2001/02:Ub345 (m) yrkande  1  förordas att begreppet
basplacering breddas till att avse  placering  i  en
skola inom kommunen, i stället för att styra till en
specifik skola. Därigenom måste alla elever göra ett
val, och olika skolor kommer att sätta kvaliteten än
mer   i   fokus  för  att  locka  elever.  I  motion
2001/02:Ub332  (m)  yrkande  7 framhåller motionären
barns och föräldrars rätt att  söka  sig  till  goda
skolor och välja bort de dåliga.
Centerpartiet   betonar   i  motion  2001/02:So501
yrkande 2 att det skall vara  en självklar rättighet
att kunna välja mellan såväl kommunens  olika skolor
som fristående skolor, i synnerhet när det  rör  sig
om den obligatoriska skolan.
Valfrihet inom skolan innebär enligt Folkpartiet i
motion  2001/02:So637 yrkande 3 dels att fler skolor
skapar en särskild profil, dels att det blir viktigt
för  alla   skolor   att  föräldrar  har  insyn  och
inflytande.
Vänsterpartiet anför i motion 2001/02:A317 yrkande
15 att det fria skolvalet  i  stora  stycken  är  en
chimär.  Huvudregeln  bör  vara att eleverna erbjuds
plats   i   grundskolan   enligt   närhetsprincipen.
Föräldrar  och  elever  bör  dock ges möjlighet  att
komma   in   med  alternativa  önskemål,   som   bör
tillgodoses så långt det är möjligt.
U  t  s  k  o  t   t   e  t   föreslår  avslag  på
motionsyrkandena om formerna  för  rätten  att välja
skola.
Enligt  utskottets  mening finns det en omfattande
valfrihet inom skolväsendet.  I fråga om grundskolan
föreskrivs i skollagen (1985:1100)  att kommunen vid
fördelningen  av  elever  på olika skolor  så  långt
möjligt skall beakta föräldrarnas  önskemål  om  att
deras  barn skall tas emot vid en viss skola (4 kap.
6 §). Detta  gäller  under  förutsättning  att  inte
andra  elevers  berättigade  krav  på placering i en
skola   nära   hemmet   åsidosätts  eller  betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår
för kommunen. En kommun skall  i sin grundskola även
ta  emot  en elev för vars grundutbildning  kommunen
inte är skyldig att svara, om eleven med hänsyn till
sina personliga  förhållanden har särskilda skäl att
få  gå i den kommunens  grundskola  (4  kap.  8  §).
Föräldrarna   kan  också  som  alternativ  till  den
kommunala skolan välja en fristående skola.
Frågan om rätten  att  välja skola på gymnasienivå
behandlas i avsnittet om riksrekrytering m.m.
Utskottet  vill i sammanhanget  hänvisa  till  att
Skollagskommittén  – som redovisats i det föregående
– behandlar frågan om  möjligheten  att överklaga en
skolas  beslut  om mottagande av en elev.  Kommittén
skall redovisa sitt  arbete  senast  den 16 december
2002.

Moderata    samlingspartiet    föreslår   i   motion
2001/02:N224  yrkande  8  att en nationell  skolpeng
införs.  En  skolpeng  garanterar  alla  elever  och
föräldrar valfrihet, oavsett i vilken kommun eller i
vilket bostadsområde de  bor.  Finansieringen av den
enskilde elevens utbildning blir likvärdig för alla,
vare  sig  eleven  väljer  en  kommunal   eller   en
fristående skola. Motsvarande förslag och synpunkter
läggs  fram  i motionerna 2001/02:N313 (m) yrkande 8
och 2001/02:Ub332 (m) yrkande 1.

I motion 2001/02:Ub289  (m)  yrkande 4 påtalas att
med nuvarande regler för finansiering  av fristående
skolor  blir de kommunala bidragen ofta föremål  för
förhandlingar.   Denna  irrationella  stödfördelning
borde ersättas med  en  nationell  skolpeng för alla
barn.    Enligt   motion   2001/02:Ub332   (m)    är
skillnaderna i elevkostnader mellan landets kommuner
ett   viktigt    skäl    för   staten   att   överta
finansieringen  av  skolan (yrk.  2).  En  nationell
skolpeng  garanterar  barnen  att  deras  skola  får
tillräckliga resurser för  att möta just deras behov
(yrk. 3). Motionären anser också  att skolpengen bör
kunna vara delbar mellan olika skolor,  även  mellan
en kommunal skola och en fristående (yrk. 6).
Moderaterna    framhåller    vidare    i    motion
2001/02:Sk288  yrkande  13  att  friskolereformen  i
kombination   med   en   nationell   skolpeng   ökar
möjligheterna  att  bevara  och  utveckla  skolor  i
lands-  och  glesbygd.  I  motion  2001/02:Ub327 (m)
yrkande  5  betonas  likaså  vikten av ett  statligt
garanterat   och   finansierat   skolval   för   att
säkerställa landsbygdsskolors överlevnad.
U t s k o t t e t  anser att riksdagen  bör  avslå
motionsyrkandena.
Riksdagen  har tidigare vid ett flertal tillfällen
avslagit   motionsyrkanden   från   Moderaterna   om
införande av  en  nationell  skolpeng (senast i bet.
2001/02:UbU1). Utskottet vidhåller  sin  uppfattning
att en schablonberäknad nationell skolpeng  inte ger
de grundläggande förutsättningarna för att kraven på
en  likvärdig  skola av hög kvalitet för alla elever
skall  kunna  uppfyllas.   Resurser   till   skolans
verksamhet  måste  fördelas  med  utgångspunkt  i de
behov  som  enskilda elever, olika grupper av elever
och skolor faktiskt har. Utskottet finner det därför
inte rimligt att införa en central resursfördelning.

Övriga frågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör   avslå   motionsyrkanden   om
införande     av    etableringsfrihet    inom
förskoleverksamheten,  fristående skolor inom
vuxenutbildningen,   profilering    m.m.   av
skolor,  elevantal  vid  start  av fristående
skola,  betygsregler  för fristående  skolor,
lagregler   till  skydd  för   personal   vid
fristående skolor samt rätten till skolskjuts
för elev i fristående skola.
Jämför reservationerna  5  (m, kd, c, fp), 12
(m, kd, fp), 2 (m), 7 (fp) och 14 (kd).

Etableringsfrihet      inom     förskoleverksamheten
efterfrågas i tre motioner.

Kristdemokraterna  –  i  motionerna  2001/02:Sf392
yrkande 23 och 2001/02:
Ub548 yrkande 3 – pekar på  att  det  är viktigt att
det  finns olika barnomsorgsformer, såsom  omsorg  i
hemmet, förskola, familjedaghem, föräldrakooperativ,
öppen  förskola  och  privata  alternativ.  Kommunen
måste  i dag ge sitt tillstånd för att en fristående
förskola skall få starta. Motionärerna anser att det
hämmar utvecklingen  mot en ökad mångfald. Riksdagen
bör begära att regeringen  lägger  fram förslag till
lagregler som medför etableringsfrihet.
Också  Centerpartiet  vill i motion  2001/02:Ub322
yrkande 1 införa frihet att  etablera  förskolor. En
mångfald  av  förskoleformer  – kommunala förskolor,
föräldrakooperativ,              personalkooperativ,
föreningsdrivna  förskolor  etc.  – innebär  att  de
olika  förskoleformerna kan stimulera  varandra  och
bidra     till     en     utveckling     av     hela
förskoleverksamheten.  Driften  av förskolan är inte
det viktiga utan det är den pedagogiska verksamheten
som är det centrala, menar motionärerna.
U   t  s  k  o  t  t  e  t   föreslår  avslag   på
motionsyrkandena.
Enligt  2  a kap. 13 § skollagen (1985:1100) krävs
tillstånd  av kommunen  för  att  en  enskild  eller
juridisk  person  skall  få  yrkesmässigt  driva  en
förskola eller  ett fritidshem. Utskottet anser inte
att  riksdagen  bör   begära  en  ändring  av  denna
bestämmelse.
I sammanhanget kan nämnas  att  i  en OECD-rapport
hösten  1999  (Early  Childhood Education  and  Care
Policy in Sweden) framhåller  experterna  mångfalden
och flexibiliteten i det svenska systemet.

Frågor     rörande     fristående     skolor    inom
vuxenutbildningen  tas  upp  av Kristdemokraterna  i
motionerna  2001/02:Ub18 yrkande  10,  2001/02:Ub547
yrkande 4 och  2001/02:Ub549 yrkande 5. Motionärerna
anmärker att en  enskild  utbildningsanordnare i dag
kan bedriva vuxenutbildning, men inte utfärda betyg.
De vill öppna möjligheten för fristående skolor även
inom vuxenutbildningen.

Med samma hänvisning till att en enskild anordnare
av vuxenutbildning inte har  rätt att utfärda betyg,
förespråkar   Folkpartiet  i  motion   2001/02:Ub221
yrkande  23 att  fristående  vuxenutbildningsenheter
skall få etableras.
Även i motion  2001/02:Ub285  (m) yrkande 1 begärs
att  det  skall  bli  möjligt  att driva  fristående
skolor  för  vuxenutbildning  med rätt  att  utfärda
betyg. Enligt yrkande 2 i motionen  bör  vuxenelever
ges  rätt att välja utbildningsanordnare inom  eller
utom den egna kommunen.
U t  s  k  o  t  t e t  erinrar om att motsvarande
motionsyrkanden avslogs  av  riksdagen  våren 2001 i
samband  med  behandlingen  av propositionen  Vuxnas
lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen  (bet.
2000/01:UbU15).   Utskottet   anförde   då  att  den
parallell  som  motionärerna  drog till reglerna  om
fristående  skolor på grundskole-  och  gymnasienivå
inte var relevant.  Kommunerna har skyldighet att se
till att alla barn bereds  plats  i  grundskolan och
att   alla   ungdomar   erbjuds  gymnasieutbildning.
Fristående  skolor,  som  av  Skolverket  förklarats
bidragsberättigade, har rätt  till kommunala bidrag.
När det gäller vuxenutbildningen  finns  det  varken
någon  motsvarighet  till  skolplikten  eller  någon
skyldighet   för   kommunerna   att   erbjuda   alla
medborgare  utbildning  av  visst slag eller på viss
nivå   (utöver   skyldigheten   när    det    gäller
grundläggande vuxenutbildning).
Utskottet  ansåg  att  det  mönster som utvecklats
under den period som Kunskapslyftet  pågått  är värt
att  behålla  och  utveckla  vidare.  Kommunerna har
ansvaret;  de  skall  i  sin  planering  utgå   från
individernas   behov   och   önskemål   och  anordna
utbildning i egen regi eller anlita andra anordnare,
alltefter  vad som bäst tjänar de utbildningssökande
personerna.
Med  samma   motivering  avstyrker  utskottet  här
aktuella motionsyrkanden  om  fristående  skolor för
vuxna.

Ett  stort  antal  motionsyrkanden  avser frågor  om
profilering m.m. av skolor.

Moderata   samlingspartiet   pläderar   i   motion
2001/02:Ub233  yrkande 10 för att alla skolor  skall
bli  fria,  i  meningen  självständiga  skolor,  som
främst får mandat  från elever och föräldrar för sin
verksamhet.   De  bästa   erfarenheterna   från   de
fristående skolorna  skall  kunna  förverkligas  vid
alla skolor.
Enligt  motion  2001/02:Ub289  (m)  yrkande  1  är
fristående skolor en motor för skolans förnyelse och
visar konkret hur nya idéer fungerar i verkligheten.
På   sikt   bör   all   skolverksamhet  bedrivas  av
fristående  skolor  eller  självstyrande   kommunala
skolor, menar motionären.
I  motion  2001/02:Ub327 (m) hävdas att ju bredare
skolans  utbud   blir   genom  individuella  skolors
profilering, desto fler barn och ungdomar kommer att
finna sig till rätta och göra väl ifrån sig i skolan
(yrk. 1). Motionären påpekar  vidare  att  om  varje
skola finner sitt område att bli särskilt duktig på,
kommer kvaliteten i det samlade skolsystemet att öka
(yrk.  2).  Skolors profilering kan också utgöra ett
incitament för  lärare  att  vidareutbilda sig (yrk.
3).  Skolplacering av barn skall  enligt  motionären
lika naturligt  kunna  ske  efter  vilken pedagogisk
inriktning som ligger nära barnen som  efter skolans
geografiska närhet (yrk. 4).
Folkpartiet lyfter fram skolans roll i arbetet för
att  bryta segregationen. I motionerna 2001/02:Ub222
yrkande 15, 2001/02:Sf400 yrkande 10, 2001/02:
So637   yrkande   20  och  2001/02:Bo323  yrkande  6
föreslår   Folkpartiet    att    det    i    utsatta
bostadsområden  skall  startas  skolor  som  får  en
särskild  profil och särskilda resurser och som  kan
locka   till    sig    elever    även   från   andra
bostadsområden, s.k. magnetskolor.
Också  i  motion  2001/02:Ub332  (m)   yrkande   4
framhålls  att en framgångsrik profilering kan locka
elever till  skolor  i  socialt utsatta miljöer. Det
fria  skolvalet har härvid  betydelse.  I  motionens
yrkande  5  uttrycker  motionären  uppfattningen att
segregationsproblemen   i   den   kommunala   skolan
knappast är skapade av för mycket valfrihet, utan av
för liten.
U  t  s k o t t e t  anser att dagens  regelsystem
ger  stort   utrymme   för  profilering  av  skolor.
Besluten   i   hithörande  frågor   fattas   lokalt.
Riksdagen  bör  enligt   utskottets   mening   avslå
motionsyrkandena.

Kristdemokraterna     efterfrågar    i    motionerna
2001/02:Ub18 yrkande 2,  2001/02:Ub547 yrkande 2 och
2001/02:N265 yrkande 14 en  möjlighet  till särskild
dispens  i  glesbygdsområden  från kravet på  lägsta
elevantal  vid start av fristående  skola,  för  att
rädda byskolan  från att stängas på grund av vikande
elevunderlag.

U t s k o t t e t  erinrar om att Skolverket redan
enligt gällande regler har möjlighet att ge dispens.
Som en av förutsättningarna  för  att  en fristående
skola  skall  godkännas gäller enligt skollagen  att
skolan  har minst  20  elever,  om  det  inte  finns
särskilda skäl för ett lägre elevantal (9 kap. 2 §).
Av förarbetena  till  nämnda lagbestämmelse (prop.
1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4,  rskr.  14)  framgår
att  kravet  på  minst  20  elever  gäller vid fullt
utbyggd verksamhet enligt ansökan om godkännande. En
fristående   skola   som   begär   godkännande   för
exempelvis år 1–6 kan alltså bygga upp  verksamheten
successivt  och  börja  med färre elever. Skolverket
skall kunna medge undantag  från  kravet på minst 20
elever,  t.ex. för att i lägre årskurser  möjliggöra
skolgång inom  rimligt  avstånd från elevernas hem i
glesbygd eller därför att en nystartad skola behöver
en viss tid för uppbyggnad.
Med     det     anförda    avstyrker     utskottet
motionsyrkandena.

Centerpartiet understryker  i  motion  2001/02:Ub322
yrkande  6  att  reglerna för betyg skall vara  lika
oavsett skolhuvudman,  dvs. samma betygsregler skall
gälla  för  fristående  skolor   som  för  kommunala
skolor.

U   t  s  k  o  t  t  e  t   föreslår  avslag   på
motionsyrkandet.
Enligt  1  a  kap. 7 § förordningen (1996:1206) om
fristående skolor  –  i  dess  lydelse fr.o.m. den 1
januari 2001 – är en fristående  skola  som har fått
medgivande  av  Skolverket att anordna prövning  och
utfärda betyg skyldig  att tillämpa bestämmelserna i
7 kap. grundskoleförordningen (1994:1194) respektive
7 kap. särskoleförordningen (1995:206) om betyg m.m.

I  motion  2001/02:Ub368  (s)   betonas  behovet  av
lagregler  till  skydd för personal  vid  fristående
skolor, motsvarande  lex  Maria  och  lex Sarah inom
vården  och  omsorgen. Enligt motionären  kan  också
anställda vid  fristående skolor riskera att förlora
sina arbeten om  de avslöjar missförhållanden på den
skola där de arbetar.

U t s k o t t e  t   hänvisar  till  att frågan om
yttrande-   och   meddelarfrihet  för  anställda   i
verksamheter med anknytning  till  det  allmänna har
utretts  av en särskild utredare. Denne avlämnade  i
februari   2001   promemorian   Yttrandefrihet   för
privatanställda  (Ds  2001:9),  vari  läggs fram ett
förslag  till  lag  om  skydd  för  privatanställdas
yttrandefrihet.   Enligt   lagförslaget   skall   en
arbetsgivare inte få ingripa mot en arbetstagare för
att   han   eller   hon  har  utnyttjat  tryck-  och
yttrandefriheten i fråga om åsikter och upplysningar
om  bl.a.  förskoleverksamhet,  skolbarnsomsorg  och
utbildning för barn och ungdom som avses i skollagen
(1985:1100).    Arbetsgivaren    får   inte   heller
efterforska  vem  som  har  utnyttjat   tryck-   och
yttrandefriheten.
Förslaget  har  remissbehandlats  och övervägs för
närvarande inom Justitiedepartementet.
Utskottet  anser  att  det  finns ett demokratiskt
värde i att förhållanden vid offentligt finansierade
verksamheter kan diskuteras öppet.  Utskottet  utgår
från  att  regeringen  inom  kort återkommer med ett
förslag  till  lag  om  skydd  för  privatanställdas
yttrandefrihet som omfattar fristående  skolor.  För
detta  talar också angelägenheten av att lika regler
om  skydd   för   yttrandefrihet   skall  gälla  för
offentligt och privat anställda inom skolväsendet.
Med  hänvisning  till det anförda anser  utskottet
att det inte behövs  något  särskilt  uttalande från
riksdagen  med anledning av motionen. Riksdagen  bör
avslå densamma.

Enligt  motion   2001/02:Ub413  (kd)  bör  riksdagen
begära  att  regeringen   lägger  fram  förslag  som
innebär att särskolebarn som  väljer  en  fristående
särskola  skall  få  behålla rätten till skolskjuts.
Motionären menar att det kan sättas i fråga huruvida
det finns en reell valfrihet,  om  valet av en annan
skola    än    den   kommunala   innebär   betydande
skolskjutskostnader för den enskilde.

U  t  s  k  o  t  t   e   t   föreslår  avslag  på
motionsyrkandet.
Enligt   4  kap.  7  §  skollagen   har   kommunen
skyldighet att  sörja för att skolskjuts anordnas åt
elever i grundskolan  om  det behövs med hänsyn till
färdvägens        längd,        trafikförhållandena,
funktionshinder  hos  en  elev  eller   någon  annan
särskild  omständighet.  Skyldigheten omfattar  dock
inte elever som väljer en  annan  kommunal  skola än
den  som  kommunen annars skulle ha placerat dem  i.
Motsvarande   gäller   även,   enligt  6  kap.  6  §
skollagen, vid val av en annan särskola  än  den som
kommunen  annars  skulle  ha  placerat  eleven i, om
något  önskemål  om  en viss skola inte framställts.
Kommunen  har heller ingen  skyldighet  att  anordna
skolskjuts  för  elever  som  väljer  en  fristående
skola.
Utskottet  har  tidigare behandlat motionsyrkanden
liknande  det  nu aktuella,  senast  vid  föregående
riksmöte  (bet.  2000/01:UbU9).   Enligt   utskottet
skulle  det  föra  mycket  långt  och  kunna  åsamka
kommunerna  stora  kostnader,  om  skyldigheten  att
sörja  för skolskjuts utvidgades till att gälla även
elever som  väljer  annan  skola än den som kommunen
annars skulle ha anvisat. Ingenting  hindrar dock en
kommun från att åta sig att stå för skolskjuts  till
en  elev  i  en fristående skola, om kommunen finner
det skäligt t.ex.  därför att den närmaste kommunala
skolan är så belägen  att  eleven,  om han eller hon
hade  gått  där,  skulle  ha  varit berättigad  till
skolskjuts.   Detta   är   fortfarande    utskottets
uppfattning.
Reservationer


Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
eller  vilka  punkter  i  utskottets   förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.

1. Avslag på propositionen, m.m.
(punkterna 1 och 6) – m, kd


av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson  (kd),  Per
Bill   (m),   Erling  Wälivaara  (kd),  Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under  punkterna 1
och 6 borde ha följande lydelse:

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår proposition 2001/02:35. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub12,
2001/02:Ub13, 2001/02:Ub14, 2001/02:Ub15  yrkande
1 och 2001/02:Ub18 yrkande 1.

6. Krav på behörighet för lärare

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser  2 b
kap.  7  §  andra stycket 2 och 9 kap. 2 § första
stycket 6, 8  §  första  stycket  4, 8 b § första
stycket  4  och  16  b  §  samt tillkännager  för
regeringen  som  sin mening vad  som  framförs  i
reservation 1. Därmed  bifaller  riksdagen motion
2001/02:Ub15 yrkande 5 och bifaller delvis motion
2001/02:Ub289 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringens  förhållningssätt gentemot  verksamheten
med fristående  skolor  är tvehågsen på gränsen till
negativ.   Fristående   skolor    förefaller    vara
acceptabla så länge de är få. Den proposition som nu
behandlas  genomsyras av en strävan att begränsa och
förhindra en  utveckling  av mångfald och alternativ
inom  skolväsendet.  Vi föreslår  därför  avslag  på
propositionen  i  dess  helhet.  Enligt  vår  mening
innebär en skola för alla att det finns många skolor
som kan möta elevers olika  behov  och intressen. En
utveckling i denna riktning kan bara  åstadkommas om
man inför de fristående skolornas utveckling och den
allmänna  skolans  kvalitetsproblem  förhåller   sig
tvärtemot  vad regeringen gör i dag. Vi menar att de
fristående skolornas dynamik måste spridas till hela
skolväsendet.   Det  finns  ett  stort  och  växande
intresse för fristående skolor. Vi anser att man bör
ta vara på det engagemang  som  föräldrar och elever
visar  när  de  aktivt  väljer något  annat  än  det
offentliga systemet. Tillkomsten  av alternativ till
den kommunala skolan bör stimuleras.

Riksdagen    bör    således    avslå   proposition
2001/02:35.  Därmed  bifaller  riksdagen  motionerna
2001/02:Ub12, 2001/02:Ub13, 2001/02:Ub14, 2001/02:
Ub15 yrkande 1 och 2001/02:Ub18 yrkande 1.

Eleverna har rätt till undervisning av god kvalitet.
Vi delar regeringens uppfattning att bestämmelser om
behörighet för lärare och anställningsvillkor  skall
vara sådana att undervisningen bedrivs av lärare med
ämneskunskap  och pedagogisk kompetens. Vi vill dock
framhålla att undantag måste kunna göras om personer
med sådana kvalifikationer  inte  finns  att  tillgå
eller  om  det finns andra särskilda skäl med hänsyn
till eleverna  och  undervisningens kvalitet. Det är
exempelvis  orimligt  att  skolor  med  en  särskild
pedagogisk  inriktning  inte  skall  kunna  anställa
några lärare med den specifika  kompetensen beroende
på    att    inriktningen    saknas   vid   allmänna
lärarutbildningar.  Vi  menar  att   bedömningen  av
lärarkompetensen vid en skola skall gälla  helheten.
Detta  bör riksdagen tillkännage för regeringen  som
sin mening.

Vi anser alltså att riksdagen bör anta regeringens
förslag  till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 2 b kap. 7 § andra stycket 2 och
9 kap. 2 § första stycket 6, 8 § första stycket 4, 8
b § första stycket 4 och
16  b § samt  tillkännage  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub15 yrkande 5 och
bifaller delvis motion 2001/02:Ub289 yrkande 2.

2. Frivilliga avgifter och
föräldrainsatser i skolan, m.m.
(punkterna 3, 8, 11, 25, 30 och 33)
– m


av  Beatrice  Ask  (m), Per Bill  (m),  Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under punkterna 3,
8, 11, 25, 30 och 33 borde ha följande lydelse:

3. Frivilliga avgifter och föräldrainsatser
i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub15 yrkande 3.

8. Undervisning på entreprenad

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  2.  Därmed
bifaller    riksdagen   motionerna   2001/02:Ub15
yrkande 6 och 2001/02:Ub483 yrkande 9.

11. Huvudmannens juridiska status

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  2.  Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub511 yrkande
1.

25. Överskott i fristående skolas
verksamhet

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  2.  Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub291 yrkande
2, bifaller delvis motion 2001/02:Ub19 yrkande 13
samt avslår motion 2001/02:Ub291 yrkande 1.

30. Införandet av en nationell skolpeng

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  2.  Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub289
yrkande 4, 2001/02:Ub327 yrkande 5, 2001/02:Ub332
yrkandena   1–3,   2001/02:Sk288   yrkande    13,
2001/02:N224 yrkande 8 och 2001/02:N313 yrkande 8
samt avslår motion 2001/02:Ub332 yrkande 6.

33. Profilering m.m. av skolor

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  2.  Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub233
yrkande     10,    2001/02:Ub289    yrkande    1,
2001/02:Ub327  yrkandena  1–3  och  2001/02:Ub332
yrkande  4  samt  avslår motionerna 2001/02:Ub222
yrkande    15,    2001/02:Ub327     yrkande    4,
2001/02:Ub332  yrkande  5, 2001/02:Sf400  yrkande
10, 2001/02:So637 yrkande  20  och 2001/02: Bo323
yrkande 6.

Ställningstagande

Regeringen  anser  att Skolverket i sin  tillsyn  av
fristående skolor skall vara uppmärksamt på avgifter
som,  trots  att  de  framstår   som  frivilliga,  i
praktiken  är  att  betrakta  som obligatoriska.  Vi
menar  att  samma  uppmärksamhet  när   det   gäller
frivilliga  avgifter  också  måste  gälla  kommunala
skolor  och den flora av aktiviteter som förutsätter
ekonomiskt  bidrag eller krav på föräldrainsatser av
andra  slag.  Riktlinjer   eller   anvisningar  inom
området  bör  vara  desamma  oavsett  om  skolan  är
kommunal  eller fristående. Detta bör riksdagen  med
bifall   till    motionsyrkandet   tillkännage   för
regeringen som sin mening.

Den snabba kunskapsutvecklingen  och komplexiteten i
skolans   uppdrag  innebär  ökade  svårigheter   att
tillgodose kraven på ämneskompetens enbart bland dem
som genomgått lärarutbildning. Vi menar att reglerna
för såväl kommunala  som  fristående skolor måste ge
skolorna  ökade  möjligheter  att  använda  specifik
kompetens,   exempelvis    genom   undervisning   på
entreprenad.   Vi   föreslår   att   riksdagen   hos
regeringen  begär  en  särskild  översyn  vad  avser
fristående    skolors    möjligheter    att     köpa
utbildningstjänster. Detta bör riksdagen tillkännage
för  regeringen  som  sin  mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub15 yrkande  6 och 2001/02:Ub483
yrkande 9.

Mot  bakgrund  av  de  diskussioner  som   förts  om
fristående  skolor som drivs i aktiebolagsform  vill
vi  framhålla   vår   uppfattning  att  huvudmannens
juridiska  status  inte  heller  i  framtiden  skall
påverka möjligheten att få  godkännande  av och rätt
till  bidrag  för  fristående  skolor. Vi anser  att
skolkoncerner  med  stora resurser  kan  bidra  till
skolväsendets utveckling i långt större utsträckning
än vad hårt hållna kommunala  skolor  oftast klarar.
Utvecklingsarbete kan självfallet ske på olika sätt,
men metoder som kräver stora ekonomiska resurser kan
mer    sällan   tas   fram   inom   det   offentliga
skolväsendet.  Vad  vi  här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionsyrkandet.

Regeringen  vill  införa  en   ny   bolagsform   för
fristående     skolor,     nämligen    bolag    utan
vinstintresse. Vi hävdar att  en  fristående skola i
sin   ekonomiska   verksamhet   måste  uppnå   minst
nollresultat, och gärna vinst, för att säkra skolans
fortlevnad.    Varje    fristående    skola    måste
självständigt  kunna  besluta om vad ett  eventuellt
överskott i verksamheten  skall användas till. Detta
bör  riksdagen tillkännage för  regeringen  som  sin
mening.    Därmed    bifaller    riksdagen    motion
2001/02:Ub291  yrkande  2,  bifaller  delvis  motion
2001/02:Ub19   yrkande   13   samt   avslår   motion
2001/02:Ub291 yrkande 1.

Utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan är  en
nationell  angelägenhet. Vi vill införa ett statligt
stöd riktat  direkt  till  skolorna  –  en nationell
skolpeng – för att alla skolor skall få resurser  på
en  nationellt  jämförbar  nivå. Ett fast belopp per
elev skall utbetalas direkt  till  skolorna  utifrån
antalet   inskrivna   elever.   En  sådan  nationell
skolpeng  bidrar  till  att  ge  skolorna   –  såväl
kommunala som fristående – ökad självständighet  och
frihet  att  förfoga  över de ekonomiska medlen. Den
ökar möjligheterna att  bevara och utveckla skolor i
lands- och glesbygd. Skolpengen  tjänar  också  till
att  garantera  valfrihet  för  eleverna,  oavsett i
vilken  kommun  eller  i vilket bostadsområde eleven
bor.  Vi  vill  betona  att   en  mer  generaliserad
fördelning  av  skolresurserna  inte  utesluter  att
hänsyn tas till särskilda behov.

Vad  vi  här har anfört bör riksdagen  tillkännage
för  regeringen  som  sin  mening.  Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:Ub289   yrkande  4,
2001/02:Ub327  yrkande  5,  2001/02:Ub332  yrkandena
1–3, 2001/02:Sk288 yrkande 13, 2001/02:N224  yrkande
8  och  2001/02:N313  yrkande  8  samt avslår motion
2001/02:Ub332 yrkande 6.

Vi   föreslår   en   genomgripande  frigörelse   och
förnyelse   av   den  svenska   skolan.   De   bästa
erfarenheterna från  de  fristående  skolorna  skall
kunna  förverkligas  vid alla skolor, när det gäller
profilering  m.m. Alla  skolor  skall  bli  fria,  i
meningen självständiga skolor, som främst får mandat
från elever och  föräldrar  för  sin  verksamhet. Ju
bredare  skolans  utbud blir genom enskilda  skolors
profilering, desto fler barn och ungdomar kommer att
finna  sig till rätta  och  göra  väl  ifrån  sig  i
skolan. Kvaliteten i det samlade skolsystemet kommer
därmed att  öka.  En  framgångsrik  profilering  kan
locka  elever till skolor i socialt utsatta områden.
Skolors  profilering kan också utgöra ett incitament
för lärare att utbilda sig.

Vad vi här  har  anfört  bör riksdagen tillkännage
för  regeringen  som  sin  mening.  Därmed  bifaller
riksdagen  motionerna  2001/02:Ub233   yrkande   10,
2001/02:Ub289 yrkande 1, 2001/02:Ub327 yrkandena 1–3
och 2001/02:
Ub332 yrkande 4 samt avslår motionerna 2001/02:Ub222
yrkande  15,  2001/02:Ub327 yrkande 4, 2001/02:Ub332
yrkande 5, 2001/02:Sf400  yrkande  10, 2001/02:So637
yrkande 20 och 2001/02: Bo323 yrkande 6.

3. Förbud mot avgifter i samband med
ansökan (punkt 4) – m, kd, c


av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson  (kd),  Per
Bill   (m),   Erling  Wälivaara  (kd),  Catharina
Elmsäter-Svärd  (m), Sofia Jonsson (c) och Anders
Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  till  beslut under
punkt 4 borde ha följande lydelse:

4. Förbud mot avgifter i samband med
ansökan

Riksdagen avslår regeringens förslag  till  lag
om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 2
b  kap.  10 d § samt 9 kap. 7 § andra stycket och
10  §  tredje   stycket   samt  tillkännager  för
regeringen  som  sin mening vad  som  framförs  i
reservation   3.   Därmed    bifaller   riksdagen
motionerna    2001/02:Ub16    yrkande    1    och
2001/02:Ub18   yrkande   3   och  avslår   motion
2001/02:Ub17 yrkande 1.

Ställningstagande

När det gäller avgifter i samband med ansökan kan de
vara olika till sin karaktär. Vi  anser  självfallet
att sådana avgifter som kan förhindra att fristående
skolor  anses  vara  öppna  för  alla inte skall  få
förekomma.  Dock  bör enligt vår mening  anmälnings-
och  köavgifter  som   enbart   handlar  om  direkta
administrationskostnader   vara   möjliga   för   en
fristående  skola  att  ta  ut,  om  den   kommunala
ersättningen inte inkluderar detta. Vi föreslår  att
riksdagen  avslår regeringens förslag till ändringar
i skollagen  vad avser förbud mot avgifter i samband
med ansökan om  plats  i  utbildning  vid fristående
skola och tillkännager för regeringen som sin mening
vad  vi  här  har anfört. Därmed bifaller  riksdagen
motionerna 2001/02:Ub16  yrkande  1 och 2001/02:Ub18
yrkande 3 och avslår motion 2001/02:Ub17 yrkande 1.


4. Förbud mot avgifter i samband med
ansökan (punkt 4) – fp, mp


av Gunnar Goude (mp) och Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 4 borde
ha följande lydelse:

4. Förbud mot avgifter i samband med
ansökan

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt  avser 2 b
kap. 10 d § samt 9 kap. 7 § andra stycket  och 10
§ tredje stycket samt tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i reservation  4.
Därmed  bifaller  riksdagen  motion  2001/02:Ub17
yrkande  1  och  avslår  motionerna  2001/02:Ub16
yrkande 1 och 2001/02:Ub18 yrkande 3.

Ställningstagande

Enligt gällande bestämmelser skall varje  fristående
skola  få bidrag från kommunen efter sina åtaganden.
Detta måste  enligt vår mening naturligtvis innebära
att den skola  som  åtar sig att hantera antagningen
till skolan, inklusive  hantering av kö, information
till föräldrar etc., också  skall  få ersättning för
detta  arbete  från kommunen. Regeringen  bör  följa
frågan och återkomma till riksdagen med förslag till
lagändring om inte  fristående skolor skulle få sina
administrativa kostnader  i  samband  med ansökan om
plats i utbildningen vid skolan täckta.

Under   angivna  förutsättningar  tillstyrker   vi
förslaget att  en  fristående skola inte skall få ta
ut  avgifter  i  samband  med  ansökan  om  plats  i
utbildningen vid skolan.  Riksdagen bör således anta
regeringens förslag till lag  om ändring i skollagen
såvitt avser 2 b kap. 10 d § samt  9  kap. 7 § andra
stycket och 10 § tredje stycket samt tillkännage för
regeringen  som  sin mening vad vi framfört.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub17 yrkande 1 och
avslår  motionerna   2001/02:Ub16   yrkande   1  och
2001/02:Ub18 yrkande 3.

5. Resurser för elever i behov av
särskilt stöd, m.m. (punkterna 5,
17, 19, 26, 29 och 31) – m, kd, c,
fp


av  Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd),  Per
Bill   (m),   Erling  Wälivaara  (kd),  Catharina
Elmsäter-Svärd   (m),   Sofia  Jonsson  (c),  Ulf
Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under  punkterna 5,
17, 19, 26, 29 och 31 borde ha följande lydelse:

5. Resurser för elever i behov av särskilt
stöd

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller   riksdagen    motionerna   2001/02:Ub15
yrkande 4, 2001/02:Ub16 yrkande  3,  2001/02:Ub18
yrkande 5 och 2001/02:Ub289 yrkande 3 samt avslår
motion 2001/02:Ub406.

17. Bidragsprinciper för fristående
gymnasieskolor

Riksdagen avslår regeringens förslag  till  lag
om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9
kap.  8  §  fjärde  stycket  och  8  a  §. Därmed
bifaller    riksdagen   motionerna   2001/02:Ub15
yrkande 10, 2001/02:Ub16  yrkande 6, 2001/02:Ub18
yrkande 7 och 2001/02:Ub19  yrkande 8, samtliga i
denna  del,  samt avslår motionerna  2001/02:Ub17
yrkande 8 i denna  del  och 2001/02:Ub447 yrkande
21.

19. Kompensation för momskostnader

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  5.  Därmed
bifaller    riksdagen   motionerna   2001/02:Ub18
yrkande 4, 2001/02:Ub289 yrkande 5, 2001/02:Ub547
yrkande 1 och 2001/02:Sk426.

26. Individuella program i fristående
gymnasieskola

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  5.  Därmed
bifaller    riksdagen   motionerna   2001/02:Ub15
yrkande 12, 2001/02:Ub16  yrkande 9, 2001/02:Ub18
yrkande    9,    2001/02:   Ub19   yrkande    11,
2001/02:Ub447 yrkande 22, 2001/02:Ub483 yrkande 6
och 2001/02:Ub547 yrkande 3.

29. Rätten att välja skola

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  5.  Därmed
bifaller    riksdagen   motionerna   2001/02:Ub15
yrkande 2, 2001/02:Ub233 yrkande 9, 2001/02:Ub345
yrkande 1, 2001/02:
So501 yrkande  2 och 2001/02:So637 yrkande 3 samt
avslår motionerna  2001/02:Ub332  yrkande  7  och
2001/02:A317 yrkande 15.

31. Etableringsfrihet inom
förskoleverksamheten

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  5.  Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub322
yrkande    1,   2001/02:Ub548   yrkande   3   och
2001/02:Sf392 yrkande 23.

Ställningstagande

Vi  anser  att fristående  skolor  liksom  kommunala
skolor skall vara skyldiga att erbjuda utbildning på
lika villkor  för  alla  elever, även för elever som
kräver   extra  ekonomiska  resurser   såsom   t.ex.
funktionshindrade  barn.  Det  är  dock  viktigt att
framhålla  att  fristående  skolor  då  också  måste
tillförsäkras   resurser   för  elever  i  behov  av
särskilt stöd på samma villkor som kommunala skolor.
Enligt vår mening finns det  behov  av ett regelverk
eller  riktlinjer  för  bedömning av vilken  typ  av
stödbehov  som skall tilldelas  särskilda  resurser.
Därigenom  underlättas   prövningen   av  frågan  om
ersättning.

Vad  vi  här  har anfört bör riksdagen tillkännage
för  regeringen  som  sin  mening.  Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:Ub15   yrkande   4,
2001/02:Ub16  yrkande  3, 2001/02:Ub18 yrkande 5 och
2001/02:Ub289   yrkande   3   samt   avslår   motion
2001/02:Ub406.

Vi  vill  att riksdagen avslår  förslaget  till  nya
bidragsprinciper  för fristående gymnasieskolor. Den
bidragsmodell,   liknande    den    för   fristående
grundskolor,  som  regeringen  nu  förordar  innebär
stora  problem.  I  jämförelse  med  grundskolan  är
gymnasieskolans   kostnader  mer  komplicerade   att
beräkna  beroende  på  programmens  olika  karaktär.
Eftersom fristående  gymnasieskolor  ofta rekryterar
elever  från  många  olika kommuner är det  dessutom
administrativt   krävande    att    arbeta    enligt
regeringens  förslag. Med de små marginaler och  den
begränsade    administrativa     kapacitet    mindre
skolenheter  har är förslaget orimligt.  Enligt  vår
mening  bör  ändrade   principer   för  att  beräkna
ersättningen grundas på en analys av  hur kommunerna
redovisar  sina  kostnader  för skolan. Vi  förordar
därför att den nuvarande riksprislistan  för  bidrag
till fristående gymnasieskolor behålls.

Riksdagen  bör  således  avslå regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen  (1985:1100)  såvitt
avser  9  kap.  8 § fjärde stycket och 8 a §. Därmed
bifaller riksdagen  motionerna  2001/02:Ub15 yrkande
10, 2001/02:Ub16 yrkande 6, 2001/02:Ub18  yrkande  7
och  2001/02:Ub19  yrkande  8, samtliga i denna del,
samt  avslår  motionerna 2001/02:Ub17  yrkande  8  i
denna del och 2001/02:Ub447 yrkande 21.

En fristående skola  har  till följd av skillnaden i
huvudmannaskap    högre   kostnader    vad    gäller
mervärdesskatt (moms)  än vad en kommunal skola har.
Särskilt för fristående gymnasieskolor med praktiska
utbildningar,  som  kräver   omfattande   inköp   av
materiel,  är momsreglerna ett stort problem. Enligt
vår   mening   är   det   viktigt   att   likvärdiga
förutsättningar   i   skattehänseende   skapas   för
offentliga  och  fristående  skolor. Vi anser därför
att det bör föreskrivas en skyldighet  för  kommunen
att  till  en  fristående skola utge ersättning  som
fullt   ut   kompenserar    för    sådan    ingående
mervärdesskatt  som  skolan saknar avdragsrätt  för.
Detta bör riksdagen tillkännage  för  regeringen som
sin    mening    och   därmed   bifalla   motionerna
2001/02:Ub18 yrkande  4,  2001/02:Ub289  yrkande  5,
2001/02:Ub547 yrkande 1 och 2001/02:Sk426.

Vi  förordar  att  fristående gymnasieskolor snarast
skall få möjlighet att  erbjuda  undervisning   inom
ramen  för  individuellt program. Många skolor drivs
med alternativa  och  nyskapande pedagogiska metoder
som gör skolorna väl lämpade  att ta emot elever som
har  svårt  att klara de nationella  programmen.  Vi
menar  att ju  snabbare  fler  ungdomar  kan  få  en
utbildning  som  är  anpassad  efter deras behov och
intressen, desto bättre. Vad vi  här  har anfört bör
riksdagen med bifall till motionsyrkandena  i frågan
tillkännage för regeringen som sin mening.

Vi  anser  att det skall vara en självklar rättighet
för föräldrar  och  elever  att  fritt  kunna  välja
skola,  såväl  en  kommunal skola som en fristående.
Kraven på god kvalitet  och  de ekonomiska villkoren
för  skolorna skall vara likvärdiga.  Föräldrar  och
elever  skall  uppmuntras  till  ett  aktivt  val av
skola.  Det innebär att de skall ges information  om
sina möjligheter  och  om  de alternativ som finns i
både kommunala och fristående  skolor.  Vi menar att
insatser i syfte att främja det aktiva valet och öka
samarbetet mellan skolan och föräldrarna  kan  bidra
till  att  ge  alla  barn bättre förutsättningar för
goda studieresultat. En  ökad  valfrihet inom skolan
medför att det blir viktigt för  den enskilda skolan
att kvaliteten sätts i fokus och att  föräldrar  har
insyn och inflytande.

Vad  vi  här  har anfört bör riksdagen tillkännage
för  regeringen  som  sin  mening.  Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:Ub15   yrkande   2,
2001/02:Ub233  yrkande  9,  2001/02:Ub345 yrkande 1,
2001/02:So501 yrkande 2 och 2001/02:So637  yrkande 3
samt avslår motionerna 2001/02:Ub332 yrkande  7  och
2001/02:A317 yrkande 15.

Enligt     vår     uppfattning    bör    den    fria
etableringsrätten inom  barnomsorgsområdet som fanns
tidigare  under en borgerlig  regering  återinföras.
Den innebar  en större valfrihet för föräldrarna. Vi
anser  att  det   skall   vara   en  skyldighet  för
kommunerna att ge stöd till enskilda  förskolor  och
fritidshem.    Därvid    måste    den    pedagogiska
verksamheten vara det centrala, inte vem som  driver
förskolan. En mångfald av förskoleformer bidrar till
en  utveckling av hela förskoleverksamheten. Att  på
bästa  sätt  tillgodose  barnets och familjens behov
måste vara det gemensamma  intresset. Vad vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage  för regeringen som
sin    mening    och   därmed   bifalla   motionerna
2001/02:Ub322 yrkande 1, 2001/02:Ub548 yrkande 3 och
2001/02:Sf392 yrkande 23.


6. Behörighet för waldorflärare m.m.
(punkt 7) – c


av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

7. Behörighet för waldorflärare m.m.

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  6.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub16 yrkande 10
samt avslår motionerna 2001/02:Ub17 yrkande 2 och
2001/02:Ub19 yrkande 12.

Ställningstagande

Enligt  min  mening  är  det  mycket viktigt att det
finns  möjlighet  för fristående  skolor  med  annan
pedagogisk inriktning,  såsom  waldorfskolorna,  att
göra   undantag   från   bestämmelserna  om  lärares
behörighet   och   anställningsvillkor    för    att
upprätthålla  sin  pedagogiska profil. Jag anser att
regeringen bör lägga  in  en kontrollstation för att
se över att tillämpningen av  de  nya bestämmelserna
blir   som   det  var  tänkt.  Detta  bör  riksdagen
tillkännage för  regeringen  som  sin mening. Därmed
bifaller  riksdagen motion 2001/02:Ub16  yrkande  10
samt avslår  motionerna  2001/02:Ub17  yrkande 2 och
2001/02:Ub19 yrkande 12.


7. Behörighet för waldorflärare,
m.m. (punkterna 7, 25 och 33) – fp


av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna  7,
25 och 33 borde ha följande lydelse:

7. Behörighet för waldorflärare m.m.

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  7.  Därmed
bifaller  riksdagen  motion  2001/02:Ub19 yrkande
12, bifaller delvis motion 2001/02:Ub17 yrkande 2
och avslår motion 2001/02:Ub16 yrkande 10.

25. Överskott i fristående skolas
verksamhet

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen  motion  2001/02:Ub19  yrkande
13,  bifaller delvis motion 2001/02:Ub291 yrkande
2 och avslår motion 2001/02:Ub291 yrkande 1.

33. Profilering m.m. av skolor

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  7.  Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub222
yrkande    15,    2001/02:Sf400    yrkande    10,
2001/02:So637   yrkande   20   och  2001/02:Bo323
yrkande  6, bifaller delvis motion  2001/02:Ub332
yrkande 4  samt  avslår  motionerna 2001/02:Ub233
yrkande    10,    2001/02:Ub289     yrkande    1,
2001/02:Ub327  yrkandena  1–4  och  2001/02:Ub332
yrkande 5.

Ställningstagande

Jag  anser  att en särskild lärarlegitimation  skall
införas.       Även       godkända       alternativa
lärarutbildningar,     såsom    utbildningen    till
waldorflärare, skall kunna  ge en lärarlegitimation.
Denna skall vara ett krav för  att  få undervisa vid
såväl kommunala som fristående skolor. Därmed kommer
man  bort från de nackdelar som regeringens  förslag
för med  sig, nämligen att de som genomgått godkända
alternativa    lärarutbildningar   inte   skall   få
undervisa  vid  fristående   skolor   annat   än   i
undantagsfall.  Enligt min mening vore det olyckligt
om en monopolsituation  skulle  uppstå  för statliga
lärarutbildningar. Detta bör riksdagen –  med bifall
till  motion  2001/02:19  yrkande  12, delvis bifall
till  motion  2001/02:Ub17 yrkande 2 och  avslag  på
motion 2001/02:Ub16  yrkande  10  –  tillkännage för
regeringen som sin mening.

Enligt en undersökning som Fristkommittén gjorde och
som  redovisades i kommitténs betänkande  Fristående
gymnasieskolor  –  hot eller tillgång? (SOU 2001:12)
går  eventuella  överskott   i   fristående   skolas
verksamhet  redan  i dag tillbaka till verksamheten.
Regeringen får det att  framstå som om de fristående
skolornas  största  problem  är  att  de  har  stora
vinster som de inte vet  var  de  skall göra av. Det
verkliga  problemet är i stället att  skolorna  inte
har tillräckliga  buffertar  för  att klara oväntade
utgifter.  Jag  anser  att det inte finns  behov  av
någon ny utredning om vinstutdelning i skolor. Detta
bör riksdagen tillkännage  för  regeringen  som  sin
mening.    Därmed    bifaller    riksdagen    motion
2001/02:Ub19  yrkande  13,  bifaller  delvis  motion
2001/02:Ub291    yrkande   2   och   avslår   motion
2001/02:Ub291 yrkande 1.

Skolans roll i arbetet  för  att bryta segregationen
måste lyftas fram. Jag ställer mig bakom förslaget i
motioner  att  det i socialt utsatta  bostadsområden
skall startas skolor  som får en särskild profil som
kan  locka  till  sig  elever   också   från   andra
bostadsområden,   s.k.   magnetskolor.   En   viktig
förutsättning  är att skollagen ändras så att elever
får välja en skola  även  i  en annan kommun. Vidare
skall det vara kommunernas skyldighet  att ge skolor
i  utsatta  områden  extra  resurser för att  hindra
utslagning av elever.

Vad jag här har anfört bör  riksdagen  tillkännage
för  regeringen  som  sin  mening.  Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:Ub222  yrkande  15,
2001/02:Sf400 yrkande 10,  2001/02:So637  yrkande 20
och 2001/02:Bo323 yrkande 6, bifaller delvis  motion
2001/02:Ub332   yrkande  4  samt  avslår  motionerna
2001/02:Ub233 yrkande  10,  2001/02:Ub289 yrkande 1,
2001/02:
Ub327 yrkandena 1–4 och 2001/02:Ub332 yrkande 5.

8. Behörighet för waldorflärare,
m.m. (punkterna 7 och 24) – mp


av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag  under  punkterna 7
och 24 borde ha följande lydelse:

7. Behörighet för waldorflärare m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen  motion 2001/02:Ub17 yrkande 2
samt avslår motionerna  2001/02:Ub16  yrkande  10
och 2001/02:Ub19 yrkande 12.

24. Riktlinjer för alla skolors ekonomiska
redovisning

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  8.  Därmed
bifaller  riksdagen  motion  2001/02:Ub17 yrkande
11.

Ställningstagande

Jag  vill betona vikten av att regeringen  skyndsamt
löser  frågan om behörighet för lärare som genomgått
waldorflärarutbildning  i Sverige. Enligt min mening
är   det   mycket   angeläget   att   man   även   i
fortsättningen värnar om möjligheten till pedagogisk
mångfald  inom  skolväsendet.  Detta  bör  riksdagen
tillkännage  för regeringen som sin  mening.  Därmed
bifaller riksdagen  motion  2001/02:Ub17  yrkande  2
samt  avslår  motionerna 2001/02:Ub16 yrkande 10 och
2001/02:Ub19 yrkande 12.

Jag anser att riktlinjer bör utarbetas för kommunala
skolors    och   fristående    skolors    ekonomiska
redovisning  i syfte att få jämförbara redovisningar
för landets alla skolor. Skolverket bör få uppdraget
att  sammanställa  dessa  kostnadsredovisningar  för
hela landet.  Detta  bör  riksdagen  med bifall till
motion  2001/02:Ub17  yrkande  11  tillkännage   för
regeringen som sin mening.


9. Förklaring om rätt till bidrag,
m.m. (punkterna 9, 12, 13, 14, 15,
16, 17, 18 och 21) – s, v


av  Jan  Björkman  (s), Britt-Marie Danestig (v),
Eva  Johansson (s), Inger  Lundberg  (s),  Torgny
Danielsson   (s),   Tomas  Eneroth  (s),  Lennart
Gustavsson (v) och Agneta Lundberg (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under punkterna 9,
12, 13, 14, 15, 16, 17, 18 och 21 borde  ha följande
lydelse:

9. Förklaring om rätt till bidrag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt  avser 2 b
kap. 10 a § andra stycket samt 9 kap. 6 §  första
stycket,  6 a § första stycket, 8 § andra stycket
och 8 b § andra  stycket. Därmed avslår riksdagen
motionerna 2001/02:Ub15  yrkande  7, 2001/02:Ub16
yrkande  4, 2001/02:Ub17 yrkande 3,  2001/02:Ub18
yrkande 6  i  denna  del, 2001/02:Ub19 yrkande 4,
2001/02:Ub221 yrkande  25,  2001/02:Ub222 yrkande
21,    2001/02:Ub291   yrkandena   3    och    4,
2001/02:Ub343,   2001/02:Ub511   yrkande   4  och
2001/02:A317 yrkande 14.

12. Yttranden till Skolverket över
ansökningar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub17 yrkande 4.

13. Inrättande av en särskild nämnd för
fristående skolor

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Ub15
yrkande 8, 2001/02:Ub16  yrkande  5, 2001/02:Ub17
yrkande  5, 2001/02:Ub18 yrkande 6 i  denna  del,
2001/02:Ub19  yrkande 1 och 2001/02:Ub511 yrkande
2.

14. Avgift för Skolverkets prövning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen  (1985:1100)  såvitt  avser 9
kap.  16  d  §.  Därmed  avslår  riksdagen motion
2001/02:Ub17 yrkande 6.

15. Bidrag till fristående särskola samt
avdrag för kommunens skolpliktskostnader vid
bidrag till fristående grundskola respektive
särskola

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt  avser 2 b
kap.  10  b  och  10  c §§ samt 9 kap. 6 § tredje
stycket och 6 a § tredje  stycket.  Därmed avslår
riksdagen  motionerna  2001/02:Ub15  yrkande   9,
2001/02:Ub16  yrkande  2, 2001/02:Ub17 yrkande 7,
2001/02:Ub19 yrkande 10,  2001/02:Ub511 yrkande 3
och 2001/02:Ub547 yrkande 5.

16. Hänsyn vid bidragsgivningen till
hemkommunens ansvar för att bereda
gymnasieutbildning

Riksdagen   godkänner   vad  som   framförs   i
reservation  9  om hemkommunens  ansvar  för  att
bereda   gymnasieutbildning.    Därmed   bifaller
riksdagen  regeringens  förslag i denna  del  och
avslår   motionerna  2001/02:Ub15   yrkande   10,
2001/02:Ub16  yrkande  6, 2001/02:Ub17 yrkande 8,
2001/02:
Ub18  yrkande  7  och  2001/02:Ub19   yrkande  8,
samtliga i denna del.

(under förutsättning av bifall till reservation
9 under punkt 16)

17. Bidragsprinciper för fristående
gymnasieskolor
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring  i skollagen (1985:1100) såvitt  avser  9
kap.  8  § fjärde  stycket  och  8  a  §.  Därmed
bifaller  riksdagen  delvis  motion  2001/02:Ub17
yrkande 8 i  denna  del  samt  avslår  motionerna
2001/02:Ub15 yrkande 10, 2001/02:Ub16 yrkande  6,
2001/02:Ub18  yrkande  7, 2001/02:Ub19 yrkande 8,
samtliga i denna del, och  2001/02:Ub447  yrkande
21.

18. Redovisning av kostnader för olika
gymnasieprogram

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Ub16
yrkande   7,   2001/02:Ub17    yrkande    9   och
2001/02:Ub19 yrkande 9.

21. Kommunal uppföljning och utvärdering av
fristående skolor

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring  i  skollagen (1985:1100) såvitt avser  2
kap. 8 §, 2 b  kap.  8  §  samt 9 kap. 11 §, 12 §
första  stycket, 13 § och 14  §  första  stycket.
Därmed avslår  riksdagen  motionerna 2001/02:Ub15
yrkande 11, 2001/02:Ub16 yrkande  8  i denna del,
2001/02:Ub17 yrkande 10, 2001/02:Ub18  yrkande  8
och 2001/02:Ub19 yrkandena 2, 3 och 7.

Ställningstagande

En  väsentlig  skillnad mellan kommunalt och enskilt
huvudmannaskap för skolan är att kommunen alltid har
det yttersta ansvaret  för att erbjuda alla barn och
ungdomar i kommunen en god och likvärdig utbildning.
Enligt vår mening måste  det  därför finnas en sådan
balans mellan offentliga och fristående  skolor i en
kommun att kommunen ges faktiska möjligheter  att ta
sitt  övergripande ansvar. Eleverna å sin sida måste
ha reella möjligheter att välja en kommunal skola. I
sammanhanget  vill  vi  också erinra om att kommunen
har ett uppdrag att erbjuda  ett  allsidigt urval av
gymnasieutbildning,  vilket självklart  påverkas  av
etableringarna av fristående skolor i kommunen eller
på  näraliggande  orter.   Det   är   angeläget  att
Skolverket  vid  sin  bedömning  har  ett  bra   och
fullständigt  beslutsunderlag.  Vi ställer oss bakom
regeringens  förslag  om  att förtydliga  skollagens
bestämmelser i fråga om vilka  kriterier  som  skall
beaktas  vid  Skolverkets  prövning  av  huruvida en
fristående  skola  skall  förklaras berättigad  till
bidrag.  Av  lagtexten  skall  framgå  dels  att  en
helhetsbedömning  skall  göras,   dels  att  skolans
storlek  och  geografiska  läge  samt  –  för  vissa
skolformer  –  utbildningens innehåll är exempel  på
faktorer som skall beaktas vid bedömningen av om den
fristående  skolans   verksamhet   skulle   innebära
påtagliga   negativa   följder  för  skolväsendet  i
lägeskommunen  och   –  för  vissa  skolformer  –  i
närliggande kommuner.

Riksdagen  bör  således anta  regeringens  förslag
till lag om ändring  i  skollagen (1985:1100) såvitt
avser 2 b kap. 10 a § andra  stycket samt 9 kap. 6 §
första  stycket,  6 a § första stycket,  8  §  andra
stycket  och  8  b § andra  stycket.  Därmed  avslår
riksdagen   samtliga    motionsyrkanden    som   rör
förklaring om rätt till bidrag.

Enligt vår mening är det en självklarhet att berörda
kommuner   i   ärenden   om   godkännande  av  eller
bidragsrätt för en fristående skola  skall bidra med
ett   fullgott  underlag  för  Skolverkets   beslut.
Regeringen   har  aviserat  att  i  förordningen  om
fristående skolor  skall införas bestämmelser om att
en kommun i yttrande till Skolverket skall bifoga en
konsekvensbeskrivning.  Vi förutsätter att verket är
kompetent  att  bedöma  vilket  administrativt  stöd
kommunerna  kan  behöva för  att  en  fullgod  sådan
beskrivning  också   inkommer   till  verket.  Något
särskilt  uppdrag  till  Skolverket   att   utarbeta
anvisningar    för   utformningen   av   kommunernas
konsekvensbeskrivningar eller för fristående skolors
ansökan om bidragsrätt  anser vi inte behövs. Motion
2001/02:Ub17 yrkande 4 bör avslås med det anförda.

Antalet  fristående  skolor   fortsätter  att  växa,
samtidigt  som  elevkullarna  minskar.   Frågan   om
påtagliga  negativa  följder  för  skolväsendet i en
kommun  och  i  vissa fall närliggande  kommuner  på
grund av etablering  av  en  fristående skola kommer
därmed  allt  oftare  att  aktualiseras.  Regeringen
aviserar att en särskild nämnd för fristående skolor
skall inrättas vid Skolverket  med  företrädare  för
den  statliga  sektorn, kommunsektorn och fristående
skolor. I likhet  med  regeringen bedömer vi att det
finns  skäl  att  bredda Skolverkets  kompetens  vid
handläggning av ärenden om godkännande och rätt till
bidrag genom att ta  till  vara  den  erfarenhet som
finns inom kommuner och fristående skolor. Vi vill i
sammanhanget  erinra  om att regeringen beslutar  om
organisationen av sina  myndigheter. Vi anser därför
att riksdagen bör avslå samtliga  motionsyrkanden om
att den särskilda nämnden inte skall inrättas.

Regeringen redovisar i propositionen  att  ett stort
antal  fristående  skolor  inte  kommer  i  gång som
planerat,   vilket   tyder   på   bristfällig  eller
orealistisk planering från de blivande  huvudmännen.
Vi  delar  regeringens  uppfattning  att en särskild
avgift för Skolverkets prövning bör införas  i syfte
att    bidra    till   finansieringen   av   statens
merkostnader för  prövningen av ansökningar samt för
att  begränsa mängden  mindre  seriösa  ansökningar.
Genom  en  ny bestämmelse i skollagen bör regeringen
eller   den  myndighet   regeringen   bestämmer   få
bemyndigande  att  meddela  föreskrifter om en sådan
avgift.

Enligt vår mening bör riksdagen  anta  regeringens
förslag  till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser  9  kap. 16 d § och därmed avslå motion
2001/02:Ub17 yrkande 6.

Vi tillstyrker regeringens  förslag  att bidrag till
en  fristående särskola skall lämnas av  hemkommunen
för varje  elev  som  genomgår  utbildning  i skolan
efter  samma  grunder  som  kommunen  tillämpar  vid
fördelning av resurser till de egna särskolorna.

Vi   tillstyrker  också  regeringens  förslag  att
reglerna  om  bidrag till fristående grundskolor och
särskolor skall  kompletteras med en bestämmelse som
anger att en kommun  skall  ta  hänsyn även till det
kommunala ansvaret för att bereda  utbildning,  dvs.
skolpliktskostnaden,  vid  beräkningen av det bidrag
som  kommunen  skall betala för  en  elev  i  sådana
skolor.  Som  vi framhållit  i  det  föregående  har
kommunen det yttersta  ansvaret  för  att  vid varje
tillfälle  erbjuda  alla  barn  och ungdomar en  god
utbildning.  Ett sådant ansvar kan  inte  läggas  på
enskilda skolhuvudmän. En kommun måste därför alltid
ha ett visst utrymme  reserverat  för elevökningar i
samband med skolstarten för nybörjare,  men även för
andra  elever  som flyttar till kommunen. En  kommun
måste också kunna erbjuda plats i sina skolor när en
fristående skola  inte kan starta sin verksamhet som
planerat eller när  en  fristående skola upphör. Den
beredskap och överkapacitet som en kommun därmed har
kan medföra högre kostnader per elev. Kommunerna kan
inte, till skillnad från fristående skolor, optimera
sin skolorganisation för  att  begränsa kostnaderna.
Vi   delar   regeringens  uppfattning   att   sådana
skolpliktskostnader    inte   skall   inkluderas   i
grunderna  för  bidraget  per   elev   i  fristående
grundskolor och särskolor.
Riksdagen  bör  således  anta regeringens  förslag
till lag om ändring i skollagen  (1985:1100)  såvitt
avser  2  b  kap.  10  b och 10 c §§ samt 9 kap. 6 §
tredje  stycket  och 6 a §  tredje  stycket.  Därmed
avslår riksdagen motionerna  2001/02:Ub15 yrkande 9,
2001/02:Ub16  yrkande  2,  2001/02:Ub17  yrkande  7,
2001/02:Ub19 yrkande 10, 2001/02:Ub511 yrkande 3 och
2001/02:Ub547 yrkande 5.

Regeringen föreslår att en bestämmelse om hänsyn vid
bidragsgivningen till hemkommunens  ansvar  för  att
bereda  gymnasieutbildning  skall införas. Med samma
motivering som den vi angett  i fråga om motsvarande
bestämmelse för den obligatoriska skolan tillstyrker
vi  regeringens förslag. En kommun  är  skyldig  att
erbjuda  utbildning  på  gymnasieskolans  nationella
program  för  samtliga  ungdomar  i kommunen som  är
berättigade till sådan utbildning. Kommunen kan inte
på   samma  sätt  som  en  fristående  gymnasieskola
optimera   sin  skolorganisation  genom  att  endast
anordna ett fåtal program och ta in det antal elever
som  ger  helt   fyllda   undervisningsgrupper.   De
kostnader kommunen har med anledning av detta ansvar
för  att  bereda  gymnasieutbildning hänför sig dels
till  merkostnader  för  utbildningen  på  de  olika
programmen,   dels  till   kostnader   för   central
administration  och  förvaltning. Vi menar, i likhet
med  regeringen,  att  dessa  kostnader  inte  skall
inkluderas   i  bidragsunderlaget   för   fristående
gymnasieskolor.

Enligt vår mening  bör  riksdagen  godkänna vad vi
här har anfört om hemkommunens ansvar för att bereda
gymnasieutbildning.    Därmed   bifaller   riksdagen
regeringens   förslag  i  denna   del   och   avslår
motionerna  2001/02:Ub15  yrkande  10,  2001/02:Ub16
yrkande 6, 2001/02:Ub17 yrkande 8, 2001/02:
Ub18 yrkande  7 och 2001/02:Ub19 yrkande 8, samtliga
i denna del.

Vi ställer oss  till  alla  delar  bakom regeringens
förslag   till   bidragsprinciper   för   fristående
gymnasieskolor. Det nya bidragssystemet bör,  bättre
än  vad  riksprislistan  gjort,  kunna garantera att
likvärdiga  och  rättvisa ekonomiska  villkor  skall
gälla för kommunala och fristående skolor.

Under förutsättning  av  bifall till reservation 9
under  punkt  16  –  där vi tillstyrker  regeringens
förslag  om  att hänsyn  skall  tas  till  kommunens
ansvar  för  att   bereda   gymnasieutbildning   vid
bestämmande    av    bidrag   till   en   fristående
gymnasieskola – anser  vi  att  riksdagen  bör  anta
regeringens  förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) såvitt  avser  9 kap. 8 § fjärde stycket
och 8 a §. Därmed bifaller riksdagen  delvis  motion
2001/02:Ub17  yrkande  8  i  denna  del  samt avslår
motionerna  2001/02:Ub15  yrkande  10,  2001/02:Ub16
yrkande  6,  2001/02:Ub18  yrkande  7,  2001/02:Ub19
yrkande  8,  samtliga i denna del, och 2001/02:Ub447
yrkande 21.

Vi  konstaterar   att   arbete   med  insamling  och
sammanställning av kommunernas kostnader  för skolan
pågår   inom   Skolverket.   Verket   avses  få  som
myndighetsuppgift att fastställa vilka  belopp som i
sista    hand    skall    utgå    till    fristående
gymnasieskolor.  Vi utgår från att dessa kommer  att
grundas  på tydliga  redovisningar  för  kommunernas
skolkostnader. Riksdagen bör enligt vår mening avslå
motionerna   2001/02:Ub16  yrkande  7,  2001/02:Ub17
yrkande 9 och 2001/02:Ub19 yrkande 9.

Ett växande antal  fristående skolor som uteslutande
står under statlig kontroll  medför  att kommunernas
ansvar  för  skolväsendet  i kommunen begränsas.  Vi
instämmer med regeringen i att  det  är  rimligt att
kommunen skall ha möjlighet att bedöma kvaliteten  i
all den skolverksamhet som erbjuds barn och ungdomar
i kommunen och som finansieras med offentliga medel.
Den  kommunala  uppföljningen  och  utvärderingen av
fristående skolor bör alltså stärkas. Vi tillstyrker
regeringens förslag att en kommun skall vara skyldig
att  inkludera  fristående skolor i den  uppföljning
och  utvärdering  som  kommunen  gör  av  sina  egna
skolor. Det innebär  att  kommunen  måste ha insyn i
verksamheten  hos  en  fristående  skola   som   får
offentligt   bidrag.   Det  innebär  också  att  den
fristående skolan blir skyldig att delta i kommunens
uppföljning och utvärdering.

Med det anförda föreslår  vi  att  riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring  i skollagen
(1985:1100)  såvitt avser 2 kap. 8 §, 2 b kap.  8  §
samt 9 kap. 11 §, 12 § första stycket, 13 § och 14 §
första stycket.  Därmed  avslår riksdagen motionerna
2001/02:Ub15 yrkande 11, 2001/02:Ub16  yrkande  8  i
denna  del,  2001/02:Ub17  yrkande  10, 2001/02:Ub18
yrkande 8 och 2001/02:Ub19 yrkandena 2, 3 och 7.

10. Statlig tillsyn av fristående
skolor (punkt 20) – c, fp


av Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:

20. Statlig tillsyn av fristående skolor

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförs i reservation 10. Därmed
bifaller    riksdagen   motionerna   2001/02:Ub16
yrkande 8 i denna del och 2001/02:Ub19 yrkande 6.

Ställningstagande

Regeringen    föreslår     att    Skolverket    även
fortsättningsvis  skall  svara   för   tillsynen  av
fristående   skolor.  Enligt  vår  mening  bör   ett
fristående nationellt kvalitetsinstitut inrättas för
den statliga tillsynen.  Dess  uppgift  bör vara att
svara för utvärdering och tillsyn av såväl kommunala
som fristående skolor. Skolverkets uppdrag  att både
stödja  och  granska skolväsendet innebär att verket
också granskar  sig  självt. Så skall inte tillsynen
vara uppbyggd. Detta bör  riksdagen  tillkännage för
regeringen   som   sin  mening  och  därmed  bifalla
motionerna 2001/02:Ub16  yrkande  8  i denna del och
2001/02:Ub19 yrkande 6.


11. Skyldighet att lämna ekonomisk
redovisning till kommunen (punkt 23)
– m, fp


av  Beatrice  Ask  (m),  Per Bill (m),  Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson  (fp)  och Anders
Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:

23. Skyldighet att lämna ekonomisk
redovisning till kommunen

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförs i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub19 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi motsätter  oss  att  en  fristående  skola  skall
tvingas  att  lämna  en  årlig ekonomisk redovisning
till  den  kommun  där  skolan  är  belägen,  vilket
regeringen  aviserat i propositionen.  Att  kommunen
som driver konkurrerande  skolverksamhet skall få en
sådan insyn i ekonomin anser vi vara helt felaktigt.
Däremot ter det sig naturligt att en årlig ekonomisk
redovisning  ges  in  till  Skolverket.   I  verkets
tillsyn   skall   ingå   att   kontrollera  att  den
fristående   skolans   ekonomi  medger   en   stabil
verksamhet.  Denna  tillsyn   får   inte  skötas  av
kommunerna  och  dess  syfte  skall  inte  vara  att
granska hur ett eventuellt överskott disponeras. Vad
vi  här  har  anfört  bör riksdagen tillkännage  för
regeringen  som  sin  mening   och   därmed  bifalla
motionsyrkandet i ärendet.


12. Riksrekrytering till
gymnasieskolan, m.m. (punkterna 27
och 32) – m, kd, fp


av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson  (kd),  Per
Bill   (m),   Erling  Wälivaara  (kd),  Catharina
Elmsäter-Svärd  (m),  Ulf Nilsson (fp) och Anders
Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under  punkterna 27
och 32 borde ha följande lydelse:

27. Riksrekrytering till gymnasieskolan
m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförs i reservation 12. Därmed
bifaller    riksdagen   motionerna   2001/02:Ub15
yrkande    13,    2001/02:Ub233    yrkande    23,
2001/02:Ub447  yrkande   23   och   2001/02:Ub483
yrkande    5,    bifaller    delvis    motionerna
2001/02:Ub221   yrkande   26   och  2001/02:Ub345
yrkande 2 samt avslår motion 2001/02:
A317 yrkande 16.

32. Fristående skolor inom
vuxenutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförs i reservation 12. Därmed
bifaller    riksdagen   motionerna   2001/02:Ub18
yrkande    10,    2001/02:Ub221    yrkande    23,
2001/02:Ub285 yrkandena  1  och  2, 2001/02:Ub547
yrkande 4 och 2001/02:Ub549 yrkande 5.

Ställningstagande

I  frågan om riksrekrytering till gymnasieskolan  är
vår  bestämda  uppfattning  den att elevers rätt att
välja  en fristående gymnasieskola  skall  behållas,
oavsett i vilken kommun skolan ligger. I stället för
att inskränka  valfriheten  med  hänvisning till vad
som   gäller   för   kommunala  gymnasieskolor   bör
politiken gå i motsatt  riktning,  dvs.  möjligheter
bör    öppnas    för   eleverna   att   också   söka
gymnasieutbildning   i   kommunala   skolor  utanför
hemkommunen. Det är enligt vår mening  orimligt  med
en   ordning   som  medför  att  tur  eller  elevens
bostadsadress är  avgörande  för  antagning  till en
gymnasieskola.   Ett  fritt  val  av  program  eller
inriktning inom gymnasieskolan  bör  tillåtas  såväl
inom  en kommun som mellan olika kommuner. Skollagen
bör ändras  så  att  en elevs hemkommun blir skyldig
att betala ersättning för elevens gymnasieutbildning
i  annan kommun, också  om  utbildningen  erbjuds  i
hemkommunen.

Vad  vi  här  har anfört bör riksdagen tillkännage
för  regeringen  som  sin  mening.  Därmed  bifaller
riksdagen  motionerna   2001/02:Ub15   yrkande   13,
2001/02:Ub233  yrkande  23, 2001/02:Ub447 yrkande 23
och  2001/02:Ub483  yrkande   5,   bifaller   delvis
motionerna     2001/02:Ub221    yrkande    26    och
2001/02:Ub345   yrkande   2   samt   avslår   motion
2001/02:A317 yrkande 16.

Valet  att  studera   som   vuxen  måste  utgå  från
individen. Om en person väljer komvux, folkhögskola,
studieförbund eller en privat  utbildning inom eller
utom  den  egna kommunen må vara hans  eller  hennes
ensak. Vi anser  därför  att  fristående skolor inom
vuxenutbildningen skall få etableras, med regler som
motsvarar  dem som gäller för de  fristående  grund-
och gymnasieskolorna.  Därmed kommer man också ifrån
den egendomliga situation som råder i dag att det är
en    kommunal    rektor    som    skall     utfärda
betygsdokumenten,  även  när  det  är  lärare hos en
annan  anordnare  som  har undervisat och examinerat
eleven.  Vad  vi här har anfört  bör  riksdagen  med
bifall till motionsyrkandena  i  ärendet tillkännage
för regeringen som sin mening.


13. Riksrekrytering till
gymnasieskolan, m.m. (punkterna 27
och 29) – v


av   Britt-Marie   Danestig   (v)   och   Lennart
Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkterna  27
och 29 borde ha följande lydelse:

27. Riksrekrytering till gymnasieskolan
m.m.

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  13. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:A317 yrkande 16
samt  avslår motionerna 2001/02:Ub15 yrkande  13,
2001/02:Ub221  yrkande  26, 2001/02:Ub233 yrkande
23,   2001/02:Ub345  yrkande   2,   2001/02:Ub447
yrkande 23 och 2001/02:Ub483 yrkande 5.

29. Rätten att välja skola

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  13. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:A317 yrkande 15
samt  avslår  motionerna 2001/02:Ub15 yrkande  2,
2001/02:Ub233 yrkande 9, 2001/02:Ub332 yrkande 7,
2001/02:Ub345 yrkande  1, 2001/02:So501 yrkande 2
och 2001/02:So637 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi vill i anslutning till pågående  överväganden  om
riksrekrytering  till  gymnasieskolan  framföra  vår
uppfattning att en närhetsgaranti skall införas inom
gymnasieskolan.  Kommunen  skall  garantera att alla
elever som söker till ett nationellt program erbjuds
plats  i närmaste gymnasieskola som  har  det  sökta
programmet,  så  långt  platserna  räcker. Detta bör
riksdagen   med   bifall  till  motion  2001/02:A317
yrkande  16  tillkännage   för  regeringen  som  sin
mening.   Övriga   motionsyrkanden   i   frågan   om
riksrekrytering bör avslås.

Var   man  går  i  skola   är   hårt   knutet   till
klassbakgrund   och   etnisk   bakgrund.   Det  fria
skolvalet     förstärker     den    redan    rådande
segregationen.  Huvudregeln  bör   därför  vara  att
eleverna   erbjuds   plats   i  grundskolan   enligt
närhetsprincipen. Föräldrar och  elever bör dock ges
möjlighet att komma in med alternativa önskemål, som
bör tillgodoses så långt det är möjligt.  Vad vi här
har  anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin  mening.  Därmed  bifaller  riksdagen motion
2001/02:A317    yrkande   15   och   avslår   övriga
motionsyrkanden i ärendet.


14. Elevantal vid start av
fristående skola (punkt 34) – kd


av Yvonne Andersson  (kd)  och  Erling  Wälivaara
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde
ha följande lydelse:

34. Elevantal vid start av fristående skola

Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som  framförs i reservation 14. Därmed
bifaller   riksdagen    motionerna   2001/02:Ub18
yrkande   2,   2001/02:Ub547    yrkande   2   och
2001/02:N265 yrkande 14.

Ställningstagande

Många byskolor i glesbygden hotas  av stängning på
grund  av vikande elevunderlag, vilket  kan  medföra
att   barnen   får   lång   resväg   till   närmaste
tätortsskola.  Ett  bättre alternativ än nedläggning
kan vara att starta en  fristående  skola,  t.ex.  i
form   av   ett   föräldrakooperativ.  Genom  lokalt
engagemang   och   okonventionella   lösningar   kan
byskolan räddas kvar  trots lågt elevantal. Vi anser
därför att dispens från  skollagens  regler om visst
minsta   elevantal  för  godkännande  av  fristående
grundskola  alltid  skall  medges  för att ge reella
möjligheter   att   starta   fristående   skolor   i
glesbygdsområden.  Detta  bör  riksdagen tillkännage
för  regeringen  som sin mening och  därmed  bifalla
motionsyrkandena i ärendet.
Särskilda yttranden


Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Behörighet för waldorflärare m.m.
(punkt 7) – m, kd

av Beatrice Ask (m), Yvonne  Andersson  (kd), Per
Bill (m), Erling
Wälivaara (kd), Catharina Elmsäter-Svärd  (m) och
Anders Sjölund (m).

När  det  gäller huvudmannens skyldighet att använda
lärare med  för  verksamheten  adekvat utbildning är
vår  grundinställning att samma regler  skall  gälla
oavsett   om  skolan  drivs  av  kommunen  eller  är
fristående.  Vi  är  överens med de andra borgerliga
partierna om vikten av  att waldorflärarutbildningen
vid  Rudolf Steinerhögskolan  blir  erkänd  och  får
statlig   finansiering.   Det   finns   en  gemensam
borgerlig   reservation   om   detta   i  utskottets
budgetbetänkande (2001/02:UbU1).

2. Förklaring om rätt till bidrag
(punkt 9) – v

av   Britt-Marie   Danestig   (v)   och   Lennart
Gustavsson (v).

För  att  kunna  utveckla  demokratin  och  motverka
intolerans  och  fördomar  är  det viktigt att skapa
mötesplatser  för  människor  med olika  social  och
etnisk   bakgrund.  Skolan  skall  vara   en   sådan
mötesplats.  Därför innebär skolor på religiös eller
etnisk grund en  form  av uppdelning som är negativ.
Vidare menar vi att i princip  skall  en  fristående
skola  endast  vara  berättigad  till bidrag om  den
innebär ett pedagogiskt tillskott till den kommunala
skolan.

3. Statlig tillsyn av fristående
skolor (punkt 20) – m

av  Beatrice  Ask  (m),  Per Bill (m),  Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Tillsyn  av  att  fristående  skolor  efterlever  de
regler som gäller för skolverksamheten  skall enligt
vår   mening   även   i   fortsättningen   ligga  på
Skolverket. Vi anser att det dessutom är viktigt att
utveckla   en  oberoende  utvärdering  av  skolornas
verksamhet.     För    detta    behövs    det    ett
kvalitetsinstitut   som   har  en  mer  självständig
ställning   och   kan   svara  för   en   fristående
kvalitetsuppföljning. I utskottets  budgetbetänkande
finns  en  reservation i denna fråga (bet.  2001/02:
UbU1).

4. Införandet av en nationell
skolpeng (punkt 30) – fp

av Ulf Nilsson (fp).

Kommunaliseringen  av  skolväsendet  har  inte varit
lyckad.   Fler   hierarkier   har  införts  och  den
pedagogiska  professionens  inflytande  har  minskat
till     förmån    för    kommunalpolitikers     och
kommunaltjänstemäns.   Likvärdigheten   i  fråga  om
ekonomiska  resurser  och  kvalitetsarbete har  inte
kunnat  upprätthållas. Dessutom  är  det  svårt  att
utveckla  verklig  valfrihet  i ett system där olika
kommuner  har  olika ersättningssystem.  Folkpartiet
anser att valfrihet  skall  finnas  mellan kommunala
skolor, fristående skolor och skolor i annan kommun.
En  sådan  valfrihet  förutsätter  en  skolpeng  som
följer eleven.

Folkpartiet  röstade  emot  kommunaliseringen   av
skolan.  Nu  har  så många år gått att man kan se de
negativa konsekvenserna av kommunaliseringen. Enligt
Folkpartiet  borde  staten   överta  det  ekonomiska
ansvaret  för  skolans  pedagogiska  verksamhet.  En
nationell skolpeng skall  utvecklas,  som garanterar
likvärdighet, lärarnas professionalitet  och elevers
och  föräldrars  valfrihet. En sådan skolpeng  måste
konstrueras  efter   principen  att  resurser  skall
fördelas efter behov.  Elever  med  annat modersmål,
skolor  med  sociala  utmaningar,  funktionshindrade
elever m.fl. måste tillförsäkras större resurser.
Jag  avstår  från  att  reservera   mig   i  detta
betänkande.  Folkpartiet arbetar för närvarande  med
en modell för  nationell skolpeng och återkommer med
förslag till riksdagen  om  nya  finansieringsformer
för skolan.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag



Propositionen

I proposition 2001/02:35 Fristående  skolor föreslår
regeringen  att riksdagen antar regeringens  förslag
till lag om ändring i skollagen (1985:1100).

Lagförslaget finns i bilaga 2 till detta betänkande.


Motioner


Följdmotioner

2001/02:Ub12 av Sten Tolgfors (m):

Riksdagen beslutar  att avslå proposition 2001/02:35
Fristående skolor.

2001/02:Ub13 av Jeppe Johnsson och Lars Björkman
(m):

Riksdagen avslår proposition  2001/02:35  Fristående
skolor i dess helhet.

2001/02:Ub14 av Roy Hansson och Björn Leivik (m):

Riksdagen  avslår  regeringens förslag i proposition
2001/02:35 Fristående skolor.

2001/02:Ub15 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1.   Riksdagen   avslår    regeringens   förslag   i
proposition 2001/02:35 Fristående skolor.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om rätten att välja
skola.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  frivilliga
avgifter och föräldrainsatser i skolan.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  resurser för
elever med behov av särskilt stöd.


5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om lärarkompetens och
pedagogiskt ansvar.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om fristående skolor
och undervisning på entreprenad.

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  regler  för
godkännande  av och förklaring om rätt till bidrag
för fristående skolor.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att godkännande av
fristående  skolor  och förklaring av bidrag skall
göras av Skolverket.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om bidragsprinciper
för fristående grundskolor.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om bidragsprinciper
för fristående gymnasieskolor.

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  tillsyn,
uppföljning och utvärdering.

12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  fristående
gymnasieskolors möjlighet att erbjuda undervisning
inom ramen för IP-programmet.

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om riksrekrytering
till gymnasieskolan.

2001/02:Ub16 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att anmälnings-
och  köavgifter  som  enbart  handlar  om  direkta
administrationskostnader   bör  vara  möjliga  för
fristående skolor att ta ut.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  en  tydlig
redovisning av hur  ersättningen  till  fristående
skolor  skall  kunna  minskas med hänvisning  till
skolpliktskostnaderna.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att ge fristående
skolor möjlighet  att  ta emot elever med behov av
särskilt  stöd på samma villkor  som  en  kommunal
skola.

4.  Riksdagen   avslår   regeringens   förslag  till
förändring  i  skollagen  avseende  grunderna  för
bedömning   om  ett  beslut  om  bidragsrätt   för
fristående skolor.

5.  Riksdagen  avslår   regeringens  förslag  om  en
särskild nämnd inom Skolverket  som skall inrättas
för  att besluta i ärenden om godkännande  av  och
bidrag till fristående skolor.

6. Riksdagen  avslår  regeringens  förslag  till  ny
beräkningsmodell   för   bidrag   till  fristående
gymnasieskolor.

7.  Riksdagen begär hos regeringen en  utredning  om
principer  för  att  beräkna  ersättning  till  en
fristående gymnasieskola.

8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett
nationellt kvalitetsinstitut med  uppgift att vara
ansvarigt  för  utvärdering  och  uppföljning  för
såväl kommunala som fristående skolor.

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  möjlighet  att
inrätta det individuella programmet vid fristående
gymnasieskolor.

10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en kontrollstation
för att se om förändringarna av behörighetskrav på
lärare fungerar som det var tänkt.

2001/02:Ub17 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om fristående skolors
rätt till bidrag  från  kommunen  för åtagande att
hantera ansökningar och antagning till skolan.

2. Riksdagen godkänner vad som anförs  i motionen om
tillämpningen av den i avsnitt 6.2 i propositionen
föreslagna  ändringen i skollagen rörande  lärares
behörighet och anställningsvillkor.

3. Riksdagen avslår  regeringens  förslag (i avsnitt
6.3)   om   ändring  i  skollagen  såvitt   gäller
Skolverkets   prövning    av    bidragsrätt   till
fristående  grundskola  eller särskola  samt  till
fristående gymnasieskola eller gymnasiesärskola.

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad som anförs i motionen om att regeringen
bör  ge  Skolverket  i uppdrag att utarbeta och ge
anvisningar för utformningen av fristående skolors
ansökan    om    bidragsrätt    och    kommunernas
konsekvensbeskrivningar  med  anledning av ansökan
om  bidragsrätt, i syfte att förbättra  underlaget
för Skolverkets beslut i berörda ärenden.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening att en särskild nämnd inte bör inrättas vid
Skolverket  (avsnitt  7.2)  enligt  vad i motionen
anförs.

6. Riksdagen avslår förslaget om införande av avgift
för  Skolverkets  prövning  av fristående  skolors
ansökningar   om   godkännande   och   bidragsrätt
(avsnitt 7.3).

7. Riksdagen avslår förslaget om tillägg i skollagen
om  hur  bidraget till fristående grundskolor  och
särskolor   skall   bestämmas   med   hänsyn  till
kommunens ansvar, enligt vad som anförs i motionen
i denna del (avsnitt 8.1).

8.  Riksdagen  avslår, med hänvisning till  vad  som
anförs  i  motionen  i  denna  del,  förslaget  om
tillägg  i  skollagen   om   hur   bidraget   till
fristående   gymnasieskolor  skall  bestämmas  med
hänsyn till kommunens ansvar (avsnitt 8.2.1).

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om utarbetande av ett
enhetligt  redovisningssystem  för  kostnader  vid
olika program vid kommunala gymnasieskolor och att
Skolverket   skall   sammanställa   och   redovisa
kostnader  enligt  detta system för alla kommunala
gymnasieskolors    program    samt    att    denna
sammanställning skall  utformas  så  att den utgör
ett bra och lätt åtkomligt underlag för fristående
gymnasieskolors    fakturering    till   elevernas
hemkommuner.

10.   Riksdagen   avslår  förslaget  om  tillägg   i
skollagen rörande  kommuners  skyldighet att följa
upp  och  utvärdera  verksamheten  vid  fristående
skolor i kommunen (avsnitt 9.2).

11.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  vad  i
motionen  anförs  om utarbetande av riktlinjer för
kommunala   skolors   och    fristående    skolors
ekonomiska  redovisning  i syfte att få jämförbara
redovisningar för landets alla skolor.

2001/02:Ub18 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1.   Riksdagen   avslår   regeringens    förslag   i
proposition 2001/02:35 Fristående skolor.

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen anförs  om  dispens  från
kravet på lägsta elevantal.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om anmälnings- och
köavgifter för direkta administrativa kostnader.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  likvärdiga
förutsättningar angående mervärdesskatt.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om elever i behov av
särskilt stöd.

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  bidrag  till
fristående skolor.

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  invänta  de
anförda utredningarna innan ett nytt förslag läggs
om bidragsprinciper för fristående gymnasieskolor.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att uppföljning
och utvärdering av fristående skolor skall utföras
av Skolverket, men  att  fristående  skolor  skall
erbjudas  att  delta i kommunens uppföljnings- och
utvärderingssystem.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  fristående
gymnasiers rätt att bedriva individuella program.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om fristående skolors
rätt att bedriva vuxenutbildning.

2001/02:Ub19 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  avslår regeringens förslag om att  en
särskild nämnd  med bl.a. kommunala representanter
bör inrättas för  att  besluta  om godkännanden av
och bidrag till fristående skolor.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att uppföljning
och utvärdering av fristående skolor  skall  göras
på nationell nivå, men att fristående skolor skall
erbjudas  att  delta i kommunens uppföljnings- och
utvärderingssystem.

3. Riksdagen avslår  regeringens  förslag  om att en
fristående   skola   varje  år  måste  skicka  sin
kvalitetsredovisning till den kommun där skolan är
belägen.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag om att vidga
möjligheterna  för  Skolverket  att  inte  bevilja
bidrag till en fristående skola.

5.  Riksdagen  avslår  regeringens  förslag  om  att
fristående  skolor  skall  tvingas  att  lämna  in
ekonomiska redovisningar  till kommunen där skolan
är belägen.

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att en nationell
skolinspektion skall inrättas, som skall svara för
utvärdering och  tillsyn  av  såväl  kommunala som
fristående skolor.

7.  Riksdagen  avslår  regeringens  förslag  om  ett
tillägg  i  skollagen  innebärande att  kommunerna
skall följa upp och utvärdera  fristående  skolors
verksamhet.

8.   Riksdagen   avslår   regeringens  förslag  till
bidragsprinciper för fristående gymnasieskolor.

9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  tydliga
redovisningar för kommunernas skolkostnader  skall
utvecklas.

10.  Riksdagen  begär att regeringen återkommer till
riksdagen med en  tydlig  redovisning  av i vilken
mån ersättningen till fristående grundskolor skall
kunna      minskas     med     hänvisning     till
skolpliktskostnaderna.

11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  fristående
skolor skall ges  möjlighet  att  anordna  alla de
program som kommunala skolor kan anordna.

12.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  införa  en
lärarlegitimation.

13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  att en utredning
om vinstutdelning i skolor är obehövlig.


Motioner från allmänna motionstiden


2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  att  även
vuxenutbildning bör  kunna  erbjudas av fristående
utbildningsenheter.

25. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om underlättande av
etablering av fristående gymnasieskolor.

26. Riksdagen beslutar  om  ändring av 5 kap. 24 § 1
skollagen  så att elevens hemkommun  blir  skyldig
att betala ersättning för elevs utbildning i annan
kommun   också    om   utbildningen   erbjuds   av
hemkommunen.

2001/02:Ub222 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om spjutspetsskolor
mot segregation.

21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att villkoren  för
fristående skolor inte får försämras.

2001/02:Ub233 av Bo Lundgren m.fl. (m):

9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  stimulera ett
aktivt val av skola.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  skolors
självständighet.

23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om rätt att välja
gymnasieskola.

2001/02:Ub285 av Jeppe Johnsson och Elizabeth
Nyström (m):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om fristående skolor
för vuxenstuderande med rätt att sätta betyg.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att ge vuxenelever
rätt att välja utbildningsanordnare.

2001/02:Ub289 av Sten Tolgfors (m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om  friskolornas
betydelse     för    utvecklingen    av    skolans
arbetsformer.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs om att varje
skola  bör  ha  rätt  att anställa den  person  de
tycker är mest lämpad som lärare.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om att tillgången
till  friskolor  är  bra  för  barn  med särskilda
behov.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i motionen anförs om dagens regler
för finansiering av friskolor.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som i motionen anförs om momsreglerna
för friskolor.


2001/02:Ub291 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som i motionen anförs om att inte ett
enda barn kommer  att  gå  ur  skolan  med  bättre
kunskaper  genom  att  friskolor förbjuds att göra
vinst.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs om att varje
friskola självständigt skall kunna  besluta om vad
ett eventuellt överskott skall användas till.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om att inget barn
skall  tvingas   gå  i  en  sämre  skola  för  att
kommunala skolor skall skyddas från konkurrens.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen anförs om att endast
utbildningens kvalitet  och  inte skolors huvudman
bör spela roll vid bedömningen av skolor.

2001/02:Ub322 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  införa
etableringsfrihet för förskolor.

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att reglerna för
betyg skall vara lika oavsett skolhuvudman.

2001/02:Ub327 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om att ju bredare
skolans  utbud  blir  genom  individuella  skolors
profilering,  desto  fler barn och ungdomar kommer
att finna sig till rätta  och göra väl ifrån sig i
skolan.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som i motionen anförs om att om varje
skola finner sitt  område  att bli särskilt duktig
på  kommer  kvaliteten i det samlade  skolsystemet
att öka.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om att skolors
profilering   kan  utgöra   ett   incitament   för
vidareutbildning för lärare.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att
skolplacering av barn lika  naturligt  skall kunna
ske efter vilken pedagogisk inriktning som  ligger
nära barnen som efter skolans geografiska närhet.

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som i motionen anförs  om  vikten  av
fritt     skolval      för     att     säkerställa
landsbygdsskolors överlevnad.

2001/02:Ub332 av Sten Tolgfors (m):

1.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram
förslag   om   en   nationellt   finansierad   och
garanterad  möjlighet  att  välja  skola  för alla
barn, i enlighet med vad som i motionen anförs.

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad som i motionen anförs  om  de  orimliga
skillnaderna   i   elevkostnader   mellan  landets
kommuner.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i motionen anförs om att nationell
skolpeng garanterar  barnen  att  deras  skola får
tillräckliga  resurser  för  att  möta  just deras
behov.

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs  om  det  fria
skolvalets betydelse  för skolan i socialt utsatta
områden.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    som    i   motionen   anförs   om
segregationsproblemen i den kommunala skolan.

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om att skolpengen
bör kunna vara delbar mellan olika skolor.

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs om barns och
föräldrars rätt att söka sig till  goda skolor och
att välja bort dåliga skolor.

2001/02:Ub343 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om att garantera  ekonomisk
rättvisa åt friskolorna.

2001/02:Ub345 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om breddat begrepp av
basplacering.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om riksintag för alla
gymnasieskolor.

2001/02:Ub368 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om skydd för  personal  vid
fristående skolor.

2001/02:Ub406 av Sonja Fransson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen  om  att  frågan  om barns
rätt att välja skola uppmärksammas i samband med den
pågående översynen av skollagen.

2001/02:Ub413 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag
som innebär att särskolebarn  i friskola får behålla
rätten till skolskjuts.

2001/02:Ub447 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att rätten att
välja skola skall vara grundläggande och friskolor
skall ha samma ersättning som offentliga skolor.

22. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att fristående
gymnasieskolor ges rätt att  anordna  individuella
program.

23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att elever ges
valfrihet att söka gymnasieprogram  eller enskilda
kurser utanför sin hemkommun.

2001/02:Ub483 av Beatrice Ask m.fl. (m):

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om elevers rätt att
välja gymnasieskola.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  regler  för
fristående gymnasieskolor.

9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  en  särskild
översyn  vad  avser fristående skolors möjligheter
att köpa utbildningstjänster.

2001/02:Ub511 av Henrik Landerholm (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att huvudmannens
juridiska status  (associationsform) inte heller i
framtiden  skall  påverka   möjligheten   att   få
tillstånd  och  rätt  till  bidrag  för fristående
skolor.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att avvisa idén om
en särskild nämnd under Skolverket för prövning av
nya ansökningar vad gäller tillstånd och rätt till
bidrag för fristående skolor.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om regler för vilken
”skolpliktskostnad” som är rimlig för kommuner att
ta ut.

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att inte skärpa
reglerna vad gäller tillstånd och rätt till bidrag
för fristående skolor.

2001/02:Ub547 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om lika momsvillkor
för fristående skolor och kommunala skolor.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att dispens från
lägsta  elevantal   vid   ansökan  om  att  starta
friskola i glesbygdsområden skall vara möjlig.

3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  fristående
gymnasiers  rätt   att  bedriva  det  individuella
programmet.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om möjlighet att
starta     fristående    skolor    för    kommunal
vuxenutbildning.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om villkoren för de
fristående skolorna.

2001/02:Ub548 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

3. Riksdagen begär  att  regeringen  lägger fram ett
förslag   om   ny  lagstiftning  som  leder   till
etableringsfrihet inom förskoleverksamheten.

2001/02:Ub549 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om friskolor inom
vuxenutbildningen.

2001/02:Sk288 av Bo Lundgren m.fl. (m):

13. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   hur
friskolereformen i kombination  med  en  nationell
skolpeng   ökar   möjligheterna   att  bevara  och
utveckla skolor i lands- och glesbygd.

2001/02:Sk426 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen  begär  att regeringen snarast  återkommer
till riksdagen med  förslag  om  att  likställa  den
offentliga   skolan   och   friskolan   vad   gäller
skattefrihet för utbildning.

2001/02:Sf392 av Alf Svensson m.fl. (kd):

23.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om  behovet  av
alternativ  barnomsorg  och etableringsmöjligheter
för sådan.

2001/02:Sf400 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om skolans roll  i
arbetet för att bryta segregationen.

2001/02:So501 av Agne Hansson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om rätten att välja
skola.

2001/02:So637 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om valfrihet inom
skolan.

20. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om ökad egenmakt för
människor  i  utsatta  bostadsområden,  exempelvis
invandrare, och inrättandet av s.k. magnetskolor.

2001/02:N224 av Bo Lundgren m.fl. (m):

8.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om   det   fria
skolvalet.

2001/02:N265 av Ulf Björklund m.fl. (kd):

14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad  i  motionen  anförs   om   byskolans
betydelse  och  möjligheter  till särskild dispens
från  lägsta  elevantal vid start  av  friskola  i
glesbygdsområden.

2001/02:N313 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.
(m):

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att
stärka  valfriheten  i  skolan,  barnomsorgen  och
vården.

2001/02:A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att fristående
skolor endast skall vara berättigade till bidrag i
de  fall  då de innebär ett pedagogiskt  tillskott
till den kommunala skolan.

15. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om närhetsprincipen
inom grundskolan.

16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om närhetsgaranti
inom gymnasieskolan.

2001/02:Bo323 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om skolan som murbräcka
mot segregation.
Bilaga 2

Regeringens lagförslag



Förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100)



Bilaga 3

Utskottets lagförslag



Av utskottet föreslagna ändringar i
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)


-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
2 b kap.
10 b §
-----------------------------------------------------
Hemkommunen skall till en    Hemkommunen  skall till
fristående    skola   som  en  fristående  skola som
motsvarar     grundskolan  motsvarar     grundskolan
eller   särskolan   lämna  eller   särskolan   lämna
bidrag för varje elev som  bidrag för varje elev som
deltar   i  utbildningen.  deltar   i  utbildningen.
Bidraget  skall bestämmas  Bidraget  skall bestämmas
efter  samma  grunder som  med  hänsyn  till skolans
kommunen   tillämpar  vid  åtagande    och   elevens
fördelning   av  resurser  behov efter samma grunder
till       den       egna  som   kommunen  tillämpar
förskoleklassen.      När  vid     fördelning     av
bidraget   bestäms  skall  resurser  till  den  egna
hänsyn  tas  till skolans  förskoleklassen.
åtagande    och   elevens
behov    samt   kommunens
ansvar  för   att  bereda
utbildning              i
förskoleklass åt samtliga
barn  i  kommunen som har
rätt till sådan.
-----------------------------------------------------
Kommunen är  dock  inte skyldig att lämna bidrag för
den del av verksamheten  som  överstiger 15 timmar i
veckan eller 525 timmar om året  eller  för elev som
tas emot före höstterminen det år eleven  fyller sex
år.  Har  en  elev  ett omfattande behov av särskilt
stöd, är kommunen inte  skyldig att lämna bidrag för
det särskilda stödet, om  betydande  organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Om  bidraget  avser en asylsökande elev  eller  en
annan  elev  som vistas  i  Sverige  under  liknande
omständigheter, skall kommunen i stället för vad som
anges  i  första   stycket  betala  det  belopp  som
regeringen har föreskrivit.
-----------------------------------------------------

9 kap.
6 a §
-----------------------------------------------------
En   godkänd   fristående    En  godkänd  fristående
skola    som    motsvarar  skola    som    motsvarar
särskolan     skall    av  särskolan     skall    av
Statens          skolverk  Statens          skolverk
förklaras berättigad till  förklaras berättigad till
sådant bidrag som avses i  sådant bidrag som avses i
tredje           stycket.  tredje           stycket.
Förklaring   skall   dock  Förklaring   skall   dock
inte  lämnas,  om skolans  inte  lämnas,  om skolans
verksamhet     vid     en  verksamhet         skulle
helhetsbedömning,  varvid  innebära        påtagliga
bl.a. skolans storlek och  negativa    följder   för
geografiska   läge  skall  skolväsendet i den kommun
beaktas, skulle  innebära  där   skolan  är  belägen
påtagliga        negativa  eller   skolan   tar   ut
följder  för skolväsendet  avgifter i strid med 7 §.
i den kommun  där  skolan
är  belägen  eller skolan
tar ut avgifter  i  strid
med 7 §.
-----------------------------------------------------
För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag
gäller att skolan har ansökt om att bli godkänd före
den   1 april  kalenderåret  innan  skolan  startar.
Motsvarande  gäller,  om  en  skola har godkänts för
utbildning för vissa årskurser  och  ansöker  om att
bli godkänd för ytterligare årskurser.
-----------------------------------------------------
För    varje   elev   som    För   varje   elev  som
genomgår       utbildning  genomgår       utbildning
motsvarande den som ges i  motsvarande den som ges i
särskolan  lämnas  bidrag  särskolan  lämnas  bidrag
av  hemkommunen. Bidraget  av  hemkommunen. Bidraget
skall   bestämmas   efter  skall    bestämmas    med
samma     grunder     som  hänsyn    till    skolans
kommunen   tillämpar  vid  åtagande    och   elevens
fördelning   av  resurser  behov efter samma grunder
till de egna särskolorna.  som   kommunen  tillämpar
När    bidraget   bestäms  vid     fördelning     av
skall   hänsyn  tas  till  resurser   till  de  egna
skolans    åtagande   och  särskolorna.  Om  en elev
elevens     behov    samt  har  ett omfattande behov
kommunens  ansvar för att  av   särskilt   stöd,  är
bereda särskoleutbildning  kommunen inte skyldig att
åt    samtliga   barn   i  lämna   bidrag   för  det
kommunen   som  har  rätt  särskilda    stödet,   om
till  sådan.  Om  en elev  betydande organisatoriska
har ett omfattande  behov  eller          ekonomiska
av   särskilt   stöd,  är  svårigheter  uppstår  för
kommunen inte skyldig att  kommunen.
lämna   bidrag   för  det
särskilda   stödet,    om
betydande organisatoriska
eller          ekonomiska
svårigheter  uppstår  för
kommunen.
-----------------------------------------------------
Vad som sägs i första–tredje styckena gäller inte de
fristående  skolor för vilka huvudmannen skriftligen
har  avstått  från  medelstilldelning.  Om  bidraget
avser en asylsökande  elev  eller  en annan elev som
vistas  i  Sverige  under  liknande  omständigheter,
skall kommunen i stället för vad som anges  i tredje
stycket   betala   det  belopp  som  regeringen  har
föreskrivit.
-----------------------------------------------------

8 a §
-----------------------------------------------------
För  varje  elev  som  genomgår sådan utbildning som
avses i 8 § lämnas bidrag  av hemkommunen. Kommunens
skyldighet  gäller  endast  utbildning   för  sådana
elever  som  hemkommunen  var  skyldig  att  erbjuda
gymnasieutbildning  vid den tidpunkt då utbildningen
började.
-----------------------------------------------------
Om     utbildningen     i    Om    utbildningen    i
bidragshänseende      har  bidragshänseende      har
hänförts  till ett sådant  hänförts  till ett sådant
nationellt   program  som  nationellt   program  som
elevens         hemkommun  elevens         hemkommun
anordnar,  skall bidraget  anordnar,  skall bidraget
bestämmas   efter   samma  bestämmas   efter   samma
grunder    som   kommunen  grunder    som   kommunen
tillämpar  vid fördelning  tillämpar  vid fördelning
av   resurser   till  det  av   resurser   till  det
programmet   i   de  egna  programmet   i   de  egna
gymnasieskolorna.     När  gymnasieskolorna.     När
bidraget   bestäms  skall  bidraget   bestäms  skall
hänsyn   tas   till   den  hänsyn   tas   till   den
fristående        skolans  fristående        skolans
åtagande    och   elevens  åtagande    och   elevens
behov    samt   kommunens  behov. Om en elev har ett
ansvar  för   att  bereda  omfattande    behov    av
gymnasieutbildning     åt  särskilt     stöd,     är
samtliga    ungdomar    i  kommunen inte skyldig att
kommunen   som  har  rätt  lämna   bidrag   för  det
till  sådan.  Om  en elev  särskilda    stödet,   om
har  ett omfattande behov  betydande organisatoriska
av  särskilt   stöd,   är  eller          ekonomiska
kommunen inte skyldig att  svårigheter  uppstår  för
lämna   bidrag   för  det  kommunen.
särskilda   stödet,    om
betydande organisatoriska
eller          ekonomiska
svårigheter  uppstår  för    Om   elevens  hemkommun
kommunen.                  inte  anordnar ett sådant
program som avses i andra
Om   elevens  hemkommun  stycket,  men  den kommun
inte  anordnar ett sådant  där den fristående skolan
program som avses i andra  är                belägen
stycket,  men  den kommun  (lägeskommunen)  gör det,
där den fristående skolan  skall  bidraget bestämmas
är                belägen  efter  samma  grunder som
(lägeskommunen)  gör det,  lägeskommunen   tillämpar
skall  bidraget bestämmas  vid     fördelning     av
efter  samma  grunder som  resurser     till     det
lägeskommunen   tillämpar  programmet              i
vid     fördelning     av  lägeskommunens       gym-
resurser     till     det  nasieskolor.  Hemkommunen
programmet              i  skall  ta hänsyn till den
lägeskommunens       gym-  fristående        skolans
nasieskolor.  Hemkommunen  åtagande    och   elevens
skall  ta hänsyn till den  behov. Om en elev har ett
fristående        skolans  omfattande    behov    av
åtagande    och   elevens  särskilt     stöd,     är
behov  samt  hemkommunens  kommunen inte skyldig att
ansvar  för  att   bereda  lämna   bidrag   för  det
gymnasieutbildning     åt  särskilda    stödet,   om
samtliga    ungdomar    i  betydande organisatoriska
kommunen   som  har  rätt  eller          ekonomiska
till  sådan.  Om  en elev  svårigheter  uppstår  för
har  ett omfattande behov  kommunen.
av  särskilt   stöd,   är
kommunen inte skyldig att
lämna   bidrag   för  det
särskilda   stödet,    om
betydande organisatoriska
eller          ekonomiska
svårigheter  uppstår  för
kommunen.
-----------------------------------------------------
I  andra  fall  än  som  avses  i  andra  och tredje
styckena, skall elevens hemkommun betala det  belopp
som  regeringen  eller  den myndighet som regeringen
bestämt har föreskrivit.  För  en  elev  som har ett
omfattande  behov  av  särskilt  stöd skall kommunen
därutöver lämna ett extra bidrag.  Kommunen  är dock
inte  skyldig  att  lämna extra bidrag, om betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår
för kommunen.
-----------------------------------------------------
Kommunens  skyldighet  att  lämna bidrag till skolan
gäller   inte,   om   statsbidrag  lämnas   för   en
utlandssvensk elevs utbildning. Om bidraget avser en
asylsökande elev eller  en  annan  elev som vistas i
Sverige   under   liknande   omständigheter,   skall
kommunen i stället för vad som  anges i andra–fjärde
styckena  betala  det  belopp  som  regeringen   har
föreskrivit särskilt.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------