Utbildningsutskottets betänkande
2001/02:UBU2
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag till
anslag m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd för
budgetåret 2002. I samband därmed behandlas ett
sextiotal motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på
samtliga punkter och avstyrker samtliga
motionsyrkanden.
Det nya studiemedelssystemet som infördes den 1
juli 2001 får fullt genomslag fr.o.m. år 2002,
vilket medför att anslagsbehovet ökar med ca 2,6
miljarder kronor. Drygt 1 miljard kronor förs över
från anslaget till vuxenstudiestöd med anledning av
att de särskilda vuxenstudiestöden svux och svuxa
successivt avvecklas från den 1 juli 2001.
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet redovisar i särskilda
yttranden sina budgetalternativ för utgiftsområdet.
Alla fyra partierna beräknar studiestödsanslagen med
utgångspunkt i sina förslag under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning (bet.
2001/02:UbU1). Moderaterna vill dra ned på antalet
platser i Kunskapslyftet och minskar därför anslaget
till vuxenstudiestöd. De reducerar även anslaget för
bidrag vid korttidsstudier, som fördelas av de
fackliga organisationerna. Kristdemokraterna anser
att korttidsstudiestödet inte skall fördelas av LO,
TCO och Sisus (Statens institut för särskilt
utbildningsstöd). De minskar anslaget till
studiemedel, eftersom de vill ha en långsammare
utbyggnad av högskolan än regeringen planerat för.
Centerpartiet beräknar medel för att studiemedlen
fr.o.m. hösten 2002 skall bestå av hälften bidrag
och hälften lån. Centern vill flytta över 2,4
miljarder kronor för vuxenstudiestöd till
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Folkpartiet vill
höja studiemedlen och fribeloppet vid
inkomstprövningen av studiemedel och minska
vuxenstudiestödet.
Reservationer finns från Moderaterna,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet i
olika frågor som rör studiefinansiering.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd
för budgetåret 2002, m.m.
Riksdagen
a) godkänner att under 2002 lån tas upp i
Riksgäldskontoret för det samlade behovet för
studielån om 112 900 000 000 kr (avsnitt 3.1.3);
därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
utgiftsområde 15 punkt 1,
b) bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga
om ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål, beställa produktion av
studielitteratur som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 4 000 000 kr
efter 2002 (avsnitt 3.1.6); därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 15
punkt 2,
c) anvisar anslagen inom utgiftsområde 15
Studiestöd för budgetåret 2002 enligt
uppställningen i bilaga 2 till detta betänkande.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
utgiftsområde 15 punkt 3 samt avslår motionerna
2001/02:Ub260 yrkandena 4 och 9, 2001/02:Ub449
yrkande 12, 2001/02:Ub534, 2001/02:Ub540 yrkande
1, 2001/02:Ub541 yrkandena 1 och 2 och
2001/02:Fi294 yrkande 17 i denna del.
2. Studiestöd för elever i gymnasieskolan
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub405 och
2001/02:Ub449 yrkandena 4 och 5.
Reservation 1 (kd) delvis
3. Studiestöd för elever i
gymnasiesärskolan
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub449 yrkande
3.
Reservation 1 (kd) delvis
4. Indraget studiebidrag för elever som
mobbar eller skolkar
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub225 yrkande
3.
Reservation 2 (fp) delvis
5. Grunddragen i studiemedelssystemet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub260
yrkande 6, 2001/02:Ub449 yrkandena 1 och 7 samt
2001/02:Ub552 yrkande 1.
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 3 (c)
Reservation 2 (fp) delvis
6. Avskaffande av inkomstprövningen vid
beviljande av studiemedel
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub260
yrkande 8, 2001/02:Ub383 yrkande 1, 2001/02:Ub430
yrkande 5, 2001/02:Ub434 yrkande 2, 2001/02:Ub449
yrkande 8 och 2001/02:Ub485.
Reservation 4 (m, kd, fp)
7. Dispens från tolvterminersregeln vid
beviljande av studiemedel
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub204,
2001/02:Ub260 yrkande 10, 2001/02:Ub280,
2001/02:Ub301 och 2001/02:Ub449 yrkande 11.
Reservation 5 (m, kd, c, fp)
8. Översyn av övre åldersgräns för
studiemedel
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub449 yrkande
10.
Reservation 1 (kd) delvis
9. Avskrivning av studielån som
regionalpolitiskt medel
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub268 och
2001/02:N364 yrkande 2.
Reservation 6 (kd, mp)
10. Studiemedel för utbildning till
teckenspråkstolk vid folkhögskola
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub238,
2001/02:Ub421, 2001/02:
Ub518 och 2001/02:So619 yrkande 3.
11. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk
högskoleutbildning
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub206.
Reservation 7 (m) delvis
12. Studiemedel vid studier utomlands
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub242 yrkandena
1 och 2.
Reservation 7 (m) delvis
13. Införande av ett treterminerssystem med
studiemedel
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub260 yrkande
7.
Reservation 2 (fp) delvis
14. Utbetalningar av studiemedel med lika
stora månadsbelopp
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub411.
15. Studiestöd vid vuxenutbildning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub260
yrkande 5, 2001/02:Ub449 yrkande 6 och
2001/02:Ub549 yrkandena 6 och 7.
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 2 (fp) delvis
16. Särskilt utbildningsbidrag för
egenföretagare
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub349.
17. Studiesocial utredning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub2 yrkande
1, 2001/02:Ub208, 2001/02:Ub244, 2001/02:Ub437,
2001/02:Ub449 yrkande 2, 2001/02:
Ub500, 2001/02:Ub505, 2001/02:Sf278 yrkande 3,
2001/02:A211 yrkande 18 och 2001/02:A392 yrkande
5.
18. Utökad teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar, s.k. TUFF
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub313
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ub330 yrkande 1.
Reservation 8 (m, kd)
19. Studielitteratur till elever med läs-
och skrivsvårigheter i grundskolan och
gymnasieskolan
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub240 yrkande
8.
20. Utredning om Centrala
studiestödsnämndens upplåning i
Riksgäldskontoret
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub414
yrkande 1 och 2001/02:
Ub449 yrkande 9.
Reservation 1 (kd) delvis
21. Bonus vid förtida återbetalning av
studielån
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub414 yrkande
2.
22. Rätten till studiestöd för
invandrarstudenter med behov av
språkutbildning
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub453.
23. Ansvar för ökade levnadskostnader vid
praktik inom högre utbildning
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub272.
Stockholm den 27 november 2001
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m)*, Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd)*,
Majléne Westerlund Panke (s), Per Bill (m)*, Torgny
Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Erling Wälivaara
(kd)*, Catharina Elmsäter-Svärd (m)*, Sofia Jonsson
(c)*, Ulf Nilsson (fp)*, Agneta Lundberg (s), Kalle
Larsson (v), Anita Sidén (m)* och Matz Hammarström
(mp).
* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt 1.
2001/02
UbU2
Utskottets överväganden
Inledning
Riksdagen har den 21 november 2001 fastställt
utgiftsramen för utgiftsområde 15 Studiestöd
budgetåret 2002 (prop. 2001/02:1 Förslag till
statsbudget, finansplan m.m., bet. FiU1, rskr. 34).
Ramen omfattar 22 567 335 000 kr.
Efter förslag i propositionen Ett reformerat
studiestödssystem beslutade riksdagen hösten 1999 om
ett nytt, samordnat studiestödssystem (prop.
1999/2000:10, bet. UbU7, rskr. 96). I en ny
studiestödslag (1999:1395), som trädde i kraft den 1
juli 2001, har de tidigare studiestödsformerna
studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux) och
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)
ersatts av ett samlat studiestöd, benämnt
studiemedel. Studiehjälpen för gymnasiala studier
har inte berörts av reformen.
Stödformerna korttidsstudiestöd, internatbidrag
och timersättning regleras inte i den nya
studiestödslagen. Med anledning av propositionen
Bidrag vid korttidsstudier och vissa andra
studiestödsfrågor beslutade riksdagen våren 2001 om
en ny ordning som från den 1 juli 2001 gäller för
bidrag till studerande vid korttidsstudier (prop.
2000/01:107, bet. UbU18, rskr. 228). Statens
institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus),
Landsorganisationen i Sverige (LO) och
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har
övertagit hanteringen av stöd vid korttidsstudier
från Centrala studiestödsnämnden.
I det följande ger utskottet till att börja med ett
referat av regeringens resultatredovisning för
utgiftsområde 15. Därefter vidtar utskottets
behandling av regeringens förslag till anslag inom
utgiftsområdet samt motionsyrkanden med förslag till
ändringar i anslagsbelopp och anslagsvillkor. Sist
tar utskottet upp motionsyrkanden med förslag till
förändringar av gällande studiestödssystem.
Resultat
Resultatinformation rörande studiestödet lämnas i
budgetpropositionens avsnitt om utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning (s. 125 f.).
Regeringen anger att målsättningen med det nya
studiestödssystemet är att detta skall vara
långsiktigt hållbart. Samtidigt är det angeläget att
studiestödet kan följa utvecklingen på
utbildningsområdet. Studiestödet är ett viktigt
instrument när det gäller bl.a. rekryteringen till
utbildning, anför regeringen.
I budgetpropositionen redovisas uppgifter om
antalet studiestödstagare, uppdelat på kön, samt
utbetalade studiestödsbelopp av olika slag och
antalet mottagare av dessa under år 2000. Enligt
redovisningen fick under budgetåret 2000 fler än
960 000 personer någon form av studiestöd. Jämfört
med budgetåret 1999 är det drygt 30 000 färre
personer som har fått sådant stöd.
Antalet elever som har fått studiehjälp är i stort
sett oförändrat jämfört med föregående år.
Trots de senaste årens utbildningssatsningar på
gymnasie- och högskolenivå har antalet
studiemedelstagare endast ökat marginellt under
föregående budgetår, totalt sett. Antalet
studiemedelstagare som studerar på gymnasial nivå
minskade med drygt 4 %, medan antalet
studiemedelstagare som bedriver studier på
eftergymnasial nivå ökade med nästan 3 %.
Av studiemedelstagarna var år 2000 nära 59 %
kvinnor och drygt 55 % under 25 år.
Antalet personer som fått studiestöd för kortare
eller längre tids studier utomlands ökade med 1 %.
Cirka 72 % av de studerande som var registrerade i
grundläggande svensk högskoleutbildning utnyttjade
studiemedlens bidragsdel under läsåret 1999/2000.
Möjligheten till studielån i de olika
studiestödssystemen har utnyttjats av omkring
396 000 personer under år 2000. Antalet låntagare
uppgick den 1 januari 2001 till drygt 1,4 miljoner
personer, en ökning i förhållande till året innan
med 30 000 personer. År 2000 fick ca 243 000
låntagare anstånd med återbetalning av sina
studielån, vilket är en minskning med 1 % jämfört
med föregående budgetår.
När det gäller vuxenstudiestöden har efterfrågan
på särskilt utbildningsbidrag (ubs) minskat med
drygt 40 000 personer jämfört med föregående
budgetår. Efterfrågan på ubs från studerande som har
anställning överstiger dock tillgängliga medel.
Antalet personer som studerade med särskilt
vuxenstudiestöd (svux) eller särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) ökade med 3
respektive ca 26 %. Även efterfrågan på svux
överstiger tillgängliga medel. Totalt har under år
2000 antalet studerande med något vuxenstudiestöd
minskat med ca 30 000 personer.
Under år 2000 har 4 277 personer fått
korttidsstudiestöd eller internatbidrag, 264
personer har fått timersättning för studier i särvux
och 140 studerande under 20 års ålder har fått ett
stipendium efter ett genomfört basår inom kommunal
vuxenutbildning. Vidare har under året 414 döva
eller hörselskadade gymnasieelever fått bidrag till
kostnaderna för studierna och 938 personer fått
bidrag till kostnader för viss föräldrautbildning i
teckenspråk. Slutligen har 566 högskolestuderande
fått studielitteratur från Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (TPB).
Regeringens slutsats är att insatserna inom
studiestödsområdet har bidragit till att det har
varit möjligt att rekrytera studerande till de
utbildningsplatser som utbildningsväsendet erbjuder.
Efterfrågan på studiestöd står i nära relation till
tillgängliga medel med undantag för svux och ubs för
arbetstagare. Beträffande svux föreslås inga
åtgärder med hänsyn till att detta stöd fr.o.m. den
1 juli 2001 inte längre beviljas nya sökande.
Nuvarande begränsning om 15 % av tillgängliga medel
som gäller för tilldelning av ubs till personer som
har anställning bör kvarstå.
U t s k o t t e t har inget att erinra mot
regeringens redovisning och bedömning av resultaten.
Anslag m.m. för budgetåret 2002
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar de
av regeringen begärda anslagsbeloppen för
budgetåret 2002 under anslagen 25:1
Studiehjälp m.m., 25:2 Studiemedel m.m., 25:3
Studiemedelsräntor m.m., 25:4 Vuxenstudiestöd
m.m., 25:5 Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk, 25:6 Bidrag
till vissa studiesociala ändamål och 25:7
Bidrag till vissa organisationer m.m.
Riksdagen bör vidare godkänna regeringens
förslag till upplåning i Riksgäldskontoret
under år 2002 för studielån samt lämna
regeringen begärt bemyndigande att under år
2002 beställa produktion av viss
studielitteratur.
Motionsyrkanden med förslag om andra
anslagsbelopp eller anslagsvillkor bör
avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (kd), 3
(c) och 4 (fp).
Propositionen
Regeringens förslag till anslagsbelopp framgår av
bilaga 2.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:1 Studiehjälp m.m. för budgetåret 2002 anvisar
2 681 820 000 kr.
Anslagsbeloppet är beräknat utifrån prognosen att
ca 398 000 elever kommer att få studiebidrag under
budgetåret 2002.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:2 Studiemedel m.m. för budgetåret 2002 anvisar
11 604 520 000 kr.
I propositionen hänvisas till att
studiestödssystemet har reformerats och att det
generella studiebidragets andel av studiemedlens
totalbelopp har höjts fr.o.m. den 1 juli 2001 från
27,8 till 34,5 %. Samtidigt infördes för vissa
studerande ett nytt högre studiebidrag motsvarande
82 % av studiemedelsbeloppet. Dessutom höjdes
fribeloppsgränserna vid inkomstprövningen och
studiebidraget blev pensionsgrundande. Det nya
studiestödssystemet får fullt genomslag fr.o.m. år
2002, vilket medför att anslagsbehovet ökar med ca
2,6 miljarder kronor inklusive pensionsavgifter.
Drygt 1 miljard kronor förs över från anslaget 25:4
Vuxenstudiestöd m.m. med anledning av att särskilt
vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa (svuxa) successivt avvecklas fr.o.m.
den 1 juli 2001.
Under anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m.
föreslås 4 775 620 000 kr för budgetåret 2002.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:4 Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 2002
anvisar 3 378 664 000 kr.
Anslaget är beräknat utifrån bedömningen att
efterfrågan på vuxenstudiestöd kommer att fortsätta
att minska. Som nämnts innebär den successiva
avvecklingen av svux och svuxa att drygt 1 miljard
kronor överförs till anslaget 25:2 Studiemedel m.m.
år 2002. Fortsättningsvis lämnas dessa
vuxenstudiestöd endast till dem som före den 1 juli
2001 påbörjat studier, dock längst t.o.m. den 30
juni 2003. Särskilt utbildningsbidrag (ubs), som kan
beviljas deltagare i Kunskapslyftet, finansieras
under detta anslag. Enligt riksdagens beslut våren
2001 skall ubs avvecklas i samband med att ett
särskilt studiemedel för vissa vuxna införs fr.o.m.
den 1 januari 2003 (prop. 2000/01:72, bet. UbU15,
rskr. 229). Medel för reformen har beräknats under
detta anslag. Med anledning av att det nya stödet
skall inordnas i studiemedelssystemet kommer drygt 2
miljarder kronor att föras över till anslaget 25:2
Studiemedel m.m. år 2003. Särskilt vuxenstudiestöd
till studerande vid vissa naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar (s.k. NT-svux) kommer att
upphöra helt vid utgången av år 2002.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:5 Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i
teckenspråk för budgetåret 2002 anvisar 61 520 000
kr.
Från anslaget betalas bidrag för kostnader för
resor och boende enligt förordningen (1995:667) om
bidrag till vissa funktionshindrade elever i
gymnasieskolan samt bidrag enligt förordningen
(1997:1158) om statsbidrag för
teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).
Regeringen beräknar en oförändrad anslagsnivå.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 2002 anvisar 24 950 000 kr.
Anslaget finansierar stöd till produktion av
studielitteratur för högskolestuderande som är
synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Det
disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket
(TPB) som i samverkan med andra bibliotek skall
förse synskadade och andra läshandikappade med
litteratur. Anslagsbeloppet har enbart justerats med
hänsyn till pris- och löneutvecklingen.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. för
budgetåret 2002 anvisar 40 241 000 kr.
Enligt riksdagens beslut våren 2001 (prop.
2000/01:107, bet. UbU18, rskr. 228) skall bidrag vid
studier under kortare tid fördelas av Statens
institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus),
Landsorganisationen i Sverige (LO) och
Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Medel för
dessa bidrag skall fr.o.m. den 1 juli 2001 anvisas
till Sisus och lämnas som statsbidrag till LO och
TCO. Bidragskonstruktionen har samtidigt förändrats.
Den nya ordningen har enligt regeringen ännu inte
gett erfarenheter som föranleder någon ny bedömning
av medelsbehovet.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner
att under år 2002 lån tas upp i Riksgäldskontoret
för det samlade behovet för studielån om 112,9
miljarder kronor (förslagspunkt 1).
Regeringen begär också bemyndigande att under år
2002, i fråga om ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål, beställa produktion av
studielitteratur som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 4 000 000 kr
efter år 2002 (förslagspunkt 2).
Motionerna
Förslagen till anslagsbelopp i oppositionspartiernas
motioner framgår av bilaga 2.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2001/02:Ub541 ett lägre belopp än regeringen under
anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. (yrk. 1). Detta
anslag minskas med 611,4 miljoner kronor med
motiveringen att Moderaterna dels i sitt
budgetalternativ har påbörjat neddragningen av
Kunskapslyftet, dels anser att anslaget är för högt
beräknat. Moderaterna vill också reducera
regeringens förslag till anslagsbelopp under
anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.
med 10 miljoner kronor (yrk. 2). De ifrågasätter de
korttidsutbildningar det handlar om samt att
fackliga organisationer skall hantera bidragen.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub449
yrkande 12 under anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ett
belopp som är 223 miljoner kronor lägre än det
regeringen föreslagit, vilket hänger samman med
partiets förslag att högskolan skall byggas ut i
långsammare takt. Behovet av studiemedel kommer
därmed att minska i motsvarande grad.
Kristdemokraterna anser att korttidsstudiestödet
inte skall fördelas genom Sisus, LO och TCO. De vill
ta bort hela anslaget 25:7 Bidrag till vissa
organisationer m.m. I stället anslår de 20 miljoner
kronor för fortsatt stöd till studier av mindre
omfattning och stöd till studerande vid särvux under
anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. Bidragen skall,
liksom tidigare, hanteras av Centrala
studiestödsnämnden. Samtidigt minskar partiet
anslaget till vuxenstudiestöd m.m. med 72 miljoner
kronor avseende särskilt vuxenstudiestöd vid
utbildning till specialpedagog. Sammantaget innebär
partiets förslag att ifrågavarande anslag minskas
med 52 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.
Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub534
under anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ett belopp som
är 1 miljard kronor högre än det regeringen
föreslagit. Partiet vill ha ett studiemedelssystem
som bygger på principen hälften bidrag och hälften
lån. Större delen av det belopp som regeringen
föreslår under anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. (-
ca 2,4 miljarder kronor) föreslås i centermotionen
överflyttat till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.
Folkpartiet föreslår i motionerna 2001/02:Fi294
yrkande 17 (i denna del) och 2001/02:Ub540 yrkande 1
en ökning av anslagsbeloppet under anslaget 25:2
Studiemedel m.m. med 640 miljoner kronor och en
minskning av beloppet under anslaget 25:4
Vuxenstudiestöd m.m. med 2,5 miljarder kronor.
Folkpartiet vill också minska anslaget 25:7 Bidrag
till vissa organisationer m.m. med 14 miljoner
kronor, jämfört med regeringens förslag.
Totalbeloppet i studiemedlen skall enligt
Folkpartiets motion 2001/02:Ub260 ökas med 200 kr
per månad för alla studerande (yrk. 4) och
fribeloppet vid inkomstprövningen höjas från 250
till 300 % av basbeloppet (yrk. 9). Av andra
yrkanden i motion 2001/02:Ub540 framgår att
Folkpartiet vill minska antalet platser i
Kunskapslyftet och ta bort det särskilda
vuxenstudiestödet för vissa studier i naturvetenskap
och teknik (NT-svux). Den totala besparingen inom
utgiftsområdet motiveras med att de vuxenstuderandes
studiestödsvillkor bör anpassas till de villkor i
fråga om studiemedel som gäller för övriga
studerande. Det innebär bl.a. att vuxenstuderande
får en högre lånedel än vad som gäller enligt
regeringens politik.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2002
anvisar anslagen inom utgiftsområde 15 Studiestöd i
enlighet med regeringens förslag och avslår samtliga
här behandlade motionsyrkanden.
I budgetbetänkandet för utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning har utskottet
tillstyrkt regeringens förslag om volymen på
Kunskapslyftet och utbyggnaden av högskolan (bet.
2001/02:UbU1). Utskottet konstaterar att svux vid
vissa lärarutbildningar (specialpedagogutbildning)
den 1 juli 2001 har ersatts med möjlighet till
studiemedel med 82 % bidragsdel. NT-svux upphör, som
ovan nämnts, helt vid utgången av år 2002.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner
att under år 2002 lån tas upp i Riksgäldskontoret
för det samlade behovet för studielån om 112,9
miljarder kronor samt att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2002, i fråga om ramanslaget
25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål,
beställa produktion av studielitteratur som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter
på högst 4 000 000 kr efter år 2002.
Studiestöd till ungdomar i gymnasial
utbildning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden om ändrat studiestöd för
elever i gymnasieskolan, om införande av
studiestöd för elever i gymnasiesärskolan
samt om indraget studiebidrag för elever som
mobbar eller skolkar.
Jämför reservationerna 1 (kd) och 2 (fp).
Förslag rörande studiestödet för elever i
gymnasieskolan läggs fram i två motioner.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub449
att alla skall ges rätt till tre års studier i
gymnasieskolan, vilka skall kunna fritt förläggas
inom tidsperioden från 16 till 25 års ålder (yrk.
4). Bidrag skall utgå med lika belopp för alla som
studerar på ungdomsgymnasiet. Ett
gymnasiestudiebidrag på 1 050 kr per månad under tio
månader av året skall införas fr.o.m. den 1 juli
2003 (yrk. 5).
En översyn av studiebidragssystemet för
gymnasieungdomar begärs i motion 2001/02:Ub405 (s).
Motionärerna vill ha en kartläggning av
konsekvenserna av att studiebidrag inte utgår under
årets samtliga månader, utan endast i nio månader
per år eller fr.o.m. år 2003 i tio.
I motion 2001/02:Ub449 framför Kristdemokraterna
också krav på att elever i gymnasiesärskolan skall
ha samma förmåner som elever i gymnasieskolan och
liksom dessa omfattas av studiestödssystemet (yrk.
3). Gymnasiesärskolans elever får i dag förlängt
barnbidrag i stället för studiehjälp i form av
studiebidrag som i vissa fall kan kompletteras med
extra tillägg och inackorderingstillägg. Konkret kan
detta innebära ett sämre ekonomiskt stöd för
gymnasiesärskolans elever, påpekar
Kristdemokraterna.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena.
Under föregående riksmöte behandlade utskottet
motsvarande motionsyrkanden om studiestödet för
ungdomar i gymnasieskolan (bet. 2000/01:UbU2).
Utskottet ansåg att riksdagen inte bör göra några
ställningstaganden till genomgripande förändringar i
skolsystemet t.ex. om till vilken ålder man får
förbli elev i gymnasieskolan utan att frågan har
varit föremål för grundlig utredning. Utskottet
konstaterar att regeringen under våren föreslagit en
utökning av studiehjälpen från 9 till 10 månader.
Förslag om ytterligare höjda studiebidrag kräver
dock underlag innan riksdagen bör ta ställning.
En förändring som innebär att elever vid
gymnasiesärskolan blir berättigade till studiestöd
kan ha påverkan på flera andra ekonomiska
samhällsstöd.
Enligt 2 kap. 23 § studiestödsförordningen
(2000:655) lämnas inte studiehjälp till studerande
som får folkpension i form av helt sjukbidrag eller
hel förtidspension. Många av eleverna vid
gymnasiesärskolan har rätt till förtidspension eller
sjukbidrag när de fyllt 16 år.
Systemet med förtidspension och sjukbidrag ändras
från den 1 januari 2003 enligt riksdagens beslut med
anledning av propositionen Sjukersättning och
aktivitetsersättning i stället för förtidspension
(prop. 2000/01:96, bet. SfU15, rskr. 257). Ungdomar
med funktionshinder ges rätt till hel
aktivitetsersättning i stället för förtidspension
från den 1 juli det år då de fyller 19 år, om de
inte avslutat sin gymnasieutbildning.
Utskottet har erfarit att arbete pågår inom
Utbildningsdepartementet med att ta fram direktiv
till en utredning som skall se över frågan om
studiestöd för elever i gymnasiesärskolan.
Enligt Folkpartiet i motion 2001/02:Ub225 yrkande 3
borde det vara möjligt att dra in studiebidragen för
elever i gymnasieskolan som mobbar eller skolkar.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
En elev som är frånvarande av annan anledning än
sjukdom under längre tid än 14 kalenderdagar har
enligt gällande bestämmelser inte rätt till
studiehjälp för denna tid. Skolan skall rapportera
frånvaron till Centrala studiestödsnämnden som
fattar beslut om att dra in studiebidraget.
Motionsyrkandet i denna del är alltså redan
tillgodosett. Utskottet tar avstånd från att en
liknande ordning skulle införas för elever som
mobbar. Detta förutsätter bl.a. en noggrann prövning
av skuldförhållandet.
Studiemedel
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden som rör grunddragen i
studiemedelssystemet, avskaffande av
inkomstprövningen respektive dispens från
tolvterminersregeln vid beviljande av
studiemedel, översyn av övre åldersgräns för
studiemedel, avskrivning av studielån som
regionalpolitiskt medel, studiemedel för
utbildning till teckenspråkstolk vid
folkhögskola, studiemedel vid utlandsförlagd
svensk högskoleutbildning, studiemedel vid
studier utomlands, införande av ett
treterminerssystem med studiemedel samt
utbetalningar av studiemedel med lika stora
månadsbelopp.
Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp), 3 (c),
4 (m, kd, fp), 5 (m, kd, c, fp), 6 (kd, mp)
och 7 (m).
I tre motioner framställs yrkanden som syftar till
förändringar i grunddragen i studiemedelssystemet.
Kristdemokraterna vill enligt motion 2001/02:Ub449
se ett nytt heltäckande studiestödssystem med en ny
struktur (yrk. 1). För studier på grundskole- och
gymnasienivå skall skilda system gälla för personer
upp till 25 år och för personer mellan 25 och 55 år.
Ett tredje system skall gälla för studier vid
universitet och högskolor. För yrkesverksamma skall
studiefinansieringen ske genom utbildningskonton.
När det särskilt gäller studiemedel för
universitets- och högskolestudier anser
Kristdemokraterna att bidragsdelen skall höjas till
36 % av totalbeloppet (yrk. 7). På sikt bör dock
studiemedel utgå med hälften bidrag och hälften lån.
Inkomstprövningen skall avskaffas utan att därmed
bidragsdelen i studiemedlen påverkas, något som
utskottet återkommer till i det följande. Dessa
förändringar av studiefinansieringen vid högre
utbildning bör enligt Kristdemokraterna införas
fr.o.m. höstterminen 2003.
Centerpartiet pläderar i motion 2001/02:Ub552
yrkande 1 för sitt förslag till ett nytt
studiemedelssystem. Detta bör bygga på fyra
grundläggande principer. Det skall vara lika för
alla. Det skall vara enklare och mer lättöver-
skådligt än i dag. Det skall konstrueras så att
subventionerna i systemet blir tydliga. Skuldbördan
efter studietiden skall lättas. Utifrån dessa
principiella grunder förespråkar motionärerna en
studiefinansiering, där bidrag och lån utgör 50 %
vardera av totalbeloppet för studiemedel,
fribeloppet vid inkomstprövningen motsvarar två
basbelopp och återbetalningen utformas som ett
modifierat annuitetslån på 2025 år. Motionärerna
hävdar att en av de viktigaste faktorerna för att
komma till rätta med den sociala snedrekryteringen
till högre utbildning är att minska skuldbördan för
studenter.
Enligt Folkpartiet i motion 2001/02:Ub260 yrkande
6 måste studiemedelssystemet bli mer flexibelt och
följsamt i förhållande till den enskilde studenten.
Principen peng för poäng bör etableras. Fler
avklarade poäng bör leda till en successiv
upptrappning av studiestödet. En sådan modell
uppmuntrar flit, men gör det också möjligt för
studenter att fortsätta utbildningen på lägre fart
utan att helt bli utan ekonomiskt stöd, menar
motionärerna. I sitt budgetförslag har Folkpartiet
kalkylerat med en höjning av fribeloppet vid
inkomstprövningen från 250 till 300 % av
basbeloppet.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena.
Ett nytt studiestödssystem som bygger på ett
omfattande utredningsarbete har införts från den 1
juli 2001. Motionsyrkanden om ett delvis annat
studiemedelssystem har på utskottets förslag
avslagits av riksdagen i samband med beslutet om det
nya studiestödssystemet, och senast vid föregående
riksmöte. Utskottet kan inte heller nu biträda
förslagen till ändringar. I sammanhanget vill
utskottet peka på att regeringen i
budgetpropositionen angett sin avsikt att noga följa
utvecklingen av studiestödsreformen m.m. för att
skapa goda förutsättningar för eventuella
förändringar (s. 126).
Ett avskaffande av inkomstprövningen vid beviljande
av studiemedel begärs i flera motioner. Som skäl för
detta anförs i motion 2001/02:Ub383 (m) yrkande 1
bl.a. att studenten måste kunna minska lånedelen i
studiemedlen genom att skaffa sidoinkomster. Också i
motionerna 2001/02:Ub434 (m) yrkande 2 och
2001/02:Ub485 (m) framhålls att fribeloppsgränsen i
studiemedelssystemet hindrar studenterna från att
genom egna ansträngningar förbättra sin ekonomiska
situation. Kopplingen mellan den studerandes inkomst
och möjligheten till studielån måste helt tas bort.
Kristdemokraterna anser i motion 2001/02:Ub449
yrkande 8 att inkomsttaket skall tas bort, dvs. det
skall vara fritt för studenter att komplettera
bidragsdelen med eget arbete utan att bidragsdelen
påverkas. I motion 2001/02:Ub430 (kd), som handlar
om utbildning i Stockholmsregionen, föreslås likaså
att fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet slopas
(yrk. 5). Motionärerna menar att regeln slår extra
hårt i denna region med dess högre
levnadsomkostnader.
I motion 2001/02:Ub260 yrkande 8 ställer
Folkpartiet krav på att regeringen återkommer till
riksdagen med en strategi för hur fribeloppsgränsen
på sikt skall avskaffas. Gränsen för hur stor
inkomst studenten får ha utan att studiemedlet
reduceras bör höjas undan för undan så att den till
sist kan tas bort helt.
U t s k o t t e t erinrar om att riksdagen vid
beslutet om studiestödsreformen ställde sig bakom
regeringens förslag om att bibehålla
inkomstprövningen men höja fribeloppet, den inkomst
man får ha utan att studiemedlen reduceras. Från och
med den 1 juli 2001 är fribeloppet 250 % av
basbeloppet, mot tidigare 150 %.
Motionsyrkandena om avskaffande av
inkomstprövningen avstyrks.
Möjligheten till dispens från tolvterminersregeln
m.m. vid beviljande av studiemedel bör enligt
yrkanden i flera motioner utvidgas.
Kristdemokraterna anser i motion 2001/02:Ub449
yrkande 11 att alla som har gått fyra år eller mer
på en lång sammanhållen utbildning skall få dispens
att erhålla extra studiemedel för att kunna slutföra
utbildningen. De tidigare dispensreglerna bör
återinföras.
Enligt Folkpartiet i motion 2001/02:Ub260 yrkande
10 bör regeringen återkomma till riksdagen med
förslag om generösare dispensregler än i dag när det
gäller det antal terminer under vilka studiemedel
kan utgå. En utvidgad dispensmöjlighet bör
kombineras med krav på ökade återbetalningsbelopp.
Också i motion 2001/02:Ub204 (m) framförs krav på
återinförande av möjligheten för studenter i längre
utbildningar att erhålla studiestöd i fler än tolv
terminer. I motion 2001/02:Ub280 (m) lyfts fram att
reglerna för finansiering av längre utbildningar
måste justeras för att förhindra studieavbrott samt,
till följd därav, ekonomiska och sociala problem.
I motion 2001/02:Ub301 (kd) föreslås att det skall
bli möjligt att separera uttagen av studiebidrag och
studielån inom studiemedelssystemet. Förslaget
innebär att varje student skall ha rätt till sex års
studiebidrag och sex års studielån.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Motsvarande motionsyrkanden har avslagits av
riksdagen, senast våren 2001 (bet. 2000/01:UbU18,
rskr. 228). Utskottet hänvisade då till att syftet
med skärpningen i det nya studiestödssystemet av
möjligheterna till dispens från tolvterminersregeln
var att förebygga omfattande skuldsättning. För dem
som påbörjar sina studier i det nya systemet skall
de av riksdagen beslutade reglerna gälla, dvs. att
det för studiemedel utöver tolv terminer skall
krävas synnerliga skäl. Vad som skall anses vara
synnerliga skäl blir en uppgift för Centrala
studiestödsnämnden och Överklagandenämnden för
studiestöd att avgöra.
Kristdemokraterna begär i motion 2001/02:Ub449
yrkande 10 en översyn av den övre åldersgränsen för
studiemedel. De påtalar som märkligt att nuvarande
åldersgräns finns i ett samhälle, där
genomsnittsåldern blir allt högre och där man
ständigt talar om det livslånga lärandet.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
Utgångspunkten i det nya studiemedelssystemet är
att lånen skall återbetalas. Lånedelen av
studiemedlen lämnas därför längst t.o.m. det år den
studerande fyller 50 år. Enligt 3 kap. 9 §
studiestödslagen (1999:1395) begränsas rätten till
studielån successivt fr.o.m. det år den studerande
fyller 41 år enligt en regel (trappa) som anger
hur många låneveckor som kan medges om studier
påbörjas vid en angiven ålder. Bidragsdelen i
studiemedlen lämnas ograverad t.o.m. 50 års ålder.
Utskottet erinrar om att åldersgränsen för
studiemedel har höjts i det nya
studiemedelssystemet. Tidigare gällde att
studiemedel fick beviljas senast det år den
studerande fyllde 45, och efter denna ålder enbart
om det fanns särskilda skäl.
Frågan om avskrivning av studielån som
regionalpolitiskt medel tas upp i två motioner. I
motion 2001/02:Ub268 (kd) framhålls behovet av
åtgärder för att stimulera unga människor att bo och
arbeta i glesbygden. Motionären pläderar för att en
försöksverksamhet genomförs med en årlig avskrivning
av statliga studielån med aktuellt
återbetalningsbelopp, i de fall unga vuxna väljer
att stanna kvar i eller flytta till en
glesbygdskommun. Detta bör finansieras inom ramen
för studiefinansieringssystemet.
Miljöpartiet vill i motion 2001/02:N364 yrkande 2
ha en utredning om effekterna av en avskrivning av
studielån för nyexaminerade akademiker som flyttar
till avfolkningshotade kommuner.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena, som motiveras av regionalpolitiska
skäl.
Regeringen har i propositionen En politik för
tillväxt och livskraft i hela landet (prop.
2001/02:4) kommenterat förslag som förts fram om
avskrivning av studielån som regionalpolitiskt
medel. Enligt regeringen bör frågan om ett
eventuellt bidrag till betalning av studieskulder
ses i ett vidare perspektiv (s. 140). I
propositionen som behandlas av näringsutskottet
aviseras en utredning med uppdrag att göra en
översyn av de rörlighetsstimulerande medlen inom
arbetsmarknadspolitiken, med särskild tyngdpunkt på
flyttningsbidragen. Även andra möjligheter att
främja tillgången till nyckelpersoner i vissa
arbetsmarknadsregioner bör övervägas.
I flera motioner förespråkas att studiemedel skall
utgå för utbildning till teckenspråkstolk vid
folkhögskola. Enligt motionerna 2001/02:Ub238 (m),
2001/02:Ub421 (s) och 2001/02:Ub518 (s) får i dag
många hörande elever en grundläggande utbildning i
teckenspråk i grundskolan och gymnasieskolan. Dessa
elever kan emellertid inte fortsätta direkt med en
tolkutbildning. All utbildning av teckenspråkstolkar
sker nämligen vid folkhögskolor, där studiemedel
enligt vad som anges i motionerna utgår först från
20 års ålder. Motionärerna anser det angeläget, med
hänvisning till bristen på teckenspråkstolkar, att
åtgärder vidtas för att undanröja sådana hinder.
Också i motion 2001/02:So619 (kd) yrkande 3 påtalas
bristen på dövtolkar som skulle kunna avhjälpas
genom ett mer aktivt samhällsstöd till utbildningen,
såsom att studiemedel kan utgå till
dövtolksstuderande före 20 års ålder.
U t s k o t t e t vill med anledning av
motionsyrkandena anföra följande.
Enligt gällande bestämmelser lämnas studiehjälp
t.o.m. det första kalenderhalvåret det år då eleven
fyller 20 år. En elev som därefter går kvar i en
gymnasial utbildning får studiemedel fr.o.m. det
andra kalenderhalvåret det år då han eller hon
fyller 20 år. En studerande i högskolan eller i en
eftergymnasial utbildning kan få studiemedel även
före 20 års ålder.
Utbildningar som ger rätt till studiehjälp
respektive studiemedel finns förtecknade i bilaga
till studiestödsförordningen (2000:655).
Utbildningens karaktär
högskolemässig/eftergymnasial eller
gymnasial/motsvarande avgör vilket studiestöd som
kan lämnas.
Regeringen har den 10 maj 2001 beslutat om ändring
i bilagan till studiestödsförordningen när det
gäller vissa utbildningar inom folkhögskolan. Från
och med den 1 juli 2001 skall följande utbildningar
berättiga till studiemedel oavsett ålder, nämligen
yrkesutbildning om högst 80 veckor som utgör
påbyggnad till gymnasieskolan och som för tillträde
fordrar ett slutbetyg från en treårig utbildning i
gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.
Samtliga teckenspråkstolkutbildningar vid
folkhögskola hör enligt Centrala studiestödsnämndens
beslut i juni 2001 till denna kategori, dvs. de är
tvååriga och eftergymnasiala och studiestöd lämnas i
form av studiemedel även före 20 års ålder.
Centrala studiestödsnämnden har i uppdrag av
regeringen att senast den 17 december 2001 redovisa
vilka yrkesutbildningar vid folkhögskola som
berättigar till studiemedel oavsett ålder. Bland
annat skall redovisas hur många elever som går på
respektive utbildning, hur många av dessa som får
studiestöd samt hur många elever som är under 20 år.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda
att syftet med motionsyrkandena är tillgodosett.
Dessa bör således avslås av riksdagen.
Enligt motion 2001/02:Ub206 (m) får studenter som
deltar i svensk högskoleutbildning förlagd till
utländskt universitet lägre belopp i studiemedel än
de skulle ha fått om de blivit antagna som
utbytesstudenter vid samma utländska universitet.
Motionärerna anser att studiemedelssystemet i detta
avseende snarast måste ändras så att studenter inte
missgynnas på grund av ologiska regler.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
Studiemedel för studier utomlands beviljas med
stöd av studiestödslagen under de förutsättningar
och med de belopp som föreskrivs av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer. Enligt
studiestödsförordningen får studielån lämnas med
högst det belopp som Centrala studiestödsnämnden
årligen fastställer med hänsyn till
levnadsomkostnaderna i respektive land. Nämnden har
i föreskrifter om studier utomlands avgränsat rätten
till studiemedel till studerande som är antagna till
och studerar vid utländsk läroanstalt utanför rikets
gränser och som har rätt att tentera och avlägga
examen vid den utländska läroanstalten samt har
status som studerande i studielandet. För att få
studiemedel enligt utlandsföreskrifterna räcker det
alltså inte med att studierna rent praktiskt bedrivs
utomlands. Svenska studerande som vistas vid
utländskt universitet, men som studerar vid svenskt
universitet och följer den svenska kursplanen,
beviljas därför studiemedel på samma grunder och med
samma belopp som gäller för andra studerande vid
svenska läroanstalter.
Utskottet anser inte att riksdagen skall uttala
sig för en ändring i gällande föreskrifter.
Reglerna för studiemedel vid studier utomlands måste
förtydligas och harmoniseras med övriga EU-länders
regler, framhåller motionärerna i motion
2001/02:Ub242 (m) yrkandena 1 och 2. De anger som
exempel att svenskar som söker studiestöd måste ha
varit folkbokförda i Sverige de två senaste åren.
Samtidigt måste svenskar som arbetar längre än ett
år i något EU-land vara folkbokförda i landet i
fråga. Summan av de båda motstridiga reglerna kan
bli att den som arbetat utomlands inte kan få
studiemedel för fortsatt utbildning i utlandet.
U t s k o t t e t har inhämtat att
Överklagandenämnden för studiestöd i samband med
nämndens ställningstagande i ett överklagandeärende
konstaterat att kravet på folkbokföring inte alltid
kan gälla för studier i land där EG-rätten gäller.
Nämnden har informerat Utbildningsdepartementet om
detta. Frågan bereds inom departementet. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.
Folkpartiet lägger i motion 2001/02:Ub260 yrkande 7
fram förslag om införande av ett treterminerssystem
med studiemedel. Det bör enligt motionärerna vara
möjligt för studerande att ägna sig åt
heltidsstudier även under sommaren. Reglerna om
studiemedel bär ändras så att en sådan reform kan
genomföras.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Enligt 3 kap. 5 § studiestödslagen får studiemedel
lämnas för varje vecka som en studerande bedriver
studier på minst halvtid. Studierna måste dock pågå
under en sammanhängande tid om minst tre veckor.
Vidare får studiemedel bara lämnas för sådan del av
studietiden som omfattas av utbildningens kursplan
eller motsvarande. Av bestämmelserna följer att om
utbildning anordnas under sommaren kan studiemedel
utgå.
I motion 2001/02:Ub411 (v) begär motionären att
regeringen återkommer till riksdagen med förslag om
att Centrala Studiestödsnämnden skall utbetala
studiemedel med lika stort belopp för varje månad
till den enskilda studeranden. Motionären påpekar
att nuvarande utbetalningsmodell, med stor variation
från månad till månad vad gäller utbetalningens
storlek, gör det svårare för studenten att planera
sin ofta kärva ekonomiska tillvaro.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet. Det ankommer inte på riksdagen att
ta ställning i denna fråga. Enligt 3 kap. 39 §
studiestödsförordningen har det delegerats till
Centrala studiestödsnämnden att meddela närmare
föreskrifter om utbetalning av studiemedel.
Studiestöd vid vuxenutbildning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden om ändrat studiestöd vid
vuxenutbildning och om särskilt
utbildningsbidrag för egenföretagare.
Jämför reservationerna 1 (kd) och 2 (fp).
Kristdemokraterna föreslår i motionerna
2001/02:Ub449 yrkande 6 och 2001/02:Ub549 yrkande 6
att ett nytt studiestöd vid vuxenutbildning införs
som ersätter de nuvarande studiestöden vid
vuxenstudier. Det nya stödet skall införas från den
1 juli 2003 och avse studerande mellan 25 och 55 år
som inte har fullständiga betyg från grundskola
eller gymnasieskola. Dessa skall erbjudas
totalbeloppet i studiemedlen som ett skattefritt
bidrag, som kan kompletteras med lån på upp till
3 000 kr per månad.
I motion 2001/02:Ub549 yrkande 7 anför
Kristdemokraterna viss kritik mot reglerna kring de
särskilda studiemedel för vuxnas lärande som skall
införas fr.o.m. år 2003. De anser att den gräns om
50 veckor som satts upp för studiestöd bör
avskaffas. Denna gräns ställer orimliga krav på att
alla skall kunna lära sig samma saker på lika lång
tid.
Också Folkpartiet i motion 2001/02:Ub260 yrkande 5
kritiserar beslutet om de särskilda studiemedlen för
vuxnas lärande, bl.a. att vissa personer över 25 år
skall kunna få hela studiestödet som bidrag. Detta
innebär en orättvisa gentemot dem som väljer att
studera före 25 års ålder. Det utgör också en
olycklig sammanblandning av utbildningspolitik och
arbetsmarknadspolitik. Motionärerna framhåller att
grundprincipen för studiestödssystemet skall gälla
lika för alla studerande, dvs. studiestöd skall
bestå av en lånedel och en bidragsdel.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Riksdagen har våren 2001, med anledning av
propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av
vuxenutbildningen, godkänt vad regeringen förordat
om en särskild form av studiemedel för vissa
vuxenstuderande (prop. 2000/01:72, bet. UbU15, rskr.
229). I rekryteringsfrämjande syfte skall vissa
högre bidragsnivåer införas inom
studiemedelssystemet. Stödet skall främst riktas
till studerande på grundskole- och gymnasienivå som
är minst 25 år och är eller riskerar att bli
arbetslösa eller som har vissa funktionshinder.
Stödet skall kunna lämnas under högst 50 veckor
utöver den tid som gäller för studiemedel i övrigt
på den aktuella nivån. Avsikten är att de särskilda
studiemedlen för vuxna skall kunna införas fr.o.m.
år 2003, samtidigt som det särskilda
utbildningsbidraget för vuxna (ubs) upphör att
gälla.
I budgetpropositionen anmäls att regeringen avser
att återkomma till riksdagen med preciseringen av
det förslag till nytt studiemedel för vuxna som
lagts fram i nämnda proposition.
I motion 2001/02:Ub349 (m) efterfrågas möjlighet för
egenföretagare att erhålla särskilt
utbildningsbidrag.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
Då egenföretagare varken är arbetslösa eller
arbetstagare ingår de inte i målgrupperna för det
särskilda utbildningsbidraget. Egenföretagare har
dock möjlighet att läsa in sin grundskole- och
gymnasiekompetens med övriga studiestöd. Från och
med den 1 juli 2001 kan den som är över 25 år och
studerar på en komvuxutbildning, som inte är en
påbyggnadsutbildning, ansöka om det s.k. högre
bidraget (82 % av studiemedlens totalbelopp).
Studiesocial utredning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet har erfarit att det inom
Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta
fram direktiv till en studiesocial utredning.
Utskottet föreslår därför att riksdagen
avslår motionsyrkanden om tillsättande av en
sådan utredning.
Kristdemokraterna begär i motionerna 2001/02:Ub437
och 2001/02:Ub449 yrkande 2 att regeringen
tillsätter en studiesocial utredning. De menar att
ett övergripande problem med studiemedelssystemet är
att det är dåligt integrerat med övriga
trygghetssystem. Det är därför hög tid att göra en
ordentlig genomlysning av studenternas studiesociala
situation med sikte på att öka studenternas trygghet
och rättssäkerhet. I motion 2001/02:A211 (kd)
yrkande 18 vill motionärerna ha en översyn av
ensamstående studerandes studiesociala situation.
Bland annat påpekas att det måste vara möjligt att
fullfölja studier i kombination med aktivt
föräldraskap.
En utredning om studenternas studiesociala
situation begärs likaså av Centerpartiet i motion
2001/02:Ub2 yrkande 1. I en sådan utredning måste
även studenterna ges en ordentlig representation,
framhåller motionärerna. Utredningen bör beakta
såväl studenters som forskarstuderandes sociala och
ekonomiska situation i vid mening. Den bör
tillkallas snarast.
Miljöpartiet efterfrågar i motion 2001/02:A392
yrkande 5 en utredning om den ekonomiska situationen
för studenter som är eller skall bli föräldrar.
Bland annat bör man utreda om det kan vara möjligt
att ta föräldraledigt från studier med bibehållet
studiestöd, om lånedelen vid sådan ledighet kan
avskrivas samt huruvida föräldraledighet måste
räknas in i de tolv terminer en studerande får
studiestöd.
Behovet av en översyn av stöd till studerande med
barn understryks i motion 2001/02:Ub208 (kd). Enligt
motion 2001/02:Sf278 (kd) yrkande 3 måste
studiemedelssystemet utformas så att det inte
missgynnar den som blir gravid och gör
studieuppehåll.
I motion 2001/02:Ub505 (s) anser motionären att
frågan om stöd för att kunna studera och samtidigt
ha barn bör övervägas i den arbetsgrupp som
regeringen tillsatt för att se över vilka åtgärder
som kan vidtas för att öka födelsetalen.
Vårdbidragets påverkan på studiemedel tas upp i
motion 2001/02:Ub500 (s). Enligt motionen behövs en
översyn av hur vårdbidrag påverkar studiestödet.
Motionärerna anser det fel att föräldrar till
funktionshindrade barn tvingas finansiera sina egna
studier med vårdbidrag för sitt barn.
I motion 2001/02:Ub244 (m) påpekas att för
studenter gäller en särskild sjukförsäkring som är
kopplad till studiemedelssystemet. Problemet är att
försäkringen endast omfattar sjukskrivning på
heltid. Enligt motionärerna skulle många studenter
säkerligen kunna studera på deltid, samtidigt som de
är i behov av sjukskrivning på deltid.
Sjukförsäkringen för studenter borde alltså ändras
så att deltidssjukskrivning blir möjlig.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena med hänvisning till överväganden
som pågår inom Regeringskansliet.
Familjeutredningen avlämnade våren 2001 sitt
slutbetänkande Ur fattigdomsfällan (SOU 2001:24).
Utredningen har särskilt analyserat situationen för
studerande med barn. I betänkandet konstateras att
det nya studiestödssystemet, liksom det gamla, utgår
från att studiestödet inte skall ta hänsyn till den
studerandes försörjningsbörda. Utredningen delar
uppfattningen att det stöd som behövs till
studerande som har barn bör ges inom det
familjepolitiska stödsystemet. Enligt utredningen
räcker inte nuvarande barnbidrag och bostadsbidrag
som komplement till studiemedlet att leva på.
Utredningen föreslår därför ett studerandetillägg
knutet till barnbidraget. Ärendet bereds för
närvarande inom Socialdepartementet.
En särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet har
haft i uppgift att analysera vilka faktorer som
påverkar barnafödandet. Arbetsgruppen överlämnade
den 30 oktober 2001 till regeringen (Socialdep.) sin
slutrapport Barnafödandet i fokus Från
befolkningspolitik till ett barnvänligt samhälle (Ds
2001:57). I rapporten konstaterar arbetsgruppen
bl.a. att det är svårt att förena barn och studier.
Försörjningssituationen blir osäker, de ekonomiska
möjligheterna att vara föräldraledig är små och få
studerande skaffar barn. Rapporten skall utgöra ett
underlag för regeringens fortsatta överväganden.
Regeringen har för avsikt att inom kort besluta om
direktiv till en utredning om skyddstider för
sjukpenninggrundande inkomst. En särskild utredare
skall göra en analys av samt föreslå ändringar i
reglerna om skyddstider för sjukpenninggrundande
inkomst. Utredningen skall även belysa studenternas
situation, särskilt i fråga om sjuk- och
föräldraförsäkring.
Utskottet har också erfarit att det inom
Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram
direktiv till en studiesocial utredning. Anledningen
är att studenterna i vissa situationer har ett
utanförskap i förhållande till gällande
trygghetssystem. Därför bör studenternas ekonomiska
och sociala situation under den samlade studietiden
bli föremål för utredning. Syftet med analysen skall
vara att, mot bakgrund av de studerandes skiftande
sociala situation, kartlägga samspelet mellan
studiestödssystemet och andra förmånssystem som
bostadsbidraget, socialförsäkringssystemet,
socialbidraget och arbetslöshetsförsäkringen.
Utredningen bör samverka med den utredning som
regeringen avser att inom kort tillsätta om
skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst.
Utbildningsutskottet kommer därutöver att initiera
en översyn av studenthälsovården ur ett
studiesocialt perspektiv. I denna översyn skall
också Högskoleverkets översyn avseende högskolans
inre arbete beaktas.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden om utökad
teckenspråksutbildning för vissa föräldrar,
om studielitteratur till elever med läs- och
skrivsvårigheter i grundskolan och
gymnasieskolan, om utredning om Centrala
studiestödsnämndens upplåning i
Riksgäldskontoret, om bonus vid förtida
återbetalning av studielån, om rätten till
studiestöd för invandrarstudenter med behov
av språkutbildning samt om ansvar för ökade
levnadskostnader vid praktik inom högre
utbildning.
Jämför reservationerna 1 (kd) och 8 (m, kd).
I två motioner, nämligen motionerna 2001/02:Ub330
(m) yrkande 1 och 2001/02:Ub313 (kd) yrkande 1,
förordas att teckenspråksutbildningen för vissa
föräldrar, TUFF, utökas. TUFF bör även kunna ges
till föräldrar med döva eller gravt hörselskadade
barn i grundskolan eller motsvarande skolformer.
Motionärerna påpekar att barnens språkutveckling
fortsätter under skolåren. I avvaktan på en form av
skol-TUFF bör det enligt yrkande 2 i motion
2001/02:Ub313 bli möjligt att sprida de nuvarande
sammanlagt 240 kurstimmarna över en längre period
och på så sätt förlägga en del av timmarna till de
första skolåren.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena med hänvisning till följande.
Enligt gällande bestämmelser i förordningen
(1997:1158) om statsbidrag för
teckenspråksutbildning för vissa föräldrar skall
TUFF i första hand ges innan barnet nått skolåldern.
Föräldrar till yngre barn skall prioriteras.
I budgetpropositionen redovisas att Skolverket har
i uppdrag att följa och utvärdera TUFF och årligen
lämna en redovisning. Slutlig redovisning skall
lämnas den 1 oktober 2004. Regeringen bemöter i
propositionen framförda krav på utökning av TUFF
från Riksförbundet för döva, hörselskadade och
språkstörda barn. Enligt regeringen är utbildningen
under uppbyggnad. Erfarenheter av TUFF i dess
slutliga utformning saknas, liksom Skolverkets
slutredovisning av utvärderingen av utbildningen.
Det finns inte heller några uppgifter om hur
möjligheterna tillvaratagits till efterföljande
studier inom ramen för studieförbundens och
folkhögskolornas utbildningsutbud. Regeringen finner
inte skäl att föreslå några förändringar innan dessa
underlag finns. Utskottet gör ingen annan bedömning
än regeringen.
I motion 2001/02:Ub240 hänvisar Centerpartiet till
att Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har
ansvar för produktion av studielitteratur för
högskolestuderande som är dyslektiker. Motionärerna
vill att det skall undersökas om TPB även bör ges
ansvar för att ta fram studielitteratur till elever
med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan och
gymnasieskolan (yrk. 8).
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
Regeringen har i augusti 2001 tillkallat en
särskild utredare med uppgift att göra en översyn av
statens engagemang för framställning och anpassning
av läromedel och studiematerial för barn, elever och
vuxna med funktionshinder (dir. 2001:65). Utredaren
skall enligt direktiven pröva hur statens åtagande
bör utformas och organiseras, t.ex. vad gäller
ansvarsfördelningen mellan Specialpedagogiska
institutet och andra berörda myndigheter såsom
Skolverket, Talboks- och punktskriftsbiblioteket och
Statens institut för särskilt utbildningsstöd.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 december
2002.
Kristdemokraterna begär i motion 2001/02:Ub449
yrkande 9 en utredning om hur behovet av Centrala
studiestödsnämndens upplåning i Riksgäldskontoret
kan minska. Enligt motionärerna är den växande
skuldstocken en tickande bomb. De ser en försäljning
av skuldstocken som en möjlig åtgärd. Också i motion
2001/02:Ub414 (kd) yrkande 1 föreslås att regeringen
skall låta utreda alternativet att utförsälja
studielånsstocken på marknaden. En förutsättning
skall då vara att villkoren för studenterna blir
lika fördelaktiga som i dagens situation, eller
bättre.
U t s k o t t e t behandlade och avstyrkte
motsvarande motionsyrkanden i förra årets
budgetbetänkande (bet. 2000/01:UbU2 s. 25).
Utskottet anser, liksom tidigare, att motionärernas
förslag om utförsäljning är orealistiskt. Riksdagen
bör avslå motionsyrkandena.
Enligt motion 2001/02:Ub414 (kd) yrkande 2 skulle
det kunna vara lönsamt för staten att ge bonus vid
förtida återbetalning av studielån.
U t s k o t t e t konstaterar att regeringen
redan har möjlighet att besluta om bonus enligt en
bestämmelse i 4 kap. 20 § studiestödslagen. Där
stadgas att regeringen, i syfte att stimulera en
snabb återbetalning av studielån, får meddela
föreskrifter om premier till låntagare som betalar
tillbaka större belopp än det fastställda
årsbeloppet. Motionsyrkandet avstyrks med det
anförda.
Rätten till studiestöd för invandrarstudenter med
behov av språkutbildning tas upp i motion
2001/02:Ub453 (s). Motionären påpekar vikten av att
studenter med behov av att läsa grundläggande
svenska och/eller engelska inte missgynnas i
studiemedelssystemet. För en svensk studerande som
redan har en grundskoleutbildning är säkert regeln
om maximalt 40 veckor rimlig, men de flesta
studerande med en utländsk bakgrund måste läsa en
hel del svenska på grundläggande nivå. Reglerna
måste ta hänsyn till de extra timmar som dessa
studenter behöver för språkutbildningen.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
Enligt det nya studiestödssystem som infördes den
1 juli 2001 skall den som helt saknar
grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning
kunna få studiemedel för studier på grundskolenivå
under högst 80 veckor (två år). Tiden skall kunna
förlängas med högst 20 veckor (ett halvt år) för den
som behöver grundläggande färdighetsträning i
läsning, skrivning och räkning. Ett förbättrat
studiebidrag för vuxnas lärande inom ramen för
studiemedelssy-stemet kommer att införas fr.o.m. år
2003. Det förbättrade stödet skall kunna lämnas som
studiemedel med 100 % eller 122,5 % bidrag till
personer som är arbetslösa, riskerar att bli
arbetslösa eller som har vissa funktionshinder för
studier på grundskola eller gymnasieskola under
högst 50 veckor utöver nuvarande studiestödsveckor.
I motion 2001/02:Ub272 (s) begärs ett
tillkännagivande om att frågan om ansvar för ökade
levnadskostnader vid praktik inom högre utbildning
skall klarläggas. Motionären anför att i en del fall
kan studenter få praktikplatser långt ifrån bostaden
eller högskolan.
U t s k o t t e t hänvisar till att enligt
Centrala studiestödsnämndens föreskrifter (CSNFS
2001:1) kan merkostnadslån lämnas till studerande
vid svensk läroanstalt för resor och logi i samband
med en obligatorisk studie- och praktikresa. Ett
villkor är att läroanstalten svarar för minst
hälften av den studerandes kostnader för resor och
för logi. Enligt Högskoleverkets rapport Avgiftsfri
utbildning (1996:3 R) är det rimligt att studenten
även under studieresa eller praktik står för normala
levnadskostnader men kan få bidrag för resor och
eventuellt fördyrade levnadskostnader av högskolan.
Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till
det anförda.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Studiestöd för elever i
gymnasieskolan, m.m. (punkterna 2,
3, 5, 8, 15 och 20) kd
av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2,
3, 5, 8, 15 och 20 borde ha följande lydelse:
2. Studiestöd för elever i gymnasieskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub449 yrkandena
4 och 5 samt avslår motion 2001/02:Ub405.
3. Studiestöd för elever i
gymnasiesärskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub449 yrkande
3.
5. Grunddragen i studiemedelssystemet
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub449 yrkandena
1 och 7 samt avslår motionerna 2001/02:Ub260
yrkande 6 och 2001/02:Ub552 yrkande 1.
8. Översyn av övre åldersgräns för
studiemedel
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub449 yrkande
10.
15. Studiestöd vid vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub449
yrkande 6 och 2001/02:Ub549 yrkandena 6 och 7
samt avslår motion 2001/02:Ub260 yrkande 5.
20. Utredning om Centrala
studiestödsnämndens upplåning i
Riksgäldskontoret
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub414
yrkande 1 och 2001/02:Ub449 yrkande 9.
Ställningstagande
Enligt vår mening bör alla ges rätt till tre års
studier i gymnasieskolan, vilka skall kunna fritt
förläggas inom tidsperioden från 16 till 25 års
ålder. Studiestödet för elever i gymnasieskolan
skall utgå med lika belopp för alla. Vi anser att
ett gymnasiestudiebidrag på 1 050 kronor per månad
under tio månader av året skall införas fr.o.m. den
1 juli 2003. Vad vi här har framfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub449 yrkandena 4 och 5.
Vi ställer krav på att elever i gymnasiesärskolan
skall ha samma förmåner som elever i gymnasieskolan
och liksom dessa omfattas av studiestödssystemet.
Gymnasiesärskolans elever får i dag förlängt
barnbidrag i stället för studiehjälp i form av
studiebidrag samt i vissa fall extra tillägg och
inackorderingstillägg. Vi anser att detta är
orättvist och utgör en diskriminering av elever med
funktionshinder. Konkret kan det innebära att en
elev i gymnasiesärskolan får ett sämre ekonomiskt
stöd av staten, jämfört med en elev i
gymnasieskolan. Detta bör riksdagen med bifall till
vårt motionsyrkande i ärendet tillkännage för
regeringen som sin mening.
När det gäller grunddragen i studiemedelssystemet
anser vi att bidragsdelen i studiemedlen skall höjas
till 36 % av totalbeloppet. På sikt bör dock
studiemedel utgå med hälften bidrag och hälften lån.
Som vi anför i reservation 4 bör inkomstprövningen
vid beviljande av studiemedel avskaffas utan att
därmed bidragsdelen påverkas. Ett högre bidrag
kombinerat med ett borttaget inkomsttak ger
möjligheter till studier utan höga lån som följd.
Dessa förändringar av studiefinansieringen vid högre
utbildning bör börja gälla fr.o.m. höstterminen
2003. Vad vi här har framfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:
Ub449 yrkandena 1 och 7.
Den övre åldersgränsen för studiemedel bör enligt
vår mening ses över. Vi finner det märkligt att
nuvarande åldersgräns finns i ett samhälle där
genomsnittsåldern blir allt högre, pensionsåldern
har höjts och där man ständigt talar om det
livslånga lärandet. Vad vi framfört om en översyn
bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet i
fråga tillkännage för regeringen som sin mening.
När det särskilda utbildningsbidraget avskaffas
fr.o.m. år 2003 skall enligt riksdagens beslut ett
nytt studiestöd vid vuxenutbildning införas. Vi
anser att utformningen av stödet har stora brister.
Exempelvis menar vi att den gräns om 50 veckor som
satts upp för det särskilda studiestödet ställer
orimliga krav på att alla skall kunna lära sig samma
saker på lika lång tid. Vi vill i stället ha en
gemensam, garanterad bidragsnivå. Alla mellan 25 och
55 år som inte har fullständiga betyg från
grundskolan och/eller gymnasieskolan skall erbjudas
ett skattefritt bidrag som motsvarar 100 % av
totalbeloppet i studiemedelssystemet under den del
av året som studier bedrivs. Därutöver skall den
studerande ges möjlighet att komplettera med en
lånedel på upp till 3 000 kr per månad. Nivån på
lånet bestäms av CSN med hänsyn till den studerandes
ålder och återbetalningsförmåga, utifrån
grundprincipen att lånet skall återbetalas. Vårt
förslag till vuxenutbildningsstöd bör införas från
den 1 juli 2003. Vad vi här har framfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub449 yrkande
6 och 2001/02:Ub549 yrkandena 6 och 7.
Vi noterar att Centrala studiestödsnämndens behov av
upplåning i Riksgäldskontoret för studielån ökar
kraftigt och att ingenting tyder på att utvecklingen
går att vända inom överskådlig tid. Den växande
skuldstocken är enligt vår mening en tickande bomb,
och regeringen bör därför snarast utreda hur behovet
av upplåning kan minska. En radikal lösning skulle
vara att sälja ut den samlade lånestocken på
marknaden, under förutsättning att villkoren för
studenterna blir lika fördelaktiga som i dagens
situation, eller ännu bättre. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub414 yrkande 1 och
2001/02:Ub449 yrkande 9.
2. Indraget studiebidrag för elever
som mobbar eller skolkar, m.m.
(punkterna 4, 5, 13 och 15) fp
av Ulf Nilsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 4,
5, 13 och 15 borde ha följande lydelse:
4. Indraget studiebidrag för elever som
mobbar eller skolkar
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub225 yrkande
3.
5. Grunddragen i studiemedelssystemet
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub260 yrkande 6
samt avslår motionerna 2001/02:Ub449 yrkandena 1
och 7 och 2001/02:Ub552 yrkande 1.
13. Införande av ett treterminerssystem med
studiemedel
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub260 yrkande
7.
15. Studiestöd vid vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub260 yrkande 5
samt avslår motionerna 2001/02:Ub449 yrkande 6
och 2001/02:
Ub549 yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
Enligt min mening borde det vara möjligt att dra in
studiebidragen för elever i gymnasieskolan som
mobbar, i likhet med vad som gäller i de fall elever
skolkar. Nya sanktionsformer behövs som gör det
kännbart för en elev att mobba. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub225 yrkande 3.
Jag anser att studiemedelssystemet måste bli mer
flexibelt och följsamt i förhållande till den
enskilde studenten. Studiemedel skall utbetalas med
utgångspunkt i hur många högskolepoäng som en
studerande tar under en termin, men systemet skall
vara mycket mer differentierat jämfört med hur det
fungerar enligt dagens regler. Principen peng för
poäng bör etableras. Fler avklarade poäng bör leda
till en successiv upptrappning av studiestödet. En
sådan modell uppmuntrar flit, men gör det också
möjligt för studenter att fortsätta utbildningen på
lägre fart utan att bli helt utan ekonomiskt stöd. I
sammanhanget vill jag påminna om att Folkpartiet i
sitt budgetalternativ kalkylerat med en höjning av
fribeloppet vid inkomstprövningen från nuvarande 250
% till 300 % av basbeloppet. Vad jag här har
framfört om studiemedelssystemet bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub260 yrkande 6.
Det bör vara möjligt för studenter att ägna sig åt
seriösa heltidsstudier med stöd av studiemedel även
under sommaren. Ett treterminerssystem bör införas.
För åtskilliga studenter skulle en sådan reform
innebära ökad ekonomisk trygghet genom att
studiemedel kan utgå under större delen av året.
Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet
tillkännage för regeringen som sin mening vad jag nu
har framfört.
Beslutet att införa en särskild form av studiestöd
vid vuxenutbildning innebär enligt min mening en
orättvisa gentemot dem som väljer att studera före
25 års ålder. Det utgör också en olycklig
sammanblandning av utbildningspolitik och
arbetsmarknadspolitik. Enligt det nya stödet skall
vissa personer över 25 år kunna få hela studiestödet
som bidrag. Jag anser att personer över 25 år som
studerar på grundskolenivå skall kunna erbjudas en
bidragsdel som motsvarar 80 % av studiemedlens
totalbelopp. Bidragsandelen för vuxenstuderande på
gymnasienivå skall ligga på 60 % av totalbeloppet.
Dessutom bör ett års studier för något äldre
studerande kunna finansieras med lån av det allmänna
pensionssystemet. Grundprincipen för
studiestödssystemet skall gälla lika för alla
studerande, dvs. studiestöd skall bestå av en
lånedel och en bidragsdel. Jag vill hänvisa till att
jag även lagt förslag om individuella
kompetenskonton för ett livslångt lärande.
Motionsyrkandet om detta behandlas av
skatteutskottet.
Vad jag här har framfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub260 yrkande 5.
3. Grunddragen i
studiemedelssystemet (punkt 5) c
av Sofia Jonsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Grunddragen i studiemedelssystemet
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub552 yrkande 1
samt avslår motionerna 2001/02:Ub260 yrkande 6
och 2001/02:
Ub449 yrkandena 1 och 7.
Ställningstagande
Centerpartiet vill se ett studiemedelssystem som
bygger på fyra grundläggande principer. Det skall
vara lika för alla. Det skall vara enklare och mer
lättöverskådligt än i dag. Det skall konstrueras så
att subventionerna i systemet blir tydliga.
Skuldbördan efter studietiden skall lättas. Utifrån
dessa principiella grunder bör ett nytt och
förbättrat studiefinansieringssystem innefatta att
bidrag och lån skall utgöra 50 % vartdera av
totalbeloppet för studiemedel, fribeloppet vid
inkomstprövningen motsvara två basbelopp och
återbetalningen utformas som ett modifierat
annuitetslån på 2025 år. Jag vill framhålla att ett
studiefinansieringssystem måste vara hållbart och
förutsägbart över tiden. Med ett nytt system i
enlighet med denna modell kan också den sociala
snedrekryteringen minskas. Vad jag här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub552
yrkande 1.
4. Avskaffande av inkomstprövningen
vid beviljande av studiemedel (punkt
6) m, kd, fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per
Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp) och Anita
Sidén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Avskaffande av inkomstprövningen vid
beviljande av studiemedel
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub260
yrkande 8, 2001/02:Ub383 yrkande 1, 2001/02:Ub430
yrkande 5, 2001/02:Ub434 yrkande 2, 2001/02:Ub449
yrkande 8 och 2001/02:
Ub485.
Ställningstagande
Enligt vår mening bör inkomstprövningen vid
beviljande av studiemedel avskaffas helt. Den
nuvarande fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet
hindrar studenterna från att genom egna
ansträngningar förbättra sin ekonomiska situation.
Bland annat måste studenten kunna minska lånedelen i
studiemedlen genom att skaffa sidoinkomster.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med en
strategi för hur fribeloppsgränsen kan slopas. Vad
vi här har framfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
samtliga motionsyrkanden i ärendet.
5. Dispens från tolvterminersregeln
vid beviljande av studiemedel (punkt
7) m, kd, c, fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per
Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf
Nilsson (fp) och Anita Sidén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Dispens från tolvterminersregeln vid
beviljande av studiemedel
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub204,
2001/02:Ub260 yrkande 10, 2001/02:Ub280 och
2001/02:Ub449 yrkande 11 samt avslår motion
2001/02:Ub301.
Ställningstagande
Vi vill att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag om att ökade möjligheter till dispens från
tolvterminersregeln vid beviljande av studiemedel
skall återinföras i studiestödssystemet. I ett
kunskapssamhälle där det livslånga lärandet är målet
är detta nödvändigt. Inte minst för studenter på
långa högskoleutbildningar och för forskarstuderande
är det viktigt att generösare bestämmelser införs.
En utvidgad dispensmöjlighet skall kombineras med
krav på ökade återbetalningsbelopp. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub204,
2001/02:Ub260 yrkande 10, 2001/02:Ub280 och
2001/02:Ub449 yrkande 11.
6. Avskrivning av studielån som
regionalpolitiskt medel (punkt 9)
kd, mp
av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd)
och Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Avskrivning av studielån som
regionalpolitiskt medel
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub268 och
2001/02:N364 yrkande 2.
Ställningstagande
Ett system med avskrivning av studielån kan ge
incitament för färdigutbildade unga människor att
stanna kvar i eller flytta till avfolkningshotade
glesbygdskommuner. Vi vill att ett sådant system
prövas inom ramen för studiefinansieringen. Detta
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub268
och 2001/02:N364 yrkande 2.
7. Studiemedel vid utlandsförlagd
svensk högskoleutbildning, m.m.
(punkterna 11 och 12) m
av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anita Sidén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 11
och 12 borde ha följande lydelse:
11. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk
högskoleutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub206.
12. Studiemedel vid studier utomlands
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub242 yrkande 1
och avslår motion 2001/02:Ub242 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser det märkligt att studenter som deltar i
svensk högskoleutbildning förlagd till utländskt
universitet får lägre belopp i studiemedel än de
skulle ha fått om de blivit antagna som
utbytesstudenter vid samma utländska universitet.
Enligt vår mening bör studiemedelssystemet i detta
avseende snarast ändras så att studenter inte
missgynnas på grund av ologiska regler. Det är
viktigt att fler svenska studenter får möjlighet att
studera i andra länder inom ramen för en svensk
högskoleutbildning. Vad vi här har framfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub206.
Reglerna för studiemedel vid studier utomlands måste
göras tydliga. Som exempel kan anges att svenskar
som söker studiestöd måste ha varit folkbokförda i
Sverige de två senaste åren. Samtidigt måste
svenskar som arbetar längre än ett år i något EU-
land vara folkbokförda i landet i fråga. Summan av
de båda motstridiga reglerna kan bli att den som
arbetat utomlands inte kan få studiemedel för
fortsatt utbildning i utlandet. Så otydliga,
felaktiga och motstridiga regler får enligt vår
mening inte styra svenska studenters utbildning.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub242
yrkande 1.
8. Utökad teckenspråksutbildning för
vissa föräldrar, s.k. TUFF (punkt
18) m, kd
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per
Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anita Sidén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
18. Utökad teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar, s.k. TUFF
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub313
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ub330 yrkande 1.
Ställningstagande
Den nuvarande teckenspråksutbildningen för vissa
föräldrar, TUFF, skall enligt gällande bestämmelser
i första hand ges innan barnet nått skolåldern.
Föräldrar till yngre barn skall prioriteras. Enligt
vår mening bör TUFF utökas och även kunna ges till
föräldrar med döva eller gravt hörselskadade barn i
grundskolan eller motsvarande skolformer. Vi vill
påpeka att barnens språkutveckling fortsätter under
hela skoltiden. I avvaktan på en form av skol-TUFF
bör det bli möjligt att sprida nuvarande sammanlagt
240 kurstimmar över en längre period och på så sätt
förlägga en del av timmarna till de första skolåren.
Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionsyrkandena.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Anslag inom utgiftsområde 15
Studiestöd för budgetåret 2002, m.m.
(punkt 1) m
av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anita Sidén (m).
Moderata samlingspartiet har i sina motioner
föreslagit en annan inriktning av statens budget och
andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har
fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation
12 i finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1. För
utgiftsområde 15 innebär det en ram som är drygt 621
miljoner kronor lägre än den som nu har fastställts
(rskr. 34). Eftersom vi ser vårt budgetförslag som
en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till
förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde
15.
Vårt förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga
2 till detta betänkande. Den förändring vi föreslår
av beloppet på anslaget till vuxenstudiestöd är en
följd av att vi under utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning med vårt budgetalternativ
påbörjar utfasningen av det s.k. Kunskapslyftet.
Inom det anslagsbelopp vi föreslår ryms medel för
dem som har påbörjat studier i Kunskapslyftet att
fullfölja dessa. Anslaget 25:7 Bidrag till vissa
organisationer m.m. reduceras, eftersom vi
ifrågasätter de korttidsutbildningar det handlar om
samt att fackliga organisationer skall hantera
bidragen.
2. Anslag inom utgiftsområde 15
Studiestöd för budgetåret 2002, m.m.
(punkt 1) kd
av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).
Kristdemokraterna har i sina motioner föreslagit en
annan inriktning av statens budget och andra
utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har
fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation
13 i finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1. För
utgiftsområde 15 innebär det en ram som är drygt 315
miljoner kronor lägre än den som nu har fastställts
(rskr. 34). Eftersom vi ser vårt budgetförslag som
en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till
förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde
15.
Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga
2 till detta betänkande. Eftersom vi anser att
utbyggnaden av högskolan skall ske i långsammare
takt än regeringen planerar, minskar belastningen på
studiemedelsanslaget i motsvarande mån. Enligt vår
mening skall korttidsstudiestödet inte fördelas
genom Sisus, LO och TCO. Därför tar vi bort hela
anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.
I stället anslår vi medel för fortsatt stöd till
studier av mindre omfattning och stöd till
studerande vid särvux under anslaget till
vuxenstudiestöd. Dessa korttidsstudiestöd skall,
liksom tidigare, hanteras av Centrala
studiestödsnämnden. Samtidigt reducerar vi anslaget
till vuxenstudiestöd vad avser särskilt
vuxenstudiestöd för specialpedagogutbildning.
3. Anslag inom utgiftsområde 15
Studiestöd för budgetåret 2002, m.m.
(punkt 1) c
av Sofia Jonsson (c).
Centerpartiet har i sina motioner föreslagit en
annan inriktning av statens budget och andra
utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har
fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation
14 i finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1. För
utgiftsområde 15 innebär det en ram som är knappt
1,4 miljarder kronor lägre än den som nu har
fastställts (rskr. 34). Eftersom vi ser vårt
budgetförslag som en helhet, väljer jag att inte
reservera mig här till förmån för våra förslag när
det gäller utgiftsområde 15.
Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga
2 till detta betänkande. Vi vill införa ett nytt
studiemedelssystem, där principen bör vara hälften
bidrag och hälften lån. Det belopp vi föreslår på
anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ger utrymme för en
sådan reform. Vi vill också flytta över 2,4
miljarder kronor från detta utgiftsområde (anslaget
25:4 Vuxenstudiestöd m.m.) till utgiftsområde 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
4. Anslag inom utgiftsområde 15
Studiestöd för budgetåret 2002, m.m.
(punkt 1) fp
av Ulf Nilsson (fp).
Folkpartiet har i sina motioner föreslagit en annan
inriktning av statens budget och andra utgiftsramar
än dem som riksdagen nyligen har fastställt. Vårt
alternativ framgår av reservation 15 i
finansutskottets betänkande 2001/02:
FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en ram som är
knappt 1,9 miljarder kronor lägre än den som nu har
fastställts (rskr. 34). Eftersom vi ser vårt
budgetförslag som en helhet, väljer jag att inte
reservera mig här till förmån för våra förslag när
det gäller utgiftsområde 15.
Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga
2 till detta betänkande. Vi vill minska antalet
platser i Kunskapslyftet och ta bort det särskilda
vuxenstudiestödet NT-svux. Därför föreslår vi en
minskning av anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. och
en ökning av anslaget 25:2 Studiemedel m.m. Inom
ramen för det högre anslagsbeloppet till studiemedel
ligger en höjning av studiemedlens totalbelopp och
en höjning av fribeloppet vid inkomstprövningen. Vi
vill också minska anslaget 25:7 Bidrag till vissa
organisationer m.m.
Folkpartiets totala besparing inom utgiftsområdet
motiveras med att de vuxenstuderandes
studiestödsvillkor bör anpassas till de villkor i
fråga om studiemedel som gäller för övriga
studerande.
5. Studiesocial utredning (punkt 17)
m, kd, c, fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per
Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf
Nilsson (fp) och Anita Sidén (m).
Det är glädjande att konstatera att
Socialdemokraterna äntligen accepterat våra förslag
om nödvändigheten av en studiesocial utredning
utifrån ett helhetsperspektiv på studenternas
situation. Vi ser fram emot att ta del av direktiven
som nu skall utarbetas.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen har i proposition 2001/02:1
Budgetpropositionen för 2002, utgiftsområde 15
Studiestöd, föreslagit
1. att riksdagen godkänner att under 2002 lån tas
upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet
för studielån om 112 900 000 000 kr (avsnitt
3.1.3),
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2002, i fråga om ramanslaget 25:6 Bidrag till
vissa studiesociala ändamål, beställa produktion
av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 4 000 000 kr
efter 2002 (avsnitt 3.1.6),
3. att riksdagen för budgetåret 2002 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt
uppställningen i bilaga 2 till detta betänkande.
Motioner
Motion med anledning av proposition 2001/02:15
Den öppna högskolan
2001/02:Ub2 av Sofia Jonsson m.fl. (c):
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om studenternas studiesociala situation.
Motioner från allmänna motionstiden
2001/02:Ub204 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ändrade studiestödsregler
för studenter med längre utbildningar.
2001/02:Ub206 av Anita Sidén och Lennart Fridén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ändrade studiestödsregler
för vissa studenter vid utlandsförlagd utbildning.
2001/02:Ub208 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om behovet av en översyn
av stöd till studerande med barn.
2001/02:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att indraget
studiebidrag skall vara en möjlig åtgärd att vidta
mot elever som kränker andra eller har ogiltig
frånvaro.
2001/02:Ub238 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att studiemedel för
utbildning till teckenspråkstolk vid folkhögskola
bör utgå från 18 års ålder.
2001/02:Ub240 av Agne Hansson m.fl. (c):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en undersökning om
utökat ansvar för Talboks- och
punktskriftsbiblioteket att ta fram material
riktat till elever med läs- och skrivsvårigheter i
grund- och gymnasieskola.
2001/02:Ub242 av Berit Adolfsson och Anita Sidén
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förtydliga
CSN:s regler för studier utomlands.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att harmonisera
reglerna för studier utomlands med övriga EU-
länders regler.
2001/02:Ub244 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om möjlighet till
deltidssjukskrivning för studenter.
2001/02:Ub260 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en höjning av
totalbeloppet med 200 kr per månad.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studiemedel till
vuxenstuderande.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om etablerandet av
principen peng per poäng.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av ett
treterminerssystem.
8. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med en strategi för hur
fribeloppsgränsen skall avskaffas.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en höjning av
fribeloppsgränsen från 250 till 300 % av
basbeloppet.
10. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag om generösare dispensregler.
2001/02:Ub268 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om försöksverksamhet med
avskrivning av statliga studielån för ungdomar som
väljer att bo och arbeta i glesbygden och att detta
finansieras inom ramen för
studiefinansieringssystemet.
2001/02:Ub272 av Sinikka Bohlin (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett klarläggande av
ansvarsfrågan vad gäller ökade levnadskostnader vid
praktik vid högre utbildning.
2001/02:Ub280 av Lennart Fridén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att reglerna för finansiering av längre utbildningar
justeras för att förhindra studieavbrott och
ekonomisk-sociala problem.
2001/02:Ub301 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind
(kd):
Riksdagen beslutar att uttag av studiebidrag och
studielån separeras från varandra inom
studiemedelssystemet och att elev har rätt till sex
år av vardera.
2001/02:Ub313 av tredje vice talman Rose-Marie
Frebran (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en systematisk
fortsättningsutbildning för föräldrar till döva
barn, en s.k. skol-TUFF.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
kunna senarelägga och/eller utsträcka TUFF-
utbildningen.
2001/02:Ub330 av Cristina Husmark Pehrsson och Anna
Åkerhielm (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av utökad
TUFF-utbildning.
2001/02:Ub349 av Cristina Husmark Pehrsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs vad gäller studier för
egenföretagare/delägare på samma villkor som för
arbetstagare.
2001/02:Ub383 av Kent Olsson och Christel Anderberg
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en reformering av
studiestödssystemet.
2001/02:Ub405 av Carina Ohlsson och Carina Adolfsson
Elgestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
studiebidragssystemet för ungdomar.
2001/02:Ub411 av Peter Pedersen (v):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
som innebär att studiemedelsutbetalningarna från
Centrala studiestödsnämnden (CSN) utfaller med lika
stort belopp för varje månad studiemedel utbetalas
till den enskilda studeranden.
2001/02:Ub414 av Tuve Skånberg och Per Landgren
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
alternativet att utförsälja studielånsstocken på
marknaden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att mot en bonus
ge möjlighet för dem som önskar att i förtid
återbetala sina studieskulder.
2001/02:Ub421 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att studiemedel för
utbildning till teckenspråkstolk vid folkhögskola
skall utgå från 18 års ålder.
2001/02:Ub430 av Désirée Pethrus Engström m.fl.
(kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av
fribeloppet i studiestödssystemet.
2001/02:Ub434 av Lars Lindblad (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om borttagande av
fribeloppsgränsen.
2001/02:Ub437 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
studiesocial utredning.
2001/02:Ub449 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nytt
heltäckande studiestödssystem.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en studiesocial
utredning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever i
gymnasiesärskolan bör omfattas av
studiemedelssystemet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten att bedriva
gymnasiestudier inom åldersperioden 1625 år.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nytt
gymnasiestudiebidrag på 1 050 kr per månad under
10 månader per år.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nytt
vuxenutbildningsstöd för studerande som saknar
betyg från grund- eller gymnasieskola eller båda.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om höjd
studiebidragsdel för universitets- och
högskolestudier.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av
inkomsttaket utan att bidragsdelen i
studiebidraget påverkas.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda hur
behovet av CSN:s upplåning hos riksgälden kan
minska.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av den
bortre åldersgränsen för studiemedel.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att återinföra de
tidigare reglerna för dispens om extra
studiemedel.
12. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar
i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.
2001/02:Ub453 av Nalin Pekgul (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att studenter med
behov av att läsa grundläggande svenska och/eller
engelska inte missgynnas i studiemedelssystemet.
2001/02:Ub485 av Anders Sjölund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om slopande av
fribeloppsgränsen i studiestödssystemet.
2001/02:Ub500 av Lars U Granberg och Kristina
Zakrisson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vårdbidragets påverkan på
studiemedel.
2001/02:Ub505 av Margareta Sandgren (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förbättrat stöd för
barnfamiljer.
2001/02:Ub518 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att studiemedel för
utbildning till teckenspråkstolk vid folkhögskola
skall utgå från 18 års ålder.
2001/02:Ub534 av Sofia Jonsson m.fl. (c):
Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under
utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i
förhållande till regeringens förslag som framgår av
i motionen redovisad uppställning.
2001/02:Ub540 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström
(fp):
1. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar
i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.
2001/02:Ub541 av Beatrice Ask m.fl. (m):
1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 15 anslag
25:4 Vuxenstudiestöd m.m. 2 767 244 000 kr.
2. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 15 anslag
25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. 30 241
000 kr.
2001/02:Ub549 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studiestöd för
vuxenutbildningen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffande av 50-
veckorsgränsen för studiestöd.
2001/02:Ub552 av Sofia Jonsson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nytt
studiemedelssystem.
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
17. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd och
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i
förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning (delvis).
2001/02:Sf278 av Tuve Skånberg (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utforma
studiemedelssystemet så att det inte missgynnar
den som blir gravid.
2001/02:So619 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
dövtolkar.
2001/02:N364 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
effekterna av en avskrivning av studielånen för de
nyutexaminerade akademiker som flyttar till
avfolkningshotade kommuner.
2001/02:A211 av Maria Larsson m.fl. (kd):
18. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av
ensamstående studerandes studiesociala situation,
i enlighet med vad som anförs i motionen.
2001/02:A392 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning om den
ekonomiska situationen för studenter som är eller
skall bli föräldrar.
BILAGA 2
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2002
inom utgiftsområde
15 Studiestöd
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Företrädarna för (m), (kd), (c) och (fp) har avstått från att
delta i beslutet om anslag (se
särskilda yttranden 1-4).