Trafikutskottets betänkande

2001/02:TU2

Infrastruktur för ett långsiktigthållbart transportsystem

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet
regeringens proposition Infrastruktur för
ett långsiktigt hållbart transportsystem
(prop. 2001/02:20). Utskottet behandlar
vidare några förslag i
budgetpropositionen för 2002 (prop.
2001/02:1 utg.omr. 22 Kommunikationer)
samt 509 motioner (951 yrkanden) från
fyra riksmöten.
Utskottet ställer sig bakom samtliga
regeringsförslag. Till betänkandet har
fogats 23 reservationer och 1 särskilt
yttrande. De frågor som reservationerna
och de särskilda yttrandena avser samt de
partier som har avgett dem framgår av
innehållsförteckningen (s. 6).

Utgångspunkter och mål för
transportpolitiken

Utskottet anser att utgångspunkterna för
den fortsatta utvecklingen av
transportpolitiken bör vara de av
riksdagen fastlagda transportpolitiska
målen, de 15 nationella
miljökvalitetsmålen med tillhörande
delmål och den beslutade
ansvarsfördelningen mellan olika aktörer
på transportområdet.
Utskottet anser att det bör införas ett
nytt delmål om ett jämställt
transportsystem.

Miljöstyrande avgifter

Utskottet anser att riksdagen bör ge
regeringen till känna att om kommuner
eller regioner beslutar att hos
regeringen göra en framställning om att
införa trängselavgifter som ett led i en
bredare strategi för att komma till rätta
med trafikens trängsel- och miljöproblem
skall regeringen bereda frågan.

Väg- och järnvägsinsatser åren 2002-2004

Utskottet anser att 12 miljarder kronor
bör avsättas för ökade åtgärder i
infrastrukturen under perioden 2002-2004.
Medlen skall gå till investeringar i och
underhåll av vägar och järnvägar.
Resurser skall bl.a. satsas på bärighet,
tjälsäkring och rekonstruktion av vägar.

Planeringsram för perioden 2004-2015

Utskottet föreslår att den ekonomiska
planeringsramen för
transportinfrastrukturen för perioden
2004-2015 skall uppgå till 364 miljarder
kronor och att den skall användas på
följande sätt:
- 87 miljarder kronor för drift och
underhåll av statliga vägar,
- 38 miljarder kronor för drift och
underhåll av statliga järnvägar,
- 8 miljarder kronor för
sektorsuppgifter,
- 17 miljarder kronor för tjälsäkring,
bärighet och rekonstruktion av vägar,
- 100 miljarder kronor för investeringar
i järnvägar,
- 39 miljarder kronor för nationella
väginvesteringar,
- 30 miljarder kronor för regional
transportinfrastruktur,
- 45 miljarder kronor för
kapitalkostnader i form av räntor och
amorteringar
för investeringar som finansieras med
lån.

Järnvägstunneln genom Hallandsås

Utskottet anser att det är viktigt att
hela Västkustbanan får en förbättrad
standard. Banverket bör därför få
möjlighet att fortsätta planeringen av
järnvägstunneln genom Hallandsås.
Utskottet förutsätter att miljöaspekterna
noga kommer att beaktas vid de
återstående miljöprövningarna av
projektet.

Botniabanan

Utskottet anser att regeringen bör få
besluta om en låneram om högst 10,4
miljarder kronor för Botniabanans första
och andra utbyggnadsetapp.

Citytunneln i Malmö

Utskottet anser att regeringen bör
bemyndigas att godkänna att Banverket
ensamt skall ansvara för genomförandet av
Citytunneln i Malmö. Därigenom kommer
kostnadskontrollen att förbättras.
Banverkets andel av Citytunnelns totala
finansiering, 6 248 miljoner kronor, bör
finansieras inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar.

Spårkapacitet i centrala Stockholm

Utskottet anser att en ökad spårkapacitet
i centrala Stockholm är mycket angelägen
och bör rymmas inom ramen för
järnvägsinvesteringar. Regional
medfinansiering bör vara en förutsättning
för projektet. Planeringsarbetet bör
genomföras så att en utbyggnad är klar
senast år 2011.

Satsning på kollektivtrafik

Utskottet anser att det är viktigt att
kollektivtrafikens behov uppmärksammas
under planeringsperioden. Utskottet
ställer sig därför bakom regeringens
förslag att ett nytt bidrag på 4,5
miljarder kronor skall införas för
investeringar i regionaltåg.

Kollektivtrafik för funktionshindrade

Utskottet anser att det är angeläget
att anpassningen av transportsystemet
till de funktionshindrades behov
påskyndas. En nationell strategi skall
tas fram för hur transportsystemet,
framför allt kollektivtrafiken, skall
kunna bli tillgänglig för
funktionshindrade till år 2010.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utgångspunkter och mål för
transportpolitiken

Riksdagen avslår motionerna
1999/2000:T204, 1999/2000:T207,
1999/2000:T208 yrkandena 1, 2 och 4,
1999/2000:T209 yrkandena 1, 3-4, 7-9
och 11, 1999/2000:T210 yrkandena
13-15, 1999/2000:T214 yrkande 2,
1999/2000:T215, 1999/2000:T232,
1999/2000:T243 yrkandena 1 och 13,
2000/01:T201 yrkande 1, 2000/01:T208
yrkandena 2 och 3, 2000/01:T211
yrkandena 1, 4, 8-13, 2000/01:T212
yrkandena 13-14 och 25, 2000/01:T231
yrkandena 1-2 och 10-12, 2000/01:T232
yrkande 1, 2000/01:T413, 2000/01:T519
yrkandena 10-13, 2000/01:T624 yrkande
2, 2000/01:T641 yrkande 1,
2000/01:T820, 2000/01:T826, 2000/01:
T830, 2000/01:T839, 2000/01:Bo223
yrkande 11, 2000/01:MJ218 yrkande 3,
2000/01:MJ711 yrkandena 27-28 och 30,
2000/01:N225 yrkande 5, 2000/01:N243
yrkande 3, 2000/01:N266 yrkande 8,
2000/01:N267 yrkande 18, 2000/01:N383
yrkandena 24-28, 2000/01:N385 yrkande
18, 2001/02:T9, 2001/02:T15 yrkandena
8, 11-12, 14, 24, 26 och 37-39,
2001/02:T18 yrkande 5, 2001/02:T41
yrkandena 3, 9-10, 17 och 19,
2001/02:T46 yrkandena 4 och 5,
2001/02:T239 yrkandena 4, 12-15 och
17, 2001/02:T326 yrkande 1,
2001/02:T360, 2001/02:T393, 2001/02:
T450 yrkandena 8, 18-19 och 21,
2001/02:T463 yrkandena 1 och 9-12,
2001/02:MJ527 yrkande 1, 2001/02:N364
yrkandena 17-20, 2001/02: Sk288
yrkande 10 och 2001/02:So501 yrkandena
4 och 15.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (c)
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (mp)

2. Nya delmål för
transportpolitiken

Riksdagen godkänner att delmålet om hög
transportkvalitet utvidgas samt att
ett nytt delmål om ett jämställt
transportsystem införs. Därmed
bifaller riksdagen regeringens förslag
i proposition 2001/02:20 i denna del.

3.Alternativa finansieringsformer

Riksdagen avslår motionerna
2000/01:T201 yrkande 10, 2000/01:T211
yrkande 25, 2000/01:T212 yrkandena
1-3, 2000/01:T231 yrkande 3,
2000/01:T347 yrkande 3, 2001/02:T15
yrkande 25, 2001/02:T17 yrkande 1,
2001/02:T41 yrkande 18, 2001/02:T46
yrkandena 2 och 3, 2001/02: T355
yrkandena 3 och 4, 2001/02:T356,
2001/02:T450 yrkandena 9 och 10 samt
2001/02:T463 yrkande 20.
Reservation 6 (m, kd, c, fp)

4. Omvandling av energiskatt
till väghållningsavgift

Riksdagen avslår motion 2001/02:T450
yrkande 2.
Reservation 7 (kd, c)
5. Miljöstyrande avgifter
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
utskottet anför om miljöstyrande
avgifter. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 1999/2000:T210
yrkande 18, 2000/01:T212 yrkande 20,
2000/01:T837, 2000/01:MJ711 yrkande
29, 2001/02:T15 yrkande 13,
2001/02:T355 yrkande 7, 2001/02:T450
yrkande 22 och 2001/02:So501 yrkande
14 samt avslår motion 2001/02:T16
yrkande 1.

Reservation 8 (s, v)

6. Väg- och järnvägsinsatser
åren 2002-2004

Riksdagen
a) godkänner att regeringen 2002 får
besluta om en låneram i
Riksgäldskontoret om högst 2 000 000
000 kr för genomförande av
prioriterade väg- och järnvägsprojekt
med start 2002,
b) bemyndigar regeringen att låta
Vägverket betala de återstående
amorteringarna avseende de
lånefinansierade vägprojekten väg E
18/20 delen Örebro-Arboga, väg E 4
delen Stora Åby-Väderstad, väg E 22
delen Söderåkra-Hossmo samt väg E 4
trafikplats Hallunda, åren 2004 och
2005.
Därmed bifaller riksdagen regeringens
förslag i proposition 2001/02:1 i
dessa delar och avslår motionerna
2001/02:T15 yrkandena 1 och 3,
2001/02:T30 yrkandena 5-7 samt
2001/02:T450 yrkande 1.
Reservation 9 (m, kd, fp)
Reservation 10 (c)
Reservation 11 (mp)

7.Planeringsramar för perioden
2004-2015

Riksdagen godkänner
a) att den ekonomiska planeringsramen
för transportinfrastruktur för
perioden 2004-2015 skall uppgå till
364 miljarder kronor och skall
användas enligt följande:
- 87 miljarder kronor för drift och
underhåll av statliga vägar,
- 38 miljarder kronor för drift och
underhåll av statliga järnvägar,
- 8 miljarder kronor för
sektorsuppgifter,
- 17 miljarder kronor för
tjälsäkring, bärighet och
rekonstruktion av vägar,
- 100 miljarder kronor för
investeringar i järnvägar,
- 69 miljarder kronor för vägar,
varav 39 miljarder kronor för
nationella
väginvesteringar och 30
miljarder kronor för regional
transportinfra-
struktur,
- 45 miljarder kronor för
kapitalkostnader i form av räntor
och amorteringar för investeringar som
finansieras med lån,
b) att planeringsramen för
järnvägsinvesteringar skall omfatta
investeringar på hela det statliga
järnvägsnätet, miljöförbättrande
åtgärder längs samma nät samt
statsbidrag till investeringar i
järnvägar, spåranläggningar, rullande
materiel för regional kollektivtrafik
och terminaler som staten inte är
huvudman för,
c) att planeringsramen för nationella
väginvesteringar skall omfatta
investeringar på stamvägnätet,
åtgärder för förbättrad miljö på hela
det statliga vägnätet samt åtgärder
för förbättrad trafiksäkerhet på
stamvägnätet.
Därmed bifaller riksdagen regeringens
förslag i proposition 2001/02:20 i
dessa delar och avslår motionerna
1999/2000:T205 yrkande 5,
1999/2000:T213 yrkandena 1 och 3-7,
1999/2000:T236, 1999/2000: T243
yrkandena 4-8, 1999/2000:T320 yrkande
1, 1999/2000:T325 yrkande 1,
1999/2000:T354, 1999/2000:T357,
1999/2000:T534, 1999/2000:N214 yrkande
24, 1999/2000:Sk637 yrkande 2,
2000/01:T201 yrkandena 2-5, 7, 9 och
11-12, 2000/01:T211 yrkande 20,
2000/01:T231 yrkandena 4 och 5,
2000/01:T232 yrkandena 4-8,
2000/01:T337 yrkande 1, 2000/01:T340,
2000/01:T344 yrkandena 1-3 och 5,
2000/01:T347 yrkandena 1 och 2,
2000/01:T372 yrkande 1, 2000/01:MJ840
yrkande 2,
2000/01:N225 yrkande 3, 2000/01:N268
yrkandena 4 och 5, 2000/01: N319
yrkande 3, 2000/01:N325 yrkandena 4-6,
2001/02:T12, 2001/02:T15 yrkandena 4,
6, 9, 15-16, 18-19 och 21,
2001/02:T18 yrkandena 1-4, 2001/02:T30
yrkandena 4, 8 och 9, 2001/02:T41
yrkandena 1, 4, 8 och 12-16,
2001/02:T46 yrkandena 1, 7 och 10,
2001/02:T419 yrkande 5, 2001/02:T447
yrkande 1, 2001/02:T450 yrkandena 4,
13 och 20, 2001/02:T463 yrkande 18,
2001/02:MJ338 yrkande 13, 2001/02:N224
yrkande 6, 2001/02:N262 yrkandena 5
och 6 samt 2001/02:N267 yrkande 28.
Reservation 12 (m)
Reservation 13 (kd)
Reservation 14 (c)
Reservation 15 (fp)
Reservation 16 (mp)

8. Sektorsuppgifter

Riksdagen godkänner att av de 8
miljarder kronor som avsätts för
sektorsuppgifter skall 6 miljarder
kronor fördelas till Vägverket och 2
miljarder kronor till Banverket.
Därmed bifaller riksdagen regeringens
förslag i proposition 2001/02:20 i
denna del och avslår motionerna
2000/01: T360 och 2001/02:T54.
9. Järnvägstunneln genom
Hallandsås
Riksdagen godkänner att
färdigställande av järnvägstunneln
genom Hallandsås finansieras inom
planeringsramen för
järnvägsinvesteringar. Därmed bifaller
riksdagen regeringens förslag i
proposition 2001/02:20 i denna del och
avslår motionerna 1999/2000:T524,
1999/2000:T538 yrkande 2, 2000/01:T201
yrkande 14, 2000/01:T230 yrkande 11,
2000/01:T503, 2001/02:T30 yrkande 1,
2001/02:T46 yrkande 11 och
2001/02:T287.
Reservation 17 (mp)

10. Botniabanans genomförande
Riksdagen godkänner
a) att regeringen får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst
10 400 000 000 kr för Botniabanan AB
för den första och den andra
utbyggnadsetappen Örnsköldsvik-Husum
respektive Nyland-Örnsköldsvik samt
för planeringsarbete för den
återstående etappen Husum-Umeå,
b) att regeringen låter
Riksgäldskontoret lösa, överta eller
på annat för staten kostnadseffektivt
sätt hantera de lån som Botniabanan AB
upptagit med stöd av den garanti på 1
495 000 000 kr som Riksgäldskontoret
ställt ut till bolaget,
c) att statens andel av den
kostnadsfördyring som uppstått för
Botniabanan skall inrymmas i
planeringsramen för
järnvägsinvesteringar,
d) att regeringen återkallar tidigare
bemyndigande för regeringen att låta
Riksgäldskontoret utställa
kapitaltäckningsgarantier till skydd
för Botnia-banan AB:s egna kapital och
att garantera bolagets förpliktelser
gentemot långivare,
rättighetsinnehavare och
fordringsägare, inom en ram som
exklusive mervärdesskatt uppgår till 1
495 000 000 kr, varav 195 000 000 kr
avser finansiella kostnader.
Därmed bifaller riksdagen regeringens
förslag i proposition 2001/02:1 och
proposition 2001/02:20 i dessa delar.

11. Botniabanans anslutningar

Riksdagen avslår motionerna
1999/2000:T549 yrkande 9, 2000/01:T519
yrkande 9 och 2001/02:T239 yrkande 9.
Reservation 18 (m)

12. Botniabanans
projektorganisation

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:T41 yrkande 5, 2001/02:T46
yrkande 13, 2001/02:T239 yrkande 10
och 2001/02:T450 yrkande 11.

Reservation 19 (m, kd, fp)

13. Citytunneln i Malmö

Riksdagen bemyndigar regeringen att
godkänna att Banverket ensamt skall
ansvara för genomförande av
Citytunneln i Malmö samt godkänner att
statens del av finansieringen av
Citytunneln i Malmö skall inrymmas
inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar och med ändring
av riksdagens tidigare beslut
godkänner att SVEDAB AB inte skall
svara för någon delfinansiering av
Citytunneln i Malmö samt godkänner att
Statens järnvägar ges rätt att till
Banverket avyttra sina aktier i
bolaget Tunnelpersonalen i Malmö AB.
Därmed bifaller riksdagen regeringens
förslag i proposition 2001/02:20 i
denna del och avslår motionerna
1999/2000: T206 yrkande 4,
1999/2000:T210 yrkande 22,
1999/2000:T501, 2000/01:T212 yrkande
24, 2000/01:T504, 2001/02:T15 yrkande
23, 2001/02:T30 yrkandena 2 och 3,
2001/02:T36 yrkande 1, 2001/02:T41
yrkandena 6 och 7, 2001/02:T244,
2001/02:T258, 2001/02:T326 yrkande 5
och 2001/02:T450 yrkande 12.
Reservation 20 (kd, c, mp)
14. Spårkapacitet i centrala
Stockholm

Riksdagen avslår motionerna
1999/2000:T242 yrkande 2, 1999/2000:
T549 yrkande 7, 1999/2000:T630 yrkande
4, 2000/01:T201 yrkande 13,
2000/01:T205 yrkande 1, 2000/01:T231
yrkande 14, 2000/01:T519 yrkande 7,
2000/01:T523, 2000/01:T624 yrkande 3,
2001/02:T46 yrkande 14, 2001/02:T239
yrkande 8, 2001/02:T355 yrkande 1,
2001/02:T450 yrkande 5 och
2001/02:T461 yrkande 1.

15. Regionalt
planeringsansvar

Riksdagen godkänner att den
regionala planeringsramen skall
omfatta investeringar i statliga vägar
som inte är nationella stamvägar,
bidrag till regionala
kollektivtrafikanläggningar, inklusive
kommunala flygplatser och
kajanläggningar, bidrag till kommunala
väghållare för fysiska åtgärder och
transportinformatik för förbättrad
miljö och trafiksäkerhet samt bidrag
till trafikhuvudmän för investeringar
i spårfordon för regional
kollektivtrafik och åtgärder som ökar
tillgängligheten för funktionshindrade
resenärer. Därmed bifaller riksdagen
regeringens förslag i proposition
2001/02:20 i denna del och avslår
motionerna 2001/02:T13, 2001/02:T15
yrkandena 2, 5, 7 och 27-29,
2001/02:T17 yrkande 2, 2001/02:T25,
2001/02:T30 yrkande 10, 2001/02:T31,
2001/02:T33, 2001/02:T396 samt
2001/02:T440 yrkandena 1 och 2.
Reservation 21 (c)
Reservation 22 (mp)

16. Indelningen av
järnvägsnätet

Riksdagen godkänner att indelningen
av de statliga järnvägarna i
stomjärnvägar och länsjärnvägar
avskaffas. Därmed bifaller riksdagen
regeringens förslag i proposition
2001/02:20 i denna del och avslår
motion 2001/02:T15 yrkande 20.
Reservation 23 (c)

17. Cykeltrafik

Riksdagen avslår motionerna
1999/2000:T210 yrkande 19,
2000/01:T212 yrkande 21, 2000/01:T336
yrkande 2, 2001/02:T20, 2001/02:T28,
2001/02:T315 och 2001/02:T450 yrkande
25.

18. Kollektivtrafik för
funktionshindrade

Riksdagen godkänner att
statsbidraget till åtgärder för en mer
tillgänglig kollektivtrafik för
funktionshindrade resenärer får
disponeras t.o.m. 2004. Därmed
bifaller riksdagen regeringens förslag
i proposition 2001/02:20 i denna del
och avslår motionerna 2001/02:T46
yrkande 6, 2001/02:T318 samt
2001/02:T450 yrkande 24.

19. Samhällsekonomiska
bedömningar
Riksdagen godkänner att vägledande för
prioriteringar av åtgärder och
fördelning av planeringsramen skall
vara samhällsekonomisk lönsamhet för
föreslagna åtgärder, där hänsyn också
tas till hur mycket åtgärderna bidrar
till uppfyllelse av de
transportpolitiska målen. För att
uppnå de transportpolitiska målen
skall vid prioritering av åtgärder de
mest samhällsekonomiskt lönsamma
åtgärderna väljas. Därmed bifaller
riksdagen regeringens förslag i
proposition 2001/02:20 i denna del och
avslår motionerna 1999/2000:T214
yrkande 1, 1999/2000:T243 yrkande 2,
1999/2000:T549 yrkande 5, 2000/01:T232
yrkande 2, 2000/01:T398, 2000/01:T519
yrkande 5, 2001/02:T41 yrkande 2 samt
2001/02:T239 yrkande 5.
20. Övriga projekt
Riksdagen avslår de motionsyrkanden
som finns upptagna i bilaga 1.

Stockholm den 27 november 2001

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Monica Öhman (s), Sven
Bergström (c), Per-Richard Molén (m),
Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s),
Johnny Gylling (kd), Tom Heyman (m),
Krister Örnfjäder (s), Lars Björkman (m),
Monica Green (s), Inger Segelström (s),
Stig Eriksson (v), Tuve Skånberg (kd),
Mikael Johansson (mp), Kenth Skårvik
(fp), Jan-Evert Rådhström (m) och Sture
Arnesson (v).

2001/02
TU2

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet
regeringens proposition Infrastruktur för
ett långsiktigt hållbart transportsystem
(prop. 2001/02:20). Den kallas i det
följande för infrastrukturpropositionen.
Utskottet behandlar vidare några förslag
i budgetpropositionen för 2002 (prop.
2001/02:1 utg.omr. 22 Kommunikationer)
samt 509 motioner (951 yrkanden) från
fyra riksmöten.
Utskottet har i samband med sin
beredning av ärendet mottagit en rad
synpunkter i form av uppvaktningar och
skrivelser från olika myndigheter,
organisationer och enskilda personer.
I bilaga 1 redovisas de motionsyrkanden
som utskottet behandlar och avstyrker i
avsnitt 11 Övriga projekt.
I bilaga 2 redovisas regeringens
förslag till riksdagsbeslut.
I bilaga 3 redovisas de motioner som
behandlas i avsnitten 1-10.
I bilaga 4 redovisas de motioner som
behandlas i avsnitt 11 Övriga projekt.
Efter varje yrkande anges i vilket
avsnitt yrkandet behandlas.

Utskottets överväganden

1 Utgångspunkter och mål för
transportpolitiken

Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att utgångspunkterna
för den fortsatta utvecklingen av
transportpolitiken skall vara de av
riksdagen fastlagda transportpolitiska
målen - det övergripande målet med
delmål, de 15 nationella
miljökvalitetsmålen med delmål samt den
fastlagda ansvarsfördelningen mellan
olika aktörer på transportområdet.
De etappmål som utformas för varje
transportpolitiskt delmål bör vara mer
övergripande än de tidigare och, i den
utsträckning det är lämpligt, tydligt
kvantifierade och tidssatta.
Utskottet betonar vikten av att den
årliga redovisningen till riksdagen av
hur de transportpolitiska målen
uppfyllts bör innehålla en uppföljning
av delmål och etappmål.
Ställningstagandet innebär att samtliga
motionsförslag om utgångspunkter för
transportpolitiken
avstyrks. Syftet med ett flertal av
dem blir emellertid tillgodosett.
Jämför reservationerna 1-5 (m, kd, c,
fp, mp).
Utskottet har inga erinringar mot
regeringens förslag till komplettering
av de år 1998 fastlagda målen för
transportpolitiken. De
gäller dels utvidgning av delmålet om
en hög transportkvalitet, dels
införande av ett nytt delmål, ett
jämställt transportsystem.

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet ett
regeringsförslag (punkt 1).
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att delmålet om hög
transportkvalitet utvidgas samt att ett
nytt delmål om ett jämställt
transportsystem införs.
Vidare behandlar utskottet följande
motioner:
- 1999/2000:T204 av Harald Nordlund (fp),
- 1999/2000:T207 av Runar Patriksson
(fp),
- 1999/2000:T208 yrkandena 1, 2 och 4 av
Gudrun Schyman m.fl. (v),
- 1999/2000:T209 yrkandena 1, 3-4, 7-9
och 11 av Kenth Skårvik och Elver
Jonsson (båda fp),
- 1999/2000:T210 yrkandena 13-15 av
Johnny Gylling (kd),
- 1999/2000:T214 yrkande 2 av Kenneth
Lantz (kd),
- 1999/2000:T215 av Elver Jonsson och
Runar Patriksson (båda fp),
- 1999/2000:T232 av Bertil Persson (m),
- 1999/2000:T243 yrkandena 1 och 13 av
Carin Lundberg m.fl. (s),
- 2000/01:T201 yrkande 1 av Bo Lundgren
m.fl. (m),
- 2000/01:T208 yrkandena 2 och 3 av Ewa
Larsson och Lars Ångström (båda
mp),
- 2000/01:T211 yrkandena 1, 4 och 8-13 av
Kenth Skårvik m.fl. (fp),
- 2000/01:T212 yrkandena 13-14 och 25 av
Johnny Gylling m.fl. (kd),
- 2000/01:T231 yrkandena 1-2 och 10-12 av
Sven Bergström m.fl. (c),
- 2000/01:T232 yrkande 1 av Agneta
Lundberg m.fl. (s),
- 2000/01:T413 av Harald Nordlund (fp),
- 2000/01:T519 yrkandena 10-13 av Per
Richard Molén m.fl. (m),
- 2000/01:T624 yrkande 2 av Gudrun
Lindvall (mp),
- 2000/01:T641 yrkande 1 av Stig Eriksson
m.fl. (v),
- 2000/01:T820 av Sture Arnesson m.fl.
(v),
- 2000/01:T826 av Willy Söderdahl m.fl.
(v),
- 2000/01:T830 av Eskil Erlandsson och
Åke Sandström (c),
- 2000/01:T839 av Lisbeth Staaf-Igelström
m.fl. (s),
- 2000/01:Bo223 yrkande 11 av Lennart
Daléus (c),
- 2000/01:MJ218 yrkande 3 av Gudrun
Schyman m.fl. (v),
- 2000/01:MJ711 yrkandena 27-28 och 30 av
Lennart Daléus m.fl. (c),
- 2000/01:N225 yrkande 5 av Elver Jonsson
och Runar Patriksson m.fl. (fp),
- 2000/01:N243 yrkande 3 av Inger
Strömbom m.fl. (kd),
- 2000/01:N266 yrkande 8 av Bo Lundgren
m.fl. (m),
- 2000/01:N267 yrkande 18 av Lennart
Daléus m.fl. (c),
- 2000/01:N383 yrkandena 24-28 av Matz
Hammarström m.fl. (mp),
- 2000/01:N385 yrkande 18 av Bo Lundgren
m.fl. (m),
- 2001/02:T9 av Jonas Ringqvist (v),
- 2001/02:T15 yrkandena 8, 11-12, 14, 24,
26 och 37-39 av Agne Hansson
m.fl. (c),
- 2001/02:T18 yrkande 5 av Bo Lundgren
m.fl. (m),
- 2001/02:T41 yrkandena 3, 9-10, 17 och
19 av Johnny Gylling m.fl. (kd),
- 2001/02:T46 yrkandena 4 och 5 av Kenth
Skårvik m.fl. (fp),
- 2001/02:T239 yrkandena 4, 12-15 och 17
av Per-Richard Molén m.fl. (m),
- 2001/02:T326 yrkande 1 av Margareta
Viklund m.fl. (kd),
- 2001/02:T360 av Ulla-Britt Hagström
m.fl. (kd),
- 2001/02:T393 av Gunilla Wahlén m.fl.
(v),
- 2001/02:T450 yrkandena 8, 18-19 och 21
av Johnny Gylling m.fl. (kd),
- 2001/02:T463 yrkandena 1 och 9-12 av
Kenth Skårvik m.fl. (fp),
- 2001/02:MJ527 yrkande 1 av Gudrun
Schyman m.fl. (v),
- 2001/02:N364 yrkandena 17-20 av
Ingegerd Saarinen m.fl. (mp),
- 2001/02:Sk288 yrkande 10 av Bo Lundgren
m.fl. (m),
- 2001/02:So501 yrkandena 4 och 15 av
Agne Hansson m.fl. (c).

1.1 Utgångspunkter för utveckling av
transportsystemet

Regeringens bedömning
Inledningsvis konstateras i propositionen
att samhället är i ständig förändring,
och regeringen finner därför att det är
nödvändigt att transportsystemet - inom
ramen för en långsiktigt hållbar
utveckling - anpassas till förändrade
behov och krav i samhället.
Härefter redovisas de utgångspunkter som
regeringen tar fasta på inför det
fortsatta arbetet med hur
transportsystemet bör utvecklas i
framtiden.
En första utgångspunkt bör vara de mål
för transportpolitiken som riksdagen slog
fast genom 1998 års transportpolitiska
beslut (prop. 1997/98:56, bet.
1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). Det
övergripande transportpolitiska målet är
att transportpolitiken skall säkerställa
en samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning
för medborgarna och näringslivet i hela
landet. Fem delmål, som även de anger
ambitionen på lång sikt, beslutades
samtidigt. Dessa är:
- Tillgängligt transportsystem:
Transportsystemet skall utformas så att
medborgarnas och näringslivets
grundläggande transportbehov kan
tillgodoses.
-
- Hög transportkvalitet:
Transportsystemets utformning och
funktion skall medge en hög
transportkvalitet för näringslivet.
-
- Säker trafik: Det långsiktiga
målet för trafiksäkerheten är att ingen
dödas eller skadas allvarligt till följd
av trafikolyckor. Transportsystemets
utformning och funktion skall anpassas
till de krav som följer av detta.
-
- God miljö: Transportsystemets
utformning och funktion skall anpassas
till krav på en god och hälsosam
livsmiljö för alla, där natur- och
kulturmiljö skyddas mot skador. En god
hushållning med mark, vatten, energi och
andra naturresurser skall främjas.
-
- Positiv regional utveckling:
Transportsystemet skall främja en positiv
regional utveckling genom att dels
utjämna skillnader i möjligheterna för
olika delar av landet att utvecklas, dels
motverka nackdelar av långa
transportavstånd.
-
Som en andra utgångspunkt bör gälla de 15
nationella miljökvalitetsmålen, som
riksdagen antog år 1999 (prop.
1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr.
1998/99:183). Dessa, som är definierade
utifrån den miljöpåverkan naturen tål och
anger det tillstånd för den svenska
miljön som miljöarbetet skall sikta mot,
är följande: frisk luft, grundvatten av
god kvalitet, levande sjöar och
vattendrag, myllrande våtmarker, hav i
balans samt levande kust och skärgård,
ingen övergödning, bara naturlig
försurning, levande skogar, ett rikt
odlingslandskap, storslagen fjällnatur,
god bebyggd miljö, giftfri miljö, säker
strålmiljö, skyddande ozonskikt och
begränsad klimatpåverkan. I anslutning
till sin redovisning av
miljökvalitetsmålen erinrar regeringen om
riksdagens - vid denna tidpunkt -
förestående behandling av propositionen
Svenska miljömål - delmål och
åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130). I
denna föreslår regeringen delmål för 14
av de 15 nationella miljökvalitetsmålen;
delmålet om en begränsad klimatpåverkan
avses bli behandlat i en särskild
proposition. Regeringen påpekar att många
av de föreslagna delmålen är av stor
betydelse för transportsektorn liksom de
strategier som samtidigt föreslås.
En tredje utgångspunkt bör vara den år
1998 fastlagda ansvarsfördelningen mellan
olika aktörer inom transportområdet.
Principen är att beslut i transportfrågor
bör vara så decentraliserade som möjligt
med en tydlig rollfördelning mellan
planeringsnivåer och aktörer. Vidare bör
konsumenterna ha så stor valfrihet som
möjligt. Transportfrågor som har en
tydlig EU-dimension bör drivas av
regeringen inom Europeiska unionen.
Ansvaret för att sådana
trafikanläggningar som behövs för
allmänna transportbehov kommer till
utförande ligger hos staten och
kommunerna. Statens ansvar omfattar också
sådana anläggningar som svarar mot
nationella och internationella
trafikbehov. Härutöver har staten ett
ansvar för en tillfredsställande
interregional persontransportförsörjning.
I den fortsatta framställningen redovisar
regeringen hur en balanserad avvägning
mellan de olika delmålen skall
underlättas genom etappmål. Dessa nya
etappmål bör vara mer övergripande än de
tidigare etappmålen har varit, anser
regeringen. I den utsträckning det är
lämpligt bör etappmålen vara tydligt
kvantifierade och tidsatta. Vissa
etappmål bör innefatta mål för hur frågor
skall hanteras, anförs det vidare.

· Tillgänglighet och positiv
regional utveckling
·
Tillgängligheten för medborgare och
näringsliv mellan glesbygd och
centralorter samt mellan regioner och
omvärlden bör förbättras successivt,
anser regeringen. Vidare bör
tillgängligheten inom storstadsområden
och mellan tätortsområden öka. Som
etappmål för delmålet om tillgänglighet
skall gälla att kollektivtrafiken senast
2010 bör vara tillgänglig för
funktionshindrade. Ytterligare ett
etappmål bör vara att cykeltrafikens
andel av antalet resor ökar, särskilt i
tätort. Till sist anges att ett
uppföljningssystem i form av mått och
indikatorer bör utvecklas för delmålen om
tillgänglighet och positiv regional
utveckling.

· Hög transportkvalitet
·
Regeringen anser att kvaliteten i det
svenska transportsystemet successivt bör
förbättras, mätt i termer av
förutsägbarhet, säkerhet, flexibilitet,
bekvämlighet, framkomlighet och tillgång
till information. Vidare bör Sverige
arbeta för att kunna jämföra dessa
kvalitetstermer med övriga EU-länders.
Även för detta delmål bör ett
uppföljningssystem i form av mått och
indikatorer utvecklas, anser regeringen.

· Säker trafik
·
I enlighet med nollvisionen bör antalet
dödade och allvarligt skadade till följd
av trafikolyckor inom alla transportslag
fortlöpande minska. Särskilt bör åtgärder
som syftar till att förbättra barns
trafiksäkerhet prioriteras. Antalet
personer som dödas till följd av
vägtrafikolyckor bör fram till 2007
minska med hälften räknat från 1996 års
nivå. Vidare anför regeringen att
trafiksäkra transportsystem bör
utvecklas. Ökad användning av teknik som
främjar god trafiksäkerhet är en del i
detta. Kommuner, skolor, företag och
frivilligorganisationer bör engageras
ytterligare i trafiksäkerhetsarbetet,
sägs också.

· God miljö
·
Transportsektorn bör bidra till att
miljöpolitikens delmål nås. Nuvarande
transportpolitiska etappmål för en god
miljö bör fortsätta att gälla. När
riksdagen fattat beslut om miljömåls
propositionen, infrastrukturpropositionen
och den kommande klimatpropositionen bör
transportpolitikens etappmål för en god
miljö ses över och uppdateras och en
samlad genomförandestrategi för
transportsektorn tas fram. Ökad
användning av miljöanpassade fordon och
drivmedel är en del i arbetet med att
utveckla ett långsiktigt hållbart
transportsystem, anförs det.

Uppföljning

I ett särskilt avsnitt i propositionen
redovisas också hur uppföljningen av de
olika målen är tänkt att genomföras.
Enligt regeringens mening bör den årliga
redovisningen till riksdagen av hur de
transportpolitiska målen uppfyllts
innehålla en uppföljning av delmål och
etappmål. Utvecklingen kan illustreras
med hjälp av ett antal mått och
indikatorer, anförs det. Relevanta
myndigheter kommer att engageras i ar
betet med att utveckla
uppföljningssystem. Regeringen anser
också att Vägverket, Banverket och länen
i sina förslag till prioriteringar inför
den kommande planeringsperioden även
skall beskriva förslagens effekter.

Vision för utveckling av ett långsiktigt
hållbart transportsystem

Regeringen understryker också karaktären
av långsiktighet i den typ av beslut som
utmärker transportpolitiken. Det kommer
att krävas ett målmedvetet arbete under
lång tid. Mot den bakgrunden presenteras
i propositionen en vision för ett
långsiktigt hållbart transportsystem för
2030. En tydlig uppfattning om vart vi är
på väg på längre sikt underlättar
prioriteringar på kortare sikt, anförs
det. Regeringen beskriver sin vision
enligt följande:
Visionen för 2030 är att
transportsystemet har förändrats i takt
med de krav som ställts som följd av ett
ekologiskt, socialt, kulturellt och
ekonomiskt hållbart samhälle i en
internationaliserad värld med en välfärd
som omfattar hela befolkningen i såväl
Sverige som globalt. Genom väl avvägda
lösningar har förändringarna genomförts
på ett effektivt sätt.

Ekonomiska styrmedel, lagstiftning,
infrastrukturutveckling, samhälls-
planering, myndighetsutövning, offentlig
upphandling och andra styrmedel samt
människors attityder och beteende har
påverkat efterfrågan på transporter i
riktning mot ökad användning av mer
miljöanpassade och säkra färdsätt. Nya
tekniska möjligheter nyttjas för att
styra trafiken så att den fungerar
effektivt, ger stor säkerhet och värnar
miljön. Alltfler människor väljer att
resa kollektivt när kollektivtrafiken har
anpassats efter människors behov av
effektiva, tillgängliga och prisvärda
transporter. Infrastrukturen möjliggör en
effektiv samverkan mellan
transportslagen. Samhällsekonomiskt
motiverade marginalkostnader för olika
transportslag används där det är
motiverat. Andelen fordon som drivs med
drivmedel från förnybara energikällor har
ökat markant. Transportsystemet är
tillgängligt för alla trafikanter,
oavsett funktionshinder, ålder eller kön.
Kvinnor och män har samma möjlighet att
påverka transportsystemets tillkomst,
utformning och förvaltning. Detta har
gjort att transportsystemet svarar mot
kvinnors behov och värderingar i lika mån
som mäns. Helhetssyn och sam
hällsekonomisk effektivitet är styrande
för de demokratiskt fattade besluten om
transportsystemet. Omsorg om människors
liv och hälsa liksom miljöhänsyn är
självklara utgångspunkter. Risken att
dödas eller skadas svårt i trafiken har
minskat kraftigt.
Det statliga vägnätet håller en
standard som är väl anpassad efter
behoven. Människokroppens tolerans mot
yttre våld är en dimensionerande faktor i
trafiksäkerhetsarbetet. Järnvägsnätet har
snabbtågsstandard där det bedöms finnas
en marknad. Regionalt resande sker i ökad
utsträckning med tåg vilket möjliggjorts
av en kapacitetsstark, turtät och
välbyggd regional tågtrafik. Genom ökad
axellast och anpassad lastprofil på
järnvägsnätet har effektiva
godskorridorer skapats. Tillgängligheten
för näringslivets godstransporter på
järnväg har ökat genom utbyggnad av det
kapillära bannätet.
Transportinfrastrukturen är väl
underhållen och fungerar tillförlitligt.
Väg- och järnvägsnäten är väl anpassade
till natur- och kulturmiljön och håller
hög internationell klass vad gäller
estetiska värden. De är utformade så att
risken för personskador minimeras.
Ett trafikslagsövergripande synsätt är
grundläggande inom både persontrafiken
och godstrafiken och många gamla invanda
föreställningar har brutits i samarbete
mellan näringsliv och myndigheter.
Effektiva intermodala godstransportkedjor
har utvecklats som ger näringslivet goda
möjligheter till effektiva och
långsiktigt hållbara godstransporter.
Näten säkerställer mycket goda
internationella förbindelser, både via
fasta förbindelser och effektiva
terminalpunkter. Det europeiska
samarbetet har bidragit till att de
svenska näten väl ansluter till de
europeiska transportnäten. Villkoren för
trafikering inom EU kännetecknas av en
sund konkurrens som kunnat skapas genom
gemensamma regler. Möjligheter till
dagspendling inom större områden har
öppnats, framför allt genom goda
spårtrafikförbindelser. Ett långsiktigt
hållbart transportsystem är på väg att
uppnås.

Motionsförslag

Parti- och kommittémotioner

Moderata samlingspartiet
Moderaterna betonar i motion 2001/02:T18
av Bo Lundgren m.fl. vikten av en
utveckling av infrastrukturen. De anser
emellertid att det finns flera skäl att
rikta kritik mot regeringens förslag.
Propositionen kom för sent, säger de och
föreslår därför att planeringsperioden
startar redan år 2002 för att de
nödvändiga investeringarna skall kunna
sättas i gång fort. De instämmer i
regeringens slutsatser att det finns ett
stort och akut behov av kraftfulla
investeringar i infrastrukturen.
Tveksamheten är däremot uttalad när det
gäller de konkreta förslag som nu har
förelagts riksdagen.
En kraftig satsning på vägnätet bör
göras. Det eftersatta underhållet bör
åtgärdas och inte minst i
storstadsområdena måste de nödvändiga
satsningarna för att lösa trafikproblemen
påbörjas omgående.
Regeringens förslag till finansiering
inger betänkligheter, anser motionärerna.
Stora delar i förslaget är inte alls
finansierade, andra delar föreslås bli
finansierade genom upplåning, vilket
leder till dramatiskt ökade
kapitalkostnader under de närmaste åren.
Infrastrukturens - och inte minst
vägarnas - betydelse för den regionala
balansen lyfts fram i motion
2001/02:Sk288 av Bo Lundgren m.fl. På
landsbygden är det för många människor
helt avgörande för att klara den dagliga
tillvaron att kunna utnyttja bilen som
transportmedel, sägs det. För att
återställa vägkapitalet på det låg- och
medeltrafikerade vägnätet behövs stora
satsningar; även det enskilda vägnätet
behöver en ordentlig upprustning.
I motion 2000/01:T201 av Bo Lundgren
m.fl. påminns om att infrastrukturen
används inte bara för att transportera
gods och passagerare utan också för att
överföra information. Infrastrukturen
samverkar i ett integrerat system, som
inte är starkare än sin svagaste länk,
anförs det. Effektiva vägtransporter
kräver inte bara bra vägar utan också en
väl utbyggd IT-infrastruktur. Utan hamnar
och bra vägar kan t.ex. inte flygbränslet
transporteras fram till de flygplan som
skall trafikera våra flygplatser.
Infrastrukturen är därtill en
förutsättning för att enskilda människor
skall erbjudas den frihet det innebär att
snabbt, enkelt och billigt kunna resa och
inte minst hålla kontakt med nära och
kära via t.ex. telefon och Internet. I
motionen redovisar moderaterna också sin
grundsyn på statens ansvar för
infrastrukturen, och den innebär att
staten inte skall ägna sig åt eller ta
ansvar för sådan verksamhet som andra kan
utföra lika bra eller bättre.
I motion 2000/01:N266 av Bo Lundgren
m.fl. hävdas att bristen på effektiv
infrastruktur verkar tillbakahållande på
utvecklingen i vårt lands expansiva
regioner samtidigt som tillväxten hindras
att sprida sig till mindre tättbefolkade
och mindre expansiva regioner av vårt
land. Även motion 2000/01:N385 av Bo
Lundgren m.fl. har anknytning till
regionala frågor genom att vägarnas
betydelse för de traditionella
landsbygdsnäringarna betonas.
Särskilt järnvägspolitiken tas upp i
motion 2001/02:T239 av Per-Richard Molén
m.fl. Statens ansvar för det statligt
ägda järnvägsnätet bör vara att effektivt
utnyttja och underhålla gjorda
investeringar och göra nyinvesteringar på
de bandelar som uppfyller ägarens
avkastningskrav. För att öka järnvägens
attraktivitet och konkurrenskraft måste
en total avreglering av all
järnvägstrafik genomföras. SJ:s roll bör
renodlas till att i framtiden vara en
stark operatör, som på affärsmässiga
grunder kan konkurrera om trafik på
svenska och europeiska järnvägar. I fråga
om godtrafiken förordas kombitrafik, som
innebär att olika trafikslag samverkar
för "dörr- till dörrtransporter".
Emellertid oroas motionärerna av den
neddragning av antalet
godshanteringsplatser som det av staten
ägda bolaget Green Cargo nu genomför. De
anser att regeringen bör ombesörja en
lösning av frågan innan en förändring av
antalet godshanteringsplatser sker, t.ex.
genom att s.k. shortlineföretag erbjuds
möjligheten att ta över verksamheten.
Vidare kritiseras SJ:s absoluta
trafikeringsrätt som ger företaget
monopol på persontrafik på alla lönsamma
järnvägslinjer. Den förordning som
reglerar fördelningen av trafikrätter bör
därför ändras, anser motionärerna. En
utredning om huvudmannaskapet för SJ:s
fordonsförsörjning bör göras, heter det
vidare. Syftet skall vara att skapa full
konkurrensneutralitet mellan de
operatörer som trafikerar det svenska
järnvägsnätet och som för detta ändamål
hyr rullande materiel från SJ.
Moderbolagets tillgångar i form av
attraktiva fastigheter har placerats i
Jernhusen AB, som snarast bör kunna
omstruktureras och försäljas på börsen.
Arbetet med detta bör påskyndas och en
tidsplan bör snarast läggas fram av
regeringen, heter det. Den genomförda
uppdelningen av SJ:s verksamhet i olika
bolag är ett bra första steg anser
motionärerna, och de framhåller att den
bör utgöra början på en privatisering av
verksamheten. Slutligen begärs ett
uttalande av riksdagen om privatisering
av Statens järnvägar.
Helt eller delvis samma förslag
framställs i motion 2000/01:T519 av Per-
Richard Molén m.fl.

Vänsterpartiet

De miljöproblem som en växande handel ger
upphov till skulle kunna begränsas om
transporterna får bära sina
samhällsekonomiska kostnader, sägs i
Vänsterpartiets motion 2001/02:MJ527 av
Gudrun Schyman m.fl. Om avgifter och
skatter för transporter anpassas i
enlighet med motionsförslaget skulle
också en lokal och regional
livsmedelsmarknad gynnas, framhålls det.
På motsvarande sätt föreslås i motion
2000/01:MJ218 av Gudrun Schyman m.fl. att
regeringen i internationella sammanhang
skall verka i denna riktning. Genom
internationella avtal bör det göras
möjligt att internalisera de
internationella transporternas externa
samhällsekonomiska kostnader i priset för
transporterna.
I motion 1999/2000:T208 av Gudrun Schyman
m.fl. efterlyses ett regeringsförslag om
en handlingsplan för en ekologiskt
hållbar transportpolitik. Trafikpolitiken
bör styras av i förväg uppsatta miljömål
snarare än på basis av prognoser om ökad
trafik, anser motionärerna som säger att
programmet bör innehålla tydliga mål,
åtgärdsprogram, tidsplan,
ansvarsfördelning och erforderlig
finansiering samt utgå från de nationella
miljömålen. Ytterligare ett förslag är
att en trafikomställningsmyndighet bör
inrättas som komplement till programmet.
Myndigheten bör svara för samordning och
informationsspridning när det gäller
trafikomställningen. Slutligen framför
motionärerna betänkligheter mot
mångfalden i Vägverkets uppgifter; det
finns risk för inbördes konflikt mellan
uppgifterna. Konsekvenserna av att
överföra Vägverkets uppgifter till andra
organ på lokal, regional och central nivå
bör därför utredas anser de.
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna har två utgångspunkter
när det gäller kommunikationer, nämligen
välstånd och miljöhänsyn, sägs det i
motion 2001/02:T41 av Johnny Gylling
m.fl. Motionärerna förordar att
planeringen för perioden 2004-2015
grundas på sju infrastrukturella grepp.
Dessa är återställande av den allmänna
väg- och järnvägsstandarden,
återupprättande av nollvisionen, lösning
av storstädernas trafikproblem,
fullföljande av den s.k. svenska
triangeln och av den s.k. nordiska
triangeln med europeisk dimension,
utnyttjande av alternativa
finansieringsformer och utvecklande av
använd-ningen av IT i transportsystemet.
Den nu presenterade
infrastrukturpropositionen kritiseras för
att sakna visioner om vilken påverkan som
transporterna skall och bör ha.
Motionärerna anser - på grundval av
redovisningen i propositionen om olika
brister - att Sverige nu är på väg allt
längre bort från det transportpolitiska
målet om en effektiv och hållbar
transportförsörjning. En svaghet i
propositionen är också att delmålen inte
konkretiseras i tillräcklig grad. Det
sjätte målet, det om jämställdhet,
välkomnas av kristdemokraterna, men de
vill samtidigt fästa uppmärksamheten på
att andra grupper är åsidosatta i
transportplaneringen. I fråga om
godstransporter bör särskilda insatser
göras för att skapa intermodala
transportknutpunkter. Ett annat förslag
går ut på att en särskild gren av
näringspolitiken bör skapas, nämligen för
transportnäringen.
I motionen förordas att
Godstransportdelegationen permanentas som
ett forum för transportfrågor. Vidare
sägs att planeringen av
transportinfrastruktur bör styras av
principen att väg- och järnvägskapitalet
skall förvaltas på ett sådant sätt att
inte värdet urholkas. Motionärerna anser
också att regeringen bör ta initiativ
till en samlad infrastrukturpolitik för
Östersjöregionen och till ett nationellt
program för transportinformatik.
En nordisk infrastrukturpolitik framstår
som en angelägen åtgärd, sägs det i
motion 2001/02:T450 av Johnny Gylling
m.fl., och motionärerna föreslår att
regeringen tar initiativ i detta syfte.
Även frågor om järnvägen tas upp. Alla
järnvägslinjer bör bli föremål för
upphandling och förutsättningarna för
införande av s.k. slottider inom
järnvägen bör utredas. Såvitt gäller
vägtrafik anser motionärerna att Sverige
inom EU bör verka för gemensamma regler
för vägavgifter för tunga fordon.
Även i motion 2000/01:T212 av Johnny
Gylling m.fl. tas vägtrafikfrågor upp,
och förslagen har i första hand
miljöanknytning. Buller må vara ett mer
sällan diskuterat miljöhot men inte desto
mindre allvarligt, anför motionärerna och
förespråkar ökat skydd mot bullerstörande
vägnät. Vidare måste klimatfrågan tas på
största allvar. Ett sätt att komma till
rätta med problemen vore att tillåta fler
pilotprojekt för alternativa bränslen
såsom ekoparaffin, heter det.
Miljöaspekten berörs också i motion
1999/2000:T210 av Johnny Gylling m.fl.
Skärpta utsläppstak bör införas till år
2010, anser motionärerna. Vidare
understryks att planeringen av
kommunikationer, boende och arbetsplatser
bör utformas så att dessa blir en del av
det ekologiskt hållbara samhället.
Centerpartiet
I motion 2001/2002:T15 av Agne Hansson
m.fl. framhålls att det för att företag
och privatpersoner skall våga investera i
alla delar av landet krävs att
infrastrukturen garanteras på såväl kort
som lång sikt. Motsatsen innebär dåliga
kommunikationer - fysiska såväl som
digitala - och att nyinvesteringar
uteblir. En väl utvecklad infrastruktur
är sålunda en förutsättning för tillväxt,
ökad sysselsättning och bibehållen
välfärd, anför motionärerna. De
understryker samtidigt att en fungerande
infrastruktur möjliggör för människor och
företag att bo och verka i hela landet;
infrastrukturens regionförstorande
effekter måste erkännas och bejakas,
heter det.
Vidare är det nödvändigt att skapa ett
grönare transportsystem, menar
motionärerna. Mer av trafikvolymen -
både när det gäller människor och gods -
måste därför flyttas över från väg till
järnväg. Likaledes måste
kollektivtrafikens roll stärkas, både av
miljö- och jämställdhetsskäl. Samtidigt
måste man komma ihåg, framhålls det, att
vägtrafik i många fall är en
nödvändighet.
Sammanhållna transportsystem är viktiga
för att underlätta arbetspendling,
arbetsresor, rekreationsresor och inte
minst godstransporter. Rikstrafiken har
här en avgörande roll och dess arbete med
samordning av trafikslagen måste
påskyndas, anser motionärerna. En
helhetssyn bör alltså prägla
transportsystemet, och på sikt kan ett
samlat ansvar för fysisk infrastruktur
vara att föredra. Detta liksom frågan om
ett särskilt verk för infrastruktur bör
därför utredas. Vidare betonas vikten av
att stimulera infasningen av biodrivmedel
genom skattebefrielse. Trafiksäkerheten
tas också upp; om nollvisionen inte bara
skall förbli en vision krävs ett hårt
arbete på många olika plan, anför
motionärerna och räknar upp en rad
åtgärder för att åstadkomma en politik
för en trygg och säker trafikmiljö.
Regeringens förslag om ett mål om
jämställdhet välkomnas men motionärerna
saknar konkreta förslag och begär därför
att en strategi utarbetas. Även frågan om
vägtullar såsom finansieringsform är
föremål för ett förslag i motionen.
Sådana bör dock användas endast i mindre
skala och reserveras för större
infrastrukturprojekt. Vidare förordar
motionärerna att den traditionella
fysiska infrastrukturen och den digitala
infrastrukturen behandlas tillsammans.
Motionärerna går härutöver in på frågor
som rör arbetet i EU. Sverige bör vara
pådrivande dels för att EU:s
transportsystem miljöanpassas, dels för
att ett gemensamt program för utveckling
av transportsystemet i Barentsregionen
utarbetas.
I motion 2001/02:So501 av Agne Hansson
m.fl. uttrycks oro för de statliga
myndigheternas neddragning av service
till allmänheten. Samhället måste
garantera basservice i fråga om post- och
kassatjänster liksom goda
teleförbindelser med bredbandskapacitet
för IT-användning, betonas det med
hänvisning till de möjligheter till
samverkan mellan de offentliga, privata
och ideella sektorerna som finns. När det
gäller storstadsområdenas speciella
problem anser motionärerna att
miljövänliga kollektivtrafiklösningar är
nödvändiga för att man skall komma till
rätta med dem.
Det är angeläget att Rikstrafikens
arbete med samordning av trafikslagen
påskyndas framhålls det i motion
2000/01:T231 av Sven Bergström m.fl., och
motionärerna emotser en presentation av
den då aviserade
infrastrukturpropositionen. I detta
sammanhang påpekar de att arbetet med att
underlätta kombitrafik bör intensifieras.
I fråga om järnvägstrafik förespråkas i
motionen en stegvis övergång till
konkurrensutsatt persontrafik på alla
järnvägslinjer. Samtidigt begärs ett
förslag från regeringen om hur ägandet av
stationer och övriga gemensamma
funktioner skall utformas i framtiden.
Godstransportdelegationens uppdrag har
i allför liten utsträckning präglats av
ett ekologiskt perspektiv, heter det i
motion 2000/01:MJ711 av Lennart Daléus
m.fl. Motionärerna erinrar om att de
investeringar som görs av nuvarande
generation skall lämnas över till nästa
och det är då viktigt, framhåller de, att
vi inte har byggt fast oss i sådana
system som till sin natur är
miljöovänliga. Därför bör den befintliga
infrastrukturen prioriteras i möjligaste
mån före anläggandet av nya projekt.
Vidare anser motionärerna att helhetssyn
och tvärsektoriell planering är en
förutsättning för att man skall kunna
hitta de bästa transportlösningarna och
för att resurser skall kunna användas på
ett kostnadseffektivt sätt. Dagens
uppdelning av ansvaret i olika verk
motverkar detta, anför de och efterlyser
en utredning om ett samlat ansvar för
infrastrukturen.
Både fysisk och digital infrastruktur
är viktiga och utgör varandras
komplement, sägs det i motion
2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl.
Tillgången till fullgod kvalitet på båda
dessa typer av infrastruktur skall
garanteras av staten, anser motionärerna.
Motion 2000/01:Bo223 av Lennart Daléus
handlar om livskvalitet i storstaden, och
motionärerna menar att
samhällsplaneringen måste inriktas på ett
transportmönster som leder till minsta
möjliga miljöpåverkan. I syfte att minska
behovet av transporter måste man i
planeringen skapa närhet mellan
arbetsplats, bostad och service.

Folkpartiet liberalerna

Motion 2001/02:T46 av Kenth Skårvik m.fl.
tar sin utgångspunkt i frågan om
konkurrensens betydelse för en väl
fungerande trafik. Med fri konkurrens
tillgodoses bäst den enskildes behov av
transporter och med fri konkurrens inom
alla trafikslag uppnås bäst en hållbar
utveckling och en ökad tillväxt, anförs
det.
Det är positivt att regeringen
uppmärksammar att män och kvinnor inte
har samma resmönster, anser motionärerna
vidare. I systemet för reseavdrag tas
ingen hänsyn till att det är kvinnor som
står för den största delen av
"nyttoresorna" för familjen. Därför bör
reseavdraget breddas så att även resor
till och från dagis räknas.
Vikten av konkurrens i trafiksektorn
tas även upp i motion 2001/02:T463 av
Kenth Skårvik m.fl. I linje härmed bör en
total avreglering genomföras både för
gods- och persontrafik på järnväg.
Trafikens miljöpåverkan oroar
motionärerna; speciellt vägtrafiken har
negativa effekter på naturen hävdar de
men betonar samtidigt att miljöeffekterna
även från andra transportslag bör
uppmärksammas mer. Flyget är en källa
till utsläpp och buller och även
järnvägstrafiken ger upphov till buller,
påpekas det. Med anknytning till frågan
om persontransporter påpekar motionärerna
att bilen är en nödvändighet för många i
Sverige, både i staden och på
landsbygden. För att belysa bilens roll
ur ett antal perspektiv bör en bilsocial
utredning göras, anser de.
Behovet av ökad konkurrens i
trafiksektorn är ett tema även i motion
2000/01:T211 av Kenth Skårvik m.fl.
Vidare begärs en översyn av
trafikpolitiken där frågorna om trafikens
betydelse för ekonomin, näringslivet,
boendet och den regionala balansen
belyses. Motionärerna anvisar också en
rad åtgärder som skall bidra till att
nedbringa den negativa miljöpåverkan från
trafiken. Principerna för
transportpolitiken bör präglas av både
avreglering och fri konkurrens samtidigt
som prissättningen skall vara baserad på
samhällsekonomiska kalkyler.
Godstransporternas betydelse bör
uppmärksammas, heter det vidare.
Motionärerna framhåller också vikten av
att bilen erkänns som en nödvändighet i
glesbygden. Två yrkanden gäller
järnvägsfrågor; all persontrafik på
järnväg bör avregleras fullt ut och
Banverket bör genomföra fördelningen av
tåglägen neutralt, utan gynnande av SJ.
I motion 1999/2000:T209 av Kenth
Skårvik och Elver Jonsson återfinns i
huvudsak samma förslag som nu har
refererats.

Miljöpartiet de gröna

Miljöpartiet konstaterar att dagens
trafikmönster, som till stor del är
uppbyggt kring väg- och flygtransporter,
inte är långsiktigt ekologiskt hållbart.
Många länder har gjort åtaganden att
minska sina koldioxidutsläpp. Trots detta
ökar i stället sådana utsläpp, såväl i
Sverige som i andra länder. Både för
miljön och för den långsiktiga
hushållningen med naturresurser måste
målet vara att järnvägen ges en
nyckelroll i trafiksystemet, anser
Miljöpartiet. Järnvägstransporterna bör
under det närmaste decenniet kraftigt öka
sin andel av transportarbetet, och detta
bör ske på vägtrafikens och flygets
bekostnad. Det är samtidigt nödvändigt
att järnvägstrafiken samordnas med de
övriga trafikslagen vägtrafik, sjöfart
och luftfart, anförs det. I motion
2000/01:N383 av Matz Hammarström m.fl.
föreslås en rad åtgärder i detta syfte.
Tågtidtabellerna måste förbättras som ett
sätt att minska väntetiderna, en ökad
turtäthet i tågtrafiken är också
betydelsefullt liksom fler snabbtåg. För
att möjliggöra höghastighetstrafik är
både nybyggnationer och upprustningar av
järnvägslinjer viktiga. Genom ökad
satsning på en sådan trafik kan
arbetspendling mellan regioner
underlättas, heter det. I motionen sägs
vidare att det bör finnas en garanterad
miniminivå när det gäller tillgången på
kommunikationstjänster i hela landet. Det
erinras också om Miljöpartiets
landsbygdspaket, som bl.a. går ut på att
människor kan komma fram året runt på
hela vårt vägnät och att industrin kan
köra med sina transporter där detta
behövs.
När det gäller vägtrafiken i övrigt
anser Miljöpartiet att det svenska
vägnätet i huvudsak är tillräckligt
utbyggt, och därför bör satsningar enbart
göras på miljö- och
trafiksäkerhetsåtgärder. Politiken bör
alltså syfta till att användningen av
vägfordon som transportmedel skall
minskas, samtidigt som den vägtrafik som
trots allt är nödvändig skall
effektiviseras. Sådan effektivisering,
anförs det vidare, kan innebära att
alternativa drivmedel och alltmer
bränslesnåla fordon utvecklas. När det
gäller trafiksäkerheten anvisar
Miljöpartiet sju metoder att nå delmålet
på detta område.
Även i motion N364 av Ingegerd Saarinen
m.fl. tas nyssnämnda specifika frågor om
järnvägstrafiken upp.

Övriga motioner

I motion 1999/2000:T232 av Bertil Persson
(m) sägs att Sverige behöver en helt ny
trafikpolitik, avpassad för behoven i det
nya informations- och kunskapssamhället.
Ett uttalande av riksdagen om en övergång
från storskaligt och glest till
småskaligt och tätt i trafikpolitiken
förespråkas i enlighet därmed.
Motion 2001/02:T9 av Jonas Ringqvist (v)
gäller framför allt frågan om
vägtrafikens påverkan på klimatet.
Motionären anser att problemen inte har
beaktats tillräckligt i
infrastrukturpropositionen och föreslår
att det nuvarande etappmålet för år 2010
med avseende på koldioxidutsläpp
kompletteras med mer långsiktiga mål,
nämligen för åren 2030 och 2050. Vidare
anförs att motorvägar inte hör hemma i
ett hållbart transportsystem, eftersom
sådana vägar - genom att de ökar
transportkapaciteten - missgynnar en
utveckling av alternativen. Verksamma
styrmedel för att begränsa trafikvolymen
är ytterligare ett önskemål.
I motion 2001/02:T393 av Gunilla Wahlén
m.fl. (v) är utgångspunkten de stora
avstånd som finns i glesbygden, och det
konstateras att såväl privatpersoner som
offentlig förvaltning och företag har
merkostnader på grund härav och av en
dåligt utbyggd kollektivtrafik. Frågan
bör utredas för att man skall få en
heltäckande bild av sådana kostnader,
sägs det.
Uppfattningen att förbättringar i
kollektivtrafiken är ett sätt att nå de
nationella miljömålen och de
transportpolitiska målen, framförs i
motion 2000/01:T820 av Sture Arnesson
m.fl. (v). En utredning bör göras i syfte
att få fram lämpliga åtgärdsförslag som
därtill bör spänna över ett brett fält,
såsom ekonomiska, juridiska och
planeringsmässiga åtgärder men även
forsknings- och utbildningsrelaterade.
I motion 2000/01:T641 av Stig Eriksson
m.fl. (v) hävdas att det behövs en ny
flygpolicy för att den ekologiska
omställningen skall kunna genomföras. Mer
konkret går förslaget ut på att
inrikesflyget skall ersättas med
tågtransporter på sträckor som kan nås
med tåg på omkring tre timmar. Vidare bör
investeringsmålen inte omfatta några nya
flygplatser, är innebörden i
motionsförslaget.
Ungdomars behov av kollektivtrafik måste
beaktas, heter det i motion 2000/01:T826
av Willy Söderdahl m.fl. (v).
Motionärerna återger vad som framkommit i
samband med att ungdomar getts
möjligheter att uttrycka sina synpunkter
på och önskemål om kollektivtrafik, bl.a.
när det gäller förutsättningarna på
landsbygden.
Motion 2001/02:T326 av Margareta Viklund
m.fl. (kd) berör särskilt planerings- och
beslutsprocessen. I denna process bör det
regionala inflytandet öka och den
demokratiska förankringen stärkas anser
motionärerna.
Frågan om kvinnor och transporter är
föremål för förslag i motion 2001/02:T360
av Ulla-Britt Hagström (kd). En bättre
analys behövs när det gäller bakgrunden
till kvinnors och mäns olika resmönster,
anser hon. Dessutom föreslås att de
statliga verk som planerar och styr
trafiken skall ha en jämställd
styrelserepresentation.
I motion 2000/01:N243 av Inger Strömbom
m.fl. (kd) framhålls att en väl
fungerande infrastruktur är av avgörande
betydelse för turismen, särskilt på
landsbygden eller i geografiskt perifera
lägen.
Miljökontroll behövs inte bara när det
gäller nya investeringar i vägar och
järnvägar anför Kenneth Lantz (kd) i
motion 1999/2000:T214; även befintliga
järnvägs- och väginvesteringar bör
omfattas av sådan kontroll, hävdas det.
I motion 2000/01:T830 av Eskil Erlandsson
och Åke Sandström (båda c) förordas att
ett sektorövergripande infrastrukturverk
inrättas.
Miljöavgifterna bör ses över, betonas det
i motion 2000/01:T413 av Harald Nordlund
(fp). Syftet är att åstadkomma ett mer
miljöeffektivt transportarbete. Förslaget
återfinns även i motion 1999/2000:T204 av
samme motionär.
En bilsocial utredning efterfrågas i
motion 2000/01:N225 av Elver Jonsson och
Runar Patriksson (båda fp). Genom en
sådan skulle man kunna få en allsidig och
total bild av människors villkor i deras
dagliga resande, vilket är av betydelse
för framtida beslut som påverkar
biltrafiken sägs det vidare. Ett
motsvarande förslag framförs i motion
1999/2000:T215 av Elver Jonsson och Runar
Patriksson (båda fp), där det också
begärs en utredning om behoven av
arbetsresor, barnfamiljers resebehov i
bil samt glesbygdens särskilda behov av
nyttoresor och socialt motiverade resor.
Motionärerna anser också att sådana
åtgärder bör vidtas som ur
konsumentsynpunkt underlättar för dem som
behöver - och önskar - ha tillgång till
en egen bil.
En utredning om den organisatoriska
strukturen inom transportsektorn bör
genomföras, sägs det i motion
1999/2000:T207 av Runar Patriksson (fp);
syftet är att åstadkomma en förbättrad
samverkan mellan transportslagen.
Motion 2000/01:T208 av Ewa Larsson och
Lars Ångström (båda mp) tar sikte på
biltrafiken. Det hävdas att industrin kan
anpassa sig om lagarna skärps, och
motionärerna föreslår i enlighet härmed
att styrmedel arbetas fram för att
stimulera ett framtagande av miljöriktiga
bilar. Vidare förordas att lagstiftningen
om tillåtlighetsprövning av vägbyggen
skärps; motionärerna finner det inte
självklart att nya vägar är en
förutsättning för byggande av nya
bostadsområden.
Flygtrafiken berörs i motion 2000/01:T624
av Gudrun Lindvall (mp), som anser att
den spårbundna trafiken bör byggas ut och
förbättras för att man på så sätt skall
kunna minska behovet av inrikesflyg.
Enligt vad som sägs i motion 2000/01:T232
av Agneta Lundberg m.fl. (s) behövs en
starkare politisk styrning av all
verksamhet som kan hänföras till
infrastrukturen (yrkande 1).
Förslaget om en starkare politisk
styrning av infrastrukturverksamhet finns
även i motion 1999/2000:T243 av Carin
Lundberg m.fl. (s). I denna motion begärs
därutöver ett riksdagsuttalande om vikten
av samordning av de olika trafikslagen så
att hela Sverige får en god
kommunikationsstandard.
I motion 2000/01:T839 av Lisbeth Staaf-
Igelström m.fl. (s) förordas snara
åtgärder för att kollektivtrafiken skall
utvecklas.

Utskottets ställningstagande

Utgångspunkter

År 1998 fastställde riksdagen nu gällande
inriktning för transportpolitiken (prop.
1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr.
1997/98:266). Därvid uttalade utskottet
att transporternas betydelse som en
drivkraft i samhällsutvecklingen och det
långsiktiga perspektiv som är nödvändigt
i transportpolitiken innebär att det
behövs tydliga riktlinjer för
utvecklingen av transportsystemet.
Transportpolitiken bör vägledas av dels
övergripande mål med ett antal delmål som
anger ambitionsnivån på lång sikt, dels
etappmål som anger lämpliga steg på vägen
mot de långsiktiga målen. Det
övergripande målet skall säkerställa en
samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning
för medborgarna och näringslivet i hela
landet. Delmålen är
- Tillgängligt transportsystem
-
- Hög transportkvalitet
-
- Säker trafik
-
- God miljö
-
- Positiv regional utveckling
-
I den nu framlagda
infrastrukturpropositionen anför
regeringen att det finns ett ömsesidigt
samband mellan ett långsiktigt hållbart
transportsystem och utvecklingen i
samhället. Vidare sägs att en utveckling
av transportsystemet är nödvändig.
Eftersom samhället är i ständig
förändring är det nödvändigt att
transportsystemet inom ramen för en
långsiktigt hållbar utveckling anpassas
till förändrade behov och krav i
samhället. Utskottet finner i likhet med
regeringen att ett väl fungerande
transportsystem underlättar människors
vardag och ger dem ökade möjligheter att
själva välja boende, arbete och fritid.
Det är, menar utskottet, angeläget att
konsumenterna tillförsäkras så stor
valfrihet som möjligt. Väl fungerande och
långsiktigt hållbara gods- och
persontransporter är samtidigt en
förutsättning för Sveriges
konkurrenskraft i en global miljö. Därmed
ökar tillväxten och skapas resurser till
den gemensamma välfärden och möjligheter
till ökad rättvisa. Vidare är en väl
fungerande infrastruktur i hela landet en
förutsättning för regional utveckling och
livskraft. Ett hållbart och säkert
transportsystem är viktigt även ur miljö-
och folkhälsosynpunkt.
En utgångspunkt för den fortsatta
utvecklingen av transportpolitiken bör
vara de fastställda transportpolitiska
målen. En annan utgångspunkt bör vara de
15 miljökvalitetsmålen liksom de delmål
som riksdagen nyligen har fattat beslut
om (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3,
rskr. 2001/02:36). Som ytter-ligare en
utgångspunkt bör vara den av riksdagen
beslutade ansvars-fördelningen inom
transportområdet; principen är att beslut
i transportfrågor bör vara så
decentraliserade som möjligt med en
tydlig rollfördelning mellan de olika
nivåerna i besluts- och
planeringsprocessen. Staten och
kommunerna har att ansvara för att sådana
transportanläggningar som behövs för
allmänna transportbehov kommer till
utförande. Statens ansvar omfattar också
sådana anläggningar som svarar mot
nationella och internationella
trafikbehov men också för en
tillfredsställande interregional
transportförsörjning. I fråga om
transportfrågor med en tydlig EU-
dimension bör sådana frågor drivas av
regeringen inom Europeiska unionen.
Utskottet erinrar i detta sammanhang om
beslutet våren 2001 om riksdagen inför
2000-talet (förs. 2000/01:RS1, bet.
2000/01:KU23, rskr. 2000/01:273-276).
Detta beslut innebär bl.a. en stärkt
ställning för riksdagen i arbetet med EU-
frågor och därav föranledda ändringar i
riksdagsordningen.
Utskottet finner att de nu refererade
besluten bör ligga till grund för det
fortsatta arbetet med en utveckling av
transportsystemet. I anslutning härtill
erinras om att riksdagen i 1998 års
beslut betonade betydelsen av
kundperspektivet i transportsystemet och
ett mer trafikslagsövergripande synsätt.
Enligt utskottets mening bör detta
synsätt prägla även det fortsatta
utvecklingsarbetet.

Utformning av nya etappmål

Som nämnts i det föregående har det
övergripande transportpolitiska målet med
tillhörande delmål en långsiktig
inriktning. Etappmålen, däremot, skall
ange lämpliga steg på vägen mot de
långsiktiga målen.
I samband med 1998 års trafikpolitiska
beslut förelades riksdagen förslag till
ett antal etappmål. Utskottet uttalade
sig för att etappmålen skulle vara
kvantifierade på en nivå som var
uppföljningsbar. I den nu framlagda
infrastrukturpropositionen anmäler
regeringen att den typ av etappmål som
skisserades i det transportpolitiska
beslutet är förknippade med påtagliga
problem.
Utskottet instämmer med regeringen att
det behövs en revidering av principen för
hur etappmålen skall utformas och - bl.a.
av detta skäl - en omformulering av deras
innehåll. Principen bör vara att de nya
etappmålen är mer övergripande än de
tidigare. Som regeringen anför kan en
sådan mer övergripande inriktning
samtidigt medföra en tydligare skillnad
mellan etappmålen, som avses gälla flera
myndigheter, och de specifika
myndighetsmål som uppställs i
regleringsbreven. Vidare finner utskottet
att etappmålen - i den utsträckning det
är lämpligt - bör vara tydligt
kvantifierade och tidsatta. Vissa
etappmål bör också innefatta mål för hur
frågor skall hanteras. Eftersom
etappmålen också bör tjäna som vägledning
vid prioriteringar på kort sikt mellan de
långsiktiga målen är det angeläget att
etappmålen är inbördes avstämda och rea
listiska med hänsyn till bl.a.
tillgängliga resurser, tekniska
möjligheter, miljöförutsättningar och
internationella åtaganden. I anslutning
härtill vill utskottet understryka att
etappmålen regelmässigt bör ses över och
vid behov revideras. Utskottet utgår från
att regeringen återkommer till riksdagen
när en sådan revidering anses
erforderlig. I det följande redovisar
utskottet sin uppfattning beträffande
berörda etappmål för respektive delmål.

· Tillgänglighet och positiv
regional utveckling
·
Utskottet anser - i likhet med regeringen
- att god tillgänglighet är
transportsektorns viktigaste bidrag till
att åstadkomma en positiv regional
utveckling. Tillgängligheten för
medborgare och näringsliv mellan glesbygd
och centralorter samt mellan regioner och
omvärlden bör förbättras successivt. Det
är också angeläget att tillgängligheten
inom storstadsområden och mellan
tätortsområden ökas.
För delmålet om tillgänglighet bör
etappmålet vara att kollektivtrafiken
senast år 2010 skall vara tillgänglig för
funktionshindrade. Utskottet anser, i
likhet med regeringen, att ytterligare
ett etappmål bör vara att cykeltrafikens
andel av antalet resor ökar, särskilt i
tätort. Vidare instämmer utskottet med
regeringen om att ett uppföljningssystem
i form av mått och indikatorer bör
utvecklas för delmålen om tillgänglighet
och positiv regional utveckling. Genom
att synen på tillgänglighetsbegreppets
innebörd kan förändras över tiden, kan
också fokus för etappmålet komma att
flyttas något.

· Hög transportkvalitet
·
Utskottet delar regeringens uppfattning
att kvaliteten i det svenska
transportsystemet successivt bör
förbättras, mätt i termer av
förutsägbarhet, säkerhet, flexibilitet,
bekvämlighet, framkomlighet och tillgång
till information. För näringslivet är
särskilt dessa faktorer av betydelse. För
medborgaren är bekvämlighet en viktig
kvalitetsfaktor.
· Det är också en fördel att kunna
jämföra dessa kvalitetstermer med övriga
EU-länders anser utskottet, som förordar
att Sverige bör eftersträva att ha ett av
de ledande transportsystemen inom Europa
när det gäller kvalitet. Utskottet
ansluter sig också till vad regeringen
förordar om ett uppföljningssystem i form
av mått och indikatorer för delmålet om
transportkvalitet. Såsom regeringen anför
finns det viktiga kopplingar mellan
tillgänglighet och transportkvalitet.
·
·
·
· Säker trafik
·
Riksdagens beslut om nollvisionen som det
långsiktiga målet för trafiksäkerheten
utvidgades genom 1998 års beslut till att
omfatta inte bara vägtrafiken utan hela
transportsystemet och alla transportslag.
Utskottet vidhåller detta beslut och
ansluter sig till regeringens bedömning
att antalet dödade och allvarligt skadade
till följd av trafikolyckor inom alla
transportslag fortlöpande bör minska i
enlighet med nollvisionen. Åtgärder som
syftar till att förbättra barns
trafiksäkerhet bör prioriteras, anser
utskottet.
Antalet personer som dödas till följd
av vägtrafikolyckor bör fram till år 2007
minska med hälften räknat från 1996 års
nivå. Såvitt gäller de övriga
trafikslagen - järnväg, sjöfart och
luftfart - har utskottet ingen erinran
mot regeringens bedömning att
ambitionsnivåer och prioriteringar i
större utsträckning bör ingå som en del i
myndighetsstyrningen. Ytterligare en
åtgärd som bör genomföras är att utveckla
trafiksäkra transportsystem. En ökad
användning av teknik som främjar god
trafiksäkerhet är en del i detta. Enligt
utskottets uppfattning bör kommuner,
skolor, företag och
frivilligorganisationer ytterligare
engageras i trafiksäkerhetsarbetet.

· God miljö
·
Transportsektorn bör bidra till att
miljöpolitikens delmål nås. Nuvarande
transportpolitiska etappmål för en god
miljö bör fortsätta att gälla. När
riksdagen fattat beslut om miljömåls
propositionen, infrastrukturpropositionen
och den kommande klimatpropositionen bör
transportpolitikens etappmål för en god
miljö ses över och uppdateras och en
samlad genomförandestrategi för
transportsektorn tas fram. En ökad
användning av miljöanpassade fordon och
drivmedel är en del i arbetet med att
utveckla ett långsiktigt hållbart
transportsystem.

Uppföljning

Det är viktigt att riksdagen har
möjlighet att bedöma resultatet av
insatserna för transportpolitiken och hur
de transportpolitiska målen har
uppfyllts. Utskottet anser därför att den
årliga redovisningen till riksdagen i
detta hänseende bör innehålla en
uppföljning av delmål och etappmål. Som
regeringen anför kan utvecklingen
illustreras med hjälp av ett antal mått
och indikatorer. Utskottet noterar att
relevanta myndigheter kommer att
engageras i arbetet med att utveckla
uppföljningssystem för detta ändamål.
Vidare bör Vägverkets, Banverkets och
länens presentationer av förslag till
prioriteringar inför den kommande
planeringsperioden även innefatta
beskrivningar av förslagens effekter.

Sammanfattning av utskottets
ställningstagande

Av det anförda följer att utskottet inte
har något att erinra mot vad regeringen
har anfört om utgångspunkter och etappmål
för transportpolitiken. Enligt utskottets
mening kommer dessa utgångspunkter och
mål att bidra till att en
samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning
för medborgarna och näringslivet i hela
landet kan uppnås. Utskottet vill vidare
hänvisa till det transportpolitiska
utvecklingsarbete som pågår, t.ex.
kommissionens vitbok, beredningen av
Godstransportdelegationens rapport,
Kollektivtrafikberedningens arbete och
Utredningen om järnvägssektorns organi-
sation m.m. Syftet med flertalet
motionsyrkanden blir tillgodosett. Något
initiativ från riksdagens sida är inte
erforderligt. Yrkandena avstyrks därför.
Vilka yrkanden som avses redovisas under
rubriken Avsnittets innehåll som inleder
detta avsnitt.

1.2 Komplettering av delmålen

Regeringens förslag
I infrastrukturpropositionen föreslår
regeringen vissa kompletteringar av
delmålen. De rör dels delmålet om hög
transportkvalitet, dels ett nytt delmål,
om ett jämställt transportsystem.
Delmålet om hög transportkvalitet avser
näringslivets grundläggande behov. De
bör, menar regeringen, kompletteras med
att avse även medborgarnas behov.
Som ett sjätte delmål inom
transportpolitiken föreslås ett jämställt
transportsystem. Det innebär att
transportsystemet skall utformas så att
det svarar mot både kvinnors och mäns
transportbehov.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser, som har framgått i det
föregående, att den målstruktur som
fastslogs i samband med riksdagens
trafikpolitiska beslut år 1998 utgör en
ändamålsenlig utgångspunkt för den
fortsatta transportpolitiken; det
övergripande målet liksom de fem delmålen
är fortfarande relevanta. Utskottet
ansluter sig dock till vad regeringen
anfört om behov av kompletteringar av
delmålen i två avseenden.
Delmålet om hög transportkvalitet bör
således utvidgas och innebära att
transportsystemets utformning och
funktion medger en hög transportkvalitet
för medborgarna och näringslivet.
Tidigare har, som nämnts, delmålet om
transportkvalitet refererat enbart till
näringslivets transporter. Utskottet vill
dock påpeka att det övergripande målet,
som i målhierarkin sålunda är överordnat
delmålen, avser både medborgarna och
näringslivet. Den nu föreslagna
kompletteringen av delmålet om
transportkvalitet är sålunda ett
klargörande av att hög transportkvalitet
är ett viktigt mål för både näringslivets
transporter och för privatresor.
Samtidigt finner utskottet att
uppföljningen av detta delmål underlättas
med en sådan komplettering genom att det
i praktiken är svårt att särskilja
kvalitetsförbättringar för tjänsteresor
inom näringslivet från sådana
förbättringar för privatresor.
Starka skäl talar också för att ett
jämställt transportsystem införs som ett
nytt delmål. Detta sjätte delmål bör
alltså gå ut på att transportsystemet
utformas så att det svarar mot både
kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor
och män skall ges samma möjligheter att
påverka transportsystemets tillkomst,
utformning och förvaltning och deras
värderingar skall tillmätas samma vikt.
Såsom regeringen anför finns markanta
skillnader mellan mäns och kvinnors
förutsättningar och villkor. Även
kvinnors och mäns resmönster skiljer sig
åt som ett resultat av kvinnors och mäns
olika vardagsliv, normer och värderingar
men också av hur den fysiska strukturen
kommit att utformas. Utskottet noterar
också att ledningarna i de statliga
trafikverken, trafikhuvudmännen samt
bransch- och intresseorganisationer
domineras av män. Sammantaget är kvinnors
perspektiv dåligt företrädda vid plane
ring, beslut och förvaltning av
transportsystemet. Utskottet ser därför
positivt på att målet om jämställdhet
anger att skillnader mellan kvinnor och
män i fråga om transportbehov skall
beaktas, att möjligheterna att påverka
transportsystemets utformning skall vara
rättvisa och att kvinnors och mäns
värderingar skall tillmätas samma vikt.
Utskottet har ingen erinran mot
regeringens förslag i dessa nu angivna
avseenden och föreslår att riksdagen
godkänner att delmålet om hög
transportkvalitet utvidgas och att ett
delmål om ett jämställt transportsystem
införs.

2 Alternativa finansieringsformer m.m.

Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker 19 motionsyrkanden
(m, kd, c, fp) om alternativ
finansiering av infrastrukturprojekt i
form av s.k. public-private partnership
(PPP). Jämför reservation 6 (m, kd, c,
fp).
Dessutom avstyrks ett motionsyrkande
(kd) om omvandling av energiskatt till en
väghållningsavgift. Jämför reservation 7
(kd, c).
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet
följande motioner:
- 2000/01:T201 yrkande 10 av Bo Lundgren
m.fl. (m),
- 2000/01:T211 yrkande 25 av Kenth
Skårvik m.fl. (fp),
- 2000/01:T212 yrkandena 1-3 av Johnny
Gylling m.fl. (kd),
- 2000/01:T231 yrkande 3 av Sven
Bergström m.fl. (c),
- 2000/01:T347 yrkande 3 av Inga Berggren
m.fl. (m, kd, c),
- 2001/02:T15 yrkande 25 av Agne Hansson
m.fl. (c),
- 2001/02:T17 yrkande 1 av Magda Ayoub
och Margareta Viklund (båda kd),
- 2001/02:T41 yrkande 18 av Johnny
Gylling m.fl. (kd),
- 2001/02:T46 yrkandena 2 och 3 av Kenth
Skårvik m.fl. (fp),
- 2001/02:T355 yrkandena 3 och 4 av Inger
Strömbom m.fl. (kd),
- 2001/02:T356 av Kent Olsson (m),
- 2001/02:T450 yrkandena 2, 9 och 10 av
Johnny Gylling m.fl. (kd),
- 2001/02:T463 yrkande 20 av Kenth
Skårvik m.fl. (fp).

2.1 Alternativa finansieringsformer

Regeringens bedömningar
Enligt vad regeringen föreslår i
propositionen skall planeringsramen för
tolvårsperioden 2004-2015 uppgå till
totalt 364 miljarder kronor. Av detta
belopp skall den övervägande delen, 341
miljarder kronor, finansieras med anslag,
i överensstämmelse med huvudregeln i 22 §
lagen (1996:1059) om statsbudgeten.
Den av regeringen föreslagna satsningen
i närtid, dvs. perioden 2002-2004,
inbegriper en årlig anslagsförstärkning
om 2,8 miljarder kronor fr.o.m. år 2004.
En omräkning av motsvarande anslagsnivå
till tolvårsperioden 2004-2015 ger enligt
regeringen en total anslagsförstärkning
netto på 33,6 miljarder kronor under
planeringsperioden. Tillgängliga anslag
för vägar och järnvägar under
tolvårsperioden kan därmed beräknas till
drygt 283 miljarder kronor.
Cirka 6 % av planeringsramen, alltså 23
miljarder kronor, bör enligt regeringen
finansieras med lån hos
Riksgäldskontoret. Sådan lånefinansiering
står enligt regeringens bedömning inte i
strid mot lagen om statsbudgeten.
Regeringen hänvisar härvidlag till 23 §
lagen om statsbudgeten, enligt vilket
lagrum riksdagen kan besluta att
investeringar skall finansieras med lån i
Riksgäldskontoret. Dessutom erinrar
regeringen om att det finns tidigare
exempel på sådan lånefinansiering.
Härtill kommer att några få, mycket stora
projekt, bl.a. Öresundsbron och
Botniabanan, byggts eller byggs och drivs
av aktiebolag där staten är delägare.
Dessa projekt har finansierats genom lån
i Riksgäldskontoret eller på marknaden
med statliga garantier.
Av den totala lånesumman om 23
miljarder kronor skall 8 miljarder kronor
användas för tidigareläggning av vissa
angelägna infrastrukturprojekt under
perioden 2002-2004, medan 15 miljarder
kronor skall finansiera byggandet av
Botniabanan. Av regeringens redogörelse
framgår att den avsedda
lånefinansieringen - med nu kända
förutsättningar och därpå grundade
antaganden om amorteringstakt och ränta -
kommer att belasta kommande anslag med
sammanlagt 45 miljarder kronor,
motsvarande ca 12 % av den totala
planeringsramen. Härtill skall läggas den
anslagsbelastning om sammanlagt 2,6
miljarder kronor som utgörs av
riskavgifter för Öresundsförbindelsen.
Summeras lån och anslag enligt den ovan
redovisade beräkningen erhålls ett belopp
som kommer att finansiera den totala
planeringsramen till ca 84 %. Det
kvarstående finansieringsbehovet uppgår
alltså till ca 16 %, i pengar räknat 57,8
miljarder kronor. Regeringen ser det som
önskvärt att anslagshöjningar som
motsvarar detta finansieringsbehov kan
genomföras i takt med att de
lånefinansierade projekten färdigställs.
En sådan successiv metod skulle också,
säger regeringen, ge en relativt jämt
aktivitetsnivå inom infrastruktursektorn.
Regeringen bedömer i dagsläget att det
kommer att finnas utrymme i statsbudgeten
för en sådan ambitionsnivå men reserverar
sig för den ekonomiska utvecklingen. Det
är emellertid regeringens avsikt att
återkomma till riksdagen med förslag om
ytterligare anslagshöjningar i den takt
det statsfinansiella läget medger.
Den av regeringen redovisade bedömningen
av hur planeringsramen för
tolvårsperioden 2004-2015 bör finansieras
kan sammanfattas enligt följande:
FinansieringskällaBelopp, miljarder
kronor Andel, %
Anslag framräknade på basis av 283,2
78
nivån för budgetåret 2004
Lån 23,0 6
Ytterligare anslagshöjningar i mån
57,8 16
av statsfinansiellt utrymme
Summa 364,0 100
Motionsförslag
Av de sammanlagt 19 motionsyrkanden som
utskottet behandlar i detta avsnitt rör
alla utom ett den form av alternativ
finansiering av infrastrukturprojekt som
vanligen går under benämningen PPP
(public-private partnership). Bland
motionärerna återfinns företrädare för
samtliga borgerliga partier.
I den moderata partimotionen
2000/01:T201 av Bo Lundgren m.fl. anförs
att statens finansieringsroll bör
förändras i takt med att alternativa
finansieringsformer växer fram. I
framtiden kan det bli så att staten
bygger nya vägar tillsammans med privata
företag. Genom PPP kan lönsamma
investeringar förverkligas utan hinder av
statliga budgetunderskott. Enligt
motionärerna har utvärderingar visat att
man med PPP får en jämnare utbyggnadstakt
och en något lägre kostnad.
Enligt vad Johnny Gylling m.fl. (kd)
uttalar i kommittémotionen 2001/02: T450
är Kristdemokraternas grundinställning
att långsiktigt ökade anslag främst bör
gå till förbättrat underhåll.
Ambitionshöjningen i fråga om
investeringar och tidigareläggning av
planerade projekt bör däremot
förverkligas genom en väl underbyggd
alternativ finansiering, främst PPP.
Därigenom uppnås ökad snabbhet, lägre
kostnader och högre kvalitet. Det är
anmärkningsvärt, säger motionärerna, att
regeringen som en eftergift åt
stödpartierna väljer att förbigå PPP i
infrastrukturpropositionen.
Erfarenheterna av PPP, t.ex. Arlandabanan
i Sverige samt flera projekt i
Storbritannien och Finland, är goda.
Därför bör ett mer omfattande och
långsiktigt investeringsprogram tas fram.
För ändamålet bör regeringen tillsätta en
särskild delegation. Den bör vara klart
åtskild från Regeringskansliet och få
till uppgift att utreda förutsättningarna
för och uppläggningen av nya alternativa
finansieringsformer. Delegationen bör
också leda arbetet med programmets
genomförande. I motionen aktualiseras
vidare frågan huruvida tillämpning av
lånefinansiering i form av t.ex. PPP är
förenlig med finansieringsreglerna i
lagen (1996:1059) om statsbudgeten. För
att utnyttjandet av alternativa
finansieringsformer skall underlättas bör
regeringen enligt motionärernas mening
föreslå riksdagen en lagändring.
Centerpartiet anför i sin partimotion
2001/02:T15 att infrastrukturprojekt
många gånger är dyrbara. I gengäld skall
resultaten nyttiggöras under lång tid.
Dagens modell med anslagsfinansiering är
därför inte bra. PPP och andra former för
lånefinansiering är ett sätt att sprida
kostnaderna under användningstiden.
Partiet erinrar om att
Näringsdepartementet tidigare har varit
positivt inställt till PPP. Men i
infrastrukturpropositionen sägs
ingenting. PPP-projekt bör påbörjas
tidigt i planeringsperioden, så att
satsningarna i ny infrastruktur kan ta
fart, säger motionärerna. I
Centerpartiets kommittémotion
2000/01:T231 (c) utpekas vissa objekt som
lämpliga för PPP-finansiering, nämligen
Nyköping/Östgötalänken, tredje spåret i
centrala Stockholm, E 6 och E 22.
Regeringen bör enligt motionen skyndsamt
ta fram fem lämpliga projekt.
Enligt vad Kenth Skårvik m.fl. anför i
kommittémotionen 2001/02:T46 (fp) har
Folkpartiet liberalerna i flera år
föreslagit att privata finansie-
ringsformer skall prövas. Trots tidigare
positiva ställningstaganden väljer
regeringen nu att inte aktualisera
frågan. Emellertid, betonar motionärerna,
måste tillämpningen av annan finansiering
av infrastrukturprojekt än över
statsbudgeten vara restriktiv och
förutsätta ordentliga beslutsunderlag.
Motionärerna hänvisar i sammanhanget till
Riksdagens revisorer som efter en
granskning av vissa lånefinansierade
projekt pekar på vikten av goda
beslutsunderlag. Projekten bör studeras
noggrant, från såväl ekonomiska som
trafiksäkerhetsmässiga och miljömässiga
utgångspunkter, sägs det i motionen.

Visst tidigare utredningsarbete

Frågan om alternativa former för
finansiering av infrastruktur har under
senare år utretts i olika sammanhang.
Den s.k. IF-utredningen redovisade i
sitt betänkande Finansiering av vägar och
järnvägar (SOU 1990:86) att frågan om
näringslivets finansiella medverkan i
infrastrukturprojekt hade tilldragit sig
betydande intresse. Men debatten hade
varit starkt förenklad. Det fanns, enligt
utredningen, enstaka exempel där ett
företag var berett att investera
riskkapital i en väg som komplement och
för att stärka sin egen
konkurrenssituation. Men kontakter med
näringslivet hade visat att intresset för
att investera i infrastruktur var ringa,
särskilt om staten förbehöll sig den
yttersta beslutanderätten.
Statskontoret fann i sin förstudie
Privatfinansiering genom partnerskap
(rapport 1998:12) att lånefinansiering
gav många positiva effekter. Men det
fanns också nackdelar. En sådan
finansieringsform skulle bl.a. minska det
framtida utrymmet för investeringar. En
annan nackdel som Statskontoret
redovisade var kraftigt ökade
upphandlingskostnader.
För tre år sedan redovisade Vägverket
resultatet av sin utredning Alternativ
till anslagsfinansiering av
väginvesteringar med direktavskrivning
(rapport 98-12-15, rev. 99-01-04). Enligt
verket kunde tre alternativ till
anslagsfinansiering med direktavskrivning
identifieras, nämligen trafikantavgifter,
anslagsmedel till räntor och amorteringar
på lån samt anslagsmedel för löpande
ersättning till en privat utförare. Alla
dessa alternativ bedömdes påverka
effektiviteten positivt, dock endast
under vissa förutsättningar, nämligen att
det fanns alternativa kvalificerade
utförare, att väghållaren besatt hög
kompetens som kravställare och
upphandlare samt att det fanns god tid
för förberedelser och förhandlingar.
Utredningen utmynnade i förslaget att
Vägverket för att fördjupa sin kunskap
skulle få genomföra ett större PPP-
projekt samt att några större projekt
förbereddes för en eventuell framtida PPP-
upphandling.
Dåvarande
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB)
redovisade år 1999 utredningen Nya
metoder för finansiering av vägar - en
vision för 2000-talet och det första
steget (rapport 1999:1). KFB fann bl.a.
att s.k. avbetalningsfinansiering kunde
ge effektivitetsvinster genom bättre
riskhantering. Men då måste
finansieringen kombineras med s.k.
funktionsentreprenad, innebärande att
entreprenören tog ansvar för såväl
projektering som byggande, underhåll och
finansiering. Finansieringsformen borde
endast tillämpas på större projekt, i
storleksordningen 150 miljoner kronor och
mer. Den nya finansieringsformen måste
vidareutvecklas, konstaterade KFB. Inom
ramen för ett försöksprojekt borde en
prototyp utarbetas.
År 2000 fann Näringsdepartementet efter
en intern utredning att ett samarbete med
den privata sektorn borde kunna ge lägre
kostnader och därigenom effektiviserad
anslagsanvändning. En stor del av
mervärdet kunde tillskrivas en mer
effektiv fördelning och hantering av
risker. I departementsstencilen
Alternativ finansiering genom partnerskap
- ett nytt sätt att finansiera
investeringar i vägar och järnvägar (Ds
2000:65) konstaterades vidare att
finansieringsformens förtjänster skulle
kunna möjliggöra en tidigareläggning av
prioriterade projekt. En särskild
delegation borde tillsättas med ansvar
för att utveckla modellen samt att
förbereda och samordna arbetet. Vägverket
och Banverket borde få i uppdrag att i
samverkan med delegationen förbereda
upphandling och genomförande av vissa
projekt. I uppdraget borde dessutom ingå
att, med hjälp av delegationen, inleda
arbetet med upphandling av tre projekt,
nämligen E 4 förbi Uppsala, Norrortsleden
i Stockholm och Västkustbanan. En
förutsättning var dock att regeringen
godkände varje enskilt projekt och att
riksdagen lämnade erforderliga
bemyndiganden.
Våren 2001 överlämnades Riksdagens
revisorers förslag Nya vägar till vägar
och järnvägar? (2000/01:RR11) till
riksdagen. Förslaget baserades på en
granskning av fyra stora
infrastrukturinvesteringar med alternativ
finansiering, bl.a. PPP-projektet
Arlandabanan. Revisorerna konstaterade
att lånefinansiering innebar att framtida
anslag intecknades för betalning av redan
gjorda investeringar. Detta kunde
begränsa framtida riksdagars möjlighet
att besluta om nya investeringar eller om
ändrad inriktning eller omfattning i
investeringsverksamheten. Vidare fann
revisorerna att alternativt finansierade
projekt bereddes vid sidan om den
ordinarie planeringsprocessen. Den
enskilda projektplaneringen genomfördes
alltså inte utifrån någon samlad
ekonomisk ram. Detta innebar i sin tur
att prioriteringsgrunderna inte blev lika
klara som för anslagsfinansierade
projekt. De av revisorerna utförda
fallstudierna hade visat att det fanns
betydande brister i det
samhällsekonomiska underlaget.
Revisorerna fann underlaget vara så
bristfälligt att det innebar risk för
samhällsekonomiskt felaktiga beslut till
en kostnad om flera miljarder kronor. Mot
denna bakgrund betonade revisorerna
vikten av att de samhällsekonomiska
kalkylerna höll hög kvalitet, särskilt
när det gällde alternativfinansierade
projekt av den storleksordning som
granskningen hade omfattat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar i likhet med många
av motionärerna att regeringen - och
Näringsdepartementet - tidigare har
uttalat sig optimistiskt om möjligheterna
att utnyttja alternativ finansiering av
infrastrukturprojekt genom samarbete
mellan staten och näringslivet. I
budgetpropositionen för år 2000 (prop.
2001/02:1 utg.omr. 22 Kommunikationer)
konstaterades att sådan finansie-ring
utomlands hade givit effektivitetsvinster
i storleksordningen 15 %. Enligt
regeringen var det angeläget att utreda
om möjligheterna till sådana
effektivitetsvinster kunde tas till vara
även i Sverige. Mot den bakgrunden avsåg
regeringen att noggrant gå igenom och
överväga möjligheterna till alternativ
finansiering. I sammanhanget nämndes
vissa projekt som tänkbara s.k. PPP-
projekt. Regeringen avsåg att återkomma
till riksdagen för att inhämta nödvändiga
bemyndiganden om det blev aktuellt att
alternativfinansiera något
infrastrukturprojekt. I sitt av riksdagen
godkända betänkande (bet. 1999/2000:TU1)
sade sig trafikutskottet dela regeringens
uppfattning att ett utredningsarbete
borde genomföras för att närmare
klarlägga förutsättningarna för
alternativ finansiering.
Under våren 2001 tog riksdagen
ställning till Riksdagens revisorers ovan
redovisade förslag angående alternativ
finansiering av vissa
infrastrukturprojekt jämte vissa
motioner. I sitt betänkande (bet.
2000/01:TU16), som låg till grund för
riksdagens ställningstagande i ärendet,
noterade trafikutskottet att revisorerna
funnit allvarliga brister i det
beslutsunderlag som tagits fram inför
genomförandet av stora
alternativfinansierade projekt. Med
instämmande i revisorernas kritik anförde
utskottet att regeringen, vid förslag om
alternativ finansiering, borde förbättra
sin redovisning av motiv, risker och
ekonomiska konsekvenser av den valda
finansieringsformen. Regeringen borde
också ta initiativ till en översyn av
planeringsprocessen för investeringar i
vägar och järnvägar.
Riksdagens revisorers slutsatser
rörande bristerna i de studerade
lånefinansierade infrastrukturprojekten
bör enligt utskottets mening tas på
allvar. Mot den bakgrunden - men också
som följd av att riksdagen (bet.
2000/01:TU16, rskr. 2000/01:286-287) har
begärt en översyn av hela
planeringsprocessen -har utskottet
förståelse för att regeringen förhåller
sig avvaktande till den komplicerade
finansieringsformen s.k. PPP och därför i
budget- och infrastruktur-propositionen
förordar en begränsad och mer
traditionellt utformad lånefinansiering.
Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår samtliga
nu behandlade motionsyrkanden. Utskottet
vill dock med sitt ställningstagande inte
utesluta att det längre fram kan finnas
skäl att pröva andra former för
finansiering av infrastrukturprojekt.

2.2 Omvandling av bränsleskatt till
väghållningsavgift

Motionsförslag
I motion 2001/02:T450 föreslår Johnny
Gylling m.fl. (kd) att regeringen skall
utreda förutsättningarna för en
omvandling av delar av skatten på
drivmedel till en väghållningsavgift.
Enligt motionärerna bör en modell, enligt
vilken vägunderhållet bekostas med
trafikantavgifter, kunna medföra ett
underhåll som står i bättre
överensstämmelse med behovet (yrkande 2).
I takt med att trafiken växer ökar
behovet av vägunderhåll men samtidigt
ökar resurserna till detta underhåll,
resonerar motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har under våren 2001 avslagit
en lång rad motioner om
energibeskattning. Som motivering för
avslag uttalade skatteutskottet i sitt av
riksdagen godkända betänkande (bet.
2000/01:SkU17) dels att man inte hade
funnit någon anledning att avvika från
den inriktning av energipolitiken som
regeringen förordat i budgetpropositionen
för 2001 och som riksdagen ställt sig
bakom, dels att många av de frågor som
togs upp i motionerna hade anknytning
till reformer som stegvis skulle
genomföras på energiskatteområdet samt
till områden som skulle ses över i
kommande utredningar.

Trafikutskottet konstaterar för sin del
att ett genomförande av motionärernas
förslag skulle kräva en omfattande
omläggning av punktskattesystemet och att
förslaget därför bör aktualiseras i ett
större skattepolitiskt sammanhang. Mot
den bakgrunden är utskottet inte berett
att förorda någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionen i den nu behandlade
delen. Yrkandet avstyrks följaktligen.

3 Miljöstyrande avgifter

Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att riksdagen bör ge
regeringen till känna att om kommuner
eller regioner gör framställan om att
införa trängselavgifter som ett led i en
bredare strategi för att komma till rätta
med trafikens trängsel- och miljöproblem
skall regeringen bereda frågan. Jämför
reservation 8 (s, v).
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet
följande motioner:
- 1999/2000:T210 yrkande 18 av Johnny
Gylling m.fl. (kd),
- 2000/01:T212 yrkande 20 av Johnny
Gylling m.fl. (kd),
- 2000/01:T837 av Inger Segelström och
Anders Ygeman (båda s),
- 2000/01: MJ711 yrkande 29 av Lennart
Daléus m.fl. (c),
- 2001/02:T15 yrkande 13 av Agne Hansson
m.fl. (c),
- 2001/02:T16 yrkande 1 av Anna
Lilliehöök (m),
- 2001/02:T355 yrkande 7 av Inger
Strömbom m.fl. (kd),
- 2001/02:T450 yrkande 22 av Johnny
Gylling m.fl. (kd),
- 2001/02:So501 yrkande 14 av Agne
Hansson m.fl. (c).

Motionsförslag

Kristdemokraterna anser, i motionerna
1999/2000:T210, 2000/01:T212,
2001/02:T355 och 2001/02:T450, att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag som öppnar möjligheten för
kommuner och regioner att utnyttja
miljöstyrande avgifter i hårt trafikerade
stadskärnor. Detta bör dock ske i samband
med genomförandet av större
infrastrukturprojekt som förbättrar
storstadstrafiken som helhet. De medel
som inkommer bör enligt Kristdemokraterna
stanna i regionen.
Enligt Centerpartiet, motionerna
2001/02:T15, 2001/02:So501 och 2000/01:
MJ711, kan olika former av trängsel- och
miljörelaterade avgifter vara bra sätt
att styra trafikflöden och samtidigt ge
intäkter som kan användas till att
förbättra infrastruktur och kanske
framför allt kollektivtrafik i de områden
där avgifterna tas ut. Regeringen bör
lägga fram förslag som möjliggör för
kommunerna att införa sådana avgifter.
I motion 2000/01:T837 av Inger Segelström
och Anders Ygeman (båda s) yrkas att
riksdagen genom lagstiftning möjliggör
för kommunerna att införa miljöstyrande
trängselavgifter. Avgifternas syfte skall
vara att lösa de specifika miljö- och
trängselproblem som finns lokalt.
Intäkterna skall föras tillbaka till
investeringar i den integrerade
trafikapparaten.
I motion 2001/02:T16 av Anna Lilliehöök
(m) framhålls att trängselavgifter inte
bör införas för att lösa trafikproblem
som beror på brister i vägnätet eftersom
infrastrukturen är statens ansvar.
Trängselavgifter bör inte utredas av
Stockholmsberedningen.

Regeringens bedömning

Regeringen anför i propositionen att ett
införande av miljöstyrande vägavgifter
eller trängselavgifter i tätort kan vara
juridiskt komplicerat. Genom att
miljöstyrande vägavgifter i juridisk
mening är en skatt måste beslut i frågan
fattas av riksdagen. Samtidigt är de
problem som avgifterna skall bidra till
att lösa i huvudsak lokala eller
regionala. En förutsättning för att
sådana avgifter skall kunna komma i fråga
måste enligt regeringens mening vara att
aktuella kommuner eller regioner själva
vill införa avgifterna. Mot denna
bakgrund avser regeringen att ge
Stockholmsberedningen, som har till
uppgift att lämna förslag till
förbättringar av transportsituationen i
Stockholmsregionen, tilläggsdirektiv att
utreda frågan om användning av
trängselavgifter i trafiken. En
delrapport om trängselavgifter skall
lämnas senast den 31 december 2002. Om
kommuner eller regioner efter beslut av
en betydande majoritet gör framställan om
att införa trängselavgifter som ett led i
en bredare strategi för att komma till
rätta med trafikens trängsel- och
miljöproblem kommer regeringen att bereda
frågan.

Utskottets ställningstagande

I flertalet motioner framhålls att det
måste vara kommunerna eller regionerna
som skall besluta om att införa
trängselavgifter. Utskottet anser att
riksdagen bör ge regeringen till känna
att regeringen skall bereda frågan om
kommuner eller regioner gör framställan
om att införa trängselavgifter som ett
led i en bredare strategi för att komma
till rätta med trafikens trängsel- och
miljöproblem.
Av det anförda följer att samtliga
motioner, utom motion 2001/02:T16 (m),
blir tillgodosedda.

4 Väg- och järnvägsinsatser åren
2002-2004
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att ökade insatser i
infrastrukturen är nödvändiga under
perioden 2002-2004 och att regeringens
bedömning att avsätta 12 miljarder
kronor i ökade resurser är rimlig.
Medlen skall bl.a. användas till
investeringar i och underhåll av vägar
och järnvägar. För att genomföra dessa
insatser bedömer utskottet att viss
lånefinansiering behövs. Utskottet
tillstyrker därför
dels regeringens förslag om låneram om
högst 2 000 miljoner kronor för
genomförande av väg- och
järnvägsprojekt med start år 2002,
dels regeringens förslag om att skjuta
på amorteringarna av vissa
lånefinansierade vägprojekt.
De motionsförslag som lämnats avstyrks.
Jämför reservationerna 9 (m, kd, fp), 10
(c) och 11 (mp).
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet två
regeringsförslag som gäller insatser åren
2002-2004 (från prop. 2001/02:1 punkterna
3 och 4). Regeringen föreslår
3. att riksdagen bemyndigar regeringen
att låta Vägverket betala de återstående
amorteringarna avseende de
lånefinansierade vägprojekten väg
E 18/20 delen Örebro-Arboga, väg E 4
delen Stora Åby-Väderstad, väg E 22 delen
Söderåkra-Hossmo samt väg E 4 trafikplats
Hallunda, åren 2004 och 2005,
4. att riksdagen godkänner att
regeringen år 2002 får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 2
000 000 000 kr för genomförande av
prioriterade väg- och järnvägsprojekt med
start 2002.
Härutöver behandlar utskottet följande
motioner:
- 2001/02:T15 yrkandena 1 och 3 av Agne
Hansson m.fl. (c),
- 2001/02:T30 yrkandena 5-7 av Mikael
Johansson m.fl. (m),
- 2001/02:T450 yrkande 1 av Johnny
Gylling m.fl. (m).

4.1 Regeringens bedömningar av insatser
åren 2002-2004

Övergripande om insatser och finansiering
Regeringen bedömer i
infrastrukturpropositionen (prop.
2001/02:20) att en ökad satsning på
infrastrukturen under perioden 2002-2004
är nödvändig. Regeringen anger att ca 12
miljarder kronor i ökade resurser bör
avsättas för åtgärder i infrastrukturen,
varav ca
- 36 % till investeringar i vägar,
- 18 % till bärighet, tjälsäkring och
rekonstruktion av vägar,
- 44 % till investeringar i järnvägar,
- 3 % till drift och underhåll av
järnvägar.
Vidare anger regeringen att
finansieringen av dessa satsningar bör
ske både genom lån i Riksgäldskontoret
och genom anslagsmedel. Regeringen
bedömer behovet av upplåning i
Riksgäldskontoret enligt följande:
- 2 miljarder kronor år 2002,
- 3 miljarder kronor år 2003,
- 3 miljarder kronor år 2004.
De lån som tas upp under åren 2002-2004
skall enligt regeringen återbetalas till
år 2015.
Utöver upplåning redovisar regeringen
att anslagsmedel om ytterligare 2,8
miljarder kronor tillförs år 2004. Genom
att senarelägga vissa amorteringar från
år 2002 och år 2003 till åren 2004 och
2005 frigörs enligt regeringen
ytterligare ca 1 miljard kronor.

Vägar åren 2002-2004

I nedanstående tabell redovisas
regeringens bedömningar när det gäller
anslagsmedel för vägar under åren
2002-2004. Det ankommer på regeringen att
besluta om hur anslaget 36:2 Väghållning
och statsbidrag bör fördelas på de olika
anslagsposterna. Utöver dessa
anslagsmedel tillkommer de ytterligare
resurser som finansieras genom lån i
Riksgäldskontoret.

Regeringens bedömningar av fördelning
mellan anslagsposter för anslaget 36:2
Väghållning och statsbidrag.

_________________________________________
___________________
Miljoner kronorAnslag¹FörslagBeräknatBe
räknat
2001 2002 2003 2004
_________________________________________
___________________
Sektorsuppgifter 491 516 528 537
Myndighetsutövning315 268 275 279
Investeringar i nationell plan1 7351 208
2 731 2 058
Investeringar i regionala planer2 2712
883 2 5383 707
Investeringar i Södra länken 148 0
0 0
Investeringar i fysisk trafik-
säkerhet 401 414 424 431
Drift och underhåll6 2096 002 6 190
6 351
Räntor och återbetalning av lån
för vägar 817 370 573 1 709
Drift och byggande av enskilda
vägar 578 584 598 608
Storstadsöverenskommelsen462 485
401 134
Bidrag i regionala planer476 621
598 608
Kostnader för kameror för
hastighetskontroll 17 17 17
Till Regeringskansliets disposition 2
2 22
_________________________________________
___________________
Summa 13 905 13 370
14 875 16 441
¹Inklusive beslut till följd av förslag
till tilläggsbudget i samband med 2001
års
ekonomiska vårproposition och
budgetproposition för 2002.
I budgetpropositionen anges att det är
särskilt angeläget att säkerställa och
bevara det befintliga vägnätet. Det
kräver enligt regeringen en fortsatt
satsning på drift och underhåll samt en
satsning på ökad tjälsäkring, bärighet
och rekonstruktion av det regionala
vägnätet.
I infrastrukturpropositionen anger
regeringen att den riktade
trafiksäkerhetssatsningen, det s.k. 11-
punktsprogrammet, skall fullföljas genom
omprioritering från byggande av stamvägar
till riktade trafiksäkerhetsåtgärder på
stamvägnätet. Den år 1999 påbörjade
satsningen på riktade
trafiksäkerhetsåtgärder på vägnätet för
400 miljoner kronor per år fullföljs
därmed enligt regeringen.
Vidare bedömer regeringen att den
särskilda satsningen på investeringar i
fysiska trafiksäkerhetsåtgärder på hela
det statliga vägnätet skall fortsätta med
ca 415 miljoner kronor per år under
perioden 2002-2004.
Regeringen framhåller också att det är
mycket angeläget att övriga
investeringsinsatser inom gällande
planer, eller som regering och riksdag
beslutat om på annat sätt och som inte
har kunnat genomföras på grund av de
senaste årens prioriteringar, kan
påbörjas under perioden 2002-2004. För
att möjliggöra sådana
investeringsinsatser kommer regeringen
under perioden 2002-2004 att
lånefinansiera vissa väginvesteringar.
Under 2002 anges att lån om 1 100
miljoner kronor kommer att tas upp i
Riksgäldskontoret för väginvesteringar.
Regeringen har i budgetpropositionen
föreslagit att Vägverkets anslag för
väghållning höjs med 1 400 miljoner
kronor 2004.
När det gäller väginvesteringar i
regionala planer bedömer regeringen att
anslagsposten bör fortsätta att ligga på
en hög nivå.
Regeringen framhåller att den vill
säkerställa och bevara nuvarande
infrastruktur och därför skapa
förutsättningar för en satsning för ökad
bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion
av det regionala vägnätet. Regeringen
bedömer att ca 1 600 miljoner kronor av
medel till regionala planer kommer att gå
till denna typ av riktade vägåtgärder.
Regeringens bedömning är att medel för
drift och underhåll bör vara 6 002
miljoner kronor år 2002, 6 190 miljoner
kronor år 2003 och 6 351 miljoner kronor
år 2004.
Anslagsposten Bidrag i regionala planer
omfattar statsbidrag till
kollektivtrafikanläggningar, bidrag till
förbättring av miljö och säkerhet samt
bidrag till ökad tillgänglighet till
kollektivtrafik.
När det gäller medel för
sektorsuppgifterna anger regeringen att
det är angeläget att åtgärderna inom 11-
punktsprogrammet för ökad trafiksäkerhet
genomförs samt att regeringen ser
positivt på att Vägverket arbetar för att
begränsa koldioxidutsläppen inom den del
av sektorn som ökar mest, godstransporter
på väg.

Det särskilda statsbidraget till
storstädernas trafiksystem beräknas uppgå
till 485 miljoner kronor år 2002 och
avser statsbidrag till utbyggnader av
kollektivtrafiksystemet i enlighet med de
s.k. storstadsöverenskommelserna. För
följande år beräknar regeringen bidraget
till 401 miljoner kronor för år 2003 och
134 miljoner kronor för år 2004.
För byggande och drift av enskilda vägar
beräknar regeringen 584 miljoner kronor
för år 2002, 598 miljoner kronor för år
2003 och 608 miljoner kronor för år 2004.
Dessutom bedömer regeringen att
Rikspolisstyrelsen under åren 2002-2004
bör få disponera sammanlagt 50 miljoner
kronor från Vägverkets anslagspost
Kostnader för kameror för
hastighetskontroll.
För ytterligare redovisningar och
sammanfattande tabeller som rör
satsningarna i närtid inom området Vägar,
t.ex. tabeller över beräknad
nettoupplåning, total låneskuld,
anslagsbehov för räntor och återbetalning
av lån, investeringsplan m.m. hänvisas
till s. 85-86 i propositionen.

Järnvägar åren 2002-2004

I nedanstående tabell redovisas
regeringens bedömningar när det gäller
anslagsmedel för järnvägar under åren
2002-2004. Det ankommer på regeringen att
besluta om hur anslaget 36:4 Banverket:
Banhållning och sektorsuppgifter bör
fördelas på de olika anslagsposterna.
Utöver dessa anslagsmedel tillkommer de
ytterligare resurser som finansieras
genom lån i Riksgäldskontoret.
Regeringens bedömning av fördelning
mellan anslagsposter för anslaget 36:4
Banhållning och sektorsuppgifter.
_________________________________________
___________________
Miljoner kronorAnslag¹FörslagBeräknatBe
räknat
2001 2002 2003 2004
_________________________________________
___________________
1. Myndighetsutövning 49 54 55
56
2.Bidrag till Inlandsbanan
och Öresundsbrokonsortiet290 304 310
315
3. Sektorsuppgifter 109 114 116
118
4.Investeringar i nationell
plan 2 390 2 907 2 115 3 437
5.Investeringar i regional
plan 350 306 312 317
6.Drift och underhåll 2 180 2 171 2 204
2 500
7. Tågtrafikledning 393 394 393
392
8.Räntor och återbetalning
av lån för järnväg850 796 1 500 1 284
_________________________________________
___________________
Summa 6 611 7 046 7 005 8 419

¹Inklusive beslut till följd av förslag
till tilläggsbudget i samband med 2001
års

ekonomiska vårproposition och
budgetproposition för 2002.
I budgetpropositionen för år 2002
föreslår regeringen att 7 047 miljoner
kronor anvisas till anslaget Banhållning
och sektorsuppgifter. För år 2002 bedömer
regeringen att en satsning på drift och
underhåll av järnvägsnätet är särskilt
angelägen. Samtidigt är det enligt
regeringen mycket angeläget att de
investeringar i järnvägsnätet som
regering och riksdag beslutat om i
gällande planer eller på annat sätt och
som inte har kunnat genomföras på grund
av de senaste årens prioriteringar, kan
påbörjas i närtid. Enligt regeringen
kommer, för att möjliggöra sådana
investeringsinsatser, lån om 865 miljoner
kronor att tas upp i Riksgäldskontoret
för järnvägsinvesteringar. Regeringen har
i budgetpropositionen föreslagit att
Banverkets anslag för banhållning höjs
med 1 400 miljoner kronor.
Anslagsposten Myndighetsutövning avser
tidtabellsläggning, banupplåtelse samt
den verksamhet som drivs av
Järnvägsinspektionen. Regeringen bedömer
att anslagsposten bör ligga på samma nivå
som 2001, men hänsyn bör tas till den
allmänna prisutvecklingen. Det innebär
att 54 miljoner kronor avsätts för detta
ändamål.
Anslagsposten Bidrag till Inlandsbanan
och Öresundsbrokonsortiet bör enligt
regeringen ligga på samma nivå som 2001,
men att hänsyn bör tas till den allmänna
prisutvecklingen.
Anslagsposten Sektorsuppgifter bör också
ligga på samma nivå som 2001, men hänsyn
bör tas till den allmänna
prisutvecklingen.
När det gäller investeringar och
förbättringsåtgärder på stomjärnvägar
bedömer regeringen att medlen bör uppgå
till 2 907 miljoner kronor.
Mot bakgrund av att Banverket hade ett
anslagssparande om ca 120 miljoner kronor
på posten för investeringar i regionala
planer anser regeringen att en viss
reduktion av anslagsnivån skall ske för
2002. Det innebär att anslagsposten
tilldelas 306 miljoner kronor.
Anslagsposten för drift och underhåll bör
tilldelas 2 171 miljoner kronor. I
budgetpropositionen för 2001 redovisade
regeringen en bedömning av hur anslaget
för banhållning och sektorsuppgifter
borde fördelas på anslagsposter.
Regeringen gjorde senare en ny bedömning
som innebar att anslagsposten för drift
och underhåll höjdes. Denna bedömning
gjordes bl.a. mot bakgrund av att
kostnaderna för det felavhjälpande
underhållet ökade. Regeringen anser att
denna nya nivå på anslaget för drift och
underhåll bör behållas även under 2002.
Från 2004 bedömer regeringen att en
kraftig nivåhöjning av drift och
underhåll kan göras. Då beräknas
anslagsposten öka med ca 300 miljoner
kronor.
Anslagsposten Tågtrafikledning bör
bibehållas på en i stort sett oförändrad
nivå. Regeringen bedömer därför att
medlen bör uppgå till 394 miljoner
kronor.
De räntor och återbetalningar av lån
som finansieras med anslaget avser dels
kapitalkostnader för de lånefinansierade
investeringsprojekt som riksdagen
beslutat om, dels lån för eldrift- och
teleanläggningar, telenätsutrustning,
projekteringslager, rörelsekapital och
statens andel av lån avseende vissa
investeringar i Stockholmsområdet.
Regeringen beräknar att anslagsposten bör
uppgå till 796 miljoner kronor.

4.2 Regeringens förslag om
lånefinansiering m.m.

Låneram för genomförande av väg- och
järnvägsprojekt
Regeringen föreslår i proposition
2001/02:1 att riksdagen godkänner att
regeringen år 2002 får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst
2 000 miljoner kronor för genomförande av
prioriterade väg- och järnvägsprojekt med
start 2002.
Regeringen framhåller att såväl
godstrafiken som persontrafiken har ökat
kraftigt de senaste åren som en följd av
den positiva ekonomiska utvecklingen.
Utvecklingen innebär enligt regeringen en
belastning på transportsystemet och gör
det svårare att uppfylla vissa delar av
de transportpolitiska delmålen. Det är
regeringens bedömning att en
ambitionshöjning inom väghållning och
banhållning är nödvändig för att möta
denna utveckling. Regeringen föreslår
därför att en tidigareläggning av väg-
och banåtgärder möjliggörs genom
lånefinansiering till ett belopp av ca 2
miljarder kronor under 2002. Regeringen
föreslår även att politikområdet tillförs
2,8 miljarder kronor i ytterligare anslag
år 2004 och genom lån på 3 miljarder
kronor år 2003 och 3 miljarder kronor
2004.
I budgetpropositionen utlovade
regeringen bl.a. att redovisa hur medlen
för vägar och järnvägar närmare skall
användas. Riksdagen har också begärt en
redovisning av hur lånefinansierade
investeringar i vägar och järnvägar
långsiktigt påverkar framtida anslag. I
avsnitt 4.1 ovan finns en sammanfattning
av regeringens redovisningar.

Förskjutning av amorteringar avseende
vissa lånefinansierade vägprojekt

I budgetpropositionen (prop. 2001/02:1)
föreslår regeringen också att riksdagen
bemyndigar regeringen att låta Vägverket
betala de återstående amorteringarna
avseende de lånefinansierade vägprojekten
väg E 18/20 delen Örebro-Arboga, väg E 4
delen Stora Åby-Väderstad, väg E 22 delen
Söderåkra-Hossmo samt väg E 4 trafikplats
Hallunda, åren 2004 och 2005.
Riksdagen beslutade år 1996 att dessa
fyra vägobjekt fick tidigareläggas genom
att Vägverket fick ta upp lån i
Riksgäldskontoret och sedan återbetala
dessa när anslagsmedel fanns tillgängliga
i ordinarie väghållningsplan. Av
propositionen framgår att vid utgången av
2000 var skulden för dessa projekt drygt
1,5 miljarder kronor. Regeringen föreslår
att de planerade amorteringarna gällande
dessa lån åren 2002 och 2003 förskjuts i
två år till 2004-2005 för att därigenom
skapa ett större anslagsutrymme åren 2002
och 2003 för en satsning på bärighet,
tjälsäkring och rekonstruktion. Enligt
regeringen beräknas lånen att slutligt
amorteras 2005.
Vidare framgår det av regeringens
infrastrukturproposition att det är fråga
om ca 1 miljard kronor som frigörs genom
att senarelägga vissa amorteringar från
2002 och 2003 till 2004 och 2005.

Motionsförslag

I motion 2001/02:T450 av Johnny Gylling
m.fl. (kd) föreslås att riksdagen avslår
regeringens hemställan om att få besluta
om en låneram i Riksgäldskontoret om
högst 2 miljarder kronor för genomförande
av prioriterade väg- och järnvägsprojekt
med start 2002. Motionärerna framhåller
att regeringens förslag till
medelsanvisning för 2002 innebär
nedskärningar i väg- och
järnvägsanslagen, särskilt anslag 36:2
Väghållning och statsbidrag, som minskas
med 535 miljoner kronor i förhållande
till 2001 års anslag. Vidare framhåller
motionärerna att regeringen, för att
kompensera sänkningen av anslagen,
anhåller om att få besluta om en låneram
i Riksgäldskontoret om högst 2
miljarder kronor till ett antal
ospecificerade väg- och järnvägsprojekt
med start år 2002. Dessa investeringar
förmår regeringen inte inrymma under
utgiftstaket. Kristdemokraterna avslår
därför regeringens önskemål om en låneram
i Riksgäldskontoret och anser att denna
infrastruktursatsning skall finansieras
inom utgiftstaket.
I motion 2001/02:T15 av Agne Hansson
m.fl. (c) betonas att eftersläpningarna i
driften och underhållet av det statliga
vägnätet enligt Vägverket uppgår till
13,5 miljarder kronor. Motionärerna
framhåller vidare att regeringen, trots
detta, inte föreslår någon nämnvärd
ökning av anslaget till drift och
underhåll under åren 2002-2004. För år
2002 innebär regeringens förslag enligt
motionärerna t.o.m. en sänkning av
ambitionsnivån. Eftersläpningarna i
underhållet kommer enligt motionärerna
inte att kunna tas igen utan riskerar att
växa ytterligare. Centerpartiet anser
också att fördelningen mellan lån och
anslag är otillfredsställande. Under de
kommande tre åren vill Centerpartiet
avsätta totalt 6,4 miljarder kronor mer
än regeringen till utgiftsområdet
Kommunikationer. Enligt motionärerna blir
anslagen till vägar då högre eftersom
omfördelningar från administration till
drift och underhåll inom utgiftsområdet
genomförs. I samma motion (yrkande 3)
framhålls också att målet om att
genomförandet av länsplanerna skall ha
kommit lika långt bör ses exklusive
satsningarna på bärighet, tjälsäkring och
rekonstruktion.
Enligt motion 2001/02:T30 av Mikael
Johansson m.fl. (mp) framhålls (yrkande
5) att ytterligare 2 100 miljoner kronor
bör avsättas till bärighet, tjälsäkring
och rekonstruktion av vägar under åren
2002-2004. Landsbygdssatsningarna är
enligt motionärerna inte tillräckliga. I
samma motion (yrkande 6) framhålls vidare
att ytterligare 2 220 miljoner kronor
under åren 2002-2004 bör avsättas till
investeringar i järnvägar. Vidare
framförs i motionen (yrkande 7) att
investeringarna i vägar bör minska med 4
320 miljoner kronor under denna
treårsperiod.

Utskottets ställningstagande

Under den långsiktiga planeringsperioden,
dvs. åren 2004-2015, behövs enligt
utskottet en ökad satsning på landets
infrastruktur. Det behandlar utskottet i
avsnitt 5 Planeringsram för perioden
2004-2015. I likhet med regeringen anser
utskottet att ökade insatser på
infrastrukturen redan behövs under
perioden 2002-2004. Utskottet finner
också att regeringens bedömning att ca 12
miljarder kronor i ökade resurser bör
avsättas under denna närliggande period
är rimlig.
I enlighet med regeringen anser
utskottet att utgångspunkten för hur
medlen under anslaget 36:4 Banhållning
och sektorsuppgifter respektive anslaget
36:2 Väghållning och statsbidrag skall
användas i första hand bör vara
riksdagens beslut om
infrastrukturinriktning för framtida
transporter (prop. 1996/97:53, bet.
1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174) samt
riksdagens beslut om det trafiksäkra
samhället (prop. 1996/97:137, bet.
1997/98:TU4, rskr. 1997/98:11). Dessutom
bör det som utskottet anför under
avsnittet Utgångspunkter och mål för
transportpolitiken (avsnitt 1 i detta
betänkande) utgöra grund för hur medlen
används.
Utskottet konstaterar att det ankommer
på regeringen att besluta om hur anslaget
36:2 Väghållning och statsbidrag samt
anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter bör fördelas på de olika
anslagsposterna. Utskottet har dock
ingenting att erinra mot regeringens
bedömning av fördelningen mellan
anslagsposterna utan finner den väl
avvägd.
När det gäller vägnätet bedömer
utskottet det som särskilt angeläget att
under perioden 2002-2004 säkerställa och
bevara det befintliga vägnätet. Det
kräver bl.a. insatser på drift och
underhåll samt insatser för ökad
tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion.
Av infrastrukturpropositionen framgår att
av de extra 12 miljarder kronorna under
perioden 2002-2004 kommer ca 2,2
miljarder kronor (18 %) att avsättas till
tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion.
Det innebär således en kraftig
förstärkning i närtid för rekonstruktion
av eftersatt vägnät, för tjälsäkring och
för att förbättra bärigheten. Enligt
utskottets mening innebär detta att
verksamhetsmålet för genomförandet av
länsplanerna för regional
transportinfrastruktur är att lika stor
del av respektive länsplan, förutom den
del som avser tjälsäkring, bärighet och
rekonstruktion, skall vara genomförd vid
utgången av år 2002. Även
trafiksäkerhetsinsatserna är enligt
utskottet särskilt angelägna. Även
fullföljande av investeringsinsatserna
inom gällande planer bör prioriteras
under perioden 2002-2004. När det gäller
järnvägarna anser utskottet att det är
viktigt med insatser för drift och
underhåll av järnvägsnätet samt att redan
beslutade investeringar i järnvägsnätet
kan prioriteras och påbörjas under
perioden 2002-2004.
För att dessa insatser skall kunna
genomföras anser utskottet i likhet med
regeringen att viss lånefinansiering
behövs. Utskottet ställer sig därför
bakom förslaget i budgetpropositionen att
riksdagen godkänner att regeringen år
2002 får besluta om en låneram i
Riksgäldskontoret om högst 2 miljarder
kronor för genomförande av prioriterade
väg- och järnvägsprojekt med start 2002.
Utskottet ställer sig också bakom
förslaget i budgetpropositionen att
riksdagen bemyndigar regeringen att låta
Vägverket betala de återstående
amorteringarna avseende de
lånefinansierade vägprojekten väg E 18/20
delen Örebro-Arboga, väg E 4 delen Stora
Åby-Väderstad, väg E 22 delen
Söderåkra-Hossmo samt väg E 4 trafikplats
Hallunda, åren 2004 och 2005. Av det
anförda följer att motionerna 2001/02:T15
yrkandena 1 och 3, 2001/02:T30 yrkandena
5-7 och 2001/02:T450 yrkande 1 avstyrks.

5 Planeringsram för perioden 2004-2015

Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att regeringens förslag
till långsiktig planeringsram för
perioden 2004-2015 möjliggör en
kraftfull och efterlängtad upprustning
av de svenska järnvägs- och vägnäten.
Förslaget innebär ett viktigt steg mot
ett nytt transportsystem som möter
Sveriges växande behov av snabba,
effektiva och säkra samt miljövänliga
transporter. Utskottet föreslår att
riksdagen godkänner att den ekonomiska
planeringsramen för
transportinfrastruktur för perioden
2004-2015 skall uppgå till 364
miljarder kronor och att den skall
användas enligt följande:
· 87 miljarder kronor för drift
och underhåll av statliga vägar,
·
· 38 miljarder kronor för drift
och underhåll av statliga järnvägar,
·
· 8 miljarder kronor för
sektorsuppgifter,
·
· 17 miljarder kronor för
tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion
av vägar,
·
· 100 miljarder kronor för
investeringar i järnvägar,
·
· 39 miljarder kronor för
nationella väginvesteringar,
·
· 30 miljarder kronor för regional
transportinfrastruktur,
·
· 45 miljarder kronor för
kapitalkostnader i form av räntor och
amorteringar för investeringar som
finansieras med lån.
·
Utskottet tillstyrker att planeringsramen
för järnvägsinvesteringar skall omfatta
investeringar på hela det statliga
järnvägsnätet, miljöförbättrande åtgärder
längs samma nät samt statsbidrag till
investeringar i järnvägar,
spåranläggningar, rullande materiel för
regional kollektivtrafik och terminaler
som staten inte är huvudman för. Vidare
tillstyrker utskottet att planeringsramen
för nationella väginvesteringar skall
omfatta investeringar på stamvägnätet,
åtgärder för förbättrad miljö på hela det
statliga vägnätet samt åtgärder för
förbättrad trafiksäkerhet på
stamvägnätet. Utskottet avstyrker
samtliga motionsyrkanden. Jämför
reservationerna 12 (m), 13 (kd), 14 (c),
15 (fp) och 16 (mp).
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet tre
förslag i infrastrukturpropositionen i
avsnittet Transportpolitiska satsningar
på längre sikt (prop. 2001/02:20
punkterna 2, 4 och 8). Regeringen
föreslår att riksdagen
2. godkänner att den ekonomiska
planeringsramen för
transportinfrastruktur för perioden
2004-2015 skall uppgå till 364 miljarder
kronor och skall användas enligt
följande:
- 87 miljarder kronor för drift och
underhåll av statliga vägar,
- 38 miljarder kronor för drift och
underhåll av statliga järnvägar,
- 8 miljarder kronor för
sektorsuppgifter,
- 17 miljarder kronor för tjälsäkring,
bärighet och rekonstruktion av vägar,
- 100 miljarder kronor för investeringar
i järnvägar,
- 69 miljarder kronor för vägar, varav 39
miljarder kronor för nationella väg-
investeringar och 30 miljarder kronor
för regional transportinfrastruktur,
- 45 miljarder kronor för
kapitalkostnader i form av räntor och
amorteringar
för investeringar som finansieras med
lån,
4. godkänner att planeringsramen för
järnvägsinvesteringar skall omfatta
investeringar på hela det statliga
järnvägsnätet, miljöförbättrande åtgärder
längs samma nät samt statsbidrag till
investeringar i järnvägar,
spåranläggningar, rullande materiel för
regional kollektivtrafik och terminaler
som staten inte är huvudman för,
8. godkänner att planeringsramen för
nationella väginvesteringar skall omfatta
investeringar på stamvägnätet, åtgärder
för förbättrad miljö på hela det statliga
vägnätet samt åtgärder för förbättrad
trafiksäkerhet på stamvägnätet.
Vidare behandlar utskottet följande
motioner:
- 1999/2000:T205 yrkande 5 av Stig
Eriksson (v),
- 1999/2000:T213 yrkandena 1 och 3-7 av
Bo Lundgren m.fl. (m),
- 1999/2000:T236 av Michael Hagberg och
Inge Carlsson (båda s),
- 1999/2000:T243 yrkandena 4-8 av Carin
Lundberg m.fl. (s),
- 1999/2000:T320 yrkande 1 av Olle
Lindström (m),
- 1999/2000:T325 yrkande 1 av Eskil
Erlandsson och Margareta Andersson
(båda c),
- 1999/2000:T354 av Hans Karlsson m.fl.
(s),
- 1999/2000:T357 av Viviann Gerdin (c),
- 1999/2000:T534 av Birger Schlaug m.fl.
(mp),
- 1999/2000:N214 yrkande 24 av Lennart
Daléus m.fl. (c),
- 1999/2000:Sk637 yrkande 2 av Ingegerd
Saarinen m.fl. (mp),
- 2000/01:T201 yrkandena 2-5, 7, 9 och
11-12 av Bo Lundgren m.fl. (m),
- 2000/01:T211 yrkande 20 av Kenth
Skårvik m.fl. (fp),
- 2000/01:T231 yrkandena 4 och 5 av Sven
Bergström m.fl. (c),
- 2000/01:T232 yrkandena 4-8 av Agneta
Lundberg m.fl. (s),
- 2000/01:T337 yrkande 1 av Olle
Lindström (m),
- 2000/01:T340 av Anders Sjölund och Ola
Sundell (båda m),
- 2000/01:T344 yrkandena 1-3 och 5 av Per-
Richard Molén m.fl. (m),
- 2000/01:T347 yrkandena 1 och 2 av Inga
Berggren m.fl. (m, kd, c),
- 2000/01:T372 yrkande 1 av Rolf Kenneryd
(c),
- 2000/01:MJ840 yrkande 2 av Rigmor
Stenmark (c),
- 2000/01:N225 yrkande 3 av Elver Jonsson
och Runar Patriksson (båda fp),
- 2000/01:N268 yrkandena 4 och 5 av
Yvonne Ångström m.fl. (fp),
- 2000/01:N319 yrkande 3 av Ingegerd
Saarinen m.fl. (mp),
- 2000/01:N325 yrkandena 4-6 av Runar
Patriksson (fp),
- 2001/02:T12 av Anders G Högmark och
Jeppe Johnsson (båda m),
- 2001/02:T15 yrkandena 4, 6, 9, 15-16,
18-19 och 21 av Agne Hansson
m.fl. (c),
- 2001/02:T18 yrkandena 1-4 av Bo
Lundgren m.fl. (m),
- 2001/02:T30 yrkandena 4, 8 och 9 av
Mikael Johansson m.fl. (mp),
- 2001/02:T41 yrkandena 1, 4, 8 och
12-16 av Johnny Gylling m.fl. (kd),
- 2001/02:T46 yrkandena 1, 7 och 10 av
Kenth Skårvik m.fl. (fp),
- 2001/02:T419 yrkande 5 av Per-Richard
Molén m.fl. (m),
- 2001/02:T447 yrkande 1 av Birgitta
Carlsson (c),
- 2001/02:T450 yrkandena 4, 13 och 20 av
Johnny Gylling m.fl. (kd),
- 2001/02:T463 yrkande 18 av Kenth
Skårvik m.fl. (fp),
- 2001/02:MJ338 yrkande 13 av Agne
Hansson m.fl. (c),
- 2001/02:N224 yrkande 6 av Bo Lundgren
m.fl. (m),
- 2001/02:N262 yrkandena 5 och 6 av
Yvonne Ångström m.fl. (fp),
- 2001/02:N267 yrkande 28 av Eva Flyborg
m.fl. (fp).

Bakgrund

Den statliga planeringen av investeringar
i vägar och järnvägar har tidigare
resulterat i tioåriga planer, som normalt
reviderats vart fjärde år. Under 1990-
talet har planer tagits fram för
perioderna 1991-2000, 1994-2003 och
1998-2007. Planeringsarbetet för varje
period är uppdelat i två etapper. Först
görs en inriktningsplanering som avslutas
med att regeringen lägger fram en
proposition. På grundval av propositionen
fattar riksdagen beslut om investering
arnas omfattning och inriktning. Nästa
steg är en åtgärdsplanering som innebär
att Vägverket utarbetar en nationell
väghållningsplan för vägnätet och Banver
ket framställer en stomnätsplan för
järnvägsnätet. Länsstyrelser och, i
förekommande fall, regionala
självstyrelseorgan utarbetar länsplaner
för den regionala
transportinfrastrukturen. Regeringen
fastställer därefter de nationella
planerna medan länsplanerna fastställs på
regional nivå. Regeringen redovisar sitt
ställningstagande i en skrivelse till
riksdagen. Investeringsplanerna genomförs
i den takt som de årliga budgetbesluten
tillåter.
Planeringsperioden 1998-2007
Den nu gällande planeringsperioden
1998-2007 har sin grund i riksdagens
beslut våren 1994 (prop. 1993/94:100 bil.
7, bet. 1993/94:TU16, rskr. 1993/94:154).
Riksdagen begärde då att en kommission
skulle tillsättas för att utarbeta en
nationell plan för kommunikationerna i
Sverige. Syftet var bl.a. att stärka det
politiska inflytandet över
infrastrukturplaneringen. Riksdagen
menade att alla trafikslag, inte bara
vägar och järnvägar, måste integreras i
planeringsprocessen samt att avvägningar
mellan olika trafikslag måste göras
utifrån politiska överväganden.
Regeringen tillkallade i december 1994 en
parlamentarisk kommitté. Kommittén, som
tog namnet Kommunikations-kommittén, hade
två huvuduppgifter. Den skulle dels lägga
fram ett förslag till inriktning av
infrastrukturinvesteringarna för perioden
1998-2007, dels utarbeta underlag för ett
nytt transportpolitiskt beslut.
Kommitténs arbete låg bl.a. till grund
för regeringens proposition Infrastruktur
för framtida transporter (prop.
1996/97:53). På grundval av propositionen
fattade riksdagen i mars 1997 beslut om
inriktningen av insatserna och ekonomiska
planeringsramar (bet. 1996/97:TU7, rskr.
1996/97:174).
Inriktningen innebar att åtgärderna i
infrastrukturen under åren 1998-2007
skulle
· bidra till tillväxt och
sysselsättning i alla delar av landet,
·
· leda till förbättrad
transportkvalitet genom förbättrad
befintlig infrastruk-tur,
·
· öka infrastrukturens
miljöanpassning,
·
· minska störningar från
trafikbuller,
·
· utformas med utgångspunkt i
högsta ambition för trafiksäkerheten.
·
Riksdagen beslutade om en planeringsram
på 190 miljarder kronor för att
förverkliga inriktningen under
planeringsperioden. Ramen skulle i första
hand användas till investeringar i
nationell och regional transportin
frastruktur samt till drift och underhåll
av statliga vägar och järnvägar.

PLANERINGSRAMAR FöR PERIODEN 1998-2007

Ändamål Miljarde
r kronor
Investeringar i nationella 30,5
stamvägar
Investeringar i stomjärnvägar 36,0
Investeringar i regional 32,0
transportinfrastruktur
Drift och underhåll av 56,0
statliga vägar
Drift och underhåll av 27,0
statliga järnvägar
Kompletterande åtgärder inom 8,5
miljö- och trafiksäkerhet
Totalt 190,0
I april 1997 gav regeringen Vägverket och
Banverket direktiv för upprättande av
planerna för perioden 1998-2007. Verken
redovisade sina planförslag i mars 1998.
Regeringen fastställde
investeringsplanerna i juni 1998 och
redovisade planerna för riksdagen i en
skrivelse i oktober 1998 (skr. 1998/99:8,
bet. 1998/99:TU5, rskr. 1998/99:150).
Vid sidan av den ordinarie
planeringsprocessen har riksdagen och
regeringen beslutat om enskilda
infrastrukturinvesteringar som inte
finansierats med anslag på traditionellt
sätt. Dit hör bl.a. Öresundsförbindelsen
med anslutningar, Botniabanan,
Arlandabanan samt projekt inom ramen för
det s.k. Dennispaketet i
Stockholmsområdet samt Gö
teborgsöverenskommelsen.

Kommande planeringsperiod

För den kommande planeringsperioden
inleddes arbetet med
inriktningsplaneringen år 1998.
Regeringen uppdrog då åt Statens institut
för kommunikationsanalys (SIKA) att i
samråd med bl.a. trafikverk och
länsstyrelser upprätta en lägesanalys.
Regeringen har vidare gett länsstyrelser
och regionala självstyrelseorgan samt
SIKA, Banverket, Vägverket,
Luftfartsverket och Sjöfartsverket i
uppdrag att gemensamt utarbeta en
strategisk analys. Planeringen skulle
utgå från ett transportslagsövergripande
synsätt. Myndigheterna satte samman och
belyste konsekvenserna av olika
inriktningsalternativ. Alternativen
studerades med utgångspunkt i modeller
som beskriver hela transportmarknaden och
alla transportslag. I analysen utgick
myndigheterna från bedömningar av hur
efterfrågan på och utbudet av transporter
kommer att förändras fram till år 2010.
Följande tre inriktningsalternativ sattes
samman:
· samhällsekonomi,
·
· regional utveckling,
·
· trafiksäkerhet och miljö.
·
Det samhällsekonomiska alternativet
innehåller de mest lönsamma väg- och
järnvägsåtgärderna. Alternativet
"regional utveckling" innehåller de väg-
och järnvägsåtgärder som länen bedömer
ger störst tillväxt för näringslivet.
Trafiksäkerhets- och miljöalternativet
innehåller de väg- och järnvägsåtgärder
som gör att etappmålen för trafiksäkerhet
och en god miljö nås mest kost-
nadseffektivt. Inriktningarna visar hur
planeringsramen kan fördelas på olika
kombinationer av åtgärder vid skilda
förutsättningar.
I enlighet med regeringens direktiv har
inriktningsalternativen anpassats till en
finansiell ram på 210 miljarder kronor.
Inom ramen har 12 % avsatts till
påbörjade projekt samt räntor och
amorteringar för lånefinansierade
investeringar. Resultatet av den
nationella strategiska analysen
presenterades i november 1999.

Regeringens förslag

Regeringen framhåller att det är dags att
återställa väg- och järnvägsnätet till
bra standard. Det är också angeläget att
utveckla ett framtida transportsystem som
möter Sveriges växande behov av snabba,
effektiva, säkra och miljövänliga
transporter. Utgångspunkten för det
framtida transportsystemet bör vara en
vision om ett långsiktigt hållbart
transportsystem. En omställning mot
långsiktigt hållbara transporter -
socialt, kulturellt, ekonomiskt och
ekologiskt - skall främja hela Sveriges
utveckling samt länka samman den svenska
marknaden med övriga Europa och
omvärlden.
I propositionen anges att det är
väsentligt att skilja på åtgärder som i
första hand säkerställer och bevarar
funktionen hos befintlig infrastruktur
och åtgärder som utvecklar och
moderniserar systemen. Åtgärder som
säkerställer och bevarar funktionen måste
ständigt genomföras eftersom annars
tillgänglighet och transportkvalitet
försämras i hela eller delar av väg- och
järnvägsnäten. Samtidigt är det
väsentligt att transportsystemet
utvecklas och moderniseras för att klara
förändringar i efterfrågan på resor och
transporter och för att klara miljö- och
säkerhetskrav.
Enligt propositionen bör
planeringsramens omfattning utökas
jämfört med tidigare planeringsomgångar.
En utgångspunkt är att planeringsramen
skall omfatta alla åtgärder som är
relevanta att väga emot varandra inom
Vägverkets och Banverkets respektive
ansvarsområde. Planeringsperioden bör
vidare förlängas. Tidigare har den varit
tio år, men regeringen föreslår att den
utökas till tolv år, och omfattar
tidsperioden 2004-2015. Skälet för detta
är framför allt det alltmer uttalade
behovet av en längre framförhållning för
fysisk planering.
Regeringen föreslår att den långsiktiga
planeringsramen för perioden 2004-2015
skall uppgå till 364 miljarder kronor,
varav 319 miljarder kronor för verksamhet
och 45 miljarder kronor för
kapitalkostnader i form av räntor och
amorteringar för investeringar som
finansieras med lån. Fördelningen på
olika ändamål framgår av
sammanställningen på s. 75. I
propositionen framhålls att
planeringsramen kan komma att behöva
justeras vid eventuella större framtida
förändringar av de ekonomiska
förutsättningarna i landet eller vid
större omprioriteringar i statsbudgeten.

Bevara och säkerställa - totalt 150
miljarder kronor

Stora insatser har gjorts för att
utveckla och modernisera infrastrukturen
i landet under de senaste 10-15 åren.
Uppgiften att sköta den befintliga
infrastrukturen har inte getts samma
prioritet. Som en följd av detta har
järnvägstrafiken under senare år fått
ökade driftstörningar. Ett ökat missnöje
har också riktats mot vägstandarden,
vilket särskilt har gällt problem med
vägavstängningar under
tjällossningsperioden. Regeringen anser
därför att uppgiften att bevara och
säkerställa befintliga vägar och
järnvägar bör prioriteras. För detta
ändamål avsätts 150 miljarder kronor. Av
denna medelsram bör 87 miljarder kronor
avsättas för drift och underhåll av
statliga vägar och 38 miljarder kronor
för drift och underhåll av statliga
järnvägar. I nivån för säkerställande och
bevarande ingår också Banverkets och
Vägverkets sektorsuppgifter med
sammanlagt 8 miljarder kronor.
Regeringen föreslår en särskild
satsning på tjälsäkring, bärighet och
rekonstruktion av vägnätet med 17
miljarder kronor. Därmed bedöms att under
planperioden kan full bärighet uppnås
året runt på de vägar som är viktiga för
näringslivet. Förstärkningsåtgärder bör
genomföras för att förhindra ytterligare
nedbrytning av de äldre delar av vägnätet
som är upplåtet för all fordonstrafik men
ej ursprungligen dimensionerade för
sådana belastningar. De direkta
effekterna av åtgärderna är att
transportkostnaderna kan minskas och
konkurrenskraften därmed öka för de delar
av näringslivet som nyttjar det regionala
vägnätet. Främst är det skogsindustrin
och jordbruket som drar fördelar av
detta, men även turistindustrin gynnas.

Utveckla och modernisera - totalt 169
miljarder kronor

Regeringen föreslår att 169 miljarder
kronor används för att utveckla och
modernisera transportsystemet. Av dessa
medel skall 100 miljarder kronor användas
för järnvägar och 69 miljarder kronor för
vägar, varav 30 miljarder kronor avser
länsplanerna för regional
transportinfrastruktur. Det innebär en
utökad ram för järnvägsinvesteringar, en
oförändrad ram för investeringar i
stamvägnätet och en ram för investeringar
i regional transportinfrastruktur som,
med hänsyn till regeringens förslag till
särskild satsning på vägarna för bl.a.
tjälsäkring, i realiteten är större än
den nuvarande regionala planeringsramen.

Planeringsram för järnvägsinvesteringar

Regeringen föreslår en i förhållande till
tidigare planeringsperioder kraftigt ökad
planeringsram för investeringar i
järnvägar på 100 miljarder kronor.
Regeringens bedömning är att med en sådan
planeringsram kan bristerna i järnvägens
infrastruktur åtgärdas. Dessutom kan en
utveckling mot ett nytt, modernt
järnvägssystem för 2000-talet inledas.
Regeringen har bedömt att av
planeringsramen för järnvägar på 100
miljarder kronor bör ca 6 miljarder
kronor användas för projekt i gällande
planer där den fysiska planeringen är
långt gången.
Planeringsramen för
järnvägsinvesteringar bör enligt
propositionen omfatta investeringar på
hela det statliga järnvägsnätet,
miljöförbättrande åtgärder längs samma
nät samt statsbidrag till järnvägar,
spåranläggningar och terminaler som
staten inte är huvudman för. Regeringen
anger att av ramen bör 3 miljarder kronor
avsättas för bidrag till investeringar i
spårfordon för regional kollektivtrafik.
Bidraget kan även avse miljöförbättringar
av befintliga fordon. Från
planeringsramen finansieras statsbidrag
för kollektivtrafikanläggningar för
regional spårtrafik. Det innebär att
större ombyggnader av järnvägsstationer,
där ansvaret tidigare varit uppdelat så
att Banverket planerat för
spåranläggningarna och trafikhuvudmannen
ansökt om statsbidrag för resecentrum hos
länen, nu på ett bättre sätt kan
samordnas genom en gemensam
planeringsram.
I propositionen anges att åtgärder bör
vidtas för att minska miljöstörningarna
från den befintliga infrastrukturen och
att säkerhetsaspekter bör uppmärksammas.
Kretsloppsanpassningen av infrastrukturen
skall fortsätta. Målet är att
miljöfarliga material inte skall införas
i infrastrukturen, att användandet av
icke förnybara material skall minimeras
och att material skall återanvändas.
Regeringen bedömer att med den angivna
planeringsramen bör pågående och
planerade snabbtågsupprustningar kunna
slutföras under planeringsperioden,
liksom de pågående och planerade
ombyggnaderna för att förbättra för
godstrafiken på järnväg. Vidare bör
förutsättningarna för regionaltågstrafik
kunna förbättras genom att nya länkar
byggs, kapaciteten höjs på
stomjärnvägarna i storstadsregionerna
samt bidrag ges till nya och ombyggda
stationer för regional tågtrafik. En
elektrifiering av Blekinge kustbana bör
kunna inrymmas i planeringsramen. I
storstäderna är det viktigt att utveckla
lokala och regionala spårlösningar för
kollektivtrafik. En fortsatt satsning på
godstrafiken på järnväg förutses i de
huvudstråk för godstransporterna som
pekats ut av Godstransportdelegationen
(SOU 2001:61).
Dessutom finns det enligt propositionen
möjlighet att under slutet av
planeringsperioden inleda en utveckling
mot ett nytt järnvägssystem, som bygger
på att nya länkar utvecklas för att
erhålla högre hastighet för persontrafik
och ytterligare separering av person- och
godstågstrafik samt förbättrade
anslutningar till utlandet. Länkar som
tidigare har diskuterats ingå i ett
sådant system, såsom Nyköpingslänken,
Östgötalänken och Haparandabanan, bör
utvärderas av Banverket i den kommande
åtgärdsplaneringen.

Planeringsram för nationella
väginvesteringar

Regeringen bedömer att av planeringsramen
för nationella väginvesteringar, 39
miljarder kronor, bör ca 10 miljarder
kronor användas för projekt i gällande
planer där den fysiska planeringen är
långt gången. Planeringsramen bör i
övrigt användas för följande åtgärder:

· Utbyggnad av stamvägnätet
·
Enligt propositionen är det viktigt för
hela landet att stamvägnätet kan erbjuda
säkra och effektiva transporter. En
satsning på stamvägarna bidrar till att
öka framkomligheten, öka säkerheten och
ge förutsättningar för regionförstoring.
Vägverket har identifierat
samhällsekonomiskt lönsamma investeringar
i stamvägnätet för ca 28 miljarder
kronor. En tredjedel av denna
investeringsvolym återfinns på väg E 4
som är en av vårt lands viktigaste vägar.
Andra vägobjekt med hög lönsamhet finns
på väg E 22, riksväg 45, väg E 20 och väg
E 18. Också i andra delar av landet finns
behov av förbättringar på stamvägarna.

· Förbättrad miljö längs
befintliga stamvägar
·
Åtgärder för att minska bullret längs
befintliga vägar och att förbättra
luftkvaliteten är väsentliga delar i
arbetet med att åstadkomma ett
långsiktigt hållbart transportsystem.
Arbetet med att utveckla åtgärder som
minskar intrångs-, fragmenterings- och
barriäreffekter samt även i övrigt
minskar påverkan på natur- och
kulturmiljön i såväl befintlig som
tillkommande infrastruktur skall
fortsätta. Säkerhetsaspekter bör
uppmärksammas. Kretsloppsanpassningen av
infrastrukturen skall fortsätta. 3
miljarder kronor av planeringsramen för
nationella väginvesteringar bör avsättas
för åtgärder för förbättrad miljö längs
befintliga statliga vägar.

· Förbättrad trafiksäkerhet på
stamvägnätet
·
I syfte att effektivisera
trafiksäkerhetsarbetet lanserar
regeringen en utvecklad systemsyn. Det
innebär att åtgärder skall analyseras i
ljuset av vägtransportsystemet i sin
helhet. Kärnan i denna utvecklade
systemsyn skall enligt regeringens mening
vara ett fördjupat samarbete mellan
berörda parter, främst
infrastrukturhållare och industrin.
Arbetet bör ta sin utgångspunkt i en
överenskommelse mellan staten och olika
nyckelaktörer.
Regeringen anser att
vägtransportsystemet successivt skall
utformas för att bättre klara människans
förutsättningar och tolerans mot fysiskt
våld. Insatserna måste omfatta hela
vägtransportsystemet, dvs. såväl
trafikanternas beteende och fordonens
aktiva och passiva säkerhet som
infrastrukturens standard och utformning.
Regeringen förordar att en god säkerhet
skapas genom att vägen, trafikmiljön,
regelverken och fordonen får en sådan
utformning att de inte medför risk för
att människor utsätts för mer våld än vad
människokroppen tål. Åtgärder för att
förbättra trafiksäkerheten skall ta sin
utgångspunkt i samspelet mellan människa,
fordon och omgivande miljö. Regeringens
handlingsprogram med 11 punkter för
förbättrad trafiksäkerhet från våren 1999
skall vara utgångspunkten för
trafiksäkerhetsarbetet. Åtgärder för ökad
trafiksäkerhet på stamvägnätet
finansieras inom planeringsramen. I
sammanhanget framhålls att det är viktigt
att skapa förutsättningar som gynnar en
snabb introduktion av nya trafiksäkra
fordonslösningar och att utvecklingen av
sådana system har en nära koppling till
infrastrukturutvecklingen.

· Transportinformatik på
stamvägnätet
·
Regeringen framhåller att
transportinformatik kan vara ett sätt att
uppnå de transportpolitiska målen.
Vägnätet kan nyttjas effektivare och
utbyggnadsbehov av kapacitetsskäl kan
senareläggas. Transportinformatik kan
också nyttjas för att styra trafik så att
miljön kan förbättras och trafikolyckorna
minskas. Den nationella planeringsramen
får användas för en utbyggnad av sådana
system.

Motionsförslag

Moderata samlingspartiet

Bo Lundgren m.fl. (m) framhåller i motion
2001/02:T18 att en väl utvecklad och
utbyggd infrastruktur är en av
grundförutsättningarna för att kunna
upprätthålla en högre tillväxt. Effektiva
transporter kräver inte bara bra vägar,
järnvägar, flygplatser och hamnar utan
också en väl utbyggd IT-infrastruktur.
Behovet av kraftfulla investeringar i
infrastrukturen är nu stort och akut.
Eftersatt underhåll måste åtgärdas, och
inte minst i storstadsområdena måste de
nödvändiga satsningarna för att lösa
trafikproblemen påbörjas omgående.
Moderata samlingspartiet anser därför
att den tolvåriga infrastrukturplanen
skall gälla för åren 2002-2013. Under
denna period bör sammanlagt 325 miljarder
kronor avsättas för satsningar på
järnvägar och vägar enligt följande
fördelning:

MODERATA SAMLINGSPARTIETS FöRSLAG TILL
PLANERINGSRAM FöR PERIODEN 2002-2013

Ändamål Miljarder
kronor
Drift och underhåll av 120
vägar
Drift och underhåll av 38
järnvägar
Järnvägsinvesteringar 62
Väginvesteringar 105
Totalt 325
Utgångspunkterna för utvecklingen av
transportsystemet måste grundas på
realistiska antaganden om utvecklingen.
Det är i allra högsta grad på vägarna
belastningen framöver kommer att öka.
Utvecklingen talar för att den ökade IT-
användningen och distansarbetet snarare
ökar än minskar behovet av transporter.
Enligt motionen bör
Godstransportdelegationens analys och
slutsatser uppmärksammas i högre
utsträckning än vad regeringen gjort. En
av delegationens slutsatser är att man
inte bör överdriva de volymmässiga
förväntningarna på överföringen av gods
från vägtrafik till järnväg och sjöfart.
I samband med nybyggnation och
upprustning av vägar finns ett antal
hänsyn som bör vara vägledande.
Trafiksäkerheten är en av de viktigare,
liksom miljöhänsynen.
Investeringsbesluten bör vidare grundas
på de olika behov trafikanter har av
vägnätet. I konkurrensen om
investeringsmedel är det viktigt att
ordentligt utvärdera vilka projekt som
kommer att vara ekonomiskt lönsamma.
Den moderata infrastrukturpolitiken
innebär en ökning av
underhållsinsatserna. När det gäller det
nationella vägnätet framhålls att
eftersläpningar måste tas igen så fort
som möjligt. Det finns vidare en lång rad
objekt på såväl det nationella som det
regionala vägnätet som är angelägna såväl
från samhällsekonomiska som från
trafiksäkerhetsmässiga synpunkter.
Enligt motionen bör Vägverket ges i
uppdrag att i samråd med region- och
länsmyndigheter sammanväga behoven och
göra prioriteringarna. En fortsatt
utbyggnad av landets motorvägsnät,
inriktad på en komplett
motorvägsförbindelse mellan de tre
största städerna är nödvändig liksom
följande projekt:
· Återstående delar av E 6 från
Trelleborg via Göteborg till Oslo måste
färdigställas.
·
· E 4 mellan Helsingborg och
Stockholm, samt upp till Sundsvall, måste
på resterande vägsträckor byggas ut med
ny, säker motorväg.
·
· E 18 mellan Oslo och Stockholm
måste på resterande vägsträckor byggas ut
med ny, säker motorväg.
·
· För att närmare knyta samman
Stockholm och Göteborg måste återstående
del av den redan projekterade riksväg 40
mellan Borås och Jönköping färdigställas
till motorväg.
·
· Riksväg 45 kräver en kraftig
upprustning och måste delvis mellan
Göteborg och E 18 även byggas ut till
fullvärdig motorvägsstandard.
·
· E 22 bör byggas ut till en högre
standard för att de förutsättningar som
Öresundsbron och EU:s utvidgning skapar
för expansion i sydöstra Sverige skall
kunna tas till vara.
·
· Standarden på E 20 bör
successivt förbättras.
·
För storstadsområdena behövs särskilda
trafiklösningar och nya förbifarter och
genomfartsleder som gör det möjligt att
förkorta restiderna och underlätta
godsflödet till och från regionernas
tätbefolkade centrum. Långa köer och
trafikstockningar leder redan i dag till
betydande ekonomiska förluster och till
stora miljöproblem. Samtidigt finns det
väl utvecklade projekt som, när de kommer
till utförande, väsentligt skulle
underlätta trafikförsörjningen. En
omedelbar effekt av ett förbättrat
trafikflöde i storstadsregionerna är,
förutom minskade utsläpp, ökad
trafiksäkerhet.
I huvudstadsregionen har staten under
en lång följd av år underlåtit att bygga
ut och anpassa vägnätet till den växande
befolkningen. Staten måste nu aktivt ta
ansvar för att lösa upp den ohållbara
trafiksituationen i Stockholmsregionen.
Ett grundläggande trafikföringsproblem är
bristande spår- och vägkapacitet över
Saltsjö-Mälar-snittet i centrala
Stockholm. Stockholm måste fullfölja
byggandet av Ringen och få en fullt
utbyggd ringled och dessutom bygga en
förbifart för E 4:an väster om Stockholm.
Staten bör ta finansieringsansvaret för
färdigställandet av Södertörnsleden och
Norrortsleden, företrädesvis i form av en
public-private partnership (PPP). Ett
färdigställande av Ringen runt Stockholm
förutsätter en statlig finansiering av
Norra länken. En östlig förbifart bör
byggas för att färdigställa Ringen.
På järnvägsområdet anges att
investeringsbehovet är stort. I
konkurrensen om investeringsmedel är det
viktigt att utvärdera vilka projekt som
är ekonomiskt lönsamma.
Planeringsinriktningen för
järnvägssystemet bör i första hand utgå
från de probleminventeringar som gjorts
av Banverket. I Stockholmsregionen
handlar det om uteblivna investeringar i
ett tredje spår över Saltsjö-Mälar-
snittet. Inriktningen bör även vara att
eterta eftersläpningar i investeringar,
drift- och underhåll och bärighetshöjande
åtgärder. Kapaciteten på Ostkustbanan
mellan Stockholm och Sundsvall måste
höjas. Ådalsbanan måste också anpassas
till samma höga standard som Botniabanan
får. Vad gäller Göteborgsregionen finns
det anledning att närmare utreda behovet
av en ny förbindelse över Göta älv. I
Malmöområdet finns framöver behov av
kapacitetsförstärkning inte minst på
sträckan Eslöv-Malmö, på vilken i stort
sett hela export- och importvolymen av
godstrafik på järnväg går.
Nyköpings- och Östgötalänkarna
förbinder Stockholm och Linköping, två av
Sveriges folktätaste och mest
trafikintensiva regioner. En utveckling
av kapaciteten på den befintliga banan
ökar möjligheten att ta till vara den
stora tillväxtpotential som finns.
Nyköpingslänken har förutsättningar att
finansieras med hjälp av PPP. En
utredning om möjligheten att knyta samman
Europa- och Götalandsbaneprojekten med
Nyköpingslänken bör genomföras. I
förlängningen av en Östgötalänk har den
s.k. Europakorridoren lanserats. Enligt
motionen bör detta projekt prövas
trafikpolitiskt och samhällsekonomiskt.
Det finns också ett uttalat intresse från
näringslivet i norra Sverige och Finland
att via en Haparandabana genom Sverige
föra stora godsmängder mot kontinenten.
Motionärerna finner det angeläget att
regeringen uppdrar åt Banverket att under
den första tredjedelen av den tolvåriga
planeringsperioden närmare utreda behovet
av och lönsamheten för dessa projekt.
Anders G Högmark och Jeppe Johnsson (båda
m) framhåller i motion 2001/02:T12 att
enskilda vägar är en förutsättning för
regional utveckling och livskraft. Därför
bör de enskilda vägarna ingå i
planeringsprocessen. Enligt motionärerna
bör den årliga ramen för bidrag till
enskilda vägar höjas med 74 miljoner
kronor per år och ett särskilt anslag
införas för förbättrad bärighet och
rekonstruktion på 100 miljoner kronor.
Vidare föreslås en utredning om att
införa ett särskilt statsbidrag för
kulturmiljöåtgärder på enskilda vägar.
Ledamöter från Moderata samlingspartiet
har i andra motioner föreslagit en
upprustning och utbyggnad av trafikens
infrastruktur. Motionsförslagen
överensstämmer i huvudsak med de krav som
förs fram i partiets senaste
kommittémotion 2001/02:T18. Det gäller
motionerna 1999/2000:T320 av Olle
Lindström, 2000/01:T201 av Bo Lundgren
m.fl., 2000/01:T337 av Olle Lindström,
2000/01:T340 av Anders Sjölund och Ola
Sundell, 2000/01:T344 av Per-Richard
Molén m.fl., 2001/02:N224 av Bo Lundgren
m.fl., 1999/2000:T213 av Bo Lundgren
m.fl. och 2001/02:T419 av Per-Richard
Molén m.fl.

Kristdemokraterna

Johnny Gylling m.fl. (kd) framhåller i
motion 2001/02:T41 att Krist-
demokraternas syn på kommunikationer har
två utgångspunkter, nämligen välstånd och
miljöhänsyn. Bra kommunikationer är en
förutsättning för att utveckla
välståndet, öka sysselsättningen och
tillväxten. Transporterna belastar dock
miljön och därför måste ytterligare
insatser göras för att minska de skadliga
utsläppen. Den långsiktiga hållbarheten
förutsätter att de mest miljövänliga
alternativen utvecklas. Järnvägens och
sjöfartens ställning behöver stärkas
samtidigt som fossila bränslen successivt
fasas ut ur vägtrafiken.
Kristdemokraterna föreslår att den
långsiktiga planeringsramen för perioden
2004-2015 beräknas till 375 miljarder
kronor. De 11 miljarder kronor som
tillkommer i förhållande till
propositionens medelsberäkning bör
avsättas för nationella väginvesteringar
och för statlig ersättning till
Sjöfartsverkets investeringar i farleder.

KRISTDEMOKRATERNAS FöRSLAG TILL
PLANERINGSRAM FöR PERIODEN 2004-2015

Ändamål Miljarder
kronor
Drift och underhåll av 110
statliga vägar
Drift och underhåll av 40
statliga järnvägar
Järnvägsinvesteringar 100
Nationella väginvesteringar 47
Regional infrastruktur 30
Farledsinvesteringar 3
Kapitalkostnader 45
Totalt 375
För att ge planeringsramen en tydlig
strategisk inriktning föreslår
Kristdemokraterna sju infrastrukturella
utgångspunkter för tillväxt, säkerhet och
miljö.

1. Återställ den allmänna väg- och
järnvägsstandarden

Många av landets främsta transportleder
är i behov av en avsevärd
standardhöjning. Ett av de stråk där
eftersatt underhåll medför drastiskt
förhöjda transportkostnader är
Inlandsvägen, huvudsakligen Riksväg 45.
För att järnvägen skall kunna utvecklas
och utgöra ett fullgott
transportalternativ för passagerare och
gods krävs ökade resurser till drift och
underhåll.

2. Återupprätta Nollvisionen

Om trafiksäkerhetsmålet skall vara
realistiskt krävs att Nollvisionen
återupprättas och att vägarnas standard
sätts i centrum. Även om vägutbyggnad i
sig inte är en tillräcklig åtgärd är det
en nödvändig beståndsdel av
trafiksäkerhetsarbetet. Vid sidan av de
nationella och internationella stråk med
motorvägar och 4-fältsvägar som
Kristdemokraterna föreslår skall byggas
klara under kommande planperiod är
angelägna projekt ur
trafiksäkerhetssynpunkt en
motorvägsutbyggnad alternativt 4-fältsväg
på sträckorna E 4 Uppsala-Mehedeby, E 22
genom Blekinge och Skåne samt Rv 73
Nynäshamn-Stockholm. Vägprojekt som
innefattar breddning och i vissa fall 4-
fältsväg bör vidare genomföras på E 20 i
Västra Götalands län, Rv 45 i Västra
Götalands län, E 22 i Kalmar län och E 4
Umeå-Skellefteå.

3. Lös storstädernas trafikproblem

Väl fungerande transporter inom
Stockholmsregionen är en avgörande
förutsättning för en positiv utveckling i
Sverige i sin helhet. Förutom planerade
utbyggnader och förbättringar av bl.a. E
18 och Riksväg 73 anser Kristdemokraterna
att ett samlat program omfattande fyra
större projekt som påtagligt skulle
förbättra Stockholms trafiksituation bör
föras in i de nationella planerna för
perioden 2004-2015, nämligen E 4
Förbifart Stockholm, Norrortsleden, Norra
länken och Pendeltågstunnel.
I Göteborg finns stora problem med
"flaskhalsar" av samma typ som i
Stockholm. På E 6 behövs en ny
vägförbindelse över Göta älv.
Förutsättningarna för resande med tåg
behöver också utvecklas. Därutöver måste
tillgängligheten till Göteborgs hamn
förbättras. Även Landvetter skulle
effektivt kunna samordnas med övrig
trafik genom en ny järnvägsförbindelse
som passerar flygplatsen.
Kristdemokraterna anser att regeringen
bör tillsätta en utredning med uppdrag
att lämna förslag på åtgärder som
förbättrar transportsystemet i
Göteborgsregionen.

4. Fullfölj den svenska triangeln

Den svenska triangeln innebär motorvägs-
och snabbtågsstandard på sträckan
Stockholm-Göteborg-Malmö.
Järnvägsprojektet Europakorridoren är ett
möjligt alternativ för den svenska
tågtrafiken att på allvar konkurrera med
såväl vägtrafiken som flyget.
Nyköpingslänken och Östgötalänken kan
utgöra de första etapperna av
Europakorridoren. Nya banor för snabbtåg
bör under perioden 2004-2015 byggas
mellan Stockholm och Linköping via
Nyköping.

5. Fullfölj den nordiska triangeln
med europeisk dimension

Det är ett gemensamt nordiskt intresse
att förbättra vägarna och järnvägarna
mellan de nordiska länderna och mot
kontinenten. Den svenska infrastrukturen
i sydöstra Sverige bör successivt
förbättras med sikte på att skapa bättre
transportförutsättningar gentemot
Östersjöregionen. Sverige bör som ett led
i detta arbete ta initiativ till en
samlad infrastrukturpolitik för
Östersjöregionen.

6. Utnyttja alternativa
finansieringsformer
7.
Kristdemokraterna anser att
erfarenheterna av partnerskap mellan
staten och det privata näringslivet genom
s.k. PPP är så goda att ett mer
omfattande och långsiktigt
investeringsprogram bör tas fram.

7. Utveckla användandet av IT i
transportsystemet

För att utveckla användandet av IT
behöver perspektivet på teknologins roll
förändras. Förbättrade kommunikationer
bör komma till stånd genom att alla
tillbuds stående IT-applikationer
utnyttjas på effektivaste möjliga sätt.
Detta betyder stora förändringar inom
hela den svenska transportpolitiken.
Vägverket måste exempelvis utvecklas från
att vara en organisation där nästan hela
kompetenstyngden ligger på vägbyggnad
till att bli en organisation med bred och
djup IT-kunskap. Kristdemokraterna
föreslår därför att regeringen tar
initiativ till en nationell strategi för
utnyttjandet av transportinformatik i det
svenska transportsystemet.
Kristdemokraterna anser att statliga
medel långsiktigt bör avsättas för att
täcka en del av kostnaderna för
sjöfartens infrastruktur. Staten har ett
ansvar att stödja regionala satsningar
och tillse att de stora godsstråken, som
utgör möjliga alternativ till
vägtrafiken, också blir kommersiellt
gångbara alternativ. Det är väsentligt
att infrastrukturella förutsättningar
finns för att utveckla Vänersjöfarten.
Standarden på Trollhätte kanal utgör en
sådan förutsättning. Södertälje kanal har
motsvarande betydelse för Mälarsjöfarten.
Av riksintresse är också säkerheten och
tillgängligheten i Göteborgs hamn.
Sjöfartsverkets planering för 2004-2015
bör ha som utgångspunkt att anslagsmedel
om 3 miljarder kronor under
perioden avsätts för investeringar i
farleder.
Det är också viktigt att flyget ses som
en del i ett integrerat transportsystem.
Detta innebär att möjligheterna till
samordning mellan olika flygplatser,
liksom med järnvägar och vägar, måste
förbättras för att skapa långsiktigt
fungerande kommunikationssystem.
Kristdemokraterna föreslår i motion
2001/02:T450 av Johnny Gylling m.fl. ett
program för utbyggnad av särskilt
olycksdrabbade vägavsnitt samt att
särskild vikt skall läggas vid att skapa
intermodala transportknutpunkter där
olika transportmedel kan sammanlänkas i
effektiva transportkedjor. I motionen
begärs också ett nationellt program för
transportinformatik. De aktuella
motionsyrkandena motsvarar de förslag som
väckts i motion 2001/02:T45.

Centerpartiet

Agne Hansson m.fl. (c) framhåller i
motion 2001/02:T15 att om företag och
privatpersoner skall våga investera i
alla delar av landet krävs att
infrastrukturen garanteras och säkras på
såväl kort som lång sikt. En väl
utvecklad infrastruktur är en av
förutsättningarna för tillväxt, ökad
sysselsättning och bibehållen välfärd och
ger möjlighet för människor och företag
att bo och verka i hela landet.
Infrastrukturens regionförstorande
möjligheter måste erkännas och bejakas.
Centerpartiet beräknar mot bl.a. denna
bakgrund den totala planeringsramen för
perioden 2004-2015 till 364 miljarder
kronor. Medelsfördelningen på olika
ändamål framgår av följande
sammanställning.

CENTERPARTIETS FöRSLAG TILL PLANERINGSRAM
FöR PERIODEN 2004-2015

Ändamål Miljarder
kronor
Drift och underhåll av 120
statliga vägar
Drift och underhåll av 38
statliga järnvägar
Sektorsuppgifter 8
Järnvägsinvesteringar 63
Nationala väginvesteringar 46,5
Regional infrastruktur 84
Miljöanslag 4,5
Totalt 364
Enligt motionärerna råder det inget
tvivel om att det finns många angelägna
satsningar som måste göras. Detta, i
kombination med att infrastrukturen lider
av ett eftersläpande underhåll, gör att
inom de närmaste tio åren måste stora
investeringar göras för att möta
framtidens behov. Prioriteringsordningen
bör vara följande:
1. Ta igen det eftersatta
underhållet och garantera en
underhållsnivå som inte tillåter att nya
eftersläpningar uppstår. Genomför
satsningar på tjälsäkring, bärighet och
rekonstruktion.
2.
3. Bygg bort flaskhalsar i
befintliga transportsystem och genomför
redan planerade projekt.
4.
5. Genomför ännu icke planerade
nyanläggningar och nyinvesteringar.
6.
En stor del av transporterna inom samt
till och från Sverige sker i ett
begränsat antal huvudstråk. Stråkens
utformning ställer stora krav på
helhetssyn och ett
trafikslagsövergripande synsätt. Detta
faktum borde ha fått större
återverkningar i regeringens proposition.
Planeringsdirektiven till trafikverken
bör utformas så att stor hänsyn tas till
vikten av väl fungerande stråk för
godstrafiken.
På många håll i landet är vägtrafik det
enda realistiska kommunikationsmedlet.
Det ställer stora krav på att
vägstandarden i hela landet är god. Det
behövs mer medel till drift och
underhåll, bärighet, tjälsäkring och
rekonstruktion men också till byggande av
vägar. Anslagen till de regionala
planerna måste höjas för att den
regionala infrastrukturen skall kunna
utvecklas.
Enligt motionen är det därför angeläget
med ordentliga resurser till drift och
underhåll av det statliga vägnätet, både
för att kunna garantera att
eftersläpningar inte uppstår och för att
ta igen de eftersläpningar som just nu
finns. Enligt Centerpartiets mening bör
ramen för investeringar i nationella
vägar vara 46,5 miljarder kronor.
Dessutom föreslås en utökad regional
planeringsram.
Främst från miljösynpunkt, men också
för att minska belastningen på vägnätet,
är det angeläget att den långväga
godstrafiken i större utsträckning än i
dag förs över från vägar till järnvägar,
där så är möjligt. Detta kräver fortsatt
arbete med att förbättra möjligheterna
för kombitrafik. Svealandsbanan är ett
lysande exempel på järnvägens stora
potential. Denna utveckling kan och måste
komma även andra delar av landet till
del. Ambitionen skall vara hög när det
gäller en fungerande järnvägstrafik i
hela landet, både i nord-sydlig riktning
och i öst-västlig riktning.
I motionen framhålls att det är viktigt
att det enskilda vägnätet tillförsäkras
de resurser som behövs för att ta igen
eftersatt underhåll och för att framöver
hålla en god standard. Centerpartiet
anser att posten "Drift och byggande av
enskilda vägar" bör räknas upp med 170
miljoner kronor per år. Därtill behövs en
nationell fond för oförutsedda händelser,
såsom översvämningar som spolar bort
broar och liknande, i det enskilda
vägnätet. Fonden bör omfatta 70 miljoner
kronor per år.
Ledamöter från Centerpartiet har väckt en
rad andra motionsyrkanden om trafikens
infrastruktur. Motionerna gäller i stor
utsträckning krav på ökade insatser
främst vad gäller vägunderhåll,
bärighetshöjning, tjälsäkring samt
fastläggande av en lägsta nivå,
"skamgräns", för vad som skall vara en
acceptabel vägstandard. Det gäller
motionerna 2001/02:T447 av Birgitta
Carlsson, 2001/02:MJ338 av Agne Hansson
m.fl., 2000/01:T231 av Sven Bergström
m.fl., 2000/01:T372 av Rolf Kenneryd,
2000/01:MJ840 av Rigmor Stenmark,
1999/2000:T325 av Eskil Erlandsson och
Margareta Andersson, 1999/2000: T357 av
Viviann Gerdin och 1999/2000:N214 av
Lennart Daléus m.fl. Motionsförslagen
motsvarar i huvudsak de förslag som
väckts i motion 2001/02:T15 (c).

Folkpartiet liberalerna

Kenth Skårvik m.fl. (fp) anser i motion
2001/02:T46 att den ekonomiska
planeringsramen för
transportinfrastruktur för perioden
2004-2015 skall uppgå till 375 miljarder
kronor. Av denna planeringsram skall 325
miljarder kronor vara anslagsfinansierade
och 50 miljarder täckas genom privata
finansieringslösningar. Folkpartiets
fördelning av planeringsramen på olika
ändamål redovisas i följande
sammanställning.

FOLKPARTIET LIBERALERNAS FöRSLAG TILL
PLANERINGSRAM FöR PERIODEN 2004-2015

Ändamål Miljarder
kronor
Drift och underhåll av 97
statliga vägar
Drift och underhåll av 38
statliga järnvägar
Tjälsäkring, bärighet och 24
rekonstruktion av vägar
Sektorsuppgifter 8
Järnvägsinvesteringar 78
Nationella väginvesteringar 49
Regional infrastruktur 35
Kapitalkostnader 45
Totalt 375
Enligt Folkpartiet finns det två brister
i dagens transportsystem som borde
uppmärksammas mer. Det gäller dels
bristande bärighet på icke tjälsäkrade
vägar, dels flaskhalsproblem i
storstadsregionerna. Folkpartiet anser
att det behöver satsas på en utbyggnad av
järnvägssektorn, men de stora behoven
finns på vägsidan och då speciellt när
det gäller drift och underhåll.
Det är av yttersta vikt att hela landet
har en sådan standard på vägnätet att
råvaruförsörjningen till industrin kan
tryggas hela året och att färdiga
produkterna kan fraktas därifrån.
Folkpartiet anser att väganslaget måste
höjas och hållas på en hög nivå också
framöver. Ansträngningar måste också
göras för att hitta alternativa
finansieringslösningar inom
infrastruktursektorn.
Enligt motionen finns det en rad
angelägna vägprojekt som bör genomföras.
Det förslag till stomvägnät med
anslutande vägar av hög kvalitet som den
borgerliga regeringen lade fram år 1993
måste genomföras. När det gäller nya
vägbyggnationer bör bl.a. den s.k.
skandinaviska motorvägstriangeln mellan
Köpenhamn, Oslo och Stockholm genomföras.
Angelägna utbyggnader måste göras på
Europavägarna E 4, E 6 och E 18.
Det finns även andra vägprojekt som bör
ingå i Vägverkets planeringsram och som
bör komma i gång så snart som möjligt.
Det gäller motorvägsstandard hela vägen
mellan Göteborg och Stockholm, utbyggnad
av riksväg 44 och riksväg 45
(Inlandsvägen). Vidare måste en ny
lösning för E 4 vid Sundsvall tas fram
och en utbyggnad göras av E 4 mellan
Skellefteå och Umeå. I Stockholmsområdet
bör en komplett ringled byggas. Riksväg
73 bör vidare få en standardhöjning på
sträckan mellan Fors och Nynäshamn.
Likartade krav på en upprustning och
tjälsäkring samt utbyggnader av
transportsystemet har förts fram i en rad
andra motioner från ledamöter från
Folkpartiet. Det gäller motionerna
2000/01:T211 av Kenth Skårvik m.fl.,
2000/01:N225 av Elver Jonsson och Runar
Patriksson, 2000/01:N268 av Yvonne
Ångström m.fl., 2000/01:N325 av Runar
Patriksson, 2001/02:N262 av Yvonne
Ångström m.fl. och 2001/02:T463 av Kenth
Skårvik m.fl. Eva Flyborg m.fl. har
vidare i motion 2001/02:N267 yrkande 28
begärt en infrastrukturpolitik för
företagsamhet i hela Sverige. Enligt
motionärerna bör satsningar främst göras
på vägar och IT-teknik.

Miljöpartiet de gröna

Mikael Johansson m.fl. (mp) redovisar i
motion 2001/02:T30 att propositionens
ekonomiska planeringsram har bestämts i
de förhandlingar om budgetpropositionen
som skett mellan Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Miljöpartiet har därmed sett till att få
med viktiga krav om järnvägssatsningar
och vägsatsningar i landsbygden.
Den föreslagna planeringsramen för
tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion
är dock otillräcklig. Miljöpartiet vill
därför anslå ytterligare 13 miljarder
kronor till en särskild satsning på vägar
för landsbygden. Syftet skall vara att
människor året runt skall kunna komma
fram och företagen få sina transportbehov
tillgodosedda. Miljöpartiet vill
samtidigt reducera planeringsramen för
nationella väginvesteringar med 30
miljarder kronor och planeringsramen för
regional infrastruktur med 15 miljarder
kronor. Om Miljöpartiet godtar
propositionens fördelning på övriga
ändamål blir planeringsramen därmed
enligt följande sammanställning:

MILJöPARTIET DE GRöNAS FöRSLAG TILL
PLANERINGSRAM FöR PERIODEN 2004-2015

Ändamål Miljarder
kronor
Drift och underhåll av 87
statliga vägar
Drift och underhåll av 38
statliga järnvägar
Tjälsäkring, bärighet och 30
rekonstruktion av vägar
Sektorsuppgifter 8
Järnvägsinvesteringar 100
Nationella väginvesteringar 9
Regional infrastruktur 15
Kapitalkostnader 45
Totalt 332
När det gäller planeringsinriktningen och
medelsanvändningen framhålls att för
miljöns skull måste målet vara att
järnvägen det närmaste decenniet kraftigt
ökar sin andel av transportarbetet på
vägtrafikens och flygets bekostnad. För
att stärka godstrafikens konkurrenskraft
behövs därför omfattande investeringar
som stärker kapaciteten bland annat i det
stora nord-sydliga huvudstråket genom
Sverige. Det kräver bland annat fler
mötes- och förbigångsspår, höjda
axellaster, ökade lastprofiler,
förbättrad kraftförsörjning och
förbättrade tågledningssystem. På sikt
bör ambitionen vara att renodla vissa
linjer, t.ex. delar av Södra och Norra
stambanan, för godstrafik genom att skapa
andra alternativ för den snabba
persontrafiken. För persontrafiken måste
målet vara att komma ner i restider under
tre timmar för de flesta relationer
mellan större städer i södra och
mellersta Sverige. Då kan tåget på allvar
konkurrera med flyget och bilarna.
Enligt motionärerna intar
järnvägstrafiken en nyckelroll i
miljöanpassningen av trafiksystemen.
Samordningen och integreringen av
järnvägstrafik med vägtrafik, sjöfart och
luftfart är därvid mycket viktig. Med den
angivna planeringsinriktningen kan
omfattande järnvägssatsningar göras i
hela landet. För en närmare beskrivning
av vilka järnvägsinvesteringar som
Miljöpartiet förespråkar hänvisas till
motion 1999/2000:T534.
När det gäller vägar vill Miljöpartiet
ha en ytterligare satsning på
tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion.
Sammantaget innebär detta ett
åtgärdsbehov motsvarande ca 30 miljarder
kronor under planeringsperioden i stället
för av regeringen föreslagna 17 miljarder
kronor. Medelsanvändningen bör inriktas
på följande fem områden:

1. Framkomlighet för lätt trafik
året runt på alla vägar
2.
Målet innebär en partiell förstärkning av
vägar där bilar kan ha svårt att ta sig
fram under tjällossningen. Förutom för
lätt trafik skall vägarna även vara
framkomliga för fordon med generella
dispenser. Behovet bedöms vara ca 1
miljard kronor.

3. Full bärighet året runt på
viktiga näringslivsvägar
4.
Målet har delats upp i två typer av
åtgärder. Det gäller dels
bärighetsklasshöjning vilken syftar till
att kunna höja vägens eller brons
bärighet till bärighetsklass 1. Behovet
bedöms vara ca 3 miljarder kronor. Vidare
gäller det upprustning och tjälsäkring
som syftar till att undvika eller
begränsa tjälrestriktioner under ett
normalt år. Behovet bedöms vara ca 17
miljarder kronor.

5. Begränsning av tjälrestriktioner
till maximalt tre veckor på övriga vägar
6.
Målet avser lågtrafikerade vägar som inte
är utpekade som viktiga näringslivsvägar.
Förstärkningen är mindre kraftfull och
därmed mindre kostsam än för viktiga
näringslivsvägar. Behovet är ca 2,5
miljarder kronor.

7. Beläggning av prioriterade
grusvägar
8.
Målet har avgränsats till grusvägar med
mycket trafik eller med måttlig trafik
och randbebyggelse. Dessutom inkluderar
målet grusvägar där beläggningen kan
motiveras med en kalkylmässigt lönsam
effektivisering av vägunderhåll. Behovet
är ca 2 miljarder kronor.

9. Anpassning av äldre huvudvägar
till dagens trafiklaster
10.
Detta mål syftar till att i efterhand
reparera skador orsakade av väsentligt
tyngre trafik än vad vägen är
dimensionerad för och till att möjliggöra
fortsatt trafikering med dessa laster.
Behovet har uppskattats till ca 5
miljarder kronor.
När det gäller övriga vägsatsningar
framhålls att vägtrafiken står för en
global såväl som lokal miljöpåverkan som
i längden är ohållbar. Enligt motionen är
det svenska vägnätet i huvudsak redan
tillräckligt utbyggt. Miljöpartiet
föreslår därför att medel uteslutande
satsas på miljö- och
trafiksäkerhetsåtgärder, på
reinvesteringar i de delar av vägnätet
som inte är asfalterade samt på
förstärkning av vägar med hård
belastning. Miljöpartiet förordar
generellt sett inte stråktänkandet och
avvisar i huvudsak investeringar med
denna inriktning. Miljöpartiets förslag
till väginvesteringar innebär därmed en
kraftig nedskärning i förhållande till
propositionens förslag. Vägtransporternas
problem måste lösas på annat sätt än att
man bygger sig ur dem. Miljöpartiet är av
uppfattningen att trafiken måste anpassas
till de ekologiska förutsättningarna.
I motionen framhålls vidare att
trafiksäkerheten måste förbättras och ett
åtgärdsprogram redovisas för sju olika
områden. Beträffande trafiksäkerheten på
stamvägnätet innebär programmet att de
goda trafiksäkerhetsresultat som uppnåtts
där vägar byggts om till s.k. 2+1-väg med
mittseparering i form av vajer bör vara
styrande för framtida investeringar. Den
ambitionsnivå för fysiska
trafiksäkerhetsåtgärder som beskrivs i
propositionen kan därmed uppnås med
betydligt mindre resurser. Regeringen bör
ge Vägverket i uppdrag att uteslutande
utnyttja 2+1-väg på befintlig sträckning
vid fysiska åtgärder. Vägverket bör
vidare inrikta sitt trafiksäkerhetsarbete
enligt de riktlinjer som Miljöpartiet
angett för att uppnå nollvisionen.
Miljöpartiet de gröna har i två motioner
från tidigare riksmöten (mot.
1999/2000:Sk637 och mot. 2000/01:N319)
begärt att en långsiktig plan tas fram
för att höja standarden på grusvägnätet i
landets glesbygdskommuner. Förslaget
motsvarar i huvudsak det program som
redovisas i motion 2001/02:T30 (mp) om en
särskild satsning på landsbygdsvägar. I
motion 1999/2000:T534 (mp) redovisas
vidare med prioriteringsordning en
omfattande utbyggnad av järnvägsnätet.

Övriga motioner

Stig Eriksson (v) framhåller i motion
1999/2000:T205 att underhållet av
grusvägarna har eftersatts under många
år. Medel bör därför omfördelas från
nyinvesteringar i vägar till bättre
underhåll av existerande vägnät och till
åtgärder för ekologiskt hållbar
trafikomställning.
Michael Hagberg och Inge Carlsson (båda
s) framhåller i motion 1999/2000:T236 att
nuvarande planeringsprocess försvårar
samordning mellan olika trafikslag. Det
är därför viktigt att följa utvecklingen
och utvärdera resultaten för att främja
effektiva infrastruktursatsningar inför
framtiden.
Carin Lundberg m.fl. (s) föreslår i
motion 1999/2000:T243 en rad insatser för
att utveckla kommunikationerna i
skogslänen. Det gäller att större hänsyn
bör tas till de tunga transporterna vid
fördelning av väganslag för såväl drift
som investeringar. Enligt motionen krävs
ökade insatser för drift och underhåll av
vägnätet i skogslänen i syfte att nå
målet att alla landets vägar skall kunna
hållas öppna året om. Bra vägar behövs
också för turistnäringen. Standarden på
det nationella stamvägnätet i skogslänen
bör vidare vara hög för att näringslivet
skall kunna utvecklas. När det gäller
medelsfördelningen på järnvägsområdet
framhålls att investeringar för
godstrafikens behov bör ges en betydligt
högre prioritet. Motsvarande förslag har
väckts i motion 2000/01:T232 av Agneta
Lundberg m.fl. (s).
Hans Karlsson m.fl. (s) begär i motion
1999/2000:T354 ökade insatser för att
förbättra vägunderhållet.
Inga Berggren m.fl. (m, kd, c) framhåller
i motion 2000/01:T347 att ökade medel bör
avsättas för vägunderhåll samt att de för
näringslivet viktigaste projekten bör
sättas i gång utan dröjsmål.

Utskottets ställningstagande

Infrastrukturen måste tryggas och
utvecklas

Utskottet anser att det behövs stora
insatser i infrastrukturen för att främja
tillväxt, regional utveckling och
omställning till ett ekologisk uthålligt
samhälle. Insatser måste också göras för
att förbättra trafiksäkerheten och stärka
kollektivtrafikens konkurrenskraft.
Enligt utskottet möjliggör regeringens
förslag till långsiktig planeringsram för
perioden 2004-2015 en kraftfull och
efterlängtad upprustning av de svenska
järnvägs- och vägnäten. Förslaget innebär
också ett viktigt steg mot ett nytt
transportsystem som möter Sveriges
växande behov av snabba, effektiva, säkra
och miljövänliga transporter. Som
framhålls i propositionen främjas hela
Sveriges utveckling och ekonomi av en
omställning till långsiktigt hållbara
transporter.

Vidgad planeringsram

Synen på transportsystemet och statens
ansvar har förändrats. Från att statens
roll främst har varit att tillhandahålla
infrastruktur i form av vägar och
järnvägar har intresset kommit att
förskjutas mot att se trafiksystemet som
en helhet där åtgärder i infrastrukturen
är ett av flera medel att utveckla ett
väl fungerande transportsystem.
Vägverkets och Banverkets roller har
samtidigt utvecklats från att vara
väghållare och banhållare till att bli
ansvariga myndigheter för utvecklingen
inom hela vägtransportsystemet respektive
järnvägssystemet.
Regeringen föreslår att planeringsramen
för järnvägsinvesteringar skall omfatta
investeringar på hela det statliga
järnvägsnätet, miljöförbättrande åtgärder
längs samma nät samt statsbidrag till
investeringar i järnvägar,
spåranläggningar, rullande materiel för
regional kollektivtrafik och terminaler
som staten inte är huvudman för. Enligt
propositionen bör vidare planeringsramen
för nationella väginvesteringar omfatta
investeringar på stamvägnätet, åtgärder
för förbättrad miljö på hela det statliga
vägnätet samt åtgärder för förbättrad
trafiksäkerhet på stamvägnätet.
Utskottet anser att den förordade
utökade användningen av planeringsramarna
är naturlig. För att uppnå de
transportpolitiska målen på ett effektivt
sätt krävs i ökad utsträckning åtgärder
utanför det traditionella
infrastrukturområdet.

Sjöfarten och infrastrukturplaneringen

Motionsförslag har väckts om att
planeringsramen bör vidgas och även
omfatta sjöfartens infrastruktur. Enligt
utskottets mening är det angeläget med en
helhetssyn på transportsystemet. En
grundläggande princip i
transportpolitiken är att få till stånd
en ökad samverkan mellan olika
transportmedel och trafikslag.
Infrastrukturen skall därför så långt som
möjligt möjliggöra en effektiv samverkan
mellan transportslagen. Redan i dag
förekommer ett omfattande samarbete
mellan trafikverken och det
transportslagsövergripande synsättet har
ytterligare förstärkts genom den
regionala planeringsprocessen.
Av propositionen framgår att en
bedömning av utvecklingen inom
sjöfartssektorn under planeringsperioden
är värdefull för att främja ett transport-
slagsövergripande synsätt i den fortsatta
planeringen. För att främja en helhetssyn
på transportsystemet anges att
Sjöfartsverket bör presentera en
bedömning av utvecklingen inom
sjöfartssektorn för perioden 2004-2015
som underlag för planeringen av vägar och
järnvägar. Regeringen framhåller särskilt
att landanslutningarna till nationellt
viktiga hamnar skall beaktas i
infrastrukturplaneringen.
Enligt utskottets mening är sjöfarten
viktig när det gäller att utveckla ett
samhällsekonomiskt effektivt och
långsiktigt hållbart transportsystem. Som
framhålls i propositionen utnyttjas dock
inte sjöfartens kapacitet i dag till
fullo. Utskottet anser att det är
angeläget att sjöfartens möjligheter som
ett effektivt och miljövänligt
transportmedel kan tas till vara.
Sjöfartsutvecklingen styrs emellertid
inte i första hand av investeringar i
t.ex. hamnar eller farleder. Det handlar
i stället om att skapa bl.a. rättvisa
konkurrensförutsättningar och effektiva
transportkedjor där sjöfartens fördelar
kan tas till vara.
När det gäller åtgärder för att
utveckla ett effektivt
godstransportsystem vill utskottet
hänvisa till den pågående beredningen av
Godstransportdelegationens slutbetänkande
som bl.a. förordar åtgärder för att uppnå
en ökad samverkan och helhetssyn på
transportsystemet. Enligt utskottets
mening är det angeläget att rationella
intermodala transportkedjor utvecklas som
ger näringslivet goda möjligheter till
effektiva och långsiktigt hållbara
transporter. Sjöfarten har därvid en
viktig uppgift att fylla. Utskottet
förutsätter att
Godstransportdelegationens förslag kommer
att beaktas inom ramen för den fortsatta
planeringsprocessen. Som regeringen
redovisar i propositionen avses vidare
en trafikslagsövergripande utvärdering
göras när trafikverkens förslag till
investeringsplaner redovisas. Med
hänvisning till det anförda bedömer
utskottet att sjöfartens fördelar kan tas
till vara inom ramen för
infrastrukturplaneringen.

Planeringsperiodens längd

Utskottet har ingen erinran mot
regeringens förslag att
planeringsperioden förlängs till tolv år
med hänsyn till det alltmer uttalade
behovet av en längre framförhållning vad
gäller den fysiska planeringen. Utskottet
förutsätter att regeringen närmare kommer
att redovisa hur planen kommer att följas
upp.
Däremot kan utskottet inte tillstyrka
motion 2001/02:T18 (m) i vilken begärs
att planeringsperioden startar redan år
2002. Enligt utskottets mening krävs en
stark demokratisk förankring av åtgärder
i trafikens infrastruktur. Som
illustreras av följande sammanställning
följer ett omfattande beredningsarbete
efter det att riksdagen har lagt fast den
ekonomiska planeringsramen och
planeringsinriktningen. Vägverket och
Banverket samt länen skall bl.a. upprätta
och förankra planer som skall granskas
och fastställas av regeringen. När det
gäller motionärernas krav på åtgärder
under de närmaste åren vill utskottet i
stället hänvisa till den av regeringen
föreslagna särskilda ekonomiska
satsningen i närtid under perioden
2002-2004. Det betyder att nästa
planeringsperiod bör, som regeringen
föreslår, omfatta åren 2004-2015.

SCHEMATISK BESKRIVNING AV
BESLUTSPROCESSEN FöR PLANERINGSPERIODEN
2004-2015

Åtgärd Tidsperi
od
Planeringsunderlag utarbetas av 1998-
olika myndigheter, utredningar 2001
m.m.
Regeringen framlägger oktobe
inriktningsproposition r 2001
Riksdagen beslutar om decemb
inriktning och planeringsram er
2001
Regeringen utfärdar tidigt
planeringsdirektiv 2002
Vägverket, Banverket och länen 2002-
upprättar åtgärdsplaner efter 2003
samråd med bl.a. kommuner
Regeringen granskar och 2003
fastställer åtgärdsplanerna
samt lämnar en redovisning till
riksdagen
Planerna börjar att gälla 2004
Planeringsramens ekonomiska omfattning

Utskottet konstaterar att regeringens
förslag till långsiktig planeringsram för
perioden 2004-2015 innebär en betydande
ambitionshöjning såväl i förhållande till
nuvarande anslagsnivå som till gällande
planeringsram för perioden 1998-2007. Som
framgår av följande sammanställning ökar
den årliga medelsramen från 21 till 26
miljarder kronor. I jämförelse med den
faktiska medelstilldelningen för
innevarande budgetår är medelsökningen än
mera markant. När det gäller
järnvägsinvesteringar innebär regeringens
förslag en en kraftig ökning av
planeringsramen. Även drift och underhåll
av vägnätet samt åtgärder för den
regionala infrastrukturen ökar markant.

PLANERINGSRAM ENLIGT REGERINGENS FöRSLAG,
NUVARANDE PLANERINGSRAM SAMT ANSLAG FöR
åR 2001 (äNDAMåL ENLIGT PROP. 2001/02:20,
MILJARDER KRONOR PER åR)

Ändamål Ram Ram Anslag
enligt enligt 2001
prop 1997 års (prisniv
2001/02: beslut å 2001)
20
(prisniv
(prisniv å 2004)
å 2004)
Drift och 3,2 3,3 2,6
underhåll
järnväg
Drift och 7,2 6,1 6,1
underhåll
väg
Tjälsäkring, 1,4 1,0 1,0
bärighet och
rekonstrukti
on
Sektorsuppgi 0,7 1,1 0,6
fter
Järnvägsinve 8,3 4,4 2,7
steringar
Nationella 3,2 3,4 1,7
väginvesteri
ngar
Regional 2,5 1,7 2,1
infrastruktu
r
Totalt 26,5 21,0 16,8
Av motionerna framgår att det finns olika
uppfattningar om den ekonomiska
planeringsramens omfattning och
fördelning på olika ändamål.
Planeringsramarna redovisas på skilda
sätt och med olika
finansieringsantaganden vilket försvårar
en jämförelse. Beaktas den sammanlagda
planeringsramen kan konstateras att det
råder en bred samstämmighet om att ökade
medel bör anvisas för trafikens
infrastruktur. När det gäller
fördelningen på olika ändamål har dock
partierna olika uppfattning. Det gäller
främst medelsfördelningen mellan väg och
järnväg, men även fördelningen mellan å
ena sida drift och underhåll och å andra
sidan investeringar samt hur insatser bör
fördelas nationellt och regionalt.
Utskottet delar för sin del regeringens
uppfattning att den långsiktiga
planeringsramen för perioden 2004-2015
bör uppgå till 364 miljarder kronor,
varav 319 miljarder kronor för verksamhet
och 45 miljarder kronor för
kapitalkostnader i form av räntor och
amorteringar för investeringar som
finansieras med lån. Enligt utskottets
mening är vidare regeringens förslag till
medelsfördelning på olika ändamål väl
avvägd. Det innebär att planeringsramen
för perioden 2004-2015 bör utformas
enligt följande sammanställning:

TRAFIKUTSKOTTETS OCH REGERINGENS FöRSLAG
TILL PLANERINGSRAM FöR PERIODEN 2004-2015

Ändamål Miljarder
kronor
Drift och underhåll av 87
statliga vägar
Drift och underhåll av 38
statliga järnvägar
Tjälsäkring, bärighet och 17
rekonstruktion av vägar
Sektorsuppgifter 8
Järnvägsinvesteringar 100
Nationella väginvesteringar 39
Regional infrastruktur 30
Kapitalkostnader 45
Totalt 364
Planeringsramens användning

Utskottet anser att det är av stor
betydelse att landets vägar och järnvägar
underhålls på ett ansvarsfullt sätt.
Utskottet ser därför med
tillfredsställelse på att uppgiften att
bevara och säkerställa befintliga vägar
och järnvägar prioriteras under
planeringsperioden och att totalt 150
miljarder kronor avsätts för detta
ändamål. För att möjliggöra en effektiv
medelsanvändning är det viktigt att
Vägverket och Banverket tar fram drift-
och underhållsstrategier i samband med
upprättandet av de långsiktiga
investeringsplanerna. Utskottet
konstaterar att den särskilda satsningen
på 17 miljarder kronor för rekonstruktion
av eftersatt vägnät, för tjälsäkring och
för att förbättra bärigheten innebär
stora förbättringar när det gäller
möjligheten att nå delmålet en hög
transportkvalitet. Även förutsättningarna
för regional utveckling i hela landet
förbättras avsevärt. Regeringen har också
tillsatt en särskild parlamentarisk
beredning om trafiksituationen i
Stockholmsregionen. Den kommer att lämna
sina förslag under år 2002.
Enligt utskottets mening är det
angeläget att transportsystemet anpassas
efter framtida behov. Det innebär
insatser för att utveckla ett säkert,
miljövänligt och effektivt samt
långsiktigt hållbart transportsystem.
Regeringens förslag till planeringsram
innebär att viktiga åtgärder kan
genomföras för att möjliggöra en
angelägen omställning och modernisering
av transportsystemet. Utskottet delar
regeringens uppfattning att för sådana
insatser bör 169 miljarder kronor
avsättas varav 100 miljarder kronor för
investeringar i järnväg.
Med denna planeringsram kan bristerna i
järnvägens infrastruktur åtgärdas och en
väsentlig modernisering ske av
järnvägssystemet. Utskottet behandlar
senare i detta betänkande fyra särskilda
infrastrukturprojekt på järnvägsområdet,
nämligen tunneln genom Hallandsåsen,
Botniabanan, Citytunneln i Malmö och
spårkapaciteten genom Stockholm.
Gemensamt för dessa projekt är att de har
stor betydelse för transportsystemet och
att särskilda finansiella lösningar
krävs. Beträffande övrig
järnvägsutbyggnad bedömer regeringen i
propositionen att det - utöver vissa
snabbtågsupprustningar, ombyggnader för
förbättring av godstrafiken på järnväg
m.m. - bör finnas möjlighet att under
slutet av planeringsperioden inleda en
utveckling mot ett nytt järnvägssystem,
som bygger på att nya länkar utvecklas.
Länkar, som tidigare har diskuterats ingå
i ett sådant system, såsom
Nyköpingslänken, Östgötalänken och
Haparandabanan, bör utvärderas av
Banverket i den kommande
åtgärdsplaneringen, anför regeringen.
Utskottet delar regeringens uppfattning
och förutsätter att järnvägstrafiken kan
drivas med rimlig lönsamhet så att
samhällsnyttan av de betydande
investeringarna kan tas till vara.
För väginvesteringar bör, som anges i
propositionen, sammanlagt 69 miljarder
kronor avsättas under perioden, varav 39
miljarder kronor för satsningar i det
nationella vägnätet. Enligt utskottets
mening kan därmed en angelägen satsning
göras på stamvägnätet som bidrar till att
öka framkomligheten och säkerheten samt
ger förutsättningar för regionförstoring.
Som framhålls i propositionen kan vidare
viktiga insatser göras för att förbättra
miljön och trafiksäkerheten längs
befintliga stamvägar. Enligt utskottets
mening är det angeläget att
planeringsramen även används för
utveckling av transportinformatik på
stamvägnätet. Som framhålls i
propositionen kan transportinformatik
vara ett effektivt sätt att uppnå de
transportpolitiska målen.
Utskottet anser att de
utvecklingsinsatser som görs i det
regionala transportsystemet är av stor
betydelse för att de transportpolitiska
målen skall kunna nås. Som redovisas i
propositionen möjliggör den föreslagna
planeringsramen på sammanlagt 30
miljarder kronor för regional
infrastruktur att det regionala vägnätet
kan förbättras. Dessutom kan viktiga
miljö- och trafiksäkerhetsinsatser
genomföras på det kommunala vägnätet.
Planeringsramen möjliggör vidare att
angelägna åtgärder kan genomföras för att
främja lokal och regional kollektivtrafik
liksom cykel- och gångtrafik.

Inlandsbanan

Av propositionen framgår att
planeringsramen för järnvägsinvesteringar
inte omfattar bidrag till Inlandsbanan.
Det beror på att det årliga bidraget till
Inlandsbanans drift och underhåll utgår
enligt ett särskilt avtal som träffades
år 1993 mellan staten och Inlandsbanan AB
(IBAB), som ägs av samtliga kommuner
utmed banan. För år 2001 utbetalas enligt
detta avtal 63 miljoner kronor till IBAB.
Avtalsperioden är 20 år fr.o.m. den 1 maj
1993. För investeringar i Inlandsbanan
lämnades i samband med att IBAB övertog
ansvaret för banan ett särskilt
ekonomiskt stöd.
När det gäller investeringar i
Inlandsbanan vill utskottet tydliggöra
att dessa kan finansieras inom
planeringsramen för
järnvägsinvesteringar. Banverket skall
göra sedvanliga samhällsekonomiska
bedömningar av investeringarnas
lönsamhet. Länen har vidare även
fortsättningsvis möjlighet att använda
sig av sin regionala medelsram för att
anvisa särskilda resurser till
Inlandsbanan om man finner det lämpligt.
Utskottet konstaterar därmed att
investeringar i Inlandsbanan kan prövas
inom ramen för planeringssystemet där
vägledande för prioriteringen är
samhällsekonomisk lönsamhet och de
transportpolitiska målen. Enligt
utskottets mening tillgodoses därmed
syftet med de motionsyrkanden som väckts
om att investeringar i Inlandsbanan skall
ingå i planeringssystemet för
infrastrukturen och kunna finansieras av
Banverket. Det gäller motionerna
2001/02:T15 (c) yrkande 10, 2001/02:T24
(s), 2001/02:T26 (kd) yrkandena 2 och 4,
2001/02:T41 (kd) yrkande 11 och
2001/02:T46 (fp) yrkande 12.

Målutveckling samt uppföljning och
utvärdering

Utskottet anser att riksdagens roll i
första hand bör vara att ange
övergripande mål och riktlinjer för
planeringen, fastställa finansiella ramar
och säkerställa en god kontroll av
statens finanser. Det betyder att vilka
åtgärder som skall genomföras och när
detta skall ske bör bestämmas främst inom
ramen för trafikverkens och länens
långsiktiga planering med utgångspunkt
från riksdagens beslut med anledning av
infrastrukturpropositionen. Som utskottet
redovisat tidigare kommer ett omfattande
beredningsarbete att följa efter det att
riksdagen har lagt fast den ekonomiska
planeringsramen och
planeringsinriktningen. Vägverket och
Banverket samt länen har bl.a. till
uppgift att upprätta och förankra planer
som skall granskas och fastställas av
regeringen.
Enligt utskottets mening kräver denna
decentraliserade planeringsprocess ett
tydligt politiskt inflytande. Utskottet
anser därför att en fortsatt utveckling
av mål samt arbetet med uppföljning och
utvärdering inom transportpolitiken är av
stor betydelse. Regeringen anger i
propositionen att bl.a. de
transportpolitiska delmålen kommer att
utvecklas. Vidare anges att en granskning
kommer att ske av Vägverkets och
Banverkets planeringsunderlag inför
regeringens fastställelse av planerna för
perioden 2004-2015. Regeringen kommer
vidare att redovisa för riksdagen vilka
transportpolitiska effekter som kan
förväntas uppstå då planerna genomförs.
Utskottet anser att detta
utvecklingsarbete är angeläget och
erinrar om att i samband med det
transportpolitiska beslutet år 1998
beslutade riksdagen att regeringen
årligen i samband med budgetpropositionen
skall redogöra för hur de
transportpolitiska målen har uppfyllts.

Enskilda vägar

Motionsförslag har väckts om att de
enskilda vägarna bör ingå i den
långsiktiga planeringsprocessen samt att
särskilda medelsanvisningar bör anvisas
för detta ändamål. Enligt utskottets
mening spelar de enskilda vägarna en
viktig roll för tillgängligheten för
såväl enskilda medborgare som för
näringslivet. Det är därför viktigt att
de enskilda vägarna ges
tillfredsställande förutsättningar så att
riksdagens transportpolitiska mål om ett
tillgängligt transportsystem, en hög
transportkvalitet och en positiv regional
utveckling tillgodoses i hela landet. Den
utredning som regeringen tillsatte hösten
1999 om bidrag och regler för enskilda
vägar överlämnade i juli 2001 sitt
slutbetänkande och är för närvarande
föremål för ett brett remissförfarande.
Enligt utskottets mening bör
remissbehandlingen samt regeringens
ställningstagande till utredningens
förslag avvaktas innan riksdagen
behandlar frågor om enskilda vägar.
Enligt utskottets mening kan det dock
inte bli aktuellt att föra över allmänna
vägar till enskilda vägar på det mycket
omfattande sätt som föreslås i
utredningen.

Sammanfattning av utskottets
ställningstagande

Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet regeringens förslag
att den ekonomiska planeringsramen för
transportinfrastruktur för perioden
2004-2015 skall uppgå till 364 miljarder
kronor och skall användas enligt
följande:
- 87 miljarder kronor för drift och
underhåll av statliga vägar,
- 38 miljarder kronor för drift och
underhåll av statliga järnvägar,
- 8 miljarder kronor för
sektorsuppgifter,
- 17 miljarder kronor för tjälsäkring,
bärighet och rekonstruktion av vägar,
- 100 miljarder kronor för investeringar
i järnvägar,
- 69 miljarder kronor för vägar, varav 39
miljarder kronor för nationella väg-
investeringar och 30 miljarder kronor
för regional transportinfrastruktur,
- 45 miljarder kronor för
kapitalkostnader i form av räntor och
amorteringar
för investeringar som finansieras med
lån.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens
förslag att riksdagen skall godkänna att
planeringsramen för järnvägsinvesteringar
skall omfatta investeringar på hela det
statliga järnvägsnätet, miljöförbättrande
åtgärder längs samma nät samt statsbidrag
till investeringar i järnvägar,
spåranläggningar, rullande materiel för
regional kollektivtrafik och terminaler
som staten inte är huvudman för. Vidare
tillstyrker utskottet regeringens förslag
att planeringsramen för nationella
väginvesteringar skall omfatta
investeringar på stamvägnätet, åtgärder
för förbättrad miljö på hela det statliga
vägnätet samt åtgärder för förbättrad
trafiksäkerhet på stamvägnätet.
Av utskottets ställningstagande följer
att samtliga motionsyrkanden som
redovisas under rubriken Avsnittets
innehåll i detta kapitel (s. 54-55)
avstyrks. Syftet med ett flertal av dessa
motioner kommer dock att tillgodoses.
6 Sektorsuppgifter

Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att av de 8 miljarder kronor
som avsätts för sektorsuppgifter skall
6 miljarder kronor fördelas till
Vägverket och 2 miljarder kronor till
Banverket. Med hänvisning till
Banverkets sektorsansvar avstyrks bl.a.
ett motionsförslag om teknikutveckling
för kombinerade godstransporter.

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet ett
regeringsförslag i
infrastrukturpropositionen om
planeringsramen för sektorsuppgifter
(prop. 2001/02:20 punkt 3).
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att av de 8 miljarder kronor
som avsätts för sektorsuppgifter skall 6
miljarder kronor fördelas till Vägverket
och 2 miljarder kronor till Banverket.
Vidare behandlar utskottet motionerna:
- 2000/01:T360 av Carina Hägg (s),
- 2001/02:T54 av Per Erik Granström m.fl.
(s).

Regeringens förslag

Regeringen framhåller att Vägverket och
Banverket har ett samlat ansvar, s.k.
sektorsansvar, för att utvecklingen av
respektive transportslag ligger i linje
med de transportpolitiska målen.
Vägverket och Banverket bör på lämpligt
sätt verka för väl fungerande samverkan
och samordning med berörda aktörer och
driva utvecklingen på ett strategiskt och
offensivt sätt. Som en del i denna
samverkan bör verken ha möjlighet att
träffa överenskommelse med berörda
aktörer. Verken bör också ha möjlighet
att ta ett ekonomiskt ansvar i de fall
ingen naturlig huvudman finns. Vid sidan
av verkens samlande och koordinerande
roll bör sektorsansvaret i huvudsak
omfatta ansvar för information,
kunskapsspridning samt för relevant
tillämpad forskning, utveckling och
demonstration.
Regeringen föreslår att av de 8
miljarder kronor som avsätts för
sektorsuppgifter i den ekonomiska
planeringsramen bör 6 miljarder kronor
fördelas till Vägverket och 2 miljarder
kronor till Banverket. Regeringens
förslag innebär en oförändrad nivå för
Vägverket jämfört med i dag och för
Banverket en utökad nivå.
I propositionen uppmärksammas särskilt
behovet av insatser inom två områden,
nämligen åtgärder för ett hållbart
resande och ny teknik för ett hållbart
och effektivt transportsystem. Regeringen
framhåller att Vägverket bör arbeta med
åtgärder som påverkar efterfrågan på
transporter i riktning mot ett hållbart
resande. För att kunna åstadkomma detta
räcker det inte med de traditionella
åtgärderna på utbudssidan av
transportsystemet. Det krävs även att
efterfrågan på transporter påverkas.
Vägverket bör i samarbete med andra
aktörer utforma ett förslag till
nationellt program eller en strategi för
hur arbetet bör bedrivas.
Beträffande ny teknik för ett hållbart
och effektivt transportsystem anges att
Vägverket bör initiera ett samlat program
för teknisk utveckling, demonstration och
införande av nya lösningar. Programmet
bör genomföras i samverkan med
näringslivet och integrera såväl
miljöhänsyn som utveckling mot
trafiksäkerhetens nollvision. Programmet
bedöms kunna skapa nya affärsmöjligheter
och bidra till att nya arbetstillfällen
skapas. Ny teknik är enligt regeringens
mening en nödvändig del i utvecklingen
mot ett hållbart transportsystem. De
lösningar som tas fram inom programmet
bör ha förutsättningar att nå en bred
spridning på marknaden. Insatserna skall
bidra till utvecklingen av ett säkert,
effektivt och långsiktigt hållbart
transportsystem. Programmet bör främja
utveckling och kunskapsuppbyggnad inom
områdena fordonsteknik, bränslen och
emissioner, byggande av energieffektiva,
ekologiskt hållbara system och användning
av informationsteknik inom
transportsystemet.

Motionsförslag

Per Erik Granström m.fl. (s) understryker
i motion 2001/02:T54 vikten av att gods
flyttas över från lastbil till järnväg.
Därmed kan ett mer långsiktigt hållbart
transportsystem uppnås. De avtal som
ingåtts om minskning av utsläpp av
växthusgaser och andra ämnen kan dock
inte uppfyllas om inte radikala
teknikgenombrott görs. Sverige har genom
åren inte lyckats utveckla kombitrafik
mellan väg och järnväg med någon större
framgång. Ett av de stora problemen har
varit tekniken och tidsfaktorn. Det
innebär att om en lastbil eller en
trailer skall transporteras på en
järnvägsvagn finns det i dag ingen bra
teknik tillgänglig. Nya transportmässiga
lösningar utvecklas dock men det är svårt
att förverkliga dem. I Banverkets nya
utökade sektorsansvar bör därför enligt
motionärerna ingå att verket kan stödja
enskilda initiativ för att skapa
tekniklösningar som utvecklar kombitrafik
mellan järnväg och väg.
Carina Hägg (s) framhåller i motion
2000/01:T360 att grusvägarna är ett
kulturarv som har ett stort värde ur
turistsynpunkt. Grusvägar kan rätt
underhållna också vara ett bra alternativ
och erbjuda en rimlig vägstandard. Det är
därför angeläget att behovet av kunskap
om grusvägarnas byggande, bevarande och
underhåll säkerställs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att Vägverkets och
Banverkets sektorsarbete är av stor
betydelse. För att utveckla väg- och
järnvägstrafiken i linje med de
transportpolitiska målen krävs i ökad
utsträckning insatser utanför det
traditionella infrastrukturområdet som
väg- och banhållning. I verkens
sektorsansvar ingår därför viktiga frågor
som att samordna skilda aktörer och
aktiviteter, informera för att påverka
utvecklingen inom sektorn och finansiera
tillämpad forskning, utveckling och
demonstrationsverksamhet. Allt i syfte
att främja att utvecklingen ligger i
linje med de transportpolitiska målen.
Utskottet konstaterar att Vägverkets
sektorsarbete är mer omfattande och
komplext än Banverkets. Utskottet har
därför ingen erinran mot regeringens
förslag att av de 8 miljarder kronor som
avsätts för sektorsuppgifter skall
6 miljarder kronor tillföras Vägverket
och 2 miljarder kronor Banverket.
Utskottet har inte heller något att
erinra mot regeringens förslag till
riktlinjer för sektorsarbetet. Utskottet
vill dock understryka vikten av att det
nya transportpolitiska delmålet om ett
jämställt transportsystem får genomslag i
verkens sektorsarbete.
Om infrastruktursatsningen på ett
effektivt sätt skall kunna bidra till att
de transportpolitiska målen uppnås krävs
forskning och utveckling. Utskottet delar
därför regeringens uppfattning att
forskningsfrågorna är centrala uppgifter
inom ramen för verkens sektorsansvar. En
viktig aktör är VINNOVA som den 1 januari
2001 tog över
Kommunikationsforskningsberedningens
(KFB) tidigare uppgifter. Därmed har
VINNOVA bl.a. ansvar för
transportslagsövergripande
transportforskning, liksom ett utpekat
ansvar för kollektivtrafikforskning och
ett sektorsansvar för forsknings-,
utvecklings- och demonstrationsprojekt
inom sjöfart och luftfart. Utskottet har
tidigare i samband med bildandet av
VINNOVA framhållit att
transportforskningen är av strategisk
betydelse (1999/2000:TU1y). Utskottet
förutsatte därvid att den verksamhet som
KFB bedrev med en sammanhållen
transportforskning i huvudsak skulle
komma att övertas av VINNOVA. Utskottets
uppfattning kvarstår och utskottet
förutsätter att regeringen inom ramen för
verksamhetsuppföljningen redovisar
utvecklingen på
transportforskningsområdet.
Beträffande motion 2001/02:T54 (s) vill
utskottet framhålla att såväl s.k.
lastbilståg som andra former av
kombitrafik kan bidra till att skapa
miljövänligare och ekonomiskt effektivare
transporter. Det övergripande ansvaret
för kombinerade transporter har tidigare
varit oklart. Efter förslag från
Godstransportdelegationen har Banverket
fått till uppgift att i samverkan med
övriga trafikverk ha det övergripande
ansvaret för utvecklingen inom detta
område. I infrastrukturpropositionen
framhålls att forsknings-, utvecklings-
och demonstrationsverksamhet kommer att
bli alltmer betydelsefullt för
utvecklingen av ett effektivt och
hållbart transportsystem. Inom
järnvägsforskningen framstår enligt
regeringen bl.a. insatser som kan bidra
till att utveckla kombitrafiken som
angelägna.
Enligt utskottets mening är det
angeläget att förutsättningarna för
kombitrafik förbättras och att
miljövänliga godstransporter utvecklas.
Ny teknik för att utveckla ett hållbart
och effektivt transportsystem är också en
av de två frågor som enligt propositionen
särskilt bör prioriteras. Trafikverken
bör ha stor frihet att inom sina angivna
ramar själva utforma sitt sektorsarbete
och prioritera mellan olika tänkbara
insatser. Utskottet är mot denna bakgrund
inte berett att föreslå någon åtgärd med
anledning av den aktuella motionen.
Motion 2001/02:T54 (s) avstyrks
följaktligen.
I motion 2000/01:T360 av Carina Hägg (s)
föreslås forskning om drift och underhåll
av grusvägar. Utskottet konstaterar att
grusvägarnas funktion är viktig för t.ex.
glesbygd, rekreation och skogsbruk. De
utgör den sista förgreningen av vägnätet
och har i vissa fall även ett
kulturhistoriskt värde. Kostnaderna för
att bevara och säkerställa grusvägarna
utgör en betydande del av den totala
underhållskostnaden för vägnätet. Enligt
utskottets mening bör inte riksdagen peka
ut eller prioritera enskilda
forskningsområden. Det ankommer i stället
på bl.a. Vägverket att, inom ramen för
sitt sektorsansvar, bedöma behovet av
forsknings- och utvecklingsinsatser. I
sammanhanget kan nämnas att Statens väg-
och transportforskningsinstitut (VTI)
bedriver forskning som bl.a. omfattar
metoder och tekniker för drift och
underhåll. Vidare finns vid Kungl.
Tekniska högskolan ett särskilt
forskningscentrum för forskning och
utbildning i drift och underhåll av
infrastruktur, CDU, som finansieras av
bl.a. VINNOVA, Vägverket, Banverket och
Svenska Kommunförbundet. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet
motion 2000/01:T360 (s).

7 Särskilda investeringsprojekt

7.1 Järnvägstunneln genom Hallandsås
Utskottets förslag i korthet
Utskottet framhåller vikten av att hela
Västkustbanan får en förbättrad
standard, bl.a. för att kunna öka
godstransporterna på järnväg.
Banverket bör därför få möjlighet att
fortsätta planeringen av
järnvägstunneln genom Hallandsås.
När det gäller miljöaspekterna utgår
utskottet från att de noga beaktas i de
återstående miljöprövningarna av
projektet.
Utskottet föreslår att riksdagen
tillstyrker regeringens förslag om
järnvägstunneln genom Hallandsås. Det
innebär att färdigställande av
järnvägstunneln genom Hallandsås
finansieras inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar. Syftet med
flertalet motioner blir därmed i allt
väsentligt tillgodosett. Någon åtgärd
från riksdagens sida är därför inte
erforderlig. Samtliga motionsförslag
avstyrks. Jämför reservation 17 (mp).

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet ett
regeringsförslag (prop. 2001/02:20 punkt
5). Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att färdigställande av
järnvägstunneln genom Hallandsås
finansieras inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar.
Vidare behandlas följande åtta motioner:
- 1999/2000:T524 av Bertil Persson (m),
- 1999/2000:T538 yrkande 2 av Alf
Eriksson m.fl. (s),
- 2000/01:T201 yrkande 14 av Bo Lundgren
m.fl. (m),
- 2000/01:T230 yrkande 11 av Britt Bohlin
m.fl. (s),
- 2000/01:T503 av Bertil Persson (m),
- 2001/02:T30 yrkande 1 av Mikael
Johansson m.fl. (mp),
- 2001/02:T46 yrkande 11 av Kenth Skårvik
m.fl. (fp),
- 2001/02:T287 av Bertil Persson (m).
Bakgrund
Hallandsås är en 40 km lång
höjdsträckning i gränstrakterna av Skåne
och Halland med en högsta punkt på 226
meter. Hallandsås är i järnvägssammanhang
en flaskhals. Järnvägens sträckning över
Hallandsås är besvärlig på grund av de
tvära kurvorna och den branta lutningen.
Det finns också bara ett spår längs
sträckningen. Tunnelbygget genom
Hallandsås är en del i moderniseringen av
Västkustbanan mellan Göteborg och Malmö.
Hallandsåsens varierande geologiska
förutsättningar gör dock projektet svårt
och har orsakat flera problem. Åsen är en
urbergsrygg som är uppsprucken och
vittrad. Sprickorna är vattenfyllda,
vilket gör åsen till ett stort
grundvattenmagasin. Dessa faktorer gör
tunnelarbete i Hallandsås svårare än på
övriga platser i Sverige. I oktober 1997
stoppades också bygget eftersom giftiga
ämnen, bl.a. akrylamid, läckt ut från
tunnelbygget i samband med försök att
stoppa vattenläckaget till tunnlarna med
det kemiska tätningsmedlet Rhoca Gil.
Vattenprover visade höga halter av bl.a.
akrylamid från läckvattnet från
tunnlarna.
Då projektet stoppades hade 5,5 km av
tunnlarna sprängts ut, vilket är ungefär
en tredjedel av den totala
tunnelsträckan.
Efter byggstoppet har ett arbete pågått
med att kartlägga och åtgärda
miljöeffekterna. En viktigt uppgift har
varit att täta läckaget av vatten in till
tunnlarna.
Banverket lämnade i november år 2000
ett beslutsunderlag till regeringen om
tunnlarnas framtid. Regeringen fattade i
juni 2001 ett principbeslut om att
projektet skall fortsätta.
Om tunnlarna genom Hallandsås skall
byggas färdigt måste projektet, utöver
riksdagens beslut om finansiering, även
bl.a. ha en ny miljödom för byggskedet.
Mer vatten måste kunna ledas bort från
tunneln under byggtiden. Banverket
lämnade i juni in sin ansökan till
Miljödomstolen om vattenbortledning från
tunnlarna. Banverket har ansökt om att få
leda bort 100 liter per sekund som ett
maximalt månadsmedelvärde. Mängden vatten
kommer att variera beroende på bergets
skiftningar i åsen. Under hösten har
Banverket kompletterat sin ansökan m.m.
Kompletteringarna är nu färdiga, och i
november 2001 kungjorde Miljödomstolen i
Växjö Banverkets ansökan om fortsatt
bygge av Hallandsåstunneln. Det innebär
att sakägarna samt berörda myndigheter
kan lämna synpunkter på
vattenbortledningen till Miljödomstolen
fram till den 14 januari 2002. Det står
enligt Banverket klart att grundvattnet i
berget kommer att påverkas och därmed
vattnet i en del brunnar ovanför tunneln.
Banverket har därför beslutat att bygga
ett kommunalt vattennät på åsen innan
brunnarna kan påverkas. Vattnet till
nätet skall tas från två nya vattentäkter
på åsen. Detta skall också prövas av
Miljödomstolen. Efter den 14 januari 2002
får Banverket möjlighet att bemöta och
besvara synpunkter som kommit in.
Därefter kommer huvudförhandlingen att
ske.
Regeringens förslag
I propositionen (prop. 2001/02:20 punkt
5) föreslår regeringen att riksdagen
godkänner att färdigställande av
järnvägstunneln genom Hallandsås
finansieras inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar. Regeringen
framhåller i propositionen att väl
fungerande järnvägstransporter är en
viktig förutsättning för att tillgodose
näringslivets behov av långväga
transporter, för en effektiv och
konkurrenskraftig kollektivtrafik och för
ett långsiktigt hållbart transportsystem.
Det är enligt regeringen även en
förutsättning för att öka
godstransporterna på järnväg. Regeringen
framhåller att betydande summor har
investerats i Västkustbanan i syfte att
skapa en konkurrenskraftig järnväg. För
att redan gjorda investeringar skall få
full effekt krävs enligt regeringen att
hela Västkustbanan har en god standard.
I regeringens proposition framgår att
Banverket den 14 november 2000 redovisade
för regeringen förutsättningarna för om
det går att färdigställa tunneln genom
Hallandsås på ett miljömässigt säkert
sätt samt vilken teknik som i sådana fall
skall användas. Av redovisningen framgår
att det enligt Banverket är tekniskt
möjligt att bygga färdigt tunnlarna på
ett miljömässigt acceptabelt sätt. Två
alternativa byggmetoder har redovisats av
Banverket. Regeringen framhåller i
propositionen att Banverket, genom att
begära in anbud från flera svenska och
europeiska entreprenörer, har fått en
indikation på att föreslagna byggmetoder
och byggkostnader är riktiga och rimliga.
Regeringen anser att Banverket bör få
möjlighet att fortsätta planeringen av
projektet, bl.a. för att kunna söka de
tillstånd som erfordras. Regeringen har
genom beslut den 20 juni 2001 ändrat
stomnätsplanen för perioden 1998-2007 så
att den omfattar investeringsåtgärder som
berör tunnelprojektet vid Hallandsås och
åtgärder på andra sträckor med anledning
av projektet.
I propositionen redovisas att projektet
hittills har kostat ca 2 miljarder
kronor. Banverket har beräknat att det
kostar mellan 4 och 4,5 miljarder kronor
att färdigställa tunneln. Regeringen
föreslår i propositionen att riksdagen
godkänner att färdigställande av
järnvägstunneln genom Hallandsås
finansieras inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar.
För att kunna genomföra projektet krävs
även att Banverket erhåller nödvändiga
tillstånd av Miljödomstolen och kommunen.
Det behövs t.ex. en dom avseende
vattenverksamheten under byggtiden och
ett beslut om bygglov enligt plan- och
bygglagen. Mot bakgrund av projektets
omfattning, tekniska komplexitet och
risker avser regeringen att utse en
oberoende granskningsgrupp som skall
följa projektet vad gäller teknik,
ekonomi och miljökonsekvenser.

Motionsförslag

Enligt motion 2000/01:T201 av Bo Lundgren
m.fl. (m) yrkande 14 måste ett beslut om
färdigställande av tunneln genom
Hallandsås snarast fattas av regeringen.
Att investera i en ny modern järnväg på
vissa ställen och låta andra viktiga
delar av samma bansträcka vänta på sin
tur i många år leder enligt motionärerna
till flaskhalsar och att redan satsat
kapital inte utnyttjas optimalt.
I motionerna 1999/2000:T524, 2000/01:T503
och 2001/02:T287, samtliga av Bertil
Persson (m), framhålls att
Hallandsåstunneln måste byggas färdigt.
I motion 2001/02:T46 av Kenth Skårvik
m.fl. (fp) yrkande 11 framhålls att
Folkpartiet anser att tunneln måste
färdigställas och att tunneln är en
viktig länk för tågtrafiken på
Västkustbanan. Färdigställandet måste
dock ske på ett säkert och riskfritt sätt
enligt motionärerna.
I motion 2001/02:T30 av Mikael Johansson
m.fl. (mp) framhålls att tunneln genom
Hallandsås inte bör färdigställas.
Motionärerna betonar att
miljökonsekvenserna av ett ingrepp i
Hallandsåsen är många och kan bli
drastiska. Två miljöfrågor är enligt
motionärerna av avgörande betydelse, dels
grundvattensänkningens ekologiska
effekter på Hallandsås och på
dricksvattenförsörjningen, dels
osäkerheten om de långsiktiga effekterna
av tätningsmetoder och tätningsmedel i
kontakt med grundvatten. Motionärerna
betonar också att det saknas teknisk
kunskap och erfarenheter av tunnelbyggen
under så höga vattentryck som det blir
frågan om i Hallandsås. I motionen
betonas också att det finns en godtagbar
alternativ trafiklösning till tunnlar
genom Hallandsås.
I motionerna 2000/01:T230 av Britt
Bohlin m.fl. (s) yrkande 11 och
1999/2000:T538 av Alf Eriksson m.fl. (s)
betonas att det är mycket angeläget att
Västkustbanan blir färdig. Motionärerna
betonar att det för miljöns skull är
viktigt att transporterna av framför allt
gods kan ske på järnväg genom Hallandsås
och inte på lastbil över den. Den
regionala tillväxten är dessutom beroende
av snabba och effektiva transporter och
färdigställandet av Västkustbanans
dubbelspårsutbyggnad är enligt
motionärerna en viktig förutsättning för
att broförbindelsen över Öresund skall
kunna utnyttjas maximalt.

Utskottets ställningstagande

I propositionen föreslår regeringen att
riksdagen godkänner att färdigställande
av järnvägstunneln genom Hallandsås
finansieras inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar. I motionerna
1999/2000:T524 (m), 1999/2000:T538 (s)
yrkande 2, 2000/01:T201 (m) yrkande 14,
2000/01:T230 (s) yrkande 11, 2000/01:T503
(m), 2001/02:T46 (fp) yrkande 11 och
2001/02:T287 (m) påtalas på olika sätt
stöd för att järnvägstunneln genom
Hallandsås byggs färdigt. I motion
2001/02:T30 (mp) yrkande 1 framhålls dock
att tunneln genom Hallandsås av miljöskäl
inte bör färdigställas.
Utskottet anser att väl fungerande
järnvägstransporter är en viktig
förutsättning för att tillgodose
näringslivets behov av långväga
transporter, för en effektiv och
konkurrenskraftig kollektivtrafik och för
ett långsiktigt hållbart transportsystem.
Det är enligt utskottet även en
förutsättning för att öka
godstransporterna på järnväg. Ett led i
satsningen på den svenska järnvägen är
att rusta upp en av de viktigaste
transportsträckorna, nämligen
Västkustbanan mellan Göteborg och Malmö.
Utskottet vill därför framhålla vikten av
att hela Västkustbanan får en förbättrad
standard. Hallandsås är i
järnvägssammanhang en flaskhals.
Sträckningen över åsen är besvärlig för
tågtrafiken med sina tvära kurvor och sin
branta lutning. Detta orsakar problem
längs hela Västkustbanan. Fullastade
godståg kan inte eller har svårt att köra
uppför de branta lutningarna. Med en
dubbelspårig järnväg genom Hallandsåsen
skulle antalet tåg kunna öka liksom
lastmängderna per tåg. För persontrafiken
skulle snabbtågen innebära en
tidsbesparing på cirka tio minuter.
Utskottet vill också erinra om att
Banverket i sin redovisning den 14
november 2000 framhåller att det är
tekniskt möjligt att bygga färdigt
tunnlarna på ett miljömässigt acceptabelt
sätt. Utskottet betonar dock att det
krävs nödvändiga tillstånd av
Miljödomstolen respektive av kommunen för
att kunna genomföra projektet. Utskottet
ser positivt på att regeringen avser att
utse en oberoende granskningsgrupp som
skall följa projektet vad gäller teknik,
ekonomi och miljökonsekvenser.

Utskottet utgår från att de återstående
nödvändiga prövningarna kommer att
innebära att miljöaspekterna noga
beaktas. Banverket bör därför få
möjlighet att fortsätta planeringen av
projektet. Utskottet föreslår att
riksdagen godkänner regeringens förslag
att färdigställande av järnvägstunneln
genom Hallandsås finansieras inom
planeringsramen för
järnvägsinvesteringar. Det innebär att
syftet med motionerna 1999/2000:T538 (s)
yrkande 2, 1999/2000:T524 (m),
2000/01:T201 (m) yrkande 14, 2000/01:T230
(s) yrkande 11, 2000/01:T503 (m),
2001/02:T46 (fp) yrkande 11 och
2001/02:T287 (m) i allt väsentligt är
tillgodosett. Motionerna bör inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida och avstyrks därför. Även motion
2001/02:T30 (mp) yrkande 1 avstyrks.

7.2 Botniabanan

Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
om Botniabanan. Det innebär att
regeringen får besluta om en låneram om
högst 10,4 miljarder kronor för
Botniabanans första och andra
utbyggnadsetapp samt för den återstående
etappens planeringsarbete. Statens andel
av den kostnadsfördyring som uppstått för
Botniabanan på ca 1,5 miljarder kronor
skall inrymmas i planeringsramen för
järnvägsinvesteringar. Samtliga
motionsförslag avstyrks med hänvisning
bl.a. till att anslutande järnvägslinjer
till Botniabanan förutsätts få en sådan
standard att de samhällsekonomiska
vinsterna kan tas till vara. Jämför
reservationerna 18 (m) och 19 (m, kd,
fp).
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet tre
regeringsförslag från
budgetpropositionen för 2002 (prop.
2001/02:1 utg.omr. 22 punkterna 10-12).
Regeringen förslår att riksdagen
10. godkänner att regeringen får
besluta om en låneram i Riksgäldskontoret
om högst 10 400 000 000 kr för
Botniabanan AB för den första och den
andra utbyggnadsetappen mellan
Örnsköldsvik-Husum respektive
Nyland-Örnsköldsvik samt för
planeringsarbete för den återstående
etappen Husum-Umeå,
11. godkänner att regeringen låter
Riksgäldskontoret lösa, överta eller på
annat för staten kostnadseffektivt sätt
hantera de lån som Botniabanan AB
upptagit med stöd av den garanti på 1 495
000 000 kr som Riksgäldskontoret ställt
ut till bolaget,
12. återkallar tidigare bemyndiganden
för regeringen att låta Riksgäldskontoret
utställa kapitaltäckningsgarantier till
skydd för Botniabanan AB:s egna kapital
och att garantera bolagets förpliktelser
gentemot långivare, rättighetsinnehavare
och fordringsägare, inom en ram som
exklusive mervärdesskatt uppgår till 1
495 000 000 kr, varav 195 000 000 kr
avser finansiella kostnader.
Utskottet behandlar vidare ett
regeringsförslag från
infrastrukturpropositionen (prop.
2001/02:20 punkt 6) att riksdagen
godkänner att statens andel av den
kostnadsfördyring som uppstått för
Botniabanan skall inrymmas i
planeringsramen för
järnvägsinvesteringar.
Härutöver behandlar utskottet följande
motioner:
- 1999/2000:T549 yrkande 9 av Per-Richard
Molén m.fl. (m),
- 2000/01:T519 yrkande 9 av Per-Richard
Molén m.fl. (m),
- 2001/02:T41 yrkande 5 av Johnny Gylling
m.fl. (kd),
- 2001/02:T46 yrkande 13 av Kenth Skårvik
m.fl. (fp),
- 2001/02:T239 yrkandena 9 och 10 av Per-
Richard Molén m.fl. (m),
- 2001/02:T450 yrkande 11 av Johnny
Gylling m.fl. (kd).

Bakgrund

Järnvägsprojektet Botniabanan omfattar 19
mil ny järnväg, från Nyland norr om
Kramfors via Örnsköldsvik till Umeå.
Riksdagen har den 2 och 9 juni 1998
lämnat regeringen bemyndiganden att
godkänna det avtal om byggandet av
Botniabanan som slutits mellan statens
förhandlingsman, Kramfors kommun,
Örnsköldsviks kommun, Nordmalings kommun,
Umeå kommun, Västernorrlands läns
landsting och Västerbottens läns
landsting (prop. 1997/98:62, bet.
1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266 och prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr.
1997/98:317).
Avtalet innebär att Botniabanan,
exklusive resecentrum, färdigställs genom
att staten och berörda kommuner bildar
ett aktiebolag, Botniabanan AB, som
projekterar, upphandlar och bygger
Botniabanan. Botniabanan AB skall sedan
hyra ut banan till Banverket under 40 år.
Arrendet belastar Banverkets anslag och
beräknas utifrån räntor och amorteringar
samt kostnaderna för att driva bolagets
verksamhet varje år. Hyrestiden löper ut
2045. När lånen är färdigamorterade skall
banan överlåtas till staten.
Bolaget har ett aktiekapital på 1
miljon kronor. Staten äger 91 % och
berörda kommuner 9 % av aktierna. Staten
har i avtalet förbundit sig att utfärda
kapitaltäckningsgarantier gentemot
Botniabanan AB samt att garantera
bolagets förpliktelser gentemot
långivare, rättighetsinnehavare och
fordringsägare. Botniabanan
kostnadsberäknades i avtalet från 1997
till 8 200 miljoner kronor i prisnivå den
1 januari 1997.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att
låta Riksgäldskontoret ställa ut
garantier om 1 495 miljoner kronor i
prisnivå januari 1997 för att påbörja den
första utbyggnadsetappen av Botniabanan
mellan Örnsköldsvik och Husum samt för
kostnader i samband med planering av de
två återstående etapperna. Riksdagen har
även bemyndigat regeringen att inom
Banverkets anslag göra utfästelser om att
till Botniabanan AB betala ersättning som
täcker driftkostnader och amorteringar
samt ränte- och andra finansiella
kostnader (prop. 1998/99:100, bet.
1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256).

Regeringens förslag

Regeringen framhåller i
budgetpropositionen för 2002 att den
nuvarande ordningen där Botniabanan AB
tar upp lån på marknaden medför högre
finansiella kostnader än om motsvarande
lån tas upp i Riksgäldskontoret.
Regeringen anser därför att Botniabanan
AB fortsättningsvis skall låna i
Riksgäldskontoret i stället för på
marknaden. Riksgäldskontoret bör enligt
regeringen även lösa eller överta eller
på annat för staten kostnadseffektivt
sätt hantera de lån som Botniabanan AB
tagit upp med stöd av den nuvarande
garantin på högst 1 495 miljoner kronor i
prisnivå den 1 januari 1997.
När det gäller grunderna för den hyra
som Banverket årligen skall betala till
Botniabanan AB anser regeringen att hyran
skall motsvara räntekostnaden på hela den
återstående skulden och det aktuella
årets amortering på lånen. Därmed behövs
inte längre någon garanti till skydd för
Botniabanan AB:s eget kapital. Regeringen
föreslår mot denna bakgrund att de
nuvarande garantierna hos
Riksgäldskontoret avvecklas.
Regeringen har vidare i
budgetpropositionen för 2002 tagit upp
frågan om ökat lånebehov med anledning av
den andra utbyggnadsetappen av Bot-
niabanan. De största vinsterna med
Botniabanan uppkommer först när den är
färdigställd i sin helhet. Därför är det
enligt regeringen av stor vikt att
byggtiden minimeras utan att
investeringskostnaden ökar och att den
fortsatta utbyggnaden påbörjas så snart
behövliga tillståndsprövningar är
slutförda. Regeringen föreslår mot denna
bakgrund att finansieringen löses för
resterande del av Botniabanans etapp 1
mellan Örnsköldsvik och Husum, för etapp
2 mellan Nyland och Örnsköldsvik samt för
fortsatt planeringsarbete. Enligt
propositionen bör därför regeringen
bemyndigas att låta Riksgäldskontoret
låna ut högst 10 400 miljoner kronor till
Botniabanan AB. Av den nya ramen skall 3
400 miljoner kronor avse finansiella
kostnader och indexuppräkning. Lånen
skall betalas av under 25 år.
Riksgäldskontoret skall ta ut avgifter
som täcker statens samlade kostnader för
utlåningen.
I infrastrukturpropositionen anmäls att
utbyggnaden av Botniabanan har drabbats
av kostnadsfördyringar. Botniabanan AB
har i en rapport redovisat att projektet
fördyrats med i storleksordningen 1,5
miljarder kronor och nu beräknas kosta
10,9 miljarder kronor i dagens
penningvärde. Under byggtiden tillkommer
kostnader för räntor. Enligt bolaget
beror kostnadsfördyringen till största
delen på en mer omfattande
planeringsprocess än vad som tidigare
förutsatts. En bidragande orsak till
detta har varit miljölagstiftningens
ändrade prövningsförfarande för
järnvägsutbyggnader. Även ändrade normer
för att bygga järnvägar har bidragit till
kostnadsfördyringen.
Av propositionen framgår att regeringen
den 3 september 2001 uppdragit åt en
särskild förhandlingsman att, med berörda
kommuner och landsting, omförhandla
avtalet från år 1997 i syfte att finna en
lösning på den kostnadsfördyring som
uppkommit. Resultatet av
förhandlingsmannens arbete skall
presenteras senast den 31 december 2001.
Enligt regeringens förslag bör statens
andel av den kostnadsfördyring som
uppstått för Botniabanan inrymmas i
planeringsramen för
järnvägsinvesteringar.

Motionsförslag

Moderata samlingspartiet efterlyser i tre
motioner en prövning av Botniabanan. Det
gäller motionerna 1999/2000:T549 yrkande
9, 2000/01:T519 yrkande 9 och
2001/02:T239 yrkande 9.
I den senare motionen av Per-Richard
Molén m.fl. (m) erinras om att
moderaterna upprepade gånger kritiserat
regeringen och Banverket för kvaliteten
på beslutsunderlaget och den
samhällsekonomiska kalkylen för
Botniabanan. Riksdagens revisorer har
också i en granskning riktat allvarlig
kritik mot projektet. Ett beslut om en så
stor investering bör enligt motionärerna
inte fattas på lösa grunder. Motionärerna
framhåller vidare att Banverket inte med
tillräcklig kraft har fört fram krav på
nödvändiga upprustningar av anslutande
järnvägsavsnitt. Risken är uppenbar att
en investering på drygt 12 miljarder
kronor i Botniabanan inte kommer att
kunna tas i anspråk på grund av att
Ådalsbanan och Ostkustbanan inte tillåter
den hastighet och det axeltryck som
Botniabanan kommer att erbjuda.
Sammanlagt beräknas totalkostnaden för
att kunna ta till vara Botniabanans höga
standard på andra järnvägsavsnitt,
inklusive kostnaden för Botniabanan, till
över 21 miljarder kronor. Enligt motionen
bör mot denna bakgrund etapp 1 av
Botniabanan (delen Örnsköldsvik-Husum)
färdigställas och anslutas till järnvägen
mellan Örnsköldsvik och Mellansel på
norra stambanan. Arbetet med övriga
avsnitt bör skjutas upp till dess att
regeringen har fattat beslut om att anslå
nödvändiga medel till upprustning av
bl.a. Ådalsbanan och Ostkustbanan
(yrkande 9).
Motionärerna konstaterar vidare att
styrelsen för Botniabanan AB leds av
Banverkets generaldirektör, som dels är
ansvarig för projektet, dels är mottagare
av projektet när det är färdigställt,
dels även har ansvaret för Banverkets
byggproduktion som i konkurrens skall
delta i upphandlingen av byggandet av
Botniabanan. I bolagets styrelse ingår
dessutom kommunala företrädare och
personer i övrigt som saknar erfarenhet
av projektarbete av detta slag.
Motionärerna efterlyser en genomlysning
av de beskrivna problemen som alltså rör
styrelsen och de kompetenskonflikter som
det delade ansvaret för projektet medför.
Även formerna för upphandlingen bör
granskas för att eliminera risken för att
Banverket har fördelar i förhållande till
andra anbudsgivare (yrkande 10).
Johnny Gylling m.fl. (kd) framhåller i
motion 2001/02:T41 att byggandet av
Botniabanan bör genomföras. Projektet
drivs dock på ett sådant sätt att risken
är uppenbar att det blir ett stort
misslyckande, åtminstone vad avser
kostnader och tidsplaner.
Kristdemokraterna efterlyser därför en
översyn av projektets finansierings- och
styrmodell för att säkerställa att
tidsplaner och kostnadsramar hålls.
Kenth Skårvik m.fl. (fp) konstaterar i
motion 2001/02:T46 att Botniabanan redan
har försenats flera år och att
kostnaderna blir betydligt större än vad
man tidigare beräknat. Om projektet skall
byggas färdigt bör därför andra
intressenter än staten ta ett större
finansieringsansvar.

Utskottets ställningstagande

Botniabanans genomförande

Utskottet anser att byggandet av
Botniabanan utmed Norrlandskusten mellan
Nyland och Umeå är av väsentlig
transportpolitisk betydelse. Den leder
bl.a. till betydligt kortare restider
mellan orterna längs den aktuella
sträckan, vilket vidgar arbetsmarknaden.
Vidare ökar tillgängligheten till högre
studier och näringslivet ges bättre
möjligheter till effektiva långväga
godstransporter. Enligt utskottets mening
är det angeläget att utbyggnaden snarast
kan slutföras.
Utskottet tillstyrker mot denna
bakgrund att regeringen får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 10,4
miljarder kronor för Botniabanan AB för
den första och andra utbyggnadsetappen
mellan Örnsköldsvik-Husum respektive
Nyland-Örnsköldsvik samt för
planeringsarbete för den återstående
etappen Husum-Umeå. Utskottet har ingen
erinran mot att regeringen låter
Riksgäldskontoret lösa, överta eller på
annat för staten kostnadseffektivt sätt
hantera de lån som Botniabanan AB
upptagit med stöd av den garanti på
1 495 miljoner kronor som
Riksgäldskontoret ställt ut till bolaget.
Utskottet tillstyrker vidare
regeringens förslag att återkalla
tidigare bemyndigande för regeringen att
låta Riksgäldskontoret utställa
kapitaltäckningsgarantier för Botniabanan
AB. Utskottet godkänner också att statens
andel av den kostnadsfördyring som
uppstått för Botniabanan skall inrymmas i
planeringsramen för
järnvägsinvesteringar.

Botniabanans anslutningar

Utskottet konstaterar att ett effektivt
utnyttjande av Botniabanan förutsätter
att anslutande järnvägslinjer har en
tillfredsställande standard. Den
planeringsram som utskottet tidigare har
ställt sig bakom för investeringar i
trafikens infrastruktur bör enligt
utskottets mening möjliggöra att
samhällsekonomiskt angelägna
järnvägssatsningar kan genomföras. Det
betyder att de samhällsekonomiska
vinsterna förutsätts kunna tas till vara
på åsyftat sätt.
Utskottet är mot denna bakgrund inte
berett att föreslå att riksdagen tar
något initiativ med anledning av
motionerna 1999/2000:T549 (m) yrkande 9,
2000/01:T519 (m) yrkande 9 och T239 (m)
yrkande 9. Dessa motionsyrkanden avstyrks
följaktligen.

Botniabanans projektorganisation

Utskottet förutsätter att utbyggnaden av
Botniabanan genomförs på ett effektivt,
miljömässigt och affärsmässigt sätt i
enlighet med den lagstiftning som gäller
bl.a. för järnvägsbyggande och
upphandling.
Av utskottets ställningstagande följer
att motionerna 2001/02:T41 (kd) yrkande
5, 2001/02:T46 (fp) yrkande 13,
2001/02:T239 (m) yrkande 10 och
2001/02:T450 yrkande 11 avstyrks.

7.3 Citytunneln i Malmö

Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
tillstyrker regeringens förslag om
Citytunneln i Malmö. Det innebär bl.a.
att regeringen får godkänna att
Banverket ensamt skall ansvara för
genomförande av Citytunneln i Malmö,
att statens del av
finansieringen av Citytunneln i Malmö
skall inrymmas inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar,
att SVEDAB AB inte skall svara
för någon delfinansiering av Citytunneln
i Malmö,
att Statens järnvägar ges rätt
att till Banverket avyttra sina aktier i
bolaget Tunnelpersonalen i Malmö AB.
Utskottet noterar att
Näringsdepartementet i oktober 2001
begärde att Banverket skulle
komplettera beslutsunderlaget med en
redovisning av alternativa utformningar
inför regeringens tillåtlighets-
prövning enligt 17 kap. miljöbalken.
Utskottet förutsätter att
regeringen årligen redovisar
kostnaderna för projektet för
riksdagen.
Samtliga motionsförslag avstyrks.
Jämför reservation 20 (kd, c, mp).

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet ett
regeringsförslag (prop. 2001/02:20 punkt
7). Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att godkänna att
Banverket ensamt skall ansvara för
genomförande av Citytunneln i Malmö samt
godkänner att statens del av
finansieringen av Citytunneln i Malmö
skall inrymmas inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar och med ändring av
riksdagens tidigare beslut godkänner att
SVEDAB AB inte skall svara för någon
delfinansiering av Citytunneln i Malmö
samt godkänner att Statens järnvägar ges
rätt att till Banverket avyttra sina
aktier i bolaget Tunnelpersonalen i Malmö
AB.
Vidare behandlas följande tretton
motioner:
- 1999/2000:T206 yrkande 4 av Gunnel
Wallin (c),
- 1999/2000:T210 yrkande 22 av Johnny
Gylling (kd),
- 1999/2000:T501 av Bertil Persson (m),
- 2000/01:T212 yrkande 24 av Johnny
Gylling m.fl. (kd),
- 2000/01:T504 av Bertil Persson (m),
- 2001/02:T15 yrkande 23 av Agne Hansson
(c),
- 2001/02:T30 yrkandena 2 och 3 av Mikael
Johansson m.fl. (mp),
- 2001/02:T36 yrkande 1 av Sten Lundström
och Sven-Erik Sjöstrand (båda
v),
- 2001/02:T41 yrkandena 6 och 7 av Johnny
Gylling m.fl. (kd),
- 2001/02:T244 av Inga Berggren m.fl.
(m),
- 2001/02:T258 av Bertil Persson (m),
- 2001/02:T326 yrkande 5 av Margareta
Viklund m.fl. (kd),
- 2001/02:T450 yrkande 12 av Johnny
Gylling m.fl. (kd).
Bakgrund
Den planerade Citytunneln i Malmö är en
cirka 4,4 km dubbelspårig järnvägstunnel
under centrala Malmö.
Regeringen beslutade den 3 oktober 1996
(den s.k. avsiktsförklaringen) om
provisoriska föreskrifter för
trafikeringen av Kontinentalbanan, och
regeringen tog då ställning för att
Citytunneln borde byggas. Vidare angav
regeringen att de slutliga villkoren för
Kontinentalbanan skulle fastställas först
sedan Citytunneln hade tagits i drift och
ytterligare åtgärder för att minska
miljöstörningarna hade utretts. Enligt
beslutet måste Kontinentalbanan avlastas
järnvägstrafik för att en från
miljösynpunkt godtagbar lösning skall
uppnås. Regeringen bedömde således att
det inte var möjligt att långsiktigt
godta en trafikering av Kontinentalbanan
så som förutsattes i Öresundsbroavtalet
år 1991. Regeringens ståndpunkt var att
dels en avlastning av persontrafik på
Kontinentalbanan behövdes för att
förutsättningarna för den spårburna
kollektivtrafiken i regionen och över
Öresund skulle förbättras, dels för att
Kontinentalbanan skulle avlastas.
Riksdagen har tidigare beslutat om
Banverkets och Statens järnvägars
deltagande i Citytunnelprojektet (prop.
1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr.
1997/98:32). Utskottet tillstyrkte bl.a.
regeringens förslag rörande statens
organisatoriska och finansiella
engagemang i Citytunnelprojektet i Malmö.
Ett av förslagen innebar att
Riksgäldskontoret till Svensk-Danska
Broförbindelsen SVEDAB AB skulle få låna
ut ca 1,8 miljarder kronor, jämte belopp
för kapitaltjänstkostnader, för
investeringar i Citytunnelprojektet.
Ett huvudavtal om genomförande av
Citytunneln ingicks år 1997 mellan
staten, Banverket, Statens järnvägar,
Malmö kommun och Region Skåne (tidigare
Kommunalförbundet för Malmöhus läns
kollektivtrafik). Kostnaden för projektet
beräknades då till 4 950 miljoner kronor
(i prisnivå 1996). Banverkets andel i
projektet enligt 1997 års budget finns
upptagen i Banverkets nu gällande
stomnätsplan.
Fördyringar av projektet har därefter
uppkommit. Den aktuella projektbudgeten
är enligt regeringen (prop. 2001/02:20) i
dag 7 663 miljoner kronor i prisnivå
1996. Det innebär en fördyring med 2 713
miljoner kronor.
En av regeringen utsedd förhandlingsman
har förhandlat en ny projektorganisation
och finansiering av den nuvarande
projektbudgeten med parterna inom
projektet. Förhandlingsmannen redovisade
den 6 november 2000 en interimslösning
gällande organisationsfrågan. Ett nytt
projektavtal om finansiering och byggande
av Citytunneln i Malmö ingicks mellan
statens förhandlingsman, Banverket,
Statens järnvägar, Malmö kommun och
Region Skåne den 20 augusti 2001.
Innebörden av det nya avtalet
överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag som redovisas nedan i avsnitt
7.3.1 i propositionen.

Regeringens förslag

Av regeringens infrastrukturproposition
framgår att en av regeringen tidigare
anlitad expertgrupp liksom miljöansvariga
inom Citytunnelprojektet har ifrågasatt
nuvarande projektorganisation.
Invändningarna har främst gällt de oklara
gränssnitt som finns inom projektet och
som kan innebära bl.a. oklara
ansvarsförhållanden gentemot tredje man.
Invändningarna har också riktats mot den
nuvarande organisationens möjligheter
till en god kostnadskontroll. Det nya
avtalet innebär enligt regeringen att
ansvaret för att genomföra utbyggnaden av
Citytunneln i Malmö förs över från dagens
konsortium som ägs av Banverket, Statens
järnvägar, Malmö kommun och Region Skåne
till Banverket ensamt. Det fulla ansvaret
för genomförandet av Citytunneln övergår
enligt regeringens förslag till Banverket
den 31 december 2001 under förutsättning
att avtalet blir godkänt av regeringen,
Malmö kommunfullmäktige och Skåne
regionfullmäktige. Statens järnvägar,
Malmö kommun och Region Skåne bidrar med
finansiering till utbyggnaden enligt
nedanstående tabell. Malmö kommun och
Region Skåne skall enligt regeringen
betala sina bidrag till Banverket under
år 2002 och år 2003.
Tabell 1. Kostnadsfördelning (enligt
regeringens proposition 2001/02:20) för
utbyggnaden av Citytunneln i Malmö.

I miljoner kronor samt i procentuell
andel

Kostnadsb Huvudavta Ny Ny
ärare l kostnadsf kostnadsf
februari ördelning ördelning
1997 i 2001 i 2001 i
prisnivå prisnivå prisnivå
1996 1996 2001
Banverket 1 827 5 458 6 248
36,9 % 71 %
Malmö 995 1 610 1 837
kommun
och 20,1 % 20,9 %
Region
Skåne
Statens 150 302 345
järnvägar
3 % 3,9 %
EU-bidrag 250 293 372
5 % 4,2 %
SVEDAB- 1727 0 0
lån
35 % 0 %
Summa 4 950 7 663 8 802
100 % 100 %
Regeringen föreslår i
infrastrukturpropositionen (prop.
2001/02:20 punkt 7) att riksdagen
bemyndigar regeringen att godkänna att
Banverket ensamt skall ansvara för
genomförande av Citytunneln i Malmö.
Vidare föreslås att Banverkets del av
finansieringen av Citytunneln i Malmö
skall inrymmas inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar samt att SVEDAB AB
inte skall ta upp något lån i
Riksgäldskontoret för delfinansiering av
Citytunneln. Vidare föreslås att Statens
järnvägar ges rätt att till Banverket
avyttra sina aktier i bolaget
Tunnelpersonalen i Malmö AB.
Av propositionen framgår att regeringen
beräknar att den planerade Citytunneln i
Malmö blir ca 3 miljarder kronor dyrare
än vad som tidigare har beräknats.
Enligt regeringen bör Banverkets andel
av Citytunnelns totala finansiering, 6
248 miljoner kronor (i prisnivå januari
2001), finansieras inom planeringsramen
för järnvägsinvesteringar.
Ett genomförande av Citytunneln med
Banverket som ensam byggherre men med
medfinansiering från Statens järnvägar,
Malmö kommun och Region Skåne (tidigare
Kommunalförbundet för Malmöhus läns
kollektivtrafik) kommer enligt regeringen
att undanröja det som är oklart vad
gäller ansvarsförhållanden och förbättra
kostnadskontrollen i projektet.
Enligt regeringen bör ytterligare
alternativ belysas i beslutsunderlaget
för regeringens tillåtlighetsprövning
enligt 17 kap. miljöbalken.

Motionsförslag

I motion 2001/02:T244 av Inga Berggren
m.fl. (m) betonas att Citytunneln är en
viktig del i en fungerande
järnvägsinfrastruktur i Öresundsregionen
och i södra Sverige. Motionärerna
framhåller bl.a. att Malmö centralstation
utgör en besvärlig flaskhals i den
skånska järnvägsinfrastrukturen. I dag
måste tåg som skall passera Malmö
centralstation åka in och vända på
stationen, vilket leder till trängsel på
spåren och förseningar. Motionärerna
betonar att en fungerande lösning för
järnvägen i Malmö är viktig ur bl.a. ett
lokalt och regionalt perspektiv i syfte
att få fungerande lösningar för att
kollektivtrafiken skall kunna utgöra ett
attraktivt alternativ. Dessutom betonar
motionärerna Citytunnelns betydelse i en
kommande ringlinje runt Öresund liksom
betydelsen ur ett nationellt och
internationellt perspektiv. Motionärerna
betonar att om inte beslut fattas inom
kort riskerar frågan och problemen att
förbli olösta för lång tid framöver och
att beslut kring de åtgärder som är
nödvändiga i enlighet med det nya
avtalsförslaget bör fattas snarast.
I motionerna 1999/2000:T501,
2000/01:T504, 2001/02:T258 och samtliga
av Bertil Persson (m), betonas behovet av
att snabbt få Citytunneln i Malmö klar.
I motion 2001/02:T41 av Johnny Gylling
m.fl. (kd) yrkande 6 begärs att riksdagen
avslår förslaget om att statens del av
finansieringen av Citytunneln i Malmö
skall inrymmas inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar. Motionärerna
ifrågasätter Citytunneln i Malmö på ett
grundläggande sätt, och de anser därför
att en översyn av hela
Citytunnelprojektet måste göras vad
gäller såväl finansiering, styrmodell som
den tekniska lösningen. Kostnaden för
projektet har nått en sådan nivå att det
enligt motionärerna bör finnas alternativ
som kan ge bättre och mer
kostnadseffektiva lösningar. I samma
motion (yrkande 7) betonas att alternativ
till Citytunneln bör utredas. Vidare
framhålls (yrkande 12) att en översyn av
Citytunneln vad gäller teknisk lösning,
finansiering och styrmodell bör göras.
Motionärerna framhåller att det stora
lånefinansierade järnvägsprojektet
Citytunneln i Malmö i dag drivs på ett
sådant sätt att risken är uppenbar att
det blir ett stort misslyckande,
åtminstone vad avser kostnader och
tidsplaner. I yrkande 24 framhålls att
Citytunneln i Malmö bör utredas vidare
från miljösynpunkt och framför allt ur
samhällsekonomiskt perspektiv. I yrkande
22 efterlyser motionärerna en redovisning
och en samhällsekonomisk kalkyl av
Citytunnelprojektet med tanke på att
projektets kostnader räknats upp med 2
miljarder kronor under året.
Enligt motion 2001/02:T326 av Margareta
Viklund m.fl. (kd) yrkande 5 framhålls
att innan projektet med Citytunneln kan
påbörjas måste finansiering och
miljökonsekvensbeskrivning vara klara.
Vidare framhålls att Kristdemokraterna
anser att i det ansträngda ekonomiska
läge som nu råder måste
Citytunnelalternativet skjutas framåt i
tiden.
I motion 2001/02:T15 av Agne Hansson
m.fl. (c) yrkande 23 påtalas behovet av
att förbättra beslutsunderlaget innan
beslut om trafiklösningar i Malmöregionen
fattas. Motionärerna framhåller att det
är mycket angeläget att förbättra
trafiksituationen i Malmö.
Kapacitetsproblemen på Malmö
Centralstation måste lösas. Enligt
motionärerna har alternativ till
Citytunneln inte belysts tillräckligt.
Innan beslut om Citytunneln fattas måste
därför en genomgripande översyn ske för
att se om Citytunneln löser situationen.
Citytunneln är enligt motionärerna ett
möjligt alternativ under förutsättning
att den klarar alla högt ställda
miljökrav och kraven på samhällsekonomisk
lönsamhet. Därutöver betonar motionärerna
att förutsättningen för Citytunneln också
är att finansieringen kan lösas på ett
tillfredsställande sätt. En ordentlig
belysning av olika alternativ som kan
lösa kapacitetsproblemen behöver därför
skyndsamt tas fram enligt motionärerna.
Enligt motion 1999/2000:T206 av Gunnel
Wallin (c) yrkande 4 bör
investeringsmedel frigöras genom att
Citytunneln omprövas. Motionären betonar
att det är oacceptabelt att låta
godstågen gå genom flera av Malmös
bostadsområden. I stället behövs ett
"yttre spår" utanför stadsbebyggelsen.
Enligt motionären blir den planerade
Citytunneln så resurskrävande att det
inte finns ekonomiskt utrymme för ett
sådant yttre spår. Vidare betonar
motionären att det inte är rimligt att
en stor del av export- och importtrafiken
till bron och färjehamnen i Trelleborg
skall gå med reducerad hastighet genom en
storstads bostadsområden. Enligt
motionären bör i stället överväganden om
att prioritera järnvägsstråk runt Malmö
samt ett nytt östligt järnvägsstråk i
Skåne göras.
Enligt motion 2001/02:T30 av Mikael
Johansson m.fl. (mp) yrkande 2 bör
Banverket få i uppdrag att överväga andra
alternativ till Citytunneln i Malmö i
samband med framtagande av
stomnätsplanen. Motionärerna framhåller
att Citytunneln i Malmö inte löser Malmös
eller Sydvästskånes trafikproblem och
pekar på problemen med tunga och riskabla
godstransporter på järnväg genom centrala
Malmö samt problemen med den omfattande
bilpendlingen från närliggande kommuner,
bl.a. Vellinge och Staffanstorp.
Motionärerna anser att det behövs en
anslutning till Öresundsbron, men att
olika alternativ till tunnel under
centrala Malmö inte har utretts
tillräckligt. Vidare föreslås (yrkande 3)
att statens del av finansieringen av
Citytunneln i Malmö inte skall inrymmas
inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar.
I motion 2001/02:T36 av Sten Lundström
och Sven-Erik Sjöstrand (båda v) yrkande
1 föreslås att medel avsatta för
anläggande av Citytunneln i Malmö
överförs till förmån för byggandet av ett
yttre godsspår i Malmöregionen.
Motionärerna framhåller att Citytunneln i
Malmö är en dyr satsning som inte löser
de största problemen med järnvägstrafiken
i södra Sverige, såsom buller,
vibrationer och risken för en olycka med
farligt gods. Inte heller löser
Citytunneln problemet med den stora
bilpendlingen som dagligen sker till och
från Malmö. Motionärerna förespråkar i
stället satsning på ett yttre godsspår
samt en helhetslösning för
kollektivtrafiken.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att
Citytunnelprojektet sedan början av 1990-
talet har varit föremål för ett
omfattande utredningsarbete och tidigare
uttalanden från riksdagen och regeringen.
Riksdagen bedömde hösten 1997 (prop.
1996/97: 161, bet. 1997/98:TU6, rskr.
1997/98:32) att Citytunneln dels kommer
att kunna utgöra en del av de svenska
anslutningarna till Öresundsförbindelsen,
dels kommer att ingå som en viktig länk i
det regionala och lokala trafiksystemet.
Utskottet vidhåller sin bedömning i denna
fråga.
Utskottet har ingenting att erinra mot
att Banverket fr.o.m. den 1 januari 2002
ensamt blir ansvarig för genomförande av
projektet Citytunneln i Malmö. Det
innebär att Banverket får ansvar för
planering, projektering, utbyggnad,
driftsättning m.m. Det är positivt
eftersom ansvaret för projektet därigenom
blir tydligare än med tidigare avtal.
Utskottet noterar med oro att kraftiga
fördyringar av projektet har uppkommit.
Den aktuella projektbudgeten är enligt
regeringen i dag 7 663 miljoner kronor i
prisnivå 1996. Det innebär en fördyring
med 2 713 miljoner kronor eller ca 55 %.
Utskottet utgår från att den nya
ansvarsfördelningen och
projektorganisationen innebär att
kontrollen över kostnaderna blir mycket
god. Utskottet förutsätter också att
regeringen årligen redovisar kostnaderna
för projektet för riksdagen.
I flera motioner framhålls behovet av
att utreda ytterligare alternativ till en
citytunnel i Malmö. När det gäller frågor
om utökat beslutsunderlag samt
beskrivning av miljökonsekvenserna av
byggandet av Citytunneln i Malmö noterar
utskottet att Näringsdepartementet den 11
oktober 2001 begärde att Banverket skulle
komplettera beslutsunderlaget med en
redovisning av alternativa utformningar
inför regeringens tillåtlighetsprövning
enligt 17 kap. miljöbalken. I
Näringsdepartementets skrivelse uppmanas
Banverket att utöka beslutsunderlaget
genom att studera en ytterligare
alternativ utformning som i huvudsak
består av en kombination av alternativ
som tidigare studerats i
järnvägsutredningen. Redovisningen av den
alternativa utformningen bör enligt
Näringsdepartementets skrivelse ta sin
utgångspunkt i följande fyra punkter:
En yttre godsbana trafikeras
endast med godståg.
Kontinentalbanan trafikeras
endast med persontåg.
Ett spårvägssystem, s.k. Light-
rail, genom centrala Malmö på sträckan
Malmö-Staffanstorp-Lund, med
utbyggnadsmöjlighet mot Näset och Dalby
byggs.
Östervärns station utvecklas för
att ersätta Malmö Central för resande
över Öresundsbron och norrut genom Skåne.
Östervärn kopplas till Malmö Central via
spårbunden pendelförbindelse.
Vidare bör enligt skrivelsen från
Näringsdepartementet redovisningen till
omfattning och innehåll motsvara
redovisningen av övriga systemalternativ
i järnvägsutredningen, vad avser
beskrivning, konsekvenser, effekter och
värdering av måluppfyllelse.
Utskottet finner därför ingen anledning
för riksdagen att ta något initiativ i
frågan om utredningar och
miljökonsekvensbeskrivningar av
alternativ till Citytunneln i Malmö.
Utskottet tillstyrker mot denna
bakgrund regeringens förslag om
Citytunneln i Malmö. Det innebär
att regeringen får godkänna att
Banverket ensamt skall ansvara för ge-
nomförandet av Citytunneln i Malmö,
att statens del av
finansieringen av Citytunneln i Malmö
skall inrymmas inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar,
att SVEDAB AB inte skall svara
för någon delfinansiering av Citytun-neln
i Malmö,
att Statens järnvägar ges rätt
att till Banverket avyttra sina aktier i
bolaget Tunnelpersonalen i Malmö AB.
Vidare följer av utskottets
ställningstaganden att utskottet inte är
berett att ta några initiativ med
anledning av de nu behandlade
motionsyrkandena. Dessa yrkanden avstyrks
följaktligen. Vilka yrkanden som avses
redovisas under rubriken Avsnittets
innehåll i början av detta avsnitt.

7.4 Spårkapacitet i centrala Stockholm

Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens och
motionärernas bedömning att en utökning
av spårkapaciteten i centrala Stockholm
är en mycket angelägen åtgärd som bör
inrymmas inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar. Projektet
förutsätter dock regional
medfinansiering. Med hänvisning till
att frågan för närvarande utreds av
Banverket och dessutom ingår i
uppdraget för den s.k.
Stockholmsberedningen (dir. 2000:96)
avstyrks samtliga motionsyrkanden (s,
m, v, kd, c, fp, mp) i ärendet.

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet
följande motioner:
- 1999/2000:T242 yrkande 2 av Tommy
Waidelich m.fl. (s),
- 1999/2000:T549 yrkande 7 av Per-Richard
Molén m.fl. (m),
- 1999/2000:T630 yrkande 4 av Gudrun
Lindvall m.fl. (mp),
- 2000/01:T201 yrkande 13 av Bo Lundgren
m.fl. (m),
- 2000/01:T205 yrkande 1 av Inger
Strömbom (kd),
- 2000/01:T231 yrkande 14 av Sven
Bergström m.fl. (c),
- 2000/01:T519 yrkande 7 av Per-Richard
Molén m.fl. (m),
- 2000/01:T523 av Sofia Jonsson (c),
- 2000/01:T624 yrkande 3 av Gudrun
Lindvall (mp),
- 2001/02:T46 yrkande 14 av Kenth Skårvik
m.fl. (fp),
- 2001/02:T239 yrkande 8 av Per-Richard
Molén m.fl. (m),
- 2001/02:T355 yrkande 1 av Inger
Strömbom m.fl. (kd),
- 2001/02:T450 yrkande 5 av Johnny
Gylling m.fl. (kd),
- 2001/02:T461 yrkande 1 av Charlotta L
Bjälkebring (v).

Regeringens bedömning

I sin problembeskrivning (avsnitt 7.2 i
propositionen) konstaterar regeringen att
de europeiska storstäderna överlag
präglas av en tilltagande trängsel i
trafiken. I Sverige är detta fenomen
tydligast i Stockholm.
Stockholmsregionens transportnät har en
radiell uppbyggnad. Ursprungligen gick
vägarna längs bl.a. Stockholmsåsen som
förband staden med andra landsdelar.
Senare utvecklades vägar som löpte in mot
stadens tullar. Mälaren och Saltsjön har
alltid utgjort och utgör fortfarande en
barriär som försvårar kommunikationerna
mellan norr och söder. Sedan mitten av
1960-talet har inga nya nord-sydliga
förbindelser tillkommit i vare sig väg-
eller bannät, trots att befolkningen
sedan dess har ökat med mer än 400 000
personer.
En omfattande trängsel karakteriserar
inte minst kollektivtrafiken. Det gäller
alla kollektiva färdmedel men är
tydligast i pendeltågstrafiken. Med
nuvarande spårkapacitet i centrala
Stockholm är det, säger regeringen, inte
möjligt att öka tågtrafiken. På senare
tid har dessutom brister i underhållet
och fordonsparkens ålder bidragit till
att turer fått ställas in.
Mot den bakgrunden finner regeringen
att en ökning av spårkapaciteten i
centrala Stockholm är mycket angelägen
och därför bör inrymmas i planeringsramen
för järnvägsinvesteringar. Ett
genomförande av kapacitetsförstärkningen
förutsätter dock regional
medfinansiering.

Motionsförslag

Frågan om en förstärkning av
spårkapaciteten i centrala Stockholm har
tagits upp av motionärer från alla
riksdagspartier. Grundbudskapet är
detsamma i samtliga motioner, nämligen
att kapaciteten måste byggas ut. Däremot
skiljer sig motionärerna åt vad gäller
synen på hur denna förstärkning skall
åstadkommas. Enligt Kristdemokraternas
uppfattning, redovisad i bl.a.
kommittémotion 2001/02:T450, vore den
bästa lösningen att bygga en
pendeltågstunnel mellan Södra station och
Karlberg, med nya stationer vid Centralen
och Odenplan. En sådan tunnel skulle
enligt partiet både frigöra utrymme för
fjärrtågen och utveckla
pendeltågstrafiken. Samma uppfattning har
Folkpartiet liberalerna, enligt vad som
framkommer i kommittémotion 2001/02:T46.
Centerpartiet uttalar i sin
kommittémotion 2000/01:T231 att behovet
av kapacitetsökning bör tillgodoses med
ett tredje spår. Ett sådant spår skulle
inte bara underlätta för
kollektivtrafiken i Stockholm utan också
förbättra de regionala och de nationella
trafikförutsättningarna, hävdar
motionärerna. Ett tredje spår föreslås
också i motionerna 2001/02:T461 av
vänsterpartisten Charlotta L Bjälkebring
och 1999/2000:T630 av Gudrun Lindvall
m.fl. (mp). Moderata samlingspartiet
uttalar i sin partimotion 2000/01:T201
att ett tredje spår kommer att visa sig
otillräckligt. Det krävs också en
pendeltågstunnel enligt det förslag
Vägverket redovisat. Socialdemokraten
Tommy Waidelich m.fl. talar i motion
1999/2000:T242 om behovet av en
kapacitetsförstärkning söderifrån till
Stockholms central, dock utan att närmare
gå in på utformningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att frågan om hur
Stockholms centrala delar skall få bättre
spårkapacitet har diskuterats och utretts
under lång tid, utan att någon lösning
hittills har kunnat åstadkommas. År 1988
redovisade SJ:s banavdelning två
alternativ till kapacitetsutbyggnad.
Enligt det ena skulle ett tredje spår
byggas mellan Stockholm Södra och
Stockholms Central. Det andra förslaget
innebar att en tunnel med två nya spår
skulle anläggas mellan Tomteboda
och Årsta via Stockholms Central. Det
förstnämnda alternativet omarbetades
senare av Banverket, bl.a. för att
utbyggnaden bättre skulle anpassas till
den känsliga Riddarholmsmiljön. År 1992
gjorde Banverket en ny utredning och
redovisade fem alternativ. Stockholms
stad ställde sig bakom ett av förslagen,
som innebar en tunnellösning. Samma år
anvisade riksdagen medel för ett tredje
spår och en ny Årstabro. År 1994 antog
kommunen en detaljplan för bl.a. det
tredje spåret. Beslutet överklagades till
länsstyrelsen och därefter till
regeringen. Regeringen upphävde
detaljplanebeslutet och tillsatte en
utredning, den s.k. Riddarholmskommittén,
med uppdrag att lämna förslag om
utformningen av en utbyggnad av järnvägen
mellan Stockholm Södra och Stockholms
Central. Kommitténs förslag redovisades
år 1996 (SOU 1996:121). Sedan den s.k.
Dennisöverenskommelsen brutits tillsatte
regeringen år 1997 en förhandlingsman för
att få till stånd en överenskommelse
mellan staten och Stockholm om
finansieringen av en helhetslösning för
väg- och järnvägstrafiken i Stockholm. En
utgångspunkt skulle vara byggandet av ett
tredje spår. År 2000 fick Banverket
regeringens uppdrag att planera för
fortsatt utbyggnad av spåren genom
centrala Stockholm. I uppdraget, som ännu
inte slutförts, ingår att hitta en
samfinansieringslösning. Samma år
tillsatte regeringen en kommitté med
uppdrag att lämna förslag till en
förbättring av transportsituationen i
Stockholmsregionen (dir. 2000:96). Bland
annat skall kommittén, som antagit namnet
Stockholmsberedningen och vars arbete
fortgår, föreslå insatser för en
tillräcklig spårkapacitet.

Utskottet instämmer i regeringens och
motionärernas bedömning att trängseln i
den spårbundna kollektivtrafiken i
Stockholms centrala delar är ett
allvarligt lokalt, regionalt och
nationellt trafikproblem som måste få en
snar lösning. Utskottet anser, i likhet
med regeringen, att planeringsarbetet bör
genomföras så att en utökad spårkapacitet
kan tas i drift senast år 2011. Samtidigt
konstaterar utskottet att frågan för
närvarande är under behandling inom såväl
Banverket som den av regeringen
tillkallade Stockholmsberedningen.
Resultatet av utredningsarbetet bör
enligt utskottets mening avvaktas. Mot
den bakgrunden är utskottet inte berett
att nu förorda något riksdagens uttalande
i frågan. Samtliga i sammanhanget
behandlade 14 motionsyrkanden (s, m,
v, kd, c, fp, mp) avstyrks följaktligen.
Syftet med motionerna i motsvarande delar
torde dock bli tillgodosett.

8 Regionala planeringsfrågor

Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om vilka åtgärder som den
regionala planeringsramen bör omfatta.
Det innebär
· investeringar i statliga vägar
som inte är nationella stamvägar,
·
· bidrag till regionala
kollektivtrafikanläggningar, inklusive
kommunala flygplatser och
kajanläggningar,
·
· bidrag till kommunala väghållare
för fysiska åtgärder och
transportinformatik för förbättrad miljö
och trafiksäkerhet,
·
· bidrag till trafikhuvudmän för
investeringar i spårfordon för regional
kollektivtrafik,
·
· bidrag till åtgärder som ökar
tillgängligheten för funktionshindrade
resenärer.
·
Utskottet tillstyrker att den nuvarande
indelningen av de statliga järnvägarna
i stomjärnvägar och länsjärnvägar
avskaffas. Enligt utskottets mening är
det angeläget att behoven inom
kollektivtrafiken uppmärksammas under
den kommande planeringsperioden och att
åtgärder vidtas för att uppnå en ökad
och säker cykeltrafik. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks. Jämför
reservationerna 21 (c), 22 (mp) och 23
(c).

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet två
regeringsförslag i
infrastrukturpropositionen (prop.
2001/02:20 punkterna 9 och 12).
Regeringen föreslår att riksdagen
9. godkänner att den regionala
planeringsramen skall omfatta
investeringar i statliga vägar som inte
är nationella stamvägar, bidrag till
regionala kollektivtrafikanläggningar
inklusive kommunala flygplatser och
kajanläggningar, bidrag till kommunala
väghållare för fysiska åtgärder och
transportinformatik för förbättrad miljö
och trafiksäkerhet samt bidrag till
trafikhuvudmän för investeringar i
spårfordon för regional kollektivtrafik
och åtgärder som ökar tillgängligheten
för funktionshindrade resenärer,
12. godkänner att indelningen av de
statliga järnvägarna i stomjärnvägar och
länsjärnvägar avskaffas.
Utskottet behandlar vidare följande
motioner:
- 1999/2000:T210 yrkande 19 av Johnny
Gylling m.fl. (kd),
- 2000/01:T212 yrkande 21 av Johnny
Gylling m.fl. (kd),
- 2000/01:T336 yrkande 2 av Karin
Svensson Smith m.fl. (v),
- 2001/02:T13 av Agneta Ringman m.fl.
(s),
- 2001/02:T15 yrkandena 2, 5, 7, 20 och
27-29 av Agne Hansson m.fl. (c),
- 2001/02:T17 yrkande 2 av Magda Ayoub
och Margareta Viklund (båda kd),
- 2001/02:T20 av Lennart Daléus (c),
- 2001/02:T25 av Lisbeth Staaf-Igelström
m.fl. (s),
- 2001/02:T28 av Ingemar Josefsson m.fl.
(s),
- 2001/02:T30 yrkande 10 av Mikael
Johansson m.fl. (mp),
- 2001/02:T31 av Anita Jönsson (s),
- 2001/02:T33 av Leif Jakobsson m.fl.
(s).
- 2001/02:T315 av Per Lager m.fl. (mp),
- 2001/02:T396 av Peter Pedersen (v),
- 2001/02:T440 av Lisbeth Staaf-Igelström
(s),
- 2001/02:T450 yrkande 25 av Johnny
Gylling m.fl. (kd).
Regeringens förslag

Regionalt planeringsansvar

Regeringen anser att de
utvecklingsinsatser som görs i det
regionala transportsystemet är av
utomordentligt stor betydelse för att de
transportpolitiska målen skall kunna nås.
I syfte att utveckla och modernisera den
regionala transportinfrastrukturen bör
den regionala planeringsramen användas
för följande ändamål.

· Förbättrat regionalt vägnät
·
Det är angeläget att de regionala
vägnäten är pålitliga, säkra och medger
effektiva transporter. Detta gäller inte
minst persontransporterna i de mer
befolkningstäta regionerna.
Väginvesteringar behövs för att
underlätta för den fortsatta tillväxten
och den befolkningsökning som väntas äga
rum där. Förbättringsåtgärder krävs också
för åtgärder som inte omfattas av det
särskilda programmet för att bevara och
säkerställa vägarna. Ett särskilt behov
som skall övervägas i den regionala
transportplaneringen är utvecklingen av
ändamålsenliga anslutningar till hamnar,
flygplatser, terminaler och resecentrum.
Kombitransportlösningar skall underlättas
och ett transportslagsövergripande
synsätt tillämpas av de regionala
planeringsmyndigheterna. Särskild hänsyn
bör tas till turismens behov i den
regionala planeringen av
transportinfrastrukturen. Det regionala
vägnätet behöver moderniseras för att
möta kraven på en trafiksäker vägmiljö. I
den regionala transportplaneringen skall
särskild hänsyn tas till barns behov av
en säker vägmiljö. Det regionala vägnätet
kan även behöva rustas upp för att skapa
bättre miljö.

· Förbättrad miljö och
trafiksäkerhet inom kommunal väghållning
·
En förutsättning för att de nationella
miljö- och trafiksäkerhetsmålen skall
kunna nås är att miljöstörningar från
trafiken och att antalet dödade och
allvarligt skadade i trafikolyckor på
kommunernas vägnät minskar väsentligt.
Därför skall det särskilda statsbidraget
till kommunerna för dessa ändamål finnas
kvar. Regeringen anser att det är den
regionala planeringsprocessen som
slutligt skall avgöra fördelningen på
olika ändamål utifrån de kriterier som
lagts fast.

· Cykel- och gångtrafik
·
Enligt propositionen kräver nollvisionen
en strategisk satsning på oskyddade
trafikanter. Det behövs åtgärder för att
göra trafikmiljöerna säkrare för gående
och cyklister. Det gäller inte minst
barnens möjligheter att röra sig säkert
och i en miljö utan allvarliga
trafiksäkerhetsfällor. Längs statliga
vägar har staten ansvaret för att
vägnätet utformas så att även hänsyn tas
till cykel- och gångtrafik. I tätorter är
det staten som har ansvaret för
huvudvägnätet medan kommunen vanligtvis
har ansvaret för övrigt vägnät. Detta
innebär att det huvudsakligen är
kommunerna som har ansvaret för utbyggnad
av gångvägar och cykelleder vid sidan av
huvudvägnätet. Åtgärder som kan komma i
fråga är gång- och cykelbanor, planskilda
passager, gator som utformas efter
fotgängarnas villkor etc. Liksom för
andra statsbidragsberättigade åtgärder
kan den regionala planeringsramen
användas för att stödja kommunerna att
investera i sådana åtgärder genom att
tillhandahålla ett statsbidrag som täcker
högst 50 % av investeringen.

· Transportinformatik
·
Transportinformatik för ett effektivt
nyttjande av det nationella
transportsystemet kan vara ett sätt att
uppnå de transportpolitiska målen.
Vägnätet kan eventuellt nyttjas
effektivare, och utbyggnadsbehov av
kapacitetsskäl kan senareläggas.
Transportinformatik kan också nyttjas för
att styra trafik så att miljön kan
förbättras och trafikolyckorna minskas.
Den regionala planeringsramen får
användas för en utbyggnad av sådana
system. För att underlätta kommunernas
investeringar i ett väginformatikprojekt
bör statsbidrag kunna utgå med 50 %.

· Regional kollektivtrafik
·
· Regeringen anser att den
regionala planeringsramen skall användas
för investeringar i regionala
kollektivtrafikanläggningar som
hållplatser, terminaler, kajanläggningar,
kommunala flygplatser och
informatiksystem som underlättar för
kollektivtrafikfordonens framkomlighet.
Även uppbyggnad av regionala
informationssystem som underlättar
resandet för trafikanten skall vara
möjligt att genomföra med statligt stöd.
Högst 50 % av investeringen skall kunna
erhållas i statsbidrag. Minst 1,5
miljarder kronor av den regionala
planeringsramen reserveras för
investeringar i regional kollektivtrafik.
Detta, tillsammans med medel från
planeringsramen för
järnvägsinvesteringar, medför att 4,5
miljarder kronor reserveras för bidrag
till regionala spårfordon. Bidraget kan
även avse miljöförbättringar av
befintliga fordon. I den mån
planeringsramen för järnvägsinvesteringar
på 100 miljarder kronor inte kan anvisa
resurser för en önskad investering för
att tillgodose ett regionalt önskemål kan
åtgärden finansieras med medel ur den
regionala planeringsramen. Samma sak
gäller för de regionala spåranläggningar
som inte ingår i statens spåranläggningar
eller som ägs och förvaltas av andra än
staten.
·
· Lokal kollektivtrafik
·
Regeringen konstaterar att det finns
vissa åtgärder för lokal kollektivtrafik
som med dagens regler inte är berättigade
till statsbidrag. Det kan handla om
separata busskörfält och
signalprioritering för bussar i städerna.
I propositionen anges att en friare
användning av den statliga
planeringsramen bör prövas i några
kommuner i syfte att uppnå en ökad
måluppfyllelse.

Indelning av järnvägsnätet

Sedan riksdagen år 1988 beslutade om
indelning av järnvägsnätet i
stomjärnvägar och länsjärnvägar har
förutsättningarna ändrats. I dag har
trafikhuvudmännen trafikeringsrätt även
på stomjärnvägarna i länet, och den
regionala trafiken har haft en god
utveckling på dessa banor. Därför behövs,
enligt regeringen, inte längre
indelningen i stomjärnvägar och
länsjärnvägar för att definiera
trafikeringsrätten till banorna. I
propositionen framhålls vidare att en
annan förändring är att de delar av det
kapillära banätet som förvaltades av SJ
har förts över till Banverket.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund
att indelningen av de statliga
järnvägarna i stomjärnvägar och
länsjärnvägar slopas.

Motionsförslag

Regionalt planeringsansvar

Magda Ayoub och Margareta Viklund (båda
kd) anför i motion 2001/02:T17 att
regeringens förslag minskar det regionala
inflytandet och försämrar möjligheterna
att göra långsiktiga helhetsbedömningar
på regional nivå. För att komma till
rätta med de infrastrukturella bristerna
bör regionerna ha ett stort inflytande.
Det bör även vara tillåtet för regionerna
att kunna tillämpa regionala PPP-
lösningar.
Agne Hansson m.fl. (c) framhåller i
motion 2001/02:T15 att planeringen av
infrastrukturen måste få en fördjupad
demokratisk förankring. Beslut och
planering bör därför flyttas till de
regionala nivåerna. Motionärerna anser
att det behövs en "kompetenskatalog" där
det tydligt framgår vilka beslut och
vilken planering som skall bedrivas på
olika nivåer. Den nationella politiken
bör förutom att fastställa mål och
avsätta resurser ägna sig åt att, i nära
samarbete med de regionala nivåerna,
planera infrastruktur som är av
nationellt intresse och fortsätta att ha
hand om överklaganden som rör
miljöfrågor.
Enligt motionen leder propositionens
riktlinje om att regionala planer skall
tas fram för 50 % mer respektive mindre
av en viss medelstilldelning till stor
osäkerhet samtidigt som olika delar av
landet ställs mot varandra. En bättre
modell är att ha två delar i de regionala
planerna. En del där medel avsätts till
planerna och där länen/regionerna vet att
det är de ramarna de har att planera
efter. Därutöver bör en post för
extraordinära satsningar tillskapas där
länen och regionerna kan söka medel för
större investeringar och investeringar
som bör delas mellan olika regioner.
Motionärerna förordar vidare att det
föreslagna nya stödet till investeringar
i regionaltåg bör finansieras från ett
eget anslag och inte från den regionala
ramen eller planeringsramen för järnväg.
Bidragsanvändningen bör vidgas till att
även omfatta bussar i kollektivtrafik som
drivs med alternativa drivmedel. Enligt
motionen bör dessutom den angivna friare
användningen av bidragsmedel för lokal
kollektivtrafik permanentas och gälla i
hela landet.
Mikael Johansson m.fl. (mp) framhåller i
motion 2001/02:T30 att dagens
trafikmönster inte är ekologiskt
hållbart. För miljöns skull och för den
långsiktiga hushållningen med
naturresurser måste målet vara att
järnvägen under det närmaste decenniet
kraftigt ökar sin andel av
transportarbetet på vägtrafikens och
flygets bekostnad. För att det skall bli
möjligt bör inte planeringsramen för
regionala investeringar få användas till
kommunala flygplatser.
Agneta Ringman m.fl. (s) konstaterar i
motion 2001/02:T13 att under de kommande
åren kommer mycket stora anslag att
fördelas på väg- och järnvägsområdet. För
att dessa medel skall kunna användas på
bästa sätt bör beslutsgången
decentraliseras så långt som möjligt till
kommuner, regionförbund eller motsvarande
samt till Vägverkets och Banverkets
regionala nivå.
Leif Jakobsson m.fl. (s) efterlyser i
motion 2001/02:T33 en beslutsmodell där
det regionala intresset, kunskapen och
engagemanget tas till vara samtidigt som
de nationella intressena tillgodoses.
Prioriteringsbeslut skall tas både på
central nivå och på regional nivå. Det
praktiska resultatet blir därmed en
förhandlingssituation liknande den som
Region Skåne upparbetat med berörda
myndigheter under de senaste åren.
Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)
konstaterar i motion 2001/02:T25 att
propositionens riktlinjer för
järnvägsinvesteringar med en samlad
planeringsram förenklar möjligheterna att
bygga om järnvägsstationer. Enligt
motionärerna bör Banverket bemyndigas att
ingå avtal med länshuvudmän och kommuner
som deltar i ombyggnader av
järnvägsstationer och som avser att via
bolagsform under byggnadstiden vara ägare
för resecentrum.
Peter Pedersen (v) föreslår i motion
2001/02:T396 att trafikhuvudmännen i ett
eller flera län tilldelas medel för att
införa nolltaxa i kollektivtrafiken. För
att utvärdera hur nolltaxan påverkar
bl.a. resmönster, trafiksäkerhet och
miljökonsekvenser bör satsningen följas
upp av forskningsinsatser.
Enligt Anita Jönsson (s) i motion
2001/02:T31 är det viktigt att en
betydande del av planeringsramen används
till åtgärder som ökar den regionala
kollektivtrafikens konkurrenskraft. Det
gäller bl.a. investeringar i resecentrum,
terminaler, busskörfält,
informationssystem och
signalprioriteringssystem. Även åtgärder
i den lokala kollektivtrafiken bör bli
bidragsberättigade. Propositionens
förslag till friare bidragsanvändning bör
enligt motionären permanentas och gälla i
hela Sverige. Vidare framhålls att
bidraget till investeringar i regionaltåg
bör vidgas till att omfatta investeringar
i bl.a. bussar som drivs med alternativa
bränslen.
Lisbeth Staaf-Igelström (s) framhåller i
motion 2001/02:T440 att kollektivtrafiken
bör användas som ett medel för att uppnå
de transportpolitiska målen. Därför bör
ett särskilt statligt bidrag lämnas till
investeringar i kollektivtrafikens
infrastruktur i form av busskörfält,
bussgator, signalprioriteringssystem och
andra former av mobil informationsteknik.

Indelningen av järnvägsnätet

Agne Hansson m.fl. (c) framhåller i
motion 2001/02:T15 att regeringens
förslag innebär att det regionala
inflytandet minskar. Detta är enligt
motionärerna olyckligt eftersom beslut om
länsjärnvägar är en viktig regional
utvecklingsfråga. De yrkar därför att
riksdagen avslår regeringens förslag att
avskaffa indelningen av de statliga
järnvägarna i stomjärnvägar och
länsjärnvägar.

Cykeltrafik

Johnny Gylling m.fl. (kd) understryker i
motionerna 1999/2000:T210, 2000/01:T212
och 2001/02:T450 cykelns möjlighet att
bidra till lösningar för ett ekologiskt
hållbart samhälle och efterlyser en
handlingsplan för ökat cyklande. Det
viktigaste för att öka cyklandet är
satsningar på bra cykelstråk, god
väghållning inklusive snöröjning,
informativ skyltning och goda
parkeringsmöjligheter, gärna med
möjlighet att kunna låsa fast cykeln vid
stolpar för att minska stöldrisken.
Viktigt är också att göra det enkelt att
ta med cykeln på kollektiva
transportmedel som tåg och buss.
Lennart Daléus (c) framhåller i motion
2001/02:T20 att Vägverkets ansvar som
statlig väghållare bör omfatta alla
former av vägtrafik. Verkets ansvar för
investeringar i cykelvägar bör därför
tydliggöras, och verket bör utforma en
strategi för säker cykling utanför
detaljplanelagt område. Vägverket bör
bygga separata gång- och cykelvägar i den
utsträckning som detta är
samhällsekonomiskt motiverat och tillse
att kostnadseffektiva åtgärder för säker
cykling beaktas i den regionala
transportplaneringen. Banverket bör
samråda med Vägverket om överlåtelse av
nedlagda banvallar som är så belägna att
de kan utgöra underlag för cykelvägar.
Med låga anläggningskostnader kan en god
samhällsekonomisk lönsamhet uppnås för en
del cykelledsprojekt även i glesbefolkade
delar av vårt land.
Karin Svensson Smith m.fl. (v) anför i
motion 2000/01:T336 att trots att gång-
och cykeltrafik är de ekologiskt bästa
alternativen har de länge behandlats
styvmoderligt jämfört med andra
trafikslag, framför allt biltrafiken.
Enligt motionärerna bör ett särskilt
anslag inrättas för att främja och
prioritera gång- och cykeltrafik.
Per Lager m.fl. (mp) framhåller i motion
2001/02:T315 att med ett ökat cyklande
kan folkhälsan förbättras,
sjukhuskostnader sparas och närmiljön
förbättras samtidigt som Sverige på ett
mer ansvarsfullt sätt kan leva upp till
internationella klimatåtaganden på
miljöområdet. För att främja en ökad
cyklism efterlyses en nationell
handlingsplan. Planen bör innehålla
särskilda och säkra cykelbanor på
landsbygden i lika hög utsträckning som
vägfiler för motorfordon. I tätorterna
skall cykeln ha företräde så att det
lönar sig att använda cykeln.
Ingemar Josefsson m.fl. (s) framhåller i
motion 2001/02:T28 att cykeln kan förena
tre betydelsefulla frågor, nämligen
folkhälsan, miljöfrågorna och
turistnäringen. Det är därför angeläget
att utforma en offensiv strategi för att
stimulera cyklande såväl i tätorter som
på landsbygden. För att underlätta
utbyggnaden av cykelnätet är det
angeläget att Vägverket ges ett tydligt
uppdrag att planera och bygga vägar och
cykelleder som befrämjar säkerheten för
cyklande. Banverket och Vägverket bör
vidare ges i uppdrag att samverka för att
tillvarata de värden som finns i till
exempel nedlagda banvallar som underlag
för cykelvägar.

Utskottets ställningstagande

Regionalt planeringsansvar

· Regionalt inflytande
·
Utskottet delar den grundsyn som kommer
till uttryck i propositionen om det
regionala transportsystemets betydelse
för att de transportpolitiska målen skall
kunna nås. Det är därför nödvändigt att
den regionala planeringsramen är så stor
att nödvändiga utvecklingsinsatser kan
göras för att möjliggöra en omställning
till ett långsiktigt hållbart
transportsystem. Utskottet konstaterar
att propositionens förslag till regional
planeringsram innebär en ökad
medelstilldelning och därmed i realiteten
ett stärkt regionalt inflytande.
Som framhålls i propositionen bör
beslut om infrastrukturåtgärder som avser
åtgärder på de regionala väg- och
järnvägsnäten även fortsättningsvis
fattas inom ramen för länsplanen. Detta
bör även gälla på sådana vägar som är
stamvägar om åtgärderna föranleds av ett
lokalt eller regionalt behov. Den rätt
som länen redan har när det gäller
åtgärder på stomjärnvägar, gäller också
även fortsättningsvis för de järnvägar
som Banverket har planeringsansvar för
liksom för Inlandsbanan.
Utskottet vill vidare göra klart att
länen även fortsättningsvis kommer att ha
ett stort inflytande i planeringen.
Utskottet förutsätter också att såväl
Vägverket som Banverket fördjupar sitt
samrådsarbete och ökar insynen i sin
interna beslutsprocess i syfte att på
bästa sätt ta hänsyn till lokala och
regionala strategier och program. Länen
och de regionala självstyrelseorganen har
vidare en viktig roll när det gäller
framtagande av underlag i
planeringsprocessen. Utskottet anser mot
denna bakgrund att syftet med de motioner
som begär ett starkt regionalt inflytande
kommer att tillgodoses. Utskottet är
därför inte berett att föreslå att
riksdagen vidtar någon åtgärd med
anledning av motionsförslagen. Det gäller
motionerna 2001/02:T15 (c), 2001/02:T17
(kd) och 2001/02:T33 (s).

· Investeringsstöd till
regionaltåg
·
De senaste årens erfarenheter av
utvecklingen på järnvägsområdet visar att
anskaffningen av rullande materiel inte
har skett i samma takt som
moderniseringen av järnvägssystemet.
Utskottet har därför inga erinringar mot
regeringens förslag att den regionala
planeringsramen utvidgas till att även
omfatta bidrag till trafikhuvudmän för
investeringar i spårfordon för regional
kollektivtrafik. Som framhålls i
propositionen finns det annars en risk
för att trafikeringen på de banor som
byggs och rustas upp inte kommer att
motsvara efterfrågan på grund av att nya
tåg och vagnar inte kan införskaffas av
trafikoperatörerna. Utskottet är däremot
inte berett, som föreslås i några
motioner, att utvidga bidragsgivningen
till att även omfatta anskaffning av
miljövänliga bussar. I sammanhanget vill
utskottet i stället hänvisa till de
övriga insatser som görs i samhället för
att främja utvecklingen av alternativa
och miljövänliga drivmedel.

· Utvecklad lokal och regional
kollektivtrafik
·
Enligt utskottets mening är det viktigt
att kollektivtrafiken ges goda
förutsättningar. Utskottet förutsätter
också att kollektivtrafiken kommer att
ägnas stor uppmärksamhet i den kommande
infrastrukturplaneringen. Försöket med en
friare bidragsgivning till lokal
kollektivtrafik är därför av intresse och
bör kunna ge ett värdefullt underlag för
att bedöma bl.a. hur kollektivtrafiken
kan stärkas. Med hänvisning till att
verksamheten avses pågå i två år och
därefter utvärderas är utskottet inte nu
berett att förorda att bidragsgivningen
skall utvidgas och gälla permanent och i
hela landet. När det gäller åtgärder för
att stärka kollektivtrafikens
förutsättningar vill utskottet vidare
hänvisa till den statliga utredning som
nyligen tillsatts. Utredningens uppgift
är att utifrån ett konsument- och
helhetsperspektiv identifiera, analysera
och beskriva kollektivtrafikens problem
och möjligheter, formulera mål och
visioner samt föreslå förändringar av
organisation, regelverk och dylikt av
betydelse för kollektivtrafikens
utveckling och ett ökat kollektivt
resande. I sammanhanget kan vidare nämnas
att utskottet i sitt betänkande med
anledning av budgetpropositionen för 2002
behandlat vissa kollektivtrafikfrågor
(bet. 2001/02: TU1). Utskottet är inte
berett att föreslå att riksdagen vidtar
någon åtgärd med anledning av motionerna
2001/02:T15 (c), 2001/02:T31 (s) och
2001/02:T440 (s).

· Nolltaxa i kollektivtrafiken
·
Enligt utskottets mening bör medel från
planeringsramen för investeringar i den
regionala infrastrukturen inte användas
till driftbidrag. Utskottet avstyrker
därför motion 2001/02:T396 (v) och
förslaget om statsbidrag för att införa
nolltaxa i kollektivtrafiken. I
sammanhanget kan erinras om att nolltaxa
har införts på vissa håll i landet. En
del av dessa försök har uppmärksammats av
forskare. Hösten 2001 har sålunda ett
omfattande försöksprojekt startats i
Västmanland.

· Ombyggnader av järnvägsstationer
·
När det gäller motion 2001/02:T25 (s) och
ombyggnader av järnvägsstationer
konstaterar utskottet att regeringens
förslag ger bättre förutsättningar för
att samordna Banverkets och
trafikhuvudmännens arbete med att
utveckla moderna och attraktiva
resecentrum. Utskottet förutsätter att
utbyggnaden av effektiva
kollektivtrafikanläggningar för regional
spårtrafik kan genomföras inom ramen för
olika samarbetsformer. Utskottet är
därför inte nu berett att föreslå någon
åtgärd med anledning av motionsförslaget.

· Bidrag till flygplatser
·
Utskottet anser att en utgångspunkt för
den regionala investeringsplaneringen bör
vara en helhetssyn på transportsystemet.
Utskottet kan därför inte ansluta sig
till den uppfattning som framförs i
motion 2001/02:T30 (mp) yrkande 10 om att
bidrag inte skall kunna lämnas för
flygplatser.

Sammanfattning av utskottets
ställningstagande

Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet regeringens
förslag. Det innebär att planeringsramen
skall omfatta investeringar och
förbättringar i statliga vägar som inte
är nationella stamvägar, bidrag till
regionala kollektivtrafikanläggningar,
inklusive kommunala flygplatser och
kajanläggningar, bidrag till kommunala
väghållare för fysiska åtgärder och
transportinformatik för förbättrad miljö
och trafiksäkerhet samt bidrag till
trafikhuvudmän för investeringar i
spårfordon för regional kollektivtrafik
och åtgärder som ökar tillgängligheten
för funktionshindrade resenärer.
Utskottet avstyrker därmed motionerna
2001/02:T13 (s), 2001/02:T15 (c)
yrkandena 2, 5, 7 och 27-29, 2001/02:T17
(kd) yrkande 2, 2001/02:T25 (s),
2001/02:T30 (mp) yrkande 10, 2001/02:T31
(s), 2001/02:T33 (s), 2001/02: T396 (v)
samt 2001/02:T440 (s) yrkandena 1 och 2.
Syftet med flertalet motionsyrkanden
förutsätts komma att tillgodoses.

Indelningen av järnvägsnätet

Utskottet delar för sin del regeringens
uppfattning att indelningen av de
statliga järnvägarna i stomjärnvägar och
länsjärnvägar inte längre behövs.
Utskottet tillstyrker därför regeringens
förslag att avskaffa denna indelning.
Härav följer att motion 2001/02:T15
yrkande 20 av Agne Hansson m.fl. (c)
avstyrks.

Cykeltrafik

Att cykla kan ge flera positiva effekter
som exempelvis ökad hälsa och ökat
välbefinnande för individen, bättre miljö
genom minskade koldioxidutsläpp samt
minskade resekostnader för de enskilda.
Cykeln har därför enligt utskottets
mening en given plats i ett långsiktigt
hållbart transportsystem varför det är
viktigt att förbättra villkoren för
cykeltrafiken. I dag görs ca 12 % av
alla resor i Sverige på cykel.
Möjligheten att föra över trafik från bil
till cykel är störst på korta resor.
Ungefär hälften av alla bilresor är
kortare än 5 km och skulle således
åtminstone till en del kunna ersättas med
cykelresor. Den stora skillnaden i
cyklandet mellan olika orter i landet
visar att det finns möjligheter att öka
andelen cyklister genom strategiska
åtgärder.
Utskottet ser därför med
tillfredsställelse på den nationella
strategi som tagits fram av Vägverket
tillsammans med Svenska Kommunförbundet
och andra aktörer på området för att
uppnå en ökad och säker cykeltrafik (VV
publ. 2000:8). För att öka andelen
cykeltrafik krävs enligt strategin att
aspekter som tillgänglighet, trygghet,
miljö och hälsa vägs in i den fortsatta
planeringen av transportsystemet. Det
kräver bl.a. utbyggnad av gena
cykelförbindelser mellan viktiga
målpunkter och samverkan mellan olika
aktörer så att cykeln i högre grad kan
fungera som en länk i hela resan.
Utskottet vill vidare framhålla att en
satsning på god infrastruktur för
cyklister i högsta grad är en
jämställdhetsfråga. Kvinnor reser mer
lokalt än män. Kvinnor går och cyklar
också mer till vardags. Kvinnors
resmönster är mer komplexa än mäns och
omfattar ofta en kombination av cykel och
kollektivtrafik.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning om betydelsen av att
cykeltrafiken ökar i samhället och
konstaterar att flera av de i motionerna
föreslagna åtgärderna återfinns i den
framtagna nationella strategin för ökad
och säker cykeltrafik. I regeringens
förslag till inriktningsplanering för den
kommande planeringsperioden har cyklandet
getts stor betydelse. Utskottet
förutsätter därmed att den nationella
strategin och motionsförslagen allvarligt
övervägs vid den fortsatta
åtgärdsplaneringen av transportsystemet.
Med hänvisning till det anförda är,
enligt utskottets mening, någon åtgärd
från riksdagens sida inte erforderlig.
Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

9 Kollektivtrafik för funktionshindrade

Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att statsbidraget till åtgärder
för en mer tillgänglig kollektivtrafik
för funktionshindrade resenärer får
disponeras t.o.m. 2004. Utskottet anser
det angeläget att anpassningen av
transportsystemet till de
funktionshindrades behov påskyndas. Med
denna motivering avstyrks samtliga
motionsyrkanden.

Avsnittets innehåll

I detta avsnitt behandlar utskottet ett
regeringsförslag i
infrastrukturpropositionen om ökad
tillgänglighet för funktionshindrade
resenärer (prop. 2001/02:20 punkt 10).
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att statsbidraget till åtgärder
för en mer tillgänglig kollektivtrafik
för funktionshindrade resenärer får
disponeras t.o.m. 2004.
Vidare behandlas följande motioner:
- 2001/02:T46 yrkande 6 av Kenth Skårvik
m.fl. (fp),
- 2001/02:T318 av Marietta de Pourbaix-
Lundin (m),
- 2001/02:T450 yrkande 24 av Johnny
Gylling m.fl. (kd).

Regeringens förslag

Regeringen anser att tillgänglighet för
alla bör vara en naturlig utgångspunkt
vid utformningen av transportsystemet,
inklusive infrastrukturen.
Tillgängligheten bör fortlöpande
förbättras och beaktas vid all planering
av infrastruktur. Staten bör utgöra ett
föredöme och se till att höga krav på
tillgänglighet tillgodoses vid statlig
medverkan i finansiering av investeringar
i transportinfrastruktur eller andra
delar av transportsystemet.
Inför planeringsomgången 1998-2007
avsatte riksdagen 1,5 miljarder kronor
för perioden 1998-2002 i syfte att
förbättra funktionshindrades
tillgänglighet till kollektivtrafiken.
Statsbidraget har inte kunnat tas i
anspråk i avsedd takt eftersom
bidragsmottagarna inte har haft
tillräckligt med projekt att genomföra.
Därför anser regeringen att
statsbidragets disposition - med
oförändrad totalram - bör förlängas med
två år t.o.m. 2004. I sammanhanget
framhålles att kraven på anpassning av
transportsystemets tillgänglighet för
funktionshindrade resenärer bör skärpas i
förordningar och föreskrifter.
Regeringen erinrar vidare om att
Rikstrafiken har redovisat ett förslag
till metod för trafikslagsövergripande
bristanalyser och åtgärdsplaner för ökad
tillgänglighet till kollektivtrafiken på
lokal, regional och nationell nivå.
Regeringen anser att det är angeläget att
detta arbete fortsätter med sikte på att
utarbeta en nationell strategi för hur
transportsystemet, framför allt
kollektivtrafiken, skall kunna bli
tillgängligt för funktionshindrade till
år 2010.

Motionsförslag

Johnny Gylling m.fl. (kd) bedömer i
motion 2001/02:T450 att insatserna för
att öka tillgängligheten för
funktionshindrade har varit
otillräckliga. Så gott som dagligen finns
reportage och insändare om hur svårt det
är för många människor med
funktionshinder att resa.
Kristdemokraterna begärde redan i en
motion under riksmötet 1998/99 att
relevanta och tillämpbara mått utarbetas
för att kunna få fram en utvärderingsbar
åtgärdsplan för ökad tillgänglighet för
funktionshindrade, främst inom
kollektivtrafiken. Eftersom inget har
hänt på området kvarstår kravet.
Även Kenth Skårvik m.fl. (fp) konstaterar
i motion 2001/02:T46 att
handikappanpassningen av
kollektivtrafiken går långsamt.
Motionärerna efterlyser en
tillgänglighetsreform för
funktionshindrade och att staten genom
stimulansbidrag påskyndar
kollektivtrafikens handikappanpassning. I
sammanhanget erinras om att Folkpartiet i
sitt budgetalternativ för år 2002 har
avsatt särskilda medel för detta ändamål.
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) skildrar
i motion 2001/02:T318 ett exempel där det
var omöjligt för en grupp rullstolsburna
att färdas tillsammans med hänsyn till
att det aktuella tåget enbart hade en
rullstolsplats. Enligt motionären är det
många gånger inte funktionshindret som är
problemet utan omgivningens bristande
anpassning. Regeringen uppmanas därför
att ta initiativ till att öka
tillgängligheten för rullstolsburna på
SJ:s tåg.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det
transportpolitiska beslutet år 1998 om
ett tillgängligt transportsystem kräver
att kollektivtrafiken anpassas till
funktionshindrade resenärer. Vidare
gäller att tillgänglighet för alla bör
vara en naturlig utgångspunkt vid
utformningen av transportsystemet.
Utskottet delar därför den uppfattning
som förs fram i de aktuella motionerna
att anpassningsarbetet bör påskyndas.
Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund
regeringens förslag att statsbidraget för
att anpassa kollektivtrafiken och den
fysiska miljön till de funktionshindrades
förutsättningar bör kunna utbetalas
ytterligare två år t.o.m. år 2004.
När det gäller motion 2001/02:T450 (kd)
vill utskottet erinra om att enligt 1998
års transportpolitiska beslut skall
metoder och mått för att precisera och
följa upp tillgänglighetsmålen utvecklas.
I infrastrukturpropositionen framhålls
att det är angeläget att Rikstrafikens
arbete fortsätter med sikte på att
utarbeta en nationell strategi för hur
transportsystemet, framför allt
kollektivtrafiken, skall kunna bli
tillgänglig för funktionshindrade till år
2010. Utskottet förutsätter därmed att
syftet med motionen kommer att
tillgodoses. Utskottet anser att det är
angeläget att den strategi som
Rikstrafiken skall utarbeta redovisas för
riksdagen.
Enligt utskottets mening bör även
motionerna 2001/02:T46 (fp) och
2001/02:T318 (m) till väsentlig del bli
tillgodosedda med hänvisning till att
kraven på anpassning av
transportsystemets tillgänglighet för
funktionshindrade resenärer förutsätts
skärpas i förordningar och föreskrifter.
Något initiativ från riksdagens sida är
inte erforderligt. Utskottet avstyrker
därför motionerna 2001/02:T46 (fp)
yrkande 6, 2001/02:T318 (m) och
2001/02:T450 (kd) yrkande 24.

10 Samhällsekonomiska bedömningar

Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
att vägledande för prioriteringen av
åtgärder för att utveckla
transportsystemet skall vara
samhällsekonomisk lönsamhet där hänsyn
också tas till hur mycket åtgärderna
bidrar till att uppfylla de
transportpolitiska målen. I enlighet med
tidigare riksdagsbeslut skall kriterierna
för prioriteringen gälla för alla projekt
oavsett finansieringsform. Utskottet
avstyrker samtliga motionsförslag med
hänvisning till föreslagna riktlinjer för
prioritering av åtgärder och förutsatt
utvecklingsarbete.
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet ett
regeringsförslag i
infrastrukturpropositionen om kriterier
för prioritering av åtgärder för att
utveckla och modernisera
transportsystemet 2004-2015 (prop.
2001/02:20 punkt 11).
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att vägledande för
prioriteringar av åtgärder och fördelning
av planeringsramen skall vara
samhällsekonomisk lönsamhet för
föreslagna åtgärder, där hänsyn också tas
till hur mycket åtgärderna bidrar till
uppfyllelse av de transportpolitiska
målen. För att uppnå de
transportpolitiska målen skall vid
prioritering av åtgärder de mest
samhällsekonomiskt lönsamma åtgärderna
väljas.
Vidare behandlar utskottet följande
motioner:
- 1999/2000:T214 yrkande 1 av Kenneth
Lantz (kd),
- 1999/2000:T243 yrkande 2 av Carin
Lundberg m.fl. (s),
- 1999/2000:T549 yrkande 5 av Per-Richard
Molén m.fl. (m),
- 2000/01:T232 yrkande 2 av Agneta
Lundberg m.fl. (s),
- 2000/01:T398 av Kaj Larsson m.fl. (s),
- 2000/01:T519 yrkande 5 av Per-Richard
Molén m.fl. (m),
- 2001/02:T41 yrkande 2 av Johnny Gylling
m.fl. (kd),
- 2001/02:T239 yrkande 5 av Per-Richard
Molén m.fl. (m).

Regeringens förslag

Regeringen framhåller att det finns många
olika åtgärder som kan lösa de problem
som finns och bidra till en positiv
utveckling av transportsystemet. Därför
är det nödvändigt att prioritera vilka
åtgärder som skall genomföras först. För
att uppnå de transportpolitiska målen
skall enligt regeringen vid prioritering
av åtgärder de mest samhällsekonomiskt
lönsammaste åtgärderna väljas. Hänsyn bör
tas till hur nyttan av åtgärderna
fördelas över landet. Balans mellan
åtgärder i förhållande till mäns och
kvinnors värderingar måste övervägas
liksom de effekter som åtgärderna får för
utsatta grupper. Hänsyn måste också tas
till vilka åtgärder som är beroende av,
motverkar respektive samspelar med
varandra.
Regeringen poängterar också att ett
tydligt beslutsunderlag är väsentligt för
att kunna göra ett bra åtgärdsval. En
förutsättning för att prioriteringen
skall fungera på ett tillfredsställande
sätt är att beslutsunderlaget redovisar
samtliga väsentliga effekter de olika
åtgärderna har, liksom hur åtgärderna är
samordnade med övrig trafikplanering och
fysisk planering. Samhällsekonomiska
lönsamhetsbedömningar, strategiska
miljöbedömningar och andra
konsekvensbeskrivningar är därför mycket
viktiga. Vidare framhålls att kriterier
för prioritering skall gälla för alla
projekt oavsett finansieringsform.

Motionsförslag

Per-Richard Molén m.fl. (m) understryker
i motionerna 1999/2000:T549, 2000/01:T519
och 2001/02:T239 vikten av att
investeringsbeslut grundas på gedigna
tekniska, miljömässiga och
samhällsekonomiska analyser. Tydliga
samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler bör
därför utarbetas inför varje tänkt
investering.
Kristdemokraterna betonar i motion
2000/01:T41 av Johnny Gylling m.fl. (kd)
vikten av att inte det första ledet i det
transportpolitiska målet,
samhällsekonomisk effektivitet, förbigås.
Så sker tyvärr i alltför hög grad i
infrastrukturpropositionen. Att enbart
planera för hållbarhet överensstämmer
inte med det av riksdagen antagna
transportpolitiska målet.
Kaj Larsson m.fl. (s) konstaterar i
motion 2000/01:T398 att prioriteringen av
väginvesteringar ofta avgörs av
vägprojektens lönsamhet beräknat i
nettonuvärdeskvot, dvs. förhållandet
mellan den totala kostnaden och nyttan av
vägens utbyggnad. Det innebär att vissa
viktiga vägprojekt utgår helt eller får
en sämre prioritet på grund av kostnader
som beror på kostsamma antikvariska
utredningar och utgrävningar.
Motionärerna föreslår att
nettonuvärdeskvoten för vägar endast
skall belastas med anläggningskostnaden.
Carin Lundberg m.fl. (s) framhåller i
motion 1999/2000:T243 att det är viktigt
att prioriteringen mellan olika
infrastrukturprojekt inte bara grundas på
samhällsekonomiska kalkylmodeller utan
också väger in såväl regionalpolitiska
som sociala skäl.
Kenneth Lantz (kd) anger i motion
1999/2000:T214 (yrkande 1) att varken
Vägverket eller Banverket har rutiner för
att följa upp hur olika investeringar
påverkar miljön, trots att verken enligt
miljöbalken har ansvaret för kontroll och
uppföljning av befintliga projekt. Verken
får därmed inte kunskap om vilka
förändringar som bör göras, vilket kan
leda till att fel återupprepas i framtida
projekt. Motionärerna efterlyser därför
en miljögranskning av genomförda
investeringar.

Utskottets ställningstagande

Kriterier för prioritering av åtgärder

Riksdagen har godkänt trafikutskottets
betänkande Beslutsunderlag för
investeringar i vägar och järnvägar (bet.
2000/01:TU16, rskr. 2000/01:287). I
betänkandet, som behandlar ett förslag av
Riksdagens revisorer (förs.
2000/02:RR11), efterlyste utskottet
åtgärder för att förbättra
beslutsunderlaget för investeringar i
vägar och järnvägar. Enligt utskottet
krävdes bl.a. en bättre analys och
motivering av olika finansieringsbeslut,
uppföljning och utvärdering av genomförda
investeringar och en årlig redovisning av
statens samtliga finansiella åtaganden.
Utskottet framhöll också att det
samhällsekonomiska beslutsunderlaget
borde utvecklas såväl för investeringar
som finansieras med anslag som med
alternativa finansieringsformer.
Regeringen borde vidare ta initiativ
till en översyn av planeringsprocessen.
Översynen borde ta sikte på att valet av
investeringsprojekt skall baseras på
samhällsekonomiska bedömningar med
utgångspunkt i de transportpolitiska
målen och att samtliga väg- och
järnvägsinvesteringar som helt eller
delvis finansieras med statliga medel
skall prövas inbördes oavsett
finansieringsform. Utskottet framhöll
vidare att det politiska inflytandet över
planeringsprocessen inte borde minska.
Utskottet konstaterar att regeringens
förslag till prioriteringsgrunder
överensstämmer väl med de riktlinjer som
riksdagen tidigare har lagt fast.
Vägledande för prioriteringen av åtgärder
för att utveckla och modernisera
transportsystemet skall sålunda vara
samhällsekonomisk lönsamhet där hänsyn
också tas till hur mycket åtgärderna
bidrar till att de transportpolitiska
målen uppfylls.
Det innebär, som framhålls i motionerna
1999/2000:T243 (s) och 2000/01:T232 (s),
att hänsyn tas till bl.a.
regionalpolitiska och sociala
konsekvenser. För att uppnå de
transportpolitiska målen skall vid
prioriteringen de samhällsekonomiskt
lönsammaste åtgärderna väljas.
Kriterierna för prioriteringen skall
vidare gälla för alla projekt oavsett
finansieringsform.
Utskottet vill vidare framhålla att en
förutsättning för att prioriteringen
skall fungera på ett tillfredsställande
sätt är att beslutsunderlaget redovisar
samtliga väsentliga effekter som åtgärden
medför, liksom hur åtgärderna är
samordnade med övrig trafikplanering och
fysisk planering. Det betyder att en
samhällsekonomisk bedömning alltid bör
tas fram vid planering av ny
infrastruktur och vid väsentlig ombyggnad
av infrastruktur. Därmed tillgodoses
enligt utskottets uppfattning även
förslagen från Moderata samlingspartiet
om krav på gedigna och heltäckande
analyser inför investeringsbeslut (mot.
1999/2000:T549, 2000/01:T519 och
2001/02:T239).

Samhällsekonomisk effektivitet

Utskottet delar den uppfattning som
kommer till uttryck i motion 2001/02:T41
(kd), nämligen vikten av att
transportsystemet är samhällsekonomiskt
effektivt. Enligt utskottets mening står
denna utgångspunkt inte i konflikt med
målet om ett hållbart transportsystem. I
den resolution om integrering av miljö
och hållbarhet i transportpolitiken som
utarbetades inom ramen för den s.k.
Cardiffprocessen, och som antogs av EU:s
transportministrar i april 2001,
definierades att ett hållbart
transportsystem bl.a.
gör det möjligt att tillgodose
enskilda människors, företags och
föreningars grundläggande behov av
kommunikation och utveckling på ett
säkert och för människor och ekosystem
sunt sätt och som främjar jämlikhet inom
och mellan generationerna,
är prisvärt, fungerar rättvist
och effektivt, erbjuder olika typer av
transportmöjligheter, stöder en
konkurrenskraftig ekonomi och en
balanserad regional utveckling.
Något initiativ från riksdagens sida är
därmed enligt utskottet inte
erforderligt.

Samhällsekonomisk kalkylmetodik

När det gäller motion 2000/01:T398 (s) om
vilka komponenter som skall ingå i den
samhällsekonomiska kalkylmodellen vill
utskottet hänvisa till att Statens
institut för kommunikationsanalys, SIKA,
har till uppgift bl.a. att kontinuerligt
se över modellen och revidera de
kalkylvärden som används. Som regeringen
redovisar saknas det i dag kalkylvärden
för bl.a. värdet av uteblivet intrång i
boendemiljö eller i natur- och
kulturmiljö varför också andra typer av
beslutsunderlag som belyser hur planerade
investeringar kan uppfylla uppställda mål
bör kunna användas i planeringen. Kravet
på att i beslutsunderlaget inkludera en
samhällsekonomisk bedömning kvarstår
dock. Utskottet anser inte att riksdagen
bör ta ställning till vilka enskilda
komponenter som bör ingå i den
samhällsekonomiska kalkylen eller hur
dessa bör värderas. Det bör ankomma på
berörda myndigheter och forskningsorgan
att utveckla den samhällsekonomiska
kalkylmetodiken.

Uppföljning av miljökonsekvenser

Slutligen beträffande motion
1999/2000:T214 (kd) delar utskottet
motionärens uppfattning om vikten av att
investeringar i trafikens infrastruktur
följs upp och utvärderas. Granskningen
bör inte omfatta enbart en ekonomisk
uppföljning utan även miljömässiga
konsekvenser. I sammanhanget kan erinras
om att riksdagen har godkänt
trafikutskottets betänkande Vägverket,
Banverket och miljön (bet.
1999/2000:TU4). I betänkandet, som
behandlar ett förslag av Riksdagens
revisorer (förs. 1999/2000:RR2),
framhölls att uppföljningen av färdiga
projekts miljöeffekter bör förbättras.
Utskottet förutsatte vidare att
regeringen borde undersöka behovet av
eventuella lagändringar eller andra
riktlinjer för att skapa
uppföljningsrutiner och för att
tydliggöra myndigheternas olika roller.
Dessa frågor bereds för närvarande i
Regeringskansliet. Vidare kan nämnas att
Väg- och transportforskningsinstitutet
nyligen har redovisat en rad förslag som
syftar till att förbättra uppföljningen
av vägars miljöeffekter (VTI, Meddelande
917). Utskottet är inte berett att
föregripa pågående beredningsarbete.
Motionsförslaget avstyrks följaktligen.

Sammanfattning av utskottets
ställningstagande

Utskottet har med hänvisning till det
anförda ingen erinran mot regeringens
förslag om vilka kriterier som skall
gälla för prioritering av åtgärder för
att utveckla och modernisera
transportsystemet 2004-2015. Utskottet
anser vidare att något initiativ från
riksdagens sida inte är erforderligt med
anledning av motionerna 1999/2000:T214
(kd) yrkande 1, 1999/2000:T243 (s)
yrkande 2, 1999/2000:T549 (m) yrkande 5,
2000/01:T232 (s) yrkande 2, 2000/01:T398
(s), 2000/01:T519 (m) yrkande 5,
2000/01:T41 (kd) yrkande 2 och
2001/02:T239 (m) yrkande 5. Följaktligen
avstyrks de aktuella motionsyrkandena.

11 Övriga projekt

Utskottets förslag i korthet
Ett stort antal motionsyrkanden, väckta
under flera riksmöten, berör särskilda
projekt eller projekt i olika delar av
landet eller en region. Dessa är
sammanställda i bilaga 1 till detta
betänkande. Enligt utskottets mening
kommer många av yrkandena att omfattas
av den kommande planeringsprocessen och
syftet med många förslag torde komma
att tillgodoses inom ramen för denna.
Motionsförslagen avstyrks.

I detta avsnitt behandlar utskottet ett
stort antal motionsyrkanden som främst
berör upprustnings- och
utbyggnadsinsatser antingen i särskilda
projekt m.m. eller i angivna delar av
landet eller en region.

De motionsyrkanden som behandlas i
detta avsnitt återfinns i bilaga 1 till
detta betänkande. De har sammanställts i
underrubrikerna Vägar, Järnvägar och
Vissa andra projekt. Den sistnämnda
underrubriken omfattar yrkanden om
sjöfart och luftfart samt yrkanden som
rör flera trafikslag.
Utskottet har valt att behandla dessa
yrkanden i ett sammanhållet avsnitt och
med en gemensam motivtext mot bakgrund av
den rollfördelning när det gäller
planeringen som riksdagen har fastställt
på transportområdet genom 1998 års
transportpolitiska beslut (prop.
1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr.
1997/98:266). Sålunda genomförs
planeringen i två steg, planering av
inriktning och planering av åtgärder.
Inriktningen avser övergripande politiska
avvägningar och är en uppgift för
riksdagen. I detta första steg anges
sålunda målen och riktlinjerna för
transportpolitiken och fastläggs de
ekonomiska ramarna. Andra steget
innefattar planering av konkreta åtgärder
på grundval av riksdagens beslut, och det
genomförs genom att Vägverket, Banverket
och länen utarbetar planer på sina
respektive beslutsområden. Riksdagens
uppgift är alltså normalt inte att ta
ställning till enskilda
infrastrukturprojekt. Det är angeläget
att sådana beslut fattas på de regionala
eller lokala nivåerna med kunskap om de
specifika förutsättningar, behov och
prioriteringar som gäller utvecklingen
inom respektive område.
Som har framgått i avsnittet om
utgångspunkter och mål för
transportpolitiken har utskottet anslutit
sig till regeringens bedömning att den nu
gällande rollfördelningen bör gälla även
fortsättningsvis och på så sätt utgöra en
utgångspunkt för det fortsatta arbetet.
Principen är alltså att beslut i
transportfrågor bör vara så
decentraliserade som möjligt med en
tydlig rollfördelning mellan
planeringsnivåer och aktörer.
Transportfrågor som har en tydlig EU-
dimension bör drivas av regeringen inom
Europeiska unionen. Staten och kommunerna
har ett ansvar för att sådana
trafikanläggningar som behövs för
allmänna transportbehov kommer till
utförande. Statens ansvar omfattar sådana
anläggningar som svarar mot nationella
och internationella trafikbehov liksom
den interregionala
persontransportförsörjningen. Det är
också statens ansvar att ombesörja en
ändamålsenlig uppföljning av
transportpolitiken i stort och av hur de
transportpolitiska målen har uppnåtts.
Denna grundläggande rollfördelning
hindrar inte att det finns skäl för
riksdagen att göra mer preciserade
ställningstaganden i vissa fall, t.ex.
när det gäller särskilda projekt som är
av väsentlig betydelse för
trafiksystemets effektivitet eller som
kräver särskilda finansieringslösningar
eller som av andra skäl har en särskild
dignitet. Exempel på sådana särskilda
infrastrukturåtgärder är tunneln genom
Hallandsås, Botniabanan, Citytunneln i
Malmö och spårkapaciteten i centrala
Stockholm.
I de nu aktuella motionerna återfinns
även förslag som rör nationella
infrastrukturprojekt som kommer att
omfattas av de nationella planer som
skall fastställas på grundval av de
övergripande beslut och med de medel som
riksdagen nu fattar beslut om. Enligt
utskottets mening torde syftet med många
av dessa förslag komma att tillgodoses,
även om de i vissa fall inte kommer till
utförande så tidigt i planeringsperioden
som motionärerna hade önskat. Andra
motionsförslag avser nationella
infrastrukturprojekt, som i och för sig
måste anses angelägna, men som vid
avvägningen mot andra angelägna behov får
skjutas på framtiden.
Andra motionsförslag åter rör främst
lokala och regionala trafikfrågor som
enligt den nyss refererade
rollfördelningen avgörs på regional nivå.
Några av motionsyrkandena berör också
transportpolitiken inom Europeiska
unionen (EU) och om hur Sverige bör driva
infrastrukturfrågor i EU. Det är
regeringen som företräder Sverige i EU.
Riksdagen skall dock - enligt beslutet
våren 2001 (förs. 2000/01:RS1, bet.
2000/01:KU23, rskr. 2000/01: 273-276) om
riksdagen inför 2000-talet - ha en stark
ställning i behandlingen av EU-frågor.
Detta åstadkoms bl.a. genom att riksdagen
på skilda sätt för regeringen kan
klargöra sin ståndpunkt i olika EU-
relaterade frågor. Under avsnittet Vision
för utveckling av ett långsiktigt
hållbart transportsystem anförs att det
europeiska samarbetet har bidragit till
att de svenska näten väl ansluter till de
europeiska transportnäten. Villkoren för
trafikering inom EU kännetecknas av en
sund konkurrens som kunnat skapas genom
gemensamma regler. Utskottet förutsätter
att regeringen driver Sveriges frågor på
lämpligt sätt. Utan att här ta ställning
i sak till de enskilda motionsförslagen
som är EU-relaterade, vill utskottet
framhålla vikten av en ändamålsenlig
redovisning till utskottet i EU-frågor på
transportområdet.
Ytterligare ett skäl för en sammanhållen
behandling av de nu aktuella
motionsförslagen har sin grund i
riksdagens beslut våren 2001 om
riksdagens arbetsformer inför 2000-talet
(förslag 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23,
rskr. 2000/01:273-276). Bland annat
uttalade sig riksdagen till förmån för
att utskotten vid behov skall kunna ge
motionerna en förenklad behandling. Ett
syfte är att tidsåtgången för
motionsberedningen skulle kunna minskas
så att utskotten får mer tid för andra
uppgifter, såsom uppföljning och
utvärdering av riksdagsbeslut samt arbete
med EU-frågorna.
Utskottet vill understryka att
motionsförslagen visar på ett starkt
engagemang för en angelägen upprustning
och utbyggnad av infrastrukturen i
landets olika delar och i vissa regioner.
Utskottet delar motionärernas uppfattning
om att en fortsatt utveckling av
infrastrukturen är nödvändig för att
trygga välfärden och näringslivets
konkurrenskraft men också att åstadkomma
en regional balans och en bättre miljö.
Som tidigare har nämnts är det också
utskottets bedömning att många av
motionsförslagen kommer att kunna
tillgodoses. Givetvis måste behovet av
insatser på kommunikationsområdet vägas
mot andra samhällsbehov. Det är därför
oundvikligt att vissa - i och för sig
angelägna - infrastrukturåtgärder får
skjutas på framtiden. Med hänvisning
härtill och till vad som ovan uttalats om
rollfördelningen i planeringssystemet,
avstyrker utskottet samtliga
motionsyrkanden i bilaga 1.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges
inom parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.

1.Utgångspunkter och mål för
transportpolitiken (punkt 1)

av Per-Richard Molén (m), Tom Heyman
(m), Lars Björkman (m) och Jan-Evert
Rådhström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs i reservation
1. Därmed bifaller riksdagen motionerna
1999/2000:T232, 2000/01:T201 yrkande 1,
2000/01:T519 yrkandena 10-13,
2000/01:N266 yrkande 8, 2000/01:N385
yrkande 18, 2001/02:T18 yrkande 5,
2001/02:T239 yrkandena 4, 12-15 och 17
samt 2001/02:Sk288 yrkande 10 och avslår
motionerna 1999/2000:T204,
1999/2000:T207, 1999/2000:T208 yrkandena
1, 2 och 4, 1999/2000:T209 yrkandena 1,
3-4, 7-9 och 11, 1999/2000:T210 yrkandena
13-15, 1999/2000:T214 yrkande 2,
1999/2000:T215, 1999/2000:T243 yrkandena
1 och 13, 2000/01:T208 yrkandena 2 och 3,
2000/01:T211 yrkandena 1, 4, 8-13,
2000/01:T212 yrkandena 13-14 och 25,
2000/01:T231 yrkandena 1-2 och 10-12,
2000/01:T232 yrkande 1, 2000/01:T413,
2000/01:T624 yrkande 2, 2000/01:T641
yrkande 1, 2000/01:T820, 2000/01:T826,
2000/01:T830, 2000/01:T839, 2000/01:Bo223
yrkande 11, 2000/01: MJ218 yrkande 3,
2000/01:MJ711 yrkandena 27-28 och 30,
2000/01:N225 yrkande 5, 2000/01:N243
yrkande 3, 2000/01:N267 yrkande 18,
2000/01:N383 yrkandena 24-28, 2001/02:T9,
2001/02:T15 yrkandena 8, 11-12, 14, 24,
26, 37-39, 2001/02:T41 yrkandena 3, 9-10,
17 och 19, 2001/02:T46 yrkandena 4 och 5,
2001/02:T326 yrkande 1, 2001/02:T360,
2001/02:T393, 2001/02:T450 yrkandena 8,
18-19 och 21, 2001/02:T463 yrkandena 1
och 9-12, 2001/02:MJ527 yrkande 1,
2001/02:N364 yrkandena 17-20 och
2001/02:So501 yrkandena 4 och 15.
Ställningstagande
Såsom anförs i moderaternas motion
2001/02:T18 är kommunikationer - och
därmed en väl fungerande infrastruktur -
av avgörande betydelse för människors och
företags möjligheter att skapa tillväxt
och välstånd. Infrastrukturen används för
att transportera gods och passagerare men
också för att överföra information. De
olika delarna i infrastrukturen samverkar
i ett integrerat system, som inte är
starkare än sin svagaste länk. Effektiva
vägtransporter kräver inte bara bra vägar
utan också en väl utbyggd IT-
infrastruktur. Utan bra hamnar, vägar och
järnvägar kan inte insatsvaror och
färdiga produkter på ett effektivt sätt
transporteras till och från de olika
produktionsplatserna. Infrastrukturen är
också en förutsättning för att enskilda
människor skall erbjudas den frihet det
innebär att snabbt, enkelt och billigt
kunna resa och inte minst att hålla
kontakt med nära och kära via t.ex.
telefon och Internet. Omvänt är bristen
på effektiv infrastruktur
tillbakahållande på utvecklingen i vårt
lands expansiva regioner samtidigt som en
sådan brist hindrar tillväxten att
spridas till mindre tätbefolkade och
mindre expansiva regioner av vårt land.
Regeringen har nu - efter år av
dröjsmål - lagt fram en
infrastrukturproposition. Det finns
starka skäl att rikta kritik mot
hanteringen av infrastrukturfrågorna,
eftersom förseningen har skapat stor
osäkerhet hos berörda grupper -
människor, företag och de trafikverk som
har till uppgift att planera med
utgångspunkt i statsmakternas beslut.
Allvarligt är också att många av
problemen har skjutits ytterligare på
framtiden och att planeringsperioden
därmed har blivit senarelagd. För att
råda bot på detta föreslår moderaterna
att perioden startar redan år 2002 och
att den alltså skall omfatta åren
2002-2013. Vidare kan regeringens förslag
till finansiering kritiseras för att
vissa insatser är ofinansierade, medan
andra föreslås bli finansierade genom
upplåning, vilket leder till dramatiskt
ökade kapitalkostnader. Utrymme för
större infrastruktursatsningar skapas
främst genom den politik för tillväxt som
står på moderaternas program. I riksdagen
finns en stark majoritet för att pröva
den s.k. PPP-modellen för att snabbt få i
gång viktiga infrastrukturprojekt.
Regeringen avstår dock från att pröva
denna möjlighet. Moderaterna förordar
dock att denna möjlighet till
finansiering snarast börjar användas och
att man startar med ett begränsat antal -
högst fem - väg- och järnvägsprojekt.
I den nu presenterade propositionen finns
en redovisning av läget för
infrastrukturen i Sverige. Regeringen
erkänner att det finns avsevärda brister
när det gäller detta område, men
förslagen i propositionen visar på både
ofullständiga slutsatser och otillräcklig
beslutsamhet. Enligt moderaternas
uppfattning är behovet av kraftfulla
investeringar i infrastrukturen både
stort och akut. Därför behövs en
infrastrukturpolitisk reform i enlighet
med de förslag som moderaterna för fram.
Tydligaste skillnaden mellan regeringens
och moderaternas förslag gäller de
ekonomiska prioriteringarna.
En första grundläggande utgångspunkt
för infrastrukturpolitiken bör vara att
det är trafikanternas behov som skall
vara styrande. I propositionens analysdel
framgår, med berömvärd tydlighet, hur den
framtida trafikutvecklingen beräknas ske.
Med stöd av Godstransportdelegationens
slutsatser beskrivs i propositionen hur
främst gods- som persontrafiken kommer
att öka på vägnätet. Det är därför
förvånande att den ekonomiska satsningen
sker i omvänd ordning genom att merparten
av pengarna föreslås gå till
järnvägssektorn och den mindre delen till
vägsektorn. Enligt moderaternas
uppfattning är satsningarna på vägnätet
klart otillräckliga. Moderaterna följer
den prognos som tagits fram av SIKA och
som utgör underlaget i det av
Godstransportdelegationen avgivna
betänkandet. Att möta en förväntad
trafikökning på vägnätet utan motsvarande
ökning av anslagen anser vi vara ologiskt
och felaktigt. En andra utgångspunkt är
att staten inte skall ägna sig åt eller
ta ansvar för sådan verksamhet som andra
kan utföra lika bra eller bättre.
Ytterligare en utgångspunkt är att
erkänna konkurrensen som det bästa sättet
att uppnå effektivitet i
transportsystemet. När det gäller de mål
och delmål som regeringen anger som
utgångspunkt för transportpolitiken är
det moderaternas uppfattning att dessa
inte kommer att uppnås på det sätt som
regeringen nu lägger förslag om.
I det följande presenteras i all korthet
huvuddragen i den moderata politiken för
en infrastruktur för ett långsiktigt
hållbart transportsystem.
Under en lång följd av år har
moderaterna påpekat att det svenska
vägnätet är i stort behov av
resursförstärkning, både när det gäller
underhåll och nysatsningar. Bland de
Europa- och riksvägsprojekt som bör
prioriteras kan i detta sammanhang nämnas
den nordiska triangeln, som förbinder
huvudstäderna, samt storstadstriangeln
Malmö-Göteborg-Stockholm; dessa projekt
måste nu färdigställas. En utförligare
redovisning av moderaternas
vägprioriteringar lämnas i betänkandets
avsnitt om vägar. Där pekar vi tydligt på
behovet av ökade anslag även för det
regionala vägnätet Vidare vill vi öka
anslagen till det enskilda vägnätet.
Genom denna satsning kommer framför allt
delmålen om tillgänglighet, regional
balans och säker trafik att uppnås, och
det bättre än genom regeringens förslag.
Vi avvisar den s.k. BREV-utredningens
förslag och menar att om dessa genomförs
kommer det att leda till en
kostnadsövervältring från staten till
glesbygdens människor.
Järnvägspolitiken bör omstruktureras.
En grundläggande utgångspunkt gäller
statens ansvar för det statligt ägda
järnvägsnätet. Detta bör begränsas till
att svara dels för effektivt utnyttjande
av gjorda investeringar, dels för
underhåll och nyinvesteringar på de
bandelar som uppfyller ägarens
avkastningskrav. För att öka järnvägens
attraktivitet och konkurrenskraft måste
en total avreglering av all
järnvägstrafik genomföras. Vidare bör
SJ:s roll renodlas till att i framtiden
vara en stark operatör, som på
affärsmässiga grunder kan konkurrera om
trafik på svenska och europeiska
järnvägar. Det finns också skäl att
kritisera SJ:s absoluta trafikeringsrätt
som ger företaget monopol på persontrafik
på alla lönsamma järnvägslinjer. Den
förordning som reglerar fördelningen av
trafikrätter bör därför ändras.
Ytterligare en åtgärd som moderaterna
föreslår är att huvudmannaskapet för SJ:s
fordonsförsörjning skall utredas. Syftet
skall vara att skapa full
konkurrensneutralitet mellan de
operatörer som trafikerar det svenska
järnvägsnätet och som för detta ändamål
hyr rullande materiel från SJ. Den
genomförda uppdelningen av SJ:s
verksamhet i olika bolag bör nu följas av
en privatisering av verksamheten.
Moderbolagets tillgångar i form av
attraktiva fastigheter har placerats i
Jernhusen AB. Detta bolag bör snarast
omstruktureras och försäljas på börsen.
Bland de konkreta satsningarna på
järnvägen bör särskilt den s.k.
Europakorridoren nämnas. En utredning bör
snarast komma till stånd, och i denna bör
Götalandsbanan inkluderas och sträckan
Stockholm-Helsingborg bör avse Nyköping,
Norrköping, Jönköping och Värnamo.
Det allt större person- och
godstransportutbytet mellan Sverige och
kontinenten kräver ökad kapacitet för
såväl bil- som tågtrafik. Tillkomsten av
Öresundsbron har minskat behovet av
omlastning från landförbindelse till
färja och samtidigt förkortat
tidsåtgången för de olika trafikslagen.
Nästa steg måste bli att binda ihop
Skandinavien med den europeiska
kontinenten via en fast förbindelse över
Fehmarn Bält. Detta projekt bör utredas
och regeringen måste i samförstånd med
Danmark och Tyskland, kraftfullt driva
frågan inom EU.
Slutligen anser moderaterna att
regeringens politik när det gäller
storstädernas behov av infrastruktur
vittnar om en närmast fientlig
inställning. Enligt moderaternas
uppfattning måste storstädernas
utveckling i stället bejakas, och de
satsningar som är nödvändiga för att lösa
trafikproblemen skall påbörjas omgående.
Uppdraget till regeringen bör vara att, i
samråd med den politiska ledningen i de
olika regionerna, söka finna ekonomisk-
tekniska lösningar på
infrastrukturproblemen, som möjliggör
lösningar i nutid.
De nu angivna och andra förslag som
moderaterna förordar i sina motioner
finns närmare beskrivna under respektive
avsnitt i detta betänkande. Riksdagen bör
genom ett uttalande uppmana regeringen
att lägga fram förslag i enlighet med vad
här har framförts.
Genom en sådan åtgärd blir här behandlade
motioner av moderata ledamöter
tillgodosedda liksom ett flertal av de
motionsyrkanden som behandlas i avsnitt
11 Övriga projekt och som har väckts av
ledamöter i Moderata samlingspartiet.

2.Utgångspunkter och mål för
transportpolitiken (punkt 1)

av Johnny Gylling (kd) och Tuve
Skånberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs i reservation
2. Därmed bifaller riksdagen motionerna
1999/2000:T210 yrkandena 13-15,
1999/2000:T214 yrkande 2, 2000/01:T212
yrkandena 13-14 och 25, 2000/01:N243
yrkande 3, 2001/02:T41 yrkandena 3, 9-10,
17 och 19, 2001/02:T326 yrkande 1,
2001/02:T360, 2001/02:T450 yrkandena 8,
18-19 och 21 samt avslår motionerna
1999/2000:T204, 1999/2000:T207,
1999/2000:T208 yrkandena 1, 2 och 4,
1999/2000: T209 yrkandena 1, 3-4, 7-9 och
11, 1999/2000:T215, 1999/2000:T232,
1999/2000:T243 yrkandena 1 och 13,
2000/01:T201 yrkande 1, 2000/01:T208
yrkandena 2 och 3, 2000/01:T211 yrkandena
1, 4 och 8-13, 2000/01:T231 yrkandena 1-2
och 10-12, 2000/01:T232 yrkande 1,
2000/01:T413, 2000/01:T519 yrkandena
10-13, 2000/01:T624 yrkande 2,
2000/01:T641 yrkande 1, 2000/01:T820,
2000/01:T826, 2000/01: T830,
2000/01:T839, 2000/01:Bo223 yrkande 11,
2000/01:MJ218 yrkande 3, 2000/01:MJ711
yrkandena 27-28 och 30, 2000/01:N225
yrkande 5, 2000/01:N266 yrkande 8,
2000/01:N267 yrkande 18, 2000/01: N383
yrkandena 24-28, 2000/01:N385 yrkande 18,
2001/02:T9, 2001/02:T15 yrkandena 8,
11-12, 14, 24, 26 och 37-39, 2001/02:T18
yrkande 5, 2001/02:T46 yrkandena 4 och 5,
2001/02:T239 yrkandena 4, 12-15 och 17,
2001/02:T393, 2001/02:T463 yrkandena 1
och 9-12, 2001/02:MJ527 yrkande 1,
2001/02:N364 yrkandena 17-20, 2001/02:
Sk288 yrkande 10 och 2001/02:So501
yrkandena 4 och 15.
Ställningstagande
Kristdemokraternas syn på kommunikationer
och infrastruktur har två grundläggande
utgångspunkter, nämligen välstånd och
miljöhänsyn. Detta redovisas också i
motion 2001/02:T41.
Bra kommunikationer är en förutsättning
för att vårt land skall kunna utveckla
välståndet samt öka sysselsättningen och
tillväxten. För ett land som Sverige -
glest befolkat och med stora avstånd -
har transporterna särskilt stor
betydelse. Man måste dock erkänna att
transporterna belastar miljön, och därför
behövs ytterligare insatser för att
minska de skadliga effekterna, främst
utsläppen.
Regeringen har nu sent omsider lagt
fram sina förslag när det gäller
infrastrukturen. Det är emellertid med
beklagande som man kan konstatera att
propositionen saknar visioner om vilken
påverkan som transporterna skall och bör
ha. Som kristdemokraterna framhåller - på
grundval av den redovisning i
propositionen om olika brister - för
regeringen Sverige allt längre bort från
det transportpolitiska målet om en
effektiv och hållbar
transportförsörjning.
Vi anser att planeringen av satsningarna
för perioden 2004-2015 bör inriktas på
följande sju infrastrukturella grepp.
Dessa är
- återställande av den allmänna
väg- och järnvägsstandarden,
-
- återupprättande av nollvisionen,
-
- lösning av storstädernas
trafikproblem,
-
- fullföljande av den s.k. svenska
triangeln,
-
- fullföljande av den s.k.
nordiska triangeln med europeisk
dimension,
-
- utnyttjande av alternativa
finansieringsformer och
-
- utvecklande av användandet av IT
i transportsystemet
-
När det gäller satsningarna på väg och
järnväg bör planeringen styras av
principen att väg- och järnvägskapitalet
skall förvaltas på ett sådant sätt att
inte värdet urholkas.
Vidare bör satsningen på
väginvesteringarna vara tydligare, bl.a.
genom fler resurser jämfört med
regeringens förslag. Järnvägsprojekten
bör genomföras med bättre styrning.
Vidare bör alla järnvägslinjer bli
föremål för upphandling, och en utredning
om förutsättningarna för att införa en
motsvarighet till flygets start- och
landningstider (slottider) inom
järnvägstrafiken bör genomföras. Vi anser
beträffande sjöfarten att statliga medel
bör avsättas även för detta trafikslag
för täckande av en del av kostnaderna för
dess infrastruktur. I fråga om
godstransporter bör särskild vikt läggas
vid skapandet av intermodala
transportknutpunkter.
Beträffande det övergripande målet för
transportpolitiken kan vi med beklagande
konstatera att regeringen i många
avseenden har förbigått den del av
målformuleringen som handlar om
samhällsekonomisk effektivitet. Negativa
effekter av t.ex. miljöpåverkan måste
internaliseras i det kostnadsansvar som
transportsektorn har och inte betraktas
såsom oberoende bieffekter som motarbetas
under särskilda former.
Regeringens bedömning i fråga om delmål
visar dessvärre brister när det gäller
grad av konkretisering.
När det gäller delmålet om en god
miljö hänvisar vi till de ändamålsenliga,
konkreta förslag som läggs fram i motion
1999/2000:T210. Här begärs skärpta
utsläppstak till år 2010. Även problemet
med bullerstörande vägnät tas upp och
kraftfulla åtgärder krävs. Rent allmänt
bör det understrykas att planeringen av
kommunikationer, boende och arbetsplatser
bör göras så att de blir en del av det
ekologiskt hållbara samhället. För att
åstadkomma långsiktigt hållbara
transporter måste de mest miljövänliga
alternativen utvecklas.
När det gäller vägtrafiken bör Sverige
inom EU verka för gemensamma regler för
vägavgifter för tunga fordon. Vidare
måste klimatfrågan tas på största allvar,
och ett sätt vore att tillåta fler
pilotprojekt för alternativa bränslen
såsom ekoparaffin.
Järnvägens och sjöfartens ställning
behöver stärkas, samtidigt som fossila
bränslen fasas ut ur vägtrafiken.
Det nya delmålet om jämställdhet
välkomnas som ett viktigt steg på vägen
när det gäller att beakta skillnaden
mellan mäns och kvinnors transportbehov.
Vi vill emellertid framhålla det
angelägna i att man samtidigt
uppmärksammar att andra grupper är
åsidosatta i transportplaneringen.
Delmålet om tillgänglighet bör därför
utvecklas i detta syfte.
Som ett resultat av vår bedömning i dessa
frågor anser vi att vissa ändringar av
organisatorisk art bör införas. En
särskild gren av näringspolitiken -
transportnäringen - bör skapas. Vidare
bör Godstransportdelegationen ges
möjlighet att fortsätta som ett forum för
transportfrågor. Regeringen bör också ta
initiativ till en nordisk
infrastrukturpolitik och en samlad
infrastrukturpolitik för
Östersjöregionen. Slutligen bör ett
nationellt program för
transportinformatik tas fram.
De nu angivna och andra förslag som
ledamöter i Kristdemokraterna förordar i
sina motioner finns närmare beskrivna
under respektive avsnitt i detta
betänkande. Riksdagen bör genom ett
uttalande uppmana regeringen att lägga
fram förslag i enlighet med vad som här
har framförts. Genom en sådan åtgärd blir
motionerna tillgodosedda liksom ett
flertal av de motionsyrkanden som
behandlas i avsnitt 11 Övriga projekt
och som har väckts av ledamöter i
Kristdemokraterna.

3.Utgångspunkter och mål för
transportpolitiken (punkt 1)

av Sven Bergström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs i reservation
3. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:T231 yrkandena 1-2 och 10-12,
2000/01:T830, 2000/01:Bo223 yrkande 11,
2000/01:MJ711 yrkandena 27-28 och 30,
2000/01:N267 yrkande 18, 2001/02:T15
yrkandena 8, 11-12, 14, 24, 26, 37-39
samt 2001/02:So501 yrkandena 4 och 15
samt avslår motionerna 1999/2000:T204,
1999/2000: T207, 1999/2000:T208 yrkandena
1, 2 och 4, 1999/2000:T209 yrkandena 1,
3-4, 7-9 och 11, 1999/2000:T210 yrkandena
13-15, 1999/2000:T214 yrkande 2,
1999/2000:T215, 1999/2000:T232,
1999/2000:T243 yrkandena 1 och 13,
2000/01:T201 yrkande 1, 2000/01:T208
yrkandena 2 och 3, 2000/01:T211 yrkandena
1, 4 och 8-13, 2000/01:T212 yrkandena
13-14 och 25, 2000/01:T232 yrkande 1,
2000/01:T413, 2000/01:T519 yrkandena
10-13, 2000/01:T624 yrkande 2,
2000/01:T641 yrkande 1, 2000/01: T820,
2000/01:T826, 2000/01:T839, 2000/01:MJ218
yrkande 3, 2000/01:N225 yrkande 5,
2000/01:N243 yrkande 3, 2000/01:N266
yrkande 8, 2000/01:N383 yrkandena 24-28,
2000/01:N385 yrkande 18, 2001/02:T9,
2001/02:T18 yrkande 5, 2001/02:T41
yrkandena 3, 9-10, 17 och 19, 2001/02:T46
yrkandena 4 och 5, 2001/02:T239 yrkandena
4, 12-15 och 17, 2001/02:T326 yrkande 1,
2001/02:T360, 2001/02:T393, 2001/02:T450
yrkandena 8, 18-19 och 21, 2001/02:T463
yrkandena 1 och 9-12, 2001/02:MJ527
yrkande 1, 2001/02:N364 yrkandena 17-20
och 2001/02:Sk288 yrkande 10.
Ställningstagande
Som konstateras i motion 2001/02:T15 av
Agne Hansson m.fl. innebär dåliga
kommunikationer - fysiska såväl som
digitala - att investeringar och
nyetableringar uteblir.
Helhetssyn och tvärsektoriell planering
är en förutsättning för att man skall
kunna hitta de bästa transportlösningarna
och för att resurser skall kunna användas
på ett kostnadseffektivt sätt, anser
Centerpartiet. Dagens uppsplittring av
ansvaret på olika verk och myndigheter
kan i vissa fall vara kontraproduktivt.
Mot denna bakgrund kan ett samlat ansvar
för fysisk infrastruktur vara
ändamålsenligt. Denna fråga och frågan om
att inrätta ett särskilt verk för
infrastruktur bör därför utredas.
Samordning och organisatorisk utveckling
är viktiga inslag i den nu förespråkade
helhetssynen. Så kan t.ex. sammanhållna
transportsystem underlätta
arbetspendling, arbetsresor,
rekreationsresor och inte minst
godstransporter. Rikstrafiken har här en
avgörande roll, och dess arbete med
samordning av trafikslagen måste
påskyndas.
Helhetssynen bör även prägla behandlingen
av den fysiska och den digitala
infrastrukturen. Enligt vår uppfattning
utgör dessa båda typer av infrastruktur
komplement till varandra, och det är
staten som skall garantera att det finns
tillgång till fullgod kvalitet på digital
och fysisk infrastruktur i hela landet.
Som sägs i motion 2001/02:So501 finns det
skäl till oro för de statliga
myndigheternas neddragning av service
till allmänheten. Samhället måste
garantera basservice i fråga om post- och
kassaservice och goda teleförbindelser
med bredbandskapacitet för IT-användning.
Det finns goda möjligheter till samverkan
mellan de offentliga, privata och ideella
sektorerna. Även i detta avseende finns
starka skäl för en helhetssyn.
Centerpartiets uppfattning om delmålet
regional utveckling går ut på att
infrastrukturen måste planeras för
utveckling och tillväxt i hela landet.
För att företag och privatpersoner skall
våga investera i alla delar av landet
krävs att infrastrukturen garanteras både
på kort och lång sikt. En väl utvecklad
infrastruktur är en av förutsättningarna
för tillväxt, ökad sysselsättning och
bibehållen välfärd, och den ger också
möjligheter för människor och företag att
bo och verka i hela landet.
Infrastrukturens regionförstorande
möjligheter måste erkännas och bejakas.
Delmålet god miljö är angeläget.
Transportsystemet måste göras grönare. De
investeringar som görs av nuvarande
generation skall lämnas över till nästa
och det är då viktigt att vi inte har
byggt fast oss i sådana system som till
sin natur är miljöovänliga. Därför bör
den befintliga infrastrukturen - i
möjligaste mån - prioriteras före
nyanläggningar. Vidare måste mer av
trafikarbetet, både när det gäller
människor och gods, flyttas från väg till
järnväg. Likaledes måste
kollektivtrafikens roll stärkas, båda av
miljö- och jämställdhetsskäl. Samtidigt
måste man komma ihåg att vägtrafik i
många fall är en nödvändighet. Det
förutsätter samtidigt att det finns
alternativ till fossila drivmedel. Vidare
vill vi betona vikten av att man
stimulerar infasningen av biodrivmedel
genom skattebefrielse. Det som Sverige
kämpar för i miljöhänseende bör Sverige
också driva inom ramen för EU-arbetet;
även EU:s transportsystem bör
miljöanpassas. I EU bör Sverige också
arbeta för att ett gemensamt program för
utveckling av transportsystemet i
Barentsregionen skall tas fram.
Storstadsområdena har särskilda behov
av miljövänliga insatser. Det skall kunna
gå att åstadkomma livskvalitet även i en
storstad. Ökade satsningar på
kollektivtrafik är en väg att gå. En
annan är att samhällsplaneringen inriktas
på att leda till minsta möjliga
miljöpåverkan. Närhet mellan arbetsplats,
bostad och service måste skapas i syfte
att minska behovet av transporter.
En säker trafik är ett viktigt delmål.
Det är likaså viktigt att inse att det
krävs ett hårt arbete på många olika plan
om nollvisionen inte bara skall förbli en
vision. Centerpartiet har i sina motioner
anvisat en rad åtgärder för att
åstadkomma en politik för en trygg och
säker trafikmiljö.
Det nya målet om jämställdhet behövs. I
propositionen saknas emellertid konkreta
förslag om hur det skall kunna uppfyllas.
Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen med en strategi för att öka
jämställdheten i transportsystemet.
I fråga om finansiering bör man kunna
pröva vägtullar i ökad utsträckning. Det
bör alltså kunna finnas även andra
svenska infrastrukturprojekt än
Öresundsbron för vilka det kan vara
möjligt att finansiera nyinvesteringar i
framtiden. Utgångspunkten bör dock vara
att vägtullar endast används i en liten
skala och endast för större
infrastrukturprojekt.
De nu redovisade förslagen och andra
förslag som ledamöter i Centerpartiet
förordar i sina motioner finns närmare
beskrivna under respektive avsnitt i
detta betänkande. Riksdagen bör genom ett
uttalande uppmana regeringen att lägga
fram förslag i enlighet med vad som här
har framförts. Genom en sådan åtgärd blir
motionerna tillgodosedda liksom ett
flertal av de motionsyrkanden som
behandlas i avsnitt 11 Övriga projekt
och som har väckts av ledamöter i
Centerpartiet.

4.Utgångspunkter och mål för
transportpolitiken (punkt 1)

av Kenth Skårvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs i reservation
4. Därmed bifaller riksdagen motionerna
1999/2000:T204, 1999/2000:T207,
1999/2000:T209 yrkandena 1, 3-4, 7-9 och
11, 1999/2000:T215, 2000/01:T211
yrkandena 1, 4 och 8-13, 2000/01:T413,
2000/01:N225 yrkande 5, 2001/02:T46
yrkandena 4 och 5, 2001/02:T463 yrkandena
1 och 9-12 samt avslår motionerna
1999/2000:T208 yrkandena 1, 2 och 4,
1999/2000:T210 yrkandena 13-15,
1999/2000:T214 yrkande 2, 1999/2000:T232,
1999/2000:T243 yrkandena 1 och 13,
2000/01:T201 yrkande 1, 2000/01:T208
yrkandena 2 och 3, 2000/01:T212 yrkandena
13-14 och 25, 2000/01:T231 yrkandena 1-2
och 10-12, 2000/01:T232 yrkande 1,
2000/01:T519 yrkandena 10-13,
2000/01:T624 yrkande 2, 2000/01:T641
yrkande 1, 2000/01:T820, 2000/01:T826,
2000/01:T830, 2000/01:T839, 2000/01:Bo223
yrkande 11, 2000/01: MJ218 yrkande 3,
2000/01:MJ711 yrkandena 27-28 och 30,
2000/01:N243 yrkande 3, 2000/01:N266
yrkande 8, 2000/01:N267 yrkande 18,
2000/01:N383 yrkandena 24-28,
2000/01:N385 yrkande 18, 2001/02:T9,
2001/02:T15 yrkandena 8, 11-12, 14, 24,
26 och 37-39, 2001/02:T18 yrkande 5,
2001/02:T41 yrkandena 3, 9-10, 17 och 19,
2001/02:T239 yrkandena 4, 12-15 och 17,
2001/02:T326 yrkande 1, 2001/02:T360,
2001/02:T393, 2001/02:T450 yrkandena 8,
18-19 och 21, 2001/02:MJ527 yrkande 1,
2001/02:N364 yrkandena 17-20,
2001/02:Sk288 yrkande 10 samt
2001/02:So501 yrkandena 4 och 15.
Ställningstagande
Som Folkpartiet liberalerna har
framhållit i en rad olika sammanhang är
en väl fungerande konkurrens en
grundläggande förutsättning för
effektivitet i transportsystemet. Detta
framgår t.ex. av motion 2001/02:T46 av
Kenth Skårvik m.fl. Med fri konkurrens
inom samtliga transportslag tillgodoses
bäst den enskildes behov av transporter,
och med fri konkurrens inom alla
trafikslag uppnås bäst en hållbar
utveckling och en ökad tillväxt. Ett sätt
att uppnå fri konkurrens är att
avregleringen inom transportsystemet
fullföljs. Vidare skall prissättningen
vara baserad på samhällsekonomiska
kalkyler.
Trafikens miljöpåverkan är emellertid
viktig att beakta, både vid planeringen
och på andra sätt. Speciellt vägtrafiken
har negativa effekter på naturen genom
luftföroreningar och buller, men även tåg
och flyg bidrar till en försämrad miljö.
Folkpartiet liberalerna har en rad
förslag som syftar till att den negativa
miljöpåverkan från transportslagen skall
nedbringas.
Som liberaler anser vi att det är
positivt att regeringen nu - genom
förslaget om ett jämställdhetsmål -
uppmärksammar att män och kvinnor inte
har samma resmönster. Detta bör
kartläggas och analyseras ytterligare.
Vidare bör regeringen återkomma till
riksdagen med förslag på olika områden
för att obalanserna skall utjämnas. Ett
sådant förslag med anknytning även till
trafiksystemet gäller avdraget i
deklarationen för resor. I nuvarande
system för reseavdrag tas ingen hänsyn
till att det är kvinnor som står för den
största delen av nyttoresorna för
familjen. Därför bör reseavdraget breddas
så att även resor till och från dagis
räknas.
Såvitt gäller de särskilda
transportslagen väg och järnväg har jag
följande synpunkter. Även om det kan
finnas miljömässiga och andra
invändningar mot vägtrafiken, är det
viktigt att inse och erkänna att bilen är
en nödvändighet för många i Sverige, både
i staden och på landsbygden. För att
belysa bilens roll ur ett antal
perspektiv bör en bilsocial utredning
göras. Genom en sådan skulle nyttig
kunskap kunna komma fram som kan läggas
till grund för den fortsatta planeringen
av infrastrukturen. När det gäller
järnvägen anser vi att en total
avreglering bör göras, både av
godstrafiken och persontrafiken.
Slutligen måste Banverkets fördelning av
tåglägen göras på neutralt sätt, utan
gynnande av SJ.
De nu angivna och andra förslag som
ledamöter i Folkpartiet liberalerna
förordar i sina motioner finns närmare
beskrivna under respektive avsnitt i
detta betänkande. Riksdagen bör genom ett
uttalande uppmana regeringen att lägga
fram förslag i enlighet med vad som här
har framförts. Genom en sådan åtgärd blir
motionerna tillgodosedda liksom ett
flertal av de motionsyrkanden som
behandlas i avsnitt 11 Övriga projekt och
som har väckts av ledamöter i Folkpartiet
liberalerna.

5.Utgångspunkter och mål för
transportpolitiken (punkt 1)

av Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs i reservation
5. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:T624 yrkande 2, 2000/01:N383
yrkandena 24-28 och 2001/02:N364
yrkandena 17-20, bifaller delvis motion
2000/01:T208 yrkandena 2 och 3 samt
avslår motionerna 1999/2000:T204,
1999/2000:T207, 1999/2000:T208 yrkandena
1, 2 och 4, 1999/2000:T209 yrkandena 1,
3-4, 7-9 och 11, 1999/2000:T210 yrkandena
13-15, 1999/2000:T214 yrkande 2,
1999/2000:T215, 1999/2000:T232,
1999/2000:T243 yrkandena 1 och 13,
2000/01:T201 yrkande 1, 2000/01:T211
yrkandena 1, 4 och 8-13, 2000/01:T212
yrkandena 13-14 och 25, 2000/01:T231
yrkandena 1-2 och 10-12, 2000/01:T232
yrkande 1, 2000/01:T413, 2000/01:T519
yrkandena 10-13, 2000/01:T641 yrkande 1,
2000/01:T820, 2000/01:T826, 2000/01:T830,
2000/01:T839, 2000/01:Bo223 yrkande 11,
2000/01: MJ218 yrkande 3, 2000/01:MJ711
yrkandena 27-28 och 30, 2000/01: N225
yrkande 5, 2000/01:N243 yrkande 3,
2000/01:N266 yrkande 8, 2000/01:N267
yrkande 18, 2000/01:N385 yrkande 18,
2001/02:T9, 2001/02:T15 yrkandena 8,
11-12, 14, 24, 26 och 37-39, 2001/02:T18
yrkande 5, 2001/02:T41 yrkandena 3, 9-10,
17 och 19, 2001/02:T46 yrkandena 4 och 5,
2001/02:T239 yrkandena 4, 12-15 och 17,
2001/02: T326 yrkande 1, 2001/02:T360,
2001/02:T393, 2001/02:T450 yrkandena 8,
18-19 och 21, 2001/02:T463 yrkandena 1
och 9-12, 2001/02:MJ527 yrkande 1,
2001/02:Sk288 yrkande 10 samt
2001/02:So501 yrkandena 4 och 15.
Ställningstagande
Enligt Miljöpartiet de grönas uppfattning
är dagens trafiksystem inte långsiktigt
ekologiskt hållbart. I allför stor
utsträckning är det nämligen baserat på
väg- och flygtransporter och båda dessa
trafikslag ger upphov till negativa
miljöeffekter, bl.a. genom utsläppen till
luft. Trots att många länder har gjort
åtaganden om att minska sina
koldioxidutsläpp visar det sig att
utsläppen i stället ökar. Mot denna
bakgrund är det hög tid att politiker och
andra börjar tänka i nya banor.
Järnvägen bör ges en nyckelroll i ett
framtida transportsystem. Under det
närmaste decenniet bör alltså
järnvägstransporternas andel av
transportarbetet ökas kraftigt, och detta
bör ske på vägtrafikens och flygets
bekostnad. Det är samtidigt nödvändigt
att järnvägstrafiken samordnas med de
övriga trafikslagen vägtrafik, sjöfart
och luftfart för att man skall kunna
åstadkomma effektivitet i
transportsystemet. I motion 2000/01:N383
av Matz Hammarström m.fl. föreslås
sålunda en rad åtgärder i detta syfte.
När det gäller järnvägstrafiken måste
exempelvis tågplanerna/tågtidtabellerna
förbättras som ett sätt att minska
väntetiderna. En ökad turtäthet i
tågtrafiken är också betydelsefullt
liksom fler snabbtåg. För att möjliggöra
höghastighetstrafik är både
nybyggnationer och upprustningar av
järnvägslinjer viktiga. Genom ökad
satsning på sådan trafik kan
arbetspendling mellan regioner
underlättas.
När det gäller vägtrafiken anser
Miljöpartiet att det svenska vägnätet i
huvudsak är tillräckligt utbyggt och
därför bör satsningar enbart göras på
miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder.
Politiken bör alltså syfta till att
användningen av vägfordon som
transportmedel skall minskas, samtidigt
som den vägtrafik som trots allt är
nödvändig skall effektiviseras. Sådan
effektivisering kan innebära att
alternativa drivmedel och alltmer
bränslesnåla fordon utvecklas. När det
gäller trafiksäkerheten anser vi att de
åtgärder som Miljöpartiet har föreslagit
bör vidtas. Dessa är minskning av
vägtrafiken, ökning av kollektivtrafiken,
sänkning av hastigheten på vägarna, en
alkohol- och drogfri trafik, användande
av säkerhetsbälten i bil, bättre
underhåll av gång- och cykelbanor samt
förbättrad information,
transportinformatik och utbildning.
Vidare anser Miljöpartiet att det är
angeläget med regional styrka. Därför bör
det finnas en garanterad miniminivå när
det gäller tillgången på
kommunikationstjänster i hela landet.
Miljöpartiets landsbygdspaket går ut på
att människor skall kunna komma fram året
runt på hela vårt vägnät och att
industrin kan köra med sina transporter
där detta behövs.

De nu angivna och andra förslag som
ledamöter i Miljöpartiet de gröna
förordar i sina motioner finns närmare
beskrivna under respektive avsnitt i
detta betänkande. Riksdagen bör genom
ett uttalande uppmana regeringen att
lägga fram förslag i enlighet med vad
som här har framförts. Genom en sådan
åtgärd blir motionerna från
Miljöpartiets ledamöter helt eller
delvis tillgodosedda i här aktuellt
avseende liksom ett flertal av de
motionsyrkanden som behandlas i
avsnitt 11 Övriga projekt och som har
väckts av ledamöter i Miljöpartiet.

6.Alternativa finansieringsformer
(punkt 3)

av Sven Bergström (c), Per-Richard
Molén (m), Johnny Gylling (kd), Tom
Heyman (m), Lars Björkman (m), Tuve
Skånberg (kd), Kenth Skårvik (fp) och
Jan-Evert Rådhström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 6. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:T201
yrkande 10, 2000/01:T211 yrkande 25,
2000/01:T212 yrkandena 1-3, 2000/01:
T231 yrkande 3, 2000/01:T347 yrkande
3, 2001/02:T15 yrkande 25, 2001/02:T17
yrkande 1, 2001/02:T41 yrkande 18,
2001/02:T46 yrkandena 2 och 3,
2001/02:T355 yrkandena 3 och 4,
2001/02:T356, 2001/02: T450 yrkandena
9 och 10 samt 2001/02:T463 yrkande 20.

Ställningstagande

Flera utredningar, däribland
Näringsdepartementets egen, har efter en
noggrann genomgång och analys av public-
private partnership (PPP) kommit fram
till att denna form av lånefinansiering,
i samverkan mellan staten och
näringslivet, innebär stora fördelar
jämfört med traditionell
anslagsfinansiering. Dessa fördelar kan
kort sammanfattas enligt följande:
· Ökad effektivitet och därmed
samhällsekonomiska vinster.
·
· En mer rättvis fördelning av
kostnaderna under anläggningens
utnyttjandetid.
·
· Ökade möjligheter att igångsätta
projekt utan att statsbudgeten belastas.
·
· Jämnare utbyggnadstakt och lägre
kostnader för byggnation och underhåll.
·
Regeringen har så sent som hösten 1999
uttryckt stark tilltro till PPP som
finansieringsmetod och sagt sig vara
angelägen om att metodens fördelar tas
till vara även i Sverige. Mot den
bakgrunden finner vi det märkligt att
regeringen i sin starkt försenade
infrastrukturproposition inte ens berör
ämnet, än mindre lägger fram några
konkreta förslag om PPP-finansiering.
I våra motioner (m, kd, c, fp) pekar vi
på ett antal angelägna
infrastrukturprojekt som med fördel
skulle kunna PPP-finansieras och därmed
komma till utförande långt innan
erforderligt finansieringsutrymme blivit
tillgängligt på statsbudgeten.
Med hänvisning till det anförda
föreslår vi att riksdagen begär att
regeringen snarast återkommer med
konkreta förslag om hur PPP-finansiering
skall utnyttjas även i Sverige.

7.Omvandling av energiskatt till
väghållningsavgift (punkt 4)

av Sven Bergström (c), Johnny Gylling
(kd) och Tuve Skånberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 7. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:T450 yrkande
2.

Ställningstagande

Vi kristdemokrater skulle se stora
fördelar med ett system där användningen
av vägnätet kopplades till resurserna för
underhållet. På sikt borde införas ett
system enligt vilket underhållet
bekostades med väghållningsavgifter. En
ökad trafik med åtföljande ökning av
underhållsbehovet skulle då automatiskt
generera större underhållsresurser.
Förslagsvis kunde i detta syfte delar av
nuvarande bränsleskatt omvandlas till
väghållningsavgifter.

8.Miljöstyrande avgifter (punkt 5)

av Monica Öhman (s), Jarl Lander (s),
Hans Stenberg (s), Krister Örnfjäder
(s), Monica Green (s), Inger
Segelström (s), Stig Eriksson (v) och
Sture Arnesson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
1999/2000:T210 yrkande 18,
2000/01:T212 yrkande 20, 2000/01:T837,
2000/01:MJ711 yrkande 29, 2001/02:T15
yrkande 13, 2001/02:T16 yrkande 1,
2001/02:T355 yrkande 7, 2001/02: T450
yrkande 22 och 2001/02:So501 yrkande
14.

Ställningstagande

Vi ser positivt på att regeringen avser
att ge Stockholmsberedningen i uppdrag
att utreda frågan om trängselavgifter. I
flera motioner framhålls att det måste
vara kommunerna eller regionerna som
skall besluta om att införa sådana
avgifter. Som framgår ovan är detta också
regeringens uppfattning.
Vi anser, i likhet med regeringen,
att om kommuner eller regioner efter
beslut av en betydande majoritet gör
framställan om att införa
trängselavgifter som ett led i en bredare
strategi för att komma till rätta med
trafikens trängsel- och miljöproblem
skall regeringen bereda frågan.

9.Väg- och järnvägsinsatser åren
2002-2004 (punkt 6)
av Per-Richard Molén (m), Johnny
Gylling (kd), Tom Heyman (m), Lars
Björkman (m), Tuve Skånberg (kd),
Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert
Rådhström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservation 9. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:T450 yrkande
1 och avslår regeringens förslag i
proposition 2001/02:1 i dessa delar
och motionerna 2001/02:T15 yrkandena 1
och 3 samt 2001/02:T30 yrkande 5-7.

Ställningstagande

Av lagen (1996:1059) om statsbudgeten
följer att statens investeringar bör
finansieras med anslag.
De förslag till medelsanvisningar till
infrastrukturen som finns i
budgetpropositionen är otillräckliga. För
att i någon mån kompensera de alltför små
anslagen föreslår regeringen att
infrastrukturen delvis skall finansieras
med lån och genom att vissa amorteringar
senareläggs. Eftersom vi anser att
infrastrukturen skall finansieras med
anslag under utgiftstaket bör riksdagen
avslå regeringens förslag. Regeringen bör
i stället återkomma till riksdagen med
förslag till sedvanlig
anslagsfinansiering.

10. Väg- och järnvägsinsatser
åren 2002-2004 (punkt 6)

av Sven Bergström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservation 10. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:T15 yrkandena
1 och 3, regeringens förslag i
proposition 2001/02:1 i dessa delar
samt avslår motionerna 2001/02:T30
yrkandena 5-7 och 2001/02:T450 yrkande
1.

Ställningstagande

Jag vill betona att eftersläpningarna i
driften och underhållet av det statliga
vägnätet enligt Vägverket uppgår till
13,5 miljarder kronor. Trots detta
föreslår regeringen inte någon nämnvärd
ökning av anslaget till drift och
underhåll under åren 2002-2004. För år
2002 innebär regeringens förslag t.o.m.
en sänkning av ambitionsnivån.
Eftersläpningarna i underhållet kommer
enligt min uppfattning inte att kunna tas
igen utan riskerar att växa ytterligare.
Jag anser också att fördelningen mellan
lån och anslag är otillfredsställande.
Under de kommande tre åren bör
ytterligare totalt 6,4 miljarder kronor
avsättas till utgiftsområde 22
Kommunikationer. Anslagen till vägar blir
då högre eftersom omfördelningar från
administration till drift och underhåll
inom utgiftsområdet genomförs.
Slutligen vill jag också framhålla att
jag anser att målet om att genomförandet
av länsplanerna skall ha kommit lika
långt, bör ses exklusive satsningarna på
bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion.
Regeringen bör därför snarast
återkomma till riksdagen med förslag till
finansiering av infrastruktursatsningar
under de närmaste tre åren i enlighet med
vad jag här anför. I avvaktan härpå bör
riksdagen godkänna regeringens förslag
till lånefinansiering och uppskjutning av
vissa amorteringar.

11. Väg- och järnvägsinsatser
åren 2002-2004 (punkt 6)

av Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) godkänner att regeringen år 2002
får besluta om en låneram i
Riksgäldskontoret om högst 2 000 000
000 kr för genomförande av
prioriterade väg- och järnvägsprojekt
med start 2002,
b) bemyndigar regeringen att låta
Vägverket betala de återstående
amorteringarna avseende de
lånefinansierade vägprojekten väg E
18/20 delen Örebro-Arboga, väg E 4
delen Stora Åby-Väderstad, väg E 22
delen Söderåkra-Hossmo samt väg E 4
trafikplats Hallunda åren 2004 och
2005,
c) tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation
11.
Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:T30 yrkandena 5-7, bifaller
delvis regeringens förslag i
proposition 2001/02:1 i dessa delar
samt avslår motionerna 2001/02:T15
yrkandena 1 och 3 samt 2001/02:T450
yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att det behövs ytterligare 2
220 miljoner kronor för investeringar i
järnvägar och 4 320 miljoner kronor
mindre för investeringar i vägar.
När det gäller underhållet av vägar
finns i dag stora behov, och jag anser
därför att den anslagsposten behöver öka
med ytterligare 2 100 miljoner kronor
under åren 2002-2004. De ökade resurserna
för underhåll bör främst användas för
bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion
av vägar. Följande fem områden bör vara
utgångspunkter för användningen av de
ytterligare resurserna för underhållet av
våra vägar:
· framkomlighet bör finnas året
runt på alla vägar för lätt trafik, dvs.
fordon upp till 12 ton,
·
· full bärighet bör finnas året
runt på viktiga näringslivsvägar,
·
· begränsning av tjälrestriktioner
till maximalt tre veckor på övriga vägar,
·
· beläggning av prioriterade
grusvägar,
·
· anpassning av äldre huvudvägar
till dagens trafiklaster.
·
Jag har dock inget att erinra mot
regeringens förslag till
lånefinansiering och till att vissa
amorteringar skjuts upp.

12. Planeringsramar för perioden
2004-2015 (punkt 7)
av Per-Richard Molén (m), Tom Heyman
(m), Lars Björkman (m) och Jan-Evert
Rådhström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) beslutar att den ekonomiska
planeringsramen för perioden 2002-2013
skall uppgå till 105 miljarder kronor
för väginvesteringar, till 120
miljarder kronor för drift, underhåll,
tjälsäkringsåtgärder samt
sektorsuppgifter avseende vägar, till
62 miljarder kronor för
järnvägsinvesteringar och till 38
miljarder kronor för drift, underhåll
och sektorsuppgifter avseende
järnvägar,
b) tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation
12.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
1999/2000:T213 yrkandena 1 och 3-7,
2000/01:T201 yrkandena 2-5, 7, 9 och
11-12, 2000/01:T344 yrkandena 1-3 och
5, 2001/02:T12, 2001/02:T18 yrkandena
1-4, 2001/02: T419 yrkande 5,
2001/02:N224 yrkande 6, bifaller
delvis proposition 2001/02:20
punkterna 4 och 8, motionerna
1999/2000:T320 yrkande 1, 2000/01:T337
yrkande 1, 2000/01:T340 och avslår
dels regeringens förslag i
proposition 2001/02:20 punkt 2, dels
motionerna 1999/2000:T205 yrkande 5,
1999/2000:T236, 1999/2000:T243
yrkandena 4-8, 1999/2000: T325 yrkande
1, 1999/2000:T354, 1999/2000:T357,
1999/2000:T534, 1999/2000:N214
yrkande 24, 1999/2000:Sk637 yrkande 2,
2000/01:T211 yrkande 20, 2000/01:T231
yrkandena 4-5, 2000/01:T232 yrkandena
4-8, 2000/01:T347 yrkandena 1-2,
2000/01:T372 yrkande 1, 2000/01: MJ840
yrkande 2, 2000/01:N225 yrkande 3,
2000/01:N268 yrkandena 4-5,
2000/01:N319 yrkande 3, 2000/01:N325
yrkandena 4-6, 2001/02:T15 yrkandena
4, 6, 9, 15-16, 18-19 och 21,
2001/02:T30 yrkandena 4, 8 och 9,
2001/02:T41 yrkandena 1, 4, 8 och
12-16, 2001/02:T46 yrkandena 1, 7 och
10, 2001/02:T447 yrkande 1,
2001/02:T450 yrkandena 4, 13 och 20,
2001/02:T463 yrkande 18, 2001/02:MJ338
yrkande 13, 2001/02: N262 yrkandena
5-6 samt 2001/02:N267 yrkande 28.

Ställningstagande

En väl utbyggd och fungerande
infrastruktur är en förutsättning för att
vardagsliv och arbetsliv skall fungera,
för att företag skall kunna växa och för
att en god utveckling av vårt land och
dess invånares välfärd skall kunna
tryggas.
Regeringen har dröjt alltför länge med
att presentera sin
infrastrukturproposition. Med det nu
lagda förslaget, som omfattar åren
2004-2015, skjuts dessutom många av
problemen inom infrastrukturen
ytterligare på framtiden.
De svenska vägarna är i mycket dåligt
skick på grund av nedskuret och uteblivet
underhåll de senaste åren. Det är enligt
vår mening angeläget att så fort som
möjligt få i gång de nödvändiga
investeringarna. Moderata samlingspartiet
anser därför att den tolvåriga
infrastrukturplanen skall gälla för åren
2002-2013.
Alla prognoser, även regeringens egna,
tyder på att trafiken på våra vägar
kommer att fortsätta att öka kraftigt.
Regeringen väljer dock att i samarbetet
med sina tillväxtfientliga stödpartier
blunda för de konsekvenser som den ökade
trafiken kommer att få genom ökad
belastning, hårdare slitage och sämre
trafiksäkerhet.
Behovet av kraftfulla investeringar i
infrastrukturen är nu stort och akut.
Eftersatt underhåll måste åtgärdas, och
inte minst i storstadsområdena måste de
nödvändiga satsningarna för att lösa
trafikproblemen påbörjas omgående.
Det moderata förslaget innebär en
kraftig satsning på vägnätet. Vi föreslår
att planeringsramen för tolvårsperioden
2002-2013 omfattar 325 miljarder kronor,
varav 225 miljarder kronor avser
satsningar på vägnätet.
Slitna, dåliga och smala vägar med tät
trafik är orsaken till många olyckor i
trafiken. Vägstandarden spelar stor roll
för trafiksäkerheten. Vägar som utrustats
med mittbarriärer och rensade vägrenar
minskar antalet olyckor. Ofta handlar det
om så enkla åtgärder som att skylta
bättre, förändra doseringen av kurvor,
bygga säkrare avfarter och/eller nya
cykel- och gångvägar.
En fortsatt utbyggnad av landets
motorvägar, inriktad på en komplett
motorvägstriangel mellan de tre största
städerna, är nödvändig med hänsyn till
säkerheten, miljön och vägarnas betydelse
för näringsliv, sysselsättning, turism
och det rörliga friluftslivet.
I huvudstadsregionen har statsmakten
under en lång följd av år underlåtit att
bygga ut och anpassa vägnätet till den
växande befolkningen. Staten måste nu
aktivt ta ansvar för att lösa upp den
ohållbara trafiksituationen i Stockholm.
Ett grundläggande trafikföringsproblem
är bristande spår- och vägkapacitet över
Saltsjö-Mälar-snittet i centrala
Stockholm. Staden måste fullfölja
byggandet av Ringen och få en fullt
utbyggd ringled och dessutom bygga en
förbifart för E 4 väster om Stockholm.
Staten bör ta finansieringsansvaret för
färdigställandet av Södertörnsleden och
Norrortsleden, företrädesvis i form av en
alternativ finansiering genom partnerskap
(PPP). Förbifartens övriga delar är mest
resurskrävande och innehåller bl.a.
längre tunnelavsnitt. Den totala
kostnaden för dessa avsnitt kan
uppskattas till 12 miljarder kronor. För
att även dessa skall kunna möjliggöras
bör det öppnas för en statlig PPP-
lösning. För flera av de aktuella
projekten tillkommer utöver detta en
omfattande lokal och regional
delfinansiering. Essingeleden i sin tur
kan inte avgiftsbeläggas. Leden är redan
betald. Den nya förbifartens högre
framkomlighet kommer, trots
brukaravgifter, att vara argument nog för
tillräckligt många trafikanter att
använda detta alternativ. Ett
färdigställande av Ringen runt Stockholm
förutsätter en statlig finansiering av
Norra länken. I förlängningen måste
också, utanför planperioden, en östlig
förbifart byggas för att fullborda
Ringen.
Det hävdas ibland att utvecklingen inom
IT och telekommunikationer skulle minska
behovet av resande och transporter.
Förbättrade möjligheter att arbeta
hemifrån tas som intäkt för att resandet
i samhället kommer att minska och därmed
också behovet av transportinfrastruktur.
Mycket talar för - och detta styrks i en
fransk undersökning - att utvecklingen på
IT-området ökar snarare än minskar
behovet av transporter.
Mot bakgrund inte minst av vad
regeringen själv anger om vikten av
framkomliga vägar på landsbygden, finner
vi det synnerligen anmärkningsvärt att
regeringen valt att utelämna de enskilda
vägarna i propositionen. På landsbygden
börjar och slutar oftast en resa på en
enskild väg. De allra flesta enskilda
vägarna, oftast s.k. skogsbilvägar, får
inget statsbidrag. En icke oansenlig del
av de enskilda vägarna anses dock ha så
stor allmän betydelse att de är
statsbidragsberättigade. Dessa vägar har
oftast stor betydelse för
lokalbefolkning, turism och näringsliv.
Inte minst skogsindustrin är beroende av
dessa vägar. De delar dock nyttjandet med
bofasta familjer och näringsidkare.
Vad regeringen i propositionen anför om
vikten av att bevara och säkerställa
befintliga vägar måste enligt vår mening
omfatta även det enskilda vägnätet. I
annat fall kan inte målen som regeringen
satt upp nås. Förutom att de årliga
bidragen till enskilda vägar måste höjas
till en nivå som säkerställer en god
väghållning, måste särskilda medel
avsättas till bärighet och
rekonstruktion. Utan sådana åtgärder
kommer effekterna av liknande satsningar
på det allmänna vägnätet att få sämre
effekt.
Vi föreslår därför att den årliga ramen
för bidrag till enskilda vägar höjs med
74 miljoner kronor per år och att ett
särskilt anslag på 100 miljoner kronor
per år för förbättrad bärighet inrättas.
Det bör vidare utredas om inte ett
särskilt statsbidrag bör kunna utgå till
kulturmiljöåtgärder på enskilda vägar.
När regeringen väljer att inte ta med
enskilda vägar i den långsiktiga
planeringsprocessen, innebär det ett
hinder för att uppnå uppsatta mål. Dessa
mål uttrycks både i den aktuella
infrastrukturpropositionen och i den
nyligen avlämnade regionalpolitiska
propositionen. Enskilda vägar är en
förutsättning för regional utveckling och
livskraft. Mot denna bakgrund bör
riksdagen uppdra till regeringen att
inlemma även enskilda vägar i
planeringsprocessen.
Med det anförda tillgodoses m-motioner
som väckts under tre riksmöten i avvaktan
på infrastrukturpropositionen.

13. Planeringsramar för perioden
2004-2015 (punkt 7)

av Johnny Gylling (kd) och Tuve
Skånberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) godkänner att den ekonomiska
planeringsramen för
transportinfrastruktur för perioden
2004-2015 skall uppgå till 375
miljarder kronor och skall användas
enligt följande:
- 150 miljarder kronor för drift och
underhåll samt andra riktade åtgärder
för att återställa väg- och
järnvägsstandarden,
- 100 miljarder kronor för
investeringar i järnvägar,
- 77 miljarder kronor för
investeringar i vägar, varav 47
miljarder kronor
för nationella väginvesteringar
och 30 miljarder kronor för
regionala
investeringar,
- 3 miljarder kronor för
Sjöfartsverkets investeringar i
farleder samt
- 45 miljarder kronor för
kapitalkostnader i form av räntor,
amorteringar
och avgifter för investeringar med
alternativ finansiering.
b) tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation
13.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:T41 yrkandena 1, 4, 8, och
12-16 och 2001/02:T450 yrkandena 4, 13
och 20, bifaller delvis proposition
2001/02:20 punkterna 4 och 8 samt
avslår dels regeringens förslag i
proposition 2001/02:20 punkt 2, dels
motionerna 1999/2000:T205 yrkande 5,
1999/2000:T213 yrkandena 1 och 3-7,
1999/2000:T236, 1999/2000:T243
yrkandena 4-8, 1999/2000:T320 yrkande
1, 1999/2000: T325 yrkande 1,
1999/2000:T354, 1999/2000:T357,
1999/2000:T534, 1999/2000:N214 yrkande
24, 1999/2000:Sk637 yrkande 2,
2000/01: T201 yrkandena 2-5, 7, 9 och
11-12, 2000/01:T211 yrkande 20,
2000/01:T231 yrkandena 4 och 5,
2000/01:T232 yrkandena 4-8,
2000/01:T337 yrkande 1, 2000/01:T340,
2000/01:T344 yrkandena 1-3 och 5,
2000/01:T347 yrkandena 1-2,
2000/01:T372 yrkande 1, 2000/01: MJ840
yrkande 2, 2000/01:N225 yrkande 3,
2000/01:N268 yrkandena 4-5,
2000/01:N319 yrkande 3, 2000/01:N325
yrkandena 4-6, 2001/02:T12,
2001/02:T15 yrkandena 4, 6, 9, 15-16,
18-19 och 21, 2001/02:T18 yrkandena
1-4, 2001/02:T30 yrkandena 4, 8 och 9,
2001/02:T46 yrkandena 1, 7 och 10,
2001/02:T419 yrkande 5, 2001/02:T447
yrkande 1, 2001/02:T463 yrkande 18,
2001/02:MJ338 yrkande 13,
2001/02:N224 yrkande 6, 2001/02:N262
yrkandena 5--6 och 2001/02:N267
yrkande 28.

Ställningstagande

Genomförandet av nu gällande plan, som
avser perioden 1998-2007, kännetecknas av
en betydande eftersläpning.
Utgångspunkten måste vara att de projekt
som är fastlagda i plan skall genomföras,
men regeringen är mycket oklar på denna
punkt. I de planer som nu gäller finns
väg- och järnvägsprojekt som för att
genomföras kräver sammanlagt ca 40
miljarder kronor efter 2004. Samtidigt
gör regeringen bedömningen att objekt för
endast 17 miljarder kronor i gällande
planer är så långt komna i den fysiska
planeringsprocessen att de bör
genomföras, varav ca 10 miljarder kronor
i den nationella väghållningsplanen, ca 6
miljarder kronor i stomnätsplanen och ca
1 miljard kronor i länsplanen för
regional transportinfrastruktur.
Kristdemokraterna ser det som mycket
angeläget att också de övriga projekt som
planeras, men som inte är lika långt
komna, genomförs i planerad takt.
I gällande plan är det bara tre av de
trafikfarligaste vägsträckorna som skall
byggas ut till fyra körfält. Inte på
någon av sträckorna har arbetet ännu
satts i gång. Minskade investeringar får
återverkningar på trafiksäkerheten. Nu
måste fokus vridas tillbaka till
reducerandet av antalet döda och skadade
i trafiken. Särskilt olycksdrabbade
vägavsnitt måste prioriteras i den
nationella planen. Kristdemokraterna vill
att nollvisionen återupprättas genom ett
program för utbyggnad av särskilt
olycksdrabbade vägavsnitt.
Järnvägens samordning med
vägtransporter, men framför allt med
sjöfart och flyg, förutsätter
investeringar. Listan på
transportknutpunkter med otillräcklig
kapacitet kan göras lång. En rad stora
flygplatser saknar de
järnvägsförbindelser som krävs för att
förbättra samordningen med flygfrakten. I
arbetet med de nationella planerna för
väg- och järnvägsnäten anser
Kristdemokraterna att särskild vikt skall
läggas vid intermodala
transportknutpunkter.
Den svenska triangeln innebär motorvägs-
och snabbtågsstandard på sträckan
Stockholm-Göteborg-Malmö-Stockholm.
Byggandet av dessa stråk var en av de
främsta prioriteringarna i den borgerliga
regeringens transportpolitik, men har
ännu inte realiserats. Med hänsyn till
såväl samhällsekonomi som miljö och
trafiksäkerhet är det av mycket stor vikt
att slutförandet av den svenska triangeln
ges hög prioritet och placeras tidigt
under den kommande perioden.
För att vi i Sverige skall kunna vara
konkurrenskraftiga i förhållande till
länder på den europeiska kontinenten
måste också ett internationellt
perspektiv läggas på
infrastrukturbyggandet. Det är ett
gemensamt nordiskt intresse att förbättra
vägarna och järnvägarna mellan de
nordiska länderna och kontinenten. Den
nordiska triangeln, som lanserades av den
borgerliga regeringen på sensommaren
1994, är ett mycket angeläget projekt
vars slutförande måste planeras in tidigt
under den kommande planperioden.
Kristdemokraterna anser att
storstädernas trafikproblem bör åtgärdas
inom den ekonomiska planeringsramen för
transportinfrastruktur för perioden
2004-2015. Det innebär för Stockholms del
att fyra större projekt förs in i de
nationella planerna. Dessa är:
· E 4 Förbifart Stockholm med
sträckning över Mälaröarna mellan Kungens
kurva och Häggvik.
·
· Norrortsleden mellan E 4 och E
18.
·
· Norra länken enligt
arbetsplanens alternativ Bellevue.
·
· Pendeltågstunnel mellan Södra
station och Karlberg, med nya stationer
vid Centralen och Odenplan.
·
I Göteborg finns stora problem med
"flaskhalsar" av samma typ som i
Stockholm. Detta gäller för såväl väg som
järnväg och sjöfart. Kristdemokraterna
anser att trafiksituationen i
Göteborgsregionen bör ges en
uppmärksamhet som motsvarar den i
Stockholm, för vilken den parlamentariska
Stockholmsberedningen tillsatts.
Regeringen bör därför tillsätta en
utredning med uppdrag att lämna förslag
på åtgärder som förbättrar
transportsystemet i Göteborgsregionen.
Investeringar i farleder är
avgiftsfinansierade och hamnar därför
utanför regeringens planeringsram.
Kristdemokraterna anser dock att statliga
medel långsiktigt bör avsättas också för
att täcka en del av kostnaderna för
sjöfartens infrastruktur. Det av
Sjöfartsverket administrerade
farledssystemet kan inte fullt ut
finansieras med avgifter. Staten har ett
ansvar att stödja regionala satsningar
och tillse att de stora godsstråken, som
utgör möjliga alternativ till
vägtrafiken, också blir kommersiellt
gångbara alternativ. Den svenska
kustsjöfarten samt Väner- och
Mälarsjöfarten behöver ges bättre
villkor. Av riksintresse är också
investeringar i farleder till Göteborgs
hamn i syfte att öka säkerheten och
hamnens tillgänglighet. Den frågan,
liksom frågor om förbättrad
tillgänglighet till hamnområdet via
järnvägen och en järnvägsförbindelse
förbi Landvetter, bör behandlas av den
utredning som vi föreslår skall få i
uppdrag att föreslå åtgärder som
förbättrar transportsystemet i
Göteborgsregionen. För att utveckla
sjöfarten genom en förbättrad
infrastruktur anser Kristdemokraterna att
Sjöfartsverkets planering bör utgå från
att anslagsmedel om 3 miljarder kronor
avsätts för investeringar i farleder.
Parallellt med att behoven av ny
infrastruktur ökar blir det allt
angelägnare att utveckla system som gör
att tillgänglig infrastruktur används så
effektivt som möjligt. I dag står helt
nya möjligheter till buds för en
effektivare användning av befintlig
infrastruktur, nämligen
informationstekniken - IT.
Kristdemokraterna föreslår att regeringen
tar initiativ till en nationell strategi
för utnyttjandet av transportinformatik i
det svenska transportsystemet.
Med det anförda tillgodoses kd-motioner
som väckts under tre riksmöten i avvaktan
på infrastrukturpropositionen.

14. Planeringsramar för perioden
2004-2015 (punkt 7)

av Sven Bergström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) godkänner att den ekonomiska
planeringsramen för
transportinfrastruktur för perioden
2004-2015 skall uppgå till 364
miljarder kronor och skall användas
enligt följande:
- 46,5 miljarder kronor för
investeringar i nationella stamvägar,
- 63 miljarder kronor för
investeringar i järnvägar,
- 84 miljarder kronor för
investeringar i regional
infrastruktur,
- 120 miljarder kronor för drift och
underhåll av statliga vägar,
- 38 miljarder kronor för drift och
underhåll av statliga järnvägar,
- 8 miljarder kronor för
sektorsuppgifter,
- 4,5 miljarder kronor för
investeringsstöd till miljövänlig
kollektivtrafik.
b) tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation
14.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
1999/2000:N214 yrkande 24,
2000/01:T231 yrkandena 4-5,
2001/02:T15 yrkandena 4, 6, 9, 15-16,
18-19 och 21 samt 2001/02:MJ338
yrkande 13, bifaller delvis
proposition 2001/02:20 punkterna 4 och
8, motionerna 1999/2000:T325 yrkande
1, 1999/2000:T357, 2000/01:T372
yrkande 1, 2000/01:MJ840 yrkande 2 och
2001/02:T447 yrkande 1 samt avslår
dels regeringens förslag i
proposition 2001/02:20 punkt 2, dels
motionerna 1999/2000:T205 yrkande 5,
1999/2000:T213 yrkandena 1 och 3-7,
1999/2000:T236, 1999/2000: T243
yrkandena 4-8, 1999/2000:T320 yrkande
1, 1999/2000:T354, 1999/2000:T534,
1999/2000:Sk637 yrkande 2,
2000/01:T201 yrkandena 2-5, 7, 9 och
11-12, 2000/01:T211 yrkande 20,
2000/01:T232 yrkandena 4-8,
2000/01:T337 yrkande 1, 2000/01:T340,
2000/01:T344 yrkandena 1-3 och 5,
2000/01:T347 yrkandena 1-2,
2000/01:N225 yrkande 3, 2000/01:N268
yrkandena 4-5, 2000/01:N319 yrkande 3,
2000/01:N325 yrkandena 4-6,
2001/02:T12, 2001/02:T18 yrkandena
1-4, 2001/02:T30 yrkandena 4, 8 och 9,
2001/02:T41 yrkandena 1, 4, 8 och
12-16, 2001/02:T46 yrkandena 1, 7 och
10, 2001/02:T419 yrkande 5, 2001/02:
T450 yrkandena 4, 13 och 20,
2001/02:T463 yrkande 18, 2001/02:N224
yrkande 6, 2001/02:N262 yrkandena 5-6
och 2001/02:N267 yrkande 28.

Ställningstagande

När nu regeringen till slut, efter år av
tövan, lägger sin
infrastrukturproposition på riksdagens
bord, vill Centerpartiet starkt
understryka att det är hög tid för många
angelägna satsningar. Detta i kombination
med att infrastrukturen lider av ett
eftersläpande underhåll, gör att vi inom
de närmaste tio åren måste sätta av stora
resurser för att möta framtidens behov.
Satsningar måste göras i hela landet,
olika delar får inte ställas mot
varandra. Därtill behöver satsningarna
genomföras i närtid och tidigt i kommande
investeringsplan. Våra prioriteringar ser
ut som följer.
· Ta igen det eftersatta
underhållet och garantera en
underhållsnivå som inte tillåter nya
eftersläpningar att uppstå. Genomför
satsningar på tjälsäkring, bärighet och
rekonstruktion.
·
· Bygg bort flaskhalsar i
befintliga transportsystem och genomför
redan planerade projekt.
·
· Genomför ännu icke planerade
nyanläggningar och nyinvesteringar.
·
Detta är ingen absolut
prioriteringsordning, men utgångspunkten
måste vara att säkerställa befintligt
infrastrukturkapital innan nya satsningar
görs.
Det eftersatta underhållet av det
statliga vägnätet uppgår enligt uppgifter
från Vägverket till 13,5 miljarder
kronor. Centerpartiet anser mot den
bakgrunden att det behövs en tioårsplan
för att ta igen det som eftersatts. En
sådan plan måste utarbetas och påbörjas
omedelbart.
Centerpartiet vill starkt understryka
att behovet av att fastställa
miniminivåer för lägsta acceptabla
vägstandard. Alla skall ha rätt till
farbara vägar, året runt. Genom att ange
en miniminivå, en s.k. skamgräns, kan
inte regering och riksdag behandla
bärighetshöjande åtgärder, tjälsäkring,
drift och underhåll som en restpost i
budgeten.
Centerpartiet förespråkar ett ökat
regionalt och lokalt inflytande över
infrastrukturen. Den regionala
planeringsramen måste göras så stor att
olika delar av landet inte ställs mot
varandra. Riksdagen bör besluta att
planeringsramen för regional
transportinfrastruktur sätts till 84
miljarder kronor.
Centerpartiet vill vidare understryka
att planeringsdirektiven till
trafikverken bör utformas så att stor
hänsyn tas till vikten av väl fungerande
stråk för godstrafiken.
Regeringen föreslår en planeringsram om
87 miljarder kronor för drift och
underhåll av det statliga vägnätet. Detta
kommer inte att förslå för att ta igen
det eftersatta underhållet och garantera
dess långsiktighet. En större
planeringsram är ett måste. Riksdagen bör
därför besluta att planeringsramen i
fråga sätts till 120 miljarder kronor.
Planeringsramen för nationella
väginvesteringar, som regeringen föreslår
skall omfatta 39 miljarder kronor, bör
enligt Centerpartiets mening vidgas till
att omfatta 46,5 miljarder kronor.
Riksdagen bör besluta i enlighet härmed.
Vi anser vidare att det är
utomordentligt viktigt att det enskilda
vägnätet tillförsäkras de resurser som
behövs för att ta igen eftersatt
underhåll och för att framöver hålla en
god standard. Det betyder att anslagen
till de enskilda vägarna måste höjas. Det
är främst driften av det enskilda
vägnätet som är i behov av resurser.
Regeringen har tyvärr inte lagt förslag i
denna riktning. Nivåerna 584 miljoner
kronor för 2002, 598 miljoner kronor för
2003 och 608 miljoner kronor för 2004 är
enligt vår mening otillräckliga.
Riksdagen bör därför korrigera
regeringens otillräcklighet i denna del.
Inom ramen för anslaget Väghållning och
statsbidrag, till vilket Centerpartiet
avsätter mer resurser än regeringen, bör
posten "Drift och byggande av enskilda
vägar" räknas upp med 170 miljoner kronor
per år. Därav bör 100 miljoner kronor
användas till drift och 70 miljoner
kronor till en fond för oförutsedda
händelser, såsom översvämningar som
spolar bort broar o.d., i det enskilda
vägnätet. En sådan nationell fond, som
bör falla in under posten "Drift och
byggande av enskilda vägar", skapar
bättre förutsättningar för ett väl
fungerande enskilt vägnät än vad dagens
system gör. Detta är angeläget för att
minimera och förebygga negativa regionala
och sociala konsekvenser av brister i det
enskilda vägnätet. Fonden bör omfatta 70
miljoner kronor per år.
En planeringsram om 100 miljarder
kronor för järnvägsinvesteringar, som
regeringen föreslår, får anses väl
tilltagen även om länsjärnvägarna och
investeringsstödet för spårfordon i
regional kollektivtrafik skall inarbetas
i detta anslag. Tillsammans kan dessa två
delar av anslaget under planperioden
beräknas uppgå till 7 à 10 miljarder
kronor. Centerpartiet föreslår att dessa
delar i stället för att ligga på anslaget
för järnvägsinvesteringar skall inrymmas
i den regionala planen (länsjärnvägarna)
och ligga i ett separat anslag
(investeringsstödet). Viktigt att notera
är att de regionala ramarna enligt
Centerpartiets förslag är betydligt
större än de av regeringen föreslagna och
mycket väl kan komma att användas till
järnvägsinvesteringar i de fall
länen/regionerna så väljer. Riksdagen bör
besluta att planeringsramen för
investeringar i järnvägar sätts till 63
miljarder kronor.
Med det anförda tillgodoses c-motioner
som väckts under tre riksmöten i avvaktan
på infrastrukturpropositionen.

15. Planeringsramar för perioden
2004-2015 (punkt 7)

av Kenth Skårvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) godkänner att den ekonomiska
planeringsramen för
transportinfrastruktur för perioden
2004-2015 skall uppgå till 375
miljarder kronor (inklusive PPP) och
skall användas enligt följande:
- 97 miljarder kronor för drift och
underhåll av statliga vägar,
- 38 miljarder kronor för drift och
underhåll av statliga järnvägar,
- 8 miljarder kronor för
sektorsuppgifter,
- 24 miljarder kronor för tjälsäkring,
bärighet och rekonstruktion av vä-
gar,
- 78 miljarder kronor för
investeringar i järnvägar,
- 85 miljarder kronor för vägar,
varav 49 miljarder kronor för
nationella
väginvesteringar och 35 miljarder
kronor för regional transportinfra-
struktur samt
- 45 miljarder kronor för
kapitalkostnader i form av räntor
och amorte-
ringar för investeringar som
finansieras med lån från PPP,
b) tillkännager som sin mening vad
som framförs i reservation 15. Där-med
bifaller riksdagen motionerna
2000/01:T211 yrkande 20, 2001/02: T46
yrkandena 1, 7 och 10 samt
2001/02:T463 yrkande 18, bifaller
delvis proposition 2001/02:20
punkterna 4 och 8, motionerna
2000/01:N225 yrkande 3, 2000/01:N268
yrkandena 4 och 5, 2000/01:N325
yrkandena 4-6, 2001/02:N262 yrkandena
5 och 6 samt 2001/02:N267 yrkande 28
samt avslår dels regeringens förslag
i proposition 2001/02:20 punkt 2, dels
motionerna 1999/2000:T205 yrkande 5,
1999/2000:T213 yrkandena 1 och 3-7,
1999/2000:T236, 1999/2000: T243
yrkandena 4-8, 1999/2000: T320 yrkande
1, 1999/2000:T325 yrkande 1,
1999/2000:T354, 1999/2000:T357,
1999/2000:T534, 1999/2000:N214 yrkande
24, 1999/2000:Sk637 yrkande 2,
2000/01: T201 yrkandena 2-5, 7, 9 och
11-12, 2000/01:T231 yrkandena 4-5,
2000/01:T232 yrkandena 4-8,
2000/01:T337 yrkande 1, 2000/01:T340,
2000/01:T344 yrkandena 1-3 och 5,
2000/01:T347 yrkandena 1-2,
2000/01:T372 yrkande 1, 2000/01: MJ840
yrkande 2, 2000/01:N319 yrkande 3,
2001/02:T12, 2001/02:T15 yrkandena 4,
6, 9, 15-16, 18-19 och 21, 2001/02:T18
yrkandena 1-4, 2001/02:T30 yrkandena
4, 8 och 9, 2001/02:T41 yrkandena 1,
4, 8 och 12-16, 2001/02:T419 yrkande
5, 2001/02:T447 yrkande 1,
2001/02:T450 yrkandena 4, 13 och 20,
2001/02:MJ338 yrkande 13 och 2001/02:
N224 yrkande 6.

Ställningstagande

Folkpartiet liberalerna bestrider inte
att satsningar behövs på en utbyggnad av
järnvägssektorn, men vi vill understryka
att det stora medelsbehovet just nu
finns på vägsidan och då speciellt när
det gäller drift och underhåll av vägar.
I propositionen listar regeringen en
rad brister som finns i dagens
transportsystem, både vad det gäller
vägnät och järnvägar. Folkpartiet gör
samma analys som regeringen när det
gäller dessa brister, men det finns ett
par av dem som är betydligt allvarligare
än andra. Det gäller bristande bärighet,
icke tjälsäkrade vägar samt
flaskhalsproblem i storstadsregionerna.
Bristerna på dessa områden måste åtgärdas
snarast.
Åtgärder för ökad bärighet och
tjälsäkring är helt nödvändiga för att
säkerställa, främst basindustrins,
tillgång till råvaruleveranser men också
transport av färdiga varor från
industrierna i främst skogslänen. För att
säkra de välståndsbildande krafterna är
det av största vikt att vägnätet är
farbart året runt. Det är bra att
regeringen erkänner att satsningar på
bärighet och tjälsäkring eftersatts.
Våra storstadsområden ses ofta som
tillväxtmotorn i den svenska ekonomin.
Tyvärr finns det dock allvarliga
flaskhalsar som begränsar tillväxten inom
storstadsområdena, inte minst i fråga om
kommunikationerna. Särskilt i
Stockholmsregionen behövs stora insatser
för att bygga kringfartsleder och höja
spårkapaciteten för järnvägen.
Investeringarna i Stockholmsregionen har
varit eftersatta i över 30 år.
Även om de allra viktigaste insatserna
på vägsidan gäller drift och underhåll av
det befintliga vägnätet finns det dock
också en rad angelägna
investeringsprojekt som enligt vår mening
nu kan startas. Det gäller inte bara de
projekt som Vägverket presenterade i en
förteckning i samband med propositionen.
Fler projekt än så bör komma till.
Dessutom finns det många projekt som bör
beslutas ute i länen i den regionala
planeringsramen.
Motorvägstriangeln mellan Köpenhamn,
Oslo och Stockholm måste färdigställas.
· På E 4 måste följaktligen hela
sträckan från Örkelljunga till
Strömsnäsbruk byggas ut till motorväg.
·
· E 6 byggs ut till
motorvägsstandard genom hela Bohuslän.
·
· E 18 byggs ut till motorväg från
Örebro via Karlstad till gränsen mot
Norge. De delsträckor av E 18 mellan
Örebro och Stockholm som i dag inte
håller motorvägsstandard bör få det.
·
Det finns andra vägprojekt som vi anser
bör ingå i Vägverkets planeringsram som
är av hög angelägenhet och som bör komma
i gång så snart som möjligt. Det gäller:
Motorvägsstandard hela vägen
mellan Göteborg och Stockholm.
Folkpartiet anser att detta mål bäst
uppnås genom att riksväg 40 byggs ut till
motorväg mellan Göteborg och Stockholm.
Utbyggnaden av den vägen får inte sättas
mot den nödvändiga upprustningen av E 20
genom Västergötland.
Riksväg 44 måste förbättras
mellan Trollhättan och Uddevalla.
Riksväg 45 (Inlandsvägen) måste
ges status av Europaväg.
En ny lösning för E 4 vid
Sundsvall måste tas fram.
E 4 mellan Skellefteå och Umeå
måste få en förbättrad standard.
En komplett ringled runt
Stockholm måste byggas. Det är ett
nationellt intresse att huvudstaden
fungerar.
Riksväg 73 bör, med hänsyn till
den alltmer ökande färjetrafiken på
Gotland, få en standardhöjning på
sträckan mellan Fors och Nynäshamn.
Folkpartiets förslag till ekonomisk
planeringsram för transportinfrastruktur
för perioden 2004-2015 skall ses mot
bakgrund av vad vi nu anfört.
Med det anförda tillgodoses ett flertal
fp-motioner som väckts under tre
riksmöten i avvaktan på
infrastrukturpropositionen.

16. Planeringsramar för perioden
2004-2015 (punkt 7)

av Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 16. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 1999/2000:T534
och 2001/02:T30 yrkandena 4, 8 och 9,
bifaller delvis regeringens förslag i
proposition 2001/02:20 punkterna 2, 4
och 8 och motionerna 1999/2000:Sk637
yrkande 2 och 2000/01:N319 yrkande 3
samt avslår motionerna 1999/2000:T205
yrkande 5, 1999/2000:T213 yrkandena 1
och 3-7, 1999/2000:T236,
1999/2000:T243 yrkandena 4-8,
1999/2000: T320 yrkande 1,
1999/2000:T325 yrkande 1,
1999/2000:T354, 1999/2000:T357,
1999/2000:N214 yrkande 24,
2000/01:T201 yrkandena 2-5, 7, 9 och
11-12, 2000/01:T211 yrkande 20,
2000/01:T231 yrkan-dena 4-5,
2000/01:T232 yrkandena 4-8,
2000/01:T337 yrkande 1, 2000/01:T340,
2000/01:T344 yrkandena 1-3 och 5,
2000/01:T347 yrkandena 1-2,
2000/01:T372 yrkande 1, 2000/01:MJ840
yrkande 2, 2000/01:N225 yrkande 3,
2000/01:N268 yrkandena 4-5,
2000/01:N325 yrkandena 4-6,
2001/02:T12, 2001/02:T15 yrkandena 4,
6, 9, 15-16, 18-19 och 21, 2001/02:T18
yrkandena 1-4, 2001/02:T41 yrkandena
1, 4, 8 och 12-16, 2001/02:T46
yrkandena 1, 7 och 10, 2001/02:T419
yrkande 5, 2001/02:T447 yrkande 1,
2001/02:T450 yrkandena 4, 13 och 20,
2001/02:T463 yrkande 18, 2001/02:MJ338
yrkande 13, 2001/02:N224 yrkande 6,
2001/02:N262 yrkandena 5 och 6 samt
2001/02:N267 yrkande 28.

Ställningstagande

De första årtiondena av det nya
årtusendet blir järnvägens decennier inom
svensk trafikpolitik - för en nödvändig
ekologisk omställning. 100 miljarder
kronor till järnvägsinvesteringar talar
sitt tydliga språk om det trendbrott till
förmån för transporter på räls som har
åstadkommits tack vare Miljöpartiet de
grönas medverkan.
En planeringsram på 100 miljarder
kronor skapar möjligheter för
järnvägssatsningar för alla, både
människor och industri, över hela
Sverige. I motion 1999/2000:T534 av
Birger Schlaug m.fl. (mp) finns en lång
rad projekt, alla uppställda och
numrerade i prioriteringsordning. Högsta
prioritet i den förteckningen har
Godsstråket norr-söder
(Riksgränsen-Boden-Bräcke-Storvik-Hallsbe
rg-Mjölby-Hässleholm-Helsingborg/Malmö
samt Bergslags-banan
Storvik-Borlänge-Kil). Näst högst i
prioriteringsordningen kommer Botniabanan
inklusive Ådalsbanan och därnäst det
kapillära nätet (industrispår).
Rangplatserna 4-10 intas av Ostkustbanan,
Västkustbanan, Skånebanan, Nordlänken,
Kust-till-kust-banan, Jönköpingsbanan och
Södra stambanan.
Den prioritetsordning som sålunda
anges i Birgers Schlaugs motion bör
enligt min mening vara vägledande för
inriktningen av planeringsprocessen inför
kommande beslut om
infrastrukturinvesteringar på järnvägens
område.
Tack vare Miljöpartiets medverkan
innehåller propositionen också
vägsatsningar för landsbygden - ett
landsbygdspaket. Det är fråga om åtgärder
som syftar till att människor skall kunna
komma fram året runt på hela vårt vägnät
och till att industrin kan köra med sina
transporter där de så önskar.
Landsbygdspaketet, som innebär 17
miljarder kronor för tjälsäkring,
bärighet och rekonstruktion av vägar, är
dock enligt min mening inte
tillräckligt. Jag vill satsa 30 miljarder
kronor med inriktning på mål inom fem
områden enligt följande:
Framkomlighet året runt på alla
vägar för lätt trafik. Medelsbehovet
beräknas uppgå till ca 1 miljard kronor.
Full bärighet året runt på
viktiga näringslivsvägar. Medelsbehovet
bedöms vara ca 20 miljarder kronor.
Begränsning av tjälrestriktioner
på övriga vägar till högst tre veckor per
år på övriga vägar. Medelsbehovet
beräknas till ca 2,5 miljarder kronor.
Beläggning av prioriterade
grusvägar. Medelsbehovet är ca 2
miljarder kronor.
Anpassning av äldre huvudvägar
till dagens trafiklaster. Detta mål
syftar till att i efterhand reparera
skador orsakade av väsentligt tyngre
trafik än vad vägen är dimensionerad för.
Medelsbehovet har uppskattats till ca 5
miljarder kronor.
Det av regeringen föreslagna beloppet på
39 miljarder kronor för nationella
väginvesteringar är å andra sidan enligt
Miljöpartiets mening alltför stort
tilltaget. Detsamma gäller det belopp på
30 miljarder kronor för investeringar i
regional infrastruktur, som regeringen
föreslår, i den del beloppet avser
investeringar i statliga vägar som inte
är nationella stamvägar. Vi anser att det
svenska vägnätet i huvudsak redan är
tillräckligt utbyggt. Medel bör
uteslutande satsas på miljö- och
trafiksäkerhetsåtgärder, på
reinvesteringar i de delar av vägnätet
som är inte asfalterade samt förstärkning
av vägar med hård belastning.
Miljöpartiet förordar inte stråktänkandet
och avvisar i huvudsak investeringar i
denna anda. Miljöpartiets förslag till
väginvesteringar - 9 miljarder
kronor för nationella väginvesteringar
och 15 miljarder kronor för investeringar
i regional infrastruktur - innebär en
kraftig nedskärning i förhållande till
regeringens och Vänsterpartiets förslag.
Vi vidhåller bestämt att
vägtransporternas problem måste lösas på
annat sätt än att man försöker bygga sig
ur dem.

Med det anförda tillgodoses mp-motioner
som under tre riksmöten väckts i
avvaktan på
infrastrukturpropositionen.

17. Järnvägstunneln genom
Hallandsås (punkt 9)

av Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 17. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:T30 yrkande 1
och avslår regeringens förslag i
proposition 2001/02:20 i denna del
samt motionerna 1999/2000:T524,
1999/2000:T538 yrkande 2, 2000/01:T201
yrkande 14, 2000/01:T230 yrkande 11,
2000/01:T503, 2001/02:T46 yrkande 11
och 2001/02:T287.

Ställningstagande

Jag anser att riksdagen bör besluta att
järnvägstunneln genom Hallandsås inte
skall färdigställas. Skälet är att ett
fortsatt omfattande tunnelbygge kommer
att skada miljön på flera olika sätt. Två
frågor är i detta sammanhang av särskild
betydelse;
grundvattensänkningens effekter
på Hallandsås samt på
dricksvattenförsörjningen,
osäkerheten om de långsiktiga
miljöeffekterna av tätningsmetoder och
tätningsmedel i kontakt med grundvatten.

Även andra miljöeffekter t.ex. i form av
buller kan bli betydande. Jag vill
också framhålla att det saknas teknisk
kunskap och erfarenhet av tunnelbyggen
under så höga vattentryck som det
kommer att bli fråga om vid bygget i
Hallandsås. Dessutom finns det enligt
min uppfattning godtagbara alternativa
trafiklösningar till att bygga tunneln
genom Hallandsås.

18. Botniabanans anslutningar
(punkt 11)

av Per-Richard Molén (m), Tom Heyman
(m), Lars Björkman (m) och Jan-Evert
Rådhström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 18. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 1999/2000:T549
yrkande 9, 2000/01:T519 yrkande 9 och
2001/02:T239 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi bedömer att risken är uppenbar att
investeringen i Botniabanan inte kommer
att kunna utnyttjas på grund av att
Ådalsbanan och Ostkustbanan inte tillåter
den hastighet och det axeltryck som
Botniabanan kommer att tillåta.
Sammanlagt beräknas totalkostnaden för
att kunna ta till vara Botniabanans höga
standard på andra järnvägsavsnitt,
inklusive Botniabanans kostnader, till
över 21 miljarder kronor. Enligt vår
mening bör därför etapp 1 av Botniabanan,
delen Örnsköldsvik-Husum, färdigställas
och anslutas till järnvägen mellan
Örnsköldsvik och Mellansel på Norra
stambanan. Arbetet med övriga avsnitt bör
uppskjutas till dess att regeringen har
fattat beslut om att anslå nödvändiga
medel till upprustning av bl.a.
Ådalsbanan och Ostkustbanan.

19. Botniabanans
projektorganisation (punkt 12)

av Per-Richard Molén (m), Johnny
Gylling (kd), Tom Heyman (m), Lars
Björkman (m), Tuve Skånberg (kd),
Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert
Rådhström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 19. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:T41
yrkande 5, 2001/02:T46 yrkande 13,
2001/02:T239 yrkande 10 och
2001/02:T450 yrkande 11.

Ställningstagande

Botniabanan är redan försenad flera år
och kostnaderna blir betydligt större än
vad man tidigare beräknat. Dessutom
genomförs projektet på ett sådant sätt
att det är stor risk att det uppkommer
ökade kostnader och att projektet
försenas. Enligt vår mening bör därför en
vversyn göras av projektets finansierings-
och styrmodell för att säkerställa att
tidsplaner och kostnadsramar hålls. Även
formerna för upphandlingen bör granskas
för att eliminera risken för att
Banverket har fördelar i förhållande till
andra anbudsgivare. I sammanhanget bör
också prövas om andra intressenter än
staten kan ta ett större
finansieringsansvar.

20. Citytunneln i Malmö
(punkt 13)
av Sven Bergström (c), Johnny Gylling
(kd), Tuve Skånberg (kd) och Mikael
Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under
punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservation 20. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 1999/2000:T206
yrkande 4, 1999/2000:T210 yrkande 22,
2000/01:T212 yrkande 24, 2001/02:T15
yrkande 23, 2001/02:T30 yrkandena 2
och 3, 2001/02:T41 yrkandena 6 och 7,
2001/02:T326 yrkande 5 och
2001/02:T450 yrkande 12 samt avslår
regeringens förslag i proposition
2001/02:20 i denna del och motionerna
1999/2000:T501, 2000/01:T504,
2001/02:T36 yrkande 1, 2001/02:T244
samt 2001/02:T258.

Ställningstagande

Vi konstaterar inledningsvis att det
planerade tunnelprojektet i Malmö är
mycket dyrt, och dessutom löser projektet
bara delvis transportproblemen i
Malmöregionen. De kalkyler som Banverket
har redovisat visar dessutom att
projektet är tveksamt ur
samhällsekonomisk synvinkel.
Det finns enligt vår uppfattning behov
av att förbättra spårkapaciteten i Malmö
och lösa de svenska anslutningarna till
Öresundsförbindelsen, men det är t.ex.
också angeläget att väsentligt förbättra
det regionala och lokala trafiksystemet
i Malmöregionen.
Vi ser med allvar på de kraftiga
fördyringar av projektet som har
uppkommit. Den aktuella projektbudgeten
är i dag 7 663 miljoner kronor i prisnivå
1996. Det innebär en fördyring med 2 713
miljoner kronor eller ca 55 %. Enligt vår
uppfattning innebär det att kostnaderna
för projektet nu har nått en sådan nivå
att det definitivt bör finnas alternativ
till användningen av dessa nästan 8
miljarder kronor. Därigenom kan bättre
och mer kostnadseffektiva lösningar fås.
Enligt vår uppfattning måste därför
alternativa möjligheter att använda
resurserna för att åstadkomma mer
rationella och ekologiskt hållbara
trafiklösningar presenteras innan
regeringen tar ställning till
Citytunnelprojektet.

21. Regionalt planeringsansvar
(punkt 15)
av Sven Bergström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 21. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:T15 yrkandena
2, 5, 7 och 27-29 samt avslår
proposition 2001/02:20 i denna del och
motionerna 2001/02:T13, 2001/02:T17
yrkande 2, 2001/02:T30 yrkande 10,
2001/02:T31, 2001/02:T33, 2001/02:T396
samt 2001/02:T440 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Jag anser det är viktigt med ett starkt
regionalt inflytande över planering och
prioriteringar. En "kompetenskatalog" bör
därför upprättas där det tydligt framgår
vilka beslut och vilken planering som
skall bedrivas på vilken nivå. Den
nationella politiken bör, förutom att
fastställa mål och avsätta resurser, i
nära samarbete med de regionala nivåerna,
planera sådan infrastruktur som är av
nationellt intresse. Staten bör även ha
hand om överklaganden som rör
miljöfrågor. Den särskilda satsningen på
bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion
bör hanteras på regional nivå. Den
regionala planeringsramen måste vidare
göras så stor att olika delar av landet
inte ställs mot varandra. De regionala
planerna bör vara tvådelade. En del bör
länen/regionerna bestämma över, och
därutöver bör medel avsättas för
extraordinära satsningar där
länen/regionerna kan ansöka om större
investeringar. För dessa medel kan det
vara aktuellt att två län/regioner
samarbetar.
Regeringens förslag till
investeringsstöd för spårfordon innebär
att stora delar av landet inte får
möjlighet att skaffa bra fordon i
kollektivtrafiken. Detta försvårar
möjligheterna att ställa om till ett
grönt transportsystem. Centerpartiet
anser därför att investeringsstödet skall
vidgas och även gälla för bussar som
drivs med alternativa drivmedel. Därmed
stimuleras trafikhuvudmännen att
investera i miljövänliga bussar vilket
vidgar marknaden för alternativa bränslen
och miljövänliga motorer och främjar en
angelägen teknikutveckling. Även åtgärder
i den lokala kollektivtrafiken bör vara
berättigade till statsbidrag ur den
statliga planeringsram som avsätts för
åtgärder i det regionala
transportsystemet. Den under vissa
villkor friare användning som regeringen
föreslår i propositionen bör permanentas
och gälla i hela landet.

22. Regionalt planeringsansvar
(punkt 15)

av Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 22. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:T30 yrkande
10, bifaller delvis proposition
2001/02:20 i denna del och avslår
motionerna 2001/02:T13, 2001/02:T15
yrkandena 2, 5, 7 och 27-29,
2001/02:T17 yrkande 2, 2001/02:T31,
2001/02:T33, 2001/02:T396 samt
2001/02:T440 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Dagens trafikmönster är inte ekologiskt
hållbart. För miljöns skull och för den
långsiktiga hushållningen med
naturresurser måste målet vara att
järnvägen under det kommande decenniet
kraftigt ökar sin andel av
transportarbetet på vägtrafikens och
flygets bekostnad. För att det skall bli
möjligt bör planeringsramen för regionala
investeringar inte få användas till
kommunala flygplatser.

23. Indelningen av järnvägsnätet
(punkt 16)

av Sven Bergström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i
reservation 23. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:T15 yrkande
20 och avslår regeringens förslag i
proposition 2001/02:20 i denna del.

Ställningstagande

Jag anser att regeringens förslag att
avskaffa indelningen av de statliga
järnvägarna i stomjärnvägar och
länsjärnvägar innebär att det regionala
inflytandet minskar. Detta är olyckligt
eftersom beslut om länsjärnvägar är en
viktig regional utvecklingsfråga.
Riksdagen bör därför avslå förslaget.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har
föranlett följande särskilda yttrande. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt
i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.

Regionalt planeringsansvar (punkt 15)

Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m),
Lars Björkman (m) och Jan-Evert Rådhström
(m) anför:
Det är viktigt med ett starkt regionalt
inflytande över planering och
prioritering av olika insatser på väg-
och järnvägsnätet. Särskilt viktigt är
detta vid fördelningen av medel till
rekonstruktion och bärighet samt
kollektivtrafikåtgärder. För att de
statliga resurserna skall användas
effektivt, och de trafikpolitiska målen
uppnås, bör det dock vara Vägverket och
Banverket som inom sina ramar gör
prioriteringen mellan nationella och
regionala insatser. Genom det
sektorsansvar som ålagts dessa båda verk
bör en sådan ordning kunna åstadkomma en
rättvis fördelning mellan olika regioner,
och leda till ett optimalt utnyttjande av
anslagen.

Bilaga 1
Förteckning över av utskottet i punkt 20
avstyrkta motionsyrkanden

Motion Motionärer Yrkanden

Vägar

1998/1999: Bertil Persson (m)
T901
1999/2000: Holger Gustafsson 1
T201 (kd)
1999/2000: Agne Hansson (c) 3
T202
1999/2000: Kenth Skårvik och 17-18
T209
Elver Jonsson (båda
fp)
1999/2000: Johnny Gylling 4
T210 m.fl. (kd)
1999/2000: Marianne Andersson 1
T222 (c)
1999/2000: Ulf Björklund (kd) 2
T224
1999/2000: Ulla-Britt Hagström 1-3
T227 (kd)
1999/2000: Eva Arvidsson m.fl. 2
T235 (s)
1999/2000: Åke Carnerö och 8-10
T237
Rosita Runegrund
(båda kd)
1999/2000: Johnny Gylling (kd) 2
T238
1999/2000: Rolf Gunnarsson (m)
T301
1999/2000: Björn Leivik och
T302
Elizabeth Nyström
(båda m)
1999/2000: Maud Ekendahl (m)
T303
1999/2000: Inga Berggren (m)
T304
1999/2000: Inger René m.fl.
T305 (m)
1999/2000: Anna Åkerhielm och
T306
Jan Backman (båda
m)
1999/2000: Maud Ekendahl och
T307
Ingvar Eriksson
(båda m)
1999/2000: Lars Hjertén m.fl.
T308 (m, kd, c)
1999/2000: Birgitta Sellén
T309 m.fl. (c, v, kd)
1999/2000: Elizabeth Nyström 1
T310 (m)
1999/2000: Leif Carlson och
T311
Nils Fredrik
Aurelius (båda m)
1999/2000: Kenth Skårvik (fp)
T312
1999/2000: Eskil Erlandsson
T313 och
Gunnel Wallin (båda
c)
Motion Motionärer Yrkanden

1999/2000: Jan Backman och 3
T314
Ingvar Eriksson
(båda m)
1999/2000: Karl-Göran
T315 Biörsmark (fp)
1999/2000: Göte Jonsson (m)
T316
1999/2000: Lena Ek (c) 2-3
T317
1999/2000: Lennart Kollmats
T321 (fp)
1999/2000: Magnus Jacobsson
T322 (kd)
1999/2000: Magnus Jacobsson
T323 (kd)
1999/2000: Eskil Erlandsson
T326 och
Agne Hansson (båda
c)
1999/2000: Marianne Andersson
T329 och
Birgitta Carlsson
(båda c)
1999/2000: Johan Pehrson (fp)
T331 och
Sofia Jonsson (c)
1999/2000: Ingemar Vänerlöv
T332 (kd)
1999/2000: Harald Bergström
T333 (kd)
1999/2000: Yvonne Ångström
T334 (fp)
1999/2000: Sten Tolgfors (m)
T335
1999/2000: Nils-Erik
T336 Söderqvist och
Britt Bohlin (båda
s)
1999/2000: Runar Patriksson
T337 (fp)
1999/2000: Jeppe Johnsson (m)
T338
1999/2000: Kent Olsson (m)
T339
1999/2000: Rolf Kenneryd (c) 1
T341
1999/2000: Catharina Elmsäter-
T342 Svärd (m)
1999/2000: Lennart Hedqvist
T343 m.fl.
(m, kd, c, fp)
1999/2000: Lisbeth Staaf-
T344 Igelström m.fl. (s)
1999/2000: Sonia Karlsson (s)
T345
1999/2000: Jerry Martinger och
T347 Marietta
de Pourbaix-Lundin
(båda m)
1999/2000: Kerstin
T348 Kristiansson m.fl.
(s)
1999/2000: Susanne Eberstein
T349 m.fl. (s)
1999/2000: Berit Andnor och
T350
Rune Berglund (båda
s)
1999/2000: Inger Lundberg och
T352
Lisbeth Staaf-
Igelström (båda s)
1999/2000: Maud Björnemalm
T353 m.fl. (s)
1999/2000: Per-Olof Svensson
T355 och
Raimo Pärssinen
(båda s)
Motion Motionärer Yrkanden

1999/2000: Kenth Högström
T356 m.fl. (s)
1999/2000: Maud Björnemalm
T358 m.fl. (s)
1999/2000: Kjell Nordström
T360 m.fl. (s)
1999/2000: Mona Berglund
T361 Nilsson m.fl. (s)
1999/2000: Carin Lundberg och
T362 Karl Gustav
Abramsson (båda s)
1999/2000: Karl-Göran
T363 Biörsmark (fp)
1999/2000: Runar Patriksson
T364 m.fl. (fp)
1999/2000: Kenneth Johansson
T365 (c)
1999/2000: Kjell Nordström och
T367
Urban Ahlin (båda
s)
1999/2000: Sonja Fransson och
T368
Berndt Ekholm (båda
s)
1999/2000: Johnny Ahlqvist och
T369
Anders Karlsson
(båda s)
1999/2000: Laila Bäck m.fl.
T370 (s)
1999/2000: Birgitta Sellén (c)
T371
1999/2000: Lars Elindersson
T372 (m) och
Marianne Andersson
(c)
1999/2000: Mats Berglind (s)
T373
1999/2000: Jan Björkman m.fl.
T374 (s)
1999/2000: Ulf Björklund m.fl.
T375 (kd, c, fp)
1999/2000: Lars Gustafsson
T376 (kd)
1999/2000: Sofia Jonsson (c)
T377 och
Johan Pehrson (fp)
1999/2000: Ulla-Britt Hagström
T440 m.fl.
(kd, m, c, fp)
1999/2000: Kenneth Johansson
T502 (c)
1999/2000: Anna Åkerhielm och 4
T522
Jan Backman (båda
m)
1999/2000: Annika Nilsson och
T806
Kent Härstedt (båda
s)
1999/2000: Anna Åkerhielm (m)
T809
1999/2000: Bertil Persson (m)
T814
1999/2000: Eskil Erlandsson 11
Bo231 m.fl. (c)
1999/2000: Runar Patriksson 3
N213 m.fl. (fp)
1999/2000: Lennart Daléus 25
N214 m.fl. (c)
1999/2000: Fredrik Reinfeldt 3
N240 m.fl. (m)
2000/01:T2 Holger Gustafsson 1
02 (kd)
Motion Motionärer Yrkanden

2000/01:T2 Anne-Katrine Dunker 1-2
09 och
Patrik Norinder
(båda m)
2000/01:T2 Kenth Skårvik m.fl. 22-23
11 (fp)
2000/01:T2 Johan Pehrson (fp) 1-3
15
2000/01:T2 Björn Kaaling och 1
20
Tone Tingsgård
(båda s)
2000/01:T2 Britt Bohlin m.fl. 14-15,
30 (s) 18-19
2000/01:T3 Kjell Eldensjö och
01 Fanny Rizell
(båda kd)
2000/01:T3 Gunnel Wallin och
02
Eskil Erlandsson
(båda c)
2000/01:T3 Birgitta Sellén (c)
03
2000/01:T3 Kenneth Johansson
04 (c)
2000/01:T3 Inger Strömbom (kd)
05
2000/01:T3 Maud Ekendahl (m)
07
2000/01:T3 Kenneth Johansson
08 (c)
2000/01:T3 Rolf Gunnarsson (m)
09
2000/01:T3 Lennart Daléus (c)
10
2000/01:T3 Dan Kihlström (kd)
11
2000/01:T312 Caroline Hagström
(kd)
2000/01:T3 Åke Carnerö och
13
Rosita Runegrund
(båda kd)
2000/01:T3 Ulla-Britt Hagström
14 m.fl.
(kd, m, c)
2000/01:T3 Elizabeth Nyström
15 och
Per-Samuel Nisser
(båda m)
2000/01:T3 Kenth Skårvik och
16
Elver Jonsson (båda
fp)
2000/01:T3 Stefan Hagfeldt (m)
18
2000/01:T3 Harald Bergström
19 (kd)
2000/01:T3 Stefan Hagfeldt (m)
20
2000/01:T3 Magnus Jacobsson
21 (kd)
2000/01:T3 Lennart Fridén (m)
22
2000/01:T3 Lennart Kollmats
24 (fp)
2000/01:T3 Åke Carnerö (kd)
25
2000/01:T3 Viviann Gerdin (c)
26
2000/01:T3 Maria Larsson och
27
Göran Hägglund
(båda kd)
2000/01:T3 Förste vice talman
28 Anders Björck
och Ulf Melin (båda
m)
Motion Motionärer Yrkanden

2000/01:T3 Maud Ekendahl (m)
30
2000/01:T3 Sofia Jonsson (c)
32
2000/01:T3 Jeppe Johnsson
33 m.fl. (m)
2000/01:T3 Margareta Andersson
34 (c)
2000/01:T3 Maria Larsson och
35
Göran Hägglund
(båda kd)
2000/01:T3 Per Landgren och 1
38
Annelie Enochson
(båda kd)
2000/01:T3 Lars Gustafsson
39 (kd)
2000/01:T3 Kent Olsson (m)
41
2000/01:T3 Elver Jonsson (fp) 2
42
2000/01:T3 Chatrine Pålsson
43 (kd)
2000/01:T3 Leif Carlsson och
45
Nils Fredrik
Aurelius (båda m)
2000/01:T3 Jan Erik Ågren (kd)
48
2000/01:T3 Erling Wälivaara
49 (kd)
2000/01:T3 Gunilla Tjernberg
51 (kd)
2000/01:T3 Ragnwi Marcelind
52 (kd)
2000/01:T3 Mats Berglind och
53
Reynoldh Furustrand
(båda s)
2000/01:T3 Kerstin
54 Kristiansson
Karlstedt
m.fl. (s)
2000/01:T3 Kenneth Lantz m.fl.
58
(kd, s, m, c, fp)
2000/01:T3 Margareta Andersson
59 och
Agne Hansson (båda
c)
2000/01:T3 Mats Berglind (s)
62
2000/01:T3 Michael Hagberg (s)
63
2000/01:T3 Berndt Sköldestig
64 och
Viola Furubjelke
(båda s)
2000/01:T3 Sonia Karlsson och
65
Berndt Sköldestig
(båda s)
2000/01:T3 Nils-Erik
66 Söderqvist m.fl.
(s)
2000/01:T3 Mats Berglind (s)
67
2000/01:T3 Helena Bargholtz
68 och
Yvonne Ångström
(båda fp)
2000/01:T3 Nils-Göran
70 Holmqvist m.fl. (s)
2000/01:T3 Margareta Andersson
71 m.fl. (c)
2000/01:T3 Rolf Kenneryd (c) 2
72
Motion Motionärer Yrkanden

2000/01:T3 Gunilla Wahlén och
73
Claes Stockhaus
(båda v)
2000/01:T3 Camilla Sköld
74 Jansson (v)
2000/01:T3 Karin Olsson m.fl.
75 (s)
2000/01:T3 Maud Björnemalm
76 m.fl.
(s, m, v, kd, c,
fp)
2000/01:T3 Susanne Eberstein
77 m.fl. (s)
2000/01:T3 Urban Ahlin och
78
Kjell Nordström
(båda s)
2000/01:T3 Inga Berggren (m)
81
2000/01:T3 Kenth Högström (s)
82
2000/01:T3 Lisbeth Staaf-
83 Igelström m.fl. (s)
2000/01:T3 Berit Andnor och
84
Rune Berglund (båda
s)
2000/01:T3 Kenth Högström och
85
Agneta Brendt (båda
s)
2000/01:T3 Runar Patriksson
86 (fp)
2000/01:T3 Tomas Högström och
87
Karin Falkmer (båda
m)
2000/01:T3 Jan Björkman m.fl.
88 (s)
2000/01:T3 Ingemar Vänerlöv
89 (kd)
2000/01:T3 Urban Ahlin och
92
Kjell Nordström
(båda s)
2000/01:T3 Viola Furubjelke
93 och
Berndt Sköldestig
(båda s)
2000/01:T3 Agne Hansson m.fl.
94 (c)
2000/01:T3 Catherine Persson
96 (s)
2000/01:T3 Göte Wahlström (s)
97
2000/01:T8 Bertil Persson (m)
03
2000/01:T1 Birgitta Carlsson
001 (c)
2000/01:T1 Henrik Landerholm
002 (m)
2000/01:N2 Yvonne Ångström 7 och
68 m.fl. (fp) 11
2000/01:N3 Marianne Andersson 2-4
86 (c)
2000/01:Ub Ewa Thalén Finné 3
807 m.fl. (m)
2001/02:T2 Göran Lindblad (m)
2001/02:T7 Runar Patriksson
(fp)
2001/02:T8 Roy Hansson (m) 2
2001/02:T1 Anders G Högmark
1
2001/02:T1 Anna Lilliehöök (m) 2
6
2001/02:T1 Birgitta Sellén (c) 2-3
9
2001/02:T2 Eva Arvidsson m.fl.
7 (s)
Motion Motionärer Yrkanden

2001/02:T3 Ola Karlsson (m)
7
2001/02:T3 Anders Sjölund (m)
8
2001/02:T4 Elver Jonsson (fp) 1-2
4
2001/02:T4 Åsa Torstensson (c)
9
2001/02:T5 Karl Gustav
1 Abramsson (s)
2001/02:T5 Marianne Andersson
2
och Birgitta
Carlsson (båda c)
2001/02:T2 Rolf Gunnarsson (m)
06
2001/02:T2 Kenneth Johansson
09 (c)
2001/02:T2 Lena Ek (c)
35
2001/02:T2 Lena Ek
36
och Sofia Jonsson
(båda c)
2001/02:T2 Sofia Jonsson (c)
50
2001/02:T2 Kenneth Lantz m.fl.
64 (kd)
2001/02:T2 Sofia Jonsson (c)
68
2001/02:T2 Lena Ek (c)
70
2001/02:T2 Carl-Axel Johansson 1
72 (m)
2001/02:T2 Mikael Oscarsson
73 (kd)
2001/02:T2 Göran Hägglund
83
och Maria Larsson
(båda kd)
2001/02:T2 Maria Larsson
85
och Göran Hägglund
(båda kd)
2001/02:T2 Holger Gustafsson 1
89 och
Ulla-Britt Hagström
(båda kd)
2001/02:T2 Harald Nordlund
91 (fp)
2001/02:T2 Ingemar Vänerlöv
95 (kd)
2001/02:T2 Kjell Eldensjö
97
och Fanny Rizell
(båda kd)
2001/02:T3 Lisbet Calner m.fl. 1-5
00 (s)
2001/02:T3 Bertil Persson (m)
04
2001/02:T3 Ragnwi Marcelind
06 (kd)
2001/02:T3 Christel Anderberg
08 (m)
2001/02:T3 Henrik Westman (m)
09
2001/02:T3 Maud Ekendahl
10
och Ingvar Eriksson
(båda m)
2001/02:T3 Rose-Marie Frebran
11
och Holger
Gustafsson (båda
kd)
2001/02:T3 Inger Strömbom (kd)
12
2001/02:T3 Nils Fredrik
16 Aurelius
och Leif Carlsson
(båda m)
2001/02:T3 Karl-Göran
19 Biörsmark (fp)
2001/02:T3 Gunilla Tjernberg
24 (kd)
2001/02:T3 Michael Hagberg
33 m.fl. (s)
Motion Motionärer Yrkanden

2001/02:T3 Sonia Karlsson
43
och Berndt
Sköldestig (båda s)
2001/02:T3 Carina Hägg (s)
50
2001/02:T3 Inger Strömbom 6
55 m.fl. (kd)
2001/02:T3 Annelie Enochson
66 (kd)
2001/02:T3 Lennart Kollmats
70 (fp)
2001/02:T3 Erling Wälivaara
75 (kd)
2001/02:T4 Catherine Persson
14 m.fl. (s)
2001/02:T4 Runar Patriksson 1-3
30 (fp)
2001/02:T4 Lennart klockare
33
och Birgitta
Ahlqvist (båda s)
2001/02:T4 Rune Berglund
34
och Berit Andnor
(båda s)
2001/02:T4 Per Landgren m.fl.
37 (kd)
2001/02:T4 Johnny Gylling 6
50 m.fl. (kd)
2001/02:T4 Viviann Gerdin (c)
53
2001/02:T4 Lars Ångström m.fl.
59 (mp)
2001/02:T4 Charlotte L 4
61 Bjälkebring (v)
2001/02:Bo Karin Pilsäter (fp) 5
322
2001/02:N2 Kenneth Lantz (kd) 4
29
2001/02:Sk Lars Hjertén m.fl. 2
362 (m)

Järnvägar

1999/2000: Holger Gustafsson 2
T201 (kd)
1999/2000: Agne Hansson (c) 2
T202
1999/2000: Gunnel Wallin (c) 1-2,
T206 5-8
1999/2000: Ulf Björklund (kd) 1
T224
1999/2000: Ulla-Britt Hagström 4
T227 (kd)
1999/2000: Karin Wegestål 2
T230 m.fl. (s)
1999/2000: Åke Carnerö och 5-7
T237
Rosita Runegrund
(båda kd)
1999/2000: Johnny Gylling (kd) 3
T238
1999/2000: Maria Larsson (kd)
T239
1999/2000: Göran Hägglund 1
T240 m.fl. (kd)
1999/2000: Lennart Fridén (m)
T504
1999/2000: Cristina Husmark
T506 Pehrsson (m)
1999/2000: Björn von der Esch
T510 (kd)
1999/2000: Lena Olsson m.fl.
T511 (v, kd, c, mp)
1999/2000: Eskil Erlandsson
T512 m.fl. (c)

Motion Motionärer Yrkanden

1999/2000: Gunilla Wahlén (v)
T515
1999/2000: Jonas Ringqvist och
T516
Sture Arnesson
(båda v)
1999/2000: Annika Nilsson och
T518
Kent Härstedt (båda
s)
1999/2000: Annika Nilsson och
T519
Kent Härstedt (båda
s)
1999/2000: Anna Åkerhielm och 1-3
T522
Jan Backman (båda
m)
1999/2000: Kenneth Lantz (kd)
T523
1999/2000: Carina Hägg m.fl.
T526 (s)
1999/2000: Gudrun Lindvall
T528 (mp)
1999/2000: Susanne Eberstein
T529 m.fl. (s)
1999/2000: Susanne Eberstein
T531 m.fl. (s)
1999/2000: Rune Berglund och
T532
Berit Andnor (båda
s)
1999/2000: Leif Jakobsson och
T533
Marie Granlund
(båda s)
1999/2000: Per-Olof Svensson
T535 m.fl. (s)
1999/2000: Eva Johansson och
T537
Tone Tingsgård
(båda s)
1999/2000: Alf Eriksson m.fl. 1
T538 (s)
1999/2000: Urban Ahlin m.fl.
T539 (s)
1999/2000: Carina Ohlsson och
T540
Urban Ahlin (båda
s)
1999/2000: Kenneth Johansson
T542 (c)
1999/2000: Berndt Ekholm m.fl.
T544 (s)
1999/2000: Alf Eriksson och
T545
Arne Kjörnsberg
(båda s)
1999/2000: Birgitta Sellén (c)
T546
1999/2000: Mats Berglind (s)
T547
1999/2000: Per-Richard Molén 1-2
T549 m.fl. (m)
1999/2000: Gudrun Lindvall 3
T630 m.fl. (mp)
1999/2000: Gunnel Wallin m.fl.
T815
(c, s, m, v, kd,
fp)
1999/2000: Lennart Daléus 30 och
N214 m.fl. (c) 32
1999/2000: Per Westerberg (m) 5
N239
2000/01:T2 Holger Gustafsson 2
02 (kd)
Motion Motionärer Yrkanden

2000/01:T2 Anne- Katrine 3
09 Dunker och
Patrik Norinder
(båda m)
2000/01:T2 Kenth Skårvik m.fl. 14
11 (fp)
2000/01:T2 Johan Pehrson (fp) 5-6
15
2000/01:T2 Lisbeth Staaf- 1
16 Igelström m.fl. (s)
2000/01:T2 Björn Kaaling och 2
20
Tone Tingsgård
(båda s)
2000/01:T2 Per Westerberg
24 m.fl.
(m, s, v, kd, c,
fp, mp)
2000/01:T2 Owe Hellberg (v) 1-2
29
2000/01:T2 Britt Bohlin m.fl. 10,
30 (s) 12-13
och 20
2000/01:T2 Sven Bergström 6
31 m.fl. (c)
2000/01:T5 Elizabeth Nyström
01 och
Jan-Evert Rådhström
(båda m)
2000/01:T5 Eskil Erlandsson
02 och
Gunnel Wallin (båda
c)
2000/01:T5 Kenneth Johansson
05 (c)
2000/01:T5 Bertil Persson (m)
06
2000/01:T5 Harald Bergström
07 (kd) och
Anders G Högmark
(m)
2000/01:T5 Ulf Melin och
08 förste vice
talman Anders
Björck (båda m)
2000/01:T5 Åke Gustavsson och
09
Lars Wegendahl
(båda s)
2000/01:T5 Bengt Silfverstrand
10 och
Anders Karlsson
(båda s)
2000/01:T5 Göran Hägglund
11 m.fl. (kd)
2000/01:T5 Per Lager m.fl. 4
13 (mp)
2000/01:T5 Lennart Hedquist
14 (m)
2000/01:T5 Stefan Hagfeldt (m)
15
2000/01:T5 Lennart Fridén (m)
16
2000/01:T5 Åke Carnerö och 1-3
17
Rosita Runegrund
(båda kd)
2000/01:T5 Ulla-Britt Hagström
18 m.fl. (kd)
2000/01:T5 Per-Richard Molén 1-2
19 m.fl. (m)
2000/01:T5 Tuve Skånberg (kd)
21
2000/01:T5 Birgitta Sellén (c)
22
2000/01:T5 Margareta Andersson
24 m.fl. (c)
Motion Motionärer Yrkanden

2000/01:T5 Stig Eriksson och
25
Siv Holma (båda v)
2000/01:T5 Tasso Stafilidis
26 och
Sture Arnesson
(båda v)
2000/01:T5 Annelie Enochson
27 (kd)
2000/01:T5 Ewa Thalén Finné
28 och Cristina
Husmark Pehrsson
(båda m)
2000/01:T5 Sinikka Bohlin och
29
Raimo Pärssinen
(båda s)
2000/01:T5 Ulf Björklund (kd) 1-3
30 och
Kenneth Johansson
(c)
2000/01:T5 Mats Berglind (s)
31
2000/01:T5 Sonia Karlsson (s)
32
2000/01:T5 Alf Eriksson och
34
Arne Kjörnsberg
(båda s)
2000/01:T5 Per-Olof Svensson
35 m.fl. (s)
2000/01:T5 Åke Sandström (c)
36 och
Yvonne Ångström
(fp)
2000/01:T5 Carina Hägg m.fl.
37 (s)
2000/01:T5 Marianne Jönsson
38 m.fl. (s)
2000/01:T5 Carina Ohlsson och
39
Urban Ahlin (båda
s)
2000/01:T5 Mikael Oscarsson
40 (kd)
2000/01:T5 Lennart Klockare
41 och
Birgitta Ahlqvist
(båda s)
2000/01:T5 Alf Eriksson m.fl.
42
(s, m, v, kd, c,
fp)
2000/01:T5 Berndt Sköldestig
43 (s)
2000/01:T5 Susanne Eberstein
44 m.fl. (s)
2000/01:T5 Susanne Eberstein
45 m.fl. (s)
2000/01:T5 Jan Backman och
46
Anna Åkerhielm
(båda m)
2000/01:T5 Karin Wegestål
47 m.fl. (s)
2000/01:T5 Willy Söderdahl och
48
Sture Arnesson
(båda v)
2000/01:T5 Berndt Ekholm m.fl.
49 (s)
2000/01:T5 Willy Söderdahl och
50
Sture Arnesson
(båda v)
2000/01:T5 Annelie Enochson
51 m.fl. (kd, v, fp)
2000/01:T6 Bertil Persson (m) 1
12
Motion Motionärer Yrkanden

2000/01:T6 Leif Jakobsson
54 m.fl. (s)
2000/01:N2 Yvonne Ångström 8
68 m.fl. (fp)
2001/02:T3 Jan Backman
och Anna Åkerhielm
(båda m)
2001/02:T4 Kerstin
Kristiansson
Karlstedt
och Göran Norlander
(båda s)
2001/02:T5 Carl Fredrik Graf
(m)
2001/02:T1 Gunnar Axén (m)
0
2001/02:T1 Agne Hansson m.fl. 10
5 (c)
2001/02:T1 Birgitta Sellén (c) 4-5
9
2001/02:T2 Berndt Ekholm m.fl.
1 (s)
2001/02:T2 Erling Wälivaara
2 (kd)
2001/02:T2 Per Erik Granström
4 m.fl. (s)
2001/02:T2 Ulf Björklund m.fl.
6 (kd)
2001/02:T2 Lars U Granberg (s)
9
2001/02:T3 Bengt Silfverstrand
2 m.fl. (s)
2001/02:T3 Per Erik Granström
5 m.fl. (s)
2001/02:T3 Sten Lundström 2
6
Sven-Erik Sjöstrand
(båda v)
2001/02:T3 Kristina Zakrisson
9
Berit Andnor (båda
s)
2001/02:T4 Johnny Gylling 11
1 m.fl. (kd)
2001/02:T4 Yvonne Ångström
5 (fp)
2001/02:T4 Kenth Skårvik m.fl. 12
6 (fp)
2001/02:T4 Karl-Göran
8 Biörsmark (fp)
2001/02:T2 Per-Richard Molén 1-2
39 m.fl. (m)
2001/02:T2 Bertil Persson (m)
61
2001/02:T2 Anne-Katrine Dunker
80 (m)
2001/02:T2 Göran Hägglund
82
och Maria Larsson
(båda kd)
2001/02:T2 Maria Larsson
88
och Göran Hägglund
(båda kd)
2001/02:T2 Ulf Nilsson (fp)
92
2001/02:T2 Mikael Oscarsson
98 (kd)
2001/02:T3 Lisbet Calner m.fl. 6-11
00 (s)
2001/02:T3 Inger Strömbom (kd)
14
2001/02:T3 Mikael Oscarsson
30 (kd)
2001/02:T3 Berndt Sköldestig
41
och Sonia Karlsson
(båda s)
2001/02:T3 Berndt Sköldestig
42
och Inge Carlsson
(båda s)
2001/02:T3 Carina Hägg m.fl.
47 (s)
2001/02:T3 Alf Eriksson
53
och Arne Kjörnsberg
(båda s)
Motion Motionärer Yrkanden

2001/02:T3 Annelie Enochson
64 (kd)
2001/02:T3 Gudrun Lindvall (m)
71
2001/02:T3 Eva Flyborg m.fl.
72 (fp)
2001/02:T3 Kenth Högström (s)
84
2001/02:T3 Carina Ohlsson
89
och Urban Ahlin
(båda s)
2001/02:T4 Anita Jönsson m.fl.
13 (s)
2001/02:T4 Leif Jakobsson
16
och Marie Granlund
(båda s)
2001/02:T4 Henrik Landerholm
21
och Sten Tolgfors
(båda m)
2001/02:T4 Runar Patriksson 6
30 (fp)
2001/02:T4 Lennart Klockare
32
och Birgitta
Ahlqvist (båda s)
2001/02:T4 Annelie Enochson
49 m.fl. (kd, v, fp)
2001/02:T4 Johnny Gylling 7
50 m.fl. (kd)
2001/02:T4 Åsa Torstensson (c)
52
2001/02:T4 Charlotte L 2 och
61 Bjälkebring (v) 5

Vissa andra projekt, bl.a. sjöfart,
luftfart och yrkanden som behandlar flera
trafikslag

1999/2000: Agne Hansson (c) 1
T202
1999/2000: Inga Berggren m.fl.
T203 (m)
1999/2000: Gunnel Wallin (c) 3 och
T206 9
1999/2000: Åke Gustavsson
T212 m.fl. (s)
1999/2000: Bo Lundgren m.fl. 9
T213 (m)
1999/2000: Anne-Katrine Dunker
T216 och
Patrik Norinder
(båda m)
1999/2000: Göran Magnusson
T218 m.fl. (s)
1999/2000: Karin Olsson m.fl.
T219 (s)
1999/2000: Lisbeth Staaf- delvis
T220 Igelström m.fl. (s)
1999/2000: Ulf Björklund (kd) 3
T224
1999/2000: Karl Gustav
T225 Abramsson och
Carin Lundberg
(båda s)
1999/2000: Dan Ericsson (kd)
T226
1999/2000: Berndt Sköldestig
T228 m.fl. (s)
1999/2000: Majléne Westerlund
T229 Panke
m.fl. (s)
1999/2000: Karin Wegestål 1
T230 m.fl. (s)
1999/2000: Marianne Andersson
T231 m.fl.
(c, s, m, kd, fp)
Motion Motionärer Yrkanden

1999/2000: Reynoldh Furustrand
T233 m.fl. (s)
1999/2000: Mikael Odenberg och
T234
Carl-Erik Skårman
(båda m)
1999/2000: Eva Arvidsson m.fl. 1
T235 (s)
1999/2000: Åke Carnerö och 1-2
T237
Rosita Runegrund
(båda kd)
1999/2000: Johnny Gylling (kd) 1
T238
1999/2000: Inger Strömbom
T241 m.fl. (kd)
1999/2000: Tommy Waidelich 1
T242 m.fl. (s)
1999/2000: Dan Ericsson och
T244
Yvonne Andersson 4-5
(båda kd)
1999/2000: Per Landgren (kd) 2
T351
1999/2000: Charlotte L
T618 Bjälkebring (v)
1999/2000: Inge Carlsson och
T628
Michael Hagberg
(båda s)
1999/2000: Ewa Thalén Finné
T808 m.fl. (m)
1999/2000: Eskil Erlandson 12
Bo231 m.fl. (c)
1999/2000: Lennart Daléus 33
N214 m.fl. (c)
1999/2000: Lars Hjertén (m)
N226
1999/2000: Karin Pilsäter 8
N271 m.fl. (fp)
1999/2000: Ingegerd Saarinen 8
N388 m.fl. (mp)
2000/01:T2 Bo Lundgren m.fl. 8
01 (m)
2000/01:T2 Holger Gustafsson 3
02 (kd)
2000/01:T2 Magnus Jacobsson
03 (kd)
2000/01:T2 Inga Berggren m.fl. 1-2
04 (m)
2000/01:T2 Inger Strömbom 2-3
05 m.fl. (kd)
2000/01:T2 Holger Gustafsson
06 och
Ulla-Britt Hagström
(båda kd)
2000/01:T2 Anna Lilliehöök (m)
07
2000/01:T2 Cecilia Magnusson
10 m.fl.
(m, kd, c)
2000/01:T2 Kenth Skårvik m.fl. 26
11 (fp)
2000/01:T2 Ulf Björklund (kd)
13
2000/01:T2 Sven Brus (kd)
14
2000/01:T2 Tommy Waidelich
17 m.fl. (s)
2000/01:T2 Marie Granlund
18 m.fl. (s)
2000/01:T2 Göran Magnusson
21 m.fl. (s)
2000/01:T2 Karin Olsson m.fl.
22 (s)
2000/01:T2 Agne Hansson (c)
25
2000/01:T2 Elisebeht Markström
26 m.fl. (s)
Motion Motionärer Yrkanden

2000/01:T2 Agneta Ringman
27 m.fl. (s)
2000/01:T2 Mats Berglind m.fl.
28 (s)
2000/01:T2 Britt Bohlin m.fl. 17
30 (s)
2000/01:T3 Per Landgren och 2
38
Annelie Enochson
(båda kd)
2000/01:T3 Eva Johansson (s)
80
2000/01:T5 Per Lager m.fl. 2-3
13 (mp)
2000/01:T5 Ulf Nilsson och
20
Siw Persson (båda
fp)
2000/01:T6 Eva Arvidsson (s)
45
2000/01:Bo Rigmor Stenmark (c) 2
234
2000/01:N2 Per Erik Granström 1
64 m.fl. (s)
2000/01:N3 Carl-Erik Skårman 9
21 m.fl. (m)
2000/01:N3 Marianne Andersson 5
86 (c)
2000/01:Sk Anne-Katrine Dunker 5
732 och
Patrik Norinder
(båda m)
2000/01:Ub Karin Pilsäter 4
808 m.fl. (fp)
2001/02:T1 Lennart Fridén (m)
2001/02:T6 Lennart Hedquist
m.fl.
(m, kd, c, fp)
2001/02:T1 Inga Berggren m.fl.
4 (m)
2001/02:T1 Birgitta Sellén (c) 1
9
2001/02:T2 Anne-Katrine Dunker
3 (m)
2001/02:T3 Kent Olsson m.fl.
4 (m)
2001/02:T4 Margareta
0 Israelsson m.fl.
(s)
2001/02:T4 Karin Jeppsson
2 m.fl. (s)
2001/02:T4 Elver Jonsson (fp) 3-5
4
2001/02:T4 Rigmor Stenmark (c)
7
2001/02:T5 Åke Sandström (c)
0
2001/02:T5 Marianne Andersson
3
och Birgitta
Carlsson (båda c)
2001/02:T2 Sven Brus
65
och Yvonne
Andersson (båda kd)
2001/02:T2 Rigmor Stenmark
78
och Sven Bergström
(båda c)
2001/02:T2 Holger Gustafsson
90 (kd)
2001/02:T3 Lisbet Calner m.fl. 12-15
00 (s)
2001/02:T3 Margareta Viklund 2-4
26 (kd)
2001/02:T3 Willy Söderdahl (v)
34
2001/02:T3 Inger Strömbom 2
55 m.fl. (kd)
2001/02:T3 Cecilia Magnusson
57
m.fl. (m, kd, fp)
Motion Motionärer Yrkanden

2001/02:T3 Michael Hagberg
77 m.fl. (s)
2001/02:T4 Runar Patriksson 4-5
30 (fp)
2001/02:T4 Henrik S Järrel (m)
55
2001/02:T4 Charlotta L 3 och
61 Bjälkebring (v) 6
2001/02:Bo Karin Pilsäter (fp) 4
322
2001/02:Bo Karin Pilsäter 3
323 m.fl. (fp)
2001/02:N3 Marietta de 5
13 Pourbaix-Lundin
m.fl. (m)
2001/02:N3 Per Westerberg 12
15 m.fl. (m)
2001/02:N3 Margareta Cederfelt 11
19 m.fl. (m)
2001/02:N3 Göran Hägglund 6
73 m.fl. (kd)
BILAGA 2
Regeringens förslag till riksdagsbeslut

Proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen
för 2002 - utgiftsområde 22
Kommunikationer
Regeringen (Näringsdepartementet)
föreslår i budgetpropositionen för 2002
(punkterna 3-4, 10-12)
3. att riksdagen bemyndigar regeringen
att låta Vägverket betala de återstående
amorteringarna avseende de
lånefinansierade vägprojekten väg
E 18/20 delen Örebro-Arboga, väg E 4
delen Stora Åby-Väderstad, väg E 22 delen
Söderåkra-Hossmo samt väg E 4 trafikplats
Hallunda, åren 2004 och 2005, (avsnitt 4)
4. att riksdagen godkänner att
regeringen år 2002 får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 2
000 000 000 kronor för genomförande av
prioriterade väg- och järnvägsprojekt med
start 2002, (avsnitt 4)
10. att riksdagen godkänner att
regeringen får besluta om en låneram i
Riksgäldskontoret om högst 10 400 000 000
kronor för Botniabanan AB för den första
och den andra utbyggnadsetappen mellan
Örnsköldsvik-Husum respektive
Nyland-Örnsköldsvik samt för
planeringsarbete för den återstående
etappen Husum-Umeå, (avsnitt 7.2)
11. att riksdagen godkänner att
regeringen låter Riksgäldskontoret lösa,
vverta eller på annat för staten
kostnadseffektivt sätt hantera de lån som
Botniabanan AB upptagit med stöd av den
garanti på 1 495 000 000 kronor som
Riksgäldskontoret ställt ut till bolaget,
(avsnitt 7.2)
12. att riksdagen återkallar tidigare
bemyndigande för regeringen att låta
Riksgäldskontoret utställa
kapitaltäckningsgarantier till skydd för
Botniabanan AB:s egna kapital och att
garantera bolagets förpliktelser gentemot
långivare, rättighetsinnehavare och
fordringsägare, inom en ram som exklusive
mervärdesskatt uppgår till 1 495 000 000
kronor, varav 195 000 000 kronor avser
finansiella kostnader. (avsnitt 7.2)

Proposition 2001/02:20 Infrastruktur för
ett långsiktigt hållbart transportsystem

Regeringen (Näringsdepartementet)
föreslår i proposition 2001/02:20
1. att riksdagen godkänner att delmålet
om hög transportkvalitet utvidgas samt
att ett nytt delmål om ett jämställt
transportsystem införs, (avsnitt 1)
2. att riksdagen godkänner att den
ekonomiska planeringsramen för
transportinfrastruktur för perioden
2004-2015 skall uppgå till 364 miljarder
kronor och skall användas enligt
följande: (avsnitt 5)
- 87 miljarder kronor för drift och
underhåll av statliga vägar,
- 38 miljarder kronor för drift och
underhåll av statliga vägar,
- 8 miljarder kronor för
sektorsuppgifter,
- 17 miljarder kronor för tjälsäkring,
bärighet och rekonstruktion av vägar,
- 100 miljarder kronor för investeringar
i järnvägar,
- 69 miljarder kronor för vägar, varav 39
miljarder kronor för nationella
väginvesteringar och 30 miljarder kronor
för regional transportinfrastruktur,
- 45 miljarder kronor för
kapitalkostnader i form av räntor och
amorteringar för investeringar som
finansieras med lån,
3. att riksdagen godkänner att av de 8
miljarder kronor som avsätts för
sektorsuppgifter skall 6 miljarder kronor
fördelas till Vägverket och 2 miljarder
kronor till Banverket, (avsnitt 6)
4. att riksdagen godkänner att
planeringsramen för järnvägsinvesteringar
skall omfatta investeringar på hela det
statliga järnvägsnätet, miljöförbättrande
åtgärder längs samma nät samt statsbidrag
till investeringar i järnvägar,
spåranläggningar, rullande materiel för
regional kollektivtrafik och terminaler
som staten inte är huvudman för, (avsnitt
5)
5. att riksdagen godkänner att
färdigställande av järnvägstunneln genom
Hallandsås finansieras inom
planeringsramen för
järnvägsinvesteringar, (avsnitt 7.1)
6. att riksdagen godkänner att statens
andel av den kostnadsfördyring som
uppstått för Botniabanan skall inrymmas i
planeringsramen för
järnvägsinvesteringar, (avsnitt 7.2)
7. att riksdagen bemyndigar regeringen
att godkänna att Banverket ensamt skall
ansvara för genomförande av Citytunneln i
Malmö samt godkänner att statens del av
finansieringen av Citytunneln i Malmö
skall inrymmas inom planeringsramen för
järnvägsinvesteringar och med ändring av
riksdagens tidigare beslut godkänner att
SVEDAB AB inte skall svara för någon
delfinansiering av Citytunneln i Malmö
samt godkänner att Statens järnvägar ges
rätt att till Banverket avyttra sina
aktier i bolaget Tunnelpersonalen i Malmö
AB, (avsnitt 7.3)
8. att riksdagen godkänner att
planeringsramen för nationella
väginvesteringar skall omfatta
investeringar på stamvägnätet, åtgärder
för förbättrad miljö på hela det statliga
vägnätet samt åtgärder för förbättrad
trafiksäkerhet på stamvägnätet, (avsnitt
5)
9. att riksdagen godkänner att den
regionala planeringsramen skall omfatta
investeringar i statliga vägar som inte
är nationella stamvägar, bidrag till
regionala kollektivtrafikanläggningar,
inklusive kommunala flygplatser och
kajanläggningar, bidrag till kommunala
väghållare för fysiska åtgärder och
transportinformatik för förbättrad miljö
och trafiksäkerhet samt bidrag till
trafikhuvudmän för investeringar i
spårfordon för regional kollektivtrafik
och åtgärder som ökar tillgängligheten
för funktionshindrade resenärer, (avsnitt
8)
10. att riksdagen godkänner att
statsbidraget till åtgärder för en mer
tillgänglig kollektivtrafik för
funktionshindrade resenärer får
disponeras t.o.m. 2004, (avsnitt 9)
11. att riksdagen godkänner att
vägledande för prioriteringar av åtgärder
och fördelning av planeringsramen skall
vara samhällsekonomisk lönsamhet för
föreslagna åtgärder, där hänsyn också tas
till hur mycket åtgärderna bidrar till
uppfyllelse av de transportpolitiska
målen. För att uppnå de
transportpolitiska målen skall vid
prioritering av åtgärder de mest
samhällsekonomiskt lönsamma åtgärderna
väljas, (avsnitt 10)
12. att riksdagen godkänner att
indelningen av de statliga järnvägarna i
stomjärnvägar och länsjärnvägar
avskaffas. (avsnitt 8)
Bilaga 3
Motioner som behandlas i avsnitten 1-10

Motioner från riksmötet 1999/2000
1999/2000:T204 av Harald Nordlund (fp)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en översyn av
miljöavgifterna bör göras i syfte att
åstadkomma ett mer miljöeffektivt
transportarbete. (avsnitt 1)
1999/2000:T205 av Stig Eriksson m.fl. (v)
vari yrkas:
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för drift och underhåll
av vägar för kommande år. (avsnitt 5)
1999/2000:T206 av Gunnel Wallin (c) vari
yrkas:
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att frigöra investeringsmedel
genom en omprövning av Citytunneln,
(avsnitt 7.3)
1999/2000:T207 av Runar Patriksson (fp)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning av den
organisatoriska strukturen inom
transportsektorn i syfte att förbättra
samverkan mellan transportlagen. (avsnitt
1)
1999/2000:T208 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas:
1. att riksdagen begär att regeringen
återkommer med förslag till handlingsplan
för en ekologiskt hållbar
transportpolitik enligt vad som anförts i
motionen, (avsnitt 1)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny
trafikomställningsmyndighet, (avsnitt 1)
4. att riksdagen begär att regeringen
tillsätter en utredning om konsekvenserna
av att överföra Vägverkets uppgifter till
andra organ på lokal, regional och
central nivå enligt vad som anförts i
motionen. (avsnitt 1)
1999/2000:T209 av Kenth Skårvik och Elver
Jonsson (båda fp) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad konkurrens inom
trafiksektorn, (avsnitt 1)
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om målen för trafikpolitiken,
(avsnitt 1)
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en total översyn av
trafikpolitiken, (avsnitt 1)
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om trafikens miljöpåverkan,
(avsnitt 1)
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de grundläggande
transportpolitiska principerna, (avsnitt
1)
9. att riksdagen beslutar om en total
avreglering av godstrafiken på järnväg,
(avsnitt 1)
11. att riksdagen beslutar om en
fullständig avreglering av den
interregionala persontrafiken på järnväg,
(avsnitt 1)
1999/2000:T210 av Johnny Gylling m.fl.
(kd) vari yrkas:
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärpta utsläppstak till år
2010, (avsnitt 1)
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bullerstörande vägnät,
(avsnitt 1)
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om samhällsplanering enligt de
trafikpolitiska målen, (avsnitt 1)
18. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöstyrande vägavgifter i
hårt trafikerade stadskärnor, (avsnitt 3)
19. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om cykelpolitik, (avsnitt 8)
22. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en redovisning och en
samhällsekonomisk kalkyl för
Citytunnelprojektet. (avsnitt 7.3)
1999/2000:T213 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om infrastrukturens stora
betydelse för tillväxt, sysselsättning
och trafiksäkerhet, (avsnitt 5)
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utbyggnad av en
motorvägstriangel som sammanlänkar
landets tre största städer, (avsnitt 5)
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändiga investeringar i
Storstockholm och de övriga
storstadsregionerna, (avsnitt 5)
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de farligaste vägsträckorna,
(avsnitt 5)
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om övriga vägar, (avsnitt 5)
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om det omedelbara behovet av att
åtgärda de farligaste vägsträckorna,
(avsnitt 5)
1999/2000:T214 av Kenneth Lantz (kd) vari
yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljögranskning av avslutade,
men existerande
infrastrukturinvesteringar, (avsnitt 10)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av miljökontroll på
befintliga järnvägs- och
väginvesteringar. (avsnitt 1)
1999/2000:T215 av Elver Jonsson och Runar
Patriksson (båda fp) vari yrkas:
1. att riksdagen hos regeringen begär
att en bilsocial utredning tillsätts som
snabbt ger en allsidig och total bild av
människors villkor i sitt dagliga
resande, (avsnitt 1)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid framtida beslut som
påverkar biltrafiken särskilt utreda
behovet av arbetsresor, barnfamiljers
resebehov i bil samt glesbygdens
särskilda behov av nyttoresor och socialt
motiverade resor, (avsnitt 1)
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sådana åtgärder bör vidtas
som ur konsumentsynpunkt underlättare för
dem som behöver - och önskar -ha tillgång
till en egen bil. (avsnitt 1)
1999/2000:T232 av Bertil Persson (m) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om övergång från storskaligt och
glest till småskaligt och tätt i
trafikpolitiken. (avsnitt 1)
1999/2000:T236 av Michael Hagberg och
Inge Carlsson (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
effektiva infrastruktursatsningar inför
framtiden. (avsnitt 5)
1999/2000:T242 av Tommy Waidelich m.fl.
(s) vari yrkas:
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kapacitetsförstärkningar
söderifrån till Stockholm Central.
(avsnitt 7.4)
1999/2000:T243 av Carin Lundberg m.fl.
(s) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en starkare
politisk styrning av all verksamhet som
kan hänföras till infrastrukturen,
(avsnitt 1)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att man vid
prioritering mellan olika
infrastrukturobjekt tar hänsyn till såväl
regionalpolitiska som sociala skäl, vid
sidan av de samhällsekonomiska
kalkylmodeller som nu används, (avsnitt
10)
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta större hänsyn till de
tunga transporterna vid fördelning av
väganslag till både drift och
investeringar, (avsnitt 5)
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utökade insatser
för drift och underhåll av vägnätet i
skogslänen med målet att alla landets
vägar skall kunna hållas öppna året om,
(avsnitt 5)
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av bra vägar för att
den växande turistnäringen skall kunna
fortsätta att utvecklas som en viktig
basnäring i skogslänen, (avsnitt 5)
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om standarden på det nationella
stamvägnätet i skogslänen, (avsnitt 5)
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att vid
fördelningen av anslag till
järnvägsinvesteringar ge godstrafiken en
betydligt högre prioritet, (avsnitt 5)
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av de olika
trafikslagen så att hela Sverige får en
god kommunikationsstandard. (avsnitt 1)
1999/2000:T320 av Olle Lindström (m) vari
yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om det eftersatta underhållet av
det allmänna vägnätet och att drift- och
underhållsanslagen räknas upp. (avsnitt
5)
1999/2000:T325 av Eskil Erlandsson och
Margareta Andersson (båda c) vari yrkas:
1. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till sådan ändring till tioårig
plan för hårdbeläggning av grusvägar i
enlighet med vad som anförts i motionen,
(avsnitt 5)
1999/2000:T354 av Hans Karlsson m.fl. (s)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av förbättrat
vägunderhåll. (avsnitt 5)
1999/2000:T357 av Viviann Gerdin m.fl.
(c) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten skall ta sitt
ansvar för låg vägstandard i skogslänen,
(avsnitt 5)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att drifts- och
underhållsnivån inte får försämras i
skogslänen. (avsnitt 5)
1999/2000:T501 av Bertil Persson (m) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Citytunneln snarast kommer
till utförande. (avsnitt 7.3)
1999/2000:T524 av Bertil Persson (m) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Hallandsåstunneln behövs.
(avsnitt 7.1)
1999/2000:T534 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om investeringar i
nationella järnvägar -
projektbeskrivningar. (avsnitt 5)
1999/2000:T538 av Alf Eriksson m.fl. (s)
vari yrkas:
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om färdigställandet av
tunnelbygget genom Hallandsåsen. (avsnitt
7.1)
1999/2000:T549 av Per-Richard Molén m.fl.
(m) vari yrkas:
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tydliga samhällsekonomiska
lönsamhetskalkyler måste göras för varje
tänkt investering, (avsnitt 10)
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tredje spåret, (avsnitt 7.4)
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en granskning av
Botniabaneprojektet. (avsnitt 7.2)
1999/2000:T630 av Gudrun Lindvall m.fl.
(mp) vari yrkas:
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det är mycket angeläget
att ett tredje spår genom Stockholm
byggs, eftersom det är av riksintresse
för den spårburna trafiken och dess
utveckling i Sverige. (avsnitt 7.4)
1999/2000:N214 av Lennart Daléus m.fl.
(c) vari yrkas:
24. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på bärighetshöjande
åtgärder såsom tjälsäkring och ny
beläggning, (avsnitt 5)
1999/2000:Sk637 av Ingegerd Saarinen
m.fl. (mp) vari yrkas:
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en långsiktig plan
för att höja standarden på grusvägnätet i
landet, framför allt vad gäller
glesbygdskommunerna. (avsnitt 5)

Motioner från riksmötet 2000/01

2000/01:T201 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening betydelsen av
infrastrukturen för skapandet av tillväxt
och välstånd i vårt land i enlighet med
vad som anförs i motionen. (avsnitt 1)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att
utvecklingen på IT-området ökar snarare
än minskar behovet av transporter i
enlighet med vad som anförs i motionen.
(avsnitt 5)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening individens
behov av nya intelligenta
transportlösningar i enlighet med vad som
anförs i motionen. (avsnitt 5)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening företagens
behov av nya och intelligenta
transportlösningar (ITS) i enlighet med
vad som anförs i motionen. (avsnitt 5)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening behovet av
intelligent logistik inom företagen i
enlighet med vad som anförs i motionen.
(avsnitt 5)
7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att
befolkningsförändringarna påverkar
infrastrukturens användning i enlighet
med vad som anförs i motionen. (avsnitt
5)
9. Riksdagen beslutar att anslå 30
miljarder kronor till vägar i enlighet
med vad som anförs i motionen. (avsnitt
5)
10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att
möjligheterna till alternativa
finansieringsformer måste utredas i
enlighet med vad som anförs i motionen.
(avsnitt 2)
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att skyndsamt
åtgärda de vägsträckor som för närvarande
uppvisar hög olycksfrekvens i enlighet
med vad som anförs i motionen. (avsnitt
5)
12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att redan
beslutade järnvägsprojekt skall
färdigställas i enlighet med vad som
anförs i motionen. (avsnitt 5)
13. Riksdagen beslutar att bygga det
"tredje spåret" i Stockholm i enlighet
med vad som anförs i motionen. (avsnitt
7.4)
14. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att skyndsamt
besluta om fortsatt utbyggnad av
Hallandsåstunneln i enlighet med vad som
anförs i motionen. (avsnitt 7.1)
2000/01:T205 av Inger Strömbom m.fl. (kd)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en snabb utbyggnad
av järnvägskapaciteten förbi
Riddarholmen. (avsnitt 7.4)
2000/01:T208 av Ewa Larsson och Lars
Ångström (båda mp) vari yrkas:
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att styrande stimulans vad
avser miljöriktiga bilar arbetas fram.
(avsnitt 1)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att verka för att
lagstiftningen om tillåtlighetsprövningen
av vägbyggen skärps. (avsnitt 1)
2000/01:T211 av Kenth Skårvik m.fl. (fp)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökad konkurrens inom
trafikpolitiken. (avsnitt 1)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av trafikpolitiken.
(avsnitt 1)
8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om trafik och miljö. (avsnitt 1)
9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om principerna för
transportpolitiken. (avsnitt 1)
10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om godstransporter. (avsnitt 1)
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bilen måste erkännas som en
nödvändighet i glesbygden. (avsnitt 1)
12. Riksdagen beslutar om en total
avreglering av all persontrafik på
järnväg. (avsnitt 1)
13. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Banverkets fördelning av
tåglägen. (avsnitt 1)
20. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tjälsäkring på vägnätet.
(avsnitt 5)
25. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om s.k. PPP-projekt. (avsnitt 2)
2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om påskyndande av alternativt
finansierade infrastrukturprojekt s.k.
PPP. (avsnitt 2)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ytterligare prioriterade PPP-
projekt. (avsnitt 2)
3. Riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag till ändring av lagen
om statsbudgeten (1996:1059) till förmån
för alternativ finansiering av
infrastruktur. (avsnitt 2)
13. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bullerstörande vägnät. (avsnitt
1)
14. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillåta fler pilotprojekt
för alternativa bränslen såsom
ekoparaffin. (avsnitt 1)
20. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om miljöstyrande vägavgifter i
hårt trafikerade stadskärnor. (avsnitt 3)
21. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om cykelpolitik. (avsnitt 8)
24. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda ett alternativ till
Citytunneln. (avsnitt 7.3)
25. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa slottider inom
järnvägen. (avsnitt 1)
2000/01:T230 av Britt Bohlin m.fl. (s)
vari yrkas:
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnad av Västkustbanan och
färdigställande av tunneln genom
Hallandsåsen. (avsnitt 7.1)
2000/01:T231 av Sven Bergström m.fl. (c)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Rikstrafikens arbete med
samordning av trafikslagen måste
påskyndas. (avsnitt 1)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att propositionen rörande
infrastruktur snarast måste presenteras.
(avsnitt 1)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen skyndsamt måste
ta fram fem lämpliga projekt som kan
finansieras med hjälp av PPP-modellen.
(avsnitt 2)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ange en skamgräns för
lägsta acceptabla vägstandard. (avsnitt
5)
5. Riksdagen begär att regeringen
snarast återkommer till riksdagen med ett
förslag till en tioårig plan för
återhämtning och upprustning av det
eftersatta vägnätet. (avsnitt 5)
10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att intensifiera arbetet med
att underlätta kombitrafik. (avsnitt 1)
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en stegvis övergång till
konkurrensutsatt persontrafik på alla
järnvägslinjer. (avsnitt 1)
12. Riksdagen begär att regeringen
återkommer med ett förslag på hur ägandet
av stationer och övriga gemensamma
funktioner skall utformas i framtiden.
(avsnitt 1)
14. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utbyggnaden av tredje
spåret måste samordnas med förläggning av
Centralbron i tunnel. (avsnitt 7.4)
2000/01:T232 av Agneta Lundberg m.fl. (s)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en starkare politisk
styrning av all verksamhet som kan
hänföras till infrastrukturen. (avsnitt
1)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att man vid
prioritering mellan olika
infrastrukturobjekt tar hänsyn till såväl
regionalpolitiska som sociala skäl, vid
sidan av de samhällsekonomiska
kalkylmodeller som nu används. (avsnitt
10)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ta större hänsyn till de
tunga transporterna vid fördelning av
väganslag både till drift och
investeringar. (avsnitt 5)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av utökade insatser för
drift och underhåll av vägnätet i
skogslänen med målet att alla landets
vägar skall kunna hållas öppna året om.
(avsnitt 5)
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av bra vägar för att
den växande turistnäringen skall kunna
fortsätta att utvecklas som en viktig
basnäring i skogslänen. (avsnitt 5)
7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om standarden på det nationella
stamvägnätet i skogslänen. (avsnitt 5)
8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att vid fördelningen
av anslag till järnvägsinvesteringar ge
godstrafiken en betydligt högre
prioritet. (avsnitt 5)
2000/01:T336 av Karin Svensson Smith
m.fl. (v) vari yrkas:
2. Riksdagen begär att regeringen i den
kommande infrastrukturpropositionen
lägger fram förslag till ramar för ett
anslag för gång- och cykeltrafik enligt
vad i motionen anförs. (avsnitt 8)
2000/01:T337 av Olle Lindström (m) vari
yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det eftersatta underhållet av
det allmänna vägnätet och att drift- och
underhållsanslagen bör räknas upp.
(avsnitt 5)
2000/01:T340 av Anders Sjölund och Ola
Sundell (båda m) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade
väganslag. (avsnitt 5)
2000/01:T344 av Per-Richard Molén m.fl.
(m) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bygga ut de svenska delarna
av den nordiska triangeln. (avsnitt 5)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av utbyggd
infrastruktur i våra storstadsregioner.
(avsnitt 5)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skyndsamt åtgärda de
vägsträckor som för närvarande uppvisar
hög olycksfrekvens. (avsnitt 5)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att öka anslagen för drift och
underhåll i syfte att höja standarden på
vårt svenska vägnät. (avsnitt 5)
2000/01:T347 av Inga Berggren m.fl. (m,
kd, c) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avsätta mer pengar för
vägunderhåll. (avsnitt 5)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillse att för näringslivet
viktiga vägprojekt sätts i gång utan
dröjsmål. (avsnitt 5)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheterna att finansiera
infrastrukturprojekt enligt modellen
public-private partnership, PPP-modellen.
(avsnitt 2)
2000/01:T360 av Carina Hägg (s) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att säkerställa
kompetens för byggnation och underhåll av
grusvägar. (avsnitt 6)
2000/01:T372 av Rolf Kenneryd (c) vari
yrkas:
1. Riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag till en åtgärsplan
för att snarast möjligt ta bort
eftersläpningen i vägunderhållet och höja
bärigheten till ett axeltryck som medger
utnyttjande av full lastkapacitet.
(avsnitt 5)
2000/01:T398 av Kaj Larsson m.fl. (s)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att nettovärdeskvoten för vägar
endast belastas med anläggningskostnad.
(avsnitt 10)
2000/01:T413 av Harald Nordlund (fp) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en översyn av
miljöavgifterna bör göras i syfte att
åstadkomma ett mer miljöeffektivt
transportarbete. (avsnitt 1)
2000/01:T503 av Bertil Persson (m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om färdigställande av
Hallandsåstunneln. (avsnitt 7.1)
2000/01:T504 av Bertil Persson (m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att snabbt få
Citytunneln i Malmö klar. (avsnitt 7.3)
2000/01:T519 av Per-Richard Molén m.fl.
(m) vari yrkas:
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tydliga samhällsekonomiska
lönsamhetskalkyler måste göras för varje
tänkt investering. (avsnitt 10)
7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tredje spåret. (avsnitt 7.4)
9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en kostnadsanalys av
Botniabaneprojektet, (avsnitt 7.2)
10. Rikdagen begär att regeringen
ändrar den förordning som reglerar SJ:s
trafikrätter. (avsnitt 1)
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kombitrafik. (avsnitt 1)
12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att närmare utreda
huvudmannaskapet för SJ:s
fordonsförsörjning i syfte att skapa full
konkurrensneutralitet mellan
operatörerna. (avsnitt 1)
13. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att särskilja SJ:s
fastighetsinnehav från SJ. (avsnitt 1)
2000/01:T523 av Sofia Jonsson (c) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om byggande av tredje spåret.
(avsnitt 7.4)
2000/01:T624 av Gudrun Lindvall (mp) vari
yrkas:
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att bygga ut och
förbättra den spårbundna trafiken för att
minska behovet av inrikesflyg. (avsnitt
1)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att bygga fler
järnvägsspår genom centrala Stockholm.
(avsnitt 7.4)
2000/01:T641 av Stig Eriksson m.fl. (v)
vari yrkas:
1. Riksdagen begär att regeringen i den
kommande infrastrukturpropositionen
lägger fram förslag till investeringsmål
och förutsättningar för ersättning av
inrikesflyg med tågtransporter på
sträckor som kan nås med tåg på omkring
tre timmar enligt vad i motionen anförs.
(avsnitt 1)
2000/01:T820 av Sture Arnesson m.fl. (v)
vari yrkas: Riksdagen begär att
regeringen tillsätter en utredning med
syfte att lägga fram förslag till
åtgärder för kollektivtrafiken så att de
nationella miljömålen och de
transportpolitiska målen nås enligt vad i
motionen anförs. (avsnitt 1)
2000/01:T826 av Willy Söderdahl m.fl. (v)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen i kommande
infrastrukturproposition beaktar
ungdomars behov av kollektivtrafik.
(avsnitt 1)
2000/01:T830 av Eskil Erlandsson och Åke
Sandström (båda c) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
inrättande av ett infrastrukturverk.
(avsnitt 1)
2000/01:T837 av Inger Segelström och
Anders Ygeman (båda s) vari yrkas:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
lagstiftning för att möjliggöra kommunala
miljöstyrande trängselavgifter på
vägtrafik. (avsnitt 3)
2000/01:T839 av Lisbeth Staaf-Igelström
m.fl. (s) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
snarast sätta in åtgärder för att
utveckla kollektivtrafiken. (avsnitt 1)
2000/01:Bo223 av Lennart Daléus (c) vari
yrkas:
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om trafik i storstaden. (avsnitt
1)
2000/01:MJ218 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas:
3. Riksdagen begär att regeringen skall
verka för att internationella avtal gör
det möjligt att internalisera de
internationella transporternas externa
samhällsekonomiska kostnader i priset för
transporterna. (avsnitt 1)
2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c)
vari yrkas:
27. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Godstransportdelegationen
bör få ett tilläggsdirektiv att
presentera en delrapport om miljö och
transporter. (avsnitt 1)
28. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i möjligaste mån prioritera
befintlig infrastruktur före
nyanläggning. (avsnitt 1)
29. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införande av trängselavgifter.
(avsnitt 3)
30. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda frågan om ett samlat
ansvar för infrastruktur. (avsnitt 1)
2000/01:MJ840 av Rigmor Stenmark (c) vari
yrkas:
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om underhåll av vägar. (avsnitt 5)
2000/01:N225 av Elver Jonsson och Runar
Patriksson (båda fp) vari yrkas:
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en långsiktig hållbar plan
upprättas för landets kommunikationer där
särskilt vägnätet och - i förekommande
fall - tjälsäkring verkställs. (avsnitt
5)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en bilsocial
utredning. (avsnitt 1)
2000/01:N243 av Inger Strömbom m.fl. (kd)
vari yrkas:
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om infrastrukturens betydelse.
(avsnitt 1)
2000/01:N266 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas:
8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven av en
infrastrukturpolitisk reform. (avsnitt 1)
2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c)
vari yrkas:
18. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökad tillgång till fullgod
kvalitet på digital och fysisk
infrastruktur. (avsnitt 1)
2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl.
(fp) vari yrkas:
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tjälsäkring av vägar. (avsnitt
5)
5. Riksdagen beslutar höja väganslagen.
(avsnitt 5)
2000/01:N319 av Ingegerd Saarinen m.fl.
(mp) vari yrkas:
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behov av en långsiktig plan
fr.o.m. år 2002 för att höja standarden
på grusvägnätet i landet, framför allt
vad gäller glesbygdskommunerna. (avsnitt
5)
2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp)
vari yrkas:
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om goda kommunikationers betydelse
för regionalpolitiken. (avsnitt 5)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av tjälsäkring av
vägar. (avsnitt 5)
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjda väganslag. (avsnitt 5)
2000/01:N383 av Matz Hammarström m.fl.
(mp) vari yrkas:
24. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om garanterad miniminivå vad
gäller tillgången till
kommunikationstjänster i hela landet.
(avsnitt 1)
25. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förbättring av tågtidtabellerna
för att minska väntetiderna. (avsnitt 1)
26. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökad turtäthet i tågtrafiken.
(avsnitt 1)
27. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fler snabbtåg. (avsnitt 1)
28. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nybyggnationer och
upprustningar av järnvägslinjer för
höghastighetstrafik för att underlätta
arbetspendling mellan regioner. (avsnitt
1)
2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas:
18. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vägar och transporter. (avsnitt
1)

Motioner med anledning av proposition
2001/02:20

2001/02:T9 av Jonas Ringqvist (v):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om långsiktiga mål för
vägtrafikens utsläpp av växthusgaser.
(avsnitt 1)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att motorvägar
inte hör hemma i ett hållbart
transportsystem. (avsnitt 1)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om styrmedel för att
begränsa trafikvolymen. (avsnitt 1)
2001/02:T12 av Anders G Högmark och Jeppe
Johnsson (båda m):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inlemma enskilda vägar i
planeringsprocessen. (avsnitt 5)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anslagen till enskilda vägar.
(avsnitt 5)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bevarandet av
kulturmiljövärdena i enskilda vägar.
(avsnitt 5)
2001/02:T13 av Agneta Ringman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en decentraliserad beslutsprocess vid
kommande infrastrukturinvesteringar.
(avsnitt 8)
2001/02:T15 av Agne Hansson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjda anslag till drift och
underhåll av vägnätet. (avsnitt 4)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att satsningen på bärighet,
tjälsäkring och rekonstruktion bör ingå i
de regionala planerna för att öka det
regionala inflytandet. (avsnitt 8)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att målet att genomförandet av
länsplanerna skall ha kommit lika långt
bör ses exklusive satsningarna på
bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion.
(avsnitt 4)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om prioriteringsordning gällande
infrastrukturen. (avsnitt 5)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om verkligt regionalt inflytande
över infrastrukturen. (avsnitt 8)
6. Riksdagen beslutar att den regionala
planeringsramen sätts till 84 miljarder
kronor för planperioden. (avsnitt 5)
7. Riksdagen beslutar om en tvådelad
regional planeringsram i enlighet med vad
som anförs i motionen. (avsnitt 8)
8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Rikstrafikens arbete med
samordning av trafikslagen måste
påskyndas. (avsnitt 1)
9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att planeringsdirektiven till
trafikverken bör utformas så att stor
hänsyn tas till vikten av väl fungerande
stråk för godstrafiken. (avsnitt 5)
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att frågan om ett samlat ansvar
och verk för infrastruktur bör utredas.
(avsnitt 1)
12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om långsiktig skattebefrielse för
biobränslen. (avsnitt 1)
13. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjlighet att efter lokala
beslut ta ut trängsel- eller
miljöavgifter. (avsnitt 3)
14. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inriktning på en politik för
trygg och säker trafikmiljö. (avsnitt 1)
15. Riksdagen beslutar att
planeringsramen för drift och underhåll
av det statliga vägnätet sätts till 120
miljarder kronor. (avsnitt 5)
16. Riksdagen beslutar att
planeringsramen för nationella
väginvesteringar sätts till 46,5
miljarder kronor. (avsnitt 5)
18. Riksdagen beslutar att avsätta 170
miljoner kronor mer per år till anslaget
drift och byggande av enskilda vägar än
regeringens förslag. (avsnitt 5)
19. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta en nationell fond
för oförutsedda händelser i det enskilda
vägnätet. (avsnitt 5)
20. Riksdagen beslutar avslå förslaget
om att avskaffa indelningen av de
statliga järnvägarna i stomjärnvägar och
länsjärnvägar. (avsnitt 5)
21. Riksdagen beslutar att
planeringsramen för stomjärnvägar sätts
till 63 miljarder kronor. (avsnitt 5)
23. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förbättra beslutsunderlaget
innan beslut om trafiklösningar i
Malmöregionen fattas. (avsnitt 7.3)
24. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en strategi för att öka
jämställdheten i transportpolitiken bör
utarbetas. (avsnitt 1)
25. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tidigt i planperioden
använda PPP-finansiering för
infrastrukturprojekt för att få till den
infrastrukturella satsning som är
nödvändig. (avsnitt 2)
26. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i mindre skala och endast
för större infrastrukturprojekt använda
vägtullar för att möjliggöra
nyinvesteringar. (avsnitt 1)
27. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att investeringsstödet för
spårfordon ej bör tas ur ordinarie
planeringsramar utan från ett eget
anslag. (avsnitt 8)
28. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att investeringsstödet för
spårfordon bör utökas till att omfatta
även bussar i kollektivtrafik som drivs
med alternativa drivmedel. (avsnitt 8)
29. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att investeringar i separata
busskörfält och bussgator samt
signalprioritering för bussar i lokal
kollektivtrafik bör bli berättigade till
statliga bidrag i alla delar av landet.
(avsnitt 8)
37. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att behandla den traditionella
fysiska infrastrukturen och den digitala
infrastrukturen tillsammans. (avsnitt 1)
38. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige bör vara pådrivande
för att EU:s transportsystem
miljöanpassas. (avsnitt 1)
39. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige i EU bör arbeta för
ett gemensamt program för utveckling av
transportsystemet i Barentsregionen.
(avsnitt 1)
2001/02:T16 av Anna Lilliehöök (m):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om trängselavgifter. (avsnitt 3)
2001/02:T17 av Magda Ayoub och Margareta
Viklund (båda kd):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa PPP-lösningar.
(avsnitt 2)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bibehålla det regionala
ansvaret för infrastrukturinvesteringar.
(avsnitt 8)
2001/02:T18 av Bo Lundgren m.fl. (m):
1. Riksdagen beslutar att den
ekonomiska planeringsramen avseende
väginvesteringar för perioden 2002-2013
skall uppgå till 105 000 000 000 kr.
(avsnitt 5)
2. Riksdagen beslutar att den
ekonomiska planeringsramen avseende
drift, underhåll, tjälsäkringsåtgärder
samt sektorsuppgifter avseende vägar för
perioden 2002-2013 skall uppgå till 120
000 000 000 kr. (avsnitt 5)
3. Riksdagen beslutar att den
ekonomiska planeringsramen avseende
järnvägsinvesteringar för perioden
2002-2013 skall uppgå till 62 000 000 000
kr. (avsnitt 5)
4. Riksdagen beslutar att den
ekonomiska planeringsramen avseende
drift, underhåll och sektorsuppgifter
avseende järnvägar för perioden 2002-2013
skall uppgå till 38 000 000 000 kr.
(avsnitt 5)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om utvecklingen av
infrastrukturen. (avsnitt 1)
2001/02:T20 av Lennart Daléus (c):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Vägverkets ansvar som
statlig väghållare bör omfatta alla
former av vägtrafik. (avsnitt 8)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Vägverket bör utforma en
strategi för säker cykling utanför
detaljplanelagt område. (avsnitt 8)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Vägverket inom sin
planeringsram bör bygga separata gång-
och cykelvägar i den utsträckning som
detta är samhällsekonomiskt motiverat.
(avsnitt 8)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Vägverket i sina
överläggningar med länsstyrelser och
kommuner bör tillse att kostnadseffektiva
åtgärder för säker cykling beaktas i den
regionala transportplaneringen. (avsnitt
8)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Banverket bör samråda med
Vägverket om överlåtelse av nedlagda
banvallar som är så belägna att de kan
utgöra underlag för cykelvägar. (avsnitt
8)
2001/02:T25 av Lisbeth Staaf-Igelström
m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
infrastrukturella satsningar i Värmland
under den kommande planeringsperioden.
(avsnitt 8)
2001/02:T28 av Ingemar Josefsson m.fl.
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
cykling och cykelleder. (avsnitt 8)
2001/02:T30 av Mikael Johansson m.fl.
(mp):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att tunnel
genom Hallandsåsen ej skall
färdigställas. (avsnitt 7.1)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att Banverket
bör få i uppdrag att överväga andra
alternativ till Citytunneln i Malmö i
samband med framtagande av stomnätplanen.
(avsnitt 7.3)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att statens del
av finansieringen av Citytunneln i Malmö
inte skall inrymmas inom planeringsramen
för järnvägsinvesteringar. (avsnitt 7.3)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att den
föreslagna satsningen på 17 miljarder
kronor för tjälsäkring, bärighet och
rekonstruktion av vägar i stället blir 30
miljarder kronor enligt åtgärdsförslag i
Miljöpartiets landsbygdspaket. (avsnitt
5)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att ytterligare
ökade resurser, 2 100 miljoner kronor, i
närtid, 2002-2004, bör avsättas till
bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion
av vägar. (avsnitt 4)
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att ytterligare
ökade resurser, 2 220 miljoner kronor, i
närtid, 2002-2004, avsätts till
investeringar i järnvägar. (avsnitt 4)
7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att resurser,
4 320 miljoner kronor, i närtid,
2002-2004, tas från investeringar i
vägar. (avsnitt 4)
8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att
planeringsramen för nationella
väginvesteringar bör minskas till 9
miljarder kronor och att dessa medel till
största delen skall användas till fysiska
trafiksäkerhetsåtgärder. (avsnitt 5)
9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att
planeringsramen för regionala
investeringar bör minskas till 15
miljarder kronor. (avsnitt 5)
10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att
planeringsramen för regionala
investeringar ej får användas till
kommunala flygplatser. (avsnitt 8)
2001/02:T31 av Anita Jönsson (s):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att använda kollektivtrafiken
som ett verktyg för att uppnå de
transportpolitiska delmålen. (avsnitt 8)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en betydande del av den
regionala planeringsramen används till
åtgärder som ökar den regionala
kollektivtrafikens konkurrenskraft.
(avsnitt 8)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att åtgärder i den lokala
kollektivtrafiken bör bli berättigade
till statsbidrag ur den regionala
planeringsramen. (avsnitt 8)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att reservationen av 4,5
miljarder kronor till investeringar i
spårfordon också bör användas till
investeringar i bussar som drivs med
alternativa bränslen och till
investeringar i dieseldrivna bussar med
modern miljöteknik. (avsnitt 8)
2001/02:T33 av Leif Jakobsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om ett starkt regionalt inflytande över
prioriteringsbeslut som har regional
bäring. (avsnitt 8)
2001/02:T36 av Sten Lundström och Sven-
Erik Sjöstrand (båda v):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att medel
avsatta för anläggande av Citytunneln i
Malmö överförs till förmån för byggandet
av ett yttre godsspår i Malmöregionen.
(avsnitt 7.3)
2001/02:T41 av Johnny Gylling m.fl. (kd):
1. Riksdagen beslutar att den
ekonomiska planeringsramen för
transportinfrastruktur för perioden
2004-2015 skall uppgå till 375 miljarder
kronor och skall användas enligt
följande: 150 miljarder kronor avsätts
för drift och underhåll samt andra
riktade åtgärder för att återställa väg-
och järnvägsstandarden, 100 miljarder
kronor avsätts för investeringar i
järnvägar, 77 miljarder kronor avsätts
för investeringar i vägar, varav 47
miljarder kronor för nationella
väginvesteringar och 30 miljarder kronor
för regionala investeringar, 3 miljarder
kronor avsätts för Sjöfartsverkets
investeringar i farleder och 45 miljarder
kronor avsätts för kapitalkostnader i
form av räntor, amorteringar och avgifter
för investeringar med alternativ
finansiering. (avsnitt 5)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att ett långsiktigt
hållbart transportsystem också planeras
utifrån målet om samhällsekonomisk
effektivitet. (avsnitt 10)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Godstransportdelegationen
bör permanentas som ett forum för
transportfrågor. (avsnitt 1)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att projekt i gällande plan
skall genomföras i planerad takt.
(avsnitt 5)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av Botniabanans
finansierings- och styrmodell. (avsnitt
7.2)
6. Riksdagen avslår förslaget om att
statens del av finansieringen av
Citytunneln i Malmö skall inrymmas inom
planeringsramen för
järnvägsinvesteringar. (avsnitt 7.3)
7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att alternativ till Citytunneln
bör utredas. (avsnitt 7.3)
8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att planeringsramen för
transportinfrastruktur bör omfatta också
av staten finansierade investeringar i
sjöfartens infrastruktur. (avsnitt 5)
9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att planeringen för 2004-2015
inriktas med sju infrastrukturella grepp.
(avsnitt 1)
10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att planeringen av
transportinfrastruktur bör styras av
principen att väg- och järnvägskapitalet
skall förvaltas på ett sådant sätt att
inte värdet urholkas. (avsnitt 1)
12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att
nollvisionen återupprättas genom att
särskilt olycksdrabbade vägavsnitt
prioriteras i den nationella planen.
(avsnitt 5)
13. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett samlat åtgärdsprogram
för Stockholms trafiksituation bör föras
in i de nationella planerna. (avsnitt 5)
14. Riksdagen begär att regeringen
tillsätter en utredning med uppdrag att
lämna förslag till åtgärder som
förbättrar transportsystemet i
Göteborgsregionen. (avsnitt 5)
15. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de återstående projekten i
den svenska transporttriangeln bör
genomföras tidigt under kommande
planperiod. (avsnitt 5)
16. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de återstående projekten i
Nordiska triangeln bör genomföras tidigt
under kommande planperiod. (avsnitt 5)
17. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör ta initiativ
till en samlad infrastrukturpolitik för
Östersjöregionen. (avsnitt 1)
18. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillsättande av en delegation
för infrastrukturinvesteringar med
alternativa finansieringsformer. (avsnitt
2)
19. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör ta initiativ
till ett nationellt program för
transportinformatik. (avsnitt 1)
2001/02:T46 av Kenth Skårvik m.fl. (fp):
1. Riksdagen godkänner att den
ekonomiska planeringsramen för
transportinfrastruktur för perioden
2004-2015 skall uppgå till 375 miljarder
kronor (inklusive PPP) och skall användas
enligt följande: 97 miljarder kronor för
drift och underhåll av statliga vägar, 38
miljarder kronor för drift och underhåll
av statliga järnvägar, 8 miljarder kronor
för sektorsuppgifter, 24 miljarder kronor
för tjälsäkring, bärighet och
rekonstruktion av vägar, 78 miljarder
kronor för investeringar i järnvägar, 85
miljarder kronor för vägar, varav 49
miljarder kronor för nationella
väginvesteringar och 35 miljarder kronor
för regional transportinfrastruktur samt
45 miljarder kronor för kapitalkostnader
i form av räntor och amorteringar för
investeringar som finansieras med lån och
PPP. (avsnitt 5)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om s.k. PPP-projekt. (avsnitt 2)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en restriktiv användning av
alternativa statliga finansieringsformer.
(avsnitt 2)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om konkurrens för en väl
fungerande trafik. (avsnitt 1)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en breddning av reseavdraget.
(avsnitt 1)
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en tillgänglighetsreform för
funktionshindrade inom trafikpolitiken.
(avsnitt 9)
7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bristerna i dagens
transportsystem. (avsnitt 5)
10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om angelägna vägprojekt. (avsnitt
5)
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om järnvägsinvesteringar. (avsnitt
7.1)
13. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Botniabanan. (avsnitt 7.2)
14. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förbättrad spårkapacitet genom
centrala Stockholm. (avsnitt 7.4)
2001/02:T54 av Per Erik Granström m.fl.
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
sektorsansvaret för Banverket. (avsnitt
6)

Motioner från allmänna motionstiden
hösten 2001

2001/02:T239 av Per-Richard Molén m.fl.
(m):
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att SJ:s roll bör renodlas till
att i framtiden vara en stark operatör
som på affärsmässiga grunder kan
konkurrera om trafik på svenska och
europeiska järnvägar. (avsnitt 1)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tydliga samhällsekonomiska
lönsamhetskalkyler måste göras för varje
tänkt investering. (avsnitt 10)
8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om getingmidjan i Stockholm.
(avsnitt 7.4)
9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en kostnadsanalys av
Botniabaneprojektet och dess inverkan på
investeringsbehovet på övriga av
Botniabanan påverkade järnvägssträckor.
(avsnitt 7.2)
10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att roller, rutiner och
ansvarsfördelning mellan Banverket och
Botniabanebolaget klarläggs. (avsnitt
7.2)
12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kombitrafik. (avsnitt 1)
13. Riksdagen begär att regeringen
ändrar den förordning som reglerar SJ:s
trafikrätter. (avsnitt 1)
14. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att närmare utreda
huvudmannaskapet för SJ:s
fordonsförsörjning i syfte att skapa full
konkurrensneutralitet mellan
operatörerna. (avsnitt 1)
15. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att omstrukturera Jernhusen
AB:s fastighetsinnehav. (avsnitt 1)
17. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om privatisering av Statens
järnvägar. (avsnitt 1)
2001/02:T244 av Inga Berggren m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
Citytunneln som en viktig del i en
fungerande järnvägsinfrastruktur i
Öresundsregionen och i södra Sverige.
(avsnitt 7.3)
2001/02:T258 av Bertil Persson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
besluta att påskynda byggandet av
Citytunneln. (avsnitt 7.3)
2001/02:T287 av Bertil Persson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
tunneln genom Hallandsåsen. (avsnitt 7.1)
2001/02:T315 av Per Lager m.fl. (mp):
Riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag till en nationell
handlingsplan för ökat cyklande. (avsnitt
8)
2001/02:T318 av Marietta de Pourbaix-
Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av regeringsinitiativ för att öka
tillgängligheten för rullstolsburna på
SJ:s tåg. (avsnitt 9)
2001/02:T326 av Margareta Viklund m.fl.
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att planerings- och
beslutsprocessen utvecklas så att det
regionala inflytandet ökar och den
demokratiska förankringen stärks.
(avsnitt 1)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Citytunneln. (avsnitt 7.3)
2001/02:T355 av Inger Strömbom m.fl.
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en snabb utbyggnad
av järnvägskapaciteten förbi
Riddarholmen. (avsnitt 7.4)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att några av de mest
samhällsekonomiskt lönsamma väg- och
järnvägsprojekten i Stockholmsregionen
får bli försöksprojekt med upphandling
och finansiering enligt public-private
partnership. (avsnitt 2)
4. Riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag till ändring i
lagstiftningen för att möjliggöra public-
private partnership. (avsnitt 2)
7. Riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag till förändringar i
lagstiftningen så att kommuner och
regioner själva kan besluta om att
utnyttja miljöstyrande vägavgifter i hårt
trafikerade stadskärnor. (avsnitt 3)
2001/02:T356 av Kent Olsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
ett ökat användande av PPP-finansiering
vid infrastruktursatsningar. (avsnitt 2)
2001/02:T360 av Ulla-Britt Hagström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bättre analysera bakgrunden
för kvinnors och mäns olika resmönster.
(avsnitt 1)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de statliga verk som
planerar och styr trafiken har en
jämställd styrelserepresentation.
(avsnitt 1)
2001/02:T393 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen gör en
utredning av kostnaden för person- och
godstransporter för privatpersoner,
företag, kommuner och landsting enligt
vad i motionen anförs. (avsnitt 1)
2001/02:T396 av Peter Pedersen (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening att, inom ramen för de
medel som avsätts för
infrastruktursatsningar under perioden
2004-2015, trafikhuvudmännen i ett eller
flera län bör tilldelas medel för att
införa nolltaxa i kollektivtrafiken samt
att forskning bör knytas till
försöksprojektet/en för att utvärdera hur
nolltaxan påverkar resemönster, val av
färdsätt, olycksstatistik och
utvecklingen av trafikskadekostnader,
miljöpåverkan, om det påverkar pendling
till arbete på annan ort, om det påverkar
utflyttningen från periferi till centrum
osv. (avsnitt 8)
2001/02:T419 av Per-Richard Molén m.fl.
(m):
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om betydelsen av
fungerande markförbindelser för flygets
funktion. (avsnitt 5)
2001/02:T440 av Lisbeth Staaf-Igelström
(s):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett särskilt statligt bidrag
till investeringar i kollektivtrafikens
infrastruktur i form av busskörfält,
bussgator, signalprioriteringssystem och
andra former av mobil informationsteknik.
(avsnitt 8)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att använda kollektivtrafiken
som ett verktyg för att uppnå de
transportpolitiska målen. (avsnitt 8)
2001/02:T447 av Birgitta Carlsson (c):
1. Riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag till en åtgärdsplan
för hur man skall komma till rätta med de
eftersläpningar som nu finns vad gäller
vägunderhåll, bärighetshöjning,
tjälsäkring och beläggning av vårt
finmaskiga vägnät. (avsnitt 5)
2001/02:T450 av Johnny Gylling m.fl.
(kd):
1. Riksdagen avslår regeringens
hemställan om att få besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 2
miljarder kronor för genomförande av
prioriterade väg- och järnvägsprojekt med
start 2002. (avsnitt 4)
2. Riksdagen begär att regeringen
utreder förutsättningarna för en
omvandling av delar av skatten på
drivmedel till väghållningsavgift.
(avsnitt 2)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett program för utbyggnad av
särskilt olycksdrabbade vägavsnitt.
(avsnitt 5)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett åtgärdsprogram för att lösa
trafikproblemen i Stockholm. (avsnitt
7.4)
8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör ta initiativ
till en nordisk infrastrukturpolitik.
(avsnitt 1)
9. Riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag till ändring av lagen
om statsbudgeten (1996:1059) till förmån
för alternativ finansiering av
infrastruktur. (avsnitt 2)
10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillsättandet av en speciell
delegation för infrastrukturinvesteringar
med alternativa finansieringsformer.
(avsnitt 2)
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av Botniabanans
finansierings- och styrmodell. (avsnitt
7.2)
12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av Citytunneln vad
gäller teknisk lösning, finansiering och
styrmodell. (avsnitt 7.3)
13. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör ta initiativ
till ett nationellt program för
transportinformatik. (avsnitt 5)
18. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att alla järnvägslinjer blir
föremål för upphandling. (avsnitt 1)
19. Riksdagen begär att regeringen
utreder förutsättningarna för ett
införande av slottider inom järnvägen.
(avsnitt 1)
20. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att särskild vikt skall läggas
vid skapandet av intermodala
transportknutpunkter. (avsnitt 5)
21. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inom EU verka för
gemensamma regler för vägavgifter för
tunga fordon. (avsnitt 1)
22. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om miljöstyrande vägavgifter i
hårt trafikerade stadskärnor. (avsnitt 3)
24. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillgängligheten till
kollektivtrafiken för funktionshindrade.
(avsnitt 9)
25. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en handlingsplan för ökat
cyklande. (avsnitt 8)
2001/02:T461 av Charlotta L Bjälkebring
(v):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tredje spåret. (avsnitt 7.4)
2001/02:T463 av Kenth Skårvik m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av bättre konkurrens
inom samtliga trafikslag. (avsnitt 1)
9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om trafikens miljöpåverkan.
(avsnitt 1)
10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en total avreglering av
godstrafiken på järnväg. (avsnitt 1)
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en bilsocial
utredning. (avsnitt 1)
12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en total avreglering av
persontrafiken på järnväg. (avsnitt 1)
18. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av tjälsäkring av
vägnätet. (avsnitt 5)
20. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om privatfinansierad
infrastruktur. (avsnitt 2)
2001/02:MJ338 av Agne Hansson m.fl. (c):
13. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en 10-årsplan för att ta igen
det eftersatta underhållet av det
statliga vägnätet. (avsnitt 5)
2001/02:MJ527 av Gudrun Schyman m.fl.
(v):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att regeringen
skall verka för att avgifter och skatter
för transporter anpassas till
transporternas samhällsekonomiska
kostnader. (avsnitt 1)
2001/02:N224 av Bo Lundgren m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av
infrastruktursatsningar i
storstadsregionerna. (avsnitt 5)
2001/02:N262 av Yvonne Ångström m.fl.
(fp):
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tjälsäkring av vägnätet.
(avsnitt 5)
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om målsättningen att samtliga
vägar i landet skall hållas öppna och
farbara under alla delar av året.
(avsnitt 5)
2001/02:N267 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
28. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en infrastrukturpolitik för
företagsamhet. (avsnitt 5)
2001/02:N364 av Ingegerd Saarinen m.fl.
(mp):
17. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förbättring av tågtidtabellerna
för att minska väntetiderna. (avsnitt 1)
18. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökad turtäthet i tågtrafiken.
(avsnitt 1)
19. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fler snabbtåg. (avsnitt 1)
20. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nybyggnationer och
upprustningar av järnvägslinjer för
höghastighetstrafik för att underlätta
arbetspendling mellan regioner. (avsnitt
1)
2001/02:Sk288 av Bo Lundgren m.fl. (m):
10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en väl utbyggd och
underhållen väginfrastruktur för att hela
Sverige skall kunna växa och utvecklas.
(avsnitt 1)
2001/02:So501 av Agne Hansson m.fl. (c):
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förhindra de statliga
myndigheternas neddragning av service
till allmänheten. (avsnitt 1)
14. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att möjliggöra för kommunerna
att införa olika former av trängsel- och
miljöavgifter för att begränsa
trafikflöden, till förmån för kollek-
tivtrafiken och stadsmiljön. (avsnitt 3)
15. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av miljövänliga
kollektivtrafiklösningar i storstads-
områden. (avsnitt 1)

Bilaga 4
Motioner som behandlas i avsnittet 11
Övriga projekt

Vägar
Motion från riksmötet 1998/99
1998/99:T901 av Bertil Persson (m) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förbindelse mellan Falster
och Rostock. (avsnitt 11)

Motioner från riksmötet 1999/2000

1999/2000:T201 av Holger Gustafsson (kd)
vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering och byggstart för
vägbyggnader i Västra Götalands
Skaraborgsområde (E 20, rv 44, rv 49)
inom den av Kristdemokraterna föreslagna
utökade ramen. (avsnitt 11)
1999/2000:T202 av Agne Hansson (c) vari
yrkas:
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om angelägna väginvesteringar i
Kalmar län. (avsnitt 11)
1999/2000:T209 av Kenth Skårvik och Elver
Jonsson (båda fp) vari yrkas:
17. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vägprojekt som är angelägna
för hela landet, (avsnitt 11)
18. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en uppgradering av riksväg 45
till Europaväg. (avsnitt 11)
1999/2000:T210 av Johnny Gylling m.fl.
(kd) vari yrkas:
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare prioriterade
projekt. (avsnitt 11)
1999/2000:T222 av Marianne Andersson (c)
vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på vägarna i
Dalsland. (avsnitt 11)
1999/2000:T224 av Ulf Björklund (kd) vari
yrkas:
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av goda
vägkommunikationer till Sälenfjällen.
(avsnitt 11)
1999/2000:T227 av Ulla-Britt Hagström
(kd) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av E 20 som en
sammanhållande länk i Sverige och mot
kontinenten, (avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om E 20 och trafiksäkerheten,
(avsnitt 11)
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om den regionalpolitiska
betydelsen av E 20. (avsnitt 11)
1999/2000:T235 av Eva Arvidsson m.fl. (s)
vari yrkas:
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en snar utbyggnad av väg 73
mellan Fors och Nynäshamns nya infart.
(avsnitt 11)
1999/2000:T237 av Åke Carnerö och Rosita
Runegrund (båda kd) vari yrkas:
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tvärvägnätets betydelse,
(avsnitt 11)
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnaden av riksväg 44
mellan Uddevalla och Vänersborg, (avsnitt
11)
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förtydliga målet att
utbyggnaden av väg E 6 mellan Uddevalla
och Svinesund skall vara klar år 2007.
(avsnitt 11)
1999/2000:T238 av Johnny Gylling (kd)
vari yrkas:
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att väg E 22 genom Blekinge
snarast bör byggas ut till fyrfilig väg
med mittbarriär såsom ett PPP-projekt.
(avsnitt 11)
1999/2000:T301 av Rolf Gunnarsson (m)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om storleken på väganslaget.
(avsnitt 11)
1999/2000:T302 av Björn Leivik och
Elizabeth Nyström (båda m) vari yrkas:
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av väginvesteringar i
Dalsland. (avsnitt 11)
1999/2000:T303 av Maud Ekendahl (m) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändiga utbyggnader av väg
13 i Skåne. (avsnitt 11)
1999/2000:T304 av Inga Berggren (m) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbyggnaden av E 6 till
motorväg, delen Vellinge-Trelleborg,
påskyndas och förverkligas tidigt under
planperioden. (avsnitt 11)
1999/2000:T305 av Inger René m.fl. (m)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnaden av Europaväg 6.
(avsnitt 11)
1999/2000:T306 av Anna Åkerhielm och Jan
Backman (båda m) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
den svenska regeringen måste informera
den danska regeringen om hur viktigt det
är att Kongevejen snarast byggs ut.
(avsnitt 11)
1999/2000:T307 av Maud Ekendahl och
Ingvar Eriksson (båda m) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
skyndsam ombyggnad av E 4:an vid
Örkelljunga. (avsnitt 11)
1999/2000:T308 av Lars Hjertén m.fl. (m,
kd, c) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prioritering av
underhållsbidrag och investeringsbidrag
till vägnätet i Västra Götaland. (avsnitt
11)
1999/2000:T309 av Birgitta Sellén m.fl.
(c, v, kd) vari yrkas: att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en upprustning av
Nordingråvägen. (avsnitt 11)
1999/2000:T310 av Elizabeth Nyström (m)
vari yrkas:
1. att riksdagen hos regeringen begär
att utbyggnad av riksväg 45 på sträckan
Göteborg-Trollhättan påbörjas senast år
2000, dvs. i början av nästa
infrastrukturplaneringsperiod. (avsnitt
11)
1999/2000:T311 av Leif Carlson och Nils
Fredrik Aurelius (båda m) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av att inom befintliga ramar göra
nyinvesteringar i vissa delar av vägnätet
i sydöstra Sverige. (avsnitt 11)
1999/2000:T312 av Kenth Skårvik (fp) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en snar utbyggnad av riksväg
44 längs hela sträckningen mellan
Vänersborg/Trollhättan och Uddevalla.
(avsnitt 11)
1999/2000:T313 av Eskil Erlandsson och
Gunnel Wallin (båda c) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
åtgärder skall inrymmas i planeringsramen
för investeringar i nationella stamvägar
för att inom planperioden ge E 4 utanför
Markaryd-Örkel- ljunga och Ljungby en
standard motsvarande motorväg. (avsnitt
11)
1999/2000:T314 av Jan Backman och Ingvar
Eriksson (båda m) vari yrkas:
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att skylta
alternativa vägar över Öresund i samband
med att den fasta förbindelsen öppnas.
(avsnitt 11)
1999/2000:T315 av Karl-Göran Biörsmark
(fp) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anläggande av en
förbifart vid Söderköping inom ramen för
anslaget för investeringar i vägar.
(avsnitt 11)
1999/2000:T316 av Göte Jonsson (m) vari
yrkas: att riksdagen beslutar om
ytterligare medel till den nationella
väghållningsplanen enligt vad som anförts
i motionen. (avsnitt 11)
1999/2000:T317 av Lena Ek (c) vari yrkas:
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att fler grusvägar
får beläggning, (avsnitt 11)
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de trafikfarligaste
sträckorna i varje län byggs bort.
(avsnitt 11)
1999/2000:T321 av Lennart Kollmats (fp)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av riksväg 40,
sträckan Borås-Jönköping, till motorväg.
(avsnitt 11)
1999/2000:T322 av Magnus Jacobsson (kd)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att inom ramen för
anslaget prioritera väghållningen i
Fyrbodal. (avsnitt 11)
1999/2000:T323 av Magnus Jacobsson (kd)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om modernisering av vägnätet i
Västmanland. (avsnitt 11)
1999/2000:T326 av Eskil Erlandsson och
Agne Hansson (båda c) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en upprustning av vägarna 23,
138 och 34, (avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en gemensam benämning av väg
23, 138 och 34, Malmö-Växjö-Linköping.
(avsnitt 11)
1999/2000:T329 av Marianne Andersson och
Birgitta Carlsson (båda c) vari yrkas:
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en prioritering av E 20.
(avsnitt 11)
1999/2000:T331 av Johan Pehrson (fp) och
Sofia Jonsson (c) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om väg 60, (avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förhållandet mellan
budgetnivån och planeringsnivån i
framtiden. (avsnitt 11)
1999/2000:T332 av Ingemar Vänerlöv (kd)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att säkra de
viktigaste vägarna i Dalslands inre
vägnät. (avsnitt 11)
1999/2000:T333 av Harald Bergström (kd)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en utbyggnad av E 4
förbifart Markaryd av trafiksäkerhetsskäl
bör få högsta prioritet. (avsnitt 11)
1999/2000:T334 av Yvonne Ångström (fp)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppgradering av riksväg 45
till Europaväg. (avsnitt 11)
1999/2000:T335 av Sten Tolgfors (m) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ombyggnad av E
18 mellan Örebro och Karlskoga. (avsnitt
11)
1999/2000:T336 av Nils-Erik Söderqvist
och Britt Bohlin (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av förbättrad standard på vägarna
i Dalsland och Göta Älvdal. (avsnitt 11)
1999/2000:T337 av Runar Patriksson (fp)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att såsom ett EU-projekt i
samverkan rädda Osebolsbron i Torsby
kommun. (avsnitt 11)
1999/2000:T338 av Jeppe Johnsson (m) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en upprustning av
väg E 22. (avsnitt 11)
1999/2000:T339 av Kent Olsson (m) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om investeringar på
kommunikationsområdet i Bohuslän.
(avsnitt 11)
1999/2000:T341 av Rolf Kenneryd (c) vari
yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en kraftfull
upprustning av vägnätet. (avsnitt 11)
1999/2000:T342 av Catharina Elmsäter-
Svärd (m) vari yrkas: att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att färdigställa E
4:ans förbifart väster om Stockholm.
(avsnitt 11)
1999/2000:T343 av Lennart Hedquist m.fl.
(m, kd, c, fp) vari yrkas: att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att
snarast fastställa sträckningen av E 4:an
från södra Uppsala och norrut genom
Uppland. (avsnitt 11)
1999/2000:T344 av Lisbeth Staaf-Igelström
m.fl. (s) vari yrkas: att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om underhållsmedel
till riks- och länsvägar i Värmland.
(avsnitt 11)
1999/2000:T345 av Sonia Karlsson (s) vari
yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av att man i den
fortsatta planeringen särskilt
uppmärksammar objekt med stora
miljövinster och andra mer
svårkvantifierade samhällsvinster för
lokalsamhället, (avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksväg 50 - delen genom
Motala - ges högsta prioritet. (avsnitt
11)
1999/2000:T347 av Jerry Martinger och
Marietta de Pourbaix-Lundin (båda m) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbyggnaden av vägnätet på
Södertörn bör prioriteras i Vägverkets
planering. (avsnitt 11)
1999/2000:T348 av Kerstin Kristiansson
m.fl. (s) vari yrkas: att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riks- och länsvägar
i Västernorrlands län. (avsnitt 11)
1999/2000:T349 av Susanne Eberstein m.fl.
(s) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av särskilda åtgärder
för vägarna i Västernorrland, (avsnitt
11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid fördelningen av
väganslag ta större hänsyn till den tunga
trafiken. (avsnitt 11)
1999/2000:T350 av Berit Andnor och Rune
Berglund (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
anslagen till vägnätet i Jämtlands län
ges hög prioritet i kommande
budgetarbete. (avsnitt 11)
1999/2000:T352 av Inger Lundberg och
Lisbeth Staaf-Igelström (båda s) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att E 18 - avsnittet
Örebro-norska gränsen - bör ges status
som strategisk väg i den nationella
väghållningsplanen. (avsnitt 11)
1999/2000:T353 av Maud Björnemalm m.fl.
(s) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Bergslagsdiagonalen.
(avsnitt 11)
1999/2000:T355 av Per-Olof Svensson och
Raimo Pärssinen (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
väg 67 snarast upprustas. (avsnitt 11)
1999/2000:T356 av Kenth Högström m.fl.
(s) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skyndsam
modernisering av E 4 mellan Lindefallet
och Hudiksvall. (avsnitt 11)
1999/2000:T358 av Maud Björnemalm m.fl.
(s) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av om- och
nybyggnad av väg 249. (avsnitt 11)
1999/2000:T360 av Kjell Nordström m.fl.
(s) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder
för att stärka E 20:s betydelse för
tillväxt och regional utveckling och som
övergripande förbindelse mellan Stockholm
och Göteborg. (avsnitt 11)
1999/2000:T361 av Mona Berglund Nilsson
m.fl. (s) vari yrkas: att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en snabbare
utbyggnad av Europaväg 6 i norra Bohuslän
till motorvägsstandard. (avsnitt 11)
1999/2000:T362 av Carin Lundberg och Karl
Gustav Abramsson (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
tidigareläggning av E 4 Yttervik-Tjärn.
(avsnitt 11)
1999/2000:T363 av Karl-Göran Biörsmark
(fp) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbättringar av E
22. (avsnitt 11)
1999/2000:T364 av Runar Patriksson m.fl.
(fp) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om alternativfinansiering av
förbättringar av E 18, väg 45 och väg 61,
(avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av
tjälsäkringsprogram. (avsnitt 11)
1999/2000:T365 av Kenneth Johansson (c)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att upprustning av riksväg 70,
speciellt sträckan Sala-Avesta, skall ges
extra hög prioritet och snarast
genomföras. (avsnitt 11)
1999/2000:T367 av Kjell Nordström och
Urban Ahlin (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
upprustning av vägarna 48 och 64.
(avsnitt 11)
1999/2000:T368 av Sonja Fransson och
Berndt Ekholm (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
prioritera beläggning av grusvägar i
Sjuhäradsbygden. (avsnitt 11)
1999/2000:T369 av Johnny Ahlqvist och
Anders Karlsson (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
fördelningen av infrastruktursatsningar
till Skåne län. (avsnitt 11)
1999/2000:T370 av Laila Bäck m.fl. (s)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om trafiksäkerheten på riksväg
71. (avsnitt 11)
1999/2000:T371 av Birgitta Sellén (c)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om specialdestinerade anslag till
Västernorrlands vägnät. (avsnitt 11)
1999/2000:T372 av Lars Elinderson (m) och
Marianne Andersson (c) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av att fullfölja ombyggnaden av
väg 181 mellan Falköping och Vårgårda.
(avsnitt 11)
1999/2000:T373 av Mats Berglind (s) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidigareläggning av byggandet
av motorvägen mellan Enköping och Sagån.
(avsnitt 11)
1999/2000:T374 av Jan Björkman m.fl. (s)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riksvägsstatus för tvärleden
Blekinge-Halland. (avsnitt 11)
1999/2000:T375 av Ulf Björklund m.fl.
(kd, c, fp) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en uppgradering av
Inlandsvägen, avsnittet
Kristinehamn-Johannesholm (Mora), till
att ingå i stamvägnätet, (avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en sammanhängande
vägnumrering mellan Halmstad och
Johannisholm (Mora), (avsnitt 11)
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Inlandsvägens dåliga tekniska
kvalitet och konsekvenserna för turism
och näringsliv, (avsnitt 11)
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av att, som ett första
steg, bygga om oacceptabel vägyta och
dålig linjeföring till önskvärd bredd,
(avsnitt 11)
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter till en regional
utveckling inte minst för kommuner och
näringsliv i Norrland inland. (avsnitt
11)
1999/2000:T376 av Lars Gustafsson (kd)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslag till vägarna i Halland.
(avsnitt 11)
1999/2000:T377 av Sofia Jonsson (c) och
Johan Pehrson (fp) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att projektarbetet för väg 249
tidigareläggs, (avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att byggnationen av väg 249
utförs i en etapp mellan Vedevåg och
Jädersbruk. (avsnitt 11)
1999/2000:T440 av Ulla-Britt Hagström
m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en
ny vägsträckning av riksväg 48 genom
Skultorps centrum. (avsnitt 11)
1999/2000:T502 av Kenneth Johansson (c)
vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återstående två mil av
riksväg 60 mellan Borlänge och Falun som
ett första steg skall införas i det
nationella stamvägnätet, (avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hela Bergslagsdiagonalen
skall ha samma vägnummer och förslagsvis
utmärkas som riksväg 50, (avsnitt 11)
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ombyggnadsprojektet
"Förbifart Ludvika" på riksväg 60 skall
ges en extra hög prioritet och snarast
genomföras. (avsnitt 11)
1999/2000:T522 av Anna Åkerhielm och Jan
Backman (båda m) vari yrkas:
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att intensifiera det svenska
intresset för en fast förbindelse över
Fehmarn Bält. (avsnitt 11)
1999/2000:T806 av Annika Nilsson och Kent
Härstedt (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
Fehmarn Bält. (avsnitt 11)
1999/2000:T809 av Anna Åkerhielm (m) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyltning av alternativa vägar
över Öresund. (avsnitt 11)
1999/2000:T814 av Bertil Persson (m) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bro mellan Falster och
Rostock. (avsnitt 11)
1999/2000:Bo231 av Eskil Erlandsson m.fl.
(c) vari yrkas:
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en aktualisering av
Västerleden som en del av Yttre tvärleden
i Stockholm. (avsnitt 11)
1999/2000:N213 av Runar Patriksson m.fl.
(fp) vari yrkas:
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en upprustning av
vissa stamvägar samt tjälsäkring av
grusvägnätet. (avsnitt 11)
1999/2000:N214 av Lennart Daléus m.fl.
(c) vari yrkas:
25. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förbättra de sämre delarna
av Europavägarna så att trafiksäkerheten
ökar. (avsnitt 11)
1999/2000:N240 av Fredrik Reinfeldt m.fl.
(m) vari yrkas:
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förutsättningar för att få
till stånd färdigställandet av E 4:ans
förbifart väster om Stockholm. (avsnitt
11)

Motioner från riksmötet 2000/01

2000/01:T202 av Holger Gustafsson (kd)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om finansiering och byggstart för
vägbyggnader i Skaraborgsområdet (E 20,
rv 44, rv 49) inom den av
Kristdemokraterna föreslagna utökade
ramen. (avsnitt 11)
2000/01:T209 av Anne-Katrine Dunker och
Patrik Norinder (båda m) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om drift och underhåll på vissa
delar av vägnätet i Gävleborgs och
Uppsala län. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnad till
motorvägsstandard. (avsnitt 11)
2000/01:T211 av Kenth Skårvik m.fl. (fp)
vari yrkas:
22. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnad och upprustning av
Europaväg 4, motorväg mellan Göteborg och
Stockholm, Europaväg 6 samt riksväg 73.
(avsnitt 11)
23. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att uppgradera riksväg 45
(inlandsvägen) till Europaväg. (avsnitt
11)
2000/01:T215 av Johan Pehrson (fp) vari
yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om E 18. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om väg 249. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Bergslagsdiagonalen. (avsnitt
11)
2000/01:T220 av Björn Kaaling och Tone
Tingsgård (båda s) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om E 4 genom Uppland. (avsnitt 11)
2000/01:T230 av Britt Bohlin m.fl. (s)
vari yrkas:
14. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnad av Europaväg 20.
(avsnitt 11)
15. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnad av Europaväg 6 i
norra Bohuslän. (avsnitt 11)
18. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnad av riksvägarna 40 och
45. (avsnitt 11)
19. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tjälsäkring och bättre bärighet
på Västsveriges grusvägar. (avsnitt 11)
2000/01:T301 av Kjell Eldensjö och Fanny
Rizell (båda kd) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbyggnad
av riksväg 40 mellan Borås och Jönköping
till motorvägsstandard med finansiering
enligt ny modell, typ PPP. (avsnitt 11)
2000/01:T302 av Gunnel Wallin och Eskil
Erlandsson (båda c) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
åtgärder skall inrymmas i planeringsramen
för investeringar i nationella stamvägar
för att inom planperioden ge E 4 utanför
Markaryd/Örkelljunga och Ljungby en
standard motsvarande motorväg. (avsnitt
11)
2000/01:T303 av Birgitta Sellén (c) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om specialdestinerade väganslag
till Västernorrlands län. (avsnitt 11)
2000/01:T304 av Kenneth Johansson (c)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Bergslagsdiagonalen får ett
enhetligt vägnummer genom att riksväg 50
förlängs som ersättning för riksväg 60
mellan Örebro och Falun samt norrut som
ersättning för berörda länsvägar fram
till E 4 vid Söderhamn. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den återstående delen av
riksväg 60 mellan Falun och Borlänge på
ca 2 mil inlemmas i stamvägnätet.
(avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att staten snarast fastställer
vägarbetsplanen så att bygget förbi
Ludvika kan startas. (avsnitt 11)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett omgående separat beslut om
finansieringen av ombyggnad till
fyrfältighet av sträckan Falun-Ornäs på
riksväg 60 att omfatta hela sträckan
Falun-Ornäs. (avsnitt 11)
2000/01:T305 av Inger Strömbom (kd) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ökade medel till det
jämtländska vägnätet. (avsnitt 11)
2000/01:T307 av Maud Ekendahl (m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skyndsam ombyggnad av E 4:an
utanför Örkelljunga. (avsnitt 11)
2000/01:T308 av Kenneth Johansson (c)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att om
upprustning av riksväg 70, speciellt
sträckan Sala-Avesta, skall ges extra hög
prioritet och snarast genomföras.
(avsnitt 11)
2000/01:T309 av Rolf Gunnarsson (m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om storleken på väganslaget.
(avsnitt 11)
2000/01:T310 av Lennart Daléus (c) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avsätta extra resurser till
Vägverket i Stockholm för genomförande av
en nödvändig upprustning av väg 73 mellan
Fors och Nynäshamn. (avsnitt 11)
2000/01:T311 av Dan Kihlström (kd) vari
yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den dåliga tekniska kvaliteten
på riksvägarna 45 och 62 samt dess
konsekvenser för näringsliv och turism.
(avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en upprustning av riksväg
45 skall ges extra hög prioritet och
snarast genomföras. (avsnitt 11)
2000/01:T312 av Caroline Hagström (kd)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att påskynda utbyggnaden av E 6
vägsträcka mellan Vellinge och Trelleborg
till motorväg. (avsnitt 11)
2000/01:T313 av Åke Carnerö och Rosita
Runegrund (båda kd) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förtydliga målet att
utbyggnaden av väg E 6 mellan Uddevalla
och Svinesund skall vara klar år 2007.
(avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den planerade nya
Svinesundsbron färdigställs samtidigt med
utbyggnaden av E 6 genom Bohuslän.
(avsnitt 11)
2000/01:T314 av Ulla-Britt Hagström m.fl.
(kd, m, c) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
byggnation av en ny vägsträckning som
avlastar riksväg 48 genom Skultorps
centrum snarast igångsätts. (avsnitt 11)
2000/01:T315 av Elizabeth Nyström och Per-
Samuel Nisser (båda m) vari yrkas:
Riksdagen beslutar att anslå ökade medel
till bärighetsåtgärder på vägarna i
Dalsland och Värmland. (avsnitt 11)
2000/01:T316 av Kenth Skårvik och Elver
Jonsson (båda fp) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vägarna i Västsverige där E 6
utbyggnad, E 20 och rv 40 förbättring
samt rv 45 uppgradering till Europaväg
snarast åtgärdas. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att en samordnad
plan för vägupprustning i Dalsland och
norra Bohuslän upprättas så att en
snabbare start kan ske i den befintliga
vägplanen. (avsnitt 11)
2000/01:T318 av Stefan Hagfeldt (m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ytterligare resurser till
vägnätet i Östergötland. (avsnitt 11)
2000/01:T319 av Harald Bergström (kd)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att E 4:ans vägsträckning
mellan Markaryd och Örkelljunga lyfts in
i den nationella vägplanen och
prioriteras för omedelbar och samtidigt
utbyggnad till motorväg. (avsnitt 11)
2000/01:T320 av Stefan Hagfeldt (m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnaden av E
22:an. (avsnitt 11)
2000/01:T321 av Magnus Jacobsson (kd)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att väg 44 skall byggas ut.
(avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utbyggnaden av E 6:an
påskyndas genom att vägen blir ett
försöksprojekt för PPP. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vägarna i Dalsland ges en
vkad prioritet inom ramen för
väganslagen. (avsnitt 11)
2000/01:T322 av Lennart Fridén (m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att omedelbara åtgärder vidtas
för att höja standarden på riksväg 45.
(avsnitt 11)
2000/01:T324 av Lennart Kollmats (fp)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnad till motorväg av
sträckan Borås-Jönköping. (avsnitt 11)
2000/01:T325 av Åke Carnerö (kd) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge Vägverket i uppdrag att
undersöka möjligheterna att upprusta
Sotenäslänken enligt PPP-modellen.
(avsnitt 11)
2000/01:T326 av Viviann Gerdin (c) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inom ramen för anslaget
till drift och underhåll prioritera
Värmland. (avsnitt 11)
2000/01:T327 av Maria Larsson och Göran
Hägglund (båda kd) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade
väganslag till såväl ombyggnationer som
underhåll av vägnätet i Jönköpings län.
(avsnitt 11)
2000/01:T328 av förste vice talman Anders
Björck och Ulf Melin (båda m) vari yrkas:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
behovet av satsningar på riksväg 26 och
27, samt länsväg 604. (avsnitt 11)
2000/01:T330 av Maud Ekendahl (m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nödvändiga utbyggnader av väg
13 i Skåne. (avsnitt 11)
2000/01:T332 av Sofia Jonsson (c) vari
yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om öronmärkta resurser för
upprustning av landets länsvägar.
(avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att byggnationen av E 20 i Laxå
kommun utförs i enlighet med Vägverkets
centrala alternativ. (avsnitt 11)
2000/01:T333 av Jeppe Johnsson m.fl. (m)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnaden av E 22. (avsnitt
11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om alternativ finansiering av
utbyggnaden av E 22 till motorväg,
resterande delar sträckan från
Trelleborg/Malmö ända till Kalmar.
(avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om framtagande av en
transportstrategi. (avsnitt 11)
2000/01:T334 av Margareta Andersson (c)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ny sträckning av riksväg 27.
(avsnitt 11)
2000/01:T335 av Maria Larsson och Göran
Hägglund (båda kd) vari yrkas: Riksdagen
beslutar att koncession ges för en PPP-
finansiering för utbyggnad av riksväg 40
mellan Jönköping och Borås. (avsnitt 11)
2000/01:T338 av Per Landgren och Annelie
Enochson (båda kd) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om alternativa
finansieringsformer, för att vägprojekten
E 6 norr om Uddevalla och rv 40 mellan
Borås och Ulricehamn kan komma till
stånd. (avsnitt 11)
2000/01:T339 av Lars Gustafsson (kd) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade anslag inom ram till
vägarna i Halland. (avsnitt 11)
2000/01:T341 av Kent Olsson (m) vari
yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om investeringar i vägnätet i
Bohuslän. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om PPP-finansiering av vägar i
Bohuslän. (avsnitt 11)
2000/01:T342 av Elver Jonsson (fp) vari
yrkas:
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ersätta statliga
färjelinjer i Vägverkets regi med broar
finansierade enligt PPP-principen.
(avsnitt 11)
2000/01:T343 av Chatrine Pålsson (kd)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att pröva PPP-finansiering för
att förbättra standarden på Europaväg 22.
(avsnitt 11)
2000/01:T345 av Leif Carlson och Nils
Fredrik Aurelius (båda m) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av nyinvesteringar i
vissa delar av vägnätet i sydöstra
Sverige. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ökade drifts- och
underhållsinsatser för vägarna i Kalmar
län. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av statsbidrag till
enskilda vägar. (avsnitt 11)
2000/01:T348 av Jan Erik Ågren (kd) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att snarast utreda hur
Västernorrlands länsvägnät skall åtgärdas
för att uppnå en acceptabel standard.
(avsnitt 11)
2000/01:T349 av Erling Wälivaara (kd)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att behovet av
resursförstärkningar för att åtgärda
bristerna i det eftersatta vägunderhållet
i Norrbotten bör utredas skyndsamt.
(avsnitt 11)
2000/01:T351 av Gunilla Tjernberg (kd)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen måste beakta det
finmaskiga vägnätets behov när den
fördelar medel till vägunderhåll i hela
riket. (avsnitt 11)
2000/01:T352 av Ragnwi Marcelind (kd)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att omgående besluta om
byggstart för en ny E 4:a med
motorvägsstandard mellan Mehedeby och
Uppsala. (avsnitt 11)
2000/01:T353 av Mats Berglind och
Reynoldh Furustrand (båda s) vari yrkas:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
behovet av att bygga ut riksväg 55 mellan
Katrineholm och Enköping. (avsnitt 11)
2000/01:T354 av Kerstin Kristiansson
Karlstedt m.fl. (s) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om riks- och
länsvägar i Västernorrlands län. (avsnitt
11)
2000/01:T358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd,
s, m, c, fp) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
fullföljande av riksdagens beslut från
1993 om utbyggnad av E 4 till
motorvägsstandard. (avsnitt 11)
2000/01:T359 av Margareta Andersson och
Agne Hansson (båda c) vari yrkas:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
upprustning av väg 127. (avsnitt 11)
2000/01:T362 av Mats Berglind (s) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tidigareläggning av byggandet
av motorvägen mellan Enköping och Sagån.
(avsnitt 11)
2000/01:T363 av Michael Hagberg (s) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om snar byggnation av en förbiled
i Katrineholm. (avsnitt 11)
2000/01:T364 av Berndt Sköldestig och
Viola Furubjelke (båda s) vari yrkas:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
anslutning mellan E 4 och E 22 i
Norrköping. (avsnitt 11)
2000/01:T365 av Sonia Karlsson och Berndt
Sköldestig (båda s) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ny
sträckning av riksvägen 50 genom Motala
och ut på E 4. (avsnitt 11)
2000/01:T366 av Nils-Erik Söderqvist
m.fl. (s) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om riksväg
45. (avsnitt 11)
2000/01:T367 av Mats Berglind (s) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att bygga ut riksväg
70 mellan Enköping och Avesta. (avsnitt
11)
2000/01:T368 av Helena Bargholtz och
Yvonne Ångström (båda fp) vari yrkas:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
länsväg 604. (avsnitt 11)
2000/01:T370 av Nils-Göran Holmqvist
m.fl. (s) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbyggnad
av väg 51. (avsnitt 11)
2000/01:T371 av Margareta Andersson m.fl.
(c) vari yrkas: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om upprustning av det
finmaskiga vägnätet. (avsnitt 11)
2000/01:T372 av Rolf Kenneryd (c) vari
yrkas:
2. Riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag till ett system för
alternativ finansiering av vägprojekt och
andra investeringsobjekt. (avsnitt 11)
2000/01:T373 av Gunilla Wahlén och Claes
Stockhaus (båda v) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet
av större anslag till
Västernorrlansvägarna vid fördelning av
drifts- och investeringsmedel. (avsnitt
11)
2000/01:T374 av Camilla Sköld Jansson (v)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en omfattande
upprustning av vägnätet i Jämtlands län.
(avsnitt 11)
2000/01:T375 av Karin Olsson m.fl. (s)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om väg E 22. (avsnitt 11)
2000/01:T376 av Maud Björnemalm m.fl. (s,
m, v, kd, c, fp) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ombyggnad
av riksväg 60 mellan Fornaboda och
Guldsmedshyttan samt vad i övrigt anförs
i motionen om Bergslagsdiagonalen.
(avsnitt 11)
2000/01:T377 av Susanne Eberstein m.fl.
(s) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av särskilda åtgärder
för vägarna i Västernorrland. (avsnitt
11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vid fördelningen av
väganslag ta större hänsyn till den tunga
trafiken. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att satsa en större
del av anslagen på drift och underhåll av
det befintliga vägnätet. (avsnitt 11)
2000/01:T378 av Urban Ahlin och Kjell
Nordström (s) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
upprustning av vägarna 48 och 64.
(avsnitt 11)
2000/01:T381 av Inga Berggren (m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utbyggnaden av E 6 till
motorväg, delen Vellinge-Trelleborg,
påskyndas och förverkligas tidigt under
planperioden. (avsnitt 11)
2000/01:T382 av Kenth Högström (s) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bygga om Europaväg 4 till
fyrfilig motorväg på hela sträckan
Stockholm-Sundsvall. (avsnitt 11)
2000/01:T383 av Lisbeth Staaf-Igelström
m.fl. (s) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
fördelning av väganslag till det
regionala vägnätet och till
trafiksäkerhetssatsningar på stamvägnätet
i Värmland. (avsnitt 11)
2000/01:T384 av Berit Andnor och Rune
Berglund (båda s) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
anslagen till vägnätet i Jämtlands län
bör ges hög prioritet i kommande
budgetarbete. (avsnitt 11)
2000/01:T385 av Kenth Högström och Agneta
Brendt (båda s) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
snarast förverkliga den planerade
nybyggnationen av E 4 sträckan
Hudiksvall-Enånger till fyrfilig kompakt
motorväg. (avsnitt 11)
2000/01:T386 av Runar Patriksson (fp)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om underhåll och byggnation av
vägnätet. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om väg 45, 61-64 och 172. (avsnitt
11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om E 18 Hån-Töcksfors. (avsnitt
11)
2000/01:T387 av Tomas Högström och Karin
Falkmer (båda m) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
investeringar i vägnätet i Västmanlands
län. (avsnitt 11)
2000/01:T388 av Jan Björkman m.fl. (s)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om riksvägsstatus för tvärleden
Blekinge-Halland. (avsnitt 11)
2000/01:T389 av Ingemar Vänerlöv (kd)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nödvändigheten av att rusta upp
Dalslands dåliga vägnät. (avsnitt 11)
2000/01:T392 av Urban Ahlin och Kjell
Nordström (s) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet
av åtgärder för att stärka E 20:s
betydelse för tillväxt och regional
utveckling och som övergripande
förbindelse mellan Stockholm och
Göteborg. (avsnitt 11)
2000/01:T393 av Viola Furubjelke och
Berndt Sköldestig (båda s) vari yrkas:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om E 22
förbifart Söderköping. (avsnitt 11)
2000/01:T394 av Agne Hansson m.fl. (c)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att snabbt bygga ut
E 22. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att använda E 22 som prov för
att kunna utvärdera den s.k. PPP-
modellen. (avsnitt 11)
2000/01:T396 av Catherine Persson (s)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en utbyggnad av E
6:an Vellinge-Trelleborg och dess
genomförande tidigt under planperioden.
(avsnitt 11)
2000/01:T397 av Göte Wahlström (s) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nödvändig utbyggnad av riksväg
47/48. (avsnitt 11)
2000/01:T803 av Bertil Persson (m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om broförbindelse Falster-Rostock.
(avsnitt 11)
2000/01:T1001 av Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas:
1. Riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag till en åtgärdsplan
för hur man skall komma till rätta med de
eftersläpningar som nu finns vad gäller
vägunderhåll, bärighetshöjning och
tjälsäkring av våra vägar. (avsnitt 11)
2. Riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag till en alternativ
finansiering av olika vägprojekt.
(avsnitt 11)
2000/01:T1002 av Henrik Landerholm (m)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om snar utbyggnad av E 20 genom
norra Sörmland, och då särskilt den
felande länken förbi Strängnäs, till
motorvägsstandard. (avsnitt 11)
2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl.
(fp) vari yrkas:
7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stomvägnät. (avsnitt 11)
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att erkänna bilen som en
nödvändighet i glesbygden. (avsnitt 11)
2000/01:N386 av Marianne Andersson (c)
vari yrkas:
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om upprustning av länsväg 172 och
riksväg 45 genom Dalsland. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de "robusta stråken" i det
mindre vägnätet i Dalsland. (avsnitt 11)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en skamgräns för lägsta
acceptabla vägstandard. (avsnitt 11)
2000/01:Ub807 av Ewa Thalén Finné m.fl.
(m) vari yrkas:
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om infrastruktursatsningar i
Skåne. (avsnitt 11)

Motioner med anledning av proposition
2001/02:20

2001/02:T2 av Göran Lindblad (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
infrastrukturen i Göteborgs stad.
(avsnitt 11)
2001/02:T7 av Runar Patriksson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnaden av E 18
Hån-Töcksfors, Karlstad-Örebro. (avsnitt
11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om PPP-lösningar. (avsnitt 11)
2001/02:T8 av Roy Hansson (m):
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anslutningsvägar till hamnarna
för Gotlandstrafiken. (avsnitt 11)
2001/02:T11 av Anders G Högmark (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
omedelbar byggstart för E 4 mellan
Markaryd och Ljungby. (avsnitt 11)
2001/02:T16 av Anna Lilliehöök (m):
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om aktion i närtid för vägar i
Stockholmsområdet genom återinvestering
av regionens vägskatter. (avsnitt 11)
2001/02:T19 av Birgitta Sellén (c):
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över förutsättningarna
för ny dragning av E 4 söder om
Sundsvall. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att E 4 får en hög och jämn
standard från Uppsala och längs hela
Norrlandskusten. (avsnitt 11)
2001/02:T27 av Eva Arvidsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
utbyggnad av väg 73. (avsnitt 11)
2001/02:T37 av Ola Karlsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om E
18 Lekhyttan-Adolfsberg. (avsnitt 11)
2001/02:T38 av Anders Sjölund (m):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjt anslag till enskilda
vägar. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om s.k. TEN-status för E 12.
(avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om modern vägstandard på E 12 och
E 4. (avsnitt 11)
2001/02:T44 av Elver Jonsson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att de stora
brister i statens väghållning som
äventyrar vägupprustning och utbyggnad i
framför allt Västsverige åtgärdas genom
att riksdagen begär nya och kompletterade
förslag. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att den
förstärkning av vägupprustning och
tjälsäkring som föreslås i propositionen
i första hand tillförsäkras de svårast
utsatta områdena Dalsland, Värmland och
Jämtland. (avsnitt 11)
2001/02:T49 av Åsa Torstensson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att Europaväg 6 skall vara färdigutbyggd
till norska gränsen inom nuvarande
planperiod och därmed senast år 2007.
(avsnitt 11)
2001/02:T51 av Karl Gustav Abramsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av att beakta det enskilda
vägnätets betydelse för utveckling och
tillväxt i landets olika delar men främst
i glesbygd. (avsnitt 11)
2001/02:T52 av Marianne Andersson och
Birgitta Carlsson (c):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnad av E 20 i den takt
och omfattning som förhandlats fram av
kommunerna i E 20-gruppen. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att EU:s TEN-karta och den
nordiska triangeln bör kompletteras med E
20. (avsnitt 11)

Motioner från allmänna motionstiden
hösten 2001

2001/02:T206 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
ökade anslag till vägarna i Dalarna.
(avsnitt 11)
2001/02:T209 av Kenneth Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att upprustning av riksväg 70, speciellt
sträckan Sala-Avesta, skall ges extra
prioritet och snarast genomföras.
(avsnitt 11)
2001/02:T235 av Lena Ek (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
ombyggnad av E 22 genom Östergötland.
(avsnitt 11)
2001/02:T236 av Lena Ek och Sofia Jonsson
(båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen
vad i motionen anförs om ombyggnad av
riksväg 51 mellan Norrköping över
Finspång och Örebro mot Oslo. (avsnitt
11)
2001/02:T250 av Sofia Jonsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
kompensera Vägverket och länsstyrelserna
för eventuella merkostnader och därtill
ge extra anslag för underhåll. (avsnitt
11)
2001/02:T264 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
fullföljande av riksdagens beslut från
1993 om utbyggnad av E 4 till
motorvägsstandard. (avsnitt 11)
2001/02:T268 av Sofia Jonsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att väg nr 555 mellan Degerfors och
Karlskoga prioriteras för underhåll.
(avsnitt 11)
2001/02:T270 av Lena Ek (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att omedelbart reparera vägar som av
Vägverket angetts ha bristande bärighet.
(avsnitt 11)
2001/02:T272 av Carl-Axel Johansson (m):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs
i motionen om infrastrukturen i Skåne
avseende vägnätet. (avsnitt 11)
2001/02:T273 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av vägsatsningar i Uppsala län.
(avsnitt 11)
2001/02:T283 av Göran Hägglund och Maria
Larsson (båda kd):
Riksdagen beslutar att koncession ges
för en PPP-finansiering för utbyggnad av
riksväg 40 mellan Jönköping och Borås.
(avsnitt 11)
2001/02:T285 av Maria Larsson och Göran
Hägglund (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
ökade väganslag till såväl ombyggnationer
som underhåll av vägnätet i Jönköpings
län. (avsnitt 11)
2001/02:T289 av Holger Gustafsson och
Ulla-Britt Hagström (båda kd):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om byggstart för vägbyggnader i
Skaraborgsområdet (E 20, rv 44, rv
49) inom den av Kristdemokraterna
föreslagna utökade ekonomiska ramen.
(avsnitt 11)
2001/02:T291 av Harald Nordlund (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om angelägenheten av att prioritera
byggandet av ny E 4 förbi Uppsala.
(avsnitt 11)
2001/02:T295 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om nödvändigheten av att rusta upp
Dalslands dåliga vägnät. (avsnitt 11)
2001/02:T297 av Kjell Eldensjö och Fanny
Rizell (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en utbyggnad av riksväg 40 mellan Borås
och Jönköping till motorvägsstandard med
finansiering enligt ny modell. (avsnitt
11)
2001/02:T300 av Lisbet Calner m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om Europaväg 20. (avsnitt
11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om Europaväg 6. (avsnitt
11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om riksväg 40 och 45.
(avsnitt 11)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om tjälsäkring och bättre
bärighet på Västsveriges grusvägar.
(avsnitt 11)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om ny älvförbindelse över
Göta älv och andra mindre vägprojekt.
(avsnitt 11)
2001/02:T304 av Bertil Persson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av bro mellan Falster och
Rostock. (avsnitt 11)
2001/02:T306 av Ragnwi Marcelind (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att omgående besluta om byggstart för en
ny E 4 med motorvägsstandard mellan
Mehedeby och Uppsala. (avsnitt 11)
2001/02:T308 av Christel Anderberg (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av väginvesteringar i Dalarna.
(avsnitt 11)
2001/02:T309 av Henrik Westman (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att medel för ny anläggning av riksväg 77
tas upp i anslaget till Vägverket för
fördelning till Stockholmsregionen.
(avsnitt 11)
2001/02:T310 av Maud Ekendahl och Ingvar
Eriksson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i motionen
om en skyndsam ombyggnad av E 4:an
utanför Örkelljunga. (avsnitt 11)
2001/02:T311 av tredje vice talman Rose-
Marie Frebran och Holger Gustafsson (båda
kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
utbyggnaden av E 20. (avsnitt 11)
2001/02:T312 av Inger Strömbom (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om medel till vägnätet i Jämtlands län.
(avsnitt 11)
2001/02:T316 av Nils Fredrik Aurelius och
Leif Carlson (båda m):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av nyinvesteringar i
vissa delar av vägnätet i sydöstra
Sverige. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ökade drifts- och
underhållsinsatser för vägarna i Kalmar
län. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av statsbidrag till
enskilda vägar. (avsnitt 11)
2001/02:T319 av Karl-Göran Biörsmark
(fp):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förbifart (E 22) vid
Söderköping. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kostnaderna täcks inom
ramen för anslaget för investeringar i
vägar. (avsnitt 11)
2001/02:T324 av Gunilla Tjernberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att regeringen särskilt måste beakta
situationen för vägnätet i Västerbotten
när den fördelar medel till vägunderhåll
i hela riket. (avsnitt 11)
2001/02:T333 av Michael Hagberg m.fl.
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
snar byggnation av en förbiled i
Katrineholm. (avsnitt 11)
2001/02:T343 av Sonia Karlsson och Berndt
Sköldestig (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
ny sträckning av riksväg 50, förbifart
Motala. (avsnitt 11)
2001/02:T350 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
bevarande och underhåll av landets
grusvägar. (avsnitt 11)
2001/02:T355 av Inger Strömbom m.fl.
(kd):
6. Riksdagen begär att regeringen genom
Vägverket utreder de samhällsekonomiska
förutsättningarna för Österleden.
(avsnitt 11)
2001/02:T366 av Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
vikten av en ny vägförbindelse över Göta
älv vid Göteborg. (avsnitt 11)
2001/02:T370 av Lennart Kollmats (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att sträckan Borås-Jönköping byggs om
till motorväg. (avsnitt 11)
2001/02:T375 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av att omedelbart åtgärda
bristerna i det eftersatta vägunderhållet
i Norrbotten. (avsnitt 11)
2001/02:T414 av Catherine Persson m.fl.
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av en utbyggnad av väg E 6 mellan
Vellinge och Trelleborg. (avsnitt 11)
2001/02:T430 av Runar Patriksson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om underhåll och nybyggnation av
vägnätet. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om väg 45. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om E 18 Hån-Töcksfors samt vägarna
61, 62, 63, 64 och 172. (avsnitt 11)
2001/02:T433 av Lennart Klockare och
Birgitta Ahlqvist (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en förlängning av Sjöfallsleden
Ritsem-Skjommen och en upprustning av den
redan befintliga vägen. (avsnitt 11)
2001/02:T434 av Rune Berglund och Berit
Andnor (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att anslagen till vägnätet i Jämtlands
län bör ges hög prioritet i kommande
budgetarbete. (avsnitt 11)
2001/02:T437 av Per Landgren m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att pröva alternativa
finansieringsformer så att vägprojekten E
6 med en fyrfälts motorväg norr om
Uddevalla och riksväg 40 mellan Borås och
Ulricehamn kan påbörjas under år 2002.
(avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att gå in i ett mer aktivt
deltagande från svensk sida i EU:s TEN-
projekt. (avsnitt 11)
2001/02:T450 av Johnny Gylling m.fl.
(kd):
6. Riksdagen begär att regeringen ger
Vägverket i uppdrag att utreda de
samhällsekonomiska förutsättningarna för
Österleden. (avsnitt 11)
2001/02:T453 av Viviann Gerdin (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att tilldela Vägverket i västra regionen
extra anslag med hänsyn till det stora
eftersläpande behovet och med anledning
av de översvämningar som drabbat länets
vägar. (avsnitt 11)
2001/02:T459 av Lars Ångström m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att man inte använder skattebetalarnas
pengar i statsbudgeten till att
finansiera Förbifart
Stockholm/Västerleden i Storstockholm.
(avsnitt 11)
2001/02:T461 av Charlotta L Bjälkebring
(v):
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om upprustning av vägtrafiknätet.
(avsnitt 11)
2001/02:Bo322 av Karin Pilsäter (fp):
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnad av väg 73. (avsnitt
11)
2001/02:N229 av Kenneth Lantz (kd):
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om färdigställande av
tillfartsvägar till Helsingborg och
Helsingör. (avsnitt 11)
2001/02:Sk362 av Lars Hjertén och Lars
Elinderson (båda m):
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ett fungerande
vägnät. (avsnitt 11)

Järnvägar

Motioner från riksmötet 1999/2000

1999/2000:T201 av Holger Gustafsson (kd)
vari yrkas:
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en bättre garanti för
persontransportservice med SJ från Skövde
för att tillgodose resandebehovet till
och från Stockholm och Göteborg. (avsnitt
11)
1999/2000:T202 av Agne Hansson (c) vari
yrkas:
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om angelägna
järnvägsinvesteringar i Kalmar län.
(avsnitt 11)
1999/2000:T206 av Gunnel Wallin (c) vari
yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att öppna ett nytt
järnvägsstråk i Skåne, (avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att snarast bygga en yttre
järnvägsring utanför Malmös
bostadsområden för i första hand
järnvägstransporter, (avsnitt 11)
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att pendeltåg till och från
Öresundsbron kan, i Malmö, gå på
kontinentalbana och vissa fjärrtåg/nattåg
på den yttre järnvägsringen, (avsnitt 11)
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att planeringen av
Helsingborg-Helsingör måste prövas.
(avsnitt 11)
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att öppna Söderåsbanan för
persontrafik, (avsnitt 11)
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att komplettera skånsk
persontransportstruktur med nya Pågatåg
eller en light-rail-linje på pendlarstråk
till Malmö, Helsingborg och Kristianstad,
(avsnitt 11)
1999/2000:T224 av Ulf Björklund (kd) vari
yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprustning av Västerdalsbanan
samt om banans förlängning till Sälen och
på sikt även vidare till Trysil i Norge.
(avsnitt 11)
1999/2000:T227 av Ulla-Britt Hagström
(kd) vari yrkas:
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbindelser till Landvetter.
(avsnitt 11)
1999/2000:T230 av Karin Wegestål m.fl.
(s) vari yrkas:
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om planeringen för ett yttre
godsspår i sydvästra Skåne. (avsnitt 11)
1999/2000:T237 av Åke Carnerö och Rosita
Runegrund (båda kd) vari yrkas:
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förlängning av Bohusbanan
till Norge, (avsnitt 11)
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tekniskt dubbelspår till
Norge, (avsnitt 11)
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undersöka
förutsättningarna för X2000-trafik mellan
Uddevalla och Stockholm. (avsnitt 11)
1999/2000:T238 av Johnny Gylling (kd)
vari yrkas:
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Blekinge kustbana snarast
bör elektrifieras. (avsnitt 11)
1999/2000:T239 av Maria Larsson (kd) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Europakorridoren. (avsnitt 11)
1999/2000:T240 av Göran Hägglund m.fl.
(kd) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Götalandsbanan skall komma
med i investeringsplanen för
järnvägsutbyggnad. (avsnitt 11)
1999/2000:T504 av Lennart Fridén (m) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett skyndsamt agerande för att
förverkliga järnvägsprojektet
Götalandsbanan. (avsnitt 11)
1999/2000:T506 av Cristina Husmark
Pehrsson (m) vari yrkas: att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skyndsamt
återuppta projektet med Söderåsbanan,
sträckan Teckomatorp-Åstorp. (avsnitt 11)
1999/2000:T510 av Björn von der Esch (kd)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utseende av en statlig
utredningsman. (avsnitt 11)
1999/2000:T511 av Lena Olsson m.fl. (v,
kd, c, mp) vari yrkas: att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av en
elektrifiering och utbyggnad av
Västerdals/Sälenbanan. (avsnitt 11)
1999/2000:T512 av Eskil Erlandsson m.fl.
(c) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Banverket bör ges i
uppdrag att utreda Europabanan inför den
fortsatta planeringsprocessen, (avsnitt
11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om regeringens direktiv till SIKA
inför nästa planeringsomgång. (avsnitt
11)
1999/2000:T515 av Gunilla Wahlén (v) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av triangelspåret och
underhåll av Ådalsbanan. (avsnitt 11)
1999/2000:T516 av Jonas Ringqvist och
Sture Arnesson (båda v) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av en upprustning av
Älvsborgsbanan. (avsnitt 11)
1999/2000:T518 av Annika Nilsson och Kent
Härstedt (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en
fortsatt studie av en järnvägstunnel
mellan Helsingborg och Helsingör.
(avsnitt 11)
1999/2000:T519 av Annika Nilsson och Kent
Härstedt (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en
analys och utredning av Europabanan.
(avsnitt 11)
1999/2000:T522 av Anna Åkerhielm och Jan
Backman (båda m) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att direktiven inför nästa
planeringsomgång även skall innehålla
strategiska bedömningar av angelägna
järnvägsinvesteringar i ett
Europaperspektiv, (avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare utredningar om
Europabanan inför den fortsatta
planeringsprocessen, (avsnitt 11)
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av fortsatta studier
av en järnvägstunnel mellan Helsingborg
och Helsingör inför nästa stomnätsplan.
(avsnitt 11)
1999/2000:T523 av Kenneth Lantz (kd) vari
yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Europabanan i södra Sverige,
(avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Europabanan inför den
fortsatta planeringsprocessen, (avsnitt
11)
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om strategiska bedömningar av
angelägna järnvägsinvesteringar i ett
Europaperspektiv. (avsnitt 11)
1999/2000:T526 av Carina Hägg m.fl. (s)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda Europabanan.
(avsnitt 11)
1999/2000:T528 av Gudrun Lindvall (mp)
vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om överföring av
virkestransporter från lastbil till
järnväg, (avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggande av triangelspår i
Sundsvallsområdet och i Ådalen. (avsnitt
11)
1999/2000:T529 av Susanne Eberstein m.fl.
(s) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder
beträffande järnvägen genom Sundsvalls
centrum. (avsnitt 11)
1999/2000:T531 av Susanne Eberstein m.fl.
(s) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om upprustning av
järnvägen mellan Sundsvall och Ånge.
(avsnitt 11)
1999/2000:T532 av Rune Berglund och Berit
Andnor (båda s) vari yrkas: att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Atlantbanan.
(avsnitt 11)
1999/2000:T533 av Leif Jakobsson och
Marie Granlund (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
järnvägsförbindelse till Sturup. (avsnitt
11)
1999/2000:T535 av Per-Olof Svensson m.fl.
(s) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av en
upprustning/snabbtågsanpassning av Norra
stambanan inom Gävleborgs län. (avsnitt
11)
1999/2000:T537 av Eva Johansson och Tone
Tingsgård (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
ta med flyttningen av Märsta station i
Banverkets stomnätsplan. (avsnitt 11)
1999/2000:T538 av Alf Eriksson m.fl. (s)
vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en snabb utbyggnad av hela
Västkustbanan till dubbelspår. (avsnitt
11)
1999/2000:T539 av Urban Ahlin m.fl. (s)
vari yrkas: att riksdagen som sinmening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare satsningar på
Västra stambanan. (avsnitt 11)
1999/2000:T540 av Carina Ohlsson och
Urban Ahlin (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
vikten av satsningen på Kinnekullebanan.
(avsnitt 11)
1999/2000:T542 av Kenneth Johansson (c)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att åtgärder för ökad
kapacitet på Bergslagsbanan skall
genomföras snarast. (avsnitt 11)
1999/2000:T544 av Berndt Ekholm m.fl. (s)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättande av en
utredningsman. (avsnitt 11)
1999/2000:T545 av Alf Eriksson och Arne
Kjörnsberg (båda s) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprustning av järnvägen
mellan Varberg, Borås och Herrljunga,
(avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om snabbtågstrafik mellan
Halmstad, Varberg, Borås och Stockholm.
(avsnitt 11)
1999/2000:T546 av Birgitta Sellén (c)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om järnvägsnätets dragning genom
Sundsvall sett ur trafik- och
miljöaspekter samt om att avsätta pengar
till utbyggnad av Ådalsbanan. (avsnitt
11)
1999/2000:T547 av Mats Berglind (s) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att järnväg mellan
Enköping och Uppsala finns med i den
framtida planeringen. (avsnitt 11)
1999/2000:T549 av Per-Richard Molén m.fl.
(m) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en harmonisering av järnvägens
tekniska system, (avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en harmonisering av
järnvägslagstiftningen inom EU, (avsnitt
11)
1999/2000:T630 av Gudrun Lindvall m.fl.
(mp) vari yrkas:
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vi i Sverige måste bygga
ut och förbättra den spårburna trafiken
så att den på de flesta destinationer i
södra Sverige och långt upp i Norrland
kan bli ett verkligt alternativ till
flyget innan man planerar för utbyggd
flygplatskapacitet. (avsnitt 11)
1999/2000:T815 av Gunnel Wallin m.fl. (c,
s, m, v, kd, fp) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
fortsatta studier om byggandet av en
järnvägstunnel mellan Helsingborg och
Helsingör, så att den kan komma med i
nästa stomnätsplan. (avsnitt 11)
1999/2000:N214 av Lennart Daléus m.fl.
(c) vari yrkas:
30. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av fler snabbtåg,
(avsnitt 11)
32. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att genomföra hela
Botniabanan. (avsnitt 11)
1999/2000:N239 av Per Westerberg (m) vari
yrkas:
5. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till byggande av den s.k.
Europakorridoren för järnvägen i enlighet
med vad som anförts i motionen. (avsnitt
11)

Motioner från riksmötet 2000/01

2000/01:T202 av Holger Gustafsson (kd)
vari yrkas:
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en garanti för bättre service
för persontransporter med järnväg från
Skövde, som tillgodoser resandebehovet
till och från Stockholm och Göteborg.
(avsnitt 11)
2000/01:T209 av Anne-Katrine Dunker och
Patrik Norinder (båda m) vari yrkas:
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om järnvägar. (avsnitt 11)
2000/01:T211 av Kenth Skårvik m.fl. (fp)
vari yrkas:
14. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om järnvägens
internationalisering. (avsnitt 11)
2000/01:T215 av Johan Pehrson (fp) vari
yrkas:
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tågtrafik i Örebro län.
(avsnitt 11)
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om järnväg och farliga
transporter. (avsnitt 11)
2000/01:T216 av Lisbeth Staaf-Igelström
m.fl. (s) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att södra Inlandsbanan prövas
ur regionalpolitiskt perspektiv. (avsnitt
11)
2000/01:T220 av Björn Kaaling och Tone
Tingsgård (båda s) vari yrkas:
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om järnvägstrafiken. (avsnitt 11)
2000/01:T224 av Per Westerberg m.fl. (m,
s, kd, v, mp, fp) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stärkt
infrastruktur för ökade
pendlingsmöjligheter i östra Sverige.
(avsnitt 11)
2000/01:T229 av Owe Hellberg (v) vari
yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tidigarelägga
dubbelspårsutbyggnaden mellan
Bomansberget och Älvkarleby. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att snabbtågsanpassningen
Stockholm-Östersund via Bollnäs-Ljusdal
genomförs på utsatt tid för att
möjliggöra snabbtåg på sträckan redan
2001. (avsnitt 11)
2000/01:T230 av Britt Bohlin m.fl. (s)
vari yrkas:
10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om järnväg mellan
Göteborg-Landvetter flygplats-Borås och
därefter till Jönköping. (avsnitt 11)
12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om satsningen på Västra stambanan.
(avsnitt 11)
13. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Nordlänken. (avsnitt 11)
20. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om snabbtågsförbindelse mellan
Halland, Sjuhärad och Stockholm. (avsnitt
11)
2000/01:T231 av Sven Bergström m.fl. (c)
vari yrkas:
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige måste vara
pådrivande i EU för att samordningen
mellan de nationella järnvägarna skall
bli bättre. (avsnitt 11)
2000/01:T501 av Elizabeth Nyström och Jan-
Evert Rådhström (båda m) vari yrkas:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
föreskrifter för räddningstunnlar/schakt
i järnvägstunnlar. (avsnitt 11)
2000/01:T502 av Eskil Erlandsson och
Gunnel Wallin (båda c) vari yrkas:
1. Riksdagen begär att regeringen ger i
uppdrag åt Banverket att genomföra en
samlad systemstudie av Europabanan och
Götalandsbanan. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att lansera Europakorridoren
som svenskt kandidatprojekt för TEN
(Trans-European Network). (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en prövning av hela eller delar
av systemet Europabanan/Götalandsbanan
avseende PPP-lösningar (public-private
partnership). (avsnitt 11)
2000/01:T505 av Kenneth Johansson (c)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en modern järnväg med
dubbelspår i ny sträckning mellan Falun
och Borlänge bör få inrymmas i stomplanen
för investeringar. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bygga en modern järnväg med
dubbelspår i ny sträckning mellan Falun
och Borlänge. (avsnitt 11)
2000/01:T506 av Bertil Persson (m) vari
yrkas:
1. Riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag till separat
utredning av statligt engagemang i
Adtranz snabbtågsfabrikation i enlighet
med vad som anförs i motionen. (avsnitt
11)
2. Riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag till utredning av de
samhällsekonomiska konsekvenserna av en
flyttning av Södra stambanan i enlighet
med vad som anförs i motionen. (avsnitt
11)
2000/01:T507 av Harald Bergström (kd) och
Anders G Högmark (m) vari yrkas:
Riksdagen tillkännager som sin mening att
Södra stambanan bör rustas upp för att
öka kapaciteten och korta restiderna
enligt intentionerna i motionen. (avsnitt
11)
2000/01:T508 av Ulf Melin och förste vice
talman Anders Björck (båda m) vari yrkas:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
utreda projektet Götalandsbanan och
Europabanan. (avsnitt 11)
2000/01:T509 av Åke Gustavsson och Lars
Wegendal (båda s) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
utveckling av Södra stambanan. (avsnitt
11)
2000/01:T510 av Bengt Silfverstrand och
Anders Karlsson (båda s) vari yrkas:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en
samlad systemstudie av Europabanan och
Götalandsbanan m.m. (avsnitt 11)
2000/01:T511 av Göran Hägglund m.fl. (kd)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Europabanan skall komma med
i investeringsplanen för
järnvägsutbyggnad. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Götalandsbanan skall komma
med i investeringsplanen för
järnvägsutbyggnad. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen hos berörda EU-
organ lanserar Europakorridoren som
svenskt kandidatprojekt för TEN (Trans-
European Network). (avsnitt 11)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att man bör undersöka
förutsättningarna för privat finansiering
av större infrastrukturprojekt i Sverige.
(avsnitt 11)
2000/01:T513 av Per Lager m.fl. (mp) vari
yrkas:
4. Riksdagen begär att regeringen
utreder en utbyggnad av Bohusbanan till
Östfoldsbanen i Norge. (avsnitt 11)
2000/01:T514 av Lennart Hedquist (m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att resurser avsätts
i Banverkets budget 2001 och framåt för
ett nytt resecentrum i Uppsala. (avsnitt
11)
2000/01:T515 av Stefan Hagfeldt (m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Götalandsbanan behövs.
(avsnitt 11)
2000/01:T516 av Lennart Fridén (m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Götalandsbanan. (avsnitt 11)
2000/01:T517 av Åke Carnerö och Rosita
Runegrund (båda kd) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att järnvägen blir ett
värdefullt komplement till E 6 i Göteborg-
Oslo-korridoren. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utbyggnad och upprustning av
Nordlänken. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att pröva möjligheten av en
upprustning av Bohusbanan. (avsnitt 11)
2000/01:T518 av Ulla-Britt Hagström m.fl.
(kd) vari yrkas: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att behovet av
förbindelser till Landvetter flygplats
uppmärksammas. (avsnitt 11)
2000/01:T519 av Per-Richard Molén m.fl.
(m) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en harmonisering av järnvägens
tekniska system. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en harmonisering av
järnvägslagstiftningen inom EU. (avsnitt
11)
2000/01:T521 av Tuve Skånberg (kd) vari
yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en snar elektrifiering av
järnvägssträckan
Ystad-Tomelilla-Simrishamn. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att åter ta i bruk
järnvägssträckan
Simrishamn-Gärsnäs-Kristianstad. (avsnitt
11)
2000/01:T522 av Birgitta Sellén (c) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att medel bör avsättas till
Ådalsbanans upprustning, så att det
skapas en miljövänlig och transportsäker
järnväg. (avsnitt 11)
2000/01:T524 av Margareta Andersson m.fl.
(c) vari yrkas: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skyndsamt utreda
förutsättningarna att bygga ut Södra
stambanan. (avsnitt 11)
2000/01:T525 av Stig Eriksson och Siv
Holma (båda v) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
regeringen i kommande
infrastrukturproposition beaktar vikten
av en kustnära järnväg Kalix-Haparanda.
(avsnitt 11)
2000/01:T526 av Tasso Stafilidis och
Sture Arnesson (båda v) vari yrkas:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en
samlad systemstudie av Europabanan och
Götalandsbanan m.m. (avsnitt 11)
2000/01:T527 av Annelie Enochson (kd)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en tågtunnel under centrala
Göteborg. (avsnitt 11)
2000/01:T528 av Ewa Thalén Finné och
Cristina Husmark Pehrsson (båda m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det svenska järnvägssystemet.
(avsnitt 11)
2000/01:T529 av Sinikka Bohlin och Raimo
Pärssinen (båda s) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
färdigställande av järnvägssträckan
Gävle-Stockholm. (avsnitt 11)
2000/01:T530 av Ulf Björklund (kd) och
Kenneth Johansson (c) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att överföra bandelen
Kristinehamn-Mora och samtliga tvärbanor
att förvaltas av Inlandsbanan AB.
(avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av upprustning av
bandelen Kristinehamn-Mora, bandelen
Sveg-Brunflo och bandelen
Arvidsjaur-Gällivare. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheter till
medfinansiering via EU för upprustningen
av Inlandsbanan. (avsnitt 11)
2000/01:T531 av Mats Berglind (s) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att järnväg
Enköping-Uppsala finns med i den framtida
planeringen. (avsnitt 11)
2000/01:T532 av Sonia Karlsson (s) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utbyggnaden av dubbelspår
mellan Hallsberg och Mjölby bör
genomföras i ett sammanhang och att
åtminstone sträckan Degerön-Mjölby bör
fullföljas under planperioden. (avsnitt
11)
2000/01:T534 av Alf Eriksson och Arne
Kjörnsberg (båda s) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om snabbtågstrafik på sträckan
Halmstad-Varberg-Borås-Stockholm.
(avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om upprustning av järnvägen på
sträckan Varberg-Borås-Herrljunga.
(avsnitt 11)
2000/01:T535 av Per-Olof Svensson m.fl.
(s) vari yrkas: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nödvändigheten av en
upprustning och snabbtågsanpassning av
Norra stambanan inom Gävleborgs län.
(avsnitt 11)
2000/01:T536 av Åke Sandström (c) och
Yvonne Ångström (fp) vari yrkas:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en
plan för utbyggnaden av Norrbotniabanan
från Umeå till Haparanda. (avsnitt 11)
2000/01:T537 av Carina Hägg m.fl. (s)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fortsatta studier för att
förverkliga Projekt Europakorridoren.
(avsnitt 11)
2000/01:T538 av Marianne Jönsson m.fl.
(s) vari yrkas: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om betydelsen av en
utbyggnad av Södra stambanan. (avsnitt
11)
2000/01:T539 av Carina Ohlsson och Urban
Ahlin (båda s) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
satsningen på Kinnekullebanan. (avsnitt
11)
2000/01:T540 av Mikael Oscarsson (kd)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ett modernt
resecentrum i Uppsala. (avsnitt 11)
2000/01:T541 av Lennart Klockare och
Birgitta Ahlqvist (båda s) vari yrkas:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
behovet av en ny järnvägssträcka
Kalix-Haparanda, samt elektrifiering av
hela bandelen Boden-Haparanda. (avsnitt
11)
2000/01:T542 av Alf Eriksson m.fl. (s, m,
kd, v, c, fp) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
färdigställandet av Västkustbanan får
högsta prioritet av
järnvägsinvesteringarna. (avsnitt 11)
2000/01:T543 av Berndt Sköldestig (s)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ansvaret för ingångna avtal.
(avsnitt 11)
2000/01:T544 av Susanne Eberstein m.fl.
(s) vari yrkas: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av åtgärder
beträffande järnvägen genom Sundsvalls
centrum. (avsnitt 11)
2000/01:T545 av Susanne Eberstein m.fl.
(s) vari yrkas: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om upprustning av
järnvägen mellan Sundsvall och Ånge.
(avsnitt 11)
2000/01:T546 av Jan Backman och Anna
Åkerhielm (båda m) vari yrkas:
1. Riksdagen begär att regeringen
uppdrar åt Banverket att genomföra en
samlad systemstudie av Europabanan och
Götalandsbanan och att undersöka
möjligheten att få medfinansiering av EU
för utredningsarbetet. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om systemet
Europabanan/Götalandsbanan som ett
möjligt pilotprojekt för
projektfinansiering enligt PPP-principen.
(avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att lansera
Europabanan/Götalandsbanan som ett TEN-
projekt. (avsnitt 11)
2000/01:T547 av Karin Wegestål m.fl. (s)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nödvändigheten av ett yttre
spår i sydvästra Skåne. (avsnitt 11)
2000/01:T548 av Willy Söderdahl och Sture
Arnesson (båda v) vari yrkas: Riksdagen
begär att regeringen i kommande
infrastrukturproposition beaktar vikten
av en upprustning av Kust-till-kustbanan.
(avsnitt 11)
2000/01:T549 av Berndt Ekholm m.fl. (s)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om järnvägsprojektet
Götalandsbanan. (avsnitt 11)
2000/01:T550 av Willy Söderdahl och Sture
Arnesson (båda v) vari yrkas: Riksdagen
begär att regeringen skyndsamt låter
Banverket göra en förstudie över
Sydostlänken. (avsnitt 11)
2000/01:T551 av Annelie Enochson m.fl.
(kd, v, fp) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att den i
samband med antagandet av riktlinjer för
Banverkets arbete med utarbetandet av
stomnätsplan 2002-2011 uppdrar åt
Banverket att som en del i stomnät-
planearbetet och i samarbete med de
regionala intressenterna genomföra en
samlad systemstudie av Europabanan och
Götalandsbanan. (avsnitt 11)
2. Riksdagen begär att regeringen hos
berörda EU-organ lanserar
Europakorridoren som svenskt
kandidatprojekt för TEN (Transeuropeiska
nät). (avsnitt 11)
3. Riksdagen begär att regeringen
företar en prövning av hela eller delar
av systemet Europabanan/Götalandsbanan
som möjliga pilotprojekt där privat
delfinansiering kan komma i fråga.
(avsnitt 11)
4. Riksdagen begär att regeringen
undersöker förutsättningarna för att
utredningsarbetet av Europakorridoren
delvis kan finansieras via EU:s budget
för nya TEN-projekt. (avsnitt 11)
2000/01:T612 av Bertil Persson (m) vari
yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillskapande av en
järnvägsförbindelse mellan Kastrup och
Sturup. (avsnitt 11)
2000/01:T654 av Leif Jakobsson m.fl. (s)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om järnvägsförbindelse till Sturup
och Banverkets medverkan i
projekteringsarbetet. (avsnitt 11)
2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl.
(fp) vari yrkas:
8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om snabbtågsanpassning av
järnvägssträckor. (avsnitt 11)

Motioner med anledning av proposition
2001/02:20

2001/02:T3 av Jan Backman och Anna
Åkerhielm (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att uppdra åt Banverket att som en del i
stomnätsplanearbetet genomföra en samlad
systemstudie av projektet
Europabanan/Götalandsbanan. (avsnitt 11)
2001/02:T4 av Kerstin Kristiansson
Karlstedt och Göran Norlander båda (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
Ådalsbanan och dess förlängning till
Långsele. (avsnitt 11)
2001/02:T5 av Carl Fredrik Graf (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
vikten av skyndsam utbyggnad av
dubbelspår genom hela Halland. (avsnitt
11)
2001/02:T10 av Gunnar Axén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om att Nyköpings- och Östgötalänkarna bör
byggas. (avsnitt 11)
2001/02:T15 av Agne Hansson m.fl. (c):
10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tydligt inbegripa
Inlandsbanan i den statliga
infrastrukturen. (avsnitt 11)
2001/02:T19 av Birgitta Sellén (c):
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförts om att bygga ett triangelspår vid
Prästmon i Ångermanland. (avsnitt 11)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförts om att samplanera Ostkustbanans
upprustning och E 4 syds vägdragning
söder om Sundsvall. (avsnitt 11)
2001/02:T21 av Berndt Ekholm m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
Götalandsbanan. (avsnitt 11)
2001/02:T22 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att skyndsamt ge Banverket i uppdrag att
utreda, projektera, kostnadsberäkna och
presentera en finansiering av en ny
Haparandabana. (avsnitt 11)
2001/02:T24 av Per Erik Granström m.fl.
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
Inlandsbanan. (avsnitt 11)
2001/02:T26 av Ulf Björklund m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Inlandsbanan skall
betraktas som nationellt stråk med
särskild betydelse för Sveriges inland.
(avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Inlandsbanan skall ingå i
länstrafikplaneringen. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Inlandsbanan skall
betraktas som del i det statliga
järnvägssystemet, men förvaltas av
Inlandsbanan AB. (avsnitt 11)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att investeringsmedel bör
anvisas i särskild ordning för
Inlandsbanan. (avsnitt 11)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av upprustning av
Inlandsbanan syd mellan Kristinehamn och
Mora. (avsnitt 11)
2001/02:T29 av Lars U Granberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
Haparandabanan. (avsnitt 11)
2001/02:T32 av Bengt Silfverstrand m.fl.
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
projektet Europabanan/Götalandsbanan.
(avsnitt 11)
2001/02:T35 av Per Erik Granström m.fl.
(s):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Bergslagsbanans upprustning.
(avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nybyggnad av dubbelspår mellan
Falun och Borlänge. (avsnitt 11)
2001/02:T36 av Sten Lundström och Sven-
Erik Sjöstrand (båda v):
2. Riksdagen begär - om första yrkandet
avslås - att regeringen i sitt fortsatta
arbete med infrastrukturen prioriterar
satsningar för att lösa den spårbundna
godstrafiken i Malmöregionen genom att
anslå medel till ett yttre godsspår.
(avsnitt 11)
2001/02:T39 av Kristina Zakrisson och
Berit Andnor (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
Inlandsbanans betydelse för Norrlands
inland. (avsnitt 11)
2001/02:T41 av Johnny Gylling m.fl. (kd):
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Inlandsbanan AB bör ges
möjlighet att söka investeringsbidrag hos
Banverket. (avsnitt 11)
2001/02:T45 av Yvonne Ångström (fp):
Riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag om en snabbjärnväg längs
norra Norrlandskusten, en s.k.
Norrbotniabana, som skall vara
färdigställd senast år 2015. (avsnitt 11)
2001/02:T46 av Kenth Skårvik m.fl. (fp):
12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Inlandsbanan. (avsnitt 11)
2001/02:T48 av Karl-Göran Biörsmark (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
stärkt infrastruktur för ökade
pendlingsmöjligheter i
Östergötland-Sörmland-Uppland. (avsnitt
11)

Motioner från allmänna motionstiden
hösten 2001

2001/02:T239 av Per-Richard Molén m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en harmonisering av järnvägens
tekniska system. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en harmonisering av
järnvägslagstiftningen inom EU. (avsnitt
11)
2001/02:T261 av Bertil Persson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
Europakorridoren. (avsnitt 11)
2001/02:T280 av Anne-Katrine Dunker (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att lösa problemen med tågtrafiken till
och från Gävleborgs län. (avsnitt 11)
2001/02:T282 av Göran Hägglund och Maria
Larsson (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
Europakorridoren. (avsnitt 11)
2001/02:T288 av Maria Larsson och Göran
Hägglund (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att insatser för en förhöjd kapacitet på
Södra stambanan prioriteras i kommande
infrastruktursatsningar. (avsnitt 11)
2001/02:T292 av Ulf Nilsson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att ge berörda myndigheter i uppdrag att
planera för en utbyggd spårförbindelse
mellan Sturup och Kastrup. (avsnitt 11)
2001/02:T298 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av ett modernt resecentrum i
Uppsala. (avsnitt 11)
2001/02:T300 av Lisbet Calner m.fl. (s):
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om Göteborgstunneln och
hamnbanan. (avsnitt 11)
7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om järnväg mellan
Göteborg-Landvetter-Borås och Jönköping.
(avsnitt 11)
8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om Västkustbanan och
tunneln genom Hallandsåsen. (avsnitt 11)
9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om Västra stambanan och
Älvsborgsbanan. (avsnitt 11)
10. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om Nordlänken. (avsnitt
11)
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om snabbtågsförbindelse
mellan Halland-Sjuhärad och Stockholm.
(avsnitt 11)
2001/02:T314 av Inger Strömbom (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om Atlantbanan. (avsnitt 11)
2001/02:T330 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av järnvägssatsningar i Uppsala
län. (avsnitt 11)
2001/02:T341 av Berndt Sköldestig och
Sonia Karlsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
byggandet av dubbelspår mellan Mjölby och
Hallsberg. (avsnitt 11)
2001/02:T342 av Berndt Sköldestig och
Inge Carlsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
studier och projektering av Nyköpings-
och Östgötalänkarna. (avsnitt 11)
2001/02:T347 av Carina Hägg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
studier av projektet Europakorridoren.
(avsnitt 11)
2001/02:T353 av Alf Eriksson och Arne
Kjörnsberg (båda s):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om snabbtågsförbindelse på hela
sträckan mellan Halmstad och Stockholm
via Varberg och Borås. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om upprustning av bandelen mellan
Varberg och Herrljunga. (avsnitt 11)
2001/02:T364 av Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en tågtunnel under centrala Göteborg.
(avsnitt 11)
2001/02:T371 av Gudrun Lindvall (mp):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om överföring av virkestransporter
från landsväg till järnväg i
Sundsvallsområdet. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en landsomfattande plan bör
antas för omläggning av långväga
virkestransporter från lastbil till
järnväg. (avsnitt 11)
2001/02:T372 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen begär att regeringen
skyndsamt utreder förutsättningarna för
en elektrifiering av hamnbanan i
Göteborgs hamn. (avsnitt 11)
2. Riksdagen begär att regeringen
planerar och genomför en ny sträckning av
hamnbanan. (avsnitt 11)
2001/02:T384 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
vad som i motionen anförs om en omedelbar
orsaksanalys av de närmast kroniska
tågförseningar som drabbat tågtrafiken på
Ostkustbanan under 2001. (avsnitt 11)
2001/02:T389 av Carina Ohlsson och Urban
Ahlin (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
vikten av satsningen på Kinnekullebanan.
(avsnitt 11)
2001/02:T413 av Anita Jönsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
nödvändigheten av en yttre godsbana på
sträckan Håstad-Åkarp i sydvästra Skåne.
(avsnitt 11)
2001/02:T416 av Leif Jakobsson och Marie
Granlund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en järnvägsförbindelse till Sturup och
Banverkets medverkan i
projekteringsarbetet. (avsnitt 11)
2001/02:T421 av Henrik Landerholm och
Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av dubbelspår i syfte
att utveckla Svealandsbanan. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att undanröja
flaskhalsen i Saltsjö-Mälarsnittet i
syfte att utveckla Svealandsbanan.
(avsnitt 11)
2001/02:T430 av Runar Patriksson (fp):
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om järnvägstransporter i Värmland.
(avsnitt 11)
2001/02:T432 av Lennart Klockare och
Birgitta Ahlqvist (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av en ny järnvägssträcka
Kalix-Haparanda samt en elektrifiering av
hela bandelen Boden-Haparanda. (avsnitt
11)
2001/02:T449 av Annelie Enochson m.fl.
(kd, v, fp):
1. Riksdagen begär att regeringen i
samband med antagandet av riktlinjer för
Banverkets arbete med utarbetandet av
Stomnätsplan 2004-2015 uppdrar åt
Banverket att som en del i
stomnätsplanearbetet och i samarbete med
de regionala intressenterna genomföra en
samlad systemstudie av Europabanan och
Götalandsbanan. (avsnitt 10.2)
2. Riksdagen begär att regeringen hos
berörda EU-organ lanserar
Europakorridoren som svenskt
kandidatprojekt för TEN (Trans-European
Network). (avsnitt 11)
3. Riksdagen begär att regeringen
prövar hela eller delar av systemet
Europabanan-Götalandsbanan som möjliga
pilotprojekt där privat delfinansiering
kan komma i fråga. (avsnitt 11)
4. Riksdagen begär att regeringen
undersöker förutsättningarna för att
utredningsarbetet av Europakorridoren
delvis kan finansieras via EU:s budget
för nya TEN-projekt. (avsnitt 11)
2001/02:T450 av Johnny Gylling m.fl.
(kd):
7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att fullfölja utbyggnaden av
den svenska transporttriangeln. (avsnitt
11)
2001/02:T452 av Åsa Torstensson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
tågtunnel i Göteborg. (avsnitt 11)
2001/02:T461 av Charlotta L Bjälkebring
(v):
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om satsningar på spårbunden
trafik. (avsnitt 11)

5. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
förbättrat taxesystem vid färd över
länsgräns och vidare med lokaltrafik.
(avsnitt 11)

Vissa andra projekt, bl.a. sjöfart,
luftfart och yrkanden som behandlar flera
trafikslag

Motioner från riksmötet 1999/2000

1999/2000:T202 av Agne Hansson (c) vari
yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Kalmar län bör tillföras 3
miljarder kronor till samlade väg- och
järnvägsupprustningar för den kommande
tioårsperioden genom omfördelning av
infrastrukturmedel, (avsnitt 11)
1999/2000:T203 av Inga Berggren m.fl. (m)
vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de nationella och
regionala vägarna och järnvägarna i Skåne
bör tillföras en större andel av landets
samlade infrastrukturmedel i rimligare
proportion till det i landskapet utförda
trafikarbetet, (avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Region Skåne genom sin
regionala plan för transportinfrastruktur
(RTI-planen) kan bidra med värdefullt
underlag för att få ett samlat grepp om
infrastrukturutbyggnaderna i Sveriges
sydligaste landskap. (avsnitt 11)
1999/2000:T206 av Gunnel Wallin (c) vari
yrkas:
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stimulera förnyelse och
modernisering av skånska hamnar och
system/teknik för sjötransporter i, till
och från Sverige, (avsnitt 11)
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att underlätta en
tyngdpunktsförskjutning i
transportmönstret i Skåne från
landsvägstransporter till järnväg och
sjöfart. (avsnitt 11)
1999/2000:T212 av Åke Gustavsson m.fl.
(s) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utveckling
av kommunikationerna i Jönköpings län.
(avsnitt 11)
1999/2000:T213 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas:
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utnyttjandet av EU:s
strukturfonder och internationella
åtaganden i Europeiska unionen. (avsnitt
11)
1999/2000:T216 av Anne-Katrine Dunker och
Patrik Norinder (båda m) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av att inom befintliga ramar göra
nyinvesteringar i vissa delar av väg- och
järnvägsnätet i Gävleborgs län och
angränsande län. (avsnitt 11)
1999/2000:T218 av Göran Magnusson m.fl.
(s) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av satsningar
på infrastruktur i Västmanlands län och
Södertälje kanal. (avsnitt 11)
1999/2000:T219 av Karin Olsson m.fl. (s)
vari yrkas: att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av goda kommunikationer
mot Öst- och Centraleuropa. (avsnitt 11)
1999/2000:T220 av Lisbeth Staaf-Igelström
m.fl. (s) vari yrkas: (delvis) att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
infrastruktur och bredband samt om sjö-,
väg- och järnvägstransporter i Värmland.
(avsnitt 11)
1999/2000:T224 av Ulf Björklund (kd) vari
yrkas:
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förstudie av
förutsättningar för att anlägga en
fraktflygplats i Malung. (avsnitt 11)
1999/2000:T225 av Karl Gustav Abramsson
och Carin Lundberg (båda s) vari yrkas:
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en förstärkt
infrastruktur i Västerbottens och
Norrbottens län. (avsnitt 11)
1999/2000:T226 av Dan Ericsson (kd) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar på infrastruktur i
Östergötland. (avsnitt 11)
1999/2000:T228 av Berndt Sköldestig m.fl.
(s) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om
infrastrukturinvesteringar i
Östergötland. (avsnitt 11)
1999/2000:T229 av Majléne Westerlund
Panke m.fl. (s) vari yrkas: att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av
fortsatta investeringar i infrastrukturen
i den sydsvenska regionen. (avsnitt 11)
1999/2000:T230 av Karin Wegestål m.fl.
(s) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en långsiktig och sammanhållen
planering för utbyggnad av
infrastrukturen, (avsnitt 11)
1999/2000:T231 av Marianne Andersson
m.fl. (c, s, m, kd, fp) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av satsningar på infrastrukturen
i Västra Götaland. (avsnitt 11)
1999/2000:T233 av Reynoldh Furustrand
m.fl. (s) vari yrkas: att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utveckling av
infrastrukturen i Sörmland. (avsnitt 11)
1999/2000:T234 av Mikael Odenberg och
Carl-Erik Skårman (båda m) vari yrkas:
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Stockholmsregionen och
Mälardalen skall tilldelas medel för
investeringar i trafikens infrastruktur
som motsvarar regionernas andel av
trafikarbete för respektive trafikslag.
(avsnitt 11)
1999/2000:T235 av Eva Arvidsson m.fl. (s)
vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av samordning vad
gäller investeringar riktade mot länderna
runt Östersjön samt planering av
infrastrukturen för att klara
nollvisionen. (avsnitt 11)
1999/2000:T237 av Åke Carnerö och Rosita
Runegrund (båda kd) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en helhetssyn på
trafikplaneringen, (avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en överflyttning av långväga
godstransporter från väg till järnväg.
(avsnitt 11)
1999/2000:T238 av Johnny Gylling (kd)
vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör anta ett
Östersjöperspektiv för
infrastrukturplanering samt att
trafikverken bör planera infrastrukturen
även i sydöstlig riktning, (avsnitt 11)
1999/2000:T241 av Inger Strömbom m.fl.
(kd) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av kraftigt ökade
statliga infrastrukturmedel till
Stockholmsregionen, (avsnitt 11)
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att några av de mest
samhällsekonomiskt lönsamma väg- och
järnvägsprojekten i Stockholmsregionen
får bli försöksprojekt med upphandling
och finansiering enligt public-private
partnership. (avsnitt 11)
1999/2000:T242 av Tommy Waidelich m.fl.
(s) vari yrkas:
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om infrastrukturinvesteringar
inom Mälardalsområdet, (avsnitt 11)
1999/2000:T244 av Dan Ericsson och Yvonne
Andersson (båda kd) vari yrkas:
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en konsekvensutredning av
satsning på samverkan mellan Norrköping
och Oxelösund beträffande koncentration
av hamnverksamhet söder om Stockholm,
(avsnitt 11)
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Norrköping som
transportcentrum för den östsvenska
regionen. (avsnitt 11)
1999/2000:T351 av Per Landgren (kd) vari
yrkas:
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskt deltagande i EU:s TEN-
projekt. (avsnitt 11)
1999/2000:T618 av Charlotta L Bjälkebring
(v) vari yrkas: att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Oxelösunds hamn som
Nordiskt transportcentrum. (avsnitt 11)
1999/2000:T628 av Inge Carlsson och
Michael Hagberg (båda s) vari yrkas: att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
satsning på hamnarna i Oxelösund och
Norrköping. (avsnitt 11)
1999/2000:T808 av Ewa Thalén Finné m.fl.
(m) vari yrkas: (delvis) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om
Öresundsregionen. (avsnitt 11)
1999/2000:Bo231 av Eskil Erlandsson m.fl.
(c) vari yrkas:
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om trafik i storstaden. (avsnitt
11)
1999/2000:N214 av Lennart Daléus m.fl.
(c)
33. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör ta
initiativ till ett gemensamt program inom
EU för utveckling för de nordligaste
regionerna inom EU. (avsnitt 11)
1999/2000:N226 av Lars Hjertén (m) vari
yrkas: att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av tillförlitliga
prognoser för internationell handel och
transporter med särskild hänsyn till
sjötransporter över Östersjön. (avsnitt
11)
1999/2000:N271 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp) vari yrkas:
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om trafikpolitiken. (avsnitt 11)
1999/2000:N388 av Ingegerd Saarinen m.fl.
(mp) vari yrkas:
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunikationer. (avsnitt 11)

Motioner från riksmötet 2000/01

2000/01:T201 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas:
8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening behovet av en
utbyggd infrastruktur i Stockholmsområdet
i enlighet med vad som anförs i motionen.
(avsnitt 11)
2000/01:T202 av Holger Gustafsson (kd)
vari yrkas:
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen i sitt agerande
inom EU söker de ekonomiska medel som
behövs för att stärka godstransporter och
yrkesfisket på Vänern. (avsnitt 11)
2000/01:T203 av Magnus Jacobsson (kd)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om modernisering av vägnätet och
järnvägen i Västmanland. (avsnitt 11)
2000/01:T204 av Inga Berggren m.fl. (m)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de nationella och regionala
vägarna och järnvägarna i Skåne bör
tillföras en större andel av landets
samlade infrastrukturmedel så att denna
andel står i rimligare proportion till
det i landskapet utförda trafikarbetet.
(avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Region Skåne genom sin
regionala plan för transportinfrastruktur
(RTI-planen) kan bidra med värdefullt
underlag för att få ett samlat grepp om
infrastrukturutbyggnaderna i Sveriges
sydligaste landskap. (avsnitt 11)
2000/01:T205 av Inger Strömbom m.fl. (kd)
vari yrkas:
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av kraftigt ökade
statliga infrastrukturmedel till
Stockholmsregionen. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att några av de mest
samhällsekonomiskt lönsamma väg- och
järnvägsprojekten i Stockholmsregionen
får bli försöksprojekt med upphandling
och finansiering enligt public-private
partnership. (avsnitt 11)
2000/01:T206 av Holger Gustafsson och
Ulla-Britt Hagström (båda kd) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att infrastrukturen i Västra
Götaland är så eftersatt att regeringen
bör göra en nationell satsning på
restaurering och utbyggnad. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen tillsammans med
den regionala utvecklingsnämnden i Västra
Götaland bör upprätta en handlingsplan
för om- och utbyggnad av infrastruktur i
Västsverige. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den ekonomiska satsningen
på infrastrukturen i Västra Götaland
skall ta sikte på att under den kommande
tioårsperioden möta de faktiska behoven.
(avsnitt 11)
2000/01:T207 av Anna Lilliehöök (m) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om investeringar i nya vägar och
spår i Stockholmsregionen. (avsnitt 11)
2000/01:T210 av Cecilia Magnusson m.fl.
(m, kd, c) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet
av satsningar på infrastrukturen i Västra
Götaland. (avsnitt 11)
2000/01:T211 av Kenth Skårvik m.fl. (fp)
vari yrkas:
26. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett trafikpaket för att lösa
trafikkaoset i storstadsområdena.
(avsnitt 11)
2000/01:T213 av Ulf Björklund (kd) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de akuta behoven i Dalarnas
transportsystem. (avsnitt 11)
2000/01:T214 av Sven Brus (kd) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om satsningar på infrastruktur i
Vstergötland. (avsnitt 11)
2000/01:T217 av Tommy Waidelich m.fl. (s)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en utbyggd
infrastruktur i Stockholmsregionen.
(avsnitt 11)
2000/01:T218 av Marie Granlund m.fl. (s)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av
infrastrukturinvesteringar i Skåne.
(avsnitt 11)
2000/01:T221 av Göran Magnusson m.fl. (s)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av satsningar på
infrastruktur i Västmanlands län och
Södertälje kanal. (avsnitt 11)
2000/01:T222 av Karin Olsson m.fl. (s)
vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av goda kommunikationer
mot Öst- och Centraleuropa. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av bra beslutsunderlag
och prognoser. (avsnitt 11)
2000/01:T225 av Agne Hansson (c) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade anslag om 3 miljarder
kronor till samlade väg- och
järnvägsupprustningar i Kalmar län den
närmaste tioårsperioden för angelägna väg-
och järnvägsupprustningar. (avsnitt 11)
2000/01:T226 av Elisebeth Markström m.fl.
(s) vari yrkas: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utveckling av
infrastrukturen i Sörmland. (avsnitt 11)
2000/01:T227 av Agneta Ringman m.fl. (s)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunikationerna i Kalmar län.
(avsnitt 11)
2000/01:T228 av Mats Berglind m.fl. (s)
vari yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet och nödvändigheten av
en sammanhållen och samlad syn på
utvecklingen av infrastrukturen i östra
Mellansverige. (avsnitt 11)
2000/01:T230 av Britt Bohlin m.fl. (s)
vari yrkas:
17. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en offensiv satsning på
hamnarna i Västsverige. (avsnitt 11)
2000/01:T338 av Per Landgren och Annelie
Enochson (båda kd) vari yrkas:
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om svenskt deltagande i EU:s TEN-
projekt. (avsnitt 11)
2000/01:T380 av Eva Johansson (s) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för förbättrade
trafiklösningar i Upplands Väsby.
(avsnitt 11)
2000/01:T513 av Per Lager m.fl. (mp) vari
yrkas:
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av nyupptagna försök
med "rullande landsväg" på sträckningen
Strömstad-Trelleborg. (avsnitt 11)
3. Riksdagen begär att regeringen
utreder möjligheten till en gemensam
anläggning för biltull/godsomlastning i
norra Bohuslän. (avsnitt 11)
2000/01:T520 av Ulf Nilsson och Siw
Persson (båda fp) vari yrkas: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge
berörda myndigheter i uppdrag att planera
för en utbyggd väg- och spårförbindelse
mellan Sturup och Kastrup. (avsnitt 11)
2000/01:T645 av Eva Arvidsson (s) vari
yrkas: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att skapa goda
förutsättningar för en utvecklad
hamnverksamhet i Nynäshamn. (avsnitt 11)
2000/01:Bo234 av Rigmor Stenmark (c) vari
yrkas:
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ekonomiska resurser måste
avsättas nu för byggnation av
bostadsrelaterade trafikinvesteringar som
ny E 4, dubbelspår (norr om staden)
ombyggnad av centralstationen samt
resecentrum. (avsnitt 11)
2000/01:N264 av Per Erik Granström m.fl.
(s) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fungerande kommunikationer i
Dalarna. (avsnitt 11)
2000/01:N321 av Carl-Erik Skårman m.fl.
(m) vari yrkas:
9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av statliga insatser
inom infrastrukturområdet i
Stockholmsregionen. (avsnitt 11)
2000/01:N386 av Marianne Andersson (c)
vari yrkas:
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fördelning av resurser till
infrastruktur i Västra Götaland. (avsnitt
11)
2000/01:Sk732 av Anne-Katrine Dunker och
Patrik Norinder (båda m) vari yrkas:
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om transporter. (avsnitt 11)
2000/01:Ub808 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp) vari yrkas:
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om trafiken. (avsnitt 11)

Motioner med anledning av proposition
2001/02:20

2001/02:T1 av Lennart Fridén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en komplettering av infrastrukturplanerna
med förslag om Europabanan på
järnvägsområdet respektive riksväg 45
inom vägtrafiksektorn. (avsnitt 11)
2001/02:T6 av Lennart Hedquist m.fl. (m,
kd, c, fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
synnerligen angelägna investeringsobjekt
för omedelbar start i Uppsala län.
(avsnitt 11)
2001/02:T14 av Inga Berggren m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att snarast realbehandla och
tidigarelägga utbyggnaden av de felande
delar av väg- och järnvägsnätet, i Skåne,
som skall länka samman övriga delar av
Sverige med kontinenten. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de nationella och regionala
vägarna och järnvägarna i Skåne tillförs
en större andel av landets samlade
infrastrukturmedel så att denna andel
står i rimligare proportion till det i
landskapet utförda trafikarbetet.
(avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Region Skåne genom sin
regionala plan för transportinfrastruktur
(RTI-planen) kan bidra med värdefullt
underlag för att få ett samlat grepp över
infrastrukturutbyggnaderna i Sveriges
sydligaste landskap. (avsnitt 11)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att sjöfartens avgifter skall
vara konkurrensneutrala jämfört med andra
transportslag. (avsnitt 11)
2001/02:T19 av Birgitta Sellén (c):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ta fram en helhetsbild för
transporterna på vägar och järnvägar i
Norrland. (avsnitt 11)
2001/02:T23 av Anne-Katrine Dunker (m):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om drift, underhåll och satsningar
på vissa delar av järnvägs- och vägnätet
i Gävleborgs län och i angränsande län.
(avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om trafiksäkerhet. (avsnitt 11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetspendling. (avsnitt 11)
2001/02:T34 av Kent Olsson m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av infrastruktursatsningar i
Västra Götaland. (avsnitt 11)
2001/02:T40 av Margareta Israelsson m.fl.
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
satsningar på vägar och järnvägar i
Västmanlands län. (avsnitt 11)
2001/02:T42 av Karin Jeppsson m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av goda kommunikationer
mot Öst- och Centraleuropa. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av bra
planeringsunderlag. (avsnitt 11)
2001/02:T44 av Elver Jonsson (fp):
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att Västra
Götalands seriösa modell för långsiktig
infrastruktur blir normgivande för
statens arbete med den framtida
transportnäringen. (avsnitt 11)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att
insjöfartens framtid bör säkras och att
därvid särskilt bör beaktas
Vänersjöfartens behov av terminaler och
tillräckliga slussdjup. (avsnitt 11)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att framtidens
transporter kan ske med rationella och
ekonomiska grunder som säkrar en
infrastruktur i harmoni. (avsnitt 11)
2001/02:T47 av Rigmor Stenmark (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
infrastruktursatsningar på såväl vägar
som järnvägar i Uppsala län för att skapa
goda förutsättningar att bo och leva i
hela länet. (avsnitt 11)
2001/02:T50 av Åke Sandström (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att Luftfartsverket bör utreda
förutsättningarna för direktflyg mellan
Kemi och Stockholm. (avsnitt 11)
2001/02:T53 av Marianne Andersson och
Birgitta Carlsson (båda c):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den av Västra Götaland
utarbetade infrastrukturplanen skall
genomföras fram till 2010. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fördelning av
infrastrukturresurser till Västra
Götaland. (avsnitt 11)

Motioner från den allmänna motionstiden
hösten 2001

2001/02:T265 av Sven Brus och Yvonne
Andersson (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
satsningar på infrastruktur i
Östergötland. (avsnitt 11)
2001/02:T278 av Rigmor Stenmark och Sven
Bergström (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
infrastruktursatsningar för att bl.a.
skapa bra pendlingsmöjligheter till
bostad och arbete mellan Uppsala län och
Gävleborgs län. (avsnitt 11)
2001/02:T290 av Holger Gustafsson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att infrastrukturen i Västra
Götaland är så eftersatt att regeringen
bör göra en nationell satsning på
regionen. (avsnitt 11)
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen tillsammans med
den regionala utvecklingsnämnden i Västra
Götaland bör upprätta en handlingsplan
för om- och utbyggnad av infrastruktur i
Västsverige. (avsnitt 11)
2001/02:T300 av Lisbet Calner m.fl. (s):
12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om hamnarna i
Västsverige. (avsnitt 11)
13. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om Landvetter som
internationell flygplats. (avsnitt 11)
14. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om en hållbar miljö- och
trafiksäker framtid. (avsnitt 11)
15. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om
finansieringsalternativ. (avsnitt 11)
2001/02:T326 av Margareta Viklund m.fl.
(kd):
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utbyggnaderna av de
nationella transportkorridorerna
fullföljs så snart som möjligt. (avsnitt
11)
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att miljövänliga
transportlösningar kommer till stånd i
Skåne. (avsnitt 11)
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den ekonomiska ramen utökas
för den regionala tågtrafiken,
förbättringar av regionala vägar och ett
aktivt trafiksäkerhetsarbete och riktade
miljösatsningar görs. (avsnitt 11)
2001/02:T334 av Willy Söderdahl (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en hållbar satsning på infrastrukturen i
sydöstra Sverige. (avsnitt 11)
2001/02:T355 av Inger Strömbom m.fl.
(kd):
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av kraftigt ökade
statliga infrastrukturmedel till
Stockholmsregionen. (avsnitt 11)
2001/02:T357 av Cecilia Magnusson m.fl.
(m, kd, fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
infrastrukturen i Göteborg stad. (avsnitt
11)
2001/02:T377 av Michael Hagberg m.fl.
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
utvecklingen av infrastrukturen i
Sörmland. (avsnitt 11)
2001/02:T430 av Runar Patriksson (fp):
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Vänersjöfarten. (avsnitt 11)
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om flyget i Värmland. (avsnitt 11)
2001/02:T455 av Henrik S Järrel (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag till en konkret åtgärdsplan
för statens satsningar på infrastrukturen
i tillväxtregionen Stockholm. (avsnitt
11)
2001/02:T461 av Charlotta L Bjälkebring
(v):
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Oxelösunds hamn. (avsnitt 11)
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om telekommunikation. (avsnitt 11)
2001/02:Bo322 av Karin Pilsäter (fp):
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om
infrastrukturinvesteringar för Södertörn.
(avsnitt 11)
2001/02:Bo323 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp):
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om principer för
trafikinvesteringar och om utbyggnad av
trafiknätet i Stockholms län. (avsnitt
11)
2001/02:N313 av Marietta de Pourbaix-
Lundin m.fl. (m):
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av
infrastruktursatsningar i
Stockholmsregionen. (avsnitt 11)
2001/02:N315 av Per Westerberg m.fl. (m):
12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om konkurrenskraftiga
kommunikationer. (avsnitt 11)
2001/02:N319 av Margareta Cederfelt m.fl.
(m):
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av statliga insatser
inom infrastrukturområdet i
Stockholmsregionen. (avsnitt 11)
2001/02:N373 av Göran Hägglund m.fl.
(kd):
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade satsningar på
infrastrukturen. (avsnitt 11)