Trafikutskottets betänkande
2001/02:TU14
Redogörelse för bolagiseringen av affärsverketStatens järnvägar
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens
skrivelse 2001/02:141 Redogörelse för bolagiseringen
av affärsverket Statens järnvägar samt fyra motioner
som väckts med anledning av skrivelsen.
Utskottet betonar att de nya SJ-företagens
utveckling följs upp och utvärderas. Med anledning
av motionsförslag framhåller utskottet att
kärnverksamheten i det tidigare affärsverket SJ bör
ägas av staten. Utskottet framhåller vidare
betydelsen av att stationerna vidareutvecklas i
former som tillgodoser resenärernas och
trafikföretagens behov. Samtliga motionsyrkanden
avstyrks.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Bolagiseringen av affärsverket SJ
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:T73 och
2001/02:T75.
Reservation 1 (m, kd, fp)
2. Ägarstrategi för SJ AB och Green Cargo
AB
Riksdagen avslår motion 2001/02:T72 yrkande 2.
Reservation 2 (v)
3. Stationsbyggnader
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:T72 yrkande
3 och 2001/02:T74.
Reservation 3 (v, kd)
4. Uppföljning och utvärdering
Riksdagen avslår motion 2001/02:T72 yrkande 1.
Reservation 4 (v)
5. Regeringens skrivelse 2001/02:141
Riksdagen lägger regeringens skrivelse
2001/02:141 till handlingarna.
Stockholm den 14 maj 2002
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica
Öhman (s), Sven Bergström (c), Anders G Högmark (m),
Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s), Johnny Gylling
(kd), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Lars
Björkman (m), Monica Green (s), Inger Segelström
(s), Stig Eriksson (v), Mikael Johansson (mp), Kenth
Skårvik (fp), Jan-Evert Rådhström (m), Sture
Arnesson (v) och Magnus Jacobsson (kd).
2001/02
TU14
Redogörelse för ärendet
Riksdagen beslutade den 31 maj 2000 att affärsverket
Statens järnvägar skulle ombildas till aktiebolag
(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr.
1999/2000:238). Vid årsskiftet 2000/01 ombildades
huvuddelen av verk-samheten i affärsverket till tre
fristående aktiebolagskoncerner. I skrivelse
2001/02:141 Redogörelse för bolagiseringen av
affärsverket Statens järnvägar redovisar regeringen
hur riksdagsbeslutet har genomförts samt viktiga
frågeställningar som behandlats i samband därmed.
Med anledning av skrivelsen har fyra motioner
väckts.
Utskottets överväganden
Bolagiseringen av affärsverket
Statens järnvägar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att staten bör äga
kärnverksamheten i det tidigare affärsverket
SJ och avstyrker två motionsförslag om en
privatisering av de nya bolagen SJ AB och
Green Cargo AB.
Jämför reservation nr 1 (m, kd, fp).
Skrivelsen
Bolagiseringen av Statens järnvägar (SJ) har
genomförts så att staten till tre separata
koncerner, vilkas aktier ägs till 100 % direkt av
staten, har överlåtit huvuddelen av den egendom och
den verksamhet som tidigare förvaltades av
affärsverket SJ. De tre moderbolagen i de nya
koncernerna är SJ AB (f.d. SJ Resor), som ansvarar
för persontrafiken, Green Cargo AB (f.d. SJ Cargo
Group), som ansvarar för godstrafiken och AB
Swedcarrier, ett holdingbolag. I Swedcarrier
ansvarar dotterbolaget Jernhusen AB (f.d. SJ
Fastigheter) för fastighetsförvaltning, Euromaint AB
(f.d. SJ Teknik) för underhållsverksamhet,
Trafficare AB (f.d. SJ Terminalproduktion) för
klargöring av tåg samt Unigrid AB (f.d. SJ Data)
för IT-lösningar och IT-drift. I
Swedcarrierkoncernen finns även dotterbolaget
Swemaint och intressebolaget Nordwaggon.
Överlåtelserna från affärsverket påbörjades vid
årsskiftet 2000/2001 och slutfördes under våren
2001.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att den valda
bolagsstrukturen ger följande fördelar:
· Samtliga nya enheter kan koncentrera sig på sin
huvudverksamhet, vilket ökar förutsättningarna
för att verksamheten bedrivs effektivare och att
kvaliteten kan öka.
·
· Genomlysningen ökar, vilket tillgodoser
medborgarnas och övrigas krav på insyn i de
statliga bolagen och undanröjer misstankar från
konkurrenter och EU om korssubventionering och
underprissättning som skulle kunna anses som
statsstöd.
·
· Konkurrensneutraliteten stärks genom att de
stödjande verksamheterna skiljs från sina största
kunder SJ och Green Cargo för att därigenom kunna
betjäna samtliga kunder på likartat sätt.
·
· Trycket på snabb renodling och effektivisering i
samtliga verksamheter ökar, vilket förväntas leda
till bättre kvalitet och ökad service för
kunderna.
·
En grundläggande förutsättning inför bolagiseringen
av affärsverket var att denna skulle genomföras utan
kapitaltillskott från staten. Det kapital som
tilldelades de nybildade bolagen är därför
likvärdigt med det tillgängliga egna kapitalet i
Statens järnvägar. Följande sammanställning visar
storleken på det egna kapitalet för de nybildade
bolagen.
------------------------------
|Företag |Miljoner |
| |kronor |
------------------------------
|SJ AB | 1 750|
------------------------------
|Green Cargo AB | 900|
------------------------------
|Jernhusen AB | 1 170|
------------------------------
|Unigrid AB | 40|
------------------------------
|Euromaint AB | 150|
------------------------------
|Trafficare AB | 50|
------------------------------
|Summa | 4 060|
------------------------------
Motionsförslag
Per Westerberg m.fl. (m) framhåller i motion T73 att den genomförda
uppdelningen av SJ:s verksamhet i olika bolag är ett bra första steg
och att den bör utgöra början på en privatisering av verksamheten.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en plan om hur
statens ägande i SJ kan avvecklas.
Kenth Skårvik m.fl. (fp) konstaterar i motion T75 att det när
bolagiseringen är genomförd inte finns några planer hos regeringen
vare sig på en utförsäljning eller på en fortsatt avreglering av
järnvägstrafiken. Folkpartiet liberalerna är motståndare till
offentliga bolag, om de inte är motiverade av uppenbara
folkhälsoskäl. Enligt motionärerna bör därför SJ AB och Green Cargo
AB privatiseras.
Utskottets ställningstagande
Syftet med den nu genomförda ombildningen av affärsverket Statens
järnvägar till aktiebolag har varit att skapa verksamheter som
bättre tillgodoser kundernas krav på service, ge koncernen en
enhetlig juridisk struktur, underlätta effektivisering och
rationalisering samt möjliggöra en anpassning av verksamheten till
den fortgående internationaliseringen inom transportmarknaden.
Vägledande vid omorganisationen har varit fyra principer, nämligen
konkurrensneutralitet, fokusering på kärnverksamheten, insyn i
verksamheten samt möjligheter till god framtida styrning och
kontroll.
Utskottet konstaterar att den europeiska järnvägsmarknaden för
närvarande genomgår en omfattande strukturförändring som innebär att
konkurrensen mellan olika företag och transportslag ökar. I den nya
transportpolitik som är under utveckling inom EU tillmäts järnvägen
en betydelsefull roll. Mot denna bakgrund är det viktigt att den
svenska järnvägsmarknaden anpassar såväl struktur som arbetsmetoder
till de förändrade förutsättningarna så att järnvägens
utvecklingsmöjligheter tas till vara.
Beträffande de motionsförslag som väckts om en privatisering vill
utskottet framhålla att en förutsättning för bolagiseringen var att
samtliga aktier i bolag i vilka Statens järnvägars kärnverksamhet
bedrivs skall ägas av staten. Utskottet är inte berett att ompröva
denna utgångspunkt. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna T73 (m)
och T75 (fp).
Ägarstrategi för SJ AB och Green Cargo AB
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att gällande mål för SJ AB och Green Cargo
AB ger förutsättningar för en angelägen utveckling av
järnvägstrafiken och avstyrker ett motionsförslag om
förändrade ägardirektiv.
Jämför reservation nr 2 (v).
Motionsförslag
Sture Arnesson m.fl. (v) framhåller i motion T72 att regeringens
skrivningar om möjligheterna till framtida styrning och kontroll
inte är tillräckliga för att klara en bra och sammanhållen
järnvägstrafik. För att de stora investeringar som görs i
järnvägsnätet skall kunna tas till vara krävs att järnvägen nyttjas
till fullo för såväl persontrafik som godstrafik. Ägardirektiven
till SJ bör därför förändras så att avkastningskravet får stå åt
sidan medan samhällsnyttan av trafiken framhävs.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att ett effektivt och långsiktigt
hållbart transportsystem åstadkoms. Detta förutsätter bl.a. en
konkurrenskraftig järnvägstrafik för både personer och gods.
Järnvägens infrastruktur måste utvecklas och järnvägstrafiken
anpassas till kundernas behov. Trafiken måste också vara
företagsekonomiskt lönsam för järnvägsoperatörerna.
Utskottet förutsätter att de nya SJ-bolagen inom ramen för
gällande mål arbetar för att utveckla och förbättra sina tjänster så
att järnvägstrafiken kan spela en betydande roll i samhällets
transportförsörjning. Utskottet finner mot denna bakgrund ingen
anledning för riksdagen att vidta några åtgärder i frågan. Motion
T72 (v) yrkande 2 avstyrks därför.
Stationsbyggnader
Utskottets förslag i korthet
Järnvägsstationerna har stor betydelse i arbetet med att
utveckla ett effektivt och samordnat trafiksystem.
Utskottet anser det därför angeläget att stationerna
vidareutvecklas i former som tillgodoser resenärernas och
trafikföretagens behov. Med hänvisning till aviserat
utredningsarbete om ansvaret för stationsbyggnaderna
avstyrks två motionsförslag.
Jämför reservation nr 3 (v, kd).
Skrivelsen
Regeringen framhåller att tillgång till järnvägsstationer i många
fall är en förutsättning för att bedriva tågtrafiken. För
stationshållaren är det viktigt att avtalsförhållandena är
långsiktiga med hänsyn till fastighetsinvesteringarnas karaktär. I
stationsbyggnaderna behöver trafikföretagen, oavsett vem som i
framtiden äger själva fastigheterna, bli tillförsäkrade
- fortsatt tillgång till nödvändiga utrymmen och områden
- förutsägbar och rimlig avgifts- och kostnadsutveckling
- påverkbar och kontrollerbar servicenivå inom de definierade
områdena.
Av skrivelsen framgår att frågor om omfattning, standard och
kostnader för daglig drift och skötsel samt utveckling av de
gemensamma funktionerna för närvarande hanteras i regionala
stationsråd där såväl anläggningsägare som operatörer är
representerade. Enligt regeringen har det nybildade
fastighetsbolaget Jernhusen AB en betydelsefull roll vad avser
gemensamma funktioner för passagerare och operatörer i de stationer
som förts över till bolaget. Mot denna bakgrund finns det enligt
regeringen behov av att säkerställa den framtida tillgången till
järnvägsfastigheterna för rese- och transportmarknadens samtliga
aktörer. Enligt skrivelsen har Jernhusen ett ansvar för att lösa
denna fråga på ett sätt som accepteras av övriga aktörer och som
tillgodoser regeringens krav på tillgänglighet.
Motionsförslag
Lars Björkman och Tom Heyman (båda m) framhåller i motion T74 att
biljettförsäljning, trafikupplysning och väntutrymmen, strategiskt
placerade, är av väsentlig betydelse för resenärernas bekvämlighet
och operatörernas effektivitet. Därför är det oroande att det på
vissa håll finns tecken på att nyckelverksamheter överväger eller
redan flyttar till lokaler utanför stationshusen. Av den anledningen
bör regeringen särskilt följa utvecklingen när det gäller lokaler
som är direkt relaterade till trafikverksamheten.
Sture Arnesson m.fl. (v) betonar i motion T72 vikten av att
järnvägssystemet betraktas som en helhet. Det är nödvändigt att ge
ansvaret för stationsanläggningen till en part så att onödiga
gränsdragningsproblem undviks. Motionärerna föreslår därför att
ägandet och ansvaret för stationsbyggnaderna överförs från Jernhusen
AB till Banverket.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att stationerna har stor
betydelse i arbetet med att utveckla ett effektivt och väl samordnat
trafiksystem. För resenärerna är det viktigt att attraktiva utrymmen
erbjuds för biljettinköp, trafikupplysning och väntutrymmen.
Trafikföretagen har vidare behov av att kunna använda stationerna på
ett effektivt och konkurrensneutralt sätt.
Av regeringens skrivelse framgår att regeringen anser att det
finns behov av att säkerställa den framtida tillgången till
järnvägsfastigheterna för samtliga aktörer på rese- och
transportmarknaden. Företaget Jernhusen AB anges ha ett ansvar för
att lösa denna fråga på ett sätt som accepteras av berörda aktörer
och som tillgodoser regeringens krav på tillgänglighet. Enligt vad
utskottet erfarit avser regeringen att senare i vår ge
tilläggsdirektiv till den nu pågående Järnvägsutredningen (N
2001:09), som har till uppgift att göra en översyn av organisationen
och lagstiftningen inom järnvägssektorn. Direktiven innebär att
utredningen skall behandla ansvaret för järnvägsstationerna.
Utskottet, som ser positivt på det aviserade
utredningsarbetet, förutsätter att de av
motionärerna aktualiserade frågorna kommer att
behandlas. Något särskilt ställningstagande
från riksdagens sida krävs inte. Motionerna T72
(v) yrkande 3 och T74 (m) avstyrks
följaktligen.
Uppföljning och utvärdering
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att de nya SJ-företagens ekonomiska
situation innebär att frågor om uppföljning och utvärdering
av verksamheten måste ägnas stor uppmärksamhet. Med
hänvisning till den årliga utvärdering som görs av hur de
transportpolitiska målen uppfylls avstyrks ett
motionsförslag.
Jämför reservation nr 4 (v).
Skrivelsen
Bolagens verksamhet kommer att rapporteras och utvärderas i den
verk-samhetsberättelse för företag med statligt ägande som årligen
avlämnas av regeringen till riksdagen.
Motionsförslag
Sture Arnesson m.fl. (v) efterlyser i motion T72 en utvärdering av
bolagiseringen. Utvärderingen bör göras utifrån ett
samhällsekonomiskt perspektiv kopplat till de av riksdagen beslutade
ekonomiska målen och inte enbart grundat på effektivitet och
ekonomiska intressen.
Utskottets ställningstagande
Målet med bolagiseringen av SJ har varit att skapa effektiva och
lönsamma järnvägsföretag som kan konkurrera på samma villkor som
övriga operatörer på marknaden och som kan garantera kunderna en bra
och prisvärd service inom järnvägstransportområdet, samtidigt som de
kan ge en affärsmässig avkastning på det kapital som ägaren
tillskjutit.
För det första verksamhetsåret 2001 redovisar såväl SJ AB som Green Cargo AB ek
underskott. Resultatet efter finansiella poster blev minus 49 miljoner kronor f
SJ AB och minus 76 miljoner kronor för Green Cargo AB. I jämförelse med år 2000
beräknas att SJ AB:s resultat har försämrats med 152 miljoner kronor medan Gree
Cargo AB har förbättrat sin ekonomi med 108 miljoner kronor. Vidare kan nämnas
skuldsättningsgraden för SJ AB har ökat. Företaget redovisar en soliditet på 8,
%, vilket enligt årsredovisningen för år 2001 innebär en hög finansiell risk.
Vissa uppgifter för SJ AB och Green Cargo AB för år 2001
--------------------------------------------------------------
| | SJ AB |Green Cargo|
| | |AB |
--------------------------------------------------------------
|Rörelsens intäkter, miljoner kronor | 5 546 | 6 309|
--------------------------------------------------------------
|Resultat efter finansiella poster, | -49 | -76|
|miljoner kronor | | |
--------------------------------------------------------------
|Soliditet, procent | 8,7 | 20|
--------------------------------------------------------------
|Trafikförändring (resenärer resp. | +5 | -4|
|godsvolym) jämfört med år 2000, | | |
|procent | | |
--------------------------------------------------------------
|Resultatförändring efter finansiella | -152 | +108|
|poster jämfört med år 2000, miljoner | | |
|kronor | | |
--------------------------------------------------------------
|Medelantal årsanställda | 3 582 | 3 902|
--------------------------------------------------------------
Källa: Årsredovisning för SJ AB och Green Cargo AB för år 2001
Enligt vad utskottet erfarit pågår ett omfattande
förändringsarbete inom de nya SJ-företagen för att
uppnå ökad effektivitet och kundanpassning. Som
årsredovisningen för år 2001 visar har dock målet
att uppnå lönsamma järnvägsföretag inte uppnåtts
det första verksamhetsåret.
Utskottet konstaterar att fortsatta underskott
försämrar företagens utvecklingsmöjligheter och
riskerar på sikt även företagens möjligheter att
fortleva utan kapitaltillskott. Med hänsyn till de
omfattande investeringar som för närvarande görs i
järnvägssystemet krävs järnvägsföretag med goda
möjligheter att investera för framtiden för att
möta en ökad efterfrågan. Det är därför angeläget
med en omsorgsfull uppföljning och utvärdering av
de nya SJ-företagens ekonomiska utveckling.
Utskottet har mot denna bakgrund inga erinringar
mot att bolagens verksamhet kommer att rapporteras
och utvärderas i den verksamhetsberättelse för
företag med statligt ägande som årligen avlämnas av
regeringen till riksdagen. Utskottet förutsätter
även att regeringen kommer att redovisa de
ekonomiska risker som är förknippade med den
verksamhet som finns kvar i affärsverket SJ som
håller på att avvecklas.
Som framhålls i motion T72 (v) är
järnvägsmarknadens struktur och organisation av
transportpolitisk betydelse. Det är därför
angeläget att följa hur den fortsatta utvecklingen
på järnvägsområdet främjar uppfyllelsen av de
transportpolitiska mål som riksdagen har lagt fast.
Enligt 1998 års transportpolitiska beslut redogör
regeringen årligen i samband med
budgetpropositionen för hur de transportpolitiska
målen har uppnåtts. Utskottet förutsätter att denna
redovisning också kommer att omfatta de
transportpolitiska konsekvenser som bolagiseringen
av affärsverket SJ fått. Med hänvisning till det
anförda finner utskottet att något initiativ inte
är nödvändigt från riksdagens sida. Motion T72 (v)
yrkande 1 avstyrks därför.
Utskottet känner oro för det stora antalet
försenade tåg och störningar som rapporterats under
senare tid och som synes bero bl.a. på ett
bristande förebyggande underhåll. I samband med
ärendets beredning har mot denna bakgrund
trafikutskottet anordnat ett seminarium i vilket
företrädare för Banverket och olika
trafikoperatörer deltog. Utskottet utgår från att
nödvändiga åtgärder vidtas för att komma till rätta
med tågförseningarna så att förtroendet för en väl
fungerande och rättidig tågtrafik kan återupprättas
snarast. För järnvägstrafiken är punktlighet ett av
de viktigaste konkurrensmedlen. Det är därför
angeläget att kvalitetsfrågor uppmärksammas inom
ramen för den fortsatta uppföljningen på
järnvägsområdet.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Bolagiseringen av affärsverket SJ (punkt 1)
av Anders G Högmark (m), Johnny Gylling (kd),
Tom Heyman (m), Lars Björkman (m), Kenth Skårvik
(fp), Jan-Evert Rådhström (m) och Magnus
Jacobsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:T73 och
2001/02:T75.
Ställningstagande
Statens främsta näringspolitiska uppgift är att
ange ramar och regelsystem för näringslivets
verksamhet och bidra till att skapa betingelser för
långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder
som ägare och utformare av de regler som gäller för
näringslivets verksamhet uppstår en rad problem som
risk för konkurrenssnedvridning och inoptimala
investeringsbeslut samt svårigheter att tillföra
kapital till företag som behöver expandera. Enligt
vår mening bör därför nästa steg efter det att SJ
nu har bolagiserats vara att företagen
privatiseras. Riksdagen bör mot denna bakgrund
begära att regeringen lägger fram en plan för en
ansvarsfull försäljning av de olika SJ-företagen.
2. Ägarstrategi för SJ AB och Green Cargo AB
(punkt 2)
av Stig Eriksson (v) och Sture Arnesson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:T72 yrkande 2.
Ställningstagande
För att åstadkomma ett effektivt och långsiktigt
hållbart transportsystem krävs en ansvarsfull
utveckling på transportområdet som bl.a. innebär en
satsning för att skapa en bra och sammanhållen
järnvägstrafik. Pågående och planerade
järnvägsutbyggnader förutsätter vidare att en
attraktiv järnvägstrafik erbjuds i landets olika
delar för att investeringarnas samhällsnytta skall
kunna tas till vara. Enligt vår mening bör
ägardirektiven till de statliga järnvägsföretagen
SJ AB och Green Cargo AB förändras så att
samhällsnyttan av trafiken framhävs medan
avkastningskravet får stå åt sidan.
3. Stationsbyggnader (punkt 3)
av Johnny Gylling (kd), Stig Eriksson (v), Sture
Arnesson (v) och Magnus Jacobsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:T72 yrkande 3
samt avslår motion 2001/02:T74.
Ställningstagande
Vi anser att järnvägsstationerna skall användas och
utvecklas i former som tryggar
konkurrensneutralitet och främjar en ökad
kollektivtrafik. Ägandet och ansvaret för
stationsbyggnaderna bör därför föras över från
Jernhusen AB till Banverket.
4. Uppföljning och utvärdering (punkt 4)
av Stig Eriksson (v) och Sture Arnesson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:T72 yrkande 1.
Ställningstagande
Enligt vår uppfattning riskerar bolagiseringen
att leda till att järnvägens kapacitet inte kan
utnyttjas på ett samhällsekonomiskt riktigt sätt.
Det är därför viktigt att bolagiseringen av SJ
utvärderas från ett samhällsekonomiskt perspektiv
kopplat till de transportpolitiska mål som
riksdagen tidigare har lagt fast. Regeringens
skrivelse begränsar sig till en ekonomisk
redogörelse för den nya bolagsstruktur som bildats
med de nya SJ-företagen. Någon analys görs inte av
de konsekvenser som bolagiseringen har inneburit
för järnvägsmarknaden. Riksdagen bör mot denna
bakgrund begära att regeringen snarast redovisar en
utvärdering av SJ:s bolagisering.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2001/02:141 Redogörelse för
bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar.
Motioner
2001/02:T72 av Sture Arnesson m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utvärdering av
bolagiseringen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förändra
ägardirektiven för SJ så att större hänsyn skall
tas till samhällsnyttan av trafikutbudet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ansvaret för
stationsbyggnader skall överföras från Jernhusen
AB till Banverket.
2001/02:T73 av Per Westerberg m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att minska det
statliga ägandet i Statens järnvägar.
2001/02:T74 av Lars Björkman och Tom Heyman (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att noga följa
utvecklingen när det gäller lokaler som är direkt
relaterade till den samlade kollektivtrafiken.
2001/02:T75 av Kenth Skårvik m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utförsäljning av
SJ AB och Green Cargo AB.