Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU4

Högskolan

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas propositionerna 2001/02:15
Den öppna högskolan, 2001/02:19 Upphävande av lagen
(1991:1108) om statens skolor för vuxna, punkt 2 i
proposition 2001/02:2 FoU och samverkan i
innovationssystemet samt Riksdagens revisorers
förslag Högskoleutbildningens utveckling
(2000/01:RR10) och motionsyrkanden i anslutning
härtill.
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller
regeringens förslag i propositionerna 2001/02:15 och
2001/02:19 och avslår samtliga berörda
motionsyrkanden. Enligt regeringens förslag införs i
högskolelagen en bestämmelse om att universitet och
högskolor aktivt skall främja och bredda
rekryteringen till högskolan. Målen för
grundutbildningen, som anges i högskolelagens 1 kap.
9 §, omformuleras. Utskottet tillstyrker riktlinjer
för behörighet och urval som innebär att en person
som inte har formell behörighet, men som kan visa
att hon ändå har förutsättningar att tillgodogöra
sig den sökta utbildningen (s.k. reell behörighet),
skall anses behörig. Antalet standardbehörigheter
skall minska. Styrelsen för respektive lärosäte
skall få möjlighet att bestämma vilka urvalsgrunder
som skall användas vid varje antagningstillfälle vid
antagningen till högst 10 % av antalet tillgängliga
platser som vänder sig till nybörjare.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet har reserverat sig på många punkter. De
gäller bl.a. ändringarna i högskolelagen (m),
riktlinjerna för behörighet och urval (m, kd, c och
fp), gymnasieexamen (m och fp), möjligheten att
antas till forskarutbildning för licentiatexamen (m,
c och fp), kravet på högskolepedagogisk utbildning
(m, fp), högskolans styrning (m, kd och fp) och
politiseringen av högskolestyrelserna (m och fp).
Riksdagen bör enligt utskottet inte göra några
tillkännagivanden till regeringen enligt förslagen
från Riksdagens revisorer.
Utskottet tillstyrker förslaget i proposition
2001/02:2 att holdingbolag, efter beslut av
regeringen i varje enskilt fall, skall kunna
inrättas vid alla universitet och högskolor.
Holdingbolagen skall, utöver hittillsvarande
uppgifter inom forsknings- och utvecklingsarbete,
också kunna bilda dotterbolag för
uppdragsutbildning. Folkpartiet reserverar sig mot
regeringens förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lagreglering av universitets och
högskolors ansvar för rekrytering
Riksdagen antar regeringens förslag i
proposition 2001/02:15 till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 1 kap. 5
§. Därmed bifaller riksdagen punkt 1 i
propositionen i denna del och avslår motion
2001/02:Ub3 yrkande 5 i denna del.
Reservation 1 (m) - delvis

2. Basår och collegeutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub1 yrkande
1, 2001/02:Ub2 yrkandena 14 och 15, 2001/02:Ub3
yrkande 3, 2001/02:Ub5 yrkande 3, 2001/02:Ub261
yrkande 6 och 2001/02:Ub499.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 2 (c) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis

3. Åtgärder i övrigt för att förbättra
rekryteringen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub325
yrkandena 4 och 5, 2001/02:Ub359, 2001/02:Ub526
och 2001/02:Ub546 yrkande 2.
Reservation 1 (m) - delvis

4. Utredning om framtidens
utbildningssystem

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub336.
Reservation 4 (kd) - delvis

5. Riktlinjer för behörighet och urval

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit i
avsnitten 8.2, 8.3 och 8.4 i proposition
2001/02:15. Därmed bifaller riksdagen punkt 2 i
propositionen och avslår motionerna 2001/02:Ub2
yrkandena 3 och 4, 2001/02: Ub3 yrkandena 1 och
2, 2001/02:Ub4 yrkande 7, 2001/02:Ub5 yrkande 1,
2001/02:Ub261 yrkande 4, 2001/02:Ub283,
2001/02:Ub319, 2001/02:
Ub447 yrkande 14 och 2001/02:Ub546 yrkande 1.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 4 (kd) - delvis
Reservation 2 (c) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis

6. Gymnasieexamen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub3 yrkande
4, 2001/02:Ub5 yrkande 2, 2001/02:Ub221 yrkandena
7 och 8 samt 2001/02:Ub483 yrkande 10.
Reservation 5 (m, fp) - delvis

7. Betygssättningen i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 22 och 2001/02: Ub321 yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (m) - delvis

8. Åtgärder för att främja livslångt
lärande

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkande
9, 2001/02:Ub243 och 2001/02:Ub481.
Reservation 2 (c) - delvis

9. Forskarutbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkande
10, 2001/02:Ub5 yrkandena 4 och 5 och
2001/02:Ub261 yrkande 22.
Reservation 5 (m, fp) - delvis
Reservation 2 (c) - delvis

10. Högskolans samverkansuppgift

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub4 yrkande
9 och 2001/02: Ub269 yrkandena 1 och 2.
Reservation 4 (kd) - delvis

11. Mål för grundläggande
högskoleutbildning

Riksdagen antar regeringens förslag i
proposition 2001/02:15 till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 1 kap. 9
§. Därmed bifaller riksdagen punkt 1 i
propositionen i denna del och avslår motion
2001/02:Ub3 yrkande 5 i denna del.
Reservation 1 (m) - delvis

12. Ändring i högskolelagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag i
proposition 2001/02:15 till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434) i de delar det inte
omfattas av utskottets förslag i det föregående.
Därmed bifaller riksdagen punkt 1 i propositionen
i denna del och avslår motion 2001/02:Ub3 yrkande
5 i denna del.

13. Högskolepedagogisk utbildning och
forskning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub2
yrkandena 7 och 11, 2001/02: Ub4 yrkande 5,
2001/02:Ub5 yrkande 6 och 2001/02:Ub552 yrkande
4.
Reservation 5 (m, fp) - delvis
Reservation 4 (kd) - delvis
Reservation 2 (c) - delvis
14. Distansutbildning
Riksdagen upphäver lagen (1991:1108) om statens
skolor för vuxna och bifaller därmed proposition
2001/02:19. Vidare godkänner riksdagen vad
regeringen föreslagit om avveckling av
Distansutbildningsmyndigheten (avsnitt 11.2).
Därmed bifaller riksdagen punkt 3 i proposition
2001/02: 15. Samtidigt avslår riksdagen
motionerna 2001/02:Ub2 yrkande 13, 2001/02:N262
yrkande 11 i denna del samt 2001/02:N263 yrkande
7.
Reservation 2 (c) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis

15. Kortare yrkesutbildningar inom
högskolan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub5
yrkandena 7 och 8, 2001/02: Ub261 yrkande 5 och
2001/02:Ub436.
Reservation 4 (kd) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis

16. Högskolans styrning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub4 yrkande
1, 2001/02:Ub229, 2001/02:Ub255, 2001/02:Ub261
yrkande 1, 2001/02:Ub546 yrkandena 4 och 9,
2001/02:So637 yrkande 11 samt 2001/02:N262
yrkande 11 i denna del.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 4 (kd) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis

17. Bildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub254 yrkandena
3 och 4.
Reservation 1 (m) - delvis

18. Högskolestyrelserna

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub24
yrkande 2, 2001/02:Ub261 yrkande 24 och
2001/02:Ub546 yrkande 5.
Reservation 5 (m, fp) - delvis
Reservation 4 (kd) - delvis

19. Utländska akademiker

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkande
5, 2001/02:Ub241 yrkandena 2 och 3,
2001/02:Ub494, 2001/02:Ub533 yrkande 2, 2001/02:
Sf399 yrkande 29 och 2001/02:A391 yrkande 9.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 2 (c) - delvis

20. Ökad internationell rörlighet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub2
yrkandena 8 och 12, 2001/02: Ub4 yrkande 10,
2001/02:Ub241 yrkande 1, 2001/02:Ub261 yrkandena
12 och 13, 2001/02:Ub300, 2001/02:Ub322 yrkande
15, 2001/02:Ub546 yrkandena 3, 6 och 7,
2001/02:N218 yrkande 6 och 2001/02:A390 yrkande
5.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 4 (kd) - delvis
Reservation 2 (c) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis

21. Försäljning av utbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub4 yrkande 12.
Reservation 4 (kd) - delvis

22. Redovisning av grundutbildningens
kostnader

Riksdagen avslår punkt 1 i Riksdagens
revisorers förslag 2000/01:RR10.

23. Grundutbildningens högskolemässiga
kvalitet

Riksdagen avslår punkt 2 i Riksdagens
revisorers förslag 2000/01:RR10 samt motion
2000/01:Ub24 yrkande 1.
Reservation 4 (kd) - delvis

24. Redovisning av grundutbildningens
resultat

Riksdagen avslår punkt 3 i Riksdagens
revisorers förslag 2000/01:RR10.

25. Högskoleverkets roll

Riksdagen avslår punkt 4 i Riksdagens
revisorers förslag 2000/01:RR10 samt motion
2001/02:Ub261 yrkandena 7 och 8.
Reservation 3 (fp) - delvis

26. Holdingbolag

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
principerna för bildande av holdingbolag knutna
till universitet och högskolor. Därmed bifaller
riksdagen punkt 2 i proposition 2001/02:2 och
avslår motionerna 2001/02:Ub376 yrkande 1,
2001/02:N9 yrkandena 3 och 4 samt 2001/02:N10
yrkande 1.
Reservation 3 (fp) - delvis

27. Vinst på externt forskningskapital

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub386.
Reservation 4 (kd) - delvis

28. Lärares rätt till uppfinningar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:N9 yrkande
14 och 2001/02:N263 yrkande 8.
Reservation 4 (kd) - delvis
Reservation 2 (c) - delvis

Stockholm den 20 november 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s),
Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Majléne Westerlund Panke (s), Per Bill
(m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth (s),
Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf
Nilsson (fp), Kalle Larsson (v) och Matz Hammarström
(mp).

2001/02

UbU4

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas proposition 2001/02:15 Den
öppna högskolan och den därtill anknytande
proposition 2001/02:19 Upphävande av lagen
(1991:1108) om statens skolor för vuxna samt
motionsyrkanden i anslutning till dessa. Vidare
behandlas Riksdagens revisorers förslag
Högskoleutbildningens utveckling (förs.
2000/01:RR10) och en motion som väckts med anledning
av förslaget. Slutligen behandlas punkt 2 i
regeringens förslag i proposition 2001/02:2 FoU och
samverkan i innovationssystemet, som av
näringsutskottet har överlämnats till
utbildningsutskottet tillsammans med fem
motionsyrkanden.

Propositionen Den öppna högskolan

I propositionen lämnar regeringen tre förslag för
riksdagens ställningstagande. Vidare redovisas
regeringens bedömningar inom ett flertal områden som
berör universitet och högskolor. Det gäller
rekryteringen till högskolan och åtgärder för att
bredda denna, tillträde till grundläggande
högskoleutbildning, högskolans roll i livslångt
lärande, pedagogisk förnyelse, inrättande av ett
svenskt nätuniversitet, kortare yrkesutbildningar,
en ny inriktning inom magisterexamen, högskolans
styrning, högskolans ledning, tillvaratagande av
utländska akademikers kompetens samt ökad
internationell rörlighet.

Regeringens förslag och bedömningar bygger på
resultaten från ett stort antal utredningar. Dessa
är:

1. Mångfaldsutredningen (dir. 1999:79) som lämnat
slutbetänkandet Mångfald i högskolan
Reflektioner och förslag om social och etnisk
mångfald i högskolan (SOU 2000:47)
2. Högskoleverkets skrivelse i juni 2000 rörande
tillträde till högre utbildning (dnr
U2000/2616/ST)

· PM från en tjänstemannagrupp inom
Utbildningsdepartementet med förslag till
åtgärder avseende rekryteringen till högskolan
(dnr U2000/2706/ST)

· Högskoleverkets rapport 1999:16R Ny inriktning
inom magisterexamen

· Utredningen om rekrytering av utländska studenter
till Sverige (dir. 1999:100) som lämnat
betänkandet Advantage Sweden Insatser för ökad
rekrytering av utländska studenter till den
svenska högskolan (SOU 2000:92)
·
· Utredningen om högskolans styrning (dir. 1999:70)
som lämnat betänkandet Högskolans styrning (SOU
2000:82)
·
· Utredningen om högskolans ledning (dir. 2000:18)
som lämnat betänkandet Högskolans ledning (SOU
2000:101)
·
· Kommittén för pedagogisk förnyelse av den högre
utbildningen (dir. 2000:24) som lämnat
betänkandet Nya villkor för lärandet i den högre
utbildningen (SOU 2001:13)

Utredningen om kortare yrkesutbildningar i högskolan
(dir. 2001:9) som lämnat delbetänkandet En ny
yrkeshögskoleutbildning (SOU 2001:40)
Regeringens bedömningar bygger också på arbete som
utförts av Högskoleverket när det gäller Diploma
Supplement och användningen av European Credit
Transfer System samt synpunkter på Europeiska
kommissionens memorandum om livslångt lärande.
Vidare har Integrationsverket och Högskoleverket
gemensamt lämnat en skrivelse med förslag om
satsningar på kompletterande utbildningar för
utländska akademiker (dnr U2001/2109/UH). Därutöver
har ett antal andra rapporter och arbetsrapporter
från Högskoleverket legat till grund för regeringens
arbete med propositionen.
I propositionen Den öppna högskolan aviseras det
lagförslag som regeringen därefter lagt fram i
proposition 2001/02:19 Upphävande av lagen
(1991:1108) om statens skolor för vuxna.

Riksdagens revisorers förslag
Högskoleutbildningens utveckling

Revisorernas förslag bygger på fyra delrapporter (rapporterna
1999/2000:3 Högskoleverkets granskande och främjande
roll, 1999/2000:9 Högskoleutbildning i
samhällsekonomisk belysning, 2000/01:1
Grundutbildningens högskolemässighet och 2000/01:4
Resursanvändningen inom högskolans grundutbildning).

Samtliga fyra rapporter har remissbehandlats innan
revisorerna lagt fram sitt förslag till riksdagen.

Propositionen FoU och samverkan i
innovations-
systemet

Punkt 2 i regeringens förslag i
propositionen gäller holdingbolag vid
universitet och högskolor. Detta förslag
aviseras i budgetpropositionen för 2002,
utgiftsområde 16, s. 95 f.

Utskottets överväganden

Inledning

Utskottet tar först upp regeringens förslag och
bedömningar i propositionen Den öppna högskolan och
de motionsyrkanden som anknyter till dessa. Därvid
behandlas också proposition 2001/02:19. Därefter tar
utskottet upp Riksdagens revisorers förslag och
därtill anknytande motionsyrkanden. Slutligen tar
utskottet upp förslaget om holdingbolag i
propositionen FoU och samverkan i
innovationssystemet och de motionsyrkanden som
anknyter till detta.

Rekrytering till högskolan

Regeringen redovisar i proposition 2001/02:15
statistik som beskriver utvecklingen när det gäller
social och etnisk rekrytering till högre utbildning.

Social snedrekrytering, dvs. att barn till
föräldrar från vissa sociala grupper oftare än andra
barn når högre utbildningsnivåer, råder både när det
gäller gymnasieskolans nationella program och när
det gäller högskoleutbildning. En viss utjämning har
skett, särskilt tydligt under perioden från 1930-
talet till 1970-talet. Den expansion av högskolan
som ägt rum under 1990-talet har också haft
betydelse för utvecklingen i breddande och
utjämnande riktning.
När det gäller etnisk bakgrund konstaterar
regeringen att Högskoleverket i sin årsrapport 2001
visar att ungdomar med utländsk bakgrund totalt sett
endast är svagt underrepresenterade bland de
studerande i högskolan. Dock visar annan statistik
att ungdomar som inte är födda i Sverige eller som
har föräldrar som är födda utomlands går vidare till
högre utbildning i lägre utsträckning än svenskfödda
med svenska föräldrar. Sambandet mellan föräldrarnas
utbildningsnivå och andelen högskolestuderande är
emellertid starkare än sambandet mellan föräldrarnas
födelseland och andelen högskolestuderande.
Regeringen anser att det behövs åtgärder för att
nå en breddad rekrytering. Därför föreslår
regeringen en ändring i högskolelagen. Vidare avser
regeringen att inrätta en rekryteringsdelegation och
uppmana lärosätena att upprätta lokala
handlingsplaner för rekrytering. En breddning av
basåret och ett högskoleintroducerande samarbete
mellan högskola och komvux ingår också bland
åtgärderna.

Lagreglering av universitets och högskolors
ansvar för rekrytering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till ett tillägg i
högskolelagen om att högskolorna aktivt skall
främja och bredda rekryteringen till
högskolan. Moderaternas förslag om avslag på
detta avstyrks.
Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

Regeringen föreslår en ändring i 1 kap. 5 §
högskolelagen (1992:1434), nämligen tillägg av ett
nytt tredje stycke där det föreskrivs att
högskolorna skall aktivt främja och bredda
rekryteringen till högskolan. Lagförslaget finns i
bilaga 2 i detta betänkande.

I propositionen meddelas också att regeringen i
budgetpropositionen avsätter 40 miljoner kronor per
år under tre år för en rekryteringsdelegation, som
skall stimulera rekryteringsaktiviteter vid
universitet och högskolor.

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2001/02:Ub3 att riksdagen skall avslå regeringens
förslag till lagändring (yrk. 5 i denna del).
Ändringen i högskolelagen kommer inte att resultera
i annat än möjligen lite mer byråkrati, skriver
motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till ändring i 1 kap. 5 § högskolelagen och
avslår motionsyrkandet i denna del.

Regeringens målsättning att 50 % av en årskull
skall ha påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års
ålder och att studentpopulationen i socialt och
etniskt avseende i ökad utsträckning skall spegla
befolkningens sammansättning i stort är enligt
utskottets mening angelägen. För tillväxt och
välfärd har det avgörande betydelse att befolkningen
är välutbildad. Genom en breddad rekrytering, som
gör att högskolan i större utsträckning når ut till
de grupper i samhället som hittills inte sökt sig
dit i så stor omfattning, kommer man att kunna uppnå
en social och kulturell blandning i studentgrupperna
som bidrar till förståelse och minskar etniska
fördomar och klassfördomar, samtidigt som högskolans
legitimitet i samhället förstärks. Detta betraktar
utskottet som viktiga kvalitetsvinster, som inte kan
uppnås utan aktiva insatser från universiteten och
högskolorna själva. Det finns enligt utskottets
mening god anledning att markera detta genom den
föreslagna nya bestämmelsen i högskolelagen.

Basår och collegeutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden som för
fram invändningar mot regeringens planer på
breddad basårsutbildning och s.k.
collegeutbildning där högskolor samverkar med
komvux i syfte att främja rekryteringen till
högskolan.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (c) och 3
(fp).

Propositionen

Under ett antal år har lärosätena i
rekryteringsfrämjande syfte anordnat s.k. basår, en
behörighetsgivande förutbildning som är avsedd att
ge behörighet till naturvetenskaplig eller teknisk
högskoleutbildning. Denna verksamhet har enligt
regeringens bedömning varit framgångsrik både ur den
enskildes och ur samhällets perspektiv och har
påtagligt bidragit till att rekrytera studenter till
naturvetenskaplig och teknisk utbildning bland
personer som inte gått naturvetenskapligt program
eller motsvarande i gymnasieskolan. Den har också
bidragit till att öka andelen kvinnor på
naturvetenskaplig och teknisk utbildning inom
högskolan.

Regeringen anser att basårsutbildning bör kunna
anordnas i anslutning till alla högskoleprogram där
antalet behöriga sökande erfarenhetsmässigt är lägre
än antalet planerade platser. Det är också rimligt
att i detta sammanhang ta hänsyn till
arbetsmarknadens behov.
Med tanke på personer som känner sig osäkra inför
högskolestudier och den akademiska miljön vill
regeringen öppna möjlighet för lärosätena att i
samarbete med komvux erbjuda s.k. collegeutbildning.
Syftet med sådan utbildning är att stärka
deltagarnas formella kompetens samt ge dem tillfälle
att pröva på studier i högskolemiljö.
Collegeutbildningen bör enligt regeringen bestå av
en gymnasial del omfattande högst 20 veckor och en
högskoledel omfattande högst 20 poäng. Även kortare
collegeutbildningar bör kunna förekomma. Regeringen
avser att utfärda bestämmelser om att platsgaranti
kan ges på högskoledelen av collegeutbildningen för
dem som genomgått den gymnasiala delen med godkänt
resultat. För att anordna collegeutbildning bör en
överenskommelse träffas mellan respektive högskola
och en eller flera kommuner. I detta sammanhang är
det enligt regeringen värdefullt om möjligheterna
till samverkan med folkbildningen tas till vara.
Studiestöd för deltagarna i collegeutbildning skall
utgå enligt reglerna för gymnasial utbildning när
det gäller den gymnasiala delen och enligt reglerna
för högskoleutbildning när det gäller högskoledelen.

Motioner

Moderata samlingspartiet är i motion 2001/02:Ub3
kritiskt mot regeringens planer både när det gäller
basår och när det gäller collegeutbildning, trots
att det vid första anblicken ser ut som steg åt rätt
håll (yrk. 3). Den gymnasifiering av den högre
utbildningen som basåret utgör innebär att många
studenter tvingas ta studielån för att skaffa sig
kunskaper som de borde haft möjlighet att skaffa sig
under gymnasietiden, heter det i motionen.
Collegeutbildningen, som rätt utformad kan bli en
bra utbildning för många, riskerar nu att bli ett
tvångssamarbete mellan komvux och högskolan, som
knappast främjar utbildningens kvalitet, anser
motionärerna.

Centerpartiet påtalar i motion 2001/02:Ub2 att
inga nya resurser tillförs vare sig komvux eller
högskolan för collegeutbildningen. Partiet anser att
collegeutbildningens innehåll är otydligt och att
utbildningen inte bör inrättas innan regeringen har
återkommit med ett tydligare förslag (yrk. 14). Om
riksdagen avslår det yrkandet vill Centerpartiet att
riksdagen skall uttala att studieförbund och
folkhögskolor skall kunna stå för den gymnasiala
delen av collegeutbildningen (yrk. 15).
Folkpartiet är också kritiskt mot den
collegeutbildning som regeringen vill inrätta.
Collegeterminen får enligt motion 2000/01:Ub5 inte
fungera som en ut- eller påbyggnad på komvux utan
skall vara en integrerad del av högskolan - ett sätt
för studenter att prova på olika ämnen innan ett mer
slutgiltigt val av studieinriktning görs (yrk. 3).
Samma förslag framförs i motion 2001/02: Ub261 (yrk.
6).
Även i motion 2001/01:Ub1 (m) framförs förslag om
att studieförbund och folkhögskolor skall kunna
medverka i collegeutbildning utan att gå omvägen som
uppdragsutförare åt komvux (yrk. 1). I motion
2001/02:Ub499 (s) sägs att studieförbund och
folkhögskolor, inte endast komvux, bör involveras i
högskolornas arbete med breddad rekrytering.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om basår och collegeutbildning.

Basåret, både det sedan flera år fungerande
basåret med naturvetenskaplig eller teknisk
inriktning och det breddade basår som regeringen
vill möjliggöra, innebär inte att någon får sämre
möjligheter att skaffa sig kunskaper under sin tid i
gymnasieskolan. Däremot innebär det ökade
möjligheter för den som har genomgått gymnasieskolan
att få tillträde till andra högskoleutbildningar än
den som gymnasiebetyget ger behörighet till.
Idén med den collegeutbildning som regeringen vill
möjliggöra är att personer som är tveksamma inför
högskolestudier skall stimuleras att våga tänka sig
sådana. Möjligheten att erbjuda collegeutbildning
utesluter självfallet inte att lärosätena kan
anordna introduktionsutbildningar som helt tillhör
högskolan, med tillfälle att prova på olika ämnen
såsom Folkpartiet föreslår.
Kommunerna har enligt skollagen möjlighet att
uppdra åt andra att anordna vuxenutbildning. Så har
ju också i stor omfattning skett inom ramen för
Kunskapslyftet. Som nämnts ovan understryker också
regeringen värdet av att möjligheterna till
samverkan med folkhögskolor och studieförbund tas
till vara i collegeutbildningen. Utskottet utgår
från att kommuner, högskolor och
folkbildningsinstitutioner kommer att finna lämpliga
sätt att samarbeta när det gäller collegeutbildning.
Utgångspunkten när en kommun väljer var en
komvuxutbildning skall anordnas skall vara
deltagarnas behov och anordnarnas möjligheter att
möta dessa.

Åtgärder i övrigt för att förbättra
rekryteringen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om
tillkännagivanden angående högre
utbildningspremie, högskolekurser i
gymnasieskolan, lokalisering av utbildning i
storstädernas förorter och stimulans av
distansutbildning i regionalpolitiskt syfte.
Jämför reservation 1 (m).

Motioner

Några motioner innehåller yrkanden om andra åtgärder
för att förbättra rekryteringen.

Moderata samlingspartiet anser enligt motion
2001/02:Ub546 att antalet yngre med högre utbildning
behöver öka i Sverige och att en förutsättning för
det är att det lönar sig att utbilda och förkovra
sig. I motionen föreslås ett tillkännagivande av
riksdagen om en högre utbildningspremie (yrk. 2).
Enligt motion 2001/02:Ub349 (s) visar
erfarenheterna från inrättandet av Södertörns
högskola att man kan nå nya grupper av studenter
genom att etablera högskoleutbildningar i
storstädernas förorter. Detta bör i första hand
beröra utbildning på grundnivå och i ämnen som inte
är beroende av stationär laboratorieutrustning,
skriver motionären.
En åtgärd för att öka rekryteringen av ungdomar
till högskoleutbildning är enligt motion
2001/02:Ub325 (m) att lärosätena samarbetar med
gymnasieskolorna (yrk. 4). Motionären anser att
mindre högskolekurser borde erbjudas i
gymnasieskolan inom ramen för individuellt val (yrk.
5).
I motion 2001/02:Ub526 (s) skriver motionären att
det finns anledning att göra ytterligare insatser
för att stimulera distansutbildning, i syfte att se
högskolorna som det viktiga regionalpolitiska
instrument som de är. Han vill att regeringen skall
få i uppdrag att redovisa effekterna inom
studiemedelssystemet vad gäller distansutbildningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivande.

Lönebildningen på arbetsmarknaden beslutas inte av
riksdagen. Varje universitet och högskola har
ansvaret för i vilka lokaler och vilka kommundelar
de förlägger sina utbildningar och skall - om
riksdagen antar förslaget till ändring av 1 kap. 5 §
högskolelagen - aktivt främja och bredda
rekryteringen till högskolan. Utskottet utgår från
att lärosätena prövar alla vägar i det arbetet.
Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)
föreskriver att dessa skolformer skall samverka nära
med bl.a. universiteten och högskolorna. När
yrkanden motsvarande dem i motion 2001/02:Ub325
behandlades av riksdagen förra året, påpekade
utskottet att det redan finns möjlighet att erbjuda
högskolekurser i gymnasieskolan (bet. 2000/01:UbU9
s. 19). Det har inte påvisats att
distansutbildningen får effekter inom
studiemedelssystemet som motiverar en begäran från
riksdagen om en särskild redovisning.

Utredning om framtidens utbildningssystem

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår en
motion om att utbildningsministrarna inom EU
skall utreda framtidens utbildningssystem.
Jämför reservation 4 (kd).

För att möta den kommande krisen som beror på att EU:s
befolkning blir allt äldre behövs enligt motion
2001/02:Ub336 (kd) en långsiktig satsning på
utbildning som attraherar både ungdomar och äldre.
För denna satsning krävs en bred strategi på
europeisk nivå, som omfattar att livslångt lärande
måste bli en verklighet för människor i hela Europa,
att incitamenten för högre utbildning blir bättre
bl.a. i Sverige, att rörligheten blir större, att
tillträde till utbildningssystemen bereds alla, att
en kvalificerad yrkeshögskola skapas och att
människor från övriga världen får bättre möjligheter
att komma hit för att studera. Motionären anser att
utbildningsministrarna inom EU måste utreda hur
utbildningssystemen skall förändras så att de möter
samhällets behov.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.

Grunden för verksamheten på EU-nivå när det gäller
utbildning är artikel 149 i EG-fördraget, där det
sägs att målen för gemenskapens insatser skall vara
bl.a. att främja studerandes och lärares rörlighet,
att utveckla informations- och erfarenhetsutbyte
beträffande frågor som är gemensamma för
medlemsstaternas utbildningssystem och att främja
utvecklingen av distansundervisning. För att bidra
till att de mål som sätts upp i fördraget uppnås
skall EU vidta stimulansåtgärder, som dock inte
skall omfatta harmonisering av medlemsstaternas
lagar och författningar. Utskottet anser det viktigt
att hålla fast vid att utbildningspolitiken är något
som skall beslutas på nationell nivå. Det pågår inom
ramen för Europeiska unionen ett omfattande arbete i
olika former med inriktning mot sådana förändringar
som ingår i den strategi som motionären skisserar. I
regeringens skrivelse Berättelse om verksamheten i
Europeiska unionen under 2000 (skr. 2001/02:30)
redovisas detta på s. 184-188.

Riktlinjer för behörighet och urval,
m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de
riktlinjer för behörighet och urval som
regeringen föreslagit och avslår
motionsyrkanden om att särskilda
behörighetsvillkor och urvalsregler skall
beslutas lokalt, om viktning av betyg och om
lämplighetsprövning av sökande till
lärarutbildning. Vidare föreslår utskottet,
med hänvisning till den pågående
gymnasieutredningen, att riksdagen skall
avslå yrkanden om gymnasieexamen. Riksdagen
bör enligt utskottet också avslå yrkanden om
betygssättningen i gymnasieskolan.
Jämför reservationerna 1 (m), 4 (kd), 2 (c)
och 3 (fp).

Gällande bestämmelser

Bestämmelserna om tillträde till grundläggande
högskoleutbildning finns i 7 kap.
högskoleförordningen (1993:100). Dessa bestämmelser
ändrades på flera punkter efter riksdagens
ställningstagande till propositionen Tillträde till
högre utbildning m.m. (prop. 1995/96:184, bet.
UbU11, rskr. 264). Vissa ytterligare ändringar har
gjorts senare.

I 3 § ges högskolorna rätt att besluta om undantag
(vanligen kallat dispens) från något eller några
behörighetsvillkor.
Kraven för grundläggande behörighet genom svensk
gymnasieutbildning är att den sökande har fått
slutbetyg från ett nationellt program i
gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänd på
kurser som omfattar minst 90 % av de gymnasiepoäng
som krävs för ett fullständigt program (4 §
punkt 1).
För särskild behörighet till utbildning som vänder
sig till nybörjare skall kraven anges i en s.k.
standardbehörighet. Högskoleverket meddelar
föreskrifter om vilka standardbehörigheter som finns
(8 §). När det gäller utbildningar som leder till
yrkesexamen bestämmer Högskoleverket vilken
standardbehörighet som skall gälla för respektive
utbildning, medan högskolorna själva var för sig
väljer vilken standardbehörighet som skall gälla för
andra utbildningar hos dem (9 §).
Hur urval till en utbildning som vänder sig till
nybörjare skall gå till är närmare reglerat.
Urvalsgrunderna skall vara betyg och resultat från
högskoleprovet i kombination med
arbetslivserfarenhet. Om det inte finns synnerliga
skäl skall minst en tredjedel av platserna fördelas
på grundval av betyg och minst en tredjedel på
grundval av resultat från högskoleprovet i
kombination med arbetslivserfarenhet (12 §).
Platserna på en utbildning med konstnärlig
inriktning kan dock få fördelas på grundval av andra
särskilda prov än högskoleprovet. Andra särskilda
prov än högskoleprovet får i övrigt användas som
urvalsgrund endast i fråga om utbildningar som
förbereder för yrkesområden som ställer krav på
vissa personliga egenskaper eller särskild
kompetens. Högskoleverket beslutar om tillstånd att
använda proven och om de villkor som skall gälla för
användningen (15 §).

Propositionen

Regeringen begär riksdagens godkännande av de
riktlinjer för behörighet och urval som föreslås i
avsnitten 8.2, 8.3 och 8.4 i propositionen.

I avsnitt 8.2 föreslår regeringen att kravet på
grundläggande behörighet skall anses uppfyllt också
av den som genom svensk eller utländsk utbildning,
praktisk erfarenhet eller någon annan omständighet
har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta
utbildningen. Därmed blir högskolorna skyldiga att i
varje särskilt fall undersöka om en sökande, som
inte har den i förordningen angivna utbildningen,
ändå har s.k. reell kompetens. Det blir då inte
fråga om dispens, utan om att den sökande förklaras
behörig.
Regeringen föreslår vidare i avsnitt 8.3 att
systemet med standardbehörigheter skall utvecklas
mot ett system med få och breda sådana behörigheter.
Högskolorna skall, efter tillstånd från
Högskoleverket och inom ramen för de allmänna
bestämmelserna om särskild behörighet, få ställa
andra krav än de som anges i standardbehörigheterna
även för utbildningar som leder till yrkesexamen.
Också kraven för särskild behörighet skall anses
uppfyllda av den som genom svensk eller utländsk
utbildning, praktisk erfarenhet eller någon annan
omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig den sökta utbildningen, även om hon eller han
inte har dessa förutsättningar dokumenterade i de
termer som används i standardbehörigheten (normalt
viss svensk gymnasieutbildning).
Styrelsen för respektive lärosäte skall, enligt
regeringens förslag i avsnitt 8.4, få möjlighet att
bestämma vilka urvalsgrunder som skall användas för
högst 10 % av platserna på utbildningar som vänder
sig till nybörjare.

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2001/02:Ub3 nya regler för antagning till högre
utbildning (yrk. 1). Basen bör vara en centralt
fastställd ram för vad som skall utgöra generell
behörighet. Varje enskilt lärosäte bör få bestämma
vilka förkunskapskrav som skall gälla för de
utbildningar de anordnar. Urvalsinstrumenten bör i
högre utsträckning anpassas till de enskilda
utbildningarna, så att viktning, tester och prov
mäter sådant som är centralt för att lyckas på en
viss utbildning. Motionärerna vill också att de
sökande skall få tydlig information om
högskoleutbildningens kvalitet och om reglerna för
antagning. Detta skall vara varje enskild
antagningsmyndighets ansvar (yrk. 2). I huvudsak
samma förslag förs fram i Moderaternas motion
2001/02:Ub546 yrkande 1.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub4
ett tillkännagivande till regeringen om att det inte
är statens uppgift att centralt styra vilka
förkunskapskrav och behörighetsregler som skall
gälla, utan endast att garantera jämlikhet och
kvalitet (yrk. 7). Högskolorna skall ha frihet att
sätta sin lokala prägel på utbildningen, och då kan
inte behörighetskraven alltid vara identiska. Med
tanke på att behörighetskraven motsvarar den lägsta
kunskapsmässiga nivån för att klara av
högskolestudierna borde det vara omöjligt att göra
undantag från fastställda behörighetsvillkor, anser
motionärerna. I motion 2001/02:Ub447 förordar
Kristdemokraterna att en modell för viktning av
betygen vid antagning till högre utbildning
utvecklas (yrk. 14).
Centerpartiet framför i motion 2001/02:Ub2 krav på
en rättssäker antagning vid en s.k. fri kvot. Den
föreslagna ordningen att lärosätet får bestämma
urvalsgrunderna för antagningen till 10 % av antalet
nybörjarplatser får inte ge utrymme för godtycke
(yrk. 3). Partiet anser att möjligheten att vikta
betyg vid antagningen bör prövas. Hur viktningen
skall göras bör bestämmas lokalt på varje högskola.
Riksdagen föreslås begära att regeringen tillsätter
en utredning om viktade betyg och förändrade
antagningsregler till högre utbildning (yrk. 4).
Folkpartiet yrkar i motion 2001/02:Ub5 avslag på
regeringens förslag om förändrade riktlinjer för
behörighet och urval (yrk. 1). I motion 2001/02:
Ub261 hävdar Folkpartiet att en till högskolorna
decentraliserad beslutanderätt skapar utrymme för
mångfald när det gäller antagningsformer och att
lärosätena bör tillåtas att i större utsträckning
använda sig av tester och intervjuer vid antagningen
(yrk. 4).
Ett obligatoriskt lämplighetstest av dem som söker
till lärarutbildning föreslås i motion 2001/02:Ub283
(c). Det är bättre att man redan vid inträdet vid
lärarhögskolan får klart för sig om man är lämplig
för yrket eller inte, än att upptäcka att man inte
passar som lärare när man redan är ute i
arbetslivet, menar motionären. Motion 2001/02:Ub319
(kd) tar upp den nedåtgående trenden när det gäller
antalet som genomgår högskoleprovet. Motionären vill
att regeringen skall följa upp om denna trend kan
sammankopplas med högskoleprovets fokusering på
specifika färdigheter.

Moderaterna och Folkpartiet föreslår i sina motioner
att en gymnasieexamen (av Folkpartiet kallad
studentexamen) skall bilda basen för tillträde till
högskoleutbildning.

Enligt Moderaterna bör en modern gymnasieexamen
införas, och kriterierna för den del som avser
studieförberedande utbildningar bör skyndsamt
utarbetas av en statlig kommitté, där företrädare
för universitet och högskolor skall ha en viktig
roll (mot. 2001/02:Ub3 yrk. 4 och 2001/02:Ub483 yrk.
10).
Folkpartiet framhåller att Sverige är det enda
land i västvärlden som har avskaffat studentexamen.
Partiet föreslår att en frivillig examen, som kan
tillgodoräknas utomlands, skall erbjudas alla som
avslutar ett nationellt program och att avlagd
studentexamen skall vara en förutsättning för högre
studier (mot. 2001/02:Ub5 yrk. 2 och 2001/02:Ub221
yrk. 7 och 8).

Moderaterna tar i motion 2001/02:Ub233 också upp
betygssättningen i gymnasieskolan. De vill avskaffa
förbudet mot att tentera för att höja ett godkänt
betyg medan man går i gymnasieskolan. Denna
bestämmelse tvingar elever att endera av taktiska
skäl maska, alternativt redan från början inrikta
sig på kompletteringar inom komvux, skriver
motionärerna (yrk. 22). Betygssättningen och
betygssystemet i gymnasieskolan tas också upp i
motion 2001/02:Ub321 (m), där motionären hävdar att
de nuvarande betygen inte varit avsedda att användas
för urval och att betygskriterierna är diffusa och
svårtolkade (yrk. 1). Hon tar också upp risken för
taktiskt agerande, som hänger samman med att många
av de längsta kurserna ligger i årskurs 1 och att
elever inte får tentera för att höja ett godkänt
betyg, så länge de går i gymnasieskolan.
Antagningssystemet till högre utbildning bör ses
över, anser motionären. Ett alternativ är att
betygens roll begränsas till att ge grundläggande
och särskild behörighet och att urvalet sedan görs
på grundval av nationella högskoleprov, som utformas
olika för sökande till olika slag av utbildning
(yrk. 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de
riktlinjer för behörighet och urval som regeringen
föreslår och avslår motionsyrkandena.

De riktlinjer som regeringen föreslår ger ett ökat
utrymme för lärosätena att tillämpa urvalsgrunder
efter sina egna bedömningar. Högskolans regler om
alternativt urval skall finnas i högskolans
antagningsordning, som skall beslutas av högskolans
styrelse. Därmed tillgodoses, framhåller regeringen,
kraven på rättssäkerhet, förutsebarhet och
överblickbarhet (prop. s. 65). Utskottet ansluter
sig till denna uppfattning. Likaså delar utskottet
regeringens uppfattning att behörighetskraven för i
huvudsak likartade utbildningar inte bör variera
mellan lärosätena. Detta är enligt utskottets mening
viktigt både för att vidmakthålla en hög kvalitet i
utbildningen på alla lärosäten och för att motverka
föreställningar i det omgivande samhället att en
viss examen har helt olika värde beroende på vid
vilket lärosäte den har utfärdats. Därför bör
systemet med standardbehörigheter behållas.

Motionsyrkandena om gymnasieexamen bör avslås av
riksdagen. Gymnasiekommittén 2000 har i
tilläggsdirektiv fått i uppdrag att pröva
förutsättningarna för att en gymnasieexamen skall
kunna införas i gymnasieskolan (dir. 2001:8).
Kommittén skall lämna sin slutliga redovisning den
30 april 2002. Utredningens förslag och regeringens
beredning av dessa bör avvaktas innan riksdagen gör
något ställningstagande i frågan.

Även betygssättningen i gymnasieskolan berörs av
uppdragen till Gymnasiekommittén 2000.
Motionsyrkandena om denna bör därför också avslås av
riksdagen.

Livslångt lärande

Åtgärder för att främja livslångt lärande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår tre
motionsyrkanden, ett om att
uppdragsutbildning inte får vara
poänggivande, ett om åtgärder för att
utbildningar skall bli mer individanpassade
och flexibla och ett om stimulans för att öka
utbudet av kurser på kvällstid och halvfart.
Jämför reservation 2 (c).

Propositionen

Regeringen skriver i propositionen att universitet
och högskolor bör fortsätta att utveckla sin roll i
det livslånga lärandet. Metoder för bedömning av
reell kompetens i förhållande till högre utbildning
bör utvecklas, bl.a. för att personer inte skall
tvingas att genomgå kurser av formella skäl, när de
har den reella kompetens som motsvarar
kursinnehållet. Regeringen anser också att
uppdragsutbildning bör vara ett instrument för att
stärka högskolans roll i det livslånga lärandet.
Lärosätena bör enligt regeringen bli mer aktiva i
sitt arbete att erbjuda uppdragsutbildning.
Utformningen av förordningen om uppdragsutbildning
kan behöva ses över.

Motioner

Centerpartiet framför i motion 2001/02:Ub2
uppfattningen att uppdragsutbildning inte bör vara
poänggivande, och att den endast bör avse
skräddarsydd utbildning för myndigheter, företag och
organisationer (yrk. 9).

I motion 2001/02:Ub243 (s) föreslås ett
tillkännagivande till regeringen om att det behövs
åtgärder för att utbildningar skall bli mer
individanpassade och flexibla. Motionären tar som
exempel upp barnmorskor från Peru (där
barnmorskeutbildningen inte som i Sverige utgör en
påbyggnad på sjuksköterskeexamen) som vill utöva
sitt yrke här. De får inte möjlighet att snabbt läsa
in de kompletteringar som anses viktiga men som
saknas i deras utbildning. I stället tvingas de att
först komplettera sin gymnasiekompetens och sedan
genomgå hel sjuksköterskeutbildning här.
Det livslånga lärandet bör uppmuntras genom att
universitet och högskolor ökar utbudet av studier på
kvällstid och halvfart, anser motionären i motion
2001/02:Ub481 (s). Om det är riktigt, såsom man ofta
hör från högskolevärlden, att
resursfördelningssystemet missgynnar
halvfartsstudier, bör detta system ändras, skriver
han.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Det finns enligt utskottets mening inte anledning
att begränsa uppdragsutbildningen vid universitet
och högskolor genom att förbjuda att den ges i form
av poänggivande kurser. Centerpartiets farhågor för
att uppdragsutbildning kan användas av individer för
att köpa sig en högskoleplats är ogrundade, eftersom
lärosätena inte kan sälja uppdragsutbildning till
enskilda.
Mot bakgrund av vad regeringen skriver om
skyldighet för universitet och högskolor att pröva
reell kompetens anser utskottet att något
tillkännagivande enligt förslaget i motion
2001/02:Ub243 inte behövs.
Varje universitet och högskola skall enligt
regleringsbrev för 2001 beakta behovet av
fortbildning och vidareutbildning vid fastställande
av utbildningsutbud och beslut som berör
utbildningens tillgänglighet. Utskottet utgår från
att regeringen även framdeles kommer att markera
högskolans ansvar i detta hänseende på lämpligt
sätt. Det tillkännagivande som föreslås i motion
2001/02:Ub481 är därför inte heller behövligt. I
avsnittet om högskolans styrning återkommer
utskottet till resurstilldelningssystemet.

Forskarutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att
man inte skall kunna anta sökande till
forskarutbildning för licentiatexamen och
yrkanden om att 1998 års
forskarutbildningsreform skall rivas upp.
Jämför reservationerna 5 (m, fp) och 2 (c).

Propositionen

Regeringen redovisar sin avsikt att ändra reglerna
om tillträde till forskarutbildning så att det blir
möjligt för lärosätena att anta sökande till
utbildning för licentiatexamen. Om en sökande endast
önskar utbildning till licentiatexamen skall det
inte vara nödvändigt att konstatera att han eller
hon har finansiering för hela den tid som beräknas
för en hel doktorsexamen. Regeringen anser att denna
förändring kommer att medföra att fler personer kan
nå en examen inom ramen för forskarutbildningen.
Licentiatexamen kan för många yrkeskategorier vara
en form för påbyggnad och fördjupning inom
arbetsområdet, alltså ett led i det livslånga
lärandet.

Motioner

Centerpartiet vill att riksdagen skall avslå
förslaget om antagning till utbildning för
licentiatexamen (mot. 2001/02:Ub2 yrk. 5).
Motionärerna motsätter sig att man efter avlagd
licentiatexamen skall tvingas ansöka ytterligare en
gång för att bli antagen till studier för
doktorsexamen. Det bör vara den enskilde
forskarstuderandes sak att avgöra om hon eller han
skall avlägga licentiatexamen eller ej.

Även Folkpartiet befarar att den aviserade
förändringen skall leda till en tvåstegsmodell, som
skapar otrygghet och rättsosäkerhet för
doktoranderna (mot. 2001/02:Ub5 yrk. 5). Folkpartiet
anser att hela doktorandreformen som genomfördes år
1998 skall rivas upp (yrk. 4). Samma förslag
framförs i Folkpartiets motion 2001/02:Ub261 (yrk.
22). Där sägs bl.a. att det på nytt måste bli
möjligt att doktorera på deltid.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Liksom regeringen är utskottet angeläget om att
den av regeringen planerade förändringen inte skall
medföra några negativa konsekvenser för utbildningen
till doktorsexamen. Det är inte meningen att det
skall skapas en tvåstegsmodell där studenter
regelmässigt först antas till studier för
licentiatexamen för att sedan eventuellt tillåtas gå
vidare till studier för doktorsexamen. Syftet med
förändringen är i stället att öppna möjlighet för
flera att nå en examen inom forskarutbildningen,
bl.a. kan fler yrkesverksamma personer erhålla en
påbyggnad och fördjupning inom sitt ämnesområde.
Regeringen anser att Högskoleverket bör följa
tillämpningen och effekterna av den nya möjligheten
att anta doktorander till studier för
licentiatexamen. Utskottet förväntar sig att
regeringen redovisar utfallet för riksdagen.
Den reform av forskarutbildningen som Folkpartiet
vill riva upp har enligt utskottets uppfattning inte
varit i funktion tillräckligt länge för att det
skall vara möjligt att avgöra vilken inverkan den
haft på examinationen av doktorer i humaniora och
samhällsvetenskap - områden som särskilt nämns i
motionerna. Av tabell 7.2.4 i budgetpropositionen
för 2002 (utg.omr. 16) framgår att det uppsatta
examinationsmålet för forskarutbildning inom det
humanistisk-samhällsvetenskapliga området år 2000
har överträffats med god marginal (112 %). Så var
också fallet under perioden 1997-1999. Riksdagen
gjorde hösten 1997, när beslutet om reformen
fattades, ett tillkännagivande till regeringen om
att Högskoleverket borde ges i uppdrag att göra en
utvärdering av hur examinationsmålen uppfylls ur
kvalitativ synpunkt (bet. 1997/98: UbU7 s. 9, rskr.
109). Regeringen gav i december 2000 Högskoleverket
ett uppdrag som bl.a. innefattade den av riksdagen
önskade utvärderingen. Högskoleverket skall redovisa
uppdraget senast den 20 november 2002 (skr.
2000/01:75 s. 91 f.). Utskottet utgår från att
regeringen därefter kommer att redovisa sin
bedömning till riksdagen.

Högskolans samverkansuppgift

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att
benämningen högskolans tredje uppgift skall
ersättas med högskolans samverkansuppgift.
Jämför reservation 4 (kd).

Motioner

Kristdemokraterna tar i motion 2001/02:Ub4 upp det
tillägg som 1997 gjordes i högskolelagen. Då
infördes i 1 kap. 2 § meningen: "Högskolorna skall
också samverka med det omgivande samhället och
informera om sin verksamhet." Motionärerna anser att
termen "högskolans tredje uppgift" om denna uppgift
snarast bör utbytas mot "högskolans
samverkansuppgift" och begär ett tillkännagivande
till regeringen om detta (yrk. 9). Samma förslag
framförs i motion 2001/02:Ub269 (kd). Motionären
vill också att Högskoleverket skall pröva hur
lärosätena fullgör samverkansuppgiften (yrk. 1 och
2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

När förslaget om tillägget i 1 kap. 2 § lades
fram, använde regeringen benämningen "högskolans
tredje uppgift" (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 s. 87).
I senare propositioner och regleringsbrev har
regeringen däremot använt beteckningen "samverkan
med det omgivande samhället". Utskottet delar
motionärernas uppfattning att denna benämning ger en
klarare bild av vad det är fråga om.
I regleringsbrev för universitet och högskolor
budgetåret 2001 liksom i budgetpropositionen för
2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16 s. 96) har
regeringen meddelat sin avsikt att vart fjärde år,
med början 2003, begära in en särskild redovisning
av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället
och information om verksamheten. Utskottet välkomnar
regeringens initiativ.

Pedagogisk förnyelse

Mål för grundläggande högskoleutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
ändrad formulering i högskolelagen av målen
för den grundläggande högskoleutbildningen.
Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

Målen för den grundläggande högskoleutbildningen
anges i högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 9 §.
Regeringen meddelade i propositionen
Studentinflytande och kvalitetsutveckling i
högskolan (prop. 1999/2000:28 s. 20) sin bedömning
att målen för den högre utbildningen behövde ses
över. Kommittén för pedagogisk förnyelse av den
högre utbildningen fick därefter i uppdrag att
föreslå hur den pedagogiska förnyelsen kan främjas
genom förändring av de allmänna målen för den
grundläggande högskoleutbildningen mot bakgrund av
de nya krav på färdigheter som ställs i arbetslivet
(dir. 2000:24).
I propositionen Den öppna högskolan lägger
regeringen nu fram förslag till förändring av 1 kap.
9 § högskolelagen. Heterogenitet bland studenter vad
gäller bakgrund, erfarenhet och förkunskaper ställer
nya krav på högskolan. Regeringen anser det viktigt
att målen och pedagogiken inte bara möjliggör, utan
också stimulerar det livslånga lärandet. Utvidgade
och förändrade krav i dagens arbetsliv motiverar att
högskoleutbildningen skall ge studenterna inte bara
förmåga att lösa problem utan också att identifiera
och formulera problem. Det är också väsentligt att
vara inriktad på att ständigt lära nytt och att
klara förändringar. Studenter behöver också få
fördjupad förmåga att själva söka information och
värdera den funna informationen. Vidare är det
viktigt att kunna dela med sig av den kunskap man
besitter även till personer utan specialkunskaper
inom området. Att studenterna skall uppnå dessa
färdigheter bör ingå i målen enligt 1 kap. 9 §.
Förslaget till formulering återfinns i bilaga 2 i
detta betänkande.

Motion

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2001/02:Ub3 att riksdagen skall avslå regeringens
förslag till lagändring (yrk. 5 i denna del).
Omformuleringen är ett steg i fel riktning, då
kravet på att den grundläggande högskoleutbildningen
skall ge kunskaper och färdigheter flyttas långt ned
på listan av vad utbildningen skall ge studenterna,
anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till omformulering av 1 kap. 9 §
högskolelagen och därmed avslår motionsyrkandet.

I det första stycket av den omformulerade
paragrafen anges förmågor av generell art, medan det
andra stycket tar upp sådant som gäller inom det
område som utbildningen avser. Där nämns kunskaper
och färdigheter först.

Ändring i högskolelagen i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag i övrigt till ändringar i
högskolelagen. Ändringarna skall träda i
kraft den 1 juli 2002.

Propositionen

Regeringen föreslår även en ändring av 1 kap. 8 §
högskolelagen, så att det uttryckligen anges att
även kunskaper från gymnasieskolans specialutformade
program utgör kunskapsbasen för den grundläggande
högskoleutbildningen. Ändringen motsvarar vad som i
praktiken gäller redan i dag.

Ändringarna i högskolelagen föreslås träda i kraft
den 1 juli 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Högskolepedagogisk utbildning och forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att
högskolepedagogisk utbildning inte skall
krävas av lärarna, om stöd för
högskoledidaktisk forskning, om
doktorsprogram för icke-disputerade lärare,
om uppdrag till Högskoleverket att
dokumentera utvecklingen av undervisnings-
och examinationsformer och om en utredning av
lärarnas arbetssituation i högskolan.
Jämför reservationerna 5 (m, fp), 4 (kd) och
2 (c).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning bör varje lärosäte på
egen hand eller tillsammans med andra lärosäten
utveckla och erbjuda utbildning i högskolepedagogik
för kompetensutveckling av lärare och annan
undervisande personal vid universitet och högskolor.
För anställning tills vidare som lektor eller
adjunkt bör det införas krav på högskolepedagogisk
utbildning eller på annat sätt förvärvade
motsvarande kunskaper. En sådan lärare bör dock
kunna få en tidsbegränsad anställning på högst två
år för att under den tiden kunna genomgå den
högskolepedagogiska utbildningen. Så snart läraren
genomgått utbildningen och därmed uppfyller
behörighetskravet bör den tidsbegränsade
anställningen övergå i tillsvidareanställning. Det
bör också införas krav på att doktorander som
undervisar skall genomgå högskolepedagogisk
utbildning, som för deras del kan vara poänggivande
i forskarutbildningen eller räknas in som en del av
deras institutionstjänstgöring.

Rådet för högskoleutbildning bör enligt
regeringens bedömning byta namn till Rådet för högre
utbildning och få en självständigare roll inom
Högskoleverket. Dels bör Högskoleverket tillföras
öronmärkta medel för rådets verksamhet, dels bör
rådets ledamöter utses av regeringen. Rådet bör få i
uppdrag att anordna kompetensutveckling för personer
på strategiska positioner vid lärosätena. Rådet bör
också spela en central roll när det gäller att
utveckla former för att systematiskt sprida
information om den högskolepedagogiska forskning som
bedrivs.

Motioner och utskottets ställningstagande

Folkpartiet tar i motion 2001/02:Ub5 avstånd från
tanken att det för fast anställning som lärare i
högskolan skall krävas högskolepedagogisk utbildning
(yrk. 6). Även krav på att doktorander som
undervisar skall genomgå högskolepedagogisk
utbildning avstyrks av Folkpartiet. Den senare idén
bidrar enligt motionärerna knappast till att de
forskarstuderande får mer tid till forskning och
vetenskaplig utbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Enligt utskottets mening är det högst befogat att
införa sådana krav som regeringen nu aviserar för
den undervisande personalen inom universitet och
högskolor. En högskolepedagogisk förnyelse är en
väsentlig del i det samlade kvalitetsarbetet.
Doktorander bör, enligt vad regeringen skriver i
propositionen, kunna få tillgodoräkna sig den
högskolepedagogiska utbildningen antingen som
poänggivande kurs i forskarutbildningen eller som
del av sin institutionstjänstgöring.

Centerpartiet tar i motion 2001/02:Ub2 på nytt upp
behovet av förstärkt högskoledidaktisk forskning
(yrk. 7). Denna forskning har länge varit eftersatt
och bör stödjas, framhåller motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Liksom när motsvarande yrkande behandlades vid
förra riksmötet hänvisar utskottet till att de medel
för utbildningsvetenskaplig forskning som fördelas
via en särskild kommitté inom Vetenskapsrådet ger
möjlighet att stödja forskning om lärande även inom
högskolan. Vetenskapsrådet får i regeringens
budgetförslag för 2002 en ökning med 60 miljoner
kronor till fortsatt utbyggnad av den
utbildningsvetenskapliga forskningen (prop.
2001/02:1 utg.omr. 16 s. 256).

Centerpartiet skriver i samma motion att högskolorna
bör stimuleras att genomföra doktorsprogram för sina
icke-disputerade lärare. Högskoleverket bör få i
uppdrag att utreda hur ett sådant program kan
genomföras (yrk. 11). I motion 2001/02:Ub552
föreslår Centerpartiet att regeringen skall ge
Högskoleverket i uppdrag att dokumentera vad som
sker i högskolorna för att utveckla undervisnings-
och examinationsformer (yrk. 4).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Det är enligt utskottets mening respektive
lärosätes ansvar att se till att den utbildning som
skall vila på vetenskaplig grund i största möjliga
utsträckning ges av lärare som har genomgått
forskarutbildning. Numera har samtliga lärosäten
utom de konstnärliga högskolorna eget anslag för
forskning och forskarutbildning eller egen
anslagspost för forskning. Riksdagen bör visa
återhållsamhet när det gäller att peka ut uppdrag
som regeringen bör lägga på sina myndigheter.
Regeringen anger i propositionen som en av
uppgifterna för Rådet för högskoleutbildning att
sprida kunskaper om utvecklingsinsatser nationellt
och internationellt (prop. s. 93).

Utskottet tar i detta sammanhang också upp yrkandet
från Kristdemokraterna i motion 2001/02:Ub4 om
lärarnas situation i högskolan. Deras
arbetsförhållanden bör enligt motionärerna utredas
(yrk. 5). Den som vill skall kunna kombinera
lärartjänstgöring med forskning, men man skall också
kunna välja att helt ägna sig åt undervisning. För
att klara lärarförsörjningen krävs det systematiska
satsningar både på nyrekrytering och på riktade
resurser för kompetenshöjande åtgärder för de
anställda.

U t s k o t t e t förslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Det är sedan mer än 15 år respektive lärosäte som
beslutar i vilken omfattning som en lärare skall ha
hand om utbildning, forskning eller konstnärligt
utvecklingsarbete samt administration. I den
nuvarande högskoleförordningen fastslås detta i 4
kap. 3 §. Utskottet är inte berett att förorda att
det görs till en rätt för den enskilda läraren att
välja t.ex. att ägna sig enbart åt undervisning och
inte alls åt forskning. När det gäller riktade
resurser för kompetensutveckling noterar utskottet
att regeringen i budgetförslaget för 2002 har avsatt
10,65 miljoner kronor till lärosätena för att
genomföra utbildning i högskolepedagogik. Dessutom
tillförs i samma budgetförslag Lunds universitet 3,9
miljoner kronor för pilotprojekt om pedagogisk
utbildning av lärare i högskolan.

Ett svenskt nätuniversitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen förordar
om bildande av ett svenskt nätuniversitet för
IT-stödd distansutbildning och om avveckling
av Distansutbildningsmyndigheten samt
upphävande av lagen om statens skolor för
vuxna. Utskottet föreslår också att riksdagen
avslår motionsyrkanden om distansutbildning.

Jämför reservationerna 2 (c) och 3 (fp).

Propositionerna

Regeringen redovisar i propositionen Den öppna
högskolan bedömningen att universitetens och
högskolornas IT-stödda distansutbildning bör
samordnas i ett svensk nätuniversitet med start
under 2002. För detta nätuniversitet inrättas en ny
myndighet, Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.
Nätuniversitetet bör bestå av de kurser och program
som universitet och högskolor anmäler till den nya
myndigheten. Regeringen föreslår att
Distansutbildningsmyndigheten skall avvecklas och
dess nuvarande uppgifter rörande folkbildning föras
samman med Statens skolor för vuxna i ett nationellt
centrum för flexibelt lärande.

I proposition 2001/02:19 Upphävande av lagen
(1991:1108) om statens skolor för vuxna föreslår
regeringen att den nämnda lagen skall upphöra att
gälla vid utgången av 2001. Regeringen anser att det
inte är nödvändigt att verksamheten vid det nya
nationella centrumet för flexibelt lärande regleras
i lag.
I budgetpropositionen för 2002 har regeringen
under anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. beräknat 211 miljoner
kronor för nätuniversitetet. Vidare finns i
budgetförslaget ett särskilt anslag för den nya
myndigheten. Utskottet behandlar budgetförslaget i
betänkande 2001/02:UbU1.
Enligt proposition 2001/02:4 En politik för
tillväxt och livskraft i hela landet avser
regeringen att ersättningen för distansutbildningar
inom nätuniversitetet skall vara 90 000 kr per
helårsstudent och helårsprestation (s. 149). Denna
proposition behandlas av näringsutskottet i
betänkande 2001/02:NU4.

Motioner

Centerpartiet, som anser att inrättandet av
nätuniversitetet är ett steg i rätt riktning,
föreslår i motion 2001/02:Ub2 ett tillkännagivande
om att det krävs betydande insatser för att utveckla
pedagogiska former för distansutbildning, för att
denna utbildning skall ge studenterna en fullgod
lärandemiljö (yrk. 13).

I motion 2001/02:N263 framhåller Centerpartiet att
kompetenshöjande åtgärder för företags arbetskraft,
genom distansutbildningar från universitet och
högskolor, är ett sätt på vilket staten kan bidra
till ett positivt företagsklimat lokalt (yrk. 7).
Folkpartiet påpekar i motion 2001/02:N262 att det
är av speciell vikt för landsbygden att universitet
och högskolor tar sitt ansvar för
distansundervisning (yrk. 11 i denna del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag om avveckling av
Distansutbildningsmyndigheten och antar regeringens
förslag om avskaffande av lagen om statens skolor
för vuxna.

Den nya myndigheten, Myndigheten för Sveriges
nätuniversitet, skall, enligt vad regeringen skriver
i propositionen Den öppna högskolan, bl.a. fördela
särskilda utvecklingsresurser till de berörda
lärosätena. Regeringen har på senare år regelbundet
i regleringsbreven ålagt lärosätena att öka
tillgängligheten av fortbildning, vidareutbildning
och distansutbildning och begärt återrapportering om
sådan utbildning. I regleringsbrevet för 2001 sägs
också att lärosätena bör medverka i arbetet med
regionala tillväxtavtal för att stimulera en hållbar
ekonomisk tillväxt. De tillkännagivanden som begärs
i Centerpartiets och Folkpartiets här redovisade
motioner är därför inte behövliga.

Kortare yrkesutbildningar inom
högskolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att
kortare yrkesutbildningar inte bör utvecklas
inom högskolan och förslag om att de skall
hänföras till en yrkeshögskola till vilken
det inte skall krävas grundläggande
behörighet samt förslag om införande av
fackhögskolor, s.k. colleges.
Jämför reservationerna 4 (kd) och 3 (fp).

Gällande bestämmelser

Inom högskolan ges yrkesteknisk utbildning, vanligen
kallad YTH, som avslutas med yrkesteknisk examen.
Denna examen uppnås efter fullgjorda kursfordringar
om minst 60 poäng. Därtill ställs krav på tidigare,
relevant yrkeserfarenhet.

YTH-utbildning har en särställning i
studiestödshänseende, på det sättet att den fram
till den 1 juli 2001 har berättigat studenterna till
särskilt vuxenstudiestöd, som varit mer förmånligt
än studiemedel. Efter den studiestödsreform som
trädde i kraft den 1 juli 2001 är deltagare i YTH i
stället berättigade till studiemedel med en högre
bidragsdel än den reguljära. Förutsättningen är att
det är fråga om YTH som leder fram till en
yrkesteknisk examen i byggnadsteknik, industriell
teknik, handel, kontor eller storhushåll och
restaurang och att högskolan anordnade programmet
1994.

Propositionen

Enligt regeringens bedömning i propositionen Den
öppna högskolan behövs det fler kortare
yrkesutbildningar med olika inriktningar inom
högskolan (prop. s. 123).

Regeringen konstaterar att många utbildningar som
tidigare var kortare än tre år har förlängts.
Förlängningarna, som kan vara motiverade t.ex. av
utvecklingen i arbetslivet, får ekonomiska
konsekvenser både för lärosätena och för de enskilda
studenterna. Om alltfler studenter väljer längre
utbildningar blir utrymmet för nybörjare mindre,
påpekar regeringen. Ökade kostnader för den enskilda
uppkommer både i form av ökad skuldbörda och i form
av utebliven arbetsförtjänst. För många ungdomar som
tvekar inför högskolestudier kan möjligheten att
inleda med kortare, mer avgränsade program vara det
enda alternativet.
En särskild utredare arbetar med vissa frågor om
kortare yrkesutbildningar inom högskolan (dir.
2001:9). En delrapport har lämnats (SOU 2001:40) och
utredningen skall slutredovisas den 15 december
2001. Enligt utredaren bör YTH-utbildningen breddas
mot nya områden. Regeringen anser det viktigt att
universitet och högskolor snarast kommer i gång med
planering för nya utbildningar. I
budgetpropositionen för 2002 har regeringen, som en
planeringsförutsättning för 2003, angivit att Rådet
för högskoleutbildning skall få förstärkta resurser
för att ge stöd åt lärosätenas arbete med utveckling
av kortare yrkesutbildningar. Förutom utbildningar
som bygger vidare på YTH-traditionen bör det enligt
regeringen finnas utbildningsalternativ också för
personer som inte har fyra års yrkeserfarenhet - det
som varit minimikravet för behörighet till YTH.

Motioner

Kristdemokraterna motsätter sig i motion
2001/02:Ub436 den aviserade utökningen och
breddningen av YTH. Partiet vill i stället att den
kvalificerade yrkesutbildningen (KY) skall göras
till en yrkeshögskola, fristående från högskolan.
Till yrkeshögskolan skall det enligt
Kristdemokraterna inte krävas grundläggande
behörighet, utan behörigheten kan bygga på olika
typer av prövning beroende på den valda inriktningen
av studierna, t.ex. gesällprov från ett
karaktärsämne i gymnasieskolan.

Folkpartiet anser enligt motion 2001/02:Ub5 att
regeringen inte har förstått situationen. Dess
förslag om fler kortare yrkesutbildningar inom
högskolan medför antingen att många studenter
tvingas läsa en utbildning med en mer strikt
akademisk karaktär, eller att innehållet i begreppet
högskoleutbildning urholkas (yrk. 7). Folkpartiet
vill i stället införa vad de kallar fackhögskolor
eller "colleges" som ger kvalificerad
yrkesutbildning och inte nödvändigtvis behöver ha
forskningsanknytning (yrk. 8). Samma förslag läggs
fram i Folkpartiets motion 2001/02:Ub261 (yrk. 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Riksdagen beslutade förra året om införande
fr.o.m. år 2002 av kvalificerad yrkesutbildning (KY)
som en ny reguljär utbildningsform (prop. 2000/01:
63, bet. UbU14, rskr. 197). KY karakteriseras av att
varje utbildning där skall utvecklas och bedrivas i
samverkan mellan arbetslivet och
utbildningsanordnarna, att cirka en tredjedel av
utbildningstiden skall vara lärande i arbete på en
arbetsplats (s.k. LIA) och att utbildningsanordnare
kan vara såväl företag som organisationer, skolor
eller högskolor. KY-utbildning anordnas med
statsbidrag som söks hos Myndigheten för
kvalificerad yrkesutbildning. För tillträde till KY
krävs grundläggande behörighet till
högskoleutbildning.
Vid behandlingen förra året av förslaget om KY
lade Kristdemokraterna fram ett motsvarande förslag
som det nu aktuella. Deras yrkande avslogs av
riksdagen. Utskottet anser inte att det finns skäl
för riksdagen att ändra sitt ställningstagande.
Folkpartiets yrkande 7 bygger på föreställningen
att de kortare yrkesutbildningarna inom högskolan
inte skulle ha någon koppling till forskning.
Utskottet vill påminna om att högskolelagen gäller
fullt ut även för den yrkestekniska
högskoleutbildning som finns i dag. Så skall
givetvis vara fallet också när det utvecklas fler
kortare yrkesutbildningar inom högskolan. För
ungdomar och andra som önskar en eftergymnasial
yrkesutbildning av mer praktiskt slag, som direkt
förbereder för inträde i arbetslivet och som inte
har en strikt akademisk karaktär, finns alltså KY.
Utskottet ser inget behov av att inrätta särskilda
fackhögskolor enligt Folkpartiets modell.

Högskolans styrning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att
resurstilldelningen skall grundas på
studenternas val av utbildning och lärosäte,
om införande av en studentpeng och om att
staten inte skall detaljstyra lärosätenas
verksamhet. Utskottet föreslår också avslag
på yrkanden om tillkännagivanden angående
betydelsen av humaniora och
bildningsbegreppet.
Jämför reservationerna 1 (m), 4 (kd) och 3
(fp).

Gällande bestämmelser

Universiteten och högskolorna beslutar själva om
sitt utbildningsutbud. Inom ramen för de
anslagsbelopp till grundläggande utbildning som
riksdagen anvisat till respektive lärosäte anger
regeringen i regleringsbrev ett s.k. takbelopp som
utgör det högsta belopp som respektive lärosäte kan
tillgodoräkna sig för dels helårsstudenter, dels
helårsprestationer. Dessa avräknas enligt en
prislista som är indelad i ett antal olika
utbildningsområden med olika ersättningsbelopp.
Prislistan fastställs numera av regeringen men
redovisas i budgetpropositionen. För flertalet
lärosäten anger regeringen i regleringsbrevet också
vissa särskilda åtaganden, olika för olika
lärosäten. De särskilda åtagandena handlar om att
lärosätet skall ge utbildning av visst slag i viss
omfattning. I många fall tilldelas lärosätena vid
sidan om takbeloppen medel för sådana åtaganden. I
regleringsbrevet anger regeringen vidare som
riktlinje ett minsta antal helårsstudenter som
lärosätet bör uppnå under budgetåret. De senaste
åren har regeringen också angett ett minsta antal
helårsstudenter som bör uppnås inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena.
Examinationsmål för vissa examina anges för
fyraårsperioder samt som planeringsförutsättningar
för den fyraårsperiod som följer efter den pågående.

Propositionen

Regeringen anser enligt propositionen Den öppna
högskolan att den nuvarande målstyrningen för den
grundläggande högskoleutbildningen i huvudsak bör
bibehållas. Det innebär enligt propositionen att
regeringen även för kommande budgetår anger mål
såväl för politikområdet Utbildningspolitik som för
verksamhetsgrenarna inom detta politikområde. Som
riktlinje bör anges ett minsta antal helårsstudenter
totalt för varje lärosäte. Examinationsmål bör
liksom hittills anges för vissa yrkesexamina samt
för magisterexamen med ämnesdjup.

Motioner

Tre partier föreslår tillkännagivanden om högskolans
styrning.

Moderata samlingspartiet anser det grundläggande
att varje student får möjlighet att själv välja
vilket universitet eller högskola han eller hon vill
läsa vid (mot. 2001/02:Ub546 yrk. 4). Fördelningen
av medel och studieplatser skall inte göras av
statsmakterna, utan ske med hänsyn till studenternas
val (yrk. 9). I en övergångsperiod är en tänkbar
modell att hälften av medlen följer studenten till
inskrivningen, och hälften ges lärosätet vid examen,
heter det i motionen. Att studenternas val skall
utgöra grunden för fördelning av resurser till
universitet och högskolor hävdas också i motion
2001/02:Ub229 (m).
Kristdemokraterna vill enligt motion 2001/02:Ub4
att varje högskola skall få ökade möjligheter att
finna sin nisch och sin profil. Motionärerna
förespråkar ökad flexibilitet i högskolans utbud och
genomförande av utbildningen, ett område där
besluten skall fattas av lärosätena själva. Statens
viktigaste uppgifter är enligt motionärerna att vara
garant för högskolesystemet som helhet, dess
kvalitet och vissa grundläggande regler rörande
t.ex. mångfald och jämställdhet, inte att
detaljstyra de enskilda högskolornas verksamhet
(yrk. 1).
Folkpartiet föreslår i tre motioner -
2001/02:Ub261, 2001/02:So637 och 2001/02:N262 -
införande av en studentpeng, som skall leda till att
det blir studenternas val som avgör fördelningen av
platser både mellan skilda ämnen och mellan olika
lärosäten (yrk. 1, 11 respektive 11 i denna del).
Som ett första steg föreslås i motion 2001/02:Ub261
att fördelningen av resurser tydligare anpassas till
hur sökandetrycket vid respektive lärosäte ser ut.
I motion 2001/02:Ub255 (c) förordar motionären att
högskolorna skall kunna - efter dialog med
departementet - få disponera en del av de medel som
blir outnyttjade på grund av bortfall av studenter
till strategiska insatser, t.ex. för ökad
rekrytering, utan direkta krav på prestationer i
form av ökad studentantagning.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2001/02:Ub254 tillkännagivanden till regeringen om
betydelsen av humaniora samt om begreppet bildning
(yrk. 3 och 4). Utbildningspolitiken måste enligt
motionärerna bygga på insikt om värdet av många
olika kunskaper. Det handlar inte bara om att kunna,
utan också om att förstå.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om högskolans styrning.

Liknande yrkanden har behandlats av riksdagen ett
flertal gånger under senare år. Utskottet anser
liksom regeringen att grunddragen i det gällande
resurstilldelningssystemet - som infördes efter
förslag av den borgerliga regeringen 1993 - bör
ligga fast. Det är nödvändigt att lärosätena i
förväg vet vilka resurser de kan räkna med att
disponera under budgetåret. Vidare är det viktigt
att alla lärosäten - även de små och relativt
nyetablerade - får ett tillräckligt studentunderlag
för att kunna bygga upp lärarkompetens och andra
resurser. Staten anger - med några få undantag i
form av särskilda åtaganden - inte vilka
utbildningar som lärosätena skall anordna eller med
vilket antal platser. Systemet med ersättning i
efterhand för helårsprestationer och helårsstudenter
innebär att studenternas val av utbildning och
lärosäte påverkar vilka resurser ett lärosäte
verkligen får tillgodogöra sig. Regeringen föreslår
i budgetpropositionen för 2002 att resurserna för
delar av en tidigare beslutad utbyggnad tillfälligt
skall dras bort från vissa lärosäten med vikande
studentefterfrågan och att medlen i stället skall
användas för vissa strategiskt viktiga insatser.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något
generellt uttalande om att lärosätena skall få
disponera anvisade medel för andra ändamål än de som
de anvisats för.

Utskottet föreslår också att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande angående bildning. I
sak delar utskottet motionärernas uppfattning, men
anser att det ankommer på varje lärosäte att utforma
sina utbildningar på ett sådant sätt att det främjar
det som motionärerna önskar. Tillkännagivanden till
regeringen i enlighet med motionsyrkandena är därför
inte befogade.

Högskolestyrelserna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att
regeringen inte skall utse ledamöterna eller
ordföranden i högskolestyrelsen.
Jämför reservationerna 5 (m, fp) och 4 (kd).

Motioner

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår i
motionerna 2001/02: Ub546 respektive 2001/02:Ub261
att universitetens och högskolornas styrelser skall
avpolitiseras. Moderaterna vill öka friheten för
forskarna och lärarna att - enskilt eller kollegialt
- råda över verksamheten (yrk. 5). Folkpartiet anser
att huvudprincipen för de statliga högskolorna skall
vara att studenter, forskare, lärare och personal
utser sin högskolas styrelse (yrk. 24).

Kristdemokraterna anser enligt motion 2000/01:Ub24
att det förhållandet att regeringen utser ordförande
i högskolestyrelserna är ett exempel på felaktig
statlig centralstyrning (yrk. 2). De menar att
lärosätena själva bör utse sin styrelseordförande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Yrkanden om s.k. avpolitisering av
högskolestyrelserna har behandlats av riksdagen
flera gånger under senare år, senast i betänkande
2000/01:UbU8 (s. 25). Kristdemokraternas yrkande om
styrelseordföranden avstyrktes av utskottet senast i
betänkande 1999/2000:UbU14 (s. 10). Sedermera har
utredningen om högskolans ledning, som hade i
uppdrag att utvärdera rektorns, styrelseordförandens
och styrelsens roller, ansvarsfördelning och
samarbetsformer, lagt fram sin rapport (SOU
2000:101). Utredarens förslag är att styrelsernas
storlek skall minskas, men att drygt halva antalet
ledamöter liksom hittills skall utses av regeringen.
Regeringen gör i propositionen bedömningen att det
inte behövs någon minskning av styrelsernas storlek.
Genom att styrelseordförande och rektor numera har
möjlighet att föreslå externa ledamöter inför
regeringens beslut har lärosätena fått ett visst
inflytande när de externa ledamöterna utses,
framhåller regeringen. Utskottet har inte fått
anledning att ändra sitt ställningstagande i denna
fråga.

Tillvaratagande av utländska
akademikers kompetens

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen, med
hänvisning till det som sägs i propositionen,
skall avslå motionsyrkanden om kompletterande
utbildningar för utländska akademiker, bl.a.
i svenska. Ett motionsyrkande om att
Högskoleverket skall ansvara för information
och uppföljning till arbetsmarknaden av
utländska akademiker avstyrks också.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (c).

Propositionen

I propositionen Den öppna högskolan konstaterar
regeringen att närmare en miljon invånare i Sverige
är födda utomlands, och att utbildningsnivån hos
dessa invånare generellt sett är hög. Ett antal
insatser som har gjorts av olika myndigheter och
andra aktörer för att ta till vara utländska
akademikers kompetens beskrivs.

Regeringen understryker vikten av att den som har
en utländsk akademisk utbildning inte blir tvingad
att här i landet genomgå en ny fullständig
utbildning inom samma område enbart därför att hon
eller han inte uppfyller de formella
behörighetsvillkor som är definierade i svenska
termer. Det är viktigt att en sådan persons reella
kompetens beaktas. Regeringen anser det också
viktigt att kurser i svenska språket för personer
med utländsk högskoleutbildning anpassas direkt till
yrkeslivet. Statens skolverk har fått i uppdrag att
i samråd med Högskoleverket och Svenska
Kommunförbundet undersöka de praktiska möjligheterna
att ge högutbildade invandrare även sfi
(svenskundervisning för invandrare) i högskolemiljö.
Universitet och högskolor bör enligt regeringen
samverka kring anordnande av
kompletteringsutbildningar för invandrare med
utländsk akademisk utbildning. För sådana
utbildningar har regeringen i budgetförslaget för
2002 avsatt 10 miljoner kronor under anslaget 25:73
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m. Regeringen skriver också att Högskoleverket
bör få i uppdrag att tillsammans med andra berörda
myndigheter kartlägga, analysera och följa upp
antagningen av utländska akademiker till
kompletterande utbildning samt innehållet i dessa
utbildningar.

Motioner

Enligt Moderata samlingspartiet i motion
2001/02:A391 måste alla invandrare som så önskar ges
möjligheter att komplettera sina tidigare kunskaper.
Det kan enligt motionärerna gälla språkkunskaper i
svenska eller engelska respektive yrkeskunskaper
inom exempelvis IT, elektronik och medicin. Formerna
för validering av utländska utbildningar måste ses
över och bli mer flexibla och trovärdiga (yrk. 9). I
sin motion 2001/02:Ub533 skriver Moderaterna att det
krävs ett mycket mer aktivt arbete på individnivå
för att så snabbt som möjligt verifiera kunskaperna
hos dem som flyttar hit. Det måste göras möjligt att
snabbt komplettera eventuella brister eller
skillnader i förhållande till svenska examina, och
snabbt komma in på arbetsmarknaden, heter det i
motionen (yrk. 2).

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Sf399
att sfi-undervisning skall förekomma på flera olika
nivåer och att det bör finnas möjlighet att läsa sfi
på högskolenivå (yrk. 29).
Centerpartiet skriver i motion 2001/02:Ub2 att
regeringens förslag om en särskild satsning för att
anordna kompletterande utbildning för personer med
utländsk högskoleutbildning är viktig, men att dessa
personer även bör erbjudas kvalificerad
språkundervisning i svenska och fackspråk (yrk. 5).
I motion 2001/02:Ub494 (s) sägs att utbudet av
kompletterande utbildningar bör vara oavhängigt av
de konjunkturberoende arbetsmarknadsanslagen.
Högskolor och universitet bör inom ramen för sin
ordinarie verksamhet erbjuda kompletterande
utbildning för personer med utländsk examen.
Enligt motion 2001/02:Ub241 (m) bör det uppdras åt
Högskoleverket att ta hand om informations- och
uppföljningsansvaret till arbetsmarknaden om
människor med utländska examina (yrk. 2) och att
upprätta en förteckning över utländska utbildningar
och deras närmaste svenska motsvarighet (yrk. 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om tillkännagivanden.

Enligt utskottets uppfattning är Moderaternas,
Kristdemokraternas och Centerpartiets yrkanden
liksom den socialdemokratiska motionen i huvudsak
tillgodosedda med det som redan görs eller som
regeringen planerar enligt propositionen.
Som nyss nämnts avser regeringen att ge
Högskoleverket i uppdrag att kartlägga, analysera
och följa upp antagningen av utländska akademiker
till kompletterande utbildningar samt innehållet i
dessa utbildningar. Det uppdrag som begärs i motion
2001/02:Ub241 är betydligt vidare. Utskottet är inte
berett att ställa sig bakom motionärens förslag.

Ökad internationell rörlighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om vikten
av internationalisering, om Bolognaprocessen
och om EU:s arbete på utbildningsområdet.
Jämför reservationerna 1 (m,), 4 (kd), 2 (c)
och 3 (fp).

Propositionen

I propositionen Den öppna högskolan understryker
regeringen vikten av lärosätenas engagemang i olika
slags internationella samarbeten och betydelsen av
att den internationella rörligheten ökar inom alla
områden.

Regeringen noterar att det inom ramen för Erasmus
inom EU:s Sokratesprogram har skett en glädjande
ökning av antalet inresande studenter, men att
antalet utresande studenter har minskat något.
Regeringen avser att låta genomföra en noggrann
analys av orsakerna till det senare i syfte att
vidta åtgärder för att främja en ökning av antalet
utresande studenter. En viss ökning har också skett
av antalet lärare som utnyttjar Erasmus för att
under en period undervisa utomlands. Dock är det
enligt regeringen fortfarande alltför få lärare som
utnyttjar möjligheten, och regeringen avser därför
att låta analysera även orsakerna till detta för att
kunna avskaffa de hinder som kan finnas.
En annan åtgärd som skall bidra till att öka den
internationella rörligheten bland studenter är att
införa ett s.k. Diploma Supplement till
examensbevisen. Detta är något som Sverige har
åtagit sig att främja i och med att regeringen i
augusti 2001 ratificerade Lissabonkonventionen om
erkännande av bevis avseende högre utbildning i
Europaregionen inom ramen för Europarådet och
Unesco. Regeringen avser att besluta om att det till
examensbevis som utfärdas efter den 1 januari 2003
skall fogas en bilaga som beskriver utbildningen och
dess plats i utbildningssystemet. Bilagan skall
utfärdas automatiskt samtidigt med examensbeviset.
Så långt som möjligt skall bilagan innehålla ECTS-
uppgifter (ECTS=European Credit Transfer System).
Genom denna åtgärd skall det bli lättare för
studenter att få sin utländska utbildning
tillgodoräknad fullt ut i hemlandet eller ett annat
land, antingen det gäller fortsatta studier eller
att få tillträde till arbetsmarknaden.
Regeringen tar också upp den s.k.
Bolognadeklarationen, som 29 länder undertecknade år
1999 och som gäller en fortsatt utveckling av det
europeiska samarbetet inom högre utbildning, framför
allt för att främja studenternas rörlighet mellan de
europeiska utbildningssystemen och på
arbetsmarknaden. Det uppdrag regeringen år 2000 gav
Högskoleverket att kartlägga användningen av Diploma
Supplement och ECTS ingår i arbetet med att följa
upp Bolognadeklarationen. Regeringen avser att som
nästa åtgärd se över den svenska examensordningen,
även om denna enligt regeringen redan ligger väl i
linje med intentionerna i Bolognadeklarationen.

Motioner och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2001/02:Ub546 ett tillkännagivande om vikten av en
internationalisering av universitet och högskolor i
Sverige (yrk. 3). De måste kunna erbjuda
utbildningar som står sig i ett allt mer
globaliserat utbildningssamarbete. Fler alternativ,
både inom och utanför landets gränser, ökar
möjligheterna för var och en att ta till vara sin
begåvning. Det gäller inte minst tillgången till
kompetensutveckling, pedagogisk träning och
ledarskapsutbildning för de anställda inom
universitetsvärlden. Det är enligt motionärerna
också nödvändigt att lärosätena arbetar för att bli
en internationellt attraktiv studiemiljö som drar
till sig begåvade personer och inte släpper dem
ifrån sig (yrk. 6). När det gäller Bolognaprocessen
framhåller motionärerna att en europeisk
examensordning är en god idé, förutsatt att den
arbetas fram underifrån, bygger på frivillighet och
inte innebär att nationella examina tas bort (yrk.
7).

Kristdemokraterna begär i motion 2001/02:Ub4 ett
tillkännagivande om internationaliseringens
konsekvenser (yrk. 10). EU:s insatser på
utbildningsområdet bör begränsas till att främja
rörlighet och utbyte, inte utvecklas till att
harmonisera utbildningssystemen. De nya kontaktnäten
med öst- och centraleuropeiska länder bör utvecklas
och utbytesprogram med länder utanför Europa
främjas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena, som enligt utskottets mening i huvudsak
är tillgodosedda. Universitet och högskolor har i
regleringsbrev för 2001 ålagts att erbjuda
internationellt attraktiva utbildningar. Ett mycket
omfattande system för kvalitetssäkring av
högskoleutbildningen inom alla områden har nyligen
satts i gång. Pedagogisk utbildning skall nu
anordnas för alla som undervisar inom högskolan och
bli ett villkor för tillsvidareanställning som
lärare. Rådet för högskoleutbildning kommer att få i
uppdrag att anordna kompetensutveckling för personer
med strategiska positioner för pedagogisk utveckling
inom lärosätena. Av propositionen framgår det att
regeringen avser att se över den svenska
examensordningen, inte att avskaffa den.

Centerpartiet anser det enligt motion 2001/02:Ub2
viktigt att utbildningsbevis och examina har ett
tydligt och väl känt meritvärde såväl på den
nationella som den internationella arbetsmarknaden.
Regeringen bör ta initiativ till en utvärdering av
instrumenten för meritvärdering (yrk. 8). Vidare bör
postdoktoral tjänstgöring utomlands uppmuntras, och
därför behövs en översyn av de regler som berör
sådan verksamhet. Motionärerna påpekar att den som
inte har fast anställning i Sverige riskerar att
hamna utanför svenska socialförsäkringssystem, om
vistelsen utomlands är längre än 52 veckor (yrk.
12). I sin motion 2001/02:Ub322 efterlyser
Centerpartiet förslag om ett valideringssystem för
eftergymnasiala utbildningar (yrk. 15).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Ett flertal av de åtgärder som aviseras i
propositionen kommer att kunna bidra till att
svårigheterna att få sin utbildning i ett land rätt
värderad i ett annat minskar. Till dessa hör
införandet av Diploma Supplement, skyldigheten för
lärosätena att pröva sökandes reella behörighet och
den sedan länge gällande rätten att för en examen
tillgodoräkna sig utbildning som förvärvats i annan
ordning än svensk högskoleutbildning - en rätt som
är förenad med möjlighet att överklaga ett negativt
beslut av lärosätet.
När det gäller internationell postdoktoral
verksamhet noterar utskottet att Regeringsrätten i
ett beslut sommaren 2001 har slagit fast att
postdoc-vistelse utomlands med stipendium skall
räknas som överhoppningsbar tid vid tillämpning av
reglerna för ersättning från arbetslöshetskassa.

Folkpartiet anser enligt motion 2001/02:Ub261 att
det är angeläget med fler utländska studenter vid
svenska lärosäten. För detta behövs fler
utbildningar där huvudspråket inte är svenska, och
rekryteringen av lärare från andra länder måste
förbättras (yrk. 12). Motionärerna anser också att
det bör inrättas en ny internationellt jämförbar
masterexamen.

Även motion 2001/02:Ub300 (kd) tar upp behovet av
benämningen Masters degree, som enligt motionärerna
skulle underlätta för studenterna att röra sig
internationellt.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena. Utbudet av kurser och program på engelska
i den svenska högskolan har ökat markant, vilket
utskottet liksom regeringen ser som en riktig och
positiv utveckling. Utskottet delar också
regeringens bedömning att det är angeläget att
lärosätena i ökad utsträckning använder sig av
möjligheten att rekrytera gästlärare, både inom och
utom utbytesprogram. Yrkandena om masterexamen är
enligt utskottets mening tillgodosedda genom att
regeringen nu har meddelat att den avser att införa
en ny inriktning inom magisterexamen, kallad
magisterexamen med ämnesbredd. Regeringen anser att
en engelskspråkig benämning inte bör användas i den
svenska examensordningen, men att det däremot är
lämpligt att den svenska magisterexamen kan
översättas till Master of. Utskottet delar denna
uppfattning. Det ankommer på lärosätena att i samråd
med Högskoleverket ange engelsk översättning av
olika examina.

I motion 2001/02:Ub241 (m) begär motionären ett
tillkännagivande om att det skall införas en
fungerande form av Diploma Supplement (yrk. 1).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet, som är tillgodosett med vad regeringen
aviserar i propositionen.

Motionerna 2001/02:N218 (fp) och 2001/02:A390 (m)
tar upp behovet av att undanröja hinder för
rörlighet över Öresund. Motionärerna begär
tillkännagivanden till regeringen om detta.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena. Det är angeläget att hinder identifieras
och undanröjs och att studier t.ex. inom
Öresundsuniversitetet underlättas. Ett omfattande
arbete pågår också för att göra detta, både inom
Regeringskansliet och inom ramen för Nordiska rådet.

Försäljning av utbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att riksdagen skall avslå ett
motionsyrkande om att universitet och
högskolor bör få sälja utbildning till
studenter från länder utanför EU.
Jämför reservation 4 (kd).

Motionen och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna anser att det är orimligt att ett
litet land som Sverige inte tar emot sin del av det
kapital som flödar på den internationella
utbildningsmarknaden. Genom att sälja utbildning
till studenter från andra länder skulle de svenska
lärosätena kunna få resurser att höja kvaliteten i
sin verksamhet (mot. 2001/02:Ub4 yrk. 12).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet. Såväl grundläggande högskoleutbildning som
forskarutbildning vid de svenska universiteten och
högskolorna är avgiftsfri - något som numera är
fastlagt i högskoleförordningen (1993:100, 1 kap. 10
§). Liksom regeringen i propositionen Den öppna
högskolan anser utskottet att denna ordning bör
bestå. Det är svårt att bedöma effekterna för
studenter och lärosäten, om man skulle få en
kategori studenter som betalade avgift för
utbildningen, medan flertalet studenter fick
utbildningen gratis. En administrativ apparat skulle
behöva byggas upp för att handha uppbörden av
avgifter och utdelningen av de stipendier som skulle
behöva finnas för att förhindra att
avgiftsbeläggningen gör den svenska högskolan
oåtkomlig för studenter från länder med svagare
ekonomi. Våra nordiska grannländer och Tyskland, som
inte har infört avgifter för utländska studenter,
skulle sannolikt komma att bli mer attraktiva
alternativ än Sverige för presumtiva studenter från
länderna utanför EU, något som skulle kunna motverka
syftet att öka andelen utländska studenter i
Sverige.
Det finns redan möjlighet för lärosätena att åta
sig uppdragsutbildning även för beställare i
utlandet. Uppdragsutbildning ligger vid sidan av den
grundläggande högskoleutbildningen och
forskarutbildningen och genomförs mot avgift.
Regeringen aviserar i propositionen en ändring av
villkoren för uppdragsutbildning, nämligen att
lärosätena skall få åta sig uppdrag från beställare
utanför EES-området utan att behöva begära tillstånd
av regeringen.

Riksdagens revisorers förslag

Efter att ha genomfört fyra granskningar, som
redovisats i var sin delrapport, har Riksdagens
revisorer i januari 2001 lagt fram förslag till
riksdagen (förs. 2000/01:RR10). Med anledning av
förslaget väcktes en motion, 2000/01: Ub24 av
Kristdemokraterna. Utskottet behandlar i det
följande revisorernas förslag, ett av yrkandena i
följdmotionen (de övriga har behandlats tidigare i
detta betänkande) samt två motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2001.

Redovisning av grundutbildningens kostnader

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att regeringen redan har
tagit initiativ till att utveckla
redovisningen av grundutbildningens kostnader
och avstyrker därför revisorernas förslag om
att riksdagen skall uppmana regeringen till
detta.

Revisorernas förslag

Revisorerna har vid sin granskning funnit att en
kostnadsbaserad redovisning vid universitet och
högskolor endast förekommer undantagsvis. I huvudsak
är den ekonomiska redovisningen vid lärosätena
baserad på en schablonmässig fördelning av anslag
för gemensamma och indirekta kostnader, medan
undervisningsdelen blir en restpost. Det saknas en
per capita-baserad redovisning, vilket gör att
redovisade kostnader inte kan relateras till
tilldelade medel. En rättvisande kostnadsredovisning
behövs för att kunna ställas mot tilldelade resurser
och bilda underlag för dialog mellan lärosätena och
regeringen inför statsmakternas beslut om
medelstilldelning och utökade utbildningsuppdrag.

Revisorerna föreslår att riksdagen skall begära
att regeringen tar initiativ till att utveckla
redovisningen av grundutbildningens kostnader i
enlighet med vad revisorerna anfört (punkt 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår förslaget,
eftersom regeringen redan har tagit sådana
initiativ.

Att myndigheterna kan redovisa sina kostnader
på ett adekvat sätt gentemot både statsmakterna
och samhället i övrigt är viktigt för den
öppenhet som skall prägla svensk offentlig
förvaltning. I regleringsbrev för år 2000 gav
regeringen fyra lärosäten i uppdrag att ingå i
en försöksverksamhet med att redovisa nyckeltal
avseende grundutbildningen. Fyra andra
lärosäten fick motsvarande uppdrag när det
gäller forskarutbildningen. Redovisningarna för
båda uppdragen inkom till
Utbildningsdepartementet i maj 2001. I
propositionen Den öppna högskolan konstaterar
regeringen att det fortfarande saknas nyckeltal
som möjliggör för regeringen att ställa
kostnader i förhållande till mål och resultat
och att regeringen avser att senare återkomma
till detta (s. 137). Utskottet, som anser att
arbetet med att få fram sådana nyckeltal bör
påbörjas snarast, konstaterar med
tillfredsställelse att regeringen redan i
november ordnar ett seminarium för att
diskutera saken.

Grundutbildningens högskolemässiga kvalitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker revisorernas förslag att
riksdagen skall begära att regeringen
initierar åtgärder, bl.a. överväger
högskolelagens formuleringar om vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet, för att främja
grundutbildningens högskolemässiga kvalitet.
Ett motionsyrkande om definition av begreppet
högskola avstyrks också.
Jämför reservation 4 (kd).

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen skall begära att
regeringen initierar åtgärder för att främja
grundutbildningens högskolemässiga kvalitet samt
redovisar resultatet till riksdagen (punkt 2). Som
ett komplement till Högskoleverkets nationella
kontroll bör enligt revisorerna lokala system
utvecklas för att internt kontrollera och utåt
redovisa utbildningens högskolemässighet. Regeringen
bör överväga hur högskolelagens krav på
grundutbildningen kan förtydligas, både i fråga om
vetenskaplig grund och forskningsanknytning och i
fråga om beprövad erfarenhet. Regeringen bör också
ta initiativ till att utveckla enhetliga mått för
att beräkna den tid studenterna möter en lärare i
olika situationer.

Motionen

Kristdemokraterna hävdar i motion 2000/01:Ub24 att
innan det är möjligt att skapa de lokala
redovisningssystem som revisorerna efterfrågar måste
det tas fram gemensamma definitioner för vad
högskolemässighet, och i förlängningen vad högskola
innebär (yrk. 1, motionärernas kursiveringar).
Högskolelagen är mycket vag på denna punkt, anser
motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen skall avslå
revisorernas förslag och motionsyrkandet.

Det pågår inom högskolesystemet en livlig debatt
om innebörden av högskolemässighet. Det omfattande
program för kvalitetsutvärdering av all
grundläggande högskoleutbildning som Högskoleverket
genomför enligt uppdrag från regeringen ger enligt
utskottets bedömning goda förutsättningar för att
debatten om högskolemässighetens innebörd kommer att
fortsätta. Detta anser utskottet vara angeläget.

Redovisning av grundutbildningens resultat

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har erfarit att regeringen planerar
en analys av avhoppen från
högskoleutbildning. Med hänvisning till detta
avstyrks revisorernas förslag att regeringen
skall uppmanas att ta initiativ till att
utveckla redovisningen av grundutbildningens
resultat.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen skall begära att
regeringen tar initiativ till att utveckla
redovisningen av grundutbildningens resultat (punkt
3). Vid sin granskning har revisorerna funnit att
det av nuvarande redovisning inte framgår vilken
utbildning som har genomförts på olika nivåer och
inom olika ämnesområden. Orsakerna till att antalet
examina inte har ökat i takt med ökningen av antalet
helårsprestationer har inte närmare analyserats.
Andelen uttagna examina är exempelvis extremt låg
för högskoleingenjörer, en utbildning där antalet
studenter har ökat kraftigt i enlighet med
regeringens önskemål. Kunskapen om utbildningens
effekter i samhället är bristfällig. Revisorerna
vill också att regeringen får i uppdrag att ta
initiativ till en grundlig översyn av reglerna för
antagning till högskoleutbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår revisorernas
förslag.

I propositionen Den öppna högskolan aviserar
regeringen förändringar av systemet med
standardbehörigheter och en översyn av reglerna för
urval, alltså regler av stor betydelse för
antagningen. Utskottet delar regeringens bedömning i
propositionen att det är viktigt att
tillträdesreglerna, dvs. reglerna om grundläggande
behörighet, särskild behörighet, meritvärdering och
urval betraktas i ett sammanhang (s. 54).
Revisorernas förslag i denna del är enligt
utskottets mening tillgodosett.
Utskottet anser att det finns god anledning att
intressera sig för grundutbildningens resultat. Det
är viktigt att resultaten kan betraktas tillsammans
med kostnaderna. De uppdrag som regeringen har givit
vissa högskolor när det gäller nyckeltal kan väntas
öka möjligheterna att göra detta. Regeringen har i
regleringsbrev begärt att lärosätena skall redovisa
och kommentera de helårsprestationer studenterna har
uppnått och de examina de har avlagt. Högskoleverket
ger i sin årsrapport också uppgifter om resultaten,
i den senaste rapporten också utbildningsresultat
för dem som inte avlägger examen. Hur många som
hoppar av från utbildningen, vart de då tar vägen
och om avhoppen är definitiva är emellertid frågor
som behöver en bättre bevakning än vad som hittills
har förekommit. Utskottet har från
Utbildningsdepartementet erfarit att styrelsen för
det konsortium som har hand om LADOK-systemet
(Lokalt ADB-baserat studiedokumentationssystem) har
uppdragit åt en arbetsgrupp att ta fram ett verktyg
som skall göra det möjligt att kartlägga hur kullar
av studenter genomför sin utbildning. Det är
planerat att verktyget skall tas fram under år 2002.
När detta har skett kan regeringen gå vidare med
analyser av det slag som revisorerna och utskottet
anser viktiga. Det är därför inte nödvändigt att
riksdagen gör något tillkännagivande till regeringen
i enlighet med revisorernas förslag.

Högskoleverkets roll

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker revisorernas förslag att
regeringen skall klargöra Högskoleverkets
roll och från den avföra rena
främjandeuppgifter. Motionsyrkanden om en
renodling av verkets roll och inrättande av
ett oberoende kvalitetsinstitut avstyrks
också.
Jämför reservation 3 (fp).

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen skall begära att
regeringen klargör Högskoleverkets roll i enlighet
med vad revisorerna har anfört (punkt 4).

Enligt revisorerna finns det oklarheter kring
Högskoleverkets roll och uppdrag. När verket
bildades var det för att svara för nationella
intressen i en decentraliserad högskolesektor, men
regeringen har i instruktionen för verket inte
klargjort vad dessa uppgifter innebär. Dessutom
försvårar regeringen Högskoleverkets egen planering
genom att löpande lägga ut olika uppdrag på verket.
Bland Högskoleverkets intressenter finns en
uppfattning att det råder en oklar ansvarsfördelning
mellan verkets ställningstaganden och bedömningar på
den politiska nivån, något som revisorerna finner
allvarligt. De vill att regeringen skall överväga
hur Högskoleverkets mandat och uppdrag gentemot den
politiska nivån och gentemot högskolans övriga
intressenter kan klargöras.
Tillsyn och kontroll, uppföljning och utvärdering
samt olika former av kvalitetsprövning bör enligt
revisorerna vara kärnan i verkets uppgifter. I ett
framgångsrikt arbete med dessa uppgifter finns
väsentliga främjandeaspekter. Uppgifter som främst
bör omprövas är bl.a. regeringens stöd- och
utvecklingsinsatser samt Rådet för
högskoleutbildning.

Motionen

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub261 en
renodling av Högskoleverkets roll (yrk. 7). Den
skall vara att svara för ren myndighetsutövning,
vilket bl.a. innebär att verket skall kontrollera
att bestämmelser uppfylls. Verket skall t.ex. kunna
dra in examensrättigheter från lärosäten som inte
upprätthåller kvalitetskraven. Utvärderingen av
lärosätenas förmåga att bedriva en högkvalitativ
utbildning måste utövas av andra institutioner,
vilkas arbete inte riskerar att politiseras, heter
det i motionen. Kvalitetsgranskningen bör brytas ut
ur Högskoleverket och läggas på ett oberoende
kvalitetsinstitut, som bör bestå av representanter
för ämnesområden, discipliner och vetenskapliga
tidskrifter (yrk. 8).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår revisorernas
förslag och motionsyrkandena.

Inom Högskoleverket är det i första hand Rådet för
högskoleutbildning som är bärare av den renodlade
främjanderollen. Som redovisats tidigare i detta
betänkande aviserar regeringen i propositionen Den
öppna högskolan en förändrad ställning för Rådet,
med större självständighet i förhållande till
Högskoleverket i övrigt. Liksom revisorerna
konstaterar utskottet vidare att det ligger en
väsentlig främjandeaspekt i Högskoleverkets tillsyn,
uppföljning och utvärdering.
Med anledning av vad Folkpartiet skriver om
politisering vill utskottet framhålla att
Högskoleverkets utvärderingar utförs av högt
kvalificerade experter inom respektive område. I
stor utsträckning hämtas dessa experter från andra
länder än Sverige.

Holdingbolag vid universitet och
högskolor, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag om principer för bildande
av holdingbolag knutna till universitet och
högskolor. I detta ligger att även andra
lärosäten än de som i dag har holdingbolag
skall få möjlighet att bilda sådana bolag.
Vidare skall föremålet för holdingbolagens
verksamhet kunna utvidgas så att det skall
vara möjligt att bilda och inneha dotterbolag
som förmedlar uppdragsutbildning åt statliga
universitet och högskolor. Riksdagen bör
avslå motionsyrkanden om avslag på
regeringens förslag, om andra riktlinjer för
holdingbolagen m.m. och om reglerna för
lärares rätt till uppfinningar som gjorts i
anställning vid universitet eller högskola.

Jämför reservationerna 4 (kd), 2(c) och 3 (fp).

Propositionen

I propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop.
2001/02:2), punkt 2, föreslår regeringen principer
för bildande av holdingbolag knutna till universitet
och högskolor.

Holdingbolag finns nu vid universiteten i Uppsala,
Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå och Linköping,
Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan,
Luleå tekniska universitet, Högskolan i Halmstad och
Sveriges lantbruksuniversitet.
Regeringen gör bedömningen att holdingbolagen har
goda förutsättningar att fortsätta att utvecklas mot
att kunna stödja både kommersialisering av
forskningsresultat och samverkan mellan forskare och
befintliga företag. Regeringen anser därför att även
andra universitet och högskolor än de som nu har
holdingbolag skall kunna bilda sådana. En myndighet
får inte utan regeringens medgivande använda statens
medel för att bilda bolag. Regeringen kommer att ta
ställning till ansökan om att bilda holdingbolag i
varje enskilt fall. I budgetpropositionen för 2002
har regeringen under anslaget 25:73 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m.
beräknat 5 miljoner kronor vartdera respektive
vardera till Karlstads universitet, Högskolan i
Borås och Högskolan Kristianstad för att bilda
holdingbolag.
En förutsättning för holdingbolagen är att
verksamheten är avgränsad på ett sådant sätt att
universitetens och högskolornas grundläggande
verksamhet inte hämmas genom bolagsbildningen.
Regeringen anger vidare att staten bör vara ensam
ägare till holdingbolagen och att ändringar i
bolagsordningen bör kräva regeringens medgivande i
varje enskilt fall.
Översyn av bolagsordningarna bör, enligt
regeringen, genomföras för att göra det möjligt för
såväl befintliga som nya holdingbolag dels att öka
det egna kapitalet, dels att bilda dotterbolag som
skall kunna förmedla uppdragsutbildning.
Lärare vid universitet och högskolor har
rättigheterna till de uppfinningar som de gör inom
ramen för sin anställning, det s.k. lärarundantaget.
Regeringen betonar att forskningsresultat i högre
utsträckning än hittills bör leda till
kommersialisering. En tänkbar åtgärd är t.ex. att
lärare måste underrätta arbetsgivaren om
uppfinningar som gjorts inom ramen för
anställningen. En sådan förändring av lagstiftningen
måste dock beredas ytterligare med berörda
myndigheter och organisationer innan ett slutligt
ställningstagande görs. Även andra frågor rörande
kommersialisering av forskningsresultat, bl.a.
sekretessfrågan, behöver klargöras. Regeringen
avser därför att återkomma i saken.

Motioner

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:N10 att
riksdagen avslår regeringens förslag om principer
för bildande av holdingbolag (yrk. 1). Universitet
och högskolor kan utan bolag samverka med
näringslivet när det gäller att omsätta forskning i
nya produkter och tjänster. En ökad akademisk
bolagsflora kan medföra att uppdragsutbildningen
mycket kraftigt växer i omfång, vilket skulle kunna
leda till att den ordinarie utbildningen trängs
tillbaka och det fria kunskapsförmedlandet hotas.

I motion 2001/02:N9 (kd) föreslås avslag på
regeringens förslag om principerna för bildande av
holdingbolag och att riksdagen skall ge regeringen
till känna vissa riktlinjer för bolagsbildning (yrk.
3 och 4). Motionärerna betonar att tydliga
förutsättningar måste anges för verksamheten, om
bolagisering av uppdragsutbildningen skall tillåtas.
Dotterbolagen skall inte få bedriva
uppdragsutbildning i egen regi, och
uppdragsutbildning skall endast få köpas av annan än
enskild. Regeringen har lovat återkomma i bl.a.
sekretessfrågan. Det räcker inte, även andra frågor
måste belysas och få svar, anser motionärerna.
Enligt motion 2001/02:Ub376 (v) är det viktigt att
sådan väsentlig forskning som stamcellsforskningen
behålls inom den offentliga finansieringen och
insynen. Därför bör en reglering av sponsring och
bolagsbildning övervägas när det gäller avancerad
medicinsk forskning.
Motion 2001/06:Ub386 (kd) behandlar det externa
forskningskapitalets vinster i förhållande till
insatt kapital. Motionären framhåller att det är
mycket positivt för såväl läkemedelsindustrin som
ett universitetssjukhus att tillsammans forska fram
bra läkemedel. Det kan dock, enligt motionären,
ifrågasättas om universitetssjukhuset inte skall
kunna tillgodogöra sig något av vinsten för sina
insatser.
Två motionsyrkanden tar upp det s.k.
lärarundantaget, dvs. den rätt som lärare vid
universitet och högskolor har till uppfinningar som
de gör inom ramen för sin anställning.
Motion 2001/02:N9 (kd) menar att frågan om
kommersialisering av uppfinningar måste utredas och
att ett tydligt regelverk måste till för att
rättstryggheten skall upprätthållas (yrk. 14).
Frågor som särskilt bör ses över är elevernas
rättigheter och delaktighet i patent, utomstående
uppfinnares rättighet till eget patent när han eller
hon begärt hjälp med vidareutveckling av en idé,
ersättning och royalties samt sekretessen.
I motion 2001/02:N263 (c) sägs att forskare inom
universitet och högskolor i högre grad måste vara
beredda att avstå delar av rättigheterna till sina
forskningsresultat till universitetet eller
högskolan där forskningen bedrivits, om forskaren
själv inte har intresse av att kommersialisera sina
forskningsresultat (yrk. 8). Därigenom skulle, menar
motionärerna, incitamenten öka för såväl forskare
som universitet och högskolor att kommersialisera
forskningsresultaten.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör, enligt utskottets mening, godkänna
vad regeringen föreslår om principerna för bildande
av holdingbolag knutna till universitet och
högskolor.

De elva holdingbolag som nu är knutna till olika
universitet och högskolor tillkom 1994 och 1995.
Enligt bolagsordningen skall holdingbolagen äga,
försälja och förvalta aktier och andelar i hel-
eller delägda projekt/tjänste-bolag, vars syfte
skall vara att bedriva forsknings- och
utvecklingsarbete syftande till kommersiell
exploatering av projekt och kunskaper framtagna
eller uppkomna inom ramen för verksamheten vid det
berörda lärosätet samt bedriva annan därmed förenlig
verksamhet.
Holdingbolagen har visat sig vara ett verksamt
hjälpmedel för universitet och högskolor när det
gäller samverkan med näringslivet. Utskottet gör, i
likhet med regeringen, bedömningen att
holdingbolagen har goda förutsättningar att
fortsätta att utvecklas mot att kunna stödja både
kommersialisering av forskningsresultat och
samverkan mellan forskare och befintliga företag.
Även andra lärosäten än de som nu har holdingbolag
bör därför kunna bilda sådana. Liksom hittills skall
det dock krävas regeringens medgivande för att få
bilda holdingbolag. En myndighet får heller inte
utan regeringens medgivande använda statliga medel
för att bilda bolag.
Uppdragsutbildningen inom universitet och
högskolor ökar, men har dock fortfarande en relativt
begränsad omfattning. Utskottet instämmer med
regeringen i fråga om vikten av att det skapas en
sammanhållen funktion som har insikt i och överblick
över all uppdragsutbildning inom respektive
lärosäte. Högskolans ledning får därigenom större
möjlighet att styra och utveckla
uppdragsutbildningen. I likhet med regeringen anser
utskottet att holdingbolagen därför skall kunna
bilda dotterbolag som får i uppdrag att förmedla
uppdragsutbildning åt statliga universitet och
högskolor.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna
2001/02:N10 yrkande 1 om avslag på regeringens
förslag och 2001/02:N9 yrkandena 3 och 4 om avslag
på regeringens förslag och om vissa riktlinjer för
holdingbolag, bl.a. avseende uppdragsutbildning. Som
grund för regeringens förslag ligger bl.a. en
översyn av holdingbolagen som Riksrevisionsverket
(RRV) har gjort på regeringens uppdrag. RRV:s
bedömning är att holdingbolagsmodellen ger
lärosätena bättre möjligheter att utveckla arbetet
med den tredje uppgiften, samverkan, eftersom denna
verksamhet annars har svårt att konkurrera om
resurserna med huvuduppgifterna utbildning och
forskning. Beträffande uppdragsutbildning framhåller
regeringen i propositionen att dotterbolagen inte
skall få bedriva uppdragsutbildning i egen regi, att
uppdragsutbildning endast skall få köpas av annan än
enskild och att uppdragsutbildning inte får inverka
negativt på den grundläggande högskoleutbildningen.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår
motion 2001/02:Ub376. Motionärerna framhåller att
det är viktigt att sådan väsentlig forskning som
stamcellsforskningen behålls inom den offentliga
finansieringen och insynen. Holdingbolagen är, och
kommer även i fortsättningen att vara, i sin helhet
ägda av respektive lärosäte, där man således kommer
att ha full insyn i verksamheten.
Utskottet anser att riksdagen också bör avslå
motion 2001/02:Ub386 om vinst på externt
forskningskapital i verksamhet vid
universitetssjukhus. Sjukhusen har inte staten som
huvudman.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår de
två motionsyrkandena -2001/02:N9 yrkande 14 och
2001/02:N263 yrkande 8 - om det s.k.
lärarundantaget, dvs. den rätt lärare vid
universitet och högskolor har till uppfinningar som
de gör inom ramen för sin anställning. Som
regeringen framhåller i propositionen måste
förändringar i fråga om lärarundantaget beredas
ytterligare med berörda myndigheter och
organisationer innan ett slutligt ställningstagande
görs.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Lagreglering av universitets och
högskolors ansvar för rekrytering,
m.m. (punkterna 1, 2, 3, 5, 7, 11,
16, 17, 19 och 20) - m

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill
(m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1,
2, 3, 5, 7, 11, 16, 17, 19 och 20 borde ha följande
lydelse:

1. Lagreglering av universitets och
högskolors ansvar för rekrytering, m.m. -
m

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag
om ändring i högskolelagen (1992:1434) såvitt
avser 1 kap. 5 §. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub3 yrkande 5 i denna del och
avslår i denna del punkt 1 i regeringens förslag
i proposition 2001/02:15.

2. Basår och collegeutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub3 yrkande 3
och delvis motionerna 2001/02:Ub1 yrkande 1 och
2001/02:Ub499 samt avslår motionerna 2001/02:Ub2
yrkandena 14 och 15, 2001/02:Ub5 yrkande 3 och
2001/02:Ub261 yrkande 6.

3. Åtgärder i övrigt för att förbättra
rekryteringen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub546 yrkande 2
och avslår motionerna 2001/02:Ub325 yrkandena 4
och 5, 2001/02:
Ub359 och 2001/02:Ub526.

5. Riktlinjer för behörighet och urval

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub3
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ub546 yrkande 1,
bifaller delvis motion 2001/02:Ub261 yrkande 4
och avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkandena 3 och
4, 2001/02:Ub4 yrkande 7, 2001/02:Ub5 yrkande 1,
2001/02:
Ub283, 2001/02:Ub319 och 2001/02:Ub447 yrkande
14.

7. Betygssättningen i gymnasieskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub233 yrkande
22 och delvis motion 2001/02:Ub321 yrkandena 1
och 2.

11. Mål för grundläggande
högskoleutbildning

Riksdagen avslår regeringens förslag i
proposition 2001/02:15 till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 1 kap. 9
§. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub3
yrkande 5 i denna del och avslår i denna del
punkt 1 i regeringens förslag.

16. Högskolans styrning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub229 och
2001/02:Ub546 yrkandena 4 och 9, bifaller delvis
motionerna 2001/02:Ub4 yrkande 1, 2001/02:Ub261
yrkande 1, 2001/02:So637 yrkande 11 och
2001/02:N262 yrkande 11 i denna del samt avslår
motion 2001/02:Ub255.

17. Bildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub254 yrkandena
3 och 4.

19. Utländska akademiker

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub533
yrkande 2 och 2001/02:A391 yrkande 9, bifaller
delvis motionerna 2001/02:Ub2 yrkande 5 och
2001/02:Ub494 samt avslår motionerna
2001/02:Ub241 yrkandena 2 och 3 och 2001/02:Sf399
yrkande 29.

20. Ökad internationell rörlighet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub546 yrkandena
3, 6 och 7 samt avslår motionerna 2001/02:Ub2
yrkandena 8 och 12, 2001/02:Ub4 yrkande 10,
2001/02:Ub241 yrkande 1, 2001/02:Ub261 yrkandena
12 och 13, 2001/02:Ub300, 2001/02:Ub322 yrkande
15, 2001/02:N218 yrkande 6 och 2001/02:A390
yrkande 5.

Ställningstagande

Ett grundläggande tema i de moderata motionerna är
att minska statens centralstyrning och öka de
enskilda lärosätenas möjligheter till självstyre.
Oavsett om det gäller rekryteringskampanjer,
antagningsregler, krav på högskolepedagogisk
utbildning för lektor m.fl. eller andra insatser
anser vi att besluten ofta bäst tas på lokal nivå.
Profilering och institutionell konkurrens bidrar
till ökad mångfald och valfrihet. Det är således en
farlig väg att ständigt ålägga lärosätena nya
uppgifter. Viktigare än rekryteringskampanjer är att
den utbildning som ges håller hög kvalitet och kan
motsvara den satsning som akademisk utbildning
innebär för den enskilde och samhället. Vi anser att
den föreslagna lagregleringen av universitets och
högskolors ansvar för rekrytering inte bör komma
till stånd. Riksdagen bör därför avslå regeringens
förslag till ändring i högskolelagen när det gäller
1 kap. 5 § och således bifalla motion 2001/02:Ub3
yrkande 5 i denna del.

En breddad basårsutbildning och collegeutbildning
ser vid första anblicken ut som steg åt rätt håll.
Denna gymnasifiering av den högre utbildningen
innebär emellertid att många studenter tvingas ta
studielån för att skaffa sig kunskaper som de borde
ha haft möjligheter att skaffa sig under sina
gymnasiestudier. Collegeutbildningen, som rätt
utformad kan bli en bra utbildning för många,
riskerar nu att bli ett tvångssamarbete mellan
komvux och högskolan, något som knappast främjar
utbildningens kvalitet. Högskolan bör enligt vår
mening samarbeta även med folkhögskolan. Riksdagen
bör tillkännage för regeringen som sin mening det vi
här har anfört och därmed bifalla motion 2001/02:Ub3
yrkande 3 och delvis motionerna 2001/02:Ub1 yrkande
1 och 2001/02:Ub499.
För att bredda rekryteringen behövs i övrigt
framför allt en högre utbildningspremie. Det måste
löna sig att utbilda och förkovra sig.
Utbildningsfrågor kan aldrig ses isolerade från
resten av samhället. Företagsklimat, skatter,
lönebildning, ansvarstagande och sociala
förändringar påverkar människors vilja och förmåga
att ta till vara sina förutsättningar. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub546 yrkande 2.
Den grundläggande riktlinjen för behörighet och
urval bör enligt vår mening vara att man skall
avskaffa det centrala antagningssystemet. Varje
lärosäte måste på egen hand få avgöra vilka
antagningsbestämmelser som skall gälla, så länge
systemen utformas så att rättssäkerhet och
diskrimineringslagstiftning följs. Basen bör vara en
centralt fastställd ram för vad som skall utgöra
generell behörighet. De omräknade betygen, som de nu
används vid antagning, säger inte särskilt mycket om
vem som har tillräckliga förkunskaper och
förutsättningar att klara av den sökta utbildningen.
Urvalsinstrumenten bör i högre utsträckning anpassas
till de enskilda utbildningarna, så att viktning,
tester och prov mäter sådant som är centralt för att
lyckas på en viss utbildning. Lärosätena måste
ansvara för att blivande studenter får tydlig
information om utbildningarnas kvalitet och vilka
urvalskriterier och övriga antagningsregler som
gäller. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub3 yrkandena 1 och 2 och
2001/02:Ub546 yrkande 1.
I gymnasieskolan behövs förändringar som ger
elever större möjligheter att själva ta ansvar för
sina studier. Vi vill riva upp den regel för
betygssättningen som innebär att betygskomplettering
under gymnasietiden är förbjuden för elever som har
nått kunskaper motsvarande betyget Godkänd. I
stället för att uppmuntra flit tvingar regeringen
elever att endera av taktiska skäl maska, eller
också redan från början inrikta sig på att
komplettera inom komvux. Det är orimligt och leder
till onödiga kostnader för alla. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub233 yrkande 22 samt delvis
motion 2001/02:Ub321 yrkandena 1 och 2.
Regeringens förslag till lagreglering av målen för
den grundläggande högskoleutbildningen innebär att
kravet att utbildningen skall ge kunskaper och
färdigheter flyttas långt ned på listan. Detta
motsätter vi oss och anser därför att riksdagen bör
avslå regeringens förslag till lag om ändring i 1
kap. 9 § högskolelagen och således bifalla motion
2001/02:Ub3 yrkande 5 i denna del.
En grundläggande princip för högskolans styrning
skall enligt vår mening vara att studenterna själva
skall kunna välja både utbildning och lärosäte och
om studierna skall bedrivas på studieorten eller
helt eller delvis på distans. Fördelningen av medel
och studieplatser mellan lärosätena skall styras av
efterfrågan från studenterna. I en övergångsperiod
är en tänkbar modell att hälften av medlen följer
studenten vid inskrivningen och hälften ges till
lärosätet vid examen. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub229 och 2001/02:Ub546
yrkandena 4 och 9.
Det moderna livet svämmar över av information. Att
förvandla mängden ostrukturerad information till
kunskap kräver en självständig och kritisk
reflektion som bara en humanistisk kultur kan ge.
Häri ligger de humanistiska ämnenas nödvändighet.
Bildningen för såväl den enskilde som för samhället
i stort behövs för att försvara kultursamhället.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub254
yrkanden 3 och 4.
Alla utländska akademiker som vill måste ges
möjlighet att komplettera sina tidigare kunskaper.
Det kan vara fråga om språkkunskaper i svenska eller
engelska eller yrkeskunskaper om t.ex. IT,
elektronik eller medicin. Deras kompetens måste tas
till vara genom att de får möjlighet att snabbt
komplettera eventuella brister eller skillnader i
förhållande till svenska examina och tidigt kan
komma ut på arbetsmarknaden. Formerna för validering
av utländska utbildningar måste ses över och bli mer
flexibla och trovärdiga. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub533 yrkande 2 och
2001/02:A391 yrkande 9.
Svenska universitet och högskolor måste kunna
erbjuda utbildningar som står sig i ett alltmer
globaliserat utbildningssamarbete. Fler alternativ,
både inom och utanför landets gränser, ökar
möjligheterna för var och en att ta till vara sin
begåvning. Detta gäller inte minst tillgången till
kompetensutveckling, pedagogisk träning och
ledarskapsutbildning för anställda inom
universitetsvärlden. Ökad internationell rörlighet
är mycket viktig. Svenska universitet och högskolor
måste arbeta för att bli en internationellt
attraktiv studiemiljö, som kan dra till sig begåvade
personer och inte släpper dem ifrån sig. Individer
från hela världen bör i Sverige kunna få bildning
och förutsättningar för en global arbetsmarknad. I
anslutning till Bolognaprocessen är det viktigt att
slå fast att en europeisk examensordning är en god
idé, under förutsättning att den arbetas fram
underifrån, bygger på frivillighet och inte innebär
att nationella examina tas bort. De lärosäten som så
önskar skall redan från början kunna delta i
systemet för en europeisk examensordning. Det vi här
har sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub546 yrkandena 3, 6 och 7.

2. Basår och collegeutbildning, m.m.
(punkterna 2, 5, 8, 9, 13, 14, 19,
20 och 28) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2,
5, 8, 9, 13, 14, 19, 20 och 28 borde ha följande
lydelse:

2. Basår och collegeutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub2 yrkandena
14 och 15 och avslår motionerna 2001/02:Ub1
yrkande 1, 2001/02: Ub3 yrkande 3, 2001/02:Ub5
yrkande 3, 2001/02:Ub261 yrkande 6 och
2001/02:Ub499.

5. Riktlinjer för behörighet och urval

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub2 yrkandena 3
och 4, bifaller delvis punkt 2 i regeringens
förslag i proposition 2001/02:15 och avslår
motionerna 2001/02:Ub3 yrkandena 1 och 2,
2001/02:Ub4 yrkande 7, 2001/02:Ub5 yrkande 1,
2001/02:Ub261 yrkande 4, 2001/02:Ub283,
2001/02:Ub319, 2001/02:Ub447 yrkande 14 och
2001/02:Ub546 yrkande 1.

8. Åtgärder för att främja livslångt
lärande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub2 yrkande 9
och avslår motionerna 2001/02:Ub243 och
2001/02:Ub481.

9. Forskarutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub2 yrkande 10
och delvis motion 2001/02:Ub5 yrkande 5 samt
avslår motionerna 2001/02:Ub5 yrkande 4 och
2001/02:Ub261 yrkande 22.

13. Högskolepedagogisk utbildning och
forskning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub2
yrkandena 7 och 11 och 2001/02:Ub552 yrkande 4
och avslår motionerna 2001/02:Ub4 yrkande 5 och
2001/02:Ub5 yrkande 6.

14. Distansutbildning

Riksdagen upphäver lagen (1991:1108) om statens
skolor för vuxna och bifaller därmed proposition
2001/02:19. Vidare godkänner riksdagen vad
regeringen föreslagit om avveckling av
Distansutbildningsmyndigheten (avsnitt 11.2).
Därmed bifaller riksdagen punkt 3 i proposition
2001/02: 15. Samtidigt tillkännager riksdagen för
regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 2. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub2 yrkande 13 och
2001/02:N263 yrkande 7 samt avslår motion
2001/02:N262 yrkande 11 i denna del.

19. Utländska akademiker

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub2 yrkande 5,
bifaller delvis motionerna 2001/02:Ub494,
2001/02:Ub533 yrkande 2 och 2001/02:A391 yrkande
9 och avslår motionerna 2001/02:Ub241 yrkandena 2
och 3 och 2001/02:Sf399 yrkande 29.

20. Ökad internationell rörlighet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub2
yrkandena 8 och 12 och 2001/02:Ub322 yrkande 15
samt avslår motionerna 2001/02:Ub4 yrkande 10,
2001/02:Ub241 yrkande 1, 2001/02:Ub261 yrkandena
12 och 13, 2001/02:Ub300, 2001/02:Ub546 yrkandena
3, 6 och 7, 2001/02:N218 yrkande 6 och
2001/02:A390 yrkande 5.

28. Lärares rätt till uppfinningar

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:N263 yrkande 8
och avslår motion 2001/02:N9 yrkande 14.

Ställningstagande

Inga nya resurser tillförs vare sig komvux eller
högskolan för att de skall kunna genomföra den
collegeutbildning som regeringen tänker inrätta.
Collegeutbildningens innehåll görs inte tydligt i
propositionen. Innan regeringen har återkommit med
ett tydligare förslag bör utbildningen inte
inrättas. Om så ändå skulle ske skall studieförbund
och folkhögskolor kunna stå för den gymnasiala
delen. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub2 yrkandena 14 och 15.

I regeringens riktlinjer för behörighet och urval
ingår att det skall införas en frikvot på 10 %,
vilket jag välkomnar. Det är viktigt att antagningen
inom denna sker på ett rättssäkert sätt som inte ger
utrymme för godtycke. Möjligheten att vikta betyg
vid antagningsförfarandet bör också prövas. Detta
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub2
yrkandena 3 och 4 samt delvis bifalla punkt 2 i
regeringens förslag i proposition 2001/02:15.
Bland de åtgärder för att främja ett livslångt
lärande som regeringen nämner ingår
uppdragsutbildning, som regeringen menar att
lärosätena bör bli mer aktiva med att erbjuda. En
alltför omfattande uppdragsutbildning kan dock hota
högskolans integritet och ge negativa konsekvenser
för den reguljära utbildningen när det gäller
resurser. Det största problemet är dock att
uppdragsutbildning ger individer möjligheter att
köpa sig en högskoleplats. Enligt min mening bör
uppdragsutbildning avgränsas till att inte vara
poänggivande och att endast avse skräddarsydd
utbildning för myndigheter, företag och
organisationer. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub2 yrkande 9.
Den förändring av reglerna för forskarutbildningen
som regeringen aviserar, nämligen att lärosätena
skall kunna anta studenter till utbildning för
licentiatexamen, är riskabel. Det är en självklarhet
att det är doktorsexamen som bör vara målet för de
forskarstuderande, även om jag inte avvisar
möjligheten att avlägga licentiatexamen. Det bör
dock vara upp till den enskilde om hon eller han
skall avlägga licentiatexamen. Man skall inte vara
tvungen att ansöka till forskarutbildningen
ytterligare en gång för att kunna gå vidare till
doktorsexamen. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub2 yrkande 10 och delvis motion 2001/02:Ub5
yrkande 5.
Högskoleutbildningar skiljer sig på ett markant
sätt från undervisning på andra nivåer. Det behövs
därför såväl högskolepedagogisk utbildning som
forskning i högskoledidaktik. Denna forskning har
länge varit eftersatt och bör stödjas. En annan
angelägen kvalitetssatsning är att få fler
forskarutbildade lärare. Högskolorna bör stimuleras
att genomföra doktorsprogram för sina icke-
disputerade lärare, innebärande att de kan förena
undervisning med egen forskarutbildning och senare
forskning. Högskoleverket bör ges i uppdrag att
utreda hur detta kan ske. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub2 yrkandena 7 och 11 samt
motion 2001/02:Ub552 yrkande 4.
Regeringens förslag om inrättande av ett
nätuniversitet är ett steg i rätt riktning. Det
krävs dock betydande insatser för att utveckla
pedagogiska former som gör distansutbildningarna
till en fullgod lärandemiljö. Kvalitetsutvecklingen,
inom ramen för den föreslagna nya myndigheten, bör
ha en avgörande betydelse. Distansutbildningar från
universitet och högskolor kan användas för
kompetenshöjning av företags arbetskraft och därmed
bidra till ett positivt företagsklimat lokalt. Detta
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub2
yrkande 13 och 2001/02:N263 yrkande 7.
Den särskilda satsning på kompletterande
utbildning för invandrare med utländsk akademisk
examen som regeringen aviserar är viktig. Dessa
studenter bör även erbjudas en kvalificerad
språkundervisning i svenska och fackspråk. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub2 yrkande 5 och
delvis motionerna 2001/02:Ub494, 2001/02:Ub533
yrkande 2 och 2001/02:A391 yrkande 9.
För att åstadkomma den ökade internationella
rörlighet som är önskvärd är det viktigt att lösa
problemen med meritvärderingen av utbildningar. I
dag får många studenter problem med detta, dels i
meritvärderingen vid antagningen till utbildningar,
dels i ansökningsprocessen för att erhålla
studiemedel. Att regeringen nu har anslutit Sverige
till Lissabonprocessen innebär inte att frågan är
utagerad. Regeringen bör ta initiativ till en
utvärdering av instrumenten för meritvärdering.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub2
yrkande 8. Postdoktoral tjänstgöring utomlands
behöver också uppmuntras. En översyn av de regler i
fråga om socialförsäkringssystemen som i dag skapar
problem för forskare när de vänder hem efter sådan
tjänstgöring är därför nödvändig. Detta bör
riksdagen också tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub2 yrkande
12.

Lokala och regionala aktörer, som högskolor,
kommuner och lokalt näringsliv, bör stimuleras att i
än högre grad samverka kring lokal utveckling.
Forskare inom universitet och högskolor måste i
högre grad vara beredda att avstå delar av
rättigheterna till sina forskningsresultat till
universitetet eller högskolan där forskningen
bedrivits, om forskaren själv inte har intresse av
att kommersialisera sina forskningsresultat. På
detta sätt ökar incitamenten för såväl forskare som
universitet och högskolor att kommersialisera
forskningsresultaten. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:N263 yrkande 8.

3. Basår och collegeutbildning, m.m.
(punkterna 2, 5, 14, 15, 16, 20, 25
och 26) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2,
5, 14, 15, 16, 20, 25 och 26 borde ha följande
lydelse:

2. Basår och collegeutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3 och
bifaller därmed motionerna 2001/02:Ub5 yrkande 3
och 2001/02:Ub261 yrkande 6 samt avslår
motionerna 2001/02:Ub1 yrkande 1, 2001/02:Ub2
yrkandena 14 och 15, 2001/02:Ub3 yrkande 3 och
2001/02:Ub499.

5. Riktlinjer för behörighet och urval

Riksdagen avslår punkt 2 i regeringens förslag
i proposition 2001/02:15 och bifaller därmed
motion 2001/02:Ub5 yrkande 1. Samtidigt bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ub261 yrkande 4,
bifaller delvis motionerna 2001/02:Ub3 yrkande 1
och 2001/02:Ub546 yrkande 1 och avslår motionerna
2001/02:Ub2 yrkandena 3 och 4, 2001/02:Ub3
yrkande 2, 2001/02: Ub4 yrkande 7, 2001/02:Ub283,
2001/02:Ub319 och 2001/02:Ub447 yrkande 14.

14. Distansutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:N262 yrkande 11
i denna del och avslår motion 2001/02:N263
yrkande 7.

15. Kortare yrkesutbildningar inom
högskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub5
yrkandena 7 och 8 och 2001/02:Ub261 yrkande 5 och
avslår motion 2001/02: Ub436.

16. Högskolans styrning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub261
yrkande 1, 2001/02:So637 yrkande 11 och
2001/02:N262 yrkande 11 i denna del, bifaller
delvis motion 2001/02:Ub546 yrkandena 4 och 9
samt avslår motionerna 2001/02:Ub4 yrkande 1,
2001/02:Ub229 och 2001/02: Ub255.

20. Ökad internationell rörlighet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub261 yrkandena
12 och 13, bifaller delvis motion 2001/02:Ub546
yrkande 7 samt avslår motionerna 2001/02:Ub2
yrkandena 8 och 12, 2001/02:Ub4 yrkande 10,
2001/02:Ub241 yrkande 1, 2001/02:Ub300,
2001/02:Ub322 yrkande 15, 2001/02:Ub546 yrkandena
3 och 6, 2001/02:N218 yrkande 6 och 2001/02:A390
yrkande 5.

25. Högskoleverkets roll

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub261 yrkandena
7 och 8 och bifaller delvis punkt 4 i Riksdagens
revisorers förslag 2000/01:RR10.

26. Holdingbolag

Riksdagen avslår vad regeringen i proposition
2001/02:2 föreslår om principerna för bildande av
holdingbolag knutna till universitet och
högskolor samt tillkännager för regeringen vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:N10 yrkande 1 och avslår
motionerna 2001/02:Ub376 yrkande 1 samt
2001/02:N9 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

En collegetermin skulle enligt min mening kunna vara
ett bra sätt för högskolestudenter att prova på
olika ämnen och discipliner innan de gör ett mer
slutgiltigt val av studieinriktning. Collegeterminen
får inte fungera som en ut- eller påbyggnad på
komvux, utan skall vara en integrerad del av
högskolan. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub5 yrkande 3 och 2001/02:Ub261
yrkande 6.

Det genomgående temat i regeringens förslag till
riktlinjer för behörighet och urval är att kraven på
behörighet till högre studier skall sänkas. Det är
en utveckling som jag bestämt motsätter mig. Grunden
för högskolebehörighet bör vara studentexamen eller
motsvarande. Innan en sådan mer genomgripande reform
kan genomföras bör det för grundläggande behörighet
införas krav på lägst betyget Godkänd i Svenska B
alternativt Svenska som andraspråk B och Engelska A
samt betyget Godkänd i kärnämneskurserna i matematik
och samhällskunskap och i projektarbete.
Beslutanderätten över antagningen bör
decentraliseras och lärosätena tillåtas att i större
utsträckning än hittills själva använda sig av
tester och intervjuer för att avgöra om studenten
har förutsättningar för en viss utbildning. Detta
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub5
yrkande 1 och 2001/02:Ub261 yrkande 4. Av speciell
vikt för landsbygden är att universiteten och
högskolorna tar sitt ansvar för distansundervisning.
En god distansundervisning kräver mycket av den
högskola som anordnar den. Det är viktigt att
utlokalisering av utbildning inte medför att
kvaliteten i utbildningen försämras. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:N262 yrkande 11 i
denna del.
Om kortare yrkesutbildningar inordnas i högskolan
hamnar vi i endera av två icke önskvärda
situationer. Antingen tvingas många studenter läsa
en utbildning med en mer strikt akademisk karaktär,
trots att de inte önskar det, eller också urholkas
innehållet i begreppet högskolestudier. Om kravet på
forskningsanknytning släpps för vissa utbildningar,
kan man befara att det kommer att släppas också för
andra, med oroande konsekvenser för kvaliteten i den
svenska högskolan. I stället bör man inrätta
särskilda fackhögskolor ("colleges") som inte
nödvändigt måste ha forskningsanknytning och där man
kan ge en praktiskt inriktad utbildning som direkt
förbereder för inträde i arbetslivet. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub5 yrkandena
7 och 8 och 2001/02: Ub261 yrkande 5.
Grundläggande för högskolans styrning bör vara att
studenternas val skall avgöra hur
utbildningsplatserna skall fördelas. En studentpeng
bör därför införas. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub261 yrkande 1, 2001/02:So637
yrkande 11 och 2001/02:N262 yrkande 11 i denna del
samt delvis bifalla motion 2001/02:Ub546 yrkandena 4
och 9.
Internationaliseringen - den ökande rörligheten
för varor, tjänster, kapital, idéer och människor -
skapar nya möjligheter också inom den högre
utbildningen. Målet bör vara att samtliga studenter
som läser med sikte på en magisterexamen skall få en
del av sin utbildning vid ett lärosäte i ett annat
land. Då är det viktigt att studiemedelssystemet
inte utformas så att studier utomlands missgynnas.
Det är också angeläget med fler utländska studenter
vid svenska lärosäten. För detta behövs det fler
utbildningar där huvudspråket inte är svenska.
Rekryteringen av lärare från andra länder måste
vidare förbättras. En europeisk examensordning är en
god idé, under förutsättning att den är frivillig
och att nationella examina finns kvar. Jag delar
uppfattningen att de lärosäten som så önskar redan
från början skall kunna delta i systemet för en
sådan. Det jag här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub261 yrkandena 12 och 13
samt delvis motion 2001/02:Ub546 yrkande 7.
Högskoleverkets roll bör renodlas. Med sin
ställning som ämbetsverk under regeringen har
Högskoleverket begränsade möjligheter att bedriva en
självständig granskning av kvaliteten vid landets
universitet och högskolor. Den måste i stället
utövas av andra institutioner, vilkas arbete inte
riskerar att politiseras. Man bör överväga att bryta
ut kvalitetsgranskningen ur Högskoleverket och
placera den i en självständig institution, ett
oberoende kvalitetsinstitut utom räckhåll för
politisk och ekonomisk styrning från regeringen.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub261
yrkandena 7 och 8 samt delvis bifalla punkt 4 i
Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR10.
Folkpartiet intar generellt en mycket kritisk
hållning till offentligt ägda företag av flera skäl:
De leder till en sammanblandning av roller. De leder
till att den offentliga sektorns kärnuppgifter
trängs undan. Privata aktörer utsätts för en osund
och orättvis konkurrens. Folkpartiet säger därför
nej till regeringens förslag om att det skall bli
lättare för universitet och högskolor att bilda
holdingbolag. Universitet och högskolor kan, och gör
så redan i dag, samverka med näringslivet när det
gäller att omsätta forskning i nya produkter och
tjänster utan att lärosätena bedriver
bolagsverksamhet. Risken finns att en ökad akademisk
bolagsflora kan medföra att uppdragsutbildningen
mycket kraftigt växer i omfång. Det skulle kunna
leda till att den ordinarie utbildningen trängs
tillbaka och det fria kunskapsförmedlandet hotas.
Ett viktigt sätt att möta tendenser av detta slag är
att satsa offensivt på resursförstärkningar till de
svenska lärosätena, ett annat är att inte luckra upp
de regler kring uppdragsutbildningen som i dag
finns. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:N10 yrkande 1 samt avslå vad regeringen i
proposition 2001/02:2 föreslår om principen för
bildande av holdingbolag knutna till universitet och
högskolor.

4. Utredning om framtidens
utbildningssystem, m.m. (punkterna
4, 5, 10, 13, 15, 16, 18, 20, 21,
23, 27 och 28) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 4,
5, 10, 13, 15, 16, 18, 20, 21, 23, 27 och 28 borde
ha följande lydelse:

4. Utredning om framtidens
utbildningssystem

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub336.

5. Riktlinjer för behörighet och urval

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub4 yrkande 7,
bifaller delvis motionerna 2001/02:Ub3 yrkande 1,
2001/02:Ub261 yrkande 4 och 2001/02:Ub546 yrkande
1 och avslår punkt 2 i regeringens förslag i
proposition 2001/02: 15 samt motionerna
2001/02:Ub2 yrkandena 3 och 4, 2001/02:Ub3
yrkande 2, 2001/02:Ub5 yrkande 1, 2001/02:Ub283,
2001/02:Ub319 och 2001/02:Ub447 yrkande 14.

10. Högskolans samverkansuppgift

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub4 yrkande
9 och 2001/02:Ub269 yrkandena 1 och 2.

13. Högskolepedagogisk utbildning och
forskning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub4 yrkande 5
och avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkandena 7 och
11, 2001/02:Ub5 yrkande 6 och 2001/02:Ub552
yrkande 4.

15. Kortare yrkesutbildningar inom
högskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub436 och
avslår motionerna 2001/02:Ub5 yrkandena 7 och 8
samt 2001/02:Ub261 yrkande 5.

16. Högskolans styrning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub4 yrkande 1
och avslår motionerna 2001/02:Ub229,
2001/02:Ub255, 2001/02: Ub261 yrkande 1,
2001/02:Ub546 yrkandena 4 och 9, 2001/02:So637
yrkande 11 och 2001/02:N262 yrkande 11 i denna
del.

18. Högskolestyrelserna

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub24 yrkande 2
och avslår motionerna 2001/02:Ub261 yrkande 24
och 2001/02:Ub546 yrkande 5.

20. Ökad internationell rörlighet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub4 yrkande 10
och avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkandena 8 och
12, 2001/02: Ub241 yrkande 1, 2001/02:Ub261
yrkandena 12 och 13, 2001/02:Ub300, 2001/02:Ub322
yrkande 15, 2001/02:Ub546 yrkandena 3, 6 och 7,
2001/02:N218 yrkande 6 och 2001/02:A390 yrkande
5.

21. Försäljning av utbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub4 yrkande 12.

23. Grundutbildningens högskolemässiga
kvalitet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub24 yrkande 1
och delvis punkt 2 i Riksdagens revisorers
förslag 2000/01:RR10.

27. Vinst på externt forskningskapital

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub386.

28. Lärares rätt till uppfinningar

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:N9 yrkande 14
och avslår motion 2001/02:N263 yrkande 8.

Ställningstagande

En långsiktig satsning på utbildning som attraherar
såväl ungdomar som äldre måste till för att möta den
brist på kunskap och kompetens som hotar inför den
åldrandekris som Europa står inför då befolkningen
snabbt blir äldre. Det behövs en bred strategi på
europeisk nivå med flera ingredienser: att livslångt
lärande blir en verklighet för människor i hela
Europa, att det skapas bättre incitament för högre
utbildning, att det blir lättare att jämföra examina
och kvalifikationer mellan europeiska länder så att
rörligheten kan öka, att alla bereds tillträde till
utbildningssystemen och att en yrkeshögskola skapas,
att människor från övriga världen ges bättre
möjligheter att komma hit för att studera eller
arbeta, att det skapas ett utbildningssystem och
arbetsliv som gör det lättare för människor att
skaffa barn och ha familj. Utbildningsministrarna
måste utreda hur utbildningssystemen skall förändras
för att möta framtidens behov. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub336.

En grundläggande riktlinje för behörighet och
urval bör vara att det inte är statens uppgift att
centralt styra detta. Staten skall bara garantera
jämlikhet och kvalitet. Högskolorna skall ha frihet
att sätta sin lokala prägel och profil på
utbildningsutbudet, och behörighetskraven kan därför
aldrig vara identiska. Antagningsperioden bör vara
nationellt samordnad så att presumtiva studenter får
möjlighet att söka olika utbildningar och olika
högskolor parallellt. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub4 yrkande 6 samt delvis
motionerna 2001/02:Ub3 yrkande 1 och 2001/02:Ub546
yrkande 1 och avslå regeringens förslag.
Termen "den tredje uppgiften" bör snarast möjligt
bytas ut mot "högskolans samverkansuppgift". Genom
detta klarläggs vad uppgiften går ut på. För att
samverkansuppgiften skall få någon betydelse framför
allt på de större lärosätena måste regeringen
avsätta resurser för detta. Dessutom krävs en mera
detaljerad redovisning till statsmakterna om
genomförda aktiviteter. Högskoleverket bör pröva hur
lärosätena fullgör samverkansuppgiften. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub4 yrkande 9
och 2001/02:Ub269 yrkandena 1 och 2.
Hög kvalitet i högskolan nås genom pedagogisk
förnyelse och ökad lyhördhet mellan lärare och
studenter för hur utbildningens olika delar skall
läggas upp. Lärarnas arbetsförhållanden behöver
utredas. De lärare som väljer att kombinera sin
lärartjänstgöring med forskning skall kunna göra
det, och de som väljer att enbart undervisa skall ha
möjlighet till det. Det finns forskare som är mindre
lämpliga som pedagoger. Det är viktigt att
människors olikheter tas till vara också inom
högskolan. Yngre respektive nyanställda adjunkter
bör erbjudas möjlighet att inom anställningen
genomgå forskarutbildning, avlägga licentiatexamen
eller liknande. Det vi här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub4 yrkande 5.
Det är inte kortare yrkesutbildningar inom
högskolan som i första hand behövs, utan att det vid
sidan av högskolan inrättas en yrkeshögskola. Det
finns i dag ingen naturlig utbildningsväg för dem
som önskar kompetens för mer praktiska yrken. Inom
yrkeshögskolan skall det bedrivas postgymnasial
utbildning som svarar mot uttalade förväntningar och
behov i arbetslivet och som leder till specifik
yrkesprofession i arbetslivet. Behörighetskravet
skall inte vara detsamma som för högskoleutbildning,
utan behörigheten skall kunna grunda sig på olika
typer av prövning, beroende på den valda
inriktningen av studierna, t.ex. ett gesällprov från
ett karaktärsämne. Utbildningen skall genomföras och
utformas i nära samarbete med arbetslivet och ledas
av branschorganisationer, utbildningsanordnare och
arbetsgivare i samverkan. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub436.
Statens uppgift är inte att styra högskolornas
verksamhet i detalj, utan att vara en garant för
högskolesystemet som helhet, dess kvalitet och vissa
grundläggande regler rörande t.ex. mångfald och
jämställdhet. Det är genom att uppmuntra skillnader
som utbildningarna utvecklas och förbättras. Varje
högskola måste få möjlighet att finna sin nisch och
sin profil. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub4 yrkande 1.
Regeringen har på senare år genomfört en ökad
centralisering av högskolan, vilket tyder på ett
dåligt förtroende för högskolan och dess möjligheter
att på bästa sätt självständigt driva sitt arbete.
Ett exempel på detta är att regeringen utser
ordförande i högskolestyrelserna. Enligt vår mening
skall universitet och högskolor vara
självförvaltande och själva utse ordförande i sina
styrelser. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub24 yrkande 2.
EU:s insatser på utbildningsområdet bör begränsas
till att främja rörlighet och utbyte, inte utvecklas
till att harmonisera utbildningssystemen. De nya
kontaktnäten med de öst- och centraleuropeiska
länderna måste underhållas och utvecklas och
utbytesprogram med länder utanför Europa främjas.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub4
yrkande 10.
Högskoleväsendet står inför en gigantisk kris
beträffande lärarkompetens, kvalitet och utbyggnad.
Det behövs kapital. Andra länder har insett värdet
av kunskap och att den kan överföras till kapital.
Det bör Sverige också göra. De svenska universiteten
och högskolorna bör få samma villkor som
internationella universitet och kunna sälja
utbildning till studenter från länder utanför EU.
Det skulle bl.a. ge möjlighet att anställa fler
lärare med anständiga löner och producera mer
forskning och undervisning av god kvalitet. Detta
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub4 yrkande
12.
Innan det är möjligt att skapa de lokala
redovisningssystem som Riksdagens revisorer
efterfrågar måste det tas fram gemensamma
definitioner av vad högskolemässighet är och därmed
i förlängningen vad högskola är. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub24 yrkande 1 och delvis
punkt 2 i Riksdagens revisorers förslag.
I dag är läkemedelsindustrin en mycket
forskningsintensiv bransch. Det är mycket positivt
för såväl läkemedelsindustrin som för ett
universitetssjukhus att forska fram bra läkemedel.
Det kan dock ifrågasättas om universitetssjukhuset
inte skall kunna tillgodogöra sig något av vinsten
för sina insatser. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub386.
Genom lagen (1949:345) om rätten till
arbetstagares uppfinningar har lärare vid
universitet och högskolor rättigheterna till de
uppfinningar som de gör inom ramen för sin
anställning, det s.k. lärarundantaget. Lagen har
länge varit omdiskuterad. Kristdemokraterna anser
att frågan om kommersialisering av uppfinningar
måste utredas och att ett tydligt regelverk måste
till för att rättstryggheten skall upprätthållas.
Frågor som särskilt bör ses över är elevernas
rättigheter och delaktighet i patent, utomstående
uppfinnares rättighet till eget patent när han eller
hon begärt hjälp med vidareutveckling av en idé,
ersättning och royaltyer samt sekretessen. Det är
ytterst angeläget att dessa frågor klargörs innan
universitetens och högskolornas bolagsverksamheter
och kommersialiseringsverksamheter växer. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:N9 yrkande 14.

5. Gymnasieexamen, m.m. (punkterna
6, 9, 13 och 18) - m, fp

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill
(m), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ulf Nilsson
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 6,
9, 13 och 18 borde ha följande lydelse:

6. Gymnasieexamen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5 och
bifaller därmed delvis motionerna 2001/02:Ub3
yrkande 4, 2001/02:Ub5 yrkande 2, 2001/02:Ub221
yrkandena 7 och 8 och 2001/02:Ub483 yrkande 10.

9. Forskarutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub5
yrkandena 4 och 5 och 2001/02:Ub261 yrkande 22
och avslår motion 2001/02:Ub2 yrkande 10.

13. Högskolepedagogisk utbildning och
forskning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub5 yrkande 6
och avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkandena 7 och
11, 2001/02:Ub4 yrkande 5 och 2001/02:Ub552
yrkande 4.

18. Högskolestyrelserna

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub261
yrkande 24 och 2001/02:Ub546 yrkande 5 samt
delvis motion 2000/01: Ub24 yrkande 2.

Ställningstagande

Det bör införas en gymnasieexamen som kan läggas
till grund för behörighet till högre utbildning. En
sådan examen bör ha åtminstone två
huvudinriktningar: en studie- och en
yrkesförberedande. Det är oerhört viktigt att den
studieförberedande gymnasieexamen blir
internationellt gångbar. En särskild kommitté bör
snarast möjligt tillsättas för att utreda vilka
olika moment en sådan examen skall innehålla, vilka
ämnen som skall vara obligatoriska respektive
valbara och liknande. Kommittén bör bestå av
företrädare för universitet, högskolor och
näringsliv samt sakkunniga när det gäller
gymnasieskolan. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub3 yrkande 4, 2001/02:Ub5
yrkande 2, 2001/02:Ub221 yrkandena 7 och 8 och
2001/02:Ub483 yrkande 10.

Den reform av forskarutbildningen som genomfördes
1998 måste rivas upp. Den totalreglering som då
infördes har skapat minskad flexibilitet och hindrat
många forskarbegåvningar från att forska. Den
förändring som regeringen nu aviserar, att det skall
bli möjligt att anta sökande till forskarstudier som
enbart avser att avlägga licentiatexamen, innebär
risker. En fara är att det kan komma att skapas en
tvåstegsmodell, där studenter regelmässigt först
antas till studier för licentiatexamen för att sedan
eventuellt tillåtas gå vidare till studier för
doktorsexamen. En annan fara är att den nya
ordningen kan komma att utnyttjas för att sänka de
vetenskapliga krav som måste ställas på lärare i
högskolan. Innan förändringen av antagningsreglerna
genomförs måste regeringen återkomma till riksdagen
med en analys av vilka konsekvenser ett realiserande
av förändringen får. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub5 yrkandena 4 och 5 och
2001/02:Ub261 yrkande 22.
Vi ser gärna pedagogisk förnyelse, men utan tvång.
Det bör inte införas krav på att ha genomgått
högskolepedagogisk utbildning för att få fast
anställning som lektor eller adjunkt. Inte heller
bör man kräva att doktorander genomgår pedagogisk
kurs. Den senare idén bidrar knappast till att
landets forskarstuderande får mer tid över till
forskning och vetenskaplig utbildning, tvärtom.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub5
yrkande 6.
Högskolestyrelserna måste avpolitiseras och det
akademiska självstyret återupprättas så att
forskarna och lärarna får frihet att - enskilt eller
kollegialt - råda över verksamheten. Huvudprincipen
skall vara att styrelserna för de statliga
lärosätena utses av studenter, forskare, lärare och
övrig personal vid lärosätet. Därutöver kan vissa
platser reserveras för inval av kompetenta personer
utifrån med kunskap om högskola och forskning. I
stiftelsedrivna högskolor kan styrelserna se olika
ut beroende på stiftelsernas inriktning. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub261 yrkande
24 och 2001/02:Ub546 yrkande 5 samt delvis motion
2000/01:Ub24 yrkande 2.
Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har
föranlett följande särskilda
yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilka punkter i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i yttrandet.

Collegeutbildning och holdingbolag
(punkterna 2 och 26) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).

Kristdemokraterna är positiva till att regeringen
söker vägar för att öka människors möjlighet att gå
vidare till högskolestudier. För dem som kommer från
studieovana hem är detta särskilt viktigt.
Collegeutbildningen kan bli bra för många och ett
sätt att bli delaktig i det livslånga lärandet. Det
är dock viktigt att högskolan inte gymnasifieras som
en följd av detta. För att anordna collegeutbildning
skall en överenskommelse träffas mellan respektive
högskola och en eller flera kommuner. Vi ser det som
ytterst viktigt att detta inte blir ett påtvingat
samarbete utan ett samarbete som bygger på varje
parts fria vilja. Varje lärosäte skall självt få
avgöra om man vill medverka till att
collegeutbildning kommer till stånd. Det skall kunna
ses som naturligt att ett lärosäte driver
collegeutbildning också tillsammans med kommuner som
inte ligger i den egna regionen. Detta för att ta
vara på de samlade resurser som finns i landet på
bästa möjliga sätt. Vi utgår från att högskolan
också tar vara på den speciella kompetens som finns
hos folkhögskolor och andra utbildningsanordnare för
vuxenutbildning.

Kristdemokraterna är positiva till ökad samverkan
mellan universitet och högskolor och det omgivande
samhället. I detta ingår bl.a. en utökad
uppdragsutbildning. Enligt vår mening bör
universitet och högskolor få bedriva
uppdragsutbildning på den internationella marknaden.
Det bör också vara möjligt att ta betalt av
studenter från icke EU-anslutna länder. De
organisatoriska formerna för samverkan inom
forskning och utbildning måste vara en fråga för det
enskilda lärosätet. Det skall stå varje universitet
eller högskola fritt att välja om verksamhet skall
drivas inom ramen för den egna organisationen eller
genom t.ex. ett holdingbolag.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Riksdagens revisorers förslag
2000/01:RR10 Högskoleutbildningens
utveckling

Riksdagens revisorer har i förslag 2000/01:RR10
Högskoleutbildningens utveckling föreslagit

1. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ
till att utveckla redovisningen av
grundutbildningens kostnader i enlighet med vad
som anförts i avsnitt 5.2,

2. att riksdagen begär att regeringen initierar
åtgärder för att främja grundutbildningens
högskolemässiga kvalitet samt redovisar resultatet
till riksdagen i enlighet med vad som anförts i
avsnitt 5.3,

3. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ
till att utveckla redovisningen av
grundutbildningens resultat i enlighet med vad som
anförts i avsnitt 5.4,

4. att riksdagen begär att regeringen klargör
Högskoleverkets roll i enlighet med vad som
anförts i avsnitt 5.5.

Propositioner

Proposition 2001/02:2 FoU och samverkan i
innovationssystemet

Regeringen har i proposition 2001/02:2 FoU och
samverkan i innovationssystemet föreslagit

2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om principerna för bildande av holdingbolag knutna
till universitet och högskolor (avsnitt 6.5.1).

Propositionens förslagspunkt 1 behandlas i
näringsutskottets betänkande 2001/02:NU5.

Proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan

Regeringen har i proposition 2001/02:15 Den öppna
högskolan föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i högskolelagen (1992:1434),

2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit
om riktlinjer för behörighet och urval (avsnitten
8.2, 8.3 och 8.4),

3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit
om avveckling av
Distansutbildningsmyndigheten (avsnitt 11.2).

Lagförslaget finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Proposition 2001/02:19 Upphävande av lagen
(1991:1108) om statens skolor för vuxna

Regeringen har i proposition 2001/02:19 Upphävande
av lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna
föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om upphävande av lagen (1991:1108) om
statens skolor för vuxna.

Lagförslaget finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Motioner

Motion med anledning av Riksdagens revisorers
förslag 2000/01:RR10

2000/01:Ub24 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en definition av
begreppet högskola.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om högskolans
styrning.

Motioner med anledning av proposition 2001/02:2
FoU och samverkan i innovationssystemet

2001/02:N9 av Harald Bergström m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om principerna för
holdingbolag knutna till universitet och
högskolor.

4. Riksdagen avslår vad regeringen föreslår om
principerna för bildande av holdingbolag knutna
till universitet och högskolor.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärarundantaget.

2001/02:N10 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår vad regeringen i proposition
2001/02:2 föreslår om principerna för bildande av
holdingbolag knutna till universitet och
högskolor.

Motioner med anledning av proposition
2001/02:15 Den öppna högskolan

2001/02:Ub1 av Jan Backman och Lars Hjertén (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om folkhögskolor och
studieförbund som samarbetsresurser för den öppna
högskolan.

2001/02:Ub2 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om krav på en
rättssäker antagning vid en frikvot.

4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om viktade betyg och förändrade
antagningsregler till högre utbildning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att erbjuda
kvalificerad språkundervisning i svenska och
fackspråk för personer med utländsk
högskoleutbildning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förstärkt
högskoledidaktisk forskning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utvärdering av
instrumenten för meritvärdering.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om begränsningar för
anordnande av uppdragsutbildningar.

10. Riksdagen avslår regeringens förslag om
avläggande av licentiatexamen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett uppdrag till
Högskoleverket angående doktorsprogram för icke-
disputerade lärare.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
internationell postdoktoral verksamhet.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla
pedagogiska former för distansutbildning.

14. Riksdagen avslår regeringens förslag om
inrättande av en collegeutbildning.

15. Riksdagen tillkännager, under förutsättning av
avslag på yrkande 14, för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att studieförbund
och folkhögskolor skall kunna stå för den
gymnasiala delen av collegeutbildningen.

2001/02:Ub3 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nya regler för
antagning till högre utbildning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tydlig information
om högskoleutbildningars kvalitet samt om reglerna
för antagning till blivande studerande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om breddad
basårsutbildning och s.k. collegeutbildning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en modern
gymnasieexamen.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i
högskolelagen.

2001/02:Ub4 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om högskolans
styrning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärarnas situation
i högskolan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om antagningen till
högskolan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om högskolans
samverkan med det omgivande samhället.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
internationaliseringens konsekvenser.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sälja
utbildning till studenter från andra länder.

2001/02:Ub5 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår vad regeringen i proposition
2001/02:15 har föreslagit om riktlinjer för
behörighet och urval (avsnitten 8.2, 8.3 och 8.4).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att studentexamen
eller motsvarande skall utgöra grunden för
högskolebehörighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regeringens
förslag om införandet av en collegetermin.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regeringens
förslag om förändringar i reglerna för
forskarutbildningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
till riksdagen, innan förändringen genomförs,
skall återkomma med en analys av vilka
konsekvenserna blir av att införa en möjlighet att
anta sökande till forskarstudier som enbart avser
att avlägga licentiatexamen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regeringens
förslag om att det skall införas ett krav för fast
anställning som högskolelärare att han eller hon
har genomgått en högskolepedagogisk utbildning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regeringens
förslag rörande kortare yrkesutbildningar inom
högskolans ram.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av
svenska fackhögskolor ("colleges").

Motioner från allmänna motionstiden 2001

2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en internationellt
jämförbar studentexamen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avlagd
studentexamen skall vara en förutsättning för
högre studier.

2001/02:Ub229 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att studenternas val skall
utgöra grund för fördelning av resurser till
universitet och högskolor.

2001/02:Ub233 av Bo Lundgren m.fl. (m):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätt att tentera
upp betyg.

2001/02:Ub241 av Henrik Westman (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
fungerande form av Diploma Supplements.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att låta
Högskoleverket från årsskiftet överta ansvaret för
information och uppföljning till arbetsmarknaden
om människor med utländska examina.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket
bör få i uppdrag att upprätta en förteckning över
utrikes utbildningar och deras närmaste svenska
motsvarigheter.

2001/02:Ub243 av Sylvia Lindgren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder för att
utbildningar skall bli mer individanpassade och
flexibla inom bl.a. sjukvården.

2001/02:Ub254 av Beatrice Ask m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
humaniora.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
bildningsbegreppet.

2001/02:Ub255 av Kenneth Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om strategiska medel för
högskolornas utveckling av grundutbildningen.

2001/02:Ub261 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström
(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av en
studentpeng.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att decentralisera
antagningen till högskolorna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa svenska
fackhögskolor ("colleges").

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av en
collegetermin.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett renodlande av
Högskoleverkets roll.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett
oberoende kvalitetsinstitut.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett ökat
internationellt utbyte vid universitet och
högskolor.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av en
ny internationellt jämförbar masterexamen.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den s.k.
doktorandreformen skall rivas upp.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
återupprättande av det akademiska självstyret.

2001/02:Ub269 av Yvonne Andersson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att benämningen
den tredje uppgiften ersätts med
samverkansuppgiften.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket
bör pröva hur lärosätena fullgör
samverkansuppgiften.

2001/02:Ub283 av Rigmor Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om obligatorisk
lämplighetstest av blivande lärare.

2001/02:Ub300 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att i examensordningen
skriva in examensformen Masters degree.

2001/02:Ub319 av Ulla-Britt Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en uppföljning av vilka
konsekvenser högskoleprovets fokusering av specifika
färdigheter har för den nedgående trenden av
deltagandet.

2001/02:Ub321 av Catharina Hagen (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betygssystemet och
betygssättningen i skolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om antagningssystemet
till högskola och universitet.

2001/02:Ub322 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

15. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om valideringssystem för de
eftergymnasiala utbildningarna.

2001/02:Ub325 av Sten Tolgfors (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
gymnasieskolans samarbete med universitet och
högskolor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
gymnasieskolans möjligheter att erbjuda
högskolekurser för att minska steget mellan
gymnasium och högskola.

2001/02:Ub336 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en utredning om
framtidens utbildningssystem.

2001/02:Ub359 av Anders Ygeman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om etablerandet av
högskoleutbildningar i storstädernas förorter.

2001/02:Ub376 av Rolf Olsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om reglering av
sponsring och bolagsbildning inom avancerad
medicinsk forskning.

2001/02:Ub386 av Ulla-Britt Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om hur det externa
forskningskapitalets vinster förhåller sig till
insatt kapital.

2001/02:Ub436 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om inrättandet av en
yrkeshögskola.

2001/02:Ub447 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om viktning av betyg.

2001/02:Ub481 av Martin Nilsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om det livslånga lärandet.

2001/02:Ub483 av Beatrice Ask m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om beredning och
införande av en modern gymnasieexamen.

2001/02:Ub494 av Cinnika Beiming och Carina Moberg
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av
kompletteringsutbildningar inom högskolan för
människor med en utländsk akademisk examen.

2001/02:Ub499 av Kristina Zakrisson och Monica Öhman
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om studieförbund och
folkhögskolor i rekrytering till
universitetsstudier.

2001/02:Ub526 av Håkan Juholt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om studiestöd.

2001/02:Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillvaratagandet
av kompetens.

2001/02:Ub546 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avskaffa det
centrala antagningssystemet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av en högre
utbildningspremie.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av en
internationalisering av högskolan och
universitetet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studenternas egna
val.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om akademiernas
självständighet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av
att svenska universitet och högskolor måste arbeta
för att bli en internationellt attraktiv
studiemiljö.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Bolognaprocessen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördelningen av
medel och studieplatser med hänsyn till
studenternas val.

2001/02:Ub552 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett uppdrag till
Högskoleverket om att utveckla undervisnings- och
examinationsformer.

2001/02:Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd):

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sfi-
undervisning bör förekomma på flera olika nivåer
och att möjlighet att läsa sfi på högskolenivå bör
finnas.

2001/02:So637 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av en
studentpeng.

2001/02:N218 av Ulf Nilsson (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regeländringar för
att underlätta växelvisa studier i Sverige och
Danmark.

2001/02:N262 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den högre
utbildningen.

2001/02:N263 av Agne Hansson m.fl. (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om kompetenshöjande åtgärder genom
distansutbildningar från universitet och
högskolor.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om att öka incitamenten för
forskare, universitet och högskolor att
kommersialisera forskningsresultat.

2001/02:A390 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hinder för fri
rörlighet av arbetskraft i Öresundsregionen på
grund av nuvarande utformning av
utbildningssystemet.

2001/02:A391 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kompletterande
utbildning för invandrare.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434)

2. Förslag till lag om upphävande av
lagen (1991:1108) om statens skolor
för vuxna

-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1108) om
statens skolor för vuxna skall upphöra att gälla vid
utgången av 2001.
-----------------------------------------------------