Socialutskottets betänkande
2001/02:SOU5

Bildande av ett familjemedicinskt institut m.m.

Sammanfattning

I  betänkandet behandlas dels proposition 2001/02:38
Bildande  av  ett  familjemedicinskt  institut, dels
Riksdagens     revisorers    förslag    2000/01:RR12
Svenskundervisning  för  invandrare och invandrarnas
arbetsmarknad, såvitt gäller frågan om en översyn av
språkutbildningen för vårdpersonal (punkt 4).
Vidare behandlas de 8 motionsyrkanden  som  väckts
med anledning av propositionen, 1 motionsyrkande som
väckts  med  anledning  av  proposition  2000/01:149
Avgifter   inom   äldre-   och  handikappomsorg,   2
motionsyrkanden   som   väckts  med   anledning   av
revisorernas förslag samt ca 30 motionsyrkanden från
den allmänna motionstiden 2001.
Utskottet  ställer sig bakom  regeringens  förslag
att ett familjemedicinskt  institut  bildas  i syfte
att  utveckla  den  primärvård  som  finansieras  av
landstingen   och   kommunerna.  Vidare  tillstyrker
utskottet regeringens  förslag  om  institutets roll
och  verksamhetsform.  Utskottet ställer  sig  också
bakom  vad  regeringen  föreslår   när   det  gäller
institutets verksamhetsinriktning, men anser att ett
tillägg  bör  göras  så  att verksamhetsinriktningen
utvidgas  till  att  avse  även   folkhälsoaspekter.
Utskottet föreslår ett tillkännagivande.
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till
ändring   i   sekretesslagen  (1980:100)   med   den
justeringen att  lagändringen föreslås träda i kraft
den 1 mars 2002.
Utskottet  förordar  med  bifall  till  Riksdagens
revisorers förslag  att  en  särskild  översyn skall
göras    av    utformningen,    lokaliseringen   och
dimensioneringen av språkutbildningen  för  utländsk
vårdpersonal.
I   betänkandet   finns  11  reservationer  och  1
särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Bildande av ett familjemedicinskt
institut

Riksdagen godkänner  regeringens förslag om att
ett  familjemedicinskt  institut   skall   bildas
enligt   avsnitt  4  i  propositionen.  Riksdagen
avslår   därmed    motionerna   2001/02:So7   och
2001/02:So10.
Reservation 1 (m)

2. Institutets roll och inriktning

Riksdagen dels godkänner regeringens förslag om
det  familjemedicinska   institutets   roll   och
inriktning enligt avsnitt 4 i propositionen, dels
tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad
utskottet   anfört.  Därmed  bifaller   riksdagen
delvis  motionerna   2001/02:So8  yrkande  2  och
2001/02: So11 yrkande 1.

3. Fortbildning

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:So347
yrkande 3, 2001/02:So380, 2001/02:So503 yrkande 3
och 2001/02:So566 yrkande 6.

Reservation 2 (kd, c)

4. Kvalitetsarbete och metodutveckling

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:So264
yrkande    2,      2001/02:So364    yrkande    2,
2001/02:So479, 2001/02:So488  yrkandena  1 och 2,
2001/02:  So549,  2001/02:So598 och 2001/02:Kr416
yrkande 3.
Reservation 3 (v)
Reservation 4 (kd)

5. Kvalitetsregister

Riksdagen avslår  motion  2001/02:So303 yrkande
8.
Reservation 5 (c)

6. Delegering

Riksdagen avslår motion 2001/02:So554.

7. Vård av äldre

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So3 yrkande
16,   2001/02:So212   yrkande  2,   2001/02:So362
yrkande 2, 2001/02:So402, 2001/02:So610 yrkandena
3,   4   och   7,   2001/02:So613    yrkande   8,
2001/02:So628 yrkande 9 och 2001/02:So630 yrkande
9.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (kd)
Reservation 8 (fp)

8. Specialistläkare

Riksdagen avslår motion 2001/02:So610 yrkandena
5, 6 och 8.

9. Äldres läkemedelsanvändning

Riksdagen  avslår motion 2001/02:So362  yrkande
1.

10. Institutets namn

Riksdagen avslår motion 2001/02:So8 yrkande 1.
Reservation 9 (v, mp)

11. Institutets placering

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So8 yrkande
3, 2001/02:So9 och 2001/02:So11 yrkande 2.
Reservation 10 (v, kd, c, mp)

12. Institutets verksamhetsform

Riksdagen godkänner  vad regeringen föreslår om
institutets verksamhetsform  enligt  avsnitt  4 i
propositionen.

13. Förslaget till lag om ändring i
sekretesslagen

Riksdagen  antar  de  av  utskottet  i bilaga 3
framlagda  förslagen  till dels lag om ändring  i
lagen  (2001:1149)  om ändring  i  sekretesslagen
(1980:100), dels lag  om ändring i sekretesslagen
(1980:100).

14. Riksdagens revisorers förslag

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  utskottet  anfört om en  översyn  av
utformningen, lokaliseringen och dimensioneringen
av språkutbildningen för  utländsk  vårdpersonal.
Riksdagen  bifaller därmed Riksdagens  revisorers
förslag  (punkt   4)   samt  motion  2000/01:Ub40
yrkande    4.    Riksdagen   avslår    motionerna
2001/02:So303    yrkande    31,    2001/02:So527,
2001/02:So628  yrkande   4   i   denna   del  och
2000/01:Ub38 yrkande 4.
Reservation 11 (c)
Stockholm den 22 januari 2002

På socialutskottets vägnar


Ingrid Burman


Följande  ledamöter  har deltagit i beslutet: Ingrid
Burman  (v), Chris Heister  (m),  Susanne  Eberstein
(s), Margareta Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s),
Leif Carlson  (m), Conny Öhman (s), Hans Hjortzberg-
Nordlund  (m),  Lars   U   Granberg  (s),  Elisebeht
Markström  (s),  Rolf Olsson (v),  Cristina  Husmark
Pehrsson  (m),  Kenneth   Johansson   (c),   Kerstin
Heinemann  (fp),  Ester Lindstedt-Staaf (kd), Helena
Hillar Rosenqvist (mp) och Sven Brus (kd).


2001/02

SoU5


Redogörelse för ärendet



Ärendet och dess beredning


I  betänkandet  behandlas   regeringens  proposition
2001/02:38   Bildande   av   ett   familjemedicinskt
institut.  I  propositionen  föreslås att  riksdagen
antar  regeringens förslag till  lag  om  ändring  i
sekretesslagen    (1980:100)   och   godkänner   vad
regeringen föreslår  om  att  ett  familjemedicinskt
institut skall bildas samt dess roll, inriktning och
verksamhetsform  (avsnitt  4).  Regeringens  förslag
till   beslut   återges   i  bilaga  1.  Regeringens
lagförslag  återges  i  bilaga   2.   I  betänkandet
behandlas vidare de 8 motionsyrkanden som väckts med
anledning  av  propositionen,  1 motionsyrkande  som
väckts  med  anledning  av  proposition  2000/01:149
Avgifter inom äldre- och handikappomsorg  samt ca 30
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2001.

Utbildningsutskottet har den 8 mars 2001  beslutat
att    överlämna   Riksdagens   revisorers   förslag
2000/01:RR12  Svenskundervisning  för invandrare och
invandrarnas arbetsmarknad i vad avser förslagspunkt
4     jämte     motioner    till    socialutskottet.
Socialutskottet behandlar förslaget och motionerna i
det   nu  föreliggande   betänkandet.   Revisorernas
förslag till beslut återges i bilaga 1.
Vid  sammanträde   den   17   januari   2002   har
generaldirektören      Gunnar     Ågren,     Statens
folkhälsoinstitut,    lämnat     information    till
utskottet.

Propositionens huvudsakliga innehåll


I  propositionen  föreslås att ett familjemedicinskt
institut bildas i syfte  att utveckla den primärvård
som  finansieras  av  landstingen   och  kommunerna.
Vidare  lämnas  förslag  om  institutets  roll  samt
verksamhetens inriktning och form.



Utskottets överväganden




Proposition 2001/02:38


Bildande av ett familjemedicinskt institut


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  godkänna  förslaget  att  ett
familjemedicinskt  institut   skall   bildas.
Riksdagen  bör  därmed  avslå  2 motioner med
begäran  om  avslag på propositionen.  Jämför
reservation 1 (m).

Motioner

I motion So10  av  Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen avslår propositionen.  Motionärerna  anför
bl.a.  att de problem som primärvården står inför  i
dag kan  lösas  med den stora kunskap och erfarenhet
som finns hos vårdens  aktörer och med en utveckling
mot  större  mångfald  och  ökat  patientinflytande.
Motionärerna  ställer  sig  frågande  till  vad  det
familjemedicinska institutet  kan tillföra som är av
nytt  och  framtida  värde.  Risk  finns  att  revir
befästs  i  stället för att murar mellan  primärvård
och andra organisationer  bryts  ned.  Vidare anförs
att   den   kliniska   forskningen   blivit  alltmer
eftersatt.  Primärvårdens  integrering med  kliniskt
utvecklingsarbete  måste  förstärkas   och  insatser
göras  för  att  stimulera  primärvården  till  egen
forskning  och  samarbete med universitetssjukhusens
kliniska  forskning.   Enligt   motionärerna   tyder
regeringens   förslag   på   en  styrning  från  den
alternativt drivna primärvården  till den offentligt
drivna  primärvården och innebär en  risk  för  ökad
politisk    styrning    av    vården.   Vad   gäller
personalfrågan i vården anför motionärerna  att  den
är   noggrant  kartlagd,  och  de  ifrågasätter  det
föreslagna  institutets  roll  när  det  gäller  att
"identifiera  och sprida kunskap" om faktorer som är
viktiga   för  rekrytering   av   vårdpersonal.   En
avgörande  faktor  för  att  rekrytera  och  behålla
vårdpersonal  är  att  låta personalen ta ett större
eget ansvar. Vidare krävs  enligt  motionärerna  att
specialistkompetens  inom  framför  allt  psykiatri,
geriatrik,   pediatrik   och   gynekologi   tillförs
primärvården samt att privatpraktiserande läkare kan
överlåta  sin  praktik  på  en annan läkare. Även  i
motion  So7 av Carl-Axel Johansson  (m)  begärs  att
riksdagen avslår propositionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet betonade i samband med behandlingen av den
nationella  handlingsplanen för utveckling av hälso-
och sjukvården att det är av grundläggande betydelse
att primärvården  utvecklas  till  en väl fungerande
bas   i   hälso-   och   sjukvården  (2000/01:SoU5).
Utskottet  vidhåller  denna  inställning  och  delar
regeringens uppfattning  att  det  finns  ett  stort
behov   av   en   nationellt  samlande  instans  för
kunskapsutbyte   i   frågor    om    utveckling   av
primärvårdens innehåll och utformning, utgående från
alla  de  personalgrupper  som  är  verksamma   inom
primärvården.  I  detta  sammanhang  vill  utskottet
erinra  om de goda erfarenheterna av inrättandet  av
Hjälpmedelsinstitutet.  Utskottet ser också positivt
på   regeringens   förslag  att   institutet   skall
utvärderas löpande under  den  treårsperiod  som den
nuvarande  finansieringen  avser.  Utskottet ställer
sig sammanfattningsvis bakom propositionens  förslag
att  ett  familjemedicinskt  institut  skall bildas.
Motionerna So7 (m) och So10 (m) avstyrks därför.


Institutets roll och inriktning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om
det  familjemedicinska  institutets  roll och
inriktning  med  följande  tillägg. Riksdagen
bör   med   delvis   bifall   till  ett   par
motionsyrkanden  (v,  c)  ge regeringen  till
känna  att  verksamhetsområdet  bör  utvidgas
till att avse även folkhälsoaspekter.

Propositionen

I propositionen  anförs  att  det  familjemedicinska
institutets    ändamål    skall   vara   att   genom
kunskapsutveckling och kunskapsspridning  bidra till
att  utveckla  den  primärvård  som  finansieras  av
landstingen och kommunerna och att därigenom  stärka
och tydliggöra den svenska familjemedicinen.

Institutet  skall fullgöra sitt ändamål genom  att
utgöra ett nationellt  stöd  för  kunskapsutveckling
och kunskapsspridning inom primärvårdens  alla olika
verksamheter och till alla de personalkategorier som
är verksamma i primärvården.
Institutets  verksamhet  skall i huvudsak utformas
inom ramen för insatser som har till syfte att:
-  skapa  kontakter  och kommunikation  mellan  alla
primärvårdens intressenter,
-
-  stödja  olika  insatser   för  att  utveckla  och
initiera  fortbildning  inriktad   på   såväl   det
yrkesspecifika   som  på  teamarbete,  vilket  även
innefattar     sådan     kunskapsutveckling     och
fortbildning  som  är  gemensam  för  olika  yrkes-
grupper  och  mellan landstingens  och  kommunernas
primärvård,
-
- stödja kvalitetsarbetet och metodutvecklingen inom
primärvården,
-
-  särskilt  uppmärksamma   kunskapsutveckling   och
kunskapsspridning  beträff-ande  primärvårdens stöd
och vård av äldre,
-
- belysa faktorer av betydelse för att rekryteringen
till primärvården skall kunna tryggas långsiktigt,
-
- stödja utveckling av landstingens  och kommunernas
insatser    när   det   gäller   information   till
befolkningen   om   primärvårdens  möjligheter  och
förut-sättningar.
-
Institutet får också i övrigt bedriva verksamhet som
är förenlig med dess ändamål.

Motioner

I motion So8 av Ingrid  Burman  m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande om institutets uppdrag (yrkande 2).
Motionärerna  anför  att det av regeringens  förslag
framgår att institutet bl.a. skall syssla med frågor
om rekrytering. Motionärerna  anser  att  det  finns
risk  att  den  frågan  antingen  tar överhand eller
försvinner  helt.  Frågor om rekrytering  är  enligt
motionärerna mycket viktiga, men bör skötas av andra
aktörer. Institutets  roll  bör  i  stället vara att
fungera som en samlande kraft för de behov som finns
inom primärvården genom den forskning  som  bedrivs.
Vidare  påtalar  motionärerna  att de anser att  den
inriktning mot äldre som institutet föreslås få inte
är  oproblematisk  och  att  det  vore   bättre  att
institutet utvecklar samverkansformer med befintliga
FoU-enheter som är inriktade på forskning  om äldre.
Institutet  bör även beakta folkhälsoperspektivet  i
nära samverkan med Statens folkhälsoinstitut.

I  motion So11  av  Kenneth  Johansson  m.fl.  (c)
begärs    ett    tillkännagivande    om    att   det
familjemedicinska   institutet  bör  få  ytterligare
direktiv  som  innefattar   kunskapsutveckling   för
förebyggande  åtgärder för primärvården (yrkande 1).
Motionärerna      hänvisar      till      Nationella
folkhälsokommitténs   betänkande   där   vikten   av
förebyggande sjukvård poängteras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  delar  regeringens  uppfattning  att  det
familjemedicinska   institutet   skall   utgöra  ett
nationellt    stöd    för   kunskapsutveckling   och
kunskapsspridning  inom   primärvårdens  alla  olika
verksamheter och till alla de personalkategorier som
är  verksamma i primärvården.  Vad  särskilt  gäller
frågor  om  rekrytering  av personal anser utskottet
att  dessa  är  av  avgörande   betydelse   för  att
primärvården  skall  kunna fullgöra sin uppgift  som
bas  i  sjukvården.  Institutet  bör  därför  belysa
faktorer av betydelse  för  att  rekryteringen  till
primärvården   skall   kunna   tryggas  långsiktigt.
Beträffande  vård av äldre kan den  frågan  förutses
förbli   en   dominerande   del   av   primärvårdens
uppgifter,  och   utskottet   anser   i  likhet  med
regeringen att institutet särskilt bör  uppmärksamma
kunskapsutveckling och kunskapsspridning beträffande
primärvårdens stöd och vård av äldre.

Utskottet vill framhålla vikten av att institutets
arbete inriktas på konkreta och allmänt förekommande
frågor  som  berör primärvården för att på  så  sätt
utgöra ett stöd för personalen i primärvården.
Utskottet ställer  sig bakom vad regeringen anfört
när  det  gäller institutets  verksamhetsinriktning,
men anser att  ett tillägg dessutom bör göras enligt
följande.  Av  regeringens   förslag   framgår   att
institutet   skall   stödja   kvalitetsarbetet   och
metodutvecklingen    inom    primärvården.   I   det
sammanhanget bör enligt utskottets  uppfattning även
folkhälsoaspekter beaktas. En uppgift för institutet
bör   således   vara   att   sprida  kunskaper   och
erfarenheter  om  betydelsen av  hälsofrämjande  och
sjukdomsförebyggande  arbete.  Utskottet  anser  att
institutet i sin verksamhet bör samverka med Statens
folkhälsoinstitut.  Således  föreslår  utskottet att
institutets verksamhetsinriktning utvidgas  till att
avse även folkhälsoaspekter. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen med delvis bifall till motionerna  So8
(v)  yrkande 2 och So11 (c) yrkande 1 som sin mening
ge regeringen till känna.

Fortbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om
fortbildning m.m. Utskottet  ser  positivt på
att  en  av det familjemedicinska institutets
uppgifter   skall   vara   att  utveckla  och
initiera fortbildning för personalen.  Jämför
reservation 2 (kd, c).

Propositionen

Regeringen   anför   att   en   viktig  uppgift  för
institutet  bör  vara  att  utveckla   och  initiera
fortbildningar för personalen. Institutet  bör ges i
uppgift  att  informera personalen inom primärvården
om   tillgänglig    fortbildning.    Därutöver   bör
institutet  också kunna ta initiativ för  att  säkra
att utbudet av  fortbildning  motsvarar  behoven hos
alla personalkategorier i primärvården. Det bör vara
möjligt   för   institutet   att   tillsammans   med
intresserade landsting och kommuner utveckla förslag
till   modell   för   ett   mer   strukturerat   och
sammanhållet system för fortbildning.

Kunskapsutvecklingen  har traditionellt skett inom
varje profession för sig,  och  det har inte funnits
någon nationell struktur för att  ta  till  vara och
utveckla de möjligheter som ligger i att fokusera på
gemensam kunskapsuppbyggnad inom teamet. Här  finner
regeringen att institutet har en unik roll att fylla
när  det  gäller att stimulera och utveckla modeller
för teamgemensam  kunskapsutveckling  inom  och över
gränserna   mellan   kommunernas   och  landstingens
primärvård. Regeringen vill dock framhålla  att  det
för  att  ett  team  skall  fungera  krävs att varje
medlem   har   kompetens   för  sin  uppgift  varför
institutet   också   bör   initiera   och   utveckla
yrkesspecifik fortbildning.
Utöver      att      utveckla     och     initiera
fortbildningsinsatser som  är  gemensamma för teamet
samt fortbildning för de olika yrkesgrupperna  i mer
traditionell  bemärkelse bör insatserna också riktas
mot utbildningar  som  kan vara gemensamma för olika
personalgrupper   inom  primärvården   samt   mellan
landstingens och kommunernas primärvård.

Motioner

I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om vårdpersonalens yrkesutbildning,
fortbildning,   kompetenskrav    och    karriärvägar
(yrkande  6).  Motionärerna anför att yrkesinnehåll,
kompetenskrav och  karriärvägar  behöver förnyas och
utvecklas.  Alla  yrkesgrupper inom  vården  bör  få
möjlighet  till  specialisering  i  syfte  att  göra
vårdyrkena mer attraktiva.

I  motion So503 av  Chatrine  Pålsson  m.fl.  (kd)
begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförs
om att  riva  revir  och  att  utveckla  teamarbetet
(yrkande 3). Motionärerna anför att det är  dags att
lyfta fram teamet som en viktig beståndsdel i vården
och att släppa in nätverkskulturen i vården.
I  motion  So380  av Rosita Runegrund och Chatrine
Pålsson (kd) begärs ett  tillkännagivande  om  vad i
motionen   anförs   om   behovet  av  utbildning  av
parkinsonsjuksköterskor. Motionärerna  anför att för
patienter   med   Parkinsons  sjukdom  och  liknande
sjukdomar är sjuksköterskan  en  centralgestalt  som
ofta  ingår  i ett vårdteam med kontakter både i den
slutna vården och i primärvården.
I  motion  So347  av  Viviann  Gerdin  och  Rigmor
Stenmark  (c) begärs  ett  tillkännagivande  om  att
utbildning  av  specialister, främst geriatriker och
psykia- triker, prioriteras  och  att  familjeläkare
ges möjligheter till vidareutbildning med inriktning
mot åldersrelaterade sjukdomar (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas inställning  om vikten
av   att   hälso-  och  sjukvårdspersonalen  erbjuds
erforderlig   fortbildning.   För   att  hälso-  och
sjukvården  skall  fungera krävs välutbildad  och  i
övrigt kompetent personal  som  utför sina uppgifter
sakkunnigt och omsorgsfullt. I detta  begrepp ligger
att  vårdpersonalen  ges  erforderlig  fortbildning.
Utskottet   ser   därför  positivt  på  att  en   av
familjemedicinska institutets  uppgifter  skall vara
att   utveckla   och   initiera  fortbildningar  för
personalen. Utskottet vill  i  likhet med regeringen
särskilt peka på att institutet har en unik roll att
fylla  när  det  gäller att stimulera  och  utveckla
modeller  för s.k.  teamgemensam  kunskapsutveckling
inom  och  över  gränserna  mellan  kommunernas  och
landstingens   primärvård.   Motionerna   So347  (c)
yrkande  3,  So380  (kd),  So503 (kd) yrkande 3  och
So566 (kd) yrkande 6 avstyrks  i  den mån de inte är
tillgodosedda med det anförda.


Kvalitetsarbete och metodutveckling


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
kvalitet i vården.  Utskottet konstaterar att
det familjemedicinska  institutet bör ha goda
möjligheter   att  bidra  till   en   positiv
utveckling  när   det  gäller  att  förbättra
kvaliteten  i  primärvården   och   avstyrker
motionsyrkandena. Riksdagen bör vidare  avslå
motionsyrkanden   om   kvalitetsregister  och
läkemedelshantering. Jämför reservationerna 3
(v), 4 (kd) och 5 (c).

Propositionen

Regeringen   anför   att   det    i    hälso-    och
sjukvårdslagstiftningen    ställs   höga   krav   på
kvaliteten i vården. Arbete  sker kontinuerligt inom
primärvården för att utveckla  kvaliteten i enlighet
med  de  krav  som uppställs. Regeringen  anser  att
institutet bör ha  stora  möjligheter att bidra till
en positiv utveckling när det  gäller  att  utveckla
kvaliteten  i  verksamheterna. Även utvecklingen  av
arbetsmetoderna  inom  primärvården  är  en ständigt
pågående   process.   Hälso-   och  sjukvård  är  en
kunskapsintensiv verksamhet, och  det  sker en snabb
utveckling  av  behandlingsmetoder  och  arbetssätt.
Behovet av utvecklingsarbete uppmärksammades också i
den  nationella  handlingsplanen  för utveckling  av
hälso-  och  sjukvården  (prop. 1999/2000:149).  Där
betonades  bl.a. betydelsen  av  hälsofrämjande  och
sjukdomsförebyggande  arbete.  Institutet  kan bidra
till  metodutvecklingen inom primärvården genom  att
bl.a. sprida  kunskaper och erfarenheter. Regeringen
vill i detta sammanhang  framhålla  att  det  här är
viktigt att sätta fokus på patientens behov.

Bakgrund

Från  Socialstyrelsen  har  inhämtats  att  det  för
närvarande  finns  ca  50  kvalitetsregister  som är
eller utvecklas till att bli rikstäckande.

Motioner

I  motion  So264  av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
att regeringen lägger  fram  förslag till riktlinjer
för  primärvårdens  folkhälsoarbete   (yrkande   2).
Motionärerna  anför  att  primärvårdens  arbete  bör
utvecklas  så  att ett mer offensivt folkhälsoarbete
kan utföras. För  att  uppnå detta krävs en satsning
på samtliga yrkesgrupper  inom primärvården och ökad
samverkan  med andra samhällsfunktioner.  Riktlinjer
bör utarbetas  som har en tydlig profil innefattande
ett klass- och könsperspektiv.

I motion So364 av Rosita Runegrund (kd) begärs ett
tillkännagivande   om   vad  i  motionen  anförs  om
samarbete   över   gränserna   mellan   hälso-   och
sjukvården och kommunernas  socialtjänst  vad gäller
minderåriga barn vars föräldrar drabbats av  sjukdom
(yrkande   2).  Motionären  anför  att  program  och
rutiner  med  barnperspektiv  bör  finnas  på  varje
klinik och vid varje socialförvaltning.
I  motion  So488  av  Chatrine  Pålsson  och  Lars
Gustafsson   (kd)   begärs  att  regeringen  gör  en
inventering     av     hur     stor     andel     av
distriktssköterskeresurserna   som    avsätts   till
folkhälsoinsatser  (yrkande 1). I yrkande  2  begärs
att regeringen lägger fram förslag om hur sjukvården
skall  organiseras  för  att  distriktssköterskornas
sjukvårdande insatser  inte  skall  tränga undan det
förebyggande arbetet.
I motion Kr416 av Inger Davidson m.fl. (kd) begärs
ett tillkännagivande om kulturens inverkan på hälsan
(yrkande    3).   Motionärerna   anför   att   många
undersökningar  under  senare  år  har  pekat på att
människor som regelbundet tillägnar sig konstnärliga
upplevelser  lever  längre  och mår bättre än  andra
människor.   Att   få   tillgång  till   konstnärlig
aktivitet  kan t.o.m. påskynda  tillfrisknandet  hos
människor,  anförs   det.  I  motion  So549  av  Eva
Arvidsson  och Agneta Ringman  (s)  anförs  att  det
behövs stöd  till  forskning  kring sambandet mellan
kultur och hälsa.
I motion So303 av Agne Hansson  m.fl.  (c)  begärs
ett   tillkännagivande  om  öppna  kvalitetsregister
(yrkande 8). Motionärerna anför att det är svårt att
ta reda  på  vilken  kvalitet vårdorganisationen och
den    enskilde    läkaren   har.    Ett    särskilt
kvalitetsregister bör  inrättas  med  syfte att vara
patienternas hjälp vid val av vårdgivare.
I  motion  So554  av  Monica  Öhman  och  Birgitta
Ahlqvist   (s)   begärs   ett   tillkännagivande  om
sköterskors   arbete.   Motionärerna    anför    att
regelverken   för  delegation  upplevs  som  oklara.
Vidare  anförs att  validering  av  undersköterskors
kompetens är ett område där det behövs ändringar och
att det behövs  ett  system  där  man på ett smidigt
sätt  kan  tillgodoräkna  sig de kunskaper  som  man
skaffat sig under år av arbete.
I motion So479 av Torgny Danielsson (s) begärs ett
tillkännagivande om en rättighet  för  individen att
erhålla  psykologiskt stöd vid besök i primärvården.
Motionären anför att primärvården skall utgöra basen
för de förebyggande,  diagnostiserande,  behandlande
och rehabiliterande insatserna och att en  nödvändig
förutsättning  för  att  detta  skall uppnås är  att
psykologer utgör en naturlig resurs  i primärvården.
Ett  liknande  yrkande  framförs i motion  So598  av
Marina Pettersson (s).

Utskottets ställningstagande

Av  2  a  §  hälso-  och  sjukvårdslagen  (1982:763)
framgår att hälso- och sjukvården  skall vara av god
kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet
i  vården  och behandlingen. Frågor om  kvalitet  är
således av grundläggande  betydelse  inom hälso- och
sjukvården. Utskottet delar regeringens  uppfattning
att  institutet  bör  ha goda möjligheter att  bidra
till  en  positiv  utveckling  när  det  gäller  att
förbättra kvaliteten  inom primärvården. Likaså vill
utskottet   betona   vikten    av    att    utveckla
arbetsmetoderna  inom primärvården. Som ovan anförts
bör  i  det  sammanhanget   även   folkhälsoaspekter
beaktas. En uppgift för institutet bör  således vara
att sprida kunskaper och erfarenheter om  betydelsen
av  hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande  arbete.
Utskottet anser med hänsyn till det anförda inte att
riksdagen  bör  ta  något initiativ med anledning av
motionerna So264 (v)  yrkande  2, So364 (kd) yrkande
2, So479 (s), So488 (kd) yrkandena  1  och  2, So549
(s), So598 (s) och Kr416 (kd) yrkande 3.

Utvecklingen av kvalitetsregister ingår som en del
av  Socialstyrelsens ordinarie verksamhet. Utskottet
är inte  berett att föreslå någon förändring när det
gäller kvalitetsregistren.  Motion So303 (c) yrkande
8 avstyrks.
Utskottet   har   inhämtat  att   Socialstyrelsens
föreskrift om läkemedelshantering (SOSFS 2000:1) har
ändrats i vissa delar  från  och  med  den 1 januari
2002. Ändringarna föranleds enligt styrelsen  av att
det   i   vissa  fall  varit  svårt  att  följa  den
detaljreglering    som    fanns   i   den   tidigare
föreskriften.      Ändringarna      innebär      att
verksamhetschefer     och    medicinskt    ansvariga
sjuksköterskor får ett  större  ansvar  jämfört  med
tidigare  regler  och  att  sjuksköterskor  får fler
möjligheter      att      delegera      delar     av
läkemedelshanteringen.  Motion  So554 (s) får  anses
åtminstone delvis tillgodosedd med  det  anförda och
avstyrks.

Vård av äldre


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå motionsyrkanden om vård
av äldre. Utskottet  hänvisar  dels  till att
det  familjemedicinska  institutet  kan bidra
till  kunskapsutvecklingen  på området,  dels
till pågående utredningsarbete. Riksdagen bör
vidare    avslå   motionsyrkanden    angående
specialistläkare          och          äldres
läkemedelsanvändning.  Jämför reservationerna
6 (m), 7 (kd) och 8 (fp).

Propositionen

Regeringen anför att vård  av  äldre  är  och även i
framtiden  kommer  att  vara  en dominerande del  av
primärvårdens uppgifter. Brister i läkarinsatserna i
särskilt boende liksom brister  när  det  gäller det
medicinska   omhändertagandet   av  äldre  inom  den
kommunala    primärvården    samt   den   medicinska
kvaliteten  i äldres läkemedelsanvändning  framhålls
återkommande  som  problem-områden.  Det  finns  ett
stort  behov av att utveckla primärvården så att den
bättre motsvarar  de krav som måste kunna ställas på
vården för äldre med  omfattande  behov. Här är inte
minst kunskaper om hur samverkan mellan landstingens
och kommunernas primärvård kan förbättras  en viktig
del.  Mot  denna  bakgrund  bedömer  regeringen  att
vården  av  äldre bör vara ett område som institutet
särskilt skall  uppmärksamma  i  syfte att förbättra
kunskapsutvecklingen   på   området.   I   den   mån
institutets    arbete    gentemot    den   kommunala
primärvården    behöver    ses    över   ytterligare
förutsätter regeringen att det genomförs  inom ramen
för institutets verksamhet.

Bakgrund

Samverkansutredningen  (S 1999:05) har i betänkandet
Samverkan  -  Om gemensamma  nämnder  på  vård-  och
omsorgsområdet, m.m. (SOU 2000:114) behandlat frågan
om  läkarmedverkan   i   den  kommunala  hälso-  och
sjukvården.  Betänkandet  har  remissbehandlats  och
bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Motioner

I motion So3 av Bo Lundgren  m.fl.  (m)  begärs  ett
tillkännagivande   om   vad  i  motionen  anförs  om
samarbete  mellan  olika  medicinska   specialiteter
(yrkande  16).  Motionärerna  anför att det  för  en
medicinsk  vård av äldre är nödvändigt  med  löpande
formaliserade  kontakter  mellan läkare, geriatriska
specialister och psykogeriatriska specialister.

I  motion So610 av Desirée  Pethrus  Engström  och
Inger  Davidsson (kd) begärs ett tillkännagivande om
att  förbättra  incitamentsstrukturen  i  syfte  att
förbättra   läkarmedverkan   i   våra   äldreboenden
(yrkande 3). Vidare begärs tillkännagivanden  om att
regeringen  skall  utreda hur kommunerna skall kunna
anställa geriatriker  och  om  det  ökade behovet av
geriatriker (yrkandena 4 och 5). Motionärerna  anför
vidare  att det råder brist på utbildade geriatriker
som är under  55  år  (yrkande  6).  Det  bör enligt
motionärerna   övervägas   att   ge   möjlighet  att
"skatteväxla"  eller  ge kommunerna särskilda  medel
att kunna köpa läkarservicen  från landstinget eller
anställa  geriatriker.  I  yrkande   7   begärs  ett
tillkännagivande  om att utreda hur sjukvården  inom
kommunerna för äldre  skall organiseras i framtiden.
Motionärerna anför att  det är oklart vem som kommer
att   få  ansvaret  för  äldresjukvården   framöver,
primärvårdsläkarna  eller  geriatrikerna.  Slutligen
begärs  en översyn av hur antalet utbildningsplatser
för läkare under de kommande åren skall fördelas för
att  möta   behov   av   kompetens  inom  åldrandets
sjukdomar (yrkande 8).
I motion So362 av Mikael  Oscarsson (kd) begärs en
uppföljning av äldres bruk av läkemedel (yrkande 1).
Vidare  begärs i yrkande 2 ett  tillkännagivande  om
samverkan     mellan     landsting    och    kommun.
Sjukhusansluten hemsjukvård  innebär  att  avancerad
läkarledd  vård kan ges i hemmet, men vid behov  kan
den sjuke bli  inlagd  på  sjukhus  utan att passera
akutmottagningen. I motion So613 av Sven  Brus m.fl.
(kd)  begärs  ett  tillkännagivande  om  behovet  av
utökad samverkan mellan kommuner och landsting kring
vårdkedjorna  (yrkande  8).  Vidare begärs i  motion
So402 av Anders Ygeman och Sylvia  Lindgren  (s) ett
tillkännagivande om bättre samverkan mellan kommuner
och landsting inom äldreomsorgen.
I motion So212 av Harald Nordlund (fp) begärs  ett
tillkännagivande  om vad i motionen anförs om att ge
kommunerna rätt att  anställa  läkare  (yrkande  2).
Motionären anför att läkare i dag inte kan anställas
kommunalt  utan utför sitt arbete som konsulterande.
Det innebär  att antalet konsultationer styrs av den
kommunala ekonomin i lika hög grad som av medicinska
bedömningar.  Kommunalt   anställda   läkare  skulle
enligt   motionären   åstadkomma   mer  trygghet   i
arbetsorganisationen.
I  motion  So628  av  Lars Leijonborg  m.fl.  (fp)
begärs  ett  tillkännagivande   om   fler  läkare  i
äldreboende (yrkande 9). Motionärerna  anför att det
till varje särskilt boende bör knytas en  läkare som
har ansvar för att regelbundet besöka enheten och se
till  att  de  boende  får  god medicinsk vård.  Ett
liknande  yrkande framförs i motion  So630  av  Lars
Lejonborg m.fl. (fp) yrkande 9.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar  regeringens  bedömning  att vård av
äldre   även   i   framtiden   kommer  att  vara  en
dominerande   del   av   primärvårdens    uppgifter.
Utskottet framhöll i samband med behandlingen av den
nationella handlingsplanen för utveckling av  hälso-
och  sjukvård  (2000/01:SoU5  s. 27) att personer  i
särskilda boenden och inom hemsjukvården självfallet
skall  vara  tillförsäkrade läkarinsatser  på  samma
sätt som den som  själv  kan uppsöka vården samt att
de som bor i särskilt boende  eller  har hemsjukvård
skall  få  en medicinsk bedömning av läkare  när  de
behöver det  samt  konsultation  eller hembesök utan
dröjsmål. Utskottet vidhåller denna  uppfattning och
vill framhålla att det finns ett stort  behov av att
utveckla primärvården så att den bättre motsvarar de
krav som måste kunna ställas på vården för äldre med
omfattande behov. Enligt utskottets uppfattning  kan
institutet      bidra     till     att     förbättra
kunskapsutvecklingen   på  området.  Utskottet  vill
särskilt peka på diagnostisering  som  en  fråga för
institutet  att  inrikta  sitt  arbete på och sprida
kunskap om.

Samverkansutredningen har i betänkandet  Samverkan
- Om gemensamma nämnder på vård- och omsorgsområdet,
m.m.    (SOU    2000:114)    behandlat   frågan   om
läkarmedverkan   i   den   kommunala    hälso-   och
sjukvården.  Utskottet  har  erfarit  att regeringen
avser  att  i  mars  2002 lämna en proposition  till
riksdagen om samverkan på vård- och omsorgsområdet.
Utskottet vill också  peka på att Äldreberedningen
Senior 2005 - Äldrepolitik för framtiden (S 1998:08)
i   sitt   arbete   skall   ha   som    utgångspunkt
möjligheterna  för  äldre  att få tillgång till  god
vård och omsorg. Beredningens  arbete  beräknas vara
slutfört i maj 2003.
Socialstyrelsen  har  i  uppdrag  att  under  åren
1999-2002   följa   utvecklingen   beträffande   den
nationella   handlingsplanen   för   äldrepolitiken.
Arbetet    redovisas   i   årliga   rapporter   till
regeringen.
Med  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker
utskottet motionerna So3 (m) yrkande 16, So212  (fp)
yrkande  2,  So362  (kd) yrkande 2, So402 (s), So610
(kd) yrkandena 3, 4 och  7,  So613  (kd)  yrkande 8,
So628 (fp) yrkande 9 och So630 (fp) yrkande 9.
Socialstyrelsen  har sedan den 1 juli 1999  ansvar
för  ett centralt planeringsstöd  för  det  framtida
behovet  av  specialistläkare.  Riksdagen bör därför
inte  ta  något  initiativ med anledning  av  motion
So610 (kd) yrkandena  5,  6  och 8. Motionsyrkandena
avstyrks.
Frågan om äldre personers läkemedelsanvändning har
uppmärksammats  på  senare  år.  Bland   annat   har
Socialstyrelsen  lämnat  flera  rapporter  i frågan.
Utskottet  utgår  från  att  styrelsen  noga  följer
frågan.  Riksdagen  bör  inte ta något initiativ med
anledning av motion So362 (kd) yrkande 1.

Institutets namn och placering


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
institutets   namn  och   placering.   Jämför
reservationerna  9  (v, mp) och 10 (v, kd, c,
mp).

Propositionen

Regeringen anför att  det i betänkandet Tillskapande
av  ett  familjemedicinskt  institut  (SOU  2001:49)
konstateras  att  det  familjemedicinska  institutet
kommer  att  vara  en  mötesplats  för  den  svenska
primärvården. Samverkan med andra organisationer och
myndigheter,    t.ex.   Socialstyrelsen,   SBU   och
Institutet  för läkares  professionella  utveckling,
kommer att vara  en viktig del av arbetet. Utredaren
konstaterar vidare  att  flertalet av de myndigheter
och  organisationer som är  av  störst  betydelse  i
detta  avseende  är  placerade  i  Stockholm.  Detta
gäller     även     flertalet    av    de    berörda
yrkesorganisationerna. En central del av institutets
uppdrag  är att ha en  sammanhållande  funktion  för
familjemedicin  och  utveckling av primärvården, och
det är viktigt att denna funktion inte enbart gäller
över  yrkes-  och  organisationsgränser  utan  också
geografiskt så att verksamheten  fungerar  som  hela
landets    familjemedicinska   institut.   Utredaren
konstaterar  vidare  att  institutet  skall  vara en
arena  där  olika  aktörer  träffas  vid seminarier,
konferenser   och  möten  av  olika  slag  och   att
institutet  därför  bör  lokaliseras  nära  ett  väl
utbyggt   kommunikationscentrum    som    har   goda
förbindelser  med  hela  landet.  Mot denna bakgrund
föreslår utredningen att grundorganisationen för det
familjemedicinska   institutet   lokaliseras    till
Stockholmsområdet.  Regeringen,  som konstaterar att
detta är en fråga för föreningens  medlemmar  att ta
ställning  till  gemensamt,  vill  dock  understryka
vikten  av att institutet fungerar som hela  landets
institut  och  beaktar  de olika förutsättningar som
råder i olika delar av landet när det gäller hur man
organiserar sin primärvårdsverksamhet.  Här  har det
föreslagna   nätverket  av  lokala  företrädare  för
primärvården en viktig uppgift att fylla.

Motioner

I motion So8 av  Ingrid  Burman m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande  om  att  institutet   skall   heta
primärmedicinskt  institut (yrkande 1). Motionärerna
anför    att   begrepp   som    familjeläkare    och
familjemedicin   bygger   på  en  patriarkalisk  och
förlegad syn på både vården  och  familjen  och  att
primärmedicin  är  ett  mer  adekvat begrepp. Vidare
begärs   i   yrkande   3  ett  tillkännagivande   om
placeringen av institutet. Motionärerna föreslår att
institutet skall placeras utanför storstadsområdena.
Även i motion So9 av Hans  Andersson  (v) anförs att
institutet bör placeras utanför storstadsregionerna.
Motionären   framhåller   Falun   som   en   lämplig
placeringsort.   Även   i  motion  So11  av  Kenneth
Johansson  (c) begärs ett  tillkännagivande  om  att
institutet bör lokaliseras utanför storstadsområdena
(yrkande 2).

Bakgrund

Regeringen har  den  15  november  2001 beslutat att
tillkalla  en organisationskommitté för  att  utföra
det förberedelsearbete som krävs för att inrätta ett
familjemedicinskt   institut   (dir.   2001:94).   I
uppdraget  ingår  att  teckna  de  avtal  och  andra
överenskommelser  som erfordras för att verksamheten
skall kunna startas  enligt  den angivna tidsplanen.
Kommittén  skall  vidta  administrativa   och  andra
förberedelser    beträffande    t.ex.    institutets
bemanning,  lokal  för verksamheten samt inventarier
och kontorsutrustning  m.m.  När  så erfordras skall
åtgärder, såsom t.ex. tecknande av avtal, förses med
förbehåll  för  att  riksdagen  fattar  erforderliga
beslut. Organisationskommitténs uppdrag  är slutfört
när   den   ideella   föreningen   efter  riksdagens
godkännande startar sin verksamhet.  Kommittén skall
i   samband   därmed  redovisa  sitt  uppdrag   till
regeringen.

Näringsutskottet     behandlade     i    betänkandet
2001/02:NU4 En politik för tillväxt och  livskraft i
hela landet ett motionsyrkande med begäran  att  det
familjemedicinska  institutet skall lokaliseras till
Falun.   Näringsutskottet    anförde    bl.a.    att
utgångspunkten   beträffande   lokalisering  är  att
riksdagen    kan   förvänta   sig   att   regeringen
underställer  ärenden  om  lokalisering  av  statlig
verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt
av principiellt  intresse  för  riksdagens bedömning
och beslut samt att det självklart alltid föreligger
möjlighet   för   utskott  och  riksdag   att   göra
bedömningen att det inte finns skäl att ta ställning
i    ett    lokaliseringsärende.     Motionsyrkandet
avstyrktes.   Riksdagen   följde  utskottet   (rskr.
2001/02:118.)

Utskottets ställningstagande

I motion So8 (v) yrkande 1 anförs att institutet bör
kallas  primärmedicinskt institut.  Utskottet  anser
emellertid  att  det  är  lämpligt  att utgå från de
internationellt  sett  mest  förekommande  begreppen
familjemedicin  och  familjeläkare.  Motionsyrkandet
avstyrks.

Av propositionen framgår att det familjemedicinska
institutet skall bildas  som  en  ideell förening. I
likhet  med  regeringen  konstaterar  utskottet  att
institutets lokalisering är en fråga för föreningens
medlemmar att ta ställning till. Även utskottet vill
dock    framhålla    vikten   av   att   institutets
landsomfattande  karaktär  beaktas.  Likaså  är  det
väsentligt att de  olika förutsättningar som råder i
olika delar av landet  när det gäller organisationen
av primärvårdsverksamheten  beaktas.  Motionerna So8
(v)  yrkande  3,  So9  (v)  och  So11 (c) yrkande  2
avstyrks med det anförda.

Institutets verksamhetsform m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om
institutets  verksamhetsform.  Riksdagen  bör
vidare anta förslaget till lag om  ändring  i
sekretesslagen (1980:100) med den justeringen
att lagen bör träda i kraft den 1 mars 2002.

Propositionen

Regeringen  anför att ett familjemedicinskt institut
bör  bildas  som  en  ideell  förening.  Föreningens
bildare är staten,  Landstingsförbundet  och Svenska
Kommunförbundet.  Föreningens  medlemmar  utgörs  av
föreningsbildarna.

Regeringen  anför  vidare  att  bestämmelserna  om
handlingsoffentlighet   och  sekretess   bör   göras
tillämpliga  på  institutet   genom  att  institutet
införs i bilagan till sekretesslagen.  Detta innebär
också att bl.a. vissa av bestämmelserna i arkivlagen
(1990:782) blir tillämpliga.
I samband med att dåvarande Handikappinstitutet år
1999   ombildades   till   den   ideella  föreningen
Hjälpmedelsinstitutet, med samma medlemmar  som  det
familjemedicinska     institutet     föreslås    få,
diskuterades formerna för handikapporganisationernas
inflytande. Man bedömde vid detta tillfälle  att  en
modell  med  ett brukarråd som rådgivande organ till
styrelsen var  en  ändamålsenlig ordning. Enligt vad
regeringen erfarit har  denna  form  för  inflytande
från  parter  som  är  nära  berörda av verksamheten
visat  sig  fungera  väl.  Regeringen   gör   därför
bedömningen att ett intressentråd med representanter
från  olika  yrkesgrupper och andra driftsformer  än
offentlig kommer  att  ge berörda organisationer det
inflytande över verksamheten  som  det  är motiverat
att  de  har.  En förutsättning för att primärvården
skall utvecklas  till  att  bli  basen  i hälso- och
sjukvården   är   att  dess  roll  och  funktion   i
förhållande till övriga  verksamhetsområden i hälso-
och  sjukvården  kan  tydliggöras.   Ett   expertråd
bestående   av  ledamöter  som  representerar  andra
medicinska  verksamhetsområden   än  primärvård  bör
därför inrättas som rådgivande organ  till styrelsen
i sådana frågor.

I  propositionen föreslås en ändring i bilagan  till
sekretesslagen  med  ikraftträdande  den  1 februari
2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag  när
det gäller institutets verksamhetsform.

Utskottet  ställer  sig  också  bakom  förslaget att
bestämmelserna    om    handlingsoffentlighet    och
sekretess bör göras tillämpliga  på institutet genom
att institutet införs i bilagan till  sekretesslagen
(1980:100). Regeringen har föreslagit att  förslaget
till  lag om ändring i sekretesslagen skall träda  i
kraft  den   1  februari  2002.  Riksdagen  planerar
emellertid att  fatta  beslut  i detta ärende den 30
januari  2002.  Tidpunkten  för  ikraftträdande  bör
därför  lämpligen ändras till den 1  mars  2002.  Av
lagtekniska  skäl  bör  vidare  de  i  propositionen
framlagda lagförslagen kompletteras. Skälen  härtill
är   följande.   Den   14  november  2001  beslutade
riksdagen   om   ändring   i  bl.a.   bilagan   till
sekretesslagen  (se  proposition  2000/01:129,  bet.
2001/02:KU3,  rskr.  2001/02:18,   SFS   2001:1149).
Ändringen  träder  i  kraft  den  1  juli 2002.  Den
förevarande propositionens lagförslag  bör samordnas
med  denna ändring. För att samordna lagförslaget  i
förevarande  proposition  med  den  i  november 2001
beslutade  lagändringen  lägger utskottet  fram  ett
eget lagförslag enligt vad som framgår av bilaga 3.


Riksdagens revisorers förslag


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  med  bifall  till  Riksdagens
revisorers förslag i denna del och med bifall
till  ett  motionsyrkande som sin  mening  ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om
en översyn av  språkutbildningen för utländsk
vårdpersonal.  Riksdagen   bör  avslå  övriga
motionsyrkanden  angående  vårdpersonal   med
utländsk bakgrund. Jämför reservation 11 (c).

Värdering av yrkeskunskaper och utbildningar


I   Riksdagens   revisorers   förslag  anförs  bl.a.
följande.

Revisorerna  konstaterar att  problem  föreligger
för   invandrare   att   få   tillgodoräkna   sig
utbildningar  och  annan kompetens man erhållit i
hemlandet. För närvarande  pågår  en utredning om
validering  av  vuxnas kunskap och kompetens  och
frågan  om  komplettering  av  utländska  examina
bereds inom Regeringskansliet.  Vidare bereds för
närvarande utredningen Mångfald i  högskolan (SOU
2000:47)    med    förslag    som    rör    bl.a.
svenskundervisning  i högskolemiljö för utländska
gymnasister  och  akademiker   samt  satsning  på
kompletteringsutbildningar      för     utländska
akademiker.   En   proposition   om  mångfald   i
högskolan förväntas under 2001. Revisorerna delar
uppfattningen,  som  framkommit  från  ett  antal
remissinstanser,  att  frågan  om validering  och
värdering av utländsk kompetens behöver lösas och
att möjligheterna till komplettering  behöver öka
för  fler  akademiker än läkare. Revisorerna  har
dock      begränsat       granskningen       till
sjukvårdspersonal,  och  framför allt till läkare
eftersom utredningsarbete  redan pågår vad gäller
utländska akademiker. Förslaget att en översyn av
språkutbildningen  bör göras  för  andra  grupper
inom   sjukvården   som    lämnats    av    bl.a.
Socialstyrelsen, anser dock revisorerna vara  väl
övervägt.  Därför bör förslaget rikta sig mot all
utländsk vårdpersonal.

Revisorerna föreslår  i  avsnitt 2.8 att en särskild
översyn  görs  av utformningen,  lokaliseringen  och
dimensioneringen  av  språkutbildningen för utländsk
vårdpersonal.

Motioner

I motion Ub40 av Mikael  Odenberg  m.fl.  (m) begärs
att  regeringen lägger fram förslag till en  översyn
av språkutbildningen  för  vårdpersonal (yrkande 4).
Motionärerna  anför  att de tillstyrker  regeringens
förslag härom i Riksdagens revisorers rapport.

I motion So527 av Rolf Olsson m.fl. (v) begärs att
regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att se över
reglerna     för     erhållandet      av      svensk
läkarlegitimation.     Motionärerna     anför    att
kvalitetskraven   absolut   inte   får   sänkas  för
erhållande av läkarlegitimation, men påtalar att det
är  märkligt att det är så stora skillnader  i  krav
när det  gäller  å  ena sidan läkare som kommer från
ett EU/EES-land och å  andra sidan läkare från andra
länder.
I motion Ub38 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) begärs
ett    tillkännagivande   om    djupa    kvalitativa
undersökningar    angående    de    högt   utbildade
invandrarnas   svårigheter   att   närma  sig   egna
yrkesområden  i  Sverige  (yrkande 4).  Motionärerna
anför att det är logiskt att  ge stort stöd till den
personal  som  redan  finns på plats  i  Sverige,  i
stället för att behöva  lära ut svenska språket till
utländska  läkare och sjuksköterskor  som  inte  har
någon kunskap  alls  om  Sveriges  språk, kultur och
samhällsliv.
I  motion So303 av Agne Hansson m.fl.  (c)  begärs
ett  tillkännagivande   om  ökade  möjligheter  till
kompletterande utbildning  för  invandrare verksamma
inom  hälso-  och  sjukvårdsområdet   (yrkande  31).
Motionärerna  anför  att  det  behövs  mer samverkan
mellan   olika   aktörer,   som   t.ex.   landsting,
länsarbetsnämnder,  kommuner,  Socialstyrelsen   och
andra   centrala  myndigheter  för  att  välutbildad
sjukvårdspersonal skall få möjlighet att komplettera
sina utbildningar.
I motion  So628  av  Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)
begärs  ett  tillkännagivande  om bättre villkor för
vårdpersonalen  (yrkande  4  delvis).   Motionärerna
anför  att  det  är  angeläget  att  underlätta  för
personer    med    utländsk    bakgrund    som   har
vårdyrkesutbildning att arbeta inom vårdyrkena.

Bakgrund

Betänkandet   Validering   av   vuxnas  kunskap  och
kompetens  (SOU  2001:78)  bereds för  närvarande  i
Regeringskansliet.

I  proposition  2001/02:15  Den   öppna  högskolan
behandlas  frågan  om  tillvaratagande av  utländska
akademikers kompetens. Till  grund för propositionen
ligger bl.a. betänkandet Mångfald  i  högskolan (SOU
2000:47). Regeringen understryker vikten  av att den
som  har en utländsk akademisk utbildning inte  blir
tvingad  att  här i landet genomgå en ny fullständig
utbildning inom  samma  område enbart därför att hon
eller    han    inte    uppfyller    de     formella
behörighetsvillkor  som  är  definierade  i  svenska
termer.  Det  är enligt regeringen  viktigt  att  en
sådan persons reella  kompetens  beaktas. Regeringen
anser det också viktigt att kurser i svenska språket
för   personer   med   utländsk   högskoleutbildning
anpassas  direkt  till yrkeslivet. Statens  skolverk
har fått i uppdrag  att  i samråd med Högskoleverket
och Svenska Kommunförbundet  undersöka  de praktiska
möjligheterna  att  ge högutbildade invandrare  även
sfi   (svenskundervisning    för    invandrare)    i
högskolemiljö.  Universitet och högskolor bör enligt
regeringen    samverka     kring    anordnande    av
kompletteringsutbildningar   för    invandrare   med
utländsk    akademisk    utbildning.    För   sådana
utbildningar  har  regeringen i budgetförslaget  för
2002 avsatt 10 miljoner  kronor under anslaget 25:73
Särskilda  utgifter inom universitet  och  högskolor
m.m. Regeringen  anför  också att Högskoleverket bör
få  i  uppdrag  att tillsammans  med  andra  berörda
myndigheter  kartlägga,   analysera  och  följa  upp
antagningen    av    utländska    akademiker    till
kompletterande  utbildning samt innehållet  i  dessa
utbildningar.
Utbildningsutskottet har i betänkande 2001/02:UbU4
behandlat propositionen.  Utskottet  har  föreslagit
att  riksdagen, med hänvisning till det som  sägs  i
propositionen,   skall   avslå   motionsyrkanden  om
kompletterande     utbildningar     för    utländska
akademiker, bl.a. i svenska.
Socialutskottet behandlade i betänkande  2000/01:SoU5 Nationell
handlingsplan    för    hälso-   och   sjukvården
motionsyrkanden     om    språkutbildning     för
vårdpersonal  med  utländsk  bakgrund.  Utskottet
anförde i sammanhanget följande (s. 22).
Utskottet  vill understryka  vikten  av  att  den
kompetens som invandrad vårdpersonal besitter tas
till vara. När  det  särskilt  gäller  frågan  om
möjligheten  för utländska läkare att få arbete i
Sverige  konstaterar   utskottet  att  Riksdagens
revisorer i en rapport helt  nyligen  uttalat att
regeringen     bör    se    över    utformningen,
lokaliseringen    och     dimensioneringen     av
språkutbildningen   för   utländska   läkare  (se
Riksdagens  revisorers rapport 2000/01:RR3  Språk
och arbete -  svenskundervisning  för  invandrare
och   invandrarnas  arbetsmarknad).  Syftet   med
översynen skall enligt rapporten vara att platser
skall finnas  tillgängliga  för de läkare som har
behov  av  en  sådan  utbildning.  Utskottet  ser
därför   positivt   på  en  sådan   översyn   som
revisorerna föreslår.  Som anförs i propositionen
har regeringen vidare i  2000  års vårproposition
(prop. 1999/2000:100) aviserat att  man avser att
tillföra   100   miljoner  kronor  per  år  under
perioden 2002-2003  för  att  vidta  åtgärder som
ökar  sysselsättningen bland invandrare.  Av  det
ovan anförda  framgår  att  frågan om att ta till
vara  invandrarnas  kompetens för  närvarande  är
aktuell i flera sammanhang.  Riksdagen bör därför
inte ta något initiativ.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  vill än en gång understryka  vikten  av
att  den  kompetens   som   invandrad   vårdpersonal
besitter  tas  till  vara.  Av Riksdagens revisorers
rapport 2000/01:3 framgår bl.a.  att Socialstyrelsen
bedömer   att   behovet  av  riktad  och   förstärkt
utbildning i svenska  språket  är påtagligt samt att
svårigheter  att  uppfylla  språkvillkoret   är  det
främsta  skälet till att vägen till legitimation  är
lång.  Utskottet  ser  därför  positivt  på  att  en
översyn   görs  av  språkutbildningen  för  utländsk
vårdpersonal på det sätt som revisorerna föreslagit.
Vad utskottet  här  anfört bör riksdagen, med bifall
till revisorernas förslag i denna del och med bifall
till motion Ub40 (m)  yrkande  4,  som sin mening ge
regeringen till känna. Motionerna So303  (c) yrkande
31,  So527  (v),  So628 (fp) yrkande 4 (delvis)  och
Ub38 (fp) yrkande 4  får anses tillgodosedda med det
anförda.
Reservationer



Utskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.


1. Bildande av ett familjemedicinskt institut
(punkt 1)

av  Chris  Heister  (m),  Leif  Carlson (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund  (m)  och  Cristina   Husmark
Pehrsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1  borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2001/02:38 Bildande  av
ett   familjemedicinskt  institut.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:So7 och 2001/02: So10.

Ställningstagande

Vi anser  att proposition 2001/02:38 Bildande av ett
familjemedicinskt   institut   bör   avslås.  Skälen
härtill är följande.

Det   finns   redan   i   dag   ett   stort  antal
organisationer,  myndigheter  m.fl. som arbetar  med
frågor   om   kunskap  och  kunskapsspridning   inom
primärvården. Det  finns  också  utan att något nytt
institut skapas förutsättningar för  att  åstadkomma
en  bättre  fungerande fortbildning, för att  stärka
olika samarbeten  och  för  att stödja primärvårdens
utveckling. Med alla dessa redan  befintliga aktörer
i åtanke ställer vi oss frågande till  vad  det s.k.
familjemedicinska institutet egentligen kan tillföra
som är av nytt och bestående framtida värde.  Risken
är  att revir befästs i stället för att murar mellan
primärvård och andra organisationer bryts ned.
I stället  för  att försöka lösa problem genom ett
särskilt  institut måste  befintliga  organisationer
ges ökat handlingsutrymme  att  förbättra arbetssätt
och fortbildningsmöjligheter. Det som krävs är också
valfrihet, mångfald och konkurrens  i utbudet så att
patienterna kan välja bort dålig vård  och i stället
välja   god   vård.  Det  ger  incitament  till   en
utveckling  som   överensstämmer   med  patienternas
önskemål.
Den  kliniska  forskningen  i Sverige  har  blivit
alltmer  eftersatt.  Primärvårdens  integrering  med
kliniskt  utvecklingsarbete   måste  förstärkas  och
tydliggöras långt mer än vad regeringen föreslår. Vi
hade   därför  gärna  sett  ett  forskningspolitiskt
initiativ från regeringen där primärvården ingår som
en del i  en  alltmer  specialiserad vård, i stället
för ett förslag till ett  institut  som  innebär  en
kostnadspost  utan några som helst garantier för att
det kommer att åstadkomma något som är till gagn för
patienter och personal.  För  att  skapa möjligheter
för   högkvalitativ   forskning   har   vi  tidigare
föreslagit  att ett nationellt institut för  medicin
och hälsa skapas.
Vad gäller  huvudmannaskapet  för  det  föreslagna
institutet,  som  skall begränsas till kommuner  och
landsting,   noterar    vi    liksom   Privatvårdens
arbetsgivarförbund att regeringens  förslag tyder på
en  styrning  från den alternativt drivna  till  den
offentligt drivna  primärvården.  Vi ser en risk med
att huvudmannaskapet för institutet  kan innebära en
ökad  politisk  styrning  av  vården.  Vi har  länge
påtalat behovet av att de som arbetar i vården också
måste  ha  ett större inflytande över den.  Politisk
styrning  måste   ge   plats   för   kompetens   och
utveckling.
Personalfrågan i vården är noggrant kartlagd - vad
gäller  både  bedömningar av behovet av personal och
vad som ger vården  bättre förutsättningar att locka
personal och få dem att  trivas  och arbeta kvar. Vi
ifrågasätter därför det föreslagna familjemedicinska
institutets  roll  beträffande att "identifiera  och
sprida  kunskap"  om faktorer  som  är  viktiga  för
rekrytering av vårdpersonal.  Det  behövs enligt vår
uppfattning  inget  institut för att konstatera  att
rekryteringsfrågorna  löses  bäst  genom att tillåta
mångfald med andra arbetsgivare och  konkurrens  som
stimulerar  till goda arbetsinsatser. Det som behövs
är god fortbildning  av  all personal, såväl enskilt
som  i  team  och gränsöverskridande  arbete  mellan
landstingen och  den  kommunala  primärvården. På så
sätt  skapas  också en riktig arbetsmarknad  med  en
konkurrerande   lönesättning,    vilket   också   är
rekryteringsfrämjande.
En  primärvård på patientens villkor  uppnås  inte
med det  institut  regeringen nu föreslår. Risken är
att  man  långsiktigt   gör   ont  värre  genom  att
motivationen till förändringar  minskas.  I  stället
för att genom förändringsarbete lösa vårdens problem
riskerar man att de tillförda resurserna leder  till
nya  projekt  av  allehanda slag. Risken är stor att
dessa enbart höjer  kostnadsnivåerna  utan  att lösa
något av sjukvårdens grundläggande problem. Vi anser
att de problem som primärvården står inför i dag kan
lösas med den stora kunskap och erfarenhet som finns
hos vårdens befintliga aktörer och med en utveckling
mot större mångfald och ökat patientinflytande.  Med
det  anförda  föreslår  vi  att  riksdagen  bifaller
motionerna   So7   (m)   och  So10  (m)  och  avslår
propositionen.

2. Fortbildning (punkt 3)

av Kenneth Johansson (c),  Ester  Lindstedt-Staaf
(kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation 2. Riksdagen  bifaller
därmed   motionerna   2001/02:So347  yrkande  3  och
2001/02:So566  yrkande  6   och   avslår  motionerna
2001/02:So380 och 2001/02:So503 yrkande 3.

Ställningstagande

På grund av att vår medellivslängd  ökar och antalet
gamla    blir    fler    och   fler   kommer   också
demenssjukdomarna att öka  kraftigt i vårt samhälle.
Alla  människor  skall  enligt  vår  uppfattning  ha
möjlighet att få en diagnos  för  att  kunna erhålla
adekvat  vård och omsorg. Så är inte fallet  i  dag,
bl.a.  beroende   på  brist  på  specialistutbildade
läkare, främst geriatriker och psykiatriker. För att
täcka  kommande  behov   för  de  demenssjuka  måste
utbildning   av   geriatriker    och    psykiatriker
prioriteras.

För  alla yrkesgrupper inom vården bör möjligheter
till specialisering  öka i syfte att göra vårdyrkena
mera  attraktiva. Yrkesinnehåll,  kompetenskrav  och
karriärvägar    behöver   förnyas   och   utvecklas.
Stimulanser i form av fortbildningsmöjligheter är en
viktig del av en  ny  personalpolitik inom vård- och
omsorgsområdet.  Med det  anförda  föreslår  vi  att
riksdagen bifaller  motionerna  So347  (c) yrkande 3
och So566 (kd) yrkande 6 och avslår motionerna So380
(kd) och So503 (kd) yrkande 3.

3. Kvalitetsarbete och metodutveckling
(punkt 4)

av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller
därmed motion  2001/02:So264  yrkande  2  och avslår
motionerna  2001/02:So364  yrkande 2, 2001/02:So479,
2001/02:So488  yrkandena  1  och  2,  2001/02:So549,
2001/02:So598 och 2001/02:Kr416 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi   anser   att   det   är  viktigt  att   utveckla
primärvårdens  arbete  så  att   ett  mer  offensivt
folkhälsoarbete  kan  utföras.  En sådan  utveckling
skulle   innebära  både  mänskliga  och   ekonomiska
fördelar.  För  att uppnå detta krävs en satsning på
samtliga yrkesgrupper  inom  primärvården  och  ökad
samverkan med andra samhällsfunktioner. Vi anser att
primärvården  skall ha en ledande och offensiv roll,
och  för  detta  krävs   att  riktlinjer  utarbetas.
Riktlinjerna  bör ha en tydlig  profil  innefattande
ett  klass-  och  könsperspektiv.  Med  det  anförda
föreslår vi att  riksdagen bifaller motion So264 (v)
yrkande 2 och avslår  motionerna  So364 (kd) yrkande
2, So479 (s), So488 (kd) yrkandena  1  och  2, So549
(s), So598 (s) och Kr416 (kd) yrkande 3.


4. Kvalitetsarbete och metodutveckling
(punkt 4)

av Ester Lindstedt-Staaf (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4  borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller
därmed  motionerna   2001/02:So488   yrkande  1  och
2001/02:Kr416   yrkande   3  och  avslår  motionerna
2001/02:So264  yrkande 2, 2001/02:So364  yrkande  2,
2001/02:So479,  2001/02:So488  yrkande  2,  2001/02:
So549 och 2001/02:So598.

Ställningstagande

Vi vill beträffande kvalitetsarbete och metodutveckling
framhålla följande.

Samhällets  totala  kostnader  för  behandling  av
sjukdomar  överstiger   klart  kostnaderna  för  det
förebyggande  arbetet. Satsningar  på  reformer  och
politik    som    syftar    till    att    förstärka
folkhälsoarbetet besparar  alltså samhället framtida
kostnader. Sjukdomstillstånd  kan  t.ex.  förebyggas
genom hälsoundervisning och hälsoundersökningar.
Distriktssköterskorna   är   en   yrkesgrupp   med
specifik  kompetens  i  folkhälsoarbetet. Enligt vår
uppfattning bör en inventering  göras  av  hur  stor
andel  av  distriktssköterskeresurserna  som avsätts
till folkhälsoinsatser.
Vidare  vill vi erinra om att många undersökningar
under senare  år  har  pekat  på  att  människor som
regelbundet  tillägnar  sig konstnärliga upplevelser
lever längre och mår bättre  än andra människor. Att
få  tillgång till konstnärlig aktivitet  kan  t.o.m.
påskynda   tillfrisknandet   hos   människor.  Många
sjukhus  och andra vårdinrättningar intresserar  sig
numera  för   kulturens   möjligheter   att  påverka
patienternas hälsa. Såväl den nära kulturen,  i form
av   böcker,   konst   och   musik,  som  den  yttre
sjukhusmiljön, i form av arkitektur  och  inredning,
påverkar  patienter och personal. Dessa erfarenheter
bör enligt vår uppfattning tas till vara.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller
motionerna  So488  (kd)  yrkande  1  och  Kr416 (kd)
yrkande 3 och avslår motionerna So264 (v) yrkande 2,
So364 (kd) yrkande 2, So479 (s), So488 (kd)  yrkande
2, So549 (s) och So598 (s).

5. Kvalitetsregister (punkt 5)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So303 yrkande 8.

Ställningstagande

Patienter som vill utnyttja sin valfrihet vid val av
vårdgivare  måste ha rätt att ta del av vårdarbetets
resultat och  kvalitet.  Dagens system är enligt min
uppfattning fortfarande uppbyggt  kring vårdgivarnas
och  producenternas  egna  intressen.   Ju   svårare
sjukdom  en  patient  lider av, desto viktigare blir
kravet på tillgång till kvalificerad vård. Frågan om
vilken kvalitet vårdorganisationen  och den enskilde
läkaren besitter inför en förestående  behandling är
dock  inte  lätt  att få svar på. Ett steg  mot  den
konsumentmakt som samhället i många andra sammanhang
eftersträvar   är   att    kvalitetsregistren   blir
tillgängliga    för    vårdsökande.    Därför    bör
kvalitetsregistren  öppnas.   Sannolikt   måste   då
kvalitetsregister     om    vårdens    kvalitet    i
behandlingsarbetet utformas  på  annat  sätt  än  de
nuvarande. Därför bör ett särskilt kvalitetsregister
upprättas   med   det   tydliga   syftet   att  vara
patienternas hjälp vid deras val av vårdgivare.

Med   det   anförda  föreslår  jag  att  riksdagen
bifaller motion So303 (c) yrkande 8.

6. Vård av äldre (punkt 7)

av Chris Heister  (m),  Leif  Carlson  (m),  Hans
Hjortzberg-Nordlund   (m)  och  Cristina  Husmark
Pehrsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation 6. Riksdagen  bifaller
därmed  motion  2001/02:So3  yrkande  16  och avslår
motionerna  2001/02:So212  yrkande  2, 2001/02:So362
yrkande 2, 2001/02:So402, 2001/02:So610 yrkandena 3,
4  och  7,  2001/02:So613  yrkande  8, 2001/02:So628
yrkande 9 och 2001/02:So630 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi vill peka på att det i dag finns flera parallella
tendenser   i   frågan  om  omvårdnaden  av   äldre.
Samtidigt som de  äldre  blir  allt friskare blir de
tunga   vårdfallen  fler.  Alltfler   kräver   också
omfattande  vårdinsatser  under längre tid. Ökningen
av antalet äldre i de högsta åldersgrupperna ställer
extra  stora  krav  såväl  på  sjukvården   som   på
äldreomsorgen.  Kunskapen  om  exempelvis  de  olika
demenssjukdomarna är ofta bristfällig. Många av  dem
som  i  dag  får  diagnosen  demens,  lider i själva
verket av s.k. falsk demens som beror på depression.
För detta finns väl fungerande behandlingar.  För en
adekvat  medicinsk  vård av äldre är därför löpande,
formaliserade   kontakter    mellan    läkare    och
geriatriska   samt   psykogeriatriska   specialister
nödvändiga.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller
motion  So3  (m)  yrkande  16  och avslår motionerna
So212 (fp) yrkande 2, So362 (kd)  yrkande  2,  So402
(s),  So610  (kd)  yrkandena  3, 4 och 7, So613 (kd)
yrkande  8,  So628  (fp) yrkande 9  och  So630  (fp)
yrkande 9.

7. Vård av äldre (punkt 7)

av Ester Lindstedt-Staaf (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation  7.  Riksdagen bifaller
därmed  motion 2001/02:So613 yrkande  8  och  avslår
motionerna  2001/02:So3  yrkande  16,  2001/02:So212
yrkande  2,  2001/02:So362 yrkande 2, 2001/02:So402,
2001/02:So610  yrkandena  3,  4 och 7, 2001/02:So628
yrkande 9 och 2001/02:So630 yrkande 9.

Ställningstagande

Ädelreformen, som trädde i kraft den 1 januari 1992,
innebar  en  uppdelning  av roller  och  ansvar  för
äldres vård och omsorg mellan landstingskommuner och
primärkommuner.

Vi   vill   påpeka   att  det  ur   den   enskilde
vårdtagarens situation är  allvarligt  om  det råder
oklarhet  kring  ansvarsfördelningen  mellan  å  ena
sidan   landstingets   ansvar   och  å  andra  sidan
kommunens.  All vård och omsorg måste  primärt  utgå
från  den  enskilda   människans  behov  och  endast
sekundärt    från    de   organisationsformer    och
ansvarsfördelningar  samhället  valt.  Ansvaret  för
äldreomsorgen är ytterligt splittrat mellan huvudmän
och vårdnivåer. Helhetslösningar  måste eftersträvas
där landsting och kommuner gemensamt  tar ansvar för
verksamheten. Verksamheten måste fungera över öppen-
och  slutenvård, primärvård och kommunal  omsorg.  I
förlängningen     kan    sådan    samverkan    kring
vårdplaneringen    leda     till     en     gemensam
beställarorganisation   där   tillgängliga  resurser
tillvaratas  på  ett  effektivt sätt.  Det  bör  bli
möjligt  för  kommuner  och   landsting   att  bilda
gemensamma   nämnder.  Man  skulle  då  kunna  komma
överens om vilken  part  som skall vara huvudman för
en  viss verksamhet. Det är  angeläget  att  snarast
komma  fram till lösningar på en situation som i dag
innebär  otrygghet  och  en  försämrad  vård för ett
stort antal äldre. Med det anförda föreslår  vi  att
riksdagen  bifaller  motion So613 (kd) yrkande 8 och
avslår motionerna So3  (m)  yrkande  16,  So212 (fp)
yrkande  2,  So362 (kd) yrkande 2, So402 (s),  So610
(kd) yrkandena  3, 4 och 7, So628 (fp) yrkande 9 och
So630 (fp) yrkande 9.

8. Vård av äldre (punkt 7)

av Kerstin Heinemann (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i  reservation  8. Riksdagen bifaller
därmed  motionerna  2001/02:So628   yrkande   9  och
2001/02:So630   yrkande   9  och  avslår  motionerna
2001/02:So3  yrkande  16, 2001/02:So212  yrkande  2,
2001/02:So362     yrkande     2,      2001/02:So402,
2001/02:So610 yrkandena 3, 4 och 7 och 2001/02:So613
yrkande 8.

Ställningstagande

Enligt    min   uppfattning   är   tillgången   till
kvalificerad medicinsk vård i särskilda boenden inte
tillfredsställande.  För  att  råda bot på problemen
med   den   bristande   medicinska   kompetensen   i
äldreboenden  krävs samverkansavtal mellan  kommuner
och landsting.  Det  innebär  att  det  behövs  fler
läkare,    gärna   med   geriatrisk   kompetens,   i
äldreboendet.  Till  varje  särskilt  boende bör det
knytas en läkare som har ansvar för att  regelbundet
besöka enheten och se till att de gamla som  bor där
får  god medicinsk vård. Detta kan vara en husläkare
eller  geriatriker.  Denna  läkare skall självfallet
också  vara  ett  stöd  för personalen.  En  enskild
patient skall också alltid ha rätt att välja en fast
läkarkontakt i form av en husläkare. Med det anförda
föreslår jag att riksdagen bifaller motionerna So628
(fp) yrkande 9 och So630  (fp)  yrkande 9 och avslår
motionerna So3 (m) yrkande 16, So212 (fp) yrkande 2,
So362  (kd)  yrkande  2,  So402  (s),   So610   (kd)
yrkandena 3, 4 och 7 och So613 (kd) yrkande 8.

9. Institutets namn (punkt 10)

av  Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Helena
Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i reservation 9. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So8 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi    ställer    oss   frågande    till    begreppet
"familjemedicin".  Det  finns  i dag ingen medicinsk
inriktning som faller inom detta  begrepp. Sjukdomar
och allmän ohälsa kan inte kopplas  till  "familjen"
utan  hänförs  i  stället till vedertagna kategorier
som medicin, kirurgi,  psykiatri  osv.,  vilket även
får  anses  gälla  behandlingen.  Familjeläkare  och
familjemedicin  bygger,  enligt  vår mening,  på  en
patriarkal och förlegad syn vad gäller  både  vården
och   familjen.  Många  människor  kommer  inte  att
uppfatta  sig tillhöra "familjeläkaren" eller ingå i
det  som är  föreslaget  som  det  familjemedicinska
institutets uppdragsområde. Vi anser mot ovanstående
bakgrund  att  begreppet familjemedicin bör ersättas
med det mer adekvata  begreppet  primärmedicin,  och
till   följd   av   detta   bör   institutet  kallas
primärmedicinskt institut.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller
motion So8 (v) yrkande 1.

10. Institutets placering (punkt 11)

av  Ingrid Burman (v), Rolf Olsson  (v),  Kenneth
Johansson (c), Ester Lindstedt-Staaf (kd), Helena
Hillar Rosenqvist (mp) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs i reservation 10. Riksdagen bifaller
därmed  motionerna   2001/02:So8   yrkande   3   och
2001/02:So11  yrkande  2  och bifaller delvis motion
2001/02:So9.

Ställningstagande

Vi vill understryka att familjemedicinska institutet
har hela landets primärvård som arbetsområde och att
huvuddelen av informations-  och kunskapsspridningen
skall  ske  genom att utnyttja IT.  Institutet  blir
därför  relativt   oberoende   av  lokaliseringsort.
Regeringen  avstår  i  propositionen   från  att  ta
ställning  till  institutets  placering  och   anför
vikten  av  att  institutet  skall vara hela landets
institut.  Enligt  vår  uppfattning  bör  institutet
placeras   utanför  storstadsområdena.   Detta   bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller
motionerna So8  (v) yrkande 3 och So11 (c) yrkande 2
och bifaller delvis motion So9 (v).

11. Riksdagens revisorers förslag (punkt 14)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  14
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs i reservation 11. Riksdagen bifaller
därmed Riksdagens  revisorers förslag (punkt 4) samt
motionerna 2000/01:Ub40  yrkande 4 och 2001/02:So303
yrkande    31.    Riksdagen    avslår     motionerna
2001/02:So527,  2001/02:So628 yrkande 4 i denna  del
och 2000/01:Ub38 yrkande 4.

Ställningstagande

Jag instämmer i vad  Riksdagens revisorer anfört och
ställer  mig  bakom  förslaget   om  en  översyn  av
utformningen, lokaliseringen och dimensioneringen av
språkutbildningen  för  utländsk  vårdpersonal.  Jag
vill emellertid härutöver tillägga följande.

Jag  anser att det är en grov misshushållning  att
många sjukvårdshuvudmän tvingas rekrytera läkare och
specialister  från  andra  länder,  samtidigt som vi
inte lyckats fånga upp den kompetens som redan finns
hos  många  invandrare.  Det  behövs  mer  samverkan
mellan  olika aktörer, landsting, länsarbetsnämnder,
kommuner,   Socialstyrelsen   och   andra   centrala
myndigheter  för  att  välutbildad sjukvårdspersonal
skall    få    möjlighet   att   komplettera    sina
utbildningar. Sparkraven på arbetsmarknadsmedlen får
inte   försvaga  stödet   till   utländska   läkare,
sjuksköterskor  och  annan sjukvårdspersonal som har
uppehållstillstånd i Sverige  eller  som  rekryteras
utomlands.  Vad  jag  här  anfört bör ges regeringen
till känna.
Med  det  anförda  föreslår  jag   att   riksdagen
bifaller  Riksdagens  revisorers  förslag (punkt  4)
samt  motionerna Ub40 (m) yrkande 4  och  So303  (c)
yrkande  31  samt avslår motionerna So527 (v), So628
(fp) yrkande 4 i denna del och Ub38 (fp) yrkande 4.

Särskilt yttrande



Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttrande. I  rubriken  anges inom
parentes  vilken  punkt  i  utskottets förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


Fortbildning (punkt 3)


av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v)

Vi  vill  framhålla  vikten  av   att   det   inom
primärvårdens  team finns tillgång till personal med
specialistkompetens  inom bl.a. geriatrik, pediatrik
och gynekologi. Vid vårdpersonalens fortbildning bör
därför  dessa specialiteter  ingå.  Den  geriatriska
kompetensen  är  särskilt viktig för att säkerställa
en  god  hälso-  och   sjukvård  inom  de  särskilda
boendeformerna för äldre.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen

I   proposition   2001/02:38    Bildande    av   ett
familjemedicinskt     institut     har    regeringen
(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag  om  ändring i
sekretesslagen (1980:100),

2.  godkänner  vad  regeringen  föreslår om att  ett
familjemedicinskt institut skall  bildas  samt  dess
roll, inriktning och verksamhetsform (avsnitt 4).

Följdmotioner


2001/02:So7 av Carl-Axel Johansson (m):

Riksdagen avslår proposition 2001/02:38 Bildande  av
ett familjemedicinskt institut.

2001/02:So8 av Ingrid Burman m.fl. (v):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att institutet skall
heta primärmedicinskt institut.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om institutets uppdrag.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  placeringen av
institutet.

2001/02:So9 av Hans Andersson (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  det  familjemedicinska
institutets placering.

2001/02:So10 av Chris Heister m.fl. (m):

Riksdagen avslår proposition 2001/02:38.

2001/02:So11 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen   anförs   om   att   det
familjemedicinska  institutet bör få ett ytterligare
direktiv  som  innefattar   kunskapsutveckling   för
förebyggande åtgärder för primärvården.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att  lokalisera
institutet utanför storstadsområdena.


Riksdagens revisorers förslag
2000/01:RR12


I   Riksdagens   revisorers   förslag   2000/01:RR12
hemställs att riksdagen

4.  initierar  en  översyn av språkutbildningen  för
vårdpersonal  i  enlighet  med  vad  som  anförts  i
avsnitt 2.8.


Motioner väckta med anledning av
Riksdagens revisorers förslag
2000/01:RR12


2000/01:Ub38 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   som   i   motionen  anförs  om  djupa
kvalitativa   undersökningar    angående   de   högt
utbildade  invandrarnas svårigheter  att  närma  sig
egna yrkesområden i Sverige.

2000/01:Ub40 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

4.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till en översyn  av  språkutbildningen  för
vårdpersonal   i  enlighet  med  vad  som  anförs  i
motionen.


Motioner från allmänna motionstiden
2001


2001/02:So212 av Harald Nordlund (fp):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   som  i  motionen  anförs  om  att  ge
kommunerna möjligheter att anställa läkare.

2001/02:So264 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

2.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram
förslag    till   riktlinjer    för    primärvårdens
folkhälsoarbete enligt vad i motionen anförs.

2001/02:So303 av Agne Hansson m.fl. (c):

8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i   motionen    anförs   om   öppna
kvalitetsregister.

31. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om ökade möjligheter
till  kompletterande   utbildning   för   invandrare
verksamma inom hälso- och sjukvårdsområdet.

2001/02:So347 av Viviann Gerdin och Rigmor Stenmark
(c):

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om   de   dementas
situation  att  utbildning  av  specialister, främst
geriatriker  och psykiatriker, prioriteras  och  att
familjeläkare  ges möjligheter till vidareutbildning
med inriktning mot åldersrelaterade sjukdomar.

2001/02:So362 av Mikael Oscarsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  uppföljning av
äldres bruk av läkemedel.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  samverkan  mellan
landsting och kommun.

2001/02:So364 av Rosita Runegrund (kd):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om samarbete  över
gränserna   mellan   hälso-   och   sjukvården   och
kommunernas socialtjänst.

2001/02:So380 av Rosita Runegrund och Chatrine
Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om behovet av utbildning  av
parkinsonsjuksköterskor.

2001/02:So402 av Anders Ygeman och Sylvia Lindgren
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen  anförs  om  behovet  av  en  bättre
samverkan   mellan   kommuner   och  landsting  inom
äldreomsorgen.

2001/02:So479 av Torgny Danielsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en rättighet  för individen
att   erhålla   psykologiskt   stöd   vid  besök   i
primärvården.

2001/02:So488 av Chatrine Pålsson och Lars
Gustafsson (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen gör en inventering
av  hur  stor  andel av distriktssköterskeresurserna
som avsätts till folkhälsoinsatser.

2.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram
förslag  hur sjukvården skall  organiseras  för  att
distriktssköterskornas  sjukvårdande  insatser  inte
skall tränga undan det förebyggande arbetet.

2001/02:So503 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  riva  revir och
utveckla teamarbetet.

2001/02:So527 av Rolf Olsson m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i
uppdrag  att  se  över  reglerna för erhållandet  av
svensk  läkarlegitimation   enligt  vad  i  motionen
anförs.

2001/02:So549 av Eva Arvidsson och Agneta Ringman
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om forskning  inom  kultur och
hälsa.

2001/02:So554 av Monica Öhman och Birgitta Ahlqvist
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sköterskors arbete.

2001/02:So566 av Alf Svensson m.fl. (kd):

6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om  vårdpersonalens
yrkesutbildning,  fortbildning,   kompetenskrav  och
karriärvägar.

2001/02:So598 av Marina Pettersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om behovet av  att  tillskapa
nödvändiga  resurser  för  att psykologisk kompetens
skall  kunna  bli  en  resurs  -  och  en  självklar
tillgång för patienten - i primärvården.

2001/02:So610 av Désirée Pethrus Engström och Inger
Davidson (kd):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  förbättra
incitamentsstrukturen    i   syfte   att   förbättra
läkarmedverkan i våra äldreboenden.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att regeringen
utreder   hur   kommunerna   skall   kunna  anställa
geriatriker.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om det ökade behovet av
geriatrisk kompetens.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  bristen  på
geriatriker under 55 år.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att utreda hur
sjukvården  för  våra  äldre  inom kommunerna  skall
organiseras i framtiden.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  se  över hur
utbildningsplatserna  för  läkare  under de kommande
åren skall fördelas för att möta behov  av kompetens
inom åldrandets sjukdomar.

2001/02:So613 av Sven Brus m.fl. (kd):

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet av utökad
samverkan   mellan  kommuner  och  landsting   kring
vårdkedjorna.

2001/02:So628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som i motionen anförs om bättre villkor
för vårdpersonalen.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om fler läkare i
äldreboendet.

2001/02:So630 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om fler läkare i
äldreboendet.

2001/02:Kr416 av Inger Davidson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om kulturens inverkan
på hälsan.


Motion väckt med anledning av
proposition 2000/01:149 Avgifter
inom äldre- och handikappomsorg


2001/02:So3 av Bo Lundgren m.fl. (m):

16. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen  anförs  om  samarbete  mellan
olika medicinska specialiteter.
Bilaga 2

Regeringens lagförslag


Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

Härigenom     föreskrivs    att    bilagan    till
sekretesslagen  (1980:100)[1]   skall   ha  följande
lydelse.
Bilaga[2]
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse
-----------------------------------------------------

I enlighet med vad som anges
i 1 kap. 8 § skall vad som
föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om
rätt att ta del av handlingar
hos myndighet i tillämpliga
delar gälla också handlingar
hos något av de organ som
nämns nedan i den mån
handlingarna hör till där
angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i
förekommande fall med
hänvisning till numret i
Svensk författningssamling
(SFS) på den författning med
stöd av vilken verksamheten
har uppdragits åt organet.

Organ              Verksamhet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - -  - - - - - - - - -

Chalmers tekniska högskolaall verksamhet
Aktiebolag

Folkbildningsrådet        fördelning av statsbidrag
mellan
folkhögskolor och
Studieförbund (SFS
1976:1046)

-  - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - -
-----------------------------------------------------
Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

I enlighet med vad som anges
i 1 kap. 8 § skall vad som
föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om
rätt att ta del av handlingar
hos myndighet i tillämpliga
delar gälla också handlingar
hos något av de organ som
nämns nedan i den mån
handlingarna hör till där
angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i
förekommande fall med
hänvisning till numret i
Svensk författningssamling
(SFS) på den författning med
stöd av vilken verksamheten
har uppdragits åt organet.

Organ                    Verksamhet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - -

Chalmers tekniska högskola                all
verksamhet
Aktiebolag
Familjemedicinska institutet                 all
verksamhet
i Sverige, ideell förening

Folkbildningsrådet          fördelning av
statsbidrag mellan
folkhögskolor och
studieförbund
(1976:1046)

- -  - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - -

________________

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2002.

**FOOTNOTES**
[1]: Lagen omtryckt 1992:1474.
[2]: Senaste lydelse 2001:511.
Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottet har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i lagen
(2001:1149) om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

Härigenom  föreskrivs  i  fråga  om sekretesslagen
(1980:100)[3]1

dels  att  bilagan till lagen i stället  för  dess
lydelse enligt lagen (2001:1149) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse,
dels  att  ikraftträdandebestämmelsen  till  lagen
(2001:1149)  om   ändring  i  nämnda  lag  skall  ha
följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse
-----------------------------------------------------
Bilaga[4]2
I  enlighet  med  vad som anges i 1 kap. 8 § skall
vad  som  föreskrivs i  tryckfrihetsförordningen  om
rätt  att ta  del  av  handlingar  hos  myndighet  i
tillämpliga  delar  gälla också handlingar hos något
av de organ som nämns  nedan  i den mån handlingarna
hör  till  där  angiven  verksamhet   hos   organet.
Verksamheten   anges   i   förekommande   fall   med
hänvisning  till numret i Svensk författningssamling
(SFS)  på  den   författning   med  stöd  av  vilken
verksamheten har uppdragits åt organet.

-----------------------------------------------------
Organ                      Verksamhet
-----------------------------------------------------
Arbetslöshetskassor        prövning  av  ärenden  om
enligt  lagen  (1997:239)  arbets- löshetsersättning
om arbetslöshetskassor     (SFS 1997:238)
-----------------------------------------------------
Besiktningsorganen         fordonskontroll      (SFS
Aktiebolaget       Svensk  1994:2043)
Bilprovning,  SMP  Svensk
Maskinprovning Aktiebolag
och      SAQ     Kontroll
Aktiebolag
-----------------------------------------------------

--------------------------------------------------
--------------------------------------

-----------------------------------------------------
Chalmers         tekniska  all verksamhet
högskola Aktiebolag
-----------------------------------------------------
Folkbildningsrådet         fördelning av statsbidrag
mellan  folkhögskolor och
studieförbund        (SFS
1976:1046)
-----------------------------------------------------

--------------------------------------------------
--------------------------------------
-----------------------------------------------------
Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Bilaga[5]3
I  enlighet  med  vad som anges i 1 kap. 8 § skall
vad  som  föreskrivs i  tryckfrihetsförordningen  om
rätt  att ta  del  av  handlingar  hos  myndighet  i
tillämpliga  delar  gälla också handlingar hos något
av de organ som nämns  nedan  i den mån handlingarna
hör  till  där  angiven  verksamhet   hos   organet.
Verksamheten   anges   i   förekommande   fall   med
hänvisning  till numret i Svensk författningssamling
(SFS)  på  den   författning   med  stöd  av  vilken
verksamheten har uppdragits åt organet.

-----------------------------------------------------
Organ                      Verksamhet
-----------------------------------------------------
Besiktningsorganen         fordonskontroll      (SFS
Aktiebolaget       Svensk  1994:2043)
Bilprovning,  SMP  Svensk
Maskinprovning Aktiebolag
och      SAQ     Kontroll
Aktiebolag
-----------------------------------------------------

--------------------------------------------------
--------------------------------------

-----------------------------------------------------
Chalmers         tekniska  all verksamhet
högskola Aktie- bolag
-----------------------------------------------------
Familjemedicinska          all verksamhet
institutet   i   Sverige,
ideell förening
-----------------------------------------------------
Folkbildningsrådet         fördelning av statsbidrag
mellan  folkhögskolor och
studieförbund        (SFS
1976:1046)
-----------------------------------------------------

--------------------------------------------------
--------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft såvitt gäller bilagan den 1
mars 2002 och såvitt gäller 7  kap.  10 § den 1 juli
2002.

**FOOTNOTES**
[3]:1 Lagen omtryckt 1992:1474.
[4]:2 Senaste lydelse 2001:511.
[5]:3      Ändringen     innebär     bl.a.     att
Arbetslöshetskassor  enligt  lagen  (1997:239)  om
arbetslöshetskassor    har    tagits    bort    ur
förteckningen.
Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

Härigenom     föreskrivs    att    bilagan    till
sekretesslagen  (1980:100)[6]1   skall  ha  följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Bilaga[7]2
I enlighet med vad som anges i 1  kap.  8  § skall
vad  som  föreskrivs  i tryckfrihetsförordningen  om
rätt  att  ta  del  av handlingar  hos  myndighet  i
tillämpliga delar gälla  också  handlingar hos något
av de organ som nämns nedan i den  mån  handlingarna
hör   till   där  angiven  verksamhet  hos  organet.
Verksamheten   anges   i   förekommande   fall   med
hänvisning till  numret i Svensk författningssamling
(SFS)  på  den  författning   med   stöd  av  vilken
verksamheten har uppdragits åt organet.

-----------------------------------------------------
Organ                      Verksamhet
-----------------------------------------------------
Besiktningsorganen         fordonskontroll      (SFS
Aktiebolaget       Svensk  1994:2043)
Bilprovning,  SMP  Svensk
Maskinprovning Aktiebolag
och      SAQ     Kontroll
Aktiebolag
-----------------------------------------------------
----------------------------------------------------
------------------------------------
Föreslagen lydelse
Bilaga
I  enlighet  med  vad som anges i 1 kap. 8 § skall
vad  som  föreskrivs i  tryckfrihetsförordningen  om
rätt  att ta  del  av  handlingar  hos  myndighet  i
tillämpliga  delar  gälla också handlingar hos något
av de organ som nämns  nedan  i den mån handlingarna
hör  till  där  angiven  verksamhet   hos   organet.
Verksamheten   anges   i   förekommande   fall   med
hänvisning  till numret i Svensk författningssamling
(SFS)  på  den   författning   med  stöd  av  vilken
verksamheten har uppdragits åt organet.
-----------------------------------------------------
Organ                      Verksamhet
-----------------------------------------------------
Arbetslöshetskassor
enligt  lagen  (1997:239)  prövning  av  ärenden  om
om arbetslöshetskassor     arbetslöshetsersättning
(SFS 1997:238)
-----------------------------------------------------
Besiktningsorganen
Aktiebolaget       Svensk  fordonskontroll      (SFS
Bilprovning,  SMP  Svensk  1994:2043)
Maskinprovning Aktiebolag
och      SAQ     Kontroll
Aktiebolag
-----------------------------------------------------
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
____________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.



**FOOTNOTES**
[6]:1 Lagen omtryckt 1992:1474.
[7]:2 Senaste lydelse 2002:000.