Utbildningsutskottets betänkande
2001/02:UBU10
Skolan, m.m.
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 274
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2001. Den
övervägande delen av yrkandena rör den obligatoriska
skolan. Dessa yrkanden avser förändringar i fråga om
bl.a. skolans ställning och uppgift, förmedling av
kunskaper, skolplikten och dess innehåll, betyg,
ordning i skolan, värdegrundsfrågor, grundskolans
ämnen, frågor om hälsa och livsstil samt lärare och
skolledare. Övriga yrkanden rör bl.a. barnomsorg,
svenska för invandrare, vuxna studerande och
inflytande.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
yrkanden.
I betänkandet finns reservationer på olika punkter
från Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och
Miljöpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Öppna förskolan och familjedaghem
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub548
yrkandena 4 och 5 samt 2001/02:Sf392 yrkandena 4,
22 och 24.
Reservation 1 (kd) delvis
2. Barnomsorgens verksamhet och tillsyn
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222
yrkandena 23 och 25, 2001/02:Ub454 (i denna del)
samt 2001/02:Ub548 yrkandena 1, 6 och 9.
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 2 (fp) delvis
Reservation 3 (mp) delvis
3. Maxtaxans konsekvenser
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub318.
Reservation 4 (m, kd) delvis
4. Förskoleklassen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 13 och 2001/02:
Ub322 yrkande 2.
Reservation 5 (m) delvis
Reservation 6 (c) delvis
5. Skolbarnsomsorg
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub455 (i
denna del), 2001/02:
Ub548 yrkande 7 och 2001/02:So501 yrkande 1.
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 3 (mp) delvis
6. Förskolans personal m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220
yrkande 8, 2001/02:Ub222 yrkande 24 och
2001/02:Ub548 yrkande 8.
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 2 (fp) delvis
7. Pedagogiskt ansvar i förskolan
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub220 yrkande
6.
Reservation 7 (m, fp) delvis
8. Tillståndsgivning för förskolor
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub454 (i denna
del).
Reservation 3 (mp) delvis
9. Skolans ställning och uppgift, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233
yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub240 yrkandena 1 och
2, 2001/02:Ub270, 2001/02:Ub286 yrkandena 1 och
2, 2001/02:Ub287 yrkande 6, 2001/02:Ub290 yrkande
2, 2001/02:Ub363 yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub523
yrkande 1, 2001/02:
So637 yrkande 1, 2001/02:N364 yrkande 3 samt
2001/02:A391 yrkande 2.
Reservation 5 (m) delvis
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 6 (c) delvis
Reservation 2 (fp) delvis
10. Förmedling av kunskaper
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub233 yrkande
5.
Reservation 7 (m, fp) delvis
11. Skolverkets tillsyn
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub455 (i denna
del).
Reservation 3 (mp) delvis
12. Sanktionsmöjligheter mot kommunerna
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub240 yrkande
10.
Reservation 8 (m, c, fp) delvis
13. Flexibel skolstart
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 12 och 2001/02:
Ub446 yrkande 5.
Reservation 9 (m, kd, c, fp) delvis
14. Skolstart vid sex års ålder
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub222 yrkande
17.
Reservation 2 (fp) delvis
15. Förändring av skolplikten
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 15, 2001/02:
Ub446 yrkande 6 och 2001/02:Ub483 yrkande 1.
Reservation 10 (m, fp, kd)
16. Rätt till kunskap
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222 yrkande
3, 2001/02:Ub240 yrkande 3, 2001/02:Ub463
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ju325 yrkande 2.
Reservation 5 (m) delvis
Reservation 6 (c) delvis
Reservation 2 (fp) delvis
17. Lämna skolan när målen nåtts
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub222 yrkande
4.
Reservation 7 (m, fp) delvis
18. Grundskoleexamen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 14 och 2001/02:
Ub287 yrkande 5.
Reservation 5 (m) delvis
19. Överläggningar om ett förändrat
betygssystem
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub322 yrkande
5.
Reservation 9 (m, kd, c, fp) delvis
20. Fler betygssteg
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub212,
2001/02:Ub222 yrkande 7 (i denna del),
2001/02:Ub419, 2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna
del) och 2001/02:Ub495.
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 2 (fp) delvis
21. Betyg tidigare
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222 yrkande
7 (i denna del), 2001/02:Ub233 yrkandena 16 och
17, 2001/02:Ub287 yrkandena 1, 2 och 4,
2001/02:Ub342 yrkande 1 samt 2001/02:Ub446
yrkande 12 (i denna del).
Reservation 5 (m) delvis
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 2 (fp) delvis
22. Nationella prov
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222
yrkande 9 och 2001/02:
Ub287 yrkande 7.
Reservation 7 (m, fp) delvis
23. Prövnings- och ansvarsnämnd
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub256.
24. Skriftliga omdömen och
utvecklingssamtal
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222
yrkandena 8 och 10, 2001/02:Ub233 yrkande 18,
2001/02:Ub287 yrkande 3, 2001/02:Ub342 yrkande 2
och 2001/02:Ub446 yrkandena 11 och 13.
Reservation 9 (m, kd, c, fp) delvis
25. Ordning i skolan
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande
11, 2001/02:Ub222 yrkande 13, 2001/02:Ub225
yrkande 2, 2001/02:Ub233 yrkandena 7 och 8,
2001/02:Ub265 yrkandena 14, 2001/02:Ub342
yrkande 3, 2001/02:Ub433 yrkande 2 samt
2001/02:Ju266 yrkande 2.
Reservation 5 (m) delvis
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 2 (fp) delvis
26. Värdegrunden
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub435
yrkandena 2 och 3, 2001/02:Ub446 yrkandena 1 och
2, 2001/02:Ub548 yrkande 2 samt 2001/02:Ub549
yrkande 9.
Reservation 1 (kd) delvis
27. Timplanens avskaffande
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222
yrkande 16 och 2001/02:
Ub240 yrkande 5.
Reservation 8 (m, c, fp) delvis
28. Individuell anpassning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 2, 2001/02:Ub240 yrkandena 4 och 6 samt
2001/02:Ub363 yrkande 2.
Reservation 4 (m, kd) delvis
Reservation 6 (c) delvis
29. Indelning av basämnen
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub222 yrkande
5.
Reservation 7 (m, fp) delvis
30. Avskaffa den kommunala enhetsskolan
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub286 yrkande
3.
Reservation 5 (m) delvis
31. Ämnesfrågor av övergripande karaktär
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub249
yrkande 3, 2001/02:Ub446 yrkandena 8, 10 och 22
samt 2001/02:Kr247 yrkande 2.
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 2 (fp) delvis
32. Frågor om demokrati
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub218,
2001/02:Ub503, 2001/02:
Ub508 yrkande 2, 2001/02:K284 yrkande 2,
2001/02:K381 yrkande 5 och 2001/02:Kr426 yrkande
2.
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 6 (c) delvis
33. Modersmålsundervisning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub408,
2001/02:Ub455 (i denna del), 2001/02:Sf399
yrkandena 30 och 38 samt 2001/02:A317 yrkande 17.
Reservation 11 (v) delvis
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 3 (mp) delvis
34. Antalet idrottstimmar i skolan
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub202,
2001/02:Ub245, 2001/02:Ub250, 2001/02:Ub293
yrkande 1, 2001/02:Ub296, 2001/02:
Ub310, 2001/02:Ub320, 2001/02:Ub369,
2001/02:Ub382, 2001/02:
Ub400, 2001/02:Ub420, 2001/02:Ub426 yrkande 1,
2001/02:Ub451, 2001/02:Ub464 yrkandena 4 och 5,
2001/02:Ub477 yrkande 1, 2001/02:
Ub479, 2001/02:Ub484, 2001/02:Ub514 yrkandena 1
och 2, 2001/02:
Sk319 yrkande 2, 2001/02:So632 yrkande 3 samt
2001/02:Kr339 yrkande 2.
35. Simkunskaper
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub279 samt
2001/02:Ub531 yrkandena 1 och 2.
36. Hem-, livsmedels- och
konsumentkunskap
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub370
yrkande 1, 2001/02:Ub407 samt 2001/02:Ub444
yrkandena 1 och 2.
37. Naturkunskap och teknik
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub267
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub394 samt
2001/02:Ub493 yrkandena 13.
38. Nya ämnen och inslag i undervisningen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub282
yrkande 1, 2001/02:Ub297 yrkande 2,
2001/02:Ub375, 2001/02:Ub409, 2001/02:Kr429
yrkande 2 och 2001/02:T286 yrkande 2.
Reservation 1 (kd) delvis
39. Skolans ansvar för elevers hälsa och
motion
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub293
yrkande 2, 2001/02:Ub346 yrkande 2, 2001/02:Ub364
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub446 yrkande 9,
2001/02:Ub464 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub476,
2001/02:So612 yrkande 4 samt 2001/02:Kr427
yrkande 4.
Reservation 2 (fp) delvis
40. Utredning om hälsa och idrott
Riksdagen avslår motion 2001/02:So376 yrkande
6.
Reservation 9 (m, kd, c, fp) delvis
41. Skolans ansvar för ANT-undervisning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 22, 2001/02:
Ub227, 2001/02:Ub233 yrkande 6, 2001/02:Ub303
yrkande 2, 2001/02:
Ub355, 2001/02:Ub477 yrkande 3, 2001/02:Ub550
yrkande 1, 2001/02:
Ju237 yrkande 20, 2001/02:Ju322 yrkande 3,
2001/02:So371 yrkande 2, 2001/02:So495 yrkandena
1618, 2001/02:So502 yrkande 1 samt 2001/02:So615
yrkande 1.
Reservation 5 (m) delvis
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 2 (fp) delvis
42. Skolans ansvar för sex- och
samlevnadsundervisning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub231
yrkande 1, 2001/02:Ub347 yrkande 2, 2001/02:Ub468
yrkande 1, 2001/02:L371 yrkande 33 samt
2001/02:So305 yrkandena 35.
43. Lärarnas ställning m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220
yrkandena 13 och 14, 2001/02:Ub221 yrkande 11,
2001/02:Ub293 yrkande 3, 2001/02:Ub387 yrkandena
2 och 3, 2001/02:Ub433 yrkande 1, 2001/02:Ub446
yrkande 14 samt 2001/02:Ub490.
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 2 (fp) delvis
44. Lärarcertifikat
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220
yrkande 3, 2001/02:Ub233 yrkande 28,
2001/02:Ub240 yrkande 14 och 2001/02:Ub253
yrkande 3.
Reservation 8 (m, c, fp) delvis
45. Lektorstjänster
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 20 och 2001/02:
Ub253 yrkande 4.
Reservation 7 (m, fp) delvis
46. Specialisttjänster
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220
yrkande 2 och 2001/02:
Ub240 yrkande 13.
Reservation 2 (fp) delvis
47. Skolledare
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220
yrkande 15, 2001/02:Ub221 yrkande 21,
2001/02:Ub222 yrkande 18, 2001/02:Ub253 yrkande
5, 2001/02:Ub446 yrkande 15, 2001/02:Ub498 samt
2001/02:
Ub551 yrkande 1.
Reservation 5 (m) delvis
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 2 (fp) delvis
48. Svenska för invandrare
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub275,
2001/02:Ub292, 2001/02:Ub328, 2001/02:Ub474,
2001/02:Sf255 yrkande 11, 2001/02:
Sf334 yrkande 2, 2001/02:Sf399 yrkande 33 och
2001/02:Sf400 yrkande 11.
Reservation 7 (m, fp)
49. Vuxna studerande
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub322
yrkandena 14 och 16, 2001/02:Ub532, 2001/02:Ub549
yrkande 1, 2001/02:MJ338 yrkande 22,
2001/02:MJ341 yrkande 6 samt 2001/02:N262 yrkande
12.
Reservation 5 (m) delvis
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 6 (c) delvis
50. Inflytande
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub214
yrkande 1, 2001/02:Ub215, 2001/02:Ub222 yrkande
20, 2001/02:Ub240 yrkande 12, 2001/02:Ub340,
2001/02:Ub446 yrkandena 16, 17 och 19,
2001/02:K381 yrkande 4 och 2001/02:A317 yrkande
13.
Reservation 7 (m, fp) delvis
Reservation 1 (kd) delvis
Reservation 6 (c) delvis
Reservation 3 (mp) delvis
51. Skolbibliotekens verksamhet
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub551 yrkandena
24.
Reservation 11 (v) delvis
52. Entreprenad
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub233 yrkande
29.
Reservation 5 (m) delvis
53. Sponsring
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub357 och
2001/02:Ub460.
Reservation 11 (v) delvis
54. Glesbygdsskolor
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub337.
55. Resekostnader
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub273
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ub520.
56. Andra motionsyrkanden
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub211,
2001/02:Ub224, 2001/02:Ub266, 2001/02:Ub267 yrkande
3, 2001/02:Ub288 yrkandena 13, 2001/02:Ub290
yrkande 1, 2001/02:Ub297 yrkande 1, 2001/02:
Ub354 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub360,
2001/02:Ub416, 2001/02:
Ub426 yrkande 2, 2001/02:Ub445, 2001/02:Ub464
yrkande 3, 2001/02:
Ub508 yrkande 1, 2001/02:Ub542, 2001/02:L367 yrkande
14, 2001/02:
L371 yrkande 34, 2001/02:T465 yrkande 3,
2001/02:MJ288 yrkandena 2 och 3 samt 2001/02:MJ518
yrkandena 17 och 22.
Stockholm den 21 mars 2002
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas
Eneroth (s), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson
(c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg (s), Anders
Sjölund (m), Nils-Erik Söderqvist (s) och Kalle
Larsson (v).
2001/02
UbU10
Redogörelse för ärendet
Ärendet
Under den allmänna motionstiden 2001 väcktes ett
stort antal motioner med yrkanden rörande bl.a.
barnomsorg, den obligatoriska skolan och utbildning
för vuxna. Ett antal yrkanden rör frågor där det
enligt gällande styrsystem ankommer på andra än
riksdagen att fatta beslut.
Förslagen i motionerna, 274 yrkanden, återges i
bilaga.
Bakgrund
En parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallades
i ett regeringsbeslut den 25 februari 1999.
Kommittén skall enligt direktiven (dir. 1999:15)
föreslå hur skollagen kan moderniseras genom att
förenklas och förtydligas samt bättre anpassas till
ett målstyrt skolväsende och till den
ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun.
Kommittén skall vidare överväga hur skollagen bör
utformas för att tydliggöra det kommunala ansvaret
för utbildningens kvalitet och likvärdighet.
Kommittén skall enligt uppdraget utreda ett antal
frågor som är aktuella i föreliggande betänkande.
Exempelvis skall kommittén föreslå förändringar för
att harmonisera skollag, läroplaner, andra
förordningar och föreskrifter och analysera och
definiera de termer som används i skollagen, t.ex.
skola, skolform, undervisning och pedagogisk
verksamhet. Man skall också utreda om och i så fall
föreslå hur förskolan kan bilda en egen skolform
inom det offentliga skolväsendet för barn och
ungdom. Vidare skall kommittén utreda och föreslå
hur en ökad rättssäkerhet för eleverna kan
åstadkommas. Även ansvarsfördelningen mellan stat
och kommun skall utredas och, om så behövs,
förtydligas. Dessutom skall man utreda om statens
sanktionsmöjligheter behöver stärkas. Kommittén
skall också utreda och föreslå hur målstyrningen
samt det kommunala ansvaret för kvalitet och
likvärdighet kan förtydligas och stärkas. Man skall
också utreda hur lagstiftningen kan anpassas till
utvecklingen av verksamheterna i kommunerna samt
föreslå de författningsändringar som föranleds av
kommitténs arbete. Kommittén skall redovisa sitt
arbete senast den 16 december 2002.
Utskottets överväganden
Barnomsorg m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om för-ändringar i fråga om
barnomsorgen.
Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp), 3 (mp), 4 (m,
kd), 5 (m), 6 (c) och 7 (m, fp).
Öppna förskolan och familjedaghem
Motioner
Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Sf392
ett tillkännagivande att arbetet inom den öppna
förskolan tillvaratas och utvecklas (yrk. 24). För
att kunna ge det enskilda barnet den trygghet,
stimulans och det stöd det behöver måste
utgångspunkten vara barnets individuella behov. Med
regeringens politik är risken uppenbar att andra
barnomsorgsformer än den kommunala förskolan
försvinner. I motion 2001/02:Ub548 yrkande 5 begär
Kristdemokraterna att situationen för de öppna
förskolorna skall bevakas med anledning av den
allmänna förskolans införande. Reformen vänder sig
framför allt till de barn som i dag inte deltar i
förskolan, dvs. samma grupper som ofta går i öppen
förskola. Det finns därför stor risk att den öppna
verksamheten konkurreras ut. I motion 2001/02:Sf392
föreslår Kristdemokraterna också ett
tillkännagivande att den öppna förskolan skall ses
som en tillgång för ensamstående föräldrar.
Kristdemokraterna menar att det inte minst av den
anledningen är viktigt att kommunerna erbjuder
verksamhet i den öppna förskolan (yrk. 4). I samma
motion yrkar Kristdemokraterna också att
definitionen av begreppen barnomsorg och förskola
skall omfatta såväl föräldrarnas omsorg i det egna
hemmet som förskola, familjedaghem, öppen förskola,
fritidshem, föräldrakooperativ och andra former
(yrk. 22). Utgångspunkten för alla val av barnomsorg
måste vara barnets bästa, och föräldrarna skall
självfallet ha rätt att välja den barnomsorgsform
som passar deras barn bäst. Det måste finnas ett
varierat utbud av olika barnomsorgsformer, inklusive
omsorg i det egna hemmet. I motion 2001/02:Ub548
yrkar Kristdemokraterna att familjedaghemmen skall
ingå i den allmänna förskolan. Motionärerna menar
att familjedaghemmen har lämnats utanför genom att
regeringen ensidigt fokuserat på förskolorna. Ett
tydligt exempel är att reformen om allmän förskola
inte omfattar familjedaghemmen (yrk. 4).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Genom riksdagens beslut om proposition Maxtaxa och
allmän förskola m.m. (prop. 1999/2000:129, bet.
2000/01:UbU5) påbörjades ett stegvis införande av
allmän förskola. Förskola erbjuds alla barn från
höstterminen det år de fyller fyra år. Den allmänna
förskolan skall omfatta minst 525 timmar om året och
vara avgiftsfri. I betänkandet pekade utskottet på
att förskoleverksamhetens uppgift är att ge barn en
god omsorg och stimulera deras utveckling och
lärande samt att verksamheten har en social
betydelse genom att den bidrar till att utjämna
skillnader i uppväxtvillkor för barn i olika
befolkningsgrupper och skapar mötesplatser för barn
med olika etnisk, kulturell och social tillhörighet.
I betänkandet framhöll utskottet också att
kommunerna själva beslutar hur allmän förskola för
fyra- och femåringar skall organiseras och samordnas
med övrig förskola. Utskottet menade också att det
är angeläget att organisationen beslutas utifrån de
deltagande barnens behov och att föräldrarnas
önskemål beaktas. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu utan utgår från att kommunerna i
samverkan med barnens föräldrar beslutar om
organisationen av den allmänna förskolan. Den öppna
förskolan är ett viktigt komplement inom
förskoleverksamheten. Den bör även fortsättningsvis
utvecklas efter lokala behov.
Barnomsorgens verksamhet och tillsyn
Motioner
I motion 2001/02:Ub548 yrkande 1 föreslår
Kristdemokraterna ett tillkännagivande att
barnomsorg är en omsorgsfråga och inte en
utbildningsfråga. Kristdemokraterna menar att
utvecklingen går åt detta håll sedan
barnomsorgsfrågorna flyttades från
Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet.
Om barnomsorgen liknar skola är inte steget långt
borta från att börja mäta barnens kunskaper mot
varandra. I yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande
om lekens betydelse för barns utveckling. När
förskolan alltmer inte-
greras med skolan får inte den
utbildningspedagogiska verksamheten ske på bekostnad
av den fria leken och barnens behov av omsorg.
Kristdemokraterna menar vidare i yrkande 9 att
tillsynen för förskoleverksamheten skall ligga på
kommunerna medan Skolverket ansvarar för tillsynen
av förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och skolan.
Miljöpartiet menar i motion 2001/02:Ub454 (i denna
del) att reglerna för tillsynen av förskolans
verksamhet är otydliga och bör preciseras med
angivande av vilken instans som har tillsynsansvar.
Regler för sådan tillsyn bör tas fram och ansvaret
för den löpande tillsynen läggas på kommunen med ett
överordnat ansvar för tillsynsverksamheten hos
Skolverket.
Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222, yrkande
23, att tydliga mål bör införas i förskolan. Det bör
vara två typer av mål. Dels bör det finnas mål som
skall ange inriktningen på förskolans pedagogiska
verksamhet och uttrycka en önskad
kvalitetsutveckling (mål att sträva mot), dels mål
som uttrycker vad varje barn skall ha uppnått när
det lämnar förskolan (mål att uppnå). Sådana mål
saknas i förskolan men finns för alla andra
skolformer. Att inte ha klart uppställda mål
försvårar resultatuppföljningen av verksamheten.
Folkpartiet understryker i samma motion att
föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns
fostran och utveckling men att förskolans betydelse
som kompletterande funktion till föräldraansvaret
har blivit viktigare. Förskolans arbete med barnen
skall därför ske i nära samarbete med föräldrarna.
För att barn och föräldrar skall kunna ha ett reellt
inflytande i förskolans verksamhet skall varje
förskola vara tydlig i fråga om mål, innehåll,
arbetsformer samt ömsesidiga rättigheter och
skyldigheter (yrk. 25). Miljöpartiet menar i motion
2001/02:Ub454 (i denna del) att en ny läroplan för
förskola och förskoleklass bör utarbetas. Den
läroplan som infördes 1997/98 är otillräcklig som
underlag för arbetet i förskolan. Miljöpartiet
motsätter sig skolifieringen av förskoleklassen. Den
har blivit ett första steg mot en skolstart vid sex
års ålder och en tioårig grundskola. Man menar också
att det inte är rimligt att ha tre olika
förskoleformer för barn mellan ett och sex år. En
samlad syn på förskoleverksamheten är önskvärd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet erinrar om att det framgår av läroplanen
för förskolan (Lpfö 98) att förskolans uppdrag är
att erbjuda barnen en verksamhet som skall vara
rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.
Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk
verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en
helhet. Vad gäller målformuleringarna i läroplanen
för förskolan har utskottet uttalat sig i denna
fråga tidigare i samband med liknande
motionsyrkanden, senast i betänkandet Maxtaxa och
allmän förskola m.m. (bet. 2000/01:UbU5). Utskottet
avstyrkte och riksdagen avslog yrkandena. Utskottet
hänvisade i betänkandet till utskottets behandlingen
av läroplan för förskolan våren 1998 (bet.
1997/98:UbU16). Utskottet anförde då att avsikten
med mål att uppnå när det gäller skolan, är att
målen skall kunna utvärderas och utgöra grunden för
en resultatbedömning. I förskolan är det inte det
enskilda barnets resultat som skall utvärderas, och
inga betyg eller omdömen skall utfärdas. Utskottet
instämde därför i regeringens bedömning att
läroplanen för förskolan endast skall innehålla en
typ av mål, nämligen mål att sträva mot för det
enskilda barnets utveckling och lärande. Utskottet
finner inte skäl att ändra sina tidigare
ställningstaganden. Inom Regeringskansliet bereds
dessutom för närvarande rapporten Samverkande
styrning Om läroplanerna som styrinstrument.
Enligt skollagens nuvarande definitioner omfattar
förskoleverksamheten förskola, familjedaghem och
öppen förskola. Skollagskommittén kommer i samband
med att man prövar om och hur förskolan kan bilda en
egen skolform att se över dessa definitioner.
Vad gäller frågan om tillsyn vill utskottet erinra
om den ansvarsfördelning som finns, nämligen att
Skolverket har tillsynsansvaret för den kommunala
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt för
fristående skolor och dit tillhörande
förskoleklasser. Kommunen utfärdar tillstånd och har
ett eget tillsynsansvar för enskilda förskolor,
fritidshem och förskoleklasser. Skollagskommittén
kommer inom sitt uppdrag också att utreda om och i
så fall hur ansvarsfördelningen mellan stat och
kommun behöver förtydligas samt utreda och föreslå
hur målstyrningen och det kommunala ansvaret för
kvalitet och likvärdighet kan förtydligas och
stärkas.
Maxtaxans konsekvenser
Motionen
I motion 2001/02:Ub318 (kd) yrkas att en uppföljning
av maxtaxans konsekvenser för barnens förskolemiljö
skall göras. Motionären menar att det är viktigt att
metoder utvecklas redan från starten för att man
kontinuerligt skall kunna följa upp barnens miljö.
Det finns en risk att miljön försämras genom att
föräldrar väljer att ha barnen längre tider i
förskolan eftersom barnomsorgen blir billigare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet. Utskottet erinrar om Skolverkets
uppdrag i dels förordning (2001:160) om statsbidrag
till kommuner som tillämpar maxtaxa inom
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, dels
förordning (2001:161) om statsbidrag för
kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg till kommuner som tillämpar
maxtaxa att följa upp och utvärdera effekterna av
statsbidraget. I förordningarna finns också en
skyldighet att till Skolverket lämna sådana
uppgifter om verksamheten som behövs för uppföljning
och utvärdering. Skolverket har också fått i uppdrag
av regeringen att följa upp reformen om maxtaxa,
medlen för kvalitetssäkring, förskoleverksamhet för
arbetslösas eller föräldraledigas barn samt den
allmänna förskolan (U2001/4684/S). Uppdraget kommer
att omfatta flera år och avrapporteras första gången
senast den 1 mars 2003. Frågor om barns
vistelsetider, förändrad efterfrågan, kommunal
avgiftspolitik, kvalitetsfrågor samt de samlade
ekonomiska effekterna för kommunerna kommer att
följas upp av Skolverket.
Förskoleklassen
Motioner
Centerpartiet begär i motion 2001/02:Ub322, yrkande
2, ett tillkännagivande att regeringen bör få i
uppdrag att utveckla förskoleklassen, t.ex. genom en
fortsatt översyn och synkronisering av lag och
förordning och en fortsatt satsning på
utvecklingsarbete och utvecklingsdialoger med
kommuner och skolor. Vidare bör man satsa dels på
att genomföra integrationsreformer såväl på kommunal
nivå som på verksamhetsnivå och inom rektors- och
lärarutbildningen, dels på en dialog med dessa
utbildningar. Slutligen bör forskningsarbete
bedrivas vad gäller den pedagogiska verksamhetens
innehåll och effekter av olika organisations- och
vistelseformer. Moderaterna föreslår i motion
2001/02:Ub233, yrkande 13, att nuvarande
sexårsverksamhet får utvecklas till en barnskola med
tydliga pedagogiska ambitioner att ta vara på varje
barns förmåga till tidig inlärning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
En utvärderingsstudie från Skolverket (Skolverkets
rapport 201) av införandet av förskoleklasserna
visar att reformen i vissa kommuner inneburit en
skolifiering av förskoleklassen. Verket menar dock
att det är svårt att redan efter tre år kategoriskt
värdera hur reformen fallit ut och att det är svårt
att göra generella bedömningar kring kvaliteten. I
riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2002
(bet. 2001/02:UbU1, rskr. 97) avsattes medel till
utveckling av skolväsende och barnomsorg. I
propositionen angavs att medlen bl.a. skulle
användas till en förstärkning av Skolverkets
utvecklingsinsatser vad gäller integration mellan
förskoleklass, grundskola och fritidshem. Utskottet
vill i sammanhanget markera vikten av att
förskolepedagogiken får genomslag i verksamheten.
Utskottet vill också erinra om Skollagskommitténs
uppdrag att lämna förslag till hur integrationen
mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall
regleras i skollagen.
Vad gäller yrkandet om barnskola har utskottet
behandlat och avstyrkt motsvarande yrkande i
betänkandet Maxtaxa och allmän förskola
(2000/01:UbU5) och i budgetbetänkandet för 2001
(2000/01:UbU1). Riksdagen har varje gång avslagit
yrkandet. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.
Utskottet hänvisar också till Skollagskommitténs
uppdrag att utreda om och i så fall föreslå hur
förskolan kan bilda en egen skolform inom det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom.
Skolbarnsomsorg
Motioner
Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Ub548,
yrkande 7, att skolbarnsomsorgen för 1012-åringarna
är svårt eftersatt i många kommuner. Kommunens
tillsyn är också ofta bristfällig. Kristdemokraterna
pekar också på bristande styrning, avsaknad av
behovsinventeringar, dåliga lokaler och brist på
personal. Kommunerna måste ta sitt ansvar och
utveckla skolbarnsomsorgen, framför allt för
åldersgruppen 1012 år. Miljöpartiet menar i motion
2001/02:Ub455 (i denna del) att det är viktigt att
skolorna inte av besparingsskäl gör avkall på
kvalitetskrav inom fritidsverksamheten.
Barngrupperna är t.ex. ofta alldeles för stora, och
tillsynen över denna del av skolans verksamhet är
illa organiserad. Skolverkets och kommunernas ansvar
för en god tillsyn bör förtydligas och tillsynen få
en fastare organisation.
I motion 2001/02:So501, yrkande 1, menar
Centerpartiet att skolan och skolbarnsomsorgen har
möjlighet att stärka barns och ungdomars förmåga att
naturligt umgås i en storstadsmiljö och har därför
ett stort ansvar att lyfta fram mångfaldsaspekterna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Ansvaret för skolbarnsomsorgen
vilar på kommunerna. Kommunerna är skyldiga att
tillhandahålla förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg för barn i åldern 112 år i den
omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas
förvärvsarbete eller studier eller barnets eget
behov. Skolverket har i uppdrag att säkra kvalitet
och likvärdighet inom skolbarnsomsorgen. I en
rapport från verket som refereras i
budgetpropositionen för 2002 har konstaterats att
endast ca 13 % av barnen i åldersgruppen 1012 år
har tillgång till någon form av skolbarnsomsorg.
Utskottet noterar också att Skolverket i sin
årsredovisning för 2001 gör bedömningen att man
behöver stärka sin kompetens inom området och att
barnomsorgsfrågorna behöver integreras bättre i
Skolverkets arbete så att inte skolperspektivet
dominerar.
Utskottet menar att det är viktigt att
skolbarnsomsorgen fungerar tillfredsställande och
att de elever och föräldrar som så önskar också har
tillgång till sådan omsorg. Utskottet menar dock att
något särskilt uttalande från riksdagen inte
erfordras då regeringen redan har uppmärksammat
frågan. I övrigt menar utskottet att den
ansvarsfördelning som finns mellan stat och kommun
innebär att det är kommunerna som själva bestämmer
innehållet i skolbarnsomsorgen. Frågor om tillsyn
har behandlats under avsnittet Barnomsorgens
verksamhet och tillsyn.
Förskolans personal m.m.
Motioner
I tre motioner finns yrkanden som avser personalens
utbildning inom barnomsorgen. Folkpartiet begär i
motion 2001/02:Ub222, yrkande 24, att
högskoleutbildade förskollärare skall ha ansvaret
för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Man
menar att när förskolan nu har ett större
pedagogiskt ansvar än tidigare är det oerhört
viktigt att det är utbildad personal som har
huvudansvaret. Folkpartiet menar också att andelen
förskollärare skall öka och att målet är att all
personal med pedagogiskt ansvar skall vara
högskoleutbildad (motion 2001/02:Ub220 yrkande 8). I
motion 2001/02:Ub548 yrkande 8 framhåller
Kristdemokraterna att de som arbetar med barn
utifrån sina olika specialiteter måste ges goda
möjligheter till kompetenshöjning, vidareutbildning
och forskning. Det är viktigt att utbildningen
omfattar såväl kunskaper om de internationella
konventioner som gäller barn, familj och utbildning
som kunskaper om att se och tolka barns signaler när
de far illa.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har behandlat frågor om förskollärares
pedagogiska ansvar och fortbildning och
vidareutbildning av personal, senast i betänkandet
Maxtaxa och allmän förskola (bet. 2000/01:UbU5). I
betänkandet hänvisade utskottet till betänkandet
Läroplan för förskolan (bet. 1997/98:UbU16).
Utskottet anförde bl.a. följande.
Att förskolan nu får en läroplan är ett uttryck
för de krav som ställs på att den pedagogiska
verksamheten skall ha hög kvalitet.
Kommunerna har ansvar för att kvaliteten i
förskolan utvecklas. Utskottet vill betona att
det ankommer på dem att organisera verksamheten
och anskaffa den kompetens som behövs för att
målen i läroplanen skall kunna nås. I likhet med
regeringen utgår utskottet från att kommunerna
satsar på välutbildad personal för att garantera
hög professionalitet.
I betänkandet Maxtaxa och allmän förskola (bet.
2000/01:UbU5) anförde utskottet bl.a. följande.
Utskottet erinrar vidare om att det i 2 a kap. 3
§ skollagen föreskrivs att det inom
förskoleverksamheten skall finnas personal med
sådan utbildning eller erfarenhet att barnens
behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet
kan tillgodoses. Utskottet har ingen annan
uppfattning än motionärerna beträffande vikten av
fortbildning och vidareutbildning av förskolans
personal. Det är kommunernas ansvar att fortbilda
sin personal. Enligt utskottets uppfattning
kommer strukturen i den nya lärarutbildningen att
innebära ett ökat utbud av olika kurser och
specialiseringar som med fördel kan användas av
förskolans och skolans personal för
kompetensutveckling (prop. 1999/2000:135, bet.
2000/01:UbU3).
Utskottet finner ingen anledning att ändra sina
ställningstaganden.
Pedagogiskt ansvar i förskolan
Motionen
Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub220, yrkande 6,
att det är lika viktigt att behörig personal skall
ha pedagogiskt ansvar inom förskolan som det är att
behöriga grundskolelärare skall undervisa inom
grundskolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet. Frågan om pedagogiskt ansvar har
behandlats ovan i avsnittet Förskolans personal m.m.
Tillståndsgivning för förskolor
Motionen
Miljöpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub454 (i
denna del) att en utredning skall tillsättas för att
dels närmare undersöka hur tillståndsgivningen för
att starta enskilda förskolor hanteras i landets
samtliga kommuner, dels lämna förslag om ett nytt
system för tillståndsgivning och därvid särskilt
beakta möjligheten att införa regler som liknar dem
som gäller tillståndsgivning i grundskolor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet i denna del.
Enligt gällande bestämmelser i skollagen behöver
en enskild förskola få tillstånd av kommunen för att
driva verksamheten. Utskottet anser att det är
rimligt att sådana beslut fattas på lokal nivå och
är inte berett att föreslå några ändringar i
skollagen på denna punkt.
Övergripande frågor om skolan
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionerna rörande förändringar i fråga om
övergripande regler för skolan.
Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp), 5 (m),
6 (c), 7 (m, fp), 3 (mp) och 8 (m, c, fp).
Skolans ställning och uppgift, m.m.
Motioner
Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub233 att
förnyelsen av skolan har misslyckats. De
socialdemokratiska regeringarna har inte försäkrat
sig om att göra regelverk, mål och intentioner väl
kända och därför underlåtit att ta initiativ när
okunskap eller missförhållanden blivit uppenbara.
Därutöver har den avreglering som borde ha
genomförts uteblivit. Moderaterna begär ett
tillkännagivande om vikten av att göra regelverk,
mål och intentioner kända (yrk. 1). I samma motion
redovisar Moderaterna sin uppfattning att varje
individ behövs och är viktig tillsammans med tron på
att alla kan uppnå skolans grundläggande mål eller
leder till öppenhet för en mångfald när det gäller
arbetsformer och pedagogik. Tilltron till varje
barns och ungdoms förmåga är grundläggande för att
skolan skall nå goda resultat. Det är viktigt att
skolan prioriterar skolans kunskapsmål och att de
som arbetar där har höga förväntningar på att elever
är läraktiga (yrk. 3). I motion 2001/02:A391 yrkande
2 menar Moderaterna att det svenska
utbildningssystemet inte klarar att möta vare sig
enskildas behov eller arbetsmarknadens krav. Många
rapporter påvisar brister i elevernas baskunskaper:
Många uppnår inte behörighet till ett nationellt
program i gymnasieskolan och många gymnasieelever
lyckas inte fullfölja sina gymnasiestudier.
I motion 2001/02:Ub270 (kd) föreslås att en
utredning som granskar skolans mål tillsätts.
Motionären menar att det kan ha skett en
förskjutning i uppfattningen om vad som krävs för
att målen skall vara uppfyllda. Detta kan innebära
att kraven har blivit större på eleverna. Det verkar
också enligt motionären finnas lokala skillnader i
tolkningen av grund- och gymnasieskolans mål. Målen
skall vara så precist beskrivna att detta inte skall
kunna förekomma. Finns det utrymme för tolkning
sätts de målrelaterade betygen ur spel.
Folkpartiet framför i motion 2001/02:So637,
yrkande 1, att ökad kunskap och kvalitet i skolan
krävs för att det personliga ansvaret och den egna
makten över vardagen skall kunna öka. En
kunskapsskola behövs, som ger de unga en gedigen
grund att stå på i livet. I motion 2001/02:Ub286 (m)
yrkande 1 framhåller motionären att god utbildning
både i ett individ- och samhälls-perspektiv är
viktigare än någonsin tidigare och att god
utbildning är både den bästa och kanske också den
enda fungerande välfärdspolitiken. I yrkande 2
begärs ett tillkännagivande att tillgång till god
utbildning är en rättighet för alla svenska barn och
ungdomar. Alla skall erbjudas möjligheten till en
individuellt anpassad utbildning. I motion
2001/02:Ub363 (s) yrkande 1 menar motionärerna att
det är viktigt att slå vakt om skolan både som
förmedlare av de grundläggande demokratiska värden
som samhället vilar på och av uppgiften att främja
lärande. Motionärerna framhåller också (yrk. 3) att
målet är en skola för alla och att hela läroplanen
skall förverkliga såväl kunskapsmålen som de
övergripande värdegrundsmålen. Alla elever har rätt
till en utmanande och stimulerande skola där det
finns förutsättningar för dem att nå målen.
Miljöpartiet menar i motion 2001/02:N364, yrkande 3,
att det finns behov av att skapa strategier för att
förändra attityden till utbildning, kunskap och
skolan i sig.
I motion 2001/02:Ub240, yrkande 1, begär
Centerpartiet ett tillkännagivande att en
arbetsgrupp för att studera resursanvändning och
måluppfyllelse i kommunerna skall tillsättas.
Centerpartiet menar att resultaten i den svenska
skolan vid en internationell jämförelse inte
motsvarar de resurser som läggs ned. En utvärdering
måste därför göras av hur kommunernas anslag till
skolan fördelas och hur mycket av de ekonomiska
resurserna som faktiskt går till skolans
huvuduppgift att ge eleverna kunskaper. I samma
motion, yrkande 2, begärs att regeringen lägger fram
förslag till reformer för att skolan skall kunna
utföra sitt uppdrag. En reform är att alla skall ges
rätt till kunskaper genom att skolan anpassas efter
alla elevers olika förutsättningar. Skolans åtagande
slutar inte förrän eleven uppnår kunskapsmålen för
grundskolan. En annan reform innebär att kommunernas
ansvarstagande för skolan måste öka. Staten måste
också öka resurserna och ge möjlighet för verklig
kommunal styrning. Den tredje reformen är att fler
lärare skall anställas. Rekryteringen bör också
breddas. I motion 2001/02:Ub523 (s) yrkande 1 pekar
motionärerna på ett antal vägar för skolans
utveckling. Angelägna områden är bl.a. en skola för
alla, skolan som en viktig del av samhället och
regelbundna utvecklingssamtal; skolan skall stärka
elevernas självförtroende och självkännedom och
stärka den sociala kompetensen samt delaktigheten
och inflytandet för elever och föräldrar.
I motion 2001/02:Ub287 (m) yrkande 6 framhålls att
det är nödvändigt att reda ut problemen i skolan för
att gymnasieskolan skall kunna stärkas. De brister
som finns i grundskolan gör att elever inte får med
sig de baskunskaper som krävs för att klara
gymnasiet. I motion 2001/02:Ub290 (m) yrkande 2
menar motionären att riksdagen skall lägga fast
nationella riktlinjer och mål för skolans
verksamhet. Det skall vidare finnas en nationell
målbaserad läroplan, medan hur målen uppnås skall
avgöras av respektive skola.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Yrkandena behandlar ett stort antal
frågeställningar och förslag till tillkännagivanden.
Vissa yrkanden är välkända och har behandlats av
utskottet tidigare under mandatperioden. Liksom
tidigare instämmer utskottet i vissa av de
synpunkter på skolan som kommer fram i motionerna.
Exempelvis är det viktigt att skolregleringarna är
välkända och att förväntningarna i skolan skall vara
höga på elevernas förmåga. Vidare är det självfallet
så att en god utbildning spelar en stor roll i
välfärdspolitiken och att en god utbildning är en
rättighet för barn och ungdomar. Utskottet menar
dock att yrkandena inte föranleder några uttalanden
från riksdagens sida. När det gäller de krav på
reformer och utredningar som framförs i motionerna
hänvisar utskottet till Skollagskommitténs arbete.
Förmedling av kunskaper
Motionen
Moderaterna understryker i motion 2001/02:Ub233
yrkande 5 att skolans uppgift är att förmedla
kunskaper. Undervisning och annan verksamhet som
syftar till kunskapsutveckling måste stå i centrum
för skolans arbete. Skolans legitimitet avgörs av
undervisningens kvalitet och i vilken utsträckning
skolan får vara en stimulerande plats för lärande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Utskottet menar att det självklart är så att skolans
huvuduppgift är att förmedla kunskaper och yrkandet
bör inte föranleda något uttalande från riksdagens
sida.
Skolverkets tillsyn
Motionen
Miljöpartiet presenterar sina förslag om skolan i
motion 2001/02:Ub455 (i denna del). Miljöpartiet
anser att skolan skall vara en skola för alla. Man
menar att det är angeläget att de förstärkningar av
kommunernas ekonomi som nu görs, verkligen kommer
skolan till del. Parallellt med den pågående
utvecklingen av skolväsendet måste särskild
uppmärksamhet riktas mot de elever som har behov av
särskilt stöd. Miljöpartiet menar att det skolan
framför allt behöver under den närmaste framtiden är
arbetsro och ökade resurser. Det skall ankomma på
Skolverket att i tillsynsarbetet uppmärksamma att
elever med behov av särskilt stöd också får detta.
Miljöpartiet menar att tillsynen över skolan borde
skärpas så att elevernas rättigheter till likvärdig
utbildning och trygghet i skolan kan garanteras. Det
är viktigt att tillsynen även täcker undervisningens
innehåll och sociala förhållanden vid skolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet (i
denna del). Utskottet har behandlat frågan om
Skolverkets tillsyn senast i betänkande
2001/02:UbU1. Utskottet menade då att något särskilt
uttalande om tillsynen inte behövdes då regeringen
uppmärksammat denna fråga. Utskottet uttalade också
att regeringen skulle hålla riksdagen informerad om
omfattningen och inriktningen av utvecklingen av
tillsynsverksamheten. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu.
Sanktionsmöjligheter mot kommunerna
Motionen
I motion 2001/02:Ub240 yrkande 10 begär
Centerpartiet ett tillkännagivande om
sanktionsmöjligheterna mot kommuner i syfte att
säkerställa en nationellt likvärdig skola.
Centerpartiet menar att det finns anledning att se
över statens sanktionsmöjligheter mot kommuner och
eventuellt införa sådana mot kommuner som trots
upprepad kritik från Skolverket inte korrigerar
brister i den egna verksamheten. Staten måste se
till att skolhuvudmän och skolledningar verkligen
når målen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet avstyrker motionsyrkandet. Den kommitté
som för närvarande ser över skollagstiftningen,
Skollagskommittén, har i uppdrag att utreda om
statens sanktionsmöjligheter behöver förstärkas.
Skolplikt m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena rörande tidpunkten för
skolstart och för när en elev kan lämna
grundskolan, skolplikt, rätt till utbildning
och införande av grundskoleexamen.
Jämför reservationerna 9 (m, kd, c, fp), 2
(fp), 10 (m, fp, kd), 5 (m), 6 (c) och 7 (m,
fp).
Motioner
Moderaterna tar upp frågan om flexibel skolstart i
motion 2001/02:Ub233. I yrkande 12 föreslår
Moderaterna att barn vars föräldrar så önskar skall
få börja grundskolan från det år barnet fyller sex
år och fram till det år barnet fyller åtta. Därmed
finns ett ordentligt spann i tiden som gör att
bättre hänsyn kan tas till alla barns speciella
förutsättningar. Kristdemokraterna redovisar sin syn
på skolstarten i motion 2001/02:Ub446.
Kristdemokraterna menar att alla är olika och lär på
olika sätt och under olika lång tid. Somliga är
skolmogna vid fem eller sex års ålder, andra först
då de fyllt sju eller kanske åtta år. Övergången
mellan förskola och skola bör således ske vid olika
åldrar för olika barn. Skolstarten bör därför vara
individuellt flexibel och ske successivt (yrk. 5).
Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub222,
yrkande 17, att eleverna normalt skall börja
grundskolan vid sex års ålder. Elever skall också
kunna börja senare om det är lämpligare med tanke på
deras mognadsnivå.
Moderaterna menar också att det behövs en ökad
medvetenhet om att skolplikten kan upphöra tidigare
än det år eleven fyller sexton år om han eller hon
nått grundskolans mål. Det saknas i dag former för
sådan prövning. Elever som inte nått grundskolans
mål efter nio år skall enligt Moderaterna erbjudas
ett extra år så att de slipper gå vidare till
gymnasieskolan med otillräckliga kunskaper (mot.
2001/02:Ub233, yrk. 15). Ett motsvarande yrkande
återfinns också i den moderata motionen
2001/02:Ub483, yrkande 1. Moderaterna menar att
ingen skall tvingas lämna grundskolan utan godkända
baskunskaper i svenska, engelska och matematik.
Eleverna skall i stället erbjudas ett extra år inom
grundskolan. Kristdemokraterna menar också i motion
2001/02:Ub446, yrkande 6, att det skall finnas
möjlighet att förlänga skolgången på grundskolenivå
med ett år för de elever som önskar det och som
bedöms ha behov av det för att uppnå de uppsatta
målen. En ökad flexibilitet efterfrågas också.
Elever som lär sig fortare än andra skall också
kunna gå igenom grundskolan snabbare. I motion
2001/02:Ju325 (m), yrkande 2, understryker
motionärerna att skolans uppgift är att utveckla
elevernas kunskaper så att inga elever lämnar skolan
utan att kunna läsa och skriva.
I motion 2001/02:Ub463 (m) yrkande 1 menar
motionären att inget barn skall behöva lämna
grundskolan med mindre än erforderliga baskunskaper.
Elevens rätt till kunskap måste stärkas i skollagen.
Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222, yrkande
3, att skollagen skall ändras så att alla elever har
rätt till undervisning och stöd även efter
skolpliktens upphörande tills de blir behöriga till
gymnasieskolans nationella program eller kan börja i
vuxenutbildning. Syftet är att uppmuntra kommunerna
att sätta in stöd tidigt. I motion 2001/02:Ub240
yrkande 3 föreslår Centerpartiet att det i skollagen
skall införas en individuell kunskapsrätt för alla
elever i grundskolan. Det bör klargöras att kommunen
och skolan har ett åtagande som inte är avklarat
förrän eleven uppnår kunskapsmålen för grundskolan.
I motion 2001/02:Ub463 (m) yrkande 2 menar
motionären att skolplikten bör omvandlas från att
gälla ett visst antal skolår, till att bli en
individuell rätt till de insatser som gör att man
kan nå en viss definierad grundkunskap.
Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 4
att elever skall lämna grundskolan när målen nåtts i
stället för efter en viss tidpunkt. Detta leder till
en mer flexibel grundskola där antalet terminer inte
är fixerat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i
betänkandet Maxtaxa och allmän förskola,
2000/01:UbU5, avstyrkt motionsyrkanden om ändrad
skolstartsålder och riksdagen har också avslagit
dem. Utskottet har ingen annan uppfattning nu. Alla
sexåringar har rätt att delta i förskoleklassen. Det
finns möjlighet att börja skolan vid sex eller sju
års ålder. Om det finns särskilda skäl och ett barns
vårdnadshavare begär det kan skolplikten uppskjutas
till dess att barnet fyller åtta år. Utskottet ser
det som en styrka att det finns ett betydande mått
av flexibilitet i det nuvarande systemet och
därigenom möjlighet att med utgångspunkt i det
enskilda barnets behov besluta när skolstarten skall
ske.
Utskottet har vid upprepade tillfällen framhållit
vikten av att alla elever skall ges möjlighet att nå
målen för grundskolan; senast i betänkandet Skolan
(bet. 2000/01:UbU13). Alla elever når inte målen för
skolan samtidigt och på samma sätt. Undervisningen
skall således anpassas till varje elevs
förutsättningar och behov, något som både framgår av
skollagen (1 kap. 2 §) och läroplanen (Lpo 94). En
del elever kan behöva extratid i grundskolan, vilket
är möjligt enligt gällande bestämmelser (4 kap. 10 §
skollagen). För elever i grundskolan upphör
skolplikten med utgången av vårterminen det år
eleven fyller 16 år. Om eleven då inte
tillfredsställande har slutfört det sista skolåret
har han eller hon rätt att få tillfälle att göra
detta under högst två år efter det att skolplikten
upphörde.
I skollagen anges som huvudregel att skolplikten
upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår
eleven fyller 16 år (3 kap. 10 § första stycket).
Skolplikten kan dock upphöra dessförinnan om eleven
tillfredsställande slutfört högsta årskursen i
grundskolan eller visat sig ha motsvarande kunskaper
vid en särskild prövning (3 kap. 10 § andra
stycket). Vidare får rektorn, efter medgivande från
vårdnadshavaren, flytta en elev till en högre
årskurs om eleven har goda förutsättningar att klara
detta (6 kap. 5 § grundskoleförordningen). I fråga
om elever som når målen snabbare än andra elever
vill utskottet framhålla att målen att sträva mot i
läroplanen är utformade så att det finns utrymme för
alla elever att utvecklas inom grundskolans ramar.
Sammantaget anser utskottet att det finns
tillräckliga möjligheter att anpassa tiden i
grundskolan till olika elevers behov. Utskottet
finner därför inte skäl att förorda en ändring av
bestämmelserna om skolplikt och rätt till kunskap.
Grundskoleexamen
Motioner
Moderaterna föreslår i 2001/02:Ub233 yrkande 14 att
frågan om ett slags grundskoleexamen utreds och en
sådan ger behörighet till fortsatta studier i
gymnasieskolan. I 2001/02:Ub287 (m) yrkande 5
föreslår motionären att när en elev når
kunskapsmålet för grundskolan skall han eller hon
ges ett kvitto på detta i form av en grundexamen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet menar att det är obehövligt med en
grundskoleexamen. Avgångsbetyget från grundskolan
fyller enligt utskottets mening de syften som
motionärerna efterfrågar.
Betyg m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet förslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena avseende förändringar i
fråga om betygen.
Jämför reservationerna 9 (m, kd, c, fp), 1
(kd), 2 (fp), 5 (m) och 7 (m, fp).
Gällande bestämmelser
Nuvarande betygssystem i grundskolan regleras i 7
kap. grundskoleförordningen. Det innebär att
ämnesbetyg ges i slutet av varje termin fr.o.m.
årskurs 8 i tre steg, nämligen Godkänd (G), Väl
godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om en
elev inte har nått upp till de mål som bestämts för
ämnet eller ämnesblocket får eleven inget betyg. I
stället skall på begäran av eleven eller elevens
vårdnadshavare ett skriftligt omdöme ges om elevens
kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket.
Slutbetyget från årskurs 9 sätts med hjälp av
kursplanernas mål samt nationella betygskriterier
som utfärdats i anslutning till kursplanerna i varje
ämne. Till stöd för en enhetlig bedömning för hela
landet finns obligatoriska nationella ämnesprov i
svenska, svenska som andraspråk, engelska och
matematik. Ämnesprov i samma ämnen kan också
användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma
elevernas kunskapsutveckling.
Minst en gång varje termin skall läraren, eleven
och elevens vårdnadshavare ha utvecklingssamtal om
elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling.
På begäran av elevens vårdnadshavare skall läraren
som ett komplement till utvecklingssamtalet lämna
skriftlig information om elevens skolgång. Sådan
information får dock inte ha karaktären av betyg.
Överläggningar om ett förändrat betygssystem
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub322
yrkande 5 att överläggningar skall hållas med
riksdagspartierna för att nå en bred överenskommelse
om ett förändrat betygssystem.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 2000 om
betyg och bedömning visade att det förekom betydande
brister i skolans arbete vad gällde rättvisa och
likvärdighet. Verket menade att kompetensutveckling
kopplad till utformning av kunskapsmål och
kriteriernas funktion och utformning har förekommit
i alltför blygsam omfattning och att den
kompetensutveckling som skett i samband med
införandet av betygssystemet därefter helt eller
till stor del har upphört. Granskningen visar också
att det ofta inte finns en samsyn i fråga om vilka
krav som ställs för olika betygssteg. Skolverket har
våren 2001 redovisat ett arbete som innebär att
skolorna har fått tillgång till ett
kommentarmaterial om bedömning och betygssättning.
Materialet innehåller en genomgång av bakgrund och
författningsbestämmelser men också en praktisk del
med frågor och svar om bedömning och betygssättning
baserade på intervjuer med ett stort antal lärare. I
december 2001 fick Skolverket dessutom ett uppdrag
om kompetensutveckling av lärare. Verket skall
planera en kompetensutveckling av lärare i
grundskolan, gymnasieskolan och gymnasial
vuxenutbildning om kunskapsbedömning och
betygssättning.
Utskottet menar också att det nuvarande
betygssystemet har funnits alltför kort tid för att
det skall vara möjligt att uttala sig om dess
egentliga effekter. Det bör därför, enligt
utskottets mening, inte vara aktuellt med en översyn
av betygssystemet.
Fler betygssteg
Motioner
Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 7
(i denna del) att det bör finnas fler betygssteg
eftersom det är för få steg i dag för att betygen
skall visa vilka kunskaper eleven har uppnått.
Betygsskalan bör bli sexgradig. Kristdemokraterna
menar i motion 2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna
del) att målrelaterade betyg bör ges i en sexgradig
skala. I motion 2001/02:Ub212 (kd) begärs ett
tillkännagivande att en förändring av betygssystemet
till en betygsskala med minst sex olika steg skall
genomföras. De tre betygsstegen som finns nu samt
möjligheten att inte få betyg alls är för trubbiga
eftersom skillnaderna mellan de olika stegen är för
stora. Motionärerna föreslår också att de elever som
inte kvalificerat sig för betyget Godkänd i väntan
på fler steg skall kunna få sina kunskaper
dokumenterade i alla fall. Motsvarande yrkande
återfinns i motionerna 2001/02:Ub419 (kd) och
2001/02:Ub495 (kd).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena. Utskottet har behandlat
motsvarande motionsyrkanden (senast i bet.
1999/2000:UbU15 och 2000/01:UbU13). Utskottet
finner inte anledning att nu ändra sina tidigare
ställningstaganden.
Betyg tidigare
Motioner
Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub233 yrkande 16
att nationella betyg behövs för att säkra
möjligheter till nationella jämförelser och
kvalitetssäkring. De kan också vara användbara för
antagning till senare utbildningar samt vara ett
pedagogiskt verktyg under förutsättning att
ytterligare ett betygssteg införs. De nationella
betygen skall ges efter riktlinjer som gäller för
alla skolor. I yrkande 17 föreslår Moderaterna att
skollagen bör ändras för att ge utrymme för skolor
som så önskar, att sätta betyg tidigare. Staten
skall enbart reglera när obligatoriska betyg skall
ges. Dock måste betyg enligt Moderaterna sättas
senast i årskurs 6. Betygskriterier och antal steg
för lokala betyg fastställs lokalt. Folkpartiet
menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 7 (i denna del)
att betyg bör sättas tidigare än i årskurs åtta.
Folkpartiet anser att elever, föräldrar, skola och
skolpolitiker bör få det tydliga besked om elevens
kunskapsutveckling som betyget innebär, från årskurs
sex. I motion 2001/02:Ub446, yrkande 12 (i denna
del) föreslår Kristdemokraterna att betyg skall ges
från och med årskurs sju för att eleverna skall
hinna vänja sig vid systemet i god tid före
slutbetyget i årskurs nio. Även i motion
2001/02:Ub342 (kd) yrkande 1 finns motsvarande
uppfattning om när betyg skall ges. I motion
2001/02:Ub287 (m) yrkande 1 framhåller motionären
att skolans signalsystem måste vara tydligt vad
gäller hur eleverna tillgodogör sig kunskap. Att
tillräcklig tydlighet saknas är en anledning till
att barn kan gå igenom hela grundskolan utan att
brister i läs- och skrivförmågan uppmärksammas eller
åtgärdas. I yrkande 2 anförs att betyg eller
skriftliga omdömen bör införas redan från årskurs 1.
Vilken form skolan använder bör vara upp till de
enskilda skolorna att avgöra. Dock bör betyg ges
senast från årskurs 6 (yrk. 4).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena. Utskottet har behandlat
motsvarande motionsyrkanden (senast i bet.
1999/2000:UbU15 och 2000/01:UbU13). Utskottet
finner inte anledning att nu ändra sina tidigare
ställningstaganden.
Nationella prov
Motioner
Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 9
att nationella prov ger möjlighet att upptäcka
elever som är i behov av stöd. De ger också en
samlad bild av skolans resultat. Folkpartiet föreslå
att nationella prov skall genomföras regelbundet
eftersom det är det bästa sättet att kvalitetssäkra
skolan. De nationella ämnesproven i svenska,
engelska och matematik skall vara obligatoriska
redan i grundskolans tredje år. I motion
2001/02:Ub287 (m) yrkande 7 föreslår motionären att
nationella prov, som visar hur varje elev ligger
till och vilka som behöver särskilt stöd, bör
genomföras årskursvis.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.
Utskottet erinrar om att riksdagen under senare år
vid ett flertal tillfällen på utskottets förslag
avslagit motionsyrkanden om fler obligatoriska
nationella prov i grundskolan (jfr bet.
1999/2000:UbU15 och bet. 2000/01:UbU13). Utskottet
har inte ändrat uppfattning.
Prövnings- och ansvarsnämnd
I motion 2001/02:Ub256 (fp) föreslås att en
prövnings- och ansvarsnämnd för skolan införs. Insyn
i bedömningar vid betygssättning ökar elevers och
föräldrars förståelse för lärarnas uppgift, vilket i
sin tur kan förbättra samarbetet mellan hem och
skola. Lärarkåren blir kompetentare som bedömare och
rättssäkerheten ökar för eleverna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Skollagskommittén utreder och kommer att lämna
förslag till hur en ökad rättssäkerhet för eleverna
kan åstadkommas. Enligt uppgift från
Skollagskommittén skall kommittén inom ramen för
översynen av skollagarna behandla frågor som rör
kontakter mellan skolan och familjen när det gäller
barn i grundskolan.
Skriftliga omdömen och utvecklingssamtal
Motioner
Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub233 yrkande 18
om att föräldrar i skollagen skall tillförsäkras
rätt att få information om sina barns skolgång. Det
skall också vara fritt för skolorna att ge sådan
information genom skriftliga omdömen. I motion
2001/02:Ub287 (m) yrkande 3 menar motionären att de
enskilda skolorna själva skall få avgöra om betyg
eller skriftliga omdömen skall få ges. Motionären i
motion 2001/02:Ub342 (kd) yrkande 2 anser att
skriftlig information bör ges om elevens kunskap och
utveckling i förhållande till de angivna
kravnivåerna i läroplanen. Det är viktigt för att de
elever som behöver särskilt stöd för att uppnå målen
skall kunna få det på ett tidigt stadium.
Folkpartiet anser i motion 2001/02:Ub222 yrkande 8
att elevernas vårdnadshavare skall erbjudas
skriftliga omdömen om elevens kunskapsmässiga och
sociala utveckling från och med första årskursen.
Grundskoleförordningen bör ändras så att skolorna
har full möjlighet att lämna information om hur det
går för eleverna redan från första året. I samma
motion, yrkande10, framhåller Folkpartiet att
utvecklingssamtalen är oerhört viktiga för elever,
föräldrar och lärare. Elevens kunskapsmässiga och
sociala utveckling utvärderas och uppmuntras genom
dessa samtal. Folkpartiet anser att
utvecklingssamtal skall föras redan i förskolan och
genom hela grundskoletiden. I motion 2001/02:Ub446
yrkande 11 framhåller också Kristdemokraterna
utvecklingssamtalets betydelse. Kristdemokraterna
menar att det är ett viktigt område när det gäller
att utveckla samarbetet mellan föräldrarna och
skolan. En individuell studieplan skall göras upp
och sedan följas upp. Utvecklingssamtalen bör
dokumenteras skriftligt. I samma motion, yrkande 13,
föreslår Kristdemokraterna att den avlämnande skolan
skall ha en skyldighet att utarbeta ett skriftligt
omdöme till de elever som inte når upp till
fastställd kravnivå, oavsett om eleven begär det
eller inte.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena. Utskottet har behandlat
motsvarande motionsyrkanden (senast i bet.
1999/2000:UbU15 och 2000/01:UbU13). Utskottet finner
inte anledning att nu ändra sina tidigare
ställningstaganden.
Utskottet vill dock peka på att Skolverket stöder
utvecklingen av utvecklingssamtal och skriftlig
information, bl.a. genom en interaktiv webbplats på
skoldatanätet. Senare kommer Skolverket att
sammanställa det material som kommit in och visa på
intressanta exempel från skolor som arbetar aktivt
med dessa frågor.
Ordning i skolan
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena rörande ordningsfrågor i
skolan.
Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp) och 5
(m).
Motioner
Moderaterna framhåller i motion 2001/02:Ju266
yrkande 2 att ordning i skolan är nödvändigt för att
elever skall ha en chans att tillägna sig kunskap.
Var fjärde elev lämnar i dag skolan med
ofullständiga betyg, och enligt Moderaterna är en
bidragande orsak skolk och bristande ordning. En
fungerande skola måste präglas av lugn och ordning,
inte av rån och våld. Vidare föreslår Moderaterna i
motion 2001/02:Ub233 yrkande 7 att en översyn skall
göras av skolförordningens bestämmelser om
disciplinära åtgärder mot elever. Översynen bör
bl.a. omfatta om elever som inte uppfyller
elementära krav på uppförande skall kunna stängas av
och vilken ansvarsfördelning som bör råda mellan hem
och skola när det gäller elevers uppförande. Vidare
menar Moderaterna att skolorna borde åläggas en
skyldighet att informera föräldrar och skolhuvudmän
i ordnings- och uppförandefrågor (yrk. 8).
Motsvarande yrkande finns i Moderaternas motion
2001/02:Ub265 yrkande 1. Moderaterna menar att en
viktig utgångspunkt måste vara att elevers
uppförande och beteende kommer till föräldrarnas
kännedom. Föräldrarna har huvudansvaret för barnens
fostran och skolans uppdrag handlar om ett samarbete
med dem.
I motion 2001/02:Ub265 yrkande 2 menar Moderaterna
att de skriftliga omdömena bör innehålla information
om elevens uppförande och ordning. Moderaterna
föreslår också att skollagen bör förändras så att
varje skola får rätt att sätta betyg i ordning och
uppförande. Betygskriterier för sådana skall
utarbetas lokalt och vara en del av den enskilda
skolans kvalitetsarbete (yrk. 3). I yrkande 4, samma
motion, framhåller Moderaterna att skolsystemet i
allmänhet måste ge signaler som innebär att skolan
och samhället fäster avseende på elevers uppförande.
I dag innebär avsaknaden av betyg att detta inte
uppfattas som en betydelsefull komponent i en elevs
register. I motion 2001/02:Ub433 (m) yrkande 2
föreslås att regeringen skall ge Skolverket i
uppdrag att införa betyg i uppförande och ordning
för att upprätthålla ordning och skapa studiero och
arbetsro för alla som vistas i skolans klassrum.
Även i motion 2001/02:Ub342 (kd) yrkande 3 föreslås
att skolan skall kunna ge skriftliga omdömen i
ordning och uppförande. Eleven mår oftast bra av att
veta vad som är acceptabelt och vad som inte är det.
Folkpartiet förordar i motion 2001/02:Ub222
yrkande 13 att skolan utfärdar ett handlingsprogram
mot skolk som anger vilka regler som skall gälla och
hur de skall upprätthållas. Folkpartiet menar också
att det skall vara möjligt att ange ogiltig frånvaro
på terminsbetygen. I tidigare årskurser skall
föräldrarna regelbundet få skriftlig information om
sina barns frånvaro. Motsvarande yrkande återfinns i
2001/02:Ub225 yrkande 2. I motion 2001/02:
Ub220 yrkande 11 framhåller Folkpartiet att lärare
och elever behöver ordning, reda och arbetsro i
skolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att samtliga motionsyrkanden
avslås av riksdagen.
Utskottet vill dock framhålla att det självfallet
är viktigt att det råder en sådan trivsel och
ordning i skolan att elevernas inlärning underlättas
och att undervisningen kan bedrivas på bästa sätt.
Utskottet vill erinra om de möjligheter till
diciplinära åtgärder som finns i
grundskoleförordningen (6 kap. 910 §§). Dessa
åtgärder är att uppmana eleven att ändra sitt
beteende, kontakta vårdnadshavaren, visa ut en elev
återstoden av undervisningspasset samt ge en elev
kvarsittning, dvs. att låta eleven under uppsikt
stanna i skolan högst en timme efter skoldagens
slut. Därutöver anges att förseelser i vissa fall
skall anmälas till rektor samt hänskjutas till
elevvårdskonferensen. Elevvårdskonferensen skall,
efter att ha kontaktat elevens vårdnadshavare,
försöka få eleven att bättra sig genom åtgärder som
är avpassade efter elevens individuella
förhållanden. Om detta inte hjälper skall
elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till
styrelsen för utbildningen för övervägande om
lämplig åtgärd. Utskottet menar att
grundskoleförordningen ger tillräckliga möjligheter
att vidta åtgärder mot en elevers olämpliga
uppträdande.
Utskottet vill också erinra om att det anges i
läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo
94) att läraren skall samverka med och fortlöpande
informera föräldrarna om elevens skolsituation,
trivsel och kunskapsutveckling. Information om
elevens sociala utveckling skall också ges vid
utvecklingssamtalen. Utskottet menar att det inte är
nödvändigt att för närvarande reglera kontakterna
mellan skola och vårdnadshavare. Enligt uppgift från
Skollagskommittén skall kommittén inom ramen för
översynen av skollagarna behandla frågor som rör
kontakter mellan skolan och familjen när det gäller
barn i grundskolan. Kommittén skall också utreda om
och i så fall hur ansvarsfördelningen mellan stat
och kommun behöver förtydligas.
Värdegrunden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om förändringar i fråga om
skolans värdegrund.
Jämför reservation 1 (kd).
Motioner
Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Ub548 att
det är anmärkningsvärt att inte förskolan står på
samma värdegrund som övriga skolformer, dvs. kristen
tradition och västerländsk humanism.
Kristdemokraterna menar att ett tillägg bör göras
snarast för att reglera förskolans värdegrund (yrk.
2). Kristdemokraterna menar vidare i motion
2001/02:Ub446 yrkande 1 att värdegrunden uttrycks
mycket diffust i läroplanen i förskolan, då man
nöjer sig med att tala om demokratiska värderingar
utan att det kopplas till något etiskt synsätt.
Kristdemokraterna menar att det är anmärkningsvärt
att förskola och grundskola har olika etisk
värdegrund som bas för sina respektive verksamheter.
Kristdemokraterna anser att läroplanen för förskolan
skall hänvisa till den kristna traditionen och den
etik som bygger på denna tradition. I samma motion,
yrkande 2, framhåller Kristdemokraterna att skolans
värdeförmedling måste ske i alla ämnen.
Religionsämnet spelar dock en särskild roll för
förmedling av det kristna kulturarvet. För att kunna
diskutera värdegrunden och etiska frågor men också
för att kunna jämföra med och förstå andra kulturer
och religioner är det viktigt att alla elever ges
goda baskunskaper i det svenska kulturarvet, där
kristendomen utgör en viktig kärna. I motion
2001/02:Ub435 yrkande 3 menar Kristdemokraterna att
varje skola bör göra en plan för hur man i
undervisningen och i hela skolans verksamhet kan
omsätta skolans värdegrund i praktiken.
Kristdemokraterna menar också att Skolverket bör
utöva tillsyn över hur skolor lever upp till
värdegrunden i praktiken (yrk. 2). Kristdemokraterna
menar också att all samhällsstödd vuxenundervisning
bör bygga på värdegrunden i läroplanen för de
frivilliga skolformerna (Lpf 94). Kravet på att
utbildningen skall vara icke-konfessionell behöver
dock inte finnas (mot. 2001/02:Ub549 yrk. 9).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena, bl.a. med hänvisning till de
insatser som hittills gjorts på nationell nivå och
till pågående arbete kring värdegrundsfrågor.
Skollagen (1 kap. 2 §) slår fast att verksamheten
i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar och att var
och en som verkar inom skolan skall främja aktningen
för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö.
Skolans värdegrund formuleras i läroplanerna och
anger de grundläggande värden som vårt samhällsliv
vilar på människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
med svaga och utsatta och som skolan skall
förmedla och förankra hos eleverna. Enligt
läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)
respektive för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)
görs detta i överensstämmelse med den etik som
förvaltas av kristen tradition och västerländsk
humanism, genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande.
Utskottet har tidigare haft att behandla
motionsyrkanden som rört bristen på hänvisning till
kristen tradition och västerländsk humanism i
läroplanen för förskolan (Lpfö 98). I betänkandet om
införandet av en läroplan för förskolan konstaterade
utskottet, med anledning av ett motionsyrkande, att
Barnomsorgs- och skolakommittén i sina formuleringar
av värdegrunden för förskolan inte tog upp någon
hänvisning till den etik som förvaltas av kristen
tradition. Detta hade inte mött några invändningar
under remissbehandlingen av kommitténs förslag.
Utskottet ansåg inte att riksdagen borde göra något
uttalande i frågan (bet. 1997/98:UbU16). Utskottet
behandlade också frågan under föregående riksmöte
(bet. 2000/01:UbU13) och hade då, liksom nu,
alltjämt samma uppfattning.
Under drygt ett år, från februari 1999 t.o.m.
utgången av mars 2000, arbetade inom
Utbildningsdepartementet en projektgrupp med uppgift
att utveckla arbetet med värdegrunden i skolan.
Projektgruppen har bl.a. genom olika insatser gett
stöd till och stimulerat skolorna att konkretisera
värdegrunden i sin verksamhet. Inom ramen för
projektet har tagits fram informationsmaterial och
rapporter för att fördjupa diskussionen om
värdegrunden bland verksamma i skola och
lärarutbildning. Arbetet med en utvärdering av
värdegrundsåret kommer att avslutas inom kort.
Resultatet av utvärderingen skall ligga till grund
för fortsatta insatser att stärka arbetet med de
grundläggande demokratiska värderingarna.
Skolverket har i regleringsbrevet för 2001 också
fått i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter
och organisationer, kartlägga förekomsten av rasism,
etnisk diskriminering, sexuella trakasserier,
homofobi och könsrelaterad mobbning i skolan.
Skolverket skall redovisa vilka insatser som behöver
vidtas. Uppdraget skall avrapporteras senast den 1
november 2002.
Skollagskommittén skall inom ramen för sitt
uppdrag se över hur vissa centrala värdegrundsmål
skall få större tyngd. Vidare har en rapport
överlämnats till Utbildningsdepartementet rörande
läroplanerna som styrinstrument (Samverkande
styrning Om läroplanerna som styrinstrument, Ds
2001:48). Rapporten bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
För att stärka kommunernas och skolornas arbete
med demokrati- och värdegrundsfrågor har 12 miljoner
avsatts under tre år fr.o.m. juni 2001. Umeå
universitet i samverkan med Ersta Sköndal högskola
samt Göteborgs universitet får projektmedel för
detta ändamål.
När det gäller vuxenundervisning vill utskottet
erinra om att denna omfattas av läroplanen för de
frivilliga skolformerna, och således också av den
värdegrund för skolan som redovisas där.
Utskottet anser att det är angeläget att skolans
värdegrund omsätts i praktisk handling. Ett
omfattande arbete med att föra ut
värdegrundsfrågorna i förskolans och skolans
verksamhet har pågått under senare tid och pågår
fortfarande. Utskottet menar därför att det inte
finns anledning för riksdagen att göra något
uttalande som rör värdegrunden.
Läroplaner, timplaner och kursplaner
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om timplanen,
undervisningens innehåll och
individualisering samt införande och
utvidgning av olika ämnen.
Jämför reservationerna 8 (m, c, fp), 4 (m,
kd), 6 (c), 7 (m, fp), 5 (m), 1 (kd), 2 (fp),
3 (mp) och 11 (v).
Motioner
I två motioner yrkas att timplanen skall avskaffas.
Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 16
att det är resultatet en elev uppnår och inte
antalet timmar som läggs på varje ämne i skolan som
är det viktiga. Antalet nedlagda timmar i ett ämne
säger inget om uppnådda kunskaper. Folkpartiet anser
att timplanen är ett hinder för individens
utveckling eftersom den anger hur många timmar alla
elever måste undervisas. I motion 2001/02:Ub240
(c), yrkande 5, menar motionärerna också att
timplanen snarast skall avskaffas. Man menar att det
finns en inbyggd motsättning mellan målstyrningen av
skolan och den tidsstyrning som timplanen innebär.
Det är inte antalet timmar som skall utgöra grunden
för den likvärdiga utbildningen utan målet för
undervisningen.
I motion 2001/02:Ub233 yrkande 2 menar Moderaterna
att utbildningen bör anpassas till elevens
förutsättningar. Skolan finns för att var och en
skall kunna få det stöd och de utmaningar han eller
hon behöver för sin kunskapsutveckling. I motion
2001/02:Ub240 yrkande 4 menar Centerpartiet att
elever i grundskolan bör ges en individuell
studieplan. Den individuella stu-dieplanen bör
läraren upprätta tillsammans med elev och föräldrar,
och den bör gås igenom vid varje utvecklingssamtal.
Centerpartiet menar också att genom en ökad
målstyrning och ett förtydligande av kravet att alla
elever i grundskolan skall uppnå kunskapsmålen ökar
också kraven på skolan att förmedla kunskaper
anpassade efter varje elevs förutsättningar.
Ansvaret att finna vägar för att uppnå målen och att
anpassa skolarbetet efter de lokala
förutsättningarna skall ligga lokalt på varje skola
(yrkande 6). I motion 2001/02:Ub363 (s) yrkande 2
menar motionärerna att skolan skall vara anpassad
till varje enskild elevs förutsättningar och behov.
Motionärerna menar att människor lär olika och lär
in på olika sätt och att kunskapen sedan kan få
uttryck i både teoretisk och praktisk form.
Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 5
att den enskilde eleven har rätt att läsa i en takt
som passar hans eller hennes individuella
förutsättningar. Skolan skall därför kunna dela in
basämnena i särskild och allmän kurs. Indelningen
skall bygga på elevernas intresse och behov av stöd.
I motion 2001/02:Ub286 (m) yrkande 3 föreslår
motionären att alla barn och ungdomar skall erbjudas
möjligheten till en individuellt anpassad
utbildning. Motionären menar att den kommunala
enhetsskolan och likhetsideologin måste avvecklas
till förmån för individanpassning av undervisningen.
Utskottets ställningstaganden
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har behandlat motsvarande yrkanden i
betänkandet om skolan 2001 (bet. 2000/01:UbU13).
Utskottet betonade då, liksom man också gjort
tidigare, vikten av att skolan, i enlighet med
gällande föreskrifter, arbetade på ett sådant sätt
att varje elevs resultat och skolsituation ständigt
följs. Utskottet påpekade också att målstyrningen
innebär att det skall finnas möjligheter till en
flexibel lösning av pedagogiska insatser för
enskilda elever och för grupper av elever. Utskottet
vill peka på att den femåriga försöksverksamhet med
avskaffad timplan som inleddes hösten 2000 och som
genomförs i ett antal kommuner, innebär att den
individuella planeringen för enskilda elever blir
ännu mer betydelsefull. Utskottet anser att det är
viktigt att försöksverksamheten genomförs och att
det sker en utvärdering av denna innan ett
eventuellt beslut tas om avskaffande av timplanen.
Ämnesfrågor av övergripande karaktär
Motioner
Kristdemokraterna anser i motion 2001/02:Ub446
yrkande 8 att undervisningen i praktiska ämnen bör
få en mer framskjuten plats i skolan. Teori och
praktik behöver varvas under skoldagen för att ge
såväl stimulans för alla sinnen som omväxling i
skolvardagen. I yrkande 22 menar Kristdemokraterna
att det finns behov av kvalitetsgranskning av ämnen
som läses i block och fördelningen mellan praktiska
och teoretiska ämnen. Vidare menar Kristdemokraterna
att kulturen bör leva i skolan och genomsyra
verksamheten samt att musik- och kulturskolornas
betydelse för barns och ungdomars utveckling bör
understrykas (yrk. 10). Miljöpartiet menar i motion
2001/02:Kr247 yrkande 2 att de konstnärliga ämnena i
skolan skall stärkas. Musik, bild och rörelse kan
enligt Miljöpartiet underlätta och stimulera
teoretiska och abstrakta tankegångar, men trots
detta får just dessa aktiviteter allt mindre utrymme
i skolan.
Folkpartiet anser i motion 2001/02:Ub249 yrkande 3
att undervisningen i samhällsorienterande block
snarast skall ses över bl.a. vad gäller lärarnas
behörighet i de ämnen de skall undervisa i.
Folkpartiet menar att historieämnet riskerar att
förlora sin identitet och sin lärarkompetens om inte
konstruktionen av det samhällsorienterande blocket
ses över.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet delar uppfattningen att de praktiska och
estetiska ämnena är en viktig del av helheten i
skolan. I läroplanerna och kursplanerna är detta en
bärande tanke. De innehåller mål som ställer krav
både på praktiska och teoretiska inslag i
verksamheten. Dessa ämnen är betydelsefulla för att
utveckla olika delar av elevernas personlighet och
intressen. Utskottet är dock inte berett att
tillstyrka en utökning av dessa ämnen. Skolans
möjligheter att organisera undervisningen efter
lokala behov och intressen är stora. Utskottet vill
i sammanhanget också peka på försöksverksamheten där
arbetet i grundskolan får organiseras utan en
nationellt fastställd timplan.
Frågor om demokrati
Motioner
Miljöpartiet föreslår i motion 2001/02:K381 yrkande
5 att demokrati skall få mer ämnesutrymme i skolan.
Miljöpartiet menar att eleverna bör lära sig utöva
de skyldigheter, men kanske framför allt de
rättigheter, man har som medborgare, och
undervisningen i demokrati bör få större utrymme
genom hela skoltiden. I motion 2001/02:Ub508 (s)
yrkande 2 föreslås att medlingsverksamhet införs i
skolan. Medling är en metod för att lära eleverna
hantera konflikter och meningsskillnader genom att
sätta sig ner och diskutera sig fram till olika
lösningar på konflikter eller problem som uppstått.
Motionären menar att det är angeläget att lärarna
kan förmedla och lära ut metoder för
konflikthantering.
I två motioner begär motionärerna att informellt
förvärvade kunskaper respektive det icke formella
lärandet skall uppvärderas. I 2001/02:Ub218 (kd)
menar motionärerna att det är olyckligt att de som
är aktiva i elevrådet får en högre frånvaro på många
skolor. Ett annat exempel är deltagande i arbetet
med skoltidningar. Man menar att regeringen borde
arbeta för att engagemang under skolgången skall
synas på ett positivt sätt i slutbetyget. I
2001/02:Kr426 yrkande 2 framhåller Kristdemokraterna
att många unga är engagerade i föreningar och där
får lära sig demokrati och att ta ansvar. Denna
kunskap skall vara meriterande och bl.a. kunna
tillgodoräknas vid olika ansökningar.
Kristdemokraterna menar att för att det icke
formella lärandet skall kunna uppvärderas måste det
komma ett nationellt initiativ. Regeringen bör
därför få i uppdrag att återkomma till riksdagen med
förslag om åtgärder för att uppvärdera det icke
formella lärandet. Centerpartiet föreslår i motionen
2001/02:K284 yrkande 2 att regeringen skall ta
initiativ till att underlätta för ungdomar att
engagera sig i samhällsarbetet i större utsträckning
än i dag utan att deras möjligheter till bra betyg
försämras. Ungdomar som väljer att aktivera sig i
föreningar eller elevråd riskerar att få sämre betyg
på grund av att deras engagemang upptar en del av
skoltiden.
I motion 2001/02:Ub503 (s) föreslår motionärerna
en utredning om hur de politiska partierna kan ges
ökade möjligheter till information i skolan. Enligt
motionärerna är det ofta svårt för de politiska
partiernas representanter att få komma till skolan
och berätta om sitt parti, sin ideologi och
inställning till samhällets utveckling.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet har behandlat ämnesutrymmet för
demokrati senast i betänkandet 2000/01:UbU13 varvid
utskottet framförde följande. Skolans ansvar för ett
demokratiskt förhållningssätt i skolan framgår av
såväl läroplanen som kursplanerna. I kursplanerna
för såväl grund- som gymnasieskolan betonas
demokrati och demokratifrågor som allmänt
förhållningssätt och som inslag i
samhällsorienterande studier. Demokrati är dock inte
ett eget ämne i grundskolan. Vikten av att eleven
förstår demokratins grunder och ett demokratiskt
förhållningssätt finns i kursplanerna som mål för
flera ämnen. Utskottet menade att de gällande
kursplanerna i allmänhet och kursplan och timplan
för ämnet samhällskunskap i synnerhet ger utrymme
för undervisning i demokrati. De närmare formerna
för lärande och undervisning är en angelägenhet för
lärare och skolledning i samråd med eleverna.
Utskottet har ingen annan uppfattning nu.
När det gäller frågan om de politiska partiernas
möjlighet att informera i skolorna har
utbildningsministern i ett interpellationssvar den 5
februari 2002 understrukit att det är viktigt att
skolan är öppen och bjuder in politiska partier och
andra organisationer i samhället till skolan.
Utbildningsministern framhåller att det är viktigt
att beslut om i vilken utsträckning och i vilket
sammanhang olika organisationer eller politiska
partier skall bjudas in eller få tillträde till
skolan fattas av den enskilda kommunen eller skolan
själv.
I betänkande om skolfrågor 1999 (1998/99:UbU11)
anför utskottet följande.
Utskottet är överens med motionärerna om det
viktiga i att ungdomarna i skolan får tillfälle
att bekanta sig med politiska organisationer,
gärna just de politiska ungdomsförbunden. Det
sägs i läroplanerna att skolans verksamhet skall
utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Skolan skall vara öppen
för skilda uppfattningar och uppmuntra att de
förs fram. Undervisningen skall bedrivas i
demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna
för att aktivt delta i samhällslivet. Enligt
utskottets mening har de politiska
ungdomsförbunden viktiga bidrag att ge i skolans
undervisning, bl.a. i samhällsorienterande ämnen.
Ett brett föreningsliv på skolorna med bl.a.
ungdomars egna politiska föreningar spelar en
viktig roll för de ungas demokratiska fostran.
Statsmakterna styr skolan genom mål. Det är
rektorerna, lärarna och den övriga skolpersonalen
som ansvarar för hur målen skall förverkligas och
hur verksamheten skall utformas och organiseras.
Lärarna skall tillsammans med eleverna utforma
undervisningsmål.
I propositionen Demokrati för det nya seklet (prop.
2001/02:80) understryker regeringen att politisk
verksamhet och debatt bör främjas i skolan. Det är
enligt regeringen angeläget att skolelever ges
återkommande möjligheter att träffa och diskutera
med företrädare för politiska partier och deras
ungdomsförbund. Regeringen informerar också om att
Skolverket bör ges i uppdrag att undersöka vilka
hinder som finns för politiska partier,
ungdomsförbund och andra organisationer som är
engagerade i samhällsfrågor att få informera om sin
verksamhet i skolan samt ge exempel på hur
möjligheten att informera kan underlättas.
Skolverket bör samråda med Kommunförbundet i frågan.
Utskottet anser att det är en väsentlig uppgift
för hela samhället att engagera ungdomar i politik
och i frågor som rör demokrati. Skolan har ett
ansvar för att försöka väcka intresse för politiska
frågeställningar, inte minst för att det i skolans
uppdrag ingår att aktivt arbeta för att bevara och
utveckla vår demokrati. Utskottet anser att det är
viktigt att stödja utvecklingen av bl.a. de
politiska ungdomsorganisationernas medverkan i
skolan.
Elevernas aktiva medverkan i elevråd/elevkårer och
andra föreningar i skolan är en praktisk erfarenhet
av, och skolning i demokrati, som skolan bör
uppmuntra och underlätta. Elever som i olika
sammanhang företräder sina kamrater skall inte
behöva riskera att deras övriga studier blir lidande
eller att eventuell frånvaro jämställs med skolk.
Utskottet utgår från att man lokalt kan hitta former
för att ge det elevdemokratiska arbetet den tid och
det övriga stöd som behövs. Utskottet vill erinra om
att skollagskommittén har i uppdrag att överväga
frågan.
Modersmålsundervisning
Motioner
Vänsterpartiet menar i motion 2001/02:A317 yrkande
17 att det finns behov av en samlad genomtänkt
tvåspråkig utbildning från förskolan t.o.m.
gymnasiet samt att modersmålslärare skall ingå i
skolornas arbetslag. Vänsterpartiet menar att
modersmålsträning handlar om att lägga grunden till
språket och tänkandet. Modersmålet ger också
förutsättning för att erövra en dubbel
kulturidentitet. Även i motion 2001/02:Ub408 (v)
anser motionären att modersmålets ställning måste
stärkas. En viktig utgångspunkt till all inlärning
utgörs av goda kunskaper i modersmålet. I motion
2001/02:Sf399 yrkande 30 menar Kristdemokraterna att
rätten till hemspråksundervisning måste stärkas.
Kristdemokraterna anser att hemspråksundervisning är
positiv för den enskilde individen. Dessutom är det
en tillgång för samhället med olika
invandrargruppers språkkunskaper och kulturella
kompetens. Kristdemokraterna menar att även
modersmålsundervisningen i nationella
minoritetsspråk bör stärkas (yrk. 38). Miljöpartiet
vill i sin motion om skolan, 2001/02:Ub455 (i denna
del), särskilt framhålla att minoritetsgruppers rätt
till undervisning i sitt modersmål skall skyddas. En
viktig förutsättning är naturligtvis tillgången på
goda språklärare. De modersmålslärare som nu är
verksamma och inte har lärarutbildning skall
erbjudas kvalificerad fortbildning. Svenska som
andraspråk bör prioriteras. Möjlighet till
kompletterande språkhjälp för elever som på grund av
brister i språkförståelse får svårigheter med
kunskapsinhämtande i andra ämnen måste finnas. Det
skall ankomma på Skolverket att i tillsynsarbetet
uppmärksamma tillgången till och kvaliteten i
modersmålsundervisningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Enligt grundskoleförordningen (2 kap. 13 §) är en
kommun skyldig att anordna modersmålsundervisning i
ett språk endast om det finns en lämplig lärare. En
kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om
minst fem elever önskar undervisning i språket och
om språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven (2
kap. 9 §). När det gäller samiska, tornedalsfinska
eller romska elever är kommunen skyldig att anordna
modersmålsundervisning även om antalet elever är
mindre än fem. Undervisning i dessa språk skall
anordnas även om de inte utgör elevens dagliga
umgängesspråk. Utskottet anser inte att det finns
anledning att föreslå några förändringar i
regelverket vad avser modersmålsundervisning.
Som ett led i att förstärka modersmålsstödet i
förskolan och modersmålsundervisningen i den
obligatoriska skolan samt gymnasieskolan kartlägger
Skolverket för närvarande på regeringens uppdrag det
befintliga läget i förskolor och skolor. Man
försöker också få en genomlysning av attityder till
modersmålet samt behovet av studiehandledning,
modersmålsstöd och modersmålsundervisning.
Skolverket skall lämna konkreta förslag på olika
stimulansåtgärder samt på eventuella
förordningsändringar senast den 15 maj 2002.
Utskottet anser att modersmålsundervisningen är en
viktig rättighet för elever som har ett annat
modersmål än svenska. Även de nationella
minoritetsspråkens särställning är väl motiverad.
Utskottet anser också att det ligger ett värde i att
modersmålsundervisningen integreras med den övriga
verksamheten i skolan och ses som en del av skolans
språkprogram. Det är också viktigt att
modersmålslärarna är en del i skolornas lärarlag. I
övrigt anser utskottet att Skolverkets redovisning
av uppdraget om modersmålsundervisning inte bör
föregripas.
Antalet idrottstimmar i skolan
Motioner
Ett antal motioner tar upp frågan om utrymmet för
ämnet idrott i skolan. I motion 2001/02:Kr339
yrkande 2 (m) menar motionärerna att ämnet idrott
och hälsa måste ges ett större utrymme i skolan och
att det bör vara ett kärnämne. Man menar att syftet
med idrottsundervisning i skolan måste vara att ge
ungdomarna tillfälle till nödvändig fysisk aktivitet
och ge dem möjlighet att pröva på ett brett spektrum
av olika idrotter för att ge impulser till eget
idrottande. Det är också viktigt att man tar vara på
de möjligheter som finns för kommunerna att bygga ut
lokala idrottsgymnasier eller samverka om regionala
idrottsgymnasier. Även motionären i 2001/02:Ub464
(m) yrkande 4 menar att det är viktigt att
idrottsundervisningen i skolan syftar till att
intressera eleverna för eget idrottande. I motion
2001/02:Ub310 (m) yrkar motionären också att
idrottsämnet skall stärkas genom att ges mer utrymme
som ett obligatoriskt ämne.
I ett antal motioner yrkas fler idrottstimmar i
skolan. I motion 2001/02:Ub202 (m) yrkas fler
schemalagda obligatoriska idrottstimmar.
Omfattningen bör enligt motionären vara 35
veckotimmar. I motion 2001/02:Ub250 (m) yrkar
motionärerna att obligatorisk idrott skall införas
tre timmar i veckan. Motionären i 2001/02:Ub464 (m)
yrkande 5 talar också för tre timmar idrott per
vecka under hela skoltiden. Därutöver skall eleven
ha möjlighet att lägga till ytterligare
lektionstimmar. Idrottsämnet bör vara ett kärnämne.
Motionärerna i 2001/02:Ub426 (m) menar i yrkande 1
att skolan och förskolan måste ta sin del av
ansvaret för att lära ut hur man bygger upp sin
hälsa. Den fysiska aktiviteten är viktig för att
kompensera välfärdens biverkningar, och elever bör
ges möjlighet att ha minst en halvtimmes fysisk
aktivitet varje dag. Man menar också att
aktiviteterna bör kompletteras med
gymnastikundervisning åtminstone två gånger per
vecka under hela skoltiden. I motion 2001/02:Ub484
(m) menar motionären att de yngsta barnen bör ha ett
träningstillfälle per dag och de äldre barnen och
ungdomarna tre träningspass per vecka. Motionärerna
i 2001/02:Ub245 (c) menar att det är en nyckelfråga
att ge utrymme i skolan för mer fysisk aktivitet för
att motverka ohälsa. Man yrkar att minst en timme
daglig fysisk aktivitet bör ges och att minimikravet
borde vara minst tre timmar per vecka. En lektion
per dag med fysisk aktivitet i ungdomsskolan yrkas
också i 2001/02:So632 (yrk. 3). I motion
2001/02:Ub296 (fp) menar motionären att
idrottsundervisningen bör formas för dem som mest
behöver den och menar att antalet idrottstimmar bör
öka med hänvisning till att experter förordar minst
tre tillfällen med idrotts- och hälsoundervisning
per vecka.
Motionären i 2001/02:Ub320 (m) yrkar mer
obligatorisk idrott i skolan, liksom motionären i
2001/02:Ub369 (m), 2001/02:Ub382 (m) och
2001/02:Ub477 yrkande 1 (c, fp) . Motionärerna i
2001/02:Sk319 (kd) yrkande 2 menar att fler timmar
för fysiskt arbete, gymnastik och rörelse samt
information om hälsa och livsstil, skall införas i
skoan. I motion 2001/02:Ub479 (m) och 2001/02:Ub293
(kd) yrkande 1 yrkas att regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag om utökad timtid för
ämnet idrott och hälsa i skolan. En översyn av
antalet timmar till idrott och hälsa i syfte att
förebygga vällevnadssjukdomar föreslås också i
motion 2001/02:Ub400 (s).
I motion 2001/02:Ub420 (s) begärs ett
tillkännagivande om betydelsen av fler
idrottstimmar. Motionärerna hänvisar dels till att
hälsan hos eleverna behöver förebyggas, dels att
motion kan bidra till bättre studieresultat. Utökat
antal lektionstimmar yrkas också i motion
2001/02:Ub451 (s). I motion 2001/02:Ub514 (s)
yrkande 1 menar motionären att antalet timmar i
läroplanen till hälsobefrämjande aktiviteter av både
fysisk och psykisk art måste öka för att ändra
trenden av ökad ohälsa bland barnen. I yrkande 2 i
samma motion begärs ett tillkännagivande att en
samlad kompetens inom skolorna skall arbeta mer
individinriktat mot ohälsa. Individuella tränings-
och motionsprogram utifrån det enskilda skolbarnets
behov kan då arbetas fram.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är
angeläget att uppmärksamma barns och ungdomars
hälsomässiga utveckling i såväl fysisk som psykisk
mening och att skolan här har en viktig uppgift.
Skolan kan dock inte inom ramen för skolans vardag
ensam tillgodose elevernas fulla behov i dessa
avseenden men har likväl ett ansvar för att
förebygga ohälsa. Detta kan bland annat ske genom
att skapa en så god arbetsmiljö som möjligt i skolan
samt att kontinuerligt arbeta med folkhälsofrågor.
Ämnet idrott och hälsa har här en given uppgift men
friskvårdande inslag kan med fördel även innefattas
i andra moment under skoldagen, t.ex. i form av
fysiska aktiviteter kopplade till annan
undervisning.
Ämnet idrott och hälsa har i grundskolans timplan
ökat från 460 till 500 timmar fr.o.m läsåret
1998/99. Samtidigt med detta utökades det lokala
utrymmet för skolans val från 410 timmar till 600
timmar. I grundskolans timplan finns utöver detta
382 timmar avsatta för elevens eget val. Dessa
timmar kan bl. a. användas för ämnet idrott och
hälsa. Inom ramen för skolans vardag finns det
alltså stora möjligheter att utöka den tid som
erbjuds eleverna att delta i fysiska aktiviteter,
friskvård eller andra hälsobefrämjande inslag.
Utskottet vill också i detta sammanhang erinra om
den försöksverksamhet med att avskaffa timplanen som
pågår och som öppnar för en mera flexibel
organisation i syfte att göra det lättare att nå
kursplanernas mål. I kursplanen för ämnet idrott och
hälsa sägs bl.a. att eleverna i slutet av det nionde
året skall förstå sambandet mellan mat, motion och
hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i
vardagliga sammanhang. Ämnet syftar till att
utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala
förmåga samt att ge kunskaper om den egna
livsstilens betydelse.
Utskottet anordnade våren 2000 en öppen utfrågning
i vilken undervisningen i idrott och hälsa ingick
som en viktig del.
Utskottet har behandlat yrkanden som avser ämnet
idrott och hälsa senast i betänkandet 2000/01:UbU13.
I betänkandet anfördes bl.a. följande: Såväl
föräldrar som skola har en viktig roll som främjare
av en god livsstil och ett långtgående ansvar vad
gäller att motverka fysisk inaktivitet och en osund
kosthållning hos barnen respektive eleverna. Detta
gäller inte minst i förhållande till de elever som
inte ägnar sig åt fritidsverksamheter med
idrottsliga inslag. Utskottet konstaterade också att
barns och ungdomars rörelsebehov är större än vad
som normalt kan tillgodoses inom ramen för skolans
verksamhet. Bland annat därför bör skolan uppmuntra
elevernas fysiska aktivitet på fritiden genom t.ex.
samarbete med föreningslivet. Utskottet har ingen
annan uppfattning nu. Utskottet föreslår därför att
riksdagen avslår yrkandena.
Simkunskaper
Motioner
I motion 2001/02:Ub279 (m) begärs tillkännagivande
om behovet att förbättra de allmänna simkunskaperna.
Motionären menar att det bör ankomma på regeringen
att initiera sådana åtgärder att rekryteringen av
simlärare ökas. Att överväga om obligatoriska
simkunnighetsprov bör återinföras samt uppmärksamma
kommunerna på deras ansvar för hur information och
propaganda skall utformas så att de nås och förstås
av alla. I motion 2001/02:Ub531 (s) yrkande 2
framhåller motionärerna att det är
otillfredsställande att det i läroplanen inte finns
preciserat vilka simkunskaper eleverna skall ha
erhållit, bara att eleven skall kunna simma och
hantera nödsituationer vid vattnet. Stora lokala
avvikelser finns därför i simkunnighet över landet.
Motionärerna begär därför ett förtydligande av
läroplanens krav beträffande simkunnighet. I yrkande
1, menar motionärerna att skolorna måste ta sitt
ansvar och fullfölja de av samhället fastställda
målen. Att kunna simma är en baskunskap i säkerhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att yrkandena avslås av
riksdagen.
Som utskottet har betonat tidigare (senast i bet.
1999/2000:UbU15) är simkunnighet en baskunskap i
säkerhet som alla barn har rätt att få. Förutom den
del av kursplanen som omnämns av några motionärer
ovan, framgår det av planen att eleverna i slutet av
det nionde skolåret skall ha kunskaper i
livräddande första hjälp. Det framgår också mycket
tydligt av kursplanen för idrott och hälsa i
grundskolan att skolan har ett ansvar för att
eleverna skall få denna kunskap. Kommuner och skolor
har ansvar för att de nationella målen nås. Det är
också på den lokala nivån som den närmare
konkretiseringen av de nationella målen skall göras.
Utskottet menar att huvudmannen har ett självklart
ansvar för att detta sker och ett ansvar för den
kommunala uppföljningen och utvärderingen av
skolornas resultat.
Hem- och konsumentkunskap
Motioner
I motion 2001/02:Ub370 (m) yrkande 1 framhålls
vikten av ämnet hem- och konsumentkunskap i
grundskolan. Motionärerna menar att det finns risk
för att minskade kunskaper i konsten att laga mat
resulterar i att maten och måltiderna blir mindre
varierade och hälsomässigt mindre bra. Vidare tyder
kronofogdens statistik på att åtskilliga
privatpersoner har bristfälliga kunskaper om
hushållning och därmed om ekonomi. I motion
2001/02:Ub407 (c) föreslår motionärerna att
praktiska livsmedelskunskaper ges ökat utrymme i
läroplanen. Det finns risk för att satsningarna på
bättre folkhälsa är bortkastade om inte eleverna får
möjligheter till träning i att anrätta och få
kunskap om goda livsmedel. Också i motion
2001/02:Ub444 (s) yrkande 1 menar motionärerna att
ämnet hem- och konsumentkunskap skall få fler
undervisningstimmar eftersom ökade kunskaper om
hälsa ökar förutsättningarna för att ungdomar
skaffar sig en mer hälsosam livsstil. I yrkande 2
understryker motionärerna vikten av att
undervisningen i hem- och konsumentkunskap ges av
utbildad personal.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet anser nu, liksom tidigare, att
undervisningen i hem- och konsumentkunskap har en
viktig plats i grundskolan och att ämnet skall ge
både praktiska och teoretiska kunskaper. Kunskaper
om sambanden mellan livsstil, mat, hälsa och miljö
har stor betydelse för folkhälsan och folkhushållet.
Skolhuvudmannen och skolorna har ansvaret för att en
konkretisering av de nationella målen görs. Det
ankommer därefter på lärare och elever att gemensamt
planera och genomföra undervisningen i syfte att nå
de nationella målen. För att tillse att skolorna
klarar de nationella kraven har skolhuvudmannen ett
stort ansvar vad gäller uppföljning och utvärdering
av skolans resultat. Med hänvisning till detta och
den försöksverksamhet med avskaffad timplan som för
närvarande genomförs i ett antal kommuner avstyrker
utskottet yrkandena om ämnet hem- och
konsumentkunskap.
Naturkunskap och teknik
Motioner
I motion 2001/02:Ub267 (m) yrkande 1 anför
motionärerna att utbildningen i naturkunskap måste
förbättras i grundskolan och gymnasiet. Det måste
ske en allmän förbättring av elementär naturkunskap
hos bl.a. skolungdomar. I yrkande 2 föreslår
motionärerna att regeringen skall lägga fram förslag
till hur den svenska skolan, på liknande sätt som
görs i EU, försöker integrera miljökunskap i
utbildningen. För detta krävs bl.a. fortbildning av
lärare samt utveckling av läromedel och ändring av
utbildningssatsningar som ligger i nivå med
motsvarande inom övriga EU.
I motion 2001/02:Ub493 (s) yrkande 1 framhåller
motionärerna behovet av ökat intresse för teknik. I
motionen hänvisas till ett framgångsrikt projekt som
drivs av Patent- och registreringsverket i syfte att
de tekniska ämnena i skolan skall uppmärksammas.
Motionärerna menar att intresset för teknik kommer
att öka genom att lärare genomgår ovan nämnda
projekt för att sedan använda sina kunskaper i sin
egen undervisning. Med hänsyn till projektets
karaktär att inom en begränsad tidsperiod söka nå ut
till så många skolor och kommuner som möjligt
behöver projektet samordnas (yrk. 2) och regeringen
bör därför ta projektet som sitt eget (yrk. 3).
I motion 2001/02:Ub394 (s) framhåller motionärerna
vikten av att stödja och medverka till att starta
kommunala teknikskolor. De kommunala teknikskolorna
är bl.a. en metod för att lösa problemet med att
skoltiden inte räcker till för all den praktiska
teknik som behövs för att ett intresse skall kunna
grundläggas och utvecklas på djupet. Motionärerna
menar att kommunala teknikskolor skall komplettera
skolans och arbetslivets teknikundervisning.
Avsikten är att kreativa miljöer skapas och
stimulerar de studerandes genuina teknikintresse.
Teknikskolorna skall också väcka lusten för teknik,
arbetssättet skall vara inriktat på experimenterande
och uppfinnande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet delar motionärernas uppfattning vad
gäller vikten av att öka intresset för
naturvetenskap och teknik. Regeringen och riksdagen
har under lång tid prioriterat insatser med detta
syfte. Ett exempel är det s.k. NOT-projektet
(Naturvetenskap och Teknik) som bedrivs av
Skolverket och Högskoleverket på regeringens
uppdrag. Projektet har pågått sedan 1993. Den del
som pågår nu beräknas fortgå fram till 2003.
Utgångspunkterna för projektet är dels samhällets
stora behov av personer med utbildning inom
naturvetenskapliga och tekniska områden, dels
behovet hos medborgarna att ha en bas av kunskaper i
naturvetenskap och teknik. I många skolor pågår
aktiviteter för att särskilt intressera flickor för
teknik.
När det gäller kompetensutveckling har 71 miljoner
kronor satsats under 19992001 med inriktning på
lärare som arbetar med naturvetenskap, teknik och
miljö. I budgetpropositionen för 2002 informeras om
att regeringen har för avsikt att ge fortsatt stöd
till arbetet med naturvetenskap och teknik i skolan,
bl.a. för kompetensutvecklande insatser i samarbete
med olika resurscentrum.
Utskottet anser att skolan har en viktig uppgift
vad gäller att ge eleverna grundläggande kunskaper
såväl i teknik och naturvetenskap som i miljöfrågor
och de framsteg som gjorts på miljöområdet. I
enlighet med de kursplaner som gäller för såväl
grundskola som gymnasieskola skall frågor om miljön
inte bara behandlas inom de naturorienterande ämnena
utan även inom andra ämnen. Miljöfrågor och
miljöaspekter skall behandlas på ett
ämnesövergripande sätt och genomsyra all
undervisning.
När det gäller kommunala teknikskolor vill
utskottet understryka att dessa skolor är ett bra
sätt att ändra attityderna hos eleverna till
naturvetenskap och teknik. För att ämnena inte skall
betraktas som svåra kunskapsområden som enbart vissa
kan tillägna sig och som enbart gäller vissa smala
sektorer på arbetsmarknaden, är det viktigt att
tidigt väcka intresse hos barn och ungdomar för
dessa ämnen. Att stimulera en utveckling av
kommunala teknikskolor är dock enligt utskottets
mening i första hand en fråga för kommunerna.
Nya ämnen och inslag i undervisningen
Motioner
I motion 2001/02:Ub282 (c) yrkande 1 föreslår
motionären att trafikkunskap införs på schemat
fr.o.m. grundskolans lägre årskurser. Skolan är en
förberedelse för livet och därför måste
trafiksäkerhet läras ut i skolan. I motion
2001/02:T286 (fp) yrkande 2 menar motionären att det
behövs en förbättrad och mer aktiv
trafikundervisning på alla skolnivåer.
Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Kr429
yrkande 2 att skolan har ett ansvar för att föra in
mediekultur i undervisningen. Medieundervisning
innebär enligt motionärerna att förmedla såväl
teoretiskt vetande som ett praktiskt kunnande och
att det genom en kombination av analys och
produktion ges möjlighet att lära sig att kritiskt
värdera medierna.
I motion 2001/02:Ub409 (v) begärs ett
tillkännagivande om att träning i civil olydnad
borde vara en självklarhet i den demokratiska
processen och även skall vara en del av utbildningen
i ämnen såsom samhällskunskap, rättskunskap och
historia på högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och
högskolan. Motionärerna menar att den blinda
lydnaden är ett hot mot demokratin och framhåller
att det till stor del är genom civil olydnad som de
reformer som lett till vårt demokratiska samhälle
kommit till stånd.
I motion 2001/02:Ub297 (fp) yrkande 2 föreslår
motionären att en upplysningskampanj om de massmord
som begåtts i kommunismens namn genomförs. I
Skolverkets utvärdering av undervisning i 1900-
talets historia framgår att det finns en brist på
engagemang och lättillgänglighet om utvecklingen i
Sovjetunionen och Östeuropa.
I motion 2001/02:Ub375 (s) föreslår motionären att
en utredning skall tillsättas i syfte att finna ett
bidragssystem som underlättar för skolklasser från
hela landet att en gång under grundskoletiden besöka
landets huvudstad och dess riksinstitutioner.
Motionären uppger att det vid en internationell
jämförelse kan konstateras att många länder har ett
system där staten ger specialdestinerade bidrag till
de klasser som besöker parlamentet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet vill framhålla att trafikkunskap och
medieundervisning är angelägna ämnen för elever att
få kunskap i. Vad gäller trafikkunskap framgår det
av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet
m.m. (Lpo 94) respektive de frivilliga skolformerna
(Lpf 94) att rektor har ett särskilt ansvar för att
eleverna får kunskaper i trafikfrågor. Skolverket
har också i samarbete med Vägverket publicerat ett
referensmaterial som stöd för skolornas
trafikundervisning. Vad gäller medieutbildning ingår
i de samhällsorienterande ämnena att eleverna skall
bli förtrogna med olika sätt att samla kunskaper
samt utveckla insikter i hur olika medier kan
användas och hur de påverkar människan och
samhället. Att söka, granska, välja, strukturera,
kritiskt värdera, integrera och redovisa information
på skilda sätt är centralt i de samhällsorienterande
ämnena.
När det gäller utbildning i civil olydnad menar
utskottet att framväxten av det demokratiska
samhället väl kan skildras inom de
samhällsorienterande ämnena. Ytterligare
undervisning såsom motionärerna föreslår är enligt
utskottets mening obehövlig. Även upplysning om de
massmord som begåtts i kommunismens namn ryms väl
inom dessa ämnen, och utskottet förutsätter att så
också sker. Utskottet menar slutligen att den
ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun
vad avser skolan, innebär att det är kommunerna som
skall besluta i frågor som rör t.ex. finansieringen
av skolresor och studiebesök.
Frågor om hälsa och livsstil
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena rörande skolans ansvar för
elevers hälsa och motion, ANT-information och
sex- och samlevnadsundervisning samt yrkandet
om en utredning avseende hälsa och idrott.
Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp), 9 (m,
kd, c, fp) och 5 (m).
Skolans ansvar för elevers hälsa och motion
Motioner
Ett antal motioner tar upp frågan om de ökade
hälsoproblem som sätts i samband med för lite
motion. Flera motionärer hänvisar till ett växande
problem med folkhälsan i form av vällevnadssjukdomar
hos barn och ungdomar. Fel matvanor och för lite
motion leder till en sämre folkhälsa.
I motion 2001/02:Ub464 (m) yrkande 1 framhålls att
fysisk aktivitet och motion är av oerhört stor
betydelse. Motionären menar att skolan har ett
viktigt delansvar för att lägga grunden för goda
motionsvanor hos barn. Fysisk aktivitet är helt
avgörande för personlig livskvalitet och i
förlängningen för folkhälsan. I samma motion,
yrkande 2, pekar motionären på betydelsen av
socioekonomisk status för fetma och övervikt. Fetma
får inte bli en klassfråga bland barnen på
skolgården och därför bör skolan enligt motionären
ett särskilt ansvar för att alla elever skall röra
på sig.
Kristdemokraterna understryker i motion
2001/02:Ub446 yrkande 9 att idrottens positiva
betydelse inte bara för fysiskt välbefinnande utan
även för teoretisk inlärning är klart påvisad, och
man menar att detta skall beaktas i
planeringsarbetet i skolan. I motion 2001/02:So612
(kd) yrkande 4 menar Kristdemokraterna att skolan
genom riktade insatser måste öka hälsomedvetandet
bland barn och ungdomar. Övervikten bland unga ökar
samtidigt som alltfler tycks röra sig mindre och
väljer stillasittande aktiviteter.
I motion 2001/02:Kr427 yrkande 4 begär Folkpartiet
ett tillkännagivande om vikten av att grundlägga en
hälsosam livsstil i unga år och skolans betydelse i
detta sammanhang. Folkpartiet pekar på att om inget
görs för att vända den negativa trenden med
välfärdssjukdomar och komma tillrätta med det
gigantiska hälsoproblemet kommer Sverige att få en
allt större del av befolkningen som inte klarar av
att utföra ett arbete med normal grad av fysisk
ansträngning. Insatser måste snarast göras för att
förändra människors hälsobeteende. Samtidigt som
idrottsrörelsen engagerar en mycket stor del av
ungdomen finns det ett växande antal fysiskt helt
passiva. Det spontana idrottandet utanför
idrottsrörelsens organiserade verksamhet har enligt
motionärerna minskat under det senaste decenniet.
Folkpartiet framhåller att idrottsrörelsen som
frivillig folkrörelse aldrig kan ha huvudansvaret
för att nå alla barn och ungdomar med ett positivt
budskap om motionens och den fysiska aktivitetens
betydelse samt en allmän hälsofostran. Denna uppgift
ligger, och måste framöver också ligga, på skolan. I
motion 2001/02:Ub293 (kd) yrkande 2 menar
motionärerna att idrottsämnets ställning bör
stärkas. Former måste hittas som kan genomsyra varje
elevs möjlighet att få idrott som ett positivt och
roligt moment i sin skolvardag och som kan öppna för
mera rörelse också på fritiden och i vuxenlivet.
I motion 2001/02:Ub346 (v) yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande att regeringen bör återkomma med
förslag som syftar till att stimulera ökad och
daglig fysiska rörelse i grundskolan. I motion
2001/02:Ub364 (s) yrkande 1 begärs ett
tillkännagivande att Skolverket och
Folkhälsoinstitutet i samverkan med
Riksidrottsförbundet skall få i uppdrag att
gemensamt utreda möjligheterna till en långsiktig
samverkan mellan skola och föreningsliv för ökad
fysisk aktivitet hos barn och ungdom. En djupare
kartläggning och utvärdering behöver göras för att
se om och hur en samverkan mellan skola och
föreningsliv är möjlig att realisera. Motionärerna
menar också att en framtidsanalys bör göras inom
utredningsarbetet, för att se hur skolidrott,
rastverksamhet och föreningsliv behöver förändras
för att möta barns och ungdomars behov och
förväntningar. Syftet bör vara att utveckla metoder
och arbetssätt för att nå alla barn och ungdomar med
lustfyllda aktiviteter. Dessutom bör bredd- och
motionsverksamhet utvecklas för att även nå dem som
inte attraheras av den prestationsinriktade idrotten
(yrk. 2). I motion 2001/02:Ub476 (s) föreslås att en
utredning bör tillsättas för att se över hur skolan
kan stärka ämnet idrott och hälsa, oavsett
decentraliserad timplan eller ej, och genom detta ta
ansvaret för att ge barn och ungdomar ett bestående
intresse för regelbunden fysisk aktivitet, och att
grundlägga goda vanor som kan leda till hälsa och
välbefinnande.
Utskottets ställningstagande
Frågor om utökade satsningar på idrott, hälsa och
bättre matvanor har varit föremål för utskottets
uppmärksamhet under en rad av år; senast i
betänkandet Hälsa, lärande och trygghet (bet.
2001/02:UbU6). Utskottet menade då att såväl
föräldrar som skola har en viktig roll som främjare
av en god livsstil och ett ansvar för att motverka
fysisk inaktivitet och osunda matvanor hos barnen
respektive eleverna. Utskottet pekade också på
kursplanen för ämnet idrott och hälsa, där det bl.a.
sägs att eleverna i slutet av det nionde skolåret
skall förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa.
Ämnet syftar till att utveckla elevernas fysiska,
psykiska och sociala förmåga samt att ge kunskaper
om den egna livsstilens betydelse för hälsan.
Utskottet framhöll också att förebyggande insatser
görs av Folkhälsoinstitutet och Statens
livsmedelsverk, bl.a. i syfte att få ett bättre
kunskapsunderlag om barns och ungdomars kostvanor
och fysiska aktivitet.
Regeringen anför i budgetpropositionen för 2002
att man anser det viktigt att barns och ungdomars
attityder till fysisk aktivitet utvecklas och
stimuleras. För att stödja skolan i detta arbete
avser regeringen sätta av utvecklingsmedel för att
under en period kunna stimulera skolorna att arbeta
för att eleverna skall bli mer fysiskt aktiva, såväl
under skoltid som på fritiden. Regeringen informerar
också om att man avser att ta initiativ till att det
på nationell nivå inrättas ett resurscentrum med den
beskrivna inriktningen. Vidare har Skolverket i
regleringsbrevet för 2002 erhållit ett uppdrag där
man skall utvärdera och analysera undervisningen i
ämnet Idrott och hälsa i förhållande till
kursplanerna samt utvärdera i vilken mån eleverna
deltar i och fullföljer utbildningen. Orsaker till
bristande måluppfyllelse skall analyseras. Därutöver
skall verket analysera hur undervisningens
uppläggning påverkar elevernas inställning till
ämnet och förståelse för behovet av fysiska
aktiviteter.
Nationella folkhälsokommittén har i sitt
slutbetänkande Hälsa på lika villkor nationella
mål för folkhälsan (SOU 2000:91) lämnat förslag till
nationella folkhälsomål samt strategier för hur
målen skall uppnås. Utskottet kan konstatera att ett
omfattande arbete bedrivits inom ramen för
Nationella folkhälsokommitténs uppdrag när det
gäller hälsotillståndet i allmänhet hos barn och
ungdomar. Att barn skall ha trygga och jämlika
uppväxtvillkor anges som ett av de föreslagna
folkhälsomålen, men även under de flesta andra målen
behandlas barns och ungdomars villkor. Kommittén
framhåller bl.a. vikten av en hälsofrämjande
förskola och skola. Regeringen avser att senare i år
lägga fram en folkhälsoproposition med nationella
mål för en hållbar utveckling och en hälsa på lika
villkor. I ett stort antal motioner finns yrkanden
som understryker motionens betydelse för hälsan och
att elever bör stimuleras till ökad fysisk
aktivitet. Utskottet delar denna uppfattning och
förutsätter också att regeringen i sin kommande
proposition om en förbättrad folkhälsa föreslår
åtgärder som stimulerar till dagliga fysiska
aktiviteter i skolan. Utskottet menar dock att det
inte enbart är skolans ansvar att stimulera och
uppmuntra barn och ungdomar till ökad fysisk
aktivitet utan utgår ifrån att regeringens
proposition även kommer att innehålla förslag om
samverkan mellan olika aktörer för att förbättra
folkhälsan. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utredning om hälsa och idrott
Motionen
I motion 2001/02:So376 (kd) yrkande 6 begärs ett
tillkännagivande att idrotts-ämnets och
hemkunskapsämnets innehåll och timplan blir föremål
för särskild utredning. Motionären menar att
regeringen snarast bör uppdra åt Socialdepartementet
och Finansdepartementet att, i nära samarbete med
Utbildningsdepartementet, utreda kostnaderna för
förebyggande, friskvårdande insatser kontra
sjukvårdande och behandlande insatser. I arbetet bör
också ingå att ta fram en långsiktig plan för ett
framgångsrikt hälsoarbete.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avstår
motionsyrkandet.
Utskottet menar att mot bakgrund av vad som anförs
under Skolans ansvar för elevers hälsa och motion är
det obehövligt med en utredning som ytterligare
belyser den fysiska aktivitetens betydelse för
elevers hälsa.
Skolans ansvar för ANT-information
Motioner
Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub221 yrkande
22 en nationell handlingsplan för hur kampen mot
ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall
intensifieras. Miljöpartiet föreslår i motion
2001/02:So495 yrkande 16 att ANT-undervisningen
skrivs in i läroplanen. ANT-undervisningen saknar en
väldefinierad plats i skolans verksamhet vilket i
sin tur leder till att det blir svårt att utverka
tydliga och utvärderingsbara mål på lokal nivå.
Miljöpartiet anför också att många lärare saknar
goda kunskaper inom ANT-området. För att förbättra
detta måste skolorna erbjuda kompetensutveckling
inom området (yrkande 17). Enligt Miljöpartiet är
det också viktigt att den kommunala skolplanen, som
skall utgöra grunden för de enskilda skolornas ANT-
undervisning, också fungerar som sådan (yrk. 18).
Skolverkets granskning visar att detta inte fungerar
tillfredsställande på ANT-området.
Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub233 yrkande 6
att samarbetet mellan skola och socialtjänst behöver
utvecklas och ges direkt konkreta former när
ungdomar ställts under socialtjänstens övervakning.
Det är viktigt att regler för sekretess m.m. inte
omöjliggör ett fungerande samarbete i syfte att
förebygga brott och missbruk bland unga. I motion
2001/02:Ju322 yrkande 3 menar Moderaterna att
informationsplikt för skolan om narkotikans
verkningar bör införas. Skolan bör ha en absolut
plikt att informera föräldrar när ett avvikande
beteende uppstår hos någon elev. Moderaterna menar
att skolans och barnavårdens arbete med att
förebygga, upptäcka och hejda narkotikan bland
ungdomar bör förstärkas.
I motion 2001/02:So371 (m) yrkande 2 menar
motionärerna att skolan har en betydelsefull uppgift
att informera om följderna av ett missbruk och vad
det kan innebära i form av brott och straff. Vidare
måste all skolpersonal ha tillräcklig kunskap om
narkotika och hur den påverkar för att så tidigt som
möjligt kunna upptäcka missbruk. Motionären i
2001/02:Ub227 (m) menar att det är angeläget att
skolan redan i tidiga årskurser informerar eleverna
om droger i syfte att motverka ytterligare spridning
av drogmissbruket. Motionären föreslår att
regeringen initierar en riksomfattande kampanj
anpassad efter de olika årskurserna.
I motionerna 2001/02:So615 (v, kd, fp, mp, c)
yrkande 1 och 2001/02:
So502 (v) yrkande 1 begär motionärerna att
regeringen ger Skolverket i uppdrag att utveckla
strategier för tobaksprevention som bygger på
ungdomarnas egna erfarenheter och engagemang och
föra ut detta till landets skolor. I motion
2001/02:Ub550 yrkande 1 (kd) begärs ett
tillkännagivande om att Skolverket skall verka för
att förbättra skolans ANT-undervisning.
I motion 2001/02:Ju237 yrkande 20 föreslår
Centerpartiet att informationen till ungdomar och
föräldrar angående droger och deras följder skall
öka. Skolan är den viktigaste arenan för
drogprevension eftersom skolan når alla kategorier
av ungdomar. I skolan finns också de bästa
förutsättningarna för att tidigt observera avvikande
beteende och vidta åtgärder. Rikstäckande kampanjer
mot drogmissbruk föreslås i motionerna 2001/02:Ub303
(kd) yrkande 2, 2001/02:Ub477 (c, fp) yrkande 3 och
2001/02:Ub355 (s).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet vill, liksom i tidigare betänkanden,
understryka skolans viktiga roll när det gäller
information i ANT-frågor. I läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) anges att
rektor har ett särskilt ansvar för att
ämnesövergripande kunskapsområden integreras i
undervisningen. Sådana kunskapsområden är exempelvis
riskerna med tobak, alkohol och andra droger.
Utskottet anordnade våren 2000 en öppen utfrågning
om skolan och elevernas hälsa och välbefinnande.
Utfrågningen ägnades bl.a. åt ANT-undervisningen.
Utskottet vill också erinra om rapporten
Samverkande styrning Om läroplanerna som
styrinstrument (Ds 2001:48) som för närvarande
bereds inom Regeringskansliet.
Skolverket genomförde 1999 en nationell
kvalitetsgranskning av ANT-undervisningen. Verket
framhöll vikten av skolpersonalens
kompetensutveckling inom ANT- och
hälsoundervisningen. Det är skolhuvudmannen som i
samråd med skolans personal har att avgöra vilka
behov av kompetensutveckling som finns och bör
prioriteras. Skolverket har under 2001 gett ut ett
material där slutsatserna av kvalitetsgranskningen
av undervisningen om tobak, alkohol och andra droger
behandlas.
Mot bakgrund av det arbete med att förbättra ANT-
undervisningen som pågår finner utskottet inte skäl
att förorda en närmare reglering av denna.
Skolans ansvar för sex- och
samlevnadsundervisning
Motioner
I motion 2001/02:So305 (kd) yrkande 3 menar
motionären att Skolverket skall utforma nationella
mål för samlevnads- och sexualundervisning i skolan.
Motionären menar också att Skolverket, i samråd med
lärarnas organisationer, Kommunförbundet och
Folkhälsoinstitutet, skall utforma
kompetensutvecklande insatser för lärare (yrk. 4).
Slutligen föreslår motionären att ett
forskningsprojekt rörande hur det sexualiserade
språkbruket i skolorna påverkar ungdomars syn på
sexualitet och deras sexuella beteende bör
genomföras (yrk. 5).
I motion 2001/02:Ub347 (v) yrkande 2 föreslår
motionärerna att den nationella styrningen bör
stärkas när det gäller omfattning och innehåll i
sex- och samlevnadsundervisningen. Förmågan att
reflektera över frågor om sexualitet och samlevnad
bör ingå som ett kunskapsmål i läroplanerna för
grundskolan och gymnasieskolan. I motion
2001/02:L371 (v, s, c, fp, mp) yrkande 33 menar
motionärerna att sex- och samlevnadsundervisningen
bör förbättras och vara obligatorisk. Motionärerna
menar att kursplanens texter är mycket otydliga. Det
är orimligt att det inte finns krav på att upplysa
om homo- och bisexualitet. Motionären i motion
2001/02:Ub468 (kd) yrkande 1 menar att sex- och
samlevnadsundervisningen skall bli obligatorisk i
grund- och gymnasieskolan samt att skolhälsovården
bör ha det övergripande ansvaret. I motion
2001/02:Ub231 (kd) yrkande 1 menar motionärerna att
både skolan och samhället måste bidra till att
ungdomar får en varm och sund syn på sin sexualitet.
Det är nödvändigt att skolan i sin
sexualundervisning lyfter fram problematiken kring
de vanföreställningar som skapats av pornografin.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet vill peka på att kursplanerna för
grundskolans alla ämnen har reviderats med
tillämpning från höstterminen 2000. I de
samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att tid
skall avsättas för att diskutera och reflektera över
begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och
jämställdhet. Där betonas vikten av att tala om
värdefrågor i samband med undervisning om samlevnad
och relationer, människosyn och språkbruk. Även i
kursplanen för de natur-orienterande ämnena finns
vissa inslag som gäller sex och samlevnad. I
nuvarande kursplan ses homosexualitet som en av
flera samlevnadsformer som också har sociala och
kulturella aspekter.
Utskottet vill också peka på det arbete som
genomförts inom Värdegrundsprojektet (jfr avsnittet
Värdegrunden ovan). I projektets slutbok
Värdegrundsboken om samtal för demokrati i skolan
finns avsnitt om sex- och samlevnadsundervisningen i
relation till de grundläggande demokratiska värdena.
Boken har spritts till skolorna. Skolverket har
också utarbetat referensmaterial som kan användas i
sex- och samlevnadsundervisningen. Någon särskild
statlig granskning av innehållet i läromedel
förekommer inte, och bör inte heller förekomma
enligt utskottets uppfattning. Det ankommer på
kommuner och skolor att bestämma vilka läromedel som
skall användas i undervisningen. Slutligen vill
utskottet framhålla Skolverkets uppdrag att
kartlägga bl.a. förekomsten av sexuella
trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i
skolan. Verket skall också redovisa vilka insatser
som i övrigt behöver vidtas. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 november 2002.
Lärare och skolledare
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om förändringar avseende lärare och
skolledare.
Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp), 8 (m,
c, fp), 7 (m, fp) och 5 (m).
Lärarnas ställning m.m.
Motioner
Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub221, yrkande
11, att läraryrket måste uppvärderas. Det är svårt
att locka studenter att bli lärare och många hoppar
av läraryrket. I motion 2001/02:Ub387 (kd) yrkande 2
föreslås att en uppföljning görs om varför avhopp
sker från lärarkåren. Satsningar bör också göras för
att locka tillbaka de lärare som lämnat skolan. I
yrkande 3 föreslår motionären att en uppföljning
också bör göras för att visa på hur andelen
obehöriga lärare påverkar kvaliteten i skolan. I
motion 2001/02:Ub433 (m) yrkande 1 begärs ett
tillkännagivande om att Skolverket bör ges i uppdrag
att anstränga sig ytterligare för att få behöriga
lärare i skolan. Motionären menar att även
regeringen borde anstränga sig att öka antalet
behöriga lärare och ge dem stöd i deras arbete.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub446
yrkande 14 att varje nyutexaminerad lärare skall få
en erfaren lärare som personlig mentor under sitt
första arbetsår. De nyutbildade lärarna får
successivt växa in i sitt arbete och de mer
rutinerade lärarna får ta del av nya perspektiv som
kan bidra till deras egen undervisning.
I motion 2001/02:Ub293 (kd) yrkande 3 begärs ett
tillkännagivande om ett utökat uppdrag i
lärarutbildningen och lärarfortbildningen.
Motionärerna menar att varje lärare under sin
utbildningstid måste få kunskap och pedagogisk
färdighet för att kunna fungera i den viktiga
ledarrollen. Även verksamma lärare bör kunna genomgå
fortbildningskurser.
Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub220, yrkande
13, att skolans skyldighet att erbjuda fortbildning
måste slås fast. Läraryrket är ett yrke som aldrig
får vara statiskt. En plan för varje lärares
ämnesfördjupning och pedagogiska fortbildning måste
göras upp. I yrkande 14, samma motion, menar
Folkpartiet också att det är viktigt att värna
läraryrkets kompetens. Styrelser med lekmän och
elever kan inte få fatta beslut om pedagogiska och
ämnesteoretiska frågor i skolan. Lärarnas och
rektorernas professionalism måste värnas.
I motion 2001/02:Ub490 (v) föreslår motionärerna
att en utredning bör tillsättas för att utröna hur
mentorprojekt med Näktergalen i Malmö som förebild
skall kunna spridas till andra kommuner och omfatta
fler studerandekategorier än lärarstuderande. Vid
Lärarhögskolan i Malmö bedrivs sedan 1997 ett
pilotprojekt som går ut på att låta lärarstuderande
vara mentorer för skolbarn som lever under sådana
förhållanden att de saknar goda möjligheter att
utvecklas socialt och kunskapsmässigt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
motionsyrkanden.
Den nya lärarutbildningen som startade hösten 2001
kommer enligt utskottets uppfattning att leda till
att färre studenter hoppar av utbildningen och att
fler stannar i yrket. Det är också betydligt fler
studerande vid lärarhögskolorna än tidigare.
Regeringen anger målen för varje examen i
examensordningen. Det är respektive lärosätes ansvar
att utforma utbildningen så att studenterna når
målen.
Kommunernas skyldighet att planera och genomföra
fortbildning regleras i 2 kap. skollagen. Vilka
åtgärder som är lämpligast och vilka områden som
skall prioriteras är dock bedömningar som faller
inom kommunens ansvar. Den närmare utformningen av
organisationen i skolorna är också en lokal fråga.
När det t.ex. gäller frågan om en mentor för
nyutexaminerade lärare tillhör detta kommunens
ansvar som arbetsgivare. Utskottet utgår från att
lärarutbildningarna och kommunerna i så stor
utsträckning som möjligt samverkar för att stödja de
nyutbildade lärarna, t.ex. inom ramen för regionala,
pedagogiska utvecklingscentrum.
Det pågår försöksverksamhet med olika lokala
styrelser med föräldramajoritet i grundskolan och
den obligatoriska särskolan samt med elevmajoritet i
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
Försöksverksamheterna har beslutats av riksdagen
(prop. 1995/96:157, bet. 1995/96:UbU9, rskr. 259
resp. prop. 1996/97:109, bet. 1995/96:UbU10, rskr.
222). I båda fallen är det noga reglerat vilka
beslut som den kommunala styrelsen för respektive
utbildning får överlåta på sådan lokal styrelse (SFS
1996:605 resp. 1997:642).
Utskottet menar att lokala projekt av den typ som
redogörs för i motion 2001/02:Ub490 kan ha stor
betydelse för såväl de studenter som deltar som
mentorer som för eleverna. Det är dock en fråga för
lärosätena och kommunerna att besluta om sådana
projekt.
Lärarcertifikat
Motioner
Moderaterna förordar i motion 2001/02:Ub233, yrkande
28, införandet av ett lärarcertifikat i flera delar.
Certifikatet skall dels innehålla examensbevis från
ämnesutbildning och pedagogisk utbildning, dels visa
genomgången kompetensutveckling, fortbildning och
yrkespraktik. Moderaterna menar att det med
certifikatet skapas ett system för kontinuerlig
kvalitetskontroll och kompetenshöjning, samtidigt
som läraryrkets status höjs. I motion 2001/02:Ub253
yrkande 3 föreslår Moderaterna, förutom införandet
av ett lärarcertifikat, att regeringen i samverkan
med universitet, högskolor, lärarnas organisationer
och arbetsgivare tar initiativ till att utarbeta
regler för ett lärarcertifikat. I motion
2001/02:Ub240 yrkande 14 vill Centerpartiet
underlätta för lärarnas organisationer och skolans
huvudmän att införa en certifiering. En certifiering
skulle enligt motionärerna vara en del i att öka
statusen för läraryrket. Enligt Centerpartiet
innebär införandet av ett lärarcertifikat ett tryck
på kommunerna att anställa certifierade lärare.
Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:
Ub220 yrkande 3 att en lärarlegitimation skall
införas. Folkpartiet anser att inrättandet av en
sådan legitimation skulle ge ett budskap till
samhället att läraryrket kräver någonting alldeles
särskilt. Det skulle innebära en kvalitetssäkring av
lärarutbildningen och därmed höja kvaliteten i
skolan. Legitimationen skall utfärdas efter godkänd
utbildning och genomgången praktik. Legitimationen
skall också kunna dras in.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Förslag om införande av lärarcertifikat eller
lärarlegitimation har tidigare behandlats av
utskottet (senast i bet. 2000/01:UbU13). Utskottet
anser liksom då att det inte finns behov av
behörighetsdokument för lärare. Enligt utskottets
mening säkerställs kraven på att undervisningen
skall bedrivas av kvalificerad personal genom
befintliga bestämmelser. I skollagens anges
kommunernas skyldighet att använda personal med
utbildning avsedd för den undervisning läraren
huvudsakligen skall bedriva. Genom examensordningen
föreskrivs att examensbevis för lärare skall ange
vilka inriktningar och specialiseringar som
studenten fullgjort och för vilken undervisning
eller verksamhet utbildningen är avsedd. Slutligen
kontrollerar Skolverket inom ramen för sitt
tillsynsuppdrag och genom sitt nationella
uppföljningssystem att kommunerna följer
bestämmelserna.
Lektorstjänster
Motioner
I motion 2001/02:Ub253, yrkande 4, anser moderaterna
att initiativ bör tas för att åstadkomma fler
lektorstjänster. Moderaterna menar att det finns för
få möjligheter för lärare att genom högre studier
och forskning kvalificera sig för nya tjänster.
Detta innebär en förlust av särskilt kompetenta
lärare. Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub221,
yrkande 20, att fler lektorat skall inrättas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har behandlat liknande motionsyrkanden
vid flera tillfällen, senast i betänkande
2000/01:UbU13. Utskottet delar, liksom tidigare,
motionärernas uppfattning att det är viktigt att det
finns lärare med forskarutbildning i skolan, liksom
att det finns möjligheter till karriärutveckling för
lärare. Den närmare utformningen av
lärartjänstorganisationen är dock huvudmannens
ansvar.
Specialisttjänster
Motionerna
Centerpartiet menar i motion 2001/02:Ub240, yrkande
13, att det för att främja vidareutbildning och
specialisering i lärarkåren skall inrättas
specialisttjänster i skolan. Dessa tjänster skall
inrättas för att utveckla det pedagogiska arbetet
eller för att ge annan undervisning. I motion
2001/02:Ub220, yrkande 2, föreslår också Folkpartiet
att särskilda karriärtjänster skall inrättas
eftersom en mycket stor andel av lärarna är
missnöjda med karriärmöjligheterna. Särskilt viktigt
är det enligt Folkpartiet att inrätta fler lektorat
i skolan. Folkpartiet anser att en plan bör
upprättas där målet är att, inom en femårsperiod,
var tionde gymnasielärare är lektor. Skolverket bör
aktivt verka för att detta mål nås.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Vilka slag av lärartjänster som skall förekomma i
kommunerna regleras inte av statsmakterna. Varje
kommun ansvarar själv för att organisera
verksamheten på det sätt som kommunen bedömer
lämpligt för att nå de mål för skolan som
statsmakterna har lagt fast i skollag, läroplaner
m.fl. nationella styrdokument. Utskottet utgår från
att skolhuvudmännen ser till att lärarna ges goda
utvecklingsmöjligheter.
Skolledare
Motionerna
Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub253, yrkande 5,
att skolledarutbildningen måste stärkas. Skolan
behöver skickliga ledare, men tyvärr tvingas
skolledare arbeta mera med ekonomi och
administration än med pedagogik. Moderaterna menar
att varje skola måste ha en pedagogisk ledare som
inte nödvändigtvis också behöver leda skolans
administration. Den enskilde läraren måste också ges
kunskaper i ledarskap. Kristdemokraterna menar i
motion 2001/02:Ub446 yrkande 15 att skolledaren
måste få möjligheter att kunna verka som pedagogisk
ledare. Det måste skapas förutsättningar för
skolledaren att vara närvarande i vardagsarbetet.
Kristdemokraterna menar att ett skolområde inte bör
vara större än att skolledaren hinner vara
pedagogisk ledare och inspiratör men också
administratör och ekonomisk förvaltare. Även
Folkpartiet anser att rektor skall vara pedagogisk
ledare i skolan (mot. 2001/02:Ub221, yrk. 21). I
motion 2001/02:Ub222 yrkande 18 föreslår Folkpartiet
att en översyn av villkoren för rektorer och
förskolechefer skall göras. Många skolledare vittnar
om en mycket pressad situation med övertid, stress
och en känsla av utsatthet. Folkpartiet menar också
att skolledaren måste ges goda förutsättningar för
att leda den skola där han eller hon verkar (mot.
2001/02:Ub220, yrk. 15). Rektors uppgift som
pedagogisk ledare måste slås fast i riktlinjerna för
skolan, och genom uppföljning måste staten försäkra
sig om att rektorstjänsterna tillsätts med personer
som ser som sin huvudsakliga uppgift att vara
pedagogisk ledare.
Vänsterpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub551,
yrkande 1, att regeringen skall ge Högskoleverket
och Skolverket i uppdrag att tillse att skolledarnas
utbildning kompletteras vad gäller skolbibliotekets
funktion och ändamål.
I motion 2001/02:Ub498 (s) föreslår motionärerna
att skolledarutbildningen skall kompletteras.
Motionärerna menar att utbildningen saknar många
viktiga ansvarsområden, däribland ekonomi. Den bör
också innehålla grundläggande moment som ledarskapet
berörs av, och möjligheten att utöka och bredda
utbildningen bör diskuteras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Rektorers ledningsansvar regleras bl.a. i
skollagen (2 kap. 2 §). Här stadgas bl.a. att
rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga
arbetet. Detta kan ske på flera sätt, t.ex. genom
egen undervisning, lektionsbesök och genom olika
former av samtal med personalen. Enligt läroplanen
för respektive skolform skall rektorn vara
pedagogisk ledare. Att organisera kommunernas skolor
på ett sådant sätt att rektorerna ges
förutsättningar för att utföra sitt ledningsuppdrag
och tillika verka som pedagogiska ledare är
skolhuvudmannens ansvar. Utifrån den organisation
som beslutats på kommunal nivå skall rektor
tillsammans med lärare och skolans övriga personal
utforma skolans lokala organisation. Rekrytering av
skolledare, lönesättning, kompetensutveckling och
andra anställningsvillkor är frågor för skolans
arbetsgivare, framför allt kommunerna.
Rektor har en central funktion i skolans
organisation, och det är därför viktigt att rektor
ges förutsättningar för att fullgöra sitt uppdrag.
Skolledarnas arbetssituation och förändrade
arbetsuppgifter har varit föremål för uppmärksamhet
från olika håll under lång tid. Regeringen tillsatte
under år 2000 en expertgrupp som skulle behandla
skolledarnas roll och arbetssituation. Expertgruppen
tog upp olika frågor om skolledares roll i det
decentraliserade utbildningsväsendet. Gruppen
lämnade sin rapport till regeringen i augusti 2001.
Rapporten bereds för närvarande inom
Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av
detta arbete bör avvaktas.
Svenska för invandrare (sfi)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att motionsyrkandena
avseende förändringar av svenska för
invandrare avslås.
Jämför reservation 7 (m, fp).
Motioner
Moderaterna menar i motion 2001/02:UbSf334 yrkande 2
att de studerande som så önskar skall få en sfi-
check för att öka sina möjligheter att lära sig
svenska efter egna förutsättningar. Checken skall
vara individanpassad efter vanlig behovsprövning så
att var och en ges möjlighet till undervisning
utifrån sina individuella behov. När pengarna följer
individen kommer konkurrensen mellan
utbildningsanordnarna att höja kvaliteten. Också i
motion 2001/02:Ub328 (m) menar motionärerna att
svenskundervisningen för invandrare bör
konkurrensutsättas. Detta skulle enligt motionärerna
ge individen valfrihet att utforma sin
svenskundervisning. Detta kan ske genom ett
nationellt peng- eller checksystem. Folkpartiet
föreslår i motion 2001/02:
Sf400 yrkande 11 att ett system med studiecheckar
bör införas. Individen kan då själv välja den
svenskundervisning som passar henne bäst.
Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Sf399
yrkande 33 att en översyn bör göras av svenska för
invandrare i syfte att ge olika yrkesgrupper en
riktad språkundervisning. Kristdemokraterna menar
att yrkesspecifik språkundervisning underlättar för
utländska yrkesarbetare att komma in på
arbetsmarknaden. I motion 2001/02:Ub275 (m) menar
motionärerna att det behövs fler yrkesinriktade
utbildningar i svenska, där man också tar till vara
de yrkeskunskaper som eleverna redan har. Detta
skulle förmodligen öka motivationen och leda till
bättre resultat i svenskundervisningen.
Centerpartiet menar i motion 2001/02:Sf255 yrkande
11 att sfi skall kombineras med praktik vid
arbetsplatser. Personer som snabbt får tillgång till
arbetsmarknaden tillgodogör sig undervisningen på
ett bättre sätt. Vidare ger tillgång till
arbetsmarknaden känslan av såväl samhörighet som
delaktighet.
I motion 2001/02:Ub292 (s) menar motionärerna att
sfi-undervisningen bör varvas med praktik, att
högutbildade invandrare bör kunna få genomföra sin
sfi-undervisning i högskolemiljö samt att en mer
enhetlig nationell standard bör införas så att alla
får samma kvalitet på sfi-undervisningen.
Motionärerna menar att en översyn bör göras av sfi.
En översyn föreslås också i motion 2001/02:Ub474
(s). Motionärerna menar att en grundlig översyn av
svenska för invandrare är nödvändig. Utgångspunkten
för översynen föreslås vara ökad kvalitet och
individ- och arbetslivsanpassning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
I propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av
vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) anförde
regeringen att sfi bör utformas så att verksamheten
lokalt kan anpassas till varje deltagares
förutsättningar för och behov av att lära sig talad
och skriven svenska. Det handlar enligt regeringen
om att skapa möjligheter att utifrån individuella
studieplaner forma kursen så att varje elev kan
koncentrera sig på de delar där han eller hon har
förutsättningar att göra framsteg och som har
betydelse för den planerade kommande verksamheten i
Sverige. I enlighet med detta har Skolverket haft i
uppdrag att utarbeta förslag till en ny kursplan.
Skolverket har redovisat uppdraget för regeringen
och detta bereds nu inom Regeringskansliet. När det
gäller praktik regleras denna i förordningen om
svenskundervisning för invandrare (SFS 1994:895).
Enligt 9 § stadgas det att styrelsen för
utbildningen i samarbete med arbetsförmedlingen
skall verka för att undervisningen så snart som
möjligt kan kombineras med sådan
arbetsplatsorientering eller sådant förvärvsarbete
som ger deltagaren möjlighet att träna sig i att
tala svenska. Utskottet vill understryka vikten av
att deltagarna i sfi får delta i en meningsfull och
språkutvecklande praktik. Praktik kan, förutom att
ge ökade språkkunskaper, också ge en inblick i
svenskt arbetsliv och möjlighet till ett arbete. Det
är dock kommunernas ansvar att erbjuda
praktikplatser. Stora skillnader finns dock mellan
kommunerna. Enligt en rapport från
Integrationsverket varvar var tredje kommun
undervisning och praktik varje dag, medan endast ett
fåtal alls inte erbjuder praktik.
Skolverket har dessutom fått i uppdrag av
regeringen att i samråd med Högskoleverket och
Svenska Kommunförbundet, undersöka hur sfi för
högutbildade invandrare kan anordnas i
högskolemiljö. Uppdraget skall redovisas senast den
31 december 2002.
När det gäller konkurrensutsättning av sfi och
studiecheck för sfi har utskottet behandlat liknande
yrkanden under föregående riksmöte (bet.
2000/01:UbU15). Utskottet anser inte heller nu att
sfi obligatoriskt skall konkurrensutsättas genom
upphandling. De gällande bestämmelserna medger att
kommunen uppdrar åt andra att anordna sfi. Utskottet
kan inte heller ställa sig bakom förslaget om en
studiepeng eller check för sfi.
Vuxna studerande m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena som avser förändringar vad
gäller vuxna som studerar.
Jämför reservationerna 1 (kd), 5 (m) och 6
(c).
Motioner
Centerpartiet begär i motion 2001/02:Ub322 yrkande
16 ett tillkännagivande om att en lagstadgad rätt
att delta i gymnasial vuxenutbildning införs.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub549
yrkande 1 att alla medborgare bör få rätt till
utbildning på motsvarande gymnasienivå.
Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub322
yrkande 14 att en översyn och en samordning av
eftergymnasiala yrkesutbildningar bör göras.
Centerpartiet menar att det är viktigt att det går
att överblicka utbildningsstrukturen. Det finns
flera eftergymnasiala yrkesutbildningar, exempelvis
påbyggnadsutbildningar inom komvux, yrkesteknisk
högskola, vissa yrkesutbildningar inom
folkbildningen och kvalificerad yrkesutbildning. Hur
dessa inordnas i utbildningsstrukturen, hur de kan
värderas om den studerande sedan vill läsa vidare
och hur vissa av dem finansieras är inte alltid helt
klart.
Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:MJ338
yrkande 22 att vuxenutbildningen inom
lantbrukssektorn skall bli mer tillgänglig. Inom
denna sektor är det enligt Centerpartiet av stor
betydelse att behovet av ett sent yrkesval med
tillgång till yrkesinriktad grund- och
vidareutbildning inom lantbrukssektorn garanteras,
oberoende av tidigare val av gymnasieutbildning. I
motion 2001/02:MJ341 (c) yrkande 6 menar motionären
att det bör ges möjlighet att inom KY-utbildningen
särskilt anpassa kursutbudet i fråga om inriktning
och längd efter jordbrukets villkor som biologisk
näring. Det är enligt motionären angeläget att såväl
KY-utbildningen som de resurser som finns inom
länsarbetsnämnderna anpassas till praktiska
lösningar för jordbruket.
I motion 2001/02:Ub532 (m) föreslår motionären att
intagningsreglerna till komvux bör ändras.
Motionären menar att nuvarande system ger felaktiga
incitament genom att det uppmanar till taktikläsning
bland elever på gymnasiet.
I motion 2001/02:N262 (fp) yrkande 12 menar
motionärerna att utvecklingen av distansmetodiken är
viktig för landsbygdens ungdomar, bl.a. i gymnasie-
och folkhögskolor.
Uskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Frågan om en skyldighets- eller
rättighetslagstiftning om gymnasial vuxenutbildning
har behandlats i betänkandet Vuxnas lärande och
utvecklingen av vuxenutbildningen (bet.
2000/01:UbU15). Utskottet framhöll då att det är
viktigt att systemet för vuxnas lärande
karakteriseras av att individens behov och
efterfrågan är styrande i stor utsträckning.
Utskottet såg dock risker med att göra
vuxenutbildningen till en rättighet. Man menade
bl.a. att konsekvenserna av och kostnaderna för
detta noga måste utredas. Man hänvisade också till
Skollagskommitténs arbete och menade att regeringen
därefter kommer att förelägga riksdagen förslag om
hur skollagstiftningen i framtiden skall se ut.
När det gäller Centerpartiets yrkande om översyn
och samordning av eftergymnasiala yrkesutbildningar
konstaterar utskottet att regeringen, i
propositionen om kvalificerad yrkesutbildning (prop.
2000/01:63), uttalat ambitionen att den nya
utbildningsformen KY kan utvecklas volymmässigt så
att det ges utrymme för att där inordna andra
eftergymnasiala yrkesutbildningar vid sidan av
högskolan, t.ex. vissa påbyggnadsutbildningar inom
komvux, kompletterande utbildningar och utbildningar
inom folkbildningen. Riksdagen har också uttalat att
det är angeläget att antalet utbildningsplatser inom
KY på sikt utökas. Om en befintlig utbildning skall
omvandlas till KY-utbildning förutsätter det att
tillräckligt intresse och vilja finns i arbetslivet
och hos utbildningsanordnaren för att bl.a. anordna
lärande i arbete på en arbetsplats i den omfattning
som gäller för KY, nämligen cirka en tredjedel av
utbildningstiden. Problem med utbildningens
finansiering finns i dag främst när det gäller
påbyggnadsutbildningar inom komvux, där regeringen
har beslutat att drygt 8 000 platser per år skall
vara riksrekryterande, vilket innebär att
hemkommunerna blir skyldiga att betala interkommunal
ersättning när deras invånare går på sådana
utbildningar i andra kommuner. För små kommuner kan
detta leda till svårigheter att genomföra annan
vuxenutbildning inom kommunen. Föreskrifterna om
skyldighet att betala interkommunal ersättning finns
i förordningen om kommunal vuxenutbildning. Inom
Utbildningsdepartementet förbereds nu en ny
förordning som den 1 januari 2003 avses ersätta den
nuvarande. Utbudet av eftergymnasiala
yrkesutbildningar är och måste även framdeles vara
flexibelt. Ett karakteristiskt drag hos KY är att
utbildningarna inte är avsedda att etableras
permanent och inte heller att styras av nationella
utbildningsplaner. Hur en viss eftergymnasial
yrkesutbildning skall tillgodoräknas vid senare
studier i annan form kan enligt utskottets mening
inte regleras i nationella bestämmelser. I
högskoleförordningen (1993:100) finns regler om att
frågan om tillgodoräknande prövas av respektive
högskola (6 kap. 13 och 14 §§). En motsvarande
bestämmelse finns i förordningen om kvalificerad
yrkesutbildning (2001:1131). Utskottet anser inte
att det finns anledning för riksdagen att göra det
tillkännagivande som begärs i motion 2001/02:Ub322
yrkande 16.
När det gäller tillgänglighet för
vuxenutbildningen inom lantbrukssektorn menar
utskottet, liksom tidigare, att det inte är rimligt
att skapa specialregler just för detta område.
Möjligheten att anpassa kursutbudet i fråga om
inriktning och längd finns dock redan inom KY-
utbildningen. Denna utbildning genomförs i samverkan
mellan respektive bransch och utbildningsanordnaren.
Det finns inga regler som styr utbildningens
förläggning under året.
Vad slutligen gäller distansutbildning vill
utskottet hänvisa till Nationellt centrum för
flexibelt lärande som har i uppdrag att stödja
användningen av distansmetoder i folkbildning och
vuxenutbildning samt komplettera den kommunala
vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i
huvudsak samma slag i form av distansundervisning. I
uppgifterna ligger bl.a. att utveckla och
tillhandahålla vuxenutbildning på främst gymnasial
nivå i form av distansutbildning.
I målet för utveckling av vuxnas lärande, som
antogs av riksdagen vid förra riksmötet (prop.
2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 229), ingår att alla
vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper
och utveckla sin kompetens i syfte att främja bl.a.
rättvis fördelning. De intagningsregler till komvux
som åsyftas i motion 2001/02:Ub532 finns i
förordningen om kommunal vuxenutbildning (1992:403).
Där sägs i 3 kap. 10 § att om det finns fler
behöriga sökande än platser i en kurs inom gymnasial
vuxenutbildning, skall, utan hänsyn till tidigare
betyg, företräde ges dem som har störst behov av
utbildningen. Utskottet anser att detta är en
nödvändig princip med hänsyn till det av riksdagen
antagna målet. Den som har avslutat gymnasieskolan
och vill skaffa sig högre betyg i någon kurs har
möjlighet att genomgå prövning, vilket kan göras
antingen i en gymnasieskola eller i komvux. Det är
inte nödvändigt att genomgå kursen en gång till i
komvux. Utskottet utgår från att eleverna i
gymnasieskolan genom vägledning och information i
skolan får klart för sig dessa förhållanden.
Inflytande
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om förändringar i reglerna
om inflytande för elever och föräldrar.
Jämför reservationerna 1 (kd), 3 (mp), 6 (c)
och 7 (m, fp).
Motioner
Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 20
att kommunala skolor skall göras mer fristående från
kommunala politiker. Med en skarpare nationell
utvärdering behövs inte kommunala beslutsfattare som
ett led mellan den nationella läroplanen och den
enskilda skolan. Kristdemokraterna menar i motion
2001/02:Ub446 yrkande 19 att varje skola bör ha en
styrelse. De kommunala skolorna måste få större
frihet att besluta om sina egna angelägenheter.
Kommunen ansvarar för de ekonomiska ramarna samt för
uppföljning och utvärdering. Staten har ansvar för
lagar och styrdokument samt har tillsyns-,
uppföljnings- och utvärderingsansvar på ett
nationellt plan. Centerpartiet föreslår i motion
2001/02:Ub240 yrkande 12 att den försöksverksamhet
med lokala styrelser som nu genomförs skall
permanentas och lokala styrelser införas vid alla
skolor. Befogenheterna bör avgränsas så att
skiljelinjen mellan lärarnas och skolledningarnas
pedagogiska ledarskap och föräldrastyrelserna blir
tydlig. Centerpartiet menar att det också finns
anledning att se över styrelsernas sammansättning i
syfte att bjuda in andra än föräldrar och elever att
delta i styrelserna. Även Vänsterpartiet föreslår i
motion 2001/02:UbA317 yrkande 13 att
försöksverksamheten som pågår med lokala
skolstyrelser med elev- eller föräldramajoritet bör
permanentas. Vänsterpartiet menar att ett av de
största hindren för ett engagerat kunskapssökande
och en framgångsrik inlärning är brist på
delaktighet som många elever och föräldrar upplever.
Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Ub446
yrkande 17 att föräldrars rätt till information och
inflytande i skolan behöver stärkas. Föräldrar skall
ha möjlighet att vara delaktiga i skolvardagen. Det
underlättar samarbetet mellan hem och skola att
miljön är bekant och upplevd. I motion 2001/02:Ub340
(s) menar man att föräldrarnas engagemang i skolan
är mycket viktigt. Motionärerna föreslår att
Skolverket skall få i uppgift att informera mer om
behovet av aktiva föräldrar i skolan och på olika
sätt initiera projekt som gagnar föräldramedverkan i
skolan.
Miljöpartiet föreslår i motion 2001/02:K381
yrkande 4 att elevråd och skolkonferenser bör
fungera som remissorgan för kommunerna. Planeras en
förändring i skolan skall också eleverna ha en
möjlighet att framföra sina åsikter och kunna
påverka beslutet.
Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Ub446
yrkande 16 att eleverna skall ges ökat inflytande i
takt med stigande ålder. En lagstadgad miniminivå av
elevinflytande bör införas. Kristdemokraterna menar
att det bästa sättet att utveckla elevernas känsla
för demokratiska beslutsformer är att ge dem
inflytande och ansvar. Elevrådsarbete skall kunna
ske på skoltid och skall uppmuntras av alla vuxna. I
motion 2001/02:Ub214 (kd) yrkande 1 föreslår
motionärerna att fler kommuner inrättar
elevombudsmän för att stärka demokratin. Elevråd och
elevombudsmän borde vara den självklara
remissinstansen i de politiska beslut som rör
skolan. I motion 2001/02:Ub215 (kd) menar
motionärerna att det är en självklar rättighet att
elever skall få vara med och påverka stora
förändringar. Elever är utlämnade till godtyckliga
bedömningar då tolkningsutrymmet kring hur elever
skall se ut är mycket vitt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet vill peka på att genom målstyrningen har
ansvaret för utformningen av skolans vardag i
betydande grad flyttats till skolledare, lärare och
elever. De mål som skall uppnås respektive
eftersträvas finns fastställda i de författningar
som gäller för respektive skolform. Hur de
nationella målen närmare skall gestaltas och
utvecklas och vilka åtgärder kommunen avser att
vidta för att uppnå de nationella mål som satts upp
för skolan skall framgå av kommunens skolplan. Den
lokala skolan har utifrån de nationella och lokala
målformuleringarna en stor frihet och ett stor
ansvar för att organisera skolan på ett sådant sätt
att de fastställda målen uppnås. Utskottet ser inget
behov av att ytterligare, såsom motionärerna
uttrycker det, frigöra skolan från politikerna.
Dessutom utreds frågan om och i så fall hur
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun behöver
förtydligas av Skollagskommittén.
Författningsreglering gällande elevers rätt till
inflytande återfinns i skollagen,
skolformsförordningar och läroplaner. I skollagen (4
kap. 2 §) stadgas att eleverna skall ha inflytande
över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och
utformningen av elevernas inflytande skall anpassas
efter deras ålder och mognad. Enligt
grundskoleförordningen (3 kap. 6 §) i varje klass
eller undervisningsgrupp skall eleverna ges
tillfälle att tillsammans med läraren behandla
frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. I
läroplanen för den obligatoriska skolan m.m. (Lpo
94) stadgas att skolan skall sträva efter att varje
elev tar ett personligt ansvar för sina studier och
sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större
inflytande över sin utbildning och det inre arbetet
i skolan och har kunskap om demokratins principer
samt utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska
former. Utskottet anser att det inte finns anledning
att ytterligare reglera hur elevinflytandet skall
utformas eller vilka frågor som skall innefattas.
Utskottet ser det snarare som, liksom tidigare (jfr
bet. 2000/01:UbU13), en fråga för skolans huvudman
och ledning att överväga hur elevernas inflytande
kan stärkas för att nå de mål som styrdokumenten
anger.
När det gäller föräldrars inflytande i skolan
regleras detta i läroplanen (Lpo 94). I läroplanen
anges att skolans och vårdnadshavarnas gemensamma
ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa
möjliga förutsättningar för barns och ungdomars
utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan
skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att
man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet
i skolan. Vidare skall läraren samverka med och
fortlöpande informera föräldrarna om elevens
skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling och
hålla sig informerad om den enskilda elevens
personliga integritet.
Utskottet anser att det är viktigt att föräldrar
känner sig delaktiga i skolans verksamhet. Detta kan
ske genom olika typer av förvaltningsråd och
samrådsorgan, liksom genom det mer lokala samarbetet
kring en enskild klass eller mindre del av
verksamheten som kan uppmuntras av kommunen,
skolledningen och lärarna. Riksdagen beslutade i maj
1996 om en försöksverksamhet med lokala styrelser
med föräldramajoritet inom bl.a. grundskolan.
Försöksverksamheten skulle pågå t.o.m. juni 2001 men
har förlängts t.o.m. den 30 juni 2003. Då
försöksverksamheten inte fått så stor omfattning som
väntat har Statskontoret i juli 2001 fått ett
uppdrag att kartlägga och analysera de förhållanden
som förklarar det låga antalet skolor som deltagit.
Uppdraget skall avrapporteras den 31 maj 2002.
Utskottet är av uppfattningen att innan en
försöksverksamhet permanentas, bör en analys och
utvärdering ske och överväganden göras om vilka
åtgärder som kan genomföras för att förbättra och
underlätta inrättandet av verksamheten.
Övriga yrkanden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena avseende skolbiblioteken,
entreprenad och sponsring samt resekostnader
för elever som väljer annan skola och om stöd
till glesbygdsskolor.
Jämför reservationerna 11 (v) och 5 (m).
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub551,
yrkande 2, att regeringen ger Skolverket i uppdrag
att informera kommunerna om att skolplanerna även
bör ta upp skolbibliotekens verksamhet.
Vänsterpartiet begär också ett tillkännagivande om
att målen i Unescos skolbiblioteksmanifest bör
integreras i målsättningarna för den svenska skolan,
alltifrån förskola till högskola (yrk. 3). I
manifestet fastslås att skolbiblioteket spelar en
viktig roll för utbildning och kultur, för att
främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att
söka information. Ett antal grundläggande uppgifter
anges också, t.ex. att stödja och främja de
utbildningsmål som anges i skolans målsättning och
läroplaner samt att ge eleverna träning i att
värdera och använda information som en väg till
kunskap, förståelse, fantasi och glädje. I
manifestet fastslås också att kunskaper i
biblioteksadministration, informationshantering och
pedagogik är en förutsättning för att man skall
kunna driva en effektiv skolbiblioteksverksamhet. I
yrkande 4, samma motion, begär Vänsterpartiet ett
tillkännagivande om att Skolverket bör ges i uppdrag
att i samråd med Kulturrådet ansvara för att främja,
följa och utvärdera skolbiblioteksverksamheten.
Vänsterpartiet menar att det är oklart om
skolbiblioteket inkluderas i Skolverkets ansvar.
Kulturrådets uppdrag är för närvarande att ansvara
för skolbiblioteksverksamheten. Det finns inte någon
uttalad samordning mellan Kulturrådet och Skolverket
när det gäller skolbiblioteken.
Moderaterna föreslår i motion 2001/02:Ub233
yrkande 29 att skolornas möjlighet att lägga ut
undervisning på entreprenad skall vidgas till att
gälla också grundskolan och flertalet ämnen.
Ansvaret för undervisningens kvalitet och för att
skolans verksamhet hålls samman skall vila på
skolans ledning och huvudman.
I motion 2001/02:Ub357 (s) föreslås att en
utredning tillsätts för att se över reglerna kring
skolsponsring och marknadsföringslagen. Motionären
menar att en tydlig gräns måste dras mellan sund
företagsmedverkan och ren reklam, och företag måste
hindras från att kräva skolor på motprestationer. I
motion 2001/02:Ub460 (s) begärs också en översyn av
sponsringen i skolorna. Motionären menar att det är
viktigt att ha en strategi eftersom sponsring många
gånger innebär ren marknadsföring av en produkt till
eleverna.
I motion 2001/02:Ub337 (kd) föreslår motionären
att förutsättningarna för ett särskilt tidsbegränsat
stöd till glesbygdsskolor utreds. Motionären menar
att ett införande av ett särskilt stöd av temporär
karaktär till hotade glesbygdsskolor skulle kunna
innebära att skolan kan överleva även om elevantalet
tillfälligt är lågt.
I motion 2001/02:Ub273 (kd) yrkande 1 menar
motionärerna att för att det fria valet av skola
skall kunna förverkligas måste ett system skapas som
ger alla elever lika rätt att nå sin skola inom
rimligt pendlingsavstånd. Motionärerna föreslår att
ett förtydligande görs av 4 kap. 7 § skollagen.
Motionärerna begär också i yrkande 2 att regeringen
utreder möjligheterna för elev att erhålla
resebidrag vid val av annan skola. Den elev som
aktivt valt annan skola skall erhålla samma
ekonomiska reseförmån som om eleven valt anvisad
skola. I motion 2001/02:Ub520 (s) menar motionärerna
att resekostnaderna kan hindra en elev från att
fritt välja skola. Föräldrarnas ekonomi skall inte
vara det avgörande för om en elev kan byta skola.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att samtliga motionsyrkanden
avslås.
Enligt bibliotekslagen (1996:1596) skall det inom
grundskolan och gymnasieskolan finnas lämpligt
fördelade skolbibliotek för att stimulera
skolelevernas intresse för läsning och litteratur
samt för att tillgodose deras behov av material för
utbildningen. Kommunerna svarar för folk- och
skolbiblioteksverksamhet liksom för skolans
verksamhet och bestämmer därmed även mål och
ambitionsnivå för skolbibliotekens verksamhet.
Utskottet menar att frågorna om skolbibliotek är
viktiga och stöder Unescos manifest om
skolbiblioteken, men är inte berett att föreslå
några förändringar i ansvarsfrågan eller i
bibliotekslagen. Dessutom pågår för närvarande en
översyn av bibliotekslagen inom Regeringskansliet.
Avsikten är att en proposition skall lämnas till
riksdagen under år 2002.
Enligt 2 § lagen om entreprenadförhållanden inom
skolan (SFS 1993:802) får regeringen på ansökan av
en kommun eller ett landsting, om det finns
särskilda skäl, medge entreprenad för undervisning
inom det offentliga skolväsendet för barn och
ungdomar. Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd har
under år 2000, på uppdrag av regeringen, granskat
utbildning på entreprenad i det offentliga
skolväsendet. Nämndens uppdrag var att granska hur
utbildningens kvalitet och likvärdighet säkerställs
vid utbildning på entreprenad och bedöma vilka
fördelar och impulser sådan utbildning har gett det
kommunala skolväsendet. Enligt sina direktiv skall
Skollagskommittén bl.a. utreda hur lagstiftningen
kan anpassas till utvecklingen av verksamheten i
kommunerna. Utskottet saknar anledning att föregripa
denna behandling.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om
sponsring i betänkande 2000/01:UbU13. Enligt
utskottets mening finns det genom läroplanernas krav
på saklighet och allsidighet i skolans undervisning
inget större utrymme för skolhuvudmännen att använda
t.ex. sponsrade läromedel. Skolhuvudmännen har
ansvar för att undervisningen bedrivs så att målen
för skolan uppnås. Att ta fram etiska riktlinjer för
skolsponsring är en fråga för kommunerna.
Vad gäller stöd till glesbygdsskolor menar
utskottet att sådant stöd redan utgår till
glesbygdsområden genom det kommunala
utjämningssystemet där de kommuner som har ett
vikande befolkningsunderlag erhåller stöd för att
t.ex. kunna driva skolor med färre elever än vad
annars hade varit möjligt.
Utskottet erinrar om att de bestämmelser som finns
beträffande skolskjuts innebär inget hinder för en
kommun att svara för skolskjutskostnader t.ex. i de
fall då en elev valt att gå i en annan skola som
ligger längre bort än den skola som kommunen
anvisat. Utskottet finner för närvarande ingen
anledning att föreslå några ändringar i reglerna.
Andra motionsyrkanden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden i frågor där det enligt
gällande ordning ankommer på regeringen,
kommunen eller skolan att fatta beslut.
Ansvaret för skolväsendet delas mellan staten,
kommunerna och respektive skola. Enligt gällande
styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om
övergripande och nationella frågor. Ett stort antal
motionsyrkanden rör frågor där det ankommer på
regeringen, kommunen eller skolan att fatta beslut.
Utskottet föreslår med hänvisning till gällande
ansvarsfördelning att följande motionsyrkanden
avslås:
2001/02:Ub211 (kd) om ungdomars fritid,
2001/02:Ub224 (m) om behovet av en allsidig
historieskrivning i de delar av landet som inte
alltid tillhört Sverige,
2001/02:Ub266 (m) om kristendomens ställning inom
ämnet religionskunskap i skolan,
2001/02:Ub267 yrkande 3 (m) om aktuell information
om framsteg på miljöområdet,
2001/02:Ub288 yrkande 1 (m) om att skolans
resurser måste styras till kärnuppgifterna
undervisning, lärare och läromedel,
2001/02:Ub288 yrkande 2 (m) om skolans
lokalutnyttjande och administration,
2001/02:Ub288 yrkande 3 (m) om kommunens
hyressättning för skolan,
2001/02:Ub290 yrkande 1 (m) om att landets
kommunala skolor skall omvandlas till självständiga
enheter, där medarbetarna med fullt ansvar för
verksamhetens utveckling har att besluta om skolans
angelägenheter,
2001/02:Ub297 yrkande 1 (fp) om skolundervisning i
1900-talets historia,
2001/02:Ub354 yrkande 1 (kd) om moderna
hushållsskolor som kulturbärare,
2001/02:Ub354 yrkande 2 (kd) om en modern
hushållsskola som mötesplats för kvinnor och män
från olika kulturer,
2001/02:Ub360 (s) om flextid i skolan,
2001/02:Ub416 (s) om livskunskap som ämne i
skolan,
2001/02:Ub426 yrkande 2 (m) om nytänkande och
samverkan mellan olika aktörer i skolan,
2001/02:Ub445 (s) om tillgången till
undervisnings- och informationsmaterial om
vegetarisk och vegansk kost,
2001/02:Ub464 yrkande 3 (m) om att idrottsrörelsen
skall få bättre möjlighet att medverka i skolans
undervisning,
2001/02:Ub508 yrkande 1 (s) om betydelsen av att
lärarna kan förmedla och lära ut metoder för
konflikthantering,
2001/02:Ub542 (s) om lärarnas ansvar för att
motverka fördomar, både sina egna och andras, kring
homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
livsvillkor,
2001/02:L367 yrkande 14 (fp) om homosexualitet,
bisexualitet, transsexualism och transvestism,
2001/02:L371 yrkande 34 (v, s, c, fp, mp) om att
läromedel inte får förmedla en fördomsfull syn på
HBT-personer,
2001/02:T465 yrkande 3 (c) om att ge Skolverket i
uppdrag att initiera och utvärdera projekt för
distansutbildning i grund- och gymnasieskolan,
2001/02:MJ288 yrkande 2 (mp) om nya råd för hur
barns och ungdomars lekplatser och skolgårdar skall
byggas i syfte att minska utsattheten för skadlig
och cancerframkallande UV-strålning,
2001/02:MJ288 yrkande 3 (mp) om en kampanj för
trädplantering på skolgårdar och lekplatser,
2001/02:MJ518 yrkande 17 (mp) om mat på dagis och
i skolan,
2001/02:MJ518 yrkande 22 (mp) om rättigheten att få
vegetarisk kost eller vegankost serverad i
ungdomsskolorna.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Öppna förskolan och
familjedaghem, m.m. (punkterna 1, 2,
5, 6, 9, 20, 21, 25, 26, 31, 32, 33,
38, 41, 43, 47, 49 och 50) kd
av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1,
2, 5, 6, 9, 20, 21, 25, 26, 31, 32, 33, 38, 41, 43,
47, 49 och 50 borde ha följande lydelse:
1. Öppna förskolan och familjedaghem
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub548
yrkandena 4 och 5 samt 2001/02:Sf392 yrkandena 4,
22 och 24.
2. Barnomsorgens verksamhet och tillsyn
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub548 yrkandena
1, 6 och 9 samt avslår motionerna 2001/02:Ub222
yrkandena 23 och 25 samt 2001/02:Ub454 (i denna
del).
5. Skolbarnsomsorg
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub548 yrkande
7 samt avslår motionerna 2001/02:Ub455 (i denna
del) och 2001/02:So501 yrkande 1.
6. Förskolans personal m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub548 yrkande
8 samt avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 8
och 2001/02:Ub222 yrkande 24.
9. Skolans ställning och uppgift, m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub270 samt
avslår motionerna 2001/02:Ub233 yrkandena 1 och
3, 2001/02:Ub240 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub286
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub287 yrkande 6,
2001/02:Ub290 yrkande 2, 2001/02:Ub363 yrkandena
1 och 3, 2001/02:Ub523 yrkande 1, 2001/02:So637
yrkande 1, 2001/02:N364 yrkande 3 samt
2001/02:A391 yrkande 2.
20. Fler betygssteg
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub419,
2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna del) och
2001/02:Ub495 samt avslår motionerna
2001/02:Ub212 och 2001/02:Ub222 yrkande 7 (i
denna del).
21. Betyg tidigare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub446 yrkande
12 (i denna del) samt avslår motionerna
2001/02:Ub222 yrkande 7 (i denna del),
2001/02:Ub233 yrkandena 16 och 17, 2001/02:Ub287
yrkandena 1, 2 och 4 samt 2001/02:Ub342 yrkande
1.
25. Ordning i skolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub342 yrkande 3
samt avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 11,
2001/02:Ub222 yrkande 13, 2001/02:Ub225 yrkande
2, 2001/02:Ub233 yrkandena 7 och 8, 2001/02:Ub265
yrkandena 14, 2001/02:Ub433 yrkande 2 samt
2001/02:Ju266 yrkande 2.
26. Värdegrunden
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub435
yrkandena 2 och 3, 2001/02:Ub446 yrkandena 1 och
2, 2001/02:Ub548 yrkande 2 samt 2001/02:Ub549
yrkande 9.
31. Ämnesfrågor av övergripande karaktär
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub446 yrkandena
8, 10 och 22 samt avslår motionerna 2001/02:Ub249
yrkande 3 och 2001/02:Kr247 yrkande 2.
32. Frågor om demokrati
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr426 yrkande 2
samt avslår motionerna 2001/02:Ub218,
2001/02:Ub503, 2001/02:
Ub508 yrkande 2, 2001/02:K284 yrkande 2 och
2001/02:K381 yrkande 5.
33. Modersmålsundervisning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen 2001/02:Sf399 yrkandena 30 och
38 samt avslår motionerna 2001/02:Ub408,
2001/02:Ub455 (i denna del) och 2001/02:A317
yrkande 17.
38. Nya ämnen och inslag i undervisningen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen 2001/02:Kr429 yrkande 2 samt
avslår motionerna 2001/02:Ub282 yrkande 1,
2001/02:Ub297 yrkande 2, 2001/02:Ub375,
2001/02:Ub409 och 2001/02:T286 yrkande 2.
41. Skolans ansvar för ANT-undervisning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub550 yrkande 1
samt avslår motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 22,
2001/02:
Ub227, 2001/02:Ub233 yrkande 6, 2001/02:Ub303
yrkande 2, 2001/02:Ub355, 2001/02:Ub477 yrkande
3, 2001/02:Ju237 yrkande 20, 2001/02:Ju322
yrkande 3, 2001/02:So371 yrkande 2, 2001/02:So495
yrkandena 1618, 2001/02:So502 yrkande 1 och
2001/02:So615 yrkande 1.
43. Lärarnas ställning m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub446 yrkande
14 samt avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkandena
13 och 14, 2001/02:Ub221 yrkande 11,
2001/02:Ub293 yrkande 3, 2001/02:Ub387 yrkandena
2 och 3, 2001/02:Ub433 yrkande 1 samt
2001/02:Ub490.
47. Skolledare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub446 yrkande
15 samt avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande
15, 2001/02:
Ub221 yrkande 21, 2001/02:Ub222 yrkande 18,
2001/02:Ub253 yrkande 5, 2001/02:Ub498 samt
2001/02:Ub551 yrkande 1.
49. Vuxna studerande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub549 yrkande 1
samt avslår motionerna 2001/02:Ub322 yrkandena 14
och 16, 2001/02:Ub532, 2001/02:MJ338 yrkande 22,
2001/02:MJ341 yrkande 6 samt 2001/02:N262 yrkande
12.
50. Inflytande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub446 yrkandena
16, 17 och 19 samt avslår motionerna
2001/02:Ub214 yrkande 1, 2001/02:Ub215,
2001/02:Ub222 yrkande 20, 2001/02:Ub240 yrkande
12, 2001/02:Ub340, 2001/02:K381 yrkande 4 och
2001/02:A317 yrkande 13.
Ställningstagande
Kristdemokraterna menar att det är viktigt att
kommunerna erbjuder verksamhet i den öppna
förskolan. Inte minst kan verksamheten många gånger
vara en stor tillgång för ensamstående föräldrar.
Kristdemokraterna menar också att det är viktigt att
arbetet inom den öppna förskolan tillvaratas och
utvecklas. För att kunna ge det enskilda barnet den
trygghet, stimulans och det stöd det behöver måste
utgångspunkten vara barnets individuella behov.
Därmed behövs också olika alternativ för att möta
det. Med regeringens politik är risken uppenbar att
andra barnomsorgsformer än kommunala förskolan
försvinner. Situationen för de öppna förskolorna bör
bevakas med anledning av den allmänna förskolans
införande eftersom det finns en risk för att den
öppna förskolan konkurreras ut genom reformen om
allmän förskola. Vi menar att definitionen av
begreppen barnomsorg och förskola behöver
tydliggöras. Enligt vår uppfattning omfattar
begreppet barnomsorg såväl föräldrarnas omsorg i det
egna hemmet som omsorg i förskola, familjedaghem,
öppen förskola, fritidshem, föräldrakooperativ och
andra former. Utgångspunkten för alla val av
barnomsorg måste vara barnets bästa, och föräldrarna
skall självfallet ha rätt att välja den
barnomsorgsform som passar deras barn bäst. Barn har
olika behov och förutsättningar. Detta innebär att
det måste finnas ett varierat utbud av olika
barnomsorgsformer, inklusive omsorg i det egna
hemmet. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub548 yrkandena 4 och 5
samt 2001/02:Sf392 yrkandena 4, 22 och 24.
Barnomsorg är en omsorgsfråga och inte en
utbildningsfråga. Från att tidigare huvudsakligen ha
varit en omsorgsfråga som behandlats av
Socialdepartementet blev det en utbildningsfråga som
förlades under Utbildningsdepartementet. Om redan
mycket små barn sätts i något som alltmer liknar en
skola är inte steget långt från att börja mäta
barnens kunskaper mot varandra. När nu förskolan
integreras med skolan får den utbildningspedagogiska
verksamheten inte ske på bekostnad av den fria leken
och barnens behov av omsorg. Vi anser också att
tillsynen för förskoleverksamheten skall ligga på
kommunerna medan Skolverket ansvarar för tillsynen
av förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och skolan.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub548 yrkandena 1, 6 och 9.
Vi menar vidare att det finns brister inom
skolbarnsomsorgen. Omsorgen för 1012-åringarna är
särskilt svårt eftersatt i många kommuner. Vissa
kommuner erbjuder inte ens någon omsorg för denna
åldersgrupp, vilket strider mot gällande regler. Att
verksamheten är eftersatt visar sig också genom
bristande tillsyn från kommunernas sida. Bristande
styrning, avsaknad av behovsinventeringar, dåliga
lokaler och brist på personal är en del av de
brister som kan påvisas. Kommunerna måste ta sitt
ansvar och utveckla skolbarnsomsorgen framför allt
för åldersgruppen 1012 år. Det vi här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub548
yrkande 7.
Kristdemokraterna anser att förskolelärare,
fritidspedagoger, barnskötare, dagbarnvårdare och
andra som arbetar med barn utifrån sina olika
specialiteter måste ges goda möjligheter till
kompetenshöjning, vidareutbildning och forskning.
Det är viktigt att utbildning och fortbildning av
förskole- och skolpersonal omfattar såväl kunskaper
om de internationella konventioner som gäller barn,
familj och utbildning som kunskaper om att se och
tolka ett barns signaler när det far illa. Det vi
här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub548 yrkande 8.
Vi menar att det bör tillsättas en utredning som
granskar skolans mål. Det blir allt tydligare att
skolan står inför två problem. Det ena är om det kan
vara så att det har skett en förskjutning i
uppfattningen om vad som krävs för att målen skall
vara uppfyllda. Har vi råkat ut för en
kunskapsinflation i grund- och gymnasieskolan? Det
andra är att det verkar finnas lokala skillnader i
tolkningen av grund- och gymnasieskolans mål. Målen
skall vara så precist beskrivna att tolkningar inte
skall kunna förekomma. Finns det utrymme för
tolkning mellan skolor bör detta åtgärdas, eftersom
det sätter de målrelaterade betygen ur spel. Det vi
här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub270.
Vi anser att betyg bör ges i en sexgradig skala.
Förändringen från de fem betygssteg som fanns
tidigare har inneburit en försämring för eleven
såväl i betygens funktion av positiv återföring som
i funktionen av urvalskriterium för vidare studier.
De nuvarande tre betygsstegen blir alltför vida och
trubbiga. Skillnaden är stor mellan att ha ett svagt
eller ett starkt G i ett visst ämne men den framgår
inte av betyget och incitamentet att försöka höja
betyget blir svagt. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub419,
2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna del) och
2001/02:Ub495.
Kristdemokraterna anser också att betyg bör ges
senast från årskurs sju för att eleverna skall kunna
vänja sig vid systemet i god tid före slutbetyget i
årskurs nio. Dessutom bör skriftlig information om
elevens kunskaper och utveckling i förhållande till
de angivna kravnivåerna i läroplanen ges senast från
och med årskurs fem. Det är viktigt för att de
elever som behöver särskilt stöd för att uppnå målen
skall kunna få det på ett tidigt stadium. Det vi här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna del).
När det gäller frågor om ordning i skolan menar
Kristdemokraterna att barn har behov av att det
sätts gränser. Eleven mår oftast bättre av att veta
vad som är acceptabelt och vad som inte är det.
Därmed vore det rimligt att skolan också skall kunna
ge skriftliga omdömen i ordning och uppförande.
Detta skall givetvis inte ses som bestraffning för
bråkstakar, utan som en vägledning för eleven vilket
beteende som är acceptabelt. Det vi här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub342
yrkande 3.
Kristdemokraterna menar att det är viktigt att
värdegrunden som den uttrycks i läroplanen finns med
i gemensamma dokument för förskoleklass och skola.
Vi anser att läroplanerna för förskoleklass,
särskolan, grundskolan och gymnasiet skall innehålla
tydliga avsnitt som handlar om värderingar. I
läroplanen för förskolan uttrycks dock värdegrunden
mycket diffust då man nöjer sig med att tala om
demokratiska värderingar utan att det kopplas till
något etiskt synsätt. Det är anmärkningsvärt att
förskola och grundskola har olika etisk värdegrund
som bas för sina verksamheter. Vi anser att
läroplanen för förskolan i likhet med läroplanen för
det obligatoriska skolväsendet skall hänvisa till
den kristna traditionen i vårt land och den etik som
bygger på denna tradition. Det är viktigt att
värdegrundsfrågorna ständigt lyfts fram i all
undervisning för att skapa ett klimat där alla möter
varandra med respekt. Skolans värdeförmedling måste
ske i alla ämnen. Religionsämnet spelar dock en
särskild roll för förmedling av vårt kristna
kulturarv. För att kunna diskutera värdegrunden och
etiska frågor men också för att kunna jämföra med
och förstå andra kulturer och religioner är det
viktigt att alla elever ges goda baskunskaper i det
svenska kulturarvet, där kristendomen utgör en
viktig kärna. Vi anser också att varje kommun
kontinuerligt bör genomföra forbildning för all
skolpersonal kring det avsnitt i läroplanen som
behandlar skolans värdegrund. Varje skola bör sedan
göra en plan för hur man i undervisningen och i hela
skolans verksamhet, till exempel genom etiska samtal
med eleverna, kan omsätta skolans värdegrund i
praktiken. Skolverket bör utöva tillsyn över hur
värdegrunden omsätts i praktiken. Slutligen anser vi
att all samhällsstödd vuxenundervisning bör bygga på
denna värdegrund. Eftersom vuxna människor själva
väljer inriktning på sin utbildning och har förmågan
att reflektera över den information som ges på ett
annat sätt än barn behöver dock kravet att
undervisningen skall vara icke-konfessionell inte
finnas med inom vuxenutbildningen. Det vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna
2001/02:Ub435 yrkandena 2 och 3, 2001/02:Ub446
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub548 yrkande 2 samt
2001/02:Ub549 yrkande 9.
Kristdemokraterna anser att undervisningen i
praktiska ämnen bör få en mer framskjuten plats i
skolan. Teori och praktik behöver varvas under
skoldagen för att ge såväl stimulans för alla sinnen
som omväxling i skolvardagen. Vidare bör kulturen
leva i skolan och genomsyra verksamheten. Den kan
finnas som en kreativ dimension både i korridorer
och klassrum. Bild, ord, film, musik och rörelse är
naturliga element som kan fungera som självklara
inslag i alla ämnen. Musik- och kulturskolornas
betydelse för barns och ungdomars utveckling bör
understrykas. Vi menar också att naturkunskap och
religionskunskap lätt hamnar i strykklass när tiden
mellan de olika blocken fördelas. Åtgärder bör
sättas in, t.ex. i form av fortbildning om det anses
behövligt. Det är olyckligt att riksdagen på
regeringens förslag beslutat återgå till möjligheten
att ge blockbetyg i ämnen som är förlagda i block.
Det ökar risken för att vissa ämnen inom blocket
blir osynliga. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub446 yrkande 8, 10 och 22.
Många unga är i dag engagerade i föreningar och
får där lära sig demokrati och att ta ansvar. Denna
kunskap skall vara meriterande och bl.a. kunna
tillgodoräknas vid olika ansökningar. Det icke
formella lärandet behöver uppvärderas. För att detta
skall få genomslag måste det komma ett nationellt
initiativ. Vi begär därför att regeringen föreslår
åtgärder för att uppvärdera det icke formella
lärandet. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Kr426 yrkande 2.
Kristdemokraterna anser att hemspråksundervisning
är positiv för den enskilde individen. Dessutom är
det en tillgång för samhället med olika
invandrargruppers språkkunskaper och kulturella
kompetens. Sverige har nytta av två- och
flerspråkiga invånare på en mängd områden. Rätten
till hemspråksundervisning måste stärkas
ytterligare. Sveriges nationella minoriteter är en
levande del av det svenska samhället, och deras
språk är en värdefull del av den svenska kulturen.
Genom att tillerkänna dem språkliga och etniska
rättigheter stärks deras självtillit och kulturella
identitet. Nationella minoriteter skall kunna
använda sitt språk i kontakten med centrala
myndigheter. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Sf399 yrkandena 30 och 38.
Kristdemokraterna menar att medieundervisning
innebär att förmedla såväl ett teoretiskt vetande
som ett praktiskt kunnande. Genom en kombination av
analys och produktion ges de unga en möjlighet att
lära sig att kritiskt värdera medierna. Skolan har
ett ansvar att föra in mediekultur i undervisningen.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Kr429 yrkande 2.
Kristdemokraterna anser att det är viktigt att
arbeta med upplysning om skadeverkningarna och
riskerna med alkohol, narkotika och tobak överallt
där ungdomar vistas. Vi anser därför att Skolverket
skall verka för att förbättra skolans ANT-
undervisning. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub550 yrkande 1.
Kristdemokraterna vill peka på att många
nyutbildade lärare bara jobbar ett par år för att
sedan övergå till annan verksamhet. Vi vill att
varje nyutexaminerad lärare får en erfaren lärare
som personlig mentor under sitt första arbetsår. Ett
sådant system skulle gynna skolans utveckling i
stort. De nyutbildade lärarna får successivt växa in
i sitt arbete, och de mer rutinerade lärarna får ta
del av nya perspektiv som kan bidra till att
utveckla deras egen undervisning. De äldre lärarnas
kunskaper och erfarenheter måste tas till vara
bättre. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub446 yrkande 14.
Skolledaren slits i dag mellan rollen som
administrativ chef och huvudansvarig för den
pedagogiska utvecklingen. Samstämmiga studier visar
att rektorerna har hög arbetsbelastning och är
stressade. Kristdemokraterna menar att det måste
skapas förutsättningar för skolledaren att vara
närvarande i vardagsarbetet. Skolledarens roll när
det gäller att entusiasmera, skapa sammanhållning
och ett positivt skolklimat kan inte nog värderas.
Ett skolområde bör inte vara större än att
skolledaren hinner vara pedagogisk ledare och
inspiratör men också administratör och ekonomisk
förvaltare. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub446 yrkande 15.
Kristdemokraterna anser att alla medborgare bör få
rätt till minst gymnasieutbildning.
Gymnasieutbildningen faller inte under skolplikten
men att ha en gymnasieutbildning är en självklarhet
och nödvändighet inom de flesta yrken i dag. Vi
anser därför att rättigheten till utbildning för
vuxna bör utsträckas till att gälla inte bara
grundläggande utbildning utan även utbildning på
motsvarande gymnasienivå. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub549 yrkande 1.
Kristdemokraterna menar att det bästa sättet att
utveckla elevernas känsla för demokratiska
beslutsformer och förmåga till ansvarstagande för
gemensamma samhällsangelägenheter är att ge eleverna
inflytande och ansvar. För att elevmedverkan och
elevinflytande skall utvecklas genom skolåren behövs
mer fasthet och struktur. Mål och visioner måste
tydliggöras och etappvis utvecklas. En lagstadgad
miniminivå av elevinflytande bör införas. Vi anser
också att föräldrar måste få kunskap om värdet av
att tala positivt om skolan, att förhöra läxor, att
uppmuntra när det går framåt och att stödja när det
är svårt. Föräldrar skall ha möjlighet att vara
delaktiga i skolvardagen. Det underlättar samarbetet
mellan hem och skola att miljön är bekant och
upplevd. Kristdemokraterna vill se en styrelse på
varje skola. De kommunala skolorna måste få större
frihet att besluta om sina egna angelägenheter. I
styrelsen skall finnas rektorer, representanter för
personal, elever och lärare, men även andra
intressenter är tänkbara, t.ex. företagare, f.d.
elever eller släktingar till elever. Rektorn och
styrelsen är utifrån den ekonomiska ram och de mål
som är uppsatta fria att själva besluta om och
utforma skolans verksamhet. Kommunen i sin tur är
ansvarig för de ekonomiska ramarna samt för
uppföljning och utvärdering. Staten har ansvar för
lagar och styrdokument samt för tillsyn, uppföljning
och utvärdering på ett nationellt plan. Det vi här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motionerna
2001/02:Ub446 yrkandena 16, 17 och 19.
2. Barnomsorgens verksamhet och
tillsyn, m.m. (punkterna 2, 6, 9,
14, 16, 20, 21, 25, 31, 39, 41, 43,
46 och 47) fp
av Ulf Nilsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2,
6, 9, 14, 16, 20, 21, 25, 31, 39, 41, 43, 46 och 47
borde ha följande lydelse:
2. Barnomsorgens verksamhet och tillsyn
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkandena
23 och 25 samt avslår motionerna 2001/02:Ub454 (i
denna del) och 2001/02:Ub548 yrkandena 1, 6 och
9.
6. Förskolans personal m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub220
yrkande 8 och 2001/02:Ub222 yrkande 24 samt
avslår motion 2001/02:
Ub548 yrkande 8.
9. Skolans ställning och uppgift, m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:So637 yrkande 1
samt avslår motionerna 2001/02:Ub233 yrkandena 1
och 3, 2001/02:Ub240 yrkandena 1 och 2,
2001/02:Ub270, 2001/02:Ub286 yrkandena 1 och 2,
2001/02:Ub287 yrkande 6, 2001/02:Ub290 yrkande 2,
2001/02:Ub363 yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub523
yrkande 1, 2001/02:
N364 yrkande 3 samt 2001/02:A391 yrkande 2.
14. Skolstart vid sex års ålder
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande
17.
16. Rätt till kunskap
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande 3
samt avslår motionerna 2001/02:Ub240 yrkande 3,
2001/02:Ub463 yrkandena 1 och 2 samt
2001/02:Ju325 yrkande 2.
20. Fler betygssteg
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande 7
(i denna del) samt avslår motionerna
2001/02:Ub212, 2001/02:
Ub419, 2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna del) och
2001/02:Ub495.
21. Betyg tidigare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande 7
(i denna del) samt avslår motionerna
2001/02:Ub233 yrkandena 16 och 17, 2001/02:Ub287
yrkandena 1, 2 och 4, 2001/02:Ub342 yrkande 1
samt 2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna del).
25. Ordning i skolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub220
yrkande 11, 2001/02:Ub222 yrkande 13 och
2001/02:Ub225 yrkande 2 samt avslår motionerna
2001/02:Ub233 yrkandena 7 och 8, 2001/02:
Ub265 yrkandena 14, 2001/02:Ub342 yrkande 3,
2001/02:Ub433 yrkande 2 samt 2001/02:Ju266
yrkande 2.
31. Ämnesfrågor av övergripande karaktär
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub249 yrkande 3
samt avslår motionerna 2001/02:Ub446 yrkandena 8,
10 och 22 samt 2001/02:Kr247 yrkande 2.
39. Skolans ansvar för elevers hälsa och
motion
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr427 yrkande 4
samt avslår motionerna 2001/02:Ub293 yrkande 2,
2001/02:Ub346 yrkande 2, 2001/02:Ub364 yrkandena
1 och 2, 2001/02:Ub446 yrkande 9, 2001/02:Ub464
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub476 samt 2001/02:
So612 yrkande 4.
41. Skolans ansvar för ANT-undervisning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub221 yrkande
22 samt avslår motionerna 2001/02:Ub227,
2001/02:Ub233 yrkande 6, 2001/02:Ub303 yrkande 2,
2001/02:Ub355, 2001/02:Ub477 yrkande 3,
2001/02:Ub550 yrkande 1, 2001/02:Ju237 yrkande
20, 2001/02:Ju322 yrkande 3, 2001/02:So371
yrkande 2, 2001/02:So495 yrkandena 16, 17 och 18,
2001/02:So502 yrkande 1 samt 2001/02:So615
yrkande 1.
43. Lärarnas ställning m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub220 yrkandena
13 och 14 samt 2001/02:Ub221 yrkande 11 och
avslår motionerna 2001/02:Ub293 yrkande 3,
2001/02:Ub387 yrkandena 2 och 3, 2001/02:
Ub433 yrkande 1, 2001/02:Ub446 yrkande 14 samt
2001/02:Ub490.
46. Specialisttjänster
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub220 yrkande 2
samt avslår motion 2001/02:Ub240 yrkande 13.
47. Skolledare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub220
yrkande 15, 2001/02:Ub221 yrkande 21 och
2001/02:Ub222 yrkande 18 samt avslår motionerna
2001/02:Ub253 yrkande 5, 2001/02:Ub446 yrkande
15, 2001/02:Ub498 och 2001/02:Ub551 yrkande 1.
Ställningstagande
Folkpartiet menar att det behövs tydliga mål i
förskolan. Det bör vara två typer av mål. Den ena
uppsättningen mål skall ange inriktningen på
förskolans pedagogiska verksamhet och uttrycka en
önskad kvalitetsutveckling mål att sträva mot. Den
andra uppsättningen mål skall uttrycka vad varje
barn skall ha uppnått när det lämnar förskolan.
Sådana mål att uppnå saknas i förskolan men finns
för grundskolan och alla andra skolformer. Att inte
ha klart uppställda mål försvårar
resultatuppföljningen av verksamheten. Föräldrarna
har det yttersta ansvaret för sina barns fostran och
utveckling. Jag menar därför att förskolans arbete
med barnen skall ske i nära samarbete med
föräldrarna. För föräldrarna är förskolan, skolan
och skolbarnsomsorgen viktiga mötesplatser där de
träffar andra föräldrar och samtidigt har tillfälle
till kontakt med personal som möter deras barn varje
dag. Det är därför viktigt att personalen inom
förskolan har utbildning och kunskap för att kunna
tolka och förmedla viktig information, som både
familjen och personalen behöver för ett samarbete.
Samarbetet behöver också ständigt utvärderas. För
att barn och föräldrar skall kunna ha ett reellt
inflytande i förskolans verksamhet skall varje
förskola vara tydlig i fråga om mål, innehåll,
arbetsformer samt ömsesidiga rättigheter och
skyldigheter. Det jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub222 yrkandena 23 och 25.
Jag menar också att det skall vara
högskoleutbildade förskolelärare som skall ha
ansvaret för den pedagogiska verksamheten. När
förskolan har ett större ansvar än tidigare är det
oerhört viktigt att det är utbildad personal som har
huvudansvaret för verksamheten. Målet är att all
personal med pedagogiskt ansvar skall vara
högskoleutbildad. Det är också viktigt att
barnskötarna ges möjlighet till vidareutbildning
till förskolelärare. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub220 yrkande
8 och 2001/02:Ub222 yrkande 24.
Folkpartiets frihetsmanifest för personligt ansvar
och egen makt över vardagen innebär för skolans del
att det liberala kunskapsidealet skall
återupprättas. Vi behöver en kunskapsskola som ger
våra unga en gedigen grund att stå på i livet.
Läraryrket måste uppvärderas. Det måste bli arbetsro
i skolorna. Resultaten måste uppvärderas mer än i
dag. Det är de elever som behöver skolan mest som
blir de stora vinnarna i en skola som vågar ställa
krav. Vi vill satsa på kvalitet i all undervisning,
från förskola till högskola. Det jag här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:So637
yrkande 1.
Folkpartiet anser att elever normalt skall börja
grundskolan vid sex års ålder och avsluta den när
målen uppnåtts. Elever skall också kunna börja
senare om det är lämpligare med tanke på deras
mognadsnivå. Eleverna skall få en mjuk start på
skolan med utrymme för lärorik lek. Ett samarbete
mellan förskollärare och grundskolelärare skall
garantera att barnet får utvecklas från sin egen
nivå. Det jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub222 yrkande 17.
Jag anser också att skollagen skall ändras så att
alla elever har rätt till undervisning och stöd även
efter skolpliktens upphörande tills de blir behöriga
till gymnasieskolans nationella program eller kan
börja i vuxenutbildning. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub222 yrkande 3.
Folkpartiet menar att betygsskalan bör bli
sexgradig. Det är för få steg i dag för att betygen
skall visa upp vilka kunskaper eleven har uppnått.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub222 yrkande 7 (i denna del).
I dag delas de första betygen ut på höstterminen i
årskurs åtta. Det tycker Folkpartiet är för sent.
Jag anser att elever, föräldrar, skola och
skolpolitiker tidigare än i åttan bör få det tydliga
besked om elevens kunskapsutveckling som betyget
innebär. Alla elever skall få betyg från årskurs
sex. Det jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub222 yrkande 7 (i denna
del).
Jag menar att lärare och elever behöver ordning,
reda och arbetsro i skolan. Bland annat är skolk är
ett växande problem i många skolor, vilket leder
till att det är svårt att bedriva en ordnad
undervisning. Undervisning förutsätter närvaro av
eleverna. Skolket ökar om en elev känner sig
otillfredsställd med sina studieresultat. Därför
måste man satsa mer stödinsatser på elever som
kommit efter. Det är också viktigt att skolan
utfärdar ett handlingsprogram mot skolk som anger
vilka regler som skall gälla och hur de skall
upprätthållas. Folkpartiet anser att det skall vara
möjligt att ange ogiltig frånvaro på terminsbetygen.
I tidigare årskurser skall föräldrarna regelbundet
få skriftlig information om sina barns frånvaro. För
att få betyg skall eleven ha varit närvarande på
lektionerna. Det jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 11,
2001/02:Ub222 yrkande 13 och 2001/02:Ub225 yrkande
2.
Jag anser också att man bör se över konstruktionen
med undervisning av historia i ett
samhällsorienterande block så att inte historieämnet
riskerar att förlora sin identitet och sin
lärarkompetens. Denna fråga bör utredas snarast. Det
jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub249 yrkande 3.
Folkpartiet anser att försämringen av folkhälsan
är oerhört allvarlig. Vi måste snarast göra insatser
för att förändra människors hälsobeteende. Samtidigt
som idrottsrörelsen engagerar en mycket stor del av
ungdomen finns det ett växande antal fysiskt helt
passiva. Idrottsrörelsen kan som frivillig
folkrörelse aldrig ha huvudansvaret för att nå alla
barn och ungdomar med ett positivt budskap om
motionens och den fysiska aktivitetens betydelse
samt en allmän hälsofostran. Denna uppgift ligger,
och måste framöver också ligga, på skolan. Denna
fråga bör utredas snarast. Det jag här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:Kr427
yrkande 4.
Jag ser allvarligt på att det verkar bli allt
lättare för ungdomar att få tag i alkohol och
narkotika. Rök- och alkoholdebuten sker allt längre
ned i åldrarna. Dessutom tycks den negativa
attityden till narkotika ha luckrats upp hos en del
ungdomar. Folkpartiet föreslår en nationell
handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av
alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub221 yrkande 22.
Folkpartiet anser att det måste vara möjligt för
lärare att utvecklas genom att bedriva
universitetsstudier eller genomgå kvalificerad
fortbildning. Skolans skyldighet att erbjuda
fortbildning och vidareutbildning måste slås fast.
Läraryrket är ett yrke som aldrig får vara statiskt.
En medveten plan för varje lärares ämnesfördjupning
och pedagogiska fortbildning måste göras upp i
skolorna. Resurser måste avsättas för att alla
lärare skall ha möjlighet att följa nyheter och
debatt inom sitt undervisningsfält. Folkpartiet
menar också att man måste värna om lärarnas och
rektorernas professionalism genom att de får fatta
beslut i pedagogiska och ämnesteoretiska frågor.
Sådana beslut skall inte lämnas över till styrelser
med lekmän och elever. Jag menar också att
läraryrkets status måste höjas för att locka
studenter att bli lärare och för att hindra
studenter från att hoppa av läraryrket. Det jag här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub220 yrkandena 13 och 14 samt 2001/02:Ub221
yrkande 11.
I dag är det svårt att utvecklas inom läraryrket,
och en stor andel lärare är missnöjda med
karriärmöjligheterna i skolan. Jag anser att
särskilda karriärtjänster bör inrättas. Det kan
handla om att bli mentor för någon yngre lärare,
huvudlärare, ämnesansvarig eller att få en
pedagogisk ledarfunktion på skolan. Det jag här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub220
yrkande 2.
Rektor och skolledning har en mycket viktig roll
att spela i den pedagogiska utvecklingen i skolorna.
Rektor är fortfarande mer administratör än
pedagogisk ledare. Som pedagogisk ledare har rektor
det övergripande ansvaret för att målen uppfylls och
att verksamheten följs upp och utvärderas i
förhållande till de mål skolan har. Rektors uppgift
som pedagogisk ledare måste därför slås fast i
riktlinjerna för skolan, och genom uppföljning måste
staten försäkra sig om att rektorstjänsterna
tillsätts med personer som ser som sin huvudsakliga
uppgift att vara pedagogiska ledare. Genom att
tidsbegränsa tjänsten och ge väsentligt högre lön
kan tjänsten som skolledare bättre svara mot skolans
förändringar och nya krav. Därmed bör en översyn
göras av på vilket sätt villkoren för
rektorstjänsterna kan förbättras. Det jag här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna
2001/02:Ub220 yrkande 15, 2001/02:Ub221 yrkande 21
och 2001/02:Ub222 yrkande 18.
3. Barnomsorgens verksamhet och
tillsyn, m.m. (punkterna 2, 5, 8,
11, 33 och 50) mp
av Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2,
5, 8, 11, 33 och 50 borde ha följande lydelse:
2. Barnomsorgens verksamhet och tillsyn
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub454 (i denna
del) samt avslår motionerna 2001/02:Ub222
yrkandena 23 och 25 samt 2001/02:Ub548 yrkandena
1, 6 och 9.
5. Skolbarnsomsorg
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub455 (i denna
del) samt avslår motionerna 2001/02:Ub548 yrkande
7 och 2001/02:So501 yrkande 1.
8. Tillståndsgivning för förskolor
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub454 (i denna
del).
11. Skolverkets tillsyn
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub455 (i denna
del).
33. Modersmålsundervisning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub455 (i denna
del) samt avslår motionerna 2001/02:Ub408,
2001/02:Sf399 yrkandena 30 och 38 samt
2001/02:A317 yrkande 17.
50. Inflytande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:K381 yrkande 4
samt avslår motionerna 2001/02:Ub214 yrkande 1,
2001/02:Ub215, 2001/02:Ub222 yrkande 20,
2001/02:Ub240 yrkande 12, 2001/02:Ub340,
2001/02:Ub446 yrkandena 16, 17 och 19 samt
2001/02:A317 yrkande 13.
Ställningstagande
Miljöpartiet menar att reglerna för tillsynen av
förskolans verksamhet är otydliga och bör preciseras
med angivande av vilken instans som har
tillsynsansvar. Kommunen bör ha ansvaret för den
löpande tillsynen och ett överordnat ansvar för
tillsynsverksamheten bör läggas hos Skolverket. Det
jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub454 (i denna del).
När det gäller skolbarnsomsorgen menar jag att det
är viktigt att skolorna inte av besparingsskäl gör
avkall på kvalitetskraven. Barngrupperna är t.ex.
ofta för stora för att en bra verksamhet skall vara
möjlig. Tillsynen över skolbarnsomsorgen är dessutom
illa organiserad. Skolverkets och kommunernas ansvar
för en god tillsyn bör förtydligas och tillsynen få
en fastare organisation. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub455 (i denna
del).
Jag menar också att en utredning skall tillsättas
för att dels närmare undersöka hur
tillståndsgivningen för att starta enskilda
förskolor hanteras i landets samtliga kommuner, dels
lämna förslag om ett nytt system för
tillståndsgivning och därvid särskilt beakta
möjligheten att införa regler som liknar dem som
gäller tillståndsgivningen i grundskolor. Det jag
här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub454 (i denna del).
Miljöpartiet anser att skolan skall vara en skola
för alla. Jag menar att det är angeläget att de
förstärkningar av kommunernas ekonomi som nu görs
verkligen kommer skolan till del. Parallellt med den
pågående utvecklingen av skolväsendet måste särskild
uppmärksamhet riktas på de elever som har behov av
särskilt stöd. Miljöpartiet menar att det skolan
framför allt behöver under den närmaste framtiden är
arbetsro och ökade resurser. Det skall ankomma på
Skolverket att i tillsynsarbetet uppmärksamma att
elever med behov av särskilt stöd också får detta.
Miljöpartiet menar att tillsynen över skolan borde
skärpas så att elevernas rättigheter till likvärdig
utbildning och trygghet i skolan kan garanteras. Det
är viktigt att tillsynen även täcker undervisningens
innehåll och sociala förhållanden vid skolan. Det
jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub455 (i denna del).
Jag vill särskilt framhålla att minoritetsgruppers
rätt till undervisning i sitt modersmål skall
skyddas. En viktig förutsättning är naturligtvis
tillgången på goda språklärare. Dessa skall ha god
lärarutbildning och erbjudas möjlighet till
lärarutbildning i flera ämnen. Deras verksamhet
skall inte särbehandlas i skolan utan inordnas i
kollegiets arbete, och lärarna skall få en fastare
plats i lärarlaget. De modersmålslärare som nu är
verksamma och inte har lärarutbildning skall
erbjudas kvalificerad fortbildning. Skolledningen
måste ansvara för att organisation och
schemaläggning av undervisningen sker på samma sätt
och med samma krav på smidighet som för övriga ämnen
i skolan. Detta ställer stora krav på skolledningen
att samordna mellan rektorsområden och ofta även
över kommungränser. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub455 (i denna
del).
Miljöpartiet anser att elevråd och skolkonferenser
bör fungera som remissorgan för kommunerna.
Miljöpartiet vill att skolor med elevmajoritet i sin
styrelse skall uppmuntras och att elever har rätt
att närvara vid anställningsintervjuer av skolans
personal. Elever skall också få kunskap om vilka
rättigheter de har, dels i den nationella
lagstiftningen, dels enligt FN:s barnkonvention.
Detta bör skrivas in i läroplanen. Det jag här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:K381
yrkande 4.
4. Maxtaxans konsekvenser, m.m.
(punkterna 3 och 28) m, kd
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3
och 28 borde ha följande lydelse:
3. Maxtaxans konsekvenser
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub318.
28. Individuell anpassning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub233 yrkande 2
samt avslår motionerna 2001/02:Ub240 yrkandena 4
och 6 samt 2001/02:Ub363 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att en uppföljning av maxtaxans
konsekvenser för barnens förskolemiljö bör göras.
Eftersom barnomsorgen blir billigare för familjen
kan ett möjligt utfall av maxtaxan bli att
föräldrarna väljer att ha barnen längre tider i
förskolan. Om inte mer personal anställs kommer då
personaltätheten att sjunka. Det är då barnen som
blir lidande. Det har visat sig att t.o.m. barnen
upplever stress i förskolan. Det är viktigt att
metoder utvecklas för att kontinuerligt från starten
följa upp förskolans verksamhet, med syfte att
barnens miljö skall förbättras och inte försämras.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub318.
Vi menar att skolan finns för att var och en skall
kunna få det stöd och de utmaningar han eller hon
behöver för sin kunskapsutveckling. Utbildningen
måste anpassas till elevens förutsättningar. Det vi
här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub233 yrkande 2.
5. Förskoleklassen, m.m. (punkterna
4, 9, 16, 18, 21, 25, 30, 41, 47, 49
och 52) m
av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 4,
9, 16, 18, 21, 25, 30, 41, 47, 49 och 52 borde ha
följande lydelse:
4. Förskoleklassen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub233 yrkande
13 samt avslår motion 2001/02:Ub322 yrkande 2.
9. Skolans ställning och uppgift, m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233
yrkandena 1 och 3, 2001/02:A391 yrkande 2,
bifaller delvis motion 2001/02:Ub290 yrkande 2
samt avslår motionerna 2001/02:Ub240 yrkandena 1
och 2, 2001/02:Ub270, 2001/02:Ub286 yrkandena 1
och 2, 2001/02:Ub287 yrkande 6, 2001/02:Ub363
yrkandena 1 och 3, 2001/02:
Ub523 yrkande 1, 2001/02:So637 yrkande 1 samt
2001/02:N364 yrkande 3.
16. Rätt till kunskap
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub463 yrkande
1, bifaller delvis motion 2001/02:Ju325 yrkande 2
samt avslår motionerna 2001/02:Ub222 yrkande 3,
2001/02:Ub240 yrkande 3 samt 2001/02:Ub463
yrkande 2.
18. Grundskoleexamen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen 2001/02:Ub233 yrkande 14 samt
avslår motion 2001/02:Ub287 yrkande 5.
21. Betyg tidigare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233
yrkandena 16 och 17 och 2001/02:Ub287 yrkandena 1
och 2 samt avslår motionerna 2001/02:Ub222
yrkande 7 (i denna del), 2001/02:Ub287 yrkande 4,
2001/02:Ub342 yrkande 1 samt 2001/02:Ub446
yrkande 12 (i denna del).
25. Ordning i skolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233
yrkandena 7 och 8, 2001/02:Ub265 yrkandena 14
och 2001/02:Ju266 yrkande 2, bifaller delvis
motion 2001/02:Ub342 yrkande 3 samt avslår
motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 11,
2001/02:Ub222 yrkande 13, 2001/02:Ub225 yrkande 2
och 2001/02:Ub433 yrkande 2.
30. Avskaffa den kommunala enhetsskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub286 yrkande
3.
41. Skolans ansvar för ANT-undervisning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 6, 2001/02:Ju322 yrkande 3, bifaller
delvis 2001/02:Ub227 och 2001/02:So371 yrkande 2
samt avslår motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 22,
2001/02:Ub303 yrkande 2, 2001/02:Ub355,
2001/02:Ub477 yrkande 3, 2001/02:Ub550 yrkande 1,
2001/02:Ju237 yrkande 20, 2001/02:
So495 yrkandena 1618, 2001/02:So502 yrkande 1
samt 2001/02:So615 yrkande 1.
47. Skolledare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub253 yrkande 5
samt avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 15,
2001/02:Ub221 yrkande 21, 2001/02:Ub222 yrkande
18, 2001/02:Ub446 yrkande 15, 2001/02:Ub498 samt
2001/02:Ub551 yrkande 1.
49. Vuxna studerande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub532 samt
avslår motionerna 2001/02:Ub322 yrkandena 14 och
16, 2001/02:Ub549 yrkande 1, 2001/02:MJ338
yrkande 22, 2001/02:MJ341 yrkande 6 samt
2001/02:N262 yrkande 12.
52. Entreprenad
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub233 yrkande
29.
Ställningstagande
Moderaterna anser att en barnskola bör införas. Den
nuvarande sexårsverksamheten skall få utvecklas till
en frivillig barnskola med tydliga pedagogiska
ambitioner att ta vara på varje barns förmåga till
tidig inlärning. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub233 yrkande13.
Vi menar att de socialdemokratiska regeringarna
under 1990-talet bär ansvar för problemen med
förnyelsen av skolan. Man har inte försäkrat sig om
att göra regelverk, mål och intentioner kända, och
därför har man underlåtit att ta initiativ när
okunskap eller missförhållanden blivit uppenbara.
Därutöver har den avreglering som borde ha
genomförts inte blivit av. Vidare menar vi att
tilltron till varje barns och ungdoms förmåga är
grundläggande för att skolan skall nå goda resultat.
Forskning om framgångsrika skolor visar betydelsen
av att skolan prioriterar skolans kunskapsmål och
att de som arbetar där har höga förväntningar på att
elever är läraktiga. Vår uppfattning att varje
individ behövs och är viktig tillsammans med tron
att alla kan uppnå skolans grundläggande mål leder
till öppenhet för en mångfald när det gäller
arbetsformer och pedagogik. Det nuvarande
utbildningssystemet klarar inte att möta vare sig
enskildas behov eller arbetsmarknadens krav. Många
rapporter påvisar brister i elevernas baskunskaper,
och många elever uppnår inte behörighet till ett
nationellt program på gymnasieskolan. Det vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna
2001/02:Ub233 yrkandena 1 och 3 samt 2001/02:A391
yrkande 2 och delvis bifalla motion 2001/02:Ub290
yrkande 2.
Vi menar också att inget barn skall behöva lämna
grundskolan med mindre än erforderliga baskunskaper.
Elevens rätt måste stärkas i skollagen. Eleven måste
ha rätt till den kunskap utbildningen borde syfta
till att faktiskt få det stöd och den hjälp som
krävs för att man skall klara skolans kunskapsmål.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub463 yrkande 1 och delvis
bifalla motion 2001/02:Ju325 yrkande 2.
Det behövs en ökad medvetenhet om att skolplikten
kan upphöra tidigare än det år eleven fyller sexton
om han eller hon nått grundskolans mål. Styrelsen
för utbildningen skall göra denna bedömning utifrån
det enskilda fallet, men i dag saknas former för
sådan prövning. Vi föreslår att frågan om ett slags
grundskoleexamen utreds och att en sådan ger
behörighet till fortsatta studier i gymnasieskolan.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub233 yrkande 14.
För att säkra möjligheter till nationella
jämförelser och kvalitetssäkring behövs nationella
betyg. Sådana kan också vara användbara för
antagning till senare utbildningar. Betyg och
omdömen kan också vara ett pedagogiskt verktyg. För
att ge utrymme för skolor som önskar att sätta betyg
tidigare bör skollagen ändras så att staten enbart
reglerar när obligatoriska betyg skall ges. Dock
måste betyg sättas i grundskolan senast i årskurs
sex. Betygskriterier och antal steg för lokala
betyg fastställs lokalt, under det att nationella
betyg även framgent skall ges efter riktlinjer som
gäller för alla skolor. Vad gäller de nationella
betygen anser vi att det behövs fler betygssteg än i
dag. Vi anser att skolans signalsystem måste vara
tydligt gällande hur barnen tillgodogör sig kunskap.
Att tillräcklig tydlighet saknas är en orsak till
att barn kan gå igenom hela grundskolan utan att
brister i läs- och skrivförmågan uppmärksammas eller
åtgärdas. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub233 yrkandena 16 och 17
samt 2001/02:Ub287 yrkandena 1 och 2.
Moderaterna menar att det behövs en översyn av
skolförordningens bestämmelser om disciplinära
åtgärder mot elever. Frågor om möjligheter till
avstängning och om ansvarsfördelning mellan hem och
skola när det gäller elevers uppförande måste
diskuteras. Det finns också skäl att pröva frågan om
vad som kan göras för att förhindra att skolor och
enskilda lärare gömmer disciplinproblem. Vi anser
att skolorna borde åläggas skyldighet att informera
föräldrar och skolhuvudmän i ordnings- och
uppförandefrågor. Skolsystemet måste ge signaler som
innebär att skolan och samhället fäster avseende vid
elevers uppförande. I dag innebär avsaknaden av
betyg att detta inte uppfattas som en betydelsefull
komponent i en elevs register. En förändring i
skollagen bör göras så att varje skola får rätt att
sätta betyg i ordning och uppförande.
Betygskriterier för sådana skall utarbetas lokalt
och vara en del av den enskilda skolans
kvalitetsarbete. Skriftliga omdömen om eleverna bör
också innehålla information om elevens uppförande
och ordning. Ordning är nödvändig för att elever
skall ha en chans att tillägna sig kunskap. Var
fjärde elev lämnar i dag skolan med ofullständiga
betyg, och en bidragande orsak till det är givetvis
skolk och bristande ordning. Det vi här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening samt därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub233
yrkandena 7 och 8, 2001/02:Ub265 yrkandena 14 och
2001/02:Ju266 yrkande 2 samt delvis bifalla motion
2001/02:Ub342 yrkande 3.
Vår uppfattning är att politiken skall skapa
förutsättningar för samt uppmuntra och stödja
människors växande och lärande. Men politiken kan
inte ha svaret på hur utbildningar bör utformas för
olika människor. Den kommunala enhetsskolan och
likhetsideologin måste avvecklas till förmån för
individanpassning av undervisningen. Lösningen på
det svenska utbildningssystemets problem ligger inte
i att genomföra någon ny enhetslösning. Olika
utbildningsformer, profiler och inriktningar måste
tillåtas och uppmuntras att existera parallellt. Det
vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub286 yrkande 3.
Moderaterna anser att samarbetet mellan skolan och
socialtjänsten behöver utvecklas och ges direkt
konkreta former när ungdomar ställts under
socialtjänstens övervakning. Det är viktigt att
regler för sekretess m.m. inte omöjliggör ett
fungerande samarbete i syfte att förebygga brott och
missbruk bland unga. Vidare bör skolan ha en absolut
plikt att informera föräldrar när ett avvikande
beteende uppstår hos ett enskilt barn. Både personal
och lärare i skolan har goda möjligheter att tidigt
upptäcka sådana förändringar, och informationen är
av stor vikt för föräldrarna. Detta förutsätter dock
att skolpersonal kontinuerligt får utbildning om
droger, påverkanstecken och olika symptom och
verkningar av drogmissbruk. Skolans och barnavårdens
arbete med att förebygga, upptäcka och hejda
narkotikan bland ungdomar bör förstärkas. Vi vill
också i sammanhanget hänvisa till vår motion i
anledning av propositionen Nationell
narkotikahandlingsplan (2001/02:91) där vi tillför
ANT-utbildningen i skolan för elever, lärare och
skolpersonal 40 miljoner kronor. Det vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna
2001/02:Ub233 yrkande 6, 2001/02:Ju322 yrkande 3 och
delvis bifalla motionerna 2001/02:Ub227 och
2001/02:So371 yrkande 2.
Skolan behöver skickliga ledare. Tyvärr tvingas
skolledare arbeta mera med ekonomi och
administration än med pedagogik. Varje skola måste
ha en pedagogisk ledare som inte nödvändigtvis också
behöver leda skolans administration. Skolledningen
måste stärkas. Den enskilde läraren måste också ges
kunskaper i ledarskap. Det är mycket viktigt att
alla lärarstuderande lär sig principerna för ett
aktivt ledarskap och hur man praktiskt tillämpar
utvärdering, uppföljning och betygssättning. Varje
lärare måste kunna formulera mål för sitt och
elevernas arbete. Goda insikter i hur man
utvärderar elevers arbete är nödvändiga för lärarens
utvecklingssamtal med elever och deras föräldrar
samt för den pedagogiska diskussionen i stort. Det
vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub253 yrkande 5.
Vi föreslår att regeringen lägger fram förslag
till ändring av intagningsreglerna vid komvux för
att komma till rätta med de omvända
incitamentsstrukturerna. Många elever som lämnar
gymnasiet väljer att komplettera sina betyg på
komvux. Komvux har i praktiken blivit ett fjärde
gymnasieår för många elever. Problemet är komvux
intagningsregler genom att det i första hand är den
som har sämst betyg, helst inga alls, som antas.
Duktiga elever som vill komplettera sina betyg måste
alltså konkurrera omvänt. De tvingas ofta flytta
till mindre orter där det är möjligt att komma in på
komvux även om man har bra betyg. Detta föder ett
tråkigt taktikläsande bland elever på gymnasiet. Man
offrar hellre ett ämne totalt än försöker att läsa
det. Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub532.
Moderaterna menar att det finns ett stort behov av
att skolan öppnas för att kunna ta vara på kompetens
och lösningar som finns på olika håll i samhället.
En sluten skolmiljö, som präglas av kommunala
skolmonopol, uppfyller inte de krav och har inte den
kompetens som krävs för att ge alla elever
utbildning av hög kvalitet. Entreprenad är inte
liktydigt med privatisering; kommunen behåller
huvudmannaskapet med åtföljande inflytande och
ansvar men kan överlåta myndighetsutövning såsom
betygssättning. Vi anser att skolornas möjlighet att
lägga ut undervisning på entreprenad skall vidgas
till att gälla också grundskolan och flertalet
ämnen. Ansvaret för att undervisningens kvalitet och
skolans verksamhet hålls samman skall vila på
skolans ledning och skolhuvudmannen. Det vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub233
yrkande 29.
6. Förskoleklassen, m.m. (punkterna
4, 9, 16, 28, 32, 49 och 50) c
av Sofia Jonsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 4,
9, 16, 28, 32, 49 och 50 borde ha följande lydelse:
4. Förskoleklassen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub322 yrkande 2
samt avslår motion 2001/02:Ub233 yrkande 13.
9. Skolans ställning och uppgift, m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub240 yrkandena
1 och 2 samt avslår motionerna 2001/02:Ub233
yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub270, 2001/02:Ub286
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub287 yrkande 6,
2001/02:Ub290 yrkande 2, 2001/02:Ub363 yrkandena
1 och 3, 2001/02:Ub523 yrkande 1, 2001/02:So637
yrkande 1, 2001/02:N364 yrkande 3 samt
2001/02:A391 yrkande 2.
16. Rätt till kunskap
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub240 yrkande 3
samt avslår motionerna 2001/02:Ub222 yrkande 3,
2001/02:Ub463 yrkandena 1 och 2 samt
2001/02:Ju325 yrkande 2.
28. Individuell anpassning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub240 yrkandena
4 och 6 samt avslår motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 2 och 2001/02:Ub363 yrkande 2.
32. Frågor om demokrati
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:K284 yrkande 2
samt avslår motionerna 2001/02:Ub218,
2001/02:Ub503, 2001/02:
Ub508 yrkande 2, 2001/02:K381 yrkande 5 och
2001/02:Kr426 yrkande 2.
49. Vuxna studerande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub322 yrkandena
14 och 16 samt avslår motionerna 2001/02:Ub532,
2001/02:Ub549 yrkande 1, 2001/02:MJ338 yrkande
22, 2001/02:MJ341 yrkande 6 samt 2001/02:N262
yrkande 12.
50. Inflytande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub240 yrkande
12 samt avslår motionerna 2001/02:Ub214 yrkande
1, 2001/02:Ub215, 2001/02:Ub222 yrkande 20,
2001/02:Ub340, 2001/02:
Ub446 yrkandena 16, 17 och 19, 2001/02:K381
yrkande 4 och 2001/02:
A317 yrkande 13.
Ställningstagande
Centerpartiet menar att förskoleklassen måste
utvecklas. Trots bristerna och medvetenheten om att
reformen kräver mycket arbete innan en integration
av synsätt, förhållningssätt och arbetssätt har
skett så finns det inneboende möjligheter hos
reformen. Skolverket har presenterat några förslag
som jag ställer mig bakom. Dessa är:
Fortsatt översyn och synkronisering av lag och
förordning.
Satsning på implementering av
integrationsreformer, den reviderade Lpo 94 och Lpfö
98 såväl på kommunal nivå som på verksamhetsnivå och
inom rektors- och lärarutbildningen.
Fortsatt satsning på utvecklingsarbete och
utvecklingsdialoger med kommuner och skolor.
Forskningsbaserade studier av den pedagogiska
verksamhetens innehåll och effekter av olika
organisations- och vistelseformer.
Satsning på en dialog med rektorsutbildningen
och den nya lärarutbildningen.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub322 yrkande 2.
Jag anser att en utvärdering måste göras av hur
kommunernas anslag till skolan fördelas och hur
mycket av de ekonomiska resurserna som faktiskt går
till skolans huvuduppgift att ge eleverna
kunskaper. Vidare anser Centerpartiet att tre stora
reformer krävs för att skolan skall kunna utföra
sitt uppdrag rätt till kunskaper, lokal makt och
fler lärare. Det jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub240 yrkandena 1 och 2.
Centerpartiet vill införa en individuell
kunskapsrätt för alla elever i grundskolan. Skolan
måste fokusera på elevernas kunskaper, inte det
antal år de gått i skolan. Det måste klargöras att
kommunen och skolan har ett åtagande som inte är
avklarat förrän eleven uppnår kunskapsmålen för
skolan. Därför bör skollagen skrivas om med
utgångspunkt i att en individuell kunskapsrätt skall
införas. Det jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub240 yrkande 3.
Jag menar att i likhet med vad som gäller för
gymnasieskolan bör alla elever också i grundskolan
ges en individuell studieplan. Detta kan ske genom
en ändring av grundskoleförordningen. Den
individuella studieplanen bör läraren upprätta
tillsammans med elev och föräldrar, och den bör gås
igenom vid varje utvecklingssamtal. Det är viktigt
att studieplanerna också medför ett större mått av
integration mellan praktiska och teoretiska ämnen.
Genom en ökad målstyrning och ett förtydligande av
kravet att alla elever i grundskolan skall uppnå
kunskapsmålen ökar också kraven på skolan att
förmedla kunskaper anpassade efter varje elevs
förutsättningar. Ansvaret att finna vägar för att
uppnå målen och att anpassa skolarbetet efter de
lokala förutsättningarna skall ligga lokalt på varje
skola. En förutsättning för att klara detta är att
skolan har en långtgående frihet att välja arbets-
och organisationsformer. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub240 yrkandena 4
och 6.
Även om skolan ger människan demokratiska verktyg
kan skolan bromsa människors delaktighet i
demokratiska processer. I stället för att uppmuntra
elever till samhällsengagemang genom att exempelvis
skriva in i slutbetygen vad eleven engagerat sig i
för föreningar under skoltiden i form av
förtroendeuppdrag eller annat arbete riskerar
ungdomar som väljer att aktivera sig i föreningar
eller elevråd att få sämre betyg på grund av att
deras engagemang upptar en del av skoltiden. Jag
menar att detta är olyckligt och leder till att unga
människor drar sig för att engagera sig i
samhällsarbetet. Regeringen bör därför ta initiativ
till att underlätta för ungdomar att engagera sig i
samhällsarbetet i större utsträckning än i dag utan
att deras möjligheter till bra betyg försämras. Det
jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:K284 yrkande 2.
Centerpartiet tycker att det är viktigt att det
går att överblicka utbildningsstrukturen. I dag
finns det flera eftergymnasiala yrkesutbildningar,
exempelvis påbyggnadsutbildningar inom komvux,
yrkesteknisk högskola, vissa yrkesutbildningar inom
folkbildningen och kvalificerad yrkesutbildning. Hur
dessa inordnas i utbildningsstrukturen, hur de kan
värderas om den studerande sedan vill läsa vidare
och hur vissa av dem finansieras är inte alltid helt
klart. Regeringen bör därför göra en översyn och en
samordning av de eftergymnasiala
yrkesutbildningarna. Jag anser också att kommunen
bör vara skyldig att tillhandahålla gymnasial
vuxenutbildning. Reglerna bör motsvara dem för
grundläggande vuxenutbildning. Det jag här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub322
yrkandena 14 och 16.
Jag menar att erfarenheterna av
försöksverksamheten med lokala styrelser med
föräldramajoritet visar att det är möjligt att gå
vidare och införa lokala styrelser vid alla skolor.
Då styrelserna blir permanenta bör deras
befogenheter avgränsas så att skiljelinjen mellan
lärarnas och skolledningarnas pedagogiska ledarskap
och föräldrastyrelsernas uppgifter blir tydlig. Det
kan finnas anledning av se över styrelsernas
sammansättning i syfte att också bjuda in andra än
föräldrar och elever att delta i styrelserna. Det
jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub240 yrkande 12.
7. Pedagogiskt ansvar i förskolan,
m.m. (punkterna 7, 10, 17, 22, 29,
45, 48 och 50) m, fp
av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp)
och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 7,
10, 17, 22, 29, 45, 48 och 50 borde ha följande
lydelse:
7. Pedagogiskt ansvar i förskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub220 yrkande
6.
10. Förmedling av kunskaper
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub233 yrkande
5.
17. Lämna skolan när målen nåtts
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande
4.
22. Nationella prov
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande 9
samt avslår motion 2001/02:Ub287 yrkande 7.
29. Indelning av basämnen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande
5.
45. Lektorstjänster
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 20 och 2001/02:Ub253 yrkande 4.
48. Svenska för invandrare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sf334
yrkande 2 och 2001/02:Sf400 yrkande 11 samt
avslår motionerna 2001/02:
Ub275, 2001/02:Ub292, 2001/02:Ub328,
2001/02:Ub474, 2001/02:Sf255 yrkande 11 och
2001/02:Sf399 yrkande 33.
50. Inflytande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande
20 samt avslår motionerna 2001/02:Ub214 yrkande
1, 2001/02:
Ub215, 2001/02:Ub240 yrkande 12, 2001/02:Ub340,
2001/02:Ub446 yrkandena 16, 17 och 19,
2001/02:K381 yrkande 4 och 2001/02:A317 yrkande
13.
Ställningstagande
Vi menar att det är viktigt att förskollärare skall
ha det pedagogiska ansvaret i förskolan. Det är lika
viktigt att behörig personal skall ha pedagogiskt
ansvar inom förskolan som det är att behöriga
grundskolelärare skall undervisa inom grundskolan.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub220 yrkande 6.
Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper.
Undervisning och annan verksamhet som syftar till
kunskapsutveckling måste stå i centrum för skolans
arbete. Skolans legitimitet avgörs av
undervisningens kvalitet och i vilken utsträckning
skolan förmår vara en stimulerande plats för
lärande. Väl utbildade lärare och tillgång till
speciallärare är nödvändigt för att ge varje elev de
bästa förutsättningarna för maximal inlärning.
Skolans professionella skall ha stor frihet att
utifrån sin kunskap forma arbetet för att nå skolans
mål. Den snabba kunskaps- och samhällsutvecklingen
gör att skolan måste prioritera grundläggande och
mer bestående kunskaper. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub233 yrkande 5.
Vi menar också att skolgången i grundskolan skall
vara flexibel. Antalet terminer i grundskolan skall
inte vara fixerat. Eleverna kan gå vidare till
gymnasieskolan vid olika tidpunkter beroende på när
de uppnår målen för grundskolan. Det vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub222
yrkande 4.
Vi menar att nationella prov ger möjlighet att
upptäcka elever som är i behov av stöd. De ger också
en samlad bild av skolans resultat. För att på bästa
sätt kvalitetssäkra den svenska skolan anser vi att
obligatoriska nationella prov regelbundet skall
genomföras. De nationella ämnesproven i svenska,
engelska och matematik skall vara obligatoriska
redan i grundskolans tredje år. Det vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub222
yrkande 9.
Lärarna måste ges tid och möjligheter att
organisera sin undervisning så att det inte längre
är lite till alla utan mesta möjligt till var och
en. Den enskilde eleven har rätt att läsa i en takt
som passar hans eller hennes individuella
förutsättningar. Vi föreslår därför att läraren i
grundskolans senare år ges möjlighet att organisera
undervisningen i olika kurser för olika elever. För
elever som har särskild fallenhet eller intresse för
ett ämne bör möjligheten till särskild kurs
införas. Där kan tempot vara högre, och det skall
finnas möjlighet att, med stöd av läraren, fördjupa
sig i något kunskapsområde. Det vi här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub222
yrkande 5.
Det bör inrättas fler lektorat. Det finns få
möjligheter för lärare att genom högre studier och
forskning kvalificera sig för nya tjänster.
Lektorstjänster i gymnasieskolan har nästan helt
försvunnit sedan skolan kommunaliserades. För
kommunen är detta ett bra sätt att spara, medan det
för skolan innebär en förlust av särskilt kompetenta
lärare. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 20 och
2001/02:Ub253 yrkande 4.
Vi anser att kraven på svenska för invandrare
måste skärpas och utbildningen individualiseras.
Utbildningen i svenska skall skapas kring den
enskildes behov och förutsättningar. För att
åstadkomma detta bör invandrare få en check som de
kan köpa undervisningen i svenska för. En modell med
sfi-check ger makten till dem det berör. När
pengarna följer individen kommer konkurrensen mellan
utbildningsanordnarna att höja kvaliteten.
Konkurrens mellan studiearrangörer kan ge upphov
till ständiga förbättringar, och elevernas initiativ
och ansvar kan få direkt uttryck i deras val av
studieplats. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Sf334 yrkande 2 och
2001/02:Sf400 yrkande 11.
Kommunala skolor bör göras mer självständiga i
förhållande till kommunalpolitikerna. Med en
skarpare nationell utvärdering behövs inte kommunala
beslutsfattare som ett led mellan den nationella
läroplanen och den enskilda skolan. Fördelarna med
ökad frihet och exempelvis eget budgetansvar för
skolorna är kortare beslutsvägar och större
möjligheter att använda och utveckla personalens
kompetens, initiativförmåga etc. En sådan utveckling
ligger i linje med ambitionerna i läroplanen (Lpo
94). Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub222 yrkande 20.
8. Sanktionsmöjlighet mot kommunerna, m.m.
(punkterna 12, 27 och 44) m, c, fp
av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c),
Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 12,
27 och 44 borde ha följande lydelse:
12. Sanktionsmöjligheter mot kommunerna
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub240 yrkande
10.
27. Timplanens avskaffande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub222
yrkande 16 och 2001/02:Ub240 yrkande 5.
44. Lärarcertifikat
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub220
yrkande 3, 2001/02:Ub233 yrkande 28,
2001/02:Ub240 yrkande 14 och 2001/02:Ub253
yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att det finns anledning att se över
sanktionsmöjligheterna mot kommuner i syfte att
säkerställa en nationellt likvärdig skola.
Sanktioner bör eventuellt införas mot kommuner som
trots upprepad kritik av Skolverket inte korrigerar
brister i den egna verksamheten. Staten måste se
till att skolhuvudmän och skolledningar verkligen
når målen. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub240 yrkande 10.
Redan i dag bör ett principbeslut fattas om
avskaffande av timplanen. Med en utvecklad
målstyrning och fler återkommande och utförliga
värderingar av elevernas kunskapsresultat behövs
inte timplanen. Det finns en inbyggd motsättning
mellan målstyrningen i skolan och den tidsstyrning
som timplanen innebär. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub222 yrkande
16 och 2001/02:Ub240 yrkande 5.
Ett särskilt lärarcertifikat, eller en
lärarlegitimation, bör inrättas. Detta skulle
innebära en kvalitetssäkring av lärarutbildningen
och därmed höja kvaliteten i skolan. Certifikatet
eller legitimationen skall utfärdas efter godkänd
utbildning och genomgången praktik och skall dels
innehålla examensbevis från ämnesutbildning och
pedagogisk utbildning, dels visa genomgången
kompetensutveckling, fortbildning och eventuell
yrkespraktik. Beslutet skall vara överklagbart och
fattas av rektor eller av en fristående nämnd. Det
vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 3, 2001/02:Ub233
yrkande 28, 2001/02:Ub240 yrkande 14 och
2001/02:Ub253 yrkande 3.
9. Flexibel skolstart, m.m.
(punkterna 13, 19, 24 och 40) m,
kd, c, fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf
Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 13,
19, 24 och 40 borde ha följande lydelse:
13. Flexibel skolstart
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 12 och 2001/02:Ub446 yrkande 5.
19. Överläggningar om ett förändrat
betygssystem
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub322 yrkande
5.
24. Skriftliga omdömen och
utvecklingssamtal
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub222
yrkandena 8 och 10, 2001/02:Ub233 yrkande 18 och
2001/02:Ub446 yrkandena 11 och 13 samt avslår
motionerna 2001/02:Ub287 yrkande 3 och
2001/02:Ub342 yrkande 2.
40. Utredning om hälsa och idrott
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2001/02:So376
yrkande 6.
Ställningstagande
Barn, vars föräldrar så önskar, skall få börja
grundskolan vid fem eller sex års ålder, andra vid
sju eller åtta. Övergången mellan förskola och skola
bör ske vid olika tidpunkter för olika barn. Det
finns ett ordentligt spann i tiden som gör att
bättre hänsyn kan tas till alla barns speciella
förutsättningar. Skolstarten bör vara individuellt
flexibel och ske successivt. Det vi här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 12 och 2001/02:Ub446 yrkande 5.
Vi menar att regeringen bör ta initiativ till
samtal med riksdagspartierna för att nå en
överenskommelse om förändringar avseende betygen.
Det behövs en bred överenskommelse om betygen så att
betygssystemet blir stabilt över majoritetsbyten.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub322 yrkande 5.
Vi menar att föräldrar i skollagen skall
tillförsäkras rätt att få information och att det
skall vara fritt för skolorna att ge sådan
information genom utvecklingssamtal eller skriftlig
dokumentation. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub222 yrkandena 8 och 10,
2001/02:Ub233 yrkande 18 samt 2001/02:Ub446
yrkandena 11 och 13.
Trots de insatser som genomförts och de som
aviserats av regeringen anser vi att frågan om barns
och ungdomars hälsa är av sådan betydelse att det är
nödvändigt med en särskild satsning på skolans
område för att förbättra hälsoläget. Vi föreslår
därför att Skolverket skall ges i uppdrag att se
över hur skolan dels kan stärka ämnet idrott och
hälsa, dels på annat sätt stimulera eleverna till
ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor. Arbetet
bör genomföras snarast och i samråd med andra
myndigheter. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
delvis bifalla motion 2001/02:So376 yrkande 6.
10. Förändring av skolplikten (punkt
15) m, fp, kd
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp) och Anders
Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
15. Förändring av skolplikten
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 15, 2001/02:Ub446 yrkande 6 och
2001/02:Ub483 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi menar att elever med ofullständiga betyg skall
erbjudas ett extra år inom grundskolan. Ingen skall
tvingas lämna grundskolan utan godkända baskunskaper
i svenska, engelska och matematik. En förlängning
bör sättas in så snart det blir tydligt att eleven
behöver ytterligare tid. Elever som inte nått
grundskolans mål efter nio år skall erbjudas ett
extra år så att de slipper gå vidare till
gymnasieskolan med otillräckliga grundkunskaper. Det
vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 15, 2001/02:Ub446
yrkande 6 och 2001/02:Ub483 yrkande 1.
11. Modersmålsundervisning, m.m.
(punkterna 33, 51 och 53) v
av Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 33,
51 och 53 borde ha följande lydelse:
33. Modersmålsundervisning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:A317 yrkande 17
samt avslår motionerna 2001/02:Ub408,
2001/02:Ub455 (i denna del) och 2001/02:Sf399
yrkandena 30 och 38.
51. Skolbibliotekens verksamhet
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub551 yrkandena
3 och 4 samt avslår 2001/02:Ub551 yrkande 2.
53. Sponsring
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:
Ub357 och 2001/02:Ub460.
Ställningstagande
För barn inom barnomsorgen, förskolan och låg- och
mellanstadiet handlar modermålsträning och
studiehandledning om att lägga grunden till språket
och tänkandet. Modersmålet ger också förutsättning
för att erövra en dubbel kulturidentitet.
Vänsterpartiet vill ha en samlad genomtänkt
tvåspråkig utbildning från förskolan t.o.m.
gymnasiet, och vi anser att det är viktigt att
modersmålslärarna ingår i skolornas arbetslag. Det
vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:A317 yrkande 17.
Vänsterpartiet föreslår att riksdagen ställer sig
bakom målen i Unescos skolbiblioteksmanifest och att
dessa integreras med målsättningarna för den svenska
skolan från förskola till högskola. I manifestet
fastslås att skolbiblioteket spelar en viktig roll
för utbildning och kultur, för att främja läs- och
skrivkunnigheten och förmågan att söka information.
Ett antal grundläggande uppgifter anges också, t.ex.
att stödja och främja de utbildningsmål som anges i
skolans målsättning och läroplaner samt att ge
eleverna träning i att värdera och använda
information som en väg till kunskap, förståelse,
fantasi och glädje. I manifestet fastslås också att
kunskaper i biblioteksadministration,
informationshantering och pedagogik är en
förutsättning för att man skall kunna driva en
effektiv skolbiblioteksverksamhet. Ännu har ingen
myndighet fått i uppdrag att som tillsynsmyndighet
kontrollera att bibliotekslagen följs, och det är
oklart vilka sanktioner som eventuellt kan tillämpas
mot det bibliotek eller den kommun som bryter mot
lagen. Vi föreslår därför att regeringen uppdrar åt
Skolverket att i samråd med Kulturrådet ansvara för
att främja, följa och utvärdera
skolbiblioteksverksamheten. Det vi här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub551
yrkandena 3 och 4.
Vänsterpartiet menar att det är viktigt att
sponsringen i skolan inte får inskränka på
utbildningens självständighet. Lagarna som reglerar
skolsponsring måste tydligt dra gränsen mellan sund
företagsmedverkan och ren reklam. Företagen måste
hindras från att kräva skolorna på motprestationer.
Utbildning skall föras på elevernas villkor, inte på
företagens. Skolan måste så vakt om undervisningens
integritet. Många gånger är sponsring ren
marknadsföring av en produkt till ungdomarna, och
det är viktigt att skolan har en strategi för hur
man skall förhålla sig till sponsring. Det vi här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed delvis bifalla motionerna
2001/02:Ub357 och 2001/02:Ub460.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Öppna förskolan och familjedaghem
(punkt 1) m, kd, c, fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf
Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).
Införande av maxtaxa innebär risk för färre
alternativ och färre valmöjligheter för föräldrarna
när det gäller val av barnomsorg och
förskoleverksamhet. Vi vill erinra om de
principiella synpunkter som vi framfört i samband
med tidigare beslut i frågan.
2. Hem-, livsmedels- och
konsumentkunskap (punkt 36) kd
av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).
Kristdemokraterna vill framhålla vikten av ämnet
hem- och konsumentkunskap i grundskolan. Kunskapen
om konsten att laga mat minskar. Risken finns att
denna minskade kunskap resulterar i att maten och
måltiderna blir mindre varierande och hälsomässigt
mindre bra. Bristerna urholkar inte bara matkulturen
utan också folkhälsan. Vidare visar statistik från
kronofogdemyndigheterna att många privatpersoner har
ekonomiska svårigheter. Vi menar att en förklaring
till detta säkert är att åtskilliga av dessa har
bristfälliga kunskaper om hushållning och därmed om
ekonomi. Hem- och konsumentkunskap ger en bas för
förståelse av hur individens och hemmets handlingar
och vanor har betydelse för ekonomi, miljö, hälsa
och välbefinnande för var och en och för samhället i
stort.
3. Naturkunskap och teknik, m.m.
(punkterna 37, 38, 47, 50 och 51)
v
av Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson
(v).
Vänsterpartiet vill understryka den betydelse de
kommunala teknikskolorna har för att öka intresset
för och kunskapen om naturvetenskap och teknik. För
att öka antalet tekniker och naturvetare och för att
vi skall fortsätta att vara i framkanten av den
industriella och innovativa utvecklingen, behövs ett
förändringsarbete. Kommunala teknikskolor är en
metod för att lösa problemet med att skoltiden inte
räcker till för all den praktiska teknik som behövs
för att ett intresse skall kunna grundläggas och
utvecklas på djupet. Speciellt för flickornas del är
teknikskolorna en möjlighet att lära teknik på ett
annat sätt än bara i teorin. Oftast är det flickorna
som saknar tillgång till verktyg och utrustning för
att prova sig fram. Kommunala teknikskolor skall
komplettera skolans och arbetslivets
teknikundervisning.
Vi anser vidare att undervisning om den civila
olydnadens betydelse för hur demokratin vuxit fram
och kan utvecklas bör vara ett större inslag i ämnen
som samhällskunskap, rättskunskap och historia på
högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och högskolan.
Vi anser att den blinda lydnaden är ett hot mot
demokratin. Det är delvis genom civil olydnad som
bygger på principen om icke-våld som de reformer som
lett till vårt demokratiska samhälle kommit till
stånd. I en demokrati borde varje medborgare kunna
få lika stort inflytande över besluten. Så är dock
inte fallet eftersom de stora företagen inom
oljeindustrin, tobaksindustrin, vapenindustrin,
bilindustrin, bankvärlden osv. med sina lobbyister,
sina ekonomiska påtryckningar och sin makt över
massmedierna kan undergräva förutsättningarna för
drägliga levnadsvillkor för flertalet människor på
vår jord i dag och för hela mänskligheten i morgon.
Vänsterpartiet stöder den försöksverksamhet som
pågår med lokala styrelser med elev- eller
föräldramajoritet. Det bästa och effektivaste sättet
att stärka elevernas och föräldrarnas makt är att
demokratisera alla skolor och göra skolorna till
samlingsplatser i lokalsamhället. Detta är också en
viktig nyckel till kvalitetsförbättring i skolan,
inte minst i skolor där många av föräldrarna är
invandrade och kan bidra med sina perspektiv och
erfarenheter för att utveckla skolan. Ett av de
största hindren för ett engagerat kunskapssökande
och en framgångsrik inlärning är nämligen den brist
på delaktighet som många elever och föräldrar
upplever. Vi anser att försöksverksamheten bör
permanentas, men då försöket är förlängt till den 30
juni 2003 avstår vi från att reservera oss.
Det behövs bättre kunskaper om skolbibliotekens
betydelse, och deras ställning behöver stärkas. Vi
menar att det är viktigt att skolledarnas utbildning
kompletteras vad gäller skolbibliotekens funktion
och ändamål. Som ytterligare stöd för verksamheten
bör skolplanerna ta upp skolbibliotekens verksamhet.
På detta sätt skulle även denna verksamhet få
politisk förankring och därmed en annan ställning i
skolan. När det gäller skolbiblioteken i övrigt
hänvisar vi till reservation 11, punkt 51, i detta
betänkande.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner
Motioner från allmänna motionstiden
2001/02:Ub202 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av idrott i skolan.
2001/02:Ub211 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om ungdomars fritid.
2001/02:Ub212 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om fler betygssteg.
2001/02:Ub214 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av att
stödja och stärka en utvecklad elevdemokrati.
2001/02:Ub215 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om rättigheter för
skolelever.
2001/02:Ub218 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att utarbeta ett system
i skolan för att uppvärdera informellt förvärvade
kunskaper och färdigheter i förhållande till dem
elever får genom studier.
2001/02:Ub220 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att särskilda
karriärtjänster bör inrättas för lärare.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
lärarlegitimation bör införas.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förskollärare
skall ha det pedagogiska ansvaret i förskolan.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att öka
andelen förskollärare inom förskolan.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lärare och
elever behöver ordning, reda och arbetsro i
skolan.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolan har en
skyldighet att erbjuda fortbildning och
vidareutbildning till lärare.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att värna
läraryrkets kompetens.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolledaren
skall ges goda förutsättningar för att leda den
skola där han eller hon verkar.
2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att läraryrket
måste uppvärderas.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av
fler lektorat.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att rektor skall
vara pedagogisk ledare.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
handlingsplan mot ungas missbruk av alkohol,
narkotika och tobak skall utarbetas.
2001/02:Ub222 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skollagen
skall ändras så att alla elever har rätt till
undervisning och stöd även efter skolpliktens
upphörande tills de blir behöriga till
gymnasieskolans nationella program eller kan börja
i vuxenutbildning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att elever skall lämna grundskolan när
målen nåtts i stället för efter en viss tidpunkt.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att möjlighet att
dela in basämnena i särskild och allmän kurs skall
införas.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla elever
skall få betyg från årskurs sex och att
betygsskalan skall bli sexgradig.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elevernas
vårdnadshavare skall erbjudas skriftliga omdömen
fr.o.m. första årskursen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationella prov
vid fler tillfällen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever skall
få utvecklingssamtal med skriftlig dokumentation i
förskolan och under hela grundskolan.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder mot
skolk.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att timplanen
snarast skall avskaffas.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att eleverna
normalt skall börja grundskolan vid sex års ålder
och avsluta den när målen har uppnåtts.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
villkoren för rektorer och förskolechefer.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kommunala
skolor skall göras mer fristående från kommunala
politiker.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tydliga mål i
förskolan.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
högskoleutbildade förskollärare skall ha ansvaret
för den pedagogiska verksamheten.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samarbete mellan
föräldrar och förskola.
2001/02:Ub224 av Sten Andersson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av allsidig
historieundervisning i de delar av landet som inte
alltid tillhört Sverige.
2001/02:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att ogiltig
frånvaro skall föras in i elevernas termins-
respektive kursbetyg.
2001/02:Ub227 av Margareta Cederfelt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utökad satsning på
information för barn och ungdomar om droger.
2001/02:Ub231 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av
sexualundervisning i skolan.
2001/02:Ub233 av Bo Lundgren m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att göra
regelverk, mål och intentioner kända.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildningens
anpassning till elevens förutsättningar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tilltron till
elevernas förmågor.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans
huvuduppgift att förmedla kunskaper.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samarbetet mellan
skola och socialtjänst.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om översyn av
reglerna för elevers tillrättaförande.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skyldighet att ge
fortlöpande information till föräldrar i frågor
som rör ordning och uppförande.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om flexibel
skolstart.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barnskola.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om grundskoleexamen
och möjligheterna till tidigarelagd start i
gymnasieskolan.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett extra år i
grundskolan för elever som inte nått grundskolans
mål.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationella betyg.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lokala betyg.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skriftliga
omdömen.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärarcertifikat.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om undervisning på
entreprenad.
2001/02:Ub240 av Agne Hansson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillsätta en
arbetsgrupp för att studera resursanvändning och
måluppfyllelse i kommunerna.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till reformer för rätt till kunskaper,
lokal makt och fler lärare i enlighet med vad i
motionen anförs.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
individuell kunskapsrätt för alla elever i
grundskolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa
individuella studieplaner för alla elever i
grundskolan.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avskaffa
timplanen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad målstyrning.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att se över
sanktionsmöjligheterna mot kommuner i syfte att
säkerställa en nationellt likvärdig skola.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta lokala
skolstyrelser vid alla skolor.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta för
inrättande av specialisttjänster.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta för
införande av en lärarcertifiering.
2001/02:Ub245 av Sven Bergström och Åke Sandström
(c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av mera fysisk
aktivitet i skolan.
2001/02:Ub249 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att undervisningen i samhällsorienterande
block skall ses över bl.a. vad gäller lärarnas
behörighet i de ämnen de skall undervisa i.
2001/02:Ub250 av Elizabeth Nyström och Anders G
Högmark (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fler obligatoriska
schemalagda idrottstimmar i grundskolan och på
gymnasiet.
2001/02:Ub253 av Beatrice Ask m.fl. (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av
lärarcertifikat.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om initiativ för att
åstadkomma fler lektorstjänster.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
ledarskap i skolan.
2001/02:Ub256 av Helena Bargholtz (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om prövnings- och ansvarsnämnd
för skolan.
2001/02:Ub265 av Beatrice Ask m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolornas
skyldighet att informera föräldrar och
skolhuvudman i ordnings- och uppförandefrågor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skriftliga
omdömen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten för
enskilda skolor att utforma och sätta lokala betyg
tidigare.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betyg i uppförande
och ordning.
2001/02:Ub266 av Ingvar Eriksson och Olle Lindström
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kristendomens ställning
inom ämnet religionskunskap i grundskolan.
2001/02:Ub267 av Ingvar Eriksson och Lars Björkman
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning i
naturkunskap.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av utbildningssatsningar som
ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att aktuell
information om framsteg på miljöområdet på ett
bättre sätt skall klargöras i utbildningen.
2001/02:Ub270 av Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning
som granskar skolans mål.
2001/02:Ub273 av Kenneth Lantz och Tuve Skånberg
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förtydligande av 4
kap. 7 § skollagen (1985:1100).
2. Riksdagen begär att regeringen utreder
möjligheten för elev att erhålla resebidrag vid
val av annan skola.
2001/02:Ub275 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om mer yrkesinriktad sfi-
undervisning.
2001/02:Ub279 av Lennart Fridén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en förbättring
av de allmänna simkunskaperna i Sverige.
2001/02:Ub282 av Rigmor Stenmark (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om trafikkunskap i
skolan.
2001/02:Ub286 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om god utbildning
som en central del i en fungerande
välfärdspolitik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att tillgång
till god utbildning är en grundläggande rättighet
för alla svenska barn och ungdomar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att alla barn
och ungdomar skall erbjudas möjligheten till en
individuellt anpassad utbildning.
2001/02:Ub287 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av att
skolan har ett tydligt signalsystem gällande hur
barnen tillgodogör sig kunskap.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att betyg och
skriftliga omdömen skall kunna införas redan från
första klass.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att de
enskilda skolorna själva skall få avgöra om betyg
eller skriftliga omdömen skall ges.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att betyg bör
ges senast från sjätte klass.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att när ett
barn når kunskapsmålet för grundskolan skall han
eller hon ges ett kvitto på detta, i form av en
grundexamen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att en
nödvändig åtgärd för att stärka gymnasiet är att
reda ut problemen i grundskolan.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att nationella
prov bör genomföras årskursvis.
2001/02:Ub288 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att skolans
resurser måste styras till kärnuppgifterna
undervisning, lärare och läromedel.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om skolans
lokalutnyttjande och administration.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om kommunernas
hyressättning för skolan.
2001/02:Ub290 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att landets
kommunala skolor skall omvandlas till
självständiga enheter, där medarbetarna med fullt
ansvar för verksamhetens utveckling har att
besluta om skolans angelägenheter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att hur de
nationella riktlinjerna och målen för skolans
verksamhet skall uppnås skall avgöras av
respektive skola.
2001/02:Ub292 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sfi-undervisning.
2001/02:Ub293 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att öka
den fysiska aktiviteten bland elever i grundskolan
och gymnasieskolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka
idrottsämnets ställning i såväl grundskola som
gymnasieskola.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett utökat uppdrag
i lärarutbildningen och lärarfortbildningen.
2001/02:Ub296 av Johan Pehrson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ökat antal idrottstimmar i
skolan.
2001/02:Ub297 av Harald Nordlund (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
skolundervisning i 1900-talets historia.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en
upplysningskampanj om de massmord som begåtts i
kommunismens namn.
2001/02:Ub303 av Kjell Eldensjö och Fanny Rizell
(kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om andra förebyggande
åtgärder mot ett ökande drogbruk.
2001/02:Ub310 av Karin Falkmer (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en stärkning av
idrottsämnet på samtliga stadier i det svenska
skolsystemet.
2001/02:Ub318 av Ulla-Britt Hagström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om uppföljning av maxtaxans
konsekvenser för barnens förskolemiljö.
2001/02:Ub320 av Catharina Hagen (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om mer obligatorisk idrott
i skolan.
2001/02:Ub322 av Sofia Jonsson m.fl. (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utveckling av
förskoleklass.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om överläggningar med
riksdagspartierna för att nå en bred
överenskommelse om ett förändrat betygssystem.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn och en
samordning av eftergymnasiala yrkesutbildningar.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en lagstadgad rätt
att delta i gymnasial vuxenutbildning.
2001/02:Ub328 av Inger René och Marietta de
Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om konkurrensutsättning av
svenskundervisning för invandrare.
2001/02:Ub337 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förutsättningarna för
ett särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor
utreds.
2001/02:Ub340 av Christina Axelsson och Sonia
Karlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av
föräldraengagemang i skolan.
2001/02:Ub342 av Mikael Oscarsson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att
kunna ge betyg tidigare och oftare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att ge
skriftliga omdömen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att ge
omdömen i ordning och uppförande.
2001/02:Ub346 av Peter Pedersen m.fl. (v):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör återkomma med förslag som syftar till att
stimulera ökad och daglig fysisk rörelse i
grundskolan.
2001/02:Ub347 av Ingrid Burman m.fl. (v):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om innehållet i och
utformningen av sex- och samlevnadsundervisningen.
2001/02:Ub354 av Ulla-Britt Hagström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om moderna
hushållsskolor som kulturbärare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en modern
hushållsskola som mötesplats för kvinnor och män
från olika kulturer.
2001/02:Ub355 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine
Johansson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om genomförandet av en
informationskampanj om droger.
2001/02:Ub357 av Lena Sandlin-Hedman och Anders
Ygeman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en utredning för
att se över reglerna kring skolsponsring och
marknadsföringslagen.
2001/02:Ub360 av Laila Bjurling (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om flextid i skolan.
2001/02:Ub363 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine
Johansson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolans
uppgift är både lärande och fostrande.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolan skall
vara anpassad till varje enskild ung människas
förutsättningar och behov.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i övrigt
arbeta i motionens anda.
2001/02:Ub364 av Maud Björnemalm m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket och
Folkhälsoinstitutet i samverkan med
Riksidrottsförbundet får i uppdrag att gemensamt
utreda möjligheterna till en långsiktig samverkan
mellan skola och föreningsliv för ökad fysisk
aktivitet hos barn och ungdomar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en framtidsanalys
i syfte att utveckla metoder och arbetssätt för
att nå alla barn och ungdomar med lustfyllda
aktiviteter.
2001/02:Ub369 av Olle Lindström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att fler
undervisningstimmar i skolan bör ägnas åt idrott.
2001/02:Ub370 av Inga Berggren och Inger René (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av ämnet
hem- och konsumentkunskap i grundskolan.
2001/02:Ub375 av Lars Wegendal (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utredning i syfte att
finna ett bidragssystem som underlättar för
skolklasser från hela landet att en gång under
grundskoletiden besöka landets huvudstad och dess
riksinstitutioner.
2001/02:Ub382 av Kent Olsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att fler
undervisningstimmar i skolan bör ägnas åt idrott.
2001/02:Ub387 av Ulla-Britt Hagström (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en uppföljning om
varför avhopp sker från lärarkåren.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en uppföljning
måste göras för att visa på hur andelen obehöriga
lärare påverkar kvaliteten i skolan.
2001/02:Ub394 av Carina Ohlsson och Monica Green
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att stödja och
medverka till att starta kommunala teknikskolor.
2001/02:Ub400 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Susanne Eberstein (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kost och motion i skolan.
2001/02:Ub407 av Eskil Erlandsson och Lena Ek (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att undersöka möjligheten
att ge läroplanen ökat utrymme för praktiska
livsmedelskunskaper.
2001/02:Ub408 av Tasso Stafilidis (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stärka
modersmålsundervisningens ställning.
2001/02:Ub409 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att träning i civil olydnad
borde vara en självklarhet i den demokratiska
processen och även skall vara en del av utbildningen
i ämnen såsom samhällskunskap, rättskunskap och
historia på högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och
högskolan.
2001/02:Ub416 av Eva Arvidsson och Karin Jeppsson
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om livskunskap som ämne i
skolan.
2001/02:Ub419 av Tuve Skånberg och Johnny Gylling
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett studievänligare
betygssystem.
2001/02:Ub420 av Mona Berglund Nilsson och Lisbet
Calner (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av fler
idrottstimmar i skolan.
2001/02:Ub426 av Berit Adolfsson och Cristina
Husmark Pehrsson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av fysisk
aktivitet för barn och ungdom för att de skall
kunna kompensera välfärdens biverkningar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nytänkande och
samverkan mellan olika aktörer i skolan.
2001/02:Ub433 av Berit Adolfsson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
ge Skolverket i uppdrag att anstränga sig
ytterligare för att få behöriga lärare i skolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
ge Skolverket i uppdrag att införa betyg i
uppförande och ordning för att upprätthålla
ordning och skapa studiero och arbetsro för alla
som vistas i skolans klassrum.
2001/02:Ub435 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
utöva tillsyn över hur skolor lever upp till
värdegrunden.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att varje skola
bör ha en plan för hur man kan omsätta skolans
värdegrund i praktiken.
2001/02:Ub444 av Marianne Carlström och Karin
Jeppsson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om antalet
undervisningstimmar i ämnet hem- och
konsumentkunskap.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om vikten av
utbildad personal i ämnet hem- och
konsumentkunskap.
2001/02:Ub445 av Marianne Carlström och Karin
Jeppsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om tillgången till
undervisnings- och informationsmaterial om
vegetarisk och vegansk kost.
2001/02:Ub446 av Alf Svensson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans värdegrund
i såväl förskola som obligatoriskt skolväsende.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kristendomens
ställning i religionsämnet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om flexibel
skolstart.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om flexibilitet och
fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet till
förlängning.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördelningen
mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i
skolan.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottens
betydelse för barns välbefinnande.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kulturens roll i
skolan och musik- och kulturskolornas betydelse
för barns utveckling.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vidareutveckling
av utvecklingssamtalen.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betygssystemets
utformning.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolors skyldighet
att utarbeta ett skriftligt omdöme om elev i
årskurs 9 som saknar godkänt betyg.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mentorer för
nyutexaminerade lärare.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolledares
möjligheter att kunna verka som pedagogisk ledare.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av ett ökat
elevinflytande i takt med stigande ålder.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föräldrars rätt
till information och inflytande i skolan.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rollfördelningen i
den målstyrda skolan.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block och
fördelningen mellan praktiska och teoretiska
ämnen.
2001/02:Ub451 av Sven-Erik Österberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utökade lektionstimmar
idrott i skolan per vecka.
2001/02:Ub454 av Gunnar Goude m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om utveckling av
barnomsorg, förskola och förskoleklass.
2001/02:Ub455 av Gunnar Goude m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om utveckling av
grundskolan.
2001/02:Ub460 av Siw Wittgren-Ahl (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om att en översyn görs av
sponsring i skolorna.
2001/02:Ub463 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inget barn
skall behöva lämna grundskolan med mindre än
erforderliga baskunskaper.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
skolplikten skall ersättas med en individuell
kunskapsrätt.
2001/02:Ub464 av Carl Fredrik Graf (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om idrottens
betydelse i skolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om övervikt och
fetma bland ungdomar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
idrottsrörelsen skall få bättre möjlighet att
medverka i skolans undervisning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ämnet idrott och
hälsas inverkan på den fysiska aktiviteten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om antalet
lektionstimmar i ämnet idrott och hälsa i skolan.
2001/02:Ub468 av Ulla-Britt Hagström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sex- och
samlevnadsundervisningen blir obligatorisk i
grund- och gymnasieskolan.
2001/02:Ub474 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en översyn av
svenska för invandrare.
2001/02:Ub476 av Lena Sandlin-Hedman och Lars Lilja
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om idrott och hälsa i skolan.
2001/02:Ub477 av Birgitta Carlsson och Elver Jonsson
(c, fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i både
grundskolan och gymnasiet utöka antalet lektioner
i ämnet idrott och hälsa.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en rikskampanj i
skolan om farorna med användandet av olika droger.
2001/02:Ub479 av Ingvar Eriksson och Anna Åkerhielm
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ämnet idrott och hälsa i
skolan.
2001/02:Ub483 av Beatrice Ask m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever med
ofullständiga betyg skall erbjudas ett extra år i
grundskolan.
2001/02:Ub484 av Ola Sundell (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om antalet veckotimmar i ämnet
idrott och hälsa.
2001/02:Ub490 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att en utredning bör tillsättas i syfte att utröna
hur mentorprojekt med Näktergalen i Malmö som
förebild skall kunna spridas till andra högskolor
och kommuner och omfatta fler studerandekategorier
än lärarstuderande.
2001/02:Ub493 av Eva Arvidsson och Agneta Ringman
(s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ökat
intresse för teknik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
samordning av resurser till projektet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
regeringen äger projektet.
2001/02:Ub495 av Tuve Skånberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fler betygssteg.
2001/02:Ub498 av Birgitta Ahlqvist och Agneta Brendt
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om komplettering av moment i
skolledarutbildningen.
2001/02:Ub503 av Göte Wahlström och Martin Nilsson
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att utreda hur
de demokratiska politiska partierna kan ges ökade
möjligheter till information i skolan.
2001/02:Ub508 av Siw Wittgren-Ahl (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om betydelsen av
att lärarna kan förmedla och lära ut metoder för
konflikthantering.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om att införa
medlingsverksamhet i svenska skolor.
2001/02:Ub514 av Marina Pettersson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utökad tid i
skolan för barn att ägna sig åt hälsofrämjande
aktiviteter av både fysisk och psykisk art.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en samlad
kompetens (sjukgymnaster, idrottslärare och
kuratorer) mera individinriktat kan arbeta mot
ohälsa i skolorna.
2001/02:Ub520 av Inger Segelström och Eva Arvidsson
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om elevers möjligheter att
kunna byta skola.
2001/02:Ub523 av Cinnika Beiming m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av en
utveckling av skolan enligt motionens intentioner.
2001/02:Ub531 av Kent Härstedt och Annika Nilsson
(s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om simundervisning
för skolbarn.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett förtydligande
i läroplanen beträffande vilka krav som ställs
beträffande simkunnighet.
2001/02:Ub532 av Karin Enström (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ändring av intagningsreglerna vid komvux för
att komma till rätta med de omvända
incitamentsstrukturerna.
2001/02:Ub542 av Marina Pettersson och Hillevi
Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lärarnas ansvar att
motverka fördomar, både sina egna och andras, kring
homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
livsvillkor.
2001/02:Ub548 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att barnomsorg är
en omsorgsfråga och inte en utbildningsfråga.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förskolans
värdegrund.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
familjedaghemmen skall ingå i den allmänna
förskolan.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bevaka
situationen för de öppna förskolorna med anledning
av den allmänna förskolans införande.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lekens betydelse
för barns utveckling.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bristerna inom
skolbarnsomsorgen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortbildning för
personal inom förskoleverksamheten.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillsyn och
uppföljning av förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg.
2001/02:Ub549 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vuxnas rätt till
utbildning på motsvarande gymnasienivå.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om värdegrunden för
vuxenutbildningen.
2001/02:Ub550 av Ulla-Britt Hagström och Annelie
Enochson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket
skall verka för att förbättra skolans ANT-
undervisning (alkohol, narkotika, tobak).
2001/02:Ub551 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
1. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket
och Skolverket i uppdrag att tillse att
skolledarnas utbildning kompletteras vad gäller
skolbibliotekets funktion och ändamål.
2. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i
uppdrag att informera kommunerna om att
skolplanerna även bör ta upp skolbibliotekens
verksamhet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att målen i Unescos skolbiblioteksmanifest
bör integreras i målsättningarna för den svenska
skolan alltifrån förskola till högskola.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Skolverket bör ges i uppdrag att i
samråd med Kulturrådet ansvara för att främja,
följa och utvärdera skolbiblioteksverksamheten.
2001/02:K284 av Agne Hansson m.fl. (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
ta initiativ till att underlätta för ungdomar att
engagera sig i samhällsarbetet i större
utsträckning än i dag utan att deras möjligheter
till bra betyg försämras.
2001/02:K381 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i kapitel 4.2.3.1 i motionen anförs
om elevinflytande.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i kapitel 4.2.3.2 i motionen anförs
om mer ämnesutrymme för demokrati.
2001/02:Sk319 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fler timmar i
skolan för fysiskt arbete, gymnastik och rörelse.
2001/02:Ju237 av Agne Hansson m.fl. (c):
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka
informationen angående droger och deras följder
till ungdomar och föräldrar.
2001/02:Ju266 av Bo Lundgren m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om behovet av
ordning i skolan.
2001/02:Ju322 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa
informationsplikt för skolan om narkotikans
verkningar.
2001/02:Ju325 av Anne-Katrine Dunker och Cristina
Husmark Pehrsson (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans uppgift.
2001/02:L367 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolundervisningen
om homosexualitet, bisexualitet, transsexualism
och transvestism.
2001/02:L371 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp,
mp):
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den kommunala
grund- och gymnasieskolan och de fristående
skolornas sex- och samlevnadsundervisning bör
förbättras och vara obligatorisk.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att läromedel inte
får förmedla en fördomsfull syn på HBT-personer.
2001/02:Sf255 av Agne Hansson m.fl. (c):
11. Riksdagen begär hos regeringen förslag om att
sfi-undervisningen skall kombineras med praktik
vid arbetsplatser.
2001/02:Sf334 av Margit Gennser m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de som så
önskar får en sfi-check för att öka den enskildes
möjlighet att lära sig svenska efter egna
förutsättningar.
2001/02:Sf392 av Alf Svensson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den öppna
förskolan som en tillgång för ensamstående
föräldrar.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om definitionen av
begreppen barnomsorg och förskola.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
arbetet inom den öppna förskolan tillvaratas och
utvecklas.
2001/02:Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd):
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
modersmålsundervisning.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om yrkesspecifik
språkundervisning.
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
modersmålsundervisningen i nationella
minoritetsspråk.
2001/02:Sf400 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
svenskundervisningen.
2001/02:So305 av Magda Ayoub (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utformandet av
nationella mål för samlevnads- och
sexualundervisning i skolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
kompetensutvecklande insatser för lärare vad
gäller samlevnads- och sexualundervisning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning gällande
det ökade sexualiserade språkbruket i skolorna.
2001/02:So371 av Anne-Katrine Dunker och Ewa Thalén
Finné (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans ansvar.
2001/02:So376 av Margareta Viklund (kd):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att idrottsämnets
och hemkunskapsämnets innehåll och timplan blir
föremål för särskild utredning.
2001/02:So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att ANT-undervisningen skrivs in i
läroplanen.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning på
Lärarhögskolan i ANT-frågorna.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av de
kommunala skolplaner som skall utgöra grunden för
de enskilda skolornas ANT-undervisning.
2001/02:So501 av Agne Hansson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lyfta fram
mångfaldsaspekterna inom barnomsorgen och skolan.
2001/02:So502 av Tasso Stafilidis och Charlotta L
Bjälkebring (v):
1. Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt
Skolverket att utveckla strategier för
tobaksprevention som bygger på ungdomarnas egna
erfarenheter och engagemang och föra ut detta till
landets skolor.
2001/02:So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att genom
riktade insatser öka hälsomedvetandet bland barn
och ungdomar.
2001/02:So615 av andre vice talman Eva Zetterberg
m.fl. (v, kd, fp, mp, c):
1. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i
uppdrag att utveckla strategier för
tobaksprevention som bygger på ungdomarnas egna
erfarenheter och engagemang och föra ut detta till
landets skolor.
2001/02:So632 av Helena Hillar Rosenqvist och
Kerstin-Maria Stalin (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
lektion per dag med fysisk aktivitet i
ungdomsskolan.
2001/02:So637 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kunskap och
kvalitet i skolan som verktyg för ökad egenmakt.
2001/02:Kr247 av Ewa Larsson m.fl. (mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de
konstnärliga ämnena i skolan skall stärkas.
2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottens
betydelse i skolan.
2001/02:Kr426 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag till åtgärder för att
uppvärdera det icke formella lärandet i svenska
skolor.
2001/02:Kr427 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av att
grundlägga en hälsosam livsstil i unga år och
skolans betydelse i detta sammanhang.
2001/02:Kr429 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
medieutbildning för alla i skolan.
2001/02:T286 av Elver Jonsson (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en förbättrad och
mer aktiv trafikundervisning på alla skolnivåer.
2001/02:T465 av Sven Bergström m.fl. (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge Skolverket
i uppdrag att initiera och utvärdera projekt för
distansutbildning i grund- och gymnasieskolan.
2001/02:MJ288 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):
2. Riksdagen begär att regeringen låter utarbeta nya
råd för hur barns och ungdomars lekplatser och
skolgårdar skall byggas i syfte att minska
utsattheten för skadlig och cancerframkallande UV-
strålning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en kampanj för
trädplantering på skolgårdar och lekplatser.
2001/02:MJ338 av Agne Hansson m.fl. (c):
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad
tillgänglighet till vuxenutbildning inom
lantbrukssektorn.
2001/02:MJ341 av Gunnel Wallin (c):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för att
det inom KY-utbildningen ges möjlighet att
särskilt anpassa kursutbudet i fråga om inriktning
och längd efter jordbrukets villkor som biologisk
näring.
2001/02:MJ518 av Lotta Hedström m.fl. (mp):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mat på dagis och i
skolan.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om rättigheten
att få vegetarisk kost eller vegankost serverad i
ungdomsskolorna.
2001/02:N262 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gymnasium och
folkhögskolor.
2001/02:N364 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om strategier för att
förändra attityden till utbildning, kunskap och
skolan i sig.
2001/02:A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att den försöksverksamhet som pågår med
lokala skolstyrelser med elev- eller
föräldramajoritet bör permanentas.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
samlad genomtänkt tvåspråkig utbildning från
förskolan t.o.m. gymnasiet samt att
modersmålslärare skall ingå i skolornas arbetslag.
2001/02:A391 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det nuvarande
utbildningssystemet.