Socialutskottets betänkande
2001/02:SOU6
Alkoholpolitik
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett drygt femtiotal
motionsyrkanden i olika alkoholfrågor från den
allmänna motionstiden 2001. Utskottet avstyrker
samtliga motionsyrkanden främst med hänvisning till
utskottets tidigare ställningstaganden.
I betänkandet finns 25 reservationer och 1
särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Alkoholpolitikens inriktning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U301
yrkande 49, 2001/02:So275 yrkandena 1 och 16,
2001/02:So396 yrkandena 1 och 2, 2001/02:So410,
2001/02:So497 yrkandena 1 och 2, 2001/02:So507
yrkandena 1 och 2, 2001/02:So616 yrkandena 1, 10
och 11, samt 2001/02:So629 yrkande 3.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (v)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)
Reservation 5 (fp)
2. Information och opinionsbildning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So275
yrkande 4, 2001/02:So497 yrkande 3, 2001/02:So505
yrkande 3, 2001/02:So612 yrkande 13 och
2001/02:So616 yrkande 12.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (kd)
Reservation 8 (fp)
3. Lördagsöppet
Riksdagen avslår motion 2001/02:So612 yrkande
12.
Reservation 9 (kd)
4. Genderperspektiv inom
alkoholforskningen
Riksdagen avslår motion 2001/02:So396 yrkande
4.
5. Systembolagets detaljhandelsmonopol
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So214,
2001/02:So217, 2001/02:So255, 2001/02:So275
yrkande 6, 2001/02:So281 och 2001/02:So320.
Reservation 10 (m)
6. Gårdsförsäljning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So242 och
2001/02:So541.
Reservation 11 (m)
7. Auktioner m.m. av alkoholdrycker
Riksdagen avslår motion 2001/02:So275 yrkande
13 delvis.
Reservation 12 (m)
8. Åldersgränser
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So221,
2001/02:So275 yrkande 7 och 2001/02:So517.
Reservation 13 (m)
9. Bassortiment
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So430 och
2001/02:So556.
Reservation 14 (m)
10. Serveringstider m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So275
yrkandena 8 och 1012, samt 2001/02:So438.
Reservation 15 (m)
11. Lämplighetskravet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So275
yrkande 14 och 2001/02:A317 yrkande 27. .
.
Reservation 16 (m)
Reservation 17 (v)
12. Förstärkt tillsyn m.m.
Riksdagen avslår motion 2001/02:So275 yrkande
15 delvis.
Reservation 18 (m)
13. Alkoholpolitiska olägenheter
Riksdagen avslår motion 2001/02:So616 yrkande
8.
14. Undantag från alkohollagens
bestämmelser
Riksdagen avslår motion 2001/02:So542.
Reservation 19 (m)
15. Tillsyn över folkölsförsäljningen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So275
yrkande 15 delvis och 2001/02:So616 yrkande 9.
Reservation 20 (m)
16. Tillståndsplikt
Riksdagen avslår motion 2001/02:So495 yrkandena
14 och 15.
Reservation 21 (mp)
17. Ändrade regler för marknadsföring
m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So275
yrkande 9 och 2001/02: So616 yrkande 5.
Reservation 22 (m)
Reservation 23 (v, mp)
18. Indirekt reklam
Riksdagen avslår motion 2001/02:So629 yrkande
2.
19. Representation
Riksdagen avslår motion 2001/02:So275 yrkande
13 delvis.
Reservation 24 (m)
20. Definitioner av alkoholdrycker
Riksdagen avslår motion 2001/02:So396 yrkande
3.
21. Varningstexter
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So469 och
2001/02:So507 yrkande 3.
Reservation 25 (kd)
Stockholm den 5 februari 2002
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid
Burman (v), Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine
Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Conny Öhman (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars U Granberg (s),
Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars
Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),
Kenneth Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp), Lars
Elinderson (m) och Marianne Samuelsson (mp).
2001/02
SoU6
Utskottets överväganden
Alkoholpolitikens inriktning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden
gällande alkoholpolitikens inriktning, främst
med hänvisning till tidigare
ställningstaganden och att flera av
motionsyrkandena får anses åtminstone delvis
tillgodosedda genom den politik som för när-
varande bedrivs.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (v), 3 (kd),
4 (c) och 5 (fp).
I motion So275 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas
tillkännagivande om en ny svensk alkoholpolitik
(yrkande 1). Motionärerna anför att en ny alko-
holpolitik kräver en kombination av samverkande
åtgärder. Onödiga begränsningar och krångel måste
tas bort. Svartsprit och kriminalitet måste bekämpas
genom förstärkta resurser till bl.a. tullen. Den
legala och beskattade alkoholens tillgänglighet
måste öka och dess pris sänkas. För att effektivare
kunna minska skadorna måste arbetet mot alkoholens
skadeverkningar ske mer målinriktat mot vissa
riskgrupper och storkonsumenter. Motionärerna anför
vidare att de sedan länge hävdat att det bästa
sättet att få ett bättre förhållningssätt till
alkohol är genom upplysning och information. I
motionen begärs vidare tillkännagivande om
alkoholpolitiken i ett gränslöst Europa (yrkande
16). Motionärerna anför att en större öppenhet för
andra länders traditioner är påkallad om Sverige
skall kunna påverka alkoholpolitiken i Europa. På
flera håll i världen pågår arbete med att informera
och upplysa om alkoholen utifrån ett öppet och
positivt perspektiv. Det främsta exemplet är, enligt
motionärerna den kanadensiska delstaten Québec, där
en omfattande liberalisering av alkohollagarna har
kombinerats med ett omfattande upplysningsarbete.
Erfarenheterna från Kanada och även Nya Zeeland
visar att man kan liberalisera alkoholpolitiken och
samtidigt genom informationsåtgärder m.m. få till
stånd en minskad alkoholkonsumtion.
I motion So396 av Rolf Olsson m.fl. (v) yrkas
tillkännagivande om den alkoholpolitiska
inriktningen (yrkande 1). Motionärerna anför att det
är oerhört viktigt att Sverige strävar efter att
behålla den traditionellt restriktiva
alkoholpolitiken som bygger på ett
folkhälsoperspektiv och som innebär begränsningar i
tillgänglighet och aktiv användning av
prisinstrumentet. Vidare begär motionärerna
tillkännagivande om svensk alkoholpolitik i EU
(yrkande 2). Motionärerna anför att den svenska
restriktiva alkoholpolitiken måste upprätthållas och
att Sverige bör verka för att påverka EU i denna
riktning. Vidare bör Sverige inom ramen för EU-
samarbetet aktivt driva dels användningen av höjda
skatter som prisinstrument, dels begränsad tillgäng-
lighet, inte minst för ungdomar och dels att
reglerna för trafiknykterhetsbrott skärps. Sverige
bör dessutom inom ramen för EU-samarbetet verka för
begränsning och i förlängningen avveckling av
alkoholreklam och marknadsföring av alkohol i EU-
länderna.
I motion U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om att bättre hävda svensk
alkoholpolitik (yrkande 49). Motionärerna anför att
den svenska alkoholpolitiken inte längre kommer att
kunna begränsa alkoholkonsumtionen, vilket kommer
att leda till medicinska såväl som sociala skador.
För att begränsa folkhälsoskadorna av en ökad
alkoholkonsumtion är det viktigaste som kan göras
att sträva efter att upprätthålla den aktiva prispo-
litiken och detaljhandelsmonopolet så långt det är
möjligt. Enligt motionärerna är det också, med tanke
på tendensen till att ungdomars konsumtion av
alkohol ökar, synnerligen viktigt att poängtera det
alkoholförebyggande arbetet bland yngre. I motion
So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (yrkande 2)
framställs ett yrkande med liknande innehåll. I
motionen begärs vidare tillkännagivande om beroende
och missbruk (yrkande 1). Motionärerna anför att
drogberoende innebär att missbrukaren upphäver sin
egen frihet samtidigt som han eller hon i de flesta
fall även skadar andra människor, sin familj eller
andra anhöriga. Alkoholmissbruk och drogbruk
undergräver vidare förutsättningarna för att ta
självständiga och välgrundade beslut. Därför bör,
enligt motionärerna, den liberala staten i denna
fråga, såväl som i andra, agera aktivt för att skapa
förutsättningar för att alla individer, och inte
endast de med goda förutsättningar, skall ha
möjlighet att leva självständiga liv.
I motion So616 av Göran Magnusson m.fl.(s, v, kd, c,
fp, mp) begärs tillkännagivande om internationell
alkoholpolitik (yrkande 1). Motionärerna anser att
alkoholdödligheten, särskilt vad beträffar de unga,
måste redreduceras i ett framtida Europa. Regeringen
bör ta initiativ gentemot WHO:s Europaregion i
avsikt att skapa förutsättningar för att de
europeiska alkoholkonferenserna skall kunna
fortsätta. Dessutom bör Sverige agera för en
fortsatt offensiv hållning från WHO:s sida när det
gäller att implementera en alkoholpolitik som bidrar
till ökad folkhälsa. I motionen begärs vidare
tillkännagivande om alkoholens kostnader (yrkande
10). Motionärerna pekar på att den gemensamma notan
för samhälle och individer för alkoholen är dyr. I
samma motion begärs tillkännagivande om alkohol och
sjukvård (yrkande 11). Då alkoholrelaterade skador
och sjukdomar utgör en avsevärd belastning på
sjukvården är enligt motionärerna tiden inne att
börja diskutera en särskild alkoholskadeavgift för
att täcka de sjukvårdskostnader som uppstår som en
följd av alkoholkonsumtion.
I motion So507 av Tuve Skånberg och Holger
Gustafsson (båda kd) begärs tillkännagivande om att
utvärdera hur Sverige uppfyllt åtagandet att verka
för att alkoholkonsumtionen skall minska med 25 %
mellan 1980 och 2000 (yrkande 1). Vidare begärs
tillkännagivande om att verka för att skapa
alkoholfria perioder och situationer s.k. vita zoner
(yrkande 2). Motionärerna föreslår att riksdagen
skall verka för att fyra vita zoner skapas, dvs.
perioder och situationer i livet som skall vara helt
alkoholfria: under graviditeten, under barns
uppväxt, i trafiken och på arbetsplatsen.
I motion So629 av Elver Jonsson (fp) begärs
tillkännagivande om att Sverige bör ge stöd till
Världshälsoorganisationen som riktas speciellt till
arbetet med att föra ut den alkoholpolitiska
handlingsplanen och andra alkoholpolitiska dokument
(yrkande 3).
I motion So410 av Nils-Erik Söderqvist och Berndt Ekholm (båda
s) begärs tillkännagivande om tillskapandet av
aktiviteter för mångkulturella grupper (yrkande 1)
och att organisationer ges stöd för att skapa
alkoholfria miljöer för invandrare och flyktingar
(yrkande 2). Motionärerna pekar på det faktum att så
gott som uteslutande alkoholmiljöer erbjuds i det
offentliga sällskapslivet innebär en kraftig social
och moralisk kulturkrock för dem som kommer från ett
muslimskt land, där barn, ungdomar och vuxna vistats
i miljöer som enbart erbjuder cider, juicer och
mineralvatten i butiker och restauranger. När
regeringen nu skall verkställa den alkoholpolitiska
handlingsplanen och kommunerna skall genomföra av
riksdagen antagna principer enligt handlingsplanen
måste frågan om alkoholfria miljöer i det offentliga
rummet få en särskild betydelse.
Bakgrund och tidigare behandling
Regeringen har i proposition 2000/01:20 Nationell
handlingsplan för att förebygga alkoholskador (s. 38
f.) bl.a. angett mål för alkoholpolitiken. Som
särskilt prioriterat delmål anges att undanröja den
illegala alkoholhanteringen. I planen anges vidare
att den illegala tillverkningen och smugglingen av
spritdrycker är ett allvarligt samhällsproblem som
måste bekämpas.
Socialutskottet har, med anledning av
propositionen i betänkande 2000/01:SoU8 med samma
namn som propositionen bl.a. behandlat motions-
yrkanden rörande alkoholpolitikens inriktning. I
betänkandet, till vilket hänvisas, ges en
bakgrundsbeskrivning av frågans tidigare
behandling i riksdagen. I sin bedömning anförde
utskottet bl.a. följande (s. 16 ).
Utskottet konstaterar att EU-medlemskapet
förändrat det som tidigare utgjorde viktiga delar
av alkoholpolitiken. Medlemskapet innebär bl.a.
att införselkvoterna för alkoholdrycker för
privat bruk kommer att höjas stegvis fram till år
2004 då en anpassning skall ha skett till EU:s
regelsystem. Den anpassning som Sverige måste
göra är inte oproblematisk. Möjligheten att
använda det s.k. prisinstrumentet för att påverka
tillgången på alkohol försvagas. Höjda
införselkvoter kommer, om åtgärder inte vidtas,
att medföra att gränshandeln med alkohol
successivt kommer att öka liksom troligen också
den illegala handeln och försäljningen av
alkohol. Det finns, enligt utskottet, anledning
att hysa oro för att alkoholskadorna kommer att
bli fler genom att totalkonsumtionen sannolikt
kommer att öka under de närmaste åren. Utskottet
anser att de negativa effekterna av denna
anpassning kraftfullt måste motverkas. Utskottet
ställer sig bakom förslaget till handlingsplan i
vilken grundvalarna för en alkoholpolitik efter
de förändrade förutsättningar som nu föreligger
läggs fast.
Socialutskottet vidhåller att den svenska
alkoholpolitikens ambitionsnivå måste vara
fortsatt hög. Det övergripande målet för den
svenska alkoholpolitiken bör ligga fast, nämligen
att politiken även fortsättningsvis skall syfta
till att minska alkoholens medicinska och sociala
skadeverkningar. Utskottet delar bedömningen att
målet bör nås genom åtgärder mot skadligt
dryckesbeteende och genom att sänka den totala
alkoholkonsumtionen. Utskottet anser att insatser
för barn och ungdom är särskilt viktiga.
Möjligheterna att begränsa alkoholens
tillgänglighet genom nationella åtgärder har
minskat de senaste åren, och en förskjutning
måste enligt utskottet ske mot såväl lokala som
internationella insatser för att minska
alkoholskadorna. Handlingsplanen ger kommunerna
en viktigare roll vad gäller att utveckla och
samordna den lokala alkoholpreventionen. Ut-
skottet ser positivt på att det lokala ansvaret i
det alkoholförebyggande arbetet ökar och
förstärks. Utskottet anser att förstärkta
åtgärder behövs när det gäller särskilda
stödinsatser för riskgrupper och individer med
riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser,
opinionsbildning och information, begränsning av
tillgängligheten och marknadsföringen av alko-
holdrycker, kompetensutveckling, uppföljning av
konsumtions- och skadeutvecklingen samt
alkoholforskning. Även bedömningen att det inter-
nationella arbetet på alkoholområdet, främst inom
EU och WHO, bör utvecklas och förstärkas gillas
av utskottet. Utskottet vill särskilt framhålla
vikten av Sveriges medverkan i utarbetandet av en
ny EU-strategi på alkoholområdet. Som utskottet
tidigare anfört finns nu inom EU ett större
intresse för samarbete för att begränsa
alkoholens skadeverkningar. Sverige har därför
möjlighet att med andra medlemsländer utforma en
effektiv social och ansvarsfull alkoholpolitik
som gagnar folkhälsan inom unionen.
Sammanfattningsvis godkänner utskottet
huvudinriktningen för alkoholpolitiken, nämligen
att intensifiera det samordnade lokala arbetet i
landets kommuner och att ytterligare förstärka
arbetet på europeisk och internationell nivå.
Aktuella motioner avstyrktes. Till betänkandet
fogades i denna del reservationer från (m), (kd),
(c) och (fp). Riksdagen följde utskottet (rskr.
2000/01: 144).
Socialutskottet har därefter ånyo, med anledning av
proposition 2000/01:97 Vissa ändringar i
alkohollagen, i betänkande 2000/01:SoU19 med samma
namn som propositionen bl.a. behandlat
motionsyrkanden rörande alkoholpolitikens inrikt-
ning. I betänkandet, till vilket hänvisas, anförde
utskottet i sin bedömning bl.a. följande (s. 13.).
Riksdagen har så sent som i februari 2001 ställt sig
bakom regeringens proposition 2000/01:20 med förslag
till handlingsplan för att förebygga alkoholskador.
Det kan konstateras att flera av de frågor
motionärerna nu tar upp behandlades av utskottet i
sitt av riksdagen godkända betänkande 2000/01:SoU8.
Utskottet vidhåller vad det anfört i det
betänkandet. Därutöver vill utskottet peka på att
regeringen särskilt lyft fram kampen mot den
illegala alkoholhanteringen och att åtgärder vidtas
bl.a. när det gäller alkoholsmuggling. Vidare har
kommittén för att genomföra alkoholhandlingsplanen
ålagts att utföra en omfattande alkoholförebyggande
verksamhet, bl.a. med särskild inriktning på ungdom
och opinionsbildning för att motverka den illegala
alkoholhanteringen. När det gäller situationen för
gruppen barn till missbrukare bedömer utskottet att
denna fråga omfattas av Socialstyrelsens och
Folkhälsoinstitutets pågående arbete på
missbruksområdet.
Aktuella motioner avstyrktes. Till betänkandet
fogades i denna del reservationer från (m) och (fp).
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2000/01:260).
Socialutskottet har i betänkande 2000/01:SoU10
Hälso- och sjukvårdsfrågor behandlat ett
motionsyrkande (v) innefattande förslag om att
läkemedelsföretagen bör åläggas att solidariskt
anslå medel till en fond för bl.a. stöd till
läkemedelsberoende personer. Utskottet ansåg sig
inte kunna ställa sig bakom motionsyrkandet.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2000/01:194). Mot
utskottets beslut reserverade sig v.
Vidare har Riksdagens skatteutskott i betänkande
2000/01:SkU17 Allmänna motioner om punktskatter
behandlat ett yrkande från Kristdemokraterna om
en särskild avgift på alkoholdrycker för att
finansiera bl.a. hälso- och sjukvårdens kostnader
för alkoholrelaterade skador. Utskottet som
avstyrkte motionen anförde därvid följande.
När det gäller yrkandet i motion Sk774 om en
särskild avgift på alkoholdrycker för att
finansiera bl.a. hälso- och sjukvårdens kostnader
för alkoholrelaterade skador skall erinras om att
utskottet tidigare i olika sammanhang tagit
avstånd från specialdestinerade skatter med
motiveringen att de verksamheter som motionärerna
vill gynna bör underställas en normal budget-
prövning. Utskottet finner inte skäl att göra
någon annan bedömning med anledning av nu
aktuellt yrkande.
Riksdagen följde utskottet (prot.nr. 2000/01:91).
Av direktiven för Alkoholkommittén (dir. 2001:22)
framgår bl.a. att en särskild kommitté skall
tillsättas med uppdrag att samordna insatserna på
nationell nivå för att förebygga alkoholskador.
Kommittén skall i samspel med kommuner och landsting
stimulera insatserna på regional och lokal nivå.
Kommittén skall också i vissa delar svara för
genomförandet av den nationella handlingsplanen för
att förebygga alkoholskador. Dessutom får kommittén
i uppdrag att svara för information och
opinionsbildning nationellt och att genomföra se-
minarier, konferensserier etc. som syftar till att
förankra innehållet i planen och stimulera
utvecklingen av olika verksamheter. Av direktiven
framgår vidare att kommittén i arbetet skall
samverka med berörda myndigheter, kommuner,
landsting, intresseorganisationer, ideella
föreningar, folkrörelser, branschorganisationer,
företag, m.fl. kring bruk av alkohol, dess risker
och skadeverkningar. Kommittén skall för att
stimulera utvecklingen av ett långsiktigt arbete
verka under hela den period som handlingsplanen
spänner över, dvs. till och med år 2005. Kommittén
skall årligen redovisa sin verksamhet till
regeringen och avlämna sin slutrapport senast den 31
december 2005. Enligt direktiven är utgångspunkten
för kommitténs arbete de prioriteringar som gjorts i
den nationella handlingsplanen. Särskilt
prioriterade delmål enligt handlingsplanen är att
- ingen alkohol skall förekomma i trafiken, på
arbetsplatser eller under graviditeten,
-
- åstadkomma en alkoholfri uppväxt,
-
- skjuta upp alkoholdebuten,
-
- minska berusningsdrickandet,
-
- åstadkomma fler alkoholfria miljöer,
-
- undanröja den illegala alkoholhanteringen.
-
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen under de
senaste åren behandlat motionsyrkanden rörande den
svenska alkoholpolitiken, senast i juni 2001 då
riksdagen godkände utskottets betänkande
2000/01:SoU19. Flera av de spörsmål som nu tas upp
av motionärerna behandlades av utskottet i detta
betänkande eller i det av riksdagen godkända
betänkandet 2000/01:SoU8 Nationell handlingsplan för
att förebygga alkoholskador. Utskottet vidhåller vad
det anfört i dessa betänkanden och vill i samband
därmed erinra om det omfattande uppdrag för att
förebygga alkoholskador som Alkoholkommittén
erhållit. Motionerna, So396 (v) yrkandena 1 och 2,
So410 (s), So497 (fp) yrkandena 1 och 2, So507 (kd)
yrkandena 1 och 2, So616 (s, v, kd, c, fp) yrkandena
1, 10 och 11, So629 (fp) yrkande 3 samt U301 (fp)
yrkande 49 får anses åtminstone delvis tillgodosedda
med det anförda.
Utskottet delar inte inställningen till
alkoholpolitikens inriktning sådan den framförs i
motion So275 (m) yrkandena 1 och 16.
Motionsyrkandena avstyrks.
Alkoholförebyggande åtgärder och
forskning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden
rörande alkoholförebyggande åtgärder och
forskning, främst med hänvisning till tidi-
gare ställningstaganden och pågående arbeten
inom såväl Statens folkhälsoinstitut som inom
ramen för Alkoholkommitténs uppdrag.
Jämför reservationerna 6 (m), 7 (kd), 8 (fp) och 9
(kd).
I motion So275 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas
tillkännagivande om effektivare evidensbaserad
information om alkohol och om risker samt om
evidensbaserade åtgärder i alkoholförebyggande
arbete (yrkande 4). Motionärerna pekar på att
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)
nyligen har visat att miljarder kronor slängs bort
i missbrukarvården genom att endast allmän
stödbehandling ges. I stället bör kognitiv
beteendeterapi, tolvstegsbehandling, t.ex.
Minnesotamodellen, samt strukturerad interaktionell
terapi användas.
I motion So396 av Rolf Olsson m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om alkoholforskning och
genusperspektiv (yrkande 4). Motionärerna anför att
det finns ett stort behov av forskningsinsatser när
det gäller unga flickor och vuxna kvinnors
alkoholvanor och missbruk. Det föreligger vidare ett
stort behov av informationsinsatser till dem som
arbetar med ungdomar samt till socialtjänst och
sjukvårdspersonal. Vidare pekar motionärerna på att
det finns skillnader i kvinnors och mäns, flickors
och pojkars livsvillkor och en könsmaktsordning till
kvinnors och flickors nackdel. Det gäller också i
förhållande till alkohol, anförs det.
I motion So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om satsningar på att minska
yngres missbruk (yrkande 3). Motionärerna anför att
alkoholkonsumtionen ökar i Sverige och det även
bland ungdomar. Det behövs ett brett åtgärdsprogram
för att komma till rätta med problemet. Enligt
motionärerna kan droginformation, som dessutom är
billig, fungera förebyggande. Det är därför
oroväckande när alltfler barn inte längre får någon
information.
I motion So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om att noga följa utvecklingen av
lördagsöppna systembolag (yrkande 12). Motionärerna
pekar på att ökat våld i hemmen har konstaterats på
flera orter där man har lördagsöppna systembutiker.
Utvecklingen av det fullskaleförsök som nu genomförs
med lördagsöppna systembolag i hela landet måste
därför noga följas. Vidare begär motionärerna
tillkännagivande om alkohol och andra droger
(yrkande 13). Motionärerna konstaterar att alltfler
ungdomar konsumerar mycket alkohol och prövar
narkotika. Ett växande problem är tillverkning och
smuggling av illegal sprit. Enligt motionärerna
fordras det kraftfulla åtgärder. Därvid måste de
ideella organisationerna och deras kunskap tas till
vara på bättre sätt.
I motion So505 av Tuve Skånberg (kd) begärs
tillkännagivande om behovet av insatser för att
minska flickors alkoholbruk (yrkande 3). Enligt
motionären måste information om alkoholens skador
bättre nå fram till kvinnor.
I motion So616 av Göran Magnusson m.fl.(s, v, kd, c, fp, mp)
begärs tillkännagivande om ungdomars debutålder för
alkohol (yrkande 12). Motionärerna anför att
ungdomstiden skall vara alkoholfri och att
lagstiftaren har lagt fast att före 18 års ålder bör
man inte dricka alkohol. För att hyfsa alkoholva-
norna i ungdomsåren är kombinationen av
lagstiftning, attitydbildning och kunskap
oöverträffad.
Bakgrund och tidigare behandling
Socialutskottet uttalade sig senast våren 2001 i
betänkande 2000/01:SoU8 Nationell handlingsplan
för att förebygga alkoholskador, om
alkoholförebyggande åtgärder och forskning. I
betänkandet, till vilket hänvisas, ges en bak-
grundsbeskrivning av hur frågan behandlats i
riksdagen under senare år (s. 18 f.). Vad
beträffar frågan om information och
opinionsbildning anförde utskottet bl.a. följande
(s. 22).
Det svenska samhället står inför en stor
utmaning, nämligen att möta en större tillgång på
alkoholdrycker. Information och upplysning kommer
att spela en central roll i det förebyggande
arbetet med anledning av den nya situationen.
Utskottet vidhåller sin inställning om vikten av
information om bruk, risker och skadeverkningar
av alkohol. Enligt utskottets mening är sådan
information till barn och ungdom av särskild
betydelse. För att motverka de negativa
konsekvenserna av en anpassning till EU:s regler
och försöka minska alkoholskadorna måste det,
enligt utskottet, ske en ökad
informationssatsning. Utskottet delar därför
bedömningen i propositionen att det informativa
och opinionsbildande arbetet på området bör
förstärkas, både nationellt och lokalt. En
kraftfull opinionsbildande verksamhet bör leda
till ett starkare individuellt ansvarstagande när
det gäller måttfull alkoholkonsumtion. För att
stimulera en utveckling av ett förstärkt sådant
arbete bör regeringen, enligt utskottet,
samarbeta nära och lyhört med kommuner,
landsting, ungdoms- och frivilligorganisationer,
arbetsmarknadens parter m.fl. i frågan. Utskottet
vill framhålla Systembolagets särskilda
informationsansvar rörande alkoholens negativa
sidor. Även den nya samarbetskommitté som
regeringen skall tillsätta bör svara för en
ambitiös opinionsbildning i frågan. Som framgår
av redovisningen ovan omfattas kvinnor, även unga
kvinnor, av Systembolagets informationssatsning.
Utskottet utgår även från att
Folkhälsoinstitutets konferens kommer att
behandla vikten av att ge även flickor och
kvinnor ansvarsfull alkoholinformation.
Aktuella motioner avstyrktes. Till betänkandet
fogades i denna del reservationer från dels m och
dels fp. Riksdagen följde utskottet.
Vad beträffar insatser för barn och ungdomar
anförde utskottet i samma betänkande bl.a.
följande (s. 38).
Utskottet delar bedömningen att
alkoholförebyggande insatser för barn och
ungdomar är särskilt viktiga. Det finns, enligt
utskottet, skäl att befara att effekterna av en
ökad alkoholkonsumtion i samhället med stor
sannolikhet skulle drabba just ungdomar.
Utskottet anser därför att insatser som syftar
till att förhindra att barn och unga använder
alkohol måste stärkas och utvecklas och att
åldern för alkoholdebuten måste skjutas upp.
Aktuella motioner avstyrktes. Till betänkandet
fogades i denna del en reservation från kd och c.
Riksdagen följde utskottet.
I betänkandet anförde utskottet beträffande vård
och behandling bl.a. följande (s. 19).
För en väl fungerande missbrukarvård krävs
kunskaper om missbruk, vårdbehov samt kvalitet i
och effekter av olika insatser. Missbrukarvården
har det sista decenniet genomgått stora
förändringar, och det finns ett stort behov av
ytterligare kunskap på området särskilt vad
gäller resurser, insatser och resultat. Utskottet
ser därför positivt på det arbete som Soci-
alstyrelsen och Statens institutionsstyrelse
(SiS) utför på uppdrag av regeringen för att
kunskapssamla inom området med syfte att höja
kvaliteten på och komma till rätta med vissa
brister inom missbrukarvården. Utskottet vill i
sammanhanget peka på den studie SBU nyligen
avslutat vad gäller behandling av alkohol- och
narkotikamissbrukare.
Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2000/01:144).
I samma betänkande behandlade utskottet ett
motionsyrkande med likartat innehåll som det motion
2000/01:So396 (v) yrkande 4. Utskottet anförde i sin
bedömning (s. 33) bl.a. att det, i likhet med
Folkhälsoinstitutet och Nationella
folkhälsokommittén, även ville lyfta fram betydelsen
av att forskningen, bl.a. på alkoholområdet, har ett
genderperspektiv.
Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet.
Regeringen har i proposition 2000/01:20 Nationell
handlingsplan för att förebygga alkoholskador, i
samband med förslaget om lördagsöppet på Sy-
stembolaget, uttalat (s. 29) att konsekvenserna av
lördagsöppet i systembolagsbutikerna skall följas
löpande av Statens folkhälsoinstitut inom ramen för
dess uppföljnings- och utvärderingsansvar och
omfatta såväl effekter på folkhälsan som effekter på
misshandels- och brottsutveckling. Utskottet (bet.
2000/01:SoU19) delade regeringens uppfattning och
anförde att det noggrant bör följas hur lördagsöppet
påverkar folkhälsan samt vilka effekter öppethål-
landet får på brottsutvecklingen. Konsekvenserna av
lördagsöppet i systembolagsbutikerna borde därför,
som regeringen angett, fortlöpande följas av Statens
folkhälsoinstitut.
Professor Thor Norström vid institutet för social
forskning, Stockholms universitet, och professor
Ole-Jörgen Skog vid senter før høyere studier, Det
norske videnskapsakademi, har på regeringens och
Systembolaget AB:s uppdrag gjort en utvärdering av
Systembolagets försöksverksamhet med lördagsöppna
systembutiker i vissa län. Forskarna har i maj 2001
presenterat en slutrapport som omfattar 12 månaders
försöksverksamhet.
Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att i
samverkan med Skolverket och i samråd med Svenska
Kommunförbundet analysera vilka åtgärder som kan
vidtas för att stärka den alkoholskadeförebyggande
verksamheten i skolan. Uppdraget skall redovisas
senast den 31 mars 2002.
Av direktiven för Alkoholkommittén (dir. 2001:22)
framgår att ett särskilt prioriterat delmål vid
genomförandet av den nationella handlingsplanen för
att förebygga alkoholskador bl.a. är att skjuta upp
alkoholdebuten.
Förebyggande av alkoholskador behandlas även i
den till riksdagen nyligen lämnade propositionen
2001/02:91 Nationell narkotikahandlingsplan.
Regeringen anför därvid vad beträffar forskning
om förebyggande frågor bl.a. följande (s. 72).
Enligt regeringens bedömning kan
alkoholskadeförebyggande insatser inte separeras
från annat drogförebyggande arbete. Därför är det
viktigt att kunskapen ökar om hur sambandet
mellan alkohol och andra droger ser ut. Den
nuvarande trenden att kombinera alkohol med andra
droger måste ges stor uppmärksamhet. I detta
sammanhang bör orsaker till det ökande
berusningsdrickandet och i vad mån alkohol och
narkotika används i självmedicinerande syfte
belysas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade senast i betänkande
2000/01:SoU8 motionsyrkanden gällande information
och opinionsbildning. Utskottet vidhåller sin
inställning såsom den redovisades där. Utskottet
anser således att bl.a. en kraftfull
opinionsbildande verksamhet bör leda till ett
starkare individuellt ansvarstagande när det gäller
måttfull alkoholkonsumtion. Med utgångspunkt i de
direktiv som Alkoholkommittén givits torde enligt
utskottets mening förutsättningarna för att skapa en
sådan verksamhet vara goda. Motionerna So275 (m)
yrkande 4, So497 (fp) yrkande 3, So505 (kd) yrkande
3, So612 (kd) yrkande 13 och So616 yrkande 12 (s, v,
kd, c, fp, mp) är i allt väsentligt tillgodosedda
med det anförda.
Som utskottet tidigare uttalat bör konsekvenserna
av lördagsöppet på Systembolaget fortlöpande följas
av Statens folkhälsoinstitut. Motion So612 (kd)
yrkande 12 får härigenom anses tillgodosedd.
Utskottet finner även anledning att ånyo framhålla
vikten av att forskningen bl.a. på alkoholområdet
har ett genderperspektiv. Med det anförda får även
motion So396 (v) yrkande 4 anses tillgodosedd.
Detaljhandelsmonopolet,
åldersgränser m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden
gällande avskaffande av respektive möjlighet
att göra undantag från Systembolagets
detaljhandelsmonopol. Utskottet vidhåller att
detaljhandelsmonopolet är ett av de
viktigaste inslagen i den svenska
alkoholpolitiken och att det därför inte bör
upphävas eller att man medger undantag från
det. Riksdagen bör vidare, främst med
hänvisning till tidigare ställningstaganden,
avslå ett antal motionsyrkanden gällande dels
möjlighet för andra än Systembolaget att
anordna auktion m.m. av alkoholdrycker, dels
alkohollagens åldersgränser och dels Sy-
stembolagets s.k. bassortiment.
Jämför reservationerna 1014 (m).
I motion So275 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar om avveckling av
detaljhandelsmonopolet (yrkande 6). Motionärerna
anför att det är en oförenlig uppgift att minska
tillgängligheten till alkohol och samtidigt gå med
vinst, öka servicen och göra tillgängligheten
större. Vidare snedvrider monopolet konkurrensen då
etablering och placering av systembutiker har stor
betydelse för utvecklingen av annan kommersiell
verksamhet. Ett ytterligare skäl att avskaffa
Systembolagets monopol är, enligt motionärerna, att
den bristande tillgängligheten sannolikt bidrar till
att den illegala marknaden är så stor. En avveckling
av Systembolagets monopol torde därför medföra en
dramatisk övergång från illegal till legal alkohol.
Yrkanden som syftar till detaljhandelsmonopolets
avvecklande framförs även i motionerna So214 av
Sten Andersson (-), So217 av Margareta Cederfelt
(m), So255 Maud Ekendahl och Elisabeth Nyström (båda
m), samt So281 av Bertil Persson (m).
I motion So275 (m) yrkas ändring i alkohollagen angående bl.a.
auktioner och provning (yrkande 13 delvis).
Motionärerna anför att de med tillfredsställelse ser
att möjlighet för sprit-, vin- och starkölsauktioner
har införts liksom möjlighet för provning av
alkoholdrycker. Enligt motionärernas uppfattning
finns det dock ingen alkoholpolitisk mening i att
begränsa dessa rättigheter till Systembolaget AB
utan även partihandlare, auktionsfirmor m.fl. bör
ges sådana möjligheter.
I motion So242 av Per Bill (m) begärs
tillkännagivande om gårdsförsäljning av
egenproducerat vin. Motionären anser att undantag
från detaljhandelsmonopolet bör kunna göras vad
beträffar gårdsförsäljning av egenproducerat vin.
Även i motion So541 av Roy Hansson (m) begärs
tillkännagivande om tillåtande av gårdsförsäljning
av vin.
I motion So430 av Gunnar Axén (m) yrkas tillkännagivande om
behovet av snara åtgärder för att rädda landets
mindre bryggerier. Motionären anför att
Systembolagets beslut att kraftigt begränsa sitt
sortiment av bl.a. öl kommer att slå mycket hårt mot
många små svenska ölbryggerier.
I motion So556 av Rune Berglund och Berit Andnor
(båda s) begärs tillkännagivande om Systembolagets
bassortiment. Motionärerna anser att butiker i en
region som har lokala eller regionala bryggerier
inom sitt försäljningsområde skall få anse att dessa
bryggeriers ölsorter tillhör bassortimentet.
I motion So275 (m) begärs tillkännagivande om sänkt
åldersgräns till 18 år vid detaljhandel och
resandeinförsel av alkoholdrycker (yrkande 7).
Enligt motionärernas uppfattning måste
åldersgränserna anpassas nedåt.
I motion So221 av Margareta Cederfelt (m) begärs
tillkännagivande om att åldersgränsen för inköp av
alkoholhaltiga drycker skall jämställas med
myndighetsåldern.
I motion So320 av Magnus Jacobsson (kd) begärs tillkännagivande
om den svenska alkoholpolitiken. Motionären anför
att livsmedelshandeln bör ges tillfälle att bidra
med sina kunskaper och synpunkter på hur den,
kontrollerad av socialnämnderna, skall kunna
etablera alkoholförsäljning. Inför monopolets
avveckling är det enligt motionären vidare
nödvändigt att Systembolagets framtida konkurrenter
ges tillfälle att verka på samma villkor och med
respekt för den svenska traditionen, dvs.
försiktighet i reklam och efterlevande av
åldersgränser. Vidare bör regeringen ges i uppdrag
att se över åldersgränsen för inköp av alkohol på
Systembolaget.
I motion So517 av Sven-Erik Österberg (s) begärs
tillkännagivande om åldersgränser för krogbesök.
Motionären anser det rimligt att en person får
tillträde till krogen under det år man fyller 18.
Det skulle öka möjligheterna för ungdomar i samma
klass att roa sig tillsammans, oavsett vilket tid på
året man är född.
Bakgrund och tidigare behandling
Enligt 5 kap. 1 § alkohollagen (1994:1738) skall det
för detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl
finnas ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag
(detaljhandelsbolaget) som staten äger. Av 5 kap. 2
§ framgår att endast detaljhandelsbolaget får
bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin och
starköl. Enligt 3 kap. 8 § alkohollagen får vid
detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl varor
inte säljas eller annars lämnas ut till den som inte
har fyllt 20 år. Motsvarande gäller vid detaljhandel
med öl och servering av alkoholdrycker i fråga om
den som inte fyllt 18 år. Av 4 kap. 2 § andra
stycket alkohollagen framgår att spritdrycker, vin
och starköl får föras in i landet av resande som
fyllt 20 år.
Motioner rörande dels avskaffande av
detaljhandelsmonopolet, dels förändringar av
åldersgränserna i alkohollagen har behandlats av
utskottet vid ett stort antal tillfällen och senast
i betänkande 2000/01:SoU19 Vissa ändringar i
alkohollagen. Utskottet uttalade därvid att det
vidhöll tidigare ställningstagande och inte var
berett att ta något initiativ till någon ändring av
den aktuella bestämmelsen i alkohollagen om
åldersgränser (s. 40). Utskottet uttalade också att
det vidhöll att Systembolagets detaljhandelsmonopol
är ett av de viktigaste inslagen i den svenska
alkoholpolitiken och att det därför inte bör
upphävas (s. 40). Aktuella motioner avstyrktes. Mot
utskottets beslut reserverade sig m. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2000/01:260).
I samma betänkande uttalade utskottet beträffande
auktioner och provning av alkoholdrycker bl.a.
följande (s. 15).
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag
att ge Systembolaget rätt att sälja
alkoholdrycker vid auktion för annans räkning.
Under förutsättning att dessa auktioner i princip
endast kommer att omfatta värdefulla samlarobjekt
torde detta inte medföra några alkoholpolitiska
olägenheter. Eftersom auktion är en form av
detaljhandel bör auktioner, enligt utskottet,
endast anordnas genom detaljhandelsbolagets
försorg. Utskottet har heller inga invändningar
mot regeringens förslag att också ge Systembo-
laget rätt att mot betalning ordna provningar av
alkoholdrycker för allmänheten. Möjligheten att
ordna sådana provningar bör enligt utskottet dock
öppnas enbart för detaljhandelsbolaget. En sådan
verksamhet ligger i linje med bolagets strävan
att förmedla en god dryckeskultur och torde
heller inte ha någon negativ inverkan på
alkoholpolitiken.
Aktuella motioner avstyrktes. Mot utskottets beslut
reserverade sig m. Riksdagen följde utskottet.
Frågan om gårdsförsäljning av vin har berörts av
socialministern i interpellation (1999/2000:406).
I svaret (snabbprotokoll 1999/2000:114) anförde
socialministern bl.a. följande.
Systembolagets detaljhandelsmonopol är ett
viktigt alkoholpolitiskt instrument för att
Sverige ska kunna ha en kontrollerad och
ansvarsfull försäljning av alkohol. Att luckra
upp detta monopol genom att låta privata
vinproducenter bedriva detaljhandel kommer att
resa krav även från bryggerier, spritproducenter
och partihandlare att också de ska få utöva
detaljhandel med alkoholdrycker. Att endast
inhemska vinproducenter får bedriva detaljhandel
diskriminerar utländska vinproducenter att få
tillgång till den svenska marknaden på samma
villkor som svenska producenter. Jag är därför
inte beredd att föreslå någon ändrad lagstiftning
så att det blir möjligt för svenska
vinproducenter att vid egen gårdsbutik sälja sina
produkter direkt till konsument.
Från Systembolaget har inhämtats att införandet av
bassortimentet inte kommer att innebära att antalet
varor i det totala sortimentet minskar. Bassorti-
mentet utgörs av ett enhetligt minimiutbud, i dag
362 artiklar som garanterat skall finnas i alla
butiker i hela landet. Bassortimentet består av de
drycker som köps mest i Sverige, inom respektive typ
av dryck och/eller prisklass. Beroende på butikens
storlek kommer det därutöver att finnas ytterligare
ett stort antal varor som baseras på hur kunderna i
just den butiken handlar. Oavsett storleken på
butiken avgör butikschefen, som förutsätts ha
lokalkännedom, ca 20 % av sortimentet.
Frågan om Systembolagets bassortiment har under
sommaren 2001 berörts av socialministern i svar på
fråga för skriftligt svar (2000/01:1553). I svaret
har socialministern bl.a. anfört att enligt
uppgifter från Systembolaget avser bolaget inte
minska antalet varor i sitt totala sortiment.
Systembolaget kommer även i fortsättningen att
erbjuda alla i landet ett av världens största
sortiment av starköl, vin och spritdrycker. Det som
nu diskuteras inom Systembolaget är att förändra
distributionen av sortimentet så att denna sker så
rationellt och effektivt som möjligt och samtidigt
ger en bättre och mer lokalt anpassad service än
tidigare. Frågan har därefter efter interpellation
(2001/02:3) ånyo berörts av socialministern. Han har
därvid bl.a. anfört att den förändring som nu genom-
förs inom Systembolaget, och som har prövats vid ca
150 butiker under det senaste året, innebär en ny
modell för utveckling av sortimentet som är bättre
anpassad till kundernas efterfrågan. Syftet är också
att förbättra servicen och göra den mer lokalt
anpassad än tidigare.
Enligt 3 kap. 8 § alkohollagen får servering av alkoholdrycker
inte ske till den som inte har fyllt 18 år. Någon
författningsreglerad åldersgräns för när man över
huvud taget äger tillträde till en restaurang
föreligger inte.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller att Systembolagets
detaljhandelsmonopol är ett av de viktigaste
inslagen i den svenska alkoholpolitiken och att det
därför inte bör upphävas. Motionerna So214 (-),
So217 (m), So255 (m), So275 (m) yrkande 6, So281 (m)
och So320 (kd) avstyrks.
Av samma skäl anser utskottet det olämpligt att
detaljhandelsmonopolet luckras upp på så sätt att
t.ex. gårdsförsäljning av vin tillåts. Utskottet
avstyrker därför även motionerna So242 (m) och So541
(m).
Utskottet har tidigare anfört att möjligheten att
anordna auktioner respektive provningar av
alkoholdrycker bör förbehållas detaljhandelsbolaget,
dvs. Systembolaget. Utskottet har inte ändrat
uppfattning i denna fråga varför motion So275 (m)
yrkande 13 delvis avstyrks.
Vidare vidhåller utskottet tidigare
ställningstagande vad beträffar åldersgränserna i
alkohollagen och är således inte berett att ta
initiativ till ändring av de aktuella
bestämmelserna. Följaktligen avstyrker utskottet
motionerna So221 (m) och So275 (m) yrkande 7.
Utskottet avstyrker även motion So517 (s).
Två motioner behandlar Systembolagets nya
sortimentsstyrningssystem, det s.k. bassortimentet.
Mot bakgrund av vad som framkommit delar utskottet
inte motionärernas farhågor om att det nya
sortimentsstyrningssystemet kommer att medföra
negativa konsekvenser för de mindre bryggerierna.
Något initiativ från riksdagens sida är därför inte
befogat. Motionerna So430 (m) och So556 (s)
avstyrks.
Serveringsbestämmelser m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden gällande
restaurangers öppettider och det s.k.
mattvånget främst med hänvisning till
tidigare inställning i saken. Vidare bör
riksdagen avslå motionsyrkanden gällande dels
ändrade skötsamhetskrav för dem som ansöker
om serveringstillstånd, dels om ändrade
regler för tillfälliga serveringstillstånd.
Utskottet vidhåller även i dessa fall sin
tidigare inställning i saken. Dessutom bör
riksdagen avslå motionsyrkanden gällande
förstärkt tillsyn enligt alkohollagen,
starkare beaktande av alkoholpolitiska
olägenheter vid tillståndsgivningen samt
möjligheter till undantag från alkohollagens
regler.
Jämför reservationerna 15 och 16 (m), 17 (v)
samt 18 och 19 (m).
I motion So275 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas
beslut om upphävande av lagregleringen av
restaurangers öppettider (yrkande 8). Vidare yrkar
motionärerna att riksdagen beslutar att upphäva det
s.k. mattvånget samt att servering av vin, starköl
och spritdrycker i foajé till teater och
konsertlokal skall tillåtas såväl före som efter
föreställning och i pauser (yrkandena 10 och 11).
Motionärerna anför att förbättrade förutsättningar
för att under kontrollerade former servera vin, öl
och sprit till rimliga priser möjliggör för restau-
ranger att ersätta drickande i avskildhet och utan
social kontroll. Det är därför viktigt att politiken
förändras i syfte att ge människor bättre
möjligheter att umgås på restauranger, pubar och
barer. I motionen yrkas dessutom ändring i
alkohollagen gällande dels tillfälliga tillstånd för
servering i slutet sällskap (yrkande 12), dels om
bevisbördan vid ansökan om serveringstillstånd (yr-
kande 14) och dels om förstärkt tillsynsverksamhet i
kommunerna (yrkande 15 delvis). Enligt motionärerna
är de nyligen beslutade förändringarna av
alkohollagen som innebär att innehavare av
tillfälligt tillstånd för servering i slutet
sällskap endast får köpa spritdrycker, vin och
starköl hos Systembolaget AB ett otillbörligt
ingrepp i konkurrensen som saknar alkoholpolitisk
betydelse. Enligt motionärerna bör de krav
alkohollagen ställer på restaurangägare vara tydliga
och relevanta, då det annars finns risk för
kommunalt godtycke. Enligt motionärerna är det
vidare inte rimligt att brott mot brandföreskrifter
kopplas till tillståndsgivningen. Reglerna om bokfö-
ringskunskap fyller heller ingen alkoholpolitisk
funktion. Enligt motionärernas uppfattning skall
tillstånd alltid ges om det inte finns något som
tydligt talar däremot. Bevisbördan för att någon är
olämplig skall ligga på kommunen. Slutligen anför
motionärerna att det är viktigt att serveringstill-
stånd återkallas både snabbt och effektivt i de fall
verksamheten inte sköts. För att det skall bli
fallet måste kontrollen av att tillståndshavarna
följer befintliga regler bli mera effektiv. I
dagsläget sköts kommunernas sprittillsyn ofta
dåligt, och man ser mer till tillståndshavarens
ekonomiska förhållanden än till alkoholtillsynen.
I motion A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs att
regeringen kommer med förslag till ändring som
innebär att den som har serveringstillstånd och som
fälls för brottet olaga diskriminering omedelbart
skall få sitt tillstånd indraget och att kommande
ansökningar om serveringstillstånd skall behandlas
med detta i beaktande (yrkande 27).
I motion So616 av Göran Magnusson m.fl.(s, v, kd, c,
fp, mp) begärs tillkännagivande om
serveringstillstånd (yrkande 8). Motionärerna, som
anser att antalet krogar och platser på krogar
sannolikt är för stort, efterlyser ett starkare
inslag av alkoholpolitisk prövning av
serveringstillstånden.
I motion So542 av Roy Hansson och förste vice talman Anders
Björck (båda m) begärs tillkännagivande om
möjligheter till tillfälliga undantag från
alkohollagstiftningen. Motionärerna anför att det
inte kan vara motiverat med en lagstiftning som inte
medger avsteg vid speciella situationer och under
kontrollerade former. Det bör därför i
lagstiftningen införas möjligheter för t.ex.
länsstyrelsen att medge olika tillfälliga undantag
från alkohollagstiftningen. Möjlighet skall därvid
föreligga att meddela särskilda föreskrifter för
evenemanget.
I motion So438 av Agneta Lundberg och Göran
Norlander (båda s) begärs tillkännagivande om
öppethållande som inte är knutet till ser-
veringstillstånd. Motionärerna anför att det vore
önskvärt att kunna ha längre öppethållande efter
serveringstidens utgång för att tillfredsställa
behovet av längre möjligheter till samvaro och dans.
Bakgrund och tidigare behandling
Enligt 7 kap. 7 § alkohollagen (1994:1738) får
serveringstillstånd endast meddelas den som visar
att han med hänsyn till sina personliga och ekono-
miska förhållanden och omständigheterna i övrigt är
lämplig att utöva verksamheten. Vid
tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till
bl.a. om sökanden är laglydig. Av 19 § 4 i samma
kapitel följer vidare att tillståndet kan återkallas
då de förutsättningar som gäller för meddelande av
tillstånd inte längre föreligger.
Enligt 6 kap. 4 § alkohollagen skall
tillståndsmyndigheten, vid prövning av för vilka
tider ett serveringstillstånd bör lämnas, särskilt
beakta risken för alkoholpolitiska olägenheter.
Vidare anförs i 7 kap. 9 § alkohollagen att ser-
veringstillstånd, även om sökanden i övrigt
uppfyller förutsättningarna för tillstånd, får
vägras om serveringen kan befaras medföra
olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt.
Motionsyrkanden rörande bestämmelserna kring
servering har flera gånger tidigare behandlats av
utskottet. För en utförlig redovisning av
utskottets behandling av motionsyrkanden rörande
bl.a. serveringstillstånd, matservering som
villkor och servering i teaterfoajéer hänvisas
till utskottets betänkande 1999/2000:SoU4 Vissa
alkoholfrågor (s. 79 f.). Motionsyrkanden rörande
alkohollagens serveringsbestämmelser behandlades
senast i betänkande 2000/01:SoU19 Vissa ändringar
i alkohollagen. Utskottet anförde därvid, vad
gäller serveringstider, bl.a. följande (s. 23).
Enligt utskottets mening bör alltjämt
serveringstider anges i 6 kap. 4 § alkohollagen.
Därmed finns en huvudregel om när
alkoholservering kan påbörjas och en sluttid,
även om tillståndsmyndigheterna kan avvika från
dessa. Att helt ta bort tidsangivelserna ur
lagtexten skulle i förlängningen kunna leda till
en utveckling där alkoholservering får pågå
dygnet runt. Ett problem är dock att alkohollagen
saknar kriterier för när de i lagtexten angivna
tiderna kan frångås av tillståndsmyndigheten. Mot
bakgrund av att de beslutade serveringstiderna i
betydande omfattning avviker från de tider som
anges i lagtexten bör bestämmelsen, enligt
utskottets mening, skärpas. Utskottet ställer sig
därför positivt till regeringens förslag att
vägledande för tillståndsmyndighetens prövning
vid bestämmandet av serveringstid enligt
alkohollagen skall vara risken för alkoholpoli-
tiska olägenheter.
Aktuella motioner avstyrktes. Mot utskottets beslut
reserverade sig dels m, dels mp. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2000/01:260).
Vad beträffar matservering som villkor, servering
i teaterfoajéer m.m. anförde utskottet bl.a.
följande (s. 26).
Enligt utskottet är restaurangkulturen av vikt
när det gäller allmänhetens attityder och
hållning till alkohol. Restaurangnäringen har
också betydelse för att etablera goda
restaurangvanor och ett måttfullt alkoholbruk.
Näringen har dock att verka inom alkohollagens
ram och bl.a. följa dess serveringsbestämmelser.
Utskottet vill här framhålla sambandet mellan
utskänkning och matservering som en av de
principiellt viktigaste reglerna i den svenska
alkohollagstiftningen med syftet att ha en
allmänt återhållande effekt på alkoholdrickandet.
Utskottet delar därför regeringens bedömning att
alkohollagens krav (7 kap. 8 §) på att ser-
veringsstället skall ha ett kök för allsidig
matlagning och tillhandahålla lagad mat inte bör
ändras. Utskottet vidhåller även sin tidigare
uppfattning vad gäller s.k. pausservering.
Aktuella motioner avstyrktes. Mot utskottets beslut
reserverade sig m. Riksdagen följde utskottet.
Vad beträffar tillfälliga tillstånd anförde
utskottet bl.a. följande (s. 27).
Enligt utskottet kan utvecklingen av
försäljningsverksamheten av alkoholdrycker från
tillverkare och partihandlare direkt till
konsumenter med tillfälliga serveringstillstånd
för slutna sällskap i förlängningen undergräva
detaljhandelsmonopolets ställning. Utskottet
delar därför regeringens bedömning att innehavare
av tillstånd för tillfällig servering i slutet
sällskap i fortsättningen endast får köpa
spritdrycker, vin och starköl hos Systembolaget.
Aktuell motion avstyrktes. Mot utskottets beslut
reserverade sig m. Riksdagen följde utskottet.
Vad beträffar lämplighetskravet anförde utskottet
bl.a. följande (s. 29).
Enligt utskottet är det särskilt viktigt att
lokaler med serveringstillstånd har ett väl
fungerande brandskydd. Det ligger i sakens natur
att människor som druckit alkohol är mer utsatta
vid en brand än de som inte är alkoholpåverkade.
En brand i en lokal med serveringstillstånd där
gällande brandskyddsbestämmelser inte följts kan
därför få förödande följder. Utskottet ställer
sig därför bakom regeringens förslag att det bör
finnas en direkt koppling mellan
brandsäkerhetsfrågor och serveringstillstånd.
Mot bakgrund av de höga krav som i alkohollagen
ställs på den som ansöker om serveringstillstånd
avseende både personliga och ekonomiska
förhållanden bör det, enligt utskottets
uppfattning, också vara självklart att brottslig
verksamhet som har anknytning till
restaurangrörelsen kan leda till att
serveringstillståndet ifrågasätts.
Utskottet delar således regeringens bedömning
att åsidosättande av brandskyddsföreskrifter och
brottslig verksamhet på serveringsstället skall
vara självständiga grunder för återkallelse av
serveringstillstånd enligt alkohollagen.
Aktuella motioner avstyrktes. Mot utskottets beslut
reserverade sig dels m, dels mp. Riksdagen följde
utskottet.
I motion So438 (s) aktualiseras frågan om
stängningstid som inte hänger samman med
serveringstid. I sammanhanget kan nämnas att
Alkoholutredningen i betänkandet Bestämmelser om
alkoholdrycker (SOU 2000:59) föreslog att
tillståndsmyndigheten skulle besluta om
stängningstid. Regeringen delade inte denna
uppfattning varför förslaget inte framfördes i den
proposition som lämnades till riksdagen med
anledning av betänkandet (prop. 2000/01:97). Av
propositionen framgår att ett antal remissinstanser
avstyrkte förslaget att avskaffa utrymningstiden
bl.a. med hänsyn till risken för att gäster gör
stora beställningar omedelbart före serveringstidens
utgång, risken för servering efter serveringstidens
utgång m.m.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin inställning vad beträffar
serveringstider och är inte berett att ta initiativ
till någon ändring av den aktuella bestämmelsen i 6
kap. 4 § alkohollagen. Utskottet vidhåller även sin
inställning att det s.k. mat-tvånget, dvs. sambandet
mellan utskänkning och matservering, är en av de
principiellt viktigaste reglerna i den svenska
alkohollagstiftningen. Inte heller har utskottet
ändrat uppfattning vad beträffar tillfälliga
serveringstillstånd: Innehavare av ett sådant
tillstånd bör endast få köpa spritdrycker, vin och
starköl hos Systembolaget. Motion So275 (m)
yrkandena 8 och 1012 avstyrks därför. Utskottet
avstyrker även motion So438 (s).
Utskottet vidhåller också sin inställning till
vilka krav som lämpligen skall ställas på den som
skall meddelas serveringstillstånd. Utskottet delar
således inte motionärernas uppfattning i motion
So275 (m) yrkande 14. Vidare anser utskottet att
gällande lagstiftning angående meddelande av
tillstånd, innefattande bl.a. en prövning av den
sökandes ekonomiska och personliga förhållanden, ger
ett tillräckligt skydd mot att personer som gör sig
skyldiga till brott erhåller respektive får behålla
serveringstillstånd. Motion A317 (v) yrkande 27
avstyrks.
Att det i kommunerna finns en fungerande tillsyn
av efterlevnaden av alkohollagen och att kommunerna
använder sig av möjligheterna att återkalla
tillstånd där detta är befogat är enligt utskottets
mening av största vikt. Utskottet anser dock inte
att riksdagen bör ta något initiativ med anledning
av vad som anförts i motion So275 (m) yrkande 15
delvis. Yrkandet avstyrks.
Vid prövning av tillståndsansökningar skall enligt
gällande lagstiftning eventuella alkoholpolitiska
olägenheter beaktas. Mot denna bakgrund anser
utskottet att alkohollagens bestämmelser medger att
de hänsyn som motionärerna i motion So616 (s, v, kd,
c, fp, mp) yrkande 8 efterlyser beaktas. För det
fall utvecklingen på alkoholområdet visar att så
inte är fallet utgår utskottet från att regeringen
återkommer med förslag till lämpliga åtgärder. Något
tillkännagivande med anledning av vad som anförs i
motionen är emellertid inte erforderligt. Yrkandet
avstyrks.
Att för vissa situationer medge undantag från
alkohollagens bestämmelser synes enligt utskottets
mening mindre välbetänkt varför utskottet inte kan
ställa sig bakom uppfattningen i motion So542 (m).
Motionen avstyrks.
Försäljning av folköl
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör, med hänvisning till utskottets
tidigare inställning i saken samt Statens
folkhälsoinstituts pågående arbete på
området, avslå motionsyrkanden gällande bl.a.
ålderskontrollen i samband med försäljning av
folköl.
Jämför reservationerna 20 (m) och 21 (mp).
I motion So275 av Chris Heister m.fl. (m) begärs
tillkännagivande om förstärkt tillsynsverksamhet i
kommunerna (yrkande 15 delvis). När det gäller
tillsynen över folkölsförsäljningen anser
motionärerna att det allt överskuggande problemet är
bristande ålderskontroll från butikernas sida,
vilken i sin tur hänger samman med den ofta
obefintliga tillsynen från kommunerna.
I motion So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp) begärs
tillkännagivanden om att tillstånd skall fordras för
försäljning av öl klass II, folköl (yrkande 14) och
om indragande av tillstånd vid försäljning av folköl
till ungdom under 18 år (yrkande 15). Enligt
motionärerna har det slopade kravet på tillstånd för
försäljning av folköl resulterat i att drycken
blivit än mer lättillgänglig för ungdomar.
Efterlevnaden av 18-årsgränsen är vidare mycket
dålig. Motionärerna anser därför att tillstånd för
försäljning av folköl skall återinföras. Tillståndet
bör vara tidsbegränsat så att det återkommande om-
prövas.
I motion So616 av Göran Magnusson m.fl.(s, v, kd, c,
fp, mp) begärs till-kännagivande om folköl i
allmänna handeln (yrkande 9). Motionärerna pekar på
att kontrollen av åldersgränsen 18 år är alldeles
för slapp varför, i de fall där kontrollen brister,
ett omedelbart förbud att sälja öl kombinerat med
böter bör övervägas.
Bakgrund och tidigare behandling
Socialutskottet har senast i betänkande
2000/01:SoU19 Vissa ändringar i alkohollagen med
anledning av att regeringen föreslog ändrade
regler beträffande försäljningen av folköl
behandlat motionsyrkanden rörande sådan för-
säljning. Utskottet anförde i sin bedömning bl.a.
följande (s. 37 f.).
Ett av den svenska alkoholpolitikens huvudsyften
är att skydda ungdomen från alkoholens negativa
sidor. Utskottet har tidigare uttryckt sin oro
över försäljningen av folköl till ungdomar under
18 år och understrukit vikten av att
alkohollagens bestämmelse om åldersgräns för
inköp av öl följs och att folkölstillsynen
förbättras. Utskottet välkomnar därför re-
geringens förslag på området.
Utskottet delar regeringens bedömning att en
anmälningsplikt, framför en särskild
tillståndsplikt, bör införas för den som bedriver
detaljhandel med eller servering av folköl.
Förslaget i denna del framstår som rimligt för
att effektivisera kontrollen på området. Vidare
ställer sig utskottet bakom förslaget om att de
som bedriver detaljhandel med eller serverar
folköl skall vara skyldiga att utöva egentillsyn
över försäljningen och att det skall finnas ett
lämpligt program för denna tillsyn. Programmet
bör, enligt utskottet, bl.a. innehålla uppgifter
om försäljningsrutiner och ange en
försäljningsansvarig person över 18 år. För att
förbättra den kommunala folkölstillsynen bör
kommunerna, som regeringen föreslagit, få ta ut
en avgift för tillsynen av dem som bedriver
servering av eller detaljhandel med öl. Utskottet
tillstyrker således förslaget till ändring i 5
kap. 6 § andra stycket, 7 kap. 13 § tredje
stycket samt även förslaget till en ny be-
stämmelse, 6 kap. 1 a §, i alkohollagen.
Utskottet delar även regeringens bedömning att
vid allvarlig eller upprepad försummelse bör
möjlighet ges till längre tids förbud mot
fortsatt detaljhandel med eller servering av
folköl. En sådan kännbar sanktion kan enligt
utskottet underlätta den kommunala tillsynen.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i 7 kap.
21 § andra stycket alkohollagen.
Enligt utskottet behöver de nya reglerna som
rör folkölstillsynen följas upp för att man skall
se om bristerna när det gäller försäljningen av
folköl minskar. Utskottet är därför positivt till
att Statens folkhälsoinstitut får i uppdrag att
närmare följa folkölsförsäljningens utveckling
när det gäller ungdomar och att utvärdera
tillämpningen och effekterna av alkohollagens
bestämmelser när det gäller öl.
Aktuella motionsyrkanden avstyrktes. Mot utskottets
beslut reserverade sig m. Riksdagen följde utskottet
(rskr. 2000/01:260).
Statens folkhälsoinstitut har, för att förbättra
ålderskontrollen och för att förhindra langning av
folköl, inlett ett samarbete med länsstyrelserna och
kommunerna för utveckla formerna för tillsyn och för
att komma fram till gemensamma prioriteringar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill understryka att ett av
alkoholpolitikens huvudsyften är att skydda ungdomen
från alkoholens negativa sidor. I detta sammanhang
är det givetvis av största vikt att åldersgränserna
vid försäljning av folköl efterlevs. Genom det
tillägg i 7 kap. 13 § alkohollagen som infördes den
1 juli 2001 har kommunen möjlighet att ta ut en
avgift för att finansiera tillsynen. Härigenom har
kommunernas resurser för tillsyn förstärkts. Mot
denna bakgrund och då även Statens folkhälsoinstitut
följer folkölsförsäljningens utveckling när det
gäller ungdomar anser utskottet inte något
tillkännagivande erforderligt med anledning av vad
som anförs i motion So 275 (m) yrkande 15 delvis.
Utskottet noterar vidare att det redan i dag finns
möjlighet att förbjuda försäljning av folköl när
alkohollagens regler inte efterlevs. Motion So616
(s, v, kd, c, fp, mp) yrkande 9 är därför åtminstone
delvis tillgodosedd.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande att en
anmälningsplikt är att föredra framför en
tillståndsplikt när det gäller bl.a. försäljning av
folköl. Motion So495 (mp) yrkandena 14 och 15
avstyrks därför.
Alkoholreklam m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör, främst med hänvisning till
utskottets tidigare inställning i saken och
aviserade förslag på området, avslå
motionsyrkanden gällande bl.a. indirekt
alkoholreklam.
Jämför reservationerna 22 (m) och 23 (v, mp).
I motion So275 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas
beslut om upphävande av lagregleringen av
marknadsföring och prissättning på restauranger
(yrkande 9). Motionärerna anför att reglerna i
alkohollagen om marknadsföring på serveringsställen
samt prissättning är exempel på onödig byråkrati som
bör utmönstras ur lagstiftningen.
I motion So616 av Göran Magnusson m.fl. (s, v, kd,
c, fp, mp) begärs tillkännagivande om restriktiv
marknadsföring av alkoholdrycker (yrkande 5).
Motionärerna anför att reklam för alkohol inte har
något annat syfte än att öka konsumtionen.
I motion So629 av Elver Jonsson (fp) yrkas tillkännagivande om
stopp för reklam för lättdrycker när alkoholstarkare
produkt av samma märke saluföres (yrkande 2).
Bakgrund och tidigare behandling
Enligt 6 kap. 6 § alkohollagen får priser på
alkoholdrycker vid servering inte sättas lägre än
inköpspriset för varan jämte skäligt tillägg.
Priserna skall avvägas så att försäljning av drycker
med högre alkoholhalt inte främjas. I 6 kap. 7 §
anges att på ett serveringsställe får åtgärder inte
vidtas i syfte att förmå någon gäst till inköp av
alkoholdrycker.
Regeringen har i proposition 1998/99:134 Vissa
alkoholfrågor m.m. redovisat gällande reglering
av alkoholreklamen och därutöver bl.a. föreslagit
att en särskild bestämmelse skall införas om att
alkoholreklam inte får rikta sig särskilt till
eller skildra barn och ungdomar. I propositionen
lämnas även en utförlig redovisning av
näringslivets egenåtgärder m.m. Socialutskottet
har, vid behandlingen av propositionen i
betänkande 1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor
bl.a. behandlat motionsyrkanden gällande indirekt
alkoholreklam, varav flera avsåg lättölsreklam
som i själva verket ansågs vara reklam för
starköl. Utskottet anförde därvid i sin bedömning
bl.a. följande (s. 58).
Enligt utskottets uppfattning måste självklart
alla kringgåenden av gällande alkoholreklamregler
motverkas. Alkoholbranschens eget ansvar är
härvidlag mycket stort. Regeringen anför i
propositionen (s. 137) att branschen också tar
ett större ansvar, bl.a. i denna fråga.
Branschens regler har stramats upp senast den 1
juni 1999. Utskottet menar att det för närvarande
saknas skäl att, i vidare mån än regeringen
föreslagit, genomföra några ändringar av de
särskilda bestämmelserna om alkoholreklam. Skulle
det emellertid visa sig att branschens åtgärder,
särskilt vad gäller indirekt reklam för starkare
öl, är otillräckliga får förutsättas att reger-
ingen återkommer till riksdagen i frågan.
Aktuella motioner avstyrktes. Mot utskottets beslut
reserverade sig dels v, kd, och mp, dels fp. Riks-
dagen följde utskottet (rskr. 1999/2000:42).
För en utförlig beskrivning av utskottets
tidigare behandling av motioner rörande
alkoholreklam, bl.a. innefattande förtäckt
starkölsreklam, hänvisas även till betänkande
2000/01:SoU19 Vissa ändringar i alkohollagen. I
betänkandet anförde utskottet bl.a. följande (s.
42 f.).
Utskottet vidhåller sin inställning vad gäller
marknadsföring och prissättning av alkoholdrycker
på serveringsställen.
Alkoholpolitiken skall, som utskottet tidigare
anfört, syfta till att minska alkoholens
medicinska och sociala skadeverkningar. Särskilt
viktigt är att skydda barn och ungdom från
alkoholens negativa sidor. Denna grupp har därför
ett högt skyddsvärde när det gäller både direkt
och indirekt alkoholreklam.
Aktuella motioner avstyrktes. Mot utskottets beslut
reserverade sig m. Riksdagen följde utskottet (rskr.
2000/01:260).
Från Socialdepartementet har inhämtats att
regeringen avvaktar med förslag till åtgärder
beträffande indirekt alkoholreklam till dess att
Stockholms tingsrätt meddelat dom i målet mellan
Konsumentombudsmannen och Gourmet International
Products (se bet. 2000/01:SoU8 s. 29 f. och bet.
2000/01:SoU19 s. 42). Efter begäran om
förhandsavgörande från Stockholms tingsrätt
meddelade EG-domstolen dom i mars 2001.
Från Stockholms tingsrätt har upplysts att dom i
målet avses att meddelas den 8 februari 2002.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller alltjämt sin inställning
beträffande marknadsföring och prissättning av
alkoholdrycker. Motion So275 (m) yrkande 9 avstyrks
därför.
Alkohollagens olika bestämmelser om marknadsföring
till konsumenter är enligt utskottets mening uttryck
för att marknadsföring av alkoholdrycker skall ske
med restriktivitet. Något tillkännagivande med
anledning av motion So616 (s, v, kd, c, fp, mp)
yrkande 5 är därför inte erforderligt.
Vad beträffar motion So 629 (fp) yrkande 2
angående indirekt alkoholreklam anser utskottet att
riksdagen inte bör ta något initiativ till åtgärder.
Motionsyrkandet avstyrks därför.
Alkoholfrågor i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden gällande
representationsrätt, definition av
alkoholfritt samt införande av varningstexter
på alkoholförpackningar. Utskottet vidhåller
sin tidigare inställning vad beträffar
representationsrätt och varningstexter och
anser vidare att regeringens aviserade
förslag gällande definition av alkoholfritt
bör avvaktas.
Jämför reservationerna 24 (m) och 25 (kd).
I motion So275 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar om ändring i alkohollagen
angående bl.a. representation (yrkande 13 delvis).
Motionärerna anför att de representationsregler som
gäller för näringslivet i övrigt också bör gälla
partihandlare och att reglerna för varuprover bör
lättas upp.
I motion So396 av Rolf Olsson m.fl. (v) begärs att
regeringen tillsätter en utredning med uppgift att
tydliggöra begreppet alkoholfritt (yrkande 3).
Motionärerna anser att det behövs en närmare
definition av vad som skall få kallas alkoholfritt.
De anser att även Sverige bör införa EU:s gräns för
vad som anses som alkoholfritt, 0,50 volymprocent.
Detta för med sig att lättöl kommer att betraktas
som en alkoholhaltig dryck och som det då kan vara
olagligt att göra reklam för.
I motion So507 av Tuve Skånberg och Holger
Gustafsson (båda kd) begärs att regeringen lägger
fram förslag om en lag som föreskriver varningstext
på alkoholförpackningar (yrkande 3). En angelägen
åtgärd för att ytterligare pressa ned
totalkonsumtionen är att förse
alkoholförpackningarna med en varningstext av samma
typ som redan finns för tobaksförpackningar. Texten
bör vara mycket kortfattad och informera om
alkoholbrukets risker. Även i motion So469 av Tuve
Skånberg (kd) begärs tillkännagivande om varnings-
texter på alkoholförpackningar.
Bakgrund och tidigare behandling
Socialutskottet behandlade ett motionsyrkande
likalydande med det i motion So275 yrkande 13 delvis
i betänkande 2000/01:SoU19 Vissa ändringar i
alkohollagen våren 2001. Utskottet anförde därvid
(s. 32) att det alkoholpolitiska syftet med regeln
om representation med alkoholdrycker i alkohollagen,
nämligen att hålla nere konsumtionen av alkohol, bör
understrykas. Utskottet ansåg inte att den aktuella
bestämmelsen borde ändras. Motionsyrkandet
avstyrktes (reservation m) och riksdagen följde
utskottet (rskr. 2000/01:260).
För en utförlig genomgång av utskottets behandling
av motionsyrkanden rörande varningstexter på
alkoholförpackningar hänvisas till utskottets betän-
kande 2000/01:SoU8 Nationell handlingsplan för att
förebygga alkoholskador (s. 44 f.). Utskottet
avstyrkte därvid aktuellt motionsyrkande som var
likalydande med de nu aktuella (reservation kd).
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2000/01:144).
I 1 kap. alkohollagen finns bestämmelser med
definitioner av olika alkoholdrycker.
Alkoholutredningen har i sitt betänkande
Bestämmelser om alkoholdrycker (SOU 2000:59) lämnat
förslag om ändrade definitioner för olika
alkoholdrycker. Regeringen anför i proposition
2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen (s. 20)
att Alkoholutredningens förslag kräver ytterligare
utredning och att regeringen med hänsyn härtill
väljer att återkomma till denna fråga vid ett senare
tillfälle.
Från Socialdepartementet har inhämtats att frågan
om definitioner för olika alkoholdrycker avses att
behandlas i regeringens kommande proposition
gällande teknisk sprit m.m. Propositionen beräknas
avlämnas till riksdagen under hösten 2002.
I betänkande 2000/01:SoU19 behandlade utskottet ett
motionsyrkande angående definitionen av alkoholfritt
som var likalydande med det nu aktuella. Utskottet
fann att regeringens kommande förslag beträffande
frågan om definitioner för olika alkoholdrycker
borde avvaktas och avstyrkte motionsyrkandet.
Riksdagen följde utskottet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin inställning att regeln i
alkohollagen om representation inte bör ändras.
Motion So275 (m) yrkande 13 delvis avstyrks.
Frågan om definitioner för olika alkoholdrycker
avses att behandlas av regeringen i en kommande
proposition. Något initiativ från riksdagens sida är
därför inte påkallat. Motion So396 (v) yrkande 3
avstyrks.
Den inställning utskottet tidigare redovisat vad
beträffar varningstexter på alkoholförpackningar
vidhålls varför motionerna So469 (kd) och So507 (kd)
yrkande 3 avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Alkoholpolitikens inriktning (punkt 1)
av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 1. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So275 yrkandena 1 och 16 och avslår
motionerna 2001/02:U301 yrkande 49, 2001/02:So396
yrkandena 1 och 2, 2001/02:So410, 2001/02:So497
yrkandena 1 och 2, 2001/02:So507 yrkandena 1 och 2,
2001/02:So616 yrkandena 1, 10 och 11, samt
2001/02:So629 yrkande 3.
Ställningstagande
Sedan den traditionella svenska alkoholpolitiken
utformades har stora samhällsförändringar skett. Vi
anser att det nu behövs en ny alkoholpolitik då
förutsättningarna för den gamla inte längre
föreligger. De nya förutsättningarna kan bara
hanteras med en väl underbyggd och hos folkets
flertal förankrad alkoholpolitik. En sådan ny
politik kräver en kombination av samverkande
åtgärder. Onödiga begränsningar och krångel måste
tas bort. Svartsprit och kriminalitet måste bekämpas
genom förstärkta resurser till bl.a. tull och polis.
Den legala och beskattade alkoholens tillgänglighet
måste öka och dess pris sänkas. Tillsammans så ökar
dessa åtgärder risken och minskar vinsten för den
kriminella verksamheten.
För att effektivare kunna minska skadorna måste
arbetet mot alkoholens skadeverkningar ske mer
målinriktat mot vissa riskgrupper och
storkonsumenter. Vi har vidare sedan länge hävdat
att det bästa sättet att få ett bättre förhåll-
ningssätt till alkohol är genom upplysning och
information.
I ett gränslöst Europa är en större öppenhet för
andra länders traditioner påkallad om Sverige skall
kunna påverka alkoholpolitiken. På flera håll i
världen pågår arbete med att informera och upplysa
om alkoholen utifrån ett öppet och positivt
perspektiv. Det främsta exemplet är, enligt vår
uppfattning, den kanadensiska delstaten Québec, där
en omfattande liberalisering av alkohollagarna har
kombinerats med ett omfattande upplysningsarbete.
Erfarenheterna från Kanada och även Nya Zeeland
visar att man kan liberalisera alkoholpolitiken och
samtidigt genom informationsåtgärder m.m. få till
stånd en minskad alkoholkonsumtion. Vad vi nu anfört
med anledning av motion So275 (m) yrkandena 1 och 16
bör ges regeringen till känna.
2. Alkoholpolitikens inriktning (punkt 1)
av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 2. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So396 yrkandena 1 och 2 och avslår
motionerna 2001/02:U301 yrkande 49, 2001/02:So275
yrkandena 1 och 16, 2001/02:So410, 2001/02:So497
yrkandena 1 och 2, 2001/02:So507 yrkandena 1 och 2,
2001/02:So616 yrkandena 1, 10 och 11, samt
2001/02:So629 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att det är oerhört viktigt att Sverige
strävar efter att behålla den traditionellt
restriktiva alkoholpolitiken som bygger på ett
folkhälsoperspektiv och som innebär begränsningar i
tillgänglighet och aktiv användning av
prisinstrumentet. Vi anser också att den svenska
restriktiva alkoholpolitiken måste upprätthållas och
att Sverige bör verka för att påverka EU i denna
riktning. Sverige bör inom ramen för EU-samarbetet
aktivt driva dels användningen av höjda skatter som
prisinstrument, dels begränsad tillgänglighet, inte
minst för ungdomar, och dels att reglerna för
trafiknykterhetsbrott skärps. Vi anser dessutom att
Sverige inom ramen för EU-samarbetet bör verka för
begränsning och i förlängningen avveckling av
alkoholreklam och marknadsföring av alkohol i EU-
länderna. Vad vi nu anfört med anledning av motion
So396 (v) yrkandena 1 och 2 bör ges regeringen till
känna.
3. Alkoholpolitikens inriktning (punkt 1)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 3. Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2001/02:So507 yrkandena 1 och 2 och
2001/02:So616 yrkande 1, och avslår motionerna
2001/02:U301 yrkande 49, 2001/02:So275 yrkandena 1
och 16, 2001/02:So396 yrkandena 1 och 2,
2001/02:So410, 2001/02:So497 yrkandena 1 och 2,
2001/02:So616 yrkandena 10 och 11, samt
2001/02:So629 yrkande 3.
Ställningstagande
Eftersom Sverige har anslutit sig till WHO:s mål att
alkoholkonsumtionen skall minska med minst 25 % från
år 1980 till år 2000 är det nu dags att utvärdera
vilka åtgärder som vidtagits och hur långt Sverige
kommit mot målet. Vi anser vidare att riksdagen
skall verka för att fyra vita zoner skapas, dvs.
perioder och situationer i livet som skall vara helt
alkoholfria: under graviditeten, under barns
uppväxt, i trafiken och på arbetsplatsen. I ett
framtida Europa måste alkoholdödligheten, särskilt
vad beträffar de unga, reduceras. Regeringen bör ta
initiativ gentemot WHO:s Europaregion i avsikt att
skapa förutsättningar för att de europeiska
alkoholkonferenserna skall kunna fortsätta. Dessutom
anser vi att Sverige bör agera för en fortsatt
offensiv hållning från WHO:s sida när det gäller att
implementera en alkoholpolitik som bidrar till ökad
folkhälsa. Vad vi nu anfört med anledning av
motionerna So507 (kd) yrkandena 1 och 2 och So616
(s, v, kd, c, fp, mp) yrkande 1 bör ges regeringen
till känna.
4. Alkoholpolitikens inriktning (punkt 1)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 4. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So616 yrkande 1 och avslår motionerna
2001/02:U301 yrkande 49, 2001/02:So275 yrkandena 1
och 16, 2001/02:So396 yrkandena 1 och 2,
2001/02:So410, 2001/02:So497 yrkandena 1 och 2,
2001/02:So507 yrkandena 1 och 2, 2001/02:So616
yrkandena 10 och 11, samt 2001/02:So629 yrkande 3.
Ställningstagande
Jag anser att i ett framtida Europa måste
alkoholdödligheten, särskilt vad beträffar de unga,
reduceras. Regeringen bör ta initiativ gentemot
WHO:s Europaregion i avsikt att skapa
förutsättningar för att de europeiska alkoholkonfe-
renserna skall kunna fortsätta. Dessutom anser jag
att Sverige bör agera för en fortsatt offensiv håll-
ning från WHO:s sida när det gäller att implementera
en alkoholpolitik som bidrar till ökad folkhälsa.
Vad jag nu anfört med anledning av motion So616 (s,
v, kd, c, fp, mp) yrkande 1 bör ges regeringen till
känna.
5. Alkoholpolitikens inriktning (punkt 1)
av Kerstin Heinemann (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 5. Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2001/02:U301 yrkande 49, 2001/02:So497
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:So629 yrkande 3, och
avslår motionerna 2001/02:So275 yrkandena 1 och 16,
2001/02:So396 yrkandena 1 och 2, 2001/02:So410,
2001/02:So507 yrkandena 1 och 2, samt 2001/02:So616
yrkandena 1, 10 och 11.
Ställningstagande
Jag anser att den svenska alkoholpolitiken inte
längre kommer att kunna begränsa alko-
holkonsumtionen, vilket kommer att leda till såväl
medicinska som sociala skador. För att begränsa
folkhälsoskadorna av en ökad alkoholkonsumtion är
det viktigaste som kan göras att sträva efter att
upprätthålla den aktiva prispolitiken och
detaljhandelsmonopolet så långt det är möjligt. Med
tanke på tendensen till att ungdomars konsumtion av
alkohol ökar är det synnerligen viktigt att
poängtera det alkoholförebyggande arbetet bland
yngre. Jag vill också peka på det faktum att
drogberoende innebär att missbrukaren upphäver sin
egen frihet samtidigt som han eller hon i de flesta
fall även skadar andra människor, sin familj eller
andra anhöriga. Alkoholmissbruk och drogbruk
undergräver vidare förutsättningarna för att ta
självständiga och välgrundade beslut. Därför anser
jag att den liberala staten i denna fråga, såväl som
i andra, bör agera aktivt för att skapa förutsätt-
ningar för att alla individer, och inte endast de
med goda förutsättningar, skall ha möjlighet att
leva självständiga liv. Jag anser vidare att Sverige
bör ge stöd till WHO som riktas speciellt till
arbetet med att föra ut den alkoholpolitiska
handlingsplanen och andra alkoholpolitiska dokument.
Vad jag nu anfört med anledning av motionerna U301
(fp) yrkande 49, So497 (fp) yrkandena 1 och 2 samt
So629 (fp) yrkande 3 bör ges regeringen till känna.
6. Information och opinionsbildning (punkt 2)
av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 6. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So275 yrkande 4 och avslår motionerna
2001/02:So497 yrkande 3, 2001/02:So505 yrkande 3,
2001/02:So612 yrkande 13 och 2001/02:So616 yrkande
12.
Ställningstagande
Vi vill peka på att Statens beredning för medicinsk
utvärdering (SBU) nyligen har visat att miljarder
kronor slängs bort i missbrukarvården genom att
endast allmän stödbehandling ges. I stället bör
kognitiv beteendeterapi, tolvstegsbehandling, t.ex.
Minnesotamodellen, samt strukturerad interaktionell
terapi användas. De unga som är i farozonen för
alkoholmissbruk måste mötas och stöttas tydligare.
Även här vet vi från SBU:s utvärdering att rätt
ställda frågor vid läkarbesök om alkoholvanor är ett
effektivt sätt att fånga upp dem som riskerar att
hamna i beroende. Nya verksamheter som Prime For
Life-modellen måste prövas för att möta
ungdomsproblemen. För att arbetet skall få
tillräckligt genomslag anser vi att ytterligare
medel måste tillskjutas till sådan
informationsverksamhet som visat sig effektiv i
stället för att användas till slentrianmässig
verksamhet. Vad vi nu anfört med anledning av motion
So275 (m) yrkande 4 bör ges regeringen till känna.
7. Information och opinionsbildning (punkt 2)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 7. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So505 yrkande 3 och 2001/02:So612 yrkande 13
och avslår motionerna 2001/02:So275 yrkande 4,
2001/02:So497 yrkande 3, och 2001/02:So616 yrkande
12.
Ställningstagande
Vi kan konstatera att alltfler ungdomar konsumerar
mycket alkohol och prövar narkotika. Ett växande
problem är också tillverkning och smuggling av
illegal sprit. Vi anser att det fordras kraftfulla
åtgärder och då måste de ideella organisationerna
och deras kunskap tas till vara på bättre sätt än
vad som nu sker.Vi anser också att det behövs
insatser för att minska flickors alkoholbruk och att
information om alkoholens skador måste nå fram
bättre till kvinnor. Vad vi nu anfört med anledning
av motionerna So505 (kd) yrkande 3 och 612 (kd)
yrkande 13 bör ges regeringen till känna.
8. Information och opinionsbildning (punkt 2)
av Kerstin Heinemann (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 8. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So497 yrkande 3 och avslår motionerna
2001/02:So275 yrkande 4, 2001/02:So505 yrkande 3,
2001/02:So612 yrkande 13 och 2001/02:So616 yrkande
12.
Ställningstagande
Alkoholkonsumtionen ökar i Sverige och det även
bland ungdomar. Det behövs därför ett brett
åtgärdsprogram för att komma till rätta med pro-
blemet. Droginformation, som dessutom är billig,
fungerar förebyggande. Jag anser därför att det är
oroväckande när alltfler barn inte längre får någon
information. Vad jag nu anfört med anledning av
motion So497 (fp) yrkande 3 bör ges regeringen till
känna.
9. Lördagsöppet (punkt 3)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 9. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So612 yrkande 12.
Ställningstagande
Vi anser att man noga bör följa utvecklingen av
lördagsöppna systembolag. Ökat våld i hemmen har
konstaterats på flera orter där man har lördagsöppna
systembutiker. Utvecklingen av det fullskaleförsök
som nu genomförs med lördagsöppna systembolag i hela
landet måste därför noga följas. Vad vi nu anfört
med anledning av motion So612 (kd) yrkande 12 bör
ges regeringen till känna.
10. Systembolagets detaljhandelsmonopol
(punkt 5)
av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 10. Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2001/02:So214, 2001/02:So217,
2001/02:So255, 2001/02:So275 yrkande 6, och
2001/02:So281 samt avslår motion 2001/02:So320.
Ställningstagande
Vi anser att det är en oförenlig uppgift att minska
tillgängligheten till alkohol och samtidigt gå med
vinst, öka servicen och göra tillgängligheten
större. Dessutom snedvrider detaljhandelsmonopolet
konkurrensen även för andra verksamheter då
etablering och placering av systembutiker har stor
betydelse för utvecklingen av annan kommersiell
service. Ett ytterligare skäl att avskaffa
Systembolagets monopol är att den bristande
tillgängligheten sannolikt bidrar till att den
illegala marknaden är så stor. En avveckling av
Systembolagets monopol torde därför medföra en
dramatisk övergång från illegal till legal alkohol.
Däremot är det osannolikt att en avveckling skulle
leda till en konsumtionsökning för de egentliga
riskgrupperna. Det är alltså mycket som talar för
att detaljhandelsmonopolet avvecklas till förmån för
ett system där licensierade butiker får bedriva
alkoholförsäljning. Vad vi nu anfört med anledning
av motionerna So214 (-), So217 (m), So255 (m), So275
(m) yrkande 6, och So281 (m) bör ges regeringen till
känna.
11. Gårdsförsäljning (punkt 6)
av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 11. Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2001/02:So242 och 2001/02:So541.
Ställningstagande
Vi anser att med Systembolagets nya sortimentssystem
blir de mer ovanliga produkterna, som inhemskt
fruktvin och vin, mer svårtillgängliga för kunderna,
som inte längre kan välja dem spontant, utan måste
planera ett sådant inköp. Att sälja via
Systembolaget blir alltså svårt för våra inhemska
producenter. För att producenterna av svenskt
fruktvin och vin skall ha rimliga möjligheter till
avsättning av sina produkter anser vi att undantag
från detaljhandelsmonopolet bör kunna göras vad
beträffar gårdsförsäljning av egenproducerat vin.
Det är därför angeläget att ett regelverk utarbetas
så att gårdsförsäljning av lokalt framställt vin
blir tillåten i Sverige. Vad vi nu anfört med
anledning av motionerna So242 (m) och So541 (m) bör
ges regeringen till känna.
12. Auktioner m.m. av alkoholdrycker (punkt 7)
av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 12. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So275 yrkande 13 delvis.
Ställningstagande
Vi noterar med tillfredsställelse att möjlighet för
sprit-, vin- och starkölsauktioner har införts
liksom möjlighet för provning av alkoholdrycker.
Enligt vår uppfattning saknas det dock
alkoholpolitisk mening med att begränsa dessa
rättigheter till Systembolaget AB. Vi anser att även
partihandlare, auktionsfirmor m.fl. bör ges dessa
möjligheter. Vad vi nu anfört med anledning av
motion So275 (m) yrkande 13 delvis bör ges
regeringen till känna.
13. Åldersgränser (punkt 8)
av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 13. Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2001/02:So221 och 2001/02:So275 yrkande 7
och avslår motion 2001/02:So517.
Ställningstagande
I Sverige har 18-åringar t.ex. rösträtt och skyldighet
att fullgöra militärtjänst. Vi anser därför att det
saknar all logik att en ung person inte har rätt att
köpa alkohol på Systembolaget AB förrän vid 20 års
ålder trots att myndighetsåldern är 18 år. Detta
förhållande medför att unga människor har svårt att ta
lagstiftningen på allvar. Åldersgränsen för inköp av
alkohol bör i konsekvensens namn jämställas med
myndighetsåldern. Detta bör även gälla vid
resandeinförsel av alkohol till Sverige. Vad vi nu
anfört med anledning av motionerna So221 (m) och So275
(m) yrkande 7 bör ges regeringen till känna.
14. Bassortiment (punkt 9)
av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 14. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So430 och avslår motion 2001/02:So556.
Ställningstagande
Systembolaget har beslutat att kraftigt begränsa
sitt sortiment av bl.a. öl. Små och nystartade
bryggerier ges då ingen möjlighet att få in sina
produkter i Systembolagets begränsade sortiment.
Därmed ges dessa bryggerier ingen möjlighet att
utvecklas och växa, utan de kommer att slås ut och
många arbetstillfällen kommer att gå förlorade. Vi
anser därför att det föreligger ett behov av snara
åtgärder för att rädda landets mindre bryggerier.
Vad vi nu anfört med anledning av motion So430 (m)
bör ges regeringen till känna.
15. Serveringstider (punkt 10)
av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 15. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So275 yrkandena 8 och 1012 och avslår
motion 2001/02:So438.
Ställningstagande
Vi anser att regleringen av restaurangernas
öppettider bör avskaffas. Reglerade stängningstider
är direkt kontraproduktiva genom att utrymme då
skapas för olika former av olaglig klubbverksamhet.
Vidare bör det s.k. mattvånget upphävas. Dessutom
anser vi att servering av vin, starköl och sprit-
drycker i foajé till teater och konsertlokal bör
tillåtas såväl före som efter föreställning och i
pauser. Förbättrade förutsättningar att under
kontrollerade former servera vin, öl och sprit till
rimliga priser, möjliggör för restauranger att
ersätta drickande i avskildhet och utan social
kontroll. Det är därför enligt vår uppfattning
viktigt att politiken förändras i syfte att ge
människor bättre möjligheter att umgås på
restauranger, pubar, barer och teatrar.
De nyligen beslutade förändringarna av
alkohollagen som innebär att innehavare av
tillfälligt tillstånd för servering i slutet
sällskap endast får köpa spritdrycker, vin och
starköl hos Systembolaget AB är enligt vår
uppfattning ett otillbörligt ingrepp i konkurrensen
som saknar alkoholpolitisk betydelse. Vad vi nu
anfört med anledning av motion So275 (m) yrkandena 8
och 1012 bör ges regeringen till känna.
16. Lämplighetskravet (punkt 11)
av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 16. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So275 yrkande 14 och avslår motion
2001/02:A317 yrkande 27.
Ställningstagande
Vi anser att de krav alkohollagen ställer på restau-
rangägare skall vara tydliga och relevanta, då det
annars finns risk för kommunalt godtycke. Vi anser
vidare att det inte är rimligt att brott mot
brandföreskrifter kopplas till tillståndsgivningen.
Inte heller fyller reglerna om bokföringskunskap
någon alkoholpolitisk funktion. Vi anser att
tillstånd alltid skall ges om det inte finns något
som tydligt talar däremot. Vidare skall bevisbördan
för att någon är olämplig ligga på kommunen. Vad vi
nu anfört med anledning av motion So275 (m) yrkande
14 bör ges regeringen till känna.
17. Lämplighetskravet (punkt 11)
av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 17. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:A317 yrkande 27 och avslår motion
2001/02:So275 yrkande 14.
Ställningstagande
Enligt alkohollagen får serveringstillstånd endast
meddelas den som visar att han med hänsyn till sina
personliga och ekonomiska förhållanden och
omständigheter i övrigt är lämplig att utöva
verksamheten. I samband med prövningen av ansökan
görs också en lämplighetsprövning som utgår ifrån om
den sökande är laglydig och benägen att fullgöra
sina uppgifter mot det allmänna. Mot denna bakgrund
anser vi att riksdagen bör begära att regeringen
lägger fram förslag till ändring av alkohollagen av
innebörd att den tillståndshavare som fälls för
brottet olaga diskriminering omedelbart skall få
sitt tillstånd indraget och att kommande ansökningar
om serveringstillstånd skall behandlas med detta i
beaktande. Vad vi nu anfört med anledning av motion
A317 (v) yrkande 27 bör ges regeringen till känna.
18. Förstärkt tillsyn m.m. (punkt 12)
av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 18. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So275 yrkande 15 delvis.
Ställningstagande
Vi anser det viktigt att serveringstillstånd kan
återkallas både snabbt och effektivt i de fall där
verksamheten inte sköts. För att detta skall fungera
måste kontrollen av att tillståndshavarna följer be-
fintliga regler bli mera effektiv. I dagsläget sköts
kommunernas sprittillsyn ofta dåligt och man ser mer
till tillståndshavarens ekonomiska förhållanden än
till alkoholtillsynen. Vad vi nu anfört med
anledning av motion So275 (m) yrkande 15 delvis bör
ges regeringen till känna.
19. Undantag från alkohollagens bestämmelser
(punkt 14)
av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 19. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So542.
Ställningstagande
Vi anser inte att det kan vara motiverat med en
lagstiftning som inte medger avsteg vid speciella
situationer och under kontrollerade former. Därför
bör i alkohollagen införas möjligheter för t.ex.
länsstyrelsen att medge olika tillfälliga undantag
från alkohollagstiftningen. Ett konkret exempel är
att det borde vara rimligt att göra ett tillfälligt
undantag för den s.k. Gotlandsdrickan, så att denna
kulturhistoriska dryck kan serveras vid
medeltidsveckan i Visby. Vi anser att det måste
anses bättre att detta sker under ordnade former än
att det sker i lönndom. Möjlighet skall därvid
föreligga att meddela särskilda föreskrifter för
evenemanget. Vad vi nu anfört med anledning av
motion So542 (m) bör ges regeringen till känna.
20. Tillsyn över folkölsförsäljning (punkt 15)
av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 20. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So275 yrkande 15 delvis och avslår motion
2001/02:So616 yrkande 9.
Ställningstagande
När det gäller tillsynen över folkölsförsäljningen
anser vi att det allt överskuggande problemet är
bristande ålderskontroll från butikernas sida,
vilken i sin tur hänger samman med den ofta
obefintliga tillsynen från kommunerna. Enligt
länsstyrelsernas rapporter bedriver många kommuner
ingen tillsyn alls för handel med folköl. Ett bättre
samarbete mellan kommuner och handel måste enligt
vår uppfattning anses utgöra en nödvändig
förutsättning för att ålderskontrollen skall
fungera. Vi vill i detta sammanhang peka på att
handeln själv utvecklar metoder för ålderskontroll.
Vad vi nu anfört med anledning av motion So275 (m)
yrkande 15 delvis bör ges regeringen till känna.
21. Tillståndsplikt (punkt 16)
av Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 21. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So495 yrkandena 14 och 15.
Ställningstagande
Det slopade kravet på tillstånd för försäljning av
folköl har resulterat i att drycken blivit än mer
lättillgänglig för ungdomar. Efterlevnaden av 18-
årsgränsen är också mycket dålig. Därför anser jag
att tillstånd för försäljning av folköl bör
återinföras, och tillståndet bör vara tidsbegränsat
så att det återkommande kan omprövas. Vad jag nu
anfört med anledning av motion So495 (mp) yrkandena
14 och 15 bör ges regeringen till känna.
22. Ändrade regler för marknadsföring m.m.
(punkt 17)
av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 22. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So275 yrkande 9 och avslår motion
2001/02:So616 yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att reglerna i alkohollagen om marknadsfö-
ring på serveringsställen samt prissättning är
exempel på onödig byråkrati som bör utmönstras ur
lagstiftningen. Vad vi nu anfört med anledning av
motion So275 (m) yrkande 9 bör ges regeringen till
känna.
23. Ändrade regler för marknadsföring m.m.
(punkt 17)
av Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och
Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 23. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So616 yrkande 5 och avslår motion
2001/02:So275 yrkande 9.
Ställningstagande
Vi anser att reklam för alkohol endast har till
syfte att öka konsumtionen. Alkoholreklamen står
därför i bjärt kontrast till målet för
alkoholpolitiken. Därför anser vi att det är viktigt
med en restriktiv marknadsföring av alkoholdrycker.
Vad vi nu anfört med anledning av motion So616 (s,
v, kd, c, fp, mp) yrkande 5 bör ges regeringen till
känna.
24. Representation (punkt 19)
av Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 24. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:So275 yrkande 13 delvis.
Ställningstagande
Vi anser att reglerna om representation i
alkohollagen bör ändras så att de
representationsregler som gäller för näringslivet i
övrigt också bör gälla partihandlare. Dessutom bör
reglerna för varuprover lättas upp. Vad vi nu anfört
med anledning av motion So275 (m) yrkande 13 delvis
bör ges regeringen till känna.
25. Varningstexter (punkt 21)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i reservation 25. Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2001/02:So469 och 2001/02:So507 yrkande
3.
Ställningstagande
Vi anser att en angelägen åtgärd för att
ytterligare pressa ned totalkonsumtionen
är att förse alkoholförpackningarna med
en varningstext av samma typ som redan
finns för tobaksförpackningar. Texten bör
vara mycket kortfattad och informera om
alkoholbrukets risker. Vad vi nu anfört
med anledning av motionerna So469 (kd)
och So507 (kd) yrkande 3 bör ges
regeringen till känna.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Svensk alkoholpolitik i EU (punkt 1)
av Marianne Samuelsson (mp).
Miljöpartiet står bakom regeringens huvudinriktning
av alkoholpolitiken men vill ändå ge ytterligare
några exempel på hur Sverige bör driva på arbetet
inom EU på det alkoholpolitiska fältet. Vid
ministerrådsmöten i EU är det nödvändigt att slå
fast att alkoholpolitiken inte i första hand är en
näringsfråga utan en folkhälsofråga och skall
behandlas i konsekvens med detta. Sverige måste
därutöver kräva en fullgod och jämförbar statistik
över alkoholproblemen i alla EU-länder, som också
innefattar hälso- och sjukvårdskostnader och bör
också kräva att EU:s ungdomsprogram skall vara
drogfria. Så länge skillnader föreligger mellan
länder i unionen och i förhållande till länder
utanför unionen skall det också vara möjligt för
enskilda länder att ha restriktiva införselregler.
Enligt vår mening bör Sverige dessutom verka för
begränsning och i förlängningen avveckling av
alkoholreklam och marknadsföring av alkohol.
Slutligen bör Sverige inom EU verka för lägre
promillegränser i trafiken.
I Europa dör årligen 55 000 unga under 29 år till
följd av alkoholrelaterade skador. Det framgår av en
WHO-rapport som bl.a. diskuterades på den WHO-
konferens som regeringen var värd för under
ordförandeskapet i EU. Konferensen var en
uppföljning av 1995 års konferens i Paris.
Tyngdpunkten lades på ungdom och alkohol, och det
var säkert en riktig bedömning. Samtidigt känns de
55 000 unga för tidigt döda som ett utslag av att
vuxenvärlden inte vill eller kan skapa kontroll över
ungas tillgång till alkohol. I ett framtida Europa
måste alkoholdödligheten reduceras, och då med
särskild betoning på de unga. Vidare bör enligt vår
mening regeringen ta initiativ gentemot WHO:s
Europaregion i avsikt att skapa förutsättningar så
att de europeiska alkoholkonferenserna kan
fortsätta. Ett femårsintervall är en lämplig
tidsrymd. WHO:s Europaregion har under många år
varit offensiv i sitt agerande och European Alcohol
Action Plan är det senaste exemplet på detta. Nu
finns indikationer på att offensiven kan komma att
dras ner. Vi anser därför att Sverige bör agera för
en fortsatt offensiv hållning från WHO:s sida när
det gäller att implementera en alkoholpolitik som
bidrar till en ökad folkhälsa.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2001/02:So214 av Sten Andersson (-):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om försäljning av
alkoholprodukter.
2001/02:So217 av Margareta Cederfelt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa Systembolagets
monopol avseende försäljning av alkoholhaltiga
drycker.
2001/02:So221 av Margareta Cederfelt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att åldersgränsen för inköp
av alkoholhaltiga drycker skall jämställas med
myndighetsåldern.
2001/02:So242 av Per Bill (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om gårdsförsäljning av
egenproducerat vin.
2001/02:So255 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avveckling av
Systembolagets detaljhandelsmonopol.
2001/02:So275 av Chris Heister m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ny svensk
alkoholpolitik.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om effektivare
evidensbaserad information om alkohol och om ris-
ker samt om evidensbaserade åtgärder i
alkoholförebyggande arbete.
6. Riksdagen beslutar om avveckling av
detaljhandelsmonopolet i enlighet med vad som
anförs i motionen.
7. Riksdagen beslutar om sänkt åldersgräns till 18
år vid detaljhandel och resandeinförsel av
alkoholdrycker i enlighet med vad som anförs i
motionen.
8. Riksdagen beslutar upphäva lagregleringen av
restaurangers öppettider i enlighet med vad som
anförs i motionen.
9. Riksdagen beslutar upphäva lagregleringen av
marknadsföring och prissättning på restauranger i
enlighet med vad som anförs i motionen.
10. Riksdagen beslutar upphäva det s.k. mattvånget i
enlighet med vad som anförs i motionen.
11. Riksdagen beslutar tillåta servering av vin,
starköl och spritdrycker i foajé till teater eller
konsertlokal såväl före som efter föreställning
och i pauser.
12. Riksdagen beslutar om sådan ändring i
alkohollagen gällande tillfälliga tillstånd för
servering i slutet sällskap som anförs i motionen.
13. Riksdagen beslutar om sådan ändring i
alkohollagen angående auktioner, provning samt
representation som anförs i motionen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bevisbördan vid
ansökan om serveringstillstånd.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
förstärkt tillsynsverksamhet i kommunerna.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkoholpolitiken i
ett gränslöst Europa.
2001/02:So281 av Bertil Persson (m):
Riksdagen beslutar att avskaffa Systembolagets
monopol.
2001/02:So320 av Magnus Jacobsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om den svenska
alkoholpolitiken.
2001/02:So396 av Rolf Olsson m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den
alkoholpolitiska inriktningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om svensk
alkoholpolitik i EU.
3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att tydliggöra begreppet
alkoholfritt.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkoholforskning
och genusperspektiv.
2001/02:So410 av Nils-Erik Söderqvist och Berndt
Ekholm (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillskapandet av
aktiviteter för mångkulturella grupper.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
organisationerna ges stöd för att skapa
alkoholfria miljöer för invandrare och flyktingar.
2001/02:So430 av Gunnar Axén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om behovet av snara
åtgärder för att rädda landets mindre bryggerier.
2001/02:So438 av Agneta Lundberg och Göran Norlander
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om öppethållande som inte är
knutet till serveringstillstånd.
2001/02:So469 av Tuve Skånberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om varningstexter på
starkölsförpackningar, vin- och spritflaskor.
2001/02:So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillstånd
skall fordras för försäljning av öl klass II,
folköl.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om indragande av
tillstånd vid försäljning av folköl till ungdom
under 18 år.
2001/02:So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om beroende och
missbruk.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkohol.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om satsningar på att
minska yngres missbruk.
2001/02:So505 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson
(kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
insatser för att minska flickors alkoholbruk.
2001/02:So507 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utvärdera hur
Sverige uppfyllt åtagandet att verka för att al-
koholkonsumtionen skall minska med 25 % mellan
1980 och 2000.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för att
skapa alkoholfria perioder och situationer, s.k.
vita zoner.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om en lag som föreskriver varningstext på
alkoholförpackningar.
2001/02:So517 av Sven-Erik Österberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åldersgränser för
krogbesök.
2001/02:So541 av Roy Hansson (m):
Riksdagen beslutar att tillåta gårdsförsäljning av
lokalt framställt vin.
2001/02:So542 av Roy Hansson och förste vice talman
Anders Björck (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om möjligheter till
tillfälliga undantag från alkohollagstiftningen.
2001/02:So556 av Rune Berglund och Berit Andnor (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Systembolagets
bassortiment.
2001/02:So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att noga följa
utvecklingen av lördagsöppna systembolag.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkohol och andra
droger.
2001/02:So616 av Göran Magnusson m.fl. (s, v, kd, c,
fp, mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om internationell
alkoholpolitik.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om restriktiv
marknadsföring av alkoholdrycker.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
serveringstillstånd.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om folköl i allmänna
handeln.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkoholens
kostnader.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkohol och
sjukvård.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ungdomars
debutålder för alkohol.
2001/02:So629 av Elver Jonsson (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stopp för reklam
för lättdrycker när alkoholstarkare produkt av
samma märke saluförs.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige ger
stöd till Världshälsoorganisationen som riktas
speciellt till arbetet med att föra ut den
alkoholpolitiska handlingsplanen och andra
alkoholpolitiska dokument.
2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
49. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bättre hävda
svensk alkoholpolitik.
2001/02:A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
27. Riksdagen begär att regeringen kommer med
förslag till ändring som innebär att den som har
serveringstillstånd och som fälls för brottet olaga
diskriminering omedelbart skall få sitt tillstånd
indraget och att kommande ansökningar om
serveringstillstånd skall behandlas med detta i
beaktande.