Utbildningsutskottets betänkande

2001/02:UBU1

Utgiftsområde 16 Utbildning ochuniversitetsforskning

---

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Införande av nationell skolpeng
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 11, 2001/02:Ub326 yrkandena 3 och 4,
2001/02:Ub541 yrkande 20 samt 2001/02:Sk433
yrkande 5.
Reservation 1 (m) - delvis

2. Inrättande av kvalitetsinstitut inom
skolan m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 24, 2001/02:Ub222 yrkande 19,
2001/02:Ub233 yrkande 30, 2001/02:Ub240 yrkande
11, 2001/02:Ub316 samt 2001/02:Ub326 yrkandena 1
och 5.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 2 (c) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis

3. Skolor i utsatta områden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 31 och 2001/02:Ub523 yrkande 2.
Reservation 3 (fp) - delvis

4. Skolverkets roll och ökad tillsyn

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub446 yrkande
21.
Reservation 4 (kd) - delvis

5. Publicering av Skolverkets
kvalitetsgranskningar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub326 yrkande
2.

6. Åtgärder för ökad integration mellan
skola och förskola

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub341.

7. Tillgång till dator och egen e-
postadress för alla elever

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub221 yrkande
18.
Reservation 3 (fp) - delvis

8. Handlingsplaner för tillgänglighet till
kommunal vuxenutbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub247.

9. Ekeskolans fasta skoldel m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub252
yrkandena 1, 2 och 6 samt 2001/02:Ub448 yrkande
6.
Reservation 5 (m, fp) - delvis
Reservation 6 (kd, c)

10. Visstidsvistelse vid resurscenter

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub252 yrkandena
3 och 4.
Reservation 5 (m, fp) - delvis

11. Inrättande av ett riksgymnasium för
blinda och synskadade barn med
multifunktionshinder

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub322 yrkande
8.
Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis

12. Individuella program inom den Rh-
anpassade gymnasieutbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub213,
2001/02:Ub221 yrkande 14, 2001/02:Ub235,
2001/02:Ub236, 2001/02:Ub448 yrkande 7 och
2001/02:Ub529.

13. Barnomsorgskonto

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf392
yrkande 21, 2001/02:Sf397 yrkande 8 och
2001/02:So304 yrkande 6.
Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis

14. Barnomsorgspeng

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf397
yrkande 9 och 2001/02:A229 yrkande 17.
Reservation 3 (fp) - delvis

15. Avveckling av anslaget om
personalförstärkningar i skola och
fritidshem

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub446
yrkande 20 och 2001/02:Ub541 yrkande 10.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 4 (kd) - delvis

16. Folkbildningsnätet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub1 yrkande 2.

17. Omfördelning av årsstudieplatser inom
Kunskapslyftet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub322 yrkande
19.
Reservation 2 (c) - delvis

18. Studieplatser inom den kvalificerade
yrkesutbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub274,
2001/02:Ub502 och 2001/02:A391 yrkande 5.
Reservation 1 (m) - delvis

19. Principer för utbyggnad av
högskoleutbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub24
yrkandena 3 och 4, 2001/02:Ub4 yrkandena 2, 3, 4
och 8, 2001/02:Ub533 yrkande 1 och 2001/02:N224
yrkande 9.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 4 (kd) - delvis

20. Fler fristående högskolor

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub541
yrkande 26, 2001/02:Ub546 yrkandena 11 och 12
samt 2001/02:N369 yrkande 2.
Reservation 1 (m) - delvis

21. Principer för medelstilldelning till de
fristående teologiska högskolorna i
Stockholm, Uppsala och Örebro

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub465
yrkandena 1-4 och 2001/02:Ub497 yrkandena 1-3.
Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis

22. Framtida medelstilldelning till
forskning och forskarutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub261
yrkandena 14 och 21, 2001/02:Ub438 yrkandena 4, 6
och 11 samt 2001/02:Ub546 yrkandena 18 och 19.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 4 (kd) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis

23. Farmaceutisk utbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub219,
2001/02:Ub299, 2001/02:Ub397, 2001/02:Ub402 och
2001/02:Ub471.

24. Utbildning av musikinstrumenttekniker

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub362.

25. Lunds universitets historiska museum

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub352,
2001/02:Ub353 yrkandena 1-3, 2001/02:Ub488,
2001/02:Ub496 och 2001/02:Ub539.
Reservation 3 (fp) - delvis

26. Science center för flyglära vid
Linköpings universitet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub294 yrkande
1.

27. Forskningsresurser till Linköpings
universitet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub248 och
2001/02:Ub335.

28. Resurser för dövtolkning vid Örebro
universitet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub314 och
2001/02:So619 yrkande 4.

29. Forskarskola i demokrati vid Örebro
universitet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub366 och
2001/02:Ub385.
Reservation 2 (c) - delvis

30. Institutet för handikappvetenskap vid
Linköpings och Örebro universitet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub271
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub446 yrkande 7 och
2001/02:Ub549 yrkande 3.
Reservation 4 (kd) - delvis

31. Forskning och utbildning vid
Mitthögskolan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub399 och
2001/02:Ub401.

32. Centrum för elektronisk säkerhet vid
Blekinge tekniska högskola

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub351 yrkandena
1 och 2.

33. Högskolan i Kalmar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub350 och
2001/02:Kr304.

34. Mälardalens högskola

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub344
yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub361, 2001/02:Ub452
och 2001/02:Kr420 yrkande 3.

35. Högskolan Dalarna

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub201 och
2001/02:Ub203.

36. Högskolan i Gävle

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub308 och
2001/02:Ub544.

37. Högskoleutbildning i
Stockholmsregionen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub237
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub307, 2001/02:Ub430
yrkandena 2-4, 2001/02:Ub553 yrkandena 1 och 2,
2001/02:N313 yrkande 7, 2001/02:N319 yrkande 9
och 2001/02:Bo322 yrkandena 2 och 3.

38. Högskoleutbildning i Helsingborg

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub257,
2001/02:Ub317 och 2001/02:Ub379.

39. Utbyggnad av utbildning och forskning i
Västsverige

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub239,
2001/02:Ub339, 2001/02: Ub427 yrkandena 1 och 2,
2001/02:Ub440 yrkandena 1-7, 2001/02: Ub469
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub482, 2001/02:Ub507
och 2001/02: Ub536.

40. Resurscentrum för idrott och hälsa

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub365 och
2001/02:Ub478.
Reservation 2 (c) - delvis

41. Forskningsresurser till Högskolan i
Jönköping

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub509.

42. Idrottsforskning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub475 och
2001/02:Kr428 yrkande 11.

43. Social ekonomi

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub504 och
2001/02:N314 yrkande 9.
Reservation 2 (c) - delvis

44. Professurer i reumatologi

Riksdagen avslår motion 2001/02:So236 yrkande
2.

45. Cancerfonden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub356.
Reservation 1 (m) - delvis

46. Nytt avtal om ersättning för klinisk
utbildning och forskning (ALF-avtal)

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub398,
2001/02:Ub466 och 2001/02:Ub517.

47. Lärarutbildningens struktur

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220
yrkandena 5, 7, 9 och 10, 2001/02:Ub233 yrkande
25, 2001/02:Ub253 yrkandena 1 och 2 och
2001/02:Ub265 yrkande 6.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis

48. Waldorflärarutbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub251.
Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis

49. Fristående lärarutbildningar i övrigt

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub233
yrkandena 26 och 27 samt 2001/02:Ub546 yrkande
13.
Reservation 1 (m) - delvis

50. Åtgärder mot lärarbrist

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220
yrkande 4 och 2001/02:Ub387 yrkande 1.
Reservation 8 (kd, fp)

51. Speciallärarutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub221
yrkande 12, 2001/02: Ub222 yrkande 6 och
2001/02:Ub225 yrkande 4.
Reservation 3 (fp) - delvis

52. Teckenspråkslärarutbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub302 yrkandena
1 och 2.

53. Dramapedagogutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub410 och
2001/02:Kr418 yrkande 7.
Reservation 4 (kd) - delvis

54. Värdegrund och etik i
lärarutbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub265
yrkande 5, 2001/02:Ub446 yrkande 3 och
2001/02:Ub501.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 4 (kd) - delvis

55. Innehållet i lärarutbildningen i
övrigt

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub298,
2001/02:Ub312, 2001/02:Ub347 yrkande 3,
2001/02:Ub477 yrkande 2, 2001/02:Ub530,
2001/02:Ub551 yrkande 6, 2001/02:L371 yrkande 35,
2001/02:So495 yrkande 22 och 2001/02:Kr429
yrkande 1.

56. Omprövning av Centrala studiestödsnämndens
roll

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub210,
2001/02:Ub260 yrkande 1, 2001/02:Ub309 yrkandena
1 och 2, 2001/02:Ub311, 2001/02:Ub383 yrkande 2,
2001/02:Ub434 yrkande 1 och 2001/02:So637 yrkande
12.
Reservation 5 (m, fp) - delvis

57. Granskning av Centrala
studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub260 yrkande
3.
Reservation 3 (fp) - delvis

58. Centrala studiestödsnämndens
påminnelseavgifter

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub377.

59. Införande av en s.k. omvänd
straffavgift för Centrala
studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub260 yrkande
2.
Reservation 3 (fp) - delvis

60. Samlad redovisning av de offentliga
forskningsinsatserna

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub552
yrkande 9 och 2001/02:N10 yrkande 2.
Reservation 7 (m, kd, c, fp) - delvis

61. Statens roll i samband med forskning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub546 yrkande
14.
Reservation 1 (m) - delvis

62. Detaljstyrning av forskningsanslag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub546 yrkande
15.
Reservation 1 (m) - delvis

63. Ändring av inriktningen på
forskningspolitiken

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub438 yrkande
2.
Reservation 4 (kd) - delvis

64. Riktlinjer för god forskningssed och
upprätthållande av forskningens trovärdighet
vad gäller gränsdragningen mellan
partipolitik och forskning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub381 yrkande
1.
Reservation 9 (v) - delvis

65. Kommissioner eller myndigheter med
inriktning på forskning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub381 yrkande
2.
Reservation 9 (v) - delvis

66. Forskningssamarbetet inom EU

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub457 och
2001/02:Ub546 yrkande 21.
Reservation 1 (m) - delvis

67. Tillsättningen av Vetenskapsrådets
ledamöter

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub261 yrkande
15.
Reservation 3 (fp) - delvis

68. Ansvaret för livsmedelsforskningen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub258 yrkande
1.

69. Ämnesråd

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub546 yrkande
17.
Reservation 1 (m) - delvis

70. Utvärdering av ämnesrådet för
naturvetenskap och teknikvetenskap

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub261 yrkande
16.
Reservation 3 (fp) - delvis

71. Förstärkning av den grundläggande
forskningen

Riksdagen avslår motion 2001/02:N369 yrkande 1.
Reservation 1 (m) - delvis

72. Långsiktig strategi för svensk
medicinsk forskning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub492.

73. Insatser för postdoktorala akademiker

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub546 yrkande
20.
Reservation 1 (m) - delvis

74. Forskning inom området elektromagnetisk
strålning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub263
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub295 yrkande 1 och
2001/02:MJ422 yrkande 1.
Reservation 9 (v) - delvis

75. Forskning om kvinnors sexualitet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub347 yrkandena
1 och 5.

76. Forskning om homosexuellas, bisexuellas
och transpersoners situation m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:L367 yrkande
16.
Reservation 3 (fp) - delvis

77. Forskning inom livsmedelsområdet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub258 yrkande
2.

78. Forskning om fibromyalgi

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub262.

79. Nationellt initiativ på
nanoteknikområdet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub372.

80. Forskning kring assyriers/syrianers
situation under
1914-1918

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub415.

81. Storstadsforskningen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub417.

82. Forskning om den reumatologiska
sjukdomen sklerodermi

Riksdagen avslår motion 2001/02:So236 yrkande
1.

83. Forskning om anhörigvård

Riksdagen avslår motion 2001/02:So609 yrkandena
1 och 2.
Reservation 4 (kd) - delvis

84. Fristående offentligt finansierad
riskforskning

Riksdagen avslår motion 2001/02:So635 yrkande
1.

85. Forskning kring Interaction Design

Riksdagen avslår motion 2001/02:T465 yrkande 6.

86. Anslagen inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 2002, m.m.

Riksdagen
a) godkänner vad regeringen förordar om
huvudmannaskapet för musiklärarutbildningen i
Arvika (avsnitt 7.1.3); därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 utgiftsområde 16 punkt 1,
b) bemyndigar regeringen att under 2002 i fråga
om ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning besluta om bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
1 556 070 000 kronor under åren 2003-2006
(avsnitt 9.1.19); därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:1 utgiftsområde 16 punkt 2,
c) bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga
om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning
och forskningsinformation besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 2 710 000 000 kronor under åren
2003-2007 (avsnitt 10.9.1); därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 16
punkt 3,
d) bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga
om ramanslaget 26:3 Rymdforskning, besluta om
bidrag som innebär utgifter på högst 487 000 000
kronor under åren 2003-2007 (avsnitt 10.9.3);
därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
utgiftsområde 16 punkt 4,
e) anvisar anslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för budgetåret
2002 på det sätt som framgår av bilaga 2. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
utgiftsområde 16 punkt 5 samt avslår motionerna
2001/02:Ub240 yrkande 9, 2001/02:Ub261 yrkandena 2,
3, 17, 18, 26 och 27, 2001/02:Ub330 yrkande 2,
2001/02:
Ub344 yrkande 2, 2001/02:Ub389, 2001/02:Ub438
yrkande 3, 2001/02:Ub450, 2001/02:Ub461,
2001/02:Ub473, 2001/02:Ub506, 2001/02:Ub519,
2001/02:Ub524, 2001/02:Ub540 yrkande 2, 2001/02:
Ub541 yrkandena 3-9, 11-19 och 21-25, 2001/02:Ub546
yrkande 16 samt 2001/02:Fi294 yrkande 17 i denna
del.

Stockholm den 22 november 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m)*, Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd)*,
Tomas Högström (m)*, Majléne Westerlund Panke (s),
Per Bill (m)*, Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson
(v), Erling Wälivaara (kd)*, Catharina Elmsäter-
Svärd (m)*, Ulf Nilsson (fp)*, Agneta Lundberg (s),
Nils-Erik Söderqvist (s) och Birgitta Sellén (c)*.

* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt
86.

2001/02

UbU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till
anslag m.m. inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret 2002. I samband
därmed behandlas i det närmaste 270 motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på
samtliga punkter och avstyrker samtliga
motionsyrkanden.
Maxtaxan byggs ut under 2002. För det kommande
budgetåret föreslås 3 900 miljoner kronor. Bidraget
till personalförstärkningar i skola och fritidshem
ökas med 1 000 miljoner kronor. Under ett nytt
anslag, Bidrag till vissa organisationer för
uppsökande verksamhet, anvisas 50 miljoner kronor.
Bidrag skall lämnas bl.a. för uppsökande verksamhet
och utbildning i samhällsfrågor. Arbetet med att
rekrytera studerande till vuxenutbildningen skall
fortsätta och förstärkas. Den kvalificerade
yrkesutbildningen permanentas. Antalet platser byggs
ut till 12 500 under 2002. Ett antal motioner om
införande av det individuella programmet på Rh-
gymnasierna avstyrks då regeringen meddelat sin
avsikt att inom kort lämna en proposition till
riksdagen med detta innehåll.
Utbyggnaden av den grundläggande
högskoleutbildningen fortsätter. Medel motsvarande
3 900 helårsstudenter förs tillfälligt bort från
anslagen till vissa universitet och högskolor, som
visat sig ha svårt att rekrytera studenter i den
utsträckning som den år 1999 godkända
utbyggnadsplanen förutsatte. Dessa medel flyttas
till anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. för att där användas
för s.k. särskild lärarutbildning, uppbyggnad av ett
svenskt nätuniversitet och utbildning för invandrade
akademiker. I övrigt fullföljs den tidigare
utbyggnadsplanen. Medel för vårdhögskoleutbildningen
anvisas nu till respektive statliga lärosäte samt
Stiftelsen Högskolan i Jönköping, som har övertagit
huvudmannaskapet från landstingen. Även
musiklärarutbildningen i Arvika överflyttas från
landstinget i Värmland till Karlstads universitet.
Lärosätena tillförs drygt 10,6 miljoner kronor för
pedagogisk utbildning av lärare. Vissa lärosäten
tillförs medel enligt tidigare beslut om
forskarskolor. Anslaget 25:73 tillförs också 40
miljoner kronor för en rekryteringsdelegation.
Centrala studiestödsnämnden tilldelas för andra
året i rad 20 miljoner kronor för inrättande av ett
servicecenter för studiestöd i Kiruna. En ny
myndighet för Sveriges nätuniversitet, som delvis
ersätter Distansutbildningsmyndigheten, inrättas och
anvisas drygt 29 miljoner kronor.
Vetenskapsrådet tilldelas ett anslag på drygt två
miljarder kronor, vilket innebär en ökning med ca
300 miljoner kronor jämfört med innevarande
budgetår. Förstärkningarna avser bl.a. ökade
resurser till forskning om biologisk mångfald och
ekologi, fortsatt utbyggnad av den
utbildningsvetenskapliga forskningen samt särskilt
stöd till s.k. småämnen.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet står fast vid sina
egna förslag till utgiftsram, som i samtliga fall är
lägre än den ram som riksdagen har fastställt. De
redovisar sina budgetalternativ i särskilda
yttranden.

Moderaterna föreslår att staten skall överta
ansvaret för skolans finansiering fr.o.m. 2003 genom
att ett system med skolpeng införs. Moderaterna
föreslår också att ett fristående nationellt
kvalitetsinstitut inrättas och tilldelas 50 miljoner
kronor. Vissa av Skolverkets uppgifter flyttas över
till institutet. Moderaterna anser också att
Specialpedagogiska institutet bör integreras i
Skolverket och bilda en myndighet och anslaget för
Specialpedagogiska institutet utgå. Moderaterna
föreslår ytterligare medel under anslagen Forskning
inom skolväsendet, Program för IT i skolan,
Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp, Specialskolemyndigheten och
Bidrag till svenskundervisning i utlandet. Anslagen
Maxtaxa i barnomsorgen, Bidrag till
personalförstärkningar i skola och fritidshem samt
Bidrag till vissa organisationer föreslås utgå. När
det gäller vuxenutbildningen föreslår Moderaterna
ett nytt anslag, Vuxnas yrkeskvalificerande
utbildning. Drygt tre miljarder kronor föreslås
under anslaget. Anslagen Bidrag till den särskilda
vuxenutbildningsinsatsen och Bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning utgår, samtidigt som
medel förs över från folkbildningen.
Moderaterna samlar alla anslag till
grundutbildning vid universitet och högskolor under
ett anslag, med ett belopp som är 146 miljoner
kronor högre än enligt regeringens förslag. Det
samlade anslaget skall fördelas mellan lärosätena
med utgångspunkt i studenternas val samt att
kvaliteten skall främjas. Anslaget 25:72 Enskilda
utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.
tillförs 20 miljoner kronor. Moderaterna vill inte
anvisa medel till rekryteringsdelegationen.
Moderaterna vill tillföra Centrala
studiestödsnämnden 50 miljoner kronor, i stället för
finansiering via avgiftsintäkter.
Moderaterna föreslår ökade satsningar på forskning
med sammanlagt 777 miljoner kronor. Denna åtgärd
skall ses som en förstärkning av den fria
forskningen och av finansieringen av doktorander men
även ge finansiering av ett institut för hälsa och
medicin.
Kristdemokraterna föreslår en minskning av
anslagen för Skolverket, Utveckling av skolväsende
och barnomsorg och Specialskolemyndigheten. Ett nytt
anslag för bevarandet av Ekeskolan och Hällsboskolan
föreslås. Kristdemokraterna föreslår också att
anslagen Maxtaxa i barnomsorgen och Bidrag till
personalförstärkningar utgår och att medlen i
stället tillfaller föräldrarna genom ett
barnomsorgskonto respektive överförs till
kommunerna. Även anslaget Bidrag till vissa
organisationer för uppsökande verksamhet föreslås
utgå. För anslagen Specialpedagogiska institutet och
för Särskilda insatser på skolområdet föreslås lägre
belopp än regeringens.
Kristdemokraterna vill ha en långsammare utbyggnad
av grundutbildningen vid universitet och högskolor
och minskar därför anslagen till sådan med 590
miljoner kronor. De vill inte heller ha någon
rekryteringsdelegation. Kristdemokraterna anser att
lärosätena skall få möjlighet att sälja utbildning
till utländska intressenter och föreslår ett anslag
på 65 miljoner kronor för att anordna
utbildningsplatser som säljs. På statsbudgetens
inkomstsida har Kristdemokraterna beräknat intäkter
från försäljningen.
Kristdemokraterna vill minska anslaget till
Högskoleverket med 10 miljoner kronor och helt slopa
anslaget till den nya myndigheten för
nätuniversitetet.
Kristdemokraterna accepterar inte en
resursfördelning som så ensidigt som dagens
premierar forskning inom teknik och naturvetenskap
utan vill ha en fördelning som ger betydligt mer
till humaniora och samhällsvetenskap, medicin och
utbildningsvetenskap.
Centerpartiet föreslår att ett kvalitetsinstitut
skall inrättas för att utveckla och förfina metoder
för utvärdering och för att stödja kommunerna, 200
miljoner kronor. En minskning föreslås på anslagen
Statens skolverk och Utveckling av skolväsende och
barnomsorg. Ett nytt anslag för Läs- och
skrivutveckling m.m. föreslås, 400 miljoner kronor.
Anslagen Maxtaxa inom barnomsorgen, Bidrag till
personalförstärkningar i skola och fritidshem samt
Bidrag till vissa organisationer för uppsökande
verksamhet föreslås utgå.
Centerpartiet vill följa upp den utbyggnad som
redan skett av högskoleutbildningen med resurser för
att säkra kvaliteten och stärka forskningen. Partiet
vill halvera antalet nytillkommande
utbildningsplatser i grundutbildningen och i stället
tillföra de nya universiteten och de högskolor som
har veten-
skapsområde 80 miljoner kronor och anslaget till
forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
övriga högskolor 100 miljoner kronor.
Nätuniversitetet föreslås tillföras 40 miljoner
kronor utöver regeringens förslag, och dessutom
inrättas en anslagspost för en särskild
förskollärarsatsning (15 miljoner kronor).
Politiken att låta en allt större del av de
statliga forskningsresurserna utdelas genom ett
ansökningsförfarande måste enligt Centerpartiet
motarbetas. Huvudinriktningen skall i stället vara
att öka den andel av forskningsanslagen som går
direkt till universitet och högskolor.
Folkpartiet föreslår att anslaget Maxtaxa inom
barnomsorgen utgår. Samtidigt bör ett
barnomsorgskonto med barnomsorgspeng införas.
Anslaget för den särskilda vuxenutbildningsinsatsen
föreslås minska med en miljard kronor eftersom
intresset för vuxenutbildningsinsatsen minskar.
Folkpartiet vill minska antalet nytillkommande
utbildningsplatser vid universitet och högskolor med
3 000 och i stället använda 200 miljoner kronor till
kvalitetsförstärkningar. Dessutom föreslår
Folkpartiet 200 miljoner kronor till de lärosäten
som har högst sökandetryck, som ett första steg mot
en studentpeng. Folkpartiet vill överföra 240
miljoner kronor från anslaget till Vetenskapsrådet
till lärosätenas anslag till forskning och
forskarutbildning.
Folkpartiet föreslår att anslaget till Myndigheten
för Sveriges nätuniversitet minskas med 9 miljoner
kronor.
Folkpartiet föreslår att det utöver regeringens
förslag anvisas 600 miljoner kronor till forskning
och forskarutbildning.
I betänkandet finns också ett stort antal
reservationer till förmån för yrkanden på andra
punkter än anslagen.

Utskottets överväganden

1 Inledning

Riksdagen har den 21 november 2001 beslutat bifalla
regeringens förslag att utgiftsramen år 2002 för
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning skall vara 41 446 670 000 kr
(bet. 2001/02:FiU1, rskr. 34).
Utskottet behandlar i det följande regeringens
förslag i budgetpropositionen för 2002 när det
gäller utgiftsområde 16 och motionsyrkanden som
berör detta utgiftsområde.
Inledningsvis återger utskottet de mål för
politikområdena Utbildningspolitik och
Forskningspolitik, som riksdagen fastställt (bet.
2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99), samt i korthet
vissa övergripande resultatbedömningar, som
redovisas i årets budgetproposition.
Målet för utbildningspolitiken är att Sverige
skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av
utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för
tillväxt och rättvisa.
Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall
vara en ledande forskningsnation, där forskning
bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.
I ett internationellt perspektiv är Sverige ett av
de länder som satsar mest resurser på utbildning,
närmare sju procent av bruttonationalprodukten. De
satsningar som gjorts inom utbildningsområdet kan
successivt avläsas i form av en allt mer välutbildad
befolkning. I åldrarna 25-64 år hade 29 % en
högskoleutbildning enligt OECD:s senaste mätning som
avsåg år 1999. Detta tillhör de högre värdena bland
OECD-länderna.
Den svenska arbetskraftens kompetens är
sammantaget hög enligt de analyser som OECD har
genomfört under perioden 1994-1999. I dessa studier
har ingått tester av den vuxna befolkningens förmåga
att förstå och praktiskt utnyttja olika texter som
förekommer i arbetslivet, lösa problem och klara
kvantitativa beräkningar utifrån förelagda dokument.
Sverige får högre värden i dessa studier än samtliga
övriga länder.
Inom ramen för OECD:s arbete har ett flertal
indikatorer tagits fram som ger underlag för en
resultatbedömning avseende det livslånga lärandet.
Sverige hamnar över genomsnittet i samtliga dessa
jämförelser var för sig. Det genomsnittliga värdet
på dessa indikatorer kan ses som en sammanvägd
indikator på hur de olika OECD-länderna förverkligat
systemet med ett livslångt lärande. Sverige har här
det högsta värdet av OECD-länderna.
Ett omfattande arbete pågår med att utvärdera
svensk utbildnings kvalitet i ett internationellt
perspektiv.
Sverige avsätter närmare fyra procent av
bruttonationalprodukten till forskning och
utvecklingsarbete (FoU), vilket är mer än något
annat land i världen gör. Sverige har ett FoU-
intensivt näringsliv. Sverige tillhör också de
länder som avsätter mest offentliga resurser per
invånare till FoU. Svensk forskning håller i dag hög
kvalitet och är världsledande inom flera viktiga
områden.

U t s k o t t e t har inget att invända mot
regeringens redovisning och bedömning av resultaten.

U t b i l d n i n g s p o l i t i k

2 Barnomsorg och skola

Inledning

I detta avsnitt behandlas förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning samt
vuxenutbildning. Under rubriken Anslag behandlas
anslagen 25:1-25:19. Här behandlas också ett anslag
som tillhör politikområde 11 Storstadspolitik,
nämligen 11:1 Förstärkning av utbildning i
storstadsområdena.

Resultat

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Det totala antalet inskrivna barn i
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg minskade
under 2000, framför allt inom familjedaghemmen.
Andelen inskrivna barn av totalt antal barn
fortsätter dock att öka. Hösten 2000 var 76 % av
alla barn i åldern 1-5 år inskrivna i förskola eller
familjedaghem. År 2000 gick ca 315 000 barn i
förskolan och knappt 62 000 barn i åldern 1-5 år i
familjedaghemmen. Den totala kostnaden för förskolan
beräknas preliminärt till 26,2 miljarder kronor för
2000. Genomsnittskostnaden per inskrivet barn
beräknas till 83 230 kr, en ökning från förra året
med 3,5 %. Den totala kostnaden för familjedaghemmen
beräknas preliminärt till 3,8 miljarder kronor för
2000, en minskning från knappt 4,7 miljarder
föregående år. Kostnaden per inskrivet barn beräknas
till i genomsnitt 61 480 kr för 2000, vilket är
jämförbart med föregående år. Antalet inskrivna barn
i skolbarnsomsorgen uppgick 2000 till knappt 34 500.
Andelen inskrivna barn i åldern 6-9 år uppgick 2000
till 66 %. Den stora ökningen av antalet barn har
mattats av något, men andelen inskrivna barn ökar
fortfarande.

Den totala kostnaden för fritidshemmen uppgick
2000 preliminärt till 9,1 miljarder kronor.
Kostnaden per inskrivet barn beräknas till i
genomsnitt 27 560 kr, vilket är en ökning med 1,1 %
jämfört med 1999.
Antalet barn per årsarbetare har ökat kraftigt i
förskolan och familjedaghemmen sedan början av 1990-
talet. Ökningen har dock avstannat det senaste året.
Hösten 2000 uppgick antalet barn per årsarbetare
till 5,4 i förskolan, vilket är i nivå med året
innan. År 2000 gick det 17,5 inskrivna barn per
årsarbetare på fritidshemmen vilket är en liten
minskning jämfört med året innan. Andelen
årsarbetare i förskolan med pedagogisk
högskoleutbildning uppgick 2000 till 54 %, vilket är
detsamma som föregående år. Andelen av personalen i
fritidshemmen som har pedagogisk högskoleutbildning
har minskat från 68 % till 62 %.
I en studie gjord av Skolverket framgår att endast
13 % i åldersgruppen 10-12 år har tillgång till
någon form av skolbarnsomsorg trots att det stora
flertalet har förvärvsarbetande föräldrar. Över
hälften av dessa barn får klara sig själva efter
skolan trots att föräldrarna uppger att de inte är
nöjda med den lösningen. Skolverkets studie visar
även att kommunerna inte arbetar särskilt aktivt med
att lösa frågorna kring behovet av barnomsorg för
barn i åldern 10-12 år.

Barn- och ungdomsutbildning

Nedan redovisas resultatet för verksamheterna
förskoleklass, den obligatoriska skolan och
gymnasieskolan. Vidare redovisas orsaker bakom att
elever slutar skolan utan fullständiga betyg samt
elevers, föräldrars, lärares och allmänhetens
attityder till skolan.

Läsåret 2000/01 gick drygt 107 500 barn i
förskoleklass. Andelen av årskullen sexåringar som
var inskrivna var 93 %, vilket var oförändrat från
föregående år. Av dem som inte gick i förskoleklass
gick de flesta i grundskolans årskurs 1. Ungefär
fyra procent av alla elever i förskoleklass gick på
en fristående skola. Enligt preliminära bedömningar
uppgår de totala kostnaderna för förskoleklass med
kommunal huvudman till 3,5 miljarder kronor medan
kostnaden per elev uppgår till 33 970 kr. Jämfört
med föregående år har kostnaden per elev ökat med
5,4 %. Förklaringen till detta är enligt regeringen
framför allt att antalet inskrivna barn har sjunkit
utan motsvarande minskning av resurserna.
Läsåret 2000/01 gick drygt 1 051 900 elever i
grundskolan, vilket innebär en ökning med ca 1,5 %
jämfört med föregående år. I fristående grundskolor
har antalet elever ökat med drygt 23 % jämfört med
föregående läsår. Andelen grundskoleelever som gick
i fristående skolor var drygt fyra procent. Den
totala kostnaden för den kommunala grundskolan
uppgick preliminärt till 57,2 miljarder kronor för
2000. Kostnaden per elev beräknas uppgå till ca
56 800 kr, vilket är en ökning med ca 2,3 % jämfört
med 1999. Kostnaderna för undervisning ökar relativt
sett mest.
Nästan 90 % av de elever som gick ut årskurs 9 i
grundskolan våren 2000 var behöriga att tas in på
ett nationellt program i gymnasieskolan, vilket var
en minskning med ca en procentenhet jämfört med
1999. 17 % av de elever som inte var behöriga vid
vårterminens slut återfanns ändå på ett nationellt
program vid höstterminens start då de efter
undervisning under sommaren hade godkänts genom
prövning. Enligt preliminära uppgifter var andelen
elever i grundskolans årskurs 9 som saknade
behörighet till ett nationellt eller specialutformat
program i gymnasieskolan vårterminen 2001 i stort
sett oförändrad jämfört med 2000. Av det totala
antalet saknade 10,4 % behörighet 2001, medan
motsvarande uppgift var 10,6 % föregående år.
Läsåret 2000/01 gick knappt 13 500 elever i den
obligatoriska särskolan, varav 9 400 gick i
grundsärskolan och knappt 4 100 i träningsskolan.
Antalet elever i den obligatoriska särskolan har
ökat med 8 % sedan föregående läsår. Kommunens
kostnader för den obligatoriska särskolan uppgick
preliminärt till 2,6 miljarder kronor för 2000.
Kostnaderna per elev uppskattas till 212 250 kr
vilket är en liten minskning jämfört med 1999.
Läsåret 2000/01 gick det drygt 650 elever i den
statliga specialskolan för döva och hörselskadade,
en i stort sett oförändrad nivå sedan föregående år.
Dessutom fick drygt 150 elever enligt
övergångsbestämmelser utbildning i specialskola vid
statliga resurscenter. Den totala kostnaden för
specialskolan var 311 miljoner kronor 2000. Många
elever i specialskolan har svårigheter att nå målen
för utbildningen.
Läsåret 2000/01 gick det 186 elever i sameskolan.
Dessutom deltog 168 elever, samma antal som
föregående år, i den integrerade samiska
undervisning som bedrivs i kommunal regi. Sameskolan
uppvisar god måluppfyllelse. De totala kostnaderna
för sameskolan och den integrerade undervisningen
uppgick till drygt 35 miljoner kronor 2000.
Hösten 2000 gick 305 301 elever i gymnasieskolan
(inkl. kompletterande utbildning med statsbidrag).
93 % av eleverna gick i de kommunala skolorna och
4,7 % eller 14 251 elever, gick på fristående
gymnasieskolor. Övriga gick på gymnasieskolor inom
landstingen eller på internationella skolor. Den
totala kostnaden för gymnasieskolan var ca 22
miljarder kronor 1999, varav drygt 20 miljarder för
de kommunala gymnasieskolorna. Kostnaden per elev
var i genomsnitt ca 71 000 kr i de kommunala
gymnasieskolorna och 77 300 kr i de fristående
gymnasieskolorna. Enligt preliminära uppgifter för
2000 var de totala kostnaderna för gymnasieskolan
med kommunal huvudman 20,7 miljarder kronor, en
ökning med drygt en procent jämfört med föregående
år. Kostnaden per elev ökade likaså med en procent
till 72 140 kr. Kostnaderna mellan programmen
varierar kraftigt, liksom kostnaderna för samma
program i olika kommuner.
Fördelningen mellan könen när det gäller
förstahandssökande till olika program överensstämmer
med tidigare år. Nästan enbart pojkar söker till
bygg-, el-, energi-, fordons- och
industriprogrammen. Flickor utgör däremot
majoriteten av de sökande till hantverks-,
omvårdnads- samt barn och fritidsprogrammen.
Enligt en prognos presenterad av Skolverket våren
2001 kan bristen på behöriga ämneslärare i
gymnasieskolan och komvux komma att fördubblas fram
till år 2008, om examinationen av lärare ligger kvar
på nuvarande nivå. Orsaken är dels ökat elevantal,
dels stora pensionsavgångar.
Av dem som började gymnasieskolan för fyra år
sedan var det 73 % av eleverna som fick slutbetyg
senast våren 2000. Motsvarande andel var 76 % 1999
och 78 % 1998. Av eleverna som fick slutbetyg våren
2000 hade 80 % grundläggande behörighet till
universitet och högskola.
Andelen elever som gått över till högskolan direkt
efter gymnasieskolan har ökat från 16,7 % (avslutad
gymnasieutbildning 1997/98) till 17,4 % (avslutad
gymnasieutbildning 1998/99). Andelen elever med
utländsk bakgrund som gick över var 20,6 %.
Läsåret 2000/01 gick drygt 5 100 elever i
gymnasiesärskolan. Av dessa gick nästan 2 000 på
nationella program, knappt 1 000 på specialutformade
program och drygt 2 100 på individuella program.
Antalet elever i gymnasiesärskolan har ökat med
knappt 8 % sedan föregående läsår. Preliminära
uppgifter visar att kostnaderna för den kommunala
gymnasiesärskolan har ökat med drygt 8 % från 1999
till ca 990 miljoner kronor 2000. Kostnaden per elev
(exkl. skolskjutsar och lokaler) var 176 000 kr, en
minskning med ca 2 %.
Enligt en rapport från Skolverket är bilden av
orsakerna bakom att många elever slutar skolan utan
fullständiga betyg komplex. Av betydelse för
förhållandena i grundskolan är bl.a. skolans
förhållningssätt och attityder till elever och
föräldrar, personliga relationer mellan eleven och
vissa lärare samt att skolan i många fall har väntat
för länge innan stödåtgärder satts in. Vad gäller
gymnasieskolan kan den ha svårt att upprätthålla
studiemotivationen. Många elever har redan tidigare
problem, med studieavbrott eller studier på
individuellt program som följd. Antalet elever på
ett individuellt program har ökat från 15 000 elever
1995 till drygt 17 000 elever 1999. Det individuella
programmet finns på ca 390 av landets drygt 600
gymnasieskolor. Läsåret 2000/01 var det 34 kommuner
som hade en gymnasieskola med enbart det
individuella programmet. Cirka 70 % av de elever som
började på ett individuellt program 1996 och 1997
gick över till ett nationellt program. Skolverket
menar att det individuella programmet fungerar
dåligt som inkörsport till de nationella programmen.
Senare undersökningar visar att i genomsnitt sökte
64 % av eleverna med utländsk bakgrund som studerade
på ett individuellt program och 62 % av dem som
studerade på programinriktat individuellt program
vidare till ett nationellt program.
Enligt en studie som bygger på ett tjugotal
kommuner saknar var femte elev med utländsk bakgrund
som lämnar grundskolan behörighet till studier på
ett nationellt program, vilket skall jämföras med
att var tionde elev gör det totalt. Åtta av tio
elever lämnar gymnasieskolan med slutbetyg medan
endast sju av tio elever som har utländsk bakgrund
gör det. Det finns också ett antal elever med
utländsk bakgrund, främst flickor, som har mycket
goda betyg. Av eleverna i gymnasieskolan i de
studerade kommunerna deltar 6 % i
modersmålsundervisning, medan 16 % gör det i
grundskolan. Studiehandledning på modersmålet
förekommer mycket sparsamt i grundskolan och bara i
enstaka fall i gymnasieskolan. Behoven är mycket
större än omfattningen visar. Viktiga förklaringar
till att elever med utländsk bakgrund lämnar
grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga
betyg anges vara bl.a. brist på ekonomiska resurser
i kommunerna och i vissa fall lärarkompetens.
Grund- och gymnasieskolor kräver ofta diagnos för
att elever med funktionshinder skall erhålla
stödinsatser trots att rätten till stöd inte är
avhängig diagnos. Skolverket framhåller vikten av
förtroendefulla relationer mellan skolans personal,
elever och föräldrar samt betonar betydelsen av
tidig upptäckt av behoven, tidiga stödåtgärder samt
upprättande av åtgärdsprogram, för att eleverna
skall uppnå målen.
I rapporten Attityder till skolan 2000
(Skolverkets rapport 197) redovisar skolverket sin
tredje undersökning av elevers, föräldrars, lärares
och allmänhetens attityder till grund- och
gymnasieskolan. Ungefär hälften av lärarna tycker
att skolan lyckas bra med att förmedla grundläggande
värden och traditioner. Många lärare och elever
tycker att skolan lyckats bra med att utveckla
elevernas förmåga att ta ställning i etiska och
moraliska frågor. Enligt allmänheten, föräldrar och
lärare lyckas skolan i stor utsträckning verka för
jämställdhet.
Majoriteten av föräldrarna är positivt inställda
till barnens lärare, undervisningens innehåll och
arbetssättet i skolan. Högutbildade föräldrar och
föräldrar med svensk bakgrund vill ha större
inflytande i skolan. Eleverna anser att de fått ett
ökat inflytande när det gäller hur de skall arbeta
och över läxor och prov. Samtidigt ökar andelen
lärare som tycker att eleverna inte klarar att ta
det ansvar som krävs för ett ökat inflytande. Fler
flickor än pojkar uppger att de vill vara med och
bestämma och flickorna tycker också att de kan vara
med och bestämma i högre grad än vad pojkarna anser
att de kan.
Den sociala miljön i grundskolan framstår som mer
problematisk än den i gymnasieskolan. En större
andel än tidigare tycker att mobbning är ett
allvarligt problem i skolan, framför allt i år 7-9.
Många elever uppger att de känner sig mobbade av
sina lärare. Stressen har ökat i både grundskolan
och gymnasieskolan sedan den tidigare undersökningen
1997. Framför allt flickorna på de
studieförberedande programmen uppger att de känner
sig stressade.

Vuxenutbildning

Riksdagen anvisade under 2000 medel motsvarande
minst 97 700 heltidsplatser på gymnasienivå, som
fördelades mellan kommunerna av Skolverket. Till
detta kommer den kommunalt finansierade
basorganisationen som beräknas omfatta 37 000
platser. Statens skolor för vuxna i Härnösand och
Norrköping tilldelades statsbidrag motsvarande 265
heltidsplatser. Under 2000 genomfördes utbildning på
gymnasial nivå motsvarande 133 080 platser, vilket
innebär att den genomförda volymen understeg antalet
tilldelade platser med ca 1 %. Den genomförda
verksamheten innehöll betydligt större andel
utbildning av mer kostnadskrävande karaktär, främst
yrkeskurser, än vad som förutsattes vid planeringen.
Av de studerande under hösten 2000 utgjorde männen
32 % och andelen födda utomlands 20 %. Kursdeltagare
över 30 år uppgick hösten 2000 till 58 % och andelen
med högst tvåårig gymnasieutbildning till 67 %.
Under 2000 utgjordes 27 % av utbildningsvolymen av
kärnämneskurser och 73 % av karaktärsämneskurser.
Andelen lokala kurser fortsatte att öka och utgjorde
14 % av den totala utbildningsverksamheten, en
fördubbling sedan 1997. Ett av målen för
Kunskapslyftet har varit att få en jämn fördelning
av kurser över året. Under sommarmånaderna studerade
100 000 kursdeltagare per vecka. Från mitten av
augusti steg antalet till 700 000 kursdeltagare per
vecka. 26 % av utbildningen upphandlas hos andra
anordnare än kommunerna.

Av samtliga studerande vid kommunal
vuxenutbildning hösten 2000 var 48 % aktuella vid
arbetsförmedlingen i anslutning till kursstart. Ett
år efter avslutade studier uppgick andelen
studerande som återfanns i Arbetsmarknadsstyrelsens
händelseregister till drygt 20 %, ca 15 % återfanns
i högskoleregistret och nästan 45 % hade
sysselsättning enligt Statistiska centralbyråns
sysselsättningsregister. Cirka 68 % av kommunerna
bedriver någon form av uppsökande och
motivationsskapande verksamhet. I hälften av
kommunerna sker samverkan med en eller flera
organisationer som får särskilda medel från staten
för att bedriva uppsökande verksamhet. Samtliga
organisationer som erhållit bidraget har redovisat
en utvecklingsplan för verksamheten 2000 och lämnat
rapporter över genomförd verksamhet under året.
Sedan läsåret 1992/93 har antalet studerande i
särvux ökat med 56 % och uppgick läsåret 1999/2000
till 4 335. Denna ökning kan enligt regeringen
troligen förklaras med att särvux övergått till
kommunalt huvudmannaskap och därigenom på många håll
integrerats i den kommunala vuxenutbildningen.
Samtidigt infördes möjlighet för särvux att anordna
yrkesutbildning. Kostnaden för särvux uppgick 1999
per genomsnittsstuderande till 25 500 kr. Den totala
kostnaden var 107 miljoner kronor, en ökning med 11
% sedan 1998. Andelen lärare med pedagogisk
utbildning uppgår till ca 90 %.
Kvalificerad yrkesutbildning omfattar 12 000
årsstudieplatser 2000 och 2001. De 245
utbildningarna fördelar sig inom 12 olika
branschområden, varvid IT inklusive multimedier och
grafisk industri utgör det största området.
I fråga om utbildningsbakgrund hade 33 % av de
studerande åren 1996-1999 en yrkesförberedande
gymnasieutbildning. Motsvarande andel för 1996-1998
var 35 %. På motsvarande sätt har andelen med annan
än fullständig gymnasieutbildning förändrats från 16
% (1996-1998) till 22 % (1996-1999). I denna grupp
återfinns enligt Kommittén för kvalificerad
yrkesutbildning sannolikt många som skaffat sig
gymnasial utbildning i komvux. Andelen med tre- till
fyraårig studieförberedande utbildning har gått ned
från 42 % till 38 %.
Av de studerande som avslutade en utbildning under
2000 hade 77 % fullföljt utbildningen med godkänt
resultat och 74 % visste att de skulle påbörja en
anställning inom tre månader efter utbildningens
slut. Åtta procent planerade att studera vidare och
av dessa påbörjade 71 % studier inom högskolan.
Under 2000 gjorde Kommittén för kvalificerad
yrkesutbildning 90 tillsynsbesök vid enskilda
utbildningar. Vid tillsynen görs skriftliga
studerandeenkäter. De 1 249 studerande som besvarade
enkäten gav utbildningen ett medelbetyg på 3,21 på
en skala från 1-5 där 1 är det lägsta omdömet.
Under läsåret 1999/2000 deltog 34 115 studerande i
svenskundervisning för invandrare, sfi. Från 1994/95
till läsåret 1999/2000 har deltagarantalet minskat
med 44 %. Andelen kvinnor läsåret 1999/2000 var 60
%. Av de deltagare som påbörjade sina studier
läsåret 1997/98 hade 38 % uppnått sfi-nivån. 45 %
avbröt studierna och 11 % fortsatte att studera.
Läsåret 1999/2000 hade 82 % av lärarna i sfi
pedagogisk utbildning. En stor andel lärare saknar
dock utbildning i svenska som andraspråk. Under 1999
uppgick kommunernas totala kostnader för sfi till
604 miljoner kronor.
Kostnaderna för verksamheterna vid Statens skolor
för vuxna, SSV, uppgick till ca 93 miljoner kronor
2000, varav ca 25 miljoner kronor gick till
utvecklingsarbete. Antalet kursdeltagare vid de båda
skolorna var under 2000 ca 28 000, vilket är ca
2 000 färre än 1999. Nedgången förklaras av en
förbättrad arbetsmarknadssituation.
År 2000 deltog drygt 1 900 elever i kompletterande
utbildningar som erhöll statsbidrag för
verksamheten. Cirka 160 elever erhöll studiehjälp,
ca 3 500 elever erhöll studiemedel och ca 200 erhöll
vuxenstudiestöd. Drygt 80 utbildningar vid 37 skolor
erhåller statsbidrag och flertalet av dem berättigar
därutöver till studiestöd. Cirka 90 utbildningar vid
24 skolor berättigar enbart till studiestöd.
Därutöver står 144 utbildningar under statlig
tillsyn. Totalt omfattar utbildningarna drygt 10 000
deltagare.
Studieförbunden redovisade en
studiecirkelverksamhet för 2000 som räknat i
studietimmar ökat med ca 3 % jämfört med 1999. Under
året samlade studiecirklarna drygt 2,8 miljoner
deltagare, varav 57 % var kvinnor. Det totala
antalet deltagare i folkhögskolan har ökat något
jämfört med föregående år. Folkhögskolorna samlade
drygt 114 000 deltagare våren 2000 och 123 000
deltagare hösten 2000. 58 % av deltagarna var
kvinnor. Inom ramen för det särskilda statsbidraget
till utbildningsplatser inom Kunskapslyftet deltog
ca 9 800 personer våren 2000 och ca 10 300 personer
hösten 2000. Andelen kvinnor utgjorde 63 % och
andelen invandrare var 22 %. Cirka 38 % av
deltagarna hade högst grundskoleutbildning innan de
började folkhögskolekursen.
Ett antal folkhögskolor har inriktning mot
teckenspråk och teckenspråks-tolkning. För 2000
utgick särskilda medel, 43 miljoner kronor, för stöd
till tolkutbildning och teckenspråkslärarutbildning
samt kontakttolkutbildning. Tio folkhögskolor bedrev
sådan utbildning och det totala antalet deltagare
ökade 2000 jämfört med 1999. Under 2000 slutförde 38
dövblindtolkar och teckenspråkstolkar sin
utbildning. Den tvååriga teckenspråksutbildningen
som förbereder till tolkutbildning slutfördes av 74
deltagare. Kontakttolkutbildningen har under 2000
anordnats av 9 folkhögskolor och 12
studieförbundsavdelningar med 92 respektive 82
kurser. Utbildningarna har under 2000 samlat 2 687
deltagare, varav 1 777 på folkhögskolor.

U t s k o t t e t har inget att erinra mot
regeringens redovisning och bedömning av resultaten.

Övergripande frågor

Nationell skolpeng

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om nationell skolpeng.
Jämför reservation 1 (m).

Motioner

Moderaterna anser att en nationell skolpeng bör
införas (mot. 2001/02:Ub233 yrk. 11, 2001/02:Ub541
yrk. 20 och 2001/02:Sk433 yrk. 5). Moderaterna
förordar att staten tar över ansvaret för
grundskolans finansiering från kommunerna från och
med 2003 och avsätter därmed 60,7 miljarder kronor
från 2003. Eftersom staten sätter upp målen för
grundskolans verksamhet bör det också vara staten
som skall svara för att utbildningssystemet
garanteras de resurser som är nödvändiga. Införandet
av en nationell skolpeng säkrar resurser till
grundskolan och utgör en viktig faktor för god
undervisningskvalitet. Skolor som uppfyller
nationella kvalitetskrav på undervisningen skall ges
resurser direkt från staten i förhållande till hur
många elever skolan förmår attrahera. Särskilda
tillskott ges till bl.a. handikappade elever.
Skolpengen ger enligt Moderaterna skolorna möjlighet
att lägga skolans pengar där de gör störst nytta. I
motion 2001/02:Ub326 (m) yrkas att det i samband med
skolpengens införande också skall införas ett extra
anslag där framgångsrika skolor kan premieras (yrk.
3) och att det skall finnas möjlighet att anslå
extra pengar till skolor som inte uppfyller de
nationella kraven för att underlätta de ytterligare
kvalitetsinsatser som krävs på dessa skolor (yrk.
4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna.
Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen
behandlat och avstyrkt motionsyrkanden från
Moderaterna om införande av en nationell skolpeng
(jfr bet. 1999/2000:UbU1 och 2000/01:UbU1).
Riksdagen har varje gång avslagit yrkandena.
Utskottet har ingen annan uppfattning nu. En
schablonberäknad nationell skolpeng ger enligt
utskottets uppfattning inte de grundläggande
förutsättningarna för att kraven på en likvärdig
skola av hög kvalitet för alla elever skall kunna
uppfyllas. Resurser till skolans verksamhet skall
enligt utskottets uppfattning fördelas med
utgångspunkt i behov som enskilda elever, olika
grupper av elever och skolor faktiskt har. Det är
därför inte rimligt att införa en central
resursfördelning. Utskottet vill, liksom vid
tidigare behandling av frågan, betona att skolans
verksamhet måste vara utformad så att den genom stöd
och stimulans ger varje elev möjlighet att nå målen
och i övrigt utvecklas efter sina förutsättningar.

Inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan
m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om inrättande av
kvalitetsinstitut för skolan.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 3 (c)
och reservationerna 1 (m), 2 (c) och 3 (fp).

Motioner

I flera motioner föreslås inrättandet av ett
kvalitetsinstitut för skolan. Moderaterna menar att
ett fristående nationellt kvalitetsinstitut skall
komplettera den uppföljning och utvärdering som
måste bedrivas vid varje skola, lokalt av berörda
huvudmän och även i någon mån av Skolverket (mot.
2001/02:Ub316 och 2001/02:Ub233 yrk. 30). Skolverket
skall fortsättningsvis ta ansvar för insamling av
jämförbar statistik medan det nationella
kvalitetsinstitutets uppgift blir att svara för mer
kvalificerad kvalitetsbedömning. Varje skola måste
granskas med jämna mellanrum vad gäller
undervisningskvalitet och resultat. Alla rapporter
skall vara offentliga och institutet bör aktivt
informera om analyser och slutsatser. Moderaterna
menar i motion 2001/02:Ub541 att en nödvändig åtgärd
för att lyfta kvaliteten i skolan är att uppföljning
och utvärdering förbättras och blir mer tillgänglig
för elever, föräldrar och personal. Av den
anledningen bör ett fristående nationellt
kvalitetsinstitut inrättas. Under ett nytt anslag
föreslås 50 miljoner kronor för 2002 för det
nationella kvalitetsinstitutet (mot. 2001/02:Ub541
yrk. 21). I motion 2001/02:Ub326 (m) yrkas att då
det nationella kvalitetsinstitutet inrättas skall
berörda delar av Skolverket avvecklas (yrk. 1). I
motionen (yrk. 5) föreslås också att såväl
Skolverket som det nationella institutet för
kvalitetsgranskning löpande bör publicera namnen på
de skolor som inte uppfyller de mål och krav som
finns för skolan.

Centerpartiet anser också att ett nationellt
kvalitetsinstitut skall inrättas. Institutet bör ha
till uppgift att utveckla och förfina metoder för
utvärdering och stödja kommunerna i deras arbete
bland annat genom att erbjuda expertis inom området.
Centerpartiet menar vidare att ett institut bör ha
till uppgift att såväl sammanställa uppgifter för
nationella jämförelser som utveckla metoder för att
förbättra utvärderingen och stödja kommunernas
kvalitetsarbete. Ett kvalitetsinstitut bör vara
fristående och inte ha myndighetsuppgifter (mot.
2001/02:Ub524 och 2001/02:Ub240 yrk. 11). Under ett
nytt anslag föreslås 200 miljoner kronor för 2002
för det nationella kvalitetsinstitutet (mot.
2001/02:Ub524).
Folkpartiet yrkar i två motioner (mot.
2001/02:Ub221 yrk. 24 och 2001/02:Ub222 yrk. 19) att
en nationell skolinspektion skall inrättas. En
nationell skolinspektion behövs eftersom
kommunaliseringen av skolan hittills har misslyckats
på grund av att staten inte varit tydlig i sina mål
och då utvärderingsinstrumenten är otillräckliga.
Skolverket skall behålla sin stödjande och
rådgivande roll samt utvecklingsuppgifter, medan den
nationella skolinspektionen bl.a. skall granska
kvaliteten i skolorna, säkerställa likvärdighet i
bedömningen av nationella prov och tillämpning av
det nationella betygssystemet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat
och avstyrkt motionsyrkanden om inrättande av ett
nationellt kvalitetsinstitut och en nationell
skolinspektion (jfr bet. 1999/2000:
UbU1 och 2000/01:UbU1). Riksdagen har varje gång
avslagit yrkandena. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu. Utskottet anser att den
kvalitetsgranskningsnämnd som är knuten till den
ansvariga sektorsmyndigheten, Skolverket, är att
föredra framför ett fristående kvalitetsinstitut
eftersom nämnden fungerar som ett komplement till
myndigheten. För att tydliggöra
kvalitetsgranskningsnämndens självständiga ställning
har regeringen förändrat Skolverkets instruktion.
Förändringen innebär bl.a. att regeringen utser
ordförande. Under 2000 har
Kvalitetsgranskningsnämnden genomfört nationella
kvalitetsgranskningar av tre områden inom det
offentliga skolväsendet: helheten i utbildningen,
utbildning på entreprenad samt betygssättningen.
Enligt utskottets uppfattning har dessa granskningar
tillfört skolområdet viktig information som kan
bidra till utvecklingen av kvaliteten i
verksamheten. Vad gäller publicering av Skolverkets
granskningar görs detta på Skolverkets hemsida.
Rapporterna från Skolverkets löpande tillsyn
översänds också till den kommun som berörs av
granskningen och till Utbildningsdepartementet. Vad
gäller tillsyn i enskilda ärenden översänds besluten
till anmälaren och till skolan. Skolverket har också
tillsatt en grupp med uppdrag att presentera ett
förslag om hur resultaten av verkets tillsyn skall
kunna spridas i högre utsträckning. Utskottet anser
därmed yrkande 5 i motion 2001/02:Ub326 tillgodosett
och avstyrker därför yrkandet.

Anslag m.m.

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen 11:1
och 25:1-19. Det förstnämnda anslaget tillhör
politikområde 11 Storstadspolitik. Övriga anslag
tillhör politikområde 25 Utbildningspolitik och
avser skola, barnomsorg och vuxenutbildning. Området
omfattar även anslag till skolmyndigheter,
utveckling och forskning inom området, särskilda
stödinsatser för elever med handikapp samt de
statliga skolorna. Vidare finns anslag för viss
verksamhet inom det kommunala skolväsendet och till
svensk undervisning i utlandet. I området ingår
också anslaget för maxtaxa i barnomsorgen m.m. och
bidrag till den särskilda vuxenutbildningssatsningen
Kunskapslyftet. Nya anslag föreslås för bidrag till
vissa organisationer för uppsökande verksamhet,
Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning samt
bidrag till kvalificerad yrkesutbildning.

11:1 Förstärkning av utbildning i
storstadsområdena

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 11:1
Förstärkning av utbildning i
storstadsområdena. Motionsyrkandet om att
avskaffa anslaget bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 3 (c).
Riksdagen bör vidare avslå motionerna om
skolor i utsatta områden.
Jämför reservation 3 (fp).

Propositionen

Från och med budgetåret 1999 har medel anvisats
under ett ramanslag för särskilda
utbildningsinsatser i storstadsregionerna. Under
anslaget beräknas medel under treårsperioden den 1
juli 1999-den 1 juli 2002. Fördelning av medel sker
till de sju storstadskommuner som tecknat lokala
utvecklingsavtal med staten. Under anslaget beräknas
medel för förskola i socialt utsatta bostadsområden,
språkutvecklingen i skolan samt praktikanskaffning
för vuxna invandrare. Regeringen har beräknat
medelsbehovet för 2002 till 185 miljoner kronor.
Anslaget tillhör politikområde 11 Storstadspolitik.

Motioner

Centerpartiet anser att anslaget skall avskaffas
(mot. 2001/02:Ub524). Folkpartiet anser att
gymnasieskolor i utsatta områden måste ges extra
resurser för att hindra utslagning av elever och att
skolor bör kunna ges en attraktiv profil för att dra
till sig elever från andra bostadsområden (mot.
2001/02:Ub221 yrk. 31). I motion 2001/02:Ub523 (s)
yrkande 2 föreslår motionärerna att skolans
situation och utvecklingsbehov i Stockholmsregionen
och andra storstadsområden skall uppmärksammas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet. Utskottet påminner om att riksdagens
beslut med anledning av propositionen Utveckling och
rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet
har lagt grunden för en nationell politik för
storstadsregionerna (prop. 1997/98:165, bet.
1998/99:AU2, rskr. 1998/99:34). Vid behandlingen av
budgetpropositionen för år 1999 beslutade riksdagen
att för detta ändamål anvisa sammanlagt 220 miljoner
kronor per år under en treårsperiod med början den 1
juli 1999. I samband därmed avslog riksdagen ett
yrkande från Moderaterna om att det föreslagna
anslaget skulle utgå. Riksdagen avslog även ett
motsvarande yrkande i samband med behandlingen av
budgeten 2000 och 2001. Utskottet som anser, i
likhet med motion 2001/02:Ub523, att det fortfarande
är mycket angeläget att en särskild
utbildningssatsning görs för barn, ungdomar och
vuxna i storstädernas utsatta områden, avstyrker
motion 2001/02:Ub524. Utskottet utgår från att
regeringen återkommer med förslag om hur
erfarenheterna från den pågående satsningen skall
tas till vara i fortsättningen. Utskottet anser
vidare att det ankommer på kommunerna själva att
besluta om resurser till de olika skolorna i den
egna kommunen, och det är också kommunerna som
beslutar om t.ex. eventuella profileringar.
Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå
motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 31 och
2001/02:Ub523 yrkande 2.

25:1 Statens skolverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:1 Statens
skolverk och avslår motioner om andra
anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (kd) och
3 (c).
Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om
Skolverkets roll och tillsyn samt om
publicering av kvalitetsgranskningar.
Jämför reservation 4 (kd).

Propositionen

Statens skolverk är sektorsmyndighet för
skolväsendet och för den förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg som det allmänna anordnar.
Skolverkets uppdrag är att bidra till
måluppfyllelsen inom politikområdet genom sina
uppgifter enligt instruktionen, bl.a. att följa upp
och utvärdera förskoleverksamheten,
skolbarnsomsorgen och skolväsendet, att främja
utveckling, kompetensutveckling och kvalitetsarbete
samt tillsyn.

Regeringen har i regleringsbrev under flera år
angett att tillsynen skall utgöra en större andel av
Skolverkets verksamhet, men så har inte skett.
Regeringen utgår från att verket snarast
omprioriterar sina resurser så att tillsynen av
barnomsorg och skola inklusive fristående skolor
samt vuxenutbildning ökar.
Regeringen har beräknat anslaget till 356 576 000
kr.

Motioner

Moderaterna föresår att anslaget ökas med 200
miljoner kronor (mot. 2001/02:Ub541 yrk. 3).
Förslaget innebär samtidigt att Specialpedagogiska
institutet (anslag 25:5) integreras i Skolverket
samtidigt som uppgifter förs från Skolverket till
det kvalitetsinstitut som Moderaterna föreslagit.
Kristdemokraterna föreslår att anslaget minskas med
40 miljoner kronor som ett led i besparingar på
myndigheten. Kristdemokraternas förslag om ett
barnomsorgskonto innebär dessutom att Skolverket
inte behöver expandera för att handlägga maxtaxa i
barnomsorgen (mot. 2001/02:Ub450). Centerpartiet
föreslår en minskning av anslaget med 50 miljoner
kronor (mot. 2001/02:Ub524).

Kristdemokraterna anser att Skolverkets roll
behöver vara friare gentemot regeringen. Ställningen
som stabsorgan gör att verket har en ofri roll,
vilket försämrar verkets trovärdighet och försvårar
kritik mot regeringen (mot. 2001/02:Ub446 yrk. 21).
Kristdemokraterna anser också att Skolverket skall
lägga mer vikt vid tillsyn än tidigare och hänvisar
till granskningar av Skolverket som framhållit
behovet av större betoning på tillsyn och kontroll.
I motion 2001/02:Ub326 (m) föreslås att resultatet
av kvalitetsgranskningar löpande skall publiceras av
Skolverket så att lärare, föräldrar och elever kan
ta del av resultaten (yrk. 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av
anslaget och avstyrker därmed motionerna
2001/02:Ub541 yrkande 1, 2001/02:Ub450 samt
2001/02:Ub524. Utskottet har i det föregående
behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om inrättande
av ett kvalitetsinstitut för skolan samt förslag om
ändrad medelsberäkning i anledning av dessa.
Moderaternas förslag att föra samman Skolverket och
Specialpedagogiska institutet behandlas under anslag
25:5 Specialpedagogiska institutet.

Vad gäller frågan om huruvida Skolverket bör ha en
friare ställning gentemot regeringen menar utskottet
att Skolverket, liksom övriga myndigheter, fritt och
självständigt agerar i frågor som omfattas av
verkets instruktion. Utskottet konstaterar vidare
att regeringen i propositionen tagit upp frågan om
ökad tillsyn. Trots att regeringen i flera år
framfört att tillsynen skall utgöra en större andel
av Skolverkets verksamhet har så inte blivit fallet.
Regeringen utgår dock från att tillsynen kommer att
öka. Utskottet behandlade frågan om ökad tillsyn i
betänkandet avseende budgetpropositionen för 2001
(bet. 2000/01:UbU1 s. 31 f.). Utskottet har, liksom
tidigare, ingen annan uppfattning än regeringen om
vikten av Skolverkets tillsynsverksamhet. Något
särskilt uttalande från riksdagen erfordras inte
enligt utskottets uppfattning. Regeringen har åter
uppmärksammat frågan, och utskottet utgår från att
regeringen också fortsättningsvis håller riksdagen
informerad om den fortsatta utvecklingen. Vad gäller
motion 2001/02:Ub326 yrkande 2 har ett annat yrkande
om publicering av tillsynsresultat behandlats och
avstyrkts i det föregående. Riksdagen bör med det
anförda avslå samtliga motionsyrkanden.

25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:2
Utveckling av skolväsende och barnomsorg.
Motionsyrkanden med förslag om andra
anslagsbelopp bör därför avslås.
Jämför särskilda yttranden 2 (kd) och 3 (c).
Riksdagen bör vidare avslå motionen om ytterligare
åtgärder för ökad integration mellan skola
och förskola.

Propositionen

Det övergripande syftet med anslaget är att främja
utvecklingen av barnomsorgen, skolväsendet och
vuxenutbildningen. Från anslaget bekostas insatser
avseende stöd till utveckling av förskola, skola och
vuxenutbildning. Medlen används för att stärka
baskunskaperna genom att främja läskunnighet,
skrivkunnighet och matematikkunskaper samt till
kompetensutveckling och andra insatser för
skolutveckling. Skolverkets utvecklingsinsatser
riktas i första hand mot uppmärksammade brist- eller
problemområden eller områden som behöver samordnas
nationellt. Regeringen menar att Skolverkets
pågående utvecklingsinsatser under anslaget bör
förstärkas vad gäller stöd till integration mellan
förskoleklass, grundskola och fritidshem, bl.a.
genom kompetensutvecklingsinsatser riktade till
rektorer och personal i de integrerade
verksamheterna.

Motioner

Kristdemokraterna föreslår en minskning av anslaget
med 276 miljoner kronor (mot. 2001/02:Ub450) och
Centerpartiet en minskning med 50 miljoner kronor
(mot. 2001/02:Ub524).

Centerpartiet föreslår också i två motioner att
ett nytt anslag på 400 miljoner kronor införs för
att stärka kompetensen och öka insatserna mot läs-
och skrivsvårigheter (dyslexi) samt dyskalkyli.
Satsningen skall innefatta bl.a. program från
förskolan och hela grundskolan. Totalt avsätts 400
miljoner kronor årligen under tre år (mot.
2001/02:Ub524 och 2001/02:Ub240 yrk. 9). I motion
2001/02:Ub341 (s) framförs att det för en positiv
utveckling vad gäller integration av förskola och
skola krävs satsningar på fortbildning och
vidareutbildning för alla personalkategorier om
reformens intentioner och den reviderade läroplanens
innehåll och innebörd. Först genom att all personal
har samma målsättning kan man enligt motionären
undvika klyftor mellan förskola och skola.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av
anslaget och avstyrker därmed motionerna
2001/02:Ub450 och 2001/02:Ub524. Utskottet delar
uppfattningen att satsningar för att stödja elever
med dyslexi och dyskalkyli är angelägna. Utskottet
vill peka på att det med medel från anslaget görs
satsningar för att främja läskunnighet,
skrivkunnighet och matematikkunskaper. Riksdagen har
tidigare beslutat att ca 270 miljoner kronor skall
avsättas 2002 för särskilda insatser för
skolutveckling. Medlen kommer bl.a. att användas
till att höja kompetensnivån hos lärare när det
gäller dyslexi och dyskalkyli. Vidare kommer alla
lärare som genomgår den nya lärarutbildningen att få
kunskaper om dyslexi och dyskalkyli.
Specialpedagogiska institutet har dessutom i uppdrag
att sprida kunskap om dessa frågor. Utskottet vill
också peka på att regeringen i budgeten föreslår ett
anslag för personalförstärkningar i skola och
fritidshem, vilket också kommer att bidra till att
barn och unga med inlärningssvårigheter och andra
funktionshinder får mer stöd i sitt skolarbete.

När det gäller satsningar för att främja
integrationen mellan förskola och skola konstaterar
utskottet att huvudmännen - kommunerna och enskilda
- svarar för att personalens behov av
kompetensutveckling tillgodoses. Medel under
anslaget används till utvecklingsinsatser vad gäller
integration mellan förskoleklass, grundskola och
fritidshem. Utskottet vill också peka på att
skollagen utreds och att regeringen aviserat en
översyn av läroplanerna. Därmed är motionens yrkande
om en utveckling mot gemensam målformulering för
förskolan och skolan tillgodosett och utskottet
föreslår att riksdagen avslår motion 2001/02:Ub341.

25:3 Forskning inom skolväsendet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:3 Forskning
inom skolväsendet. Motionsyrkanden med
förslag om andra anslagsbelopp och
anslagsvillkor bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Propositionen

Skolverket skall främja och initiera forskning inom
områden av särskild betydelse för skolväsendet där
det finns angelägna behov och där kunskap saknas
eller är bristfällig. Regeringen menar att den
uppdragsstyrda forskningen kommer att spela en
viktig roll som ett komplement till
lärarutbildningens forskningsanknytning,
forskarskolorna, ökad forskning inom
lärarutbildningsområdet och den nya
forskningsorganisationen. Forskning kring vuxnas
lärande är av väsentlig vikt för att förverkliga
visionerna kring ett livslångt lärande. Regeringen
informerar om sin avsikt att ge Skolverket i uppdrag
att initiera forskning och utveckling med inriktning
på vuxnas lärande. Regeringen föreslår att
Skolverket anvisas 3 miljoner kronor för detta
uppdrag. Regeringen beräknar anslaget till 33 903
000 kr.

Motioner

Moderaterna föreslår att anslaget ökar med 6
miljoner kronor (mot. 2001/02:Ub541 yrk. 4) eftersom
situationen i skolan är sådan att satsningen på
skola och forskning bör öka. Kunskapen om ungdomars
inlärning är fortfarande eftersatt. I motion
2001/02:Ub330 (m) yrkande 2 menar motionärerna att
det föreligger ett forskningsbehov för att mer i
detalj kartlägga döva och gravt hörselskadade barns
kommunikationsmiljö t.ex. med syskon, släkt och
grannar. Även andra betingelser för att tillägna sig
de två språken - svenskt teckenspråk och skriven
svenska - behöver kartläggas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av
anslaget och avstyrker därmed motion 2001/02:Ub541
yrkande 4. Utskottet delar dock regeringens och
motionärernas uppfattning om betydelsen av
forskningsinsatser inom skolväsendet och hänvisar
till den kraftiga ökning av forskningsinsatserna som
görs genom riksdagens beslut i anledning av
proposition Forskning och förnyelse (prop.
2000/01:3, bet. UbU6, rskr. 98) där 114 miljoner
kronor fördelas till utbildningsvetenskaplig
forskning under 2001-2003. För de medel som fördelas
av Vetenskapsrådet är en utgångspunkt dessutom att
deltagande lärosäten genom omprioritering bör satsa
egna resurser motsvarande minst en tredjedel av de
medel som erhålls från rådet. I detta sammanhang bör
påpekas att ett lärosäte, Lärarhögskolan i
Stockholm, genom sin verksamhetsinriktning saknar
möjligheter till omprioritering mellan olika
forskningsområden. För 2002 föreslår regeringen att
80 miljoner kronor till utbildningsvetenskaplig
forskning fördelas genom Vetenskapsrådets försorg.
Vad gäller forskningsändamål under anslaget
Forskning inom skolväsendet ankommer det på
Skolverket att ta ansvar för att forskning kommer
till stånd inom angelägna områden där kunskap saknas
eller är bristfällig. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motion 2001/02:Ub330 yrkande 2.

25:4 Program för IT i skolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:4 Program
för IT i skolan. Motionsyrkande med förslag
om annat anslagsbelopp bör därför avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (m).
Riksdagen bör även avslå motionsyrkandet om tillgång
till dator och egen e-postadress för alla
elever.
Jämför reservation 3 (fp).

Propositionen

Sedan budgetåret 1999 har medel anvisats för IT inom
skolan. Satsningen omfattade ursprungligen medel om
totalt 1 490 miljoner kronor under tre år. Medlen
används för kansli för Delegationen för IT i skolan,
kompetensutveckling av lärare, inköp av datorer,
stöd till infrastruktursatsningar och övriga
utgifter. Satsningen består huvudsakligen av ett
erbjudande om kompetensutveckling till 70 000
lärare, samt ett erbjudande till kommunerna om ett
statsbidrag för förstärkning av infrastrukturen för
IT i skolan. Bidraget skall användas dels för
anslutning av skolorna till Internet, dels till e-
postadresser till samtliga lärare och elever.
Regeringen informerar om att man avser att senare
återkomma med bedömningar i fråga om hur vunna
erfarenheter av satsningarna tillvaratas. Regeringen
föreslår att resurserna på anslaget ökar med 21
miljoner kronor för att, i enlighet med
propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av
vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72), även
folkhögskolans lärare skall kunna omfattas av
satsningen. Regeringen har beräknat anslaget till
193 374 000 kr.

Motioner

Moderaterna föreslår att ytterligare 6 626 000 kr
tillförs anslaget (mot. 2001/02:Ub541 yrk. 5).
Moderaterna framhåller informationsteknikens
betydelse för utvecklingen, moderniseringen och
förnyelsen av skolans arbetssätt och pedagogik.
Medel för skolornas fortsatta satsning skall
framdeles inrymmas i systemet med nationell
skolpeng.

Folkpartiet begär ett tillkännagivande om tillgång
till dator och egen e-postadress för alla elever
(mot. 2001/02:Ub221 yrk. 18). Folkpartiet anser att
det finns en risk för uppdelning av eleverna i A-
och B-lag om några har tillgång till datorer och IT
i hemmet medan andra inte har det.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att även
folkhögskolans lärare skall kunna omfattas av
satsningen. Utskottet tillstyrker medelsberäkningen
för 2002 och avstyrker därmed motion 2001/02:Ub541
yrkande 5.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår
motion 2001/02:Ub221 yrkande 18. Medel under
anslaget används bl.a. till inköp av datorer och
infrastruktursatsningar. Såsom framgått ovan skall
medlen användas till Internetanslutningar i skolorna
och till e-postadresser till lärare och elever.
Utskottet anser därmed att motionsyrkandet är
tillgodosett.

25:5 Specialpedagogiska institutet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:5
Specialpedagogiska institutet.
Motionsyrkandet med förslag om annat
anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 2 (kd).
Riksdagen bör även avslå motionen om handlingsplaner för
tillgänglighet för kommunal vuxenutbildning.

Propositionen

Specialpedagogiska institutet bildades den 1 juli
2001 genom en ombildning av Statens institut för
handikappfrågor i skolan. Samtidigt avvecklades
Ekeskolans, Hällsboskolans, Tomtebodaskolans och
Åsbackaskolans re-
surscentrum som egna myndigheter och har i stället
inordnats i den nya myndigheten. De statliga
bidragen för landstingens hörselvårdskonsulenter,
vissa kunskapscentrum och datapedagogerna vid de
regionala dataresurscentrumen har förts till den nya
myndigheten. Specialpedagogiska institutets mål är
att vara ett effektivt stöd i specialpedagogiska
frågor för kommuner, andra huvudmän och fristående
skolor under statlig tillsyn. Stödet skall
underlätta huvudmännens arbete med att erbjuda
likvärdig förskola, skola och skolbarnsomsorg samt
vuxenutbildning till alla oavsett funktionshinder.
Att myndighetens uppdrag även skall omfatta insatser
som berör förskola, skolbarnsomsorg och
vuxenutbildning innebär en utökning av uppdraget
jämfört med det uppdrag som Statens institut för
handikappfrågor hade. Uppdraget att ansvara för
vuxna studerande med funktionshinder införs fr.o.m.
den 1 januari 2002. Institutet skall bistå
skolhuvudmännen inom den kommunala utbildningen för
vuxna med specialpedagogiskt stöd. Regeringen
föreslår därför att 10 miljoner kronor tillförs
anslaget. Institutet har tidigare anvisats 5
miljoner kronor för andra halvåret 2001 för att
förbereda uppgiften.

Regeringen informerar om att en särskild utredare
nyligen tillsatts med uppgift att göra en översyn av
statens engagemang för framställning av läromedel
och studiemateriel för barn, elever och vuxna med
funktionshinder i förskola, skola och
vuxenutbildning.
Regeringen har under anslaget 25:14 Nationellt
centrum för flexibelt lärande beräknat medel för att
Specialpedagogiska institutet, i samarbete med
centret, skall utveckla läromedel som riktar sig
till studerande som har teckenspråk som första språk
inom kommunal vuxenutbildning och folkhögskola.
I enlighet med propositionen Vuxnas lärande och
utvecklingen av vuxenutbildningen föreslår
regeringen att 6 miljoner kronor tillförs anslaget
för att finansiera verksamheten för vuxna
studerande. Regeringen har beräknat anslaget till
319 341 000 kr.

Motioner

Moderaterna föreslår att Specialpedagogiska
institutet integreras i Skolverket och anvisar
således inga medel till anslaget och anslaget utgår
därmed (mot. 2001/02:Ub541 yrk. 6). Såsom redovisats
under anslaget 25:1 Statens skolverk föreslår
Moderaterna en ökning av medlen till verket med 200
miljoner kronor som en konsekvens av att
Specialpedagogiska institutet upphör som egen
myndighet.

I motion 2001/02:Ub247 (c) yrkar motionären ett
tillkännagivande om att även kommuner som får
specialinriktade statliga medel skall redovisa
handlingsplaner för att göra kommunal
vuxenutbildning tillgänglig. Motionären menar att
det är bra att Specialpedagogiska institutet fått i
uppdrag att erbjuda kommuner specialpedagogiskt stöd
i vuxenutbildningen, men stödet bör kopplas samman
med regeringens handlingsprogram för tillgänglighet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsbelopp och
avstyrker därmed motion 2001/02:Ub541 yrkande 6.
Utskottet har tidigare i betänkandet Elever med
funktionshinder (bet. 1999/2000:UbU4) och i
budgetbetänkandet för 2001 (bet. 2000/01:UbU1)
behandlat och avstyrkt liknande yrkanden. Utskottet
har inte heller nu någon annan uppfattning än att
nuvarande myndighetsstruktur är den lämpligaste då
de statliga resurserna för stöd i specialpedagogiska
frågor på detta vis samordnas i en myndighet. En
sammanslagning i enlighet med Moderaternas motion
skulle innebära en avsevärd minskning av resurserna
till specialpedagogiskt utvecklingsarbete.

Utskottet föreslår vidare att motion 2001/02:Ub247
avslås. Det är Specialpedagogiska institutets ansvar
att ställa villkor för de kommuner som får del av de
medel man delar ut.

25:6 Skolutveckling och produktion av läromedel
för elever med handikapp

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:6
Skolutveckling och produktion av läromedel
för elever med handikapp. Motionsyrkandet med
förslag om annat anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Propositionen

Ur anslaget bekostas bidrag enligt förordningen
(1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa
läromedel. Vidare bekostas utveckling, produktion
och information om läromedel för elever med
funktionshinder. Från anslaget finansieras även
kostnader för arvoden till externa
läromedelsproducenter och annan expertis. Målet är
att elever med handikapp genom tillgång till
särskilt utvecklade och anpassade läromedel skall
ges förutsättningar för full delaktighet i
undervisningen. Regeringen informerar om att en
särskild utredare har tillkallats med uppgift att
göra en översyn av statens engagemang för
framställning av läromedel och studiemateriel för
barn, elever och vuxna med funktionshinder i
förskola, skola och vuxenutbildning. Regeringen har
beräknat anslaget till 22 149 000 kr.

Motioner

Moderaterna föreslår att ytterligare 1 miljon kronor
förs till anslaget eftersom bristen på anpassade
läromedel fortfarande är ett problem (mot.
2001/02:Ub541 yrk. 7).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet.

25:7 Specialskolemyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:7
Specialskolemyndigheten. Motionsyrkanden med
förslag om andra anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 2 (kd).
Riksdagen bör även avslå motionsyrkandena rörande
Ekeskolan och visstidsvistelse vid
resurscentrum. Utskottet föreslår också att
motionen om inrättande av ett riksgymnasium
för blinda och synskadade barn avslås.
Jämför reservationerna 5 (m, fp), 6 (kd, c)
och 7 (m, kd, c, fp).

Propositionen

Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn
och ungdomar som är döva eller hörselskadade en
utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den
utbildning som ges i grundskolan eller för berörda
elever i särskolan. Utbildningen skall anpassas till
varje elevs förutsättningar.
Specialskolemyndigheten, som bildades den 1 juli
2000, består av sex skolenheter, varav fem är
regionala specialskolor för döva och hörselskadade
och en är en nationell specialskola för döva och
hörselskadade med utvecklingsstörning samt för
dövblindfödda elever.

Riksdagen beslutade hösten 1999 att synskadade och
talskadade elever inte längre skall tillhöra den
statliga specialskolans målgrupp (prop. 1998/99:105,
bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14). Kommunerna
skall ha det fulla ansvaret för dessa elever. Staten
skall dock även i fortsättningen ha ett stort ansvar
för att stödja kommunerna bl.a. genom en ny
samordnad organisation för stöd i specialpedagogiska
frågor, en ökad resurscentrumverksamhet samt
satsningar på kompetensutveckling av skolans
personal och på forskning. Till följd av beslutet
avvecklas den fasta skoldelen vid Ekeskolan i Örebro
respektive Hällsboskolan i Sigtuna successivt.
Avvecklingen av den fasta skoldelen vid Ekeskolan
startade den 1 juli 2001 och startar vid
Hällsboskolan den 1 juli 2002. Samtidigt byggs
resurscentrum ut vid de båda skolorna och tillförs
en mindre skoldel för visstidsplacering.

Motioner

Moderaterna föreslår ytterligare 25 miljoner kronor
till Specialskolemyndigheten (mot. 2001/02:Ub541
yrk. 8). Myndigheten skall säkerställa en hög
kvalitet i undervisningen och vid resurscentrum.
Moderaterna menar att ytterligare medel till
Specialskolemyndigheten behövs som en följd av att
behovet av statliga specialskolor är stort.

Kristdemokraterna föreslår ett nytt anslag på 15
miljoner kronor för att återinföra de fasta
skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan (mot.
2001/02:Ub450). Kristdemokraterna menar att
specialskolorna behövs i framtiden för att
tillgodose behoven för elever med svårare
funktionshinder och som den egna kommunen inte har
resurser att klara av (mot. 2001/02:Ub448 yrk. 6).
I motion 2001/02:Ub252 (m) menar motionären att
beslutet att stänga Ekeskolans fasta skoldel skall
omprövas. Motionären menar att ingenting tyder på
att kommunerna har blivit bättre på att erbjuda
undervisning för barn med svåra multifunktionshinder
och att behovet av specialskolor därmed skulle ha
bortfallit (yrk. 1). Motionären menar också att det
betydande söktrycket - 20 elever stod i kö våren
2001 men endast hälften fick plats - visar att
Ekeskolan behövs i sin tidigare form och att detta
är ett argument för att ompröva beslutet att
avveckla den fasta skoldelen (yrk 2). I samma motion
(yrk. 6) menar motionären att riksdagen skall begära
att regeringen snarast låter genomföra en ekonomisk
konsekvensanalys av beslutet att avveckla
specialskolorna för blinda eller synskadade barn med
multifunktionshinder. Beslutet kan ännu rivas upp,
om det visar sig att uppdraget kan överstiga
kommunernas möjligheter.
En specificering av begreppet visstidsvistelse vid
resurscentrum efterfrågas i motion 2001/02:Ub252 (m)
yrkande 3. Motionären menar att även om "visstid"
skulle visa sig innebära att eleven kan fullgöra
resterande del av sin skoltid på resurscentrets
mindre skoldel, innebär begreppet i sig en osäkerhet
för barnen eftersom visstidsvistelsen beror på
hemkommunens välvilja. Motionären menar vidare (yrk.
4) att kortare visstidsbesök inte kan ske utan
komplikationer då återkommande byten av
klasskamrater är en källa till förvirring och att
detta i många fall blir störande för elevernas behov
av trygghet.
Centerpartiet begär i motion 2001/02:Ub322 yrkande
8 ett tillkännagivande om att ett riksgymnasium bör
inrättas för blinda och synskadade barn med
multifunktionshinder. Centerpartiet menar att skolan
behövs eftersom dessa barn saknar tillräckligt bra
möjligheter att studera vidare efter grundskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har behandlat frågor som rör Ekeskolan och
Hällsboskolan dels vid behandlingen av proposition
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning
och stöd (prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4),
dels i betänkandet avseende budgetpropositionen för
2001 (bet. 2000/01:UbU1) samt dels i betänkande
2000/01:UbU12 Elever med funktionshinder. Vid
behandlingen av propositionen Elever med
funktionshinder hösten 1999 ställde sig utskottet -
liksom socialutskottet i yttrande till
utbildningsutskottet - bakom den viktiga
handikappolitiska principen att barn med
funktionshinder så långt möjligt skall erbjudas en
anpassad utbildning i sin hemkommun och därmed ha
rätt och möjlighet att bo hemma med sina föräldrar.
Förändringen av specialskolans målgrupp till att
inte längre omfatta synskadade och talskadade barn
såg utskottet som ett viktigt steg mot en
integrering av elever med funktionshinder. Utskottet
finner inte skäl för riksdagen att ändra sina
tidigare beslut att elever med synskada respektive
grav språkstörning inte längre skall tillhöra den
statliga specialskolans målgrupp. Utskottet
tillstyrker regeringens anslagsberäkning och
föreslår att motionerna 2001/02:Ub541 yrkande 6,
2001/02:Ub450, 2001/02:Ub448 yrkande 6 samt
2001/02:Ub252 yrkandena 1, 2 och 6 avslås.

När det gäller frågan om visstidsvistelse
behandlade utskottet liknande yrkanden i betänkandet
Elever med funktionshinder och framhöll då att
riksdagsbeslutet hösten 1999 innebar att det med
visstidsplacering avses att en elev erbjuds insatser
av sedvanliga utrednings- och träningsbesök vid
någon av de mindre skoldelarna. Dessa placeringar
vid resurscentret kan efter överenskommelse mellan
resurscentret, kommunen, eleven och dennes
vårdnadshavare och utifrån den enskilda elevens
specialpedagogiska behov pågå en längre eller
kortare tid och ibland vara av återkommande
karaktär. De ingår därmed som ett led i det
åtgärdsprogram som hemkommunens skola upprättat för
eleven. Utskottet vill betona att
visstidsplaceringens längd styrs av de behov eleven
har. Den bör därför inte närmare regleras. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motion 2001/02:Ub252
yrkandena 3 och 4.
Utskottet har förståelse för de synpunkter som
framförs i motion 2001/02:Ub322 yrkande 8 om behovet
av att underlätta för blinda och synskadade barn med
multihandikapp att fortsätta sina studier efter den
obligatoriska skolan. Utskottet konstaterar dock att
liknande yrkanden har behandlats och avstyrkts i
betänkandet Elever med funktionshinder. Utskottet
har ingen annan uppfattning nu och hänvisar till vad
utskottet tidigare anfört. Utskottet hänvisade i
betänkandet till propositionen, där regeringen
anförde att det inte var aktuellt att bygga upp en
sådan särskild gymnasieskolverksamhet då det
naturliga alternativet för dessa elever är den
reguljära gymnasiesärskolan på hemorten eller inom
samverkansområdet. I propositionen anfördes vidare
att det är av stor betydelse att resurscentret vid
Ekeskolan riktar sina insatser mot barn och ungdomar
t.o.m. gymnasieåldern. Utskottet såg det som
positivt att den förändrade verksamheten vid
Ekeskolan, med möjlighet till visstidsplacering,
avses komma även de äldre eleverna till del och att
den samlade statliga stödorganisationen kommer att
ha ett ansvar för att analysera behoven av och
erbjuda specialpedagogiskt stöd till
gymnasiesärskolan. Med hänvisning härtill föreslår
utskottet avslag på motionen.

25:8 Särskilda insatser på skolområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:8 Särskilda
insatser på skolområdet. Motionsyrkandet med
förslag om annat anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 2 (kd).
Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkandena om
införandet av individuella program på Rh-
gymnasierna.

Propositionen

Under anslaget beräknas medel för bidrag enligt
förordningen (1991:931) om statsbidrag till
särskilda insatser inom skolområdet, bidrag till
kommuner för samordnade utbildningsinsatser avseende
särskild undervisning på sjukhus m.m. och samordnade
regionala utbildningsinsatser för elever med
funktionshinder. Medel beräknas också för bidrag
till vissa riksrekryterande utbildningar för elever
med funktionshinder.

Regeringen menar att det i första hand är
hemkommunerna som har ansvaret för att erbjuda en
utbildning som utgår från elevernas förutsättningar
och behov. Från och med läsåret 2001/02 gäller
reglerna för behörighet att söka till nationellt
eller specialutformat program i gymnasieskolan också
vid Rh-anpassad utbildning. Vissa elever med svåra
rörelsehinder kan på grund av ytterligare
funktionshinder ha problem att klara de
antagningskrav som gäller för de nationella
respektive specialutformade programmen. Regeringen
har därför gett Nämnden för Rh-anpassad utbildning
möjlighet att ge dispens för sökande som saknar
betyg i de behörighetsgivande ämnena om eleven
bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen i
huvudsak. Regeringen följer noga vilka
utbildningsvägar dessa elever erbjudits i stället.
Regeringen avser att ändra bestämmelserna till nästa
läsår i syfte att ytterligare bevilja dispens.
Regeringen informerar vidare om att ändringar kommer
att göras i gymnasieförordningen för att den
riksrekryterande gymnasieutbildningen i Örebro
kommun skall utvidgas till att omfatta ungdomar med
dövblindhet. Åtgärderna beräknas rymmas inom
nuvarande medelsram. Regeringen har beräknat
259 670 000 kr under anslaget.

Motioner

Kristdemokraterna föreslår ytterligare 10 miljoner
kronor till anslaget (mot. 2001/02:Ub541). Medlen
bör satsas på lärlingsutbildning.

Kristdemokraterna och Folkpartiet (mot.
2001/02:Ub448 yrk. 7 resp. 2001/02:Ub221 yrk. 14)
begär att riksdagen uttalar sig för att individuella
program skall införas inom den Rh-anpassade
gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade
ungdomar. Motsvarande yrkande finns också i
motionerna 2001/02:Ub236 (m), 2001/02:Ub213 (kd),
2001/02:Ub235 (kd) och 2001/02:Ub529 (s). I
motionerna understryks att elever med
funktionshinder skall ha samma möjligheter till en
god utbildning som andra elever.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning
och avstyrker därför motion 2001/02:Ub541.

När det gäller införandet av individuella program
inom den Rh-anpassade gymnasieutbildningen
konstaterar utskottet inledningsvis att motsvarande
yrkanden behandlades och avstyrktes hösten 1999
eftersom det då fanns stora möjligheter inom de
nationella och specialutformade programmen att
hjälpa elever som riskerar att inte klara
utbildningen. Våren 2001 avstyrkte utskottet åter
yrkanden om det individuella programmet på Rh-
gymnasierna (bet. 2000/01:UbU12). Utskottet
hänvisade då till det uppdrag Skolverket just
påbörjat och som innebar att under tre år följa och
analysera utvecklingen av den Rh-anpassade
gymnasieutbildningen för elever som genom möjlighet
att specialinrikta kursplanerna följer kurser på
gymnasienivå samt överväga alternativ till en sådan
gymnasieutbildning. Utskottet konstaterar nu att
regeringen har för avsikt att inom kort lämna en
proposition till riksdagen om införande av
individuella program vid Rh-gymnasierna. Ändringen
motiveras med att de nya behörighetsvillkor som
införts hösten 2001 inneburit att ett antal elever
utestängdes vid intagningen till läsåret 2001/02.
Utskottet anser därmed att motionsyrkandena är
tillgodosedda och föreslår därför att de avslås.

25:9 Sameskolstyrelsen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:9
Sameskolstyrelsen.

Propositionen

Sameskolstyrelsen är styrelse för sameskolorna och
integrerad samisk undervisning i den kommunala
grundskolan. Utbildningen vid sameskolorna och den
integrerade samiska undervisningen har som mål att
bevara och utveckla samiska språket och kulturen
genom att ge samiska barn en utbildning med samisk
inriktning. Regeringen informerar om att man avser
att närmare överväga de framtida formerna för
förskola, förskoleklass och fritidshemsverksamhet
för samiska barn. Regeringen har beräknat 30 603 000
kr under anslaget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.

25:10 Maxtaxa i barnomsorgen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:10 Maxtaxa
i barnomsorgen. Motionsyrkanden med förslag
om att avskaffa anslaget bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (kd), 3
(c) och 4 (fp).
Riksdagen bör även avslå yrkanden om
barnomsorgskonto och barnomsorgspeng.
Jämför reservationerna 3 (fp) och 7 (m, kd,
c, fp).

Propositionen

Från anslaget bekostas statsbidrag till de kommuner
som inför ett system med maxtaxa i
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt det
statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder som skall
lämnas till de kommuner som inför maxtaxa. Från
anslaget bekostas även Skolverkets kostnader för
arbete med administration kring bidraget och för
uppföljning av reformen. Regeringen gör bedömningen
att i stort sett alla kommuner kommer att införa ett
system med maxtaxa i förskolan och
skolbarnsomsorgen. Regeringen har beräknat anslaget
till 3 900 000 000 kr.

Motioner

Moderaterna (mot. 2001/02:Ub541 yrk. 9),
Kristdemokraterna (mot. 2001/02:Sf392 yrk. 21),
Centerpartiet (mot. 2001/02:So304 yrk. 6) och
Folkpartiet (mot. 2001/02:Sf397 yrk. 8) yrkar att
anslaget skall utgå och har i stället förslag till
en alternativ familjepolitik genom införande av
barnomsorgskonto. Barnomsorgskontot skall inrättas
fr.o.m. den 1 januari 2002 för barn i
förskoleåldern. Kontot skall vara 40 000 kr per barn
med en begränsning av uttaget på maximalt 20 000 kr
per år. I övrigt får pengarna användas helt enligt
föräldrarnas önskemål. Avdragsrätt på 50 000 kr per
år i den kommunala beskattningen införs samtidigt
för styrkta barnomsorgskostnader.

Kristdemokraterna begär också ett tillkännagivande
om att förslaget om maxtaxa tvingar föräldrar att
välja en viss form av barnomsorg och förstärker
orättvisor mellan dem som kan och vill utnyttja
kommunalt finansierad barnomsorg och dem som vill
eller måste anordna annan barnomsorg (mot.
2001/02:Sf392 yrk. 21).
Folkpartiet föreslår också att en barnomsorgspeng
skall införas (mot. 2001/02:Sf397 yrk. 9 och
2001/02:A229 yrk. 17). Barnomsorgspeng är ett
kommunalt finansierat system för likvärdiga
möjligheter till barnomsorg oavsett om man önskar
kommunalt eller privat dagis eller någon annan
omsorgsform.

Utskottets ställningstagande

Utskottet beslutade hösten 2000 i anledning av
regeringens proposition Maxtaxa och allmän förskola
(prop. 1999/2000:129, bet. 2000/01:UbU5, rskr. 46)
om förändringar inom barnomsorg och förskola.
Beslutet innebär att statsbidrag lämnas till de
kommuner som tillämpar maxtaxa inom
förskoleverksamheten. För att statsbidrag skall
lämnas som kompensation för kommunens
inkomstbortfall skall avgiften för
förskoleverksamheten vara högst 3, 2 och 1 % av
hushållets inkomst för första, andra och tredje
barnet. Ett tak för högsta avgift införs också.
Vidare omfattas barn till arbetslösa föräldrar
fr.o.m. den 1 juli 2001 av kommunens skyldighet att
anordna förskoleverksamhet. Även barn till
föräldralediga kommer fr.o.m. den 1 januari 2002 att
omfattas av samma kommunala skyldighet. Den 1
januari 2003 införs den allmänna förskolan för alla
barn från fyra års ålder. Förskolan skall vara
avgiftsfri minst 525 timmar om året. Utskottet menar
att den stegvisa reformen innebär att alla barn kan
erbjudas pedagogisk stimulans och gruppgemenskap som
förbättrar barnens möjligheter till lärande och en
positiv utveckling. De 500 miljoner kronor som
avsätts för kvalitetssäkrande åtgärder i de kommuner
som tillämpar systemet med maxtaxa innebär dessutom
att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen
kommer att förstärkas ytterligare. Medlen skall
främst användas för personalförstärkningar och till
kompetenshöjande åtgärder för personal.

Utskottet behandlade frågan om maxtaxa också i
betänkandet i anledning av budgetpropositionen för
2001. Utskottet tillstyrkte därvid regeringens
förslag och avstyrkte motionsyrkanden motsvarande de
nu föreliggande. Utskottet menade bl.a. att maxtaxa
med låga och enhetliga avgifter skulle komma att
medföra att barnens närvarotider blir mindre
splittrade och att verksamheten i förskolan och
fritidshemmet lättare kan läggas upp utifrån
pedagogiska överväganden. En låg avgift kommer också
att innebära en avsevärd standardhöjning för
merparten av alla barnfamiljer. Utskottet uttalade
också att i och med reformen närmar sig förskolan
den princip som knappast någon ifrågasatt för skolan
- att verksamheten skall vara avgiftsfri samt
tillgänglig och likvärdig för alla. Utskottet har
ingen annan uppfattning nu och föreslår att
riksdagen bifaller regeringens anslagsförslag och
avslår motions-yrkandena.

25:11 Bidrag till personalförstärkningar i
skola och fritidshem

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:11 Bidrag
till personalförstärkningar i skola och
fritidshem. Motionsyrkanden med förslag om
att avskaffa anslaget bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 2 (kd) och 3 (c).
Riksdagen bör också avslå yrkandena om att
anslaget skall avvecklas.
Jämför reservationerna 1 (m) och 4 (kd).

Propositionen

Bidraget är riktat till skolsektorn för att öka
personaltätheten. Avsikten med bidraget är att
förbättra förutsättningarna för att höja skolornas
resultat i förhållande till mål uttryckta i läroplan
och kursplaner genom att tillföra mer personal till
skola och fritidshem. Bidraget infördes 2001 och
uppgick för detta år till 500 miljoner kronor.
Avsikten är att bidraget skall öka successivt med 1
miljard kronor årligen tills nivån 5 miljarder är
nådd. När satsningen nått sin fulla omfattning har
den lett till att personalen i skolor och fritidshem
ökat med ca 15 000 anställda. Regeringen bedömer att
statsbidraget kommer att fördelas till i stort sett
alla kommuner. Regeringen har beräknat anslaget till
1 500 000 000 kr.

Motioner

Kristdemokraterna och Centerpartiet avvisar
förslaget om statsbidrag till personalförstärkningar
i skola och fritidshem och vill i stället föra över
medlen till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommunerna (mot. 2001/02:Ub450 och 2001/02:Ub524).
Kristdemokraterna vänder sig i motion 2001/02:Ub446
yrkande 20 mot att resursförstärkningen endast får
användas till personalförstärkningar i skolan.
Kommunerna måste dessutom ansöka om pengarna och
verifiera användningen. Kristdemokraterna ställer
sig positiva till mer pengar till den svenska
skolan, men anser att det är fel av regeringen att
styra vad pengarna skall gå till och menar att detta
är ett intrång i det kommunala självstyret.
Kommunerna vet själva bäst hur behoven ser ut i den
egna skolan. Moderaterna anser att bidraget till
personalförstärkningar i skola och fritidshem bör
avvecklas i dess nuvarande form (mot. 2001/02:Ub541
yrk. 10) och att några anslag inte bör ges för 2003
och 2004. Prioriteringar inom respektive skola skall
göras av skolledningen och inte i form av
detaljstyrning från statsmakten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionerna. Det är angeläget att
den tidsbegränsade kraftsamlingen fortsätter för att
möjliggöra att skolans resultat förbättras.
Utskottet framhöll då bidraget infördes (bet.
2000/01:UbU1) att förstärkningen skulle komma att ha
stor betydelse för de elever som behöver stöd för
att nå målen. Utskottet menade att alla insatser som
görs tidigt i skolsystemet är av stor betydelse -
särskilt när det gäller att erövra grundläggande
basfärdigheter. Utskottet finner inget skäl att nu
göra en annan bedömning.

25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:12 Bidrag
till viss verksamhet motsvarande grundskola
och gymnasieskola.

Propositionen

Under anslaget beräknas bidrag till bl.a. vissa
riksrekryterande utbildningar och förberedande
dansutbildningar, kostnader för Sveriges anslutning
till examensorganisationen International
Baccalaureate Organisation och särskilt bidrag till
sådana utbildningar, riksinternatskolor,
internationella grund- och gymnasieskolor, kostnader
för utlandssvenska barns skolgång i Sverige och
ersättning för nordiska elever samt ersättning för
personskada till elev i viss gymnasieutbildning.

Regeringen har beräknat anslaget till 120 056 000
kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.

25:13 Bidrag till svensk undervisning i
utlandet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:13 Bidrag
till svensk undervisning i utlandet.
Motionsyrkandet med förslag om annat
anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Propositionen

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen
(1994:519) om statsbidrag till utbildning av
utlandssvenska barn och ungdomar. Enligt
bestämmelserna lämnas statsbidrag till huvudmannen
för en svensk utlandsskola, distansundervisning,
kompletterande svensk undervisning och undervisning
vid utländsk skola (internationell skola). Från
anslaget bekostas även löneförmåner m.m. som
tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid
Europaskolorna och bidrag till Riksföreningen
Sverigekontakt. Regeringen informerar om att
Skolverket under hösten kommer att presentera en
uppföljnings- och utvärderingsrapport rörande
kostnaderna för den svenska utlandsundervisningen.
Preliminärt visar utvärderingen att flera svenska
skolföreningar har ekonomiska problem. I synnerhet
gäller det de föreningar som bedriver kompletterande
svensk undervisning. Regeringen föreslår en höjning
av anslaget med 6 miljoner kronor för att säkra den
fortsatta kvaliteten i utbildningen. Regeringen har
beräknat anslaget till 83 430 000 kr.

Motioner

Moderaterna föreslår ytterligare 6 miljoner kronor
till anslaget (mot. 2001/02:Ub541 yrk. 11) eftersom
man menar att det är viktigt att ge svenska
medborgare goda förutsättningar utomlands.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet.

25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:14
Nationellt centrum för flexibelt lärande.
Riksdagen bör avslå motionsyrkandet avseende
Folkbildningsnätet.

Propositionen

Anslaget finansierar viss verksamhet vid Nationellt
centrum för flexibelt lärande. Centrets verksamhet
består av anslags- respektive uppdragsfinansierad
utbildning och utveckling. Riksdagen beslutade med
anledning av propositionen Vuxnas lärande och
utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72,
bet. UbU15, rskr. 229) att Statens skolor för vuxna
skulle ha en vidgad roll i förhållande till
tidigare verksamhet med inriktning i högre grad mot
utveckling av distansmetoder i vuxenutbildningen och
stöd till kommunerna i deras användning av
distansutbildning. I propositionen Den öppna
högskolan (prop. 2001/02:15) föreslår regeringen att
den del av Distans-utbildningsmyndighetens (Distum)
verksamhet som är inriktad mot folk-bildningen skall
föras samman med verksamheten vid Statens skolor för
vuxna och att ett nationellt centrum för
distansutbildning och flexibelt lärande för
folkbildning och vuxenutbildning på så sätt bildas.

Regeringen har beräknat anslaget till 93 559 000
kr.

Motioner

I motion 2001/02:Ub1 (m) yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande att Folkbildningsnätet bör ges
samma förutsättningar att utvecklas som Sveriges
nätuniversitet. I propositionen Den öppna högskolan
föreslås att universitetens och högskolornas IT-
stödda distansutbildningar bör samordnas i ett
svenskt nätuniversitet. Motionärerna menar att det
behövs motsvarande satsningar inom folkbildningen.
De medel som tillförts Nationellt centrum för
flexibelt lärande måste disponeras så att de
säkerställer finansieringen av den fortsatta
utvecklingen av Folkbildningsnätet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.

Utskottet konstaterar vidare att regeringens
förslag i propositionen om den öppna högskolan
innebär att Nationellt centrum för flexibelt lärande
bl.a. skall fördela medel till och på annat sätt
stödja projekt inom folkbildning och
vuxenutbildning, som syftar till att utveckla
distansutbildning och flexibelt lärande. Centret
skall också vara en nätburen informationscentral för
IT-stödd distansutbildning inom ansvarsområdet. Mot
denna bakgrund menar utskottet att motionsyrkandet
är tillgodosett och föreslår därför att yrkandet
avslås.

25:15 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:15 Bidrag
till viss verksamhet inom vuxenutbildning.

Propositionen

Anslaget finansierar statsbidrag till kompletterande
skolor enligt förordningen (2000:521) om statligt
stöd till kompletterande utbildningar, vissa andra
skolor och viss kursverksamhet. Från anslaget utgår
också medel till försöksverksamhet och
utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet
enligt särskilda regeringsbeslut, utveckling av
svenskundervisning för invandrare och validering
samt Samernas utbildningscentrum. Regeringen har
beräknat anslaget till 171 377 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.

25:16 Bidrag till vissa organisationer för
uppsökande verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:16 Bidrag
till vissa organisationer för uppsökande
verksamhet. Motionsyrkanden med förslag om
att anslaget inte skall införas bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m),2 (kd), 3
(c) och 4 (fp).

Propositionen

Anslaget finansierar bidrag till fackliga
organisationer m.fl. för uppsökande verksamhet och
utbildning i samhällsfrågor. Anslaget är nytt från
2002. Medel för ändamålet har tidigare beräknats som
en del av anslaget till den särskilda
vuxenutbildningssatsningen och bidraget uppgick till
40 miljoner kronor för 2001. År 2001 fick även
Handikappförbundens samarbetsorganisation del av
dessa medel. Regeringen föreslår i enlighet med
propositionen om Vuxnas lärande och utvecklingen av
vuxenutbildningen att ytterligare 10 miljoner kronor
skall tillföras anslaget. Regeringen har således
beräknat anslaget till 50 000 000 kr.

Motioner

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet föreslår samtliga att anslaget skall
utgå (mot. 2001/02:Ub541 yrk. 12, 2001/02:Ub450,
2001/02:Ub524 resp. 2001/02:Fi294 yrk. 17 och
2001/02:Ub540 yrk. 2). Moderaterna menar att inga
"öronmärkta" medel skall anslås för uppsökande
verksamhet och Folkpartiet menar att bidraget är ett
förtäckt organisationsstöd till de fackliga
organisationerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade frågan om uppsökande verksamhet
i betänkandet Vuxnas lärande och utvecklingen av
vuxenutbildningen (bet. 2000/01:UbU15) och menade då
att de berörda organisationernas medverkan i arbetet
med att stimulera vuxna till studier var värdefull.
Utskottet har fortfarande denna uppfattning och
menar att det är viktigt att den satsning som
genomförs på vuxenutbildningen kommer så många
grupper till del som möjligt. En utvärdering av
stödet har visat att de fackliga organisationernas
medverkan till rekryteringen till den särskilda
utbildningssatsningen varit av stor betydelse. Det
finns anledning att räkna med att även
Handikappförbundens samarbetsorganisations medverkan
kommer att visa sig värdefull. Genom ett särskilt
anslag till de aktuella organisationerna kan den
uppsökande verksamheten bedrivas med större
långsiktighet. Avsikten är således att verksamheten
skall kunna fortsätta även när den särskilda
utbildningssatsningen upphör. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motionsyrkandena och bifaller
regeringens anslagsberäkning.

25:17 Bidrag till den särskilda
vuxenutbildningsinsatsen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:17 Bidrag
till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen.
Motionsyrkanden med förslag om andra
anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 4 (fp).
Riksdagen bör även avslå yrkandet om
omfördelning av årsstudieplatser inom
Kunskapslyftet.
Jämför reservation 2 (c).

Propositionen

Från anslaget bekostas statsbidrag enligt
förordningen (1998:276) om statligt stöd till
särskilda satsningar på utbildning av vuxna.
Bidraget för 2002 motsvarar 70 000 heltidsplatser.
Regeringen föreslår att 7,5 miljoner kronor beräknas
för vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (särvux)
för att öka undervisningstiden. För en kommunal
infrastruktur för vuxnas lärande, såsom
nätverksbyggande, investeringar i teknik, lärmiljöer
och läromedel beräknar regeringen 350 miljoner
kronor. Regeringen har beräknat anslaget till
2 951 656 000 kr.

Motioner

Moderaterna yrkar i motion 2001/02:Ub541 yrkandena
13, 14 och 22 att anslagen 25:17 Bidrag till den
särskilda vuxenutbildningsinsatsen och 25:19 Bidrag
till kvalificerad yrkesutbildning avskaffas och att
ett nytt anslag, Vuxnas yrkeskvalificerande
utbildning, införs. Det nya anslaget föreslås
innehålla den kvalificerade yrkesutbildningen, all
folkhögskoleutbildning samt utfasning av
Kunskapslyftsprojektet. Moderaterna beräknar det nya
anslaget till 3 305 000 000 kr. Förutom de medel som
beräknats av regeringen under 25:17 och 25:19
föreslår moderaterna att 925 miljoner kronor
överförs från utgiftsområde 17, anslag 25:1 Bidrag
till folkbildningen. Anslagsramen ger enligt
Moderaterna utrymme för en kraftig ökning av antalet
platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen.
För 2002 anslås medel motsvarande 18 000 platser.

Folkpartiet föreslår att anslaget minskas med 1
miljard kronor med hänvisning dels till den
förbättrade konjunkturen, dels till att intresset
för Kunskapslyftet är lågt och i avtagande (mot.
2001/02:Fi294 yrk. 17).
Centerpartiet begär ett tillkännagivande att då
folkbildningen och studieförbunden spelar en allt
större roll inom Kunskapslyftet så bör
studieförbunden tillföras 5 000 platser åren
2003-2005 genom en omfördelning av det totala
antalet årsstudieplatser (mot. 2001/02:Ub322 yrk.
19). Från 2006 bör dessa inarbetas i ordinarie
folkbildningsanslag till studieförbunden via
Folkbildningsrådet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av
anslaget och fördelningen av årsstudieplatserna och
avstyrker därmed motionerna 2001/02:Ub541 yrkande 13
i denna del, 2001/02:Fi294 yrkande 17 och
2001/02:Ub322 yrkande 19.

Utskottet finner inte anledning att ändra den
föreslagna anslagsstrukturen. Utskottet menar att då
den kvalificerade yrkesutbildningen nu etableras som
en ny reguljär utbildningsform är det också rimligt
att kostnaderna för utbildningen finns under ett
eget anslag. De båda utbildningsformerna uppvisar
också sådana olikheter att det inte vore lämpligt
med ett gemensamt anslag. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
2001/02:Ub541 yrkandena 13 i denna del, 14 och 22.

25:18 Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:18
Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning.

Propositionen

Anslaget finansierar Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning som påbörjade sin verksamhet den 1
oktober 2001. Anslaget är nytt. Myndigheten inrättas
i enlighet med riksdagens beslut om propositionen
Kvalificerad yrkesutbildning (prop. 2000/01:63, bet.
UbU14, rskr. 197). Myndighetens uppgifter är bl.a.
att ha ett övergripande nationellt planeringsansvar,
följa upp och främja samt informera och sprida
kunskap om den kvalificerade yrkesutbildningen.
Regeringen har beräknat anslaget till 17 500 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
begärda beloppet.

25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet för
budgetåret 2002 under anslaget 25:19 Bidrag
till kvalificerad yrkesutbildning.
Motionsyrkanden med förslag om andra
anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (m).
Utskottet föreslår också att regeringen
bemyndigas att under 2002 besluta om bidrag
till kvalificerad yrkesutbildning som innebär
utgifter på högst 1 556 070 000 kr under åren
2003-2006.
Riksdagen bör också avslå yrkandena rörande
antalet studieplatser inom den kvalificerade
yrkesutbildningen.
Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

Anslaget är nytt för 2002 och finansierar
statsbidrag till kvalificerad yrkesutbildning.
Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning
har hitintills erhållit medel under anslaget Bidrag
till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2002 besluta om bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare
åtagande uppgår till högst 1 556 070 000 kr under
åren 2003-2006. Regeringen informerar om att
avsikten är att antalet platser skall öka med 500
platser till 12 500 årsplatser och att antalet på
sikt bör öka. Regeringen har beräknat anslaget till
664 082 000 kr.

Motioner

Moderaterna föreslår att anslaget utgår samtidigt
som ett nytt anslag införs, Vuxnas
yrkeskvalificerande utbildning (mot. 2001/02:Ub541
yrk. 14 och 22). Centerpartiet föreslår ytterligare
45 miljoner till anslaget (mot. 2001/02:Ub524).
Centerpartiet menar att den kvalificerade
yrkesutbildningen har visat sig fylla ett stort
behov och att antalet platser bör öka för att
tillgodose näringslivets efterfrågan på utbildad
arbetskraft. Höjningen motsvarar ca 500 platser.

I motion 2001/02:A391 (m) yrkande 5 begärs ett
tillkännagivande om en ökad satsning på den
eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningen.
Motionären anser att antalet studieplatser bör
fördubblas och att de nya platserna skall tillkomma
utöver de som redan finns i påbyggnadsutbildningarna
och kompletterande skolor. I motion 2001/02:Ub502
(s) begärs ett tillkännagivande att antalet platser
måste utökas då intresset för och behovet av den
kvalificerade yrkesutbildningen är stora över hela
landet. Motionärerna menar att ytterligare
volymökning skulle förbättra möjligheterna att
tillgodose behoven i hela landet. I motion
2001/02:Ub274 (c) begärs ett tillkännagivande om att
de kvalificerade yrkesutbildningarna skall
permanentas och även utökas. Motionären menar att de
kvalificerade yrkesutbildningarna lever under osäkra
förhållanden då anordnarna för varje kurs som
startas måste ansöka om medel. En permanentning av
utbildningarna och en utökning av antalet platser
bör ge förutsättningar för utveckling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående behandlat och
avstyrkt motionsyrkanden om att anslaget skall
avskaffas. Vad gäller tillgången till
utbildningsplatser har riksdagen beslutat, på
förslag av utskottet (bet. 2000/01:UbU14), att ge
regeringen till känna att det är angeläget att
antalet platser inom den kvalificerade
yrkesutbildningen på sikt utökas. Utskottet
framhåller att regeringens avsikt är att antalet
platser skall öka under 2002 och understryker också
att kraven på kvalitet i verksamheten inte får stå
tillbaka för en alltför snabb utbyggnad. När det
gäller permanentningen av utbildningarna anser
utskottet att flexibiliteten inom den kvalificerade
yrkesutbildningen innebär en fördel, då
arbetsmarknadens behov då bättre kan tillmötesgås.
Utskottet tillstyrker således regeringens
anslagsberäkning och avslår motionsyrkandena. Vidare
bör riksdagen bemyndiga regeringen att fatta beslut
om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som
inklusive tidigare åtaganden uppgår till högst
1 556 070 000 kr under 2002-2006.

3 Högskoleverksamhet

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens
förslag i budgetpropositionen när det gäller
universitet och högskolor samt anslagen 25:20-25:76
och motionsyrkanden i anslutning till dessa.
Utskottet tar här också upp ett antal motions-
yrkanden som rör universitet och högskolor utan att
vara direkt knutna till budgeten. Motioner som
anknyter till regeringens förslag och bedömningar i
proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan behandlas
i utskottets betänkande 2001/02:UbU4.

Resultat

Utbildningsverksamhetens kvantitativa
utveckling

Antalet helårsstudenter i grundutbildningen ökade
med 6 300 mellan åren 1999 och 2000. Ökningen låg
huvudsakligen vid andra lärosäten än universiteten,
men även vid universiteten skedde en expansion.
Antalet nybörjare som inte tidigare läst inom
högskolan ökade särskilt kraftigt. Andelen studenter
med arbetarbakgrund har ökat inom högskolan,
samtidigt som denna andel har minskat i motsvarande
åldersgrupper inom befolkningen som helhet. Den
sociala snedrekryteringen har alltså i viss mån
minskat. Fortfarande är dock ungdomar med
arbetarbakgrund underrepresenterade. År 1998/99
utgjorde de 24 % av nybörjarna mot 35 % inom
befolkningen i motsvarande ålder.

Alla lärosäten har haft utbildningsuppdrag för
grundutbildningen. De har avsett dels ett visst
antal helårsstudenter totalt, dels - för flertalet
lärosäten - ett visst antal inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena.
I propositionen (s. 109) redovisas hur varje
lärosäte lyckats uppfylla dessa uppdrag i fråga om
helårsstudenter. För riket som helhet har uppdragen
när det gäller totalantalet helårsstudenter
uppfyllts till 98 %. I fråga om de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena
har uppdragen, totalt i riket, uppfyllts endast till
93 %. Variationen är stor mellan lärosätena. Endast
fyra av dem har överträffat sitt uppdrag när det
gäller de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena. Utskottet har från
Utbildningsdepartementet underrättats om att
Mitthögskolan har uppfyllt uppdraget när det gäller
helårsstudenter totalt till 79 % och när det gäller
de naturvetenskapliga och tekniska områdena till 82
%.
För 2000 har lärosätena redovisat helårsstudenter
och helårsprestationer som motsvarar 10,7 miljarder
kronor eller 96 % av takbeloppen. Tretton lärosäten
har redovisat fler helårsprestationer än vad som
rymts inom deras takbelopp för år 2000. Bland dessa
ingår fem konstnärliga högskolor samt
Idrottshögskolan i Stockholm.
Inom grundutbildningen har examinationsmålet för
magisterexamen (framdeles kallad magisterexamen med
ämnesdjup) totalt för riket överträffats (115 %).
Åtta av de 22 lärosäten som haft ett sådant mål har
dock inte uppnått det. Bland dessa är Umeå och
Örebro universitet.
Inom forskarutbildningen minskade både antalet
nybörjare och antalet aktiva doktorander med 2 %
mellan 1999 och 2000. De nya villkoren för antagning
till forskarutbildning, som infördes 1998, ger
enligt regeringen utslag på denna punkt.
De examinationsmål som satts upp för
forskarutbildningen har däremot, totalt sett för
alla lärosäten och vetenskapsområden, uppnåtts.
Målen har överträffats för det medicinska området
(117 %) och det humanistisk-samhällsvetenskapliga
(112 %), men inte för det naturvetenskapliga (78 %)
och inte heller det tekniska vetenskapsområdet (84
%). Examinationsmålet för forskarutbildningen vid
Sveriges lantbruksuniversitet har överträffats med
stor marginal (170 %).

Utbildningens kvalitet

Efter riksdagens beslut med anledning av proposition
1999/2000:28 (bet. UbU12, rskr. 180) har regeringen
utvidgat Högskoleverkets uppdrag när det gäller att
granska kvaliteten i den högre utbildningen. Ett
utvecklingsarbete har genomförts inom verket inför
det utvidgade uppdraget och en sexårsplan har
utarbetats. Under 2000 genomförde Högskoleverket 91
omprövningar av examensrätter, vilket är en ökning
jämfört med föregående år. Sex examenstillstånd
drogs in år 2000 för vård- och omsorgsutbildningar
vid vissa lärosäten. Tre av dessa har varit föremål
för förnyad prövning, och respektive lärosäte har
därvid återfått examenstillståndet. Prövningarna har
drivit på utvecklingen vid lärosätena i fråga.
Regeringen anser att viktiga kvalitetsförbättringar
har gjorts och görs parallellt med den kraftiga
utbyggnaden av högre utbildning.

Den 1 januari 1999 trädde den s.k.
befordringsreformen i kraft. Den innebär bl.a. att
en tillsvidareanställd lektor efter ansökan kan
anställas som professor, om han eller hon är behörig
för en sådan anställning. Antalet professorer vid
universitet och högskolor har mellan 1999 och 2000
ökat med 20 %. Andelen kvinnor bland de personer
som befordrats har generellt sett varit större än
andelen kvinnor bland den befintliga mängden
professorer. Det finns således enligt regeringens
mening inte underlag för antagande om att
befordringsreformen inverkar negativt på
jämställdheten. Även i andra lärarkategorier - med
undantag för adjunkter - har andelen kvinnor ökat.
Vilken inverkan befordringsreformen har haft på
rörligheten är en fråga som kommer att analyseras
närmare i Högskoleverkets fortsatta utvärdering av
reformen.
Sedan 1997 har lärosätena haft i uppdrag att vidta
åtgärder för att åstadkomma en jämnare
könsfördelning bland studenterna i olika
utbildningar. Sådana insatser har gjorts, men det
har visat sig särskilt svårt när det gäller att
rekrytera män till utbildningar där män är
underrepresenterade.
Nationella sekretariatet för genusforskning har
tillsammans med Vetenskapsrådet och Högskoleverket
tagit fram en skriftserie om genusforskning och hur
denna kan användas i undervisningen inom olika
områden. Regeringen anser att Rådet för
högskoleutbildning bör få i uppdrag att utveckla
genusperspektiv i undervisningen.
Av universitetens och högskolornas
årsredovisningar framgår att flera insatser har
gjorts för att öka studentinflytandet och utveckla
lokala riktlinjer. Få lärosäten har dock berört
studentinflytandet i ett jämställdhetsperspektiv i
sin återrapportering, vilket regeringen hade begärt.
Alla studentkårer har inte utnyttjat den rätt de
fått att i anslutning till lärosätets årsredovisning
lämna en redogörelse för kårens syn på lärosätets
utveckling och resultat.

Internationellt samarbete

I syfte att stärka den språkliga och kulturella
gemenskapen i Norden har Nordiska ministerrådet
inrättat en särskild stipendieordning, kallad
Nordplus. Under 2001 beräknas närmare 3 000
studenter få del av Nordplusstipendier. I en
utvärdering som genomförts för 1999-2000 framkom att
studenter från andra nordiska länder värderar
studier i Sverige högt.

Deltagandet i EU:s Erasmusprogram har ökat till ca
3 000 utresande och 4 200 inresande studenter.
Antalet utresande har minskat något jämfört med
1998/99 då det var 3 200. Minskningen bör enligt
regeringen uppmärksammas och analyseras.
Erasmusprogrammet innehåller också lärarmobilitet.
Regeringen anser att erfarenheterna av detta i
huvudsak är positiva, men det är fortfarande alltför
få lärare i Sverige, under 1999/2000 endast 350, som
utnyttjade möjligheten.
Antalet högskolestudenter som deltar i
Leonardoprogrammet för att praktisera i ett annat
europeiskt land har minskat och under de två senaste
åren varit ca 150 studenter årligen.
Linnaeus-Palme är namnet på ett nystartat
utbytesprogram för lärare och studenter på
grundutbildningsnivå med syftet att stärka svenska
lärosätens samarbete med universitet i
utvecklingsländer. I den första ansökningsomgången
för 2000/01 inkom 153 projektansökningar från 27
lärosäten. Av dessa beviljades 119 ansökningar till
projekt som sammanlagt omfattade 47 olika länder.
Svenskundervisning på högskolenivå finns i drygt
40 länder och omfattar ca 40 000 studenter.
Verksamheten får stöd av Svenska institutet, som
samverkar med ca 200 högskoleinstitutioner i Väst-
och Östeuropa, Nordamerika, Latinamerika,
Australien, Nya Zeeland och Ostasien.

Vissa särskilda frågor

Flertalet lärosäten har i sina årsredovisningar
redogjort för sitt arbete med uppgiften att samverka
med det omgivande samhället. Framväxten av särskilda
enheter eller organ med ansvar för samverkans-
uppgiften, samverkansråd och kontaktorganisationer,
fortsatte. Likaså fortsatte tendensen att ansvaret
för samverkan åläggs särskilda personer i ledande
ställning inom lärosätet, såsom vicerektor eller
prorektor. Av lärosätenas redovisning framgår att
samverkan med det omgivande samhället är mycket
mångfasetterad och att den integreras på olika sätt
och i olika hög grad med den utbildning och
forskning som bedrivs vid universitet och högskolor.
Universiteten och högskolorna har varit aktiva i
arbetet med de regionala tillväxtavtalen.

Under rubriken Högskolans roll i det livslånga
lärandet konstaterar regeringen att lärosätena haft
i uppdrag att redovisa omfattningen av kurser som
ges med lägre studietakt än helfart, kurser på andra
tider än dagtid vardagar, andelen studenter över 25
år, distanskurser och uppdragsutbildning. De
redovisningar som lämnats är till vissa delar
bristfälliga och visar ingen entydig utveckling av
det åsyftade kursutbudet.
Efter riksdagens beslut med anledning av
proposition 1999/2000:5 (bet. UbU1, rskr. 94) har
Centrala studiestödsnämnden hos Kammarkollegiet
tecknat avtal om personskadeförsäkring för
studenter. Sedan den 1 juli 2000 gäller en
försäkring i Sverige som ger högskolestudenter ett
personskadeskydd som motsvarar det som arbetstagare
har. Från och med den 1 juli 2001 kan lärosätena
frivilligt ta ansvar även för vissa
utlandsstuderandes personskadeskydd.
De nationella resurscentrum i kemi, fysik, teknik
och matematik som finns inrättade vid respektive
Stockholms, Lunds, Linköpings och Göteborgs
universitet tillhandahåller fortbildningsinsatser
för främst lärare i grundskolan, främjar
metodutveckling i undervisningen och bevakar
utvecklingen av såväl nya forskningsresultat som nya
läromedel inom respektive ämnesområde. Regeringen
ser positivt på att dessa resurscentrum samverkar
med lärarutbildningen i de delar där centrumens
kompetens kan bidra till att kvaliteten på
lärarutbildningen förbättras. Regeringen anser också
att centrumens organisatoriska placering i
anslutning till universiteten är ändamålsenlig,
eftersom den ger bättre förutsättningar att följa
bl.a. forskningen.
Under 2000 har 24 myndigheter inom högre
utbildning haft regeringens uppdrag att införa
miljöledningssystem. Dessa myndigheter har i de
flesta fall påbörjat och i några fall även genomfört
en miljöutredning av verksamheten. Vissa lärosäten
har tagit initiativ till att införa miljöutbildning
för såväl personal som studenter.

Utskottets bedömning

U t s k o t t e t har inget att erinra mot
regeringens redovisning och bedömning av resultaten.

Övergripande frågor

Principer för utbyggnad av högskoleutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden om utbyggnadens effekter på
kvaliteten, om fördelningen mellan
naturvetenskaplig och teknisk utbildning å
ena sidan och humaniora och samhällsvetenskap
å den andra, och om att högskoleutbildningen
är underdimensionerad i storstadsregionerna.
Jämför reservationerna 1 (m) och 4 (kd).

Propositionen

Riksdagen godkände hösten 1999 en plan för utbyggnad
av den grundläggande högskoleutbildningen åren 2000,
2001 och 2002 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16, bet.
UbU1, rskr. 94). I denna plan var drygt 9 000
platser för 2002 fördelade mellan lärosätena, medan
1 010 platser reserverades för senare fördelning.
Sammanlagt 7 175 platser var avsedda för utbildning
inom naturvetenskap och teknik.

I årets budgetproposition konstaterar regeringen
att universitet och högskolor, trots att stora
ansträngningar gjorts både centralt och lokalt att
öka antalet studerande inom naturvetenskaplig och
teknisk utbildning, ändå inte har kunnat rekrytera
studenter till sådan utbildning i den utsträckning
som utbyggnadsplanen avsåg. Regeringen har därför
uppmanat lärosäten som inte kan fylla planerade
platser i naturvetenskaplig och teknisk utbildning
att i stället erbjuda fler studenter plats i
utbildning inom samhällsvetenskap, juridik eller
humaniora, där det finns ett sökandetryck. Avsikten
är att de av statsmakterna tilldelade resurserna
skall utnyttjas.
Budgetförslaget för 2002 innebär att resurserna
för 3 900 av de planerade 7 175 nya platserna inom
naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning
dras in temporärt från vissa högskolor. Regeringen
avser att senast år 2005 återföra de indragna
resurserna, om lärosätenas förutsättningar att nå
sina takbelopp då har förändrats.

Motioner

Två partier föreslår tillkännagivanden som gäller
principer för utbyggnaden av högskoleutbildningen.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2001/02:Ub533 ett tillkännagivande om vikten av
högre utbildning. Motionärerna anser att det är en
alarmerande utveckling att högskolorna omvandlar
platser avsedda för naturvetenskaplig och teknisk
utbildning till utbildningar som är mer populära
(yrk. 1). Moderaterna påpekar i motion 2001/02:N224
att den högre utbildningen är underdimensionerad i
storstadsregionerna och att det i dessa är färre som
går vidare till högre utbildning än i landet som
helhet. Detta får enligt motionärerna negativa
effekter i andra delar av landet, eftersom det finns
risk att välutbildad arbetskraft rekryteras från dem
till storstadsregionerna (yrk. 9).
Kristdemokraterna skriver i motion 2001/02:Ub4 att
utbyggnadstakten i regeringens förslag är alltför
hög och riskerar kvaliteten i utbildningen (yrk. 2).
De anser vidare att utbildningen bör byggas ut både
inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena och
inom humaniora och samhällsvetenskap (yrk. 3).
Riksdagen bör av regeringen begära en kartläggning
av konsekvenserna av högskoleutbyggnaden från
kvalitetssynpunkt (yrk. 4). Nya årsstudieplatser bör
tillföras de icke-statliga högskolorna i allmänhet
och de fria teologiska högskolorna i synnerhet (yrk.
8). I motion 2000/01:Ub24 skriver Kristdemokraterna
att kvalitetsaspekten skall vara styrande vid
utbyggnad av högskolan (yrk. 3) och att både
naturvetenskaplig/teknisk utbildning och
humanistisk/samhällsvetenskaplig bör byggas ut (yrk.
4). Centerpartiet och Folkpartiet har i sina
budgetförslag - till vilka utskottet återkommer i
nästa avsnitt - var för sig räknat med mindre
utbyggnad 2002 än regeringen. Båda partierna pekar i
det sammanhanget på behovet av att säkra kvaliteten
i grundutbildningen och stärka forskningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Den omfördelning av platser som regeringen
bemyndigar lärosätena att göra sker inte för att
minska antalet studenter i naturvetenskaplig och
teknisk utbildning. Dagens små ungdomskullar och det
faktum att alltför få elever väljer det
naturvetenskapliga eller tekniska programmet i
gymnasieskolan har fått till följd att det blir
svårt att rekrytera studenter till naturvetenskaplig
och teknisk utbildning. Eftersom det finns ett
påtagligt sökandeöverskott till vissa andra
utbildningar inom högskolan, är det enligt
utskottets mening helt riktigt att lärosätena
använder sina resurser, såväl ekonomiska som
personella, för att utöka verksamheten inom dessa.
Den utbyggnad som enligt regeringens förslag har
skett åren 2000 och 2001 och kommer att ske år 2002
avser till betydande del storstadsområdena.
Utbyggnad enligt regeringens förslag är enligt
utskottets mening nödvändig för att Sverige skall
fortsätta på väg mot det av riksdagen fastställda
målet för utbildningspolitiken: att Sverige skall
vara en ledande kunskapsnation som präglas av
utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för
tillväxt och rättvisa. Det framgår av
utbyggnadsplanen (i prop. 1999/2000:1) att
utbyggnaden är avsedd att omfatta även andra
utbildningsområden än naturvetenskap och teknik.
Omfattande insatser görs för att säkra kvaliteten i
utbildningen, bl.a. ett heltäckande program för
kvalitetsgranskning genom Högskoleverket. I
propositionen Den öppna högskolan (prop.
2001/02:15), som utskottet behandlar i betänkande
2001/02:UbU4, beskrivs ytterligare insatser för att
främja den pedagogiska utvecklingen i högskolan.

Fler fristående högskolor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser inte att fler statliga
högskolor bör omvandlas till stiftelser och
avstyrker yrkanden från Moderaterna om detta.
Jämför reservation 1 (m).

Motioner

Moderata samlingspartiet har i motion 2001/02:Ub541
redovisat ett budgetförslag för treårsperioden
2002-2004. Där ingår ett engångsbelopp år 2004 för
grundkapital till två nya stiftelsehögskolor (yrk.
26). Samma sak tas upp i motionerna 2001/02:N369 och
2001/02:Ub546 (yrk. 2 respektive 11). Enligt den
sistnämnda motionen skall med dessa medel göras
möjligt för en större högskola/universitet och en
mindre högskola att övergå i stiftelseform. I
framtiden kan man pröva även andra organisatoriska
former som kan gynna den akademiska friheten och
excellensen (yrk. 12).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
fler fristående högskolor.

Enligt utskottets mening bör inte fler statliga
lärosäten omvandlas till stiftelser. De ramvillkor
som nu gäller för universitet och högskolor ger
dessa stort utrymme för självbestämmande.

Principer för medelstilldelning till de
fristående teologiska högskolorna i Stockholm,
Uppsala och Örebro

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att det inte behövs något
tillkännagivande om att de frikyrkliga
teologiska högskolorna skall ges likvärdiga
villkor med statlig utbildning, eftersom
regeringen planerar att tillgodose detta.
Jämför reservation 7 (m, kd, c, fp).

Motioner

I motion 2001/02:Ub465 begär ledamöter från sex
partier (fp, m, v, kd, c, mp) att de teologiska
högskolorna i Stockholm, Uppsala och Örebro skall
föras in i de allmänna villkoren för
högskoleutbildningen. Motionärerna anser att det är
orättvist att ersättningen för helårsstudenter vid
dessa fristående högskolor inte inkluderar
lokalkostnader. Dessa högskolor bör också ges
möjlighet till en rimlig tillväxt. Vid dem finns
studerande också från andra samfund än huvudmannens
egna, vilket enligt motionärerna har uppfattats
mycket positivt och stärkt högskolornas renommé
(yrk. 1-4). Liknande synpunkter framförs i motion
2001/02:Ub497 (kd) (yrk. 1-3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivande.

Liksom när motsvarande yrkanden behandlades vid
förra riksmötet (bet. 2000/01:UbU1) vill utskottet
påpeka att statsbidragen till de tre berörda
frikyrkliga högskolorna är reglerade i avtal mellan
staten och respektive huvudman. Dessa avtal löper ut
den 30 juni 2003. Från Utbildningsdepartementet har
utskottet inhämtat att det i regeringens
budgetplanering för år 2003 ingår att ersättningen
för helårsstudenter vid de berörda högskolorna skall
vara densamma som för motsvarande utbildning vid
statliga lärosäten. För de utbildningsplatser
(motsvarande 50 helårsstudenter) som tillkommit vid
Teologiska högskolan i Stockholm den 1 juli 2000 har
ersättning även hittills givits enligt den ordinarie
statliga prislappen. I propositionen anges som
planeringsförutsättning att de tre berörda
högskolorna fr.o.m. hösten 2003 skall få medel för
ytterligare 60, 32 respektive 23 helårsstudenter.
Med de av regeringen planerade förändringarna kommer
motionärernas önskemål att bli i stort sett
uppfyllt.

Anslag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna att
musiklärarutbildningen i Arvika förstatligas
och blir en del av Karlstads universitet.
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar
anslagen 25:20-25:76 enligt regeringens
förslag och avslår oppositionspartiernas
yrkanden om andra anslagsbelopp.
Motionsyrkanden om olika anslagsvillkor
avstyrks också.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 4 (kd), 2
(c) och 3 (fp).

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för verksamheterna
vid de statliga universiteten och högskolorna samt
hos vissa enskilda utbildningsanordnare redovisas i
bilaga 2 under anslagen 25:20-25:76.

Anslagen har pris- och löneomräknats med 3,1 %.
Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och
helårsprestationer i grundutbildningen inom
utbildningsområdet humaniora, samhällsvetenskap,
juridik och teologi har därutöver räknats upp med
3,5 % och grundutbildningsanslagen till berörda
lärosäten räknats upp även med hänsyn till detta.
Enligt den utbyggnadsplan för grundutbildningen
som riksdagen godkände hösten 1999 skulle högskolan
byggas ut med 10 555 platser år 2002. En stor del av
utbyggnaden skulle avse naturvetenskaplig och
teknisk utbildning. Sedan det visat sig omöjligt för
lärosätena att rekrytera studenter till sådan
utbildning i den utsträckning som utbyggnadsplanen
avsåg, har regeringen valt att i budgeten för 2002
föra bort medel motsvarande sammanlagt 3 900 platser
i naturvetenskaplig och teknisk utbildning från
vissa lärosäten. De medel som därmed frigjorts från
berörda lärosätens anslag har i stället förts till
anslaget 25:73 och avses bli använda till dels s.k.
särskild lärarutbildning (SÄL), dels uppbyggnaden av
ett svenskt nätuniversitet och dels utbildning för
invandrade akademiker. Regeringens avsikt är att
medlen skall återföras till berörda lärosäten senast
2005, om deras förutsättningar att nå takbeloppen då
har förändrats.
Medel för vårdhögskoleutbildning, som tidigare
anvisats under anslaget Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m., har överförts till de
statliga lärosäten som övertagit huvudmannaskapet
för vårdhögskoleutbildningen respektive till
anslagsposten Högskolan i Jönköping under anslaget
25:72. Regeringen har beräknat en utökning av
sjuksköterskeutbildningen.
Huvudmannaskapet för musiklärarutbildningen i
Arvika föreslås i propositionen övergå från
Värmlands läns landsting till staten. Medel för
denna utbildning, som också tidigare anvisats under
anslaget Enskilda och kommunala högskoleutbildningar
m.m., har överförts till anslaget 25:38 Karlstads
universitet: Grundutbildning.
Lärosätena har under sina grundutbildningsanslag
tillförts sammanlagt drygt 10,6 miljoner kronor för
pedagogisk utbildning av lärarna inom högskolan.
Därutöver har Lunds universitet tillförts 3,9
miljoner kronor för pilotprojekt om pedagogisk
utbildning av lärare, Linköpings universitet
tillförts 1,5 miljoner kronor för ett humanistisk-
samhällsvetenskapligt förnyelseprojekt och Högskolan
i Trollhättan/Uddevalla tillförts 2 miljoner kronor
för utveckling av arbetsintegrerat lärande. Örebro
universitet, Mitthögskolan och Högskolan i Gävle har
tillförts ca 1,6 miljoner kronor vardera för
utveckling av s.k. collegeutbildning (jfr prop.
2001/02:15). Luleå tekniska universitet, Örebro
universitet och Blekinge tekniska högskola har
tillförts ca 1,6 miljoner kronor vardera för att
utveckla kortare yrkesutbildningar inom högskolan
(jfr prop. 2001/02:15). Trafikflygarutbildningen vid
Lunds universitet har tillförts 5 miljoner kronor.
Örebro universitet har som en engångssatsning
tillförts 1 miljon kronor för att utreda
förutsättningarna att där skapa en teckenspråkig
miljö. De båda sistnämnda beloppen anvisas under
anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m.
Under anslagen till forskning och
forskarutbildning har medel tillförts vissa
lärosäten för förstärkning av forskarskolorna i
enlighet med den plan som redovisades i den senaste
forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3).
Göteborgs och Stockholms universitet har tillförts
medel för att överta viss forskningsverksamhet som
tidigare finansierats inom utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv. Karolinska institutet
har tillförts medel för toxikologisk och
lungmedicinsk forskning och för det svenska
tvillingregistret. Medlen för Centrum för
idrottsforskning har förts från Karolinska
institutets anslag till anslaget 25:74 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
m.m., anslagsposten Idrottshögskolan i Stockholm.
Under anslaget 25:74 har också beräknats en ökning
av anslagsposten till Lärarhögskolan i Stockholm för
förstärkning av den utbildningsvetenskapliga
forskningen.
Under anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. har, utöver vad som
nämnts ovan, beräknats medel för en
rekryteringsdelegation (40 miljoner kronor, varav 20
miljoner avses få disponeras från uppkommet
anslagssparande). Såsom redovisats i propositionen
En politik för tillväxt och livskraft i hela landet
(prop. 2001/02:4) har 50 miljoner kronor beräknats
för stöd till lärosäten och kommuner i samverkan i
syfte att öka rekryteringen till högskolan och skapa
hållbar tillväxt i regionen. Under en särskild
anslagspost har 15 miljoner kronor avsatts för
bildande av holdingbolag vid Karlstads universitet,
Högskolan i Borås och Högskolan Kristianstad, i
enlighet med vad som redovisats i propositionen FoU
och samverkan i innovationssystemet (prop.
2001/02:2).

Motioner

Oppositionspartiernas förslag beträffande anslagen
till universitet och högskolor redovisas i bilaga 2
i en kolumn för varje parti.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2000/01:Ub541 (yrk. 15, 16, 17, 23 och 24) att
anslagen till grundutbildning respektive forskning
och forskarutbildning vid de olika lärosätena skall
avskaffas. I stället föreslås ett nytt anslag till
grundutbildning, som omfattar 146 miljoner kronor
mer än summan av de avskaffade
grundutbildningsanslagen. Anslaget skall fördelas
mellan universitet och högskolor med utgångspunkt i
att man skall följa studenternas val samt främja
kvalitet inom grundutbildningen. Även till forskning
och forskarutbildning föreslås ett nytt anslag (i
bilaga 2 benämnt 25:89 Forskning och
forskarutbildning) som motsvarar summan av de
avskaffade anslagen till lärosätena. Moderaterna
föreslår därutöver knappt 777 miljoner kronor under
ett annat nytt anslag (i bilaga 2 benämnt 26:10
Ökade satsningar på forskning), avsett dels för en
förstärkning av den fria forskningen, dels för en
förstärkning av finansieringen av doktorander men
även för inrättande av ett institut för hälsa och
medicin. Under anslaget 25:72 Enskilda
utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.
föreslår Moderaterna 20 miljoner kronor mer än
regeringen, detta i syfte att trygga möjligheterna
att bedriva utbildning och forskning i alternativa
driftformer. Moderaterna vill under anslaget 25:73
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m. ta bort medlen till rekryteringsdelegationen
och minska anslagsposten till regeringens
disposition. I sin motion 2001/02:Ub546 anmäler
Moderaterna att de vill öka anslagen till forskning
och forskarutbildning vid universiteten och
högskolorna, de s.k. fakultetsanslagen (yrk. 16).
Kristdemokraterna anser liksom tidigare att
regeringen vill bygga ut den grundläggande
högskoleutbildningen i alltför snabb takt. Enligt
deras mening bör utbyggnaden ske med 7 500 platser
per år. I sin motion 2001/02:Ub450 föreslår de en
minskning av anslagen till grundutbildning med 590
miljoner kronor (i bilaga 2 redovisat som anslag
25:91 Minskad volym inom högskolans
grundutbildning). De säger nej till
rekryteringsdelegationen och minskar därför anslaget
25:73 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. med 20 miljoner kronor.
Centerpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub524 en
halvering av antalet nya utbildningsplatser i
grundutbildningen (i bilaga 2 redovisat som anslag
25:91 Minskad volym inom högskolans grundutbildning,
där Centerpartiet vill minska med 75 miljoner
kronor) och en ökning av resurserna till forskning
vid de nya universiteten i Karlstad, Växjö och
Örebro samt Mitthögskolan, Blekinge tekniska
högskola och Högskolan i Kalmar. Även anslaget 25:74
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor m.m. föreslås bli ökat med 100
miljoner kronor. Centerpartiet vill tillföra
Högskolan i Jönköping 5 miljoner kronor under
anslaget 25:72 Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m. Inom anslaget 25:73 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m.
föreslås en utökning samt en omfördelning, så att
anslagsposten till nätuniversitetet ökas med 40
miljoner kronor, anslagsposten som fördelas efter
beslut av regeringen minskas med 50 miljoner kronor
och en ny anslagspost, Särskild
förskollärarsatsning, tillförs med 15 miljoner
kronor.
Folkpartiet vill också se en lägre takt i
utbyggnaden av grundutbildningen. I motionerna
2001/02:Ub261 (yrk. 2 och 3), 2001/02:Ub540 (yrk. 2)
och 2001/02:Fi294 (yrk. 17) föreslås därför en
minskning med 200 miljoner kronor (i bilaga 2
redovisad under anslaget 25:91 Minskad volym inom
högskolans grundutbildning). Dessa medel föreslås i
stället bli använda till en satsning på
kvalitetsförstärkning (i bilaga 2 redovisad som
anslag 25:85 Ytterligare kvalitetsförstärkningar).
De högskolor som har högst sökandetryck ges i
Folkpartiets förslag ett extra tillskott på
sammanlagt 200 miljoner kronor, fördelade mellan
angivna högskolor. Vidare föreslås att anslagen till
forskning och forskarutbildning vid samtliga tolv
universitet förstärks med sammanlagt 240 miljoner
kronor. Anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. minskas med 300
miljoner kronor, bl.a. genom besparing på
nätuniversitetet, holdingbolagen och s.k. NT-svux-
utbildning.
I motion 2001/02:Ub344 (m) föreslår motionärerna
ett tillkännagivande om höjt anslag år 2002 till
Mälardalens högskola för forskning och
forskarutbildning (yrk. 2). Motion 2001/02:Ub389 (s)
tar upp frågan om likvärdig behandling av
stiftelsehögskolor och andra högskolor mot bakgrund
av att staten tidigare ställt i utsikt att tillföra
Chalmers tekniska högskola utökade medel när dess
mikroteknologicentrum stod färdigt, något som
regeringen sedermera inte har levt upp till.
Motionären bakom motion 2001/02:Ub519 (s) befarar
att en stor brist på utbildade psykologer kommer att
inträffa fyra år tidigare än hittills beräknat. Hon
vill att regeringen därför skall ange
examinationsmål även för psykologexamen.
Undervisningen i finska och meänkieli vid Umeå
universitet, som är ett särskilt åtagande för
universitetet, bör enligt motion 2001/02:Ub473 (s)
finansieras utanför takbeloppet, på samma sätt som
redan sker för undervisningen i samiska.
Inom ramen för anslaget 25:73 bör enligt motion
2001/02:Ub461 (fp) de universitet och högskolor samt
berörda kommuner som har extra kostnader för
decentraliserad utbildning tilldelas medel för
dessa.
Den vårdvetenskapliga fakulteten vid Sahlgrenska
akademien bör enligt motion 2001/02:Ub506 (kd, m, v,
fp) tillåtas att inom givna budgetramar tilldelas
medel till utrednings- och planeringsarbete
inklusive konsekvensutredning och en
utvärderingsplan för att så snart som möjligt starta
ett accelererat utbildningsprogram till
sjuksköterskeexamen för studenter som redan har en
högskoleutbildning motsvarande 120 poäng.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen
25:20-25:76 enligt regeringens förslag och avslår
samtliga här redovisade motionsyrkanden.

Grundutbildningen bör enligt utskottets mening
byggas ut i enlighet med regeringens förslag. I
betänkande 2001/02:UbU4 ställer sig utskottet bakom
regeringens bedömning att den nuvarande
målstyrningen och det nuvarande
resurstilldelningssystemet för grundutbildningen i
huvudsak bör bibehållas. Det innebär bl.a. att varje
lärosäte skall tilldelas ett anslagsbelopp till
grundläggande utbildning, med angivande av ett
takbelopp och eventuellt ett belopp för särskilda
åtaganden utanför takbeloppet. Den höjning av den
s.k. prislappen för humanistisk,
samhällsvetenskaplig, juridisk och teologisk
utbildning som ingår i regeringens förslag innebär
ett första steg i en kvalitetshöjning. Satsningen på
pedagogisk utbildning av högskolans lärare har också
betydelse för utbildningskvaliteten. Utskottet är
inte berett att avstå från rekryteringsdelegationen
eller att minska verksamheten inom nätuniversitetet.
Anslagsposten till s.k. NT-svux-utbildning är
nödvändig så länge den fleråriga satsningen inte är
avslutad. Inga nya studenter antas till sådan
utbildning och den upphör helt vid utgången av 2002.
Frågan om medelstillskott till Chalmers tekniska
högskola för mikroteknologicentrum behandlades av
riksdagen för två år sedan (bet. 1999/2000: UbU1 s.
61 f.). Utskottet anslöt sig då till regeringens
bedömning att stiftelsens ekonomiska situation var
så gynnsam att det tidigare aviserade statliga
medelstillskottet inte behövdes. Riksdagen har inte
anledning att ändra sitt ställningstagande.
Regeringen har i regleringsbrev för 2001 till
berörda lärosäten skrivit att antalet examinerade i
psykologutbildningen bör öka under perioden
2005-2008. Det bör vara regeringens ansvar att
bestämma om ett examinationsmål behöver anges för
psykologutbildningen.
Helårsstudenter och helårsprestationer i såväl
samiska som finska och meänkieli vid Umeå
universitet avräknas inom universitetets takbelopp.
Samma system tillämpas för Uppsala universitet när
det gäller egyptologi, estetik, estniska, iranska
språk, keltiska språk, swahili, turkiska språk,
ungerska och seismologi - ämnen i vilka Uppsala
universitet har ett särskilt åtagande att anordna
utbildning. Utöver takbeloppet tilldelas Umeå
universitet medel för ett lektorat i samiska.
Som framgått i det föregående finns under anslaget
25:73 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. bl.a. en anslagspost på 50 miljoner
kronor för stöd till lärosäten och kommuner i
samverkan. Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motion 2001/02:Ub461.
Inga centrala bestämmelser hindrar Göteborgs
universitet från att inom ramen för sitt
grundutbildningsanslag finansiera utrednings- och
planeringsarbete för ett förkortat studieprogram
till sjuksköterskeexamen. Utskottet är inte berett
att föreslå ökning av anslaget med anledning av
detta.

Framtida medelstilldelning till forskning och
forskarutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen inte gör
något uttalande om resurs-tillskott av en
viss storlek i framtiden. Riksdagen bör också
avslå motionsyrkanden om koncentration av
forskningsresurser, om hur forskarskolor
skall byggas upp, om balansen mellan
vetenskapsområdena och om satsning på
popularisering av forskningsresultat.
Jämför reservationerna 1 (m), 4 (kd) och 3
(fp).

Moderata samlingspartiet framhåller i motion
2001/02:Ub546 att det för att skapa
forskningsmiljöer i världsklass är nödvändigt att
koncentrera resurser till de regioner och
forskningsområden där svenska forskare och
forskarlag redan i dag håller mycket hög klass (yrk.
18). Motionärerna välkomnar inrättandet av s.k.
forskarskolor, men de anser att forskarskolor bör
byggas nedifrån och upp, inte uppifrån och ned såsom
skett genom regeringens förslag förra året (yrk.
19).

Kristdemokraterna begär i motion 2001/02:Ub438 att
konsekvenserna av obalansen i medelstilldelning
mellan vetenskapsområden skall utredas (yrk. 4). De
anser också att det är nödvändigt att
forskarutbildningen tilldelas ökade resurser för att
inte kvaliteten skall sänkas i och med den ökade
antagningen. Riksdagen måste ge tydliga besked till
lärosätena om vad som kommer att gälla inte bara
under det närmaste året utan flera år framöver,
framhåller motionärerna (yrk. 6). Det är angeläget
att utveckla möjligheterna att popularisera
forskningsresultaten. För detta behövs enligt
motionärerna en personell och materiell satsning
(yrk. 11).
Folkpartiet vill enligt motion 2001/02:Ub261 ge
ett extra tillskott till forskning och
forskarutbildning på 600 miljoner kronor per år -
knappt 2 miljarder kronor över tre år (yrk. 14). De
vill också se en koncentration av
forskningsresurserna till ett mindre antal lärosäten
och institutioner i landet, detta för att uppnå
kritisk massa. Vilka lärosäten som skall tilldelas
forskningsresurser skall avgöras utifrån en
vetenskaplig bedömning i efterhand av deras
forskningsresultat, inte utifrån kvantitativa
kriterier som t.ex. hur lärosäten uppfyller
examensmål (yrk. 21).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
framtida medelstilldelning till forskning och
forskarutbildning.

När motsvarande yrkanden behandlades vid förra
riksmötet framhöll utskottet att forskningspolitiken
måste utformas med beaktande av flera samhälleliga
krav. Utbyggnaden av högskolan i hela landet har
visat sig få positiva effekter för forskningen.
Forskning vid mindre och medelstora högskolor har
kunnat utvecklas framgångsrikt. Självfallet måste
ett övergripande krav vid fördelningen av
forskningsresurser alltid vara att de statliga
medlen kommer att kunna användas med uppfyllande av
högt ställda krav på vetenskaplig kvalitet (bet.
2000/01:UbU6 s.12). Regeringens prövning av
ansökningar från mindre och medelstora högskolor om
vetenskapsområde syftar till att upprätthålla
kvaliteten och att ta ställning till om det finns
resurser för att satsa på forskarutbildning på
ytterligare lärosäten. En väsentlig del av de
resurser som används till forskning vid universitet
och högskolor kommer från forskningsråd, som
genomför en kvalificerad granskning av
ansökningarna, innan beslut fattas om vilka projekt
som skall få medel.
Riksdagen bör enligt utskottets mening inte nu
göra något uttalande om storleken på anslagen till
forskning och forskarutbildning efter år 2002.

Övriga frågor

Vissa utbildningar, forskningsområden och
lärosäten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden om utbyggnad av farmaceutisk
utbildning, om mer utbildningsresurser till
Stockholmsregionen och Västsverige och i
Helsingborg och om ökade resurser till vissa
lärosäten för olika ändamål. Riksdagen bör
också avslå yrkanden om finansieringen av
Lunds universitets hi-
storiska museum och om lokaliseringen av ett
resurscentrum för
idrott och hälsa. Riksdagen bör inte uttala
sig för inrättande av ett nytt
vetenskapsområde Social ekonomi och inte
heller för inrättande av professurer vid
lärosätena.
Jämför reservationerna 4 (kd), 2 (c) och 3
(fp).

Motioner

I fem motioner föreslås att farmaceutisk utbildning
skall anordnas vid fler högskolor än i dag (då sådan
utbildning endast ges vid Uppsala och Göteborgs
universitet samt Högskolan i Kalmar). Enligt
motionerna 2001/02: Ub299 (fp, kd, c), 2001/02:Ub397
(c, m, kd, fp) och 2001/02:Ub471 (s) bör
farmaceutisk utbildning anordnas även vid Umeå
universitet. I motion 2001/02:Ub402 (s) föreslås att
Umeå universitet och Mitthögskolan skall få
farmaceutisk utbildning. Enligt motion 2001/02:Ub219
(m) bör sådan utbildning anordnas i Helsingborg inom
ramen för Lunds universitet.

Med tanke på arbetsmarknadsutvecklingen i
Katrineholm förordas i motion 2001/02:Ub362 (s) att
förutsättningarna för lokalisering dit av en ny
utbildning på högskolenivå för
musikinstrumenttekniker skall utredas.

Situationen för Lunds universitets historiska museum
tas återigen upp i fem motioner. Enligt motion
2001/02:Ub353 (fp, c) bör museet läggas under
Kulturdepartementets ansvar (yrk. 1), man bör utreda
finansieringsförslag som tryggar museets framtid
(yrk. 2) och regionala fornfynd bör även
fortsättningsvis förvaras i Skåne (yrk. 3). Liknande
synpunkter framförs i motion 2001/02:Ub488 (m).
Möjligheterna att byta huvudman för museet från
Lunds universitet till Statens historiska museer bör
enligt motion 2001/02:Ub539 (s) utredas. I motion
2001/02:Ub352 (m) sägs att de berörda departementen
tillsammans borde ta initiativ till de
överläggningar som kan krävas för att komma fram
till ett slutligt beslut om museets framtid. Ett
tillskott på 3,5 miljoner kronor skulle behövas
utöver de 2,5 miljoner kronor som Lunds universitet
har avsatt till historiska museet, och dessa medel
borde kunna frigöras genom omfördelning inom
befintliga resurser, hävdar motionären i motion
2001/02:Ub496 (kd).

Enligt motion 2001/02:Ub294 (kd) talar allt för att
ett science center i Linköping med flyglära som
innehållslig stomme skulle bli ett gott komplement
till flygplansmuseet i Linköping (yrk. 1).

Ökade forskningsresurser till Linköpings universitet
förordas i motionerna 2001/02:Ub248 (m) och
2001/02:Ub335 (kd). Den sistnämnda motionen tar upp
klimatforskning, ett område där Linköpings
universitet enligt motionären skulle kunna samverka
med SMHI och klimatforskningsinstitutet i Abisko.

Antalet studenter som behöver dövtolkning ökar
stadigt vid Örebro universitet, men de anslag
universitetet har räcker inte för att driva verk-
samheten. Anslagen måste på sikt anpassas efter
behoven, framhåller Kristdemokraterna i motion
2001/02:So619 (yrk. 4). Enligt motion 2001/02: Ub314
(kd) är det, med tanke på den utveckling mot
teckenspråkig miljö som Örebro universitet strävar
efter, nödvändigt att anslå särskilda medel direkt
till universitetet för de beräknade tolkkostnaderna.

En forskarskola i demokrati bör inrättas och Örebro
universitet få uppdraget att vara värduniversitet
för denna, heter det i motion 2001/02:Ub366 (s).
Samma förslag förs fram i motion 2001/02:Ub385 (kd,
m, v, c, fp).

Kristdemokraterna anser att de s.k. bokstavsbarnens
behov måste mötas bättre i skolan. Bättre metoder
för detta måste utvecklas, och enligt motion
2001/02:Ub446 borde Institutet för
handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro
universitet kunna göra det (yrk. 7). Institutets
värde som resurs för forskning kring de
funktionshindrades situation inom vuxenutbildningen
påpekas av Kristdemokraterna i motion 2001/02:Ub549
(yrk. 3). I motion 2001/02:Ub271 (kd) lyfter
motionären fram samma institut som en resurs för
kompetensutveckling av personal inom olika kommunala
verksamheter (yrk. 1). Institutet bör därför få
ekonomiska resurser som motsvarar dess betydelse för
en långsiktig verksamhet (yrk. 2).

I motion 2001/02:Ub399 (s) skriver motionärerna att
Mitthögskolan snarast bör utvecklas till ett
fullvärdigt universitet. De beskriver önskemålen när
det gäller forskning och utbildning där, bl.a. att
högskolan skall få ge fullständig
civilingenjörsutbildning. Återupptagande av
sjöbefälsutbildningen vid Mitthögskolan i Härnösand
förordas i motion 2001/02:Ub401 (s). Motionärerna
anser det oroande att så få studenter från Norrland
söker sig till sjöbefälsutbildningen, som i dag
endast anordnas i Kalmar och Göteborg (Chalmers).

Vikten av en satsning på säkerhet inom informations-
och kommunikationsteknologin (IKT) framhålls i
motion 2001/02:Ub351 (v) (yrk. 1). Motionärerna
anser att Centrum för elektronisk säkerhet vid
Blekinge tekniska högskola lämpligen bör ges
uppdraget att vara motorn i ett sådant arbete (yrk.
2).

I det fortsatta arbetet med miljöproblemen i
Östersjön bör regeringen tydliggöra
Kalmarsundslaboratoriet vid Högskolan i Kalmar som
en resurs, anser motionären i motion 2001/02:Ub350
(s). Samma motionär skriver i motion 2001/02:Kr304
(s) att ett resurs- och utvecklingscentrum i
kulturmiljöpedagogik bör etableras vid Högskolan i
Kalmar.

Tre motioner - 2001/02:Ub344 (m) yrkande 1,
2001/02:Ub361 (s) och 2001/02:Kr420 (v) yrkande 3 -
tar upp planerna som finns vid Mälardalens högskola
att etablera ett centrum för finska språket och
finsk kultur. Enligt den förstnämnda motionen kommer
finansieringen på sikt att ske inom befintliga
reguljära anslag, men initialt krävs ett särskilt
stöd om 7 miljoner kronor för att satsningen skall
lyckas. I samma motion begärs ett tillkännagivande
av riksdagen om att Mälardalens högskola hos
regeringen har begärt att bli tilldelad humanistisk-
samhällsvetenskapligt vetenskapsområde, en ansökan
som stöds av de berörda kommunerna, länsstyrelserna
och landstingen (yrk. 3). I motion 2001/02:Ub452 (s)
förordas ytterligare resurser till Mälardalens
högskola för den särskilda lärarutbildningen (SÄL).

Enligt motionerna 2001/02:Ub201 (m) och
2001/02:Ub203 (c) bör staten satsa på Högskolan
Dalarna med sikte på att den utvecklas till
universitet, enligt den sistnämnda motionen till år
2005.

Vid Högskolan i Gävle bör enligt motion
2001/02:Ub308 (kd) etableras utbildning av
lantmätare. I motion 2001/02:Ub544 (s) beskriver
motionärerna den långa erfarenhet av
distansutbildning och flexibelt lärande som finns i
Gävleborgs län och särskilt i Hälsingland.

Sju motioner tar upp behovet av högskoleutbildning i
Stockholmsregionen. Enligt motion 2001/02:N313 (m)
är den högre utbildningen i förhållande till
befolkningsmängden kraftigt underdimensionerad i
storstadsregionerna (yrk. 7). Utbyggnaden av högre
utbildning i Stockholm har enligt motion 2001/02:
N319 (m) släpat efter landet i övrigt (yrk. 9). Med
de senaste årens satsningar kan en förbättring ses,
heter det i motion 2001/02:Ub553 (s), men
motionärerna anser att det krävs ytterligare
insatser om regionen skall nå upp till samma andel
av en årskull som den som gäller i andra delar av
landet (yrk. 1). Andelen högskoleplatser reserverade
för Stockholmsregionen bör enligt motion
2001/02:Ub430 (kd) öka (yrk. 2). Därvid bör
regionens södra delar prioriteras (yrk. 3) och man
bör se över möjligheterna att skapa ett campus för
högskolestudenter i Stockholmsregionen (yrk. 4). I
motion 2001/02:Ub237 (m) påtalas behovet av fler
högskoleplatser på Södertörn (yrk. 1). I motion
2001/02:Bo322 (fp) sägs att Södertörns högskola bör
få ytterligare 8 miljoner kronor år 2002 (yrk. 2)
och att denna högskola bör utvecklas till
universitet (yrk. 3). Universitetsstatus för
Södertörns högskola begärs också i motionerna
2001/02:Ub237 (m) yrkande 2 och 2001/02:Ub553 (s)
yrkande 2. Med hänvisning till erfarenheterna från
etablerandet av Södertörns högskola föreslås i
motion 2001/02:Ub307 (s) att regeringen skall
påbörja en strategisk planering för en ny högskola i
Stockholm, lämpligen på Järvafältet eller i
Skärholmen.

Högskoleutbildningen som bedrivs inom Campus
Helsingborg inom ramen för Lunds universitet har
enligt motionerna 2001/02:Ub317 (s) och 2001/02:
Ub379 (s) stort värde för att bryta den sociala
snedrekryteringen till högre utbildning och bör
därför stödjas. Enligt motionärerna bör Campus
Helsingborg framdeles tillföras särskilda medel. I
motion 2001/02:Ub257 (m) framhåller motionärerna att
Helsingborg och nordvästra Skåne lämpar sig för
satsning på tvärvetenskaplig universitetsutbildning
i service och information.

Åtta motioner tar upp behovet av att bygga ut
utbildning och forskning i Västsverige. Enligt
motion 2001/02:Ub427 (m) behöver Västsverige och
Göteborg ett tillskott på mellan 6 000 och 10 000
utbildningsplatser över en period av tre till fem
år. I motion 2001/02:Ub440 (s) sägs att det behövs
ytterligare 15 000 nya högskoleplatser under en
femårsperiod (yrk. 1). Läkarutbildningen vid
Göteborgs universitet bör få ytterligare platser
(yrk. 2), liksom vårdutbildningarna i Västsverige
(yrk. 3). En nätverksbaserad forskarskola i
vårdvetenskap bör etableras (yrk. 4),
forskarutbildningen byggas ut vid samtliga högskolor
och universitet i regionen (yrk. 5), en professur
med inriktning mot yrkespedagogik inrättas (yrk. 6)
och en fortsatt satsning göras på form och design i
Västsverige (yrk. 7). I motion 2001/02:Ub507 (kd, m,
fp, v) begärs att regeringen i nästa budget skall
uppmärksamma problemen för den vårdvetenskapliga
fakulteten vid Göteborgs universitet. Motion
2001/02: Ub536 (kd) tar upp behovet av att lösa
finansieringen av fasta forskartjänster vid
Kristinebergs marina forskningsstation (KMF), som
tillhör Göteborgs universitet. Den ekotoxikologiska
forskargruppen vid KMF har fram till i år avlönats
av Statens naturvårdsverk, som emellertid inte
längre har medel för detta. Ökning av de fasta
forskningsresurserna vid Högskolan i Skövde efter
2002 förordas i motionerna 2001/02:Ub482 (c, m) och
2001/02:Ub469 (kd) yrkande 1. I den sistnämnda
motionen påpekas också att ansökan från Högskolan i
Skövde om att få vetenskapsområde måste prövas (yrk.
2). Fortsatt satsning på forskning vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla, bl.a. om arbetsintegrerat
lärande, förordas i motionerna 2001/02:Ub239 (s) och
2001/02:Ub339 (m).

Ökade forskningsresurser till Högskolan i Jönköping
förordas i motion 2001/02:Ub509 (s).

I motionerna 2001/02:Ub365 (s) och 2001/02:Ub478 (c,
m, v, kd, fp) föreslås att det resurscentrum för
idrott och hälsa, som regeringen aviserat skall
inrättas (prop. s. 65), lokaliseras till det
gemensamma institut som Örebro universitet och
Idrottshögskolan i Stockholm har kommit överens om
att bilda och som skall vara baserat på en
tvåcampuslösning.

Idrottsforskningen har enligt motion 2001/02:Kr428
(kd) inte givits de nödvändiga resurserna. I första
hand bör denna forskning vara ett ansvar för
utbildnings- och forskarsamhället, medan det mer
behovsanpassade utvecklingsarbetet är en fråga för
idrottens egna organisationer (yrk. 11). Huvudman
för Centrum för idrottsforskning bör enligt motion
2001/02:Ub475 (s) bli Umeå universitet.

Ett vetenskapsområde för social ekonomi bör enligt
motion 2001/02:N314 (c) inrättas och forskningen
inom området utvecklas (yrk. 9). I motion
2001/02:Ub504 (s) skriver motionärerna att det bör
övervägas om Svenska institutet för social ekonomi
vid Mitthögskolan kan ges en tydligare och starkare
roll inom forskningsområdet social ekonomi.

En åtgärd för att råda bot på bristen på utbildade
reumatologer är enligt motion 2001/02:So236 (mp) att
inrätta fler professurer i reumatologi vid
universitetssjukhusen (yrk. 2).

Utskottets överväganden

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här
redovisade motionsyrkanden.

Alla universitet och högskolor som har staten som
huvudman skall ses som resurser både för hela landet
och för respektive lärosätes närmaste geografiska
omgivning. Huruvida en viss region är underförsörjd
med högskoleplatser jämfört med andra regioner kan
inte bestämmas på ett entydigt sätt, eftersom
regioner kan avgränsas på olika sätt. Utskottet
anser liksom tidigare att fördelningen av platser
måste bestämmas genom en avvägning mellan flera
faktorer, av vilka studenternas efterfrågan är en,
näringslivets behov i olika delar av landet en annan
och olika lärosätens möjligheter att anordna
utbildning ytterligare en. Enligt utskottets mening
är det angeläget att alla ges likvärdiga möjligheter
till högre utbildning i hela landet. Hur den sociala
snedrekryteringen till högre utbildning skall kunna
minskas diskuteras närmare i utskottets betänkande
2001/02:UbU4.
Enligt högskolelagen (1992:1434, 1 kap. 11 §) är
det Högskoleverket som beslutar vid vilka statliga
lärosäten olika examina får avläggas. Varje
universitet och högskola beslutar själv om sitt
utbildningsutbud. I sammanhanget noterar utskottet
att sjöbefälsutbildning kräver mycket dyrbara
investeringar.
Riksdagen behandlade även förra året
motionsyrkanden liknande de nu framförda om Lunds
universitets historiska museum (bet. 2000/01:UbU8).
Yrkandena avslogs då. Den utredning inom Lunds
universitet som då pågick har avslutats och
universitetet har i sin budget avsatt medel för den
fortsatta verksamheten. Utskottet påminner om vad
kulturutskottet skrev i sitt yttrande förra året om
att en eventuell överföring av museet till
Kulturdepartementets område skulle behöva medföra
överföring av medel från Lunds universitets anslag
till utgiftsområde 17. Enligt utskottets mening
finns det inte anledning för riksdagen att begära
att regeringen låter utreda frågan eller att göra
några uttalanden om var fornfynd från Skåne skall
förvaras.
När det gäller resurser för dövtolkning vid Örebro
universitet påminner utskottet dels om att
regeringen har avsatt 1 miljon kronor som en
engångssatsning för att Örebro universitet skall
kunna utreda möjligheterna att skapa en
teckenspråkig miljö, dels om att det ingår i
planeringsförutsättningarna för år 2003 att
Stockholms universitet då skall tillföras
ytterligare 4 miljoner kronor på den anslagspost som
avser stöd till studenter med funktionshinder och
som fördelas mellan lärosäten i hela landet som har
särskilt stora sådana kostnader.
Huruvida ytterligare högskolor skall få ställning
som universitet eller tilldelas vetenskapsområde är
det enligt högskolelagen regeringens sak att avgöra.
Det sker normalt efter en vetenskaplig prövning
genom Högskoleverket.
Regeringen anger i budgetpropositionen som en
planeringsförutsättning för budgetåret 2003 att
bl.a. Örebro universitet, Mitthögskolan, Blekinge
tekniska högskola, Högskolan i Kalmar och
Mälardalens högskola bör få fortsatt förstärkning av
medlen för forskning och forskarutbildning. Alla
lärosäten har befogenhet att inom ramen för de
anslag som statsmakterna tilldelar dem inrätta och
driva institut och centrum av olika slag. Utskottet
utgår från att lärosätena använder denna frihet till
att profilera sig på de sätt som varje lärosäte
finner lämpligt.
Att avgöra i vilka ämnen det bör anställas
professorer är inte längre statsmakternas uppgift
utan respektive lärosätes. Utskottet är inte berett
att föreslå att ytterligare vetenskapsområden skall
inrättas och läggas till grund för fördelningen av
resurser till forskning och forskarutbildning vid
lärosätena.
Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa
regeringens bedömning av var det aviserade
resurscentrumet för idrott och hälsa skall
förläggas. Riksdagen har inte heller anledning att
motsätta sig regeringens förslag att medlen till det
forskningsfinansierande organet Centrum för
idrottsforskning skall anvisas under anslaget till
Idrottshögskolan i Stockholm i stället för som
hittills under anslaget till Karolinska institutet.

Cancerfonden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen inte uttalar
sig för att Cancerfonden skall undantas från
de generella reglerna om full
kostnadstäckning för externfinansierad
forskning vid universitet och högskolor.
Jämför reservation 1 (m).

Gällande bestämmelser

I regleringsbrev för år 2001 har regeringen
föreskrivit att när universitet och högskolor får
inkomster i form av avgifter och bidrag i den egna
verksamheten skall samtliga kostnader som är
förenade med den på detta sätt finansierade
verksamheten täckas med dessa medel (s.k. full
kostnadstäckning). Som en lägsta nivå för påslag för
indirekta kostnader skall lärosätena ta ut minst 18
% av forskningsprojektens direkta kostnader
exklusive lokalkostnader.

Motion

Cancerfonden, som är en ideell organisation med
brett folkligt stöd, är huvudfinansiär av
cancerforskningen i Sverige, framhålls i motion
2001/02:Ub356 (m). I syfte att underlätta svensk
cancerforsknings framgångsrika arbete bör man låta
Cancerfonden utgöra ett fortsatt undantag från höjda
lokalkostnader och låta den indirekta kostnaden
förbli 12 %, skriver motionären.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

När ett motsvarande yrkande avslogs av riksdagen
vid förra riksmötet betonade utskottet att en
korrekt tillämpning av principen om full
kostnadstäckning är nödvändig för att inte
universitetens och högskolornas egna resurser skall
urholkas (bet. 2000/01:UbU6, rskr. 98). Utskottet
står fast vid denna uppfattning.

Nytt avtal om ersättning för klinisk utbildning
och forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen inte gör
något uttalande om det nya avtal som nu
förbereds.

Gällande bestämmelser

Eftersom den kliniska delen av läkar- och
tandläkarutbildningarna och den kliniska forskningen
endast kan bedrivas där sjukvård eller tandvård
bedrivs, har staten slutit avtal med sjukvårds- och
tandvårdshuvudmännen om att statlig utbildning och
forskning får tillgång till respektive
landstings/kommuns sjukvårds- och
tandvårdsorganisation. Vårdhuvudmännen får
ersättning för detta av staten enligt bestämmelser i
avtalen. Medel till ersättningarna anvisas under
anslaget Ersättningar för klinisk utbildning och
forskning (i den nu aktuella budgetpropositionen
anslag 25:75). De nu gällande avtalen godkändes av
riksdagen år 1990 (medicinsk utbildning och
forskning) och av regeringen år 1993 (odontologisk
utbildning och forskning). Båda avtalen har en
uppsägningstid på fem år.

Staten har sagt upp avtalen, som upphör att gälla
vid utgången av år 2003. Anledningen till
uppsägningen är att avtalen enligt regeringens
mening i väsentliga delar är obsoleta, eftersom mål-
och resultatstyrning samt ett nytt
resurstilldelningssystem har införts för den
statliga högskolan.

Motioner

I motionerna 2001/02:Ub398 (c), 2001/02:Ub466 (fp)
och 2001/02:Ub517 (s) anger motionärerna att de
nuvarande avtalen medför orättvisa, till nackdel för
framför allt Umeå universitet. De vill att det nya
system som skall avlösa de nuvarande avtalen skall
skapa större rättvisa mellan lärosätena än hittills
och bättre tillgodose lärosätenas behov av att kunna
styra medlen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivande.

Motsvarande yrkanden har väckts under varje
riksmöte de senaste åren. Liksom tidigare utgår
utskottet från att regeringen eftersträvar en
lösning som just skapar den större rättvisa mellan
lärosätena som motionärerna vill se och att
lärosätenas behov av att kunna styra medlen blir
bättre tillgodosett än hittills.

Lärarutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett
stort antal yrkanden om lärarutbildning.
Flera av yrkandena motsvarar sådana som
riksdagen tog ställning till vid riksmötet
2000/01 eller gäller frågor som det är
lärosätenas sak att besluta om. Riksdagen bör
inte begära en utredning om
dramapedagogutbildningen.

Jämför reservationerna 7 (m, kd, c, fp), 8 (kd, fp),
1 (m), 4 (kd) och 3 (fp).

Yrkanden om lärarutbildning läggs fram i ett stort antal
motioner. I det följande tar utskottet först upp
yrkanden som gäller lärarutbildningens struktur.

Moderata samlingspartiet skriver i motion
2001/02:Ub233 att såväl lärarrekryteringen som
trivseln bland lärarna är ett stort problem, och att
den nya lärarutbildning som startar hösten 2001 inte
kommer att ändra på det. Motionärerna förespråkar en
gedigen, kvalificerad och profilerad lärarutbildning
där större vikt läggs vid ämneskunskaper och
ledarskapsutbildning, som ger förmåga både att leda
och att samverka med andra (yrk. 25). I motion
2001/02:Ub253 skriver Moderaterna att lärarna näst
efter föräldrarna spelar den viktigaste rollen när
det gäller att barn skaffar sig de kunskaper som
krävs för att de skall utvecklas till fria och
ansvarsfulla individer (yrk. 1). Vägarna till
läraryrket måste bli flera än i dag och
flexibiliteten måste öka (yrk. 2). Aktuella
lärarutbildningar bör enligt Moderaternas motion
2001/02:Ub265 kompletteras med relevant
ledarskapsutbildning (yrk. 6).
Folkpartiet anser att lärarutbildningen måste
förbättras för att bli attraktiv för studenterna. I
partiets motion 2001/02:Ub220 motsätter sig
motionärerna en utveckling mot "enhetslärare" som
enligt deras mening minskar kraven på ämneskunskaper
(yrk. 5 och 7). De föreslår att utbildningen för
lärare som skall undervisa yngre elever skall
förlängas till 160 poäng med betoning på läs- och
skrivinlärning (yrk. 9). Mer praktik får inte ske på
bekostnad av ämneskunskaper, heter det i motionen
(yrk. 10).

Behovet av waldorflärarutbildningar tas upp i
motion 2001/02:Ub251 (m). Detta bör tillgodoses
genom att Rudolf Steinerhögskolan ges ett särskilt
uppdrag beträffande utbildning och forskning i
waldorfpedagogik.

Moderata samlingspartiet anser det viktigt att
stimulera alternativ genom att fristående
lärarutbildningar ställs under statlig tillsyn och
tilldelas statsbidrag. En lärarhögskola bör vidare
omvandlas till fristående högskola (mot.
2001/02:Ub546 yrk. 13 och 2001/02:Ub233 yrk. 26 och
27).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
samtliga här redovisade motionsyrkanden.
Riksdagen tog hösten 2000 ställning till
regeringens förslag till förnyad lärarutbildning
(prop. 1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3, rskr. 5).
Därvid behandlades motionsyrkanden som motsvarar de
nu refererade yrkandena. Utskottet anser inte att
riksdagen har anledning att ändra sitt
ställningstagande utan hänvisar till vad som då
anfördes i utskottsbetänkandet.

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub220 ett
tillkännagivande om att undvika lärarbrist (yrk. 4).
Motionärerna pekar på att regeringen med den nya
lärarutbildningen har försvårat för den som först
läst en ämnesutbildning och sedan vill utbilda sig
till gymnasielärare, eftersom utbildningstiden
förlängs med en termin jämfört med hittills. Detta
kan för många vara avskräckande. Enligt motion
2001/02:Ub387 (kd) måste det bli attraktivt att
stanna kvar som lärare i skolan, och man måste göra
satsningar för att locka tillbaka de lärare som
lämnat skolan (yrk. 1). Motionären föreslår en
grundläggande undersökning om argumenten för
avhoppen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande. Preliminära siffror
på antalet registrerade deltagare i den nya
lärarutbildningen hösten 2001 pekar på en uppgång
med ca 15 % jämfört med höstterminen året innan.
Regeringen redovisar i propositionen (s. 94) sin
avsikt att under perioden 2002-2006 anordna s.k.
särskilda lärarutbildningar (SÄL) i syfte att komma
till rätta med bristen på behöriga lärare. SÄL
vänder sig till personer som arbetar i en kommunal
skola men inte är behöriga att anställas tills
vidare eller vill vidga sin kompetens. Med denna
satsning avses 4 000 ytterligare lärare kunna bli
behöriga.

Folkpartiet framför i tre motioner - 2001/02:Ub221,
2001/02:Ub222 och 2001/02:Ub225 - yrkanden om att
speciallärarutbildningen skall återupptas (yrk. 12,
6 respektive 4).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Även frågan om speciallärarutbildning behandlades
i anslutning till lärarutbildningspropositionen
förra året. Utskottet vill även nu påpeka att
specialpedagogik skall ingå i det allmänna
utbildningsområdet för alla studerande i den nya
lärarutbildningen. Vidare ges möjlighet att välja
specialpedagogik som inriktning och/eller
specialisering i den nya utbildningen. Inriktningar
och specialiseringar skall också kunna väljas av
redan utbildade lärare som önskar
kompetensutveckling. Utskottet anser alltså att den
nya lärarutbildningen på ett mycket påtagligt sätt
kommer att förstärka den specialpedagogiska
kompetensen bland alla lärare i skolorna.

Med fler utbildade teckenspråkslärare kommer
teckenspråket att spridas i samhället, vilket kommer
att innebära mera jämlikhet för döva i Sverige,
heter det i motion 2001/02:Ub302 (kd). Staten bör
enligt motionären vidta åtgärder för att öka antalet
utbildade teckenspråkslärare (yrk. 1), och åtgärder
bör vidtas för kompetensutveckling av de många
outbildade teckenspråkslärare som undervisar hörande
elever i teckenspråk (yrk. 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Lärarutbildning för undervisning av hörande elever
i teckenspråk anordnas, enligt vad utskottet
inhämtat från Utbildningsdepartementet, vid tre
lärosäten, nämligen Lärarhögskolan i Stockholm,
Örebro universitet och Malmö högskola.

Kristdemokraterna framför i motion 2001/02:Kr418 på
nytt sitt krav på en utredning som ser över
efterfrågan och utbildningssituationen för
dramapedagoger (yrk. 7). Motionärerna påpekar att
dramapedagogiken används med stor framgång i olika
problemsituationer i skolan, men också inom
organisationer, föreningar, vårdsektorn, näringsliv
och teatern. Yrkesutbildningen bedrivs i dag i
mycket liten skala. Även i motion 2001/02:Ub410 (v)
påtalas detta. Motionärerna anser att det inte får
vara en enskild folkhögskolas ansvar om utbildningen
skall finnas kvar eller inte. Det är enligt deras
mening viktigt att staten tar sitt ansvar för
utbildningen av dramapedagoger.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Yrkanden motsvarande dem som nu väckts när det
gäller dramapedagogutbildning behandlades förra året
i utskottets betänkande 2000/01:UbU8. Som utskottet
då påpekade ger den nya lärarutbildningens struktur
utrymme för att erbjuda inriktningar och
specialiseringar på dramapedagogik. Det finns ännu
ingen överblick över utbudet av inriktningar och
specialiseringar vid de olika lärosätena i landet
inom den nya lärarutbildningen, som startade
innevarande termin. Utskottet anser liksom tidigare
att det i första hand ankommer på andra än riksdagen
att bedöma vilka utbildningar inom det estetiska
området som kan behövas för t.ex. terapeutiskt eller
rehabiliterande arbete eller för folkbildning och
fritidsverksamhet.

Vikten av blivande lärares utbildning i värdegrund
och etik lyfts fram av Kristdemokraterna i motion
2001/02:Ub446 (yrk. 3). I motionen hävdas att
blivande lärare i dag kan passera igenom hela
lärarutbildningen utan att arbeta med begreppet
värdegrund, vilket motionärerna anser oacceptabelt.
Moderaterna hävdar i motion 2001/02:Ub265 att skolan
åter måste bli en lärande arbetsplats, där respekt
för lugna studiemiljöer, respekt för varandras
särarter och respekt för varandras egendom
poängteras. Lärarutbildningen bör lägga större vikt
vid sådant (yrk. 5). I motion 2001/02:Ub501 (s) sägs
att det är viktigt att demokratin som värdegrund får
större genomslag i lärarutbildningen och i skolans
arbete.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Staten styr numera vad som skall ingå i olika
examina genom examensordningen, som utgör bilaga 2
till högskoleförordningen (1993:100). Där anges för
varje examen dels dess omfattning i poäng, dels dess
mål. Detta sker med formuleringar om vilka
kunskaper, förmågor och insikter som studenten skall
ha för att få respektive examen. Det är sedan
respektive lärosätes ansvar att utforma
lärarutbildningen så att studenterna får det som
krävs för examen. Den nya lärarexamen infördes i
examensordningen den 1 mars 2001 (SFS 2001:23). Där
sägs bl.a. att studenten för att få lärarexamen
skall ha de kunskaper och de färdigheter som behövs
för att förverkliga förskolans, skolans eller
vuxenutbildningens mål samt för att medverka i
utvecklingen av respektive verksamhet enligt
gällande föreskrifter och riktlinjer. Vidare sägs
bl.a. att studenten skall kunna förmedla och
förankra samhällets och demokratins värdegrund.
Utskottet anser det uppenbart att en lärarutbildning
som inte behandlar värdegrunden inte kan leda till
lärarexamen. Det är utskottets övertygelse att någon
sådan lärarutbildning inte heller förekommer i den
svenska högskolan i dag.

Ett stort antal motioner tar upp frågor om
innehållet i lärarutbildningen i övrigt.

Sex- och samlevnadsundervisning bör enligt motion
2001/02:L371 (v, s, c, fp, mp) vara obligatorisk i
lärarutbildningen. Motionärerna anser det viktigt
att de som leder undervisningen i skolan har goda
kunskaper i frågor rörande homo- och bisexualitet
samt könsöverskridande (yrk. 35). Vänsterpartiet
anser enligt motion 2001/02:Ub347 att Högskoleverket
bör ges i uppdrag att stimulera en vidareutveckling
av lärarutbildningen när det gäller sex och
samlevnad. Utbildningen måste förutom biologiska
kunskaper innehålla såväl feministisk teori som
gruppsamtalsmetodik (yrk. 3). Miljöpartiet framför
också i motion 2001/02:So495 uppfattningen att
kunskap om både hetero- och homosexualitet bör ingå
i lärarutbildningen (yrk. 22).
För att skolan skall kunna ge ungdomar en
heltäckande undervisning inom området SANT
(sniffning, alkohol, narkotika och tobak) är det
enligt motion 2001/02:Ub477 (c, fp) av största vikt
att lärarutbildningen innehåller bred kunskap inom
området.
Lärarutbildningen för skolan och förskolan bör
enligt motion 2001/02:Ub551 (v) kompletteras med
kurser i bibliotekskunskap.
Kristdemokraterna anser enligt motion
2001/02:Kr429 att skolan har ett ansvar att föra in
mediekultur i undervisningen, stärka barnens förmåga
att skilja fiktion och verklighet och därigenom
minska risken för negativ påverkan. Det är därför av
stor betydelse att lärare får fortbildning i film-
och mediepedagogiskt arbete (yrk. 1).
För att nyexaminerade lärare på ett bra sätt skall
få med rörelse i hela sin undervisning, och för att
skolan skall kunna arbeta målinriktat utan timplan,
krävs det enligt motion 2001/02:Ub312 (m) att de
lärarstuderande får utbildning i idrott och hälsa.
Lärarutbildningen har enligt motion 2001/02:Ub298
(fp) inte gett tillräcklig utbildning i
konfliktlösning. Motionären pekar på
konfliktlösningsmodeller både från Sverige och från
USA, som skulle kunna utnyttjas i lärarutbildningen.
I motion 2001/02:Ub530 (s) pläderar motionärerna
för införandet av ett obligatoriskt mångfaldsinslag
i lärarutbildningen. Kunskap om andra kulturer och
livsstilar är en del i läraruppdraget, och alla
behöriga lärare skall i sin utbildning ha fått
sådana kunskaper, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Under rubriken Normer och värden nämns i
Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo
94) att skolan skall sträva efter att varje elev
respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd
från att människor utsätts för förtryck och
kränkande behandling och kan leva sig in i och
förstå andra människors situation. Det är enligt
utskottets uppfattning mycket viktigt att eleverna
under sin skoltid får en undervisning om sex och
samlevnad som bidrar till att de kan förstå och
respektera både sig själva och andra. Då måste de få
en sex- och samlevnadsundervisning som ger dem
kunskaper om såväl hetero- som homo- och
bisexualitet.
Det närmare innehållet i lärarutbildningen är det,
som nyss sagts, respektive lärosäte som bestämmer
mot bakgrund av det som sägs i den av regeringen
utfärdade examensordningen.

4 Vissa centrala myndigheter m.m.

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen
25:77-25:82 som avser myndigheterna Högskoleverket,
Verket för högskoleservice, Centrala
studiestödsnämnden, Överklagandenämnden för
studiestöd, Internationella programkontoret för
utbildningsområdet respektive Myndigheten för
Sveriges nätuniversitet. Dessutom behandlas här
anslagen 25:83 Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m. och 25:84 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.

Resultat

I budgetpropositionen lämnar regeringen bl.a.
följande uppgifter om verksamheten vid
Högskoleverket. Under år 2000 lade verket ned stort
arbete på att planera inför den satsning på
kvalitetsgranskning av all högre utbildning,
inklusive forskarutbildningen, som riksdagen
beslutat om med anledning av propositionen
Studentinflytande och kvalitetsutveckling i
högskolan (prop. 1999/2000:28, bet. UbU12, rskr.
180). Utvärderingarna för år 2001 kunde därmed
påbörjas i enlighet med den sexårsplan som verket
utarbetat. En annan viktig uppgift för
Högskoleverket är tillsynsverksamheten, där verket
under året har lagt tyngdpunkten på att granska och
stärka rättssäkerheten för studenterna. Regeringens
bedömning är att resultatinformationen i
Högskoleverkets årsredovisning ger en god bild av
utvecklingen inom de områden som verket har ansvar
för. Enligt regeringens mening har de mål som
ställts upp för verksamheten uppnåtts.

Regeringen meddelar i fråga om Verket för
högskoleservice, VHS, att dess verksamhet har
utvecklats positivt. Under år 2000 har VHS genomfört
upphandlingar motsvarande 403 miljoner kronor,
vilket är en ökning med 216 miljoner kronor från
1999. Ökningen av upphandlingsomsättningen är bl.a.
en följd av att VHS har lyckats bredda kundbasen
till nya kunder utanför den traditionella marknaden.
Det ekonomiska målet för upphandlingsverksamheten,
att intäkterna skall täcka 100 % av kostnaderna, har
uppnåtts under år 2000. Likaså har det ekonomiska
målet för antagningsverksamheten uppnåtts, nämligen
att intäkterna skall täcka 85 % av kostnaderna.
Enligt regeringen framgår det av Centrala
studiestödsnämndens årsredovisning för år 2000 att
CSN har lyckats uppnå de för myndigheten fastställda
målen bättre än under år 1999. Det gäller t.ex. IT-
tillgängligheten. Dock kvarstår en del
problemområden. Ett sådant område är utvecklingen
när det gäller ärenden om beviljande av studiestöd.
Den genomsnittliga handläggningstiden har sedan år
1999 försämrats något för samtliga ärendegrupper.
Kundernas behov av att komma i kontakt med CSN ökar
från år till år. Tillgängligheten via telefon har
varit ett stort och ökande problem under de senaste
åren. Antalet inkommande samtal har inte reducerats
under år 2000 trots satsningar på övriga
informationskanaler såsom hemsidan på Internet,
webbsvar och datasvar. Regeringen påpekar att
införandet av det nya studie-stödssystemet har
inneburit genomgripande förändringar av
arbetssituationen vid CSN. Exempelvis har ett helt
nytt datasystem införts. Myndigheten har klarat
dessa stora omställningar i enlighet med regeringens
förväntningar. Myndigheten har också vidtagit flera
åtgärder för att komma till rätta med de svårigheter
som alltjämt finns när det gäller t.ex.
handläggningstiderna och tillgängligheten. Enligt
regeringens bedömning bör CSN därför ha möjlighet
att på sikt nå en bättre måluppfyllelse.
Regeringen bedömer att verksamheten inom
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet, vad gäller hanteringen av
programmen, i huvudsak har fungerat väl under år
2000. Regeringen anser dock att ytterligare
ansträngningar bör göras för att tillvarata
avnämarnas erfarenheter. Det är enligt regeringens
mening även angeläget att programkontoret inleder
ett närmare samarbete med andra myndigheter inom
utbildningsområdet för att stärka
internationaliseringen inom sektorn.
Överklagandenämnden för studiestöd har inrättats
under år 2001 och Myndigheten för Sveriges
nätuniversitet kommer att inrättas fr.o.m. år 2002.

U t s k o t t e t har inget att invända mot
regeringens redovisning och bedömning av resultaten.

Anslag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar de
av regeringen begärda anslagsbeloppen för
budgetåret 2002 under anslagen 25:77
Högskoleverket, 25:78 Verket för
högskoleservice, 25:79 Centrala
studiestödsnämnden m.m., 25:80
Överklagandenämnden för studie-stöd, 25:81
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet, 25:82 Myndigheten för
Sveriges nätuniversitet, 25:83 Kostnader för
Sveriges medlemskap i Unesco m.m. och 25:84
Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
Motionsyrkanden med förslag om andra
anslagsbelopp och anslagsvillkor bör därmed
avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (kd) och
4 (fp).
Riksdagen bör även avslå motionsyrkanden som
rör omprövning av Centrala
studiestödsnämndens (CSN) roll, granskning av
CSN, CSN:s påminnelseavgifter och införande
av straffavgift för CSN.
Jämför reservationerna 5 (m, fp) och 3 (fp).

25:77 Högskoleverket

Högskoleverkets uppgift är att genom uppföljning och
utvärdering bidra till att förbättra och förnya den
högre utbildningen och forskningen vid universitet
och högskolor. Högskoleverket svarar för tillsynen
över högskolans verksamhet i syfte att öka
rättssäkerheten i högskolan. Verket har också som
uppgift att på uppdrag av regeringen genomföra
utredningar och utvärderingar som grund för
regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket
har dessutom ansvar för statistik om verksamheten
vid universitet och högskolor. Högskoleverket har
rätt att ta ut avgift för att tillhandahålla
högskoleprovet. Avgiftens storlek regleras i
högskoleförordningen (1993:100).

För budgetåret 2002 föreslår regeringen att till
Högskoleverket anvisas 171 190 000 kr, varav
26 670 000 kr skall disponeras av Rådet för
högskoleutbildning.
Kristdemokraterna minskar i sitt budgetalternativ
anslaget till Högskoleverket med 10 miljoner kronor
som ett led i besparingar på myndigheter (motion
2001/02:Ub450).
U t s k o t t e t ställer sig bakom regeringens
förslag till medelsberäkning under anslaget och
föreslår att riksdagen - med avslag på motionen i
berörd del - anvisar av regeringen begärt
anslagsbelopp.

25:78 Verket för högskoleservice

Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den
samordnade antagningen till grundläggande
högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS
universitet, högskolor och andra myndigheter vid
upphandling.

VHS beräknas erhålla 62,8 miljoner kronor i
avgiftsintäkter budgetåret 2002, vilket inte till
fullo balanserar kostnaderna. För budgetåret 2002
begär regeringen ett anslag till VHS på 13 257 000
kr. Från anslaget bestrids bl.a. kostnader för
underhåll och utveckling av datorbaserade system för
antagningsprocessen.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till medel under anslaget.

25:79 Centrala studiestödsnämnden m.m.

Anslaget finansierar utgifter för tilldelning och återbetalning
av studiestöd samt tilldelning och återbetalning av
lån för hemutrustning för flyktingar. Anslaget
finansierar också delvis Centrala
studiestödsnämndens (CSN) stu-
diesociala insatser. Från anslaget utgår vidare
sedan den 1 juli 2001 medel för administration av
bidrag vid korttidsstudier till dels Statens
institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), dels
Landsorganisationen i Sverige (LO) och
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

Regeringen föreslår att till Centrala
studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 2002 anvisas
374 112 000 kr.
I anslaget finns engångsvis 20 miljoner kronor för
att finansiera inrättandet av ett servicecenter för
studiestöd i Kiruna. Engångsanvisningen finansieras
genom en omfördelning inom utgiftsområde 16, där
anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. minskas i motsvarande grad.
Vidare har vid medelsberäkningen anslaget till CSN
engångsvis ökats med 1,5 miljoner kronor för att ge
myndigheten förutsättningar att förbereda ett
uppföljningssystem för de särskilda studiemedel för
vuxenstuderande som kommer att införas fr.o.m. den 1
januari 2003. Anslaget har dragits ned med 5
miljoner kronor med hänsyn till minskad hantering av
överklagandeärenden efter det att
Överklagandenämnden för studiestöd inrättats.
I budgetpropositionen redovisas en prognos för
inbetalda avgifter år 2002 till CSN om 277 000 000
kr. Avgifterna får i sin helhet disponeras av
myndigheten och skall bidra till att finansiera
verksamheten hos CSN.
Moderata samlingspartiet anser att det är fel att
CSN direkt får disponera avgiftsintäkter på det sätt
som regeringen medger. Tekniken innebär att man
kringgår budgetramen. I motion 2001/02:Ub541 yrkande
18 tillför Moderaterna anslaget till CSN 50 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit. Sammantaget
ger deras förslag i praktiken en lägre driftram för
myndigheten som de dessutom vill konkurrensutsätta.
U t s k o t t e t erinrar om att riksdagen så
sent som våren 2000 godkände att intäkter från
avgifter för uppläggning av lån vid CSN får
disponeras av myndigheten (prop. 1999/2000:100,
yttr. UbU7y, bet. FiU27, rskr. 262).
Återbetalningsverksamheten har sedan länge
finansierats med avgifter som myndigheten får
disponera (prop. 1988/89:100 bil. 10, SfU15, rskr.
173). Som redovisas i budgetpropositionen var CSN:s
verksamhet t.o.m. år 2000 indelad i tre
resultatområden, varav återbetalning av studielån
var ett. På grund av att denna indelning medförde
problem för den ekonomiska styrningen av
verksamheten slogs resultatområdena samman till ett
enda sådant område. Samtliga avgifter redovisas
därför mot anslaget.
Utskottet som inte har något att invända mot
regeringens medelsberäkning under anslaget anser att
riksdagen med avslag på motionsyrkandet bör anvisa
det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 374 112
000 kr, för budgetåret 2002.

I flera motioner framförs stark kritik mot CSN för
bl.a. långa handläggningstider och dålig service.

En omprövning av Centrala studiestödsnämndens roll
begärs av Folkpartiet i motionerna 2001/02:Ub260
yrkande 1 och 2001/02:So637 yrkande 12. Motionärerna
ser det som angeläget att bryta CSN:s de facto-
monopol på att erbjuda studielån.
Studielånsmarknaden måste öppnas för verklig
konkurrens genom att man släpper in banker och andra
finansiella institut på denna marknad. På så sätt
kan enligt motionärerna effektiviteten i
administrationen av studielånen främjas, liksom
graden av service mot studenterna. I ett system med
en friare studielånsmarknad kommer det dock
fortfarande att finnas behov av en statlig myndighet
som fattar beslut om vilka personer som har rätt att
omfattas av den offentliga studiefinansieringen
eller, i praktiken, det statliga borgensåtagandet,
påpekar motionärerna.
Liknande synpunkter om vikten av en förändring av
CSN förs fram i motion 2001/02:Ub311 (m).
Motionärerna anser att studielånsmarknaden bör
öppnas för andra, konkurrerande alternativ till CSN.
De efterfrågar en studie-stödshantering som är
mindre byråkratisk och där kommunikationen med
studenterna fungerar bra.
I motionerna 2001/02:Ub383 (m) yrkande 2,
2001/02:Ub309 (m) yrkandena 1 och 2 och
2001/02:Ub434 (m) yrkande 1 föreslås att myndigheten
CSN skall läggas ned. Enligt motionärerna är det
uppenbart att CSN inte klarar av uppgiften att
administrera studiestödet. Andra alternativ bör
prövas, såsom att banker och andra finansiella
företag får sköta utbetalningar och
låneadministrering. Statens roll bör begränsas till
att bevilja lånen och garantera återbetalningen.
Också i motion 2001/02:Ub210 (kd) förordas en
nedläggning av CSN. Studenter som söker studiemedel
borde i stället kunna vända sig till en bank som
godkänner studiestöd i enlighet med de normer som
staten beslutat om, menar motionärerna.
Enligt motion 2001/02:Ub260 yrkande 3 från
Folkpartiet behövs en fortsatt granskning av
Centrala studiestödsnämnden. Motionärerna hänvisar
till att Riksdagens revisorer granskat CSN och
därvid kritiserat myndigheten för bristande
effektivitet och service. De menar att revisorerna
bör fortsätta att följa effektivitetsutvecklingen
inom CSN.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Motionsyrkanden motsvarande de här aktuella om att
studielånsmarknaden skall öppnas för konkurrens från
banker m.fl. har på utskottets förslag avslagits av
riksdagen, senast vid föregående riksmöte (bet.
2000/01:UbU2). Utskottet vidhåller sin uppfattning
att ordningen att CSN sköter både utbetalning och
återbetalning har stora fördelar både för staten och
studenterna.
Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret
2001 bl.a. satt som mål för CSN att myndighetens
service till allmänheten skall förbättras genom ökad
tillgänglighet och att handläggningstiderna skall
kortas.
Utbildningsministern har i ett interpellationssvar
den 12 november om CSN bl.a. hänvisat till att
myndigheten år 2000 tillfördes 100 miljoner kronor.
För treårsperioden 2001-2003 görs dessutom en
satsning om 70 miljoner kronor på ett särskilt
kundcenter i Kiruna. Myndigheten har genom dessa
betydande förstärkningar fått resurser för att möta
de krav på förändring av verksamheten som ställs,
bl.a. anpassningen till ett nytt studiestödssystem.
Utbildningsministern avser att mycket noga följa
utvecklingen av CSN:s service till de studerande
framöver.
Riksdagens revisorers granskning har resulterat i
en skrivelse till regeringen i mars 2000 (dnr
1999:103-32) om CSN:s handläggning av studiemedel.
Revisorerna ansåg att de långa handläggningstiderna
för återkravsärenden och den bristfälliga
kommunikationen med låntagare i dessa ärenden inte
hade varit förenliga med de mål som satts upp för
CSN:s verksamhet. De ville med skrivelsen fästa
regeringens uppmärksamhet på de påtalade bristerna.
I fråga om förslaget att revisorerna skall följa upp
sin tidigare granskning erinrar utskottet om att det
ankommer på revisorerna själva att besluta vilka
frågor som de skall granska.

I motion 2001/02:Ub377 (-) påpekas i fråga om
Centrala studiestödsnämndens påminnelseavgifter att
dessa är högre än vad som normalt förekommer vid
krav på betalning, t.ex. i inkassoärenden.
Motionären anser att det saknas godtagbar motivering
för att så skall vara fallet. Påminnelseavgiften bör
vara lika för alla betalningsskyldiga.

U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
Enligt bemyndigande i 6 kap. 4 § studiestödslagen
(1999:1395) har regeringen i 6 kap.
studiestödsförordningen (2000:655) fastställt
storleken på de avgifter för administrativa
kostnader m.m. som CSN får ta ut i samband med att
studielån beviljas, vid återbetalning av studielån
och i samband med återkrav av studiestöd. I
förordningen anges att avgiften vid påminnelse om
förfallna årsbelopp är 120 kr för varje påminnelse
(6 kap. 5 §). Samma belopp, 120 kr, har gällt sedan
den 1 januari 1991 (prop. 1990/91:100 bil. 10 s.
222). I nämnda proposition anförde statsrådet att
han fann det angeläget att principen om att
återbetalningsverksamheten skall bära sina egna
kostnader upprätthålls.

Ett förslag om införande av en s.k. omvänd
straffavgift för Centrala studiestödsnämnden läggs
fram i Folkpartiets motion 2001/02:Ub260 yrkande 2 i
syfte att skärpa effektiviteten i administrationen
av studielånen. Motionärerna vill att myndigheten
skall bli skyldig att betala straffavgift till
studenter som inte får sina studiemedel i tid, t.ex.
på grund av långa handläggningstider. Straffavgift
skall enligt förslaget också utbetalas om studenten
inte får information eller svar på ansökan inom en
viss tid.

U t s k o t t e t har behandlat och avstyrkt
motsvarande motionsyrkande våren 2001 (bet.
2000/01:UbU18). Utskottet anförde att det är
angeläget att CSN handlägger studiestödsärenden
korrekt och effektivt för samtliga studerande. En
ytterligare minskning av CSN:s resurser torde dock
knappast främja vare sig servicegraden eller
effektiviteten. Riksdagen följde utskottet. Med
samma motivering avstyrks även det nu föreliggande
motionsyrkandet.

25:80 Överklagandenämnden för studiestöd

Överklagandenämnden för studiestöd inrättades den 1 maj 2001
(förordning 2001:79). Verksamheten vid nämnden och
dess kansli har gradvis byggts upp under året. Nästa
budgetår blir myndighetens första år i full
verksamhet. Regeringen föreslår att anslaget till
nämnden för år 2002 ökas med drygt 2,5 miljoner
kronor till 10 090 000 kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till anslag.

25:81 Internationella programkontoret för
utbildningsområdet

Internationella programkontoret för utbildningsområdet ansvarar
för:

· Sokrates, EU:s program för utbildning,
·
· Leonardo da Vinci, EU:s program för
yrkesutbildning,
·
· Tempus, EU:s program för samarbete med Central-
och Östeuropa inom högre utbildning,
·
· Linnaeus-Palme, utbytesprogram för samarbete
mellan utvecklingsländer och svenska universitet
och högskolor,
·
· Interpraktik, stipendier för praktik i utlandet
för arbetslösa ungdomar,
·
· IAESTE, internationell praktikplatsförmedling för
blivande civilingenjörer och naturvetare,
·
· EU:s utbytesprogram inom högre utbildning med
Latinamerika (Alfa) och Medelhavsområdet (Med-
Campus) samt med Nordamerika, EG/USA och
EG/Kanada,
·
· Ett år i Frankrike/Spanien/Tyskland,
utbytesprogram för gymnasiestuderande,
·
· Resurscentrum för vägledning,
·
· Cedefop, studiebesök och dokumentation inom
yrkesutbildning i EU,
·
· Nordplus-Junior, Nordiska ministerrådets
utbytesprogram på gymnasienivå, samt
·
· internationella stipendier och bidrag för
internationalisering av den svenska skolan.
·
Regeringen föreslår att 40 354 000 kr anvisas till
programkontoret för budgetåret 2002.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa
det begärda anslagsbeloppet.

25:82 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Regeringen redovisar i propositionen Den öppna högskolan (prop.
2001/02:
15) sin bedömning att universitetens och
högskolornas IT-stödda distansutbildning bör
samordnas i ett svenskt nätuniversitet med start
under år 2002. En ny myndighet, Myndigheten för
Sveriges nätuniversitet, bör svara för de behov som
uppstår i fråga om service till samt administration
och viss samordning av nätuniversitetet och dess
verksamhet. Enligt vad som planeras kommer
myndigheten att inrättas den 1 januari 2002. Fr.o.m.
detta datum föreslås i den nämnda propositionen att
Distansutbildningsmyndigheten (Distum) avvecklas.
Distums uppgifter rörande folkbildning förs samman
med Statens skolor för vuxna till ett nationellt
centrum för distansutbildning och flexibelt lärande
den 1 januari 2002.

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet bör enligt
regeringen främja nätuniversitetets utveckling och
stimulera kursutveckling inom områden som saknar
distanskurser och där behov av sådana föreligger.
Myndigheten bör vidare utveckla en nätburen
informationscentral för nätuniversitetet där
myndigheten registrerar de IT-stödda
distansutbildningar som högskolorna anordnar och som
de anmäler till myndigheten.
För budgetåret 2002 skall anslaget till den nya
myndigheten enligt regeringens förslag uppgå till
29 356 000 kr. Högst 25 % av anslaget får användas
för att finansiera myndighetens
förvaltningsuppgifter.
Kristdemokraterna slopar i sitt budgetalternativ
(motion 2001/02:Ub450) hela anslaget för den nya
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. De anser
att lärosätena själva bör administrera satsningen på
distansutbildningar och att Högskoleverket bör stå
för tillsynen av verksamheten.
I motion 2001/02:Ub540 yrkande 2 minskar
Folkpartiet det av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet med 9 miljoner kronor. Motionärerna
hänvisar till att de vill göra besparingar när det
gäller det nätuniversitet som skall inrättas. Med en
mindre omfattning av nätuniversitetets verksamhet
behöver den nya myndigheten mindre resurser till
administration.
U t s k o t t e t har den 20 november tillstyrkt
regeringens förslag i propositionen Den öppna
högskolan om avveckling av
Distansutbildningsmyndigheten (bet. 2001/02:UbU4).
Utskottet har därvid inte haft något att erinra mot
vad regeringen anfört om inrättande av en ny
myndighet för administration, samordning och
utveckling av ett svenskt nätuniversitet.
Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på
motionsyrkandena anvisar de medel om 29 356 000 kr
som regeringen beräknat för den nya myndigheten.

25:83 Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m.

Medlen under anslaget är till största delen avsedda
att finansiera Sveriges medlemsavgift till Unesco,
vilken utbetalas i euro och i US-dollar. Anslaget
täcker även kostnader för Svenska unescorådet samt
medlemsavgifter till fonden för konventionen om
världens natur- och kulturarv respektive
Internationella centret för bevarande och
restaurering av kulturföremål i Rom (ICCROM).

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 ökas
med 1,4 miljoner kronor till 38 576 000 kr med
hänsyn till valutaförändringar.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp.

25:84 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.

De utgifter som belastar ifrågavarande anslag avser
utvecklingen av system som skall leda till
effektivisering och kostnadsminskning i
myndigheternas verksamhet eller av system som ger
ökad tillgång till information nationellt och
internationellt. Vidare finansierar anslaget viss
övergripande statistik inom utbildningsområdet.
Anslaget kan även tas i anspråk för vissa andra
myndighetsövergripande verksamheter av tillfällig
art och där behoven uppstår löpande under året.

Enligt regeringens förslag skall till
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m. anvisas 16 660 000 kr för budgetåret
2002. I anslagsbeloppet ingår ökade medel till SCB
för utveckling av bl.a. statistiken över
utbildningskostnader och
vuxenutbildningsstatistiken. Vidare kommer medel att
avsättas för fortsatt utveckling av
antagningssystemet vid Verket för högskoleservice.
Moderata samlingspartiet föreslår i sin
budgetmotion 2001/02:Ub541 yrkande 19 att
anslagsbeloppet skall reduceras till 10 414 000 kr.
U t s k o t t e t, som inte har något att invända
mot regeringens medelsberäkning, anser att riksdagen
bör avslå motionsyrkandet och i enlighet med
regeringens förslag anvisa 16 660 000 kr under
anslaget.

F o r s k n i n g s p o l i t i k

5 Nationella och internationella
forskningsresurser m.m.

Inledning

Politikområdet Forskningspolitik omfattar anslag
till nationell och internationell forskning, till
nationella forskningsbibliotek och arkiv samt till
nationell kontaktverksamhet i anslutning till EU:s
forskningssamarbete.

Inom utgiftsområde 16 hänförs till politikområdet
Forskningspolitik anslagen 26:1-26:9 som avser
Vetenskapsrådet, Rymdforskning, Institutet för
rymdfysik, Kungl. biblioteket,
Polarforskningssekretariatet, Rådet för forsknings-
och utvecklingssamarbete inom EU, Sunet samt
Särskilda utgifter för forskningsändamål.

Resultat

Den 1 januari 2001 trädde en ny organisation för
forskningsfinansiering i kraft. Det innebar bl.a.
att en ny myndighet, Vetenskapsrådet, ersatte
Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska
forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet
och Teknikvetenskapliga forskningsrådet. Regeringens
resultatbedömning i budgetpropositionen gäller
huvudsakligen de forskningsfinansierande myndigheter
som var verksamma fram t.o.m. den 31 december 2000.
Resultatbedömning avseende de nya
forskningsfinansierande myndigheterna kan redovisas
först i budgetpropositionen för 2003.

När det gäller vetenskaplig kvalitet redovisar
regeringen att de utvärderingar som genomförts
generellt sett har innehållit positiva omdömen.
Förnyelse av forskningen har prioriterats av
myndigheterna. Därigenom har andelen yngre forskare
ökat liksom stödet till nya forskningsprojekt.
Myndigheterna har på olika sätt anpassat sina
beredningsorganisationer för att kunna stödja
tvärvetenskaplig forskning. Breda forskningsområden
som förutsätter medverkan från flera vetenskapliga
discipliner, t.ex. bioteknik, socialmedicin,
språkteknologi och medicinsk teknologi, har fått
betydande stöd.
Alla forskningsråden har uppmärksammat behovet av
genusforskning. Inom ramen för en särskild
samverkansgrupp har en genomgång gjorts av
ansökningar inom olika områden för att klarlägga
vilka genusaspekter som kan finnas på val av
forskningsobjekt och vetenskapliga metoder. Ökad
jämställdhet inom forskningen avspeglas i att
antalet och andelen kvinnor ökar inom många områden.
För att sprida information om forskning har
myndigheterna bl.a. publicerat egna tidningar eller
nyhetsbrev, rapportserier och broschyrer.
Det internationella samarbetet ökar. Ett exempel
på det är att antalet vetenskapliga rapporter, som
utarbetats i samarbete mellan forskare i Sverige och
i andra europeiska länder, i det närmaste
fördubblats under den senaste tioårsperioden.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att
verksamheten har fungerat väl och att
måluppfyllelsen i stort sett har varit god.

U t s k o t t e t har inget att invända mot
regeringens redovisning och bedömning av resultaten.

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motioner om en samlad redovisning av de
offentliga forskningsinsatserna, om statens
roll i samband med forskning, om
detaljstyrning av forskningsanslag, om ändrad
inriktning av forskningspolitiken, om
riktlinjer för gränsdragning mellan
partipolitik och forskning, om kommissioner
eller myndigheter med inriktning på forskning
samt om svensk forskningspolitik och
samverkan med EU.
Jämför reservationerna 7 (m, kd, c, fp), 1
(m), 4 (kd) och 9 (v).

Motioner

Centerpartiet, motion 2001/02:Ub552 yrkande 9, och
Folkpartiet, motion 2001/02:N10 yrkande 2, anser att
det behövs en samlad redovisning av de offentliga
forskningsinsatserna. Det saknas ett
helhetsperspektiv på forskningspolitiken. De
sammanställningar av strukturerna för
forskningsfinansiering som gjorts visar tydligt på
behovet av att skapa en samlad bild av hur
offentliga medel för forskning används.

I motion 2001/02:Ub546 yrkande 14 framhåller
Moderata samlingspartiet att statens uppgifter inom
forskningsområdet framför allt gäller grundforskning
och forskarutbildning. Bedömningen av
forskningsinriktningar får inte centraliseras vare
sig till politiker eller till några få forskare i
några få finansieringsorgan. I samma motion, yrkande
15, betonar Moderaterna att riksdag och regering bör
avhålla sig från detaljstyrning. Detaljstyrning med
krav om ökad samhällsnytta, ökad tillväxt samt
fokusering på jämställdhet, samverkan, tvärvetenskap
m.m. begränsar den akademiska friheten och riskerar
dessutom att få motsatt verkan mot den avsedda.
Kristdemokraterna vill i motion 2001/02:Ub438
yrkande 2 se en ändrad inriktning av
forskningspolitiken med en forskningsfinansiering
som utgår från fakultetsanslag där varje lärosäte
har tillräckligt med resurser för att finansiera sin
grundforskning. Forskningsrådens finansiering bör
ses som ett komplement till fakultetsanslagen och
framför allt avse tvärvetenskaplig och nyttoinriktad
forskning.
Vänsterpartiet betonar i motion 2001/02:Ub381
yrkande 1 att regering och riksdag måste få ta
initiativ till att vissa områden prioriteras
forskningsmässigt. Däremot skall inte statsmakten
formulera de konkreta forskningsfrågorna.
Vetenskapsrådets ämnesråd bör få i uppdrag att
diskutera gränsdragningen mellan vetenskap och
politik, varefter Vetenskapsrådets styrelse bör
fastställa riktlinjer för Vetenskapsrådets och andra
statliga myndigheters mottagande av
forskningsprogram initierade av statsmakterna. I
samma motion, yrkande 2, framhålls att
regeringsuppdrag till forskare inte skall vara av så
specifik och avgränsande karaktär som de varit i
kommissioner som t.ex. Säkerhetstjänstkommissionen
och program som t.ex. det om Sveriges förhållande
till nazismen.
Moderata samlingspartiet anser, motion
2001/02:Ub546 yrkande 21, att Sverige måste arbeta
för att forskningssamarbetet inom EU genom EU:s
sjätte ramprogram stimulerar till fri och obunden
forskning. Byråkratisering och politisering måste
undvikas.
Miljöpartiet anger i motion 2001/02:Ub457 att, om
Sveriges deltagande i EU:s forskningsverksamhet
skulle kunna inskränkas till särskilda gemensamma
uppgifter och finansiering av större
forskningsenheter, anslaget till Vetenskapsrådet
skulle kunna fördubblas. Samtidigt skulle
kostnaderna för administration minska, den
vetenskapliga kvaliteten öka och Sverige självt
kunna besluta om landets forskningspolitik.
Miljöpartiet föreslår att regeringen aktivt verkar
för en sådan utveckling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

De forskningspropositioner som regeringen
regelbundet lägger fram ger en samlad bild av svensk
forskning i internationellt perspektiv och ligger
inte bara till grund för riksdagens beslut utan kan
också ge aktuell information till en bredare krets.
Statistiska centralbyrån gör sammanställningar av
såväl de statliga som andra forskningsinsatser,
vilket gör att aktuell information finns tillgänglig
också för år när forskningspropositioner inte läggs
fram. Forskningsforum och analysenheten inom
Vetenskapsrådet kommer på olika sätt att kunna bidra
till den samlade bilden av svensk forskning. Enligt
utskottets mening krävs för den samlade överblicken
inte att alla anslag till forskning,
forskarutbildning och utvecklingsarbete förs samman
till en "forskningsbudget".
De grundläggande principerna för den svenska
forskningspolitiken och statens roll inom
forskningen slogs fast av riksdagen hösten 1999 i
samband med behandlingen av propositionen Vissa
forskningsfrågor (prop. 1998/99:
94, bet. 1999/2000:UbU3, rskr. 95). Staten har ett
särskilt ansvar för att garantera forskningens
frihet och att stödja grundforskning och
forskarutbildning. Regering och riksdag svarar för
övergripande prioriteringar medan universitet,
högskolor och forskningsfinansierande myndigheter
beslutar om den närmare fördelningen och
användningen av forskningsresurserna. Denna
rollfördelning är enligt utskottets mening den
rimliga och fungerar väl.
I statsmakternas övergripande prioriteringar ingår
bl.a. avvägningar mellan vad som ibland kallas fasta
och rörliga resurser till forskning, dvs. anslag
till universitet och högskolor respektive anslag
till forskningsfinansierande myndigheter för närmare
fördelning på olika forskningsändamål.
Forskningssamarbetet inom EU fyller en viktig
funktion i att stärka forskningen i Europa. För
närvarande utarbetas ett nytt, sjätte, ramprogram
för detta samarbete. Detta program kommer bl.a. att
innebära fokusering på strategiska områden och nya
former för samarbetet.

Organisationsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motioner om tillsättningen av
Vetenskapsrådets ledamöter, om ansvaret för
livsmedelsforskningen samt om ämnesråd.
Jämför reservationerna 1 (m) och 3 (fp).

Motioner

Folkpartiet betonar i motion 2001/02:Ub261 yrkande
15 att inga ledamöter i Vetenskapsrådet skall
tillsättas politiskt. Vetenskapsrådet och dess
ämnesråd skall styras av forskare, utsedda av
vetenskapssamhället.

I motion 2001/02:Ub258 yrkande 1 (m) vill
motionärerna att ansvaret för livsmedelsforskningen
skall läggas under en och samma huvudman.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2001/Ub546 yrkande 17 att ämnesrådet för medicin
utvecklas till en ny organisation, en svensk
motsvarighet till USA:s National Institutes of
Health.
Folkpartiet anser, motion 2001/02:Ub261 yrkande
16, att beslutet att slå samman de
naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden till
ett ämnesråd skall utvärderas och eventuellt
omprövas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Efter beslut av statsmakterna har en ny
organisation för forskningsfinansiering trätt i
kraft den 1 januari 2001. Den nya organisationen
består av fyra myndigheter: Vetenskapsrådet,
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap,
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande samt Verket för innovationssystem.
En av myndigheterna, Vetenskapsrådet, har inrättats
genom lag, vilket normalt inte är fallet vid
inrättande av myndigheter. Skälen till detta är att
Vetenskapsrådet skall ges en fast grundstruktur och
att verksamhetens integritet skall kunna värnas i
ett långsiktigt perspektiv. Enligt lagen (2000:622)
om Vetenskapsrådet skall fler än hälften av
ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse utses av
elektorer som väljs av vetenskapligt kompetenta
lärare vid de universitet och högskolor som
regeringen bestämmer. Utskottet anser att det inte
finns skäl att ändra lagregleringen i fråga om
Vetenskapsrådets styrelse.
Livsmedelsforskningen omfattar frågeställningar
över hela kedjan från råvaruproduktion till
konsument. I den nya myndighetsorganisationen har, i
enlighet med vad som angavs i proposition
1999/2000:81, ansvaret för livsmedelsforskning
fördelats mellan Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande respektive Verket för
innovationssystem så att forskningsrådet ansvarar
för forskning inom kedjan från råvara till initial
förädling, medan verket ansvarar för vidareförädling
av råvaran. Myndigheterna har ett gemensamt ansvar
för att forskningsinsatserna inom livsmedelsområdet
samordnas. Utskottet anser att det inte finns skäl
att ändra på denna ansvarsfördelning.
Inom Vetenskapsrådet finns tre ämnesråd, ett för
humaniora och samhällsvetenskap, ett för medicin
samt ett för naturvetenskap och teknikvetenskap.
Utskottet anser att det inte finns skäl att ändra på
en organisation som ännu inte funnits mer än knappt
ett år. Utskottet utgår från att Vetenskapsrådets
organisation kommer att utvärderas, men självfallet
först då tillräckligt lång tid förflutit för att ge
rimligt underlag för utvärderingen.

Anslag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen, med avslag
på hithörande motioner, anvisar de av
regeringen begärda anslagsbeloppen för
budgetåret 2002 under anslagen 26:1
Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation, 26:2 Vetenskapsrådet:
Förvaltning, 26:3 Rymdforskning, 26:4
Institutet för rymdfysik, 26:5 Kungl.
biblioteket, 26:6
Polarforskningssekretariatet, 26:7 Rådet för
forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU,
26:8 Sunet och 26:9 Särskilda utgifter för
forskningsändamål. Riksdagen bör vidare
bemyndiga regeringen att under 2002, i fråga
om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet:
Forskning och forskningsinformation besluta
om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst
2 710 000 000 kr under åren 2003-2007 och i
fråga om ramanslaget 26:3 Rymdforskning
besluta om bidrag som innebär utgifter på
högst 487 000 000 kr under åren 2003-2007.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (kd) och
4 (fp).
Utskottet föreslår vidare att riksdagen
avslår motioner om förstärkning av den
grundläggande forskningen, om långsiktig
strategi för svensk medicinsk forskning, om
insatser för postdoktorala akademiker, om
forskning inom området elektromagnetisk
strålning, om kvinnors sexualitet, om
homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
situation m.m., om forskning inom
livsmedelsområdet, om forskning om
fibromyalgi, om nationellt initiativ på
nanoteknikområdet, om forskning kring
assyriers/syrianers situation, om
storstadsforskning, om forskning om den
reumatologiska sjukdomen sklerodermi, om
forskning om anhörigvård, om fristående
offentligt finansierad riskforskning samt om
forskning kring Interaction Design.
Jämför reservationerna 1 (m), 9 (v), 4 (kd)
och 3 (fp).

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation

Propositionen

Vetenskapsrådet är ett forskningsråd med uppgift att
stödja grundläggande forskning av högsta
vetenskapliga kvalitet inom samtliga
vetenskapsområden. Anslaget avser stöd till
forskning, bidrag till vetenskaplig utrustning,
kostnader för Sveriges deltagande i visst
internationellt forskningssamarbete samt kostnader
för forskningsinformation.

Regeringen föreslår för budgetåret 2002 att 2 069
762 000 kr anvisas till Vetenskapsrådet: Forskning
och forskningsinformation. Regeringen föreslår
vidare att riksdagen skall bemyndiga regeringen att
fatta beslut som, inklusive tidigare åtaganden,
innebär utgifter på högst 2 710 000 000 kr under
åren 2003-2007.
I enlighet med den forskningspolitiska
propositionen hösten 2000 (prop. 2000/01:3, bet.
UbU6, rskr. 98) tillförs anslaget 150 miljoner
kronor för 2002. Härtill kommer 30 miljoner kronor
för utbildningsvetenskaplig forskning som tillförs
Vetenskapsrådet genom överföringar inom
utgiftsområdet. I enlighet med 2001 års ekonomiska
vårproposition tillförs dessutom 50 miljoner kronor
för forskning om biologisk mångfald och ekologiskt
hållbar utveckling.
Regeringen redovisade hösten 2000 i en särskild
skrivelse (skr. 2000/01:28) sin syn på fördelningen
mellan olika anslagsposter inom anslaget under åren
2001-2003. I enlighet därmed beräknar regeringen
följande fördelning mellan anslagsposterna för 2002.
-------------------------------------------------------------
Anslagspost tkr
-------------------------------------------------------------
1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig 229 712
forskning
-------------------------------------------------------------
2. Medicinvetenskaplig forskning 362 595
-------------------------------------------------------------
3. Natur- och teknikvetenskaplig forskning 1 063 600
-------------------------------------------------------------
4. Utbildningsvetenskaplig forskning 80 000
-------------------------------------------------------------
5. Dyrbar vetenskaplig utrustning 121 552
-------------------------------------------------------------
6. Övrig forskningsfinansiering m.m. 212 303
-------------------------------------------------------------
Summa 2 069 762
-------------------------------------------------------------

Den beräknade fördelningen mellan anslagsposterna innebär
följande fördelning av de medel som tillförs anslaget för
2002.

Anslagspost 1 tillförs 5 miljoner kronor för s.k. småämnen
och 5 miljoner kronor för konstnärligt utvecklingsarbete.
Anslagspost 2 tillförs 5 miljoner kronor för vårdforskning.
Anslagspost 3 tillförs 30 miljoner kronor i nya medel för
forskning om
biologisk mångfald och ekologi, bl.a. med inriktning på
arters naturliga anpassningar, egenskaper och
livsbetingelser. För att finansiera ett ökat bidrag till
reaktordrift och forskning i Studsvik överförs 3,5 miljoner
kronor till denna anslagspost från anslaget 26:9 Särskilda
utgifter för forskningsändamål.
Anslagspost 4 tillförs 60 miljoner kronor för fortsatt
utbyggnad av den utbildningsvetenskapliga forskningen.
Anslagspost 5 tillförs 15 miljoner kronor till dyrbar
vetenskaplig utrustning.
Anslagspost 6 tillförs 90 miljoner kronor för övriga
forskningssatsningar och prioriteringar enligt den
forskningspolitiska propositionen hösten 2000.

Motioner

Moderata samlingspartiet vill i motion 2001/02:N369 yrkande 1
ha en successiv förstärkning av resurserna för den
grundläggande forskningen upp till 1,5 miljarder kronor
utöver vad regeringen anger för 2004. Huvuddelen av de
förstärkningar som Moderaterna föreslår skall gå till de tre
ämnesråden under Vetenskapsrådet samt till förstärkning av
universitetens och högskolornas möjligheter att själva
finansiera värdefull forskning.

Moderaterna föreslår, motion 2001/02:Ub541 yrkande 25, ett
nytt anslag för 2002, 26:10 Ökade satsningar på forskning.
Under detta anslag skall anvisas 776 947 000 kr. Denna åtgärd
skall ses som en förstärkning av den fria forskningen, av
finansieringen av doktorander och av ett nytt institut för
hälsa och medicin.
Folkpartiet anser - motionerna 2001/02:Ub540 yrkande 2,
2001/02:Ub261 yrkandena 18 och 27 samt 2001/02:Fi294 yrkande
17 - att 240 miljoner kronor av den ökning av
Vetenskapsrådets anslag som regeringen föreslår i stället
anvisas direkt till universitet och högskolor för förstärkt
forskning och forskarutbildning. I motion 2001/02:Ub261
yrkande 17 föreslås besparingar på vissa anslagsposter för
att skapa ökade resurser till ämnesråden.
Enligt Kristdemokraterna, motion 2001/02:Ub438 yrkande 3,
går för liten del av Vetenskapsrådets anslag till humanistisk
forskning. Kristdemokraterna framhåller att det är kunskap
inom humaniora som är resonansbotten till vårt samhälles
värdegrund och finner det därför svårt att acceptera en
resursfördelning som ensidigt premierar forskning inom
naturvetenskap och teknik. Den humanistiska forskningen bör
uppvärderas.
I motion 2001/02:Ub492 (fp) förordas en långsiktig strategi
för svensk medicinsk forskning. Motionären menar att Sverige
håller på att sacka efter, trots traditionellt goda
förutsättningar för svenska forskare inom medicin.
Moderata samlingspartiet framhåller i motion 2001/02:Ub546
yrkande 20 behovet av insatser när det gäller postdoktorala
akademiker. Det är av stor vikt att unga forskare ges
tillfälle att efter examen vidga sina vyer och komma bort
från sina egna lärosäten under en period.
I flera motioner förordas insatser inom särskilda
forskningsområden.
Vänsterpartiet vill i motion 2001/02:MJ422 yrkande 1 ha en
nationell studie och sammanställning av den forskning som
hittills utförts inom området elektromagnetisk strålning och
ohälsa. Särskilda insatser inom området elektromagnetism
förordas också i motionerna 2001/02:Ub263 (mp) yrkandena 1
och 2 samt 2001/02:Ub295 (m) yrkande 1.
Intensifierad forskning om kvinnors sexualitet föreslås i
motion 2001/02:Ub347 (v) yrkandena 1 och 5.
Motion 2001/02:L367 (fp) yrkande 16 förespråkar mer
forskning om homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
situation m.m.
Enligt motion 2001/02:Ub258 (m) yrkande 2 bör forskning
inom livsmedelsområdet tilldelas resurser så att Sverige kan
bibehålla och utveckla kompetensen inom detta område och
säkra att hälsofrämjande livsmedel kan utvecklas.
Riktade och tillräckliga medel till forskning om vad som
orsakar fibromyalgi är av största vikt, enligt motion
2001/02:Ub262 (m).
Motion 2001/02:Ub372 (v) vill ha ett nationellt initiativ
inom nanoteknikområdet i syfte att utveckla forskning och
produktutveckling inom områden av nanotekniken som är
lämpliga att utveckla i Sverige.
I motion 2001/02:Ub415 (s) föreslås opartisk forskning
kring assyriers/syrianers situation under 1914-1918.
Behovet av en större samhällelig uppmärksamhet för
storstadsforskningen framhålls i motion 2001/02:Ub417 (s).
Motion 2001/02:So236 (mp) vill ha ökad forskning för att om
möjligt få fram behandlingsformer som botar eller minskar
besvären av sjukdomen sklerodermi.
I motion 2001/02:So609 (kd) yrkandena 1 och 2 betonas
behovet av hälsoekonomiska studier och forskning om
anhörigvården.
Enligt motion 2001/02:So635 (mp) bör en översyn snarast
göras av möjligheterna att få fram specialdestinerade pengar
till offentligt finansierad riskforskning.
Som ett led i att öka den offentliga sektorns IT-baserade
service till medborgarna bör regeringen, enligt motion
2001/02:T465 (c) yrkande 6, ta initiativ till att stärka
forskningen kring Interaction Design.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen godkände hösten 2000 de förslag som regeringen då
lagt fram i fråga om resursutvecklingen för Vetenskapsrådet
fram t.o.m. år 2003. Riksdagen har därefter med anledning av
förslag i den ekonomiska vårpropositionen tillstyrkt förslag
om ytterligare medel till Vetenskapsrådet. Utskottet har
ingen annan uppfattning än regeringen i fråga om
medelsberäkningen under anslaget. Riksdagen bör avslå
hithörande motioner och till 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning
och forskningsinformation för 2002 anvisa 2 069 762 000 kr.
Vidare bör riksdagen bemyndiga regeringen att fatta beslut
som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter på högst
2 710 000 000 kr under åren 2003-2007.

I flera motioner finns förslag om insatser inom särskilda
forskningsområden. Utskottet vill med anledning härav erinra
om att statsmakterna vad gäller resurserna till
grundforskning endast fattar övergripande beslut om
fördelningen av de statliga forskningsmedlen. De övergripande
prioriteringar som gjordes genom statsmakternas
forskningspolitiska beslut hösten 2000 innebär förstärkta
resurser under 2001-2003 för en rad områden och därmed
utökade möjligheter att tillgodose önskemål om nya eller
utökade forskningsinsatser av det slag som föreslås i
motionerna. De förstärkta resurserna till det prioriterade
området materialvetenskap och materialteknik ger t.ex.
möjligheter till stöd till forskning inom det motionsvis
uppmärksammade området nanoteknik.
Den närmare fördelningen av de statliga
forskningsresurserna ankommer på forskningsfinansierande
myndigheter som bl.a. Vetenskapsrådet och på universitet och
högskolor, vilka har att fatta beslut utifrån vetenskapliga
kvalitetsbedömningar. Genom bl.a. Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsliv (Formas) ges stöd
till behovsstyrd forskning inom respektive myndighets område.
Också här är det myndigheten som svarar för den närmare
fördelningen av forskningsmedlen.
Som exempel på forskning, som uppfyller såväl krav på hög
vetenskaplig kvalitet som samhällelig relevans, vill
utskottet peka på de insatser som redan gjorts och görs inom
ett område som aktualiserats i flera av motionerna, nämligen
elektromagnetisk strålning och ohälsa. En rapport framtagen
av dåvarande Rådet för arbetslivsforskning (december 2000)
visar på en omfattande forskning i både Sverige och andra
länder, bl.a. inom ramen för EU:s programverksamhet.
Forskningen gäller hälsorisker av elektriska och magnetiska
fält generellt, elöverkänslighet, hälsorisker av mobil
telekommunikation, m.m. Det nya Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap har fått i uppdrag att utifrån rapporten
bevaka frågor som rör forskning om elöverkänslighet. Genom
bl.a. detta forskningsråd finansieras nu ett flertal projekt
om elöverkänslighet och hithörande frågor. Ämnen som
aktualiseras i den allmänna debatten, som t.ex. behandlingen
av olika folkgrupper, kan givetvis komma att väcka forskarnas
intresse och därmed få en vetenskaplig belysning.

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Anslaget avser förvaltningskostnader för Vetenskapsrådet.

Regeringen föreslår att till Vetenskapsrådet: Förvaltning
för 2002 anvisas 88 239 000 kr. För omställningskostnader i
samband med övergången till ny organisation för
forskningsfinansiering tillfördes detta anslag för 2001
engångsvis 12 miljoner kronor. Anslaget för 2002 minskas med
motsvarande belopp.
U t s k o t t e t har inget att erinra mot regeringens
medelsberäkning. Riksdagen bör till Vetenskapsrådet:
Förvaltning anvisa 88 239 000 kr.

26:3 Rymdforskning

Anslaget avser grundforskning inom rymdområdet. Huvuddelen av
anslaget utnyttjas för internationellt forskningssamarbete
inom ramen för Europeiska rymdorganet (ESA). Regeringen
framhåller att eventuella variationer i kostnaderna för det
internationella forskningssamarbetet bör kunna hanteras inom
ramen för det ordinarie anslaget.

Regeringen föreslår för budgetåret 2002 att 149 176 000 kr
anvisas till anslaget 26:3 Rymdforskning. Regeringen föreslår
vidare att riksdagen skall bemyndiga regeringen att fatta
beslut som innebär utgifter på högst 487 000 000 kr under
åren 2003-2007.
U t s k o t t e t har ingen annan uppfattning än
regeringen i fråga om medelsberäkningen och tillstyrker
regeringens förslag.

26:4 Institutet för rymdfysik

Institutet för rymdfysik (IRF) har till uppgift att bedriva
och främja forskning, utbildning, utvecklingsarbete samt mät-
och registreringsverksamhet inom framför allt området
rymdfysik.

Regeringen föreslår att riksdagen till Institutet för
rymdfysik för nästa budgetår anvisar 41 175 000 kr.
Regeringen gör bedömningen att IRF under 2002 har behov av
extra medel för att kunna hantera ökade kostnader med
anledning av satsningen på Kiruna rymd- och miljöcampus.
Regeringen avser därför att låta IRF disponera 6 500 000 kr
från anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag och
föreslår att riksdagen till Institutet för rymdfysik för
budgetåret 2002 anvisar 41 175 000 kr.

26:5 Kungl. biblioteket

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB
samlar in, bevarar och tillhandahåller det svenska trycket
och förvärvar även viss utländsk litteratur om Sverige. KB
främjar informationsförsörjningen till svensk forskning genom
bl.a. det nationella databassystemet Libris och genom
insatser för att utveckla och förvalta ansvarsbibliotek inom
olika ämnesområden.

Regeringen föreslår att riksdagen till Kungl. biblioteket
för nästa budgetår anvisar 230 443 000 kr.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa det
begärda anslagsbeloppet.

26:6 Polarforskningssekretariatet

Polarforskningssekretariatet främjar svensk polarforskning
genom att delta i planeringen av vetenskapliga expeditioner
till Arktis och Antarktis samt svara för den logistik och
utrustning som krävs för expeditioner till polartrakterna.
Sekretariatet är också ansvarig myndighet för prövning av
tillstånd för vistelse i Antarktis och utövar tillsyn över
svensk verksamhet i Antarktis.

Regeringen föreslår att för budgetåret 2002 anvisas 23 729
000 kr till Polarforskningssekretariatet. Regeringen
redovisar att expeditionsverksamheten kommer att vara
särskilt omfattande under budgetåren 2001 och 2002.
Regeringen avser därför att för 2002 låta
Polarforskningssekretariatet disponera 7 miljoner kronor från
anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen, i enlighet med
regeringens förslag, för budgetåret 2002 anvisar 23 729 000
kr till Polarforskningssekretariatet.

26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
inom EU

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU
(EU/FoU-rådet) främjar svenskt deltagande i EU:s ramprogram
för forskning och utveckling genom att erbjuda information
och rådgivning i frågor som rör medverkan i dessa program
till forskare, lärosäten, företag m.fl. i Sverige. Rådet
svarar också för statistik och utvärdering som rör det
svenska deltagandet i programmen. EU/FoU-rådet är också
nationellt kontaktorgan för frågor som rör samarbetet inom
EU:s forskningsprogram.

Regeringen föreslår att för 2002 anvisas 13 495 000 kr till
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU. Det
innebär en förstärkning av anslaget med 1 miljon kronor, som
överförs från anslaget 26:9 Särskilda utgifter för
forskningsändamål.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa begärt
anslagsbelopp.

26:8 Sunet

Sunet (Swedish University Computer Network) binder samman i
första hand universitet och högskolor, men också
folkbibliotek och länsmuseer i ett gemensamt datanätverk för
överföring av elektronisk information. Sunet finansieras
genom detta anslag samt genom avgifter från universitet och
högskolor.

Ansvaret för administration, redovisning och drift av Sunet
har fr.o.m. budgetåret 2001 övergått från Högskoleverket till
Vetenskapsrådet.
Regeringen föreslår att 37 992 000 kr anvisas till Sunet
för budgetåret 2002. Regeringens förslag innebär att anslaget
återgår till en lägre nivå efter att under 2000 och 2001 ha
tillförts extra medel för utbyggnad av datanätet. Intäkterna
från den avgiftsbelagda verksamheten beräknas för 2001 till
90 miljoner kronor.
U t s k o t t e t har inget att erinra mot regeringens
medelsberäkning. Riksdagen bör till Sunet anvisa 37 992 000
kr.

26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål

För budgetåret 2002 föreslår regeringen att till Särskilda
utgifter för forskningsändamål anvisas 107 825 000 kr.

Regeringen avser att utnyttja anslaget för följande ändamål:

- Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien
-
- Bidrag till Svenska institutet i Rom
-
- Bidrag till Svenska institutet i Aten
-
- Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i
Istanbul
-
- Bidrag till Fulbrightkommissionen
-
- Bidrag till Institutet för framtidsstudier
-
- Bidrag till IMEGO AB (tekniskt forskningsinstitut
i Göteborg)
-
- Bidrag till EISCAT (European Incoherent Scatter
Facility)
-
- Medel till Institutet för rymdfysik
-
- Medel till Polarforskningssekretariatet
-
- Till regeringens förfogande.
-
U t s k o t t e t, som inte har något att invända mot
medelsberäkningen under anslaget, föreslår att riksdagen
anvisar det begärda beloppet.

6 Anslagen inom utgiftsområde 16

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2002
anvisar anslagen inom utgiftsområde 16 enligt
regeringens förslag.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (kd), 3 (c) och 4
(fp).

Regeringens och oppositionspartiernas förslag

En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas
budgetförslag för utgiftsområde 16 finns i bilaga 2 i detta
betänkande.

Utskottets ställningstagande

I de föregående avsnitten har utskottet redovisat sin
bedömning av regeringens och oppositionspartiernas
budgetförslag inom olika delar av utgiftsområdet och där
tagit ställning till samtliga berörda yrkanden. Utskottet har
tillstyrkt regeringens förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2002
anvisar anslagen inom utgiftsområde 16 enligt regeringens
förslag (kolumnen Regeringens förslag i bilaga 2).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Införande av nationell skolpeng, m.m.
(punkterna 1, 2, 15, 18, 19, 20, 22, 45,
47, 49, 54, 61, 62, 66, 69, 71 och 73) - m

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och
Catharina Elmsäter-Svärd (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1, 2, 15, 18,
19, 20, 22, 45, 47, 49, 54, 61, 62, 66, 69, 71 och 73 borde
ha följande lydelse:

1. Införande av nationell skolpeng

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförts i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 11, 2001/02:Ub541 yrkande
20 samt 2001/02:Sk433 yrkande 5 och avslår motion
2001/02:Ub326 yrkandena 3 och 4.

2. Inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan
m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförts i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 30, 2001/02:Ub316 och
2001/02:Ub326 yrkandena 1 och 5. Riksdagen bifaller också
delvis motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 24, 2001/02:Ub222
yrkande 19 och 2001/02:Ub240 yrkande 11.

15. Avveckling av anslaget om
personalförstärkningar i skola och fritidshem

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförts i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub541 yrkande 10 samt bifaller delvis
motion 2001/02:Ub446 yrkande 20.

18. Studieplatser inom den kvalificerade
yrkesutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförts i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2001/02:Ub274, 2001/02:Ub502 och
2001/02:A391 yrkande 5.

19. Principer för utbyggnad av
högskoleutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som framförs i reservation 1.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Ub533 yrkande
1 och 2001/02:N224 yrkande 9 samt avslår motionerna
2000/01:Ub24 yrkandena 3 och 4 och 2001/02:Ub4 yrkandena
2, 3, 4 och 8.

20. Fler fristående högskolor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub541 yrkande 26, 2001/02:Ub546
yrkandena 11 och 12 samt 2001/02:N369 yrkande 2.

22. Framtida medelstilldelning till forskning
och forskarutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub546 yrkandena 18 och 19 och avslår
motionerna 2001/02:Ub261 yrkandena 14 och 21 samt
2001/02:Ub438 yrkandena 4, 6 och 11.

45. Cancerfonden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
delvis motion 2001/02:Ub356.

47. Lärarutbildningens struktur

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 25, 2001/02:Ub253
yrkandena 1 och 2 och 2001/02:Ub265 yrkande 6 och avslår
motion 2001/02:Ub220 yrkandena 5, 7, 9 och 10.

49. Fristående lärarutbildningar i övrigt

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub233 yrkandena 26 och 27 samt
2001/02:Ub546 yrkande 13.

54. Värdegrund och etik i lärarutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub265 yrkande 5 och avslår motionerna
2001/02:Ub446 yrkande 3 och 2001/02: Ub501.

61. Statens roll i samband med forskning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub546 yrkande 14.

62. Detaljstyrning av forskningsanslag

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub546 yrkande 15.

66. Forskningssamarbetet inom EU

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub546 yrkande 21 och avslår motion
2001/02:Ub457.

69. Ämnesråd

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub546 yrkande 17.

71. Förstärkning av den grundläggande
forskningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:N369 yrkande 1.

73. Insatser för postdoktorala akademiker

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub546 yrkande 20.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att en nationell skolpeng
skall införas. Staten bör överta ansvaret för grundskolans
finansiering från kommunerna fr.o.m. 2003. För detta ändamål
anslås 60 700 miljoner kronor. En nationell skolpeng skulle
säkra resurserna till grundskolan och utgöra en viktig faktor
för god undervisningskvalitet. Den nationella skolpengen
betalas ut till den skola som eleven valt för att täcka
kostnaderna för elevens skolgång. Resurser för elever med
behov av särskilt stöd anvisas särskilt utöver den vanliga
skolpengen. Det är respektive skolledning som kan göra
kvalitetshöjande prioriteringar, inte statliga projektpengar.
Genom en nationell skolpeng blir skolorna mer fria och
självständiga förutsättningar ges för personal och engagerade
föräldrar att göra de avgörande prioriteringarna för skolans
resultat. Under anslaget till nationell skolpeng reserverar
vi 300 miljoner för finansiering av en "barnskola". Förslaget
om införande av en barnskola innebär att nuvarande
förskoleklasser får utvecklas till en skola med tydliga
pedagogiska ambitioner att ta vara på varje barns förmåga
till tidig inlärning. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därför bifalla
motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 11, 2001/02:Ub541 yrkande 20
och 2001/02:Sk433 yrkande 5.

Enligt vår uppfattning skall ett fristående nationellt
kvalitetsinstitut inrättas med uppgift att kvalitetsgranska
alla skolor. Det fristående kvalitetsinstitutet skall
komplettera den uppföljning och utvärdering som måste
bedrivas vid varje skola, lokalt av berörda huvudmän och även
i någon mån av Skolverket. Vissa delar av Skolverkets
verksamhet flyttas över till det fristående institutet.
Skolverket skall fortsättningsvis ta ansvar för insamling av
jämförbar statistik, medan det nationella
kvalitetsinstitutets uppgift blir att svara för mer
kvalificerad kvalitetsbedömning. Kvalitetsinstitutet skall
ges en självständig ställning och därmed vara fritt från den
politiska sfären. Inrättandet av institutet är en nödvändig
åtgärd för att lyfta kvaliteten i skolan - uppföljning och
utvärdering måste förbättras och bli mer tillgänglig för
elever, föräldrar och personal. Granskningsresultaten skall
offentliggöras så att föräldrar och elever kan få information
om skolornas kvalitet. Genom att man offentligt diskuterar
enskilda skolors resultat tvingas varje skola ifrågasätta,
försvara och förändra sin verksamhet. Det vi här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub316, 2001/02:Ub233
yrkande 30 samt 2001/02:Ub326 yrkandena 1 och 5. Riksdagen
bör också delvis bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 24,
2001/02:Ub222 yrkande 19 och 2001/02:Ub240 yrkande 11.
Moderaterna menar vidare att anslaget som avser
personalförstärkningar i skolan bör avvecklas fr.o.m. 2003
men anvisar motsvarande anslag som regeringen 2002. Besluten
om vilka prioriteringar som skall göras inom respektive skola
skall göras av skolledningen och inte i form av
detaljstyrning från statsmakten. De medel som med vårt
förslag kommer att anvisas för nationell skolpeng fr.o.m.
2003 kommer exempelvis att kunna användas till
personalförstärkningar. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub541 yrkande 10.
Vi menar också att regeringens satsning på den
eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningen är alltför
liten. Vi föreslår att antalet platser ökar betydligt. Det är
viktigt att alla som vill ha ett arbete också skall ha
möjligheter att få det, och därför bör den kvalificerade
yrkesutbildningen byggas ut med fler platser. Det vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed delvis bifalla motion 2001/02:A391 yrkande
5.
Sverige behöver fler högskoleutbildade. Regeringen försöker
emellertid genomföra utbyggnaden efter felaktiga principer.
Regeringen har lyckats fördela platserna på ett sådant sätt
att många förblir tomma, samtidigt som det på andra håll
finns fler sökande än utbildningsplatser. Det är alarmerande
att alltfler platser i tekniska och naturvetenskapliga
utbildningar står tomma, medan högskolorna med regeringens
goda minne försöker omvandla dessa platser till utbildningar
som är mer populära. Den högre utbildningen är
underdimensionerad i storstadsregionerna, vilket försvårar
rekryteringen av arbetskraft till de spjutspetsföretag som
finns etablerade i dessa regioner. Det kan också få effekten
att andra orter blir dränerade på välutbildad arbetskraft som
låter sig rekryteras till storstadsregionerna. Det vi här har
sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub533 yrkande 1 och
2001/02:N224 yrkande 9.
För att bidra till ökad profilering och mångfald i
högskolesystemet bör Sverige få fler fristående högskolor.
Utvecklingen vid Chalmers tekniska högskola och Högskolan i
Jönköping, som omvandlats till stiftelser, har varit
utomordentligt positiv. Den friare formen har främjat den
kreativa kraften och förnyelseförmågan. För år 2004 bör 2
miljarder kronor avsättas som ett engångsbelopp till
stiftelsekapital som skall möjliggöra övergången av ett
större universitet eller högskola och en mindre högskola till
stiftelseform. Regeringen bör erbjuda alla landets
universitet och högskolor denna möjlighet till en dynamisk
frigörelse. Det finns även anledning att i framtiden pröva
andra organisatoriska former än stiftelseformen för
universitet och högskolor för att gynna den akademiska
friheten och excellensen. Det vi här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub541 yrkande 25, 2001/02:Ub546 yrkandena
11 och 12 samt 2001/02:N369 yrkande 2.
Den framtida medelstilldelningen till forskning och
forskarutbildning bör bygga på insikt om nödvändigheten av
att koncentrera resurser till de regioner och
forskningsområden där svenska forskare och forskarlag redan i
dag håller mycket hög klass. Kunskapskluster i absolut
världsklass vad avser IT och bioteknik finns i dag i såväl
området Stockholm-Uppsala som Malmö-Lund. Rymdhögskolan i
Kiruna och Blekinge tekniska högskola, "IT-högskolan", är
exempel på framgång genom specialisering. Det är också
värdefullt att forskarskolor byggs upp, men det skall ske
nedifrån och upp och lärosätena bör själva få forma lämpliga
nätverk, som utöver svenska universitet och högskolor också
gärna får innehålla såväl företag som utländska universitet.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub546
yrkandena 18 och 19.
Cancerfonden har en unik ställning som icke-statlig
finansiär av ett viktigt biomedicinskt forskningsområde.
Enligt en flerårig praxis har universitet och högskolor inte
debiterat Cancerfonden lokalkostnader för de projekt som
fonden finansierar. Denna befrielse från lokalhyra bör
kvarstå. Cancerfonden bör också undantas från den i förra
årets forskningsproposition angivna höjningen av
omkostnadspåslaget. Vad vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed delvis
bifalla motion 2001/02:Ub356.
Den nya lärarutbildningen som regeringen drev igenom förra
året har enligt vår mening en felaktig struktur. Det behöver
finnas flera lärarutbildningar, som är anpassade till kraven
på skolans olika nivåer. Större vikt bör läggas vid
ämneskunskaper och ledarskapsutbildning, som ger förmåga både
att leda och att samverka med andra. Lärarutbildningen för
grundskolans tidigare år bör förlängas, liksom också
utbildningen för gymnasieskolans yrkeslärare. Navet i
lärarutbildningen skall vara ett allmänt utbildningsområde om
minst 40 poäng, varav 10 poäng utgörs av praktik.
Antagningskraven skall skärpas, särskilt vad gäller kunskaper
i svenska språket. Lärarutbildningarna skall ha någon form av
antagnings-, anlags- eller lämplighetstest vid antagningen.
Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 25, 2001/02: Ub253 yrkandena 1 och 2 och
2001/02:Ub265 yrkande 6.
Det är viktigt att stimulera alternativa lärarutbildningar.
Sådana finns redan i dag vid fristående institutioner som
Rudolf Steinerhögskolan, i annan enskild regi eller i
samverkan med statliga universitet och högskolor. Principen
bör vara att om en utbildning enligt Högskoleverkets
bedömning håller god kvalitet borde sådan utbildning kunna
ges på rimliga ekonomiska villkor. Det vi här har sagt bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub233 yrkandena 26 och 27
samt 2001/02:Ub546 yrkande 13.
Lärarutbildningen skall givetvis ge studenterna insikt i
den värdegrund och etik som skolarbetet skall bygga på.
Skolan måste återbördas som en lärande arbetsplats, där
respekten för lugna studiemiljöer, respekten för varandras
särarter och respekten för varandras egendom poängteras.
Lärarutbildningen bör lägga större vikt vid den studiesociala
miljön och låta de goda exempel som finns på olika håll i
landet utgöra inspirationskälla. Det vi här har sagt bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion 2001/02:Ub265 yrkande 5.
Statens uppgift inom forskning och utveckling är att
komplettera andra forskningsfinansiärer. Det innebär att
tyngdpunkten läggs på grundforskningen samt
forskarutbildningen. Staten bör regelbundet göra centrala
avvägningar mellan "fasta" och "rörliga" medel till
forskning, mellan olika forskningsområden samt mellan
koncentration, profilering och decentralisering av
forskningsresurserna m.m. Bedömningen av
forskningsinriktningar får inte centraliseras vare sig till
politiker eller till några få forskare i några få
finansieringsorgan. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub546 yrkande 14.
Riksdag och regering skall avhålla sig från detaljstyrning
av forskningsanslagen. Detaljstyrning med krav på ökad
samhällsnytta, ökad tillväxt samt fokusering på jämställdhet,
samverkan, tvärvetenskap m.m. begränsar den akademiska
friheten och riskerar dessutom att få motsatt verkan mot den
avsedda. Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub546 yrkande 15.
För ett litet land som Sverige är det internationella
forskningsutbytet särskilt betydelsefullt. Internationellt
forskningsutbyte och samverkan inom högre utbildning och
forskning bör stå i fokus för de svenska satsningarna.
Sverige måste arbeta för att forskningssamarbetet inom EU
genom EU:s sjätte ramprogram stimulerar till fri och obunden
forskning. Byråkratisering och politisering måste motverkas.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub546 yrkande 21.
Vetenskapsrådet har inneburit en centralisering av
forskningsanslagen på de enskilda ämnesrådens bekostnad.
Ämnesrådet för naturvetenskap och teknik samt ämnesrådet för
medicin bör få ökade anslag. Ämnesrådet för medicin bör
utvecklas till en ny organisation, ett Nationellt institut
för hälsa och medicin, som skulle vara en svensk motsvarighet
till USA:s National Institutes of Health. Det vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub546 yrkande 17.
Moderaterna föreslår en successiv utbyggnad med början
nästa år av den grundläggande forskningen med till slut 1,5
miljarder kronor per år. Utbyggnaden skall vara genomförd år
2004. Huvuddelen av förstärkningarna skall gå till de tre
ämnesråden under Vetenskapsrådet och till en förstärkning av
universitetens och högskolornas möjligheter att själva
finansiera värdefull forskning. En översyn bör samtidigt
göras av alla de politiskt motiverade öronmärkningar som
finns i dag i syfte att reducera dessa till förmån för
forskningens egna prioriteringar. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion 2001/02:N369 yrkande 1.
Det är av stor vikt att unga forskare ges tillfälle att
efter examen vidga sina vyer och komma bort från sina egna
universitet under en period. Ett post-doktorat, gärna
utomlands, skapar möjligheter att bredda utbildningen och
samtidigt sprida svensk forskningskompetens. Flera post-
doktorander och större möjligheter att rekrytera utländska
post-doktorander är det bästa sättet att förbereda för det
omtalade generationsskiftet. Post-doktorala insatser är också
ett sätt att långsiktigt bredda och utveckla
forskarhandledningskompetensen. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion 2001/02:Ub546 yrkande 20.

2. Inrättande av kvalitetsinstitut inom
skolan m.m., m.m. (punkterna 2, 17, 29 och
40) - c

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2, 17, 29
och 40 borde ha följande lydelse:

2. Inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan
m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub240 yrkande 11. Riksdagen bifaller också
delvis motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 24, 2001/02:Ub222
yrkande 19, 2001/02:Ub233 yrkande 30, 2001/02:Ub316 samt
2001/02:Ub326 yrkandena 1 och 5.

17. Omfördelning av årsstudieplatser inom
Kunskapslyftet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub322 yrkande 19.

29. Forskarskola i demokrati vid Örebro
universitet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub366 och 2001/02:Ub385.

40. Resurscentrum för idrott och hälsa

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub365 och 2001/02:Ub478.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att ett kvalitetsinstitut inom skolan bör
inrättas för att ge kommunerna stöd i kvalitetsarbetet. Ett
sådant institut bör ha till uppgift att såväl sammanställa
uppgifter för nationella jämförelser som att utveckla metoder
för att förbättra utvärderingen och stödja kommunernas
kvalitetsarbete bl.a. genom att erbjuda expertis inom
området. Institutet kan åstadkomma en jämförelse kommun för
kommun och skola för skola. Ett nationellt kvalitetsinstitut
bör vara fristående och inte ha myndighetsuppgifter. Det bör
övervägas om huvudmannaskapet för institutet skall omfatta
lärar-, elev- och föräldraorganisationer lika väl som
arbetsgivarna i Kommunförbundet. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion 2001/02:Ub240 yrkande 11. Riksdagen bör
också delvis bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 24,
2001/02:Ub222 yrkande 19, 2001/02:Ub233 yrkande 30,
2001/02:Ub316 samt 2001/02:Ub326 yrkandena 1 och 5.

Jag anser också att studieförbunden bör tillföras 5 000
platser åren 2003-2005 genom en omfördelning av det totala
antalet årsstudieplatser. Från 2006 bör platserna ingå i
ordinarie folkbildningsanslag till studieförbunden via
Folkbildningsrådet. Omfördelningen bör göras eftersom ett
antal utvärderingar pekat på att både folkhögskolorna och
studieförbunden visat mycket goda resultat när det gäller att
söka upp studerande, sätten att lära ut och deltagarnas egen
tillfredsställelse. Folkbildningen och studieförbunden spelar
således en allt större roll inom Kunskapslyftet. Det jag här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub322 yrkande 19.
Såväl i den allmänna debatten som inom utredningsväsendet
har demokratifrågorna haft en stor plats i vårt land under
senare år. Behovet är stort, både inom och utanför vårt land,
av forskning och kompetensförsörjning inom demokratiområdet.
Örebro universitet har antagit en forskningsstrategi där
demokratin och dess villkor ingår som ett särskilt
mångvetenskapligt spetsområde. På initiativ av studentkåren
arbetar man i Örebro också med ett nytt kvalitetsprogram för
det inre livet på campus, kallat Det demokratiska
universitetet. Därför bör Örebro universitet få i uppdrag att
vara värdskola för en forskarskola i demokrati. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub366 och 2001/02:Ub385.
Regeringen har i budgetpropositionen aviserat inrättandet
av ett resurscentrum för idrott och hälsa. Örebro universitet
och Idrottshögskolan i Stockholm har kommit överens om att
inrätta ett gemensamt institut i idrott, baserat på en
tvåcampuslösning. Det nya resurscentret bör enligt min mening
lokaliseras till detta institut. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub365 och 2001/02: Ub478.

3. Inrättande av kvalitetsinstitut inom
skolan m.m., m.m. (punkterna 2, 3, 7, 14,
22, 25, 47, 51, 57, 59, 67, 70 och 76) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2, 3, 7, 14,
22, 25, 47, 51, 57, 59, 67, 70 och 76 borde ha följande
lydelse:

2. Inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan
m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 24 och 2001/02:Ub222
yrkande 19. Riksdagen bifaller också delvis motionerna
2001/02:Ub233 yrkande 30, 2001/02:Ub240 yrkande 11,
2001/02:Ub316 samt 2001/02:Ub326 yrkandena 1 och 5.

3. Skolor i utsatta områden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub221 yrkande 31 samt avslår motion
2001/02:Ub523 yrkande 2.

7. Tillgång till dator och egen e-postadress
för alla elever

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub221 yrkande 18.

14. Barnomsorgspeng

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Sf397 yrkande 9 och 2001/02:A229
yrkande 17.

22. Framtida medelstilldelning till forskning
och forskarutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub261 yrkandena 14 och 21 och avslår
motionerna 2001/02:Ub438 yrkandena 4, 6 och 11 samt
2001/02:Ub546 yrkandena 18 och 19.

25. Lunds universitets historiska museum

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub353 yrkandena 2 och 3 samt delvis
motionerna 2001/02:Ub352, 2001/02:Ub353 yrkande 1,
2001/02:Ub488, 2001/02:Ub496 och 2001/02:Ub539.

47. Lärarutbildningens struktur

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub220 yrkandena 5, 7, 9 och 10 och avslår
motionerna 2001/02:Ub233 yrkande 25, 2001/02:Ub253
yrkandena 1 och 2 och 2001/02:Ub265 yrkande 6.

51. Speciallärarutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 12, 2001/02:Ub222 yrkande
6 och 2001/02:Ub225 yrkande 4.

57. Granskning av Centrala studiestödsnämnden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub260 yrkande 3.

59. Införande av en s.k. omvänd straffavgift
för Centrala studiestödsnämnden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub260 yrkande 2.

67. Tillsättningen av Vetenskapsrådets
ledamöter

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub261 yrkande 15.

70. Utvärdering av ämnesrådet för
naturvetenskap och teknikvetenskap

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub261 yrkande 16.

76. Forskning om homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners situation m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:L367 yrkande 16.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att ett nationellt kvalitetsinstitut bör
inrättas inom skolan - en nationell skolinspektion.
Skolverket kan inte samtidigt vara stödjande och rådgivande
mot den man kritiskt skall granska och kontrollera.
Skolverket skall behålla sin stödjande och rådgivande roll i
utvärderingen av skolans resultat samt sina
utvecklingsuppgifter. Sveriges gymnasieskola befinner sig i
ett mycket allvarligt läge, särskilt vad beträffar
yrkesprogrammen, där många elever inte når de mål som ställs
upp. Misslyckandet beror bl.a. på att staten inte varit
tydlig i sina mål, men ännu mer på att statens
utvärderingsinstrument är otillräckliga. Därför är det extra
viktigt att stärka statens utvärdering och uppföljning av
skolans resultat. Detta är nödvändigt efter den misslyckade
kommunaliseringen av skolan. Utvärdering och mål har
överlämnats till lokala nivåer där lokala politiker satt upp
politiska mål för skolan och fattat beslut som de
professionella i skolan borde ha fattat. Den nationella
skolinspektionen skall granska kvaliteten i såväl kommunala
som fristående skolor samt säkerställa likvärdighet i
bedömningen av nationella prov och det nationella
betygssystemet. Det jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 24 och 2001/02:Ub222 yrkande
19. Riksdagen bör även delvis bifalla motionerna
2001/02:Ub233 yrkande 30, 2001/02:Ub240 yrkande 11,
2001/02:Ub316 samt 2001/02:Ub326 yrkandena 1 och 5.

Folkpartiet menar att gymnasieskolor i utsatta områden
måste ges extra resurser för att hindra utslagning av elever.
Skolor bör också kunna ges en attraktiv profil för att dra
till sig elever från andra bostadsområden. I dagens
gymnasieskola finns det dels utrymme för individuellt val,
som helt och hållet görs av eleven, dels för valbara kurser,
där skolan presenterar kurspaket som eleven kan välja mellan
inom ramen för de mål som gäller för respektive program.
Folkpartiet anser att en skola skall kunna välja att låta en
kurs återkomma i alla kurspaket. Då kan man lägga in en kurs
som motsvarar skolans profilering, exempelvis inriktning mot
matematik eller historia, som eleverna på alla program får
läsa. Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub221 yrkande 31.
Folkpartiet anser vidare att alla elever bör få tillgång
till dator och en egen e-postadress i skolan. Att alldeles
för många elever saknar tillgång till datorer och IT innebär
en stor risk för att eleverna delas in i ett A- och B-lag där
några har tillgång till datorer och IT i hemmet, medan andra
inte har samma möjligheter. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion 2001/02:Ub221 yrkande 18.
Folkpartiet vill, som en del av alternativet till maxtaxa
inom barnomsorgen införa en barnomsorgspeng som kan användas
till att finansiera den barnomsorg föräldrarna önskar.
Barnomsorgspengen är ett kommunalt finansierat system för
likvärdiga möjligheter till barnomsorg oavsett om man önskar
kommunalt eller privat dagis eller någon annan omsorgsform.
Barnomsorgspengen skall utformas och beslutas lokalt. Det jag
här har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna 2001/02:Sf379
yrkande 9 och 2001/02:A229 yrkande 17.
Den framtida medelstilldelningen till forskning och
forskarutbildning bör innebära ett årligt tillskott av 600
miljoner kronor - knappt två miljarder kronor över tre år -
utöver regeringens förslag. Forskningsresurserna bör
koncentreras till ett mindre antal lärosäten och
institutioner i landet. Vilka lärosäten som skall tilldelas
forskningsresurser skall avgöras utifrån en vetenskaplig
bedömning i efterhand av deras forskningsresultat, inte
utifrån kvantitativa kriterier som t.ex. hur lärosätena
uppfyller examinationsmål. Det jag här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub261 yrkandena 14 och 21.
Lunds universitet har i dag samma behov av att prioritera
som andra lärosäten har. Därmed sätts också anslagen till
Lunds universitets historiska museum under omprövning. Den
utredning som universitetet har låtit göra har inte lett till
en lösning som garanterar att museet kan leva vidare och
utvecklas. Med nuvarande anslag blir det bl.a. inte möjligt
att sköta insamlandet av arkeologiskt material på ett
vetenskapligt godtagbart sätt. Lunds universitet kan och bör
fortsättningsvis stå för de kostnader som har direkt med
forskningen vid universitetet att göra, men frågan om
ansvaret för museet bör bli föremål för utredning. En tänkbar
lösning skulle kunna vara att det får ingå i Statens
historiska museer. En självklar utgångspunkt vid en utredning
bör vara att fynden skall stanna i Skåne. Det jag här har
sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub353 yrkandena 2 och 3
samt delvis motionerna 2001/02:Ub352, 2001/02:Ub353 yrkande
1, 2001/02:Ub488, 2001/02:Ub496 och 2001/02:Ub539.
Den nya lärarutbildning som regeringen drev igenom förra
året har fått en struktur som jag anser felaktig. Det är inte
konstigt att lärarutbildningen har blivit mindre attraktiv.
Utvecklingen mot "enhetslärare" minskar kravet på
ämneskunskaper. Det är stor skillnad mellan att pedagogiskt
arbeta med en treåring och att lära ut komplicerade
ekvationer till en artonåring - men båda uppgifterna är lika
viktiga och för att utföra dem krävs en specialiserad
utbildning. Utbildningen för lärare som skall undervisa yngre
elever bör förlängas till 160 poäng med betoning på läs- och
skrivinlärning. Praktik är naturligtvis en del av
lärarutbildningen, men det är fel att införa mer praktik på
bekostnad av ämneskunskaper. Ett system bör utvecklas med
mentorer i skolorna, så att studenterna redan under de första
åren av sin utbildning får möjlighet att utveckla sina
pedagogiska kunskaper. Det jag här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub220 yrkandena 5, 7, 9 och 10.
Alla elever som behöver särskilt stöd måste få det.
Påbyggnadsutbildningen till specialpedagogexamen är inte
inriktad i första hand på att hjälpa elever enskilt eller i
grupp, utan på att vara ett stöd för de andra lärarna på
skolan. Det är bra, men det behövs också ett direkt och
kvalificerat stöd till de elever som har
inlärningssvårigheter. Därför är det utomordentligt viktigt
att speciallärarutbildningen återupprättas. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub221 yrkande 12,
2001/02:Ub222 yrkande 6 och 2001/02:Ub225 yrkande 4.
Riksdagens revisorer har i en granskning av Centrala
studiestödsnämnden kritiserat myndigheten för långa
handläggningstider och dålig kommunikation med studenterna.
Jag förutsätter att revisorerna följer
effektivitetsutvecklingen inom CSN. Det finns enligt min
mening överhuvudtaget behov av en fortsatt granskning av hur
myndigheten klarar de mål som satts upp för hanteringen av
studiestödsärenden. Vad jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub260 yrkande 3.
Effektiviteten i administrationen av studielånen måste
omedelbart skärpas. Jag ställer mig därför bakom förslaget i
motion 2001/02:Ub260 yrkande 2 att det skall införas en
skyldighet för Centrala studiestödsnämnden att betala
straffavgift till studenter som inte får sina studiemedel i
tid, t.ex. på grund av långa handläggningstider eller annat
byråkratiskt krångel. En sådan straffavgift skall också
utbetalas om studenten inte får information eller svar på
ansökan inom en viss tid. Detta bör riksdagen med bifall till
motionsyrkandet tillkännage för regeringen som sin mening.
Det nya Vetenskapsrådet enligt regeringens modell är inte
skyddat från politisk detaljstyrning. Därför måste snarast
Vetenskapsrådets självständiga ställning säkras. Inga
ledamöter i Vetenskapsrådet skall tillsättas politiskt.
Vetenskapsrådet och dess ämnesråd skall styras av forskare,
utsedda av vetenskapssamhället, och bedömningarna av vilka
ansökningar som tilldelas anslag skall göras enbart utifrån
en strikt akademisk bedömning. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion 2001/02:Ub261 yrkande 15.
I samband med att Vetenskapsrådet inrättades slogs de
tekniska och naturvetenskapliga forskningsråden samman till
ett ämnesråd trots invändningar från flera viktiga
remissinstanser. Det är ett beslut som särskilt bör
utvärderas och eventuellt omprövas. Det jag här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion 2001/02:Ub261 yrkande 16.
Forskning om homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
situation är ett brett och växande fält. Sverige bör satsa
mer på denna forskning. Självklart bör dessa projekt liksom
all annan forskning bedömas med forskningsorganens sedvanliga
kvalitets- och relevanskriterier. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion 2001/02:L367 yrkande 16.

4. Skolverkets roll och ökad tillsyn, m.m.
(punkterna 4, 15, 19, 22, 30, 53, 54, 63
och 83) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 4, 15, 19,
22, 30, 53, 54, 63 och 83 borde ha följande lydelse:

4. Skolverkets roll och ökad tillsyn

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub446 yrkande 21.

15. Avveckling av anslaget om
personalförstärkningar i skola och fritidshem

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub446 yrkande 20 samt bifaller delvis
motion 2001/02:Ub541 yrkande 10.

19. Principer för utbyggnad av
högskoleutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2000/01:Ub24 yrkandena 3 och 4 samt 2001/02:Ub4
yrkandena 2-4 och 8 och avslår motionerna 2001/02:Ub533
yrkande 1 och 2001/02:N224 yrkande 9.

22. Framtida medelstilldelning till forskning
och forskarutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub438 yrkandena 4, 6 och 11 och avslår
motionerna 2001/02:Ub261 yrkandena 14 och 21 samt
2001/02:Ub546 yrkandena 18 och 19.

30. Institutet för handikappvetenskap vid
Linköpings och Örebro universitet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub271 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub446
yrkande 7 och 2001/02:Ub549 yrkande 3.

53. Dramapedagogutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Kr418 yrkande 7 och avslår motion
2001/02:Ub410.

54. Värdegrund och etik i lärarutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub446 yrkande 3 och avslår motionerna
2001/02:Ub265 yrkande 5 och 2001/02: Ub501.

63. Ändring av inriktningen på
forskningspolitiken

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub438 yrkande 2.

83. Forskning om anhörigvård

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:So609 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att Skolverket behöver ha en friare
roll gentemot regeringen och att verket inte bör vara
stabsorgan. De nuvarande förhållandena försämrar verkets
trovärdighet och försvårar kritik mot regeringen. Skolverket
skall även lägga mer vikt vid tillsyn än vad som tidigare
skett. Trots att såväl regeringen som ett antal utredningar,
bl.a. från Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket, har
framhållit behovet av ökad tillsyn och kontroll har inte
någon förbättring inträffat. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion 2001/02:Ub446 yrkande 21.

Kristdemokraterna ställer sig positiva till mer pengar till
den svenska skolan men anser att det är fel av regeringen att
styra vad pengarna skall gå till, kommunerna vet själva bäst
hur behoven ser ut i de egna skolorna. Vi vänder oss mot en
resursförstärkning som endast får användas till
personalförstärkningar i skola och fritidshem. Kommunerna
måste dessutom ansöka om pengarna och verifiera användningen.
Vi ser med oro på de specialdestinerade bidragen till skolor
i regeringens budgetproposition. Detta är ett intrång i det
kommunala självstyret. De skolor som redan satsat pengar på
personal och som egentligen har behov av nya läromedel får
inte del av pengarna om de inte nyanställer ännu mer personal
som de inte behöver. Samma sak gäller för de skolor som har
ett vikande elevantal och som egentligen behöver renovera
lokalerna. Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub446 yrkande 20.
Vid utbyggnaden av högskoleutbildningen bör principen vara
att kvalitetsaspekten skall vara styrande. Den utbyggnadstakt
som regeringen föreslår är för hög och skapar risk för
kvaliteten. Riksdagen bör begära att regeringen genomför en
fördjupad kartläggning av vilka konsekvenser
högskoleexpansionen har medfört för utbildningarnas kvalitet.
Den ensidiga satsning som regeringen har gjort på de tekniska
och naturvetenskapliga utbildningarna innebär en alltför
kraftig snedfördelning av resurserna. Kunskapen om oss
människor och vår förståelse av omvärlden blir allt
viktigare, och därmed blir satsningar också på de
humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningarna av stor
vikt. Nya årsstudieplatser bör tillföras även de icke-
statliga högskolorna och särskilt de fria teologiska
högskolorna. Vad vi här har sagt bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla motionerna
2000/01:Ub24 yrkandena 3 och 4 samt 2001/02:Ub4 yrkandena 2-4
och 8 samt avslå motionerna 2001/02:Ub533 yrkande 1 och
2001/02:N224 yrkande 9.
Inför den framtida medelstilldelningen till forskning och
forskarutbildning bör konsekvenserna av obalansen i
medelstilldelning mellan vetenskapsområdena utredas. Vi har
svårt att acceptera en resursfördelning som så ensidigt som
nu premierar forskning inom teknik och naturvetenskap. Det är
vidare nödvändigt att forskarutbildningen tilldelas utökade
resurser för att inte kvaliteten skall sänkas i och med den
ökade antagningen. För kvalitetens skull är det också
nödvändigt att riksdagen ger tydliga besked för ett flertal
år framåt i tiden. Det vi här har sagt bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub438 yrkandena 4, 6 och 11 samt avslå
motionerna 2001/02:Ub261 yrkandena 14 och 21 samt
2001/02:Ub546 yrkandena 18 och 19.
Institutet för handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro
universitet är en viktig resurs som bör tas till vara. Där
bedrivs forskning och forskarutbildning som vid en
internationell utvärdering har blivit uppmärksammad för sin
höga kvalitet. Institutet kan vara en resurs för
kompetensutveckling av personal och för kunskapsutveckling
inom olika kommunala verksamheter. Det borde kunna utveckla
former för undervisning av barn som har brister i sin förmåga
till kommunikation och samspel med andra, som t.ex. vissa av
de s.k. bokstavsbarnen. Vidare finns det behov av forskning
kring de funktionshindrades situation inom vuxenutbildningen.
Institutet bör erhålla ekonomiska resurser som motsvarar dess
betydelse för en långsiktig verksamhet. Det vi här har sagt
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub271 yrkandena 1 och 2,
2001/02:Ub446 yrkande 7 och 2001/02:Ub549 yrkande 3.
Dramapedagogik används med stor framgång i olika
problemsituationer i skolan, men också organisationer,
föreningar, vårdsektorn, näringsliv och teater använder sig
av dramapedagogiken. Efterfrågan på utbildade dramapedagoger
överstiger med råge tillgången, och antalet sökande till det
i dag mycket begränsade antalet utbildningsplatser är mycket
stort. Riksdagen bör kräva en utredning som ser över
efterfrågan och utbildningssituationen för dramapedagoger.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Kr418 yrkande 7.
Det är angeläget att den nya lärarutbildningen ger blivande
lärare goda möjligheter att arbeta aktivt med frågor om
värdegrund och etik. Det är oacceptabelt att en blivande
lärare i dag kan passera genom hela lärarutbildningen utan
att arbeta med begreppet värdegrund. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02: Ub446 yrkande 3.
För att forskningen skall vara en drivande kraft i
samhällsutvecklingen krävs att den ges möjlighet att verka
fritt och obundet. Organisationen måste vara tillräckligt
flexibel för att kunna möta forskningens föränderliga behov
men samtidigt vara tillräckligt stabil för att ge den en
grogrund att växa i. Kristdemokraterna vill ha en ändring av
inriktningen på forskningspolitiken där organisationen för
finansiering tar sin utgångspunkt i de medel som anvisas
direkt till universitet och högskolor, de s.k.
fakultetsanslagen. Varje lärosäte skall ha tillräckligt med
resurser för att finansiera sin grundforskning. Regeringens
organisation innebär en centralisering, som minskar
lärosätenas kontroll över sin situation och därigenom
möjligheten för dem själva att ta initiativ till förnyelse.
Detta innebär en inskränkning av den akademiska friheten.
Forskningsrådens finansiering borde ses som ett komplement
till fakultetsanslagen och framför allt avse tvärvetenskaplig
och nyttoinriktad forskning. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion 2001/02:Ub438 yrkande 2.
Trots uppmärksamhet och ett ökat stöd från kommuner och
frivilligorganisationer har inte anhörigvårdarens vardag i
stort förändrats. Anhörigvårdare har en fysiskt tung
arbetsbörda, de är ofta stressade, sover illa och har sällan
någon egen fritid. Det behövs hälsoekonomiska studier och
forskning om vad hälsokontroller, hälsovård och andra
stödåtgärder innebär för hälsotillståndet hos anhörigvårdare
och för tryggheten i rollen. Forskningen kring de äldres vård
och omsorg är viktig och behöver utökas. Det vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2001/02:So609 yrkandena 1
och 2.

5. Ekeskolans fasta skoldel, m.m.
(punkterna 9, 10 och 56) - m, fp

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 9, 10 och 56
borde ha följande lydelse:

9. Ekeskolans fasta skoldel m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2001/02: Ub252 yrkandena 1, 2 och 6 samt
2001/02:Ub448 yrkande 6.

10. Visstidsvistelse vid resurscenter

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen
delvis motion 2001/02:Ub252 yrkandena 3 och 4.

56. Omprövning av Centrala studiestödsnämndens
roll

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub260 yrkande 1, 2001/02:Ub311 och
2001/02:So637 yrkande 12 samt bifaller delvis motionerna
2001/02:Ub210, 2001/02:Ub309 yrkandena 1 och 2,
2001/02:Ub383 yrkande 2 och 2001/02:Ub434 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att specialskolan Ekeskolan behövs för barn med
flerfunktionshinder och att riksdagen bör upphäva beslutet
att avveckla skolans fasta skoldel. Alltfler elever har sökt
sig till Ekeskolan sedan debatten om avveckling bidragit till
att göra skolan känd. Vi menar att staten i vissa fall kan
behöva ta ett större ansvar för svårt funktionshindrade
elever för att minimera risken för att eleverna inte ges
tillräckliga möjligheter till utbildning utifrån sina
specifika förutsättningar. Många kommuner saknar kompetens
och ekonomiska resurser för att tillgodose behoven för elever
med flerfunktionshinder. Vad gäller frågan om begreppet
visstid vid vistelse på resurscenter, är det enligt vår
mening inte tillräckligt klarlagt vad som avses med
begreppet. Olika tolkningar har gjorts, såsom att det kan
röra sig om några månader, en termin eller hela skoltiden.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed delvis bifalla motion
2001/02:Ub252 yrkandena 1-4 och 6.

Vi anser att det nu är hög tid att göra en omprövning av
Centrala studiestödsnämndens roll. Myndighetens de facto-
monopol på studielånsmarknaden måste brytas och verksamheten
konkurrensutsättas. CSN har visat tydliga prov på att inte
kunna sköta sitt uppdrag. Handläggningstiderna är för långa,
och det är inte realistiskt att försöka sköta kontakterna med
myndigheten per telefon, och inte heller via e-post.
Studielånsmarknaden måste öppnas för verklig konkurrens från
banker och andra finansiella institut. På så sätt kan
effektiviteten i administrationen av studielånen främjas,
liksom graden av service mot studenterna. I ett system med en
friare studielånsmarknad kommer det dock att finnas behov av
en statlig myndighet som fattar beslut om rätten att omfattas
av den offentliga studiefinansieringen och som står för det
statliga borgensåtagandet.
Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening. Därmed bör riksdagen bifalla
motionerna 2001/02:Ub260 yrkande 1, 2001/02:Ub311 och
2001/02:So637 yrkande 12 samt delvis bifalla motionerna
2001/02:Ub210, 2001/02:Ub309 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub383
yrkande 2 och 2001/02:Ub434 yrkande 1.

6. Ekeskolans fasta skoldel m.m. (punkt 9)
- kd, c

av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och
Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha
följande lydelse:

9. Ekeskolans fasta skoldel m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub448 yrkande 6 samt bifaller delvis motion
2001/02:Ub252 yrkandena 1, 2 och 6.

Ställningstagande

De fasta skoldelarna i Ekeskolan och Hällsboskolan bör
återföras. För Kristdemokraterna och Centerpartiet är det en
självklarhet att den kompetens som finns i specialskolan tas
till vara och stärks. Specialskolorna utgör redan i dag
viktiga resurscentrum som kommunerna kan ha hjälp och nytta
av i sina arbeten för att förbättra förutsättningarna för de
funktionshindrade barn och ungdomar som är integrerade i den
kommunala skolan. Men vi anser också att specialskolorna
behövs i framtiden för att tillgodose behoven för elever med
svårare funktionshinder och som den egna kommunen inte har
resurser att klara av. Kristdemokraterna har i sin
budgetmotion för 2002 avsatt 15 miljoner kronor för att
återföra de fasta skoldelarna i de båda skolorna.

7. Inrättande av ett riksgymnasium för
blinda och synskadade barn med
multifunktionshinder m.m. (punkterna 11,
13, 21, 48 och 60) - m, kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas Högström
(m), Per Bill (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp) och Birgitta Sellén
(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 11, 13, 21,
48 och 60 borde ha följande lydelse:

11. Inrättande av ett riksgymnasium för blinda
och synskadade barn med multifunktionshinder

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub322 yrkande 8.

13. Barnomsorgskonto

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Sf392 yrkande 21, 2001/02:Sf397 yrkande
8 och 2001/02:So304 yrkande 6.

21. Principer för medelstilldelning till de
fristående teologiska högskolorna i Stockholm,
Uppsala och Örebro

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub465 yrkandena 1-4 och 2001/02:Ub497
yrkandena 1-3.

48. Waldorflärarutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub251.

60. Samlad redovisning av de offentliga
forskningsinsatserna

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub552 yrkande 9 och 2001/02:N10 yrkande
2.

Ställningstagande

Riksdagen bör enligt vår mening uttala sig för inrättande av
ett riksgymnasium för blinda och synskadade barn med
multifunktionshinder. I dag saknar blinda och synskadade barn
med multifunktionshinder tillräckligt bra möjligheter att
studera vidare efter grundskolan. Den statliga specialskolan
behövs för svårt funktionshindrade elever med mycket
speciella behov av en egen skolmiljö för sin utveckling. Alla
kommuner kan inte nå den nivå i fråga om specialpedagogiskt
kunnande som en nationell specialskola kan erbjuda. Vad vi
här har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2001/02:Ub322 yrkande 8.

Vi anser att riksdagen bör uttala sig för att införa ett
barnomsorgskonto för alla barn i förskoleåldern från och med
den 1 januari 2002. Barnomsorgskontot skall vara 40 000 kr
per barn och skall kunna användas av barnens föräldrar i
enlighet med deras önskemål, och de kan således fritt välja
barnomsorgsform. Maximalt får 20 000 kr tas ut per år.
Pengarna från barnomsorgskontot är inte skattepliktiga och
föreslås inte påverka några andra transfereringar eller
bidrag. Samtidigt införs en avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader. Avdraget får göras med maximalt 50 000
kr per barn och år. Avdragsrätten gäller under hela
förskoleperioden.
Vi avvisar därmed maxtaxan inom barnomsorgen. Maxtaxan
tvingar föräldrarna att välja en viss form av barnomsorg. En
maxtaxa förstärker orättvisorna mellan dem som kan och vill
utnyttja den kommunalt finansierade barnomsorgen och dem som
vill eller måste ordna annan barnomsorg. Maxtaxa innebär mer
av statlig styrning och mindre av självbestämmande för
familjen. Den är också ett ingrepp i det kommunala
självstyret och äventyrar såväl andra kommunala verksamheter
som kvaliteten i barnomsorgen. Vad vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motionerna 2001/02:Sf392 yrkande 21,
2001/02:Sf397 yrkande 8 och 2001/02:So304 yrkande 6.
Regeringen har fortsatt att utsätta de tre fristående
teologiska högskolorna i Stockholm, Uppsala och Örebro för
ekonomisk särbehandling, genom att inte tilldela dem
statsbidrag efter samma villkor som gäller för övriga
lärosäten, såväl statliga som fristående. Vi anser att detta
är orättvist och bör rättas till snarast. Trots att det från
statsfinansiell synpunkt är fråga om små belopp, som lätt kan
rymmas inom de totala anslagen, är det mycket betungande för
dessa högskolors huvudmän att bli ekonomiskt särbehandlade.
Det är också skäligt att tilldela dessa högskolor ytterligare
årsstudieplatser, så att en rimlig tillväxt kan komma till
stånd även där. Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla motionerna
2001/02:Ub465 yrkandena 1-4 och 2001/02:Ub497 yrkandena 1-3.
Skolutvecklingen gagnas av att alternativ pedagogik
utvecklas. Vid Rudolf Steinerhögskolan bedrivs
Waldorflärarutbildning som bör få statens stöd. Det är
viktigt att ge Rudolf Steinerhögskolan ett särskilt uppdrag
beträffande utbildning och forskning i waldorfpedagogik, så
att de som utbildas där får en erkänd lärarexamen. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion 2001/02:Ub251.
En svårighet för forskningspolitiken är att samhället
saknar överblick över de samlade offentliga
forskningsresurserna och att prioritering av forskning
därigenom blir svårare. Utbildningsdepartementet ansvarar i
dag för drygt hälften av de offentliga medlen till forskning.
Den andra hälften består av sektorsmedel och kontrolleras av
en mängd andra departement samt ett antal olika
forskningsråd. De olika departementens forskningsanslag är i
sin tur utspridda på en rad olika statliga verk. De
sammanställningar av strukturerna för forskningsfinansiering
som gjorts visar tydligt på behovet av att skapa en samlad
bild av hur offentliga medel för forskning används. En
ordning bör prövas där all offentlig forskningsfinansiering
redovisas samlat. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2001/02:Ub552 yrkande 9 och 2001/02:N10 yrkande 2.

8. Åtgärder mot lärarbrist (punkt 50) - kd,
fp

av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och Ulf
Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde ha
följande lydelse:

50. Åtgärder mot lärarbrist

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 4 och 2001/02:Ub387
yrkande 1.

Ställningstagande

Det är regeringens uppgift att se till att det finns
utbildade lärare. Det har inte lyckats, och vi ser nu en
lärarbrist som kommer att bli allt värre. Många utbildade
lärare lämnar skolan. En viktig åtgärd måste vara att locka
dem tillbaka. Med den nya lärarutbildningen tvingar
regeringen personer som först läst en ämnesutbildning att,
för att kunna bli t.ex. gymnasielärare, läsa tre terminer vid
lärarhögskola i stället för som hittills två terminer. Det är
helt fel budskap när det är så ont om lärare. Vad vi här har
sagt bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2001/02: Ub220 yrkande 4 och
2001/02:Ub387 yrkande 1.

9. Riktlinjer för god forskningssed och
upprätthållande av forskningens
trovärdighet vad gäller gränsdragningen
mellan partipolitik och forskning, m.m.
(punkterna 64, 65 och 74) - v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 64, 65 och 74
borde ha följande lydelse:

64. Riktlinjer för god forskningssed och
upprätthållande av forskningens trovärdighet vad
gäller gränsdragningen mellan partipolitik och
forskning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub381 yrkande 1.

65. Kommissioner eller myndigheter med
inriktning på forskning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Ub381 yrkande 2.

74. Forskning inom området elektromagnetisk
strålning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som framförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:MJ422 yrkande 1 och avslår motionerna
2001/02:Ub263 yrkandena 1 och 2 samt 2002/02:Ub295 yrkande
1.

Ställningstagande

Det är viktigt att forskningspolitiken utformas med respekt
för både det fria sökandet efter kunskap, de
inomvetenskapliga bedömningarna och samhällets behov och
prioriteringar. Riksdag och regering måste få ta initiativ
till att vissa områden prioriteras forskningsmässigt. Däremot
skall inte statsmakterna formulera de konkreta
forskningsfrågorna. Det är dags att grundligt tänka igenom
gränsdragningen mellan vetenskap och politik.
Vetenskapsrådets ämnesråd bör få i uppdrag att uttömmande
diskutera denna gränsdragning. Vetenskapsrådets styrelse bör
därefter fastställa riktlinjer för Vetenskapsrådets och andra
statliga myndigheters mottagande av forskningsprogram
initierade av statsmakterna. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion 2001/02:Ub381 yrkande 1.

Regeringsuppdrag till forskare skall inte vara av så
specifik och avgränsande karaktär som de har varit i
kommissioner som t.ex. Säkerhetstjänstkommissionen och
program som t.ex. det om Sveriges förhållande till nazismen.
Den typen av beställningsuppdrag kan på sikt undergräva
förtroendet för forskning och forskare. Det vi här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion 2001/02:Ub381 yrkande 2.
Många människor oroar sig över hälsorisker i samband med
exponering för elektromagnetiska fält. Forskningen inom
området har inte kunnat fördjupas och vidareutvecklas så
mycket som vore önskvärt, och det finns fortfarande
oklarheter och osäkerheter som leder till att beslut inte tas
om t.ex. gränsvärden och andra försiktighetsåtgärder. Vi
anser att det finns behov av en sammanställning av den
forskning som hittills utförts inom området. Att göra detta
skulle kunna vara en intressant uppgift för Forskningsforum,
det organ inom Vetenskapsrådet som skall främja kontakter och
dialog mellan forskare, de som finansierar forskning, de som
använder sig av forskningsresultat inom privat och offentlig
sektor, föreningslivet, fackliga organisationer och
allmänheten. Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:MJ422 yrkande 1.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande
särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.

1. Anslagen inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 2002 (punkterna 58 och 86) - m

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och
Catharina Elmsäter-Svärd (m).

Moderata samlingspartiet har i sina motioner föreslagit en
annan inriktning av statens budget och andra utgiftsramar än
den som riksdagen nyligen har fastställt. Vårt alternativ
framgår av reservation 12 i finansutskottets betänkande
2001/02:FiU1. För utgiftsområde 16 innebär det en utgiftsram
som är drygt 3,5 miljarder kronor lägre än den som nu har
fastställts (rskr. 34). Eftersom vi ser vårt budgetförslag
som en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till
förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde 16. Våra
förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till detta
betänkande.

Vi menar att kvalitetsfrågorna måste få en mer
framskjutande plats i den svenska skolan. Skolelever,
föräldrar och allmänhet har rätt att ställa krav på den
utbildning som erbjuds. Vi vill därför inrätta ett fristående
nationellt kvalitetsinstitut fr.o.m. den 1 januari 2002. För
kvalitetsinstitutets verksamhet anvisas 50 miljoner kronor
för 2002, ett nytt anslag. Vissa delar av Skolverket flyttas
över till det fristående institutet. Institutet skall stå för
uppföljning och utvärdering, medan tillsynsverksamhet och
tillståndsgivning för skolan är kvar hos Skolverket.
Skolverkets kvarvarande verksamhet förs samman med
Specialpedagogiska institutets. Anslaget för
Specialpedagogiska institutet utgår och i stället anvisas
sammantaget 556 576 000 kr under Statens skolverk.
Moderaterna föreslår ytterligare medel utöver vad
regeringen föreslagit under att antal anslag. På grund av den
svåra situationen i skolan föreslår vi en ytterligare
satsning på forskning inom skolväsendet med 6 miljoner kronor
utöver regeringens förslag. Kunskapen om barns och ungdomars
inlärning är eftersatt. Vi föreslår också att 6 miljoner
kronor utöver regeringens förslag anvisas under anslaget
Program för IT i skolan. Moderaterna har konsekvent drivit
frågan om informationsteknikens betydelse inom
utbildningsområdet då IT har betydelse för utveckling,
modernisering och förnyelse av skolans arbetssätt och
pedagogik. Eftersom bristen på läromedel för elever med
handikapp fortfarande är ett problem, föreslår vi ytterligare
1 miljon kronor till Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med handikapp, och för att ge svenska
medborgare goda förutsättningar utomlands anvisar vi
ytterligare 6 miljoner kronor till Bidrag till svensk
undervisning i utlandet.
När det gäller Specialskolemyndigheten menar vi att behovet
av statliga specialskolor är större än vad regeringen anser.
En hög kvalitet behöver också säkerställas i undervisning och
vid resurscentrum, och vi föreslår därför ytterligare 25
miljoner kronor till Specialskolemyndigheten.
Anslaget Maxtaxa i barnomsorgen bör utgå (-3 900 miljoner
kronor). Moderaterna har, tillsammans med Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet, alternativa lösningar till
barnomsorg och till finansieringen av en sådan. Även anslaget
Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet
bör utgå (-50 miljoner kronor).
Under ett nytt anslag, Vuxnas yrkeskvalificerande
utbildning, anvisar moderaterna medel för Kunskapslyftet,
folkhögskolor och kvalificerad yrkesutbildning. Det nya
anslaget uppgår sammantaget till 3 305 miljoner kronor. Under
anslagen Bidrag till den särskilda vuxenutbildningssatsningen
och Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning anslås inga
medel och från utgiftsområde 17, anslag 25:1 Bidrag till
folkbildningen överförs dessutom 925 miljoner kronor till
vårt nya anslag. Vi välkomnar i och för sig regeringens
förslag att öka antalet platser för den kvalificerade
yrkesutbildningen med 500, men vi konstaterar samtidigt att
satsningen är för liten. Dessutom fördelas platserna på ett
sätt som inte är i överensstämmelse med vad vi anser är bäst.
Den särskilda vuxenutbildningssatsningen, Kunskapslyftet,
börjar dessutom utfasas med beaktande av att de som deltar i
den särskilda utbildningssatsningen skall ges möjlighet att
avsluta studierna. Vår anslagsram för det nya anslaget ger
utrymme för en kraftig ökning av antalet platser inom den
kvalificerade yrkesutbildningen. För utbildning anslås medel
2002 för motsvarande 18 000 platser, 2003 för 21 200 platser
och 2004 för 25 000 platser.
Vidare vill vi peka på att det i det moderata
budgetförslaget (2001/02: Fi291 yrkande 4) yrkas att anslaget
11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna skall
utgå eftersom problemen med utanförskap inte löses med mer
statsbidrag.
Vi vill påbörja en successiv återuppbyggnad av
grundutbildningsanslagen till universitet och högskolor. I
vårt budgetförslag har vi samlat alla sådana anslag under ett
anslag, som skall fördelas mellan lärosätena med utgångspunkt
i studenternas val samt att kvaliteten inom grundutbildningen
skall främjas, vilket bl.a. kan mätas genom
examinationsfrekvensen. Detta samlade anslag omfattar i vårt
förslag 146 miljoner kronor mer än summan av
grundutbildningsanslagen i regeringens förslag. I vårt
förslag ökas anslaget 25:72 Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m. med 20 miljoner kronor för att trygga
möjligheterna att driva utbildning och forskning i
alternativa driftformer. Vi motsätter oss inrättandet av en
rekryteringsdelegation och anser att den anslagspost som
fördelas efter beslut av regeringen är alltför väl tilltagen.
Därför minskar vi anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. med 50 miljoner kronor.
Åren närmast efter 2002 vill vi fortsätta uppbyggnaden av
grundutbildningsanslagen och även förstärka forskningen med
tillskott som skall förstärka den fria forskningen, bidra
till finansieringen av doktorander och även finansiera
inrättandet av ett institut för hälsa och medicin.
Centrala studiestödsnämnden tillförs 50 miljoner kronor i
vårt budgetalternativ. Anledningen är att vi anser att det är
fel att myndigheten direkt skall disponera avgiftsintäkter.
Tekniken är ett sätt att kringgå budgetramen. I praktiken
innebär vårt förslag en mindre driftram för nämnden som vi
också vill konkurrensutsätta. I sammanhanget vill vi - med
anledning av förslagspunkt 58 i utskottets förslag till
riksdagsbeslut - framhålla att ökningen av CSN:s
arbetsuppgifter inte har motsvarats av utökade anslag. I
stället har den del av verksamheten som finansieras med
avgifter utökats. Det förtjänar att påpekas att hälften av
avgifterna är påminnelseavgifter. Vi vill att anslaget
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.
skall minskas med drygt 6,2 miljoner kronor.
Moderaterna föreslår en målmedveten satsning på den
grundläggande forskningen. Under ett nytt anslag, 26:10 Ökade
satsningar på forskning, bör anvisas 776 947 000 kr.
Huvuddelen av förstärkningarna skall gå till de tre
ämnesråden under Vetenskapsrådet samt till en förstärkning av
universitetens och högskolornas möjligheter att själva
finansiera forskning.

2. Anslagen inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 2002 (punkt 86)
- kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd).

Kristdemokraterna har i sina motioner föreslagit en annan
inriktning av statens budget och andra utgiftsramar än dem
som riksdagen nyligen har fastställt. Vårt alternativ framgår
av reservation 13 i finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1.
För utgiftsområde 16 innebär det en utgiftsram som är drygt
6,3 miljarder kronor lägre än den som nu har fastställts
(rskr. 34). Eftersom vi ser vårt budgetförslag som en helhet,
väljer vi att inte reservera oss här till förmån för våra
förslag när det gäller utgiftsområde 16. Våra förslag till
anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till detta betänkande.

Vi föreslår en besparing på anslaget Statens skolverk med
40 miljoner kronor. Vi föreslår också besparingar på anslaget
Utveckling av skolväsende och barnomsorg med 276 miljoner
kronor. För Särskilda insatser på skolområdet föreslår vi en
ökning på 10 miljoner kronor. Medlen bör användas till en
lärlingsutbildning.
Vi har tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och
Folkpartiet presenterat en alternativ politik för förskolan
och vi anser att anslaget Maxtaxa i barnomsorgen skall utgå
(-3 900 miljoner kronor). Vi föreslår också att bidraget till
Personalförstärkningar i skola och fritidshem utgår och att
medlen, 1 500 miljoner kronor, överförs till utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner. Även Bidrag till vissa
organisationer för uppsökande verksamhet bör utgå (-50
miljoner kronor). Kristdemokraterna anser att de fackliga
organisationerna redan har uppsökande verksamhet i sitt
uppdrag varför inga ytterligare medel skall tillföras.
Kristdemokraterna föreslår att ett nytt anslag införs för
återinförandet av de fasta skoldelarna på Ekeskolan och
Hällsboskolan. För 2002 avsätts
15 miljoner kronor för ändamålet. Under en treårsperiod
avsätts sammanlagt 55 miljoner kronor. Samtidigt föreslås en
minskning av anslaget för Specialskolemyndigheten på 15
miljoner kronor.
Vi välkomnar satsningen på grundutbildning vid universitet
och högskolor men anser att utbyggnadstakten är alltför hög
och att kvaliteten därför urholkas. Anslagen till
grundutbildning bör därför minskas med 590 miljoner kronor år
2002. Motivering för att bedriva studier kan ske under 12 år
i skolan. Det behövs därför ingen rekryteringsdelegation, och
anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. kan minskas med 20 miljoner kronor. För att ge
lärosätena ytterligare resurser till kvalitetsfrämjande
åtgärder anser vi att lärosätena i Sverige, liksom i många
andra länder, skall tillåtas att sälja utbildningsplatser
till utländska intressenter, såväl till stater och företag
som till enskilda personer. I vårt budgetförslag finns därför
ett anslag (65 miljoner kronor) uppfört för kostnaderna för
att anordna de utbildningsplatser som vi beräknar skall
säljas 2002. Vi har beräknat intäkter för dessa på
statsbudgetens inkomstsida.
Som ett led i besparingar på myndigheter minskar vi
anslaget till Högskoleverket med 10 miljoner kronor. Vi
slopar helt anslaget till Myndigheten för Sveriges
nätuniversitet. Vi anser nämligen att lärosätena själva bör
administrera satsningen på distansutbildningar och att
Högskoleverket bör stå för tillsynen av verksamheten.
Det är kunskap inom humaniora som är resonansbotten till
vårt samhälles värdegrund. Kristdemokraterna kan därför inte
acceptera en resursfördelning som så ensidigt som dagens
premierar forskning inom teknik och naturvetenskap.
Kristdemokraterna vill ha en fördelning som ger betydligt mer
till humaniora och samhällsvetenskap, medicin och
utbildningsvetenskap.

3. Anslagen inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 2002 (punkt 86)
- c

av Birgitta Sellén (c).

Centerpartiet har i sina motioner föreslagit en annan
inriktning av statens budget och andra utgiftsramar än dem
som riksdagen nyligen har fastställt. Vårt alternativ framgår
av reservation 14 i finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1.
För utgiftsområde 16 innebär det en utgiftsram som är knappt
5 miljarder kronor lägre än den som nu har fastställts (rskr.
34). Eftersom vi ser vårt budgetförslag som en helhet, väljer
vi att inte reservera oss här till förmån för våra förslag
när det gäller utgiftsområde 16. Våra förslag till
anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till detta betänkande.

Vi föreslår att ett nationellt kvalitetsinstitut inrättas.
Det bör ha till uppgift att utveckla och förfina metoder för
utvärdering och stödja kommunerna i deras arbete, bl.a. genom
att erbjuda expertis inom området. Institutet skall såväl
sammanställa uppgifter för nationella jämförelser som
utveckla metoder för att förbättra utvärderingen och stödja
kommunernas kvalitetsarbete. Ett nationellt kvalitetsinstitut
bör vara fristående och inte ha myndighetsuppgifter. För
ändamålet anvisas 200 miljoner kronor till ett nytt anslag
för 2002.
Anslaget 11:1 Förstärkning av utbildning i
storstadsregionerna (-185 miljoner kronor) bör avskaffas.
Även anslagen Bidrag till personalförstärkningar i skola och
fritidshem liksom Maxtaxa inom barnomsorgen bör avskaffas.
Vad gäller maxtaxa inom barnomsorgen förordar Centerpartiet,
liksom Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet, ett
barnomsorgskonto som ökar barnfamiljernas valfrihet, och
3 900 miljoner kronor flyttas således till utgiftsområde 12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Vad gäller medlen
för personalförstärkningar, 1 500 miljoner kronor, föreslår
vi att de överförs till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommunerna. Även anslaget Bidrag till vissa organisationer
för uppsökande verksamhet bör utgå (-50 miljoner kronor). Vi
föreslår dessutom besparingar med 50 miljoner kronor på
vartdera anslagen Statens skolverk respektive Utveckling av
skolväsende och barnomsorg.
Vi anser att det finns ett stort behov av kvalificerad
yrkesutbildning på eftergymnasial nivå. Mycket pekar på att
det inom de flesta branscher finns ett stort behov av att
medarbetare fortsätter och skaffar sig en yrkesinriktad
utbildning ovanpå gymnasieskolan. Den kvalificerade
yrkesutbildningen har visat sig fylla ett stort behov, något
som har framkommit under försöksperioden med verksamheten. Vi
vill därför öka antalet platser för den kvalificerade
yrkesutbildningen för att tillgodose näringslivets
efterfrågan på utbildad arbetskraft. Vid en ökning av antalet
utbildningsplatser vill vi understryka vikten av att en hög
kvalitet på utbildningarna bibehålls. Centerpartiet föreslår
ytterligare 45 miljoner kronor till Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning, vilket motsvarar ca 500 nya platser.
Centerpartiet föreslår en satsning för att stärka
kompetensen och insatserna mot läs- och skrivsvårigheter
(dyslexi) samt dyskalkyli. Vi föreslår att ett nytt anslag
införs på 400 miljoner kronor för 2002. Satsningen bör sedan
fortsätta med 400 miljoner kronor för 2003 och 400 miljoner
kronor för 2004. Med rätta insatser i tidig ålder kan elever
med dyslexi och dyskalkyli ges en lust att lära. Ju längre
man dröjer med att satsa extra resurser på dessa elever desto
dyrare blir det att reparera skadan. Vi menar att man bör
satsa medel på bl.a. tidiga insatser i förskolan,
fortbildning av lärare, inrättande av specialisttjänster, en
erfarenhetsbas, diagnostiska prov för tidig upptäckt,
stimulans till forskning, utveckling av läromedel och
resurser till skolbiblioteken.
Centerpartiet har varit pådrivande för att bygga ut
universitet och högskolor runt om i landet. Det viktigaste är
nu att följa upp den utbyggnaden med resurser för att säkra
kvaliteten och stärka forskningen. Vi vill därför halvera
antalet nytillkommande utbildningsplatser 2002 till förmån
för ökade resurser för forskning. Vi vill tillföra Karlstads,
Växjö och Örebro universitet samt Mitthögskolan 15 miljoner
kronor vardera, utöver regeringens förslag, under deras
anslag till forskning och forskarutbildning. Forskning och
forskarutbildning vid Blekinge tekniska högskola och
Högskolan i Kalmar vill vi stärka med 10 miljoner kronor
vardera. Vidare bör anslaget 25:74 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. ökas med 100
miljoner kronor och anslaget 25:72 Enskilda
utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. bör tillföras 5
miljoner kronor under anslagsposten Högskolan i Jönköping.
Under anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. vill vi stärka anslagsposten till
Nätuniversitetet med 40 miljoner kronor, införa en ny
anslagspost Särskild förskollärarsatsning som tillförs 15
miljoner kronor och minska anslagsposten som skall fördelas
av regeringen med
50 miljoner kronor.

4. Anslagen inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 2002 (punkt 86)
- fp

av Ulf Nilsson (fp).

Folkpartiet liberalernas förslag till budget för år 2002
innebär i sina huvuddrag sänkta skatter på arbete, sparande
och företagande och syftar till att skapa förutsättningar för
en långsiktig och uthållig tillväxt samt en mera rättvis
skattepolitik för bl.a. barnfamiljer. Utgiftsökningarna avser
bistånd, barnfamiljer samt handikappade, men även utbildning,
forskning, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare
redovisning se reservation 15 i bet. 2001/02:
FiU1). Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 16 (som
var 4 459 miljoner kronor mindre än regeringens förslag) har
emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens första
steg. Eftersom vi ser vårt budgetförslag som en helhet,
väljer vi att inte reservera oss här till förmån för våra
förslag när det gäller utgiftsområde 16. Våra förslag till
anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till detta betänkande.

Folkpartiet anser att Maxtaxa inom barnomsorgen bör
avskaffas (-3 900 miljoner kronor). Vi förordar, liksom
Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet, en annan
familjepolitik som ökar barnfamiljernas valfrihet. Vi
föreslår också att anslaget Bidrag till vissa organisationer
för uppsökande verksamhet utgår (-50 miljoner kronor).
Bidraget är i praktiken ett förtäckt organisationsstöd till
facket.
Vi drar ner på antalet platser i Kunskapslyftet och
föreslår en minskning med 1 000 miljoner kronor på anslaget
Bidrag till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen. Intresset
för åtgärden är lågt och i avtagande, och det är möjligt att
dra ner på antalet platser mer än vad regeringen beräknat.
Mycket tyder på att den nuvarande takten i utbyggnaden av
universitet och högskolor medför risker för standarden i
svensk högskoleutbildning. Med sitt förslag, att år 2002 dra
in resurser motsvarande en planerad utbyggnad med 4 000
platser från lärosätena för att i stället använda dem till
satsningar på särskild lärarutbildning och distansutbildning,
ger oss regeringen delvis rätt. Vi vill därför planera för
drygt 3 000 färre platser till grundutbildningen jämfört med
regeringens beräkningar. De 200 miljoner kronor som då kan
sparas på anslagen vill vi i stället använda till ytterligare
kvalitetsförstärkningar i grundutbildningen utöver
regeringens förslag. Vi vill dessutom ge de lärosäten som har
högst sökandetryck ytterligare 200 miljoner kronor att dela
på som ett första steg i inrättandet av en studentpeng. Vilka
dessa är framgår av bilaga 2. Till forskning och
forskarutbildning vid lärosätena vill vi överföra 240
miljoner kronor från anslaget till Vetenskapsrådet och
fördela dem mellan lärosätena så som också framgår av bilaga
2. Dessutom vill vi göra en nysatsning på forskning och
forskarutbildning på 600 miljoner kronor årligen.
Vi vill minska anslaget till Myndigheten för Sveriges
nätuniversitet med
9 miljoner kronor. Eftersom vi förordar en mindre omfattning
av nätuniversitetets verksamhet behöver den nya myndigheten
mindre resurser till administration.
Politiken att låta en allt större del av de statliga
forskningsresurserna utdelas genom ett ansökningsförfarande
måste motarbetas. Huvudinriktningen skall i stället vara att
öka den andel av forskningsanslagen som går direkt till
universitet och högskolor. Inom Vetenskapsrådet bör
resurserna till ämnesrådens fria fördelning öka. I gengäld
bör de öronmärkta resurserna till specifika
forskningsinriktningar minska.
Europeiska unionen håller genom det s.k. sjätte
ramprogrammet på att skaffa sig en omfattande egen
forskningspolitik. Den nya europeiska forskningspolitiken
inger, enligt min mening, oro av två skäl. För det första
innebär den en centralisering av makten över
forskningspolitiken. Det allt större ekonomiska omfånget i
unionens budget är ett utslag av detta, de alltmer tydligt
uttalade ambitionerna att centralstyra ett annat. Forskning
skall också framöver vara en fråga som hanteras på
medlemsstatsnivå. För det andra riskerar programmet att hota
principen om fri forskning. Programmets fokusering på ett
visst antal detaljerat angivna forskningsområden kommer att
ha en mycket styrande inverkan på de satsningar som görs
också med hjälp av de resurser som medlemsstaterna avsätter,
eftersom EU:s satsningar bygger på tanken om samfinansiering.
Folkpartiet har vid flera tillfällen uttryckt stark kritik
mot den principiella utformningen av det sjätte ramprogrammet
som nu slutbehandlas i ministerrådet och Europaparlamentet.
Vi kommer framöver att noggrant följa hur principen om fri
forskning tas till vara inom den europeiska
forskningspolitiken.

5. Forskning om kvinnors sexualitet (punkt
75) - v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v).
Den forskning om sexualitet och funktionshinder som finns
är helt inriktad på mäns problem med penetrering. Kvinnor med
funktionshinder är en grupp man inte talar om i samband med
sexualitet. Ämnet är närmast tabubelagt. Vi delar den
uppfattning som framförs i motion 2001/02:Ub347 att det här
finns en ojämlikhet mellan kvinnor och män som behöver
övervinnas.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen
för 2002,
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,
föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om
huvudmannaskapet för musiklärarutbildningen i Arvika
(avsnitt 7.1.13),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i
fråga om ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 1 556 070 000 kronor under åren 2003-2006
(avsnitt 9.1.19),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i
fråga om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation, besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 710
000 000 kronor under åren 2003-2007 (avsnitt 10.9.1),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i
fråga om ramanslaget 26:3 Rymdforskning, besluta om bidrag
som innebär utgifter på högst 487 000 000 kronor under åren
2003-2007 (avsnitt 10.9.3),

5. att riksdagen för budgetåret 2002 anvisar anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
enligt uppställningen i bilaga 2 till detta betänkande.

Motioner

Motion med anledning av Riksdagens revisorers förslag
2000/01:RR10

2000/01:Ub24 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kvalitetsaspekten skall vara
styrande vid utbyggnaden av högskolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fördelningen av resurser mellan olika
vetenskapsområden.

Motion med anledning av proposition 2001/02:2 FoU och
samverkan i innovationssystemet

2001/02:N10 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen skall återkomma till
riksdagen med en särskild redovisning av de samlade
offentliga forskningsinsatserna.

Motioner med anledning av proposition 2001/02:15 Den
öppna högskolan

2001/02:Ub1 av Jan Backman och Lars Hjertén (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att folkbildningsnätet bör ges samma
utvecklingsförutsättningar som Sveriges nätuniversitet.

2001/02:Ub4 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbyggnadstakten av högskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om balansen mellan naturvetenskap och
teknik å ena sidan och humaniora och samhällsvetenskap å
andra sidan.

4. Riksdagen begär att regeringen genomför en fördjupad
kartläggning av vilka konsekvenser högskoleexpansionen
medfört för utbildningarnas kvalitet.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nya årsstudieplatser till de icke-
statliga högskolorna i allmänhet och de fria teologiska
högskolorna i synnerhet.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en satsning bör ske på Högskolan
Dalarna med långsiktig inriktning mot ett universitet.

2001/02:Ub203 av Kenneth Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Högskolan Dalarna skall få status som
universitet till år 2005 med benämningen Dalauniversitetet.

2001/02:Ub210 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om nedläggning av CSN.

2001/02:Ub213 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om behovet av specialanpassad
gymnasieutbildning för elever med rörelsehinder.

2001/02:Ub219 av Jan Backman och Anna Åkerhielm (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om farmaceutisk utbildning i Helsingborg.

2001/02:Ub220 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att undvika lärarbrist.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att förbättra lärarutbildningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utvecklingen mot enhetslärare.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökade kunskaper om läs- och
skrivinlärning för lärare med inriktning mot grundskolans
tidigare år.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att mer praktik inom lärarutbildningen
inte får ske på bekostnad av ämneskunskaper.

2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att inrätta en speciallärarutbildning.

14. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring av lagstiftningen så att elever med funktionshinder
ges samma rätt till gymnasieutbildning och stöd som övriga
elever.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om tillgång till dator och egen e-
postadress för alla elever.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att inrätta en nationell
skolinspektion.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om profilskolor och att gymnasieskolor i
utsatta områden skall få extra resurser.

2001/02:Ub222 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att alla elever som behöver det skall få
särskilt stöd och att en utbildning till speciallärare
skall införas.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att inrätta en nationell
skolinspektion.

2001/02:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att utbildningen till
speciallärare skall återupptas.

2001/02:Ub233 av Bo Lundgren m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om skolpeng.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om lärarutbildningen.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om fristående lärarutbildningar.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att en lärarhögskola skall omvandlas
till en fristående högskola.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om inrättandet av ett fristående
nationellt kvalitetsinstitut.

2001/02:Ub235 av Ulla-Britt Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det individuella programmet införs på
riksgymnasierna för funktionshindrade.

2001/02:Ub236 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring i berörd lagstiftning så att det görs möjligt för
svårt funktionshindrade ungdomar att välja individuella
program på riksrekryterande gymnasieutbildningar i enlighet
med vad som anförs i motionen.

2001/02:Ub237 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att fler högskoleplatser
tillkommer på Södertörn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ge Södertörns högskola
universitetsstatus.

2001/02:Ub239 av Ingvar Johnsson och Christina Nenes (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av resurser till forskning vid
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

2001/02:Ub240 av Agne Hansson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en satsning på matematik, läs- och
skrivutveckling.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att inrätta ett nationellt
kvalitetsinstitut.

2001/02:Ub247 av Gunnel Wallin (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att även kommuner som får specialinriktade
statliga medel skall redovisa handlingsplaner för att göra
kommunal vuxenutbildning tillgänglig i enlighet med
handlingsplanen för tillgänglighet.

2001/02:Ub248 av Gunnar Axén och Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om höjt
forskningsanslag till Linköpings universitet i enlighet med
vad som anförs i motionen.

2001/02:Ub251 av Anita Sidén och Anne-Katrine Dunker (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Rudolf Steinerskolan skall ges
förutsättningar att kunna erbjuda fullständiga
waldorflärarutbildningar.

2001/02:Ub252 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om beslutet att stänga Ekeskolans fasta
skoldel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det betydande söktrycket visar att
Ekeskolan behövs i sin tidigare form.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en specificering av begreppet visstids.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om problemen för många av de berörda barnen
med visstidsvistelser på resurscentrum.

6. Riksdagen begär att regeringen snarast genomför en
ekonomisk konsekvensanalys av beslutet att avveckla
specialskolorna i enlighet med vad i motionen anförs.

2001/02:Ub253 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om betydelsen av läraryrket.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lärarutbildning.

2001/02:Ub257 av Anna Åkerhielm och Jan Backman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om nordvästra Skåne som bas för
kvalificerade ledarskapsutbildningar inom serviceområdet.

2001/02:Ub258 av Inga Berggren och Anna Åkerhielm (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ansvaret för livsmedelsforskningen
läggs under samma huvudman.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att grundläggande och tillämpad
forskning inom livsmedelsområdet tilldelas resurser så att
Sverige kan bibehålla och utveckla kompetensen inom detta
område och för att kunna utveckla säkra och hälsofrämjande
livsmedel.

2001/02:Ub260 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett brytande av Centrala
studiestödsnämndens, CSN:s, de facto-monopol på
studielånsmarknaden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införandet av en s.k. omvänd
straffavgift för CSN.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en fortsatt granskning av Centrala
studiestödsnämnden, CSN.

2001/02:Ub261 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att överföra 200 miljoner kronor från
anslag 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor med mera till resursförstärkningar till lärosäten
med högt sökandetryck.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att minska utbyggnadstakten av högskolan
med drygt 3 000 platser, jämfört med regeringens förslag,
för att finansiera ytterligare kvalitetssatsningar - dvs.
utöver regeringens förslag - på 200 miljoner kronor
årligen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ett extra tillskott till forskning och
forskarutbildning på 600 miljoner kronor årligen - knappt 2
miljarder kronor över tre år - utöver regeringens förslag.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att ingen av Vetenskapsrådets
ledamöter skall tillsättas politiskt.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att det tidigare beslutet att slå
samman de naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden
till ett ämnesråd skall utvärderas och eventuellt omprövas.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om besparingar på anslagsposterna 4-6 i
Vetenskapsrådets budget för att skapa ökade fria
forskningsresurser till ämnesråden på sammanlagt 100
miljoner kronor årligen.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att 240 miljoner kronor av den ökning
av Vetenskapsrådets anslag som regeringen föreslår i
stället omvandlas till höjda fakultetsanslag innebärande en
resursförstärkning för universiteten med drygt 700 miljoner
kronor sett över en treårsperiod.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en koncentration av
forskningsresurserna.

26. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,
avseende grundutbildning respektive forskning och
forskarutbildning vid landets universitet och högskolor,
med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad uppställning.

27. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslag 26:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med
de ändringar i förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad uppställning.

2001/02:Ub262 av Maud Ekendahl och Anita Sidén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av ökad medelstilldelning till
grundforskningen om fibromyalgi.

2001/02:Ub263 av Barbro Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utredning för inrättande av ett
nationellt forskningsprogram avseende biologiska effekter
av elektromagnetiska fält.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utredning om inrättande av en
forskarskola för biologiska
effekter av elektromagnetiska fält.

2001/02:Ub265 av Beatrice Ask m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om studiesocial miljö och
lärarutbildningen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av ledarskapsutbildning.

2001/02:Ub271 av Yvonne Andersson och tredje vice talman
Rose-Marie Frebran (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Institutet för handikappvetenskap
vid Linköpings och Örebro universitet framhålls som resurs
för verksamheter som rör handikappade.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att medel till Institutet för
handikappvetenskap anvisas så att långsiktig verksamhet
säkerställs.

2001/02:Ub274 av Eskil Erlandsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att permanenta och utöka KY-
utbildningarna.

2001/02:Ub294 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inrätta ett Science Center för
flyglära i Linköping.

2001/02:Ub295 av Lennart Fridén (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att omedelbara åtgärder måste vidtas för
att samordna forskningen kring påverkan av magnetism,
elektricitet och strålning.

2001/02:Ub298 av Harald Nordlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att i lärarutbildningen uppta utbildning i
konfliktlösning.

2001/02:Ub299 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inrättande av farmaceututbildning vid Umeå
universitet.

2001/02:Ub302 av Ingemar Vänerlöv (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om det stora behovet av fler utbildade
teckenspråkslärare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fortbildning för outbildade
teckenspråkslärare som undervisar hörande elever i
teckenspråk.

2001/02:Ub307 av Nikos Papadopoulos och Christina Pettersson
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av ökade satsningar på högre
utbildningar i Stockholmsregionen.

2001/02:Ub308 av Ragnwi Marcelind (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att besluta om att etablera
lantmätarutbildning vid Högskolan i Gävle.

2001/02:Ub309 av Anna Kinberg (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avveckla Centrala
studiestödsnämnden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om studiemedelssystemet.

2001/02:Ub311 av Anne-Katrine Dunker och Anita Sidén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om vikten av en förändring av CSN.

2001/02:Ub312 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om idrott och hälsa på lärarutbildningen.

2001/02:Ub314 av tredje vice talman Rose-Marie Frebran (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om särskilda medel till Örebro universitet
för kostnader för tolkar till döva, dövblinda och
hörselskadade studenter.

2001/02:Ub316 av Beatrice Ask m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett nationellt kvalitetsinstitut.

2001/02:Ub317 av Annika Nilsson och Kent Härstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om öronmärkning av högskoleplatser till
Campus Helsingborg.

2001/02:Ub322 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inrätta ett nytt riksgymnasium för
blinda och synskadade barn med multifunktionshinder.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om omfördelning av årsstudieplatser till
studieförbunden.

2001/02:Ub326 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
inrättande av ett nationellt kvalitetsgranskningsinstitut
för skolan, samt i konsekvens därmed avveckling av berörda
delar av Skolverket, i enlighet med vad som anförs i
motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att resultatet av
kvalitetsgranskningarna av enskilda skolor löpande skall
publiceras av Skolverket.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att skapa ekonomiska incitament
för landets skolor genom ett resurstillskott för ambitiösa
skolor, i ett system med nationell skolpeng.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att skapa ekonomiska incitament
för landets skolor genom ett resurstillskott i tre år för
skolor som inte möter de nationella kvalitetskraven,
varefter rätten att ta emot skolpeng försvinner om
problemen inte åtgärdas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att Skolverket och det nationella
institutet för kvalitetsgranskning i skolan löpande bör
publicera såväl namnen på de skolor som inte uppfyller de
nationella kvalitetsmålen som på de skolor som väl
uppfyller kraven.

2001/02:Ub330 av Cristina Husmark Pehrsson och Anna Åkerhielm
(m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen
anförs om ökade forskningsinsatser för att kartlägga
barnets kommunikationsmiljö.

2001/02:Ub335 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om klimatforskning vid Abisko Scientific
Research Station, Linköpings universitet och SMHI.

2001/02:Ub339 av Elizabeth Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fortsatta satsningar på COOP-forskningen
vid HTU.

2001/02:Ub341 av Christina Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för ökad integration
skola-förskola.

2001/02:Ub344 av Per Westerberg och Karin Falkmer (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att pröva förutsättningarna för ett
särskilt stöd för uppbyggnad av ett finskt språk- och
kulturcentrum i anslutning till Mälardalens högskola.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett utökat forskningsanslag för 2002
till Mälardalens högskola.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om begärd granskning av Mälardalens
högskolas förutsättningar att erhålla vetenskapsområdet
humaniora och samhällsvetenskap.

2001/02:Ub347 av Ingrid Burman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om intensifiering av forskning om
kvinnors sexuella dysfunktion och funktionshindrade
kvinnors behov och problem.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om vidareutveckling av den nya
lärarutbildningen avseende sex- och samlevnadsundervisning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
forskning om kvinnors sexualitet bör intensifieras ur ett
genusperspektiv, där kvinnors lust får stå i fokus.

2001/02:Ub350 av Agneta Ringman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Kalmarsundslaboratoriet.

2001/02:Ub351 av Willy Söderdahl m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen bör intensifiera arbetet
med elektronisk säkerhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Blekinge Tekniska Högskola ges
uppdraget att vara motorn i ett sådant arbete.

2001/02:Ub352 av Jan Backman (m):

Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen anförs
om att berörda departement snarast måste ta ansvar för en
långsiktig lösning för Lunds universitets historiska museum
(LUHM).

2001/02:Ub353 av Ulf Nilsson m.fl. (fp, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Lunds universitets historiska museum
skall läggas under Kulturdepartementets ansvar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda finansieringsförslag som
tryggar museets framtid.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regionala fornfynd även
fortsättningsvis skall förvaras i
Skåne.

2001/02:Ub356 av Elisabeth Fleetwood (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
Cancerfonden skall utgöra ett fortsatt undantag från höjda
lokalkostnader, att den indirekta kostnaden därför skall
förbli 12 % i akt och mening att underlätta svensk
cancerforsknings framgångrika arbete.

2001/02:Ub361 av Laila Bjurling m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att på sikt inrätta ett finskt
centrum vid Mälardalens högskola.

2001/02:Ub362 av Michael Hagberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda förutsättningarna för
lokalisering av ny utbildning på högskolenivå för
musikinstrumenttekniker till Katrineholm.

2001/02:Ub365 av Maud Björnemalm m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lokalisering av ett nationellt
resurscentrum för området idrott och hälsa.

2001/02:Ub366 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskning kring demokratifrågor samt att
Örebro universitet får uppdraget att vara värduniversitet i
en sådan forskarskola.

2001/02:Ub372 av Lennart Beijer m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag
till nationellt initiativ på nanoteknikområdet enligt vad i
motionen anförs.

2001/02:Ub377 av Siw Persson (-):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om påminnelseavgift från CSN.

2001/02:Ub379 av Bengt Silfverstrand och Anders Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av särskilda insatser för att
skapa en från kvalitetssynpunkt fullvärdig och ekonomiskt
bärkraftig universitetsmiljö vid Campus Helsingborg.

2001/02:Ub381 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att
utfärda riktlinjer för god forskningssed och
upprätthållande av forskningens trovärdighet vad gäller
gränsdragningen mellan partipolitik och forskning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
det tills vidare och innan dessa gränser dragits inte skall
inrättas några nya kommissioner eller myndigheter med
inriktning på forskning.

2001/02:Ub383 av Kent Olsson och Christel Anderberg (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att CSN bör läggas ned.

2001/02:Ub385 av tredje vice talman Rose-Marie Frebran m.fl.
(kd, m, v, c, fp):

Riksdagen beslutar att tillkännage för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en forskarskola i demokrati
med Örebro universitet som värdskola.

2001/02:Ub387 av Ulla-Britt Hagström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för att tillgodose behovet av
behöriga lärare.

2001/02:Ub389 av Marianne Carlström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om likvärdighet mellan stiftelsehögskolor och
andra högskolor.

2001/02:Ub397 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av receptarieutbildning vid Umeå
universitet.

2001/02:Ub398 av Åke Sandström (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av ett nytt rättvist system för
ersättning till läkarutbildning och medicinsk forskning.

2001/02:Ub399 av Hans Stenberg och Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utveckling av forskning och
grundutbildning inom Mitthögskolan.

2001/02:Ub401 av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan.

2001/02:Ub402 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne
Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om farmaceututbildning.

2001/02:Ub410 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om statens ansvar att tillhandahålla
dramapedagogutbildning.

2001/02:Ub415 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en opartisk historisk forskning
kring assyriers/syrianers situation under 1914-1918.

2001/02:Ub417 av Cinnika Beiming och Carina Moberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en större samhällelig
uppmärksamhet för storstadsforskningen.

2001/02:Ub427 av Inger René och Kent Olsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbyggnad av antalet utbildningsplatser
i Västsverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förstärkning av forskningsresurser i
Västsverige.

2001/02:Ub430 av Désirée Pethrus Engström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tilldelningen av högskoleplatser till
Stockholmsregionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en prioritering av regionens södra delar
vid tilldelning av högskoleplatser.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att se över möjligheterna att skapa ett
campus för högskolestudenter i Stockholmsregionen.

2001/02:Ub434 av Lars Lindblad (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nedläggning av CSN.

2001/02:Ub438 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om ändring av inriktningen på
forskningspolitiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att uppvärdera den humanistiska
forskningen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att konsekvenserna av obalansen i
medelstilldelning mellan vetenskapsområden skall utredas.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskarutbildningen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att popularisera forskningsresultat så
att de blir tillgängliga för medborgaren.

2001/02:Ub440 av Marianne Carlström m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om fler högskoleplatser i
Västsverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om fler platser till
läkarutbildningen i Västsverige.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om fler platser till
vårdutbildningarna i Västsverige.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om en nätverksbaserad forskarskola i
vårdvetenskap i Västsverige.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om ökade satsningar på forskning och
forskarutbildning i Västsverige.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om en professur med inriktning mot
yrkespedagogik i Västsverige.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om en fortsatt satsning på form och
design i Västsverige.

2001/02:Ub446 av Alf Svensson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av blivande lärares utbildning i
värdegrund och etik.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utveckla metoder för att möta de
s.k. bokstavsbarnens behov.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om specialdestinerade statliga bidrag
till skolan.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om Skolverkets roll gentemot regeringen.

2001/02:Ub448 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behoven av specialskolor för
funktionshindrade barn.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att rh-gymnasierna skall få erbjuda det
individuella programmet.

2001/02:Ub450 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de
ändringar i förhållande till rege-
ringens förslag som framgår av i motionen redovisad
uppställning.

2001/02:Ub452 av Anders Berglöv m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om hur de erfarenheter som de lärosäten som
bedrivit utbildningar i enlighet med SÄL tas till vara i
samband med fördelning av resurser för den särskilda
lärarutbildningen.

2001/02:Ub457 av Gunnar Goude m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om svensk forskningspolitik och samverkan
med EU.

2001/02:Ub461 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fördelning av medel från anslaget 25:73
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. till
de universitet och högskolor som har extra kostnader för
decentraliserad utbildning samt till berörda kommuner för
deras extra kostnader.

2001/02:Ub465 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, v, kd, c, mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att föra in de teologiska högskolorna i
Stockholm, Uppsala och Örebro i de allmänna villkoren för
högskoleutbildningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjligheten till rimlig tillväxt och
antalet årsstudieplatser som planeras vid dessa teologiska
högskolor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om rättvisa statsbidrag för frikyrkliga
teologiska högskolor i Sverige.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om värdet av såväl ekumenisk bredd som
breddat kursutbud kring livsåskådningsfrågor.

2001/02:Ub466 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om att skapa förutsättningar för ett nytt
avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning.

2001/02:Ub469 av Ulla-Britt Hagström och Holger Gustafsson
(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ytterligare forskningsmedel till
Högskolan i Skövde.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ansökan om vetenskapsområde för
Högskolan i Skövde måste prövas.

2001/02:Ub471 av Lena Sandlin-Hedman och Carin Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inrättande av farmaceututbildning vid Umeå
universitet.

2001/02:Ub473 av Carin Lundberg och Karl Gustav Abramsson
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen sagts om Umeå universitets ansvar för utbildning i
samiska, finska och meänkieli.

2001/02:Ub475 av Lena Sandlin-Hedman och Lars Lilja (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Umeå universitet som huvudman för Centrum
för idrottsforskning.

2001/02:Ub477 av Birgitta Carlsson och Elver Jonsson (c, fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lärarutbildningens utformning för att
kunna ge skolungdomar en heltäckande SANT-undervisning.

2001/02:Ub478 av Sofia Jonsson m.fl. (c, m, v, kd, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lokalisering av resurscentrum för idrott
och hälsa.

2001/02:Ub482 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Högskolan i Skövde för åren 2003 och
2004 under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete m.m. får en utökning av de permanenta
forskningsresurserna.

2001/02:Ub488 av Ewa Thalén Finné och Lars Lindblad (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Lunds universitets historiska museum.

2001/02:Ub492 av Ana Maria Narti (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en långsiktig strategi för svensk
medicinsk forskning.

2001/02:Ub496 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bevarandet av Lunds historiska museum.

2001/02:Ub497 av Tuve Skånberg (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om rättvisa statsbidrag för de fristående
teologiska högskolorna i Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att låta de teologiska högskolorna i
Örebro, Stockholm och Uppsala omfattas av de allmänna
villkoren för högskoleutbildningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om antalet årsstudieplatser vid de nya
teologiska högskolorna.

2001/02:Ub501 av Lars U Granberg och Birgitta Ahlqvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om värdegrund i lärarutbildningen.

2001/02:Ub502 av Birgitta Ahlqvist och Monica Öhman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbildningsplatser för den kvalificerade
yrkesutbildningen.

2001/02:Ub504 av Karin Jeppsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av forskning om social ekonomi.

2001/02:Ub506 av Per Landgren m.fl. (kd, m, v, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tillstånd till att den vårdvetenskapliga
fakulteten vid Sahlgrenska akademien inom givna budgetramar
tilldelas medel till utrednings- och planeringsarbete
inklusive konsekvensutredning och en utvärderingsplan för att
så snart som möjligt starta ett accelererat
utbildningsprogram.

2001/02:Ub507 av Per Landgren m.fl. (kd, m, fp, v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av forskningsresurser för den
vårdvetenskapliga fakulteten i Göteborg och att regeringen
uppmärksammar problemen i nästa års budget.

2001/02:Ub509 av Margareta Sandgren m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökade forskningsresurser till högskolan i
Jönköping.

2001/02:Ub517 av Lars Lilja och Lena Sandlin-Hedman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att för läkarutbildningar dels ta fram en
fördelning av AT-tjänster utifrån principen om en solidarisk
läkarförsörjning, dels s.k. ALF-ersättningar som skapar
större rättvisa mellan lärosätena än vad nuvarande avtal gör
och tillgodoser lärosätenas behov av att kunna styra medlen.

2001/02:Ub519 av Lisbeth Staaf-Igelström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om behov av säkerställande av en utvidgning
av utbildningsplatserna vid psykologprogrammet genom
fastställande av nationellt examensmål för utbildningen.

2001/02:Ub523 av Cinnika Beiming m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att särskilt uppmärksamma skolans
situation och utvecklingsbehov i Stockholmsregionen och
andra storstadsområden.

2001/02:Ub524 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de
ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.

2001/02:Ub529 av Sonja Fransson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om att ungdomar med svåra rörelsehinder
snarast skall få möjlighet att antas till individuellt
program inom den Rh-anpassade gymnasieutbildningen.

2001/02:Ub530 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs rörande införandet av ett obligatoriskt
mångfaldsinslag på lärarutbildningar.

2001/02:Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av högre utbildning.

2001/02:Ub536 av Ester Lindstedt-Staaf (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att lösa finansieringen av fasta
forskartjänster vid Kristinebergs marina forskningsstation.

2001/02:Ub539 av Morgan Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att undersöka möjligheten för Historiska
museet i Lund att byta huvudman från Lunds universitet till
Statens historiska museer.

2001/02:Ub540 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström (fp):

2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med
de ändringar i förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad uppställning.

2001/02:Ub541 av Beatrice Ask m.fl. (m):

3. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:1
Skolverket för budgetåret 2002 200 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 556 576 000 kr.

4. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:3
Forskning inom skolväsendet för budgetåret 2002 6 000 000
kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 39 903
000 kr.

5. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:4 IT i
skolan för budgetåret 2002 6 626 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 200 000 000 kr.

6. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:5
Specialpedagogiska institutet för budgetåret 2002 0 kr.

7. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:6
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp för budgetåret 2002 1 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 23 149 000 kr.

8. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:7
Specialskolemyndigheten för budgetåret 2002 25 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit eller således 254 460 000
kr.

9. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16 anslag 25:10
Maxtaxa i barnomsorgen m.m. i enlighet med vad som anförs i
motionen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om utgiftsområde 16 anslag 25:11 Bidrag
till personalförstärkningar.

11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:13
Bidrag till svensk undervisning i utlandet för budgetåret
2002 6 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller
således 89 430 000 kr.

12. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16 anslag 25:16
Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet
i enlighet med vad som anförs i motionen.

13. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16 anslag 25:17
Bidrag till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen i
enlighet med vad som anförs i motionen.

14. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16 anslag 25:19
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning i enlighet med vad
som anförs i motionen.

15. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16 anslagen
25:20-71 i enlighet med vad som anförs i motionen.

16. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:72 542
045 000 kr.

17. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:73 20
000 000 kr mer än vad regeringen föreslagit eller således 1
775 175 000 kr.

18. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:79
Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 2002 50 000
000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 424
112 000 kr.

19. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:84
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
m.m. 10 414 000 kr.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om utgiftsområde 16 anslag 25:85
Nationell skolpeng.

21. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:86
Nationellt kvalitetsinstitut för budgetåret 2002 50 000 000
kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 50 000
000 kr.

22. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:87
Vuxnas yrkeskvalificerande utbildning för budgetåret 2002 3
305 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller
således 3 305 000 000 kr.

23. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:89
Forskning och forskarutbildning 7 093 206 000 kr i enlighet
med vad i motionen anförs.

24. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:88
Grundutbildning för budgetåret 2002 146 050 000 kr utöver
vad regeringen föreslagit eller således 14 208 880 000 kr.

25. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 26:10
Ökade satsningar på forskning för budgetåret 2002 776 447
kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 776 447
kr.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om utgiftsområde 16 anslag 26:11 om två
fristående stiftelsehögskolor.

2001/02:Ub544 av Kenth Högström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utveckling av högskolan i Gävleborg och
Hälsingland.
2001/02:Ub546 av Bo Lundgren m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om fler fristående högskolor.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om andra former för fristående högskolor
än stiftelseformen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om alternativa lärarutbildningar.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om statens roll i samband med forskning.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om detaljstyrning av forskningsanslag.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att öka fakultetsanslagen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ämnesråd.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om stärkandet av kunskapskluster.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om forskarskolor och deras organisation.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om insatser när det gäller postdoktorala
akademiker.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om internationellt samarbete och EU:s
sjätte ramprogram.

2001/02:Ub549 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av forskning kring de
funktionshindrades situation inom vuxenutbildningen.

2001/02:Ub551 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
lärarutbildningarna och förskolelärarutbildningarna bör
kompletteras med kurser i bibliotekskunskap.

2001/02:Ub552 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa en samlad forskningsbudget.

2001/02:Ub553 av Christina Axelsson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av fler högskoleplatser till
Stockholmsregionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ge Södertörns högskola status som
universitet.

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under
utgiftsområde 15 Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning med de ändringar i förhållande
till regeringens förslag som framgår av i motionen
redovisad uppställning (delvis).

2001/02:Sk433 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nationell skolpeng.

2001/02:L367 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om forskning om homosexuellas,
bisexuellas och transpersoners situation m.m.

2001/02:L371 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp, mp):

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att sex- och samlevnadsundervisning
skall vara obligatorisk för de som studerar på
Lärarhögskolan.

2001/02:Sf392 av Alf Svensson m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om maxtaxan.

2001/02:Sf397 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nej till statligt reglerad maxtaxa för
barnomsorg.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om barnomsorgspeng.

2001/02:So236 av Barbro Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskning på den reumatologiska
sjukdomen sklerodermi.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförts om att inrätta professurer i reumatologi
vid universitetssjukhusen.

2001/02:So304 av Agne Hansson m.fl. (c):

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en
ny politik för barnomsorgen i enlighet med motionen.

2001/02:So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om sex- och samlevnadsundervisning
för lärarstuderande.

2001/02:So609 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av hälsoekonomiska studier och
forskning omkring anhörigvårdares häsotillstånd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av forskning kring
anhörigvården.

2001/02:So619 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om situationen vid Örebro universitet.

2001/02:So635 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av fristående offentligt
finansierad riskforskning.

2001/02:So637 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ökad reell valfrihet för studenter att
välja finansiär till de egna studielånen.

2001/02:Kr304 av Agneta Ringman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att etablera ett resurs- och
utvecklingscentrum i kulturmiljöpedagogik i Kalmar.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om dramapedagogernas utbildningssituation.

2001/02:Kr420 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i motionen om att inrätta enhet/centrum för
finska och finsk kultur vid Mälardalens högskola.

2001/02:Kr428 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om idrottsforskning.

2001/02:Kr429 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av medieutbildning i
lärarutbildningarna.

2001/02:T465 av Sven Bergström m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Vetenskapsrådet bör ges i uppdrag
att initiera forskning kring Interaction Design.

2001/02:MJ422 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
det bör genomföras en nationell studie och sammanställning
av den forskning som hitintills utförts inom området
elektromagnetisk strålning och ohälsa. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till eventuella
åtgärder till följd av sammanställningen.

2001/02:N224 av Bo Lundgren m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en utökad högre utbildning.

2001/02:N313 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av fler universitets- och
högskoleplatser i Stockholmsregionen.

2001/02:N314 av Agne Hansson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inrättande av ett vetenskapsområde för
social ekonomi.

2001/02:N319 av Margareta Cederfelt m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om situationen och behovet av åtgärder på
utbildningsområdet i Stockholm.

2001/02:N369 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en kraftfull förstärkning av den
grundläggande forskningen genom att tillföra
Vetenskapsrådet och universiteten successivt ökade resurser
upp till 1,5 miljarder kronor per år utöver vad regeringen
anger för 2004.

2. Riksdagen beslutar att som ett engångsbelopp avsätta 2
miljarder kronor som grundkapital till två nya fristående
universitet eller högskolor.

2001/02:A229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om barnomsorgspeng.

2001/02:A391 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om statsningar på den eftergymnasiala
kvalificerade yrkesutbildningen.

2001/02:Bo322 av Karin Pilsäter (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om utveckling till Södertörns
universitet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om resurser till Södertörns högskola.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2002
inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Företrädarna för (m), (kd), (c) och (fp) har avstått från att delta i b
särskilda yttranden 1-4).

Belopp i 1000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Politikområde AnslagstypRegeringens Motionärernas
regeringens förslag
-------------------------------------------------------------------------------
Anslag förslag
(m) (kd) (c) (fp)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
11 Storstadspolitik
-------------------------------------------------------------------------------
11:1 Förstärkning av utbildning i (ram) 185 000
storstadsregionerna
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
25 Utbildningspolitik
-------------------------------------------------------------------------------
25:1 Statens skolverk (ram) 356 576 +200 000 -40 0
-------------------------------------------------------------------------------
25:2 Utveckling av skolväsende och (ram) 493 629 -276 0
barnomsorg
-------------------------------------------------------------------------------
25:3 Forskning inom skolväsendet (ram) 33 903 +6 000
-------------------------------------------------------------------------------
25:4 Program för IT i skolan (ram) 193 374 +6 626
-------------------------------------------------------------------------------
25:5 Specialpedagogiska institutet (ram) 319 341 -319 341
-------------------------------------------------------------------------------
25:6 Skolutveckling och produktion av (ram) 22 149 +1 000
läromedel för
elever med handikapp
-------------------------------------------------------------------------------
25:7 Specialskolemyndigheten (ram) 229 460 +25 000 -15 0
-------------------------------------------------------------------------------
25:8 Särskilda insatser på (ram) 259 670 +10 0
skolområdet
-------------------------------------------------------------------------------
25:9 Sameskolstyrelsen (ram) 30 603
-------------------------------------------------------------------------------
25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. (ram) 3 900 000 -3 900 000 -3 9
000 000 000
-------------------------------------------------------------------------------
25:11 Bidrag till (ram) 1 500 000 -1 5
personalförstärkningar i skola och 0
fritidshem
-------------------------------------------------------------------------------
25:12 Bidrag till viss verksamhet (ram) 120 056
motsvarande
grundskola och gymnasieskola
-------------------------------------------------------------------------------
25:13 Bidrag till svensk undervisning i (ram) 83 430 +6 000
utlandet
-------------------------------------------------------------------------------
25:14 Nationellt centrum för flexibelt (ram) 93 559
lärande
-------------------------------------------------------------------------------
25:15 Bidrag till viss verksamhet inom (ram) 171 377
vuxenutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:16 Bidrag till vissa organisationer (obet.) 50 000 -50 000 -50 0
för uppsökande
verksamhet
-------------------------------------------------------------------------------
25:17 Bidrag till den särskilda (ram) 2 951 656 -2 951 656
vuxenutbildningsinsatsen
-------------------------------------------------------------------------------
25:18 Myndigheten för kvalificerad (ram) 17 500
yrkesutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:19 Bidrag till kvalificerad (ram) 664 082 -664 082
yrkesutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:20 Uppsala universitet: (ram) 994 037 -994 037
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:21 Uppsala universitet: Forskning (ram) 1 057 431 -1 057 431
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:22 Lunds universitet: (ram) 1 270 187 -1 270 187
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:23 Lunds universitet: Forskning och (ram) 1 064 538 -1 064 538
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:24 Göteborgs universitet: (ram) 1 219 897 -1 219 897
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:25 Göteborgs universitet: Forskning (ram) 874 584 -874 584
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:26 Stockholms universitet: (ram) 779 616 -779 616
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
25:27 Stockholms universitet: Forskning (ram) 887 996 -887 996
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:28 Umeå universitet: Grundutbildning (ram) 933 387 -933 387
-------------------------------------------------------------------------------
25:29 Umeå universitet: Forskning och (ram) 611 478 -611 478
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:30 Linköpings universitet: (ram) 944 429 -944 429
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:31 Linköpings universitet: Forskning (ram) 420 780 -420 780
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:32 Karolinska institutet: (ram) 473 079 -473 079
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:33 Karolinska institutet: Forskning (ram) 689 735 -689 735
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:34 Kungl. Tekniska högskolan: (ram) 823 050 -823 050
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:35 Kungl. Tekniska högskolan: (ram) 581 388 -581 388
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:36 Luleå tekniska universitet: (ram) 515 000 -515 000
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:37 Luleå tekniska universitet: (ram) 214 819 -214 819
Forskning och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:38 Karlstads universitet: (ram) 394 694 -394 694
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:39 Karlstads universitet: Forskning (ram) 123 673 -123 673
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:40 Växjö universitet: (ram) 352 712 -352 712
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:41 Växjö universitet: Forskning och (ram) 124 606 -124 606
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:42 Örebro universitet: (ram) 451 121 -451 121
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:43 Örebro universitet: Forskning och (ram) 136 160 -136 160
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:44 Mitthögskolan: Grundutbildning (ram) 501 251 -501 251
-------------------------------------------------------------------------------
25:45 Mitthögskolan: Forskning och (ram) 107 772 -107 772
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:46 Blekinge tekniska högskola: (ram) 223 878 -223 878
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:47 Blekinge tekniska högskola: (ram) 53 841 -53 841
Forskning och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:48 Malmö högskola: Grundutbildning (ram) 554 820 -554 820
-------------------------------------------------------------------------------
25:49 Malmö högskola: Forskning och (ram) 64 845 -64 845
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:50 Högskolan i Kalmar: (ram) 324 203 -324 203
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:51 Högskolan i Kalmar: Forskning och (ram) 49 996 -49 996
forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:52 Mälardalens högskola: (ram) 437 916 -437 916
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:53 Mälardalens högskola: Forskning (ram) 29 564 -29 564
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:54 Danshögskolan: Grundutbildning (ram) 25 160 -25 160
-------------------------------------------------------------------------------
25:55 Dramatiska institutet: (ram) 67 931 -67 931
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:56 Högskolan i Borås: (ram) 273 760 -273 760
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:57 Högskolan Dalarna: (ram) 302 014 -302 014
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:58 Högskolan på Gotland: (ram) 83 947 -83 947
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:59 Högskolan i Gävle: (ram) 289 781 -289 781
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:60 Högskolan i Halmstad: (ram) 221 410 -221 410
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:61 Högskolan Kristianstad: (ram) 255 635 -255 635
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:62 Högskolan i Skövde: (ram) 212 032 -212 032
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:63 Högskolan i (ram) 212 780 -212 780
Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:64 Idrottshögskolan i Stockholm: (ram) 37 007 -37 007
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:65 Konstfack: Grundutbildning (ram) 106 970 -106 970
-------------------------------------------------------------------------------
25:66 Kungl. Konsthögskolan: (ram) 50 307 -50 307
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
25:67 Kungl. Musikhögskolan i (ram) 112 837 -112 837
Stockholm: Grund-
utbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:68 Lärarhögskolan i Stockholm: (ram) 353 415 -353 415
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:69 Operahögskolan i Stockholm: (ram) 15 619 -15 619
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:70 Södertörns högskola: (ram) 224 211 -224 211
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:71 Teaterhögskolan i Stockholm: (ram) 24 737 -24 737
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
25:72 Enskilda utbildningsanordnare på (ram) 1 755 175 +20 000
högskoleområdet
m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
25:73 Särskilda utgifter inom (ram) 592 045 -50 000 -20 0
universitet och högskolor
m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
25:74 Forskning och konstnärligt (ram) 254 638
utvecklingsarbete vid
vissa högskolor
-------------------------------------------------------------------------------
25:75 Ersättningar för klinisk (ram) 1 680 929
utbildning och forskning
-------------------------------------------------------------------------------
25:76 Universitets och högskolors (ram) 877 051
premier för de statliga
avtalsförsäkringarna
-------------------------------------------------------------------------------
25:77 Högskoleverket (ram) 171 190 -10 0
-------------------------------------------------------------------------------
25:78 Verket för högskoleservice (ram) 13 257
-------------------------------------------------------------------------------
25:79 Centrala studiestödsnämnden m.m. (ram) 374 112 +50 000
-------------------------------------------------------------------------------
25:80 Överklagandenämnden för (ram) 10 090
studiestöd
-------------------------------------------------------------------------------
25:81 Internationella programkontoret (ram) 40 354
för utbildnings-
området
-------------------------------------------------------------------------------
25:82 Myndigheten för Sveriges (ram) 29 356 -29 3
nätuniversitet
-------------------------------------------------------------------------------
25:83 Kostnader för Sveriges medlemskap (ram) 38 576
i Unesco m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
25:84 Utvecklingsarbete inom (ram) 16 660 -6 246
Utbildningsdepartementets
område m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
25:85 Ytterligare (ram) +200 000
kvalitetsförstärkningar (nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
25:86 Nationellt kvalitetsinstitut (ram) +50 000
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
25:87 Vuxnas yrkeskvalificerande (ram) +3 305 000
utbildning (nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
25:88 Grundläggande högskoleutbildning (ram) +14 208
(nytt anslag) 880
-------------------------------------------------------------------------------
25:89 Forskning och forskarutbildning (ram) +7 093 206
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
25:90 Ekeskolan och Hällsboskolan (nytt (ram) +15 0
anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
25:91 Minskad volym inom högskolans (ram) -590 0
grundutbildning 200 000
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
25:92 Kostnad för högskoleplatser som (ram) +65 0
försäljs
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
25:93 Insatser mot läs- och (ram)
skrivsvårigheter samt
dyskalkyli (nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
25:94 Ökade resurser till forskning och (ram) +600 000
forskarutbildning
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
26 Forskningspolitik
-------------------------------------------------------------------------------
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och (ram) 2 069 762
forskningsinforma-
tion
-------------------------------------------------------------------------------
26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning (ram) 88 239
-------------------------------------------------------------------------------
26:3 Rymdforskning (ram) 149 176
-------------------------------------------------------------------------------
26:4 Institutet för rymdfysik (ram) 41 175
-------------------------------------------------------------------------------
26:5 Kungl. biblioteket (ram) 230 443
-------------------------------------------------------------------------------
26:6 Polarforskningssekretariatet (ram) 23 729
-------------------------------------------------------------------------------
26:7 Rådet för forsknings- och (ram) 13 495
utvecklingssamarbete
inom EU
-------------------------------------------------------------------------------
26:8 Sunet (ram) 37 992
-------------------------------------------------------------------------------
26:9 Särskilda utgifter för (ram) 107 825
forskningsändamål
-------------------------------------------------------------------------------
26:10 Ökade satsningar på forskning (ram) +776 947
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 41 446 -3 348 -6 3
670 702* 356 000 000
-------------------------------------------------------------------------------

* Anm. M:s här angivna ram är 185 miljoner kronor större än motsvarande be
betänkande 2001/02:FiU1.
Enligt motion 2001/02:Fi291 yrkande 4 bör anslaget 11:1 utgå.

Elanders Gotab, Stockholm 2001