Socialutskottets betänkande

2001/02:SOU19

Folkhälsofrågor

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett sextiotal
motionsyrkanden om olika folkhälsofrågor från den
allmänna motionstiden 2001.
Utskottet anser det angeläget att det
självmordspreventiva arbetet bedrivs på bred front.
Ett enigt utskott föreslår därför med anledning av
en flerpartimotion (v, s, m, kd, c, fp, mp), två kd-
motioner och en fp-motion ett tillkännagivande till
regeringen om att mål bör antagas för det
självmordspreventiva arbetet.
Utskottet avstyrker övriga motioner med hänvisning
till pågående arbete och den aviserade propositionen
om folkhälsa.
I ärendet finns 14 reservationer och 3 särskilda
yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Allmänt om folkhälsoarbete

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So227,
2001/02:So303 yrkande 5, 2001/02:So343,
2001/02:So497 yrkandena 17-19, 2001/02:So498
yrkandena 1, 6 och 13, 2001/02:So593,
2001/02:So612 yrkande 1, 2001/02: Kr426 yrkande 1
och 2001/02:MJ422 yrkande 10.
Reservation 1 (v)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (c)
Reservation 4 (fp)

2. Storstadsdelegationens arbete
m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:So307.

3. Folkhälsoforskning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So303
yrkandena 4 och 6, 2001/02:So376 yrkandena 1 och
5, 2001/02:So497 yrkande 20, 2001/02: So498
yrkande 5, delvis, 2001/02:MJ425 yrkande 1 och
2001/02:MJ518 yrkande 2.
Reservation 5 (v)
Reservation 6 (kd)
Reservation 7 (c)
Reservation 8 (fp)

4. EU-subventioner till tobaks- och
vinodling

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So315,
2001/02:So624 yrkande 1 och 2001/02:U301 yrkande
50.

5. Psykisk ohälsa och stress

Riksdagen avslår motion 2001/02:A246 yrkandena
1 och 2.
Reservation 9 (kd)

6. Självmordsprevention

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om att mål bör
antagas för det självmordspreventiva arbetet.
Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna
2001/02:So283, 2001/02:So411, 2001/02:So497
yrkande 13 och 2001/02:So612 yrkande 6.

7. Skadliga ljudnivåer

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So244,
2001/02:So258, 2001/02: So276 yrkandena 1 och 3,
2001/02:So296, 2001/02:So310, 2001/02: So336,
2001/02:So351, 2001/02:So494, 2001/02:So495
yrkandena 7 och 8, 2001/02:So497 yrkande 16 och
2001/02:So498 yrkande 11.
Reservation 10 (v, kd)
Reservation 11 (fp)

8. Kost och motion

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So382,
2001/02:So498 yrkande 5, delvis, 2001/02:So632
yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ289 yrkande 1 och
2001/02:MJ518 yrkandena 1 och 15.
Reservation 12 (v)

9. Insatser mot olika sjukdomar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So279,
2001/02:So408, 2001/02: So559, 2001/02:So612 yrkande
9 och 2001/02:So621 yrkandena 2-4.
Reservation 13 (m, kd)
Reservation 14 (v)

Stockholm den 16 maj 2002

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid
Burman (v), Chris Heister (m), Susanne Eberstein
(s), Margareta Israelsson (s), Conny Öhman (s),
Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Lars U
Granberg (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars
Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),
Kenneth Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp) och
Kent Härstedt (s) och Lotta N Hedström (mp).

2001/02

SoU19

Utskottets överväganden

Allmänt om folkhälsoarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om folkhälsomål
och inriktning av folkhälsoarbetet m.m.
liksom motioner om folkhälsoforskning.
Utskottet konstaterar att flertalet av de
frågeställningar som tas upp i
motionsyrkandena har berörts i Nationella
folkhälsokommitténs slutbetänkande. Utskottet
utgår från att dessa och liknande
frågeställningar kommer att behandlas i
regeringens kommande proposition på området.
Riksdagen bör därför inte ta något initiativ
med anledning av motionerna. Riksdagen bör
även avslå motioner om att slopa EU-
subventionerna för tobaks- och vinodling.
Sveriges principiella ståndpunkt är att
tobaksodling inte bör stödjas med medel ur
EU:s budget. Utskottet förutsätter att
arbetet fortsätter med denna
folkhälsoinriktning. Motionerna är därmed
tillgodosedda. Jämför reservationerna 1 (v),
2 (kd), 3 (c), 4 (fp), 5 (v), 6 (kd), 7 (c)
och 8 (fp).

Motioner

I motion So498 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivanden om den folkhälsopolitiska
inriktningen (yrkande 1) och om folkhälsomål
(yrkande 13). Motionärerna anser att under ideala
förhållanden borde folkhälsan vägas in vid samtliga
större samhällsförändringar. Då detta kan vara svårt
att genomföra i praktiken föreslår de i stället att
pilotprojekt initieras av regeringen på ett antal
områden. Dessa kan tjäna som exempel på
hälsokonsekvensplaner som kan användas på fler
områden. Vidare anser de att det är ett viktigt steg
i det folkhälsopolitiska arbetet om konkreta
folkhälsomål kan fastställas med syfte att öka och
bevara folkhälsan samt utjämna rådande skillnader i
hälsa mellan olika grupper av människor.
Motionärerna begär tillkännagivande såvitt nu är i
fråga om behovet av forskning om orsaker till barns
astma (yrkande 5, delvis). Vidare begärs
tillkännagivande om konsekvensanalyser av äldres
hälsa i samband med samhällsförändringar (yrkande
6). För att befrämja de äldres hälsa krävs en ökad
kunskap, medvetenhet och analys vid all
samhällsplanering om vad som konstituerar en
hälsosam miljö för äldre, anför motionärerna.

I motion MJ422 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om att en nollvision bör upprättas
för de miljörelaterade negativa hälsoeffekterna för
att tydliggöra det direkta sambandet mellan vår
livsstil och vår hälsa (yrkande 10). Motionärerna
anför att trots att vårt samhälle skall ge sina
invånare social trygghet och välfärd, skapar vår
livsstil samtidigt miljöproblem som slår tillbaka
mot oss själva i form av ökad ohälsa. Målet bör vara
att den mänskliga verksamhetens miljöpåverkan inte
skall drabba vare sig oss själva eller naturen.

I motion So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om att
folkhälsoarbetet bör ges ökad betydelse (yrkande 1).
Alltfler av oss kan förväntas leva längre med följd
att förekomsten av sjukdom i befolkningen ökar
totalt sett, anför motionärerna. Detta kommer att
innebära en ökad börda att bära för samhället och
sjukvården. Folkhälsoarbetet måste ges ökad
betydelse både på det nationella och internationella
planet.

I motion So376 av Margareta Viklund (kd) begärs
tillkännagivanden om att tillsätta en
parlamentariskt sammansatt utredning för att utreda
kostnaderna för förebyggande insatser kontra
sjukvårdande och behandlande (yrkande 1) och om att
uppdra åt Socialdepartementet och
Finansdepartementet att, i samarbete med
Utbildningsdepartementet, utreda och jämföra
kostnaderna för förebyggande friskvårdande kontra
sjukvårdande behandlande insatser samt utarbeta en
långsiktig plan för det förebyggande
folkhälsoarbetet (yrkande 5).

I motion Kr426 av Dan Kihlström m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om att regeringen skall återkomma
med förslag till åtgärder för att främja folkhälsan
bland ungdomar (yrkande 1).

I motion So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om utbildningens roll i
folkhälsoarbetet (yrkande 17). Motionärerna anför
att under skolåldern utvecklas många av de vanor och
livsstilar som får bestående effekter för hälsan.
Det är viktigt att gymnasieskolan fortsätter
undervisningen i hälsofrågor som påbörjats i
grundskolan. Vidare begärs tillkännagivande om
fritid och kultur (yrkande 18). En positiv fritid
utgör ofta en av de viktigaste friskfaktorerna för
alla åldersgrupper. Motionärerna begär också
tillkännagivande om apoteken (yrkande 19).
Motionärerna anför att genom apoteken kan man nå
grupper, som inte behöver anlita hälso- och
sjukvården, med information om hur man kan förebygga
och själv hantera hälsoproblem. Vidare begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
forskning (yrkande 20). Motionärerna anför att
forskning över vilka förebyggande insatser som är
mest effektiva utifrån en mänsklig och
hälsoekonomisk utgångspunkt bör stimuleras och
prioriteras.

I motion So303 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ett
vidgat kvinnoperspektiv i folkhälsoforskningen
(yrkande 4). I motionen yrkas vidare att riksdagen
begär en översyn av lagstiftningen som reglerar
insatser av folkhälsokaraktär (yrkande 5).
Motionärerna anför att det regelverk som bildar
underlag för tillsyn av patientvården och som
samtidigt innehåller föreskrifter kring
patientsäkerhet inte har någon motsvarighet i fråga
om folkhälsoarbetet. Medan exempelvis
smittskyddslagen också reglerar insatser av
befolkningskaraktär, finns inga motsvarande uppdrag
vad gäller prevention och befolkning. Slutligen
begär motionärerna ett tillkännagivande om
initierande av ett forskningsprogram om den sociala
gemenskapens betydelse för folkhälsan (yrkande 6).
Enligt motionärerna behövs ny kunskap om social
integration och vilka mekanismer som påverkar
människors livsvillkor och levnadssätt.
Forskningsprogrammet bör ha ett under-
ifrånperspektiv.

I motion MJ518 av Lotta N Hedström m.fl. (mp) begärs
tillkännagivande om forskning om livsstilens och
kostens inverkan på vår hälsa (yrkande 2).

I motion MJ425 av Gudrun Lindvall (mp) begärs tillkännagivande
om behovet av en studie av de miljörelaterade
sjukdomarna och deras utbredning i landet (yrkande
1). Motionären anser att en sådan studie bör
resultera i en skrivelse till riksdagen där
situationen belyses allsidigt och orsakssamband
förklaras och analyseras.

I motion So307 av Inger Lundberg m.fl. (s) begärs
tillkännagivanden om att folkhälsoaspekterna måste
ges ökad tyngd i storstadsdelegationens arbete
(yrkande 1) och om riktade medel inom ramen för
bl.a. Integrationsverket och Allmänna arvsfonden för
att öka tillgängligheten till det rörliga
friluftslivet, inte minst bland invandrare (yrkande
2).

I motion So593 av Ronny Olander m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om att kartlägga hur
folkhälsoaspekterna bättre skall kunna beaktas i den
fysiska samhällsplaneringen genom bl.a. förbättrad
tillgång på koloniträdgårdar.

I motion So227 av Sinikka Bohlin (s) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om ett
register över vaccinationer. Motionären anser att
ett personregister med uppgift om tid för alla givna
vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet skulle ge
vinster för folkhälsan.

I motion So343 av Rolf Olsson m.fl. (v) yrkas att
regeringen utreder frågan om en mer landsomfattande
generell, och för den enskilde kostnadsfri,
vaccinering mot kommande influensaepidemier enligt
vad i motionen anförs om förbättrad hälsa hos
befolkningen och en lägre kostnad för
omhändertagandet inom sjukvården.

Tre motioner tar upp frågor kring EU-bidrag till
tobaks- och vinodling.

I motion U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om åtgärder mot tobaksbruket och
avskaffade tobakssubventioner (yrkande 50). Sverige
måste verka för att EU skall betrakta alkohol och
tobak som en hälsofråga och inte som ett
jordbruksproblem, anför motionärerna.

Även i motion So624 av Viviann Gerdin och
Margareta Andersson (båda c) begärs tillkännagivande
om att hälsoaspekterna måste ges en mer framträdande
roll vid bedömningen av nationella bidrag och EU-
bidrag (yrkande 1). Motionärerna föreslår att
Sveriges regering ges i uppdrag att arbeta för att
avskaffa EU:s subventioner till tobaksodlingar.
I motion So315 av Göran Magnusson (s) yrkas att
riksdagen som sin mening tillkännager vad i motionen
anförs om att slopa EU:s subventioner till tobaks-
och vinodling. Produkter skadliga för folkhälsan
borde enligt motionären undantas från de vanliga
inre marknadsreglerna.

Bakgrund och tidigare behandling

I budgetpropositionen (2001/02:1), utgiftsområde 9
(s. 51) anförs att målet för politikområde Folkhälsa
är att folkhälsan skall förbättras för de grupper i
samhället som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt.
Målet är formulerat så att en fokusering ligger på
att minska ojämlikheten i hälsa. Det utesluter dock
inte att folkhälsan skall förbättras för hela
befolkningen, anför regeringen. Med "eftersatta
grupper" menas grupper i befolkningen som utifrån
skillnader i livsvillkor och levnadsvanor har sämre
förutsättningar för en god hälsa.

Regeringen redovisar att den har påbörjat ett
arbete med att utforma en nationell
folkhälsopolitik, vilket inkluderar ett arbete med
att formulera nationella mål och indikatorer för
folkhälsoarbetet. Detta arbete kommer att redogöras
för i en proposition till riksdagen under 2001/02. I
och med det pågående utvecklingsarbetet föreslår
regeringen inget nytt mål för politikområdet.
Vidare redovisar regeringen (under rubriken
Insatser inom politikområdet) att Statens
folkhälsoinstitut under år 2000 haft regeringens
uppdrag att utveckla och pröva metoder för
hälsokonsekvensbedömningar/beskrivningar (HKB).
Institutet har inom uppdragets ram koncentrerat ar-
betet till att utveckla en s.k. principmodell för
HKB. Principmodellen utgår från Nationella
folkhälsokommitténs förslag till hälsomål som har
formulerats med utgångspunkt från hälsans
bestämningsfaktorer. Det återstår ett fortsatt
utvecklingsarbete med att ta fram säkerställda
underlag om olika åtgärders påverkan på olika
bestämningsfaktorer för hälsan samt praktisk
tillämpning av principmodellen innan HKB kan
användas i politiskt beslutsfattande på nationell
nivå.
Enligt propositionen arbetar ett antal kommuner
med hälsokonsekvensbeskrivningar av politiska beslut
och lokala välfärdsbokslut.
Vaccinationstäckningen i landet har under de
senaste åren genomsnittligt minskat något.
Minskningen har dock ännu varit obetydlig ur
folkhälsosynpunkt. Fortfarande vaccineras 96 % av
barnen i de olika åldersgrupperna. Det förekommer
dock kommuner och skolor där täckningen fallit under
en acceptabel nivå.
Socialstyrelsen har under året arbetat med att
förbättra informationen till föräldrar och hälso-
och sjukvårdspersonal i fråga om säkerhet och
effekter av vacciner. Styrelsen har bl.a. fär-
digställt en rapport Vaccination av barn - vanliga
frågor om säkerhet och effekter.
Ett viktigt inslag i det internationella arbetet
är att stärka arbetet med folkhälsofrågor inom EU.
Sverige verkar för att ett nytt åtgärdsprogram inom
folkhälsoområdet skall antas. I maj 2000
presenterade EG-kommissionen ett förslag till
ramprogram för folkhälsa åren 2002-2006. Det nya
ramprogrammet blir ett sammanhållet program som är
tänkt att inriktas på tre övergripande
åtgärdsområden: förbättrad information för
förbättring av hälsan, snabba åtgärder vid risker
mot hälsan samt arbete med bestämningsfaktorer för
hälsan genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
åtgärder.

Nationella folkhälsokommittén har i sitt
slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella
mål för folkhälsan (SOU 2000:91) lämnat förslag till
nationella folkhälsomål och strategier. I
betänkandet redovisas 18 sådana mål, ett stort antal
delmål och utmaningar till olika aktörer när det
gäller åtgärder. Som folkhälsomål 2 anges "Stödjande
sociala miljöer för individen", som mål 15 anges "En
mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård", som mål 16
"Ett samordnat folkhälsoarbete" och "Saklig
hälsoinformation" som mål 18. Vad gäller
folkhälsomål 2 anför kommittén bl.a. att en viktig
uppgift är att främja stödjande miljöer i
lokalsamhället och ge människor möjlighet till
delaktighet i för-enings-, bildnings- och
kulturverksamhet. Vid mål 15 föreslår kommittén
bl.a. effektivare sjukdomsförebyggande och
hälsofrämjande insatser på individ-, grupp- och
befolkningsnivå. När det gäller folkhälsomål 16
föreslår kommittén bl.a. att Regeringskansliet
samordnar arbetet med folkhälsofrågorna så att det
kan ske en sektorsövergripande politisk styrning av
verksamheten. Vad gäller det sistnämnda målet
belyses i slutbetänkandet bl.a. den roll som
Apoteket AB och frivilligorganisationerna spelar i
sammanhanget. Kommittén pekar bl.a. på att viktig
hälsoinformation förmedlas genom apoteken som i
princip når hela befolkningen. Enligt kommittén bör
staten i sitt avtal med Apoteket AB reglera den
senares hälsoinformationsuppgifter. Kommittén anser
vidare att samhällsorganen bör stödja
frivilligorganisationerna ekonomiskt för olika
former av hälsoinformation till sina målgrupper.

Betänkandet har remissbehandlats.

Socialminister Lars Engqvist har i ett frågesvar den
27 mars 2002 anfört att propositionen om nationella
folkhälsomål kommer att läggas fram under hösten
2002, eftersom regeringen anser att den bör
presenteras i samband med budgetpropositionen.

Socialstyrelsen har den 27 mars 2001 till regeringen
överlämnat Folkhälsorapport 2001. Det är den femte i
raden av nationella folkhälsorapporter. Rapporten
tjänar som kunskaps- och diskussionsunderlag för den
framtida folkhälsopolitiken och tas fram på uppdrag
av regeringen. Den ger en aktuell översikt över hur
hälsoproblem och riskfaktorer för ohälsa förändras
över tiden i olika grupper i befolkningen.

Utskottet behandlade frågor rörande det allmänna
folkhälsoarbetet senast i betänkande 2000/01:SoU13
Folkhälsofrågor. Utskottet uttalade bl.a. följande
(s. 11-12):

Utskottet vidhåller sin inställning att
folkhälsoinsatser skall ges hög prioritet. För
närvarande pågår ett intensivt nationellt
utvecklingsarbete på folkhälsoområdet. Framtidens
folkhälsoarbete kommer att påverkas av Nationella
folkhälsokommitténs förslag till övergripande
nationella folkhälsomål samt till strategier för
hur målen skall uppnås som kommittén presenterade
i sitt slutbetänkande under hösten 2000 och som
nu remissbehandlas. I betänkandet presenteras ett
heltäckande nationellt program för hur man kan
främja hälsa och förebygga sjukdom och utjämna de
stora hälsoskillnader som finns i befolkningen.
Utskottet utgår från att kommitténs förslag jämte
remissinstansernas synpunkter kommer att vara ett
viktigt underlag för regeringens kommande förslag
på området. Även den Folkhälsorapport som
Socialstyrelsen just överlämnat till regeringen
kommer att påverka utformningen av politiken på
området. Som utskottet tidigare anfört torde även
de resultat som kommittén Välfärdsbokslut över
1990-talet kommer att presentera i sitt
slutbetänkande hösten 2001 att ha betydelse för
framtida insatser för att förbättra folkhälsan.
Utskottet vill i sammanhanget även framhålla
betydelsen av att Folkhälsoinstitutet från
sommaren 2001 får en ny roll och nya uppgifter
samt även det internationella arbetet på området,
inte minst inom WHO och EU. Regeringen har vidare
aviserat att redan i höstens budget föreslå bl.a.
nya mål för folkhälsoområdet. Enligt utskottet
har flera av de frågor som tas upp i
motionsyrkandena berörts i Nationella
folkhälsokommitténs slutbetänkande. Utskottet
utgår från att dessa och liknande
frågeställningar kommer att behandlas i
regeringens kommande förslag på folkhälsoområdet.

Utskottet ansåg, mot bakgrund av det anförda, att
riksdagen inte borde ta något initiativ med
anledning av de aktuella motionerna. Motionerna
avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (prot.nr
2000/01:114). Till betänkandet i denna del fogades
reservationer från (m), (v) och (fp).

Kommittén Välfärdsbokslut över 1990-talet har
avlämnat sitt slutbetänkande Välfärdsbokslut för
1990-talet. Slutbetänkande (SOU 2001:79) i oktober
2001. Det välfärdsbokslut som kommittén överlämnat
syftar till att ge underlag till diskussion om
välfärdspolitikens förutsättningar och framtida
utmaningar. Befolkningens levnadsförhållande har
genomgått ett flertal stora förändringar under 1990-
talet. Detta kommer främst till uttryck i att
andelen av befolkningen som har olika former av
ofärdsproblem har ökat. Samtidigt har reallönerna
ökat snabbare än på många årtionden. Dödligheten har
fortsatt att sjunka allmänt sett och
spädbarnsdödligheten har nästan halverats.
Befolkningens utbildningsnivå har höjts.

Barnombudsmannen redovisar i sin rapport Många syns
inte men finns ändå. BO:s rapport till regeringen
2002 att stress är ett tilltagande problem. Stress
är ett problem som förknippas både med skolan,
fritiden och familjen. Vuxnas stress sprider sig
till barnen, kriser i familjen och prestationskrav
inom sport och andra fritidsaktiviteter är
stressfaktorer. Betyg, många läxor, fler prov i
slutet på en termin, högt tempo och hög ljudnivå är
andra faktorer som bidrar till stress i skolan.
Eftersom mycket tyder på att barn och unga har ökade
problem med den psykiska hälsan krävs det nu en
rejäl satsning inom både elevhälsan, där många
problem kan fångas upp tidigt och inom landstingens
barn- och ungdomspsykiatri. Ett barn skall inte
behöva vänta i månader eller år för att få hjälp med
sin psykiska hälsa, anför Barnombudsmannen.

Nationella folkhälsokommittén har i sitt
slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella
mål för folkhälsan (SOU 2000:91) som folkhälsomål
17 angett "Långsiktig satsning på forskning,
metodutveckling och utbildning". I betänkandet
anförs bl.a. följande (s. 162 f.):
Folkhälsoforskningen har i vissa avseenden en
relativt stark position i Sverige jämfört med
andra länder. Exempel på detta finner man inom
t.ex. epidemiologisk forskning och forskning om
arbetsmiljöer. Samtidigt finns det tydligt
eftersatta områden inom folkhälsoforskningen. - -
-
Det finns ett generellt stort behov av
forskning om åtgärder för att påverka
hälsoutvecklingen i olika grupper av
befolkningen. Det gäller såväl människors sociala
och ekonomiska villkor som deras beteenden. Sådan
forskning är särskilt angelägen eftersom den är
en viktig grund för att få till stånd
systematiska metoder inom folkhälsoområdet,
främst sådana som avser att påverka
bestämningsfaktorerna för hälsa men också sådana
som är användbara för utvärdering av åtgärder.
Det är i det sammanhanget angeläget att bl.a.
hälsoekonomisk forskning ges ökat utrymme.
Hälsoekonomin kan ge viktiga bidrag till att
förklara varför individer och även organisationer
fattar beslut på det sätt som de gör.
Hälsoekonomer pekar här på incitamentens
betydelse. Inom forskningsområdet ingår också
bl.a. kostnadseffektivitetsbedömningar av
åtgärder som avser att påverka hälsan i
befolkningen. Sådana bedömningar kan tillsammans
med epidemiologisk kunskap få stor betydelse som
underlag för beslut om prioriteringar inom
folkhälsoområdet.
Det är av särskild vikt att få fram kunskap om
metoder som kan nå de personer som har de största
hälsoriskerna. Detta är särskilt angeläget då det
finns belägg för att traditionell
hälsoinformation i första hand kommer mer
hälsomässigt motiverade och gynnade grupper till
del.
Utskottet behandlade frågor rörande
folkhälsoforskningen senast i betänkande
2000/01:SoU13 Folkhälsofrågor. Utskottet uttalade
bl.a. följande (s. 12):
Utskottet vidhåller sin inställning vad gäller
folkhälsoforskning. Nationella folkhälsokommittén
har angett långsiktig satsning på forskning m.m.
på området som ett särskilt folkhälsomål (17) och
därvid även understrukit vikten av att bl.a.
hälsoekonomisk forskning ges ökat utrymme.
Utskottet förutsätter att regeringen kommer att
behandla frågor om folkhälsoforskning i kommande
förslag på folkhälsoområdet med anledning av
kommitténs slutbetänkande.

Den då aktuella motionen avstyrktes. Riksdagen
följde utskottet (prot.nr 2000/01:114). Till
betänkandet i denna del fogades en reservation från
(m, kd, c, fp).

I proposition 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål
och åtgärdsstrategier vidareutvecklar regeringen den
miljömålsstruktur som riksdagen i april 1999 fattade
beslut om (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). På
riksdagens begäran lämnar regeringen ett samlat
förslag till delmål, åtgärder och strategier för
att nå miljökvalitetsmålen. Regeringen anför att
dagens miljöproblem medför avsevärda kostnader. De
tar sig uttryck i form av produktionsförluster och
materialförstöring, försämrad hälsa och förluster av
kulturarv och biologisk mångfald. Värdet av en
hälsosammare livsmiljö kan speglas i ett minskat
antal vårddagar, minskad läkemedelskonsumtion, färre
sjukskrivningar och sjukpensioneringar.

Miljö- och jordbruksutskottet behandlade
propositionen i betänkande 2001/02:MJU3. Utskottet
föreslog att riksdagen godkänner att den nya
miljömålsstrukturen skall ersätta de miljömål som
riksdagen tidigare antagit inom ramen för
miljöpolitiken. Riksdagen följde utskottet (rskr.
2001/02:36).

Enligt regleringsbrevet för budgetår 2002 har Statens
folkhälsoinstitutet i uppdrag att inom ramen för
arbetet med den nationella storstadspolitiken i
samverkan med företrädare för de kommuner som
tecknat lokala utvecklingsavtal med staten samt
andra lokala och regionala aktörer utveckla en
samsyn kring metoder och strategier för
folkhälsoarbetet i berörda stadsdelar. Med
utgångspunkt i denna samsyn skall institutet i den
ordinarie verksamheten beakta de särskilda behov som
finns i de stadsdelar som omfattas av lokala
utvecklingsavtal. Institutet skall redovisa på
vilket sätt man bidragit till arbetet med den
utvärdering som Integrationsverket är huvudansvarigt
för och vilka effekter samverkan har haft för det
egna arbetet. Uppdraget skall redovisas senast den 1
mars 2003.

Utskottet yttrade sig till utrikesutskottet över
regeringens Berättelse om verksamheten i Europeiska
unionen under 1998 i yttrande 1998/99:SoU2y.
Utskottet erinrade om att Sverige inom EU verkar för
att hälsofaktorerna skall integreras i andra
politikområden. I detta arbete ingår frågor om såväl
alkohol som tobak som viktiga delar. När det gällde
tobakspolitiken erinrade utskottet om att Sveriges
principiella ståndpunkt är att tobaksodling inte bör
stödjas med medel ur EU:s budget. Sverige arbetar
aktivt med frågor om tobaksprevention och anser att
det i första hand är en folkhälsofråga. Utskottet
förutsatte att arbetet inom alkohol- och
tobaksområdena fortsätter med denna
folkhälsoinriktning.

I betänkande 2001/02:MJU15 Jordbruk m.m. behandlar
miljö- och jordbruksutskottet tre motionsyrkanden
med krav på att subventionerna till tobaksodlingen i
Europa bör upphöra. Utskottet hänvisar till att
motionerna överensstämmer med den ståndpunkt som
Sverige driver i frågan. Utskottet gör följande
redovisning och bedömning:

Marknadsordningen för tobak löpte ut den 31
december 2001. I mars 2002 enades EU:s
medlemsländer om en treårig förlängning av stödet
med vissa justeringar. Enligt nuvarande regelverk
avsätts 2 % av tobaksstödet till den s.k.
tobaksfonden som finansierar kampanjer för
information om tobakens skadeverkningar,
särskilda åtgärder för att producenter av tobak
skall övergå till andra grödor eller annan
ekonomisk verksamhet samt forskning om mindre
skadliga tobakssorter. Beslutet innebär att de
medel som avsätts till tobaksfonden skall ökas
till 3 % (29 mneuro) under 2003 och att
kommissionen, om det är nödvändigt, i en rapport
före den 31 december 2003 skall kunna lägga
förslag om en ökning till 5 % (48 mneuro) från
och med 2004. Dessutom skall forskningen mot
mindre skadliga tobakssorter tas bort ur fondens
verksamhet. Kommissionen avgav dessutom en
deklaration om att tobaksstödet skall avvecklas.
Sverige har under förhandlingarna intagit den
ståndpunkten att stödet till tobak skall
avvecklas. De mycket höga stödnivåerna inom
tobaksregleringen begränsar enligt den svenska
ståndpunkten viljan till att ställa om till annan
produktion. Sverige har ansett att möjligheten
att erbjuda omställningsstöd till de tobaksodlare
som avvecklar produktionen skulle kunna
övervägas. För att skapa tillräckliga incitament
för odlarna att ställa om sin produktion borde
enligt Sveriges hållning dock ett beslut om
avveckling tas nu tillsammans med kraftiga
prissänkningar. (Angående Sveriges ståndpunkt, se
vidare kommenterad dagordning 2002-03-11,
Jo2002/87). Den redovisade ståndpunkt Sverige har
i frågan innebär att motionerna
- - - är tillgodosedda.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin inställning att
folkhälsoinsatser skall ges hög prioritet. För
närvarande pågår ett intensivt nationellt
utvecklingsarbete på folkhälsoområdet. Nationella
folkhälsokommitténs förslag till övergripande
nationella folkhälsomål samt till strategier för hur
målen skall uppnås, som kommittén presenterade i
sitt slutbetänkande, SOU 2000:91, har
remissbehandlats. I betänkandet presenteras ett
heltäckande nationellt program för hur man kan
främja hälsa och förebygga sjukdomar och utjämna de
stora hälsoskillnader som finns i befolkningen.
Utskottet utgår från att kommitténs förslag jämte
remissinstansernas synpunkter kommer att vara ett
viktigt underlag för regeringens kommande förslag på
området. Även Folkhälsorapport 2001,
Miljöhälsorapport 2001 och rapporterna från
kommittén Välfärdsbokslut över 1990-talet utgör
viktiga underlag för ett aktivt folkhälsoarbete.
Utskottet noterar att flera av de frågor som tas upp
i motionsyrkandena har berörts i Nationella
folkhälsokommitténs slutbetänkande. Utskottet utgår
från att dessa och liknande frågeställningar kommer
att behandlas i regeringens aviserade proposition
hösten 2002 med förslag om bl.a. nya mål på
folkhälsoområdet. Riksdagen bör inte föregripa
regeringens kommande förslag på området. Motionerna
So227 (s), So303 (c) yrkande 5, So343 (v), So497
(fp) yrkandena 17-19, So498 (v) yrkandena 1, 6 och
13, So593 (s), So612 (kd) yrkande 1, Kr426 (kd)
yrkande 1 och MJ422 (v) yrkande 10 avstyrks därmed.

Vad gäller motion So307 (s) konstaterar utskottet
att Statens folkhälsoinstitut har i uppdrag att inom
ramen för arbetet med den nationella
storstadspolitiken i samverkan med företrädare för
de kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal med
staten samt andra lokala och regionala aktörer
utveckla en samsyn kring metoder och strategier för
folkhälsoarbetet i berörda stadsdelar. Utskottet
anser motionen därmed åtminstone delvis
tillgodosedd.
Utskottet vidhåller sin inställning vad gäller
folkhälsoforskning. Nationella folkhälsokommittén
har angett långsiktig satsning på forskning m.m. på
området som ett särskilt folkhälsomål (17) och
därvid även understrukit vikten av att bl.a.
hälsoekonomisk forskning ges ökat utrymme. Utskottet
förutsätter att regeringen kommer att behandla
frågor om folkhälsoforskning i den aviserade
propositionen. Motionerna So303 (c) yrkandena 4 och
6, So376 (kd) yrkandena 1 och 5, So497 (fp) yrkande
20, So498 (v) yrkandena 5, delvis, MJ425 (mp)
yrkande 1 och MJ518 (mp) yrkande 2 är därmed i viss
mån tillgodosedda. Motionerna avstyrks.
Utskottet vidhåller också sin principiella
ståndpunkt att tobaksodling inte bör stödjas med
medel ur EU:s budget. Sverige arbetar aktivt med
frågor om tobaksprevention och anser att det i
första hand är en folkhälsofråga. Utskottet vill
också erinra om att Sverige inom EU verkar för att
hälsofaktorerna skall integreras i andra
politikområden. I detta arbete ingår frågor om såväl
alkohol som tobak som viktiga delar. Utskottet
förutsätter att arbetet fortsätter med denna
folkhälsoinriktning. Utskottet anser motionerna
So315 (s), So624 (c) yrkande 1 och U301 (fp) yrkande
50 tillgodosedda med det anförda.

Olika folkhälsoproblem

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med anledning av motioner om
självmordsprevention som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om
att antaga mål för det självmordspreventiva
arbetet. Motioner om olika folkhälsoproblem
som psykisk ohälsa och stress, skadliga
ljudnivåer samt kost och motion bör avslås.
Utskottet hänvisar till pågående arbete och
den aviserade propositionen om folkhälsa.
Riksdagen bör också avslå motioner om
insatser mot olika sjukdomar. Mot bakgrund av
de riktlinjer för prioriteringar inom hälso-
och sjukvården som riksdagen ställt sig bakom
vidhåller utskottet att riksdagen inte kan
tillmötesgå motionskrav på insatser mot olika
sjukdomar eller att vården av dessa bör
organiseras på visst sätt. Jämför
reservationerna 9 (kd), 10 (v, kd), 11 (fp),
12 (v), 13 (m, kd) och 14 (v).

Motioner

Fyra motioner rör självmordsprevention.

I motion So411 av Ingrid Burman m.fl. (v, s, m, kd, c, fp, mp)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförs om antagande av mål
för det självmordspreventiva arbetet i Sverige.
Motionärerna anser mot bakgrund av den ökade
psykiska ohälsan och vikten av ett förebyggande
arbetssätt att följande mål för självmordsprevention
bör antas:

- att minska antalet självmord och
självmordsförsök,
-
- att därutöver så långt som möjligt
undanröja omständigheter som kan leda till att barn
och unga tar sitt liv,
-
- att tidigt upptäcka och försöka bryta
stigande trender av självmord och självmordsförsök
i utsatta grupper,
-
- att öka den allmänna kunskapsnivån om
självmord, så att mänsklig gemenskap och
samhälleliga åtgärder blir ett stöd för människor
med självmordstankar och för människor med
upplevelser av närståendes självmord och
självmordsförsök.
-
I motion So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs om
nationellt handlingsprogram mot självmord (yrkande
13). Motionärerna argumenterar på liknande sätt som
i motion So411.

I motion So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
förebyggande av självmord och att Nationella rådet
för självmordspreventionsprogram bör få nationell
status (yrkande 6).

I motion So283 av Yvonne Andersson (kd) begärs tillkännagivande
om att initiera en nationell kampanj för livslust
och mot självmord.

En motion rör psykisk ohälsa och stress.

I motion A246 av Maria Larsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivanden om att stress bör behandlas ur ett
bredare perspektiv än bara relaterat till
arbetslivet (yrkande 1) och att stress bör
uppmärksammas i folkhälsoarbetet (yrkande 2).
Motionärerna anför att de ser positivt på
regeringens förnyelsearbete vad gäller stress i
arbetslivet. Regeringen missar dock möjligheten att
vidta rätt åtgärder om den enbart relaterar
problemet med stress till arbetslivet. Motionärerna
saknar förslag som leder till ökad valfrihet och
större flexibilitet för medborgarna, vilket de anser
vara en nyckel till att minska stressen i samhället.

Elva motioner rör skadliga ljudnivåer m.m.

I motion So336 av Ewa Larsson m.fl. (mp, m, v, kd, c, fp)
begärs tillkännagivande om att en utredning behöver
tillsättas för att se över hur omfattande problemet
med hörsel är för dagens barn och unga. Motionärerna
anför att i dagens samhälle får barn sällan vila sin
hörsel. De anser att dagens ljudmatta som dygnet
runt finns omkring oss bör ses dels ur ett
folkhälsoperspektiv, dels ur ett barnperspektiv.

Yrkanden med samma innebörd finns också i motion
So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp) yrkandena 7 och
8.

I motion So498 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om höga
ljudnivåer (yrkande 11). Socialstyrelsen ger i dag
ut rekommendationer avseende ljudnivåer, exempelvis
vid konserter och diskotek. Att dessa
rekommendationer efterlevs kontrolleras däremot
sällan, anför motionärerna. De anser att regler och
rekommendationer som anger tillåtna ljudnivåer måste
kombineras med riktlinjer för hur de skall
efterlevas. Det ansvaret måste tydliggöras.

I motion So296 av Elisabeth Fleetwood (m) begärs
tillkännagivande om nödvändigheten av att skyndsamma
åtgärder vidtas beträffande riskerna för bul-
lerskador med tyngdpunkten på en informationskampanj
riktad till allmänheten, med speciell inriktning på
den yngre delen av befolkningen.

I motion So351 av Dan Kihlström (kd) begärs
tillkännagivanden om en översyn av reglerna gällande
ljudnivån vid evenemang (yrkande 1) och om
förbättrad information om buller och hörselskador
till följd av buller (yrkande 2).

I motion So276 av Margareta Andersson och Sofia Jonsson (båda
c) yrkas att riksdagen som sin mening tillkännager
vad i motionen anförs om begränsningar av ljudnivåer
på konserter, diskotek m.m. (yrkande 1) och om ökade
resurser för att sprida kunskaper om att öka
informationen om hur man förebygger och botar
tinnitus (yrkande 3).

I motion So494 av Sven Bergström och Birgitta Sellén (båda c)
begärs tillkännagivande om intensifierat arbete mot
hörselskador. Motionärerna anför att miljö- och
hälsoskyddsnämnderna i kommunerna bör ges ökade
möjligheter att vidta nödvändiga åtgärder för en
effektivare tillsyn och åtgärder mot den växande
sanitära olägenhet som skadligt höga ljudnivåer
innebär.

I motion So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om åtgärder mot buller
(yrkande 16). Det är viktigt att minska
bullerstörningarna så att ljudnivåerna sänks och
färre människor utsätts för buller, anför
motionärerna.

I motion So258 av Kia Andreasson och Helena Hillar
Rosenqvist (båda mp) yrkas att regeringen lägger
fram förslag till en lag som anger högsta tillåtna
ljudnivåer i offentliga lokaler (yrkande 1). Vidare
begärs tillkännagivanden om att personer som sköter
ljudanläggningar skall genomgå utbildning för att få
tillstånd (yrkande 2) och att tillståndsmyndigheten
bör få bemyndigande att vidta sanktioner mot
överträdelse (yrkande 3).

Även i motionerna So244 av Barbro Feltzing (mp)
och So310 av Lennart Kollmats (fp) begärs
tillkännagivanden om en nationell lag med
fastställda gränsvärden för ljudnivåer i offentliga
lokaler.

Fem motioner rör kost och motion.

I motion So498 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande såvitt nu är i fråga om behovet av
ökad fysisk aktivitet (yrkande 5, delvis).
Motionärerna anför att fler och fler barn drabbas av
övervikt som i sin tur kan leda till fortsatt
ohälsa, bl.a. diabetes. En förändrad matkultur i
kombination med allt mindre fysisk aktivitet är
några av förklaringarna. Motionärerna anser det
därför vara angeläget att barn och unga ges
möjlighet att i skolan och på fritiden få tillfälle
till regelbunden fysisk aktivitet.

I motion So632 av Helena Hillar Rosenqvist och
Kerstin-Maria Stalin (båda mp) begärs
tillkännagivanden om betydelsen av motion och
aktivitet (yrkande 1) och om att beakta människors
behov av aktivitet i olika samhälleliga beslut
(yrkande 2). Motionärerna anför att vi åtgärdar det
mesta med läkemedel, trots att sjukdomstillstånd
många gånger kunde ha förebyggts med fysisk
aktivitet. Det finns behov av att minska bilåkandet
och öka möjligheterna för cyklande och gående.

I motion MJ289 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) begärs
tillkännagivande om nödvändigheten av att ändra våra
matvanor i enlighet med rapporten (yrkande 1).
Centrum för Tillämpad Näringslära, Stockholms läns
landsting, publicerade år 1999 en rapport med namnet
Ett första steg mot hållbara matvanor.
Utgångspunkten har varit att maten skall innehålla
den näring vi behöver, men den skall samtidigt inte
orsaka miljöproblem, inte hota den biologiska
mångfalden, inte kräva gifter vid framtagningen och
dessutom vara framtagen på ett etiskt försvarbart
sätt.

I motion MJ518 av Lotta N Hedström m.fl. (mp) begärs
tillkännagivanden om behovet av en förändrad
livsstil (yrkande 1) och om hälsohem (yrkande 15).
Motionärerna anför att vi lever fel och äter fel.
Ett viktigt men förbisett instrument för att ändra
felaktiga matvanor är att åka på hälsohem, anför
motionärerna. De anser att det är viktigt att
undersöka möjligheterna att förmå fler landsting att
driva och remittera till hälsohem.

I motion So382 av Laila Bjurling (s) begärs
tillkännagivande om att Socialstyrelsen skall verka
för att lunchrestauranger näringsdeklarerar sina
maträtter, åtminstone "dagens rätt". Motionären
anför att undersökningar har visat att
lunchrestaurangernas mat är alldeles för fet för att
vara bra för folkhälsan.

Två motioner rör osteoporos - benskörhet.

I motion So279 av Ingvar Eriksson och Elizabeth
Nyström (båda m) begärs tillkännagivande om vad i
motionen anförs om förebyggande åtgärder mot
osteoporos. Motionärerna anför att en tidig
förebyggande insats, liksom behandling i tid, kan
komma att begränsa kostnader för sjukvård i ett
senare skede. Dessutom kan lidande och
funktionsnedsättningar minimeras.

I motion So408 av Elisabeth Fleetwood och Anita
Sidén (båda m) begärs tillkännagivande om att
skyndsamt utarbeta en handlingsplan samt att ta
nödvändiga initiativ för att hantera
osteoporosproblematiken. Motionärerna anför att med
hänsyn till den omfattning och de effekter på
folkhälsan och samhällsekonomin som osteoporos redan
har och den utveckling som kan förutses som en följd
av en trendmässig ökning av antalet frakturer och
ökande medellivslängd hos befolkningen är det
nödvändigt att en nationell strategi och
handlingsplan utarbetas för att utan dröjsmål kunna
hantera och på sikt bromsa utvecklingen.

En motion rör tuberkulos.

I motion So559 av Carina Hägg och Agneta Brendt (båda s) begärs
tillkännagivande om behovet av aktiv information om
tuberkulos. Motionärerna anför att tuberkulos nu
finns i Sverige och att det därför är angeläget att
informera om riskerna. Det är angeläget att
informera om betydelsen av vaccination mot
tuberkulos. Det gäller både nyblivna föräldrar och
vuxna som kommer att vistas i områden där
spridningsrisken är stor. Information bör därför
aktivt genomföras både på barnavårdscentraler och i
samband med att vuxna besöker hälsovårdscentraler
inför en utlandsresa.

Två motioner rör elöverkänslighet.

I motion So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
elöverkänslighet (yrkande 9). I en rapport från 1998
om hälsosituationen i Stockholms län bedömde
Karolinska sjukhuset att 1,5 % av invånarna i länet
var elöverkänsliga. Motionärerna anser att problemet
med elöverkänslighet bör kartläggas ytterligare.
Forskningen på området måste följas så att
nödvändiga åtgärder kan vidtas.

I motion So621 av Marianne Andersson och Gunnel
Wallin (båda c) begärs tillkännagivanden dels om att
myndigheterna måste inta en mer öppen attityd till
behandlingsformer som visar sig hjälpa patienter med
elöverkänslighet (yrkande 2), dels om att en
specialutrustad klinik för att ta bort skadliga
belastningar av tungmetaller, kemikalier och dolda
infektioner bör inrättas i Sverige (yrkande 3), dels
om att regeringen måste ta hänsyn till forskning
från båda sidor i elöverkänslighetskonflikten och
även till vittnesmål från drabbade personer (yrkande
4). Motionärerna anför att behandlingen av
elöverkänsliga i det närmaste är obefintlig. Det
gäller därför att ta vara på de erfarenheter som
ändå finns i olika delar av landet.

Bakgrund och tidigare behandling

Regeringen har i budgetpropositionen (2001/02:1),
utgiftsområde 9 redogjort för insatserna inom
politikområdet folkhälsa (avsnitt 5.5.1). Här
anförs under rubriken Insatser inom
politikområdet bl.a. följande:
Psykisk ohälsa och stressrelaterad ohälsa är pro-
blem som ökar i samhället. Regeringen har gett
Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att arbeta
för barns och ungdomars psykiska hälsa. För att
få bättre kunskap om barns och ungdomars psykiska
besvär har regeringen gett Socialstyrelsen i
uppdrag att ta fram en modell för återkommande
mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa.
Dessutom arbetar även Institutet för psykosocial
medicin (IPM) med att främja hälsa såväl för barn
och ungdomar som vuxna och med vissa områden som
särskilt fokuseras i institutets verksamhet. IPM
har under föregående år gett ut ett trettiotal
originalpublikationer fördelade på samtliga fem
verksamhetsgrenar. Kunskapsspridning sker även
via publikationer avsedda för allmänheten,
personalvård, företagshälsovård, studerande inom
vårdyrken och liknande mottagare för att sprida
kunskapen externt om genomförda studier.
Institutet har även medverkat med föreläsningar
vid kurser och konferenser för exempelvis olika
högskolor, landsting och kommunförbund. Medverkan
har också skett vid en del akademiska
grundutbildningar för att få en tillämpning och
användning av den kunskap som tagits fram inom
IPM. Vid IPM drivs även Centrum för
suicidforskning och prevention i samarbete med
Stockholms läns landsting. Inom ramen för arbetet
har bl.a. ett utbildningsmaterial till skolor om
självmordsprevention tagits fram.
Statens folkhälsoinstitut (FHI) har under året
genomfört aktiviteter för att förbättra den psy-
kiska hälsan. Flera insatser har gjorts inom om-
rådet barns och ungdomars psykiska hälsa, där ett
flertal seminarier med experter genomförts.
Stressrelaterad hälsa har även varit fokus i ett
av FHI:s större projekt inom ett
utvecklingsarbete med arbetslivet som arena.
Målgruppen har varit kvinnor yrkesverksamma inom
vården.
Tillförlitliga och representativa data om kost
och fysisk aktivitet i befolkningen saknas i dag.
Statens folkhälsoinstitut har därför, tillsammans
med Socialstyrelsen och Livsmedelsverket, inlett
ett arbete med att utveckla enkätfrågor om
levnadsvanor inom området. Det är särskilt
angeläget att få ett bättre kunskapsunderlag om
barns och ungdomars kostvanor och fysiska
aktivitet. Livsmedelsverket har dessutom arbetat
fram en ny rekommendation gällande intag av frukt
och grönsaker. Statens folkhälsoinstitut arbetar
för närvarande med att ta fram strategier för att
öka konsumtionen av frukt och grönt i
befolkningen. Institutet har vidare fortsatt
arbetet med ätstörningar i form av en expert- och
myndighetsgrupp. Syftet är att få ökad kunskap
som bas för att utveckla förebyggande strategier
mot ätstörningar. Det nätverk som skapats över
landet har getts information om kunskapsläget via
nätverksbrev. Inom ramen för EU-samarbetet antogs
under år 2000 en resolution om hälsa och kost.
Världshälsoförsamlingen (WHO) enades på mötet i
Genève i maj 2001 inom nutritionsområdet om bl.a.
tiden för amning respektive introduktion av
tilläggskost.

Statens folkhälsoinstitut genomför på regeringens
uppdrag ett fysiskt aktivitetsår - "Sätt Sverige i
rörelse 2001". Underlag för detta arbete
presenterades i rapporten Fysisk aktivitet - för
nytta och nöje.

Regeringen anser att det är av stor vikt att
folkhälsoarbetet framöver prioriteras både på
nationell, regional och lokal nivå. Regeringen avser
därför att utforma en nationell folkhälsopolitik
inklusive folkhälsomål som skall kunna ligga till
grund för det framtida folkhälsoarbetet i landet. I
denna proposition kommer även särskilt att beaktas
den psykiska ohälsan samt hur ojämlikheten i hälsa
skall kunna motarbetas. I och med detta metodiska
och strategiska arbete läggs en grund för att på
sikt kunna komma till rätta med framför allt
skillnaderna i ohälsa.

I betänkande 2000/01:SoU7 föreslog utskottet, med
anledning av motioner angående självmord och barn,
ett tillkännagivande till regeringen om att de
riktlinjer som WHO har utarbetat om hur
självmordsförebyggande arbete bör bedrivas snarast
bör omsättas till svenska förhållanden. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2000/01:135).

Den 20 mars 2001 höll utskottet en offentlig
utfrågning om att stärka den psykiska hälsan och
förebygga suicidala beteenden, den yttersta
konsekvensen av psykisk ohälsa (Riksdagens
skriftserie 2000/01:URD4). Syftet med utfrågningen
var att öka utskottets kunskap om vad som händer
inom psykia-
trin och att fördjupa och bredda dess
beslutsunderlag inför framtiden.

Socialutskottet har i betänkande 2000/01:SoU5
Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och
sjukvården behandlat regeringens proposition
1999/2000:149 med samma namn. I propositionen
redovisas att genom den s.k. försvarsuppgörelsen
kommer 8 miljarder kronor att tillföras vården och
omsorgen under perioden 2002-2004. Regeringen,
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet har
i ett avtal enats om att med dessa utökade resurser
stimulera utvecklingen inom vården och omsorgen
såvitt gäller fyra utpekade områden: primärvården,
vård och omsorg om äldre, psykiatri samt
tillgänglighet och mångfald. I propositionen
föreslår regeringen att riksdagen godkänner
inriktningen och åtgärderna.

Vad gäller psykisk ohälsa anför utskottet i sitt
betänkande bl.a. följande (s. 32 f.):

Nationella folkhälsokommittén har i sitt
slutbetänkande (SOU 2000:91) behandlat frågan om
psykisk ohälsa. Kommittén anför bl.a. att den
psykiska ohälsan är det mest angelägna
folkhälsoproblemet att angripa, dels på grund av
dess storlek, dels på grund av att sammantagna
insatser endast i begränsad utsträckning hittills
har gjorts för att förebygga psykisk ohälsa (s.
77).

Mot bakgrund av vad som ovan anförts kan
utskottet konstatera att det pågår ett aktivt
arbete när det gäller frågor om psykisk ohälsa.
De förslag som lämnas i propositionen är enligt
utskottets uppfattning väl avvägda och ägnade att
bidra till att förbättra situationen för personer
med psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att
riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
inriktning och åtgärder för att förbättra stödet
till barn, ungdomar och äldre med psykisk ohälsa
samt till personer med psykiska funktionshinder
(avsnitt 7.3).

De aktuella motionerna avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2000/01:53). En villkorad
reservation anmäldes av (v).

I proposition 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet
redogör regeringen för sin bedömning av elevhälsan
som ett eget verksamhetsområde där skolhälsovård,
elevvård och specialpedagogiska insatser ingår.
Arbetet med elevhälsan bör ses som en del av skolans
lärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god
hälsa. Det förebyggande arbetet bör betonas. Lokala
mål och strategier bör finnas för arbetet med
elevhälsan, anförs det. Utgångspunkten för
bedömningen är skolans ansvar för att skapa en god,
lärande miljö för elevernas kunskapsutveckling och
personliga utveckling. Arbetet med elevhälsa
förutsätter en hög grad av samverkan mellan skolans
olika delar och personalgrupper samt att det finns
allsidig kompetens för detta arbete i skolan. Innan
förslag om införande av verksamhetsområdet elevhälsa
presenteras bör dock, enligt regeringens mening,
vissa frågor belysas ytterligare.
Utbildningsutskottet behandlade propositionen i
betänkande 2001/02:UbU6 och biträdde propositionens
förslag. Riksdagen följde utskottet (rskr.
2001/02:183).

Som ovan redovisats har Barnombudsmannen nyligen
presenterat sin årliga rapport till regeringen, vari
redovisas att mycket tyder på att barn och unga har
ökade problem med den psykiska hälsan. BO anser att
det nu krävs en rejäl satsning både inom elevhälsan,
där många problem kan fångas upp tidigt, och inom
landstingens barn- och ungdomspsykiatri.

Vid Uppsala universitet och vid den socialmedicinska
kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har i
januari 2001 Centrum för miljörelaterad ohälsa och
stress (CEOS) startats. Syftet med centret är att se
hur man kan öka motståndskraften mot stress och
utveckla strategier för att skapa hälsa. Forskningen
skall fokuseras på stressrelaterade sjukdomar som
kronisk trötthet och fibromyalgi. Till centrumet
skall också patienter med stressrelaterade sjukdomar
kunna remitteras.

I budgetpropositionen (2001/02:1), utgiftsområde 14
presenterade regeringen ett åtgärdsprogram i 11
punkter för ökad hälsa i arbetslivet. Punkterna
omfattar åtgärder för att förebygga ohälsa i
arbetslivet, åtgärder för att rehabilitera dem som
drabbas samt vissa åtgärder inom hälso- och
sjukvården. För att få underlag för sitt arbete har
regeringen tillsatt en särskild utredare som skall
utarbeta förslag till en samlad handlingsplan för
ökad hälsa i arbetslivet.

I proposition (2001/02:100) 2002 års ekonomiska
vårproposition redovisar regeringen att programmet
löpande följs upp och att regeringen har för avsikt
att lämna förslag till riksdagen hösten 2002.
Kvinnors situation skall då särskilt behandlas.

Hälsoskyddets uppgift enligt miljöbalken är att
förebygga och undanröja olägenheter för människors
hälsa. Med olägenhet för människors hälsa avses
störning som enligt medicinsk eller hygienisk
bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är
ringa eller helt tillfällig (9 kap. 3 §
miljöbalken). I alla sammanhang där frågor behandlas
med stöd av miljöbalken skall hälsoskyddet beaktas.
För arbetsmiljön finns särskild lagstiftning. Den
direkta tillsynen över sådana hälsoskyddsfrågor som
regleras i miljöbalken utövas av kommunerna. Som
stöd för den direkta tillsynen ger Socialstyrelsen
ut allmänna råd (med normer, riktvärden etc.) och
annan vägledande information. Socialstyrelsen skall
vidare följa upp hur den operativa tillsynen
medverkar till att hälsoskyddet beaktas.
Länsstyrelserna har en samordnande och uppföljande
roll inom regionen. Hur tillsynen skall bedrivas
regleras i förordningen om tillsyn enligt
miljöbalken.

Utskottet behandlade motioner om skadliga
ljudnivåer senast i betänkande 2000/01:SoU13.
Utskottet gjorde då följande bedömning (s. 26):
När det gäller skadliga ljudnivåer ser utskottet,
i likhet med motionärerna, med oro på
utvecklingen. Utskottet vidhåller att det är av
yttersta vikt att på samhällets alla nivåer
motverka hörselskador, t.ex. tinnitus, inte minst
hos barn och ungdomar som är en särskild
riskgrupp för sådana skador. Både Nationella
folkhälsokommittén (folkhälsomål 7) och
Miljömålskommittén har behandlat buller ur ett
folkhälsoperspektiv. Utskottet förutsätter därför
att bullerfrågor kommer att lyftas fram av
regeringen vid kommande förslag på
folkhälsoområdet. Utskottet vill peka på att
flera initiativ tagits på nationell nivå för att
motverka olägenheter med för höga ljudnivåer i
inomhusmiljöer. Stora ansträngningar görs också
på lokal nivå för att komma till rätta med
problemet. I några motioner framförs krav på
lagstiftning om högsta ljudnivå bl.a. i dessa
miljöer. Enligt utskottets mening torde dock i
nuläget en strikt tillämpning av miljöbalken och
de råd Socialstyrelsen publicerat på området samt
ett offensivt informations- och
uppföljningsarbete anses som tillräckliga medel
för kommunerna att kunna ingripa mot alltför höga
ljudnivåer i inomhusmiljöer. Utskottet utgår från
att Socialstyrelsen noga följer och utvärderar
det kommunala miljöskyddsarbetet på området.

De aktuella motionerna ansågs åtminstone delvis
tillgodosedda med det anförda. Motionerna med
begäran om lagstiftning m.m. avstyrktes. Riksdagen
följde utskottet (prot.nr. 2000/01:114). Till
betänkandet i denna del har fogats en reservation
från (v, kd, mp).

Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin och
Miljömedicinska enheten vid Stockholms läns
landsting har i januari 2001 till regeringen
överlämnat Miljöhälsorapport 2001. Rapporten
innehåller en beskrivning av det nationella läget
när det gäller hälsorisker i miljön och
miljörelaterad ohälsa. Syftet med rapporten är att
ge underlag för prioriteringar och beslut inom
området miljö och hälsa.

I proposition 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål
och åtgärdsstrategier lämnar regeringen ett samlat
förslag till delmål, åtgärder och strategier för att
nå miljökvalitetsmålen. Miljö- och
jordbruksutskottet behandlade propositionen i
betänkande 2001/02:MJU3. Utskottet anförde bl.a.
följande angående elektromagnetiska fält (s. 58):

Det av regeringen föreslagna delmålet för risker
med elektromagnetiska fält är ett kunskapsmål och
skall följas upp genom sammanställningar av de
nationella och internationella
forskningsresultaten. Senast har Rådet för
arbetslivsforskning gjort en sådan
sammanställning (Elkänslighet och hälsorisker av
elektromagnetiska fält) som rapporterades till
regeringen den 1 december 2000. - - - Regeringen
påpekar också att ytterligare forskningsinsatser
inom området är nödvändiga för att klargöra
sambandet mellan exponering och hälsorisker. I
proposition 2000/01:3 Forskning och förnyelse har
regeringen påtalat vikten av denna fråga.
Utskottet anser att resultatet av den beredning
som sker inom Regeringskansliet bör avvaktas
innan riksdagen vidtar några åtgärder med
anledning av motion MJ46 (c) yrkande 23.

Socialminister Lars Engqvist har i ett svar på en
interpellation rörande elöverkänslighet den 25
januari 2002 anfört bl.a. följande:

Jag vill börja med att säga att det är ett stort
problem att många människor upplever ohälsa på
grund av elektromagnetiska fält. Det allra
viktigaste är därför, enligt min mening, att de
personer som har symtom tas på största allvar och
att de drabbade får den vård och det stöd de
behöver. Vetenskapliga studier har dock inte
kunnat identifiera någon enskild specifik orsak
till besvärsbilden. Kontrollerade studier har
inte heller kunnat knyta någon viss typ av
elektromagnetiska fält till uppkomsten av symtom.
För att kunna föreslå åtgärder för att förbättra
hälsoläget och öka tillgängligheten krävs, som
Marianne Andersson pekar på, ökad kunskap när det
gäller elöverkänslighet. Jag tycker naturligtvis
också att det är viktigt att man hela tiden ökar
kunskapen och sprider den kunskap som finns. Det
är också viktigt att vidta de
försiktighetsåtgärder som kan krävas för att
förebygga eventuella hälso- och miljöeffekter av
olika verksamheter och skapa tillgängliga
miljöer.

Härefter vill jag redogöra för några av de
generella åtgärder i regeringens politik som
syftar till att förebygga dåliga miljöer och göra
samhället tillgängligt för elöverkänsliga
personer. Regeringen gav nyligen Post- och
telestyrelsen, PTS, i uppdrag att utreda och
lämna förslag till utformningen av myndighetens
sektorsansvar för miljöfrågor, bl.a. avseende
elektromagnetisk strålning inom området för
trådlös kommunikation. Utredningen och förslagen
skall ske efter samråd med andra berörda
myndigheter. Uppdraget skall redovisas senast den
1 juni 2002.
När det gäller utbyggnad av infrastruktur för
trådlös kommunikation krävs enligt plan- och
bygglagen, 1987:10, PBL, bygglov för radio- och
telemaster eller torn. - - -
För att öka kunskapen behövs bl.a. mer
forskning. Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap, FAS, har i samband med
omorganisationen av de forskningsfinansierade
myndigheterna tagit över ansvaret för frågor som
rör forskning om elöverkänslighet. Rådet är i
dag, vid sidan av universitet, högskolor och
Arbetslivsinstitutet, den huvudsakliga
finansiären av sådan forskning i Sverige. Statens
strålskyddsinstitut, SSI, har i sitt
regleringsbrev för år 2002 fått i uppdrag att ta
fram en nationell strategi för
strålskyddsforskningen.

Socialstyrelsen färdigställde år 1998 allmänna råd
(SOSFS 1998:3) om bemötande av patienter som
relaterar sina symtom till elektriska och magnetiska
fält. I dem framhålls bl.a. vikten av att de
drabbade får en allsidig medicinsk utredning och att
läkaren kan lyssna på och respektera patientens egen
uppfattning om vad som kan vara orsak till besvären
eller sjukdomssymtomen.

Vid Statens beredning för medicinsk utvärdering
(SBU) pågår ett projekt rörande åtgärder mot fetma.
Utvärderingens syfte är att klarlägga om det finns
vetenskapliga bevis för att några åtgärder hjälper
mot fetma och övervikt och vad dessa åtgärder i så
fall kostar individ och samhälle. För att åstadkomma
detta skall effekten av såväl förebyggande åtgärder
som olika behandlingsformer utredas. Aspekter
speciella för barn och ungdom liksom för män
respektive kvinnor skall beaktas, liksom kostnader
för de olika åtgärderna. En rapport kommer att
överlämnas till Socialdepartementet i juni 2002.

Vid SBU pågår också ett projekt som avser
benskörhet - prevention, diagnostik och behandling.
För benskörhet, som definieras som ett tillstånd med
minskad benvävnad, förändringar i benets
mikrostruktur, sämre hållfasthet och ökad
frakturrisk, saknas det ofta en entydig
bakomliggande orsak, anför SBU. Projektgruppen
kommer att utvärdera den vetenskapliga grunden för
de tillgängliga metoderna för att förebygga,
diagnostisera och behandla benskörhet. De
övergripande frågeställningar som gruppen skall
besvara är: hur stort är problemet; vilka speciella
riskgrupper finns; vilka diagnostiska metoder bör
användas; vilka profylaktiska metoder finns och när
skall de användas; hur skall benskörhet behandlas
samt vilka är de samhällsekonomiska konsekvenserna?
Projektet kommer att avslutas under år 2003.

EG-kommissionen har i KOM (2000)285 slutlig
presenterat ett förslag om antagande av ett program
för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet
(2001-2006). Programmet, som har behandlats i
Europaparlamentet en andra gång den 12 december
2001, är ännu inte antaget.

I Socialstyrelsens allmänna råd 1996:6 Tuberkulos -
Förebyggande åtgärder rekommenderas selektiva
vaccinationer av bl.a. barn och ungdom.
Socialstyrelsen har tillsammans med
Smittskyddsinstitutet och Smittskyddsläkarför-
eningen gett ut Tuberkulos - Strategidokument 1997.
Enligt dokumentet bör Socialstyrelsens
rekommendation om selektiva vaccinationer följas med
vissa förtydliganden.

Från Socialstyrelsen har inhämtats att de allmänna
råden rörande vaccination mot TBC kommer att ses
över. Översynen beräknas bli klar under år 2002.
Enligt Socialstyrelsens bedömning visar dock TBC en
sjunkande trend i Sverige, och det kommer inte att
föreslås att dessa vaccinationer utökas. Från
Smittskyddsinstitutet har inhämtats att det från
institutets sida inte finns något önskemål om att
öka omfattningen av aktuella vaccinationer.

Utskottets ställningstagande

Motion A246 (kd) tar upp frågan om psykisk ohälsa
och stress. Utskottet delar motionärernas oro för
att den psykiska ohälsan ökar. Stressen både i
allmänhet och i arbetslivet framstår allt tydligare
som en av de viktigaste faktorerna för ohälsa.
Enligt utskottets mening behövs därför kraftfulla
insatser både centralt och lokalt för att motverka
denna negativa tendens. Utskottet konstaterar att
Nationella folkhälsokommittén i sitt slutbetänkande
lyft fram den psykiska ohälsan som det mest
angelägna folkhälsoproblemet att angripa. Utskottet
förutsätter därför att regeringen särskilt beaktar
detta vid den kommande mål- och
strategiformuleringen på folkhälsoområdet. Något
initiativ från riksdagens sida med anledning av
motion A246 (kd) yrkandena 1 och 2 är således inte
erforderligt. Motionsyrkandena avstyrks i den mån de
inte är tillgodosedda med det anförda.

Den psykiska ohälsan är således ett växande
folkhälsoproblem. Utskottet vidhåller därför sin
inställning om vikten av att det
självmordspreventiva arbetet bedrivs på bred front.
WHO har i projektet Hälsa för alla 2000 satt upp ett
mål om att bryta den stigande trenden av självmord
och självmordsförsök i Europaregionen. Centrum för
suicidforskning och prevention har tillsammans med
Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut tagit
fram ett underlag för ett preventivt arbete för att
undvika självmord och självmordsförsök. Utskottet
delar bedömningen i motionerna So283 (kd), So411 (v,
s, m, kd, c, fp, mp), So497 (fp) yrkande 13 och
So612 (kd) yrkande 6 att mål bör antagas för det
självmordspreventiva arbetet. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

När det gäller skadliga ljudnivåer ser utskottet, i
likhet med motionärerna, med oro på utvecklingen.
Utskottet vidhåller att det är av yttersta vikt att
på samhällets alla nivåer motverka hörselskador,
t.ex. tinnitus, inte minst hos barn och ungdomar som
är en särskild riskgrupp för sådana skador.
Nationella folkhälsokommittén (folkhälsomål 7) och
Miljömålskommittén har behandlat buller ur ett
folkhälsoperspektiv. Utskottet vill peka på att
flera initiativ tagits på nationell nivå för att
motverka olägenheter med för höga ljudnivåer i
inomhusmiljöer. Stora ansträngningar görs också på
lokal nivå för att komma till rätta med problemet. I
några motioner framförs krav på lagstiftning om
högsta ljudnivå bl.a. i dessa miljöer. Enligt
utskottets mening torde dock i nuläget en strikt
tillämpning av miljöbalken och de råd
Socialstyrelsen publicerat på området samt ett
offensivt informations- och uppföljningsarbete anses
som tillräckliga medel för kommunerna att kunna
ingripa mot alltför höga ljudnivåer i
inomhusmiljöer. Utskottet utgår från att
Socialstyrelsen noga följer och utvärderar det
kommunala miljöskyddsarbetet på området. Motionerna
So244 (mp), So258 (c), So276 (c) yrkande 3, So296
(m), So310 (fp), So336 (fp), So351 (kd) yrkandena 1
och 2, So494 (c), So495 (mp) yrkandena 7 och 8,
So497 (fp) yrkande 16 och So498 (v) yrkande 11
avstyrks i den mån de inte är tillgodosedda med vad
som anförts.

När det gäller kost och motion vill utskottet
understryka att maten och våra matvanor liksom vår
fysiska aktivitet har stor betydelse för hälsan. Det
är med stor oro som utskottet noterar att övervikt
och fetma samt åldersdiabetes är snabbt ökande
hälsoproblem. Olika former av ätstörningar är också
problem bland yngre, särskilt hos flickor. Utskottet
vill understryka vikten av information inte minst
till barn och ungdomar om matvanornas betydelse för
att förebygga sjukdom och ätstörningar. Utskottet
konstaterar vidare att det finns ett tydligt samband
mellan omfattningen av fysisk aktivitet och
hälsotillståndet och att de som är fysiskt aktiva
äter mer hälsosamt och röker mindre än andra. Det
moderna samhället ger allt mindre utrymme för fysisk
aktivitet i det dagliga livet. På sikt kommer detta
att leda till ökad ohälsa och ökade vårdkostnader.
Enligt utskottet är det därför mycket viktigt att
motverka denna utveckling genom ett folkhälsoarbete
som kraftfullt lyfter fram betydelsen av fysisk
aktivitet. Statens folkhälsoinstitut genomförde
under 2001 på regeringens uppdrag tillsammans med
ett stort antal myndigheter och organisationer ett
fysiskt aktivitetsår. Satsningen är en början på ett
långsiktigt förändringsarbete för att främja hälsa
och förebygga sjukdom genom ökad fysisk aktivitet.
Utskottet ser också positivt på det arbete som
bedrivs av bl.a. Statens folkhälsoinstitut och
Livsmedelsverket på kostområdet. I sammanhanget kan
vidare noteras att Nationella folkhälsokommittén i
sitt slutbetänkande som folkhälsomål angett bl.a.
goda matvanor (mål 10) och ökad fysisk aktivitet
(mål 9). Det får förutsättas att dessa frågor
behandlas i regeringens kommande förslag på
folkhälsoområdet. Motionerna So382 (s), So498 (v)
yrkande 5 delvis, So632 (mp) yrkandena 1 och 2,
MJ289 (mp) yrkande 1 och MJ518 yrkandena 1 och 15
får genom det sagda anses i huvudsak tillgodosedda.

När det gäller insatser mot olika sjukdomar som
benskörhet, tuberkulos och elöverkänslighet har
utskottet samma inställning som tidigare. Mot
bakgrund av de riktlinjer för prioriteringar inom
hälso- och sjukvården som riksdagen ställt sig bakom
vidhåller utskottet att riksdagen inte kan
tillmötesgå motionskrav på insatser mot olika
sjukdomar eller att vården av dessa bör organiseras
på visst sätt. Vad gäller benskörhet kan utskottet
dock konstatera att SBU för närvarande bedriver ett
projekt för att utvärdera den vetenskapliga grunden
för de tillgängliga metoderna för att förebygga,
diagnostisera och behandla benskörhet. SBU kommer
även att i projektet beröra de samhällsekonomiska
konsekvenserna av insatser på området. Rapporten
beräknas publiceras under år 2003. Riksdagen bör
inte ta något initiativ på området. Motionerna So279
(m), So408 (m), So559 (s), So612 (kd) yrkande 9 och
So621 (c) yrkandena 2-4 avstyrks därmed.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Allmänt om folkhälsoarbete (punkt 1)

av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:So343, 2001/02: So498
yrkandena 1, 6 och 13 och 2001/02:MJ422 yrkande 10
och avslår motionerna 2001/02:So227, 2001/02:So303
yrkande 5, 2001/02:So497 yrkandena 17-19,
2001/02:So593, 2001/02:So612 yrkande 1 och 2001/02:
Kr426 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att det är ett viktigt steg i det
folkhälsopolitiska arbetet om konkreta folkhälsomål
kan fastställas med syfte att öka och bevara
folkhälsan samt utjämna rådande skillnader i hälsa
mellan olika grupper av människor.

Trots att vårt samhälle skall ge sina invånare
social trygghet och välfärd, skapar vår livsstil
samtidigt miljöproblem som slår tillbaka på oss
själva i form av ökad ohälsa. Målet bör vara att den
mänskliga verksamhetens miljöpåverkan inte skall
drabba vare sig oss själva eller naturen. En
nollvision bör därför upprättas för de
miljörelaterade negativa hälsoeffekterna för att
tydliggöra det direkta sambandet mellan vår livsstil
och vår hälsa.
För att befrämja de äldres hälsa krävs en ökad
kunskap, medvetenhet och analys vid all
samhällsplanering om vad som konstituerar en
hälsosam miljö för äldre. Under ideala förhållanden
borde folkhälsan vägas in vid samtliga större
samhällsförändringar. Då detta kan vara svårt att
genomföra i praktiken föreslår vi i stället att
pilotprojekt initieras av regeringen på ett antal
områden. Dessa kan tjäna som exempel på
hälsokonsekvensplaner som kan användas på fler
områden.
Slutligen anser vi att regeringen bör utreda
frågan om en mer landsomfattande generell, och för
den enskilde kostnadsfri, vaccinering mot kommande
influensaepidemier för en förbättrad hälsa hos
befolkningen och en lägre kostnad för
omhändertagandet inom sjukvården.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

2. Allmänt om folkhälsoarbete (punkt 1)

av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:So612 yrkande 1 och
2001/02:Kr426 yrkande 1 och avslår motionerna
2001/02:So227, 2001/02:So303 yrkande 5,
2001/02:So343, 2001/02:So497 yrkandena 17-19,
2001/02:So498 yrkandena 1, 6 och 13, 2001/02:So593
och 2001/02:MJ422 yrkande 10.

Ställningstagande

Vid allt folkhälsoarbete är det viktigt att utgå
från en helhetssyn på människan och hälsan som
begrepp. I vid bemärkelse handlar hälsa om ett
fysiskt, psykiskt, socialt och andligt tillstånd av
välbefinnande. Folkhälsoarbetet står inför många
utmaningar i framtiden. Alltfler av oss kan
förväntas leva längre med följd att förekomsten av
sjukdom i befolkningen ökar totalt sett. Detta
kommer att innebära en ökad börda att bära för
samhället och sjukvården. Det bekräftar att
folkhälsoarbetet måste ges ökad betydelse både på
det nationella och internationella planet.

Vi kan konstatera att barns hälsa har försämrats
under de senaste åren, såväl den psykiska som den
fysiska. Allt fler utredningar visar att barn
upplever sig stressade och plågas av huvudvärk och
magont. Andelen överviktiga ökar och därmed risken
för åldersdiabetes. Idrottsrörelsen har här en
viktig roll att spela. Genom ett ökat
idrottsutövande kan barnen ges en bättre kondition
men även genom gemenskap och stimulerande
sysselsättning få en friskare själ. Ungdomars hälsa
är en framtidsfråga. Om inte kraftfulla åtgärder
sätts in är detta en tidsinställd ohälsobomb som
kommer att explodera om några år när dagens ungdomar
kommer i övre medelåldern. Därför anser vi att
regeringen bör återkomma med förslag till åtgärder
för att främja folkhälsan bland ungdomar.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

3. Allmänt om folkhälsoarbete (punkt 1)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So303 yrkande 5 och avslår
motionerna 2001/02:So227, 2001/02:So343,
2001/02:So497 yrkandena 17-19, 2001/02:So498
yrkandena 1, 6 och 13, 2001/02:So593, 2001/02: So612
yrkande 1, 2001/02:Kr426 yrkande 1 och 2001/02:MJ422
yrkande 10.

Ställningstagande

Det regelverk som bildar underlag för tillsyn av
patientvården och som samtidigt innehåller
föreskrifter kring patientsäkerhet har inte någon
motsvarighet i fråga om folkhälsoarbetet. Medan
exempelvis smittskyddslagen också reglerar insatser
av befolkningskaraktär, finns inga motsvarande
uppdrag vad gäller prevention och befolkning. Jag
anser därför att riksdagen av regeringen bör begära
förslag om en översyn av lagstiftningen som reglerar
insatser av folkhälsokaraktär. Vad jag nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4. Allmänt om folkhälsoarbete (punkt 1)

av Kerstin Heinemann (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So497 yrkandena 17-19 och
avslår motionerna 2001/02:So227, 2001/02:So303
yrkande 5, 2001/02:So343, 2001/02:So498 yrkandena 1,
6 och 13, 2001/02:So593, 2001/02:So612 yrkande 1,
2001/02:Kr426 yrkande 1 och 2001/02:MJ422 yrkande
10.

Ställningstagande

Under skolåldern utvecklas många av de vanor och
livsstilar som får bestående effekt för hälsan. Det
gäller matvanor, motionsvanor och bruk av tobak,
alkohol och droger. Jag anser det viktigt att
gymnasieskolan fortsätter undervisningen i
hälsofrågor som påbörjats i grundskolan. Den skall
ta sin utgångspunkt i ett positivt och främjande
perspektiv även om man inte skall blunda för de
risker som finns i elevernas omvärld.

En positiv fritid utgör ofta en av de viktigaste
friskfaktorerna för alla åldersgrupper. Tyvärr når
inte det utbud som finns alla samhällsgrupper, t.ex.
funktionshindrade, vissa invandrargrupper och
ensamföräldrar. Biblioteken, teatrarna, de ideella
föreningarna m.fl. bör därför stimuleras att satsa
brett också på dessa målgrupper.
Genom apoteken kan man nå grupper som inte behöver
anlita hälso- och sjukvården med information om hur
man kan förebygga och själv hantera hälsoproblem.
Jag anser det viktigt att apoteken också i framtiden
får spela en aktiv roll i folkhälsoarbetet. Det
samarbete man haft med Statens folkhälsoinstitut
rörande t.ex. allergier har visat sig vara av mycket
stort värde.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

5. Folkhälsoforskning (punkt 3)

av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So498 yrkande 5, delvis, och
avslår motionerna 2001/02:So303 yrkandena 4 och 6,
2001/02: So376 yrkandena 1 och 5, 2001/02:So497
yrkande 20, 2001/02:MJ425 yrkande 1 och
2001/02:MJ518 yrkande 2.

Ställningstagande

Den fysiska ohälsan ökar bland barn och ungdomar.
Astma och allergier drabbar numera nästan 40 % av
alla barn och ungdomar. Orsaken till denna ökning är
fortfarande till största delen okänd. Det kan inte
vara obetydligt att i det här sammanhanget lyfta
fram frågan om miljöföroreningar i kombination med
ökade luftvägsbesvär. En möjlig orsak kan sökas i en
förändrad balans mellan skyddande och utlösande
faktorer. I dag pågår en rad forskningsprojekt på
området. Vi anser det mycket angeläget att den
forskningen påskyndas och utvecklas. Vad vi nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

6. Folkhälsoforskning (punkt 3)

av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So303 yrkande 4 och avslår
motionerna 2001/02:So303 yrkande 6, 2001/02:So376
yrkandena 1 och 5, 2001/02:So497 yrkande 20,
2001/02:So498 yrkande 5, delvis, 2001/02: MJ425
yrkande 1 och 2001/02:MJ518 yrkande 2.

Ställningstagande

Kvinnoperspektivet i folkhälsoarbetet glöms
ofta bort. Analyser av och forskning kring
hälsoutvecklingen har ofta begränsats till
specifika kvinnosjukdomar och psykiska
problem. Vi anser att folkhälsoarbetet måste
vidgas för att belysa kvinnors situation ur
andra perspektiv. Riksdagen bör därför hos
regeringen begära förslag om ett vidgat
kvinnoperspektiv i folkhälsoforskningen. Vad
vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

7. Folkhälsoforskning (punkt 3)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So303 yrkandena 4 och 6 och
avslår motionerna 2001/02:So376 yrkandena 1 och 5,
2001/02: So497 yrkande 20, 2001/02:So498 yrkande 5,
delvis, 2001/02:MJ425 yrkande 1 och 2001/02:MJ518
yrkande 2.

Ställningstagande

Kvinnoperspektivet i folkhälsoarbetet glöms ofta
bort. Analyser av och forskning kring
hälsoutvecklingen har ofta begränsats till specifika
kvinnosjukdomar och psykiska problem. Jag anser att
folkhälsoarbetet måste vidgas för att belysa
kvinnors situation ur andra perspektiv. Riksdagen
bör därför hos regeringen begära förslag om ett
vidgat kvinnoperspektiv i folkhälsoforskningen.

Jag anser vidare att riksdagen bör initiera ett
omfattande forskningsprogram om den sociala
gemenskapens betydelse för folkhälsan. Enligt min
uppfattning behövs ny kunskap om social integration
och vilka mekanismer som påverkar människors
livsvillkor och levnadssätt. Forskningsprogrammet
bör ha ett underifrånperspektiv. Utgångspunkten bör
vara det sociala livets stödjepunkter, familjen, de
sociala nätverken och närmiljön. Det bör bland annat
ta fasta på de informella strukturerna,
frivilligheten, föreningslivet och folkbildningen.
Det bör väva in kulturverksamheters betydelse, bl.a.
när individer är självverksamma och aktiva.
Forskningsprogrammet bör omfatta idéhistoriker,
beteendevetare, medicinare, antropologer m.m. för
att ge den tvärsektoriella kunskap som efterfrågas.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

8. Folkhälsoforskning (punkt 3)

av Kerstin Heinemann (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 8.
Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:So497
yrkande 20 och avslår motionerna 2001/02:So303
yrkandena 4 och 6, 2001/02:So376 yrkandena 1
och 5, 2001/02:So498 yrkande 5, delvis,
2001/02:MJ425 yrkande 1 och 2001/02:MJ518
yrkande 2.

Ställningstagande

Kunskap behövs för ett målinriktat och effektivt
folkhälsoarbete. Jag anser det därför viktigt att
forskningen över vilka förebyggande insatser som är
mest effektiva utifrån en mänsklig och
hälsoekonomisk utgångspunkt stimuleras och
prioriteras. Ett annat forskningsfält som måste
stimuleras är forskning kring hur kunskap om
livsstilars betydelse för folkhälsan bäst kan
förmedlas så att kunskapen blir tillvaratagen på det
individuella planet. Det är vidare viktigt att
Statens folkhälsoinstitut i sitt folkhälsoarbete gör
systematiska kunskapsöversikter. Institutet bör
också initiera och stödja forskning som är viktig
för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.
Vidare bör institutet systematiskt utvärdera olika
arbetssätt i förebyggande syfte. Vad jag nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

9. Psykisk ohälsa och stress (punkt 5)

av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 9. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:A246 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi ser positivt på regeringens förnyelsearbete vad
gäller stress i arbetslivet. Regeringen missar dock
möjligheten att vidta rätt åtgärder om den enbart
relaterar problemet med stress till arbetslivet. Vi
saknar bredare förslag som leder till ökad valfrihet
och större flexibilitet för medborgarna, vilket vi
anser vara en nyckel till att minska stressen i
samhället. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

10.Skadliga ljudnivåer (punkt 7)

av Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf
Olsson (v) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 10. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:So258, 2001/02: So336,
2001/02:So495 yrkanden 7 och 8 och 2001/02:So498
yrkande 11 och avslår motionerna 2001/02:So244,
2001/02:So276 yrkandena 1 och 3, 2001/02:So296,
2001/02:So310, 2001/02:So351, 2001/02:So494 och
2001/02:So497 yrkande 16.

Ställningstagande

I dagens samhälle får barn sällan vila sin hörsel.
Dagens ljudmatta som dygnet runt finns omkring oss
bör ses dels ur ett folkhälsoperspektiv dels ur ett
barnperspektiv. Vi anser att en utredning bör
tillsättas för att se över hur omfattande problemet
med hörsel är för dagens barn och unga.

Vi konstaterar att Socialstyrelsen ger ut
rekommendationer avseende ljudnivåer, exempelvis vid
konserter och diskotek. Att dessa rekommendationer
efterlevs kontrolleras däremot sällan. Det är därför
mycket vanligt att unga människor exponeras för
mycket höga ljudnivåer. Med tanke på det ökande
antalet hörselskador är det förebyggande arbetet
mycket viktigt. De regler och rekommendationer som
anger tillåtna ljudnivåer måste kombineras med
riktlinjer för hur de skall efterlevas. Ansvaret för
detta måste tydliggöras. Det är viktigt att sänka
ljudnivåerna, öka kunskapen om skadorna, utföra
kontroller och införa sanktioner för dem som inte
följer bestämmelserna. Problemet är så allvarligt
att det i lag måste anges högsta tillåtna ljudnivå
på offentliga platser. Personer som sköter
ljudanläggningarna skall genomgå kurs för att få
tillstånd. Tillsynsmyndigheten skall få befogenhet
att dra in tillstånd eller på annat sätt stoppa
verksamheten för längre eller kortare tid.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med
förslag till lagreglering i enlighet härmed.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

11.Skadliga ljudnivåer (punkt 7)

av Kerstin Heinemann (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 11. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So497 yrkande 16 och avslår
motionerna 2001/02:So244, 2001/02:So258,
2001/02:So276 yrkandena 1 och 3, 2001/02:So296,
2001/02:So310, 2001/02:So336, 2001/02: So351,
2001/02:So494 och 2001/02:So495 yrkandena 7 och 8
och 2001/02: So498 yrkande 11.

Ställningstagande

Ungefär var tionde person lider av hörselskada.
Att höra illa och ha problem med hörseln är
ofta stigmatiserande och skapar många
problem. Det är viktigt att minska
bullerstörningarna så att ljudnivåerna sänks
och färre människor utsätts för buller. Jag
utgår från att bullerfrågan kommer att få en
framträdande plats i regeringens kommande
folkhälsoproposition. Vad jag nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

12.Kost och motion (punkt 8)

av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 12. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So498 yrkande 5, delvis, och
avslår motionerna 2001/02:So382, 2001/02:So632
yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ289 yrkande 1 och
2001/02:MJ518 yrkandena 1 och 15.

Ställningstagande

Fler och fler barn drabbas av övervikt som i sin tur
kan leda till fortsatt ohälsa, bl.a. diabetes. En
förändrad matkultur i kombination med allt mindre
fysisk aktivitet är några av förklaringarna. Vi
anser det därför angeläget att barn och unga ges
möjlighet att i skolan och på fritiden få tillfälle
till regelbunden fysisk aktivitet. Vad vi nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

13.Insatser mot olika sjukdomar (punkt 9)

av Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif
Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars
Gustafsson (kd) och Cristina Husmark Pehrsson
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 13. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:So279 och 2001/02:So408
och avslår motionerna 2001/02:So559, 2001/02:So612
yrkande 9 och 2001/02:So621 yrkandena 2-4.

Ställningstagande

Vi står fortsatt bakom de riktlinjer för
prioriteringar inom hälso- och sjukvården
som riksdagen ställt sig bakom, vi vill dock
trots detta lyfta fram de tilltagande
problemen med osteoporos - benskörhet. Med
hänsyn till den omfattning och de effekter
på folkhälsan och samhällsekonomin som
osteoporos redan har och den utveckling som
kan förutses som en följd av en trendmässig
ökning av antalet frakturer och ökad
medellivslängd hos befolkningen är det
nödvändigt att en nationell strategi och
handlingsplan utarbetas för att utan
dröjsmål kunna hantera och på sikt bromsa
utvecklingen. Vad vi nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

14.Insatser mot olika sjukdomar (punkt 9)

av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 14. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So408 och avslår motionerna
2001/02:So279, 2001/02:So559, 2001/02:So612 yrkande
9 och 2001/02:So621 yrkandena 2-4.

Ställningstagande

Vi står fortsatt bakom de riktlinjer för
prioriteringar inom hälso- och sjukvården som
riksdagen ställt sig bakom. Vi anser inte att det
ankommer på riksdagen att uttala sig om förebyggande
insatser, behandling m.m. för viss sjukdom (motion
So279). Med hänsyn till den omfattning och de
effekter på folkhälsan och samhällsekonomin som
osteoporos redan har och den utveckling som kan
förutses som en följd av en trendmässig ökning av
antalet frakturer och ökad medellivslängd hos
befolkningen bedömer vi det dock nödvändigt att en
nationell strategi och handlingsplan utarbetas för
att utan dröjsmål kunna hantera och på sikt bromsa
utvecklingen. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Allmänt om folkhälsorbete m.m. (punkterna 1-7)

av Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif
Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars
Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),
Kenneth Johansson (c) och Kerstin Heinemann (fp).

Redan i propositionsförteckningen den 18 september
2001 aviserade regeringen en proposition om
nationella folkhälsomål till december 2001.
Propositionen är ännu inte framlagd. I avvaktan på
propositionen avstod vi från att lägga förslag under
allmänna motionstiden 2001 i en mängd aktuella
folkhälsofrågor. Regeringens fördröjning har
kraftigt påverkat utskottets möjligheter att driva
folkhälsofrågorna framåt. Med tanke på den skenande
utvecklingen av ohälsa - sjukskrivningar och
förtidspensioneringar - är det särskilt betänkligt
att propositionen dröjer då den bl.a. kan förväntas
behandla orsaker till ohälsa och sjukskrivningar. Vi
förutsätter nu att ingen ytterligare fördröjning
sker utan att en proposition läggs fram i början på
hösten.

Insatser mot olika sjukdomar (punkt 9)

av Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v).

Vi vill erinra om att vi har tagit upp frågan om
forskning inom området elektromagnetisk strålning i
vår motion 2001/02:MJ422. Yrkandet har behandlats i
utbildningsutskottets betänkande 2001/02:UbU1. I vår
reservation 9 i betänkandet anför vi att forskningen
inom området inte har kunnat fördjupas och
vidareutvecklas så mycket som vore önskvärt, och det
finns fortfarande oklarheter och osäkerheter som
leder till att beslut inte tas om t.ex. gränsvärden
och andra försiktighetsåtgärder. Vi anser att det
finns behov av en sammanställning av den forskning
som hittills utförts inom området.

Insatser mot olika sjukdomar (punkt 9)

av Kenneth Johansson (c).

I likhet med utskottet och motionärerna oroas jag av
utvecklingen när det gäller skadliga ljudnivåer. Det
är angeläget att begränsa ljudnivåerna på konserter,
diskotek m.m. och att sprida kunskap om hur man
förebygger tinnitus. Det är också angeläget att
miljö- och hälsoskyddsnämnderna utövar en effektiv
tillsyn av ljudnivåerna. Jag utgår från att
regeringen noga följer utvecklingen på området. Jag
avstår därför nu ifrån att reservera mig i frågan
men förbehåller mig rätten att återkomma om så
skulle behövas.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna
motionstiden

2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

50. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder mot
tobaksbruket och avskaffade tobakssubventioner.

2001/02:So227 av Sinikka Bohlin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett register över
vaccinationer.

2001/02:So244 av Barbro Feltzing (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en nationell lag med
fastställda gränsvärden för ljudnivåer i offentliga
lokaler.

2001/02:So258 av Kia Andreasson och Helena Hillar
Rosenqvist (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till en lag som anger högsta tillåtna
ljudnivå på offentliga platser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att personer som
sköter ljudanläggningar skall genomgå utbildning
för att få tillstånd.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
tillståndsmyndigheten får bemyndigande att vidta
sanktioner mot överträdelse.

2001/02:So276 av Margareta Andersson och Sofia
Jonsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om begränsningar av
ljudnivåer på konserter, diskotek m.m.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade resurser för
att sprida kunskaper om och öka informationen om
hur man förebygger och botar tinnitus.

2001/02:So279 av Ingvar Eriksson och Elizabeth
Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förebyggande åtgärder mot
osteoporos.

2001/02:So283 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att initiera en
nationell kampanj för livslust och mot självmord.

2001/02:So296 av Elisabeth Fleetwood (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nödvändigheten av att
skyndsamma åtgärder vidtas beträffande riskerna för
bullerskador med tyngdpunkten på en
informationskampanj riktad till allmänheten, med
speciell inriktning på den yngre delen av
befolkningen.

2001/02:So303 av Agne Hansson m.fl. (c):

4. Riksdagen begär hos regeringen förslag till ett
vidgat kvinnoperspektiv i folkhälsoforskningen.

5. Riksdagen begär hos regeringen översyn av
lagstiftningen som reglerar insatser av
folkhälsokaraktär.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om initierandet av
ett forskningsprogram om den sociala gemenskapens
betydelse för folkhälsan.

2001/02:So307 av Inger Lundberg m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
folkhälsoaspekterna måste ges ökad tyngd i
storstadsdelegationens arbete.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om riktade medel inom
ramen för bl.a. Integrationsverket och Allmänna
arvsfonden för att öka tillgängligheten till det
rörliga friluftslivet, inte minst bland
invandrare.

2001/02:So310 av Lennart Kollmats (fp):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om att via lagstiftning sänka ljudvolymen vid
konserter, bio, diskotek etc.

2001/02:So315 av Göran Magnusson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att slopa EU:s subventioner
till tobaks- och vinodling.

2001/02:So336 av Ewa Larsson m.fl. (mp, m, v, kd, c,
fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att en utredning behöver tillsättas för att se över
hur omfattande problemet med hörsel är för dagens
barn och unga.

2001/02:So343 av Rolf Olsson m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om en
mer landsomfattande generell, och för den enskilde
kostnadsfri, vaccinering mot kommande
influensaepidemier enligt vad i motionen anförs om
förbättrad hälsa hos befolkningen och en lägre
kostnad för omhändertagandet inom sjukhusvården.

2001/02:So351 av Dan Kihlström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
reglerna gällande ljudnivån vid evenemang.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrad
information om buller och hörselskador till följd
av buller.

2001/02:So376 av Margareta Viklund (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillsätta en
parlamentariskt sammansatt utredning för att
utreda kostnaderna för förebyggande insatser
kontra sjukvårdande och behandlande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppdra åt
Socialdepartementet och Finansdepartementet att, i
samarbete med Utbildningsdepartementet, utreda och
jämföra kostnaderna för förebyggande friskvårdande
kontra sjukvårdande behandlande insatser samt
utarbeta en långsiktig plan för det förebyggande
folkhälsoarbetet.

2001/02:So382 av Laila Bjurling (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Socialstyrelsen skall
verka för att lunchrestauranger näringsdeklarerar
sina maträtter, åtminstone "dagens rätt".

2001/02:So408 av Elisabeth Fleetwood och Anita Sidén
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att skyndsamt utarbeta en
handlingsplan samt tar nödvändiga initiativ för att
hantera osteoporosproblematiken.

2001/02:So411 av Ingrid Burman m.fl. (v, s, m, kd,
c, fp, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om antagandet av mål för det
självmordspreventiva arbetet i Sverige.

2001/02:So494 av Sven Bergström och Birgitta Sellén
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om intensifierat arbete mot
hörselskador.

2001/02:So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anges i motionen om barn och
hörselproblem.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om utredning
angående barn och ungdomars hörsel.

2001/02:So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationellt
handlingsprogram mot självmord.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder mot
buller.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildningens roll
i folkhälsoarbetet.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fritid och kultur.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om apoteken.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning.

2001/02:So498 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den
folkhälsopolitiska inriktningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
forskning om orsaker till barns astma samt behov
av ökad fysisk aktivitet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konsekvensanalyser
av äldres hälsa i samband med
samhällsförändringar.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om höga ljudnivåer.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om folkhälsomål.

2001/02:So559 av Carina Hägg och Agneta Brendt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av aktiv
information om tuberkulos.

2001/02:So593 av Ronny Olander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att klarlägga hur
folkhälsoaspekterna bättre skall kunna beaktas i den
fysiska samhällsplaneringen genom bl.a. förbättrad
tillgång på koloniträdgårdar.

2001/02:So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
folkhälsoarbetet bör ges ökad betydelse.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förebyggande av
självmord och att Nationella rådet för
självmordspreventionsprogram bör få nationell
status.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om elöverkänslighet.

2001/02:So621 av Marianne Andersson och Gunnel
Wallin (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att myndigheterna
måste inta en mer öppen attityd till
behandlingsformer som visar sig hjälpa patienter
med elöverkänslighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en specialutrustad
klinik för att ta bort den skadliga belastningen
av tungmetaller, kemikalier och dolda infektioner
bör inrättas i Sverige.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
måste ta hänsyn till forskning från båda sidor i
elöverkänslighetskonflikten och även till
vittnesmålen från drabbade människor.

2001/02:So624 av Viviann Gerdin och Margareta
Andersson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att hälsoaspekter
måste ges en mer framträdande roll vid bedömning
av nationella bidrag och EU-bidrag.

2001/02:So632 av Helena Hillar Rosenqvist och
Kerstin-Maria Stalin (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
motion och aktivitet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att beakta
människors behov av aktivitet i olika samhälleliga
beslut.

2001/02:Kr426 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
skall återkomma med förslag till åtgärder för att
främja folkhälsan bland ungdomar.

2001/02:MJ289 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av
att ändra våra matvanor i enlighet med rap-
porten.

2001/02:MJ422 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen att en
nollvision bör upprättas för de miljörelaterade
negativa hälsoeffekterna för att tydliggöra det
direkta sambandet mellan vår livsstil och vår
hälsa.

2001/02:MJ425 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
studie av de miljörelaterade sjukdomarna och deras
utbredning i landet.

2001/02:MJ518 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behov av förändrad
livsstil.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning om
livsstilens och kostens inverkan på vår hälsa.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hälsohem.

2001/02:A246 av Maria Larsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stress bör
behandlas ur ett bredare perspektiv än bara
relaterat till arbetslivet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stress bör
uppmärksammas i folkhälsoarbetet.