Utbildningsutskottets betänkande
2001/02:UBU5

Likabehandling av studenter i högskolan


Sammanfattning

Utskottet   behandlar   i   betänkandet  proposition
2001/02:27 Likabehandling av  studenter  i högskolan
och yrkanden i fem motioner.
I propositionen föreslår regeringen en ny  lag  om
likabehandling  av  studenter i högskolan. Den skall
ha till ändamål att inom högskoleområdet främja lika
rättigheter  för  studenter   och  sökande  och  att
motverka     diskriminering     på     grund      av
könstillhörighet,   etnisk   tillhörighet,   sexuell
läggning   och  funktionshinder.  Dessutom  föreslås
följdändringar  i ett antal lagar. Lagbestämmelserna
skall träda i kraft den 1 mars 2002.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
lagförslag och avslår motionsyrkandena.
Den  nya  lagen skall  omfatta  förbud  mot  såväl
direkt  som  indirekt   diskriminering.  Högskolorna
åläggs  därutöver att förebygga  och  förhindra  att
någon student  utsätts  för  sexuella  trakasserier,
etniska  trakasserier,  trakasserier  på  grund   av
sexuell   läggning  och  trakasserier  på  grund  av
funktionshinder.     Högskolorna     skall    utreda
omständigheterna  kring  angivna  trakasserier   och
förhindra att dessa fortsätter. Varje högskola skall
årligen ta fram en handlingsplan för de insatser som
behövs för att främja likabehandling m.m.
Högskolan  får  inte  utsätta  en student eller en
sökande  för  repressalier på grund  av  anmälan  om
diskriminering m.m.
Skadeståndsskyldighet  införs  för det fall att en
student eller en sökande blivit utsatt för kränkning
genom  att  högskolan  har  åsidosatt  förbuden  mot
direkt och indirekt diskriminering, skyldigheten att
utreda  och  vidta åtgärder mot  trakasserier  eller
förbudet mot repressalier.
Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering,  Ombudsmannen  mot diskriminering på
grund     av     sexuell     läggning     respektive
Handikappombudsmannen  skall ha tillsyn över  lagens
efterlevnad och får även  som  part föra talan i mål
om skadestånd enligt lagen.
Reservationer finns från Moderata  samlingspartiet
och Kristdemokraterna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut



Med  hänvisning  till  de motiveringar som  framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Samordnad lagstiftning mot
diskriminering, m.m.

Riksdagen    avslår   motionerna    2001/02:Ub7
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:A227 yrkande 6.
Reservation 1 (m)

2. Utvidgad definition av begreppet
studenter i högskolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub6 yrkande 1.
Reservation 2 (kd) - delvis

3. Högskolans planmässiga arbete mot
diskriminering och trakasserier

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub6 yrkande 2.

4. Studenter med funktionshinder vid de
konstnärliga högskolorna

Riksdagen avslår  motion  2001/02:Kr421 yrkande
2.

5. Studenters skydd mot sexuella
trakasserier

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:A211  yrkande
17.

6. Disciplinära åtgärder och
överklaganden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub6 yrkande 3.
Reservation 2 (kd) - delvis

7. Lag om likabehandling av studenter i
högskolan

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
likabehandling av studenter i högskolan.

8. Anknytande lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
b) lag om ändring i högskolelagen (1992:1434),
c) lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd
att utfärda vissa examina,
d)   lag  om  ändring  i  lagen   (1994:749)   om
Handikappombudsmannen,
e)  lag   om   ändring   i   lagen  (1999:131)  om
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.

Stockholm den 27 november 2001

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman


Följande  ledamöter  har deltagit  i  beslutet:  Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m),  Eva  Johansson  (s),  Yvonne  Andersson  (kd),
Majléne Westerlund Panke  (s),  Per Bill (m), Torgny
Danielsson (s), Tomas Eneroth (s),  Erling Wälivaara
(kd),  Catharina  Elmsäter-Svärd (m), Sofia  Jonsson
(c), Ulf Nilsson (fp),  Agneta  Lundberg (s), Anders
Sjölund (m), Kalle Larsson (v) och  Matz Hammarström
(mp).

2001/02

UbU5


Redogörelse för ärendet


Regeringen   föreslår   i   proposition   2001/02:27
Likabehandling av studenter i högskolan en ny lag om
likabehandling av studenter i högskolan, i syfte att
stärka  studenternas  skydd  mot  diskriminering  på
grund   av  könstillhörighet,  etnisk  tillhörighet,
sexuell läggning  och  funktionshinder. I anslutning
härtill   föreslås   ändringar    i   sekretesslagen
(1980:100),    högskolelagen   (1992:1434),    lagen
(1993:792) om tillstånd  att  utfärda vissa examina,
lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen  och lagen
(1999:131)     om     Ombudsmannen     mot    etnisk
diskriminering. Lagförslagen återfinns som  bilaga 2
till betänkandet.
Till  grund för propositionen ligger en promemoria
Åtgärder mot diskriminering i högskolan (Ds 2000:71)
som utarbetats  inom  Regeringskansliet. Promemorian
har remissbehandlats.
Ett  förslag till lagrådsremiss  har  beretts  med
Jämställdhetsombudsmannen,  Ombudsmannen  mot etnisk
diskriminering,  Ombudsmannen mot diskriminering  på
grund  av  sexuell läggning,  Handikappombudsmannen,
Högskoleverket     och    Överklagandenämnden    för
högskolan.
Lagrådet har avgivit  yttrande  över lagförslagen.
Lagrådets  synpunkt  har  beaktats  i propositionens
lagförslag.
Med  anledning  av  propositionen har  väckts  två
motioner. Därtill behandlas  i  ärendet tre motioner
från  den  allmänna motionstiden 2001.  Förslagen  i
motionerna återges i bilaga 1.
Utskottets överväganden


Samordnad lagstiftning mot
diskriminering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår   att   riksdagen  avslår
motionsyrkanden om ett fortsatt arbete för en
samordnad  diskrimineringslagstiftning,  m.m.
med hänvisning  till att utredningsdirektiv i
ärendet aviserats.
Jämför reservation 1 (m).

Motioner

Moderata   samlingspartiet    framför    i    motion
2001/02:Ub7  partiets  uppfattning  att  en generell
lagstiftning   mot   diskriminering  vore  det  mest
ändamålsenliga. Moderaterna  utgår  från  att det nu
aktuella  lagförslaget  inte  innebär att regeringen
ändrat   uppfattning   vad   avser   en    samordnad
lagstiftning. I väntan på beredning och förslag  som
innebär att samma skydd mot diskriminering kan gälla
oavsett  var  i  livet  man  befinner  sig, biträder
Moderaterna  regeringens  nu  framlagda  förslag  om
likabehandling  av  studenter  i högskolan. De  vill
dock  att  riksdagen  gör ett tillkännagivande  till
regeringen   om  att  arbetet   för   en   samordnad
diskrimineringslagstiftning  skall  fortsätta  (yrk.
1).  Moderaterna  föreslår  vidare att den nya lagen
och  universitetens  och  högskolornas   arbete  med
anledning av denna skall utvärderas efter tre år, om
lagen  inte  dessförinnan  ersatts  av  en samordnad
lagstiftning mot diskriminering (yrk. 2).

I   motion   2001/02:A227  (kd)  yrkande  6  anser
motionärerna   att    utredningen   som   ser   över
samordningen   av  diskrimineringslagstiftningen   i
arbetslivet bör  utforma  en  lagstiftning som också
omfattar   studerande  i  gymnasieskolan   samt   på
universitet  och  högskolor.  Motionen väcktes under
den   allmänna   motionstiden   och  således   innan
förevarande proposition lades fram.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill först anföra följande  om  behovet av
en diskrimineringslagstiftning på högskoleområdet.

På  det  arbetsrättsliga området finns i dag  fyra
lagar  som reglerar  diskriminering  i  arbetslivet,
nämligen    jämställdhetslagen   (1991:433),   lagen
(1999:130) om  åtgärder  mot etnisk diskriminering i
arbetslivet, lagen (1999:
132) om förbud mot diskriminering  i  arbetslivet av
personer med funktionshinder och lagen (1999:133) om
förbud mot diskriminering i arbetslivet  på grund av
sexuell läggning.
Studenter  vid universitet och högskolor  omfattas
inte  av  arbetsmarknadslagarna   med   förbud   mot
diskriminering.   Det  finns  visserligen  särskilda
föreskrifter     i    högskolelagen     (1992:1434),
högskoleförordningen   (1993:100)  och  förordningen
(1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet som tar
sikte på jämställdhet mellan  kvinnor  och  män samt
åtgärder  mot  sexuella trakasserier, men det saknas
särskilda bestämmelser  i högskoleförfattningarna om
andra former av diskriminerande behandling.
Utskottet delar regeringens  bedömning  att det är
viktigt   att   genom   en   särskild   lag   stärka
studenternas  rättsliga  skydd  mot  diskriminering.
Härigenom  blir  det tydligt för alla som  kommer  i
kontakt  med högskolan  att  samhället  inte  godtar
någon form  av  diskriminerande  behandling  och att
varje tendens i den riktningen måste förebyggas  och
förhindras.  Könstillhörighet,  etnisk tillhörighet,
funktionshinder  eller sexuell läggning  får  aldrig
påverka bedömningen  av  ett  prov eller vem som får
plats på en utbildning.
I propositionen redogörs för  att två nya direktiv
mot diskriminering har antagits inom  ramen  för  EU
under år 2000. Det ena direktivet, om likabehandling
oavsett   ras   eller  etniskt  ursprung,  behandlar
diskriminering både  i  arbetslivet  och  inom flera
andra samhällsområden såsom inom utbildningsområdet.
Det    andra   direktivet,   om   likabehandling   i
arbetslivet,   behandlar   enbart  diskriminering  i
arbetslivet  och  omfattar  diskrimineringsgrunderna
religion  eller övertygelse, funktionshinder,  ålder
och sexuell läggning.
Regeringen  beslutade  i  december  2000 tillkalla
utredningen  (N 2001:01) om ett utvidgat  skydd  mot
diskriminering   (dir.  2000:106)  som  skall  lämna
förslag  till  hur  de   båda   EG-direktiven  skall
genomföras i svensk rätt. Utredningen skall redovisa
huvuddelen av uppdraget våren 2002.
I regeringens skrivelse En nationell handlingsplan
mot  rasism,  främlingsfientlighet,   homofobi   och
diskriminering   (skr.  2000/01:59)  har  regeringen
anmält  sin  avsikt   att   i   tilläggsdirektiv  ge
utredningen om ett utvidgat skydd mot diskriminering
i uppdrag att utreda möjligheterna  till en generell
lagstiftning  mot  diskriminering som omfattar  alla
eller    flertalet    diskrimineringsgrunder     och
samhällsområden.   Uppdelningen   av   den   svenska
lagstiftningen  mot diskriminering i olika lagar,  i
förening  med  den  senaste  tidens  internationella
utveckling  på  området,   ger   enligt   regeringen
anledning  att  nu göra en sådan översyn. Regeringen
har också aviserat  att nämnda utredning skall ges i
uppdrag att överväga  frågan  om  sammanslagning  av
några  eller  samtliga ombudsmän som är underställda
regeringen.
Enligt uppgift  från Näringsdepartementet beräknas
tilläggsdirektiv till  utredningen  om  ett utvidgat
skydd  mot  diskriminering  komma att utfärdas  före
årsskiftet.
Lagrådet har i yttrande över  lagrådsremissen  om
likabehandling  av  studenter  i  högskolan bl.a.
uttalat följande:
I lagstiftningsärendet är samtidigt  upplyst  att
en utredare har tillsatts med uppgift att - bl.a.
mot  bakgrund  av  två  EG-direktiv som antogs år
2000   -   utreda   ett   utvidgat    skydd   mot
diskriminering    samt   att   denne   avses   få
tilläggsdirektiv att  också  utreda möjligheterna
till en generell lagstiftning  mot diskriminering
omfattande       alla       eller       flertalet
diskrimineringsgrunder  och samhällsområden.  Med
hänsyn  till  det  beredningsarbete  som  sålunda
inletts  med  sikte  bl.a.   på  en  mera  samlad
diskrimineringslagstiftning skulle  det  givetvis
ha   varit   fördelaktigt   om  en  utbyggnad  av
lagregleringen  med en helt ny  lag  hade  kunnat
grundas på ett sådant  bredare  underlag  som det
påbörjade  utredningsarbetet kan väntas ge upphov
till.  I det  uppkomna  läget,  där  det  bedömts
viktigt  att  så  snart  som  möjligt  införa ett
rättsskydd    för   studenter   som   väsentligen
motsvarar vad som  gäller på arbetsmarknaden, får
dock den i remissen  föreslagna  lösningen med en
särskild  lag  som  följsamt  modellerats   efter
relevanta   bestämmelser   i  de  arbetsrättsliga
lagarna anses godtagbar.

Utskottet   tar   fasta  på  vad  Lagrådet   anfört.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte
kan anses motiverat  att  avvakta  med  införande av
regler mot diskriminering inom högskolan  tills  det
aviserade  utredningsarbetet  är  slutfört.  Det  är
tvärtom  angeläget  att  sådana  lagregler  som  ger
studenterna  ett  utökat  rättsligt  skydd  träder i
kraft  snarast.  Att  utredaren kan utgå från ett  i
stor   utsträckning   samordnat   regelverk   mellan
arbetsmarknad och högre  utbildning  kan  inte anses
föregripa eller försvåra utredningsarbetet.

Med  hänvisning  till  det anförda anser utskottet
att motionerna 2001/02:
Ub7  yrkande  1  och  2001/02:A227   yrkande   6  om
samordnad   diskriminerings-lagstiftning   inte  bör
föranleda  något  särskilt  uttalande  av riksdagen.
Yrkandena  bör avslås av riksdagen. Utskottet  utgår
från att tillämpningen av den nya lagstiftningen för
högskoleområdet     kommer    att    följas    under
utredningsarbetet. Riksdagen  bör  därför även avslå
motion 2001/02:Ub7 yrkande 2.

Förslaget till lag om likabehandling
av studenter i högskolan


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår   att   riksdagen  antar
regeringens     förslag     till    lag    om
likabehandling  av  studenter  i   högskolan.
Lagen bör träda i kraft den 1 mars 2002.
Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
tillkännagivanden   till    regeringen.   Tre
yrkanden   avser   utvidgad   definition   av
begreppet  studenter i högskolan,  högskolans
planmässiga  arbete  mot  diskriminering  och
trakasserier respektive disciplinära åtgärder
och  överklaganden  när  det gäller högskolor
med enskild huvudman. Ett  par  yrkanden från
den  allmänna motionstiden rör studenter  med
funktionshinder     vid    de    konstnärliga
högskolorna respektive  studenters  skydd mot
sexuella  trakasserier. Dessa senare yrkanden
får anses tillgodosedda med den nu föreslagna
lagstiftningen.
Jämför reservation 2 (kd).

Tillämpningsområde, ändamålsbestämmelser och
vissa definitionsfrågor


Propositionen

Regeringen  föreslår  att lagen om likabehandling av
studenter i högskolan skall gälla för de universitet
och högskolor som har staten,  en  kommun  eller ett
landsting   som   huvudman   och   som  omfattas  av
högskolelagen  (1992:1434). Den skall  vidare  gälla
för  de  enskilda   utbildningsanordnare   som   har
examens-tillstånd   enligt   lagen   (1993:792)   om
tillstånd  att  utfärda  vissa  examina. Lagen skall
vara tillämplig på grundläggande  högskoleutbildning
och  forskarutbildning  enligt  högskolelagen   samt
utbildning  som  kan  leda  fram  till en examen som
utbildningsanordnaren  får utfärda enligt  lagen  om
tillstånd att utfärda vissa examina.

Enligt propositionen skall  lagen  ha till ändamål
att inom högskoleområdet främja lika rättigheter för
studenter    och    sökande    och    att   motverka
diskriminering på grund av könstillhörighet,  etnisk
tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder.
Lagen  skall  skydda  studenter  och  sökande. Med
student  skall  avses  den  som är antagen till  och
bedriver   grundläggande  högskoleutbildning   eller
forskarutbildning    enligt    högskolelagen   eller
utbildning som kan leda fram till  en  examen som en
enskild  utbildningsanordnare  får  utfärda   enligt
lagen  om  tillstånd  att utfärda vissa examina. Med
sökande skall avses den  som  i  vederbörlig ordning
har anmält att han eller hon vill  antas till sådana
utbildningar.

Motion

Enligt   Kristdemokraterna   i   motion  2001/02:Ub6
yrkande  1  bör  riksdagen göra ett tillkännagivande
till regeringen om  att  den  föreslagna lagen skall
gälla  alla  grupper av studenter  i  högskolan.  De
påtalar att det  är  en  svaghet  i lagförslaget att
lagen   endast   skall   gälla   för   studenter   i
grundläggande         högskoleutbildning         och
forskarutbildning.       Därmed      har      varken
uppdragsutbildningens        studenter         eller
basårsstudenter tagits med. Dessa studentgrupper bör
ges samma rättsskydd, betonar motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Regeringen redovisar i propositionen sina motiv  för
att  avgränsa  lagens tillämpningsområde på sätt som
föreslagits.  Enligt  regeringen  skulle  det  kunna
övervägas att låta den föreslagna lagen omfatta även
andra      utbildningar       än       grundläggande
högskoleutbildning    och   forskarutbildning    som
anordnas av en högskola,  såsom förutbildning enligt
förordningen   (1992:819)   om    behörighetsgivande
förutbildning   vid   universitet   och   högskolor,
uppdragsutbildning enligt förordningen (1997:845) om
uppdragsutbildning  vid  universitet  och  högskolor
samt   kvalificerad   yrkesutbildning  enligt  lagen
(2001:239)  om  kvalificerad   yrkesutbildning   som
träder i kraft den 1 januari 2002. Vidare skulle man
kunna  överväga  att den föreslagna lagen skall vara
tillämplig   på   de   utbildningar    som    staten
sanktionerar   genom  statsbidrag,  statlig  tillsyn
eller studiestöd  samt  t.o.m.  på  utbildningar som
inte alls är sanktionerade av staten.

Som  ett första steg i införandet av  bestämmelser
som   uttryckligen    förbjuder   diskriminering   i
högskolan föreslår dock  regeringen  att lagen skall
begränsas till att gälla enbart sådan utbildning som
kan  leda  fram  till  en  examen inom grundläggande
högskoleutbildning  och  forskarutbildning  och  som
regeringen   med  stöd  av  högskolelagen   meddelat
föreskrifter om.
Enligt regeringen  måste  frågan  om  lagen  eller
liknande   bestämmelser  skall  omfatta  även  andra
utbildningar   vid   högskolorna  utredas  särskilt.
Uppenbarligen finns det  klara  skillnader som måste
analyseras    i    fråga   om   utbildning    enligt
högskoleförfattningarna   och   den   avtalsbaserade
uppdragsutbildningen eller andra utbildningar.  I de
delar som de båda EG-direktiven anses tillämpliga på
andra  utbildningar  ankommer  det  vidare på den av
regeringen   utsedda   utredaren   att  föreslå   de
bestämmelser som utredningen kan ge anledning till.
Utskottet delar regeringens bedömning  att  det är
viktigt att klart definiera tillämpningsområdet  för
en  lagstiftning  där  preciserade  rättigheter  och
skyldigheter  införs.  Detta har avgörande betydelse
för rättssäkerheten, särskilt  som  högskolan enligt
den   föreslagna  lagen  blir  skyldig  att   betala
skadestånd till en student eller sökande som utsatts
för kränkande  behandling.  En sådan avgränsning som
regeringen föreslår, nämligen  till utbildningar där
högskolelagen     och    högskoleförordningen     är
tillämpliga,  är enligt  utskottets  mening  tydlig.
Likaså anknyter  den föreslagna lagens definition av
begreppet    student     till     formuleringen    i
högskoleförordningen.
Utskottet    utgår    från   att   mer   generella
bestämmelser   om  skydd  mot   diskriminering   vid
utbildning kommer  att övervägas inom utredningen om
ett utvidgat skydd mot  diskriminering.  Bland annat
omfattar EG-direktivet om likabehandling oavsett ras
eller etniskt ursprung all utbildning.
Mot   bakgrund   av  vad  som  här  anförts  anser
utskottet att riksdagen bör avslå motion 2001/02:Ub6
yrkande 1.

Utskottet  konstaterar  att  den  föreslagna  lagens
definitioner av funktionshinder och sexuell läggning
motsvarar  de   definitioner   som   finns  i  lagen
(1999:132)   om   förbud   mot   diskriminering    i
arbetslivet  av  personer  med  funktionshinder  och
lagen  (1999:133)  om  förbud  mot  diskriminering i
arbetslivet på grund av sexuell läggning. I fråga om
definitionen av etnisk tillhörighet motsvaras den av
definitionen  i  lagen  (1999:130)  om åtgärder  mot
etnisk diskriminering i arbetslivet,  dock  med  den
skillnaden  att  begreppet  ras inte har tagits med.
Detta är i linje med vad riksdagen  uttalat  om  att
användningen   av   ordet   ras   om   människor   i
författningstexter  riskerar att underblåsa fördomar
och att regeringen därför,  där  så  är möjligt, bör
föreslå  en  annan  definition  (bet.  1997/98:KU29,
rskr. 1997/98:185).


Aktiva åtgärder


Propositionen

Regeringen föreslår att en högskola inom  ramen  för
sin  verksamhet skall bedriva ett målinriktat arbete
för att  aktivt  främja  studenters lika rättigheter
oavsett     deras     könstillhörighet,      etniska
tillhörighet,      sexuella      läggning      eller
funktionshinder.

Varje högskola skall årligen upprätta en plan  som
skall  innehålla  en  översikt  över de åtgärder som
behövs för att främja en sådan likabehandling och en
redogörelse   för   vilka  av  dessa  åtgärder   som
högskolan avser att påbörja  eller  genomföra  under
det   kommande   året.  En  redovisning  av  hur  de
planerade åtgärderna  har  genomförts skall tas in i
efterföljande års plan.

Motion

I   motion   2001/02:Ub6   yrkande    2   framhåller
Kristdemokraterna att det i ett inledningsskede  kan
vara  motiverat att högskolorna planmässigt bedriver
ett förebyggande  arbete  för  att snabbt komma till
rätta med de brister som finns.  Förhoppningsvis kan
högskolorna emellertid upparbeta så  goda strukturer
och       kunskaper       vad       gäller       det
diskrimineringsstävjande  arbetet,  att  den  årliga
planen  kan  utsträckas  till att gälla i exempelvis
treårsperioder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår
motionsyrkandet.

I propositionen tar regeringen jämställdhetslagens
bestämmelse  om  jämställdhetsplan  som utgångspunkt
för  sitt  förslag  om  en  plan  för  främjande  av
likabehandling  av  studenter  i  högskolan.  Enligt
jämställdhetslagen    har   en   arbetsgivare    som
sysselsätter   tio  eller   fler   arbetstagare   en
skyldighet att årligen  upprätta  en  plan  för sitt
jämställdhetsarbete.  Utskottet  anser i likhet  med
regeringen   att   det  bör  finnas  en  motsvarande
bestämmelse för högskolan.  Genom upprättandet av en
plan  kan  mål  och åtgärder konkretiseras  och  bli
tydliga och kontrollerbara  för  envar. Eftersom det
är  viktigt att arbetet bedrivs planmässigt  är  det
motiverat  att  ställa  krav  på  att  en plan skall
upprättas varje år.

Diskrimineringsförbud


Propositionen

Regeringen  föreslår  i  propositionen  följande  om
diskrimineringsförbud:

Lagen  skall innehålla bestämmelser om förbud  mot
diskriminering  på grund av könstillhörighet, etnisk
tillhörighet, sexuell  läggning och funktionshinder.
Såväl direkt som indirekt  diskriminering skall vara
förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt.
Med  direkt  diskriminering  skall  avses  att  en
student eller en  sökande  missgynnas  genom  att en
högskola   behandlar   honom   eller   henne  mindre
förmånligt  än högskolan behandlar eller  skulle  ha
behandlat personer med annan könstillhörighet, annan
etnisk tillhörighet,  annan  sexuell  läggning eller
utan   funktionshinder   i  en  likartad  situation.
Missgynnandet      skall     ha     samband      med
könstillhörigheten,  den etniska tillhörigheten, den
sexuella läggningen eller funktionshindret.
Förbud mot direkt diskriminering skall inte gälla,
om den diskriminerande behandlingen är berättigad av
hänsyn till ett särskilt  intresse som uppenbarligen
är   viktigare   än  intresset  av   att   förhindra
diskriminering i högskolan.
Med indirekt diskriminering  skall  avses  att  en
student  eller  en  sökande  missgynnas genom att en
högskola  tillämpar  en bestämmelse,  ett  kriterium
eller ett förfaringssätt  som  framstår som neutralt
men som i praktiken särskilt missgynnar personer med
en    viss   könstillhörighet,   en   viss    etnisk
tillhörighet,  en  viss  sexuell  läggning eller ett
visst   funktionshinder,   om   inte   bestämmelsen,
kriteriet   eller  förfaringssättet  objektivt   kan
motiveras  av  ett  berättigat  mål  och  medlen  är
lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet.

Förbudet  mot  diskriminering  skall  gälla  när  en
högskola

1. beslutar  om  tillträde  till  högskoleutbildning
eller  vidtar någon annan åtgärd som  har  betydelse
för tillträdet till utbildningen,
2. beslutar  om  examination  eller  gör någon annan
bedömning av en studieprestation,
3. beslutar eller gör någon annan liknande bedömning
i fråga om
- tillgodoräknande av utbildning,
- anstånd med studier eller fortsättning av studier
efter studieuppehåll,
- byte av handledare,
- indragning av handledare och andra  resurser  vid
forskarutbildning,
- utbildningsbidrag för doktorander, eller
4. vidtar en ingripande åtgärd mot en student.

Förbudet mot direkt diskriminering skall gälla också
när   en   högskola   beslutar   om  tillträde  till
högskoleutbildning   och   under  utbildningen,   då
högskolan genom att göra lokalerna  tillgängliga och
användbara kan skapa en situation för  en person med
funktionshinder som är likartad med den för personer
utan  sådant  funktionshinder,  om det skäligen  kan
krävas att högskolan vidtar sådana åtgärder.

En  sökande som inte har blivit  antagen  till  en
högskoleutbildning,   som  anordnas  av  en  enskild
utbildningsanordnare, skall  ha  rätt att på begäran
få en skriftlig uppgift av utbildningsanordnaren  om
vilken  utbildning  och  vilka andra meriter den har
som blivit antagen.
Det skall ligga på den student  eller  sökande som
anser  sig  diskriminerad  att lägga fram fakta  som
talar  för  att  det  har  förekommit   ett   sådant
missgynnande   som   utgör   direkt  eller  indirekt
diskriminering.  Därefter  övergår   bevisbördan  på
högskolan, som har att visa att missgynnandet saknar
samband    med   könstillhörigheten,   den   etniska
tillhörigheten,   den   sexuella   läggningen  eller
funktionshindret.

Motion

I  motion  2001/02:Kr421  (v) yrkande 2  begärs  ett
tillkännagivande  om att regeringen  bör  komma  med
förslag      till      hur      de      konstnärliga
högskoleutbildningarna   skall   kunna   tillmötesgå
elever med funktionshinder. Motionärerna  menar  att
det  inte  kan  vara  så att talang och förmåga till
konstnärligt skapande står  i  relation  till  om en
person  har  ett funktionshinder eller ej. Det skall
inte  råda  någon   diskriminering   av  elever  med
funktionshinder   på  de  konstnärliga  högskolorna,
betonar de.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar  att diskrimineringsförbuden i
lagförslaget utformats i  överensstämmelse  med  EG-
rätten   och   de   definitioner   som  finns  i  de
arbetsrättsliga      lagarna      som      förbjuder
diskriminering.  Förbuden  omfattar både direkt  och
indirekt diskriminering. Även  i  fråga om principen
om delad bevisbörda, har de arbetsrättsliga  lagarna
på  området  följts.  Utskottet  anser  att  det  är
riktigt  att en samordning görs av bestämmelserna på
området.

Med anledning  av  motionsyrkandet  vill utskottet
påpeka att den föreslagna lagen om likabehandling av
studenter  i högskolan självfallet kommer  att  vara
tillämplig på de konstnärliga högskolorna.
Regeringen  för  i  propositionen  ett  resonemang
kring diskriminering på grund av funktionshinder. Om
ett   funktionshinder   inte   påverkar  de  sakliga
förutsättningarna   för   utbildningen    och    den
funktionshindrade    studenten    och   andra   icke
funktionshindrade   studenter   deltar    i    samma
utbildning och i övrigt är jämförbara föreligger  en
likartad   situation.   Ett   missgynnande   av  den
funktionshindrade studenten kan i sådant fall utgöra
diskriminering.  Inverkar  däremot  funktionshindret
menligt   på   de   sakliga  förutsättningarna   för
utbildningen föreligger  inte  en likartad situation
och därmed inte heller diskriminering.
Som  framgått  av  redogörelsen  för   regeringens
lagförslag i detta avsnitt skall förbudet mot direkt
diskriminering  på  grund  av funktionshinder  gälla
även då en högskola kan göra  lokalerna tillgängliga
och  användbara,  om  det skäligen  kan  krävas  att
högskolan vidtar sådana åtgärder.
Utskottet    anser    att    motionsyrkandet    är
tillgodosett  med  det  föreliggande   lagförslaget.
Riksdagen bör avslå yrkandet.

Trakasserier


Propositionen

Enligt  1  kap.  9 § högskoleförordningen (1993:100)
och  1  kap.  5  a  §  förordningen  (1993:221)  för
Sveriges  lantbruksuniversitet  har  högskolorna  en
skyldighet  att vidta åtgärder för att förebygga och
förhindra att  någon  student  utsätts  för sexuella
trakasserier.  Bestämmelser  om  att  förebygga  och
förhindra   sexuella   trakasserier,   och  därjämte
trakasserier   på   grund  av  etnisk  tillhörighet,
funktionshinder och sexuell  läggning, finns också i
de arbetsrättsliga lagarna.

Regeringen  föreslår  att skyldigheten  att  vidta
åtgärder för att förebygga  och  förhindra att någon
student utsätts för trakasserier regleras  i den nya
lagen   och   att   den   skall   omfatta   sexuella
trakasserier, etniska trakasserier, trakasserier  på
grund  av sexuell läggning och trakasserier på grund
av funktionshinder.
Någon  begränsning  av högskolornas skyldighet med
avseende  på  vem  som uppträder  som  trakasserande
skall inte ställas upp.  Högskolornas skyldighet att
vidta förebyggande och förhindrande  åtgärder  skall
omfatta   exempelvis   det  fallet  att  en  student
trakasserar  en  annan  student.   Det   kan  enligt
regeringen  också vara fråga om att en lärare  eller
någon  annan  anställd   trakasserar   en   student.
Skyldigheten  skall också ta sikte på konsulter  och
andra  som högskolorna  anlitar  i  sin  verksamhet.
Vidare  skall  skyldigheten  gälla  när  en  student
genomför  en  arbetsplatsförlagd  praktik inom ramen
för högskolestudier. I definitionerna  av  de  olika
formerna  av  trakasserier  ligger  att uppträdandet
skall vara ovälkommet genom att det ställs  upp  ett
krav på att studentens integritet skall "kränkas".
Skyldigheten  för  varje  högskola att upprätta en
årlig  plan  över  de åtgärder som  behövs  för  att
främja likabehandling  skall  också omfatta åtgärder
som   behövs   för   att  förebygga  och   förhindra
trakasserier.
Regeringen  anser att  en  uttrycklig  bestämmelse
skall införas i  den  nya  lagen  om att en högskola
skall vara skyldig att utreda omständigheterna kring
uppgivna  trakasserier.  I förekommande  fall  skall
högskolan vidta de åtgärder  som skäligen kan krävas
för  att  förhindra  fortsatta  trakasserier.  Denna
utrednings-   och   åtgärdsskyldighet   skall   vara
skadeståndssanktionerad.   Liksom   i  fråga  om  en
högskolas skyldighet att förebygga och förhindra att
en student blir utsatt för trakasserier,  skall  det
inte  ställas  upp  någon  begränsning av högskolans
skyldighet  att  utreda  och  vidta   åtgärder   med
avseende på vem som uppträder trakasserande.
Disciplinära   åtgärder  i  form  av  varning  och
avstängning  bör  kunna  vidtas  mot  studenter  som
utsätter någon annan  student  eller en arbetstagare
för  sexuella  trakasserier,  etniska  trakasserier,
trakasserier  på  grund  av  sexuell   läggning  och
trakasserier på grund av funktionshinder. Ärenden om
disciplinära  åtgärder  handläggs  i  regel   av  en
disciplinnämnd.   Ett   beslut  om  avstängning  får
överklagas  till allmän förvaltningsdomstol.  Enligt
regeringens bedömning bör regeln om delad bevisbörda
inte tillämpas på disciplinförfaranden, eftersom det
åligger en nämnd  eller  domstol  att utreda fakta i
målet.
Högskolelagens      och      högskoleförordningens
bestämmelser   om  disciplinära  åtgärder   och   om
avskiljande  är  tillämpliga   endast   i  fråga  om
studenter   vid   statliga   högskolor.   Regeringen
föreslår  inte  någon  utvidgning av bestämmelsernas
tillämpningsområde. Denna  fråga tas upp i avsnittet
om överklagande.

Motion

Enligt motion 2001/02:A211 (kd) visar undersökningar
vid universitet och högskolor  att oroväckande många
av de kvinnliga studenterna har  varit  utsatta  för
någon form av sexuella trakasserier. I motionen, som
väcktes  innan  den  nu aktuella propositionen lades
fram   för   riksdagen,   begär   motionärerna   att
jämställdhetsregler      efter      förebild      av
jämställdhetslagen       skall       införas       i
högskoleförordningen  (yrk.  17). Det bör ses som en
självklarhet,   anför  de,  att  studenterna   skall
åtnjuta samma rättsliga  skydd  som de anställda vid
högskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inga invändningar mot  vad  regeringen
anför  i  fråga  om  lagreg-leringen av högskolornas
skyldighet att förebygga  och förhindra trakasserier
samt  utreda  och vidta åtgärder  mot  trakasserier.
Utskottet föreslår  att  motion 2001/02:A211 yrkande
17  avslås  av riksdagen, då  motionsyrkandet  måste
anses vara tillgodosett.


Repressalier


Propositionen

Regeringen  föreslår  att  det  i  lagen  införs  en
bestämmelse som  innebär  att  en  högskola inte får
utsätta en student eller en sökande för repressalier
på  grund av att han eller hon har anmält  högskolan
för diskriminering  eller  medverkat  i en utredning
enligt    lagen.    Det    förbjudna    förfarandet,
repressalierna,  avser inte bara ett handlande  från
högskolans sida utan  tar sikte också på situationer
där högskolan låter bli  att  handla.  Det förbjudna
förfarandet  skall  vara till nackdel för  studenten
eller  den  sökande  och  kan  exempelvis  vara  att
studenten   får   en   ofördelaktig   behandling   i
undervisningen. Högskolans  ansvar  skall  innefatta
den som på högskolans vägnar kan fatta beslut  om en
student  eller en sökande eller kan vidta ingripande
åtgärder mot honom eller henne.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  -  som konstaterar att de arbetsrättsliga
lagarna  innehåller   bestämmelser   om  förbud  mot
repressalier - har inget att erinra mot  regeringens
förslag.


Skadestånd


Propositionen

Staten,  en  kommun  eller  ett  landsting  som   är
huvudman    för   en   högskola   och   en   enskild
utbildningsanordnare  som  har tillstånd att utfärda
examina  enligt lagen (1993:792)  om  tillstånd  att
utfärda  vissa   examina  skall  enligt  regeringens
förslag vara skyldig  att  betala allmänt skadestånd
för den kränkning som en student  eller  en  sökande
har  blivit  utsatt  för  genom  att  högskolan  har
åsidosatt

-  skyldigheten  att utreda och vidta åtgärder mot
trakasserier mot studenter,

- förbuden mot direkt  och  indirekt diskriminering
av studenter eller sökande, eller

- förbudet mot att utsätta studenter  eller sökande
för repressalier.

Regeringen  lämnar  i propositionen vissa  uppgifter
till  ledning  för  hur  skadeståndets  storlek  kan
beräknas  utifrån  bl.a.   diskrimineringens   eller
repressaliernas   art  och  omfattning.  Om  det  är
skäligt skall skadeståndet  kunna  sättas  ned eller
helt falla bort.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    delar   regeringens   uppfattning   att
skadestånd  skall  utgå  i  form  av  allmänt  eller
ideellt skadestånd  för  den  kränkning som t.ex. en
diskriminering har inneburit för en student eller en
sökande.  Ett skadestånd har den  dubbla  funktionen
att det skall  avhålla  från överträdelser samtidigt
som det skall ge kompensation  åt  den som drabbats.
Även    de   arbetsrättsliga   lagarna   föreskriver
skadestånd  som  påföljd  vid överträdelser av bl.a.
diskrimineringsförbuden.


Överklagande


Propositionen

Enligt  lagförslaget  skall  ett   beslut   av   ett
universitet  eller en högskola med staten, en kommun
eller ett landsting  som huvudman få överklagas till
Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att
beslutet       strider       mot      något       av
diskrimineringsförbuden    eller     förbudet    mot
repressalier.  Om  överklagandenämnden  finner   att
beslutet strider mot något av förbuden och detta kan
antas ha inverkat på utgången, skall det överklagade
beslutet  undanröjas  och  ärendet,  om  det behövs,
visas åter till universitetet eller högskolan för ny
prövning.   Ett   sådant   beslut   skall   inte  få
överklagas.

Om  ett  beslut  kan överklagas enligt någon annan
författning, skall överklagande  i stället ske i den
där föreskrivna ordningen.
Rätten att överklaga ett beslut  skall  enbart  ta
sikte  på  en  offentlig högskolas beslut i egentlig
bemärkelse och inte  på  någon  annan  typ av åtgärd
eller  faktiskt  handlande  som  i  och för sig  kan
innebära att lagens förbud åsidosätts.  Den sanktion
som   i   det   senare  fallet  står  till  buds  är
skadestånd.
Ett beslut av en  enskild utbildningsanordnare som
har  tillstånd  att  utfärda  examina  enligt  lagen
(1993:792) om tillstånd  att  utfärda  vissa examina
skall   inte   kunna   överklagas   eller  förklaras
ogiltigt.

Motion

I motion 2001/02:Ub6 yrkande 3 har Kristdemokraterna
invändningar mot att bestämmelserna om  disciplinära
åtgärder och överklagande enligt lagförslaget  skall
vara  tillämpliga  endast  i  fråga om studenter vid
offentliga högskolor. Även om det är svårigheter med
att  i  offentligrättslig ordning  reglera  enskilda
utbildningsanordnares  förhållande  till  studenter,
hade  det  varit bättre att likalydande bestämmelser
också vunnit  tillämpning vid högskolor med enskilda
huvudmän, framhåller de.

Utskottets ställningstagande

När det gäller enskilda utbildningsanordnare grundar
sig förhållandet  mellan en student eller en sökande
och  utbildningsanordnaren   på   en  avtalsrättslig
relation. Detta utgör dock inte något hinder för att
låta    enskilda   rättssubjekts   beslut    rörande
offentliga    förvaltningsuppgifter   som   de   har
anförtrotts genom  lag  överklagas  till regeringen,
till   en   förvaltningsdomstol   eller   till    en
förvaltningsmyndighet.       Förfarandet       kring
överklagandet   vad   gäller   överklagandetid  m.m.
regleras  i  sådana  fall  i  lagen  (1986:1142)  om
överklagande   av  beslut  av  enskilda  organ   med
offentliga förvaltningsuppgifter.

I   propositionen    redovisas    att   regeringen
emellertid i andra sammanhang ansett att det inte är
lämpligt att reglera förhållandet mellan  en student
eller en sökande och en enskild utbildningsanordnare
i  offentligrättslig  ordning.  Exempelvis  regleras
inte frågor om avskiljande och disciplinära åtgärder
vad      avser      studenter      hos      enskilda
utbildningsanordnare.  Vidare  kan  inte  en enskild
utbildningsanordnares   beslut   överklagas   enligt
bestämmelserna     i     högskoleförordningen    och
förordningen  för Sveriges  lantbruksuniversitet.  I
relationen mellan  en  enskild  utbildningsanordnare
och en student är parterna hänvisade  till  att föra
talan i civilrättslig ordning. Regeringen anser  att
relationen mellan en student eller en sökande och en
enskild  utbildningsanordnare  även  enligt  den nya
lagen skall regleras civilrättsligt.
I  lagrådsremissen föreslogs att ett beslut av  en
enskild  utbildningsanordnare,  som  innebär  att en
högskola  handlar i strid mot något av förbuden  mot
diskriminering   eller  förbudet  mot  repressalier,
skulle kunna förklaras ogiltigt av allmän domstol på
talan av den student  eller den sökande som beslutet
angår. Lagrådet ansåg dock att ett domstolsavgörande
om  ogiltigförklaring  av  ett  beslut  som  innebär
överträdelse av lagens förbud  inte leder till annan
praktisk  konsekvens  än  att  utbildningsanordnaren
skall företa en ny prövning av ärendet med beaktande
av  ogiltighetsförklaringen. Enligt  Lagrådet  kunde
ifrågasättas  om inte skadeståndspåföljd skulle vara
ett tillräckligt  remedium  såväl  för att förebygga
enskilda   utbildningsanordnares  överträdelser   av
förbuden  som  för  att  tillgodose  en  förfördelad
students eller sökandes intresse av kompensation för
den kränkning denne utsatts för.
Bestämmelsen  om  ogiltighetsförklaring har utgått
ur  det föreliggande lagförslaget  av  de  skäl  som
Lagrådet    angett.    För    det    fall   att   en
skadeståndssanktion  skulle  visa  sig otillräcklig,
bör  enligt  regeringen  frågan om införande  av  en
bestämmelse   om   ogiltighetsförklaring   på   nytt
övervägas.
Utskottet anser inte  att  det  finns  skäl att nu
införa en ordning där enskilda utbildningsanordnares
beslut  kan  överklagas.  Som  framgår  av  följande
avsnitt  föreslås att de särskilda ombudsmännen  som
har att verka för att förhindra diskriminering skall
utöva tillsyn  över  efterlevnaden av den nya lagen.
Utskottet utgår från att  ombudsmännen i sin tillsyn
kommer att bidra till att samförståndslösningar  kan
uppnås.  Med  hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion 2001/02:Ub6 yrkande 3.

Tillsyn och rätt att föra talan


Propositionen

Regeringen  föreslår  att  Jämställdhetsombudsmannen
(JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO),
Handikappombudsmannen  (HO)  respektive Ombudsmannen
mot  diskriminering  på  grund av  sexuell  läggning
(HomO) skall utöva tillsyn  över  lagens efterlevnad
inom sitt respektive ansvarsområde.

Ombudsmännen skall få rätt att som part föra talan
i mål om skadestånd för brott mot den nya lagen.

Utskottets ställningstagande

Tillsynen   över  de  arbetsrättsliga  lagarna   mot
diskriminering utövas av bl.a. de fyra ombudsmännen.
De  skall  redan   i   dag   verka   för  att  sådan
diskriminering  som  avses enligt den nu  föreslagna
lagen inte förekommer.  Utskottet finner det riktigt
att  ombudsmännen  skall svara  för  tillsynen  även
enligt den nya lagen,  föra  talan  i tvister för en
enskild student eller sökande samt i  övrigt  ha  en
opinionsbildande och rådgivande roll.


Rättegången m.m.


Propositionen

Enligt  regeringens  förslag skall mål om skadestånd
enligt  lagen  om  likabehandling   av  studenter  i
högskolan handläggas enligt vad som är föreskrivet i
rättegångsbalken  om  rättegången  i  tvistemål  där
förlikning  om  saken  är  tillåten.  Det  kan  dock
förordnas   att   vardera   parten  skall  bära  sin
rättegångskostnad, om den part  som  förlorat  målet
hade skälig anledning att få tvisten prövad.

En   talan   i  mål  om  skadestånd  skall  enligt
förslaget väckas  inom  två  år  efter  det  att den
påtalade  handlingen  företogs  eller  en skyldighet
senast skulle ha fullgjorts.
För det fall att JämO, DO, HomO eller  HO  för  en
students eller en sökandes talan är ombudsmannen att
betrakta som part i rättegången.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  inget  att  erinra  mot  regeringens
förslag.


Antagande av lag om likabehandling av studenter
i högskolan


Av  det  föregående har framgått att utskottet  inte
har någon erinran mot de delar av förslaget till lag
om likabehandling  av  studenter i högskolan som där
berörts. Utskottet har inte heller någon erinran mot
lagförslaget  i övrigt. Riksdagen  bör  alltså  anta
regeringens förslag  till  lag  om likabehandling av
studenter i högskolan. Lagen bör träda i kraft den 1
mars 2002.

Anknytande lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår   att  riksdagen   antar
regeringens förslag till
lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
lag om ändring i högskolelagen (1992:1434),
lag   om   ändring  i  lagen  (1993:792)   om
tillstånd att utfärda vissa examina,
lag  om  ändring   i   lagen   (1994:749)  om
Handikappombudsmannen, samt
lag   om   ändring  i  lagen  (1999:131)   om
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
Samtliga lagändringar bör träda i kraft den 1
mars 2002.

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)

Hänvisningen i 9 kap. 20 § sekretesslagen till lagen
om likabehandling  av  studenter i högskolan innebär
att samma möjligheter till  förhandling inom stängda
dörrar och annan sekretess för uppgifter om enskilds
personliga   och  ekonomiska  förhållanden   som   i
arbetsrättsliga rättegångar ges i tvister enligt den
nya lagen.

Ändringen i  9  kap.  21  §  innebär att sekretess
gäller   i  ärenden  hos  Jämställdhetsombudsmannen,
Ombudsmannen      mot     etnisk     diskriminering,
Handikappombudsmannen     och    Ombudsmannen    mot
diskriminering på grund av  sexuell  läggning enligt
den  nya lagen för uppgifter om enskilds  personliga
eller ekonomiska förhållanden.
U t  s  k  o t t e t  föreslår att riksdagen antar
regeringens  förslag   till   lag   om   ändring   i
sekretesslagen.


Förslagen till lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434) och lag om ändring i lagen
(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa
examina


Regeringen  föreslår  att  nya  paragrafer  införs i
respektive   lag,   vari   hänvisas  till  lagen  om
likabehandling av studenter i högskolan.

U t s k o t t e t  anser att  regeringens  förslag
till lagändringar bör antas av riksdagen.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:749)
om Handikappombudsmannen


En  hänvisning görs till lagen om likabehandling  av
studenter    i    högskolan.   Denna   innebär   att
Handikappombudsmannen  skall se till att lagen följs
och att ombudsmannen äger  rätt  att  för en student
eller   sökande   föra   talan  i  tvister  angående
tillämpningen av lagen.

U t s k o t t e t  anser  att  riksdagen  bör anta
regeringens  förslag till lag om ändring i lagen  om
Handikappombudsmannen.

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:131)
om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering


Förslaget till  lagändring  innebär att Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering skall  utöva  tillsyn över
efterlevnaden   av   lagen   om  likabehandling   av
studenter i högskolan.

U t s k o t t e t  tillstyrker att riksdagen antar
regeringens förslag till lag-ändring.
Reservationer



Utskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.


1. Samordnad lagstiftning mot
diskriminering, m.m. (punkt 1) - m


av  Beatrice  Ask  (m),  Per  Bill (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Samordnad lagstiftning mot
diskriminering, m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub7 yrkandena 1
och 2 samt avslår motion 2001/02:A227 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi  har  under  flera  år  hävdat  att  en  generell
samordnad lagstiftning  mot  diskriminering vore det
mest ändamålsenliga. Regeringen  har  också tidigare
bedömt  att  tiden  nu  är  mogen  att  överväga  en
sammanslagning av diskrimineringslagstiftningen. Det
är  därför  något  förvånande  att  regeringen  inte
inväntat  arbetet  med  ett samordnat förslag,  utan
föreslår en lag avseende  högskolan.  I  avvaktan på
beredning  och  förslag som innebär att samma  skydd
mot diskriminering kan gälla oavsett var i livet man
befinner sig, biträder  vi emellertid regeringens nu
framlagda förslag om likabehandling  av  studenter i
högskolan.

Vi   föreslår  att  lagen  om  likabehandling   av
studenter   i   högskolan   och  universitetens  och
högskolornas arbete med anledning av denna följs upp
och  utvärderas  efter  tre  år,   om   lagen   inte
dessförinnan  ersatts  av  en samordnad lagstiftning
mot diskriminering.
Vad vi här har anfört om fortsatt  arbete  för  en
samordnad      diskriminerings-lagstiftning     samt
uppföljning   och    utvärdering    av    föreslagen
speciallagstiftning  bör  riksdagen tillkännage  för
regeringen som sin mening och  därmed bifalla motion
2001/02:Ub7 yrkandena 1 och 2.

2. Utvidgad definition av begreppet
studenter i högskolan, m.m.
(punkterna 2 och 6) - kd


av  Yvonne  Andersson (kd) och  Erling  Wälivaara
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under  punkterna 2
och 6 borde ha följande lydelse:

2. Utvidgad definition av begreppet
studenter i högskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub6 yrkande 1.

6. Disciplinära åtgärder och
överklaganden

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  2.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub6 yrkande 3.

Ställningstagande

En  svaghet i den föreslagna lagen om likabehandling
av studenter  i  högskolan  är enligt vår mening att
denna   endast   skall   gälla   för   studenter   i
grundläggande         högskoleutbildning         och
forskarutbildning.  Det  innebär  t.ex.  att  varken
studenter i uppdragsutbildning eller basårsstudenter
omfattas  av  lagens  skydd mot diskriminering. Båda
dessa senare grupper av  studenter är viktiga om man
ser till det livslånga lärandet.  Vi anser att lagen
skall   gälla  för  alla  grupper  av  studenter   i
högskolan.  Regeringen  bör återkomma till riksdagen
med  ett  sådant förslag. Detta  bör  riksdagen  med
bifall till motion 2001/02:Ub6 yrkande 1 tillkännage
för regeringen som sin mening.

I propositionen anges att lagförslagets bestämmelser
om  disciplinära   åtgärder   och  överklaganden  är
tillämpliga   endast   i  fråga  om  studenter   vid
offentliga högskolor. Även om det är svårigheter med
att  i offentligrättslig  ordning  reglera  enskilda
utbildningsanordnares  förhållande  till  studenter,
hade  det  varit bättre att likalydande bestämmelser
också vunnit  tillämpning vid högskolor med enskilda
huvudmän. Vi anser att det är olyckligt att det blir
skillnader i fråga  om  rättsskyddet  för studenter,
beroende  på om studenten studerar vid en  offentlig
eller en enskild högskola. Vad vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage  för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub6 yrkande 3.

Särskilda yttranden



Utskottets  beredning  av   ärendet   har  föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken  anges inom
parentes  vilken  punkt  i  utskottets förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Samordnad lagstiftning mot
diskriminering, m.m. (punkt 1) - c


av Sofia Jonsson (c).

Jag biträder regeringens förslag  men  anser att det
är  angeläget  att lagstiftningen mot diskriminering
på sikt samordnas  i  en  enda lag som omfattar alla
eller    flertalet    diskrimineringsgrunder     och
samhällsområden.  I dag har vi skilda lagstiftningar
för  att  skydda mot  diskriminering  i  arbetslivet
beroende på  om  det  är  diskriminering på grund av
kön,   etnicitet   eller  homosexualitet.   Med   en
sammanhållen lagstiftning  som  också gäller utanför
arbetslivet  är det möjligt att ställa  krav  på  en
större  del  av   samhällslivet  som  även  omfattar
studenter  inom  högskolan.   Med   en  sammanhållen
lagstiftning  kan även de fem (DO, JämO,  HomO,  HO,
BO) ombudsmannafunktionerna samordnas.


2. Samordnad lagstiftning mot
diskriminering, m.m. (punkt 1) - fp


av Ulf Nilsson (fp).

Jag  har  inget att  erinra  mot  det  nu  framlagda
lagförslaget  men  anser  att  det är viktigt att en
samordning  genomförs framöver av  all  lagstiftning
mot  diskriminering.   Enligt   min  mening  bör  en
samordnad lagstiftning omfatta alla  studenter  inom
högskolan  och  alla  former  av  utbildningar  inom
högskolan.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen

I proposition 2001/02:27 Likabehandling av studenter
i högskolan föreslår regeringen att riksdagen antar
regeringens förslag till

1. lag om likabehandling av studenter i högskolan,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

3. lag om ändring i högskolelagen (1992:1434),

4.  lag  om  ändring i lagen (1993:792) om tillstånd
att utfärda vissa examina,

5.   lag   om  ändring   i   lagen   (1994:749)   om
Handikappombudsmannen,

6. lag om ändring i lagen (1999:131) om Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering.

Lagförslagen finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Motioner


Följdmotioner

2001/02:Ub6 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att lagen skall
gälla alla grupper av studenter i högskolan.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  högskolornas
planmässiga    arbete   mot   diskriminering   och
trakasserier.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  disciplinära
åtgärder och överklaganden.

2001/02:Ub7 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  ett  fortsatt
arbete          för          en          samordnad
diskrimineringslagstiftning.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  uppföljning och
utvärdering av föreslagen speciallagstiftning  för
likabehandling av studenter i högskolan.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Kr421 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att  undersöka
behoven  samt  komma  med  förslag   till  hur  de
konstnärliga  högskoleutbildningarna  skall  kunna
tillmötesgå elever med funktionshinder.

2001/02:A211 av Maria Larsson m.fl. (kd):

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  att  en
jämställdhetslagstiftning         införs         i
högskoleförordningen.

2001/02:A227 av Magnus Jacobsson m.fl. (kd):

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen vad i
motionen  anförs  om  en  samlad lagstiftning  kring
diskriminering i studielivet.
BILAGA 2

Regeringens lagförslag



1. Förslag till lag om
likabehandling av studenter i
högskolan



2. Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)



3. Förslag till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434)



4. Förslag till lag om ändring i
lagen (1993:792) om tillstånd att
utfärda vissa examina



5. Förslag till lag om ändring i
lagen (1994:749) om
Handikappombudsmannen



6. Förslag till lag om ändring  i lagen (1999:131)
om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering