Trafikutskottets betänkande
2001/02:TU8

IT och telekommunikationer

Sammanfattning

I     betänkandet     behandlas    ett    sjuttiotal
motionsyrkanden  om  informationsteknik   (IT)   och
telekommunikationer  från de allmänna motionstiderna
hösten 2000 och hösten 2001.
Informationstekniken   har   stor   betydelse  för
samhällsutvecklingen.  Utskottet  anser  det  därför
viktigt   att   den   pågående   utbyggnaden  av  en
kapacitetsstark   och  säker  IT-infrastruktur   ger
hushåll och företag  i  hela landet goda möjligheter
att     utnyttja     den    nya    tekniken     till
konkurrenskraftiga priser.  Utskottet framhåller att
konkurrens bör betraktas som  ett  viktigt medel för
att uppfylla de telepolitiska målen.  När det gäller
mobiltelefoni anser utskottet att det är viktigt att
det  finns  en  god  täckning  i  hela  landet.  Med
hänvisning  till  gällande  riktlinjer  och pågående
utvecklingsarbete avstyrks samtliga motionsyrkanden.
I  betänkandet finns fem reservationer (m,  kd,  c
och fp) samt två särskilda yttranden (v och kd).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. IT-infrastruktur

Riksdagen    avslår   motionerna   2000/01:T201
yrkande 6, 2000/01:T202  yrkande  4, 2000/01:T211
yrkande 27 i denna del, 2000/01:T232  yrkande  9,
2000/01:T707     yrkande     1,     2000/01:T708,
2000/01:T709,    2000/01:   T710,   2000/01:T711,
2000/01:T713 yrkandena  1  och  3,  2000/01:T715,
2000/01:N263 yrkande 1, 2000/01:N267  yrkande 17,
2000/01:N268 yrkande 10 i denna del, 2000/01:N325
yrkande     8,     2000/01:N385    yrkande    19,
2000/01:Ub479  yrkande 8, 2001/02:T289 yrkande 3,
2001/02:T328,     2001/02:T340,     2001/02:T362,
2001/02:T391,     2001/02:T409     yrkande     7,
2001/02:T439, 2001/02:T462,  2001/02:T463 yrkande
21 i denna del, 2001/02:T465 yrkandena  1  och 2,
2001/02:MJ220 yrkande 10, 2001/02:N262 yrkande  7
och 2001/02:Sk288 yrkande 12.
Reservation 1 (m, fp)
Reservation 2 (c)

2. Nationell IT-samordning

Riksdagen avslår motion 2001/02:T466 yrkande 7.

3. Säkerhets- och sårbarhetsfrågor

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:T702,
2000/01:T713     yrkande     19,    2001/02:T242,
2001/02:T409 yrkande 3, 2001/02:T465  yrkande  12
och 2001/02:Ju388 yrkande 13.

4. Jämställdhet

Riksdagen   avslår   motionerna    2000/01:A808
yrkandena 19 och 20 samt 2001/02:T465 yrkande 8.

5. Sociala konsekvenser m.m.

Riksdagen  avslår  motionerna 2000/01:T704  och
2001/02:T395.

6. Lagstiftningsfrågor

Riksdagen   avslår   motionerna    2000/01:T707
yrkande    2,    2000/01:T717   yrkande   6   och
2001/02:T465 yrkande 11.

7. Utbildningsinsatser

Riksdagen   avslår    motionerna   2000/01:T707
yrkande 3 och 2000/01:T713 yrkande 4.

8. IT-användning och en ekologiskt hållbar
utveckling

Riksdagen avslår motion  2000/01:MJ711  yrkande
38.

9. Fri programvara

Riksdagen  avslår motion 2000/01:T713 yrkandena
6 och 8.
Reservation 3 (kd) – motiv.

10. Programvarulicenser

Riksdagen avslår motion 2001/02:T466 yrkande 8.

11. Frekvensutrymme

Riksdagen avslår  motionerna  2000/01:T712  och
2001/02:T240.
Reservation 4 (m)

12. Internetspråk

Riksdagen avslår motion 2000/01:T701.

13. Konkurrensen på telemarknaden

Riksdagen    avslår   motionerna   2000/01:T212
yrkande 38, 2000/01:T717  yrkande 5, 2001/02:T463
yrkande 21 i denna del och  2001/02:T466  yrkande
3.
Reservation 5 (m, kd, fp)

14. Konsumentinriktning

Riksdagen avslår motion 2001/02:T410.

15. Mobiltelefontäckning

Riksdagen    avslår   motionerna   2000/01:T231
yrkande   28,  2000/01:T716,   2001/02:T442   och
2001/02:MJ339 yrkande 9.

16. Teletaxor

Riksdagen    avslår   motionerna   2000/01:T211
yrkande 27 i denna  del,  2000/01:T232 yrkande 10
och 2000/01:N268  yrkande 10 i denna del.

17. Kontantkortstelefoner

Riksdagen avslår motion 2000/01:T714.



Stockholm den 19 mars 2002

På trafikutskottets vägnar


Monica Öhman



Följande ledamöter har deltagit  i  beslutet: Monica Öhman (s),
Sven  Bergström  (c),  Anders  G Högmark  (m),  Jarl
Lander (s), Karin Svensson Smith (v), Johnny Gylling
(kd),  Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder  (s),  Lars
Björkman  (m),  Monica  Green  (s), Inger Segelström
(s),  Tuve  Skånberg  (kd), Birgitta  Wistrand  (m),
Mikael Johansson (mp),  Kenth  Skårvik  (fp), Claes-
Göran Brandin (s) och Sture Arnesson (v).


2001/02

TU8


Redogörelse för ärendet



Ärendet och dess beredning


I   detta   betänkande   behandlas   ett  sjuttiotal
motionsförslag   om   informationsteknik  (IT)   och
telekommunikationer från  den  allmänna motionstiden
åren  2000  och  2001.  I  samband med  ärendet  har
utskottet   informerats   om  utbyggnaden   av   IT-
infrastruktur        av       företrädare        för
Näringsdepartementet  och  Länsstyrelserna  samt  de
regionala självstyrelseorganen.

Utskottet har tidigare  under  riksmötet i samband
med budgetbehandlingen hösten 2001  behandlat frågor
om   ekonomiskt   stöd   till   utbyggnad   av   IT-
infrastruktur  (prop.  2001/02:1  utg.omr.  22, bet.
2001/02:TU1, rskr. 2001/02: 125).

Riksdagens IT-politiska beslut år
2000


Det  IT-politiska  målet  innebär  att  Sverige  som
första  land  skall bli ett informationssamhälle för
alla (prop. 1999/2000:86,  bet. 1999/2000:TU9, rskr.
1999/2000:256). Enligt riksdagens  beslut är en bred
IT-satsning på ett flertal områden nödvändig för att
Sverige  skall ha en hållbar grund att  stå  på  och
kunna hävda  sig internationellt. I riksdagsbeslutet
fastlades  en  handlingsplan  där  områdena  tillit,
tillgänglighet och kompetens prioriterades.

Enligt  riksdagsbeslutet  gäller  vidare  att  den
vägledande  inriktningen för IT-politiken skall vara
att främja

tillväxt genom att

·  öka  den  svenska   IT-sektorns   internationella
konkurrenskraft;
·
·  bidra  till  nya  marknader, fler jobb  och  ökad
produktivitet i hela samhället genom användningen
av IT;
·
·  öka den elektroniska handeln;
·
sysselsättning genom att

   öka anställbarheten  genom  att  ge IT-utbildning
med hög kvalitet på alla nivåer;

regional utveckling genom att

   bidra   till  att  skapa  förutsättningar   för
tillväxt   i  hela  landet  genom  en  bra  IT-
infrastruktur;

demokrati och rättvisa genom att

·  öka  allas  möjlighet   till   information  om
offentlig   verksamhet   och   delaktighet   i
politiska beslutsprocesser, både i Sverige och
i övrigt inom EU genom användningen av IT;
·
·  bidra  till  ett aktivare medborgarskap  genom
att  IT skapar  nya  möjligheter  att  använda
yttrandefriheten;
·
·  tillvarata  IT:s  möjligheter  att  bevara och
utveckla   kultur,   kulturarv  och  språk   i
Sverige;
·
·  inte otillbörligt kränka människors integritet
när IT används;
·
livskvalitet genom att

·  öka individernas välfärd genom användningen av IT
i vardags- och arbetslivet;
·
·  höja   utsatta   gruppers   livskvalitet    genom
användningen av IT;
·
jämställdhet och mångfald genom att

·  öka   alla  människors  förutsättningar  för  att
utnyttja     informationsteknikens    möjligheter
oberoende  av kön,  ålder,  etnisk  bakgrund  och
eventuella funktionshinder;
·
·  bidra   till   att    sammansättningen   av   IT-
specialister motsvarar  befolkningen med avseende
på kön och etnisk bakgrund;
·
en effektiv offentlig förvaltning genom att

·  låta   den   offentliga  förvaltningen   bli   en
föregångare i användningen av IT;
·
·  bidra till att  elektronisk kommunikation sker på
ett säkert sätt mellan myndigheter, människor och
företag;
·
ett hållbart samhälle genom att

·  använda  IT  för   att  främja  en  ekologiskt
hållbar utveckling;
·
·  bidra till att minska  transporters miljö- och
hälsopåverkan genom användning av IT;
·
inordna IT-utrustningen i ett hållbart kretslopp.


Utskottets överväganden


1 IT-infrastruktur
Utskottets förslag i korthet
Informationstekniken    har    stor     betydelse    för
samhällsutvecklingen.   Utskottet  anser  det
därför  viktigt att den pågående  utbyggnaden
av   en   kapacitetsstark   och   säker   IT-
infrastruktur  ger hushåll och företag i hela
landet goda möjligheter  att utnyttja den nya
tekniken till konkurrenskraftiga  priser. Med
hänvisning   till  gällande  riktlinjer   och
pågående  utbyggnad   av   IT-infrastrukturen
avstyrks  samtliga  motionsförslag.    Jämför
reservationerna 1 (m, fp) och 2 (c).

Bakgrund


Med   IT-infrastruktur   avses  i  detta  betänkande
kommunikationsmöjligheter           med          hög
överföringskapacitet,  s.k.  bredband,   som  medger
förmedling av multimedietjänster med god kvalitet  i
riktning  både till och från användare. Definitionen
stämmer    överens    med    den    som    gavs    i
Bredbandsutredningens       slutbetänkande       IT-
infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111).

Enligt  riksdagens  IT-politiska  beslut  år  2000
skall alla delar av Sverige inom de närmaste åren få
tillgång     till     IT-infrastruktur    med    hög
överföringskapacitet. Målet  skall uppnås i huvudsak
genom utbyggnad i marknadens regi. Staten har enligt
beslutet ett övergripande ansvar att se till att IT-
infrastruktur  med  hög  överföringskapacitet  finns
tillgänglig   i   hela  landet.   För   att   främja
utbyggnaden har ett  infrastrukturprogram lagts fast
som kan beskrivas på följande sätt.
Den   översta   nivån  i   utvecklingen   mot   en
tillgänglig      IT-infrastruktur       med      hög
överföringskapacitet är utbyggnad av ett  nationellt
stomnät  för  bredbandskommunikation  mellan landets
samtliga  kommuner  på marknadsmässiga villkor.  Med
detta    nät   avses   ett   rikstäckande    allmänt
tillgängligt  nät som förbinder nationella noder och
huvudnoder  i  landets  olika  delar  med  varandra.
Svenska kraftnät  fick  i  augusti  2000 regeringens
uppdrag     att    bygga    ett    nät    med    hög
överföringskapacitet     mellan    alla    kommuner.
Utgångspunkten var att utbyggnaden  skall  göras med
optokabel   på  Svenska  kraftnäts  egna  elstamnät.
Nätkapaciteten     i    form    av    svart    fiber
(överföringskapacitet    som   tillhandahålls   utan
koppling  till  några tjänster)  skall  i  stomnätet
upplåtas  på marknadsmässiga  villkor.  Utbyggnaden,
som beräknades  kosta  2,5  miljarder kronor, skulle
finansieras  genom Svenska kraftnäts  egen  försorg.
Målet var att ansluta alla kommunhuvudorter senast i
december 2002.
Sedan uppdraget lämnades till Svenska kraftnät har
förutsättningarna  för  en  snabb utbyggnad kraftigt
förändrats varför affärsverket  nu  bedömer  att  ca
sjuttio  av landets kommunhuvudorter inte kommer att
vara anslutna  i  december  2002. Regeringen har mot
denna bakgrund gett Svenska kraftnät  i  uppdrag att
kartlägga   i   vilka   kommuner   de   kommersiella
förutsättningarna   för   närvarande   inte   bedöms
tillräckliga  för  att ansluta kommunhuvudorten till
det  nationella nätet  på  marknadsmässiga  grunder.
Regeringen  har  även  givit  en särskild utredare i
uppdrag     (dir.    2001:99)    att    gå    igenom
förutsättningarna  i  de kommuner som inte bedöms få
del  av det marknadsmässiga  utbudet  genom  Svenska
kraftnäts försorg.

De ortssammanhängande  näten  förbinder  olika orter
med  varandra  samt med huvudnoderna i nätet.  Dessa
regionala nät sammanfaller  fysiskt  ibland  med det
nationella stomnätet i de delar detta passerar genom
området/kommunen och med områdesnätet i de orter och
områden  som  de regionala näten passerar genom.  De
ortssammanhängande  näten består hittills till drygt
60 % av optisk fiberkabel.  Resterande nät utgörs av
radiolänk  och  i  mycket  begränsad  omfattning  av
koaxialkabel och koppar.

Områdesnäten    är    lokala    spridningsnät    som
sammanbinder  fastighetsnäten  i en  ort  eller  ett
geografiskt     avgränsat     område     med     det
ortssammanhängande  nätet.  I områdesnät ingår  även
det  nät  som  ofta  benämns  accessnät.  Områdesnät
kommer på vissa sträckor att fysiskt sammanfalla med
ortssammanbindande nät och/eller nationella stamnät.
Områdesnätet utgörs hittills till  mer  än  75  % av
optisk  fiberkabel.  Andelen radiolänk beräknas till
knappt 15 % medan resterande  10 % utgörs av koppar-
och koaxialkabel.

Fastighetsnätet  är  lokala nätverk,  dvs.  nätet  i
lokalen,  huset  eller  lägenheten.  Fastighetsnäten
förbinder     lägenheterna/lokalerna     i     samma
byggnad/fastighet med fastighetsnoden. Nätet ansluts
sedan  till  områdesnätet.   Det   lokala  nätverket
används   till  att  koppla  samman  apparater   som
datorer,  skrivare   och  hushållsapparater.  I  det
lokala  nätverket kan exempelvis  tekniken  Ethernet
användas,   men  det  kommer  också  nya,  trådlösa,
alternativ som Bluetooth.

För statens stöd  till  det ortssammanhängande nätet
och  områdesnätet  finns gemensamma  utgångspunkter.
Dessa är att

·   stöd endast  lämnas om kommunen har ett
godkänt IT-infrastrukturprogram,
·
·   kommunen medfinansierar  minst  5  % av
stödberättigat underlag,
·
·   stöd utgår med mellan 30 % och 90 %  av
stödberättigat underlag beroende på den
enskilda kommunens förutsättningar inom
ramen  för  det maximala stöd som lagts
fast i gällande bidragsförordningar,
·
·   kommunen   gör    en   upphandling   av
tillhandahållandet av nätet,
·
·   beslut om stöd fattas  av länsstyrelsen
eller,  om  det  finns,  av   regionalt
självstyrelseorgan.
·
För  det  ortssammanhängande  nätet  har  drygt  2,6
miljarder  kronor  beräknats  i  statsbidrag, vilket
beräknas motsvara ungefär en tredjedel av kostnaden.
För  områdesnäten och fastighetsnäten  har  statliga
insatser  beräknats  i  form  av skattelättnader för
totalt 3,2 miljarder kronor. På  grund  av  att  den
delen  av  nätet  är  störst och dyrast beräknas det
statliga stödet motsvara  ungefär         10–15 % av
den  totala  kostnaden.  För  privatpersoner innebär
bidragssystemet  en  skattereduktion   på  50  %  av
kostnaden över 8 000 kr. Stödet är maximerat  till 5
000 kr.


Motionsförslag


Moderata  samlingspartiet  framhåller  i  motionerna
2000/01:T201, 2000/01: N385 och 2001/02:Sk288  av Bo
Lundgren   m.fl.   att   goda   förutsättningar  för
företagande,     risktagande     och     en    aktiv
forskningspolitik  är  viktigt för att utveckla  nya
tjänster  och  ny  infrastruktur.   Det   är   också
betydelsefullt   att   offentlig  verksamhet  snabbt
börjar använda sig av IT-tjänster  för att dra nytta
av  fördelarna med den nya tekniken och  bidra  till
den fortsatta utvecklingen. Motionärerna betonar att
utvecklingen   av   nya  tjänster  ställer  krav  på
utbyggnad  av  ny  och  bättre   infrastruktur   och
framhåller    att    utbyggnaden    bör    ske    på
marknadsmässiga  grunder.  Landets mer utsatta delar
riskerar   dock   att  bli  dåligt   försörjda   med
kapacitet. Staten bör  därför  ta ansvar för att den
informationstekniska      infrastrukturen       blir
tillfredsställande     också     på     landsbygden.
Regionalpolitiska  insatser bör kunna utnyttjas  som
ett verktyg för att  undanröja  utvecklingshinder  i
landets  mer  glest bebyggda delar. Det kan antingen
ske genom upphandling  eller  genom  att  staten tar
hela  ansvaret och privatiserar infrastrukturen  när
den har byggts ut.

Jeppe Johnsson  och Maud Ekendahl (båda m) påtalar i
motion 2001/02:T328  att  även  kommunala  bolag bör
kunna  få  del av det statliga stödet för anläggande
av  ortssammanhängande  telenät  och  anläggande  av
lokala telenät.

Enligt  Per-Samuel  Nisser (m), motion 2001/02:T362,
ligger  det  i  det allmännas  intresse  att  främja
teknik som kan ge  en  väl utbyggd infrastruktur som
öppnar för konkurrens. Som  exempel  på  en  ny  och
intressant   teknik   för  IT-infrastrukturen  anges
möjligheten  att  erbjuda  bredbandsförbindelse  via
elnätet genom PLC (Power  Line  Communication). Även
Ann-Kristine Johansson (s) tar i motion 2001/02:T462
upp möjligheten att använda PLC och  framhåller  att
statens    insatser    bör   vara   teknikoberoende.
Motionären efterlyser vidare en inventering av olika
tekniska sätt att bygga ut bredband.

Holger Gustafsson m.fl.  (kd,  m)   påpekar i motion
2000/01:T707  att, eftersom IT-utvecklingen  går  så
snabbt, det är  väsentligt  att  de som besitter den
bästa kunskapen styr utvecklingen.  Med  allför stor
offentlig inblandning hämmas produktutvecklingen och
risken  finns  att  man  låser sig vid tekniker  som
snabbt föråldras. Marknadsaktörerna  bör därför i så
stor  utsträckning som möjligt driva IT-utvecklingen
och bredbandsutbyggnaden.

Centerpartiet utvecklar i motionerna 2000/01:T713 av
Lennart Daléus m.fl., 2000/01:N267 av Lennart Daléus
m.fl. och 2001/02:T465 av Sven Bergström m.fl. delar
av  sin   IT-politik  om  en  digital  allemansrätt.
Motionärerna  framhåller  att utgångspunkter för den
digitala infrastrukturen bör vara att

·  trygga    konkurrensen   på    tjänste-    och
operatörsidorna  genom  ett  nät öppet på lika
villkor för alla operatörer,
·
·  garantera  likvärdiga  förbindelser   i   hela
landet,
·
·  ge    förutsättningar    för   en   långsiktig
planering, som gör att nätet  blir  skalbart i
takt med att efterfrågan på kapacitet ökar.
·
Enligt motionerna bör en strategi tas fram  för  att
garantera  ett  finmaskigt  bredbandsnät, i huvudsak
bestående av optisk fiber, till  ”nära  hemmet”. För
att  garantera ett finmaskigt bredbandsnät  bör  ett
statligt nätbolag bildas. I motionerna uppmärksammas
vidare   att   nätleverantörer   kan   kräva   långa
bindningstider och ensamrätt på förbindelsen. Likaså
kan   kunderna   tvingas   använda   leverantörernas
startsidor   samtidigt   som   de   erbjuds   snabba
förbindelser  på  leverantörernas  nät men långsamma
kontakter med utomstående nät. Alla  tendenser  till
monopol   på   tjänster   bör  enligt   motionärerna
motverkas.

Andra ledamöter i Centerpartiet har väckt en rad i
huvudsak    likartade   motionsyrkanden    om    IT-
infrastrukturens   utbyggnad.  Åke  Sandström  m.fl.
understryker i motion  2001/02:MJ220  statens ansvar
för  att  hela  landet får tillgång till en  digital
infrastruktur på lika villkor. Sofia Jonsson säger i
motion 2000/01:T708 att staten bör stå som ägare för
infrastrukturen medan  privata  aktörer bör bygga ut
tjänsterna.  Åke  Sandström uppmärksammar  i  motion
2000/01:T709  de mindre  kommunernas  situation  och
framhåller vikten av att den infrastruktur som byggs
ut blir likvärdig i hela landet. Sofia Jonsson m.fl.
påtalar särskilt  i  motion 2000/01:Ub479 betydelsen
av en snabb IT-utbyggnad  för  distansutbildning.  I
väntan  på att ett nationellt fibernät införs är det
enligt motionen rimligt att enhetstaxa tillämpas för
elektroniska anslutningar.
Sven Bergström  och  Lena  Ek  (båda c) föreslår i
motion  2001/02:T391 att en nationell  standard  för
bredband  läggs fast. Bredband bör i ett första steg
definieras som en överföringskapacitet på 10 megabit
per sekund  till  och  från  slutanvändare och i ett
andra steg som 100 megabit per sekund eller mer till
och  från  slutanvändare. Enligt  motionen  bör  ett
nationellt bredbandscentrum  etableras  i Hudiksvall
med bl.a. en institution för fiberoptik knuten  till
universitet  eller  högskola.  Ett  pilotprojekt bör
vidare   startas   i  Hudiksvall  för  att  utveckla
fiberoptiska     och     andra     accessnät     med
bredbandskapacitet   till   hushåll,   företag   och
offentlig verksamhet.

Eva   Flyborg  m.fl.  (fp)  konstaterar   i   motion
2001/02:T409  att  en  fortsatt  utbyggnad bäst sker
genom  att  efterfrågan  på  marknaden   ökar,  fler
tjänster  blir tillgängliga och tekniken förbättras.
Enligt   motionen    råder   osäkerhet   om   vilken
överföringsteknik som  kommer  att vara den bästa om
ett  par  år.  Motionärerna  bedömer   att   de  8,5
miljarder   kronor  som  avsatts  för  bredbandsstöd
förmodligen inte  kommer  att  användas. Regeringens
IT-satsning ser därför ut att misslyckas, varför det
nuvarande stödet bör upphöra.

Även Kenth Skårvik m.fl. (fp) bedömer i motionerna
2000/01:T211 och 2001/02:T463 att det inte är säkert
att   fiberkabel   är   den   bästa   tekniken   för
bredbandsutbyggnad.  Offentliga  resurser  bör  inte
läggas ned på något som är så osäkert. I första hand
bör näringslivet engageras i utbyggnaden  av IT-nät.
Det viktigaste är att alla kan få IT-anslutning till
samma kostnad oavsett bostadsort. Likartade  förslag
förs  även  fram i motionerna 2000/01:N268 av Yvonne
Ångström  m.fl.   (fp)  och  2000/01:N325  av  Runar
Patriksson (fp).
Yvonne Ångström m.fl.  (fp)  framhåller  i  motion
2001/02:N262  vikten av en väl utbyggd och kraftfull
IT-infrastruktur i hela landet. I första hand är det
näringslivet  som   skall   engagera   sig   i   IT-
utbyggnaden.  Stat och kommun bör bara garantera att
utbyggnaden når ut till samma kostnad och i rätt tid
till dem i landsbygden  eller glesbygden som behöver
bredband för att kunna etablera verksamhet.

Agneta  Lundberg  m.fl. (s)  understryker  i  motion
2000/01:T232 att hela landet snarast bör få tillgång
till teleförbindelser  som klarar att överföra stora
datamängder med hög hastighet.  Staten  måste ta ett
ansvar  och  styra utbyggnaden av IT-infrastrukturen
på ett sådant  sätt  att  hela landet ges likvärdiga
utvecklingsmöjligheter. Vid  tillståndsgivning  till
nya  licenser  måste  en god geografisk täckning med
hög kvalitet vara ett oavvisligt krav.

Kostnader för att använda IT-infrastrukturen tas upp
särskilt  i motion 2001/02:T340  av  Inger  Lundberg
m.fl. (s).  Motionärerna  framhåller  att  nuvarande
prissättning   med  en  fast  anslutningsavgift  ger
trygghet men skapar  besvärande  tröskeleffekter som
missgynnar  grupper  i samhället som  har  begränsad
användning  av Internet.  Det  finns  därför  enligt
motionärerna  goda  skäl  att överväga möjligheterna
att  erbjuda  Internet  till  lägre   kostnader  för
hushåll med begränsad efterfrågan.

Även  Kristina  Zakrisson  m.fl.  (s) behandlar  i
motion  2001/02:T439  prissättningen och  framhåller
att för många i glesbygden har IT-användningen visat
sig bli alltför dyr. Enligt  motionen  bör därför en
översyn  göras  av  kostnadsbilden, både vad  gäller
geografi och operatörer,  i  syfte att få till stånd
avståndsneutralitet.

I   flera  motioner  uppmärksammas   mer   regionalt
inriktade   frågor   om   utbyggnad  av  modern  IT-
infrastruktur. Roy Hansson  (m)  uttrycker  i motion
2000/01:T710   oro   för   att   Gotland  blir  utan
tillfredsställande bredbandsförbindelser, vilket kan
hämma  öns  fortsatta  utveckling.  Skaraborgs   län
behandlas   i   motionerna  2000/01:T202  av  Holger
Gustafsson   (kd)   och   2001/02:T289   av   Holger
Gustafsson  och  Ulla-Britt   Hagström   (båda  kd).
Motionärerna påtalar att länets norra och  nordöstra
delar behöver stöd och därför bör ingå i stödområdet
för  bredbandsutbyggnad. Agne Hansson (c) framhåller
i motion  2000/01:T715 att framtidens vägar i Kalmar
län bör vara  digitala  och  han föreslår att  länet
utpekas  som  ett  metodlän  för bredbandsutbyggnad.
Lena  Ek  och  Agne  Hansson (c) föreslår  i  motion
2000/01:T711   att   Gotland    utpekas    som   ett
försöksområde för införande av digital allemansrätt.
Helena    Bargholtz   (fp)   framhåller   i   motion
2000/01:N263  att det kan finnas skäl för att staten
stimulerar  bredbandsutbyggnad  i  sådana  delar  av
landet där den  tycks  ha svårt att skjuta fart. Bra
nätförbindelser måste finnas på Gotland.


Utskottets ställningstagande


Informationstekniken   har    stor   betydelse   för
samhällsutvecklingen. Sverige har  kommit att bli en
av världens främsta IT-nationer. Som avspeglas i den
stora  motionsmängden  finns  det  en bred  politisk
samsyn   om   vikten   av   en  väl  utvecklad   IT-
infrastruktur. Däremot råder  olika uppfattningar om
tilltron till marknadens möjligheter  att  klara den
nödvändiga  utbyggnaden  och synen på statens  roll.
Ett stort antal motioner finns  vidare  som  betonar
betydelsen av att bredbandsutbyggnaden når ut i hela
landet.

Enligt utskottets mening är utbyggnaden av en  väl
fungerande  IT-infrastruktur  avgörande för Sveriges
möjligheter  att  kunna  behålla  och  utveckla  vår
ledande  ställning  på  IT-området.  Utskottet  vill
understryka   betydelsen   av   att   den   pågående
utbyggnaden  ger  hushåll  och företag i hela landet
goda möjligheter att utnyttja  den nya tekniken till
konkurrenskraftiga  priser.  Utskottet   anser   det
angeläget  att  den  IT-politik  som  lades  fast av
riksdagen år 2000 genomförs.
Enligt  utskottets mening bör utbyggnaden i första
hand ske i  marknadens  regi.  I  likhet med vad som
gäller  inom andra viktiga infrastrukturområden  har
staten dock  en  viktig  roll  att  spela.  För  att
möjliggöra  att  de nya tjänsterna tillhandahålls på
ett    effektivt    och     säkert     sätt     till
konkurrenskraftiga  priser  är  det  nödvändigt  att
åtgärder  vidtas  så  att hushåll och företag i hela
landet ges goda möjligheter  att  utnyttja  den  nya
tekniken.  Konkurrensneutralitet och mångfald liksom
säkerhet och  teknisk samordning av näten kan vidare
främjas genom statliga insatser och regler.
Utskottet har  tidigare  i  samband med riksdagens
IT-politiska beslut år 2000 framhållit vikten av att
utbyggnaden  av  IT-infrastrukturen  följs  upp  och
redovisas  årligen  för  riksdagen.  Regeringen  har
givit Post-  och  telestyrelsen  (PTS) i uppdrag att
följa  utvecklingen  av  tillgängligheten  till  IT-
infrastruktur med hög överföringskapacitet.  PTS har
nyligen  i  rapporten  IT-infrastrukturen  i Sverige
2001:  Uppnås  målet  om tillgänglighet? angett  att
antalet   hushåll   som  har   tillgång   till   IT-
infrastruktur med hög  kapacitet ökar. Enligt PTS är
det dock för närvarande  svårt  att bedöma om de IT-
politiska målen kan uppfyllas. Det  har gått alltför
kort  tid  sedan  riktlinjerna för utbyggnaden  blev
klara samtidigt som arbetet med bredbandsutbyggnaden
är tidskrävande. Enligt  PTS rapport har de statliga
stöden  hittills  utnyttjats   endast   i  begränsad
omfattning. Utbyggnaden fortsätter dock och  Sverige
har  i  OECD:s  mätning  av  tillgång  till bredband
avancerat från en fjärde plats i december  2000 till
en tredje plats i juni 2001.
Utskottet konstaterar att förutsättningarna på IT-
marknaden   har   förändrats  efter  riksdagens  IT-
politiska  beslut  år  2000.  Enligt  vad  utskottet
erfarit pågår för närvarande ett omfattande arbete i
landet  för  att  ta  fram   lokala   och  regionala
infrastrukturprogram   för   utbyggnaden   av    IT-
infrastrukturen.   Som   tidigare  redovisats  pågår
vidare ett utredningsarbete  för  att  klarlägga hur
stomnätet  kan  färdigställas  inom  förutsatt  tid.
Omfattande   investeringar   görs   också  även   om
utbyggnadstakten inte är så hög som förutsatts.
Enligt utskottets mening är det angeläget  att IT-
infrastruktur   med  hög  överföringskapacitet  görs
tillgänglig i hela  landet  för  att  Sverige  skall
kunna  hävda  sig  långsiktigt i den internationella
konkurrensen. Utbyggnaden  får  inte  leda  till att
klyftan   mellan   storstad   och  glesbygd  vidgas.
Utskottet  bedömer  att  gällande   riktlinjer   för
utbyggnaden   av   IT-infrastrukturen   tryggar   en
utbyggnad   av   höghastighetsförbindelser   även  i
landets glest befolkade områden. Utskottet är därför
inte   berett   att  ompröva  grunderna  i  gällande
nationella infrastrukturprogram.
Utskottet delar  den  uppfattning  som redovisas i
flera  motioner  om  vikten av att teknikneutralitet
råder vid utbyggnaden av IT-infrastrukturen. Dels är
det omöjligt att med säkerhet  hävda  vilka tekniska
lösningar som är mest lämpliga på längre  sikt, dels
kan  valet  av  lämplig  teknik  komma  att  variera
beroende  på lokala förutsättningar. Utskottet  vill
också    erinra     om    att    kravet    på    hög
överföringskapacitet  i  nät  som  får statligt stöd
skall betraktas som ett prestationskrav.  Mot  denna
bakgrund    innebär   nuvarande   stödsystem   ingen
rekommendation om att någon särskild teknisk lösning
skall väljas för accessnätet.
Utskottet anser  också  att  det  är  viktigt  att
motverka  uppkomsten  av  lokala  monopol  i  de nya
accessnäten.  I sammanhanget kan nämnas att PTS  har
utrett frågan och  lämnat  en  rad förslag om hur en
väl fungerande marknad skall kunna utvecklas (Risker
för   monopolisering   av   bredbandstjänster   till
flerfamiljshus). Rapporten har  remissbehandlats och
regeringen   överväger  för  närvarande   i   vilken
omfattning som PTS förslag kan genomföras.
Utskottet vill  klargöra att kommunala företag kan
delta   i   upphandlingen    om   det   råder   full
konkurrensneutralitet och om kommunen  följer  lagen
om  offentlig  upphandling.  Om  en upphandling inte
skulle  ge några anbud alls kan kommunen  välja  att
själv bygga ut och även driva bredbandsnät.
Slutligen,  angående  de motionsförslag som väckts
om  en  mer geografiskt enhetlig  prissättning,  kan
konstateras   att  konkurrensen  och  den  fortsatta
utbyggnaden av  infrastrukturen  förutsätts medverka
till   mer   likvärdiga   kommunikationsmöjligheter.
Utskottet    anser    det   vidare    viktigt    att
anslutningsavgifter    inte     skapar    besvärande
tröskeleffekter.
Med   hänvisning   till   det  anförda   avstyrker
utskottet   samtliga  nu  aktuella   motionsförslag.
Syftet med flertalet  motionsyrkanden  om att trygga
en effektiv och väl fungerande IT-infrastruktur  med
hög  kapacitet  till likvärdiga priser i hela landet
förutsätts komma att tillgodoses.

2 Nationell IT-samordning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att  den  politiska ledningen
av  IT-politiken måste präglas  av  tydlighet
och samordning.  Vidare  är  det  viktigt att
arbetet    kontinuerligt    följs   upp   och
utvärderas.  Med  hänvisning  till   att  det
ankommer på regeringen att organisera arbetet
i      Regeringskansliet     avstyrks     ett
motionsyrkande  om  att  inrätta en nationell
IT-samordnare.

Motionsförslag


Kristdemokraterna föreslår  i motion 2001/02:T466 av
Johnny  Gylling  m.fl.  att,  efter   förebild  från
Storbritannien,   bör   en  nationell  IT-samordnare
inrättas. Uppgiften för samordnaren  bör vara att ta
fram   nya  IT-tjänster  till  medborgarna,   stärka
demokratin  genom  att använda informationsteknikens
fördelar, öka tilliten  och tillgängligheten till IT
samt ge Sverige chans att  vara en ledande IT-nation
i framtiden.


Utskottets ställningstagande


I Storbritannien inrättades i september 1999 en s.k.
e-Envoy.  Det är en form av nationell  IT-samordnare
med uppgift  att  se till att landets medborgare och
näringsliv    kan    dra     maximal     nytta    av
kunskapsekonomin.

Tre mål har satts upp

·  att  Storbritannien har bäst miljö i världen  för
elektronisk handel år 2002,
·
·  att se  till  att alla som vill har tillgång till
Internet år 2005,
·
·  att  alla myndighetstjänster  finns  tillgängliga
elektroniskt år 2005.
·
IT-samordnaren      rapporterar      direkt     till
premiärministern   tillsammans   med  ansvarig   IT-
minister. Till IT-samordnaren är knutet ett särskilt
kontor  (Office  of  the  e-Envoy)  där   drygt  200
medarbetare  är  verksamma. Den brittiska regeringen
har vidare utsett  e-ministrar  med ansvar för olika
områden  samt  utvecklat  en portal,  UK  Government
Gateway,    som    låter    olika   myndighetssystem
kommunicera   så   att   tjänster  på   nätet   blir
tillgängliga för medborgare  och företagare. För att
möjliggöra att Storbritannien  blir  världsledande i
det  nya  informationssamhället  har  ett   särskilt
handlingsprogram   tagits  fram  (UK  Online  Action
Plan).    I   programmet    redovisas    detaljerade
rekommendationer  på  25  prioriterade  områden  där
resultatet dateras upp varje månad.

Utskottet  anser  att  informationstekniken  är av
stor  betydelse  för  det moderna samhället. För att
genomföra riksdagens IT-politiska mål om att Sverige
som  första land blir ett  informationssamhälle  för
alla   krävs   målmedvetna   insatser   inom   varje
politikområde.  Dessa  insatser  görs  inte  för IT-
politikens skull utan IT är ofta ett redskap som kan
underlätta    uppnåendet   av   målen   inom   andra
politikområden.  Samtidigt  gäller  att  flera av de
prioriterade statliga uppgifterna inom IT-området är
sektorsövergripande.  En  framgångsrik IT-utveckling
förutsätter  därför  i  många   fall   ett  samfällt
agerande.  En väl utbyggd och säker IT-infrastruktur
är exempelvis  en förutsättning för ökad användning,
samtidigt som åtgärder  för  att  främja  olika  IT-
tillämpningar stimulerar nätutbyggnaden.
Utskottet  bedömer att den organisatoriska lösning
som  valts i Storbritannien  för  ledningen  av  IT-
utvecklingen kan vara intressant. Samtidigt varierar
förvaltnings-  och  styrsystem  mellan  olika länder
varför internationella erfarenheter inte  alltid kan
överföras.  I  den  svenska förvaltningsmodellen  är
exempelvis Regeringskansliet  en  liten organisation
för      främst      övergripande     ledningsfrågor
internationellt sett medan  det är myndigheterna som
har tilldelats det operativa ansvaret.
I Sverige ansvarar Näringsdepartementet   för  att
samordna  och främja IT-politiken. Viktiga IT-frågor
ingår  dock   även   i   flera   andra  departements
arbetsområden.  På  myndighetssidan  har  Post-  och
telestyrelsen tilldelats  viktiga  uppgifter för att
de elektroniska kommunikationerna skall  fungera med
hög säkerhet. PTS följer även tillgängligheten  till
IT-infrastruktur   med   hög   överföringskapacitet.
Statskontoret har en samordnande  uppgift vad gäller
IT-frågor hos myndigheter genom att  samordna  bl.a.
utvecklingsprojekt   och   tillhandahålla  ramavtal.
Statskontoret   bidrar   även   aktivt    till   att
vidareutveckla den svenska förvaltningspolitiken och
till   att  den  elektroniska  infrastrukturen  inom
offentlig  sektor  blir  öppen  och  säker. En annan
myndighet  med  viktiga  uppgifter  inom området  är
Verket   för   innovationsforskning   (Vinnova).   I
sammanhanget  kan  också nämnas IT-kommissionen  som
tillsatts  av  regeringen   med   uppdrag  att  vara
rådgivare i IT-frågor och sprida information  om  de
problem   och   möjligheter   som   utveckling   och
användning av informationsteknik innebär.
Sverige  är  i  dag ett av världens ledande länder
när det gäller användning  av informationsteknik och
telekommunikationer.  Det  är  angeläget  att  denna
framskjutna     position     kan    behållas     och
vidareutvecklas.   Utskottet   delar   motionärernas
grundsyn  om att det är angeläget  med  ett  tydligt
politiskt  ledarskap   för   IT-politiken.   För  en
framgångsrik  utveckling  krävs  ofta  ett  samfällt
agerande inom många områden. Utskottet vill dessutom
understryka  betydelsen  av  riksdagens  krav på  en
samordnad och kontinuerlig uppföljning av det arbete
som pågår för att uppnå det IT-politiska målet.  Det
förutsätter  en  helhetssyn  på genomförandet av IT-
politiken.
Det  ankommer  på  regeringen att  själv  bestämma
formerna  för sitt arbete,  vilket  även  innefattar
Regeringskansliets   organisation   och   uppgifter.
Utskottet  förutsätter  att regeringen hanterar  IT-
frågorna på ett ändamålsenligt  sätt  genom  att  ta
tillvara  de utvecklingsmöjligheter som en samordnad
IT-politik  innebär.  Utskottet  avstyrker mot denna
bakgrund  motion 2001/02:T466 (kd)  i  nu  behandlad
del.  Syftet  med  motionsyrkandet  om  ett  tydligt
politiskt   ledarskap  för  IT-politiken  förutsätts
komma att tillgodoses.

3 Säkerhets- och sårbarhetsfrågor


Utskottets förslag i korthet

Samhällets  ökade   IT-beroende   kräver  att
större  uppmärksamhet  riktas  mot säkerhets-
och  sårbarhetsfrågor.  Utskottet   avstyrker
motionsförslag  om olika säkerhetsfrågor  med
hänvisning till gällande  riktlinjer  och det
utvecklingsarbete som förutsätts fortsätta.

Motionsförslag


Amanda Agestav (kd) efterlyser i motion 2000/01:T702
skyndsamma åtgärder för att öka IT-säkerheten. Medan
ständiga utredningar pågår görs dataintrång, angrepp
av   datahackers   och   datavirus   sprids.   Stora
säkerhetsmässiga  och ekonomiska värden står på spel
och riskerar att gå förlorade. Riksdagen har i flera
år väntat på att regeringen  skall  visa att Sverige
är  en  ansvarsfull  och  modern IT-nation  som  tar
säkerhetsfrågorna på allvar. Det nationella ansvaret
för säkerhetsfrågorna måste därför snarast lösas.

Även   Centerpartiet   tar   upp   IT-säkerheten   i
motionerna 2000/01:T713 av Lennart  Daléus m.fl. och
2001/02:T465   av   Sven   Bergström  m.fl.   Enligt
motionärerna  får det inte förekomma  att  offentlig
sektor  använder   programvara  med  kryptering  där
väsentliga   delar   av    nyckeln   deponeras   hos
amerikanska myndigheter. Sverige  måste  därför vara
vaksamt på försök att reglera företags och  enskilda
människors   möjligheter  att  kryptera  data  genom
ändringar i internationella  avtal.  För  att skydda
information  och  enskilda människors integritet  är
det  mycket viktigt  att  det  finns  möjlighet  att
kryptera data också i framtiden. Vidare bör åtgärder
vidtas  så  att kryptering av kommunikation inom och
mellan myndigheter blir rutin i större utsträckning.
Myndigheterna  bör  även  utveckla virtuella privata
nätverk  för  kommunikationen   med   utlokaliserade
enheter och med distansanställda.

Eva   Flyborg   m.fl.   (fp)  konstaterar  i  motion
2001/02:T409 att en stor  del av den information som
lagras på eller förmedlas av datorer är av sådan art
att stor skada skulle vållas om informationen kom på
drift. Medborgarna har därför  rätt  att  kräva  att
offentliga   instanser  hanterar  integritetskänslig
information på  ett  sådant  sätt  att  riskerna för
personlig och affärsmässig integritet minimeras. Mot
denna bakgrund föreslås att samtliga myndigheter som
hanterar   känslig   information   åläggs  krav   på
säkerhetsrevision.

Gudrun  Schyman  m.fl.  (v)  framhåller   i   motion
2001/02:Ju388 att de flesta av dagens dataprogram är
avlyssningsbara  och möjliga att manipulera. Bristen
på   kunskap   och   kostnaden    för    att   vidta
skyddsåtgärder    i    form   av   brandväggar   och
krypteringsprogram är enligt  motionen  ett problem.
Lagstiftningen  på  området  är dessutom bristfällig
och   möjligheterna   att  beivra  brott   är   små.
Motionärerna  efterlyser   mot   denna  bakgrund  en
översyn av lagstiftningen på området.

Inger   Lundberg  m.fl.  (s)  behandlar   i   motion
2001/02:T242  lokaliseringen  av  den  nya enhet som
föreslagits bli inrättad inom Post- och  telestyrel-
sen  för rapportering av IT-incidenter. Motionärerna
bedömer  att  Karlskoga mycket väl uppfyller de krav
som den nya enheten  har på kvalificerad arbetskraft
med hög IT-kompetens.


Utskottets ställningstagande


Övergången till informationssamhället  har lett till
att  de  tekniska systemen blivit allt mer  komplexa
och     sårbara.      Utvecklingen      av     öppna
kommunikationsstandarder har exempelvis inneburit en
högre  grad  av informationsutbyte inom och  framför
allt mellan organisationer. Nya tjänster växer också
snabbt fram genom Internet som ökar exponeringen och
den mängd information  som  hanteras. Utbyggnaden av
IT-infrastruktur  med hög kapacitet  innebär  vidare
att allt fler användare  ständigt  är uppkopplade på
Internet  med  ökad  risk  för  obehöriga   intrång.
Sammantaget   medför  detta  att  samhällets  totala
sårbarhet ökar  samtidigt som oönskade ingrepp i ett
enskilt IT-system  kan  få  återverkningar  på stora
delar av samhället.

Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund
viktigt  att  man vid den fortsatta övergången  till
informationssamhället          noga          beaktar
säkerhetsfrågorna.  Utredningar  inom  området,  som
t.ex.   Sårbarhets-  och  säkerhetsutredningen  (SOU
2001:41)  och  Försvarsberedningen (Ds 2001:44), har
också tidigare framfört  uppfattningen  att ansvars-
och rollfördelningen inom området måste fastställas.
Med anledning av propositionen Fortsatt  förnyelse
av  totalförsvaret  (prop. 2001/02:10) har riksdagen
nyligen behandlat ett  förslag  om  en  övergripande
strategi     för     samhällets     hantering     av
informationssäkerhet       och       skydd       mot
informationsoperationer  (bet.  2001/02:FöU2,  rskr.
2001/02:91).    Enligt   propositionen   skall   ett
sammanhållande myndighetsansvar  för  samhällets IT-
säkerhet och övergripande omvärldsanalyser  införas.
Av  propositionen  framgår  att en funktion för  IT-
incidenthantering  skall  inrättas   med  syfte  att
omedelbart, eller i ett mycket tidigt  skede,  kunna
spåra  ursprunget  till ett dataintrång, se till att
attacker  mot datasystem  avstyrs  och  upphör  samt
stödja  återställande   av   systemen   vid   större
attacker. Denna funktion skall även ha översikt  och
kunskaper   om   IT-hot   och   IT-säkerhet   i  ett
helhetsperspektiv.    Kvalificerad    rådgivning   i
realtid, s.k. helpdesk, bör också kunna  lämnas  vid
fel eller större avvikelser, vid återstart av system
och  vid  reaktion  på angrepp. Regeringen avser att
återkomma  till  riksdagen   under  våren  2002  med
förslag   om   införande   av   en   funktion    för
incidenthantering på IT-området.
För  kryptering  kan  hänvisas  till  att  det för
närvarande   inte   finns   några  begränsningar  av
användningen av kryptoteknik  i Sverige utan var och
en har rätt att själv välja sådan  teknik. Riksdagen
har vidare lagt fast att Sverige bör  verka  för  en
liberal  tillämpning  av rådande exportreglering och
att internationellt arbeta för att förändra gällande
regler i riktning mot en ytterligare liberalisering.
Enligt  vad  utskottet  erfarit  arbetar  regeringen
aktivt med dessa  frågor i linje med det synsätt som
utrikesutskottet gav  uttryck  för i sitt betänkande
1999/2000:UU7 Kryptografi.

Som  framhålls  i  motion 2000/01:T713  (c)  ställer
kommunikation mellan  myndigheter  ofta höga krav på
säkerhet.    Vid   övergången   från   pappersbunden
hantering till  kontakter  över  Internet  med andra
myndigheter,    företag    och    medborgare   krävs
tillfredsställande skyddsåtgärder.  Utskottet vill i
detta     sammanhang     särskilt    hänvisa    till
Statskontorets    arbete    med     att     utveckla
myndigheternas  IT-användning  på ett effektivt  och
säkert   sätt.   Statskontoret   har   i   rapporten
Infrastruktur för säker elektronisk överföring  från
och  inom statsförvaltningen närmare redovisat bl.a.
vilka  olika typer av certifikat och övriga tjänster
rörande  kryptonycklar  som  behövs i myndigheternas
verksamhet (Statskontoret 2000:7).

Utskottet delar den uppfattning  som  kommer  till
uttryck    i    motion    2001/02:T409    (fp)   att
säkerhetsfrågorna   måste   beaktas   särskilt   vid
utveckling  av samhällsviktiga system och funktioner
som   innehåller   integritetskänslig   information.
Utskottet  bedömer att revisioner av IT-säkerhet kan
vara   ett   verksamt    medel    för    att   finna
säkerhetsbrister  och  andra  svaga  punkter  i  IT-
system.  Regeringen  har  i  propositionen  Fortsatt
förnyelse   av   totalförsvaret  (prop.  2001/02:10)
framhållit att Sårbarhets- och säkerhetsutredningens
förslag om uppbyggnad  av  ett system för evaluering
och  certifiering  bör  genomföras.   Vidare   anser
regeringen det angeläget att Sverige fortsätter  det
samarbete  som syftar till ett ömsesidigt erkännande
av   IT-säkerhetscertifikatet,    Common    Criteria
Recognition Arrangement (CCRA).
Slutligen,  beträffande  motion 2001/02:T242  (v),
kan  hänvisas  till  att  en särskild  utredare  för
närvarande   ser   över  de  politiska   målen   och
lagstiftningen   inom    området   för   elektronisk
kommunikation (dir. 2001:32).  Utredaren  skall inom
ramen   för   sitt  uppdrag  beakta  Säkerhets-  och
sårbarhetsutredningens  betänkande  och  den  vidare
beredningen av detsamma.
Utskottet   förutsätter  att  berörda  myndigheter
följer  utvecklingen   på   området  och  vidtar  de
initiativ  som  kan  anses vara  påkallade  för  att
trygga  en  tillfredsställande   IT-säkerhet.  Något
initiativ från riksdagens sida  anser utskottet inte
vara erforderligt. Följaktligen avstyrks  motionerna
2000/01:T702  (kd),  2000/01:T713  (c)  yrkande  19,
2001/02:T242  (v),  2001/02:T409  (fp)  yrkande   3,
2001/02:T465 (c) yrkande12 och 2001/02:Ju388 yrkande
13.

4 Jämställdhet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   anser   det   viktigt   att   ett
jämställdhetsperspektiv     genomsyrar    IT-
politiken.   Med  hänvisning  till   pågående
beredning     av    en     utredning     från
Jämställdhetsrådet  för  transporter  och  IT
avstyrks motionsförslagen.

Motionsförslag


Sven   Bergström  m.fl.  (c)  konstaterar  i  motion
2001/02:T465 att det många gånger är män som arbetar
med att  utforma  framtidens  offentliga service via
Internet. Regeringen bör aktivt  arbeta  för att ett
genustänkande genomsyrar IT-arbetet.

Även i motion 2000/01:A808 av Matz Hammarström m.fl.
(mp) betonas att IT-utvecklingen i allra högsta grad
är  en jämställdhetsfråga. Regeringen bör mot  denna
bakgrund utreda hur IT kan göras mer tillgänglig för
kvinnor  och  ta  fram  en handlingsplan för hur ett
jämställt IT-samhälle skall kunna utvecklas.


Utskottets ställningstagande


Jämställdhetsrådet för transporter  och  IT,  Jämit,
har  i  sitt  delbetänkande Jämställdhet och IT (SOU
2000:58)   konstaterat   att   IT-sektorn   i   allt
väsentligt  leds  och  domineras  av  män  samt  att
klyftan mellan  kvinnors  och  mäns möjligheter till
inflytande över IT-utvecklingen  har vidgats. Vidare
finns  det  få kvinnor med hög utbildning  inom  IT-
branschen.  Många   företag   saknar   enligt  Jämit
statistik på könsfördelning hos de anställda, vilket
är    ett    krav    för    att    ett    fungerande
jämställdhetsarbete skall kunna göras. Jämit har mot
denna  bakgrund  presenterat en rad förslag för  att
öka jämställdheten inom hela IT-området.

Utskottet  konstaterar  att  Jämits  grundsyn  väl
följer riksdagens IT-politiska beslut år 2000 om att
ett  jämställdhetsperspektiv   skall  genomsyra  IT-
politiken. Det innebär att jämställdhet och mångfald
skall    främjas    genom    att   alla   människors
förutsättningar  att  utnyttja informationsteknikens
möjligheter tas till vara  oberoende  av kön, ålder,
etnisk   bakgrund  och  eventuella  funktionshinder.
Sammansättningen   av  IT-specialister  skall  också
bättre motsvara befolkningen med avseende på kön och
etnisk bakgrund. För att Sveriges möjligheter på IT-
området skall kunna  utnyttjas  fullt  ut får enligt
utskottets  mening  inte  människors tillträde  till
växande  sektorer  av ekonomin  hindras  av  invanda
mönster som begränsar  individers  utbildnings-  och
yrkesval.  Att  tendensen  till könsbundna studieval
bryts är en förutsättning för  att  kvinnor  och män
skall engageras i IT-samhället på lika villkor.
Utskottet  ser  därför  positivt på de nu aktuella
motionsförslagen och konstaterar  att  dessa  frågor
nyligen  har  behandlats  av Jämit. Det gäller t.ex.
förslaget  i motion 2001/02:T465  (c)  om  offentlig
service på nätet  där  Jämit föreslagit att åtgärder
vidtas       för      att      säkerställa       ett
jämställdhetsperspektiv    vid    utformningen    av
webbaserade  tjänster  inom  myndigheterna  och inom
myndigheternas verksamhetsområden. Enligt utskottets
mening tillgodoser Jämits arbete även väl de förslag
som  väckts  i motion 2000/01:A808 (mp) om en analys
och  konsekvensbeskrivning   av   utvecklingen  samt
framtagande av en handlingsplan för att utveckla ett
jämställt IT-samhälle.
Enligt  vad utskottet erfarit har  Jämits  förslag
remissbehandlats    och    flera    delförslag   har
genomförts.  Fortfarande  pågår  dock  beredning  av
vissa  förslag.  Enligt  utskottets  mening  är  det
viktigt  att  jämställdhetsarbetet  inom  IT-området
bedrivs    kraftfullt   och   skyndsamt.   Utskottet
förutsätter  att  den pågående beredningen av Jämits
arbete  snarast slutförs  och  att  regeringen  inom
ramen för sitt arbete med att följa upp IT-politiken
lämnar    en     närmare    redovisning    av    hur
jämställdhetsperspektivet    kan    genomsyra    IT-
politiken.
Med   hänvisning   till   det   anförda   avstyrks
motionerna  2000/01:A808  (mp)  yrkandena 19 och  20
samt 2001/02:T465 (c) yrkande 8.

5 Sociala konsekvenser m.m.


Utskottets förslag i korthet

Enligt  utskottets mening är det viktigt  att
IT kan användas  av  så  många medborgare som
möjligt och i alla delar av landet. Utskottet
anser  det  därför  viktigt  att   den   s.k.
digitala   klyftan   i   samhället   minskas.
Utskottet     förutsätter     att     sociala
konsekvenser  av  IT-utvecklingen kommer  att
belysas.

Motionsförslag


Ingrid  Burman  m.fl.   (v)   uttrycker   i   motion
2000/01:T704   oro   för   att   den   pågående  IT-
utvecklingen kan leda till ett segregerat  samhälle.
Samhälleliga    och   sociala   mål   måste   därför
kontinuerligt sättas  upp  för  att  garantera  alla
möjligheter   att   utöva   sina   rättigheter   och
skyldigheter    samt   att   leva   ett   delaktigt,
självbestämmande  och  oberoende  liv. Riksdagen bör
därför   begära   att   regeringen   tillsätter   en
parlamentarisk  kommission  med  syfte att  göra  en
medborgarrättslig och social konsekvensanalys av den
pågående IT-utvecklingen.

Willy  Söderdahl  och  Tasso  Stafilidis   (båda  v)
föreslår i motion 2001/02:T395 att ungdomar  bör  få
utnyttja  möjligheten  till  subventionerade  köp av
hemdatorer.  En  möjlighet  skulle  kunna  vara  att
ungdomar som endast har kortare anställning får göra
ett  skatteavdrag  motsvarande  det som de anställda
får men vid ett enda tillfälle.


Utskottets ställningstagande


Enligt utskottets mening är det viktigt  att  IT kan
användas  av  så många medborgare som möjligt och  i
alla delar av landet.  Det  är  först då som det IT-
politiska målet om att Sverige som första land skall
bli ett informationssamhälle för  alla  kan  uppnås.
Informationstekniken  kan  behöva  anpassas till  de
särskilda  krav  som t.ex. utsatta grupper  ställer.
Som  framhålls  i motion  2000/01:T704  (v)  är  det
vidare nödvändigt  att de som inte har tillgång till
Internet  eller,  av olika  skäl,  i  dag  inte  kan
använda tekniken ges goda möjligheter att ändå utöva
sina rättigheter och skyldigheter i samhället.

Enligt riksdagens  IT-politiska beslut år 2000 har
förutsatts att det IT-politiska  målet kontinuerligt
följs  upp. Utskottet förutsätter att  även  sociala
konsekvenser   av   IT-utvecklingen   uppmärksammas.
Syftet   med   den  aktuella  motionen  blir  därmed
tillgodosett.
Tillgången till  datorer  har  ökat kraftigt under
senare år, vilket lett till att Sverige  är bland de
länder som har den högsta datortätheten i hemmen. En
bidragande  orsak  till  den  stora tillgången  till
dator  har  varit möjligheten till  personalköp  som
infördes   1998.    Som    framgår    av    följande
sammanställning   har   barn   och  ungdomar  större
tillgång till dator i hemmet än  vuxna, 83 % jämfört
med  61  %  år  2000.  Män har i något  större  grad
tillgång till dator än kvinnor.  I  sammanhanget kan
nämnas att i åldersgruppen 65–79 år är det endast 23
%  som har tillgång till dator. Liten  datortillgång
har även de funktionshindrade.

Andel av befolkningen som har tillgång till persondator i hemmet 1997
och 2000 (%)

-------------------------
|               |1997|
2000                    |
-------------------------
|Totala         |42  |64|
|befolkningen   |    |  |
-------------------------
|Vuxna 18–79 år |40  |61|
-------------------------
|Barn/ungdom    |60  |83|
|9–17           |    |  |
-------------------------
|Män            |44  |66|
-------------------------
|Kvinnor        |41  |61|
-------------------------
Källa:   SIKA,   Fakta   om   informations-   och
kommunikationsteknik i Sverige 2002.
Ett informationssamhälle för alla förutsätter att
tillgången  till  datorer  ökar.  När  det gäller
möjligheter att inom skattesystemets ram  påverka
datortillgången  vill utskottet hänvisa till  att
riksdagen tidigare  har  behandlat motionsförslag
om  en utvidgning av nuvarande  möjligheter  till
skatteavdrag   för   att   främja   en  ökad  IT-
användning.  Skatteutskottet  har våren  2001,  i
sitt  av  riksdagen  godkända  betänkande   (bet.
2000/01:SkU14),    avstyrkt   motionsförslag   om
anskaffning av persondatorer och framhållit:
En allmän avdragsrätt  för  inköp  av datorer och
programvara   skulle  enligt  utskottets   mening
innebära en oönskad  snedvridning av konkurrensen
på  detta  område,  ge  upphov   till   en  mängd
gränsdragningsproblem  och  dessutom medföra  ett
mycket kraftigt inkomstbortfall.  Som utskottet i
olika sammanhang framhållit är det  önskvärt  att
skattesystemet  så långt möjligt hålls fritt från
inslag   som   inte  hänger   samman   med   dess
grundläggande funktion  att utgöra en säker grund
för att finansiera den gemensamma sektorn.

Med hänvisning till det anförda  avstyrks motionerna
2000/01:T704 (v) och 2001/02:T395 (v).


6 Lagstiftningsfrågor


Utskottets förslag i korthet

Utskottet    framhåller    vikten    av    en
teknikneutral    och   framtidsanpassad   IT-
lagstiftning.  Med   hänvisning   till  bl.a.
pågående       utredningsarbete      avstyrks
motionsförslag med begäran om en lagöversyn.

Motionsförslag


Moderata   samlingspartiet   framhåller   i   motion
2000/01:T717  av  Carl  Bildt m.fl. att en effekt av
det   framväxande   informationssamhället   är   den
sammansmältning, konvergens,  som  sker mellan olika
typer av tele- och medietjänster. Infrastruktur  som
tidigare haft en specifik användning kan nu användas
för  att  bära  andra  typer  av tjänster. Samtidigt
smälter  olika tjänster samman och  de  utrustningar
som används  för  att  ta  emot  och  förmedla olika
tjänster   blir  alltmer  lika.  Dessutom  möjliggör
utvecklingen att företag som traditionellt ägnat sig
åt  en viss typ  av  tjänster  kan  engagera  sig  i
angränsande  sektorer.  Mot  denna  bakgrund  är det
ohållbart  med  olika typer av lagstiftning på tele-
och medieområdena.  Regeringen bör därför omedelbart
tillsätta en utredning  med  uppdrag att ta fram ett
konkret förslag till en ny, konvergerad lagstiftning
på  tele-  och  medieområdet  med   utgångspunkt   i
grundläggande   principer   om   yttrandefrihet  och
personlig integritet.

Även  i  motion  2000/01:T707  av Holger  Gustafsson
m.fl.  (kd,  m)  påtalas  behovet  av  en  tidsenlig
lagstiftning   på   IT-området.  Det  finns   enligt
motionärerna  en rad väsentliga  funktioner  som  är
statens ansvar.  Till  dessa  hör att tillhandahålla
goda förutsättningar för en sund utveckling, bl.a. i
form   av   ett   modernt   regelverk  som   främjar
konkurrens.    Därför    är    det    viktigt    att
infrastrukturen   står   öppen   för   konkurrerande
tjänsteleverantörer.   Konkurrenssituationen   måste
regleras,    upprätthållas    och    bevakas.    För
näringslivet är  det  väsentligt att spelreglerna är
tydliga  och  förutsägbara   och  att  de  tillämpas
konsekvent.

Utgångspunkten   i  motion  2001/02:T465   av   Sven
Bergström  m.fl.  (c)  är  att  informationstekniken
ställer  speciella  krav   på   lagstiftningen.  Att
anpassa lagstiftningen till nuvarande  tekniska nivå
förefaller  inte  vara  en  framkomlig  väg eftersom
nästa    tekniska   steg   medför   risk   för   att
lagstiftningen  på nytt blir omodern. Den enda vägen
är  enligt  motionärerna   att  göra  lagstiftningen
teknikoberoende.  Regeringen   bör  därför  ge  alla
kommittéer och särskilda utredare  med  uppdrag  att
belysa befintlig lagstiftning i uppdrag att överväga
denna fråga.


Utskottets ställningstagande


Utskottet  delar  motionärernas  uppfattning att IT-
utvecklingen ställer nya krav på rättsordningen. Den
digitala  tekniken  gör exempelvis att  text,  ljud,
bild och data kan hanteras  samtidigt  och förmedlas
genom  olika  former  av distributionssystem.  Detta
leder till ett närmande  mellan olika nät (t.ex. nät
för   telefoni,   data  och  television),   tjänster
(kommunikationstjänster  och  innehållstjänster) och
apparater (t.ex. telefoner och TV-mottagare). Det är
i   denna  miljö  som  nya  användningsområden   och
tillämpningar  av  informationsteknik  växer  fram i
snabb  takt.  Det är viktigt att lagstiftningen inom
området är väl anpassad till denna utveckling.

Under de senaste  åren  har mot denna bakgrund ett
omfattande  lagstiftningsarbete   genomförts.  Bland
pågående  större  utredningar  kan  särskilt  nämnas
Utredningen   om   elektronisk   kommunikation    (N
2001:07),  vars arbete bedrivs mot bakgrund av såväl
den  tekniska  och  marknadsmässiga  utveckling  som
skett  inom området som de rättsakter som kommer att
antas inom  Europeiska  gemenskapen.  Utredaren  har
till   uppgift  att  analysera  lagstiftningen  inom
området och föreslå sådan ny lagstiftning som behövs
för   en   samordnad    reglering   av   elektronisk
kommunikationsinfrastruktur     och     elektroniska
kommunikationstjänster.  Utgångspunkten  skall  vara
att  de  telepolitiska  målen  och  det IT-politiska
målet samordnas. I sitt arbete skall utredaren bl.a.
vägledas av slutsatserna om behovet av samordning av
lagstiftningen till följd av konvergensutvecklingen.
Syftet är att skapa den moderna, teknikneutrala  och
framtidsanpassade  lagstiftning  som efterlyses i de
aktuella motionerna.
Utskottet vill vidare hänvisa till IT-kommissionen
och  dess  särskilda observatorium för  rättsfrågor.
Det IT-rättsliga  observatoriet har till uppgift att
identifiera    och    diskutera     problem     inom
rättsordningen   för  att  underlätta  och  påskynda
förändringar och moderniseringar  av lagstiftningen.
Observatoriet  skall vidare inom ramen  för  av  IT-
kommissionen prioriterade  områden  självständigt ta
fram underlag för kommissionens råd till  regeringen
om rättsliga angelägenheter.
Med  hänvisning till det anförda bedömer utskottet
att  syftet  med  de  nu  aktuella  motionsförslagen
kommer   att  tillgodoses  utan  någon  åtgärd  från
riksdagens  sida.  Följaktligen  avstyrks motionerna
2000/01:T707  (kd,  m)  yrkande 2, 2000/01:T717  (m)
yrkande 6 och 2001/02:T465 (c) yrkande 11.

7 Utbildningsinsatser


Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag          om          särskilda
utbildningsåtgärder  avstyrks  med hänvisning
till gällande riktlinjer för IT-politiken och
pågående insatser för att höja kompetensen på
IT-området.

Motionsförslag


Lennart   Daléus   m.fl.   (c)  bedömer   i   motion
2000/01:T713   att   informationsteknikens    snabba
utveckling  kommer  att  innebära  att  morgondagens
gränssnitt,  dvs.  formen  för kommunikation  mellan
människan   och   datorn,   förändras    dramatiskt.
Samtidigt blir tekniken en del av vardagen  för alla
människor  på  ett  helt  annat  sätt  än  i dag. En
avgörande   utbildningsinsats   behövs  för  att  få
människor att kliva över vad som  kan  beskrivas som
”tekniktröskeln”.  Regeringen  bör därför  formulera
målet  om ett kunskapslyft inom IT.  Regeringen  bör
bjuda in en mängd aktörer som kan vara behjälpliga i
detta arbete och beredskap bör finnas för att stödja
insatserna ekonomiskt.

Holger Gustafsson  m.fl.  (kd, m) refererar i motion
2000/01:T707 till en undersökning  som visar att det
allra  viktigaste  hindret  för  en ytterligare  IT-
expansion är bristande IT-kunskaper.  Därför  behövs
en offensiv satsning på en bred och kvalificerad IT-
utbildning   i  skolorna  samt  vuxenutbildningar  i
datoranvändning och informationsteknik. Motionärerna
framhåller  vidare   att  arbetskraft  med  bra  IT-
kunskaper   ger   Sverige    goda    internationella
konkurrensförutsättningar.                 Särskilda
utbildningsinsatser      föreslås     riktas     mot
småföretagen.


Utskottets ställningstagande


Enligt riksdagens IT-politiska  beslut år 2000 utgör
en  ökad  IT-kompetens  ett  av de tre  prioriterade
områdena för att främja en god  och  bred användning
av IT i samhället. Mot denna bakgrund  ingår  i  det
IT-politiska handlingsprogrammet en rad insatser för
att  främja IT-kompetens för att Sverige skall kunna
tillhöra   de  länder  som  leder  utvecklingen  och
användningen  av  IT.  Som  framgår  av  regeringens
resultatredovisning  i  budgetpropositionen  för  år
2002  har en rad initiativ  tagits  för  att  främja
uppbyggnaden        av       IT-kompetensen.       I
budgetpropositionen aviseras också en förlängning av
den  särskilda satsningen  på  IT  i  skolan  (ITiS)
t.o.m.  år 2002 och att ytterligare ca 13 000 lärare
ska     kunna     delta     i     programmet     för
kompetensutveckling.  Utskottet  konstaterar  därmed
att utbildning och kompetens tillmäts stor betydelse
i den IT-politik som riksdagen har lagt fast.

Som uppmärksammas i motion 2000/01:T707 (kd, m) är
de mindre företagen inte alltid lika benägna att  ta
till  sig  nya informationstekniska lösningar som de
större. Utskottet  delar  motionärernas  uppfattning
att detta i många fall beror på bristande kunskap om
hur  IT kan integreras i affärsverksamheten.  Verket
för  näringslivsutveckling  (NUTEK)  har  mot  denna
bakgrund  i samråd med Företagarnas Riksorganisation
och  andra  berörda  organisationer  formulerat  ett
nationellt program  för  att  höja  IT-kompetensen i
småföretag,  benämnt  IT.SME.se. För programmet  har
regeringen avsatt 20 miljoner  kronor år 2001 och 10
miljoner kronor år 2002.
Utskottet     utgår     från     att     fortsatta
utbildningsinsatser   görs  för  att  förbättra  IT-
kompetensen  och  bedömer   därmed  att  syftet  med
motionerna  2000/01:T707  (kd,   m)  yrkande  3  och
2000/01:T713 (c) yrkande 4 kommer  att  tillgodoses.
Något initiativ från riksdagens sida är därför  inte
erforderligt, varför yrkandena avstryks.

8 IT-användning och en ekologiskt
hållbar utveckling


Utskottets förslag i korthet

Informationstekniken  har  stor betydelse för
att   möjliggöra   en   ekologiskt    hållbar
utveckling.    Med    hänvisning   till   att
regeringen nyligen beslutat  att  inrätta ett
särskilt  forum  för  IT  och miljö avstyrker
utskottet ett motionsyrkande.

Motionsförslag


Centerpartiet framhåller i  motion  2000/01:MJ711 av
Lennart  Daléus  m.fl.  att  en  väl fungerande  och
utbyggd IT-infrastruktur är viktig  för att göra det
möjligt att skapa ett ekologiskt uthålligt samhälle.
IT kan på ett påtagligt sätt bidra till  att  minska
transportbehovet    i    samhället.    Så    kallade
intelligenta  hus  kan spara energi och få människor
att  känna  sig  tryggare.   Med  användning  av  IT
möjliggörs  också  distansarbete,  distansutbildning
samt  telefon- och bildkonferenser,  vilket  minskar
antalet resor. Möjligheterna för att med hjälp av IT
skapa miljövinster  är  dock  i  stort  sett okända.
Hoten   mot   miljön  är  likaså  dåligt  kartlagda.
Regeringen bör  därför  initiera  en utredning om IT
och miljö.


Utskottets ställningstagande


Utskottet   delar   motionärernas   uppfattning   om
informationsteknikens  betydelse  för  möjligheterna
att  uppnå en ekologiskt hållbar utveckling.  Enligt
riksdagens    IT-politiska    beslut    gäller   att
informationstekniken  skall användas för att  främja
en ekologiskt hållbar utveckling,  att  datorer  och
annan  IT-utrustning  skall  inordnas i ett hållbart
kretslopp samt att IT skall bidra  till  att  minska
transporters   miljö-   och   hälsopåverkan.  Vidare
förutsätts att olika aktörer stimuleras  att  arbeta
för  att  IT-tillämpningar i högre grad utnyttjas  i
syfte att minska miljöpåverkan och främja en hållbar
utveckling.

Enligt  vad   utskottet   erfarit  har  regeringen
nyligen beslutat att tillsätta  ett  särskilt  Forum
för   IT   och  miljö,  där  företrädare  för  bl.a.
näringsliv,   intresseorganisationer   och  forskare
kommer att ingå. Arbetsgruppens uppgift  skall bl.a.
vara  att  belysa hur IT-tillämpningar i högre  grad
kan  utnyttjas  för  att  minska  miljöpåverkan  och
främja  en hållbar utveckling. Exempel på frågor som
man avser att ta upp i arbetsgruppens arbete är hur
   IT kan  bidra  till en minskad bränsleförbrukning
inom       transportsektorn        och        hur
transportinformation   kan  leda  till  smidigare
trafikflöden,
-          IT-tillämpningar   som   bidrar  till  en
minskad    energi-   och   resursförbrukning    kan
integreras i offentlig planering,
-
-          hänsyn    kan   tas   till   miljön   vid
utbyggnaden av den snabbt växande e-handeln,
-
-          miljökrav   kan    uppställas   vid   IT-
upphandlingar,
-
-          införande av distansarbete  eller  video-
och   telekonferenser   kan   ge  miljömässiga  och
ekonomiska vinster såväl för samhället  som för det
enskilda företaget och dess anställda,
-
-          IT-funktioner  i  större  omfattning  kan
ersätta   fysiska  produkter  och  bidra  till   en
avmaterialisering.
-
Enligt utskottets  mening får därmed förutsättas att
syftet  med  motionsförslaget  kommer  att  bli  väl
tillgodosett.  Något  initiativ från riksdagens sida
är  därför  inte  erforderligt,   varför   utskottet
avstyrker motion 2000/01:MJ711 (c) yrkande 38.


9 Fri programvara


Utskottets förslag i korthet

Utskottet    avstyrker    motionsförslag   om
åtgärder för att främja bl.a.  användning  av
fri  programvara  med hänvisning till att det
inte  bör  ankomma  på   riksdagen   att   ta
ställning  i  frågan.  Jämför  reservation  3
(kd).

Motionsförslag


Lennart   Daléus   m.fl.  (c)  framhåller  i  motion
2000/01:T713 att fri  programvara  är ett av de mest
spännande  områdena  inom  IT-utvecklingen.   Enorma
mängder   programvara   av   mycket   hög   kvalitet
produceras  inom  ramen  för  alla  de  projekt  som
sysslar  med fri programvara. Motionärerna menar att
det nu är  hög  tid  för  riksdag  och  regering att
engagera  sig aktivt för att främja fri programvara.
Offentliga  insatser  för  fri  programvara föreslås
inom     bl.a.     områdena     legala     aspekter,
kvalitetssäkring och utvecklingsstimulans.

Enligt motionen bör vidare svenska myndigheter  så
långt  som möjligt avstå från att använda patenterad
programvara   för   kommunikation  med  medborgarna.
Annars  inskränks  möjligheterna   att  använda  och
sprida  information  samt  att utveckla  handel  och
kommunikationssystem   som   interagerar    med   de
offentliga systemen.

Utskottets ställningstagande


Fri  programvara (Open source) är ett nytt sätt  att
utveckla    programvara    som    bygger    på   att
datorprogrammets  källkod  skall  vara fri för alla,
detta  för  att  bl.a.  påskynda  utvecklingen.  Fri
programvara behöver i sig inte vara  gratis. Förutom
att det går att konstruera affärsmodeller  kring fri
programvara som bygger på en kommersiell verksamhet,
går det att ta betalt direkt för programvaran enligt
ett stort antal licensvillkor. Det avgörande  är att
källkoden blir tillgänglig för köparen.

Exempel    på    denna    typ    av   program   är
operativsystemet   Linux  och  webbservern   Apache.
Fördelar  med öppen källkod  anges  bl.a.  vara  att
programvaruutveckling  stimuleras  och nya produkter
kan  lanseras  snabbare. För många applikationer  är
det  också till fördel  från  säkerhetssynpunkt  att
källkoden  kan  granskas.  Rätten  att  utnyttja och
gratis  distribuera  programvaran underlättar  också
spridningen till mindre kapitalstarka användare. För
användarna  kan det vara  en  fördel  att  ett  enda
företag inte kan monopolisera programvaran och skapa
besvärande beroendeförhållanden. Som delvis berörs i
den aktuella motionen finns det också en rad problem
med en ökad användning av fri programvara.
Enligt vad  utskottet  erfarit  har EU intresserat
sig   för  fri  programvara  inom  ramen   för   IST
(Information Society Technologies). EU arbetar bl.a.
med att  initiera projekt för att få fram exempel på
användning  av fri programvara. Enligt vad utskottet
erfarit  har  också   frågan   om   fri  programvara
uppmärksammats av IT-kommissionen.
Utskottet    vill    vidare,    när   det   gäller
myndigheternas kommunikationssystem med medborgarna,
hänvisa  till att Statskontoret har  i  uppgift  att
utveckla den  tekniska infrastrukturen för data- och
telekommunikation  genom  att  i  samverkan med dels
statliga myndigheter, dels kommuner  och  landsting,
öka  utvecklingen  och  användningen  av  gemensamma
standarder och tillämpningar.
Utskottet  anser  att  det  inte  bör  ankomma  på
riksdagen  att behandla frågor kring utveckling  och
användning av  olika  typer av programvaror. Det får
förutsättas att de myndigheter  som  har  ansvar för
IT-användningen  följer utvecklingen på området  och
tar de initiativ som kan anses påkallade.

Motion 2000/01:T713 (c) yrkandena 6
och 8 avstyrks.


10 Programvarulicenser


Utskottets förslag i korthet

Utskottet    förutsätter     att     olovligt
utnyttjande  av datorprogram aktivt motverkas
och avstyrker  ett  motionsförslag om statlig
policy för programvaruhantering.

Motionsförslag


Kristdemokraterna efterlyser  i  motion 2001/02:T466
av  Johnny  Gylling  m.fl.  en  statlig  policy  för
programvaruhantering.  Som  motivering   anges   att
enligt  en  utredning  från Statskontoret garanterar
bara  6  %  av  myndigheterna   att   enbart  laglig
programvara     används.     För    att    stimulera
affärsutvecklingen, men också  för  att upprätthålla
moralen,  är det viktigt att s.k. piratkopiering  av
programvara bekämpas.


Utskottets ställningstagande


På regeringens  uppdrag  har  Statskontoret  nyligen
kartlagt  de  statliga  myndigheternas  rutiner  för
hantering     av    programvarulicenser    (Statliga
myndigheters    rutiner     för     hantering     av
programvarulicenser,   2000:11).   Enligt  rapporten
lägger de statliga myndigheterna ned  ett omfattande
och    seriöst    arbete   på   att   hantera   sina
programvarulicenser  korrekt.  Statskontoret bedömer
att   myndigheternas   rutiner  för  licenshantering
sammantaget är goda. Det  gäller  bl.a. hantering av
licensbevis  samt  distribution och installation  av
program. Av rapporten framgår dock att licensavtalen
ofta är mycket komplicerade  och svåra att tolka för
användarna.  Dessutom ändras reglerna  ofta.  Enligt
Statskontoret  är  det  rättighetsägarna  som själva
måste  ta  ansvar  för  att  hjälpa  användarna  med
tolkning  av  licensreglerna.  Det vore också enligt
Statskontoret rimligt om rättighetsägarna genom sina
branschorganisationer    försökte    att    förenkla
licensvillkoren  för  att  underlätta för  kunderna.
Vidare  framhålls  att  det  finns   behov   av  nya
förvaltningsanpassade  licensieringslösningar.   För
att  följa  upp  rutinerna för licenshantering avser
Statskontoret att göra en ny kartläggning om två år.

Utskottet anser det viktigt att Sverige som ett av
världens ledande IT-länder  lägger stor vikt vid att
följa  upp  lagstiftningen  om immaterialrättigheter
och motverkar olovligt utnyttjande  av datorprogram.
Utskottet  förutsätter  att  staten  som  en  viktig
datoranvändare  är  ett  föredöme  när  det   gäller
kontroll  och  ansvarsfull hantering av licensierade
programvaror. Samtidigt  är  det  som  Statskontoret
framhåller angeläget att regelverket förenklas.  Med
hänvisning   till   det   anförda   avstyrks  motion
2001/02:T466    (kd)    yrkande    8.   Syftet   med
motionsyrkandet förutsätts komma att tillgodoses.

11 Frekvensutrymme


Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag      om      användning     av
frekvensutrymmet   i   etern   avstyrks   med
hänvisning  till  att Post- och telestyrelsen
verkar     för     att     det     begränsade
frekvensutrymmet  används  effektivt.  Jämför
reservation 4 (m).

Motionsförslag


Ola   Karlsson  och  Elizabeth  Nyström   (båda   m)
understryker    i    motionerna   2000/01:T712   och
2001/02:T240 betydelsen  av  att  frekvensutrymmet i
etern används effektivt. Motionärerna framhåller att
frekvensutrymmet är begränsat och skall  räcka  till
TV,  radio, personradiotrafik, mobilteletjänster och
radiobaserat Internet. I motionerna kritiseras också
utbyggnaden av ett marknät för digital TV.


Utskottets ställningstagande


Utskottet  konstaterar  att frekvensutrymmet i etern
kan  betraktas  som en begränsad  naturtillgång  som
skall räcka till  en  rad  olika  tjänster,  som TV,
radio,   personradiotrafik,   mobilteletjänster  och
Internetuppkoppling.  Det  gör  det   angeläget  och
nödvändigt  att  tillgängliga  frekvenser  utnyttjas
effektivt.

Post-   och  telestyrelsen  (PTS)   ansvarar   för
fördelningen av frekvenser inom landet och samordnar
verksamheten med andra länder. Utskottet förutsätter
att PTS aktivt  verkar för ett effektivt utnyttjande
av frekvensutrymmet.  Utskottet  är  inte berett att
vidta  någon  åtgärd  med  anledning av de  aktuella
motionsförslagen.   Utskottet    avstyrker    därför
motionerna 2000/01:T712 (m) och 2001/02:T240 (m).

12 Internetspråk


Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om bruk av
svenska  bokstäver som å, ä och ö på Internet
med      hänvisning       till       pågående
utvecklingsarbete    för    att    möjliggöra
användning av nationella tecken.

Motionsförslag


Gunnel Wallin (c) konstaterar i motion  2000/01:T701
att e-post och adressystemet på Internet är uppbyggt
på  det  engelska språket. Detta skapar problem  för
dem som har  t.ex.  tecknen å, ä eller ö i ortsnamn,
firmanamn  eller egennamn.  Sverige  bör  därför  ta
initiativ    till    att    internationellt    utöka
teckenmängden för Internetadresser.


Utskottets ställningstagande


Internets internationella standardiseringsorgan IETF
(Internet Engineering  Task  Force)  har sedan länge
arbetat  med  en  standard  som skall kunna  hantera
nationella  tecken. Inom kort  väntas  detta  arbete
resultera i en accepterad standard som ger möjlighet
att utöver engelskans  alfabet  även  använda  olika
nationella  tecken  i  domännamn  på  Internet. Till
exempel  kommer de svenska tecknen å, ä  och  ö  att
kunna användas i domännamnsdelen för hemsidor och e-
post. Så snart  som  det  är praktiskt möjligt efter
det  att  IETF  är  klart med denna  standard  avser
Stiftelsen för Internetinfrastruktur,  som  ansvarar
för  toppdomänen  se,  att  tillåta registrering  av
domännamn som innehåller bokstäverna  å,  ä  och  ö.
Förslaget  till  ny  standard hanterar en stor mängd
nationella tecken utöver de svenska.

För användarna kommer  det  att  ta viss tid efter
det  att  standarden är fastställd innan  nationella
tecken   fungerar    helt   problemfritt.   Samtliga
klientprogramvaror  som  använder  domännamn  (t.ex.
webbläsare och e-postprogram)  måste  nämligen först
uppdateras.  Det  är  därför  rimligt  att anta  att
internationella   tecken  i  domännamn  kommer   att
användas i större utsträckning  först  efter att det
kommit  ut nya versioner av populära operativsystem.
I sammanhanget  kan  nämnas  att  redan i dag på nu-
domänen  på Internet erbjuds möjlighet  att  använda
svenska,   danska,    tyska,   spanska   och   andra
västeuropeiska bokstäver.
Med hänvisning till pågående utvecklingsarbete för
att  möjliggöra nationella  tecken  avstyrks  motion
2000/01:T701 (c).

13 Konkurrensen på telemarknaden


Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att konkurrens är ett viktigt
medel   för  att  uppfylla  de  telepolitiska
målen. Med  hänvisning  till  pågående arbete
finns det inte skäl för riksdagen  att  nu ta
något   initiativ   för   att   ompröva   den
grundläggande      marknadsregleringen     på
telekommunikationsområdet.          Utskottet
avstyrker   därmed  samtliga  motionsförslag.
Jämför reservation 5 (m, kd, fp).

Motionsförslag


Carl   Bildt  m.fl.   (m)   konstaterar   i   motion
2000/01:T717    att   den   svenska   telemarknadens
konkurrensutsättning har lett till sänkta priser och
gjort Sverige till  ett  världsledande  land när det
gäller     bl.a.    antalet    mobiltelefoner    och
Internetabonnemang.        Senfärdigheten        med
telemarknadens   fortsatta   avreglering   har  dock
inneburit  att  Sverige  håller  på att passeras  av
andra  länder.  Underlåtelsen  att  privatisera  det
gamla  Televerket  har  lett  till  att  Telia   har
fungerat   som  en  bromskloss  och  motverkat  EU:s
ambition att  skapa  öppna  marknader.  Telias pris-
sättning av lokalsamtal och företagets rätt  att  ta
ut  höga  samtrafikavgifter  hämmar  konkurrens  och
marknadsutveckling.  Enligt motionen bör accessnätet
öppnas   för   full  konkurrens,   och   fullständig
nummerportabilitet    bör    gälla   vid   byte   av
teleföretag.  Post-  och  telestyrelsens   roll  bör
vidare  stärkas  genom  att  myndigheten  ges större
befogenheter att vidta konkurrensfrämjande åtgärder.

Johnny  Gylling m.fl. (kd) understryker i motionerna
2001/02:T466   och   2000/01:T212   vikten   av  att
telenäten öppnas för konkurrens. Därmed främjas  ett
ökat   utbud   av   tjänster   och   lägre   priser.
Avregleringen av telemarknaden har betytt mycket för
Sveriges  utveckling  de  senaste  tio  åren. Enligt
motionärerna   är   dock   konkurrensen  fortfarande
bristfällig  när  det  gäller  fastnätstelefonin  på
grund  av  de  höga avgifter som Telia  tar  ut  för
tillträde  till  sitt  accessnät.  Konkurrensen  bör
också   ökas  vad  gäller   förval   och   byte   av
teleoperatör.

Även Kenth  Skårvik  m.fl.  (fp) efterlyser i motion
2001/02:T463 en ökad konkurrens  på  accessnätet för
att främja att alla får tillgång till  telefoni till
rimliga priser.


Utskottets ställningstagande


Sedan den svenska telemarknaden avreglerades  den  1
juli  1993  har  utvecklingen varit mycket expansiv,
samtidigt som konkurrensen  utvecklats positivt på i
stort sett samtliga delar av  marknaden. Sammantaget
omsatte fast telefoni och mobila  teletjänster  39,9
miljarder kronor under år 2000, vilket motsvarar  en
tillväxt på 4 % jämfört med året dessförinnan. Sedan
år  1994  har  marknadens  värde  vuxit med 67 %. De
mobila teletjänsternas andel av marknaden  har sedan
år 1994 ökat från 18 till 36 %. Telia är fortfarande
den  största  operatören, men bolagets andel av  den
totala  marknaden   för  fast  telefoni  och  mobila
teletjänster har sjunkit från 96 % år 1994 till 73 %
år 2000. Allt tyder på  att  konkurrensen kommer att
hårdna ytterligare.

Den  snabba  utvecklingen  på  teleområdet   sedan
marknaden  öppnades för konkurrens har föranlett  en
rad regeländringar.  Det gäller exempelvis regler om
samtrafik och nummerportabilitet  i syfte att främja
uppbyggnaden av en väl fungerande telemarknad. Post-
och telestyrelsen (PTS) har vidare  fått  en  utökad
tillsynsroll    och   ett   tydligare   ansvar   som
sektorsmyndighet på teleområdet.
Utskottet vill vidare fästa uppmärksamheten på att
konkurrensen   på   telekommunikationsområdet    har
stärkts  de  senaste  åren  genom  att  flera  avtal
träffats   om   samtrafik  mellan  teleoperatörerna.
Samtidigt har samtrafiktaxorna  sjunkit  väsentligt,
och priskonkurrens har uppstått även när det  gäller
lokalsamtal.  Den  s.k.  förvalsreformen år 1999 har
lett   till  bättre  konkurrens,   fler   telebolag,
prissänkningar  och mer medvetna konsumenter. Vidare
kan nämnas  att riksdagen i mars 2001 fattade beslut
om ändrade ersättningsregler för nummerportabilitet.
Med  nummerportabilitet   avses   att   en  abonnent
behåller   sitt   telefonnummer   när   denne  byter
teleoperatör.
Det  finns  dock  vissa  marknader som inte  varit
utsatta  för  någon  större konkurrens.  Det  gäller
t.ex.  abonnemang  i  det   fasta   telenätet,   som
uppmärksammas  i de aktuella motionerna. Denna fråga
har fått ökad betydelse  i  och  med möjligheten att
utnyttja  frekvenserna  i  kopparnätet   för   snabb
anslutning    till   Internet   (xDSL-teknik).   För
närvarande  har   endast  ett  fåtal  teleoperatörer
tecknat   avtal   med  Telia   om   tillträde   till
accessnätet.   Bland    operatörerna    har   priset
uppfattats som högt och det har därför inte  bedömts
vara    lönsamt    att    utnyttja    tjänsten   för
direktanslutning av abonnenter för fast telefoni.
I  och  med att EG-förordningen om lika  tillträde
till accessnätet  trädde  i kraft den 2 januari 2001
skapas möjligheter för ökad  konkurrens  också  inom
denna  del  av  marknaden.  För Sveriges del innebär
detta  att Telia nu är skyldigt  att  erbjuda  andra
operatörer    tillgång   till   det   kopparbaserade
accessnätet på  vissa  villkor. Priset för tillträde
till  accessnät  och tillhörande  faciliteter  skall
enligt  förordningen  vara  kostnadsorienterat.  PTS
skall bl.a.  se  till  att  avgifterna för tillträde
till   accessnätet  främjar  en  sund   och   stabil
konkurrens  och  kan  framtvinga  ändringar i Telias
priser om detta är motiverat.
Enligt vad utskottet erfarit har PTS under år 2001
påbörjat en översyn av de kalkylmodeller som används
vid    beräkning    av    den    kostnadsorienterade
ersättningen  för  samtrafik till mobila  och  fasta
nät,  samt  för  tillgång  till  accessnät.  Arbetet
syftar till att utvärdera  nuvarande  kalkylmodeller
och  föreslå  vilka  modeller  som  bör  användas  i
framtiden. Regeringen har vidare gett PTS  i uppdrag
att  särskilt följa tillämpningen av EG-förordningen
om tillträde till accessnätet. Senast den 2 maj 2002
skall PTS redovisa vilka åtgärder som vidtagits samt
vid behov  även föreslå ytterligare åtgärder som kan
krävas i syfte  att  ge förordningen största möjliga
genomslagskraft.
Utskottet  kan  därmed  konstatera  att  flertalet
motionsförslag om ökad  konkurrens  på telemarknaden
numera har tillgodosetts. Det gäller bl.a. förslagen
om  tillträde  till  accessnätet  och införandet  av
fullständig nummerportabilitet. Prövning pågår också
om   de   närmare   villkoren  för  tillträde   till
accessnätet.  Utskottet  vill  vidare  hänvisa  till
pågående   beredning    av   departementspromemorian
Effektiv tvistlösning på  teleområdet.  I  denna har
man  föreslagit att PTS befogenheter att besluta  om
vad  som  skall  gälla  mellan  parterna  vid  tvist
utvidgas   till   att   gälla  alla  tvister  mellan
teleföretag om tillämpningen av telelagen.
Enligt  utskottets  mening  finns  det  mot  denna
bakgrund inte skäl för  riksdagen  att  nu  ta något
initiativ   för   att   ompröva   den  grundläggande
marknadsregleringen   på  telekommunikationsområdet.
Utskottet vill slutligen  också  hänvisa  till Post-
och telestyrelsens ansvar att följa upp och  årligen
redovisa    utvecklingen   på   telemarknaden.   Med
hänvisning  till  det  anförda  avstyrks  motionerna
2000/01:T212   (kd)  yrkande  38,  2000/01:T717  (m)
yrkande 5, 2001/02:T463  (fp) yrkande 21 i denna del
och  2001/02:T466  (kd)  yrkande   3.   Syftet   med
motionsyrkandena   är   redan   tillgodosett   eller
förutsätts bli tillgodosett.

14 Konsumentinriktning


Utskottets förslag i korthet

Det är viktigt att telemarknaden utvecklas på
ett  kundanpassat  sätt.  Med hänvisning till
vidtagna och förutsedda ytterligare  åtgärder
avstyrker  utskottet  ett  motionsförslag  om
granskning     av     telemarknaden      från
konsumentsynpunkt.

Motionsförslag


Raimo  Pärssinen  och  Per-Olof  Svensson  (båda  s)
konstaterar i motion 2001/02:T410 att telemarknadens
avreglering har varit positiv och lett till ett ökat
produktutbud. För privatpersoner och konsumenter har
dock   utbudet  samtidigt  blivit  svåröverskådligt.
Dessutom  är  teleräkningarna ibland svåra att tyda,
och kostnaden för olika teletjänster går inte alltid
att  utläsa.  Vidare   kan  svårigheter  uppstå  för
kunderna   vid  byte  av  abonnemang.   Motionärerna
efterlyser  mot  denna  bakgrund  en  granskning  av
teleföretagens    utbud,    tillvägagångssätt    och
förhållningssätt gentemot sina kunder.


Utskottets ställningstagande


Under senare tid har en rad åtgärder vidtagits såväl
av  företag  inom  telebranschen  som  av  ansvariga
myndigheter  för  att  förbättra  informationen  och
stärka  konsumenternas  ställning. Som  exempel  kan
nämnas att Post- och telestyrelsen  (PTS) informerar
på    olika   sätt   för   att   främja   rationella
konsumentbeslut.  På  PTS  hemsida  redovisas  bl.a.
jämförelser     av    telefonipriser    för    olika
teleoperatörer och  abonnemang.  PTS  ger  också  ut
olika informationsbroschyrer för allmänheten och har
även  ingripit  när  det gäller teleföretags rutiner
för hantering av förvalsabonnemang.  I  sammanhanget
kan  vidare  nämnas  att  PTS,  Konsumentverket  och
Konkurrensverket      nyligen      har      granskat
mobiltelemarknaden    ur    ett    konsument-    och
konkurrensperspektiv.  Dessa  tre  myndigheter avser
att  fortsätta  sitt  samarbete  för att  vid  behov
föreslå   åtgärder   för   att  ytterligare   stärka
konkurrensen till nytta för konsumenterna.

Utskottet  anser  det  viktigt  att  telemarknaden
fungerar på ett från kundsynpunkt  lämpligt  sätt. I
detta  ligger  att  användarna  av  teletjänster ges
möjlighet  att  fatta  rationella  beslut  om  olika
teletjänster   samtidigt   som  rimliga  kundvillkor
erbjuds.  En  väl  fungerande marknad  leder  enligt
utskottets mening till  ökad nytta för konsumenterna
genom  att förutsättningar  skapas  för  ett  större
utbud av  varor  och  tjänster  på  bättre  villkor.
Utskottet förutsätter att ansvariga myndigheter  och
berörda   parter   aktivt  verkar  för  att  en  väl
fungerande   telemarknad    från   konsumentsynpunkt
utvecklas.  Enligt  utskottets   mening  bör  därmed
syftet med motionen tillgodoses. Med hänvisning till
det anförda avstyrks motion 2001/02:T410 (s).

15 Mobiltelefontäckning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   anser   att   en  väl  fungerande
mobiltelefoni i landets olika  delar  är  ett
viktigt   samhällsintresse.   Det  är  därför
väsentligt  att det finns en god  täckning  i
landet.   Med   hänvisning    till   pågående
utbyggnad  av  mobiltelenäten samt  till  att
Post-  och  telestyrelsen   enligt  telelagen
skall verka för ett effektivt  telesystem  på
likvärdiga    villkor    avstyrks    samtliga
motionsförslag.

Bakgrund


Utvecklingen på området för mobiltelefoni  har  gått
snabbt från den första generationens analoga system,
som  NMT  (Nordisk  Mobil  Telefoni), till den andra
generationens  digitala  system,   som  GSM  (Global
Service  for  Mobile Transmission). Som  framgår  av
nedanstående sammanställning  utgör  GSM  i  dag den
helt  dominerande formen av mobiltelefoni i Sverige.
Mobiltelefoni  enligt  systemet  NMT  900 har numera
avvecklats.

Antal abonnemang och kontantkort för mobila teletjänster

------------------------------------------------------------
|Abonnemang och aktiva         |   juni 2000  |   juni 2001|
|kontantkort                   |              |            |
------------------------------------------------------------
|GSM                           |   5 543 000  |   6 545 000|
------------------------------------------------------------
|NMT 450                       |     155 100  |     148 000|
------------------------------------------------------------
|NMT 900                       |      68 700  |           0|
------------------------------------------------------------
Redan  år 1981 erbjöd dåvarande Televerket  mobiltelefoni  med
NMT för frekvensbandet 450 MHz. Telia erhöll år 1995 tillstånd
t.o.m.  utgången   av   år   2004  att  tillhandahålla  mobila
teletjänster  med NMT 450-systemet.  NMT  används  främst  för
taltelefoni och  oftast  för fordonsmonterade apparater. Många
åkerier, andra transportföretag  och  företag  inom  lant- och
skogsbruk  använder  systemet. NMT 450 är det enda system  som
har täckning i hela landet.  Nuvarande  tillstånd för NMT 450,
som innehas av Telia AB, har som villkor  att  tjänsten  skall
täcka minst 95 % av Sveriges yta. Det täckningskrav som i  dag
ställs  på  NMT-tjänsten, 95 % av Sveriges yta, beslutades mot
bakgrund av vikten  av god tillgänglighet och regional balans,
vilka är två av de telepolitiska  mål  som  riksdagen beslutat
om. Internationellt gäller att analoga mobiltelesystem i flera
länder är under avveckling.

Post-   och   telestyrelsen   (PTS)   har   nyligen   utrett
förutsättningarna  för  NMT 450 (Framtiden för 450 MHz-bandet,
Dnr. 01-26779). Studien kommer  tillsammans  med remissvar att
utgöra underlag för PTS kommande beslut om hur  frekvensbandet
skall användas. I rapporten konstaterar PTS att NMT 450 är det
mobiltelefonisystem   som  i  dagsläget  erbjuder  den   bästa
yttäckningen. I rapporten  rekommenderas  att Telias nuvarande
tillstånd för NMT 450 förlängs till att gälla  t.o.m. utgången
av år 2007 med krav på bibehållet täckningskrav.  Motiveringen
för förslaget är bland annat att mobilsystemet NMT  450 är det
enda  system som har en sådan utbredning och som används  inom
ett sådant  frekvensband  som  PTS  bedömer  lämpligt  för att
tillförsäkra   abonnenter  i  hela  landet  tillgång  till  en
mobiltelefonitjänst.
Tre företag, nämligen  Telia,  Tele2/Comviq och Europolitan,
har  egna  mobilnät  för  GSM-telefoni.   Åtta  andra  företag
tillhandahåller   mobilteletjänster.   Tillståndskraven    för
mobiloperatörerna  med egna nät innebär att minst sträckningen
av Europavägarna samt  de  orter  som  har  mer  än  tio tusen
invånare skall täckas. Själva täckningsgraden för GSM-nätet är
dock   betydligt   högre.   Telia,   som   har   den   största
täckningsgraden, säger sig täcka ca 99 % av befolkningen.
Tredje  generationens  mobiltelefoni,  3G, bygger på digital
bredbandstelefoni      med      UMTS     (Universal     Mobile
Telecommunications  System)  som  teknisk   standard.  3G  har
betydligt högre överföringskapacitet än vad som är möjligt med
nuvarande GSM-nät. 3G kan därmed erbjuda mobilt  Internet  med
multimedier  och  rörliga  bilder  i telefonen. För den tredje
generationens mobiltelesystem krävs  ett  särskilt nät med nya
basstationer över hela landet. Post- och telestyrelsen har den
16  december  2000  beslutat att tilldela fyra  företag  UMTS-
tillstånd, nämligen Europolitan,  HI3G, Orange och Tele2. Alla
fyra  företag  har  utfäst  sig att täcka  minst  99,98  %  av
Sveriges befolkning i slutet av år 2003. Detta motsvarar drygt
8,8 miljoner invånare.
I  sammanhanget  kan vidare nämnas  att  satellitsystem  för
mobil  telekommunikation  har  funnits  ett  antal  år,  t.ex.
Inmarsat,  Iridium  och Globalstar. Mobiltelefoni via satellit
är  jämförelsevis  mycket  dyr  och  utgör  inget  realistiskt
alternativ för mobilteletäckning i glesbygd.

Motionsförslag


Sven Bergström m.fl.  (c) framhåller i motion 2000/01:T231 att
kvaliteten  på  mobiltelefoni   på  många  håll  i  landet  är
bristfällig  trots  förhållandevis   god  befolkningstäckning.
Stora områden i landet saknar helt täckning.  Med  hänsyn till
att  operatörerna satsar på en snabb utbyggnad av UMTS   finns
det risk  för  att  den fortsatta utbyggnaden av GSM-nätet får
lägre prioritet. Regeringen  bör  därför  ta initiativ till en
diskussion med de tre nätägande GSM-operatörerna om hur en god
mobiltelefontäckning  i  hela  landet skall kunna  uppnås.  Om
samtalen inte ger önskade resultat  bör man överväga att kräva
sådana åtaganden då tillstånden för GSM-trafik förnyas.

Eskil Erlandsson m.fl. (c) i motion 2001/02:MJ339  samt  Lena  Ek  och Rolf
Kenneryd (båda c) i motion 2001/02:T442 uppmärksammar särskilt
skogsnäringens ökade beroende av väl fungerande mobiltelefoni.
För att skogsnäringen skall kunna utvecklas krävs bl.a. bättre
logistik  och  ökad  effektivitet  som  kan  lösas med datorns
hjälp.   Genom   uppkoppling   via  telefon  och  dator   till
planeringsdokument  för skogsbruket  ges  stor  möjlighet  att
miljöstyra verksamheten  direkt  vid avverkning eller röjning.
Tillgång till mobiltelefoner är också  en  säkerhetsfråga  för
dem som arbetar i areella näringar. Staten uppmanas därför att
ta ett övergripande ansvar för att förbättra telefontäckningen
i   syfte   att   ge   alla  företag  samma  möjligheter  till
effektivisering, kommunikation och kundkontakt.

Även Stig Eriksson m.fl. (v) påtalar i motion 2000/01:T716 att
stora områden i landet saknar  tillgång till mobiltelefoni och
att den fortsatta nätutbyggnaden går långsamt. Enligt motionen
är det viktigt att telekommunikationerna  bidrar till regional
balans och att även de som lever och verkar  i  glesbygden har
goda  möjligheter till mobiltelefoni. Motionärerna  efterlyser
en utvärdering  av  hur  telelagens  bestämmelse  om nationell
roaming,  dvs. skyldighet för operatörer på telemarknaden  att
under  vissa   förutsättningar   låta   abonnenter  hos  andra
operatörer  använda  deras  nät, har påverkat  utbyggnaden  av
mobiltelenätet.   Vidare   begärs   att   regeringen   snarast
återkommer till riksdagen med  förslag  om hur regional balans
för telekommunikationer kan uppnås.


Utskottets ställningstagande


Enligt de telepolitiska målen skall enskilda och myndigheter i
landets    olika    delar    få    tillgång   till   effektiva
telekommunikationer. Var och en skall  ha  möjlighet  att från
sin  stadigvarande  bostad  eller sitt fasta verksamhetsställe
utnyttja telefonitjänst inom  ett allmänt tillgängligt telenät
till  ett  rimligt  pris,  och alla  skall  få  tillgång  till
teletjänster på likvärdiga villkor.

Sedan telelagens tillkomst år 1993 har mobiltelefonin kommit
att  utgöra  en alltmer betydelsefull  del  av  telemarknaden.
Mobiltelefonin  svarar  i  dag  för  en  dryg tredjedel av den
sammanlagda  omsättningen  för fasta och mobila  teletjänster.
Mobiltelefoni  upplevs därför  alltmer  som  en  grundläggande
teletjänst i samhället.  Den  snabba  utvecklingen  av  modern
informationsteknik på olika samhällsområden förutsätter vidare
ofta mobil datakommunikation. Mobiltelefonen håller därmed  på
att  utvecklas  från  att ha varit något man endast använt för
röstkommunikation till  att  bli ett verktyg för kommunikation
av  data, ljud och bild samt för  genomförande  av  ekonomiska
transaktioner.  Utskottet  delar  motionärernas uppfattning om
vikten av att en väl fungerande mobiltelefoni tillhandahålls i
landets olika delar.
Det  för närvarande helt dominerande  mobiltelesystemet  GSM
har successivt  byggts  ut  och  täcker  i dag den övervägande
delen av landets befolkning. Utbyggnaden har kommit till stånd
genom  marknadsmässiga  överväganden, och systemet  når  långt
utöver gällande tillståndskrav vad gäller geografisk täckning.
Som framhålls i de aktuella motionerna saknar dock fortfarande
stora  områden  i landet möjlighet  att  använda  sig  av  den
vanligaste formen  av  mobiltelefoni.  För en positiv regional
utveckling    är    därför    en    fortsatt   utbyggnad    av
mobiltelefoninäten angelägen.
För att förbättra den geografiska täckningen  och  förbättra
framkomligheten  i  områden med hög belastning pågår också  en
utbyggnad  av  basstationer   och   växlar  för  GSM-telefoni.
Betydande resurser satsas även på att  bygga  ut och förbättra
det  analoga  systemet  NMT 450. Efter ficktelefonanpassningen
och införandet av NMT datatjänst,  som medger uppkoppling till
dator  för  att  ladda  ned  elektronisk   post   eller  hämta
information   över   Internet,  erbjuder  NMT  450  i  princip
likartade  tjänster  som   GSM-näten.   Genom   den   pågående
utbyggnaden av tredje generationens mobiltelenät kommer vidare
den   geografiska   täckningen   att   förbättras   genom  att
tillståndsinnehavarna har utfäst sig att täcka minst  99,98  %
av  Sveriges  befolkning i slutet av år 2003. De mätningar PTS
genomfört i år  visar  att UMTS-operatörerna har uppfyllt sina
löften vad det gäller starttidpunkt  för  UMTS i Sverige. Även
med denna utbyggnad kommer dock stora delar av landet inte att
täckas.   Täckningsgraden  99,98  %  av  Sveriges   befolkning
motsvarar exempelvis omkring 25 % av landytan.
Med tanke  på  den  stora  betydelse som mobiltelefonin fått
anser utskottet det väsentligt att det finns en god täckning i
hela landet. Det ankommer i första hand på PTS att kontrollera
och  verka  för  att  så  sker.  Utskottet   förutsätter   att
regeringen  varje  år  för riksdagen redovisar vilken täckning
som  finns  och vilka åtgärder  som  kan  behöva  vidtas.  Med
hänvisning  till   det   anförda  anser  utskottet  att  något
initiativ med anledning av motionerna inte nu är erforderligt.
Utskottet avstyrker därför motionerna 2000/01:T231 (c) yrkande
28, 2000/01:T716 (v), 2001/02:T442  (c)  och 2001/02:MJ339 (c)
yrkande   9.   Syftet   med  motionsyrkandena  om   förbättrad
mobiltelefontäckning förutsätts komma att tillgodoses.

16 Teletaxor


Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden  om  en geografisk
utjämning  av  teletaxorna  med  hänvisning  till  att
flertalet  teleoperatörer  numera  har  övergått  till
avståndsoberoende teletaxor.

Motionsförslag


I  motionerna  2000/01:T211  av Kenth Skårvik m.fl. (fp)  samt
2000/01:N268  av  Yvonne Ångström  m.fl.  (fp)  framhålls  att
glesbygdsbor   ibland    tvingas    ringa   till   angränsande
riktnummerområden för att nå sitt kommunalkontor. De debiteras
därmed rikssamtalstaxa. Enligt motionärerna bör därför antalet
riktnummerområden minska.

Även  i  motion 2001/02:T232 av Agneta  Lundberg  m.fl.  (s)
uppmärksammas    teletaxornas   regionalpolitiska   betydelse.
Motionärerna förordar att staten verkar för att teletaxorna så
långt möjligt görs oberoende av geografiska avstånd.

Utskottets ställningstagande


Flertalet teleoperatörer  har numera övergått till en enhetlig
telefonitaxa  för  samtal  inom   Sverige.   Den   dominerande
teleoperatören  Telia  har  sedan  våren  2000 samma taxa  för
lokalsamtal  och Sverigesamtal. De geografiska  avstånden  och
indelningen i  olika  riktnummerområden  har därför inte samma
prismässiga betydelse som tidigare.

Prisutveckling (kr/min) för fast telefoni för Telia åren 1994–2000



Utskottet anser att de senaste årens utveckling  har  bidragit
positivt till att uppfylla det telepolitiska målet om att alla
skall få tillgång till teletjänster på likvärdiga villkor. När
det   gäller   indelningen   i  olika  riktnummerområden  vill
utskottet  hänvisa till Post- och  telestyrelsens  ansvar  att
utforma  och   utveckla   den   svenska  nummerplanen  på  ett
ändamålsenligt sätt.

Utskottet anser därmed att syftet  med  motionerna  redan är
tillgodosett.  Något  initiativ från riksdagens sida är därför
inte    erforderligt.   Följaktligen    avstyrks    motionerna
2000/01:T211  (fp)  yrkande  27  i denna del, 2000/01:T232 (s)
yrkande 10 och 2000/01:N268 (fp) yrkande 10 i denna del.

17 Kontantkortstelefoner


Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrks
ett  motionsförslag  om obligatorisk  registrering  av
mobiltelefoner med kontantkortsabonnemang.

Motionsförslag


Bengt Silfverstrand och Anita Jönsson (båda s) hävdar i motion
2000/01:T714 att betalkortstelefoner används i ökad omfattning
för att bl.a. bedriva telefonterror eller för att uttala olika
former av hot, eftersom  samtal  från dessa telefoner inte kan
spåras. Enligt motionärerna innebär den snabba utvecklingen av
icke-registrerade  abonnemang  ett  växande  hot  mot  landets
rättssäkerhet. Telefonbolagen bör därför  i  lag  åläggas  att
ovillkorligen   registrera  alla  ägare  till  mobiltelefoner,
oavsett om dessa  lämnas  ut  mot vanliga abonnemang eller mot
kontantkort.


Utskottets ställningstagande


Användningen  av  mobiltelefoner  med  kontantkort  är  mycket
omfattande  på den svenska  telemarknaden.  Enligt  Post-  och
telestyrelsens rapport den 22 november 2001 Svensk telemarknad
första halvåret  2001  uppgår antalet mobiltelefonabonnemang i
Sverige till ca 6,7 miljoner.  Av  dessa  utgör ca 46 %, eller
drygt 3 miljoner, abonnemang med kontantkort. Som skäl för den
ökade populariteten för mobiltelefoner med  kontantkort  anges
bl.a.    att   användaren   lättare   kan   kontrollera   sina
telefonkostnader    och   undvika   räkningar   i   efterhand.
Kreditupplysningar   erfordras   inte   heller,   vilket   kan
underlätta för dem som är under 18 år.

I   dag   förekommer  endast   frivillig   registrering   av
kontantkort.  Registrering  erfordras  dock om telefonen skall
användas   utomlands   eller   om   nummerportabilitet   skall
utnyttjas.   Någon   skyldighet  att  registrera   köpare   av
kontantkorten finns inte.
Statsrådet Mona Sahlin  har  i  ett  skriftligt  svar  den  16
februari  2001  på fråga av riksdagsledamoten Erling Wälivaara
(kd) om betalkortstelefoner uttalat följande:
Det är möjligt att  en  registrering skulle kunna användas för
att motverka hot, kränkningar  och  liknande missbruk. Mot det
måste    vägas    dels    hänsyn    till   integriteten    för
kontantkortsinnehavarna, dels den administration  som en sådan
registrering  skulle  innebära.  Jag  har  i  dag  inte  något
underlag  för  att  ta  ställning  i frågan. Det pågår dock en
översyn av lagstiftningen på teleområdet och Erling Wälivaaras
fråga bör därför överlämnas för kännedom  till  Utredningen  N
2001:07 om elektronisk kommunikation.
Utskottet  konstaterar  att  den  åberopade  utredningen skall
redovisa  ett  delbetänkande  sommaren  2002.  I  avvaktan  på
utredningens  förslag  till  nytt regelverk på teleområdet  är
utskottet  inte  berett att föreslå  någon  åtgärd  i  frågan.
Motion 2000/01:T714 (s) avstyrks följaktligen.
Reservationer



Utskottets förslag  till riksdagsbeslut och ställningstaganden
har föranlett följande  reservationer.  I  rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet


1. IT-infrastruktur (punkt 1)

av Anders G Högmark (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman (m),
Birgitta Wistrand (m) och Kenth Skårvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets  förslag  under punkt  1  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad
som  framförs  i  reservation  1. Därmed bifaller riksdagen
delvis  motionerna  2000/01:T201  yrkande  6,  2000/01:T211
yrkande   27   i  denna  del,   2000/01:T707   yrkande   1,
2000/01:N268 yrkande  10  i denna del, 2000/01:N325 yrkande
8,  2000/01:N385  yrkande 19,  2001/02:T362,   2001/02:T409
yrkande  7,  2001/02:T463   yrkande   21   i   denna   del,
2001/02:N262  yrkande  7  och 2001/02:Sk288 yrkande 12 samt
avslår  motionerna  2000/01:T202  yrkande  4,  2000/01:T232
yrkande   9,  2000/01:T708,   2000/01:T709,   2000/01:T710,
2000/01:T711,    2000/01:   T713   yrkandena   1   och   3,
2000/01:T715, 2000/01:N263  yrkande 1, 2000/01:N267 yrkande
17,  2000/01:Ub479  yrkande  8,   2001/02:T289  yrkande  3,
2001/02:T328,  2001/02:T340,  2001/02:T391,   2001/02:T439,
2001/02:T462,   2001/02:T465   yrkandena   1   och  2  samt
2001/02:MJ220 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi  anser  att medborgare och företag i alla delar av  Sverige
bör    få   tillgång    till    IT-infrastruktur    med    hög
överföringskapacitet.   Vi  har  en  stark  tilltro  till  att
marknadens aktörer – producenter, företag och privatpersoner –
kommer att lösa efterfrågan  på  hög  överföringshastighet  på
Internet   precis   som   den   tillgodoser   efterfrågan   på
mobiltelefoner,   datorer,  telefaxar,  telefoner  och  mycket
annat, utan statlig  regleringspolitik  eller bidrag. Vi anser
därför att staten först och främst bör stimulera  en  satsning
på ett kraftfullt system för telekommunikation i Sverige.  Det
skall  inte vara en statlig uppgift att garantera bandbredd åt
hushåll  utan  snarare  att  främja  en god konkurrens, en god
mångfald på nätet och att se till att  Post- och telestyrelsen
bevakar att denna konkurrens är tillräckligt stor.

Landets  mer  glest befolkade delar riskerar  dock  att  bli
dåligt försörjda  med  kapacitet.  Staten bör därför ta ansvar
för   att   den   informationstekniska  infrastrukturen   blir
tillfredsställande i dessa områden. Regionalpolitiska insatser
bör  kunna  utnyttjas   som  ett  verktyg  för  att  undanröja
potentiella utvecklingshinder  i  landets  mer  glest bebyggda
delar. Det kan antingen ske genom upphandling eller  genom att
staten tar hela ansvaret och privatiserar infrastrukturen  när
den  har  byggts ut. Enligt vår mening är det vidare olämpligt
att låsa fast  sig  vid  någon  speciell distributionsform med
hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen.
Vi  anser  mot denna bakgrund att  det  gällande  nationella
programmet för  IT-infrastrukturen  bör reformeras. Enligt vår
uppfattning sker en fortsatt utbyggnad av bandbredd bäst genom
att  efterfrågan  på  marknaden  ökar,  fler   tjänster   blir
tillgängliga   och  med  en  fortsatt  teknikutveckling.  Goda
förutsättningar  för  företagande,  risktagande  och  en aktiv
forskningspolitik  är  också  viktigt  för  att  utveckla  nya
tjänster  och ny infrastruktur. Det är även betydelsefullt att
offentlig verksamhet  snabbt börjar använda sig av IT-tjänster
för att dra nytta av fördelarna med den nya tekniken och bidra
till  den fortsatta utvecklingen.  Regionalpolitiska  insatser
bör vidare  kunna  utnyttjas  för att se till att den informa-
tionstekniska   infrastrukturen  blir   tillfredsställande   i
landets mer glest befolkade delar.

2. IT-infrastruktur (punkt 1)

av Sven Bergström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att utskottets  förslag  under  punkt  1  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad
som  framförs  i reservation 2. Därmed  bifaller  riksdagen
motionerna   2000/01:T708,    2000/01:T709,   2000/01:T711,
2000/01:T713 yrkandena 1 och 3,  2000/01:T715, 2000/01:N267
yrkande   17,   2000/01:Ub479  yrkande   8,   2001/02:T391,
2001/02:T465  yrkandena 1 och 2 samt  2001/02:MJ220 yrkande
10 och avslår motionerna  2000/01:T201  yrkande 6, 2000/01:
T202  yrkande  4,  2000/01:T211  yrkande  27 i  denna  del,
2000/01:T232    yrkande   9,   2000/01:T707   yrkande    1,
2000/01:T710, 2000/01:N263  yrkande 1, 2000/01:N268 yrkande
10  i  denna  del, 2000/01:N325  yrkande  8,   2000/01:N385
yrkande   19,   2001/02:T289   yrkande   3,   2001/02:T328,
2001/02:T340,   2001/02:T362,   2001/02:T409   yrkande   7,
2001/02:T439, 2001/02:T462, 2001/02:T463 yrkande 21 i denna
del, 2001/02:N262 yrkande 7 och 2001/02:Sk288 yrkande 12.

Ställningstagande

Centerpartiet anser  att  en heltäckande digital infrastruktur
tillgänglig för alla medborgare är ett nödvändigt steg för att
kunna förverkliga idén om en digital allemansrätt. Regeringens
IT-politik präglas dock av en låg ambitionsnivå när det gäller
att  skapa  förutsättningar  för   en   snabb   utbyggnad   av
bredbandsförbindelser i hela landet. Mindre orter och kommuner
kommer    inte    att    kunna    finansiera    den   del   av
bredbandsutbyggnaden som de förväntas stå för. Den  metod  som
regeringen  valt  för  utbyggnaden  av  bredband  är  dessutom
behäftad  med  en  betydande risk för att lokala och regionala
infrastrukturmonopol   kommer   att  skapas.  Dessutom  kommer
regeringens  låga  ambitioner  att  skapa  skalbarhetsproblem.
Metoden  innebär  att  kapaciteten  i  framtiden  med  största
säkerhet inte kommer att klara av de behov  som  finns.  Dessa
punkter  i  kombination med att utbyggnadsmetoden vältrar över
betydande kostnader  för  IT-utbyggnaden  på  många ekonomiskt
svaga kommuner samt på människor och företag i  dessa  områden
ger     anledning     att    ompröva    riksdagens    tidigare
ställningstagande på IT-området.

Centerpartiet  anser att  utgångspunkter  för  den  digitala
infrastrukturen bör vara att
·  trygga  konkurrensen  på  tjänste-  och  operatörsidorna
genom ett nät öppet på lika villkor för alla operatörer,
·
·  garantera likvärdiga förbindelser i hela landet,
·
·  ge förutsättningar  för en långsiktig planering, som gör
att nätet blir skalbart  i  takt  med att efterfrågan på
kapacitet ökar.
·
En  strategi  bör  därför  tas  fram  för  att  garantera  ett
finmaskigt bredbandsnät, i huvudsak bestående av optisk fiber,
till   ”nära   hemmet”.   För  att  garantera  ett  finmaskigt
bredbandsnät bör ett statligt  nätbolag  bildas.  En nationell
standard för bredband bör vidare utarbetas. Bredband bör i ett
första  steg  definieras  som  en överföringskapacitet  på  10
megabit per sekund till och från slutanvändare och i ett andra
steg  som  100 megabit per sekund  eller  mer  till  och  från
slutanvändare. Ett nationellt bredbandscentrum bör etableras i
Hudiksvall med bl.a. en institution för fiberoptik knuten till
universitet  eller  högskola.  Ett  pilotprojekt  bör dessutom
startas i Hudiksvall för att utveckla fiberoptiska  och  andra
bredbandiga  accessnät  mot  hushåll,  företag  och  offentlig
verksamhet.


3. Fri programvara (punkt 9, motiveringen)

av Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg (kd).

Ställningstagande

Vi  konstaterar att grundläggande för den snabba IT-tillväxten
har varit  utvecklingen av nya och kraftfulla programvaror. En
förutsättning    för   denna   programutveckling   har   varit
utvecklingsföretagens   möjlighet  att  licensiera  sina  ofta
omfattande investeringar  i  programutveckling  och säkra sina
källkoder.  Enligt  vår  mening  är det därför varken  möjligt
eller   lämpligt  att  staten  främjar   utveckling   av   fri
programvara.


4. Frekvensutrymme (punkt 11)

av Anders  G Högmark (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman (m)
och Birgitta Wistrand (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets  förslag  under  punkt  11  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad
som  framförs  i reservation 4. Därmed  bifaller  riksdagen
motionerna 2000/01:T712 och 2001/02:T240.

Ställningstagande

Utrymmet i etern är begränsat. Olika användningsområden, t.ex.
mobiltelefoni, markbunden  digital-TV  och  trådlöst Internet,
konkurrerar om samma radiofrekvenser. Det är  viktigt  ur  ett
samhällsekonomiskt  perspektiv  att  resurserna används där de
gör störst nytta. Utbyggnaden av marksänd  digital-TV har inte
prövats mot marknadens efterfrågan eller vägts  mot alternativ
frekvensanvändning.   Enligt   vår   mening  bör  tillgängliga
frekvenser bjudas ut på auktion där olika användare ställs mot
varandra.


5. Konkurrensen på telemarknaden (punkt 13)

av Anders G Högmark (m), Johnny Gylling  (kd),  Tom  Heyman
(m),  Lars  Björkman  (m),  Tuve  Skånberg  (kd),  Birgitta
Wistrand (m) och Kenth Skårvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets  förslag  under  punkt  13 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening  vad
som framförs i reservation  5.  Därmed  bifaller  riksdagen
motionerna 2000/01:T212 yrkande 38, 2000/01:T717 yrkande 5,
2001/02:T463  yrkande  21  i  denna  del  och  2001/02:T466
yrkande 3.

Ställningstagande

Avregleringen  av  den  svenska  telemarknaden  har lett  till
sänkta  priser  och gjort Sverige till ett världsledande  land
när   det   gäller   bl.a.    antalet    mobiltelefoner    och
Internetabonnemang.    Senfärdigheten    med    telemarknadens
fortsatta avreglering har dock inneburit att Sverige håller på
att  passeras  av  andra länder. Underlåtelsen att privatisera
det gamla Televerket  har lett till att Telia har fungerat som
en bromskloss och motverkat  EU:s  ambition  att  skapa  öppna
marknader.  Telias  prissättning av lokalsamtal och deras rätt
att  ta  ut  höga  samtrafikavgifter   hämmar  konkurrens  och
marknadsutveckling. Konkurrensen är även  bristfällig  när det
gäller  fastnätstelefonin  på  grund  av  de höga avgifter som
Telia tar ut för tillträde till sitt accessnät.

Vi anser därför att ytterligare åtgärder  bör vidtas för att
främja  en  väl  fungerande  telemarknad. Det bör  ankomma  på
regeringen  att med utgångspunkt  från  nu  aktuella  motioner
snarast genomföra  ett  handlingsprogram  för  att  uppnå ökad
konkurrens på telemarknaden.
Särskilda yttranden



Utskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett  följande
särskilda yttranden. I rubriken  anges  inom  parentes  vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.


1. IT-infrastruktur (punkt 1)


Karin Svensson Smith (v) och Sture Arnesson (v) anför:

Förutsättningarna  på  IT-marknaden  har väsentligt förändrats
sedan riksdagens IT-politiska beslut år 2000. Svenska kraftnät
har klargjort att man inte längre klarar  av  att bygga ut det
nationella  stomnätet i hela landet. Även när det  gäller  den
lokala  och  regionala  utbyggnaden  råder  osäkerhet.   Många
glesbygdskommuner  saknar  ekonomiska  resurser  samtidigt som
marknadens intresse för att bygga ut bredband numera är starkt
begränsat i dessa områden. Enligt vår mening är det nödvändigt
att en väl fungerande IT-infrastruktur byggs ut i hela landet.
Med  hänsyn  till  att  de  statliga  stödåtgärder  som  finns
uppenbarligen   inte  räcker  förutsätter  vi  att  regeringen
överväger ytterligare statliga insatser.


2. IT-infrastruktur (punkt 1)


Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg (kd) anför:

Vi konstaterar att  det  råder  stor  oklarhet om den pågående
utbyggnaden av IT-infrastrukturen kommer  att  leda  till  att
målet  om  en  god  tillgänglighet  i  hela  landet kommer att
uppnås. Som Post- och telestyrelsen (PTS) nyligen  redovisat i
sin  kartläggning  av  IT-infrastrukturen  finns  det  en  rad
problem  bl.a. när det gäller kommunernas ekonomiska resurser,
tillgång till  befintlig  infrastruktur  samt grävtillstånd. I
PTS  rapport  redovisas  också uppfattningar  från  inblandade
aktörer om att statens dubbla  roller  som både ägare av flera
bolag  och  verk  och  upphandlare  av  kommunikationstjänster
hämmar konkurrensen. Enligt vår uppfattning  kunde utbyggnaden
av IT-infrastrukturen ha kommit i gång tidigare  om  företagen
fått  klara signaler om vilken konkurrenspolitik som gäller  i
Sverige  och  vilken roll staten skall spela. Vi menar att ett
statligt stöd är  nödvändigt  för  att  täcka  hela landet med
bredband, men det handlar då främst om glesbygden.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag




Motionerna


Motioner från den allmänna motionstiden 2000


2000/01:T201 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening
behovet  och utvecklingen av framtidens digitala tjänster  i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:T202 av Holger Gustafsson (kd):

4. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om  att  vissa  områden i Skaraborg behöver
stöd för utbyggnad av bredbandstekniken.

2000/01:T211 av Kenth Skårvik m.fl. (fp):

27. Riksdagen tillkännager  för  regeringen   som  sin  mening
vad  i motionen anförs om IT och telekommunikationer.

2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs om öppna accessnät.

2000/01:T231 av Sven Bergström m.fl. (c):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om GSM-täckning.

2000/01:T232 av Agneta Lundberg m.fl. (s):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad i
motionen anförs om att hela landet snarast måste få tillgång
till   teleförbindelser   som   klarar  att  överföra  stora
datamängder med hög hastighet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att staten bör  verka för att teletaxorna
så långt möjligt görs avståndsoberoende.

2000/01:T701 av Gunnel Wallin (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen   anförs  om  att  Sverige  tar  initiativ  till  att
internationellt utöka teckenmängden för Internetadresser.

2000/01:T702 av Amanda Agestav (kd):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen  anförs om att skyndsamt tillgripa åtgärder  för  att
öka säkerheten på IT-området.

2000/01:T704 av Ingrid Burman m.fl. (v):

Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter en parlamentarisk
kommission med syfte att göra en medborgarrättslig  och social
konsekvensanalys av den pågående IT-utvecklingen enligt  vad i
motionen anförs.

2000/01:T707 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i
motionen  anförs  om vikten av att i så hög utsträckning som
möjligt lämna åt marknadsaktörer att driva IT-utveckling och
bredbandsutbyggnad.

2. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet  av  tidsenlig  lagstiftning  och
upprätthållen konkurrens på IT-området.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i
motionen  anförs  om  vikten  av  utbildningsinsatser på IT-
området till småföretag, i skolorna och till allmänheten.

2000/01:T708 av Sofia Jonsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen anförs om en digital infrastruktur.

2000/01:T709 av Åke Sandström (c):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen  anförs  om de mindre kommunernas situation  när  det
gäller förutsättningarna för utbyggnad av IT-infrastrukturen.

2000/01:T710 av Roy Hansson (m):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen anförs om bredbandsutbyggnad på Gotland.

2000/01:T711 av Lena Ek och Agne Hansson (c):

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening  vad  i
motionen anförs om att Gotland  görs  till  försöksområde  för
digital allemansrätt.

2000/01:T712 av Ola Karlsson och Elizabeth Nyström (m):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen  anförs om frekvensutrymme för mobila  Internet-  och
teletjänster.

2000/01:T713 av Lennart Daléus m.fl. (c):

1. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs   om   utgångspunkter   för   den  digitala
infrastrukturen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad i
motionen  anförs  om  att  alla  tendenser  till  monopol på
tjänster måste stävjas och motverkas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad i
motionen anförs om ett kunskapslyft inom IT.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i
motionen  anförs  om åtgärder för att stimulera användningen
av fri programvara i offentlig och privat sektor.

8. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  svenska  myndigheter  under  alla
omständigheter så långt som  möjligt  skall  avstå  från att
använda   patenterad   programvara   för  kommunikation  med
medborgarna.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  säker kommunikation  inom  och  mellan
myndigheter.

2000/01:T714 av Bengt Silfverstrand och Anita Jönsson (s):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär
att innehavare av alla typer av telefoner skall registreras.

2000/01:T715 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening vad i
motionen  anförs  om  Kalmar  län  som  metodlän för en allmän
bredbandsutbyggnad för informationstekniken.

2000/01:T716 av Stig Eriksson m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen snarast utvärderar hur lagen om
ökad konkurrens på mobiltelemarknaden har påverkat utbyggnaden
av mobiltelenätet i glesbygden och hur den  regionala balansen
för telekommunikationer skall uppnås i enlighet  med vad som i
motionen anförs.

2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad i
motionen anförs om konkurrens på telemarknaden.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i
motionen  anförs  om  tillsättande  av  en  ny utredning med
uppdrag att ta fram en ny konvergerad lagstiftning  på tele-
och medieområdet.

2000/01:A808 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

19. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag  om att
utveckla    en    handlingsplan    för    IT   utifrån   ett
jämställdhetsperspektiv.

20.  Riksdagen begär att regeringen låter utreda  hur  IT  kan
göras mer tillgänglig för kvinnor.

2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c):

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs om att regeringen bör initiera en utredning
om IT och miljö.

2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp):

1. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bredbandsutvecklingen.

2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en digital allemansrätt.

2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om IT- och telekommunikationer.

2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp):

8. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av ett väl utbyggt och kraftfullt
IT-nät i hela landet.

2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om informationsteknik.

2000/01:Ub479 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbyggnad av digital infrastruktur.


Motioner från den allmänna motionstiden 2001


2001/02:T240 av Ola Karlsson och Elizabeth Nyström (m):

Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin  mening  vad
anförs i motionen om frekvensutrymme  för mobila Internet- och
teletjänster.

2001/02:T242 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad  i
motionen    anförs   om   lokalisering   av   en   enhet   för
incidenthantering inom IT-området till Karlskoga.

2001/02:T289 av Holger Gustafsson och Ulla-Britt Hagström
(kd):

3. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om  att  vissa  områden i Skaraborg behöver
stöd för utbyggnad av bredbandstekniken.

2001/02:T328 av Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen anförs om att kommunala bolag skall kunna erhålla det
statliga  stödet  för anläggande av ortssammanbindande telenät
och anläggande av lokala telenät.

2001/02:T340 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen        anförs       om       prissättningen       för
höghastighetskommunikation via Internet.

2001/02:T362 av Per-Samuel Nisser (m):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen anförs om teknikutvecklingen inom IT-sektorn.

2001/02:T391 av Sven Bergström och Lena Ek (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad i
motionen  anförs  om att en nationell standard för  bredband
utarbetas,  som  i  steg  ett  definierar  bredband  som  en
överföringskapacitet  på 10 megabit per sekund till och från
slutanvändare och i steg  två  definierar  bredband  som 100
megabit per sekund eller mer till och från slutanvändare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad i
motionen  anförs  om  att  ett  nationellt  bredbandscentrum
etableras i Hudiksvall.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad i
motionen anförs om att en institution för fiberoptik, knuten
till universitet eller högskola, inrättas i Hudiksvall.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad i
motionen anförs om att ett pilotprojekt startas i Hudiksvall
för   att   utveckla   fiberoptiska  och  andra  bredbandiga
accessnät mot hushåll, företag och offentlig verksamhet.

2001/02:T395 av Willy Söderdahl och Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening vad i
motionen   anförs  om  möjlighet  för  ungdomar  att  utnyttja
möjligheten till subventionerade köp av hemdatorer.

2001/02:T409 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om IT-säkerhet.

7. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om IT-infrastruktur.

2001/02:T410 av Raimo Pärssinen och Per-Olof Svensson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen   anförs   om   en   granskning   av   teleföretagens
förhållningssätt.

2001/02:T439 av Kristina Zakrisson m.fl. (s):

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening  vad  i
motionen anförs om datakommunikationskostnader.

2001/02:T442 av Lena Ek och Rolf Kenneryd (c):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening vad i
motionen   anförs   om   en   utredning  angående  heltäckande
mobiltelefonnät.

2001/02:T462 av Ann-Kristine Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen anförs om att statsbidrag till utbyggd IT-teknik över
landet skall vara teknikoberoende.

2001/02:T463 av Kenth Skårvik m.fl. (fp):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om IT och telekom.

2001/02:T465 av Sven Bergström m.fl. (c):

1.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer till riksdagen
med   en   strategi  för  att   garantera   ett   finmaskigt
bredbandsnät,  i  huvudsak  bestående  av optisk fiber, till
”nära hemmet”.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  bilda  ett statligt nätbolag  som
garanterar ett finmaskigt bredbandsnät till ”nära hemmet”.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  initiativ  bör tas  för  att  ett
jämställdhetsperspektiv skall genomsyra IT-utvecklingen inom
den offentliga sektorn och då också kopplat till webbaserade
tjänster.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att göra lagstiftningen teknikoberoende.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige måste vara  vaksamt på försök
att reglera företags och enskilda människors möjligheter att
kryptera data genom ändringar i internationella avtal.

2001/02:T466 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad i
motionen  anförs  om en översyn av konkurrenssituationen  på
telemarknaden.

7. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inrätta  en  nationell IT-samordnare,
e-envoy.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad i
motionen     anförs     om    en    statlig    policy    för
programvaruhantering.

2001/02:Ju388 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

13.  Riksdagen  beslutar  att  ge  regeringen  i  uppdrag  att
genomföra en översyn av den  svenska  lagstiftningen som tar
sikte på dataintrång i syfte att uppdatera  och  komplettera
densamma.

2001/02:MJ220 av Åke Sandström m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om statens ansvar för att hela landet  får
tillgång till en digital infrastruktur på lika villkor.

2001/02:MJ339 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om initiativ för att garantera GSM-täckning.

2001/02:N262 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om IT-kommunikationer.

2001/02:Sk288 av Bo Lundgren m.fl. (m):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att staten  skall  ta  ansvar för att den
informationstekniska infrastrukturen blir tillfredsställande
också på landsbygden.