Utgiftsområde 15 Studiestöd

Sammanfattning



I  betänkandet  behandlas  regeringens  förslag till
anslag  m.m.  inom  utgiftsområde 15 Studiestöd  för
budgetåret  2002.  I samband  därmed  behandlas  ett
sextiotal motionsyrkanden.
Utskottet  tillstyrker   regeringens   förslag  på
samtliga     punkter    och    avstyrker    samtliga
motionsyrkanden.
Det nya studiemedelssystemet  som  infördes  den 1
juli  2001  får  fullt  genomslag  fr.o.m.  år 2002,
vilket  medför  att  anslagsbehovet ökar med ca  2,6
miljarder kronor. Drygt  1  miljard kronor förs över
från anslaget till vuxenstudiestöd  med anledning av
att  de särskilda vuxenstudiestöden svux  och  svuxa
successivt avvecklas från den 1 juli 2001.
Moderata    samlingspartiet,    Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet redovisar  i särskilda
yttranden  sina budgetalternativ för utgiftsområdet.
Alla fyra partierna beräknar studiestödsanslagen med
utgångspunkt  i  sina förslag under utgiftsområde 16
Utbildning    och    universitetsforskning     (bet.
2001/02:UbU1).  Moderaterna  vill dra ned på antalet
platser i Kunskapslyftet och minskar därför anslaget
till vuxenstudiestöd. De reducerar även anslaget för
bidrag  vid  korttidsstudier,  som  fördelas  av  de
fackliga  organisationerna. Kristdemokraterna  anser
att korttidsstudiestödet  inte skall fördelas av LO,
TCO  och  Sisus  (Statens  institut   för   särskilt
utbildningsstöd).    De    minskar   anslaget   till
studiemedel,  eftersom  de vill  ha  en  långsammare
utbyggnad av högskolan än  regeringen  planerat för.
Centerpartiet  beräknar  medel  för att studiemedlen
fr.o.m.  hösten 2002 skall bestå av  hälften  bidrag
och  hälften  lån.  Centern  vill  flytta  över  2,4
miljarder    kronor    för    vuxenstudiestöd   till
utgiftsområde  13  Arbetsmarknad.  Folkpartiet  vill
höja     studiemedlen    och     fribeloppet     vid
inkomstprövningen    av   studiemedel   och   minska
vuxenstudiestödet.
Reservationer     finns      från     Moderaterna,
Kristdemokraterna, Centerpartiet  och  Folkpartiet i
olika frågor som rör studiefinansiering.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut


Med  hänvisning  till  de motiveringar som  framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd
för budgetåret 2002, m.m.

Riksdagen
a)  godkänner  att  under  2002  lån  tas  upp  i
Riksgäldskontoret för  det  samlade  behovet  för
studielån  om 112 900 000 000 kr (avsnitt 3.1.3);
därmed bifaller  riksdagen  proposition 2001/02:1
utgiftsområde 15 punkt 1,
b) bemyndigar regeringen att  under 2002, i fråga
om    ramanslaget   25:6   Bidrag   till    vissa
studiesociala  ändamål,  beställa  produktion  av
studielitteratur  som  inklusive  tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst  4 000 000 kr
efter   2002  (avsnitt  3.1.6);  därmed  bifaller
riksdagen  proposition 2001/02:1 utgiftsområde 15
punkt 2,
c)  anvisar  anslagen   inom   utgiftsområde   15
Studiestöd    för    budgetåret    2002    enligt
uppställningen  i bilaga 2 till detta betänkande.
Därmed bifaller riksdagen  proposition  2001/02:1
utgiftsområde  15  punkt 3 samt avslår motionerna
2001/02:Ub260 yrkandena  4  och  9, 2001/02:Ub449
yrkande 12, 2001/02:Ub534, 2001/02:Ub540  yrkande
1,   2001/02:Ub541   yrkandena   1   och   2  och
2001/02:Fi294 yrkande 17 i denna del.

2. Studiestöd för elever i gymnasieskolan

Riksdagen  avslår motionerna 2001/02:Ub405  och
2001/02:Ub449 yrkandena 4 och 5.
Reservation 1 (kd)  delvis

3. Studiestöd för elever i
gymnasiesärskolan

Riksdagen avslår  motion  2001/02:Ub449 yrkande
3.
Reservation 1 (kd)  delvis

4. Indraget studiebidrag för elever som
mobbar eller skolkar

Riksdagen  avslår motion 2001/02:Ub225  yrkande
3.
Reservation 2 (fp)  delvis

5. Grunddragen i studiemedelssystemet

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub260
yrkande 6, 2001/02:Ub449  yrkandena  1 och 7 samt
2001/02:Ub552 yrkande 1.
Reservation 1 (kd)  delvis
Reservation 3 (c)
Reservation 2 (fp)  delvis

6. Avskaffande av inkomstprövningen vid
beviljande av studiemedel

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub260
yrkande 8, 2001/02:Ub383 yrkande 1, 2001/02:Ub430
yrkande 5, 2001/02:Ub434 yrkande 2, 2001/02:Ub449
yrkande 8 och 2001/02:Ub485.
Reservation 4 (m, kd, fp)

7. Dispens från tolvterminersregeln vid
beviljande av studiemedel

Riksdagen   avslår   motionerna  2001/02:Ub204,
2001/02:Ub260    yrkande    10,    2001/02:Ub280,
2001/02:Ub301 och 2001/02:Ub449 yrkande 11.
Reservation 5 (m, kd, c, fp)

8. Översyn av övre åldersgräns för
studiemedel

Riksdagen  avslår motion 2001/02:Ub449  yrkande
10.
Reservation 1 (kd)  delvis

9. Avskrivning av studielån som
regionalpolitiskt medel

Riksdagen avslår  motionerna  2001/02:Ub268 och
2001/02:N364 yrkande 2.
Reservation 6 (kd, mp)

10. Studiemedel för utbildning till
teckenspråkstolk vid folkhögskola

Riksdagen   avslår   motionerna  2001/02:Ub238,
2001/02:Ub421, 2001/02:
Ub518 och 2001/02:So619 yrkande 3.

11. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk
högskoleutbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub206.
Reservation 7 (m)  delvis

12. Studiemedel vid studier utomlands

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub242 yrkandena
1 och 2.
Reservation 7 (m)  delvis

13. Införande av ett treterminerssystem med
studiemedel

Riksdagen avslår motion  2001/02:Ub260  yrkande
7.
Reservation 2 (fp)  delvis

14. Utbetalningar av studiemedel med lika
stora månadsbelopp

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub411.

15. Studiestöd vid vuxenutbildning

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub260
yrkande    5,   2001/02:Ub449   yrkande   6   och
2001/02:Ub549 yrkandena 6 och 7.
Reservation 1 (kd)  delvis
Reservation 2 (fp)  delvis

16. Särskilt utbildningsbidrag för
egenföretagare

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub349.

17. Studiesocial utredning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkande
1, 2001/02:Ub208,  2001/02:Ub244,  2001/02:Ub437,
2001/02:Ub449 yrkande 2, 2001/02:
Ub500,  2001/02:Ub505, 2001/02:Sf278  yrkande  3,
2001/02:A211  yrkande 18 och 2001/02:A392 yrkande
5.

18. Utökad teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar, s.k. TUFF

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub313
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ub330 yrkande 1.
Reservation 8 (m, kd)

19. Studielitteratur till elever med läs-
och skrivsvårigheter i grundskolan och
gymnasieskolan

Riksdagen avslår  motion  2001/02:Ub240 yrkande
8.

20. Utredning om Centrala
studiestödsnämndens upplåning i
Riksgäldskontoret

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub414
yrkande 1 och 2001/02:
Ub449 yrkande 9.
Reservation 1 (kd)  delvis

21. Bonus vid förtida återbetalning av
studielån

Riksdagen avslår motion  2001/02:Ub414  yrkande
2.

22. Rätten till studiestöd för
invandrarstudenter med behov av
språkutbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub453.

23. Ansvar för ökade levnadskostnader vid
praktik inom högre utbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub272.



Stockholm den 27 november 2001

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman


Följande  ledamöter  har  deltagit  i  beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m)*,  Eva  Johansson  (s), Yvonne Andersson  (kd)*,
Majléne Westerlund Panke  (s), Per Bill (m)*, Torgny
Danielsson (s), Tomas Eneroth  (s), Erling Wälivaara
(kd)*, Catharina Elmsäter-Svärd  (m)*, Sofia Jonsson
(c)*, Ulf Nilsson (fp)*, Agneta Lundberg  (s), Kalle
Larsson  (v),  Anita Sidén (m)* och Matz Hammarström
(mp).


* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt 1.

2001/02

UbU2

Utskottets överväganden


Inledning

Riksdagen  har  den   21  november  2001  fastställt
utgiftsramen   för   utgiftsområde   15   Studiestöd
budgetåret  2002  (prop.   2001/02:1   Förslag  till
statsbudget, finansplan m.m., bet. FiU1,  rskr. 34).
Ramen omfattar 22 567 335 000 kr.

Efter   förslag   i   propositionen  Ett  reformerat
studiestödssystem beslutade riksdagen hösten 1999 om
ett   nytt,   samordnat   studiestödssystem   (prop.
1999/2000:10,  bet.  UbU7,  rskr.   96).   I  en  ny
studiestödslag (1999:1395), som trädde i kraft den 1
juli   2001,  har  de  tidigare  studiestödsformerna
studiemedel,  särskilt  vuxenstudiestöd  (svux)  och
särskilt   vuxenstudiestöd  för  arbetslösa  (svuxa)
ersatts   av   ett    samlat   studiestöd,   benämnt
studiemedel. Studiehjälpen  för  gymnasiala  studier
har inte berörts av reformen.

Stödformerna   korttidsstudiestöd,  internatbidrag
och  timersättning   regleras   inte   i   den   nya
studiestödslagen.  Med  anledning  av  propositionen
Bidrag   vid   korttidsstudier   och   vissa   andra
studiestödsfrågor beslutade riksdagen våren 2001  om
en  ny  ordning som från den 1 juli  2001 gäller för
bidrag till  studerande  vid  korttidsstudier (prop.
2000/01:107,   bet.  UbU18,  rskr.   228).   Statens
institut  för  särskilt   utbildningsstöd   (Sisus),
Landsorganisationen     i     Sverige    (LO)    och
Tjänstemännens   centralorganisation    (TCO)    har
övertagit  hanteringen  av  stöd vid korttidsstudier
från Centrala studiestödsnämnden.

I det följande ger utskottet  till att börja med ett
referat   av  regeringens  resultatredovisning   för
utgiftsområde   15.   Därefter   vidtar   utskottets
behandling  av regeringens förslag till anslag  inom
utgiftsområdet samt motionsyrkanden med förslag till
ändringar i anslagsbelopp  och  anslagsvillkor. Sist
tar utskottet upp motionsyrkanden  med  förslag till
förändringar av gällande studiestödssystem.


Resultat


Resultatinformation  rörande studiestödet  lämnas  i
budgetpropositionens  avsnitt  om  utgiftsområde  16
Utbildning och universitetsforskning (s. 125 f.).

Regeringen anger att  målsättningen  med  det  nya
studiestödssystemet   är   att   detta   skall  vara
långsiktigt hållbart. Samtidigt är det angeläget att
studiestödet     kan     följa    utvecklingen    på
utbildningsområdet.  Studiestödet   är  ett  viktigt
instrument  när det gäller bl.a. rekryteringen  till
utbildning, anför regeringen.
I  budgetpropositionen   redovisas   uppgifter  om
antalet  studiestödstagare,  uppdelat  på kön,  samt
utbetalade  studiestödsbelopp  av  olika  slag   och
antalet  mottagare  av  dessa  under år 2000. Enligt
redovisningen  fick under budgetåret  2000  fler  än
960 000 personer  någon  form av studiestöd. Jämfört
med  budgetåret  1999  är  det  drygt  30 000  färre
personer som har fått sådant stöd.
Antalet elever som har fått studiehjälp är i stort
sett oförändrat jämfört med föregående år.
Trots  de  senaste årens utbildningssatsningar  på
gymnasie-    och     högskolenivå     har    antalet
studiemedelstagare  endast  ökat  marginellt   under
föregående    budgetår,    totalt    sett.   Antalet
studiemedelstagare  som  studerar på gymnasial  nivå
minskade    med    drygt   4   %,   medan    antalet
studiemedelstagare   som    bedriver    studier   på
eftergymnasial nivå ökade med nästan 3 %.
Av  studiemedelstagarna  var  år  2000 nära  59  %
kvinnor och drygt 55 % under 25 år.
Antalet personer som fått studiestöd  för  kortare
eller längre tids studier utomlands ökade med 1 %.
Cirka 72 % av de studerande som var registrerade i
grundläggande  svensk  högskoleutbildning utnyttjade
studiemedlens bidragsdel under läsåret 1999/2000.
Möjligheten   till   studielån    i    de    olika
studiestödssystemen   har   utnyttjats   av  omkring
396 000  personer  under  år 2000. Antalet låntagare
uppgick den 1 januari 2001  till  drygt 1,4 miljoner
personer,  en ökning i förhållande till  året  innan
med  30 000  personer.  År  2000  fick  ca  243  000
låntagare  anstånd   med   återbetalning   av   sina
studielån,  vilket  är  en minskning med 1 % jämfört
med föregående budgetår.
När det gäller vuxenstudiestöden  har  efterfrågan
på  särskilt  utbildningsbidrag  (ubs)  minskat  med
drygt   40 000   personer   jämfört  med  föregående
budgetår. Efterfrågan på ubs från studerande som har
anställning  överstiger  dock  tillgängliga   medel.
Antalet   personer   som   studerade   med  särskilt
vuxenstudiestöd      (svux)      eller      särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) ökade  med  3
respektive   ca  26  %.  Även  efterfrågan  på  svux
överstiger tillgängliga  medel.  Totalt har under år
2000  antalet  studerande med något  vuxenstudiestöd
minskat med ca 30 000 personer.
Under   år   2000    har   4 277   personer   fått
korttidsstudiestöd   eller    internatbidrag,    264
personer har fått timersättning för studier i särvux
och  140  studerande under 20 års ålder har fått ett
stipendium  efter  ett genomfört basår inom kommunal
vuxenutbildning. Vidare  har  under  året  414  döva
eller  hörselskadade gymnasieelever fått bidrag till
kostnaderna  för  studierna  och  938  personer fått
bidrag till kostnader för viss föräldrautbildning  i
teckenspråk.  Slutligen  har  566 högskolestuderande
fått    studielitteratur    från    Talboks-     och
punktskriftsbiblioteket (TPB).

Regeringens   slutsats   är   att   insatserna  inom
studiestödsområdet  har bidragit till  att  det  har
varit  möjligt  att  rekrytera  studerande  till  de
utbildningsplatser som utbildningsväsendet erbjuder.
Efterfrågan på studiestöd  står i nära relation till
tillgängliga medel med undantag för svux och ubs för
arbetstagare.   Beträffande   svux   föreslås   inga
åtgärder med hänsyn till att detta  stöd fr.o.m. den
1  juli  2001  inte  längre  beviljas  nya  sökande.
Nuvarande begränsning om 15 % av tillgängliga  medel
som gäller för tilldelning av ubs till personer  som
har anställning bör kvarstå.

U  t  s  k  o  t  t  e  t   har inget att erinra mot
regeringens redovisning och bedömning av resultaten.


Anslag m.m. för budgetåret 2002


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen  anvisar  de
av  regeringen  begärda  anslagsbeloppen  för
budgetåret    2002    under   anslagen   25:1
Studiehjälp m.m., 25:2 Studiemedel m.m., 25:3
Studiemedelsräntor m.m., 25:4 Vuxenstudiestöd
m.m.,  25:5 Bidrag till  kostnader  vid  viss
gymnasieutbildning      och      vid     viss
föräldrautbildning i teckenspråk, 25:6 Bidrag
till  vissa  studiesociala  ändamål och  25:7
Bidrag till vissa organisationer m.m.
Riksdagen  bör  vidare  godkänna  regeringens
förslag  till  upplåning i  Riksgäldskontoret
under  år  2002  för   studielån  samt  lämna
regeringen begärt bemyndigande  att  under år
2002     beställa    produktion    av    viss
studielitteratur.
Motionsyrkanden    med   förslag   om   andra
anslagsbelopp   eller    anslagsvillkor   bör
avslås.
Jämför särskilda yttranden  1  (m), 2 (kd), 3
(c) och 4 (fp).

Propositionen

Regeringens  förslag till anslagsbelopp  framgår  av
bilaga 2.

Regeringen föreslår  att  riksdagen under anslaget
25:1  Studiehjälp m.m. för budgetåret  2002  anvisar
2 681 820 000 kr.
Anslagsbeloppet  är beräknat utifrån prognosen att
ca 398 000 elever kommer  att  få studiebidrag under
budgetåret 2002.
Regeringen föreslår att riksdagen  under  anslaget
25:2  Studiemedel  m.m.  för budgetåret 2002 anvisar
11 604 520 000 kr.
I     propositionen     hänvisas      till     att
studiestödssystemet  har  reformerats  och  att  det
generella  studiebidragets  andel  av  studiemedlens
totalbelopp har höjts fr.o.m. den 1 juli  2001  från
27,8  till  34,5  %.  Samtidigt  infördes  för vissa
studerande  ett  nytt högre studiebidrag motsvarande
82  %  av  studiemedelsbeloppet.   Dessutom   höjdes
fribeloppsgränserna    vid   inkomstprövningen   och
studiebidraget  blev  pensionsgrundande.   Det   nya
studiestödssystemet  får  fullt genomslag fr.o.m. år
2002, vilket medför att anslagsbehovet  ökar  med ca
2,6  miljarder  kronor  inklusive  pensionsavgifter.
Drygt 1 miljard kronor förs över från  anslaget 25:4
Vuxenstudiestöd  m.m. med anledning av att  särskilt
vuxenstudiestöd (svux)  och särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa (svuxa) successivt  avvecklas fr.o.m.
den 1 juli 2001.
Under   anslaget   25:3  Studiemedelsräntor   m.m.
föreslås 4 775 620 000 kr för budgetåret 2002.
Regeringen föreslår  att  riksdagen under anslaget
25:4  Vuxenstudiestöd  m.m.  för   budgetåret   2002
anvisar 3 378 664 000 kr.
Anslaget   är  beräknat  utifrån  bedömningen  att
efterfrågan på  vuxenstudiestöd kommer att fortsätta
att  minska.  Som  nämnts   innebär  den  successiva
avvecklingen av svux och svuxa  att  drygt 1 miljard
kronor överförs till anslaget 25:2 Studiemedel  m.m.
år     2002.     Fortsättningsvis    lämnas    dessa
vuxenstudiestöd endast  till dem som före den 1 juli
2001 påbörjat studier, dock  längst  t.o.m.  den  30
juni 2003. Särskilt utbildningsbidrag (ubs), som kan
beviljas  deltagare  i  Kunskapslyftet,  finansieras
under  detta anslag. Enligt riksdagens beslut  våren
2001 skall  ubs  avvecklas  i  samband  med  att ett
särskilt  studiemedel för vissa vuxna införs fr.o.m.
den 1 januari  2003  (prop.  2000/01:72, bet. UbU15,
rskr. 229). Medel för reformen  har  beräknats under
detta  anslag. Med anledning av att det  nya  stödet
skall inordnas i studiemedelssystemet kommer drygt 2
miljarder  kronor  att föras över till anslaget 25:2
Studiemedel m.m. år  2003.  Särskilt vuxenstudiestöd
till  studerande  vid  vissa naturvetenskapliga  och
tekniska  utbildningar  (s.k.  NT-svux)  kommer  att
upphöra helt vid utgången av år 2002.
Regeringen föreslår att  riksdagen  under anslaget
25:5     Bidrag     till    kostnader    vid    viss
gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i
teckenspråk för budgetåret  2002  anvisar 61 520 000
kr.
Från  anslaget  betalas bidrag för  kostnader  för
resor och boende enligt  förordningen  (1995:667) om
bidrag   till   vissa  funktionshindrade  elever   i
gymnasieskolan  samt   bidrag   enligt  förordningen
(1997:1158)         om        statsbidrag        för
teckenspråksutbildning  för  vissa föräldrar (TUFF).
Regeringen beräknar en oförändrad anslagsnivå.
Regeringen föreslår att riksdagen  under  anslaget
25:6  Bidrag  till  vissa studiesociala ändamål  för
budgetåret 2002 anvisar 24 950 000 kr.
Anslaget  finansierar   stöd  till  produktion  av
studielitteratur  för  högskolestuderande   som   är
synskadade,  rörelsehindrade  eller dyslektiker. Det
disponeras  av  Talboks- och punktskriftsbiblioteket
(TPB)  som i samverkan  med  andra  bibliotek  skall
förse  synskadade   och  andra  läshandikappade  med
litteratur. Anslagsbeloppet har enbart justerats med
hänsyn till pris- och löneutvecklingen.
Regeringen föreslår  att  riksdagen under anslaget
25:7  Bidrag  till  vissa  organisationer  m.m.  för
budgetåret 2002 anvisar 40 241 000 kr.
Enligt   riksdagens  beslut  våren   2001   (prop.
2000/01:107, bet. UbU18, rskr. 228) skall bidrag vid
studier  under   kortare  tid  fördelas  av  Statens
institut  för  särskilt   utbildningsstöd   (Sisus),
Landsorganisationen     i     Sverige    (LO)    och
Tjänstemännens centralorganisation  (TCO). Medel för
dessa bidrag skall fr.o.m. den 1 juli  2001  anvisas
till  Sisus  och lämnas som statsbidrag till LO  och
TCO. Bidragskonstruktionen har samtidigt förändrats.
Den nya ordningen  har  enligt  regeringen ännu inte
gett erfarenheter som föranleder  någon ny bedömning
av medelsbehovet.

Vidare  föreslår regeringen att riksdagen  godkänner
att under  år  2002  lån tas upp i Riksgäldskontoret
för  det  samlade behovet  för  studielån  om  112,9
miljarder kronor (förslagspunkt 1).

Regeringen  begär  också  bemyndigande  att under år
2002, i fråga om ramanslaget 25:6 Bidrag  till vissa
studiesociala   ändamål,   beställa  produktion   av
studielitteratur  som  inklusive   tidigare   gjorda
åtaganden  innebär  utgifter  på  högst 4 000 000 kr
efter år 2002 (förslagspunkt 2).

Motionerna

Förslagen till anslagsbelopp i oppositionspartiernas
motioner framgår av bilaga 2.

Moderata   samlingspartiet   föreslår   i   motion
2001/02:Ub541 ett lägre belopp än  regeringen  under
anslaget  25:4  Vuxenstudiestöd m.m. (yrk. 1). Detta
anslag  minskas  med   611,4   miljoner  kronor  med
motiveringen   att   Moderaterna   dels    i    sitt
budgetalternativ   har   påbörjat  neddragningen  av
Kunskapslyftet, dels anser  att anslaget är för högt
beräknat.    Moderaterna    vill   också    reducera
regeringens   förslag   till   anslagsbelopp   under
anslaget 25:7 Bidrag till vissa  organisationer m.m.
med 10 miljoner kronor (yrk. 2). De  ifrågasätter de
korttidsutbildningar   det   handlar  om  samt   att
fackliga organisationer skall hantera bidragen.
Kristdemokraterna föreslår i  motion 2001/02:Ub449
yrkande 12 under anslaget 25:2 Studiemedel  m.m. ett
belopp  som  är  223  miljoner  kronor  lägre än det
regeringen  föreslagit,  vilket  hänger  samman  med
partiets  förslag  att högskolan skall byggas  ut  i
långsammare  takt.  Behovet  av  studiemedel  kommer
därmed    att    minska    i    motsvarande    grad.
Kristdemokraterna   anser  att  korttidsstudiestödet
inte skall fördelas genom Sisus, LO och TCO. De vill
ta  bort  hela  anslaget   25:7  Bidrag  till  vissa
organisationer m.m. I stället  anslår de 20 miljoner
kronor  för  fortsatt  stöd till studier  av  mindre
omfattning och stöd till studerande vid särvux under
anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd  m.m.  Bidragen skall,
liksom     tidigare,     hanteras     av    Centrala
studiestödsnämnden.    Samtidigt   minskar   partiet
anslaget till vuxenstudiestöd  m.m.  med 72 miljoner
kronor   avseende   särskilt   vuxenstudiestöd   vid
utbildning till specialpedagog.  Sammantaget innebär
partiets  förslag att ifrågavarande  anslag  minskas
med   52  miljoner   kronor   i   förhållande   till
regeringens förslag.
Centerpartiet   föreslår  i  motion  2001/02:Ub534
under anslaget 25:2  Studiemedel m.m. ett belopp som
är  1  miljard  kronor  högre   än   det  regeringen
föreslagit.  Partiet  vill ha ett studiemedelssystem
som bygger på principen  hälften  bidrag och hälften
lån.  Större  delen  av  det  belopp som  regeringen
föreslår under anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. (-
ca 2,4 miljarder kronor) föreslås  i  centermotionen
överflyttat till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.
Folkpartiet  föreslår  i  motionerna 2001/02:Fi294
yrkande 17 (i denna del) och 2001/02:Ub540 yrkande 1
en  ökning av anslagsbeloppet  under  anslaget  25:2
Studiemedel  m.m.  med  640  miljoner  kronor och en
minskning    av   beloppet   under   anslaget   25:4
Vuxenstudiestöd   m.m.  med  2,5  miljarder  kronor.
Folkpartiet vill också  minska  anslaget 25:7 Bidrag
till  vissa  organisationer  m.m.  med  14  miljoner
kronor,    jämfört    med    regeringens    förslag.
Totalbeloppet    i    studiemedlen    skall   enligt
Folkpartiets motion 2001/02:Ub260 ökas  med  200  kr
per   månad   för   alla  studerande  (yrk.  4)  och
fribeloppet  vid inkomstprövningen  höjas  från  250
till  300  %  av  basbeloppet  (yrk.  9).  Av  andra
yrkanden   i  motion   2001/02:Ub540   framgår   att
Folkpartiet    vill   minska   antalet   platser   i
Kunskapslyftet   och    ta    bort   det   särskilda
vuxenstudiestödet för vissa studier i naturvetenskap
och  teknik (NT-svux). Den totala  besparingen  inom
utgiftsområdet motiveras med att de vuxenstuderandes
studiestödsvillkor  bör  anpassas  till de villkor i
fråga   om   studiemedel   som  gäller  för   övriga
studerande.  Det innebär bl.a.  att  vuxenstuderande
får  en  högre lånedel  än  vad  som  gäller  enligt
regeringens politik.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2002
anvisar anslagen  inom utgiftsområde 15 Studiestöd i
enlighet med regeringens förslag och avslår samtliga
här behandlade motionsyrkanden.

I   budgetbetänkandet    för    utgiftsområde   16
Utbildning och universitetsforskning  har  utskottet
tillstyrkt   regeringens   förslag   om  volymen  på
Kunskapslyftet  och  utbyggnaden av högskolan  (bet.
2001/02:UbU1). Utskottet  konstaterar  att  svux vid
vissa  lärarutbildningar  (specialpedagogutbildning)
den  1  juli  2001 har ersatts  med  möjlighet  till
studiemedel med 82 % bidragsdel. NT-svux upphör, som
ovan nämnts, helt vid utgången av år 2002.

Utskottet föreslår  vidare  att  riksdagen godkänner
att  under  år  2002 lån tas upp i Riksgäldskontoret
för  det  samlade behovet  för  studielån  om  112,9
miljarder  kronor   samt  att  riksdagen  bemyndigar
regeringen att under år 2002, i fråga om ramanslaget
25:6  Bidrag  till  vissa   studiesociala   ändamål,
beställa    produktion   av   studielitteratur   som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter
på högst 4 000 000 kr efter år 2002.


Studiestöd till ungdomar i gymnasial
utbildning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår   att   riksdagen  avslår
motionsyrkanden  om  ändrat  studiestöd   för
elever  i  gymnasieskolan,  om  införande  av
studiestöd  för  elever  i  gymnasiesärskolan
samt om indraget studiebidrag  för elever som
mobbar eller skolkar.
Jämför reservationerna 1 (kd) och 2 (fp).

Förslag   rörande   studiestödet   för    elever   i
gymnasieskolan läggs fram i två motioner.

Kristdemokraterna  föreslår i motion 2001/02:Ub449
att  alla skall ges rätt  till  tre  års  studier  i
gymnasieskolan,  vilka  skall  kunna fritt förläggas
inom tidsperioden från 16 till 25  års  ålder  (yrk.
4).  Bidrag  skall utgå med lika belopp för alla som
studerar       på       ungdomsgymnasiet.        Ett
gymnasiestudiebidrag på 1 050 kr per månad under tio
månader  av  året  skall  införas fr.o.m. den 1 juli
2003 (yrk. 5).
En    översyn    av   studiebidragssystemet    för
gymnasieungdomar begärs  i motion 2001/02:Ub405 (s).
Motionärerna    vill    ha   en   kartläggning    av
konsekvenserna av att studiebidrag  inte utgår under
årets  samtliga månader, utan endast i  nio  månader
per år eller fr.o.m. år 2003 i tio.
I motion  2001/02:Ub449  framför Kristdemokraterna
också  krav på att elever i gymnasiesärskolan  skall
ha samma  förmåner  som  elever i gymnasieskolan och
liksom  dessa omfattas av studiestödssystemet  (yrk.
3). Gymnasiesärskolans  elever  får  i  dag förlängt
barnbidrag  i  stället  för  studiehjälp  i form  av
studiebidrag  som i vissa fall kan kompletteras  med
extra tillägg och inackorderingstillägg. Konkret kan
detta  innebära   ett   sämre  ekonomiskt  stöd  för
gymnasiesärskolans          elever,          påpekar
Kristdemokraterna.
U  t  s  k  o  t  t  e  t   föreslår   avslag   på
motionsyrkandena.
Under  föregående  riksmöte  behandlade  utskottet
motsvarande  motionsyrkanden  om  studiestödet   för
ungdomar   i   gymnasieskolan  (bet.  2000/01:UbU2).
Utskottet ansåg  att  riksdagen  inte bör göra några
ställningstaganden till genomgripande förändringar i
skolsystemet  t.ex. om till vilken  ålder  man  får
förbli  elev  i gymnasieskolan  utan att frågan har
varit  föremål  för  grundlig  utredning.  Utskottet
konstaterar att regeringen under våren föreslagit en
utökning av studiehjälpen  från  9  till 10 månader.
Förslag  om  ytterligare  höjda studiebidrag  kräver
dock underlag innan riksdagen bör ta ställning.
En   förändring  som  innebär   att   elever   vid
gymnasiesärskolan  blir  berättigade till studiestöd
kan   ha   påverkan   på   flera  andra   ekonomiska
samhällsstöd.
Enligt   2   kap.   23  §  studiestödsförordningen
(2000:655) lämnas inte  studiehjälp  till studerande
som får folkpension i form av helt sjukbidrag  eller
hel    förtidspension.   Många   av   eleverna   vid
gymnasiesärskolan har rätt till förtidspension eller
sjukbidrag när de fyllt 16 år.
Systemet  med förtidspension och sjukbidrag ändras
från den 1 januari 2003 enligt riksdagens beslut med
anledning  av   propositionen   Sjukersättning   och
aktivitetsersättning  i  stället  för förtidspension
(prop. 2000/01:96, bet. SfU15, rskr.  257). Ungdomar
med    funktionshinder    ges    rätt    till    hel
aktivitetsersättning  i  stället  för förtidspension
från den 1 juli det år då de fyller  19  år,  om  de
inte avslutat sin gymnasieutbildning.
Utskottet   har  erfarit  att  arbete  pågår  inom
Utbildningsdepartementet  med  att  ta fram direktiv
till  en  utredning  som  skall  se  över frågan  om
studiestöd för elever i gymnasiesärskolan.

Enligt Folkpartiet i motion 2001/02:Ub225  yrkande 3
borde det vara möjligt att dra in studiebidragen för
elever i gymnasieskolan som mobbar eller skolkar.

U  t s k o t t e t  anser att riksdagen bör  avslå
motionsyrkandet.
En elev  som  är frånvarande av annan anledning än
sjukdom under längre  tid  än  14  kalenderdagar har
enligt   gällande   bestämmelser   inte  rätt   till
studiehjälp  för denna tid. Skolan skall  rapportera
frånvaron  till   Centrala   studiestödsnämnden  som
fattar   beslut   om   att  dra  in  studiebidraget.
Motionsyrkandet  i  denna   del   är   alltså  redan
tillgodosett.  Utskottet  tar  avstånd från  att  en
liknande  ordning  skulle  införas  för  elever  som
mobbar. Detta förutsätter bl.a. en noggrann prövning
av skuldförhållandet.

Studiemedel


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår
motionsyrkanden   som   rör   grunddragen   i
studiemedelssystemet,      avskaffande     av
inkomstprövningen  respektive   dispens  från
tolvterminersregeln    vid   beviljande    av
studiemedel, översyn av  övre åldersgräns för
studiemedel,  avskrivning  av  studielån  som
regionalpolitiskt   medel,  studiemedel   för
utbildning    till    teckenspråkstolk    vid
folkhögskola, studiemedel  vid utlandsförlagd
svensk  högskoleutbildning,  studiemedel  vid
studier    utomlands,   införande   av    ett
treterminerssystem   med   studiemedel   samt
utbetalningar  av  studiemedel med lika stora
månadsbelopp.
Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp), 3 (c),
4 (m, kd, fp), 5 (m,  kd,  c, fp), 6 (kd, mp)
och 7 (m).

I tre motioner framställs yrkanden  som  syftar till
förändringar i grunddragen i studiemedelssystemet.

Kristdemokraterna vill enligt motion 2001/02:Ub449
se ett nytt heltäckande studiestödssystem  med en ny
struktur  (yrk.  1). För studier på grundskole-  och
gymnasienivå skall  skilda system gälla för personer
upp till 25 år och för personer mellan 25 och 55 år.
Ett  tredje  system  skall  gälla  för  studier  vid
universitet och högskolor.  För yrkesverksamma skall
studiefinansieringen  ske  genom  utbildningskonton.
När    det    särskilt   gäller   studiemedel    för
universitets-     och      högskolestudier     anser
Kristdemokraterna att bidragsdelen  skall höjas till
36  %  av totalbeloppet (yrk. 7). På sikt  bör  dock
studiemedel utgå med hälften bidrag och hälften lån.
Inkomstprövningen  skall  avskaffas  utan att därmed
bidragsdelen  i  studiemedlen  påverkas,  något  som
utskottet  återkommer  till  i det  följande.  Dessa
förändringar  av  studiefinansieringen   vid   högre
utbildning   bör  enligt  Kristdemokraterna  införas
fr.o.m. höstterminen 2003.
Centerpartiet   pläderar  i  motion  2001/02:Ub552
yrkande   1  för  sitt   förslag   till   ett   nytt
studiemedelssystem.   Detta   bör   bygga   på  fyra
grundläggande  principer.  Det  skall vara lika  för
alla.  Det  skall  vara  enklare och  mer  lättöver-
skådligt  än  i dag. Det skall  konstrueras  så  att
subventionerna  i systemet blir tydliga. Skuldbördan
efter  studietiden   skall   lättas.  Utifrån  dessa
principiella  grunder  förespråkar  motionärerna  en
studiefinansiering, där  bidrag  och  lån utgör 50 %
vardera    av    totalbeloppet    för   studiemedel,
fribeloppet  vid  inkomstprövningen  motsvarar   två
basbelopp   och  återbetalningen  utformas  som  ett
modifierat annuitetslån  på  2025  år. Motionärerna
hävdar  att en av de viktigaste faktorerna  för  att
komma till  rätta  med den sociala snedrekryteringen
till högre utbildning  är att minska skuldbördan för
studenter.
Enligt Folkpartiet i motion  2001/02:Ub260 yrkande
6 måste studiemedelssystemet bli  mer  flexibelt och
följsamt i förhållande till den enskilde  studenten.
Principen  peng  för  poäng  bör  etableras.  Fler
avklarade   poäng   bör   leda   till  en  successiv
upptrappning   av  studiestödet.  En  sådan   modell
uppmuntrar flit,  men  gör  det  också  möjligt  för
studenter  att  fortsätta utbildningen på lägre fart
utan  att  helt  bli  utan  ekonomiskt  stöd,  menar
motionärerna. I sitt  budgetförslag  har Folkpartiet
kalkylerat   med  en  höjning  av  fribeloppet   vid
inkomstprövningen   från   250   till   300   %   av
basbeloppet.
U   t   s  k  o  t  t  e  t   föreslår  avslag  på
motionsyrkandena.
Ett  nytt  studiestödssystem  som  bygger  på  ett
omfattande  utredningsarbete  har införts från den 1
juli  2001.  Motionsyrkanden  om  ett  delvis  annat
studiemedelssystem   har   på   utskottets   förslag
avslagits av riksdagen i samband med beslutet om det
nya studiestödssystemet, och senast  vid  föregående
riksmöte.  Utskottet  kan  inte  heller  nu  biträda
förslagen   till   ändringar.  I  sammanhanget  vill
utskottet     peka    på    att     regeringen     i
budgetpropositionen angett sin avsikt att noga följa
utvecklingen av  studiestödsreformen  m.m.  för  att
skapa    goda    förutsättningar    för   eventuella
förändringar (s. 126).

Ett avskaffande av inkomstprövningen  vid beviljande
av studiemedel begärs i flera motioner. Som skäl för
detta  anförs i motion 2001/02:Ub383 (m)  yrkande  1
bl.a. att  studenten  måste kunna minska lånedelen i
studiemedlen genom att skaffa sidoinkomster. Också i
motionerna   2001/02:Ub434   (m)   yrkande   2   och
2001/02:Ub485  (m) framhålls att fribeloppsgränsen i
studiemedelssystemet  hindrar  studenterna  från att
genom  egna  ansträngningar förbättra sin ekonomiska
situation. Kopplingen mellan den studerandes inkomst
och möjligheten till studielån måste helt tas bort.

Kristdemokraterna  anser  i  motion  2001/02:Ub449
yrkande 8 att inkomsttaket skall tas bort,  dvs. det
skall  vara  fritt  för  studenter  att  komplettera
bidragsdelen  med  eget arbete utan att bidragsdelen
påverkas. I motion 2001/02:Ub430  (kd),  som handlar
om utbildning i Stockholmsregionen, föreslås  likaså
att  fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet slopas
(yrk.  5).  Motionärerna menar att regeln slår extra
hårt    i    denna    region    med    dess    högre
levnadsomkostnader.
I   motion   2001/02:Ub260   yrkande   8   ställer
Folkpartiet krav  på  att regeringen återkommer till
riksdagen med en strategi  för hur fribeloppsgränsen
på  sikt  skall  avskaffas.  Gränsen  för  hur  stor
inkomst  studenten  får  ha  utan  att  studiemedlet
reduceras bör höjas undan för  undan så att den till
sist kan tas bort helt.
U t s k o t t e t  erinrar om  att  riksdagen  vid
beslutet  om  studiestödsreformen  ställde sig bakom
regeringens     förslag     om     att     bibehålla
inkomstprövningen men höja fribeloppet, den  inkomst
man får ha utan att studiemedlen reduceras. Från och
med  den  1  juli  2001  är  fribeloppet  250  %  av
basbeloppet, mot tidigare 150 %.
Motionsyrkandena       om      avskaffande      av
inkomstprövningen avstyrks.

Möjligheten  till  dispens från  tolvterminersregeln
m.m.  vid  beviljande   av  studiemedel  bör  enligt
yrkanden i flera motioner utvidgas.

Kristdemokraterna  anser  i  motion  2001/02:Ub449
yrkande 11 att alla som  har  gått fyra år eller mer
på en lång sammanhållen utbildning  skall få dispens
att erhålla extra studiemedel för att kunna slutföra
utbildningen.   De   tidigare  dispensreglerna   bör
återinföras.
Enligt Folkpartiet i  motion 2001/02:Ub260 yrkande
10  bör  regeringen  återkomma  till  riksdagen  med
förslag om generösare dispensregler än i dag när det
gäller det antal terminer  under  vilka  studiemedel
kan   utgå.   En   utvidgad   dispensmöjlighet   bör
kombineras med krav på ökade återbetalningsbelopp.
Också  i motion 2001/02:Ub204 (m) framförs krav på
återinförande  av möjligheten för studenter i längre
utbildningar att  erhålla  studiestöd i fler än tolv
terminer. I motion 2001/02:Ub280  (m) lyfts fram att
reglerna  för  finansiering  av längre  utbildningar
måste justeras för att förhindra studieavbrott samt,
till följd därav, ekonomiska och sociala problem.
I motion 2001/02:Ub301 (kd) föreslås att det skall
bli möjligt att separera uttagen av studiebidrag och
studielån   inom   studiemedelssystemet.   Förslaget
innebär att varje student skall ha rätt till sex års
studiebidrag och sex års studielån.
U t s k o t t e t   anser  att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Motsvarande  motionsyrkanden   har   avslagits  av
riksdagen,  senast  våren  2001 (bet. 2000/01:UbU18,
rskr. 228). Utskottet hänvisade  då  till att syftet
med  skärpningen  i  det nya studiestödssystemet  av
möjligheterna till dispens  från tolvterminersregeln
var att förebygga omfattande  skuldsättning. För dem
som påbörjar sina studier i det  nya  systemet skall
de av riksdagen beslutade reglerna gälla,  dvs.  att
det  för  studiemedel  utöver  tolv  terminer  skall
krävas  synnerliga  skäl.  Vad  som skall anses vara
synnerliga   skäl  blir  en  uppgift  för   Centrala
studiestödsnämnden   och   Överklagandenämnden   för
studiestöd att avgöra.

Kristdemokraterna   begär   i  motion  2001/02:Ub449
yrkande 10 en översyn av den  övre åldersgränsen för
studiemedel. De påtalar som märkligt  att  nuvarande
åldersgräns    finns    i    ett    samhälle,    där
genomsnittsåldern   blir  allt  högre  och  där  man
ständigt talar om det livslånga lärandet.

U  t  s  k  o  t  t  e  t     föreslår  avslag  på
motionsyrkandet.
Utgångspunkten  i det nya studiemedelssystemet  är
att   lånen   skall   återbetalas.    Lånedelen   av
studiemedlen lämnas därför längst t.o.m.  det år den
studerande   fyller   50  år.  Enligt  3  kap.  9  §
studiestödslagen (1999:1395)  begränsas  rätten till
studielån  successivt  fr.o.m. det år den studerande
fyller 41 år enligt en regel  (trappa)  som  anger
hur  många  låneveckor  som  kan  medges  om studier
påbörjas  vid  en  angiven  ålder.  Bidragsdelen   i
studiemedlen lämnas ograverad t.o.m. 50 års ålder.
Utskottet   erinrar   om   att  åldersgränsen  för
studiemedel      har     höjts     i     det     nya
studiemedelssystemet.     Tidigare     gällde    att
studiemedel   fick   beviljas  senast  det  år   den
studerande fyllde 45,  och  efter denna ålder enbart
om det fanns särskilda skäl.

Frågan    om    avskrivning    av   studielån    som
regionalpolitiskt medel tas upp  i  två  motioner. I
motion  2001/02:Ub268  (kd)  framhålls  behovet   av
åtgärder för att stimulera unga människor att bo och
arbeta  i glesbygden. Motionären pläderar för att en
försöksverksamhet genomförs med en årlig avskrivning
av     statliga      studielån      med     aktuellt
återbetalningsbelopp,  i de fall unga  vuxna  väljer
att   stanna   kvar   i   eller   flytta   till   en
glesbygdskommun. Detta bör  finansieras  inom  ramen
för studiefinansieringssystemet.

Miljöpartiet vill i motion 2001/02:N364 yrkande  2
ha  en  utredning om effekterna av en avskrivning av
studielån  för  nyexaminerade akademiker som flyttar
till avfolkningshotade kommuner.
U t s k o t t e  t   föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena, som motiveras av regionalpolitiska
skäl.
Regeringen  har  i propositionen  En  politik  för
tillväxt  och  livskraft   i   hela   landet  (prop.
2001/02:4)  kommenterat  förslag som förts  fram  om
avskrivning   av  studielån  som   regionalpolitiskt
medel.  Enligt  regeringen   bör   frågan   om   ett
eventuellt  bidrag  till  betalning av studieskulder
ses   i   ett   vidare   perspektiv    (s. 140).   I
propositionen  som behandlas av näringsutskottet  
aviseras  en  utredning  med  uppdrag  att  göra  en
översyn  av  de  rörlighetsstimulerande  medlen inom
arbetsmarknadspolitiken, med särskild tyngdpunkt  på
flyttningsbidragen.   Även   andra  möjligheter  att
främja  tillgången  till  nyckelpersoner   i   vissa
arbetsmarknadsregioner bör övervägas.

I  flera  motioner förespråkas att studiemedel skall
utgå  för  utbildning   till   teckenspråkstolk  vid
folkhögskola. Enligt motionerna  2001/02:Ub238  (m),
2001/02:Ub421  (s)  och  2001/02:Ub518 (s) får i dag
många hörande elever en grundläggande  utbildning  i
teckenspråk  i grundskolan och gymnasieskolan. Dessa
elever kan emellertid  inte  fortsätta direkt med en
tolkutbildning. All utbildning av teckenspråkstolkar
sker nämligen vid folkhögskolor,  där  studiemedel 
enligt vad som anges i motionerna  utgår först från
20 års ålder. Motionärerna anser det angeläget,  med
hänvisning  till  bristen på teckenspråkstolkar, att
åtgärder vidtas för  att  undanröja  sådana  hinder.
Också  i motion 2001/02:So619 (kd) yrkande 3 påtalas
bristen  på  dövtolkar  som  skulle  kunna avhjälpas
genom ett mer aktivt samhällsstöd till utbildningen,
såsom     att     studiemedel    kan    utgå    till
dövtolksstuderande före 20 års ålder.

U  t  s  k  o  t  t e t   vill  med  anledning  av
motionsyrkandena anföra följande.
Enligt  gällande bestämmelser  lämnas  studiehjälp
t.o.m. det  första kalenderhalvåret det år då eleven
fyller 20 år.  En  elev  som  därefter går kvar i en
gymnasial  utbildning  får studiemedel  fr.o.m.  det
andra  kalenderhalvåret det  år  då  han  eller  hon
fyller 20  år.  En studerande i högskolan eller i en
eftergymnasial utbildning  kan  få  studiemedel även
före 20 års ålder.
Utbildningar   som   ger   rätt  till  studiehjälp
respektive  studiemedel finns förtecknade  i  bilaga
till       studiestödsförordningen       (2000:655).
Utbildningens               karaktär               
högskolemässig/eftergymnasial                  eller
gymnasial/motsvarande  avgör vilket studiestöd  som
kan lämnas.
Regeringen har den 10 maj 2001 beslutat om ändring
i   bilagan  till  studiestödsförordningen  när  det
gäller  vissa  utbildningar inom folkhögskolan. Från
och med den 1 juli  2001 skall följande utbildningar
berättiga till studiemedel  oavsett  ålder, nämligen
yrkesutbildning  om  högst  80  veckor  som   utgör
påbyggnad  till gymnasieskolan och som för tillträde
fordrar ett  slutbetyg  från en treårig utbildning i
gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.
Samtliga     teckenspråkstolkutbildningar      vid
folkhögskola hör enligt Centrala studiestödsnämndens
beslut  i  juni 2001 till denna kategori, dvs. de är
tvååriga och eftergymnasiala och studiestöd lämnas i
form av studiemedel även före 20 års ålder.
Centrala  studiestödsnämnden   har  i  uppdrag  av
regeringen att senast den 17 december  2001 redovisa
vilka   yrkesutbildningar   vid   folkhögskola   som
berättigar  till  studiemedel oavsett  ålder.  Bland
annat skall redovisas  hur  många  elever som går på
respektive utbildning, hur många av  dessa  som  får
studiestöd samt hur många elever som är under 20 år.
Utskottet  anser  med  hänvisning till det anförda
att  syftet  med motionsyrkandena  är  tillgodosett.
Dessa bör således avslås av riksdagen.

Enligt motion  2001/02:Ub206  (m)  får studenter som
deltar  i  svensk  högskoleutbildning  förlagd  till
utländskt universitet lägre belopp i studiemedel  än
de   skulle   ha  fått  om  de  blivit  antagna  som
utbytesstudenter  vid  samma  utländska universitet.
Motionärerna anser att studiemedelssystemet  i detta
avseende snarast måste ändras så att studenter  inte
missgynnas på grund av ologiska regler.

U  t  s k o t t e t  anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
Studiemedel  för  studier  utomlands  beviljas med
stöd  av  studiestödslagen  under de förutsättningar
och med de belopp som föreskrivs av regeringen eller
den  myndighet  som  regeringen   bestämmer.  Enligt
studiestödsförordningen  får  studielån  lämnas  med
högst  det  belopp  som  Centrala studiestödsnämnden
årligen     fastställer     med     hänsyn      till
levnadsomkostnaderna  i respektive land. Nämnden har
i föreskrifter om studier utomlands avgränsat rätten
till studiemedel till studerande som är antagna till
och studerar vid utländsk läroanstalt utanför rikets
gränser och som har rätt  att  tentera  och  avlägga
examen  vid  den  utländska  läroanstalten  samt har
status  som  studerande  i studielandet. För att  få
studiemedel enligt utlandsföreskrifterna  räcker det
alltså inte med att studierna rent praktiskt bedrivs
utomlands.   Svenska   studerande   som  vistas  vid
utländskt universitet, men som studerar  vid svenskt
universitet   och  följer  den  svenska  kursplanen,
beviljas därför studiemedel på samma grunder och med
samma belopp som  gäller  för  andra  studerande vid
svenska läroanstalter.
Utskottet  anser  inte att riksdagen skall  uttala
sig för en ändring i gällande föreskrifter.

Reglerna för studiemedel vid studier utomlands måste
förtydligas och harmoniseras  med  övriga EU-länders
regler,    framhåller    motionärerna    i    motion
2001/02:Ub242  (m)  yrkandena  1 och 2. De anger som
exempel att svenskar som söker studiestöd  måste  ha
varit  folkbokförda  i  Sverige de två senaste åren.
Samtidigt måste svenskar  som  arbetar längre än ett
år  i  något EU-land vara folkbokförda  i  landet  i
fråga. Summan  av  de  båda motstridiga reglerna kan
bli  att  den  som arbetat  utomlands  inte  kan  få
studiemedel för fortsatt utbildning i utlandet.

U  t  s  k  o  t  t   e   t    har   inhämtat  att
Överklagandenämnden  för  studiestöd  i samband  med
nämndens  ställningstagande i ett överklagandeärende
konstaterat  att kravet på folkbokföring inte alltid
kan gälla för  studier  i land där EG-rätten gäller.
Nämnden  har informerat Utbildningsdepartementet  om
detta.  Frågan   bereds   inom   departementet.  Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

Folkpartiet lägger i motion 2001/02:Ub260  yrkande 7
fram  förslag om införande av ett treterminerssystem
med studiemedel.  Det  bör  enligt motionärerna vara
möjligt   för   studerande   att   ägna    sig    åt
heltidsstudier  även  under  sommaren.  Reglerna  om
studiemedel  bär  ändras  så att en sådan reform kan
genomföras.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Enligt 3 kap. 5 § studiestödslagen får studiemedel
lämnas  för  varje vecka som en studerande  bedriver
studier på minst  halvtid. Studierna måste dock pågå
under en sammanhängande  tid  om  minst  tre veckor.
Vidare får studiemedel bara lämnas för sådan  del av
studietiden  som  omfattas av utbildningens kursplan
eller motsvarande.  Av  bestämmelserna följer att om
utbildning anordnas under  sommaren  kan studiemedel
utgå.

I  motion  2001/02:Ub411  (v)  begär motionären  att
regeringen återkommer till riksdagen  med förslag om
att   Centrala   Studiestödsnämnden  skall  utbetala
studiemedel med lika  stort  belopp  för varje månad
till  den  enskilda studeranden. Motionären  påpekar
att nuvarande utbetalningsmodell, med stor variation
från  månad till  månad  vad  gäller  utbetalningens
storlek,  gör  det svårare för studenten att planera
sin ofta kärva ekonomiska tillvaro.

U  t  s  k  o  t  t   e   t   föreslår  avslag  på
motionsyrkandet. Det ankommer  inte på riksdagen att
ta  ställning  i denna fråga. Enligt  3  kap.  39  §
studiestödsförordningen   har  det  delegerats  till
Centrala  studiestödsnämnden   att  meddela  närmare
föreskrifter om utbetalning av studiemedel.

Studiestöd vid vuxenutbildning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår
motionsyrkanden   om  ändrat  studiestöd  vid
vuxenutbildning     och      om      särskilt
utbildningsbidrag för egenföretagare.
Jämför reservationerna 1 (kd) och 2 (fp).

Kristdemokraterna      föreslår     i     motionerna
2001/02:Ub449 yrkande 6  och 2001/02:Ub549 yrkande 6
att ett nytt studiestöd vid  vuxenutbildning  införs
som   ersätter   de   nuvarande   studiestöden   vid
vuxenstudier.  Det nya stödet skall införas från den
1 juli 2003 och  avse studerande mellan 25 och 55 år
som  inte  har fullständiga  betyg  från  grundskola
eller   gymnasieskola.    Dessa    skall    erbjudas
totalbeloppet  i  studiemedlen  som  ett skattefritt
bidrag,  som  kan kompletteras med lån på  upp  till
3 000 kr per månad.

I   motion   2001/02:Ub549    yrkande    7   anför
Kristdemokraterna viss kritik mot reglerna kring  de
särskilda  studiemedel  för vuxnas lärande som skall
införas fr.o.m. år 2003.  De  anser att den gräns om
50   veckor   som  satts  upp  för  studiestöd   bör
avskaffas. Denna  gräns ställer orimliga krav på att
alla skall kunna lära  sig  samma saker på lika lång
tid.
Också Folkpartiet i motion 2001/02:Ub260 yrkande 5
kritiserar beslutet om de särskilda studiemedlen för
vuxnas lärande, bl.a. att vissa  personer över 25 år
skall kunna få hela studiestödet som  bidrag.  Detta
innebär  en  orättvisa  gentemot  dem som väljer att
studera  före  25  års  ålder.  Det utgör  också  en
olycklig  sammanblandning av utbildningspolitik  och
arbetsmarknadspolitik.  Motionärerna  framhåller att
grundprincipen för studiestödssystemet  skall  gälla
lika  för  alla  studerande,  dvs.  studiestöd skall
bestå av en lånedel och en bidragsdel.
U t s k o t t e t  anser att riksdagen  bör  avslå
motionsyrkandena.
Riksdagen   har   våren  2001,  med  anledning  av
propositionen Vuxnas  lärande  och  utvecklingen  av
vuxenutbildningen,  godkänt  vad regeringen förordat
om  en  särskild  form  av  studiemedel   för  vissa
vuxenstuderande (prop. 2000/01:72, bet. UbU15, rskr.
229).  I  rekryteringsfrämjande  syfte  skall  vissa
högre        bidragsnivåer        införas       inom
studiemedelssystemet.  Stödet  skall  främst  riktas
till studerande på grundskole- och  gymnasienivå som
är  minst  25  år  och  är  eller riskerar  att  bli
arbetslösa  eller  som  har  vissa  funktionshinder.
Stödet  skall  kunna lämnas under  högst  50  veckor
utöver den tid som  gäller  för studiemedel i övrigt
på den aktuella nivån. Avsikten  är att de särskilda
studiemedlen för vuxna skall kunna  införas  fr.o.m.
år     2003,    samtidigt    som    det    särskilda
utbildningsbidraget   för  vuxna  (ubs)  upphör  att
gälla.
I budgetpropositionen  anmäls att regeringen avser
att återkomma till riksdagen  med  preciseringen  av
det  förslag  till  nytt  studiemedel  för vuxna som
lagts fram i nämnda proposition.

I motion 2001/02:Ub349 (m) efterfrågas möjlighet för
egenföretagare       att      erhålla       särskilt
utbildningsbidrag.

U  t  s  k  o  t  t  e  t   föreslår   avslag   på
motionsyrkandet.
Då  egenföretagare  varken  är  arbetslösa   eller
arbetstagare  ingår  de  inte i målgrupperna för det
särskilda  utbildningsbidraget.  Egenföretagare  har
dock möjlighet  att  läsa  in  sin  grundskole-  och
gymnasiekompetens  med  övriga  studiestöd. Från och
med den 1 juli 2001 kan den som är  över  25  år och
studerar  på  en  komvuxutbildning,  som  inte är en
påbyggnadsutbildning,   ansöka  om  det  s.k.  högre
bidraget (82 % av studiemedlens totalbelopp).

Studiesocial utredning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   har   erfarit   att    det   inom
Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta
fram direktiv till en studiesocial utredning.
Utskottet   föreslår   därför  att  riksdagen
avslår motionsyrkanden om  tillsättande av en
sådan utredning.

Kristdemokraterna  begär i motionerna  2001/02:Ub437
och   2001/02:Ub449   yrkande   2   att   regeringen
tillsätter en studiesocial  utredning.  De menar att
ett övergripande problem med studiemedelssystemet är
att    det   är   dåligt   integrerat   med   övriga
trygghetssystem.  Det  är därför hög tid att göra en
ordentlig genomlysning av studenternas studiesociala
situation med sikte på att öka studenternas trygghet
och  rättssäkerhet.  I  motion   2001/02:A211   (kd)
yrkande  18  vill  motionärerna  ha  en  översyn  av
ensamstående  studerandes  studiesociala  situation.
Bland  annat påpekas att det måste vara möjligt  att
fullfölja   studier   i   kombination   med   aktivt
föräldraskap.

En   utredning   om   studenternas   studiesociala
situation  begärs likaså av Centerpartiet  i  motion
2001/02:Ub2  yrkande  1.  I en sådan utredning måste
även  studenterna  ges en ordentlig  representation,
framhåller  motionärerna.   Utredningen  bör  beakta
såväl studenters som forskarstuderandes  sociala och
ekonomiska   situation   i   vid   mening.  Den  bör
tillkallas snarast.
Miljöpartiet  efterfrågar  i  motion  2001/02:A392
yrkande 5 en utredning om den ekonomiska situationen
för  studenter  som  är eller skall  bli  föräldrar.
Bland annat bör man utreda  om  det kan vara möjligt
att  ta föräldraledigt från studier  med  bibehållet
studiestöd,  om  lånedelen  vid  sådan  ledighet kan
avskrivas   samt  huruvida  föräldraledighet   måste
räknas  in i de  tolv  terminer  en  studerande  får
studiestöd.
Behovet  av en översyn av stöd till studerande med
barn understryks i motion 2001/02:Ub208 (kd). Enligt
motion   2001/02:Sf278    (kd)   yrkande   3   måste
studiemedelssystemet  utformas   så   att  det  inte
missgynnar    den    som   blir   gravid   och   gör
studieuppehåll.
I motion 2001/02:Ub505  (s)  anser  motionären att
frågan  om stöd för att kunna studera och  samtidigt
ha  barn  bör   övervägas   i  den  arbetsgrupp  som
regeringen tillsatt för att se  över  vilka åtgärder
som kan vidtas för att öka födelsetalen.
Vårdbidragets påverkan på studiemedel  tas  upp  i
motion  2001/02:Ub500 (s). Enligt motionen behövs en
översyn av  hur  vårdbidrag  påverkar  studiestödet.
Motionärerna  anser  det  fel  att  föräldrar   till
funktionshindrade  barn tvingas finansiera sina egna
studier med vårdbidrag för sitt barn.
I  motion  2001/02:Ub244   (m)   påpekas  att  för
studenter gäller en särskild sjukförsäkring  som  är
kopplad  till studiemedelssystemet. Problemet är att
försäkringen   endast   omfattar   sjukskrivning  på
heltid.  Enligt motionärerna skulle många  studenter
säkerligen kunna studera på deltid, samtidigt som de
är   i   behov    av    sjukskrivning   på   deltid.
Sjukförsäkringen för studenter  borde  alltså ändras
så att deltidssjukskrivning blir möjlig.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
motionsyrkandena  med  hänvisning  till överväganden
som pågår inom Regeringskansliet.
Familjeutredningen  avlämnade  våren   2001   sitt
slutbetänkande  Ur  fattigdomsfällan  (SOU 2001:24).
Utredningen har särskilt analyserat situationen  för
studerande  med  barn. I betänkandet konstateras att
det nya studiestödssystemet, liksom det gamla, utgår
från att studiestödet  inte skall ta hänsyn till den
studerandes  försörjningsbörda.   Utredningen  delar
uppfattningen   att   det   stöd  som  behövs   till
studerande   som   har   barn  bör  ges   inom   det
familjepolitiska  stödsystemet.  Enligt  utredningen
räcker inte nuvarande  barnbidrag  och bostadsbidrag
som  komplement  till  studiemedlet  att   leva  på.
Utredningen  föreslår  därför  ett studerandetillägg
knutet   till  barnbidraget.  Ärendet   bereds   för
närvarande inom Socialdepartementet.
En särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet har
haft i uppgift  att  analysera  vilka  faktorer  som
påverkar  barnafödandet.  Arbetsgruppen  överlämnade
den 30 oktober 2001 till regeringen (Socialdep.) sin
slutrapport    Barnafödandet    i   fokus      Från
befolkningspolitik till ett barnvänligt samhälle (Ds
2001:57).  I  rapporten  konstaterar   arbetsgruppen
bl.a. att det är svårt att förena barn och  studier.
Försörjningssituationen  blir  osäker, de ekonomiska
möjligheterna att vara föräldraledig  är  små och få
studerande skaffar barn. Rapporten skall utgöra  ett
underlag för regeringens fortsatta överväganden.
Regeringen har för avsikt att inom kort besluta om
direktiv   till  en  utredning  om  skyddstider  för
sjukpenninggrundande  inkomst.  En särskild utredare
skall  göra  en analys av samt föreslå  ändringar  i
reglerna  om  skyddstider  för  sjukpenninggrundande
inkomst. Utredningen  skall även belysa studenternas
situation,   särskilt   i   fråga   om   sjuk-   och
föräldraförsäkring.
Utskottet   har  också  erfarit   att   det   inom
Regeringskansliet  pågår  ett arbete med att ta fram
direktiv till en studiesocial utredning. Anledningen
är  att  studenterna  i vissa  situationer  har  ett
utanförskap    i    förhållande     till    gällande
trygghetssystem. Därför bör studenternas  ekonomiska
och  sociala situation under den samlade studietiden
bli föremål för utredning. Syftet med analysen skall
vara att,  mot  bakgrund av de studerandes skiftande
sociala  situation,   kartlägga   samspelet   mellan
studiestödssystemet   och  andra  förmånssystem  som
bostadsbidraget,          socialförsäkringssystemet,
socialbidraget     och    arbetslöshetsförsäkringen.
Utredningen  bör  samverka  med  den  utredning  som
regeringen  avser  att   inom   kort   tillsätta  om
skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst.
Utbildningsutskottet kommer därutöver att initiera
en    översyn    av    studenthälsovården   ur   ett
studiesocialt  perspektiv.  I  denna  översyn  skall
också Högskoleverkets  översyn  avseende  högskolans
inre arbete beaktas.

Övriga frågor


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår
motionsyrkanden           om           utökad
teckenspråksutbildning  för  vissa föräldrar,
om studielitteratur till elever  med läs- och
skrivsvårigheter     i     grundskolan    och
gymnasieskolan,  om  utredning   om  Centrala
studiestödsnämndens        upplåning        i
Riksgäldskontoret,   om   bonus  vid  förtida
återbetalning av studielån,  om  rätten  till
studiestöd  för  invandrarstudenter med behov
av språkutbildning  samt  om ansvar för ökade
levnadskostnader  vid  praktik   inom   högre
utbildning.
Jämför reservationerna 1 (kd) och 8 (m, kd).

I  två  motioner,  nämligen motionerna 2001/02:Ub330
(m)  yrkande  1 och 2001/02:Ub313  (kd)  yrkande  1,
förordas  att  teckenspråksutbildningen   för  vissa
föräldrar,  TUFF,  utökas.  TUFF bör även kunna  ges
till  föräldrar med döva eller  gravt  hörselskadade
barn i  grundskolan  eller  motsvarande  skolformer.
Motionärerna  påpekar  att  barnens  språkutveckling
fortsätter under skolåren. I avvaktan  på en form av
skol-TUFF   bör   det  enligt  yrkande  2  i  motion
2001/02:Ub313 bli möjligt  att  sprida  de nuvarande
sammanlagt  240  kurstimmarna över en längre  period
och på så sätt förlägga  en  del av timmarna till de
första skolåren.

U t s k o t t e t  anser att  riksdagen  bör avslå
motionsyrkandena med hänvisning till följande.
Enligt   gällande   bestämmelser   i  förordningen
(1997:1158)         om        statsbidrag        för
teckenspråksutbildning  för  vissa  föräldrar  skall
TUFF i första hand ges innan barnet nått skolåldern.
Föräldrar till yngre barn skall prioriteras.
I budgetpropositionen redovisas att Skolverket har
i  uppdrag  att följa och utvärdera TUFF och årligen
lämna  en  redovisning.  Slutlig  redovisning  skall
lämnas den 1  oktober  2004.  Regeringen  bemöter  i
propositionen  framförda  krav  på  utökning av TUFF
från  Riksförbundet  för  döva,  hörselskadade   och
språkstörda  barn. Enligt regeringen är utbildningen
under  uppbyggnad.   Erfarenheter  av  TUFF  i  dess
slutliga  utformning  saknas,   liksom   Skolverkets
slutredovisning  av  utvärderingen  av utbildningen.
Det  finns  inte  heller  några  uppgifter   om  hur
möjligheterna   tillvaratagits   till  efterföljande
studier   inom   ramen   för  studieförbundens   och
folkhögskolornas utbildningsutbud. Regeringen finner
inte skäl att föreslå några förändringar innan dessa
underlag finns. Utskottet  gör ingen annan bedömning
än regeringen.

I motion 2001/02:Ub240 hänvisar  Centerpartiet  till
att  Talboks-  och punktskriftsbiblioteket (TPB) har
ansvar  för  produktion   av   studielitteratur  för
högskolestuderande som är dyslektiker.  Motionärerna
vill  att det skall undersökas om TPB även  bör  ges
ansvar  för att ta fram studielitteratur till elever
med läs-  och  skrivsvårigheter  i  grundskolan  och
gymnasieskolan (yrk. 8).

U   t   s  k  o  t  t  e  t   föreslår  avslag  på
motionsyrkandet.
Regeringen   har  i  augusti  2001  tillkallat  en
särskild utredare med uppgift att göra en översyn av
statens engagemang  för framställning och anpassning
av läromedel och studiematerial för barn, elever och
vuxna med funktionshinder  (dir. 2001:65). Utredaren
skall enligt direktiven pröva  hur  statens åtagande
bör  utformas  och  organiseras,  t.ex.  vad  gäller
ansvarsfördelningen     mellan    Specialpedagogiska
institutet  och  andra  berörda   myndigheter  såsom
Skolverket, Talboks- och punktskriftsbiblioteket och
Statens   institut   för  särskilt  utbildningsstöd.
Uppdraget  skall redovisas  senast  den  1  december
2002.

Kristdemokraterna   begär   i  motion  2001/02:Ub449
yrkande 9 en utredning om hur  behovet  av  Centrala
studiestödsnämndens  upplåning  i  Riksgäldskontoret
kan  minska.  Enligt  motionärerna  är  den  växande
skuldstocken en tickande bomb. De ser en försäljning
av skuldstocken som en möjlig åtgärd. Också i motion
2001/02:Ub414 (kd) yrkande 1 föreslås att regeringen
skall   låta   utreda  alternativet  att  utförsälja
studielånsstocken  på  marknaden.  En  förutsättning
skall  då  vara  att villkoren för studenterna  blir
lika fördelaktiga  som  i  dagens  situation,  eller
bättre.

U  t  s  k  o  t  t  e t  behandlade och avstyrkte
motsvarande   motionsyrkanden    i    förra    årets
budgetbetänkande    (bet.   2000/01:UbU2   s.   25).
Utskottet anser, liksom  tidigare, att motionärernas
förslag om utförsäljning är  orealistiskt. Riksdagen
bör avslå motionsyrkandena.

Enligt motion 2001/02:Ub414 (kd)  yrkande  2  skulle
det kunna vara lönsamt för staten att  ge bonus  vid
förtida återbetalning av studielån.

U  t  s  k  o  t t e t  konstaterar att regeringen
redan har möjlighet  att  besluta om bonus enligt en
bestämmelse  i  4  kap.  20 § studiestödslagen.  Där
stadgas att regeringen, i  syfte  att  stimulera  en
snabb   återbetalning   av  studielån,  får  meddela
föreskrifter om premier till  låntagare  som betalar
tillbaka    större   belopp   än   det   fastställda
årsbeloppet.   Motionsyrkandet   avstyrks   med  det
anförda.

Rätten  till  studiestöd för invandrarstudenter  med
behov   av  språkutbildning   tas   upp   i   motion
2001/02:Ub453  (s). Motionären påpekar vikten av att
studenter  med  behov   av  att  läsa  grundläggande
svenska  och/eller  engelska   inte   missgynnas   i
studiemedelssystemet.  För  en svensk studerande som
redan har en grundskoleutbildning  är  säkert regeln
om   maximalt   40  veckor  rimlig,  men  de  flesta
studerande med en  utländsk  bakgrund  måste läsa en
hel  del  svenska  på  grundläggande  nivå. Reglerna
måste  ta  hänsyn  till  de  extra timmar som  dessa
studenter behöver för språkutbildningen.

U t s k o t t e t  anser att  riksdagen  bör avslå
motionsyrkandet.
Enligt det nya studiestödssystem som infördes  den
1    juli   2001   skall   den   som   helt   saknar
grundskoleutbildning  eller  motsvarande  utbildning
kunna  få  studiemedel för studier på grundskolenivå
under högst  80  veckor  (två år). Tiden skall kunna
förlängas med högst 20 veckor (ett halvt år) för den
som   behöver  grundläggande   färdighetsträning   i
läsning,   skrivning  och  räkning.  Ett  förbättrat
studiebidrag  för  vuxnas  lärande  inom  ramen  för
studiemedelssy-stemet  kommer att införas fr.o.m. år
2003. Det förbättrade stödet  skall kunna lämnas som
studiemedel  med  100 % eller 122,5  %  bidrag  till
personer  som  är  arbetslösa,   riskerar   att  bli
arbetslösa  eller som har vissa funktionshinder  för
studier  på  grundskola  eller  gymnasieskola  under
högst 50 veckor utöver nuvarande studiestödsveckor.

I    motion    2001/02:Ub272    (s)    begärs    ett
tillkännagivande  om  att frågan om ansvar för ökade
levnadskostnader vid praktik  inom  högre utbildning
skall klarläggas. Motionären anför att i en del fall
kan studenter få praktikplatser långt ifrån bostaden
eller högskolan.

U  t  s  k  o  t  t e t  hänvisar till att  enligt
Centrala  studiestödsnämndens   föreskrifter  (CSNFS
2001:1)  kan merkostnadslån lämnas  till  studerande
vid svensk  läroanstalt för resor och logi i samband
med en obligatorisk  studie-  och  praktikresa.  Ett
villkor   är  att  läroanstalten  svarar  för  minst
hälften av  den  studerandes kostnader för resor och
för logi. Enligt Högskoleverkets  rapport Avgiftsfri
utbildning (1996:3 R) är det rimligt  att  studenten
även under studieresa eller praktik står för normala
levnadskostnader  men  kan  få bidrag för resor  och
eventuellt fördyrade levnadskostnader av högskolan.
Utskottet avstyrker motionen  med  hänvisning till
det anförda.

Reservationer


Utskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.

1. Studiestöd för elever i
gymnasieskolan, m.m. (punkterna 2,
3, 5, 8, 15 och 20)  kd


av  Yvonne  Andersson  (kd)  och Erling Wälivaara
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkterna  2,
3, 5, 8, 15 och 20 borde ha följande lydelse:

2. Studiestöd för elever i gymnasieskolan

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  1.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub449 yrkandena
4 och 5 samt avslår motion 2001/02:Ub405.

3. Studiestöd för elever i
gymnasiesärskolan

Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som  framförs  i reservation 1. Därmed
bifaller  riksdagen motion 2001/02:Ub449  yrkande
3.

5. Grunddragen i studiemedelssystemet

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  1.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub449 yrkandena
1  och  7  samt  avslår  motionerna 2001/02:Ub260
yrkande 6 och 2001/02:Ub552 yrkande 1.

8. Översyn av övre åldersgräns för
studiemedel

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad  som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen  motion  2001/02:Ub449 yrkande
10.

15. Studiestöd vid vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad  som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub449
yrkande 6 och  2001/02:Ub549  yrkandena  6  och 7
samt avslår motion 2001/02:Ub260 yrkande 5.

20. Utredning om Centrala
studiestödsnämndens upplåning i
Riksgäldskontoret

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  1.  Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub414
yrkande 1 och 2001/02:Ub449 yrkande 9.

Ställningstagande

Enligt  vår  mening bör alla ges rätt till  tre  års
studier i gymnasieskolan,  vilka  skall  kunna fritt
förläggas  inom  tidsperioden  från  16 till 25  års
ålder.  Studiestödet  för  elever  i  gymnasieskolan
skall  utgå med lika belopp för alla. Vi  anser  att
ett gymnasiestudiebidrag  på  1 050 kronor per månad
under tio månader av året skall  införas fr.o.m. den
1 juli 2003. Vad vi här har framfört  bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub449 yrkandena 4 och 5.

Vi  ställer  krav  på att elever i gymnasiesärskolan
skall ha samma förmåner  som elever i gymnasieskolan
och  liksom dessa omfattas  av  studiestödssystemet.
Gymnasiesärskolans   elever   får   i  dag  förlängt
barnbidrag  i  stället  för studiehjälp  i  form  av
studiebidrag samt i vissa  fall  extra  tillägg  och
inackorderingstillägg.   Vi   anser   att  detta  är
orättvist och utgör en diskriminering av  elever med
funktionshinder.  Konkret  kan  det innebära att  en
elev  i gymnasiesärskolan får ett  sämre  ekonomiskt
stöd   av    staten,   jämfört   med   en   elev   i
gymnasieskolan.  Detta bör riksdagen med bifall till
vårt  motionsyrkande   i   ärendet  tillkännage  för
regeringen som sin mening.

När  det  gäller grunddragen i  studiemedelssystemet
anser vi att bidragsdelen i studiemedlen skall höjas
till  36  %  av  totalbeloppet.  På  sikt  bör  dock
studiemedel utgå med hälften bidrag och hälften lån.
Som vi anför i  reservation  4 bör inkomstprövningen
vid  beviljande av studiemedel  avskaffas  utan  att
därmed   bidragsdelen  påverkas.  Ett  högre  bidrag
kombinerat   med   ett   borttaget   inkomsttak  ger
möjligheter  till studier utan höga lån  som  följd.
Dessa förändringar av studiefinansieringen vid högre
utbildning  bör  börja  gälla  fr.o.m.  höstterminen
2003.  Vad  vi   här   har  framfört  bör  riksdagen
tillkännage för regeringen  som  sin  mening. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:
Ub449 yrkandena 1 och 7.

Den  övre åldersgränsen för studiemedel  bör  enligt
vår mening  ses  över.  Vi  finner  det märkligt att
nuvarande  åldersgräns  finns  i  ett  samhälle  där
genomsnittsåldern  blir  allt  högre, pensionsåldern
har  höjts  och  där  man  ständigt  talar   om  det
livslånga  lärandet.  Vad  vi framfört om en översyn
bör  riksdagen  med  bifall till  motionsyrkandet  i
fråga tillkännage för regeringen som sin mening.

När  det  särskilda  utbildningsbidraget   avskaffas
fr.o.m.  år 2003 skall enligt riksdagens beslut  ett
nytt  studiestöd  vid  vuxenutbildning  införas.  Vi
anser att  utformningen av stödet har stora brister.
Exempelvis menar  vi  att den gräns om 50 veckor som
satts  upp  för det särskilda  studiestödet  ställer
orimliga krav på att alla skall kunna lära sig samma
saker på lika  lång  tid.  Vi  vill  i stället ha en
gemensam, garanterad bidragsnivå. Alla mellan 25 och
55   år   som  inte  har  fullständiga  betyg   från
grundskolan  och/eller gymnasieskolan skall erbjudas
ett  skattefritt  bidrag  som  motsvarar  100  %  av
totalbeloppet  i  studiemedelssystemet under den del
av året som studier  bedrivs.  Därutöver  skall  den
studerande  ges  möjlighet  att  komplettera  med en
lånedel  på  upp  till  3 000 kr per månad. Nivån på
lånet bestäms av CSN med hänsyn till den studerandes
ålder     och     återbetalningsförmåga,     utifrån
grundprincipen att  lånet  skall  återbetalas.  Vårt
förslag  till  vuxenutbildningsstöd bör införas från
den  1  juli 2003.  Vad  vi  här  har  framfört  bör
riksdagen  tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla  motionerna 2001/02:Ub449 yrkande
6 och 2001/02:Ub549 yrkandena 6 och 7.

Vi noterar att Centrala studiestödsnämndens behov av
upplåning  i Riksgäldskontoret  för  studielån  ökar
kraftigt och att ingenting tyder på att utvecklingen
går att vända  inom  överskådlig  tid.  Den  växande
skuldstocken är enligt vår mening en tickande  bomb,
och regeringen bör därför snarast utreda hur behovet
av  upplåning  kan minska. En radikal lösning skulle
vara  att  sälja  ut   den  samlade  lånestocken  på
marknaden,  under förutsättning  att  villkoren  för
studenterna blir  lika  fördelaktiga  som  i  dagens
situation,  eller  ännu  bättre. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla  motionerna   2001/02:Ub414  yrkande  1  och
2001/02:Ub449 yrkande 9.


2. Indraget studiebidrag för elever
som mobbar eller skolkar, m.m.
(punkterna 4, 5, 13 och 15)  fp


av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets  förslag under punkterna 4,
5, 13 och 15 borde ha följande lydelse:

4. Indraget studiebidrag för elever som
mobbar eller skolkar

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  2.  Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub225 yrkande
3.

5. Grunddragen i studiemedelssystemet

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  2.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub260 yrkande 6
samt avslår motionerna 2001/02:Ub449 yrkandena  1
och 7 och 2001/02:Ub552 yrkande 1.

13. Införande av ett treterminerssystem med
studiemedel

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  2.  Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub260 yrkande
7.

15. Studiestöd vid vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  2.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub260 yrkande 5
samt  avslår  motionerna 2001/02:Ub449 yrkande  6
och 2001/02:
Ub549 yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

Enligt min mening  borde det vara möjligt att dra in
studiebidragen  för  elever   i  gymnasieskolan  som
mobbar, i likhet med vad som gäller i de fall elever
skolkar.  Nya  sanktionsformer behövs  som  gör  det
kännbart för en  elev att mobba. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub225 yrkande 3.

Jag  anser att studiemedelssystemet  måste  bli  mer
flexibelt   och  följsamt  i  förhållande  till  den
enskilde studenten.  Studiemedel skall utbetalas med
utgångspunkt  i  hur  många   högskolepoäng  som  en
studerande tar under en termin,  men  systemet skall
vara mycket mer differentierat jämfört  med  hur det
fungerar  enligt dagens regler. Principen peng  för
poäng bör  etableras. Fler avklarade poäng bör leda
till en successiv  upptrappning  av studiestödet. En
sådan  modell  uppmuntrar flit, men  gör  det  också
möjligt för studenter  att fortsätta utbildningen på
lägre fart utan att bli helt utan ekonomiskt stöd. I
sammanhanget vill jag påminna  om  att Folkpartiet i
sitt budgetalternativ kalkylerat med  en  höjning av
fribeloppet vid inkomstprövningen från nuvarande 250
%  till  300  %  av  basbeloppet.  Vad  jag  här har
framfört   om   studiemedelssystemet  bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub260 yrkande 6.

Det bör vara möjligt  för  studenter att ägna sig åt
seriösa heltidsstudier med stöd  av studiemedel även
under sommaren. Ett treterminerssystem  bör införas.
För  åtskilliga  studenter  skulle  en sådan  reform
innebära   ökad   ekonomisk   trygghet   genom   att
studiemedel  kan  utgå  under större delen av  året.
Riksdagen  bör  med  bifall   till   motionsyrkandet
tillkännage för regeringen som sin mening vad jag nu
har framfört.

Beslutet  att införa en särskild form av  studiestöd
vid vuxenutbildning  innebär  enligt  min  mening en
orättvisa  gentemot dem som väljer att studera  före
25  års  ålder.   Det   utgör   också   en  olycklig
sammanblandning     av     utbildningspolitik    och
arbetsmarknadspolitik. Enligt  det  nya stödet skall
vissa personer över 25 år kunna få hela studiestödet
som bidrag. Jag anser att personer över  25  år  som
studerar  på  grundskolenivå skall kunna erbjudas en
bidragsdel  som  motsvarar  80  %  av  studiemedlens
totalbelopp.  Bidragsandelen  för vuxenstuderande på
gymnasienivå skall ligga på 60  %  av totalbeloppet.
Dessutom  bör  ett  års  studier  för  något   äldre
studerande kunna finansieras med lån av det allmänna
pensionssystemet.         Grundprincipen         för
studiestödssystemet   skall   gälla  lika  för  alla
studerande,  dvs.  studiestöd  skall   bestå  av  en
lånedel och en bidragsdel. Jag vill hänvisa till att
jag    även    lagt    förslag    om    individuella
kompetenskonton    för    ett   livslångt   lärande.
Motionsyrkandet     om     detta    behandlas     av
skatteutskottet.

Vad jag här har framfört bör riksdagen tillkännage
för  regeringen som sin mening  och  därmed  bifalla
motion 2001/02:Ub260 yrkande 5.

3. Grunddragen i
studiemedelssystemet (punkt 5)  c


av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5. Grunddragen i studiemedelssystemet

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  3.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub552 yrkande 1
samt  avslår  motionerna 2001/02:Ub260 yrkande  6
och 2001/02:
Ub449 yrkandena 1 och 7.

Ställningstagande

Centerpartiet vill  se  ett  studiemedelssystem  som
bygger  på  fyra  grundläggande principer. Det skall
vara lika för alla.  Det  skall vara enklare och mer
lättöverskådligt än i dag.  Det skall konstrueras så
att   subventionerna   i  systemet   blir   tydliga.
Skuldbördan efter studietiden  skall lättas. Utifrån
dessa   principiella  grunder  bör  ett   nytt   och
förbättrat  studiefinansieringssystem  innefatta att
bidrag  och  lån  skall  utgöra  50  %  vartdera  av
totalbeloppet   för  studiemedel,  fribeloppet   vid
inkomstprövningen   motsvara   två   basbelopp   och
återbetalningen    utformas   som   ett   modifierat
annuitetslån på 2025 år. Jag vill framhålla att ett
studiefinansieringssystem  måste  vara  hållbart och
förutsägbart  över  tiden.  Med  ett  nytt system  i
enlighet  med  denna  modell  kan också den  sociala
snedrekryteringen minskas. Vad  jag  här  har anfört
bör  riksdagen  tillkännage  för regeringen som  sin
mening  och  därmed  bifalla  motion   2001/02:Ub552
yrkande 1.


4. Avskaffande av inkomstprövningen
vid beviljande av studiemedel (punkt
6)  m, kd, fp


av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson  (kd),  Per
Bill   (m),   Erling  Wälivaara  (kd),  Catharina
Elmsäter-Svärd  (m),  Ulf  Nilsson (fp) och Anita
Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

6. Avskaffande av inkomstprövningen vid
beviljande av studiemedel

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub260
yrkande 8, 2001/02:Ub383 yrkande 1, 2001/02:Ub430
yrkande 5, 2001/02:Ub434 yrkande 2, 2001/02:Ub449
yrkande 8 och 2001/02:
Ub485.

Ställningstagande

Enligt   vår  mening   bör   inkomstprövningen   vid
beviljande   av   studiemedel  avskaffas  helt.  Den
nuvarande fribeloppsgränsen  i  studiemedelssystemet
hindrar    studenterna    från   att   genom    egna
ansträngningar förbättra sin  ekonomiska  situation.
Bland annat måste studenten kunna minska lånedelen i
studiemedlen   genom   att   skaffa   sidoinkomster.
Regeringen  bör  återkomma  till  riksdagen  med  en
strategi för hur fribeloppsgränsen  kan  slopas. Vad
vi  här  har framfört bör riksdagen tillkännage  för
regeringen   som   sin  mening  och  därmed  bifalla
samtliga motionsyrkanden i ärendet.


5. Dispens från tolvterminersregeln
vid beviljande av studiemedel (punkt
7)  m, kd, c, fp


av Beatrice Ask (m),  Yvonne  Andersson (kd), Per
Bill   (m),  Erling  Wälivaara  (kd),   Catharina
Elmsäter-Svärd   (m),   Sofia  Jonsson  (c),  Ulf
Nilsson (fp) och Anita Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

7. Dispens från tolvterminersregeln vid
beviljande av studiemedel

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller  riksdagen   motionerna   2001/02:Ub204,
2001/02:Ub260   yrkande  10,  2001/02:Ub280   och
2001/02:Ub449  yrkande   11  samt  avslår  motion
2001/02:Ub301.

Ställningstagande

Vi vill att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag om att ökade möjligheter  till  dispens från
tolvterminersregeln  vid  beviljande  av studiemedel
skall  återinföras  i  studiestödssystemet.   I  ett
kunskapssamhälle där det livslånga lärandet är målet
är  detta  nödvändigt.  Inte  minst för studenter på
långa högskoleutbildningar och för forskarstuderande
är  det viktigt att generösare bestämmelser  införs.
En utvidgad  dispensmöjlighet  skall  kombineras med
krav   på  ökade  återbetalningsbelopp.  Detta   bör
riksdagen  tillkännage för regeringen som sin mening
och   därmed   bifalla   motionerna   2001/02:Ub204,
2001/02:Ub260   yrkande    10,   2001/02:Ub280   och
2001/02:Ub449 yrkande 11.


6. Avskrivning av studielån som
regionalpolitiskt medel (punkt 9) 
kd, mp


av Yvonne Andersson (kd),  Erling  Wälivaara (kd)
och Matz Hammarström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  9 borde
ha följande lydelse:

9. Avskrivning av studielån som
regionalpolitiskt medel

Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som  framförs  i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motionerna  2001/02:Ub268  och
2001/02:N364 yrkande 2.

Ställningstagande

Ett  system  med  avskrivning  av  studielån  kan ge
incitament  för  färdigutbildade  unga människor att
stanna  kvar  i  eller flytta till avfolkningshotade
glesbygdskommuner.  Vi  vill  att  ett sådant system
prövas  inom  ramen för studiefinansieringen.  Detta
bör riksdagen tillkännage  för  regeringen  som  sin
mening  och  därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub268
och 2001/02:N364 yrkande 2.


7. Studiemedel vid utlandsförlagd
svensk högskoleutbildning, m.m.
(punkterna 11 och 12)  m


av Beatrice  Ask  (m),  Per  Bill  (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anita Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkterna  11
och 12 borde ha följande lydelse:

11. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk
högskoleutbildning

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation  7.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub206.

12. Studiemedel vid studier utomlands

Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som  framförs  i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub242 yrkande 1
och avslår motion 2001/02:Ub242 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi  anser det märkligt att studenter  som  deltar  i
svensk  högskoleutbildning  förlagd  till  utländskt
universitet  får  lägre  belopp i studiemedel än  de
skulle   ha   fått   om   de  blivit   antagna   som
utbytesstudenter  vid samma  utländska  universitet.
Enligt vår mening bör  studiemedelssystemet  i detta
avseende   snarast  ändras  så  att  studenter  inte
missgynnas på  grund  av  ologiska  regler.  Det  är
viktigt att fler svenska studenter får möjlighet att
studera  i  andra  länder  inom  ramen för en svensk
högskoleutbildning.  Vad  vi  här har  framfört  bör
riksdagen tillkännage för regeringen  som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub206.

Reglerna för studiemedel vid studier utomlands måste
göras  tydliga.  Som exempel kan anges att  svenskar
som söker studiestöd  måste  ha varit folkbokförda i
Sverige   de  två  senaste  åren.  Samtidigt   måste
svenskar som  arbetar  längre  än ett år i något EU-
land vara folkbokförda i landet  i  fråga. Summan av
de  båda motstridiga reglerna kan bli  att  den  som
arbetat   utomlands  inte  kan  få  studiemedel  för
fortsatt  utbildning   i   utlandet.   Så  otydliga,
felaktiga  och  motstridiga  regler  får enligt  vår
mening  inte  styra  svenska  studenters utbildning.
Detta bör riksdagen tillkännage  för  regeringen som
sin  mening  och därmed bifalla motion 2001/02:Ub242
yrkande 1.


8. Utökad teckenspråksutbildning för
vissa föräldrar, s.k. TUFF (punkt
18)  m, kd


av Beatrice  Ask  (m), Yvonne Andersson (kd), Per
Bill  (m),  Erling  Wälivaara   (kd),   Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anita Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:

18. Utökad teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar, s.k. TUFF

Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som  framförs  i reservation 8. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub313
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ub330 yrkande 1.

Ställningstagande

Den  nuvarande  teckenspråksutbildningen  för  vissa
föräldrar, TUFF,  skall enligt gällande bestämmelser
i  första  hand ges innan  barnet  nått  skolåldern.
Föräldrar till  yngre barn skall prioriteras. Enligt
vår mening bör TUFF  utökas  och även kunna ges till
föräldrar med döva eller gravt  hörselskadade barn i
grundskolan  eller motsvarande skolformer.  Vi  vill
påpeka att barnens  språkutveckling fortsätter under
hela skoltiden. I avvaktan  på  en form av skol-TUFF
bör det bli möjligt att sprida nuvarande  sammanlagt
240 kurstimmar över en längre period och på  så sätt
förlägga en del av timmarna till de första skolåren.
Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage  för
regeringen   som   sin  mening  och  därmed  bifalla
motionsyrkandena.

Särskilda yttranden



Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Anslag inom utgiftsområde 15
Studiestöd för budgetåret 2002, m.m.
(punkt 1)  m


av  Beatrice  Ask (m), Per  Bill  (m),  Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anita Sidén (m).

Moderata  samlingspartiet   har   i   sina  motioner
föreslagit en annan inriktning av statens budget och
andra utgiftsramar än dem som riksdagen  nyligen har
fastställt.  Vårt  alternativ framgår av reservation
12 i finansutskottets  betänkande  2001/02:FiU1. För
utgiftsområde 15 innebär det en ram som är drygt 621
miljoner kronor lägre än den som nu  har fastställts
(rskr.  34). Eftersom vi ser vårt budgetförslag  som
en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till
förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde
15.

Vårt förslag  till anslagsbelopp framgår av bilaga
2 till detta betänkande.  Den förändring vi föreslår
av beloppet på anslaget till  vuxenstudiestöd  är en
följd  av  att  vi under utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning  med vårt budgetalternativ
påbörjar  utfasningen  av det  s.k.  Kunskapslyftet.
Inom det anslagsbelopp vi  föreslår  ryms  medel för
dem  som  har påbörjat studier i Kunskapslyftet  att
fullfölja dessa.  Anslaget  25:7  Bidrag  till vissa
organisationer    m.m.    reduceras,   eftersom   vi
ifrågasätter de korttidsutbildningar  det handlar om
samt  att  fackliga  organisationer  skall   hantera
bidragen.

2. Anslag inom utgiftsområde 15
Studiestöd för budgetåret 2002, m.m.
(punkt 1)  kd


av  Yvonne  Andersson  (kd)  och Erling Wälivaara
(kd).

Kristdemokraterna har i sina motioner  föreslagit en
annan   inriktning   av  statens  budget  och  andra
utgiftsramar  än  dem  som   riksdagen  nyligen  har
fastställt. Vårt alternativ framgår  av  reservation
13  i finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1.  För
utgiftsområde 15 innebär det en ram som är drygt 315
miljoner  kronor lägre än den som nu har fastställts
(rskr. 34).  Eftersom  vi ser vårt budgetförslag som
en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till
förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde
15.

Våra förslag till anslagsbelopp  framgår av bilaga
2  till  detta  betänkande.  Eftersom vi  anser  att
utbyggnaden  av högskolan skall  ske  i  långsammare
takt än regeringen planerar, minskar belastningen på
studiemedelsanslaget  i  motsvarande mån. Enligt vår
mening  skall  korttidsstudiestödet   inte  fördelas
genom  Sisus,  LO och TCO. Därför tar vi  bort  hela
anslaget 25:7 Bidrag  till vissa organisationer m.m.
I stället anslår vi medel  för  fortsatt  stöd  till
studier   av   mindre   omfattning   och  stöd  till
studerande    vid   särvux   under   anslaget   till
vuxenstudiestöd.   Dessa  korttidsstudiestöd  skall,
liksom     tidigare,    hanteras     av     Centrala
studiestödsnämnden.  Samtidigt reducerar vi anslaget
till    vuxenstudiestöd    vad     avser    särskilt
vuxenstudiestöd för specialpedagogutbildning.

3. Anslag inom utgiftsområde 15
Studiestöd för budgetåret 2002, m.m.
(punkt 1)  c


av Sofia Jonsson (c).

Centerpartiet  har  i  sina  motioner föreslagit  en
annan  inriktning  av  statens  budget   och   andra
utgiftsramar   än  dem  som  riksdagen  nyligen  har
fastställt. Vårt  alternativ  framgår av reservation
14 i finansutskottets betänkande  2001/02:FiU1.  För
utgiftsområde  15  innebär  det en ram som är knappt
1,4  miljarder  kronor  lägre  än  den  som  nu  har
fastställts  (rskr.  34).  Eftersom   vi   ser  vårt
budgetförslag  som  en  helhet, väljer jag att  inte
reservera mig här till förmån  för  våra förslag när
det gäller utgiftsområde 15.

Våra förslag till anslagsbelopp framgår  av bilaga
2  till  detta  betänkande. Vi vill införa ett  nytt
studiemedelssystem,  där  principen bör vara hälften
bidrag och hälften lån. Det  belopp  vi  föreslår på
anslaget  25:2 Studiemedel m.m. ger utrymme  för  en
sådan  reform.   Vi   vill  också  flytta  över  2,4
miljarder kronor från detta  utgiftsområde (anslaget
25:4  Vuxenstudiestöd  m.m.) till  utgiftsområde  13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

4. Anslag inom utgiftsområde 15
Studiestöd för budgetåret 2002, m.m.
(punkt 1)  fp


av Ulf Nilsson (fp).

Folkpartiet har i sina motioner  föreslagit en annan
inriktning av statens budget och andra  utgiftsramar
än  dem  som riksdagen nyligen har fastställt.  Vårt
alternativ    framgår    av    reservation    15   i
finansutskottets betänkande 2001/02:
FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en ram som är
knappt 1,9 miljarder kronor lägre än den som nu  har
fastställts   (rskr.   34).  Eftersom  vi  ser  vårt
budgetförslag som en helhet,  väljer  jag  att  inte
reservera  mig  här till förmån för våra förslag när
det gäller utgiftsområde 15.

Våra förslag till  anslagsbelopp framgår av bilaga
2  till detta betänkande.  Vi  vill  minska  antalet
platser  i  Kunskapslyftet och ta bort det särskilda
vuxenstudiestödet  NT-svux.  Därför  föreslår  vi en
minskning av anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m.  och
en  ökning  av  anslaget  25:2 Studiemedel m.m. Inom
ramen för det högre anslagsbeloppet till studiemedel
ligger en höjning av studiemedlens  totalbelopp  och
en  höjning av fribeloppet vid inkomstprövningen. Vi
vill  också  minska  anslaget 25:7 Bidrag till vissa
organisationer m.m.
Folkpartiets totala  besparing inom utgiftsområdet
motiveras     med     att     de    vuxenstuderandes
studiestödsvillkor bör anpassas  till  de  villkor i
fråga   om   studiemedel   som   gäller  för  övriga
studerande.

5. Studiesocial utredning (punkt 17)
 m, kd, c, fp


av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson  (kd),  Per
Bill   (m),   Erling  Wälivaara  (kd),  Catharina
Elmsäter-Svärd   (m),   Sofia  Jonsson  (c),  Ulf
Nilsson (fp) och Anita Sidén (m).

Det     är    glädjande    att    konstatera     att
Socialdemokraterna  äntligen accepterat våra förslag
om  nödvändigheten  av   en  studiesocial  utredning
utifrån   ett  helhetsperspektiv   på   studenternas
situation. Vi ser fram emot att ta del av direktiven
som nu skall utarbetas.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2001/02:1
Budgetpropositionen för 2002, utgiftsområde 15
Studiestöd, föreslagit

1. att riksdagen  godkänner  att  under 2002 lån tas
upp  i  Riksgäldskontoret för det samlade  behovet
för studielån  om  112  900  000  000  kr (avsnitt
3.1.3),

2.  att  riksdagen  bemyndigar regeringen att  under
2002,  i  fråga om ramanslaget  25:6  Bidrag  till
vissa studiesociala  ändamål,  beställa produktion
av studielitteratur som inklusive  tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst  4  000 000 kr
efter 2002 (avsnitt 3.1.6),

3.   att   riksdagen  för  budgetåret  2002  anvisar
anslagen under  utgiftsområde 15 Studiestöd enligt
uppställningen i bilaga 2 till detta betänkande.

Motioner


Motion med anledning av proposition 2001/02:15
Den öppna högskolan

2001/02:Ub2 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

1.  Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter  en
utredning om studenternas studiesociala situation.


Motioner från allmänna motionstiden


2001/02:Ub204  av  Cecilia Magnusson och Anita Sidén
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  ändrade studiestödsregler
för studenter med längre utbildningar.

2001/02:Ub206 av Anita Sidén och Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om ändrade  studiestödsregler
för vissa studenter vid utlandsförlagd utbildning.

2001/02:Ub208 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  i  motionen anförs om behovet av en översyn
av stöd till studerande med barn.

2001/02:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som i motionen anförs om att indraget
studiebidrag skall vara en möjlig åtgärd att vidta
mot elever som  kränker  andra  eller  har ogiltig
frånvaro.

2001/02:Ub238 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs  om  att  studiemedel  för
utbildning  till  teckenspråkstolk  vid folkhögskola
bör utgå från 18 års ålder.

2001/02:Ub240 av Agne Hansson m.fl. (c):

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om en undersökning om
utökat      ansvar      för      Talboks-      och
punktskriftsbiblioteket   att   ta  fram  material
riktat till elever med läs- och skrivsvårigheter i
grund- och gymnasieskola.

2001/02:Ub242 av Berit Adolfsson och Anita Sidén
(m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  förtydliga
CSN:s regler för studier utomlands.

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att  harmonisera
reglerna  för  studier  utomlands  med övriga  EU-
länders regler.

2001/02:Ub244 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i   motionen   anförs   om   möjlighet   till
deltidssjukskrivning för studenter.

2001/02:Ub260 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en höjning av
totalbeloppet med 200 kr per månad.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om studiemedel till
vuxenstuderande.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  etablerandet av
principen peng per poäng.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om införandet av ett
treterminerssystem.

8.  Riksdagen begär att regeringen  återkommer  till
riksdagen     med     en    strategi    för    hur
fribeloppsgränsen skall avskaffas.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en höjning av
fribeloppsgränsen   från   250  till  300   %   av
basbeloppet.

10. Riksdagen begär att regeringen  återkommer  till
riksdagen med förslag om generösare dispensregler.

2001/02:Ub268 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  försöksverksamhet  med
avskrivning  av  statliga studielån för ungdomar som
väljer att bo och  arbeta i glesbygden och att detta
finansieras          inom         ramen          för
studiefinansieringssystemet.

2001/02:Ub272 av Sinikka Bohlin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om  ett  klarläggande  av
ansvarsfrågan vad gäller ökade  levnadskostnader vid
praktik vid högre utbildning.

2001/02:Ub280 av Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att reglerna för finansiering av längre utbildningar
justeras   för   att  förhindra  studieavbrott   och
ekonomisk-sociala problem.

2001/02:Ub301 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind
(kd):

Riksdagen beslutar  att  uttag  av  studiebidrag och
studielån     separeras     från    varandra    inom
studiemedelssystemet och att  elev har rätt till sex
år av vardera.

2001/02:Ub313 av tredje vice talman Rose-Marie
Frebran (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  en  systematisk
fortsättningsutbildning  för  föräldrar till  döva
barn, en s.k. skol-TUFF.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet  av att
kunna   senarelägga   och/eller   utsträcka  TUFF-
utbildningen.

2001/02:Ub330 av Cristina Husmark Pehrsson och Anna
Åkerhielm (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om vikten av utökad
TUFF-utbildning.

2001/02:Ub349 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  vad  gäller  studier   för
egenföretagare/delägare  på  samma  villkor  som för
arbetstagare.

2001/02:Ub383 av Kent Olsson och Christel Anderberg
(m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en  reformering av
studiestödssystemet.

2001/02:Ub405 av Carina Ohlsson och Carina Adolfsson
Elgestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   en   översyn   av
studiebidragssystemet för ungdomar.

2001/02:Ub411 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag
som  innebär  att  studiemedelsutbetalningarna  från
Centrala studiestödsnämnden  (CSN) utfaller med lika
stort  belopp för varje månad studiemedel  utbetalas
till den enskilda studeranden.

2001/02:Ub414 av Tuve Skånberg och Per Landgren
(kd):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  utreda
alternativet  att  utförsälja studielånsstocken på
marknaden.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att mot en bonus
ge möjlighet för  dem  som  önskar  att  i  förtid
återbetala sina studieskulder.

2001/02:Ub421 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs  om  att  studiemedel  för
utbildning  till  teckenspråkstolk  vid folkhögskola
skall utgå från 18 års ålder.

2001/02:Ub430 av Désirée Pethrus Engström m.fl.
(kd):

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av
fribeloppet i studiestödssystemet.

2001/02:Ub434 av Lars Lindblad (m):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om borttagande av
fribeloppsgränsen.

2001/02:Ub437 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

Riksdagen   begär  att  regeringen   tillsätter   en
studiesocial utredning.

2001/02:Ub449 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  ett  nytt
heltäckande studiestödssystem.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om en studiesocial
utredning.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att elever i
gymnasiesärskolan       bör       omfattas      av
studiemedelssystemet.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om rätten att bedriva
gymnasiestudier inom åldersperioden 1625 år.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  ett  nytt
gymnasiestudiebidrag  på  1 050 kr per månad under
10 månader per år.

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  ett  nytt
vuxenutbildningsstöd  för  studerande  som  saknar
betyg från grund- eller gymnasieskola eller båda.

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i   motionen   anförs   om   höjd
studiebidragsdel     för     universitets-     och
högskolestudier.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av
inkomsttaket     utan     att    bidragsdelen    i
studiebidraget påverkas.

9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att utreda hur
behovet  av  CSN:s upplåning  hos  riksgälden  kan
minska.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av  den
bortre åldersgränsen för studiemedel.

11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om att återinföra de
tidigare    reglerna   för   dispens   om    extra
studiemedel.

12. Riksdagen anvisar  för  budgetåret 2002 anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar
i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.

2001/02:Ub453 av Nalin Pekgul (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att studenter med
behov  av att läsa grundläggande  svenska  och/eller
engelska inte missgynnas i studiemedelssystemet.

2001/02:Ub485 av Anders Sjölund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen    anförs    om    slopande    av
fribeloppsgränsen i studiestödssystemet.

2001/02:Ub500 av Lars U Granberg och Kristina
Zakrisson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om vårdbidragets påverkan på
studiemedel.

2001/02:Ub505 av Margareta Sandgren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen   anförs  om  förbättrat  stöd  för
barnfamiljer.

2001/02:Ub518 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om  att  studiemedel  för
utbildning  till teckenspråkstolk  vid  folkhögskola
skall utgå från 18 års ålder.

2001/02:Ub534 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under
utgiftsområde  15  Studiestöd  med  de  ändringar  i
förhållande  till regeringens förslag som framgår av
i motionen redovisad uppställning.

2001/02:Ub540 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström
(fp):

1. Riksdagen anvisar  för  budgetåret  2002 anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar
i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.

2001/02:Ub541 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde  15  anslag
25:4 Vuxenstudiestöd m.m. 2 767 244 000 kr.

2. Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde 15 anslag
25:7 Bidrag till vissa organisationer  m.m. 30 241
000 kr.

2001/02:Ub549 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad i motionen anförs  om  studiestöd  för
vuxenutbildningen.

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffande av 50-
veckorsgränsen för studiestöd.

2001/02:Ub552 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  ett   nytt
studiemedelssystem.

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen anvisar  för  budgetåret 2002 anslagen
under    utgiftsområde    15    Studiestöd     och
utgiftsområde        16       Utbildning       och
universitetsforskning    med    de   ändringar   i
förhållande till regeringens förslag  som  framgår
av i motionen redovisad uppställning (delvis).

2001/02:Sf278 av Tuve Skånberg (kd):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  utforma
studiemedelssystemet  så  att  det inte missgynnar
den som blir gravid.

2001/02:So619 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av
dövtolkar.

2001/02:N364 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  utreda
effekterna av en avskrivning av studielånen för de
nyutexaminerade   akademiker   som   flyttar  till
avfolkningshotade kommuner.

2001/02:A211 av Maria Larsson m.fl. (kd):

18. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av
ensamstående studerandes studiesociala  situation,
i enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:A392 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om  en utredning om den
ekonomiska situationen för studenter  som  är  eller
skall bli föräldrar.

BILAGA 2
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2002
inom utgiftsområde
15 Studiestöd
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Företrädarna för (m),  (kd),  (c)  och  (fp)  har  avstått  från  att
delta i beslutet om anslag (se
särskilda yttranden 1-4).