Socialutskottets betänkande
2001/02:SOU16
Behandling av ofrivillig barnlöshet
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition
2001/02:89 Behandling av ofrivillig barnlöshet, tre
motionsyrkanden som väckts med anledning av
propositionen, ett motionsyrkande från den allmänna
motionstiden 2000 samt sju motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden 2001.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag
att utvidga lagen (1988:711) om befruktning utanför
kroppen så att även provrörsbefruktning med ägg
eller spermier som kommer från andra än paret som
genomgår behandling blir tillåten. Dock får inte
både ägg och spermier komma från utomstående.
Behandling med donerade ägg eller spermier skall
bara få utföras vid universitetssjukhus efter
särskild prövning. Utskottet ställer sig även bakom
de föreslagna bestämmelserna om barns rätt att få
kännedom om sitt genetiska ursprung. Utskottet
tillstyrker vidare bl.a. att uttryckliga
definitioner införs i föräldrabalken av vem som är
att anse som mor respektive far i de fall där ägget
kommer från en annan kvinna.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
I betänkandet finns tre reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Avslag på propositionen
Riksdagen avslår motion 2001/02:So42.
Reservation 1 (kd)
2. Äggdonationer
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:So207 och
2001/02:So449 yrkande 1.
3. Tillgänglighet och finansiering
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So41
yrkande 2 delvis, 2001/02:So250, 2001/02:So300
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:So394.
Reservation 2 (m)
4. Stöd och rådgivning
Riksdagen avslår motion 2001/02:So522.
5. Offentligt finansierade sjukhus
Riksdagen antar 4 § första stycket i
regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1988:711) om befruktning utanför kroppen samt 3
§ första stycket i regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1984:1140) om insemination.
Riksdagen avslår därmed motion 2001/02:So41
yrkande 1.
Reservation 3 (m)
6. Behandling vid universitetssjukhus
Riksdagen antar 4 § andra stycket i regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1988:711) om
befruktning utanför kroppen.
7. Tidsbegränsning av
universitetssjukhusens ensamrätt
Riksdagen avslår motion 2001/02:So41 yrkande 2
delvis.
8. Surrogatmoderskap
Riksdagen avslår motion 2001/02:So449 yrkande
2.
9. Förslaget till lag om ändring i lagen
(1988:711) om befruktning utanför kroppen i
övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1988:711) om befruktning utanför
kroppen i den mån det inte omfattas av vad
utskottet föreslagit ovan, med den ändringen i 9
§ att orden "4 §§" byts ut mot "4 §".
10. Förslaget till lag om ändring i lagen
(1984:1140) om insemination i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1984:1140) om insemination i den
mån det inte omfattas av vad utskottet föreslagit
ovan, dock med den rättelsen i 3 § att andra och
tredje styckena byter plats.
11. Lagförslagen i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i föräldrabalken,
b) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Stockholm den 9 april 2002
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid
Burman (v), Chris Heister (m), Susanne Eberstein
(s), Conny Öhman (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Elisebeht Markström (s), Lars Gustafsson (kd),
Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth Johansson
(c), Catherine Persson (s), Lars Elinderson (m),
Tullia von Sydow (s), Lena Olsson (v), Rosita
Runegrund (kd), Marina Pettersson (s), Harald
Nordlund (fp) och Lotta N Hedström (mp).
2001/02
SoU16
Redogörelse för ärendet
Ärendets beredning
Lagutskottet har beretts tillfälle att yttra sig
över propositionen jämte eventuella motioner men har
beslutat att inte avge yttrande i ärendet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås bl.a. ändringar i lagen
(1988:711) om befruktning utanför kroppen. Lagen
reglerar in vitro-fertilisering (IVF), dvs. prov-
rörsbefruktning, och föreslås bli utvidgad så att
även behandling med ägg eller spermier som kommer
från andra än paret som genomgår behandling blir
tillåten. Dock får inte både ägg och spermier komma
från utomstående. Befruktning utanför kroppen där
antingen ägg eller spermier kommer från andra än
paret som skall genomgå behandling skall endast få
göras vid universitetssjukhus. Behandlingen skall
föregås av en lämplighetsprövning av föräldrarna.
Givaren skall vara myndig och ha lämnat skriftligt
samtycke till att ägget får befruktas eller att
spermie får användas för befruktning. Samtycket
skall kunna återkallas fram till befruktningen.
Läkaren skall pröva om givaren är lämplig.
Regler om barns rätt att få kännedom om sitt
genetiska ursprung föreslås i såväl lagen om
befruktning utanför kroppen som i lagen (1984:1140)
om insemination.
Vidare föreslås en bestämmelse i föräldrabalken om
att den kvinna som föder ett barn som tillkommit
genom att ett ägg från en annan kvinna efter
befruktning har förts in i hennes kropp skall anses
som barnets mor. I föräldrabalken införs även en be-
stämmelse om att den man som har samtyckt till
befruktning utanför makans eller sambons kropp, av
ett ägg som kommer från en annan kvinna, skall anses
som barnets far.
Propositionen behandlar även frågor som rör risker
med in vitro-fertilisering, införandet av nya
behandlingsmetoder samt behovet av uppföljning.
Konsekvensändringar föreslås bl.a. i sekretesslagen
(1980:100).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 2003.
Utskottets överväganden
Avslag på propositionen, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om avslag på
propositionen. Utskottet delar regeringens
och Statens medicinsk-etiska råds bedömning
att behandling med befruktning utanför
kroppen där antingen ägget eller spermien
kommer från utomstående bör tillåtas.
Riksdagen bör också avslå två motionsyrkanden
om att tillåta äggdonationer eftersom dessa
får anses tillgodosedda med regeringens
förslag.
Jämför reservation 1 (kd).
Propositionen
Statens medicinsk-etiska råd fick 1994 i uppdrag av
Socialdepartementet att i samråd med den medicinska
professionen göra en översyn av vissa frågor om
befruktning utanför kroppen. Rådet överlämnade 1995
rapporten Assisterad befruktning - synpunkter på
vissa frågor i samband med befruktning utanför
kroppen. Rådet föreslog bl.a. att IVF-behandling
skulle få utföras med kvinnans egna ägg och donerade
spermier eller med donerade ägg och mannens
spermier.
Enligt propositionen har Statens medicinsk-etiska
råd grundat sina bedömningar på uppfattningen om
alla människors lika värde och en humanistisk
människosyn. Till de etiska principer som varit
vägledande för rådet hör respekt för
självbestämmande och integritet, principen om att
minska lidande, godhetsprincipen samt
rättviseprincipen. Regeringen ansluter sig till
dessa utgångspunkter.
Regeringen framhåller att det vid bedömningen av
olika metoder för behandling av ofrivillig
barnlöshet är särskilt viktigt att beakta barnets
intressen. Barnet har inte själv möjlighet att
påverka sin tillblivelse. När det gäller barn som
tillkommer efter assisterad befruktning har
samhället ett särskilt ansvar för att de metoder och
behandlingar som används är etiskt acceptabla. Dessa
barn får inte utsättas för större risker än andra
barn. Barnet har inte heller möjlighet att ta
ställning till eventuella risker som olika
medicinska metoder att hjälpa tillblivelsen på
traven kan medföra. Det kan här handla om förhöjda
medicinska risker och om barnets psykosociala
förhållanden. Även med hänsyn till barnets
integritet är det viktigt att metoder för behandling
av ofrivillig barnlöshet inte kommer i konflikt med
den humanistiska människosynen. Regeringen
framhåller att det därför är viktigt att befintliga
behandlingsmetoder följs upp noga så att eventuella
ökade risker skall bli kända. Likaså är det viktigt
att nya behandlingsmetoder inte införs utan att
riskerna ur barnets perspektiv övervägts särskilt,
anförs det.
I likhet med Statens medicinsk-etiska råd anser
regeringen att behandling där befruktningen sker
utanför kvinnans kropp och antingen spermien eller
ägget kommer från utomstående skall tillåtas.
Regeringen påpekar att om ägget kommer från en annan
kvinna än modern, men spermien från fadern, får
barnet ett delvis bevarat genetiskt samband med
föräldrarna. Mannen är barnets genetiske far. Modern
är inte barnets genetiska mor, men eftersom hon
genomgått graviditeten och fött barnet är hon att se
som barnets mor. Barnet växer upp i ett
parförhållande och får både en mor och en far. Det
är önskat och framfött av den kvinna som blir dess
mor. Även då ägget kommer från modern, men spermien
kommer från en annan man än fadern får barnet ett
delvis genetiskt samband med föräldrarna. Mot denna
bakgrund anser regeringen, liksom Statens medicinsk-
etiska råd, att det är svårt att finna skäl för att
medicinska hinder för befruktning skall värderas
olika beroende på orsaken till den ofrivilliga
barnlösheten. Behandling där befruktningen sker
utanför kroppen görs för att komma till rätta med
medicinska hinder för befruktning på naturlig väg
både då ägget är kvinnans eget och när det kommer
från en annan kvinna. Regeringen anför vidare att
behandling där befruktningen sker utanför kroppen
med ägg från kvinnan själv och spermier från en
utomstående man inte nämnvärt torde skilja sig från
givarinsemination.
Regeringen delar Statens medicinsk-etiska råds
bedömning att befruktning utanför kroppen, där både
ägg och spermier kommer från andra personer än de
blivande föräldrarna, även fortsättningsvis skall
vara förbjudet. Ett accepterande av en metod där
inget genetiskt samband mellan föräldrar och barn
finns kan ses som en alltför långtgående strävan att
med tekniska insatser kompensera livets
ofullkomlighet samt medföra risk för att ägg och
spermier ses som objekt som är fritt tillgängliga
för att skapa en människa, anförs det.
En viktig aspekt när det gäller användning av ägg
eller spermie från andra än de blivande föräldrarna
är, enligt propositionen, barnets rätt till sitt
ursprung. Regeringen anser, i likhet med Statens
medicinsk-etiska råd, att barnet måste få en
möjlighet att grunda sitt liv på sanningen om sitt
genetiska ursprung och att ett annat
förhållningssätt skulle innebära en kränkning av
barnets personliga integritet.
Enligt propositionen är barnets rätt att få
kännedom om sitt ursprung numera väl etablerad.
Utgångspunkten är att barn som föds efter
befruktning utanför kroppen, där antingen ägget
eller spermien som befruktat ägget härrör från någon
annan än dess föräldrar, skall ha samma rätt till
information som barn som fötts efter
givarinsemination. Detta innebär att uppgifter om
givaren skall antecknas i en särskild journal som
barnet, när det har uppnått tillräcklig mognad,
självt skall ha rätt att ta del av utan hinder av
sekretess.
Regeringen anser att det är viktigt att barnets
rätt att få reda på sitt ursprung respekteras. Sett
ur barnets perspektiv är det dock viktigt att
informationen kommer barnet till del på ett sätt som
är till gagn för dess utveckling. Jämförelser går
här att göra med de erfarenheter som finns från
adoptionsområdet. En allmän uppfattning inom
forskningen på detta område är att det är av största
vikt för adoptivbarnets utveckling att det får reda
på att det är adopterat och att det är
adoptivföräldrarna själva som talar om det. En av
anledningarna till att föräldrarna, när det är
lämpligt, själva bör berätta för sitt barn om dess
ursprung är att det för adoptivbarn, liksom för alla
andra barn, är viktigt att ha ett ärligt och
tillitsfullt förhållande till sina föräldrar. Som
Sveriges Psykologförbund påpekar i sitt remissvar är
ett garanterat sätt att göra familjelivet
komplicerat och svårhanterligt att låta det vila på
hemligheter och halvsanningar i väsentliga frågor.
Barn är i allmänhet bra på att uppfatta subtila
signaler från sin omgivning och då i synnerhet från
sina föräldrar, heter det i propositionen.
Regeringen betonar vikten av att par som är
ofrivilligt barnlösa erbjuds hjälp att bearbeta den
kris som den ofrivilliga barnlösheten kan medföra,
särskilt i de fall där det blir aktuellt att vid
befruktningen använda ägg eller spermier som
donerats från utomstående. Föräldrar som inte själva
har bearbetat sin egen sorg kan ha svårigheter att
berätta för barnet om dess tillkomsthistoria på ett
sätt som är bra och konstruktivt för barnet. Enligt
regeringen är det därför angeläget att även
professionellt stöd i detta hänseende ingår i den
utredning som föregår behandlingen.
Regeringen anför också att det är en angelägen
uppgift för Socialstyrelsen att medverka till att
rutiner och metoder utvecklas så att de blivande
föräldrarna kan få hjälp med hur de tidigt och på
ett bra och adekvat sätt kan informera sitt barn.
Vikten av uppföljning framhålls i flera sammanhang i
propositionen. Bland annat anges att det är
angeläget att resultaten av IVF-tekniken även
fortsättningsvis följs noga och att det ankommer på
Socialstyrelsen att i samverkan med företrädare för
huvudmännen redovisa resultaten. Enligt regeringen
är det särskilt angeläget att fortsatt uppföljning
av barnens psykosociala förhållanden sker.
Regeringen anser också att det är angeläget att
kartlägga eventuella psykologiska och sociala
konsekvenser både för barnet, men även för familjen
som helhet, av att en av föräldrarna inte är barnets
genetiska förälder.
Det är även viktigt att eventuella konsekvenser
för givaren följs upp noga. Detta inte minst mot
bakgrund av att den som gett spermier eller ägg i
långt senare skede av sitt liv kan bli uppsökt av
ett barn som han eller hon gett upphov till.
Regeringen anser det viktigt att den som vill ge
spermie eller ägg är införstådd med vilka
konsekvenser detta kan få. Om det föreligger släkt-
eller vänskapsförhållanden mellan paret och givaren
är det ur barnets perspektiv viktigt att föräldrarna
och givaren kan hantera förhållandet att barnet har
en genetisk förälder i släkt- eller
bekantskapskretsen även fortsättningsvis. Regeringen
anser att Socialstyrelsen bör utfärda allmänna råd
till ledning för verksamheten.
Motioner
I motion So42 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen avslår propositionen. Motionärerna
ställer sig tveksamma till om assisterad befruktning
med donerade könsceller ligger i linje med barnets
bästa. Enligt motionärerna kan det uppstå problem
för ett barn som kommer till genom denna typ av
befruktning, oavsett om det får vetskap om sitt
verkliga ursprung eller ej. Om ursprunget inte
avslöjas finns en familjehemlighet med allt vad det
kan tänkas innebära för den känslomässiga miljön. Om
ursprunget meddelas eller avslöjas kan nya
komplicerade relationer skapas mellan å ena sidan
donatorn och å andra sidan barnet, den biologiska
föräldern, den andra föräldern, syskon m.fl.
Föräldrarna kan störas av osäkerheten om hur barnet
kommer att reagera och spänningar kan uppstå i deras
relation på grund av vetskapen om en donator. Även
donatorn och dennas familj kan beröras av vetskapen
om att det kan finnas barn vilkas öde är okänt. Ett
annat problem är att donatorer av ägg som själva
genomgår IVF-behandling är beroende av sjukvården
och därmed har svårt att fatta helt självständiga
beslut. Även andra i beroendeställning kan enligt
motionärerna komma att utnyttjas; exempelvis är
många spermiedonatorer blivande läkare. Motionärerna
anser att befruktning utanför kvinnans kropp med
donerade könsceller inte skall tillåtas. Vidare bör
man genom information om de etiska komplikationerna
och genom underlättande av adoption få
givarinseminationerna att upphöra på sikt.
I motionerna So449 av Tasso Stafilidis och Charlotta
L Bjälkebring (v) yrkande 1 och 2000/01:So207 av
Marianne Carlström och Marina Pettersson (s) begärs
tillkännagivanden om att äggdonationer bör tillåtas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens och Statens medicinsk-
etiska råds bedömning att behandling med befruktning
utanför kroppen där antingen ägget eller spermien
kommer från utomstående bör tillåtas. Utskottet
ansluter sig till resonemanget att det är svårt att
motivera varför ofrivilligt barnlösa par skall
behandlas olika beroende på vilka medicinska hinder
som föreligger för befruktning på naturlig väg.
Liksom vid givarinsemination får barnet ett delvis
bevarat genetiskt samband med föräldrarna. Barnet är
också önskat samt buret och framfött av den kvinna
som blir dess mor.
I motion So42 (kd) kritiseras propositionen,
framför allt med avseende på de psykosociala
konsekvenser förslaget att tillåta IVF-behandling
med donerade könsceller kan få, såväl för barnet och
familjen i övrigt som för givaren.
Utskottet kan inledningsvis konstatera att en
befruktning utanför kroppen med donerade könsceller
alltid skall föregås av en särskild prövning.
Läkaren skall pröva om det med hänsyn till makarnas
eller de samboendes medicinska, psykologiska och
sociala förhållanden är lämpligt att en sådan
behandling äger rum. Behandlingen får endast utföras
om det kan antas att det blivande barnet kommer att
växa upp under goda förhållanden.
Utskottet instämmer vidare med regeringen att det
är viktigt att barnets rätt att få reda på sitt
ursprung respekteras men att informationen måste
komma barnet till del på ett sätt som är till gagn
för dess utveckling. Ur ett barnperspektiv är det
angeläget att öka föräldrarnas benägenhet att själva
berätta för sitt barn om dess tillkomsthistoria.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är
viktigt att utveckla rutiner och metoder som
underlättar och utgör stöd för blivande föräldrar så
att de tidigt och på ett bra sätt kan informera sitt
barn. Utskottet utgår ifrån att t.ex.
Socialstyrelsen kommer att lämna värdefulla bidrag
på området. Utskottet vill i sammanhanget också
framhålla vikten av att resultaten av IVF-tekniken
följs noga även i fortsättningen. Såsom anförs i
propositionen är det angeläget att kartlägga
eventuella psykologiska och sociala konsekvenser för
barnet liksom för familjen som helhet av att en av
föräldrarna inte är barnets genetiska förälder.
Utskottet konstaterar att regeringen också betonar
att givarna av ägg och spermier bör informeras om
vad donationen kan få för följder samt att
konsekvenserna för donatorerna bör följas noga.
Sammantaget anser utskottet inte att vad som anförs
i motionen utgör tillräcklig grund för att avslå
propositionen. Motionen avstyrks därmed.
Motionerna So449 (v) yrkande 1 och 2000/01:So207 (s)
får anses tillgodosedda med regeringens förslag och
bör därför avslås.
Behov av förbättrad tillgänglighet i
den offentliga vården, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om kortare
väntetider för och generösare offentlig
finansiering av IVF-behandlingar. Utskottet
hänvisar till det s.k. prioriteringsbeslutet
men anser det angeläget att landstingen ser
över sina finansieringsregler. Riksdagen bör
vidare avslå en motion om stöd och rådgivning
till barnlösa par mot bakgrund av vad som
anförs i Socialstyrelsens föreskrifter på
området.
Jämför reservation 2 (m).
Propositionen
I propositionen påpekas att de ofrivilligt barnlösa
parens möjlighet att få tillgång till offentligt
finansierad behandling varierar mellan olika
landsting. Vanligt är att paren endast tillåts
genomgå ett visst antal behandlingar inom ramen för
den offentliga finansieringen. Vanligast är att
landstingen finansierar tre behandlingar, men det
kan även vara färre. Exempelvis bekostar Landstinget
i Uppsala län endast en behandling. Oftast
förekommer även olika typer av åldersgränser för att
behandling över huvud taget skall ges. I många
landsting är väntetiderna för utredning och
behandling betydande.
Socialstyrelsen har rekommenderat att endast ett
ägg normalt bör återföras in i kvinnans livmoder
efter befruktningen. Regeringen konstaterar att
landstingens begränsningar ökar trycket på det
barnlösa paret att föredra att två ägg återförs.
Detta ökar visserligen graviditetschanserna men
leder även till fler tvillingfödslar. Detta medför
ökade medicinska risker som i sin tur medför ökade
kostnader för landstingen i form av bl.a. ökat behov
av kejsarsnitt och neonatalvård. Enligt regeringen
har landstingen sannolikt hittills endast beaktat
kostnaderna för behandlingen av ofrivillig
barnlöshet. Det är därför angeläget att
sjukvårdshuvudmännen ser över sina respektive regler
för finansiering av behandling av ofrivillig
barnlöshet, anförs det.
Motioner
I motion So41 av Chris Heister m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om att förslaget att begränsa in
vitro-fertiliseringarna till forskningssjukhus kan
leda till ytterligare väntetider för dem som redan
har många år av tidsödande, mentalt påfrestande och
även kostsamma utredningar bakom sig (yrkande 2
delvis).
I motion So250 av Lena Ek och Viviann Gerdin (c) begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
ofrivillig barnlöshet. Enligt motionärerna betraktas
ofrivillig barnlöshet i dag som en sjukdom, varför
barnlösa par bör ha rätt till minst tre
fertilitetsbehandlingar finansierade med offentliga
medel. Motionärerna påtalar vidare problemet med att
väntetider på upp till 6 år kan medföra att de
åldersgränser som fastställs av landstingen
överskrids. Motionärerna anser också att
åldersgränsen, som nu varierar mellan 36 och 40 år,
bör vara densamma i alla landsting.
I motion So300 av Rigmor Stenmark (c) begärs ett
tillkännagivande om att samtliga landsting bör ha
enhetliga regler och tillåta fler behandlingar för
par som drabbats av ofrivillig barnlöshet (yrkande
1). Motionärerna begär även ett tillkännagivande om
att de barnlösas förening bör få del av det statliga
föreningsstödet (yrkande 2).
I motion So394 av Carina Hägg (s) begärs ett
tillkännagivande om konstgjord befruktning.
Motionären anser att ofrivilligt barnlösa bör få
bättre möjligheter till konstgjord befruktning dels
på rent mänskliga grunder, dels mot bakgrund av de
låga födelsetalen i landet.
I motion So522 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s)
begärs ett tillkännagivande om att ofrivilligt
barnlösa bör erbjudas stöd och rådgivning av
sjukhuskuratorer och familjerådgivare innan de
genomgår medicinsk behandling, ansöker om adoption
eller bestämmer sig för att avstå från båda
alternativen.
Bakgrund och tidigare behandling
Riksdagen ställde sig våren 1997 bakom riktlinjer
för prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop.
1996/97:60, bet. 1996/97:SoU14, rskr. 1996/97:186).
I dessa riktlinjer har behandling av ofrivillig
barnlöshet förts till prioriteringsgrupp III, dvs.
vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar,
vilken är den näst lägsta prioriteringsgruppen.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen sedan
dess, senast i det av riksdagen godkända betänkande
2000/01:SoU10 (s. 80 f.) avstyrkt motioner om
insatser mot olika sjukdomar. Utskottet har
regelmässigt framfört den inställningen att
utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att
satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller om
att vården av dessa bör organiseras på visst sätt.
Att bedöma sådana frågor är i första hand en fråga
för sjukvårdshuvudmännen. Utskottet har vidhållit
sin uppfattning att riktlinjerna för prioriteringar
inom hälso- och sjukvården inte låter sig förenas
med någon "lista" där vissa sjukdomar generellt
prioriteras före andra.
En motion liknande den här aktuella So522 behandlade
utskottet i det av riksdagen godkända betänkande
1997/98:SoU13. Utskottet ansåg det angeläget att
människor som fått beskedet att de är infertila har
möjlighet att få kvalificerad rådgivning för att
lättare kunna ta ställning till de alternativ till
barnlöshet som finns. Något tillkännagivande i
enlighet med vad som yrkades i motionen behövdes
dock, enligt utskottets mening, inte. Motionen
avstyrktes.
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd om befruktning utanför kroppen m.m. (SOSFS
1989:35) bör ett barnlöst par, redan innan
infertilitetsutredningen börjar, få information om
att det har möjlighet till kurators- och/eller
psykologkontakt. Det kan vara av stor betydelse för
paret att få tillfälle att tydliggöra sina
individuella behov och förväntningar inför
utredningen. De kan ha olika ambitioner vad gäller
IVF-behandling, adoption eller en fortsatt tillvaro
utan barn. Rådgivningen bör enligt föreskrifterna
omfatta klargörande, bearbetande och stödjande
samtal och ta hänsyn till alla aspekter på parets
situation och bedrivas parallellt med den medicinska
utredningen och den eventuella behandlingen.
Socialstyrelsen föreskriver att tillgång till
psykologisk kompetens är nödvändig för att IVF-
verksamhet skall bedrivas på ett tillfredsställande
sätt. Den som utöver läkaren ansvarar för
rådgivningen skall ha kompetens motsvarande kurator
eller psykolog.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin regelmässigt uttalade
inställning att det i första hand är en fråga för
sjukvårdshuvudmännen att bedöma huruvida satsningar
bör göras på enskilda sjukdomar eller om vården av
dessa sjukdomar bör organiseras på visst sätt.
Utskottet har inte heller ändrat sin uppfattning att
riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och
sjukvården inte låter sig förenas med en "lista" där
vissa sjukdomar generellt prioriteras före andra.
Utskottet delar dock regeringens bedömning att det
är angeläget att landstingen ser över sina
respektive regler för finansiering av behandling av
ofrivillig barnlöshet. Motionerna So41 (m) yrkande 2
delvis, So250 (c), So300 (c) yrkandena 1 och 2 samt
So394 (s) avstyrks därmed.
Utskottet delar uppfattningen i motion So522 (s) att
ofrivilligt barnlösa bör erbjudas stöd i sin svåra
situation samt rådgivning kring vilka alternativ
till barnlöshet som kan vara aktuella. I
Socialstyrelsens föreskrifter på området nämns att
det finns risk för att ofrivillig barnlöshet
betraktas som ett rent medicinskt problem. Bland
annat av det skälet bör barnlösa par få information
om att de har möjlighet till kurators- och/eller
psykologkontakt. Socialstyrelsen föreskriver därför
att tillgång till psykologisk kompetens är nödvändig
inom IVF-verksamheten. Motionen får därmed anses i
huvudsak tillgodosedd.
Offentligt finansierade sjukhus
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta förslaget att ändra
uttrycket "allmänna sjukhus" till "offentligt
finansierade sjukhus". Riksdagen bör avslå en
motion vari riktas kritik mot att kravet på
tillstånd för att få utföra IVF-behandlingar
därmed kvarstår för de sjukhus som inte till
övervägande delen är offentligt finansierade.
Med hänsyn till att befruktning utanför
kroppen är en komplicerad och resurskrävande
metod anser utskottet att tillståndskravet
bör vara kvar.
Jämför reservation 3 (m).
Propositionen
I 3 § lagen (1988:711) om befruktning utanför
kroppen stadgas att befruktning utanför kroppen inte
utan Socialstyrelsens tillstånd får utföras annat än
vid allmänna sjukhus. Motsvarande gäller för
givarinseminationer enligt 3 § lagen (1984:1140) om
insemination.
I författningskommentaren till den förstnämnda
paragrafen (prop. 1987/88:160 s. 23) anförs
följande. Av bestämmelsen följer att befruktning
utanför kroppen får utföras både på allmänna och
privata sjukhus. För att ge Socialstyrelsen bättre
möjligheter att övervaka verksamheten krävs dock i
fråga om det privata sjukhuset att sjukhuset har
Socialstyrelsens tillstånd.
Regeringen föreslår att uttrycket "allmänna sjukhus"
i de båda lagarna skall ändras till "offentligt
finansierade sjukhus". IVF-behandlingar och
givarinseminationer skall således inte utan
Socialstyrelsens tillstånd få utföras annat än vid
offentligt finansierade sjukhus. Ändringarna bör
enligt regeringen ske i förtydligande syfte eftersom
det är oklart om "allmänt" sjukhus har någon saklig
innebörd.
Lagrådet har i sitt yttrande över propositionen
inte ansett sig ha underlag för att bedöma om
begreppet "offentligt finansierade sjukhus" är ett
entydigt begrepp eller om det finns sjukhus med
blandad finansiering vilkas hänförande under den
föreslagna bestämmelsen i lagen (1988:711) om
befruktning utanför kroppen kan ifrågasättas.
Eftersom brott mot bestämmelsen är
straffsanktionerade enligt 9 § i lagen, har Lagrådet
ansett att det bör krävas att bestämmelsens
ordalydelse ger klart besked om vid vilka sjukhus
behandling får utföras.
Enligt regeringen är de sjukhus som avses med den
föreslagna definitionen sådana sjukhus vilkas
verksamhet till övervägande del är offentligt
finansierad. Enbart det faktum att det förekommer
att ett landsting remitterar patienter till ett
privat sjukhus innebär inte att sjukhusets
verksamhet kan anses som offentligt finansierad, om
inte denna del av verksamheten överväger. Enligt
propositionen omfattar offentligt finansierade
sjukhus således dels de sjukhus som ett landsting
driver oavsett driftsform, dels de sjukhus som drivs
av annan men där verksamheten till övervägande del
är offentligt finansierad.
Motion
I motion So41 av Chris Heister m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om ackreditering av vårdgivare
(yrkande 1). Enligt motionärerna kan förslaget att
ändra uttrycket "allmänna sjukhus" till "offentligt
finansierade sjukhus" med god vilja ses som att
tillståndskraven lättas upp för de privata sjukhusen
genom att det enbart är de som inte till övervägande
del är offentligt finansierade som kommer att behöva
Socialstyrelsens tillstånd. I dag krävs tillstånd
för alla icke allmänna sjukhus. Motionärerna anser
emellertid förslaget otillräckligt och utan bärande
motivering. Det nuvarande tillståndskravet
motiverades utifrån att dåvarande tillsynslag inte
var tillräckligt omfattande. Nu gäller dock samma
regler för tillsyn såväl inom offentligt som privat
driven sjukvård. Enligt motionärerna finns det
därför inget tungt vägande skäl att särbehandla de
olika drifts- och ägandeformerna.
Bakgrund
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd om befruktning utanför kroppen m.m. (SOSFS
1989:35) krävs för att få tillstånd att utföra IVF-
behand-lingar bl.a. att den för IVF-verksamheten
ansvariga läkaren har specialistkompetens i
obstetrik och gynekologi. Den som utöver läkaren
ansvarar för rådgivningen skall ha kompetens
motsvarande kurator eller psykolog. Inom vårdlaget
skall det vidare finnas erfarenhet av utredning och
behandling av ofrivillig barnlöshet, kunskaper i
reproduktionsendokrinologi, operativ gynekologi och
gynekologisk ultraljudsdiagnostik samt adekvat
laboratoriekompetens med erfarenhet av aktuell in
vitro-teknik. Resurser skall vidare finnas för att
utföra akut laparotomi i samband med uttagandet av
äggen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att uttrycket
"allmänna sjukhus" i förtydligande syfte bör ändras
till "offentligt finansierade sjukhus". I motion
So41 (m) yrkande 1 framförs kritik mot att det även
efter ändringen krävs tillstånd att utföra IVF-
behandlingar för de sjukhus som inte drivs av
landsting och där verksamheten inte heller till
övervägande del är offentligt finansierad.
Befruktning utanför kroppen är en komplicerad och
resurskrävande metod. Utskottet anser att de
omfattande villkoren för att få tillstånd att utföra
sådan behandling är befogade och att
tillståndskravet därför bör finnas kvar, om än i
minskad omfattning. Att samma regler numera gäller
för tillsyn av såväl privat som offentlig sjukvård
föranleder enligt utskottets mening inte någon annan
bedömning. Utskottet tillstyrker 4 § första stycket
i förslaget till lag om ändring i lagen (1988:711)
om befruktning utanför kroppen och 3 § första
stycket i förslaget till lag om ändring i lagen
(1984:1140) om insemination samt avstyrker motionen.
Behandling med ägg- eller
spermiedonation skall ges vid
universitetssjukhus
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta förslaget att IVF-
behandlingar med donerade könsceller endast
skall få genomföras vid universitetssjukhus.
Riksdagen bör också avslå en motion om att
även andra utövare bör komma i fråga efter en
tydligt angiven inledningsfas. Utskottet
utgår från att, såsom anges i propositionen,
ett övervägande i frågan kommer att ske efter
två till tre år.
Propositionen
Regeringen föreslår att behandling med befruktning
utanför kroppen där ägg eller spermie kommer från
någon annan än make eller sambo endast skall få ges
vid universitetssjukhus.
Regeringen påpekar att det är viktigt att
uppföljning sker av resultaten från all verksamhet
med befruktning utanför kroppen. När
behandlingsmöjligheterna nu utvidgas till att
omfatta även användning av ägg eller spermier från
utomstående är det viktigt att detta sker under
former som ger goda möjligheter till tillförlitlig
kontroll, uppföljning och utvärdering. Regeringen
anser det därför motiverat att ställa särskilda krav
på tillgång till kompetens även inom andra
medicinska specialiteter än gynekologi och
obstetrik. Likaså är det angeläget att det i
anslutning till klinikerna bedrivs forskning även
inom andra områden. Regeringen anser att en lämplig
avgränsning är att låta de sjukhus som upplåtits för
läkarutbildning få bedriva behandling med
befruktning utanför kroppen med ett annat ägg än
kvinnans eget eller med spermier från en annan man
än kvinnans make eller sambo. Dessa sjukhus, även
benämnda universitetssjukhus, har enligt regeringens
bedömning bl.a. resurser att göra erforderliga
uppföljningar. Efter en initialperiod på två till
tre år får övervägas om behandling med ägg eller
spermiedonation skall ges även vid andra sjukhus,
anförs det.
Motion
I motion So41 av Chris Heister m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om att inskränkningen till
forskningssjukhus för in vitro-fertilisering med
donerade ägg bör tidsbegränsas (yrkande 2 delvis).
Motionärerna påpekar att förslaget kan leda till
ytterligare väntetider. Med tanke på att
behandlingen fortfarande måste anses som ny kan
motionärerna dock acceptera regeringens förslag
under en tydligt angiven inledningsfas, i syfte att
säkerställa en god uppföljning och relevant
forskning. Efter en utvärdering av verksamheten
efter tre år bör även andra utövare komma i fråga,
menar motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att IVF-
behandling med donerade ägg eller spermier endast
skall få ges vid universitetssjukhus. Utskottet
utgår från att verksamheten följs noga och att,
såsom anges i propositionen, ett övervägande sker
efter två till tre år av om även andra sjukhus skall
kunna komma i fråga för att utföra dessa
behandlingar. Motion So41 (m) yrkande 2 delvis får
därmed anses i huvudsak tillgodosedd. Utskottet
tillstyrker 4 § andra stycket i förslaget till lag
om ändring i lagen (1988:711) om befruktning utanför
kroppen samt avstyrker motionen.
Surrogatmoderskap
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om att
tillsätta en utredning om tillåtande av
surrogatmoderskap. Utskottet delar
regeringens uppfattning att surrogatmoderskap
är etiskt oförsvarbart.
Propositionen
Surrogatmoderskap innebär att det ofrivilligt
barnlösa paret tar hjälp av en annan kvinna som bär
barnet i sin livmoder. Olika kombinationer av
genetiskt samband mellan barnet och paret är
möjliga. Både ägg och spermier kan härstamma från
det barnlösa paret eller från en av dem eller från
helt utomstående donatorer. Surrogatmoderskap kan
medföra sådana problem som att en kvinna före
graviditeten samtycker till att "låna ut" sin
livmoder men senare ändrar uppfattning. Detta kan
medföra svåra konflikter mellan inblandade parter,
där barnet oundvikligen blir indraget.
Regeringen anser att surrogatmoderskap inte är
etiskt försvarbart och att det därför inte skall
tillåtas. Det kan inte anses förenligt med männi-
skovärdesprincipen att använda en annan kvinna som
medel för att lösa det barnlösa parets problem. Inte
heller ur barnets perspektiv är surrogatmoder-skap
önskvärt, anförs det.
Motion
I motion So449 av Tasso Stafilidis och Charlotta L
Bjälkebring (v) yrkas att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en utredning om tillåtande av
surrogatmoderskap (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens uppfattning
att surrogatmoderskap inte är etiskt försvarbart och
därför inte kan tillåtas. Motion So449 (v) yrkande 2
avstyrks därmed.
Lagförslagen i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör, med vissa redaktionella
ändringar, anta lagförslagen i övrigt.
Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring
i lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen
även i övriga delar, dock med en smärre redaktionell
justering av 9 §.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1140) om
insemination tillstyrks också i övriga delar. I 3 §
bör dock andra och tredje styckena byta plats, för
att överensstämma med paragrafens nuvarande lydelse.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag
om ändring i föräldrabalken och till lag om ändring
i sekretesslagen (1980:100).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Avslag på propositionen (punkt 1)
av Lars Gustafsson (kd) och Rosita Runegrund
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår proposition 2001/02:89 Behandling
av ofrivillig barnlöshet. Riksdagen bifaller därmed
motion 2001/02:So42.
Ställningstagande
I FN:s barnkonvention är den bärande principen
"barnets bästa". Vid all lagstiftning som rör barn
skall således barnets bästa komma i främsta rummet.
Vi anser att det är tveksamt om assisterad
befruktning med donerade könsceller ligger i linje
med principen om barnets bästa.
För ett barn som kommer till genom denna typ av
befruktning kan det uppstå problem under uppväxtåren
oavsett om barnet får vetskap om sitt verkliga
ursprung eller ej. Om ursprunget inte avslöjas,
finns en familjehemlighet med allt vad det kan
tänkas innebära för den känslomässiga miljön. Om
ursprunget meddelas eller avslöjas kan nya
komplicerade relationer skapas mellan å ena sidan
donatorn och å andra sidan barnet, den biologiska
föräldern, den andra föräldern, syskon, mor- och
farföräldrar m.fl.
Det kan också tänkas att mamman och pappan i den
familj där barnet växer upp kan störas av
osäkerheten om hur barnet kommer att reagera under
uppväxten. Man kan inte heller bortse från att
spänningar kan uppstå i relationen mellan man och
hustru på grund av vetskapen om en donator. Inte
heller donatorn och hans eller hennes eventuella
familj kan med säkerhet förväntas leva oberörda av
vetskapen om att det kan finnas barn vilkas öde är
okänt.
Ett annat problem som vi vill framhålla gäller
urvalet av donatorer. Donatorn av ägg kan vara en
kvinna som på grund av egen ofruktsamhet genomgår
provrörsbefruktning. Hon är beroende av sjukvården
för att få den hjälp hon önskar, och det blir därmed
svårt att fatta ett helt självständigt och utan
tvång påverkat beslut. På samma sätt kan andra i
beroendeställning komma att utnyttjas. En vanlig
kategori av spermiedonatorer är blivande läkare.
Donatorns integritet kan genom detta
beroendeförhållande komma att kränkas.
Ägg- och spermiedonationer kan visserligen lösa
problem med barnlöshet. Såsom ovan beskrivits kan
dock allvarliga etiska komplikationer uppstå, såväl
vid befruktning utanför kroppen som vid
givarinsemination. Vi anser därmed att befruktning
utanför kvinnans kropp med donerade könsceller inte
skall tillåtas samt att man genom information om de
etiska komplikationerna och genom underlättande av
adoption bör få givarinseminationerna att på sikt
upphöra.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller
motion So42 (kd) och avslår propositionen.
2. Tillgänglighet och finansiering (punkt 3)
av Chris Heister (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So41 yrkande 2 delvis och
avslår motionerna 2001/02:So250, 2001/02:So300
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:So394.
Ställningstagande
Redan i dag står många i kö för utredning av
fruktsamhetsproblem och vanlig in vitro-
fertilisering. Förslaget att begränsa in vitro-
fertilisering med donerade ägg till landets få
universitetssjukhus kan leda till ytterligare
väntetider. De som kan komma i fråga för denna
behandling har ofta redan många år av tidsödande,
mentalt påfrestande och ofta även kostsamma
utredningar bakom sig. Enligt vår mening är det
därför oacceptabelt att längre än nödvändigt behålla
den föreslagna begränsningen till
universitetssjukhus.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.
3. Offentligt finansierade sjukhus (punkt 5)
av Chris Heister (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars
Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen antar dels 4 § första stycket i
regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1988:711) om befruktning utanför kroppen, dels 3 §
första stycket i regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1984:1140) om insemination samt
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller därmed
motion 2001/02:So41 yrkande 1.
Ställningstagande
Förslaget att ändra uttrycket "allmänna sjukhus"
till "offentligt finansierade sjukhus" kan med god
vilja ses som att tillståndskraven lättas upp för de
privata sjukhusen genom att det enbart är de som
inte till övervägande del är offentligt finansierade
som kommer att behöva Socialstyrelsens tillstånd. I
dag krävs tillstånd för alla icke allmänna sjukhus.
Vi anser emellertid förslaget otillräckligt och utan
bärande motivering. Det nuvarande tillståndskravet
motiverades utifrån att då gällande
tillsynsbestämmelser inte var tillräckligt
omfattande. Nu gäller dock samma regler för tillsyn
såväl inom offentligt som privat driven sjukvård.
Det finns därför inget tungt vägande skäl att
särbehandla de olika drifts- och ägandeformerna.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med
förslag till lagreglering där allmänna och privata
kliniker behandlas på lika villkor när det gäller
provrörsbefruktning och insemination där både ägg
och spermier är parets egna.
Med bifall till motion So41 (m) yrkande 1 bör vad
vi nu anfört ges regeringen till känna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2001/02:89 Behandling av ofrivillig
barnlöshet har regeringen (Socialdepartementet)
föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag
till
1. lag om ändring i föräldrabalken,
2. lag om ändring i lagen (1988:711) om befruktning
utanför kroppen,
3. lag om ändring i lagen (1984:1140) om
insemination,
4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Följdmotioner
2001/02:So41 av Chris Heister m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ackreditering av
vårdgivare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inskränkningen
till forskningssjukhus för in vitro-ferti-lisering
med donerade ägg tidsbegränsas.
2001/02:So42 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):
Riksdagen beslutar att avslå
proposition 2001/02:89 Behandling av
ofrivillig barnlöshet.
Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:So207 av Marianne Carlström och Marina
Pettersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om äggdonation.
2001/02:So250 av Lena Ek och Viviann Gerdin (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ofrivillig barnlöshet.
2001/02:So300 av Rigmor Stenmark (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att samtliga
landsting bör ha enhetliga regler och tillåta fler
behandlingar för par som drabbats av ofrivillig
barnlöshet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statliga bidrag
till de barnlösas förening.
2001/02:So394 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om konstgjord befruktning.
2001/02:So449 av Tasso Stafilidis och Charlotta L
Bjälkebring (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillåta
äggdonation.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om tillåtande av surrogatmoderskap.
2001/02:So522 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stöd och rådgivning
för ofrivilligt barnlösa.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
2.1 Förslag till lag om
ändring i föräldrabalken
Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken[1]
dels att 1 kap. 7 § skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 1 kap. skall lyda
"Om faderskapet och moderskapet till barn",
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,
1 kap. 8 §, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
7 §
-----------------------------------------------------
Har befruktning av Om en kvinna föder ett
moderns ägg utförts barn som tillkommit genom
utanför hennes kropp med att ett ägg från en annan
samtycke av hennes make kvinna efter befruktning
eller sambo och är det utanför kroppen har förts
med hänsyn till samtliga in i hennes kropp, skall
omständigheter sannolikt hon anses som barnets
att barnet har avlats moder.
genom befruktningen,
skall vid tillämpningen
av 2-5 §§ den som har
lämnat samtycket anses
som barnets fader.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
8 §
-----------------------------------------------------
Har befruktning av
moderns ägg utförts
utanför hennes kropp med
samtycke av hennes make
eller sambo och är det
med hänsyn till samtliga
omständigheter sannolikt
att barnet har avlats
genom befruktningen,
skall vid tillämpningen
av 2-5 §§ den som har
lämnat samtycket anses
som barnets fader.
Detsamma skall gälla när
befruktning utanför en
kvinnas kropp har skett
av ett ägg som kommer
från en annan kvinna.
-----------------------------------------------------
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
Lagen skall dock inte gälla i fråga om befruktning
utanför kroppen som har utförts före ikraft-
trädandet.
2. Har befruktning utanför en kvinnas kropp av ett
ägg som kommer från en annan kvinna utförts före
lagens ikraftträdande med samtycke av hennes make
eller sambo och är det med hänsyn till samtliga
omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom
befruktningen, får efter utgången av år 2003 talan
inte väckas om förklaring enligt 1 kap. 2 § första
stycket om att mannen inte är far till barnet eller
enligt 1 kap. 4 § tredje stycket om att en
bekräftelse av faderskapet som mannen har lämnat
saknar verkan mot honom.
**FOOTNOTES**
[1]: Balken omtryckt 1995:974.
2.2 Förslag till lag om
ändring i lagen (1988:711) om
befruktning utanför kroppen
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:711)
om befruktning utanför kroppen
dels att nuvarande 3 och 4 §§ skall betecknas 4 §
respektive 9 §,
dels att 1 och 2 §§ och de nya 4 och 9 §§ skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sju nya
paragrafer, 3, 5-8 och 10-11 §§ samt närmast före 1
och 2 §§ respektive de nya 4, 5 och 7-11 §§ nya
rubriker av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Inledande bestämmelser
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
Denna lag tillämpas på I denna lag finns
befruktning av en kvinnas bestämmelser om
ägg utanför hennes kropp
i syfte att avla barn. 1. befruktning av en
kvinnas ägg utanför
hennes kropp, och
2. införande av ett
befruktat ägg i en
kvinnas kropp.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Allmänna villkor för
behandling
-----------------------------------------------------
2 §
-----------------------------------------------------
Införande i en kvinnas Givare av ägg eller
kropp av ett ägg som har spermie skall vara
befruktats utanför myndig. Givaren skall
kroppen får ske endast om lämna skriftligt samtycke
till att ägget får
1. kvinnan är gift eller befruktas eller att sper-
sambo, mie får användas för
befruktning. Givaren får
2. maken eller sambon återkalla sitt samtycke
skriftligen samtycker, fram till dess
och befruktning skett.
3. ägget är kvinnans
eget och
har befruktats med makens
eller sambons sperma.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
3 §
-----------------------------------------------------
Befruktning utanför Ett befruktat ägg får
kroppen får inte utan föras in i en kvinnas
socialstyrelsens kropp endast om kvinnan
tillstånd utföras annat är gift eller sambo och
än vid allmänna sjukhus. maken eller sambon
skriftligen samtyckt till
detta. Om ägget inte är
kvinnans eget skall ägget
ha befruktats av makens
eller sambons spermier.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Var behandling får
utföras
-----------------------------------------------------
4 §
-----------------------------------------------------
Den som vanemässigt eller Befruktning av ägg från
för att bereda sig en kvinna, i vars kropp
vinning bryter mot 2 ägget skall införas, med
eller 3 §§ döms till spermier från kvinnans
böter eller fängelse i make eller sambo får inte
högst sex månader. utan Socialstyrelsens
tillstånd utföras annat
än vid offentligt finan-
sierade sjukhus. Vad nu
sagts gäller också
införande av ägget i
kvinnans kropp.
Kommer ägget inte från
kvinnan eller spermien
inte från kvinnans make
eller sambo får
befruktning och införande
av ägg ske endast vid de
sjukhus som upplåtit
enhet för utbildning av
läkare enligt avtal
mellan de universitet som
bedriver läkarutbildning
och berörda landsting.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Särskild prövning
-----------------------------------------------------
5 §
-----------------------------------------------------
I fråga om sådan
befruktning utanför
kroppen som skall utföras
med ett annat ägg än
kvinnans eget eller med
en spermie från annan man
än kvinnans make eller
sambo skall en läkare
pröva om det med hänsyn
till makarnas eller de
samboendes medicinska,
psykologiska och sociala
förhållanden är lämpligt
att en befruktning
utanför kroppen äger rum.
Befruktning utanför
kroppen får utföras
endast om det kan antas
att det blivande barnet
kommer att växa upp under
goda förhållanden.
Vägras befruktning
utanför kroppen, får
makarna eller de
samboende begära att
Socialstyrelsen prövar
frågan.
-----------------------------------------------------
6 §
-----------------------------------------------------
För befruktning utanför
kroppen skall en läkare
välja ägg eller spermier
från en givare som är
lämplig.
Ägg eller spermier från
en givare som har avlidit
får inte användas för
befruktning.
Uppgifterna om givaren
skall antecknas i en
särskild journal, som
skall bevaras i minst 70
år.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Rätt till information
-----------------------------------------------------
7 §
-----------------------------------------------------
Den som har avlats genom
befruktning utanför
kroppen med annat ägg än
kvinnans eget eller med
spermier från annan än
kvinnans make eller sambo
har, om han eller hon
uppnått tillräcklig
mognad, rätt att ta del
av de uppgifter om
givaren som antecknats i
sjukhusets särskilda
journal.
Har någon anledning att
anta att han eller hon
avlats på sätt som sägs i
första stycket är
socialnämnden skyldig att
på begäran hjälpa denne
att ta reda på om det
finns några uppgifter
antecknade i en särskild
journal.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Skyldighet att lämna
uppgifter till domstol
-----------------------------------------------------
8 §
-----------------------------------------------------
Om det i ett mål om
faderskap eller moderskap
till barn är nödvändigt
att få del av de
uppgifter som finns om en
befruktning utanför
kroppen, är den som är
ansvarig för
befruktningen eller någon
annan som har tillgång
till uppgifterna skyldig
att på begäran av
domstolen lämna ut dessa
uppgifter.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Straffbestämmelse
-----------------------------------------------------
9 §
-----------------------------------------------------
Den som vanemässigt
eller för att bereda sig
vinning bryter mot 3
eller 4 §§ döms till
böter eller fängelse i
högst sex månader.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Överklagande
-----------------------------------------------------
10 §
-----------------------------------------------------
Socialstyrelsens beslut
enligt 5 § får överklagas
hos allmän förvalt-
ningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs
vid överklagande till
kammarrätten.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Bemyndigande
-----------------------------------------------------
11 §
-----------------------------------------------------
Regeringen eller den
myndighet regeringen
bestämmer får till skydd
för liv och hälsa meddela
ytterligare föreskrifter
om befruktning utanför
kroppen och införande av
ägg i en kvinnas kropp.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1
januari 2003.
2.3 Förslag till lag om
ändring i lagen (1984:1140) om
insemination
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1140)
om insemination
dels att 3 och 4 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8
§, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
3 §
-----------------------------------------------------
Insemination med sperma Insemination med sperma
från annan man än den som från annan man än den som
kvinnan är gift eller bor kvinnan är gift eller bor
tillsammans med får tillsammans med får
utföras endast vid utföras endast vid
allmänna sjukhus under offentligt finansierade
överinseende av läkare sjukhus under överinse-
med specialistkompetens i ende av läkare med
gynekologi och obstetrik. specialistkompetens i
gynekologi och obstetrik.
Läkaren väljer lämplig
spermagivare. Uppgifter Läkaren väljer lämplig
om denne skall antecknas spermagivare. Sperma från
i en särskild journal, avliden givare får inte
som skall bevaras i minst användas vid insemina-
70 år. tion. Uppgifter om
givaren skall antecknas i
en särskild journal, som
skall bevaras i minst 70
år.
-----------------------------------------------------
Läkaren skall pröva om Läkaren skall pröva om
det med hänsyn till det med hänsyn till
makarnas eller de sam- makarnas eller de sam-
boendes medicinska, boendes medicinska,
psykologiska och sociala psykologiska och sociala
förhållanden är lämpligt förhållanden är lämpligt
att inseminationen äger att inseminationen äger
rum. Inseminationen får rum. Inseminationen får
utföras endast om det kan utföras endast om det kan
antas att det blivande antas att det blivande
barnet kommer att växa barnet kommer att växa
upp under goda upp under goda
förhållanden. Vägras förhållanden. Vägras
inseminationen, får inseminationen, får
makarna eller de makarna eller de
samboende begära att samboende begära att
Socialstyrelsen prövar Socialstyrelsen prövar
frågan. Socialstyrelsens frågan.
beslut får inte
överklagas.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
4 §
-----------------------------------------------------
Ett barn som har avlats Den som har avlats genom
genom insemination som insemination som avses i
avses i 3 § har rätt att, 3 § har, om han eller hon
om det har uppnått till- uppnått tillräcklig
räcklig mognad, självt få mognad, rätt att ta del
del av de uppgifter om av de uppgifter om
spermagivaren som har givaren som antecknats i
antecknats i sjukhusets sjukhusets särskilda
särskilda journal. journal. Har någon
Socialnämnden är skyldig anledning att anta att
att på begäran biträda han eller hon avlats på
barnet med att skaffa sätt som sägs i första
fram dessa uppgifter. stycket är socialnämnden
skyldig att på begäran
hjälpa denne att ta reda
på om det finns några
uppgifter antecknade i en
särskild journal.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
8 §
-----------------------------------------------------
Socialstyrelsens beslut
enligt 3 § får överklagas
hos allmän förvalt-
ningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs
vid överklagande till
kammarrätten.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
2.4 Förslag till lag om
ändring i sekretesslagen
(1980:100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § sekretesslagen
(1980:100)[2]1 skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
7 kap.
-----------------------------------------------------
1 §[3]
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller, om inte Sekretess gäller, om
annat följer av 2 §, inom inte annat följer av 2 §,
hälso- och sjukvården för inom hälso- och
uppgift om enskilds sjukvården för uppgift om
hälsotillstånd eller enskilds hälsotillstånd
andra personliga eller andra personliga
förhållanden, om det inte förhållanden, om det inte
står klart att uppgiften står klart att uppgiften
kan röjas utan att den kan röjas utan att den
enskilde eller någon enskilde eller någon
honom närstående lider honom närstående lider
men. Detsamma gäller i men. Detsamma gäller i
annan medicinsk verksam- annan medicinsk verksam-
het, såsom rättsmedicinsk het, såsom rättsmedicinsk
och rättspsykiatrisk och rättspsykiatrisk
undersökning, inse- undersökning, inse-
mination, fastställande mination, befruktning
av könstillhörighet, utanför kroppen,
abort, sterilisering, fastställande av
kastrering, omskärelse, könstillhörighet, abort,
åtgärder mot smittsamma sterilisering, ka-
sjukdomar, och ärenden strering, omskärelse,
hos nämnd med uppgift att åtgärder mot smittsamma
bedriva patientnämnds- sjukdomar, och ärenden
verksam-het. hos nämnd med uppgift att
bedriva
patientnämndsverksamhet.
-----------------------------------------------------
Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan
verksamhet hos myndighet som innefattar omprövning
av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller
enskild hälso- och sjukvård.
Sekretess gäller i verksamhet som avser
omhändertagande av patientjournal inom enskild
hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälso-
tillstånd eller andra personliga förhållanden. Utan
hinder av sekretessen får uppgift lämnas till hälso-
och sjukvårdspersonal om uppgiften behövs för vård
eller behandling och det är av synnerlig vikt att
uppgiften lämnas.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller
sekretessen i högst sjuttio år.
-----------------------------------------------------
En landstingskommunal En landstingskommunal
eller kommunal myndighet eller kommunal myndighet
som bedriver verksamhet som bedriver verksamhet
som avses i första som avses i första
stycket får lämna uppgift stycket får lämna uppgift
till annan sådan till annan sådan
myndighet för forskning myndighet för forskning
och framställning av och framställning av
statistik eller för statistik eller för
administration på administration på
verksamhetsområdet, om verksamhetsområdet, om
det inte kan antas att det inte kan antas att
den enskilde eller någon den enskilde eller någon
honom närstående lider honom närstående lider
men om uppgiften röjs. men om uppgiften röjs.
Vidare får utan hinder av Vidare får utan hinder av
sekretessen uppgift sekretessen uppgift
lämnas till enskild lämnas till enskild
enligt vad som föreskrivs enligt vad som föreskrivs
i lagen (1984:1140) om i lagen (1984:1140) om
insemination, lagen insemination, lagen
(1988:1473) om undersök- (1988:711) om befruktning
ning beträffande HIV- utanför kroppen, lagen
smitta i brottmål, lagen (1988:1473) om
(1991:1129) om undersökning beträffande
rättspsykiatrisk vård och HIV-smitta i brottmål,
smitt-skyddslagen lagen (1991:1129) om
(1988:1472). rättspsykiatrisk vård och
smittskyddslagen
(1988:1472).
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
**FOOTNOTES**
[2]:1 Lagen omtryckt 1992:1474.
[3]: Senaste lydelse 2001:500.