Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU13

Elever med funktionshinder

---

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 38
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2001.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a.
funktionshindrade elevers möjligheter att välja
skola, lika möjligheter för elever med
flerfunktionshinder till omvårdnad och utbildning
oavsett var i landet de bor, utredning om
riksgymnasium för blinda och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder, stöd för elever med
funktionshinder i den vanliga skolan, översyn av
finansieringen av skolformer för hörselskadade
elever, teckenspråkstolk för döva i s.k.
kompletterande utbildning, mottagande av barn i
särskolan samt rätt för utvecklingsstörda till
vuxenutbildning.
Utskottet föreslår avslag på samtliga
motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till tidigare
ställningstaganden av riksdagen, vilka utskottet
inte finner skäl att ändra, och till nyligen
beslutade utredningar om visstidsplaceringar vid
resurscenter respektive särskolan och särvux.
Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och
Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Funktionshindrade elevers möjligheter
att välja skola

Riksdagen avslår motion
2001/02:So611 yrkande 11.
Reservation 1 (m, kd, c, fp) – delvis

2. Statligt garanterad och finansierad rätt
att välja skola

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub323 yrkande 1.
Reservation 2 (m) – delvis

3. Lika möjligheter för elever med
flerfunktionshinder till omvårdnad och
utbildning

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub221 yrkande 13.
Reservation 3 (fp) – delvis

4. Utredning om riksgymnasium för blinda
och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub252 yrkande 7.
Reservation 4 (m, c)

5. Stöd för elever med funktionshinder

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub392.
Reservation 5 (mp)

6. Information om stöd m.m. för
funktionshindrade elever

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub323 yrkande 2.
Reservation 2 (m) – delvis

7. Utredning om undervisningen m.m. för
funktionshindrade elever i den kommunala
skolan

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub252 yrkande 5.

8. Tydligare reglering av elevers rätt till
stöd

Riksdagen avslår motion
2001/02:So240 yrkande 5.

9. Kunskap i skolan om barn med
hyperaktivitet m.m.

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub278 och
2001/02:So634 yrkande 5.
Reservation 3 (fp) – delvis

10. Stöd för elever med läs- och
skrivsvårigheter

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub228,
2001/02:Ub240 yrkande 7,
2001/02:Ub374,
2001/02:Ub384,
2001/02:Ub418 yrkandena 1 och 2 samt
2001/02:So634 yrkande 2.
Reservation 6 (c)
Reservation 3 (fp) – delvis

11. Översyn av finansieringen av skolformer
för hörselskadade elever

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub276 yrkande 1.
Reservation 1 (m, kd, c, fp) – delvis

12. Särskilda undervisningsgrupper för
hörselskadade elever

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub276 yrkande 2.
Reservation 3 (fp) – delvis

13. Rätt till teckenspråksundervisning för
hörselskadade elever

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub276 yrkande 3.

14. Teckenspråkstolk för döva i s.k.
kompletterande utbildning

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub422.

15. Särskolan som egen skolform

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub380 yrkande 1 och
2001/02:Ub448 yrkande 3.
Reservation 2 (m) – delvis
Reservation 7 (kd) – delvis

16. Begreppet särskola

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub491.

17. Utvärdering av särskoleundervisningens
kvalitet och resultat

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub380 yrkande 3.
Reservation 2 (m) – delvis

18. Rätt för asylsökande barn till
utbildning i särskolan

Riksdagen avslår motion
2001/02:Sf394 yrkande 8.

19. Placering av barn i särskolan

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub331,
2001/02:Ub373,
2001/02:Ub380 yrkande 2 samt
2001/02:Ub448 yrkandena 1 och 2.
Reservation 8 (m, kd)

20. Elever i särskolan med invandrar- eller
flyktingbakgrund

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub380 yrkande 4.
Reservation 2 (m) – delvis

21. Särskoleelevers fortsatta utbildning

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub448 yrkande 4.
Reservation 7 (kd) – delvis

22. Rätt för utvecklingsstörda till
vuxenutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub322 yrkande 17,
2001/02:Ub380 yrkande 5,
2001/02:Ub448 yrkande 5 och
2001/02:Ub549 yrkande 2.
Reservation 1 (m, kd, c, fp) – delvis

23. Tillstånds- och tillsynsmyndighet för
fristående specialskolor

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub448 yrkande 8.
Reservation 7 (kd) – delvis

Stockholm den 9 april 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth
(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude (mp),
Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg
(s), Anders Sjölund (m) och Nils-Erik Söderqvist
(s).

2001/02

UbU13

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden 2001 väcktes ett
stort antal motioner med yrkanden rörande elever med
funktionshinder.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a.
funktionshindrade elevers möjligheter att välja
skola, lika möjligheter för elever med
flerfunktionshinder till omvårdnad och utbildning
oavsett var i landet de bor, utredning om
riksgymnasium för blinda och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder, stöd för elever med
funktionshinder i den vanliga skolan, översyn av
finansieringen av skolformer för hörselskadade
elever, teckenspråkstolk för döva i s.k.
kompletterande utbildning, mottagande av barn i
särskolan samt rätt för utvecklingsstörda till
vuxenutbildning.

Förslagen i motionerna återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Möjligheter för elever med
funktionshinder att välja skola m.m.
Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
förändringar i fråga om funktionshindrade
elevers möjligheter att välja skola,
införande av en statligt finansierad rätt att
välja skola, lika möjligheter till omvårdnad
och utbildning för elever med
flerfunktionshinder och en utredning om
riksgymnasium för blinda och synskadade
ungdomar med flerfunktionshinder, bl.a. med
hänvisning till en nyligen beslutad
utredning.
Jämför reservationerna 1 (m, kd, c, fp), 2
(m), 3 (fp) och 4 (m, c).

Motioner

Moderata samlingspartiet framhåller i motion
2001/02:So611 yrkande 11 att möjligheten att välja
skola är av särskild betydelse för funktionshindrade
barn och ungdomar. Moderaterna har den principiella
uppfattningen att alla skolor så långt det är
möjligt skall vara utformade så att elever med
särskilda behov inte utestängs. Målsättningar om
integration av funktionshindrade elever i den
vanliga skolan och anpassning av skolan till dem får
dock inte innebära att skolor, som t.ex. Ekeskolan,
tvingas stänga. Moderaterna vill att specialskolor
även i framtiden skall vara ett alternativ för de
elever som anser att dessa skolor bättre kan
tillgodose deras särskilda behov.

Enligt motion 2001/02:Ub323 (m) yrkande 1 bör
riksdagen begära att regeringen lägger fram förslag
som ger barn och ungdomar med funktionshinder en
statligt finansierad rätt att välja skola.
Motionären menar att genom en sådan finansiering
säkerställs att barn med svåra funktionshinder eller
med andra särskilda behov får rätt och möjlighet att
välja skola, inte bara den egna kommunens skolor
utan också fristående skolor och specialskolor.
I Folkpartiets motion 2001/02:Ub221 yrkande 13
betonas att staten skall ha ansvar för att elever
med flerfunktionshinder får lika möjligheter till
omvårdnad och utbildning oavsett var i landet de
bor. I motionen lyfts fram att Folkpartiet sade nej
till nedläggningen av specialskolorna för
flerhandikappade barn och ungdomar. Partiet har
också krävt att ett särskilt statligt bidrag skall
följa dessa svårt handikappade elever.
En utredning om förutsättningarna för ett
riksgymnasium för blinda och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder vid Ekeskolan begärs i motion
2001/02:Ub252 (m) yrkande 7. Motionären påpekar att
dessa ungdomar, som en av mycket få grupper i
landet, saknar bra möjligheter att studera vidare
efter grundskolan.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har ställt sig bakom den viktiga
handikappolitiska principen – som har stöd i FN:s
standardregler för att tillförsäkra människor med
funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet – att
barn och ungdomar med funktionshinder så långt det
är möjligt skall erbjudas en anpassad utbildning i
sin hemkommun och därmed ha rätt och möjlighet att
bo hemma med sina föräldrar. I enlighet med denna
princip beslutade riksdagen hösten 1999 att elever
med synskada respektive grav språkstörning inte
längre skall tillhöra den statliga specialskolans
målgrupp (prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4,
rskr. 14). Ändringar i skollagen med denna innebörd
trädde i kraft den 1 juli 2000 med vissa
övergångsbestämmelser. För döva, dövblinda eller
hörselskadade elever finns den statliga
specialskolan kvar. Riksdagen delade regeringens
uppfattning, vilken också har stöd i FN:s
standardregler, att för dessa elever är en
teckenspråkig skolmiljö nödvändig.

Kommunerna har alltså numera det fulla ansvaret
för synskadade och gravt språkstörda elever. Staten
har dock ett stort ansvar för att stödja kommunerna
när det gäller elever med funktionshinder. I detta
syfte har en ny samordnad organisation för statens
stöd i specialpedagogiska frågor –
Specialpedagogiska institutet – skapats den 1 juli
2001 med regional och lokal förankring. Utskottet
återkommer till denna organisation i följande
avsnitt.
Till följd av riksdagsbeslutet från hösten 1999
avvecklas successivt de fasta skoldelarna vid de
statliga riksskolorna Ekeskolan i Örebro för elever
med synskada och ytterligare funktionshinder och
Hällsboskolan i Sigtuna för gravt tal- och
språkstörda elever. Avvecklingen inleds genom
intagningsstopp, fr.o.m. den 1 juli 2001 vid
Ekeskolan respektive den 1 juli 2002 vid
Hällsboskolan. Samtidigt byggs
resurscenterverksamheten ut vid de båda nämnda
skolorna. En mindre skoldel behålls vid
resurscentren för s.k. visstidsplaceringar. Med
sådana placeringar avses att elever erbjuds insatser
från resurscentrets sida som sträcker sig utöver vad
som kan anses omfattas av sedvanliga utrednings- och
träningsbesök.
I skollagen infördes den 1 juli 2000 en
bestämmelse, 10 kap. 3 a §, att barn som är
synskadade eller gravt språkstörda får fullgöra sin
skolplikt i särskilda resurscenter. Utbildningen
skall med nödvändiga avvikelser motsvara
utbildningen i grundskolan respektive särskolan.
Hemkommunen skall betala ersättning till staten för
vissa kostnader för elev som fullgör sin skolplikt
vid ett särskilt resurscenter.
Resurscentren vid Ekeskolan och Hällsboskolan
ingår i dag organisatoriskt i Specialpedagogiska
institutet under benämningen Resurscenter syn i
Örebro respektive Resurscenter tal och språk i
Sigtuna.
Regeringen har den 14 mars 2002 beslutat att en
särskild utredare skall tillkallas med uppgift att
vidareutveckla formerna för visstidsplaceringar vid
Resurscenter syn i Örebro för elever med synskada
och ytterligare funktionshinder och Resurscenter tal
och språk i Sigtuna för gravt tal- och språkstörda
elever (dir. 2002:36). Utredaren skall slutredovisa
uppdraget senast den 31 oktober 2002.
I direktiven framhålls att staten även
fortsättningsvis har ett stort ansvar för de nämnda
elevgrupperna. Utredaren skall därför lämna förslag
till hur visstidsplaceringarna bör utformas och
utvecklas för att motsvara de behov som den enskilda
eleven har. Därvid skall beaktas elevens behov av
utveckling och kunskap samt hans eller hennes egna
önskemål. Också vårdnadshavarens och hemkommunens
synpunkter skall vägas in i beslutet. Utredaren
skall utgå från att en visstidsplacering även bör
kunna innebära, om elevens behov och förutsättningar
så kräver, att elevens hela skolgång förläggs till
resurscentret. En sådan placering skall dock
kontinuerligt utvärderas och följas upp för att man
skall kunna bedöma var eleven bäst kan få sina behov
tillgodosedda. Målet bör vara att elever med
synskada och ytterligare funktionshinder samt gravt
tal- och språkstörda elever skall ha möjlighet att
bo hemma med sina föräldrar eller i deras närhet och
gå i skola i närheten av hemmet.
Utredaren skall dessutom analysera huruvida
initiativ till en visstidsplacering skall kunna tas
av såväl elevens vårdnadshavare som kommunen eller
resurscentret. Vidare skall utredaren lämna förslag
till vilka garantier som bör skapas för att de
elever som behöver sådana insatser som en placering
vid resurscentret möjliggör, också får en plats vid
resurscentret. Därutöver skall utredaren se över
möjligheterna att överklaga ett fattat beslut.
Enligt utskottets mening bör utredarens analyser
och förslag avvaktas. Riksdagen bör därför avslå
motion 2001/02:So611 yrkande 11 om funktionshindrade
elevers möjligheter att välja skola och motion
2001/02:Ub221 yrkande 13 om lika möjligheter för
elever med flerfunktionshinder till omvårdnad och
utbildning.
Utskottet kan inte ställa sig bakom motion
2001/02:Ub323 yrkande 1 om en statligt garanterad
och finansierad rätt att välja skola, varför även
detta yrkande bör avslås.
Frågan om en riksgymnasieverksamhet för synskadade
elever med flerfunktionshinder har behandlats av
utskottet hösten 1999 och därefter vid ytterligare
ett par tillfällen, senast i betänkande
2001/02:UbU1. Utskottet har anfört att det naturliga
alternativet för dessa elever är den reguljära
gymnasiesärskolan på hemorten eller inom
samverkansområdet. Vidare har påpekats att
resurscentret vid Ekeskolan, numera Resurscenter syn
i Örebro, med möjlighet till visstidsplacering är
till även för de äldre eleverna t.o.m.
gymnasieåldern samt att Specialpedagogiska
institutet har ett ansvar för att analysera behoven
av och erbjuda specialpedagogiskt stöd till
gymnasiesärskolan. Med samma motivering avstyrker
utskottet nu motion 2001/02:Ub252 yrkande 7.

Stöd för elever med funktionshinder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
förändringar i fråga om stöd för elever med
olika typer av funktionshinder i den vanliga
skolan och stöd för döva och hörselskadade
elever, bl.a. med hänvisning till pågående
uppbyggnad av den samlade statliga
stödorganisationen och visst
utredningsarbete.
Jämför reservationerna 5 (mp), 2 (m), 3 (fp),
6 (c) och 1 (m, kd, c, fp).

Allmänt

Motioner

Miljöpartiet erinrar i motion 2001/02:Ub392 om att
riksdagen under innevarande mandatperiod beslutat om
genomgripande organisatoriska förbättringar, liksom
resursförstärkningar, för att ge elever med
funktionshinder ett fullvärdigt stöd. Det tar dock
tid innan besluten får tydligt genomslag i konkreta
åtgärder. Motionärerna föreslår därför att
uppföljning, också på individnivå, och snabba
korrigeringsåtgärder skall utföras. Rapportering
skall ske till berörda myndigheter och till
riksdagen. Redan nu bör en utredning tillsättas för
att samordna resurser till stöd för
funktionshindrade inom vuxenutbildningen.

I motion 2001/02:Ub323 (m) yrkande 2 påpekar
motionären att långt ifrån alla föräldrar till barn
med funktionshinder känner till vilka alternativ som
finns till den kommunala skolan. Kommunerna bör
aktivt understödja dessa föräldrar med information
om stöd m.m. och möjlighet att söka specialskolor.

Enligt motion 2001/02:Ub252 (m) yrkande 5 bör
riksdagen begära att regeringen låter utreda hur
undervisningen och den sociala situationen är för
barn med funktionshinder i den kommunala skolan.
Motionären hävdar att många exempel från
verkligheten talar för att kommunernas förmåga att
ge barn med funktionshinder en fullgod skoltid är
starkt varierande.

En översyn av skollagen begärs i Centerpartiets
motion 2001/02:So240 yrkande 5 i syfte att tydligare
reglera den enskilda elevens rätt till stöd för att
få utbildning. Motionärerna anför att
skolförfattningen är tydlig när det gäller skolans
skyldighet att stödja barn med svårigheter i skolan.
Bestämmelserna ger ett bra skydd i teorin, men i
praktiken finns det inga tydliga kriterier på vad
som ingår i rätten till stöd och ingen faktisk
möjlighet att utkräva denna rätt.

Kunskap i skolan om barn med hyperaktivitet m.m.
efterfrågas i två motioner. Folkpartiet begär i
motion 2001/02:So634 yrkande 5 att regeringen lägger
fram förslag som ger Socialstyrelsen och
skolstyrelserna i kommunerna i uppdrag att se till
att berörd personal inom förskola/skola samt barn-
och skolhälsovården får adekvat utbildning om ADHD.
I motionen betonas att barn med hyperaktivitet måste
få hjälp tidigt. Det är också viktigt att
fortlöpande utvärdera behandlingsmetoder och
utveckla handlingsprogram för att på bästa sätt
kunna ge dessa barn stöd.

Enligt motion 2001/02:Ub278 (m) strider
professionen i dag om diagnoskriterier när det
gäller DAMP, ADHD, MBD och Aspergers syndrom och om
vilken behandling som barn med
koncentrationssvårigheter skall få. Skolans
kunskaper om dessa barn är också bristfälliga,
hävdar motionärerna. Ingen elev skall behöva lämna
skolan utan tillräckliga kunskaper i att läsa,
skriva och räkna.

Flera motioner tar upp betydelsen av stöd för elever
med läs- och skrivsvårigheter.

Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub240
yrkande 7 att en utredning tillsätts i syfte att ge
elever i grundskolan med läs- och skrivsvårigheter
samma rätt till stöd som i dag garanteras studerande
inom den högre utbildningen. Studenterna får hjälp
med förlängd tid för examina, tillgång till andra
examinationsformer, pedagogiskt datorstöd, extra
undervisning, läromedelsutveckling etc. När det
gäller elever i grundskolan får man förlita sig på
att skolan och kommunen tar sitt ansvar.
Enligt motion 2001/02:Ub418 (c) yrkande 1 bör
Skolverket ges i uppdrag att tillsammans med
Kommunförbundet arbeta för att lokala
handlingsplaner för läs- och skrivsvårigheter,
dyslexi, skall upprättas i samtliga kommuner och vid
samtliga skolenheter.
Fler dyslexicentrum behövs, enligt Folkpartiet i
motion 2001/02:So634 yrkande 2. Nuvarande resurser
räcker inte för att alla barn med läs- och skriv-
svårigheter skall kunna få hjälp med sina problem.
I motion 2001/02:Ub418 (c) yrkande 2 framhåller
motionärerna att det är viktigt att alla
lärarutbildningar erbjuder bra undervisning om
dyslexi.
Obligatorisk utbildning om dyslexi i
lärarutbildningen förespråkas i motion 2001/02:Ub374
(s). Skolan måste ha speciallärare som i sin tur har
tillgång till experter som kan ställa diagnos och
utarbeta individuella åtgärdsprogram.
Också i motion 2001/02:Ub228 (m) betonas att
lärarutbildningen bör innehålla ett obligatoriskt
moment om dyslexi samt erbjuda möjlighet till
vidareutbildning om detta. Skolan bör ha resurser
för att utarbeta individuellt anpassade
åtgärdsprogram för elever med läs- och
skrivsvårigheter.
Enligt motion 2001/02:Ub384 (m) behövs kraftfulla
insatser på dyslexiområdet. Skolverket borde gå i
bräschen för en veritabel – hela skolan omfattande –
kampanj på detta område. Det måste bli varje lärares
skyldighet att inhämta kunskaper om dyslexi.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet nämnt i föregående avsnitt har en ny
samordnad organisation för statens stöd i
specialpedagogiska frågor, Specialpedagogiska
institutet, skapats den 1 juli 2001 bl.a. genom
ombildning av Statens institut för handikappfrågor i
skolan (SIH). I den nya myndigheten har inordnats
Ekeskolans, Hällsboskolans, Tomtebodaskolans och
Åsbackaskolans resurscenter. Till myndigheten har
också förts de statliga bidragen för landstingens
hörselvårdskonsulenter, vissa kunskapscenter och
datapedagogerna vid de regionala dataresurscentren.
Specialpedagogiska institutet skall svara för såväl
stöd som utvecklingsverksamhet.

Institutets huvudkontor ligger i Härnösand.
Regionkontor finns i Umeå, Stockholm, Örebro,
Göteborg och Malmö. Dessutom finns ett stort antal
lokalkontor. Inom myndighetens regionala
organisation ges det specialpedagogiska stödet av
konsulenterna, av övrig specialpedagogisk personal
samt av resurscentren.
Syftet med den nya samordnade stödorganisationen
är bl.a. att förbättra möjligheterna att på ett
flexibelt sätt möta behoven av insatser för olika
typer av funktionshinder. Stödet skall huvudsakligen
riktas till huvudmän med ansvar för
förskoleverksamhet och utbildning inom det
offentliga skolväsendet samt till motsvarande
fristående skolor. Specialpedagogiska institutet
skall tillhandahålla information och kunskap för att
kunna erbjuda barn och ungdomar med funktionshinder
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg respektive
utbildning likvärdig den som andra barn får.
Skolförvaltning, lärare, övrig personal och
vårdnadshavare skall erbjudas information och
fortbildning.
Från och med den 1 januari 2002 skall
Specialpedagogiska institutet även bistå
skolhuvudmännen med specialpedagogiskt stöd när det
gäller vuxenutbildningen och vuxna med
funktionshinder, i enlighet med regeringens
bedömning i propositionen Vuxnas lärande och
utvecklingen av vuxenutbildningen (prop.
2000/01:72). Myndigheten har tillförts medel för det
nya uppdraget fr.o.m. budgetåret 2002.
Även i övrigt har Specialpedagogiska institutet
tillförts extra medel –
12 miljoner kronor för andra halvåret 2001 och 15
miljoner kronor för 2002 – för att kunna bygga upp
och utveckla verksamheten. Dessutom har i årets
budget medel avsatts för att institutet skall
genomföra en riktad kompetensutveckling av lärare
som arbetar i det offentliga skolväsendet med dels
gravt tal- och språkstörda elever, dels elever med
synskada och ytterligare funktionshinder.
Utskottet anser med det anförda att riksdagen inte
bör göra något tillkännagivande med anledning av
motion 2001/02:Ub392. Riksdagen bör avslå densamma.
Specialpedagogiska institutet skall enligt sin
instruktion (förordning 2001:286, ändr. 2001:873)
bl.a. svara för specialpedagogisk rådgivning samt
sprida information till skolhuvudmän och till
vårdnadshavare. Därmed avstyrks motion 2001/02:Ub323
yrkande 2 om informationsinsatser.
Enligt direktiven om visstidsplaceringar vid
resurscenter (dir. 2002:36) avser regeringen att
inom kort ge ett särskilt uppdrag till
Specialpedagogiska institutet att kartlägga och
analysera kommunernas ekonomiska och
kompetensmässiga förutsättningar att kunna ta sitt
ansvar för synskadade flerhandikappade elevers och
språkstörda elevers skolgång. Med detta uppdrag är
yrkande 5 i motion 2001/02:Ub252 enligt utskottets
mening tillgodosett och bör avslås.
I uppdraget till 1999 års skollagskommitté (dir.
1999:15) ingår att utreda och föreslå hur en ökad
rättssäkerhet för eleverna kan åstadkommas. Som
meddelas i propositionen Fristående skolor (prop.
2001/02:35) har kommittén bl.a. att överväga frågan
om att stärka den enskilda elevens rätt till stöd
genom att införa en möjlighet att överklaga såväl
offentliga som fristående skolors beslut att inte ta
emot en elev. Kommittén skall också utreda om
statens sanktionsmöjligheter gentemot kommunerna
behöver stärkas. Utskottet anser att kommitténs
ställningstaganden, som skall redovisas i december
2002, bör avvaktas. Riksdagen bör avslå motion
2001/02:So240 yrkande 5 om tydligare reglering av
elevers rätt till stöd.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår
samtliga motionsyrkanden om kunskap i skolan om barn
med hyperaktivitet och om stöd för elever med läs-
och skrivsvårigheter. Följande motivering anförs för
detta.
Enligt förordningen (2001:286, ändr. 2001:873) med
instruktion för Specialpedagogiska institutet avses
med funktionshinder i förordningen fysiska
funktionshinder, medicinskt, psykiskt eller
neurologiskt betingade funktionsnedsättningar, svåra
läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) samt
utvecklingsstörning och därmed jämställda
begåvningsmässiga funktionshinder och autism.
Som nämnts skall myndighetens råd och stöd i
specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och
vuxna med funktionshinder huvudsakligen riktas till
huvudmän med ansvar för förskoleverksamhet och
utbildning inom det offentliga skolväsendet samt
till motsvarande fristående skolor.
Specialpedagogiska institutet skall dock även svara
för vissa individuellt riktade insatser till
enskilda barn och deras vårdnadshavare. Detta gäller
främst inom ramen för resurscentrens verksamhet.
För barn, ungdomar och vuxna med svåra och mera
ovanliga funktionshinder kan stödet behöva ges
utifrån den enskilda elevens behov. Stödet bör då
riktas till hela arbetslaget kring eleven samt till
ansvarig specialpedagog och rektor. För elevgrupper
med lättare eller mer vanligt förekommande
svårigheter skall insatserna inriktas på att sprida
kunskap, exempelvis genom mer generell
kompetensutveckling och informationsinsatser.
Därtill vill utskottet erinra om att
bestämmelserna om åtgärdsprogram för elever i behov
av särskilt stöd har förstärkts och nu gäller i alla
skolformer i den obligatoriska skolan och i
gymnasieskolan.
Utskottet utgår från att kommunerna och skolorna
likaväl som universiteten och högskolorna tar sitt
ansvar för att underlätta för elever med läs- och
skrivsvårigheter.
Den nya lärarutbildningen – som riksdagen beslutat
om hösten 2000 (prop. 1999/2000:135, bet.
2000/01:UbU3, rskr. 5) – betonar vikten av
specialpedagogisk kompetens hos alla lärare och
vikten av att lärare kan identifiera problem, där
det kan vara aktuellt med särskilt stöd.
Specialpedagogik skall ingå i det allmänna
utbildningsområdet för alla lärarstuderande, och
dessutom skall specialpedagogik kunna väljas som
inriktning och/eller specialisering.
Vidare har i statsbudgeten avsatts särskilda medel
för kompetensutveckling av lärare, där det
specialpedagogiska området är särskilt prioriterat,
under perioden 2000–2002. Medlen fördelas av
Skolverket till kommuner och enskilda skolor.
Utskottet vill också hänvisa till att regeringen i
augusti 2001 har tillsatt en särskild utredare med
uppgift att göra en översyn av statens engagemang
för framställning och anpassning av läromedel och
studiematerial för barn, elever och vuxna med
funktionshinder i förskola, skola och
vuxenutbildning (dir. 2001:65). Uppdraget skall
redovisas senast den 1 december 2002.

Stöd för döva och hörselskadade elever

Motioner

En översyn av finansieringen av skolformerna för
hörselskadade elever begärs i motion 2001/02:Ub276
(fp) yrkande 1. Motionären framhåller att
hörselskadade elever teoretiskt kan välja mellan
olika skolplaceringar. De kan integreras i vanliga
klasser, placeras i regionala särskilda
undervisningsgrupper eller tas in i någon av de fem
regionala specialskolor som finns för döva och
hörselskadade barn. I grundskolan placeras enligt
motionen de flesta hörselskadade eleverna integrerat
i vanliga klasser. Regionala hörselklasser finns på
ett fåtal platser i landet. Motionären hävdar att
formerna för finansiering av utbildningen för
hörselskadade är mycket ojämlika i landet, varför en
översyn behövs.

Enligt motion 2001/02:Ub276 (fp) måste också fler
hörselskadade elever tillförsäkras utbildning i
särskilda undervisningsgrupper (yrk. 2). Motionären
påpekar att dessa elever drabbas hårt i de kommuner
som inte har möjlighet att starta egna särskilda
undervisningsgrupper eller som inte medverkar till
att eleven får sin utbildning i en regional
undervisningsgrupp.

Vidare begärs i motion 2001/02:Ub276 (fp) yrkande 3
ett riksdagsuttalande om hörselskadade elevers rätt
till teckenspråksundervisning inom habiliteringen,
förskolan och skolan. Enligt motionären finns det
visserligen teckenspråksundervisning i de regionala
undervisningsgrupperna men inte i den utsträckning
som svarar mot behovet.

I motion 2001/02:Ub422 (s) påtalas att det
förekommer att döva vuxna tvingas avstå från
utbildning på grund av att kostnaden för
teckenspråkstolk i s.k. kompletterande utbildning är
ofinansierad. Enligt motionärerna bör regeringen
följa frågan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion
2001/02:Ub276 yrkandena 1–3 om hörselskadade elever.

Enligt 3 kap. 3 § skollagen skall barn som inte
kan gå i grundskolan eller särskolan därför att de
är döva eller hörselskadade tas emot i
specialskolan. Huvudmannen för specialskolan prövar
om ett barn skall tas emot i specialskolan under sin
skolpliktstid. Fråga om mottagande får väckas av
barnets vårdnadshavare eller av barnets hemkommun (3
kap. 4 §). Beslut i sådana ärenden fattas av
Specialskolemyndigheten. Hemkommunen skall betala
ersättning till staten för vissa kostnader för den
som är elev i specialskolan.
Specialskolemyndigheten bildades den 1 juli 2000.
Den är styrelse för sex skolenheter, varav fem är
regionala specialskolor för döva och hörselskadade
elever och en är nationell specialskola för döva och
hörselskadade elever med utvecklingsstörning samt
för dövblindfödda elever. Ett viktigt uppdrag för
myndigheten är att stödja kvalitetsutvecklingen vid
de statliga specialskolorna och förstärka
möjligheterna till en likvärdig utbildning.
Om en elev med hörselskada kan gå i grundskolan
eller särskolan gäller bestämmelsen i 2 kap. 3 §
skollagen att kommunen är skyldig att för
undervisningen använda lärare som har en utbildning
avsedd för den undervisning de i huvudsak skall
bedriva. Det ankommer också på kommunen att
organisera undervisningen på bästa sätt och i
utbildningen ta hänsyn till elevens behov av stöd.
Specialpedagogiska institutet disponerar
budgetåret 2002, under anslaget Särskilda insatser
på skolområdet, 101 miljoner kronor för bidrag till
kommuner avseende bl.a. regionala
utbildningsinsatser för elever med funktionshinder.
Bland annat fördelas statliga medel till regionala
undervisningsgrupper för elever med hörselskada.

Utskottet föreslår också avslag på motion
2001/02:Ub422 om teckenspråkstolk för döva i s.k.
kompletterande utbildning.

Frågan om utbildningstolk behandlades i
propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av
vuxenutbildningen som riksdagen till alla delar
ställde sig bakom (prop. 2000/01:72, bet. UbU15,
rskr. 229). Kunskapslyftskommittén hade i sin
utvärdering visat att studerande som behöver
utbildningstolk har betydande svårigheter att få
tolkinsatsen finansierad. Den huvudsakliga orsaken
är att utbildningstolkning är förknippad med stora
kostnader för utbildningsanordnaren. Regeringen
anförde i nämnda proposition att en av de
grundläggande principerna i svensk handikappolitik
är den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen. På
en övergripande nivå betyder detta att de medel som
avsätts för vuxenutbildningen i princip skall täcka
kostnader även för studerande med funktionshinder.
Varje utbildningsanordnare bör därför tillhandahålla
det tolkstöd som behövs. Regeringen bedömde dock att
frågan om utbildningstolk är av den karaktären att
speciella insatser kan behöva göras i fråga om att
utveckla läromedel för studerande som har
teckenspråk som första språk.
Enligt regleringsbrev för Nationellt centrum för
flexibelt lärande budgetåret 2002 skall av
myndighetens anslag lägst 10 miljoner kronor
användas för att, i samarbete med Specialpedagogiska
institutet, utveckla läromedel för vuxna med
teckenspråk som första språk. Ett av myndighetens
verksamhetsmål är att ge dessa vuxna förutsättningar
för delaktighet i vuxenutbildningen och
folkbildningen.

Särskolan och särvux

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör
särskolan och vuxenutbildningen för
utvecklingsstörda (särvux) med hänvisning
främst till pågående utredning.
Jämför reservationerna 2 (m), 7 (kd), 8 (m,
kd) och 1 (m, kd, c, fp).

Utbildning i särskolan

Motioner

Moderata samlingspartiet pläderar i motion
2001/02:Ub380 yrkande 1 för att särskolan skall
finnas som egen skolform även i fortsättningen. I
motionen noteras att det i ett antal kommuner finns
en ambition att i allt större utsträckning integrera
särskolans elever i den vanliga grundskolan. Enligt
Moderaterna är den utvecklingen olycklig, om inte
integreringen är noga genomtänkt. De framhåller att
en liten särskild undervisningsgrupp i särskolan med
egna kunskapsmål att uppnå ofta är garanten för
individuellt anpassad utbildning. Kommunaliseringen
av särskolan får inte leda till att elever med
begåvningshandikapp får en sämre utbildning.

Kristdemokraterna påpekar i motion 2001/02:Ub448
yrkande 3 att ökningen under senare år av antalet
barn i särskolan också har inneburit att nya grupper
tagits in, såsom s.k. bokstavsbarn med hög
intellektuell förmåga men utan förmåga till socialt
samspel. Motionärerna understryker att särskolan
måste förbli en skolform för barn med intellektuell
utvecklingsstörning. Den får inte bli en skola för
alla barn som av olika anledningar har det svårt i
skolan. Riskerna är stora att sådana nya grupper
stör undervisningen för de barn som verkligen har
behov av att gå i särskolan.

Enligt motion 2001/02:Ub491 (s) finns det anledning
att ompröva begreppet särskola – utan att resurserna
förändras – så att det negativt laddade namnet
ändras till att ingå i det allmänna skolbegreppet
”en skola för alla”.

I motion 2001/02:Ub380 yrkande 3 efterlyser
Moderaterna återkommande utvärderingar av
särskoleundervisningens kvalitet och resultat. De
anmärker att vissa uppföljningar av särskolans
verksamhet tyder på att fokus ibland kan ligga på
omvårdnad snarare än på utbildning. Moderaterna vill
försäkra sig om att särskolans elever får en
allsidig utbildning och att deras individuella
förutsättningar tas till vara.

Asylsökande barn skall, enligt Miljöpartiet i motion
2001/02:Sf394 yrkande 8, ha samma rätt som svenska
barn till utbildning inom särskolan om så behövs.

Utskottets ställningstagande

Utbildning av barn och ungdomar med
utvecklingsstörning sker i huvudsak i särskolan.
Särskolan vänder sig även till elever som har fått
ett betydande och bestående begåvningsmässigt
funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av
yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt till elever
med autism eller autismliknande tillstånd. Särskolan
som skolform omfattar den obligatoriska särskolan
och gymnasiesärskolan. Utbildningen i särskolan
syftar till att ge barn och ungdomar med
utvecklingsstörning en till varje elevs
förutsättningar anpassad utbildning som så långt det
är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och
gymnasieskolan. En elev som är inskriven i särskolan
kan få sin undervisning i en klass i grundskolan
(integrerad elev), varvid särskolans kursplaner
gäller för eleven.

Regeringen har i december 2001 beslutat att
tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté för
att se över utbildningen för barn, ungdomar och
vuxna med utvecklingsstörning (dir. 2001:100).
Utgångspunkterna för detta arbete skall vara att
utbildningen skall hålla en hög kvalitet och att
kontakterna och samverkan mellan elever med och utan
utvecklingsstörning skall öka.
Kommitténs övergripande uppdrag är att föreslå hur
den framtida utbildningen skall utformas t.ex. i
fråga om mål, innehåll, organisation och personalens
kompetens. Därvid skall kommittén arbeta med två
parallella alternativ, nämligen att särskolan och
särvux kvarstår alternativt upphör som egna
skolformer.
Utifrån pedagogiska, sociala och ekonomiska
aspekter skall kommittén analysera för- och
nackdelar med den föreslagna utformningen inom
respektive alternativ samt göra en samlad bedömning
och förorda ett av alternativen. Kommittén skall
lämna författningsförslag för båda alternativen.
I direktiven redovisas som grund för en översyn de
utredningar och utvärderingar som Skolverket gjort
om särskolan och särvux under senare tid. Bland
annat visar en rapport på en markant ökning av
antalet elever i särskolan och en förändring av
elevgruppens sammansättning till att omfatta även
elever utanför särskolans personkrets.
Kommittén skall slutredovisa sitt uppdrag senast
den 1 oktober 2004. Ett delbetänkande skall lämnas
den 1 januari 2003 med bl.a. en analys av hur den
utbildning och den undervisning som i dag ges till
barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning
svarar mot deras behov och förutsättningar.
Utskottet anser det vara av intresse i
sammanhanget att kort referera en undersökning från
Skolverket som nyligen publicerats.
Den 4 mars 2002 redovisade Skolverket ett
regeringsuppdrag om särskolan genom rapporten I
särskola eller i grundskola? (dnr 103404). Rapporten
rör orsaken till variation beträffande integrering
av särskolebarn i grundskoleklasser, kvaliteten i
undervisningen i särskola jämfört med i grundskola
och försöksverksamheten med föräldrainflytande. Den
bygger på en rikstäckande enkät och fallstudier i
nio kommuner.
Av rapporten framgår att det är stor variation
mellan och inom kommuner när det gäller hur
särskolelevernas undervisning är organiserad. Ofta
är det praktiska omständigheter som styr snarare än
medvetna överväganden utifrån elevernas
undervisningssituation och individuella
förutsättningar. Skolverket konstaterar i rapporten
att integrering av särskoleelever i
grundskoleklasser är vanligast i gles- och
landsbygdskommuner. I de fall integrering förekommer
är några av de viktigaste orsakerna och argumenten
följande: Integrering kan framstå som den enda
organisatoriska lösningen för en skola med få
särskoleelever. Särskoleelever i glesbygd slipper
långa resor när de integreras i en grundskola nära
hemmet. Integrering kan ge särskoleelever positiv
draghjälp från grundskoleelever. Skolverkets studie
visar betydande skillnader mellan lärare som
undervisar i olika grupper där särskoleelever finns.
Uppenbart är att det främst är lärare i
särskoleklasser som har specialpedagogisk
utbildning. De har också generellt längre erfarenhet
av att undervisa särskoleelever än lärare i
grundskoleklass. Majoriteten av lärarna i
särskoleklass anser att sär-skoleeleverna får den
undervisning som de har rätt till, samtidigt som
mindre än hälften av lärarna i grundskoleklass anser
detta. Studien visar dock inga självklara
kvalitetsskillnader mellan olika
undervisningsformer. Avgörande för undervisningens
kvalitet är en gemensam verksamhetsidé och klara
mål. En majoritet av föräldrarna förklarar sig nöjda
med det bemötande som deras barn får i skolan och
lärarnas kompetens, oavsett vilken
undervisningsgrupp barnet går i. Föräldrarna är
också positiva till den försöksverksamhet som ger
dem rätt att tacka nej till erbjudande om särskola
för sina barn.
Med hänvisning till att en parlamentariskt
sammansatt kommitté skall se över utbildningen för
bl.a. barn och ungdomar med utvecklingsstörning
anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna
2001/02:Ub380 yrkande 1 och 2001/02:Ub448 yrkande 3
om särskolan som egen skolform. Utskottet föreslår
också avslag på motion 2001/02:Ub491 om begreppet
särskola.
Som nämnts skall kommittén i ett delbetänkande
redovisa en analys av hur undervisningen i dag
svarar mot de behov och förutsättningar som
särskole-elever har. Yrkande 3 i motion
2001/02:Ub380 om utvärdering av
särskoleundervisningens kvalitet och resultat är
därmed enligt utskottets mening tillgodosett och bör
avslås.
Enligt förordningen (2001:976) om utbildning,
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för
asylsökande barn m.fl. har dessa barn rätt att få
utbildning i bl.a. den obligatoriska särskolan på
samma villkor som barn som är bosatta i Sverige (2
§). Rätten att få utbildning medför inte någon
skolplikt. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 2001/02:Sf394 yrkande 8.

Mottagande av barn i särskolan

Motioner

Frågor kring placering av barn i särskolan tas upp i
flera motioner.

I Moderata samlingspartiets motion 2001/02:Ub380
yrkande 2 ställs krav på obligatoriska utredningar
inför särskoleplaceringar. Det är enligt motionen
oacceptabelt, som fallet är i dag, att placeringar
kan göras utan föregående utredningar eller med stöd
av utredningar som har allvarliga brister. En
placering i särskola måste föregås av noggranna
utredningar som skall bygga på vetenskaplig grund.
Vidare bör upprepade utredningar göras för att
säkerställa att eleven fått rätt placering i
skolsystemet.
Enligt motion 2001/02:Ub331 (m) får det inte
förekomma att elever som inte hör till målgruppen
för särskolan ändå placeras där, när skolan saknar
resurser eller kunnande för att på andra sätt ge dem
det stöd de har rätt till.
Inskrivningsförfarandet till särskolan bör ses
över i syfte att bl.a. klart definiera elevkretsen.
Detta begärs i motion 2001/02:Ub373 (m). Enligt
motionärerna ser man i dag tendenser till att
utredningar och inskrivning av elever i särskolan
sker alltför lättvindigt och på oklara grunder.
Elevgruppen har förändrats.
Kristdemokraterna hävdar i motion 2001/02:Ub448
att placeringen i särskolan oftast bygger på endast
en bedömning som görs när barnet placeras. De anser
att en rätt till omprövning av särskoleplacering bör
införas, särskilt när det gäller barn i gränszonen
för sådan placering (yrk. 1). Vidare betonar
Kristdemokraterna att en särskoleplacering aldrig
får styras av vilka resurser som finns (yrk. 2).
Tendensen finns att problemet med minskade resurser
till stödundervisning och extrahjälp till svaga
elever i grundskolan löses genom att placera
eleverna i särskolan.

Enligt Moderaternas motion 2001/02:Ub380 yrkande 4
visar en studie från år 2001 att elever med
invandrar- eller flyktingbakgrund är
överrepresenterade i särskolan och att eleverna har
utretts bristfälligt före placeringen. Detta är
allvarligt, anser Moderaterna, och måste leda till
insatser i särskild ordning (yrk. 4).

Utskottets ställningstagande

Skolverket meddelade i juni 2001 Allmänna råd om
rutiner för utredning och beslut om mottagande i den
obligatoriska särskolan (SKOLFS 2001:23). De
allmänna råden rör den kommunala handläggningen av
mottagande i särskola, vilket underlag som behövs
för bedömning om mottagande och hur information och
samverkan med hemmet bör gå till under
utredningsprocessen. Vidare rör de allmänna råden
den kommunala beslutsfunktionen och innehållet i
besluten samt hanteringen vid tveksamma fall.
Skolverket har också kompletterat de allmänna råden
med kommentarer. Inledningsvis understryker verket
att det är viktigt med hänsyn till den enskildes
rättssäkerhet att ett ärende om mottagande i
särskolan blir riktigt utrett och att beslut fattas
på ett välgrundat underlag. Syftet med dessa
allmänna råd är att bidra till detta.

När det särskilt gäller elever med invandrar- eller
flyktingbakgrund anges i de allmänna råden följande:

Beträffande barn med annan kulturell och språklig
bakgrund bör extra uppmärksamhet ägnas
förutsättningarna för en korrekt bedömning.
Särskilda faktorer som kan påverka utredningen är
t.ex. ofullständig skolgång i det tidigare
hemlandet, kulturskillnader och språksvårigheter.
Testresultat bör tolkas med försiktighet då
testinstrument inte är kulturneutrala och därför
riskerar att ge missvisande resultat. Risk
föreligger också för att barnets språkfärdigheter
mäts och inte dess kognitiva förmåga. Särskilt
bör behovet av noggranna observationer och
kartläggningar av eleven och dennes samspel i
hem- och skolmiljön under en längre period
uppmärksammas.

Utskottet har i det föregående kortfattat återgivit
direktiven för den nyligen tillkallade kommittén för
översyn av utbildningen för barn, ungdomar och vuxna
med utvecklingsstörning. I direktiven (dir.
2001:100) anges att Skolverket på regeringens
uppdrag har utarbetat allmänna råd om utredning och
beslut om mottagande i särskolan. Det bör dock
enligt direktiven utredas om ytterligare åtgärder
bör vidtas för att säkerställa att särskolan enbart
tar emot de elever som den är avsedd för.
Förändringarna i elevgruppen aktualiserar också
frågan om nuvarande personkrets är tillräckligt
tydligt definierad och om den behöver förändras.

Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 2001/02:
Ub331, 2001/02:Ub373, 2001/02:Ub380 yrkande 2 samt
2001/02:Ub448 yrkandena 1 och 2 om placering av barn
i särskolan.
Likaså avstyrks motion 2001/02:Ub380 yrkande 4 som
rör elever i särskolan med invandrar- eller
flyktingbakgrund.

Utbildning för ungdomar och vuxna med
utvecklingsstörning

Motioner

Kristdemokraterna begär i motion 2001/02:Ub448
yrkande 4 ett riksdagsuttalande om att de hinder som
finns för särskoleelevers fortsatta utbildning skall
undanröjas. Det får inte vara en omöjlighet för en
särskoleelev att gå på ett nationellt
gymnasieprogram om eleven har den kompetens som
krävs, menar de. I motionen pekas på att det allt
oftare är barn utan intellektuell
utvecklingsstörning som placeras i den obligatoriska
särskolan.

En ändring av regelverket för särvux begärs av
Moderata samlingspartiet i motion 2001/02:Ub380
yrkande 5. Moderaterna påpekar att kommunerna i dag
inte är skyldiga att bereda plats för alla som vill
studera inom särvux. De utvecklingsstördas rätt till
vuxenutbildning måste skrivas in i skollagen.

Också Kristdemokraterna – i motionerna
2001/02:Ub448 yrkande 5 och 2001/02:Ub549 yrkande 2
– betonar att vuxna med en utvecklingsstörning eller
som av andra skäl har gått i särskolan skall ha lika
rätt till utbildning inom särvux som andra vuxna har
i fråga om grundläggande vuxenutbildning.
Enligt Centerpartiets motion 2001/02:Ub322 yrkande
17 måste den lagliga begränsningen undanröjas när
det gäller tillträde till vuxenutbildning för
personer med särskoleutbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena om
särskoleelevers fortsatta utbildning respektive
utvecklingsstördas rätt till vuxenutbildning med
hänvisning till det arbete som påbörjats inom den
parlamentariskt sammansatta kommittén för översyn av
utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med
utvecklingsstörning.

Enligt direktiven skall kommittén – under
alternativet att särskolan och särvux förblir egna
skolformer – utreda hur samverkan mellan skolformer
för elever med utvecklingsstörning och övriga
skolformer kan öka. I detta ingår att belysa vilka
hinder för ökad samverkan som finns i nuvarande
system samt att föreslå hur dessa hinder kan
undanröjas. Under alternativet att särskolan och
särvux upphör som skolformer skall kommittén utreda
vilka förutsättningar grundskolan, gymnasieskolan
och komvux har i dag att ge utbildning åt elever med
utvecklingsstörning. Mot denna bakgrund skall
kommittén ge förslag till vilka förändringar som
krävs för att göra det möjligt för dessa elever att
få sin undervisning i grundskolan, gymnasieskolan
respektive komvux. I sammanhanget bör utredas om
elever med utvecklingsstörning skall ha särskilda
mål, hur betygssystemet skall vara utformat om det
inom en skolform finns olika mål samt vilka
konsekvenser detta får för behörighet till
gymnasieskola respektive högskola.

Övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att
Skolverket i stället för
Specialskolemyndigheten skall vara central
myndighet för fristående specialskolor.
Jämför reservation 7 (kd).

Kristdemokraterna förordar i motion 2001/02:Ub448
yrkande 8 att Skolverket skall vara tillstånds- och
tillsynsmyndighet för fristående skolor för elever
med funktionshinder och inte, som beslutats,
Specialskolemyndigheten.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.

Enligt 9 kap. 1 § tredje stycket skollagen, i dess
lydelse från den 1 juli 2000, skall ärenden om
godkännande av fristående skolor som motsvarar
specialskolan prövas av styrelsen för specialskolan
(Specialskolemyndigheten). I propositionen Elever
med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd
(prop. 1998/99:105), där denna lagbestämmelse var
aktuell, anmälde regeringen att det finns skäl att
analysera huruvida lagbestämmelserna för de olika
skolformerna skall harmoniseras så att Skolverket
ansvarar för godkännande även av fristående
specialskolor. Regeringen avsåg att återkomma till
riksdagen efter beredning av frågan. Enligt uppgift
från Utbildningsdepartementet är beredningen av
denna fråga inte avslutad.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
eller vilka punkter i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.

1. Funktionshindrade elevers
möjligheter att välja skola, m.m.
(punkterna 1, 11 och 22) – m, kd, c,
fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf
Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1,
11 och 22 borde ha följande lydelse:

1. Funktionshindrade elevers möjligheter
att välja skola

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:So611 yrkande 11.

11. Översyn av finansieringen av skolformer
för hörselskadade elever

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub276 yrkande 1.

22. Rätt för utvecklingsstörda till
vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Ub322 yrkande 17,
2001/02:Ub380 yrkande 5,
2001/02:Ub448 yrkande 5 och
2001/02:Ub549 yrkande 2.

Ställningstagande

Vår principiella uppfattning är att alla skolor så
långt det är möjligt skall vara utformade så att
elever med särskilda behov inte utestängs. Vi anser
dock inte att målsättningar om integration av
funktionshindrade elever i den vanliga skolan och
anpassning av skolan till dem skall innebära att
skolor som t.ex. Ekeskolan – med den kompetens som
byggts upp där under många år – skall tvingas
stänga. Möjligheten att välja skola är av särskild
betydelse för funktionshindrade barn och ungdomar.
Specialskolor skall även i framtiden vara ett
alternativ för de elever som anser att dessa bättre
kan tillgodose deras särskilda behov. Vad vi här har
anfört bör riksdagen med bifall till motion
2001/02:So611 yrkande 11 tillkännage för regeringen
som sin mening.

Hörselskadade elever kan teoretiskt välja mellan
olika skolplaceringar: integrering i vanliga
klasser, placering i regionala, särskilda
undervisningsgrupper (hörselklasser) eller placering
i någon av de fem regionala specialskolor som finns
för döva och hörselskadade. Problemet med
hörselskadade elevers möjligheter att få optimal
utbildning är dock långt ifrån löst. Det är oftare
kommunernas ekonomi än elevens behov som styr vilken
skolform eleven placeras i. Finansieringen av
skolformer för hörselskadade elever är
otillfredsställande och mycket ojämlik i landet,
varför en översyn behövs. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub276 yrkande 1.

Vuxna med utvecklingsstörning eller som av andra
skäl har gått i särskola som barn har inte samma
rätt till grundläggande vuxenutbildning som andra
vuxna har. Kommunerna är i dag inte skyldiga att
bereda plats för alla som vill studera i särvux. Vi
anser att utvecklingsstördas rätt till
vuxenutbildning måste skrivas in i skollagen. Detta
bör riksdagen med bifall till motionsyrkandena i
ärendet tillkännage för regeringen som sin mening.

2. Statligt garanterad och
finansierad rätt att välja skola,
m.m. (punkterna 2, 6, 15, 17 och 20)
– m

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2,
6, 15, 17 och 20 borde ha följande lydelse:

2. Statligt garanterad och finansierad rätt
att välja skola

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub323 yrkande 1.

6. Information om stöd m.m. för
funktionshindrade elever

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub323 yrkande 2.

15. Särskolan som egen skolform

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub380 yrkande 1
och bifaller delvis motion
2001/02:Ub448 yrkande 3.

17. Utvärdering av särskoleundervisningens
kvalitet och resultat

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub380 yrkande 3.

20. Elever i särskolan med invandrar- eller
flyktingbakgrund

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub380 yrkande 4.

Ställningstagande

En statligt garanterad och finansierad rätt att
välja skola bör införas för alla barn, i synnerhet
för barn med funktionshinder som söker en skola med
särskild kompetens. För att valfriheten skall vara
reell måste också finansieringen av boendet vid
skolan garanteras. Genom en sådan finansiering
säkerställs att barn med svåra funktionshinder eller
med andra särskilda behov får rätt och möjlighet att
välja skola, inte bara den egna kommunens skolor
utan också fristående skolor och specialskolor.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
i enlighet med motion 2001/02:Ub323 yrkande 1. Detta
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motionsyrkandet i ärendet.

Långt ifrån alla föräldrar till barn med
funktionshinder känner till vilka alternativ som
finns till den kommunala skolan. Det är viktigt att
kommunerna aktivt understöder dessa föräldrar med
information om stöd m.m. och om vilka möjligheter
som finns när det gäller val av skola för olika
funktionshinder. Vad vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub323 yrkande 2.

I ett antal kommuner kan noteras en ambition att i
allt större utsträckning integrera särskolans elever
i den vanliga grundskolan. Den utvecklingen är
olycklig om inte integreringen är noga genomtänkt,
vilket inte alltid är fallet i dag. Vi anser att
särskolan som egen skolform har uppenbara fördelar
när det gäller att erbjuda elever med
utvecklingsstörning utbildning av hög kvalitet
anpassad utifrån elevens specifika förutsättningar.
En liten, särskild undervisningsgrupp med egna
kunskapsmål att uppnå är ofta garanten för
individuellt anpassad utbildning. Särskolan ger
också bättre möjligheter att säkra den
specialkompetens som krävs för undervisning av
elever med olika begåvningshandikapp.
Kommunaliseringen av särskolan får inte leda till
att dessa elever får sämre utbildning. Vad vi här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:
Ub380 yrkande 1 och bifaller delvis motion
2001/02:Ub448 yrkande 3.

Vi efterlyser också återkommande utvärdering av
särskoleundervisningens kvalitet och resultat. En
del av de uppföljningar som görs tyder på att fokus
i verksamheten ibland kan ligga på omvårdnad snarare
än på utbildning. Bland problem som vi noterat är
att elever i särskolan inte alltid får undervisning
i alla de ämnen de faktiskt skulle kunna
tillgodogöra sig. Vi vill försäkra oss om att
särskolans elever får en så allsidig utbildning som
modernt vuxenliv kräver och att de individuella
förutsättningarna verkligen tas till vara. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 2001/02:Ub380
yrkande 3 tillkännage för regeringen som sin mening.

En fråga som hänger samman med problematiken kring
särskolan är att barn med invandrar- eller
flyktingbakgrund är överrepresenterade i särskolan.
En studie från 2001 om intagningen till
gymnasiesärskolan i Göteborg visar på att dessa
elever ofta har utretts bristfälligt före
placeringen. Många flyktingelever har genomgått
utredning utan tolk eller med en tolk som talar ett
annat språk. Detta är djupt allvarligt och måste
leda till insatser i särskild ordning. Vad vi här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub380 yrkande 4.

3. Lika möjligheter för elever med
flerfunktionshinder till omvårdnad
och utbildning, m.m. (punkterna 3,
9, 10 och 12) – fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 3,
9, 10 och 12 borde ha följande lydelse:

3. Lika möjligheter för elever med
flerfunktionshinder till omvårdnad och
utbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub221 yrkande 13.

9. Kunskap i skolan om barn med
hyperaktivitet m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:So634 yrkande 5
och avslår motion
2001/02:Ub278.

10. Stöd för elever med läs- och
skrivsvårigheter

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:So634 yrkande 2
samt avslår motionerna
2001/02:Ub228,
2001/02:Ub240 yrkande 7,
2001/02:Ub374,
2001/02:Ub384 och
2001/02:Ub418 yrkandena 1 och 2.

12. Särskilda undervisningsgrupper för
hörselskadade elever

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub276 yrkande 2.

Ställningstagande

Staten skall enligt min mening ha ansvar för att
elever med flera funktionshinder får lika
möjligheter till omvårdnad och utbildning oavsett
var i landet de bor. Jag erinrar om att Folkpartiet
sade nej till nedläggningen av specialskolorna för
vissa flerhandikappade barn och ungdomar. Ett
särskilt statligt bidrag borde följa dessa svårt
funktionshindrade elever. Riksdagen bör tillkännage
för regeringen som sin mening vad jag här har
anfört. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub221 yrkande 13.

Det är viktigt att barn med hyperaktivitet (ADHD
och/eller DAMP) uppmärksammas tidigt för att undvika
att barnen senare under uppväxten får större
problem. Jag anser att regeringen bör lägga fram
förslag som ger Socialstyrelsen och skolstyrelserna
i kommunerna i uppdrag att se till att lärare,
förskolepersonal och personal inom barn- och
skolhälsovården får en adekvat utbildning om denna
diagnosgrupp. Det är också viktigt att fortlöpande
utvärdera behandlingsmetoder och utveckla
handlingsprogram för att på bästa sätt kunna ge
dessa barn hjälp. Vad jag nu har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:So634 yrkande 5.

Jag delar uppfattningen i motion 2001/02:So634
yrkande 2 att det behöver inrättas fler
dyslexicentrum. Nuvarande resurser räcker inte till
för att alla barn med läs- och skrivsvårigheter
skall kunna få hjälp med sina problem. Detta bör
riksdagen med bifall till motionsyrkandet
tillkännage för regeringen som sin mening.

Hörselskadade elever drabbas hårt i de kommuner som
inte har möjlighet att starta egna, särskilda
undervisningsgrupper eller som inte medverkar till
att eleven får sin utbildning i en regional
undervisningsgrupp i annan kommun. Jag anser, i
likhet med vad som anförs i motion 2001/02:Ub276
yrkande 2, att fler hörselskadade elever måste
tillförsäkras utbildning i särskilda
undervisningsgrupper. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionsyrkandet.

4. Utredning om riksgymnasium för
blinda och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder (punkt 4) – m, c

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c)
och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

4. Utredning om riksgymnasium för blinda
och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub252 yrkande 7.

Ställningstagande

Blinda och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder har få goda möjligheter att
studera vidare efter den obligatoriska skolan.
Resultatet är att få läser vidare. De bör emellertid
precis som alla andra ungdomar ha rätt att kunna gå
vidare i sin utbildning och utvecklas i sin egen
takt, oavsett ålder. Vi anser att regeringen bör
låta utreda förutsättningarna för ett riksgymnasium
för blinda och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder. Ett sådant gymnasium kan
inrättas i anslutning till Ekeskolan, nuvarande
Resurscenter syn i Örebro. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub252 yrkande 7.

5. Stöd för elever med
funktionshinder (punkt 5) – mp

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5. Stöd för elever med funktionshinder

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub392.

Ställningstagande

Hela frågan om ett fullvärdigt stöd för elever med
funktionshinder har under innevarande mandatperiod
förts upp i ljuset, med åtföljande genomgripande
organisatoriska förändringar liksom
resursförstärkningar enligt riktlinjer som
Miljöpartiet länge förordat. Det tar emellertid tid
innan besluten får tydliga genomslag i konkreta
åtgärder. Det är därför mycket viktigt att
utvecklingen noga följs och eventuella brister
snabbt åtgärdas. Uppföljning, också på individnivå,
och snabba korrigeringsåtgärder måste utföras.
Rapportering skall ske till berörda myndigheter och
till riksdagen. Tanken om det livslånga lärandet har
endast delvis fått genomslag i utvecklingen av stöd
för funktionshindrade. Jag föreslår att en utredning
tillsätts redan nu för att inventera och samordna
resurser för studerande med funktionshinder inom
vuxenutbildningen. Vad jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub392.

6. Stöd för elever med läs- och
skrivsvårigheter (punkt 10) – c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:

10. Stöd för elever med läs- och
skrivsvårigheter

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub240 yrkande 7
och avslår motionerna
2001/02:Ub228,
2001/02:Ub374,
2001/02:Ub384,
2001/02:Ub418 yrkandena 1 och 2 samt
2001/02:So634 yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att en utredning bör tillsättas för att ge
elever i grundskolan med läs- och skrivsvårigheter
samma rätt till stöd som i dag garanteras studerande
inom den högre utbildningen. Studenterna får hjälp
med förlängd tid för examina, tillgång till andra
examinationsformer, pedagogiskt datorstöd, extra
undervisning, läromedelsutveckling etc. När det
gäller elever i grundskolan får man förlita sig på
att skolan och kommunen tar sitt ansvar. Vad jag här
har anfört om en utredning bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub240 yrkande 7.

7. Särskolan som egen skolform, m.m.
(punkterna 15, 21 och 23) – kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 15,
21 och 23 borde ha följande lydelse:

15. Särskolan som egen skolform

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub448 yrkande 3
och bifaller delvis motion
2001/02:Ub380 yrkande 1.

21. Särskoleelevers fortsatta utbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub448 yrkande 4.

23. Tillstånds- och tillsynsmyndighet för
fristående specialskolor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub448 yrkande 8.

Ställningstagande

Ökningen under senare år av antalet barn i särskolan
har också inneburit att nya grupper tagits in, såsom
de s.k. bokstavsbarnen med ofta hög intellektuell
förmåga men utan förmåga till socialt samspel med
andra. Denna utveckling är oacceptabel. Särskolan
måste förbli en skolform för barn med intellektuell
utvecklingsstörning, såvida inte den nu tillsatta
kommitténs utredning visar något annat. Den får inte
bli en skola för alla barn som av olika anledningar
har det svårt i skolan. Riskerna är stora att sådana
nya grupper stör undervisningen för de barn som
verkligen har behov av att gå i särskola. Vad vi här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub448 yrkande 3 och bifaller delvis motion
2001/02:Ub380 yrkande 1.

De hinder som finns för särskoleelevers fortsatta
utbildning måste enligt vår mening tas bort. Det får
inte vara en omöjlighet för en särskoleelev att gå
på ett nationellt gymnasieprogram om eleven har den
kompetens som krävs, särskilt som det allt oftare är
barn utan intellektuell utvecklingsstörning som
placeras i den obligatoriska särskolan. Detta bör
riksdagen med bifall till motionsyrkandet i ärendet
tillkännage för regeringen som sin mening.

Vi föreslår att Skolverket skall vara tillstånds-
och tillsynsmyndighet för fristående skolor som
motsvarar specialskolan och inte, som nu gäller,
Specialskolemyndigheten. Med en sådan ändring kommer
Skolverket att svara för godkännande och tillsyn av
samtliga fristående skolor. Det finns enligt vår
uppfattning ingen anledning till särbehandling av
skolor för funktionshindrade. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionsyrkandet i ärendet.

8. Placering av barn i särskolan
(punkt 19) – m, kd

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:

19. Placering av barn i särskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Ub331,
2001/02:Ub380 yrkande 2 och
2001/02:Ub448 yrkandena 1 och 2
samt bifaller delvis motion
2001/02:Ub373.

Ställningstagande

Vi anser att det bör ställas krav på obligatoriska
utredningar inför placeringar av barn i särskolan.
Det är oacceptabelt, som sker i dag, att placeringar
kan göras utan föregående utredningar eller med stöd
av utredningar som har allvarliga brister. Vidare
bör upprepade utredningar och omprövningar göras för
att säkerställa att eleven fått rätt placering i
skolsystemet. Det får inte förekomma att elever som
inte hör till målgruppen för särskolan ändå placeras
där. Tendensen finns att problemet med minskade
resurser till stödundervisning och extrahjälp till
svaga elever i grundskolan löses genom att placera
eleverna i särskolan.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub331, 2001/02:Ub380 yrkande 2
och 2001/02:Ub448 yrkandena 1 och 2 samt delvis
bifalla motion 2001/02:
Ub373.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Utredning om riksgymnasium för
blinda och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder (punkt 4) – kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:

Regeringen beslutade i oktober 1999 att de fasta
skoldelarna vid Ekeskolan skulle avvecklas. Skolan
skulle bli ett resurscenter med visstidsplacering.

Kristdemokraterna har år efter år krävt att de
fasta skoldelarna vid
Ekeskolan skall återskapas. Vi har i vår budget
anvisat medel för att den fortsatta verksamheten vid
specialskolan skall tryggas.
Nu är skolministern och Socialdemokraterna beredda
att ompröva sitt beslut.
Vid interpellationsdebatten den 5 mars 2002 lovade
skolministern att tillsätta en utredning som skall
se över hur Ekeskolan kan utvecklas.
Kristdemokraterna förutsätter att utredningen inte
dras i långbänk utan snarast påbörjas så att
verksamheten vid Ekeskolan får fortsätta och
utvecklas på ett positivt sätt. Utredningen bör
enligt vår mening även omfatta frågan om
riksgymnasium för blinda och synskadade barn med
multihandikapp.

2. Särskolan som egen skolform
(punkt 15) – fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Jag anser att särskolan är den skolform som är bäst
ägnad att möta behoven hos barn och ungdomar med
utvecklingsstörning och ge dem en undervisning som
tar till vara deras individuella förutsättningar att
utvecklas. Särskolan bör därför behållas som egen
skolform.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att staten skall
ha ansvar för att elever med flera funktionshinder
får samma möjlighet till omvårdnad och utbildning
oavsett var i landet de bor.

2001/02:Ub228 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om dyslexi.

2001/02:Ub240 av Agne Hansson m.fl. (c):

7. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning i enlighet med vad i motionen anförs för
att ge elever i grundskolan med läs- och
skrivsvårigheter samma rättigheter till stöd som i
dag garanteras studerande inom den högre
utbildningen.

2001/02:Ub252 av Sten Tolgfors (m):

5. Riksdagen begär att regeringen utreder hur
undervisningen och den sociala situationen är för
barn med funktionshinder som går i kommunala
skolor i enlighet med vad som anförs i motionen.

7. Riksdagen begär att regeringen utreder
förutsättningarna för ett riksgymnasium för blinda
och synskadade barn med multihandikapp vid
Ekeskolan i enlighet med vad i motionen anförs.

2001/02:Ub276 av Eva Flyborg (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om översyn av
finansieringen av skolformerna för hörselskadade
elever.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fler
hörselskadade elever måste tillförsäkras
utbildning i särskilda undervisningsgrupper.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fastslå
hörselskadade elevers rätt till
teckenspråksundervisning inom både habiliteringen,
förskolan och skolan.

2001/02:Ub278 av Cristina Husmark Pehrsson och
Ingvar Eriksson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om barns rätt till kunskap och
nationell skolpeng.

2001/02:Ub322 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge personer
med särskoleutbildning tillträde till
vuxenutbildning.

2001/02:Ub323 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag som ger barn och ungdomar med
funktionshinder en statligt finansierad rätt att
välja skola, i enlighet med vad som i motionen
anförs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om kommunernas
information till funktionshindrade barns föräldrar
om hjälp, stöd och möjlighet att söka
specialskolor.

2001/02:Ub331 av Sten Tolgfors (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om placering av barn i
särskolan.

2001/02:Ub373 av Cristina Husmark Pehrsson och
Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om betydelsen av att se över
inskrivningsförfarandet till särskolan i syfte att
klart definiera elevkrets och regler för själva
inskrivandet.

2001/02:Ub374 av Agneta Ringman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd till personer med läs-
och skrivsvårigheter.

2001/02:Ub380 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särskolan som egen
skolform.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om obligatoriska
utredningar vid särskoleplaceringar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om återkommande
utvärdering av undervisningens kvalitet och
resultat i särskolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om invandrar- och
flyktingelever i särskolan.

5. Riksdagen beslutar om ändring vad gäller
regelverket för särvux i enlighet med vad som anförs
i motionen.

2001/02:Ub384 av Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kraftfulla insatser på
dyslexiområdet.

2001/02:Ub392 av Gunnar Goude m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd för elever med
funktionshinder.

2001/02:Ub418 av Birgitta Sellén och Birgitta
Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket i
samarbete med Kommunförbundet bör arbeta för att
lokala handlingsplaner mot dyslexi skall upprättas
vid varje skolenhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla
lärarutbildningar skall erbjuda bra undervisning
om dyslexi.

2001/02:Ub422 av Barbro Hietala Nordlund och Laila
Bäck (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om teckenspråkstolk för döva i
s.k. kompletterande utbildning.

2001/02:Ub448 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten till
omprövning av särskoleplacering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att placering av
barn i särskola aldrig får styras av vilka
resurser som finns.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att särskolan får
förbli en skola för barn med intellektuell
utvecklingsstörning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att undanröja de
hinder som finns för särskoleelevers fortsatta
utbildning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten till
utbildning vid särvux.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Skolverket som
tillsynsmyndighet för fristående skolor för
funktionshindrade.

2001/02:Ub491 av Göran Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en likvärdig skola för
alla.

2001/02:Ub549 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samma rättighet
till utbildning för alla oavsett eventuellt
handikapp.

2001/02:Sf394 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

8. Riksdagen beslutar att det är en rättighet för
barn att gå i särskola om så behövs.

2001/02:So240 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
skollagen, syftande till en tydligare reglering av
den enskildes rätt till utbildning.

2001/02:So611 av Chris Heister m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten för
funktionshindrade att välja skola.

2001/02:So634 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att upprätta fler
dyslexicentrum.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag som ger Socialstyrelsen och
skolstyrelserna i kommunerna och andra berörda
myndigheter i uppdrag att se till så att berörd
personal får adekvat utbildning om ADHD.