Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU11

Vissa högskolefrågor

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 56 motionsyrkanden om olika
högskolefrågor. Motionerna väcktes under allmänna
motionstiden 2001.

Utskottet föreslår avslag på samtliga yrkanden.
Yrkandena handlar om övergripande frågor om
högskolan, studenternas inflytande och
rättssäkerhet, kårobligatoriet, utbildningen till
vissa yrken, forskning och forskarutbildning,
fristående universitet och högskolor, m.m.
Tretton yrkanden rör frågor där det enligt
gällande styrsystem ankommer på andra än riksdagen,
t.ex. regeringen eller myndigheter, att fatta
beslut. Utskottet avstyrker yrkandena med hänvisning
till detta.
För flertalet övriga yrkanden föreslår utskottet
avslag med hänvisning till pågående eller planerad
utredning, pågående beredning i Regeringskansliet
eller tidigare ställningstaganden som utskottet inte
är berett att ändra.
I betänkandet finns reservationer på olika punkter
från Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet,
Folkpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut.
1. Ekonomiskt utbyte av livslångt lärande

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub549 yrkande 8.

2. Högskolans samverkan med det omgivande
samhället

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub552 yrkande 5.

3. Den akademiska friheten

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub552 yrkande 6.

4. Grunddragen i högskolans utveckling i
övrigt

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub456,
2001/02:Ub458 i denna del och
2001/02:N364 yrkande 1.
Reservation 1 (mp)

5. Studenternas rättssäkerhet

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub4 yrkande 11,
2001/02:Ub207,
2001/02:Ub261 yrkande 9 och
2001/02:Ub552 yrkande 12.
Reservation 2 (kd) - delvis
Reservation 3 (c) - delvis
Reservation 4 (fp) - delvis

6. Kårobligatoriet

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub209,
2001/02:Ub226,
2001/02:Ub261 yrkande 10,
2001/02:Ub391,
2001/02:Ub412,
2001/02:Ub546 yrkande 10 och
2001/02:Ub552 yrkande 11.
Reservation 5 (m, kd, c, fp)

7. Forskarstuderandes inflytande

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub552 yrkande 10.
Reservation 3 (c) - delvis

8. Enhetligt studerandebegrepp

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub552 yrkande 13.
Reservation 3 (c) - delvis

9. Elitidrottares villkor vid
högskolestudier

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub306 och
2001/02:Kr339 yrkande 5.

10. Skadestånd vid undermålig
undervisning

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub205.

11. Kunskap om homo- och bisexuellas samt
transpersoners situation

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:L367 yrkande 15 och
2001/02:L371 yrkande 32.
Reservation 4 (fp) - delvis

12. Matens betydelse för hälsan

Riksdagen avslår motion
2001/02:MJ518 yrkande 14.

13. Tandhygienistutbildningen

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub425.

14. Utbildning av teckenspråkstolkar

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub403 och
2001/02:Ub538.

15. Utbyggnad av forskningen

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub438 yrkandena 7-9 och
2001/02:Ub552 yrkande 8.
Reservation 2 (kd) - delvis
Reservation 3 (c) - delvis

16. Forskningsstiftelsernas styrelser

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub261 yrkande 19.
Reservation 4 (fp) - delvis

17. Ämnessakkunnigas roll vid tillsättning
av professorer m.fl.

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub261 yrkande 20.
Reservation 4 (fp) - delvis

18. Forskning och utbildning inom designområdet

Riksdagen avslår motion
2001/02:Kr226 yrkandena 2 och 3.

19. Konsumentforskning

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub510.

20. Industriforskningsinstituten

Riksdagen avslår motion
2001/02:N10 yrkande 3.
Reservation 4 (fp) - delvis

21. Fyraårsgränsen i forskarutbildningen

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub223.

Reservation 4 (fp) - delvis

22. Fristående universitet och högskolor

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub261 yrkande 25.
Reservation 4 (fp) - delvis

23. Antalet studerande och examinerade i
teologi

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub470.

24. En högskola i Hälsingland

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub513.

25. Nybyggarcentrum i Vilhelmina

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub472.

26. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub303 yrkande 1,
2001/02:Ub305,
2001/02:Ub371,
2001/02:Ub390 yrkande 2,
2001/02:Ub467 yrkandena 1-3,
2001/02:Ub522,
2001/02:Sf396 yrkandena 4 och 5,
2001/02:So609 yrkande 4,
2001/02:So625 yrkande 3 och
2001/02:Kr418 yrkande 16.

Stockholm den 9 april 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Per
Bill (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth (s),
Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude (mp),
Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg
(s), Anders Sjölund (m) och Nils-Erik Söderqvist
(s).

2001/02

UbU11

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden 2001 väcktes ett stort
antal motioner med yrkanden om olika högskolefrågor
(utöver de yrkanden som avsåg budget). Drygt hälften
av yrkandena behandlades av utbildningsutskottet i
anslutning till proposition 2001/02:15 Den öppna
högskolan (bet. UbU4, rskr. 98-100). Resterande
yrkanden behandlas i detta betänkande.

De yrkanden som här tas upp handlar om
övergripande frågor om högskolan, studenternas
inflytande och rättssäkerhet, kårobligatoriet,
utbildningen till vissa yrken, forskning och
forskarutbildning, fristående universitet och
högskolor, m.m.

Förslagen i motionerna återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Inledning

Under hösten 2001 behandlade riksdagen regeringens
proposition Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15)
och budgetpropositionen för utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning (prop.
2001/02:1) samt motionsyrkanden i anslutning till
dessa. I den förstnämnda propositionen föreslogs en
ändring i högskolelagen varigenom universitet och
högskolor åläggs att aktivt främja och bredda
rekryteringen till högskolan och vidare en
omformulering i högskolelagen av målen för
högskoleutbildningen samt nya riktlinjer för
behörighet och urval. Utskottet redovisade sina
ställningstaganden i betänkandena 2001/02:UbU4
respektive 2001/02:UbU1 och riksdagen beslutade
enligt utskottets förslag (rskr. 2001/02:98-100
respektive 97). I de motioner som behandlades i
dessa båda betänkanden redovisade riksdagspartierna
större delen av sin politik när det gäller
universitet och högskolor.

Vissa yrkanden i motioner som väcktes under
allmänna motionstiden 2001 avsåg frågor som inte
hade direkt samband med propositionerna. Dessa
yrkanden behandlas här.

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om
förändringar i fråga om ekonomiskt utbyte av
livslångt lärande, lärosätenas
samverkansuppgift och akademisk frihet.
Riksdagen bör också avslå Miljöpartiets
yrkanden om grunddragen i högskolans
utveckling.
Jämför reservation 1 (mp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna kan enligt motion 2001/02:Ub549
yrkande 8 inte acceptera att Sverige har en så låg
avkastning på investering i utbildning. Motionärerna
är övertygade om att det utöver andra saker också
krävs en högre lönepremie för att i varje fall
längre utbildningar skall vara attraktiva. De
föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att
livslångt lärande måste ge ekonomiskt utbyte.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet. Som utskottet flera gånger tidigare
påpekat (senast i bet. 2001/02:UbU4 s. 15) är
lönebildningen på arbetsmarknaden inte något som
beslutas av riksdagen.

Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub552
yrkande 5 att regeringen skall låta göra en översyn
av hur universitet och högskolor sköter sin uppgift
att samverka med det omgivande samhället. Denna s.k.
tredje uppgift hanteras enligt motionärerna på
mycket olika sätt vid lärosätena.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
I regleringsbrev för år 2002 till universitet och
högskolor har regeringen meddelat sin avsikt att
vart fjärde år, med början i samband med
årsredovisningen för år 2003, begära en särskild
redovisning av lärosätenas samverkan med det
omgivande samhället. Motionsyrkandet kan därmed
anses vara tillgodosett. Utskottet noterar också att
Högskoleverket efter allmänna motionstidens slut i
oktober 2001 publicerade rapporten Utvecklingen av
högskolans samverkansuppdrag (Högskoleverkets
rapport 2001:24 R).

I den nyss nämnda motionen 2001/02:Ub552 vill
Centerpartiet att riksdagen skall begära att
regeringen återkommer med förslag om att trygga den
akademiska friheten (yrk. 6). Det finns enligt
motionärerna svårigheter att hävda den enskilda
forskarens frihet gentemot en högskolas styrelse,
när makten flyttas dit från de kollegialt utnämnda
fakultetsnämnderna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
När samma yrkande behandlades vid riksmötet
1999/2000 framhöll utskottet att rätten att fritt
välja forskningsproblem, utveckla forskningsmetoder
och publicera forskningsresultat är fastslagen i
högskolelagen (1992:1434). Högskolelagen är lika
förpliktande för ledamöter i högskolestyrelserna som
för ledamöterna i kollegiala organ såsom
fakultetsnämnder (bet. 1999/2000: UbU3 s. 7).
Utskottet vidhåller denna uppfattning.

I motion 2001/02:Ub456 redovisar Miljöpartiet
utförligt sin syn på grunddragen i utvecklingen av
högskolan. Samma synpunkter läggs fram i partiets
motion 2001/02:Ub458 (i denna del).

Utbildningen inom universitet och högskolor skall
enligt motionerna tillgodose fyra olika behov,
nämligen bildning, yrkesutbildning, fortbildning och
forskarutbildning. Målet är att högre utbildning
skall vara öppen för alla människor. Den sociala
snedrekryteringen skall arbetas bort och de
ekonomiska hindren i görligaste mån undanröjas.
Bland annat kunskap om de ekologiska grundvillkoren
på jorden skall ingå i all högskoleutbildning, såväl
grundutbildning som forskarutbildning. Motionärerna
vill att forskningens frihet skall värnas, att
nödvändiga resursförstärkningar fortsätter i
planerad takt och att forskningen skall stödjas
brett och långsiktigt inom de tre ansvarsområdena
för ämnesråden inom Vetenskapsrådet. Villkoren för
svensk forskning skall vara generösa och
verksamheten skall vara öppen men med höga
kvalitetskrav och flexibilitet i organisationen.
Studenternas studiesociala rättigheter bör utredas.
Möjligheterna att fritt välja ämneskombinationer vid
högskolestudier måste förbättras. Utbildningarna på
miljöområdet bör samordnas i ändamålsenliga enheter.
Jämställdhetsfrågan bör vidgas till att omfatta alla
personalkategorier vid universitet och högskolor,
inte bara professorer. Visstidsförordnanden bör
införas för att man skall få en större rörlighet på
lärar- och forskartjänster. Vetenskapsområdena och
Vetenskapsrådet behöver i framtiden en förstärkning
av resurserna. En utvecklingsfond för små och
medelstora högskolor bör inrättas, där dessa
högskolor i konkurrens med varandra skall kunna
söka särskilda forskningsmedel. Regeringen bör
tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att planera för
ett miljöteknikinstitut för forskning och utveckling
av miljöanpassad teknik och produkter. Sveriges
plats i den internationella forskningen bör
förstärkas genom att man inrättar ett
forskningscentrum med huvuduppgift att samla
vetenskapsmän inom frontforskningen, inom områden
som är under stark utveckling, till symposier för
diskussion och uppsummering med tonvikt på analys av
den framtida utvecklingen. I motion 2001/02:N364
yrkande 1 begär Miljöpartiet ett tillkännagivande om
strategier för att öka examensfrekvensen vid
universitet och högskolor. Yrkandet motiveras inte
närmare i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.

Frågor om resursförstärkningar bör
behandlas i samband med
budgetförslagen. Riksdagen tog i
december 2001 ställning till
regeringens proposition Den öppna
högskolan (prop. 2001/02:15, bet.
UbU4, rskr. 98-100). Därvid antog
riksdagen bl.a. en ändring av
högskolelagen som ålägger lärosätena
att aktivt främja och bredda
rekryteringen till högskolan. Ett
antal motionsyrkanden om en
studiesocial utredning avstyrktes i
utskottets senaste budgetbetänkande
för utgiftsområde 15 med hänvisning
till att det inom Regeringskansliet
har inletts ett arbete på direktiv
till en sådan utredning (bet.
2001/02:UbU2). Detta
beredningsarbete, som berör flera
olika departement, pågår
fortfarande. Av en nyligen
publicerad granskning av
verksamheten inom Stiftelsen för
Kunskaps- och Kompetensutveckling
(KK-stiftelsen) framgår att denna
stiftelse har avsatt medel för stöd
till forskning vid mindre och
medelstora högskolor i en omfattning
som dessa hittills inte har kunnat
utnyttja till fullo. Utskottet
noterar också att granskarna
rekommenderar KK-stiftelsens
styrelse att koncentrera sin
verksamhet på stöd till forskning
och forskarutbildning (Stiftelsen
för Kunskaps- och
Kompetensutveckling - KK-stiftelsen.
En granskning av verksamheten utförd
av Kungl. Vetenskapsakademien och
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,
KVA rapport 2002:1).

Studentfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår, med hänvisning till
pågående beredning i Regeringskansliet, att
riksdagen skall avslå motionsyrkanden om
studenternas rättssäkerhet. Vidare avstyrks
motionsyrkanden om förändringar när det
gäller kårobligatoriet, de forskarstuderandes
inflytande, elitidrottares villkor samt
skadestånd vid undermålig undervisning.
Jämför reservationerna 2 (kd), 3 (c), 4 (fp)
och 5 (m, kd, c, fp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Fyra motioner tar upp frågor om studenternas
rättssäkerhet.

Kristdemokraterna hävdar i motion 2001/02:Ub4
yrkande 1 att ett centralt ramverk i form av lag bör
garantera studenternas rättssäkerhet. Lagen skall i
första hand vara till stöd för studenten och slå
fast hans eller hennes grundläggande rättigheter.
Centerpartiet önskar enligt motion 2001/02:Ub552
yrkande 12 förändringar i högskoleförordningen.
Studieuppehåll, antagning och rätten att genomgå
prov bör regleras där på ett tydligare sätt.
Högskolorna bör vara skyldiga att dokumentera sin
praxis och att motivera alla beslut skriftligt.
Folkpartiet förespråkar i motion 2001/02:Ub261
yrkande 9 inrättande av ett s.k. studentkontrakt.
Ett sådant skall innehålla principer för hur bl.a.
rättning och betygssättning skall gå till. Studenten
skall ha rätt att överklaga sitt betyg eller få sin
uppsats bedömd av någon annan, i sista hand av en av
institutionens professorer. Kontrakten kan till sitt
precisa innehåll variera mellan olika lärosäten, och
själva variationen avses ge studenten bättre
möjligheter att jämföra lärosäten, varigenom
konkurrensen ökar till gagn för kvaliteten.
Motion 2001/02:Ub207 (m) tar upp frågan om rätt
för studenter att överklaga betyg. Sådan rätt finns
i våra nordiska grannländer, hävdar motionärerna. De
skriver att det finns behov av att stärka studenters
ställning, men att det även är viktigt att inte
undergräva lärarens auktoritet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Högskoleverket fick i februari 2001 i uppdrag av
regeringen att utreda studenternas rättssäkerhet
inom högskolan. Verket skulle bl.a. analysera om
studenternas rätt att överklaga olika beslut borde
utvidgas. Uppdraget redovisades i november 2001 (20
åtgärder för att stärka studenternas rättssäkerhet,
Högskoleverkets rapportserie 2001:27 R). Riksdagen
bör inte föregripa regeringens beredning av ärendet,
som nu pågår inom Utbildningsdepartementet.

Förslag om avskaffande av kårobligatoriet förs fram
i sju motioner, nämligen av Moderaterna i motion
2001/02:Ub546 yrkande 10, av Centerpartiet i motion
2001/02:Ub552 yrkande 11, av Folkpartiet i motion
2001/02:Ub261 yrkande 10 och dessutom i motionerna
2001/02:Ub209 (kd), 2001/02:Ub226 (m), 2001/02:Ub391
(kd) och 2001/02:Ub412 (kd). Motionärerna hävdar att
kårobligatoriet strider mot föreningsfriheten och
att det inte är nödvändigt för att garantera
studenterna inflytande inom högskolan. Såväl
studenternas inflytande som det studiesociala arbete
som i dag bedrivs av de obligatoriska
studentsammanslutningarna måste garanteras på annat
sätt, framhålls det i flera av motionerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Liksom tidigare hänvisar utskottet till att vid en
avvägning mellan de principiella skälen för att
avskaffa obligatoriet och de praktiska fördelarna
med att behålla det väger de sistnämnda tyngst (jfr
bet. 2000/01:UbU8 s. 14 f.). Det har hittills inte
kommit fram något konkret förslag till hur
studenternas representation i högskolans organ och
den studiesociala verksamhet som de obligatoriska
studentsammanslutningarna bedriver skall garanteras
vid ett avskaffande av obligatoriet.

I Centerpartiets motion 2001/02:Ub552 yrkande 10
begärs en översyn av hur de forskarstuderandes
inflytande i olika beslutande organ säkerställs.
Enligt motionärerna är de forskarstuderandes
situation inte jämförbar vare sig med
grundutbildningsstudenternas eller de av högskolan
anställda lärarnas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
De forskarstuderande är studenter vid högskolan
och omfattas av kårobligatoriet. De gällande
författningarna om studenternas rätt att vara
representerade i de olika organen inom högskolan
skiljer inte mellan doktorander och
grundutbildningsstudenter. Utskottet är inte berett
att föreslå att en sådan skillnad skall införas i
högskoleförfattningarna utan utgår från att
respektive studentkår själv kan avgöra vilka
personer som bäst företräder studenterna i varje
särskilt organ.

Centerpartiet begär i motion 2001/02:Ub552 yrkande
13 också en utredning för att få ett enhetligt
studerandebegrepp. Reglerna för
arbetslöshetsersättning, socialbidrag, bostadsbidrag
och föräldrapenning bygger på skilda definitioner av
vad en studerande är för något, vilket skapar
otrygghet, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
I utskottets senaste budgetbetänkande för
utgiftsområde 15 Studiestöd avstyrktes ett antal
motionsyrkanden om en studiesocial utredning, med
hänvisning till att det inom Regeringskansliet
förbereddes direktiv för just en sådan (bet.
2001/02: UbU2 s. 22 f.). Beredningsarbetet, som ännu
pågår, berör flera olika departement och tar därför
jämförelsevis lång tid. Utskottet utgår från att
studerandebegreppet kommer att behandlas i det
kommande utredningsarbetet.

Elitidrottarnas villkor vid högskolestudier tas upp
i motionerna 2001/02: Ub306 (v) och 2001/02:Kr339
(m) yrkande 5. Båda motionerna förordar att
idrottsutövare på elitnivå skall kunna beviljas
studiemedel för en långsammare studietakt och under
fler terminer än övriga studenter. Motionärerna vill
också att elitidrottare, under förutsättning att de
har tillräckliga meritpoäng för att antas till den
utbildning de sökt, skall kunna ges företräde till
viss studieort för att på ett optimalt sätt kunna
kombinera idrottsutövande med en god utbildning
(s.k. ortsföreträde).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Motsvarande yrkanden har behandlats av riksdagen
flera gånger, senast vid förra riksmötet i
betänkande 2000/01:UbU2 s. 20 när det gäller
studiemedel och i betänkande 2000/01:UbU8 s. 18 när
det gäller ortsföreträde. Utskottet anser
fortfarande att idrottsutövning på elitnivå inte bör
föranleda en större skuldsättning för studenten än
normalt. Högskoleverket har funnit att
ortsföreträdet inte är förenligt med gällande
bestämmelser. Utskottet anser inte att riksdagen
skall ta initiativ till att ändra dessa i enlighet
med motionärernas förslag.

I motion 2001/02:Ub205 (m) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om att studenter
bör ha rätt till skadestånd vid undermålig
undervisning. Högskoleverket har kritiserat
förhållandet att staten inte kan bli
skadeståndsskyldig annat än i det fall ett lärosäte
gjort sig skyldigt till direkt felaktig
myndighetsutövning. Eftersom studenten lägger ned
stora summor på levnadsomkostnader och
studiematerial är det rimligt att hon eller han kan
kompenseras ekonomiskt om utbildningen är direkt
undermålig, menar motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Frågan om skadestånd i det konkreta fall som
motionärerna syftar på och som Högskoleverket har
yttrat sig över har av verket överlämnats till
Justitiekanslern för slutligt avgörande.
Justitiekanslern har ännu inte fattat beslut i
ärendet. I högskolelagen (1992:1434) föreskrivs att
verksamheten vid universitet och högskolor med
offentlig huvudman skall avpassas så att en hög
kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen
och det konstnärliga utvecklingsarbetet. Riksdagen
behandlade för två år sedan propositionen
Studentinflytande och kvalitetsutveckling i
högskolan (prop. 1999/2000:28, bet. 1999/2000:UbU12,
rskr. 1999/2000:180). Där presenterades regeringens
avsikt att ge Högskoleverket ett utökat uppdrag när
det gäller kvalitetsutvärdering. Verket fick fr.o.m.
budgetåret 2001 i uppdrag att, med en periodicitet
på sex år, genomföra utvärderingar av kvaliteten i
samtliga utbildningar för generella examina och
yrkesexamina. Utskottet delar utbildningsministerns
uppfattning (i svar på fråga 2000/01:1360) att detta
kvalitetssäkringssystem är bättre för att komma till
rätta med eventuella brister än vad domstolsprövning
av yrkanden om skadestånd i enskilda fall skulle
vara.

Utbildning för vissa yrken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om
förändringar när det gäller innehållet i
vissa utbildningar,
tandhygienistutbildningens längd och
utbildningen av teckenspråkstolkar.
Jämför reservation 4 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet anser enligt motion 2001/02:L367 yrkande
15 att attityderna gentemot homosexuella, bisexuella
och transpersoner behöver förändras. Utbildningarna
för lärare, socionomer, läkare, präster, psykologer,
jurister och poliser ger alltför litet kunskaper om
homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
situation. Högskoleverket bör enligt motionärerna få
i uppdrag att lägga upp en plan för hur
undervisningen skall kunna förbättras på denna
punkt. Också i motion 2001/02:L371 (v, s, c, fp, mp)
yrkande 32 sägs att dessa gruppers situation måste
få en mer framträdande plats i de nämnda
utbildningarna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Statsmakterna styr de yrkesutbildningar som
tillhör högskolan genom den s.k. examensordningen,
som utgör en bilaga till högskoleförordningen
(1993:100). I examensordningen anges målen för de
olika examina som finns. Inom ramen för
examensordningens bestämmelser fastställer sedan
varje lärosäte det närmare innehållet och
organisationen av utbildningen. Utskottet anser att
denna ordning är lämplig. För juris kandidatexamen,
psykologexamen, socionomexamen och teologie
kandidatexamen anges som ett av målen att studenten
skall ha förvärvat kännedom om sådana samhälls- och
familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns
livsbetingelser. Likartade formuleringar finns i
examensordningens beskrivningar av läkarexamen och
lärarexamen.

Miljöpartiet föreslår i motion 2001/02:MJ518 yrkande
14 ett tillkännagivande till regeringen om att
matens betydelse för hälsan bör speglas i
utbildningsväsendet på alla nivåer, särskilt i
utbildningarna för människovårdande yrken som
psykolog, lärare, sjuksköterska, läkare, socionom
etc.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande med hänvisning till den
nyss nämnda ordningen för statsmakternas styrning av
högskoleutbildningarna.

I motion 2001/02:Ub425 (m) skriver motionären att
tandhygienistutbildningen snarast måste förändras så
att den omfattar 120 poäng, detta för att
säkerställa kompetens och tillgång på sökande.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Liksom när motsvarande yrkande avslogs av
riksdagen vid förra riksmötet (bet. 2000/01:UbU8 s.
28 f.) hänvisar utskottet till den pågående
utredningen, Tandvårdsöversyn 2000, som skall
redovisas våren 2002 (dir. 2000:65). Utskottet utgår
från att den därefter blir föremål för beredning i
Regeringskansliet.
Utbildningen av teckenspråkstolkar bör enligt
motion 2001/02:Ub403 (s) kvalitetssäkras genom att
inordnas i högskolan och därigenom omfattas av
formella regler för urval, betyg och examen. I
motion 2001/02:Ub538 (s) föreslår motionären att den
aviserade utredningen om teckenspråkets ställning
skall få i uppdrag att även göra en översyn av
tolkutbildningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utbildning av teckenspråkstolkar ges i dag vid ett
antal folkhögskolor. Utbildningen får statsbidrag
som fördelas av Tolk- och översättarinstitutet vid
Stockholms universitet. På förslag av
konstitutionsutskottet tillkännagav riksdagen våren
2001 för regeringen som sin mening att
teckenspråkets ställning borde ses över (bet.
2000/01:KU14 s. 16 f.). Det är enligt
konstitutionsutskottet angeläget att de dövas och
hörselskadades rättigheter när det gäller
teckenspråket och teckenspråksinformation
säkerställs. Inom Regeringskansliet
(Socialdepartementet) arbetar man nu på direktiv
till en utredning.

Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden om förändringar när det
gäller utbyggnad av forskningen,
forskningsstiftelsernas styrelser,
sakkunnigas roll vid
professorstillsättningar, forskning och
utbildning inom designområdet och
konsumentforskning.
Jämför reservationerna 2 (kd), 3 (c) och 4
(fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna tar i motion 2001/02:Ub438 upp
utbyggnaden av forskningen. Motionärerna anser att
den fria, ämnesdisciplinära nyfikenhetsforskningen
måste garanteras genom att medel till grundforskning
ges till fakulteterna (yrk. 7). I princip är det
bara den tvärvetenskapliga och nyttoinriktade
forskningen som skall finansieras via centrala
organ, heter det i motionen. Utbyggnaden av
forskningen skall ske i jämn och hög takt (yrk. 8).
Vidare bör man enligt motionärerna åtgärda förväntad
lärarbrist (yrk. 9).

Centerpartiet påtalar i motion 2001/02:Ub552
yrkande 8 att många forskare måste ägna mycket tid
åt att ansöka om pengar till sin forskning från
olika finansiärer, något som riskerar att skapa
otrygghet om framtiden och att skrämma bort
doktorander från den akademiska forskningen.
Omfattningen av detta och konsekvenserna för
forskarens sociala situation och forskningens
kvalitet bör utredas, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Motsvarande yrkanden från Kristdemokraterna
behandlades under förra riksmötet och avslogs då
(bet. 2000/01:UbU6). Enligt lagen om Vetenskapsrådet
(2000:662), som riksdagen antog våren 2000, skall
det för att ge stöd till grundläggande forskning av
högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga
vetenskapsområden finnas ett forskningsråd,
Vetenskapsrådet. Vidare finns två forskningsråd,
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
(FAS) och Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande (FORMAS), som bl.a.
har till uppgift att stödja grundforskning. Medel
för grundforskning anvisas dels till universiteten
och högskolorna, dels till forskningsråden.
Utskottet anser inte att denna ordning bör rivas
upp. Såväl för medlen som går direkt till lärosätena
som för medlen som anvisas till forskningsråden har
regeringen i den senaste budgetpropositionen
redovisat vilken utbyggnad som beräknas för de
närmaste åren (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16 s. 236
respektive 254 f.). Därigenom att forskare från
olika lärosäten och fakulteter konkurrerar om anslag
från Vetenskapsrådet och får sina ansökningar
prövade av sakkunniga bedömare, gagnas kvaliteten i
den svenska forskningen. Utskottet anser inte att
det skulle vara till fördel för forskningens
kvalitet att begränsa Vetenskapsrådets uppdrag - och
de medel som rådet fördelar - till tvärvetenskaplig
och nyttoinriktad forskning.

Enligt Folkpartiet i motion 2001/02:Ub261 yrkande 19
hotas den vetenskapliga kvaliteten av att regeringen
har skaffat sig rätt att utse ledamöterna i
forskningsstiftelsernas styrelser. Lagen bör ändras
så att stiftelsernas styrelser utses inom och av
forskarvärlden, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet. Att styrelseledamöterna utses av
regeringen utgör inget hinder för att
forskningsstiftelserna är fristående, självständigt
arbetande organ.

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub261 också
ett tillkännagivande till regeringen om
ämnessakkunnigas roll vid tillsättning av forskare
och professorer (yrk. 20). Partiet invänder mot att
de sakkunniga som skall delta i beredningen av
förslag till professor inte längre har rösträtt.
Detta medför risk för att politiska eller andra
ovidkommande värderingar får ligga till grund för
ett beslut som skall värdera vetenskaplig kompetens,
menar motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Högskoleförordningen innehåller utförliga regler
om hur anställning av lärare vid universitet och
högskolor skall gå till (1993:100, 4 kap.). Lärare
anställs av rektor. Beslut om anställning som
professor får inte av rektor delegeras till annan.
Förslag till anställning som professor lämnas till
rektor av fakultetsnämnden, i vilken ledamöterna,
med undantag för företrädarna för studenterna, utses
genom val bland de vetenskapligt kompetenta lärarna.
Innan fakultetsnämnden avger förslag om professor
skall den inhämta yttrande från minst två personer
som är särskilt förtrogna med anställningens
ämnesområde (s.k. sakkunniga). De sakkunniga skall
var för sig skriftligen redogöra för skickligheten
hos de sökande som främst bör komma i fråga för
anställningen, ange ordningen mellan dem och
motivera sitt val. Detta system har gällt sedan den
1 januari 1999. Innan dess fanns i
högskoleförordningen föreskrifter om
tjänsteförslagsnämnd, som hade uppgiften att avge
förslag till innehavare av tjänst som professor. I
tjänsteförslagsnämnden ingick tre särskilt utsedda
sakkunniga som ledamöter tillsammans med fyra
företrädare för fakultetsnämnden och en för
studenterna. I proposition 1996/97:141 Högskolans
ledning, lärare och organisation redovisade
regeringen sin avsikt att avskaffa bestämmelserna om
tjänsteförslagsnämnd. Riksdagen framförde inga
invändningar mot detta (bet. 1997/98:UbU4, rskr.
12).

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2001/02:Kr226 tillkännagivanden om forskningen på
designområdet och om utbildningen på form- och
designområdet (yrk. 2 och 3). Forskningen behöver
enligt motionärerna få bättre möjligheter. Det
reformarbete som pågår inom arkitektur- och
designutbildningen är bra och välbehövligt, men det
behövs också vidareutbildningar för aktiva inom
olika hantverksyrken och även för att öka
kompetensen för andra yrkesgrupper, anser
motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden. Den närmare
fördelningen av de statliga forskningsresurserna
ankommer på forskningsfinansierande myndigheter som
bl.a. Vetenskapsrådet och på universitet och
högskolor. Lärosätena har också själva ansvaret för
förnyelsen av sitt utbildningsutbud.

Konsumentforskningens betydelse understryks i motion
2001/02:Ub510 (s). Motionären anser att det behövs
en ny inriktning inom samhällsekonomin, lämpligen
kallad konsumentekonomi. Medel för denna forskning
bör kunna skapas genom omfördelning från annan
ekonomiforskning och -utbildning, anser hon.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande. Utskottet delar
motionärernas uppfattning om vikten av en god
konsumentforskning. Indelningen i vetenskapliga
discipliner är dock inte en fråga för statsmakterna
utan för forskarsamhället. Prioriteringar mellan
olika inriktningar är också i huvudsak en fråga för
lärosätena, Vetenskapsrådet och de övriga
forskningsfinansierande organen.

Forskarutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om
förändringar när det gäller
industriforskningsinstituten samt
fyraårsspärren för doktorandanställningar.
Jämför reservation 4 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet anser enligt motion 2001/02:N10 yrkande
3 att regeringen bör återkomma till riksdagen med en
analys av hur forskarutbildningen kan komma att
påverkas av reformeringen och förstärkningen av
industriforskningsinstituten. Den får inte leda till
att det betydelsefulla sambandet mellan forskning
och forskarutbildning försvagas, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Riksdagen tog i december 2001 ställning till
propositionen FoU och samverkan i
innovationssystemet (prop. 2001/02:2, bet. NU5,
rskr. 64) och godkände därvid förslaget om en
omstrukturering av industriforskningsinstituten med
målet att skapa en stark sammanhållen struktur för
dessa. Om detta mål rådde enighet mellan
riksdagspartierna. Utbildningsutskottet ser ingen
anledning att befara att denna omstrukturering
skulle försvaga sambandet mellan forskning och
forskarutbildning.

I motion 2001/02:Ub223 (fp) begärs ett
tillkännagivande om att det behövs flexibilitet i
fyraårsspärren i forskarutbildningen. Motionären
hävdar att det finns risk att doktorander som är
nästan klara med sitt arbete avstår från att
fullfölja det, eftersom de inte kan få finansiering
utöver fyra år. Nuvarande bestämmelse ger inte
doktoranden något utrymme för att göra fel, bli
oense med handledaren eller byta projekt, heter det
i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Bestämmelser om anställning som doktorand
(tidigare: doktorandtjänst) finns i
högskoleförordningen (1993:100). Där ges möjlighet
att låta en doktorand behålla sådan anställning
längre tid än som motsvarar fyra års heltidsstudier,
om det finns särskilda skäl, såsom vid ledighet på
grund av sjukdom, för tjänstgöring inom
totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom
fackliga organisationer och studentorganisationer
eller vid föräldraledighet (5 kap. 7 §). Det är
angeläget att studietiden till doktorsexamen inte
förlängs. Statsmakterna har i detta syfte anvisat
medel för effektivisering av forskarutbildningen,
bl.a. till utbildning av handledare i
forskarutbildningen och till forskarskolor.

Organisatoriska frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att
uppmuntra omvandling av lärosäten till
stiftelseform. Riksdagen bör också avslå
motionsyrkanden om antalet studerande och
examinerade inom området teologi samt om en
högskola i Hälsingland.
Jämför reservation 4 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet anser enligt motion 2001/02:Ub261
yrkande 25 att fler universitet och högskolor bör
uppmuntras att övergå i stiftelseform. Det är också
eftersträvansvärt att det i konkurrens med de
offentliga högskolorna växer fram privata
universitet. Därmed gagnas enligt motionärerna den
enskilda studentens valfrihet och kvaliteten inom
högskolesektorn som helhet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Riksdagen avslog tidigare under detta riksmöte
liknande yrkanden från Moderata samlingspartiet
(bet. 2001/02:UbU1 s. 58, rskr. 97). Utskottet anser
fortfarande inte att fler statliga lärosäten bör
omvandlas till stiftelser. Folkpartiet har heller
inte anvisat något sätt att finansiera en sådan
omvandling. Enligt utskottets mening ger de
ramvillkor som nu gäller för statliga universitet
och högskolor dessa stort utrymme för
självbestämmande. Av detta har följt en stor
mångfald i fråga om utbildningsutbud och
undervisningsformer.

I motion 2001/02:Ub470 (s) framförs önskemål om ett
sådant redovisningssystem till riksdagen att det går
att följa utvecklingen av antalet studerande och
examinerade i teologi. I en tid då religionens
koppling till dagsaktuella skeenden har tydliggjorts
har behovet av teologisk kunskap vuxit, skriver
motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Högskoleverket ger i sin årsrapport uppgifter om
antalet som avlagt vissa examina. Hittills har
teologie kandidatexamen inte tagits upp i den
redovisningen. I årsrapportens tabellbilaga ges
uppgifter om antalet helårsstudenter och
helårsprestationer med uppdelning på
utbildningsområden. Ett sådant område är teologi.
Numera finns Högskoleverkets s.k. NU-databas
tillgänglig på Internet. Ur den kan de uppgifter som
motionären önskar tas fram. Utskottet anser att
motionen därmed är i huvudsak tillgodosedd.

Tillkomsten av en högskola i Hälsingland skulle
enligt motion 2001/02: Ub513 (s) utgöra ett positivt
inslag för regionens utveckling och ge en bredare
social och geografisk rekrytering till
högskoleutbildning. Motionärerna begär ett
tillkännagivande till regeringen om detta.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Den svenska högskolan har en bred geografisk
spridning med 36 lärosäten från Luleå i norr till
Malmö i söder. Ett svenskt nätuniversitet inrättas
från och med den 1 mars 2002 och skall bestå av den
IT-stödda distansutbildning som universitet och
högskolor väljer att anmäla till den nyinrättade
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.
Nätuniversitetet ger nya möjligheter till
högskolestudier för människor som bor långt ifrån
ett universitet eller en högskola. Regeringen har
vidare inrättat en delegation för regional samverkan
om högre utbildning. Delegationens uppgift är att
stimulera regionalt samarbete mellan universitet och
högskolor och kommuner, landsting, länsstyrelser
eller motsvarande organ. Delegationen kommer att ha
totalt 150 miljoner kronor att fördela till
samverkan kring högre utbildning under tre år. Båda
åtgärderna syftar bl.a. till att bredda
rekryteringen till högre utbildning.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser inte att riksdagen skall
uttala sig för statlig finansiering av ett
nybyggarcentrum i Vilhelmina.

Motion och utskottets ställningstagande

I motion 2001/02:Ub472 (s) föreslås ett
tillkännagivande till regeringen om ett
nybyggarcentrum i Vilhelmina. I Vilhelmina kommun
har en diskussion påbörjats om inrättande av ett
sådant centrum, som avses samla in, förvalta och
förmedla kunskap om nybyggare och
kolonisationsförlopp. Motionärerna anser att ett
sådant centrum skulle vara en nationell tillgång,
varför staten bör engageras i finansieringen.

U t s k o t t e t förslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Frågan om statligt engagemang i ett sådant centrum
kan enligt utskottets mening prövas av regeringen i
budgetarbetet.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår 13
motionsyrkanden i frågor där det enligt
gällande styrsystem ankommer på andra än
riksdagen att fatta beslut.

Motioner och utskottets ställningstagande

Ansvaret för den högre utbildningen och forskningen
är delat mellan statsmakterna, de
forskningsfinansierande myndigheterna och
universiteten och högskolorna. Enligt gällande
styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om
övergripande och nationella frågor.

Ett antal motionsyrkanden rör frågor där det
ankommer på regeringen, lärosätena eller andra organ
att fatta beslut.
U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till
gällande ansvarsfördelning att följande
motionsyrkanden avslås:
Motion 2001/02:Sf396 (kd) yrkandena 4 och 5 om
försäkringsmedicin.
Motion 2001/02:So609 (kd) yrkande 4 om att kunskap
om anhörigvårdares situation bör bli en viktig del i
alla utbildningar inom vården och den sociala
sektorn.
Motion 2001/02:So625 (c) yrkande 3 om utbildning
om smärtlindring.
Motion 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 16 om
dansutbildningen.
Motion 2001/02:Ub303 (kd) yrkande 1 om ANT-kunskap
i vissa utbildningar.
Motion 2001/02:Ub305 (s) om studier av el- och
amalgamallergier.
Motion 2001/02:Ub371 (m, kd, c, fp) om
smärtkunskap i vissa vårdutbildningar.
Motion 2001/02:Ub390 (s) yrkande 2 om professurer
i yrkespedagogik.
Motion 2001/02:Ub467 (s) yrkandena 1-3 om
utbildning i försäkringsmedicin.

Motion 2001/02:Ub522 (s) om kunskap om utsatta unga
kvinnors situation.

Reservationer

Utskottets förslag till
riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken
anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Grunddragen i högskolans
utveckling i övrigt (punkt 4) - mp

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

4. Grunddragen i högskolans utveckling i
övrigt

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Ub456 och
2001/02:Ub458 (i denna del)
och avslår motion
2001/02:N364 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att riksdagen bör ställa sig bakom den syn
på grunddragen i högskolans utveckling som
Miljöpartiet redovisat i motionerna 2001/02:Ub456
och 2001/02:Ub458 och som utförligt refereras under
rubriken Övergripande frågor i betänkandet (s. 9
f.).

2. Studenternas rättssäkerhet, m.m.
(punkterna 5 och 15) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 5
och 15 borde ha följande lydelse:

5. Studenternas rättssäkerhet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub4 yrkande 11
och avslår motionerna
2001/02:Ub207,
2001/02:Ub261 yrkande 9 och
2001/02:Ub552 yrkande 12.

15. Utbyggnad av forskningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub438 yrkandena 7 och 8
och avslår motionerna
2001/02:Ub438 yrkande 9 och
2001/02:Ub552 yrkande 8.

Ställningstagande

Studenternas rättssäkerhet behöver stärkas inom
flera områden, t.ex. när det gäller
antagningsfrågor, examinationsfrågor, rätten att
tentera och förekomsten av olika avgifter inom
högskolan. Ju större den lokala friheten är, desto
viktigare är det att studenterna har möjlighet att
få sin sak prövad. Vi har ett decentraliserat
högskolesystem där högskolorna skall ges utrymme för
att utforma egna regler, men ett centralt ramverk i
form av lag bör samtidigt finnas som slår fast
studentens grundläggande rättigheter. Det vi här har
sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub4
yrkande 11.

Grundläggande vid utbyggnad av forskningen skall
enligt vår mening vara att den fria,
ämnesdisciplinära nyfikenhetsforskningen garanteras.
Medel för sådan skall gå till lärosätena, där
högskolestyrelserna skall ha ansvar för
forskningsorganisationen och för att medel till
grundforskning ges till fakulteterna. Det är i
princip bara den tvärvetenskapliga och
nyttoinriktade forskningen som skall finansieras via
centrala organ. Utbyggnaden av forskningen skall ske
i jämn och hög takt. Det vi här har sagt bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub438 yrkandena 7
och 8.

3. Studenternas rättssäkerhet, m.m.
(punkterna 5, 7, 8 och 15) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 5,
7, 8 och 15 borde ha följande lydelse:

5. Studenternas rättssäkerhet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub552 yrkande 12
och avslår motionerna
2001/02:Ub4 yrkande 11,
2001/02:Ub207 och
2001/02:Ub261 yrkande 9.

7. Forskarstuderandes inflytande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub552 yrkande 10.

8. Enhetligt studerandebegrepp

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub552 yrkande 13.

15. Utbyggnad av forskningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub552 yrkande 8
och avslår motion
2001/02:Ub438 yrkandena 7-9.

Ställningstagande

Jag anser att högskoleförordningen måste förtydligas
för att säkra studenternas rättssäkerhet. Frågor om
studieuppehåll, antagning och rätten att genomgå
prov behöver regleras i förordningen på ett
tydligare sätt. Högskolornas lokala regelverk måste
också ses över oftare av JO och Högskoleverket.
Givetvis bör högskolorna vara skyldiga att
dokumentera sin praxis och också att motivera alla
beslut skriftligt. Det jag här har sagt bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub552 yrkande 12.

Forskarstuderande har en situation som varken är
jämförbar med grundutbildningsstudenternas eller de
anställda lärarnas och forskarnas. Därför är det
viktigt att även forskarstuderande garanteras
representation i olika beslutande organ. Regeringen
bör göra en översyn av hur forskarstuderandes
inflytande säkerställs. Det jag här har sagt bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub552 yrkande 10.
Från statliga myndigheters sida råder i dag ingen
samfälld syn på vad det innebär att vara student vid
ett svenskt lärosäte. Reglerna om
arbetslöshetskassa, socialbidrag, bostadsbidrag och
föräldrapenning utgår från olika syn på vem som är
student och under hur stor del av året som en person
är student. Det finns goda skäl att anta att
studenter känner otrygghet inför olika myndigheters
system. Beslut som berör samma grupp människor och
som inte samordnas skapar ett ojämlikt och i
förlängningen diskriminerande system. Regeringen bör
därför utreda studentbegreppet med inriktning på att
få ett enhetligt sådant i de lagar och förordningar
som berör studenter. Det jag här har sagt bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub552 yrkande 13.
Det är viktigt för forskningens kvalitet att de
som ägnar sig åt forskning har möjlighet att verka i
en i alla avseenden god miljö. Många forskare måste
ägna mycket tid åt att ansöka om medel både till
forskningsutgifterna och till sin egen lön, för
längre eller kortare tid framåt. Detta skapar
otrygghet om framtiden och är olyckligt inte minst
eftersom det skrämmer många doktorander från en
framtid inom den akademiska forskningen. I vilken
omfattning detta sker och vad det får för
konsekvenser för forskarens sociala situation och
forskningens kvalitet bör utredas närmare. Det jag
här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub552 yrkande 8.

4. Studenternas rättssäkerhet, m.m.
(punkterna 5, 11, 16, 17, 20, 21 och
22) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 5,
11, 16, 17, 20, 21 och 22 borde ha följande lydelse:

5. Studenternas rättssäkerhet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub261 yrkande 9
och avslår motionerna
2001/02:Ub4 yrkande 11,
2001/02:Ub207 och
2001/02:Ub552 yrkande 12.

11. Kunskap om homo- och bisexuellas samt
transpersoners situation

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2001/02:L367 yrkande 15 och
2001/02:L371 yrkande 32.

16. Forskningsstiftelsernas styrelser

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub261 yrkande 19.

17. Ämnessakkunnigas roll vid tillsättning
av professorer m.fl.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub261 yrkande 20.

20. Industriforskningsinstituten

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:N10 yrkande 3.

21. Fyraårsgränsen i forskarutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion
2001/02:Ub223.

22. Fristående universitet och högskolor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub261 yrkande 25.

Ställningstagande

En åtgärd som skulle förstärka studenternas
rättssäkerhet är att införa ett s.k.
studentkontrakt. Ett sådant kontrakt skall innehålla
principer för hur bl.a. rättning och betygssättning
skall gå till. Studenten skall ha rätt att överklaga
sitt betyg eller få sin uppsats bedömd av någon
annan, i sista hand en av institutionens
professorer. Den student som har professorn som sin
handledare eller examinator skall ha möjlighet att
få sin skrivning eller uppsats bedömd av en
utomstående granskare. Kontrakten skall självfallet
inte bara betona studenternas rättigheter utan också
deras skyldigheter, inte minst att ägna tid och
kraft åt studierna. Ett bra studentkontrakt måste
innebära rättigheter och skyldigheter för båda
parter - studenterna och lärarna. Till sitt precisa
innehåll kan kontrakten variera mellan olika
lärosäten. Därmed kan studenten jämföra
institutioner innan hon eller han väljer lärosäte
för sina studier. Detta skapar en tydlig konkurrens,
som gynnar kvaliteten. Institutionerna skall ha
samma typ av kontrakt också för sina doktorander. I
dessa kontrakt skall anges t.ex. hur mycket
handledning som den enskilda doktoranden har rätt
att kräva. Det jag här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub261 yrkande 9.

Högskolan har en viktig roll att spela i arbetet
med att förändra attityderna gentemot homo- och
bisexuella samt transpersoner. Blivande lärare,
socionomer, läkare, präster, psykologer, jurister
och poliser - yrken i vilka man kommer i kontakt med
homosexuella, bisexuella och transpersoner som
behöver stöd - behöver i sin utbildning få bättre
kunskaper om dessa människors situation.
Högskoleverket bör få i uppdrag att lägga upp en
plan för hur undervisningen skall kunna förbättras
på denna punkt. Det jag här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:L367 yrkande 15 och
2001/02:L371 yrkande 32.
Det ligger ett värde i att politiskt obundna
forskningsmedel existerar vid sidan av de politiskt
beslutade anslagen till olika lärosäten. Den
socialdemokratiska regeringen har sett till att
regeringen numera kan utse de ledamöter den önskar i
forskningsstiftelsernas styrelser. Denna direkta
politiska styrning av stiftelserna hotar den
vetenskapliga kvaliteten. Lagen bör ändras så att
styrelserna utses inom och av forskarvärlden. Det
jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub261 yrkande 19.
I Sverige har under många år lektorer och
professorer utsetts genom ett system där
ämnessakkunniga är med och röstar vid en
tillsättning. Detta har nu ändrats så att de
sakkunniga inte längre har rösträtt. En professor
kan alltså tillsättas mot ämnessakkunnigas vilja, om
fakultetsnämnden så önskar. Risken är uppenbar att
politiska eller andra ovidkommande värderingar får
ligga till grund för ett beslut som skall värdera
vetenskaplig kompetens. Jag anser att forskare och
professorer skall tillsättas av nämnder i vilka
ämnessakkunniga har inflytande och formell rösträtt.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub261
yrkande 20.
En förstärkning av industriforskningsinstituten
får inte leda till att det på bekostnad av
universitet och högskolor växer fram en kraftfull,
parallell forskningsstruktur. Det betydelsefulla
sambandet mellan forskning och forskarutbildning -
som är utmärkande för den akademiska verksamheten
vid landets lärosäten - får inte försvagas.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med en
analys av hur den viktiga forskarutbildningen kan
komma att påverkas av de reformer avseende
industriforskningsinstituten som blir följden av
riksdagens beslut tidigare under detta riksmöte om
dessa institut (prop. 2001/02:2, bet. NU5, rskr.
64).
Den reform av forskarutbildningen som genomfördes
1998 måste rivas upp. Den totalreglering som då
infördes har skapat minskad flexibilitet och hindrat
många forskarbegåvningar från att forska.
Fyraårsspärren i denna utbildning medför risk att
doktorander som är nästan klara med sitt arbete
avstår från att fullfölja det, eftersom spärren i
regel omöjliggör all finansiering efter det att den
stipulerade tiden förbrukats. Doktoranden ges därmed
inte något utrymme för att göra fel, bli oense med
sin handledare eller byta projekt. Det är enligt min
mening önskvärt att spärren mjukas upp och omvandlas
till ett riktmärke. Det jag här har sagt bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed delvis bifalla motion 2001/02:Ub223.
Staten måste även i framtiden ta ett stort ansvar
för universitet och högskolor. Emellertid är det
önskvärt att det vid sidan av de statligt
finansierade och drivna lärosätena växer fram
fristående universitet och högskolor. Fler lärosäten
bör uppmuntras att övergå i stiftelseform, liksom
Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping
har gjort. Det är också eftersträvansvärt att det i
konkurrens med de offentliga högskolorna växer fram
privata universitet. Sådana kan bidra till ökad
mångfald till gagn för både den enskilda studentens
valfrihet och kvaliteten i högskolesektorn som
helhet. Det jag här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub261 yrkande 25.

5. Kårobligatoriet (punkt 6) - m,
kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Per
Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf
Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

6. Kårobligatoriet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna
2001/02:Ub209,
2001/02:Ub226,
2001/02:Ub261 yrkande 10,
2001/02:Ub391,
2001/02:Ub412,
2001/02:Ub546 yrkande 10 och
2001/02:Ub552 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi anser att kårobligatoriet är principiellt
felaktigt och därför bör avskaffas. Obligatoriet är
inte nödvändigt för att säkerställa
studentinflytande över utbildningen, som bör
tillgodoses på annat sätt. När obligatoriet
avskaffas bör man se till att trygga det
studiesociala arbete som studentkårerna i dag
sköter. Det vi här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub209, 2001/02:Ub226,
2001/02: Ub261 yrkande 10, 2001/02:Ub391, 2001/02:
Ub412, 2001/02:Ub546 yrkande 10 och 2001/02:Ub552
yrkande 11.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden.

1. Den högre utbildningen och
forskningen
2.
av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Moderata samlingspartiet har redovisat sin syn på
högskolepolitiken i motionsyrkanden som behandlats i
skilda betänkanden under detta riksmöte, främst i
betänkande 2001/02:UbU4 och 2001/02:UbU1. Vi vill
skapa förutsättningar för en högkvalitativ högre
utbildning med mångfald, spets och bredd. Med syfte
att bidra till ökad profilering och mångfald vill vi
fortsätta den utveckling av högskolor i
stiftelseform som Chalmers tekniska högskola och
Högskolan i Jönköping varit föregångare för.
Utbildningen skall locka så många som möjligt att
studera och avlägga examen vid ett svenskt lärosäte.
Ramar och modeller måste anpassas så att en mer
heterogen grupp studenter kan lockas att ta steget
in i högskolevärlden. Målet är att alla som vill och
har de grundläggande kunskaperna skall kunna välja
den utbildning och det lärosäte som var och en anser
bäst bidrar till att förverkliga det egna
livsprojektet. Vi vill se lärosäten som i ökad
utsträckning profilerar sig och konkurrerar
inbördes. Som en logisk följd av detta och av
studenternas fria val vill vi låta varje lärosäte på
egen hand bestämma hur antagningen skall gå till.
Den högre utbildningen måste internationaliseras och
svenska universitet och högskolor kunna erbjuda
utbildningar som står sig i ett alltmer globaliserat
utbildningssamarbete. All offentlig grundläggande
högskoleutbildning i Sverige skall vara avgiftsfri
som i dag.

3. Ekonomiskt utbyte av livslångt
lärande (punkt 1)

4.
av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).

Utbildningspolitiken är en drivkraft för bättre
konkurrenskraft och en del av infrastrukturen i ett
välfärdssamhälle. En hög utbildningsnivå hos landets
medborgare är därför viktig. För att säkerställa den
är det nödvändigt att utbildning - livslångt lärande
- lönar sig för den enskilde. Vi kan inte acceptera
att Sverige har en så låg avkastning som för
närvarande på investering i utbildning. Till denna
bidrar de höga svenska skatterna. Det är troligt att
den låga lönepremien har påverkat tillströmningen
till högskolan negativt. Även andra saker än
lönenivåerna påverkar individens utbyte av livslångt
lärande, t.ex. möjligheterna att avancera i
karriären och det ekonomiska risktagandet vid
studier. Vi anser det viktigt att de aktörer som kan
påverka lönesättning och personalpolitik tar hänsyn
till effekterna på människors vilja till livslångt
lärande.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motion med anledning av proposition 2001/02:15
Den öppna högskolan

2001/02:Ub4 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studenternas
rättssäkerhet.

Motion med anledning av proposition 2001/02:2
FoU och samverkan i innovationssystemet

2001/02:N10 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
skall återkomma till riksdagen med en analys av
hur de föreslagna reformerna avseende
industriforskningsinstituten påverkar
forskarutbildningen.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub205 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om studenters rätt till
skadestånd vid undermålig undervisning.

2001/02:Ub207 av Anita Sidén och Cristina Husmark
Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om studenters rätt att
överklaga betyg.

2001/02:Ub209 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd):

Riksdagen beslutar avskaffa lagen om
kårobligatorium.

2001/02:Ub223 av Harald Nordlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om flexibilitet i
fyraårsspärren i forskarutbildningen.

2001/02:Ub226 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa
kårobligatoriet för studerande vid universitet och
högskola.

2001/02:Ub261 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström
(fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett
studentkontrakt.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av
kårobligatoriet.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den politiska
styrningen av forskningsstiftelserna skall
avskaffas.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att vetenskapsmän
skall tillsättas på vetenskapliga meriter.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppmuntra
stiftelsedrivna högskolor och privata universitet.

2001/02:Ub303 av Kjell Eldensjö och Fanny Rizell
(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ANT-kunskap inom
den högre utbildningen av lärare och om
pedagogutbildningar samt läkar-, socionom- och
vårdhögskoleutbildningarna.

2001/02:Ub305 av Ronny Olander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av studier av el-
och amalgamallergier i vårdutbildningarna.

2001/02:Ub306 av Peter Pedersen och Kenneth Kvist
(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att den bör återkomma med lagförslag som ökar
möjligheten att kombinera idrottsutövning på hög
nivå med högre studier i enlighet med vad som anförs
i motionen.

2001/02:Ub371 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, kd,
c, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att smärtkunskap bör vara en obligatorisk del i all
medicinsk utbildning av såväl läkare som
sjuksköterskor samt övriga medicinska yrkesgrupper.

2001/02:Ub390 av Mona Berglund Nilsson och Lisbet
Calner (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta ett
antal professurer med inriktning mot
yrkespedagogik.

2001/02:Ub391 av Annelie Enochson och Tuve Skånberg
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa
kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och
universiteten.

2001/02:Ub403 av Susanne Eberstein och Göran
Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kvalitetssäkring av
dövtolksutbildning.

2001/02:Ub412 av Tuve Skånberg och Annelie Enochson
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa
kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och
universiteten.

2001/02:Ub425 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen
anförs om att snarast förändra
tandhygienistutbildningen till att omfatta 120
poäng.

2001/02:Ub438 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den fria
grundforskningen skall garanteras.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utbyggnaden av
forskningen skall ske i jämn och hög takt.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att åtgärda
förväntad lärarbrist.

2001/02:Ub456 av Gunnar Goude m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om utveckling av högre
utbildning och forskning.

2001/02:Ub458 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utveckling av utbildning
och forskning (delvis).

2001/02:Ub467 av Mona Berglund Nilsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att blivande
läkare bör ges en mer omfattande utbildning i
ämnet försäkringsmedicin.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det på
läkarutbildningen införs obligatoriska
kunskapsprov i försäkringsmedicin.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att läkare bör
genomgå kontinuerlig utbildning i ämnet
försäkringsmedicin.

2001/02:Ub470 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om att ett
redovisningssystem till riksdagen införs så att man
kan följa utvecklingen av antalet som studerar och
tar examina inom ämnet teologi.

2001/02:Ub472 av Karl Gustav Abramsson och Carin
Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett nybyggarcentrum i
Vilhelmina.

2001/02:Ub510 av Karin Jeppsson och Marianne
Carlström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om konsumentforskningens
betydelse.

2001/02:Ub513 av Per-Olof Svensson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utvecklingen av en högskola
i Hälsingland.

2001/02:Ub522 av Inger Segelström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ökat stöd till
utsatta unga kvinnor samt kunskap om deras situation
hos lärare, socialtjänst, vårdpersonal, polis m.fl.

2001/02:Ub538 av Ulla Wester (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att via tilläggsdirektiv
till aviserad utredning om teckenspråkets ställning
tillföra en översyn över tolkutbildningarna.

2001/02:Ub546 av Bo Lundgren m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förslag i
anslutning till ett avskaffande av
kårobligatoriet.

2001/02:Ub549 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utbildning
skall löna sig.

2001/02:Ub552 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att göra en
översyn över hur den så kallade tredje uppgiften
sköts av lärosätena.

6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag om att trygga den akademiska friheten.

8. Riksdagen begär hos regeringen en utredning av
arbetsmiljöns påverkan på forskningens kvalitet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn över
hur forskarstuderandes inflytande säkerställs.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffandet av
kårobligatoriet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förtydligande av
högskoleförordningen för att säkra studenternas
rättssäkerhet.

13. Riksdagen begär hos regeringen en utredning för
att få ett enhetligt studerandebegrepp.

2001/02:L367 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
högskoleutbildningen för vissa yrken.

2001/02:L371 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp,
mp):

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de som verkar
inom utbildningsväsendet har kompetens i HBT-
frågor.

2001/02:Sf396 av Tredje vice talman Rose-Marie
Frebran m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för att
utbildning i försäkringsmedicin ges en starkare
ställning i läkarutbildningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för att
inrätta en professur i försäkringsmedicin.

2001/02:So609 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att behovet av att
verka för att kunskap om anhörigvårdares situation
blir en viktig del i alla utbildningar inom vården
och den sociala sektorn.

2001/02:So625 av Viviann Gerdin och Gunnel Wallin
(c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utbildning om
smärtlindring bör bli obligatorisk i
läkarutbildningen.

2001/02:Kr226 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskningen på
designområdet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildningen på
form- och designområdet.

2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studiemedel,
studietid i högskolan samt ortsföreträde för
elitidrottare.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dansutbildningen.

2001/02:MJ518 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mat på schemat.

2001/02:N364 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om strategier för att
öka examensfrekvensen vid högskolor och
universitet.