Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU3

En begränsningsregel för fastighetsskatten, m.m.

---

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en
begränsningsregel för fastighetsskatten och
avstyrker de motioner som väckts i ärendet.
Reservationer har avgivits av m, kd och fp och ett
särskilt yttrande av c.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut.

1. En regel om att begränsa
fastighetsskatten genom skattereduktion,
m.m.

Riksdagen antar de i proposition 2001/02:3
framlagda förslagen till
1. lag om skattereduktion för fastighetsskatt med
den ändringen att orden ”9 och 10 §§” byts ut mot
orden ”10 och 11 §§” i 9 § och att ikraftträdan-
debestämmelsen får följande lydelse: ”Denna lag
träder i kraft den 15 december 2001 och tillämpas
första gången vid 2002 års taxering”.
2. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483) med den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen får följande lydelse:
”Denna lag träder i kraft den 15 december 2001”.
Därmed bifaller riksdagen propositionen 2001/02:3
i denna del och avslår motionerna 2001/02:Sk5,
2001/02:Sk6 yrkande 1, 2001/02:Sk7 yrkande 1 och
2001/02:Sk8 yrkande 1.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 2 (kd) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis

2. Övriga frågor

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk6
yrkandena 2–5, 2001/02:Sk7 yrkande 2 och
2001/02:Sk8 yrkande 2.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 2 (kd) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis

Stockholm den 13 november 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita
Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund
(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Lena Sandlin-Hedman (s), Marie Engström
(v), Sven Brus (kd), Gudrun Lindvall (mp), Rolf
Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Stig Rindborg
(m) och Lennart Axelsson (s).

2001/02

SkU3

(prop. 2001/02:3)

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1)
redovisades att det i Regeringskansliet hade
påbörjats ett arbete i syfte att tillskapa regler
för att begränsa uttaget av fastighetsskatt.
Reglerna skall ta sikte på hushåll med låga
inkomster som är bosatta i fastigheter med höga
taxeringsvärden. Reglerna skulle ges retroaktiv
tillämpning fr.o.m. den 1 januari 2001. Inriktningen
på arbetet var att hushåll med normala inkomst- och
förmögenhetsförhållanden inte skulle behöva betala
mer än 6 % av den sammanlagda hushållsinkomsten i
fastighetsskatt. Vidare angavs att bestämmelsen
skulle utformas som en skattereduktionsregel.

Resultatet av detta arbete presenterades i en
promemoria från Finansdepartementet den 9 mars 2001.
Förslaget bygger delvis på ett förslag om en
generellt utformad begränsningsregel som
Fastighetsbeskattningskommittén lade fram i sitt
delbetänkande Begränsad fastighetsskatt, SOU
1999:59. Promemorian har remissbehandlats. Förslagen
i promemorian överensstämmer i stort med det förslag
som regeringen beslutade att remittera till Lagrådet
den 20 juni 2001.
Regeringen har nu återkommit till dessa frågor i
den proposition som utskottet behandlar i det
följande. I förhållande till de remitterade
förslagen har vissa ändringar gjorts som betingas av
att regeringen i budgetpropositionen för 2002 (prop.
2001/02:1) föreslagit att fastighetsskatten för
småhus sänks från 1,2 % till 1,0 % med retroaktiv
verkan fr.o.m. den 1 januari 2001.
I detta ärende har regeringen även föreslagit
vissa korrigeringar i bestämmelserna om
skattebefrielse i lagen (1994:1776) om skatt på
energi. Förslaget har i denna del överlämnats till
finansutskottet för att samordnas med de ändringar i
samma lagrum som föreslås i budgetpropositionen för
2002. Finansutskottet har i betänkande 2001/02:FiU1
tillstyrkt att justeringarna i energiskattelagen
genomförs.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut och de
motioner som har väckts i ärendet framgår av bilaga
1 till betänkandet. De lagändringar som regeringen
föreslår redovisas i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en begränsningsregel för
fastighetsskatten. Regeln tar sikte på
fastighetsägare och tomträttsinnehavare som bor i
småhus – småhusenheter och småhus med tillhörande
tomtmark på lantbruksenheter. Begränsningen sker
genom skattereduktion. Regeln innebär att
fastighetsskatten efter skattereduktionen – under
vissa förutsättningar – inte skall överstiga 5 % av
den skattskyldiges inkomst. Vid inkomstberäkningen
beaktas också den skattskyldiges förmögenhet på
visst sätt. I förmögenheten räknas inte den aktuella
fastighetens taxeringsvärde in. Reglerna gäller
endast den skattskyldiges permanenta bostad och de
gäller småhus som inte upplåtits med hyres- eller
bostadsrätt. Fritidsfastigheter omfattas inte.
Reglerna är tillämpliga under förutsättning att den
skattskyldiges fastighet har ett taxeringsvärde som
uppgår till minst 280 000 kr. Uppgår den
skattskyldiges inkomster till 600 000 kr eller mer
är reglerna heller inte tillämpliga.
Skattereduktionen kan uppgå till högst 27 200 kr.
Endast fastigheter i Sverige omfattas.

Finns det flera personer i den skattskyldiges
hushåll beräknas inkomsterna gemensamt för den
skattskyldige och andra i samma hushåll. Detsamma
gäller om hushållsmedlemmarna – t.ex. två makar –
äger fastigheten tillsammans. De personer som
sambeskattas vid förmögenhetsbeskattningen anses
ingå i samma hushåll. Särskilda regler finns vid
dödsfall för efterlevande make, sambo, eller
underåriga barn som övertar fastigheten.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 december
2001 och tillämpas första gången vid 2002 års
taxering. Detta innebär alltså att reglerna skall
tillämpas retroaktivt från den 1 januari 2001.

Utskottets överväganden

En regel om att begränsa
fastighetsskatten genom
skattereduktion

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om
skattereduktion för fastighetsskatt och
följdändringen i skattebetalningslagen samt
avslår de motioner som väckts i ärendet. När
det gäller motionsyrkandena om frysta
taxeringsvärden, sänkt eller successivt
slopad fastighetsskatt, reducerat underlag
för fastighetsskatten, m.m. hänvisar
utskottet bl.a. till att finansutskottet
nyligen avstyrkt motsvarande yrkanden vid
behandlingen av budgetpropositionen för 2002.

Propositionen

Regeringen föreslår att en skattereduktionsregel
införs som innebär att fastighetsskatten för ett
småhus som utgör den skattskyldiges permanenta
bostad begränsas så att den under vissa
förutsättningar inte överstiger 5 % av inkomsterna.
Utgångspunkten för förslaget är att lindra de
problem som fastighetsskatten kan medföra för vissa
hushåll. Det framhålls särskilt att det finns ett
antal hushåll vilkas inkomster är låga men som
åläggs höga fastighetsskatter. Vidare anges att
detta framför allt gäller fastigheter som ägts under
lång tid och som ligger i attraktiva områden där
marknadsvärdena och därmed taxeringsvärdena stigit
kraftigt. Det kan röra sig om personer som bosatt
sig i attraktiva fritidsområden med höga
taxeringsvärden och där de lokala
inkomstmöjligheterna ofta är begränsade. Syftet med
begränsningsregeln är att åstadkomma en lindring för
hushåll av detta slag.

Den föreslagna regeln är konstruerad så
skattereduktion endast medges om taxeringsvärdet
överstiger 280 000 kr. (Vid denna nivå på
taxeringsvärdet kommer fastighetsskatten att utgöra
5 % av inkomsten för en person som enbart uppbär
folkpension och pensionstillskott). Skatten skall
dock aldrig kunna bli lägre än 2 800 kr när regeln
tillämpas. Den övre gränsen är satt vid ett
taxeringsvärde på 3 miljoner kronor, vilket innebär
att skattereduktion inte medges för den del av
taxeringsvärdet som överstiger detta belopp. Vid en
skattesats på 1,0 % kan skattereduktionen maximalt
uppgå till 27 200 kr [0,01 x 3 000 000 – 280 000)].
En annan konsekvens av regelns konstruktion är att
fastighetsskatten över huvud taget inte kan
reduceras om hushållsinkomsten uppgår till 600 000
kr eller mer.

Hushållsinkomsten föreslås, i de fall
fastighetsägaren inte kan sambeskattas med någon
annan person, utgöras av summan av fastighetsägarens
beskattningsbara förvärvsinkomst och inkomsten av
kapital. Regeringen anser att övervägande skäl talar
för att förhindra en situation där hushåll genom hög
skuldsättning kommer i fråga för begränsningsregeln
och föreslår att underskott i inkomstslaget kapital
inte skall beaktas. Inte heller bör kapitalöverskott
hos en hushållsmedlem kunna kvittas mot underskott
hos andra hushållsmedlemmar. Starka rättviseskäl
talar enligt regeringens mening för att även för-
mögenheter skall beaktas vid beräkning av
hushållsinkomsten. Hushållsinkomsten föreslås ökas
med 15 % av den skattskyldiges beskattningsbara
förmögenhet efter det att taxeringsvärdet på
permanenta bostaden dragits av. Är taxeringsvärdet
högre än tre miljoner kronor får den del av
taxeringsvärdet som överstiger detta belopp inte
dras av. Med beskattningsbar förmögenhet avses den
del av förmögenheten som överstiger fribeloppen, som
år 2001 är 1 miljon kronor för ensamstående och 1,5
miljoner kronor för sambeskattade par. I
budgetpropositionen för 2002 föreslås att
fribeloppen höjs till 1,5 miljoner kronor respektive
2 miljoner kronor.
Finns det fler personer i samma hushåll bör frågan
om skattereduktionens storlek inte bara bero på
fastighetsägarens inkomster utan på hushållets sam-
manlagda inkomster och förmögenheter. I sådant fall
föreslås skatten begränsas till att inte överstiga
5 % av hushållets sammanlagda inkomst och förmö-
genhet. Detsamma föreslås gälla om fastigheten ägs
gemensamt av hushållsmedlemmarna. I ett hushåll
skall enligt propositionen anses ingå de personer
som kan sambeskattas enligt förmögenhetsskattelagen.
Detta innebär att makar som lever tillsammans och
föräldrar med hemmavarande barn skall anses ingå i
samma hushåll liksom sambor som tidigare varit gifta
med varandra eller som har eller har haft barn
tillsammans.
För att underlätta för efterlevande make, sambo
och underåriga att bo kvar i fastigheten i händelse
av makens, sambons eller förälderns bortgång bör
skattereduktion även kunna medges under vissa
förutsättningar vid dödsfall även om den
skattskyldige inte ägt fastigheten under hela året.
Vidare föreslås att skattereduktion under vissa
förutsättningar skall kunna medges dödsboet under
dödsfallsåret och året därefter.
Enligt Finansdepartementets beräkningar kommer
lagförslaget att medföra att omkring 100 000
personer medges skattereduktion.

Motionerna

I motionerna Sk6 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m),
Sk8 yrkande 1 av Kenneth Lantz m.fl. (kd), Sk7
yrkande 1 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) och Sk5 av
Lennart Kollmats och Karin Pilsäter (fp) yrkas
avslag på regeringens förslag om begränsningsregel
för fastighetsskatten. Motionärerna anser att för-
slaget ökar komplexiteten i skattesystemet och
skapar nya marginaleffekter för låg- och
medelinkomsttagare, dvs. de som skall omfattas av
systemet. Dessutom innebär begränsningsregeln en ny
form av sambeskattning, eftersom det inte bara är
fastighetsägarens inkomster som skall vara avgörande
för om rätt till skattereduktion skall föreligga
utan också övriga hushållmedlemmars inkomster och
förmögenheter. I några av motionerna riktas kritik
också mot att förslaget innebär att underskott i
kapital, t.ex. på grund av höga ränteutgifter, inte
påverkar bedömningen av om rätt till skattereduktion
skall föreligga. Andra kritiska synpunkter som förs
fram är att förslaget inte omfattar
fritidsfastigheter, vilket innebär att människors
valfrihet i boendet minskar, och att det
hushållsbegrepp som används i lagförslaget
missgynnar gifta och sambor med barn.
Sammanfattningsvis anser motionärerna att
begränsningsregeln är ett bevis för att
fastighetsbeskattningen är orimlig. Det är
naturligtvis fel på en skatt som fått sådana
orimliga konsekvenser att en särskild regel för att
lindra skatteuttaget för de allra värst drabbade
måste införas.

I motionerna från kd, c och fp hänvisas också till
att respektive parti i särskilda motioner, som
behandlats i samband med budgetpropositionen för år
2002, lagt fram förslag rörande
fastighetsbeskattningen som bl.a. innebär att
regeringens förslag till begränsningsregel inte
behövs.
I motion Sk6 (m) yrkas vidare att
fastighetsskatten successivt skall avskaffas och att
ett första steg är att fastighetsskatt, med verkan
fr.o.m. den 1 januari 2001, inte skall få tas ut på
ett underlag som överstiger 1997 års taxe-
ringsvärden. Motionärerna föreslår därutöver att
fastighetsskatten för småhus sänks till 0,9 % och
till 0,5 % för flerbostadshus år 2002 samt att
endast halva markvärdet skall ligga till grund för
fastighetsskatteuttaget på bostäder (yrkande 2–5).
Även i motion Sk8 (kd) yrkas att taxeringsvärdena
åter fryses och att skatten inte skall få tas ut på
ett underlag som överstiger 1997 års taxeringsvärden
(yrkande 2).
I motion Sk7 (c) föreslås ändringar i
fastighetstaxeringsförfarandet så att en omtaxering
för år 2001 kan göras där marknadsvärdet bestäms med
hänsyn till medianvärdet av referensförvärven inom
ett värdeområde (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Uttaget av fastighetsskatt har sedan år 1996
begränsats genom sänkta skattesatser och genom att
taxeringsvärdena för bl.a. småhus varit frysta under
åren 1997–2000, dvs. någon årlig omräkning av
taxeringsvärdena har inte genomförts. Frysningen
upphörde vid årsskiftet 2000/01. Eftersom priserna
på småhus ökat kraftigt på många håll påverkar detta
taxeringsvärdena. Om de höjda taxeringsvärdena
skulle tillåtas slå igenom fullt ut skulle detta
leda till kraftiga förändringar i fastighets- och
förmögenhetsskatteuttaget i stora delar av landet.
För att motverka sådana effekter har skatten på
småhus sänkts i olika omgångar och nyligen till
1,0 % med retroaktiv verkan fr.o.m. den 1 januari
2001, och fribeloppen i förmögenhetsbeskattningen
har höjts (bet. 2001/02:FiU1). Det skall även nämnas
att inkomstskatten har sänkts för låg- och
medelinkomsttagare. Vidare har en utgångspunkt för
beslutet att låta de omräknade taxeringsvärdena slå
igenom den 1 januari i år varit att en
begränsningsregel för fastighetsskatten införs med
verkan fr.o.m. detta datum. Riksdagen har i samband
med budgetbesluten för 2001 utgått från att en sådan
regel införs. Varken finansutskottet eller
skatteutskottet har gjort någon annan bedömning när
det gäller inkomstberäkningen för budgetåret 2002.

Senare i höst kommer riksdagen att ta ställning
till ett förslag från regeringen om att nuvarande
omräkningsförfarande skall ersättas med en förenklad
fastighetstaxering mitt emellan de allmänna
fastighetstaxeringarna. Därutöver kommer förslag om
att införa en särskild dämpningsregel för att
undvika att den treåriga omräkningsperioden leder
till kraftiga språngvisa höjningar av
taxeringsvärdet att presenteras nästa år.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att
det, trots den kraftiga nedsättningen av
fastighetsskattesatsen och övriga beslutade eller
planerade åtgärder, fortfarande finns behov av att
fullfölja planerna på att ytterligare begränsa
uttaget av fastighetsskatt för hushåll med låga
eller normala inkomst- och förmögenhetsförhållanden
som är bosatta i småhus med höga taxeringsvärden.
Framför allt gäller det ägare till fastigheter som
ägts under lång tid och som ligger i
storstadsområden eller andra attraktiva områden där
marknadsvärdena stigit kraftigt. Detta är också
syftet med den i propositionen nu föreslagna
begränsningsregeln.
Regeringens val av metod går ut på att
begränsningen skall åstadkommas genom en
skattereduktion som innebär att fastighetsskatten
för ett småhus som utgör den skattskyldiges
permanenta bostad begränsas så att den under vissa
förutsättningar inte överstiger 5 % av
hushållsinkomsten. Eftersom avsikten med
begränsningsregeln är att hushåll med låga eller
normala inkomster inte skall få en orimligt hög
fastighetsskatt i förhållande till sina inkomster
anser regeringen att det bör finnas såväl en nedre
som en övre gräns för taxeringsvärdet för att
fastighetsskatten skall kunna reduceras. Förslaget
har i denna del fått en utformning som enligt
utskottets mening är både rimlig och väl ägnad att
tillgodose syftet med begränsningsregeln. Det har
dessutom den fördelen att alltför besvärande
marginaleffekter kunnat undvikas.
I motionerna har kritik riktats bl.a. mot att
förslaget inte omfattar fritidsfastigheter, att
underskott i inkomstslaget kapital inte skall
beaktas vid inkomstberäkningen och att komplexiteten
i skattesystemet ökar. Vidare har motionärerna
påtalat att det hushållsbegrepp som används
missgynnar gifta och sambor med barn.
Med hänsyn till avsikten med begränsningsregeln
finner utskottet det inte påkallat att utvidga
regeln till att omfatta också fritidsfastigheter,
utan anser att endast fastighetsägarens permanenta
bostad skall omfattas, dvs. den fastighet (småhus)
där denne varit bosatt året före taxeringsåret.
Utskottet gör heller inte någon annan bedömning än
regeringen när det gäller vilka inkomster som skall
påverka bedömningen av om rätt till skattereduktion
skall föreligga. Begränsningsregeln ökar förvisso
komplexiteten i skattesystemet. Detta får dock vägas
mot det starka intresset av att lindra de problem
som fastighetsskatten kan medföra för vissa hushåll.
Vid en sådan avvägning får den ökade komplexiteten
godtas. Utskottet vill dessutom påpeka att både
Riksskatteverket och Lagrådet har godtagit
förslaget. Det skall också tilläggas att
propositionens förslag till begränsningsregel är
enklare till sin utformning än det förslag som
remissbehandlats, såtillvida att propositionens
hushållsbegrepp är detsamma som det som gäller i
förmögenhetsskattelagen. Detta innebär att
begränsningsregeln kan tillämpas utan särskild
ansökan.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag om en begränsningsregel för
fastighetsskatten och avstyrker motionsyrkandena om
avslag på propositionen.
Utskottet vill samtidigt framhålla att
begränsningsregeln innebär en nyhet i
fastighetsskattesystemet, vars tillämpning och
effekter bör följas upp av regeringen. Utskottet
vill också erinra om att regeringen aviserat att
fastighetsbeskattningen skall utredas på nytt och nu
på ett mer förutsättningslöst sätt än tidigare.

Motionsyrkanden om en återgång till frysta
taxeringsvärden, ändrade fastighetsskattesatser,
reducerat beräkningsunderlag och successivt slopad
fastighetsskatt har nyligen avstyrkts av
skatteutskottet och finansutskottet vid behandlingen
av utgiftsramar och beräkningen av statsinkomsterna
(bet. 2001/02:FiU1, SkU1y). Utskottet vidhåller sin
uppfattning och vill dessutom framhålla att
ställningstaganden till genomgripande förändringar
av beskattningen av fastigheter bör anstå i avvaktan
på det nyssnämnda utredningsarbetet. Utskottet
avstyrker följaktligen motionerna Sk6 yrkandena 2–5
och Sk8 yrkande 2. En motion om att marknadsvärdena
skall beräknas enligt en medianvärdesmetod har också
nyligen avslagits av riksdagen (bet. 2000/01:SkU25).
Utskottet finner inte anledning att göra någon annan
bedömning med anledning av nu aktuellt yrkande i
motion Sk7. Även detta yrkande avstyrks.

Lagförslagen

I 9 § förslaget till lag om skattereduktion för
fastighetsskatt hänvisas till bestämmelserna i 9 och
10 §§ i stället för rätteligen till 10 och 11 §§.
Riksdagen bör därför besluta om en ändring av
regeringens lagförslag i enlighet härmed.

Vidare bör riksdagen besluta att flytta fram
ikraftträdandet till den 15 december 2001. Detta
innebär inte någon ändring av förslaget om att
reglerna skall tillämpas retroaktivt från den 1
januari 2001.
Förslaget om ändringar i lagen (1994:1776) om
skatt på energi har utgått ur detta ärende.
Förslaget har överlämnats till finansutskottet för
att samordnas med de ändringar i samma lagrum som
föreslås i budgetpropositionen för 2002.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. En regel om att begränsa fastighetsskatten
genom skattereduktion, m.m. (punkterna 1 och
2) – m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Stig Rindborg
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1
och 2 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
begränsningsregeln och antar de i proposition
2001/02:3 framlagda förslagen till
1. lag om skattereduktion för fastighetsskatt med
den ändringen att orden ”9 och 10 §§” byts ut mot
orden ”10 och 11 §§” i 9 § och att ikraftträdande-
bestämmelsen får följande lydelse: ”Denna lag träder
i kraft den 15 december 2001 och tillämpas första
gången vid 2002 års taxering”.
2. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483) med den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen får följande lydelse:
”Denna lag träder i kraft den 15 december 2001”.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition
2001/02:3 i denna del och motionerna 2001/02:Sk6
yrkande 1, 2001/02:Sk5, 2001/02:Sk7 yrkande 1 och
2001/02:Sk8 yrkande 1.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2001/02:Sk6 yrkandena 2–5 och
2001/02:Sk8 yrkande 2 samt avslår motion 2001/02:Sk7
yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringens förslag om en begränsningsregel för
fastighetsskatten banar väg för nya krångliga och
svåra skatteregler. Regeln ökar komplexiteten i ett
redan komplicerat skattesystem och skapar nya
marginaleffekter för låg- och medelinkomsttagare,
dvs. för dem som skall omfattas av systemet. Nya
gränsdragningsproblem uppkommer, som knappast går
att lösa på ett konsekvent och rättvist sätt.
Begränsningsregeln innebär en ny form av
sambeskattning, eftersom det inte bara är
fastighetsägarens inkomster som skall vara avgörande
för om rätt till skattereduktion skall föreligga
utan också övriga hushållsmedlemmars inkomster och
förmögenheter. Förslaget missgynnar således gifta
och sambor med barn. Människors valfrihet i boendet
minskar också eftersom förslaget inte omfattar
fritidsfastigheter utan endast den permanenta
bostaden. Därtill kommer att regeln medför höga
administrativa kostnader och kan utgöra ett
incitament för att i ökad utsträckning lämna
oriktiga inkomst- och förmögenhetsuppgifter till
skattemyndigheterna.

Regeringen har dock ansett att behovet av en
begränsningsregel gör sig gällande med en sådan
styrka att nu redovisade invändningar inte medför
någon annan bedömning än att förslaget skall läggas
fram. Regeringen har därmed medgett att
fastighetsskatten nu fått så orimliga konsekvenser
att något måste göras. I stället för en ordentlig
reformering av systemet med sikte på att avskaffa
fastighetsskatten väljer regeringen att inom ramen
för ett orättfärdigt skattesystem införa en mycket
komplicerad lättnadsregel för de allra värst
drabbade. Vi anser att begränsningsregeln är ett
ytterligare bevis för att fastighetsskatten är
felaktig och att regeringens förslag inte gör
systemet bättre.
Förslaget bör därför enligt vår mening inte
genomföras utan i stället skall fastighetsskatten på
sikt tas bort.
Fastighetsskatten är orättfärdig eftersom den tas
ut utan hänsyn till bärkraft. Skatten har fått
allvarliga konsekvenser för många boende, inte minst
för dem som tvingas flytta från hus och hem.
Fastighetsskatten blir också en specialskatt på
tillväxtregionerna och andra attraktiva områden där
marknadsvärdena och därmed taxeringsvärdena stigit
kraftigt. Som ett första steg mot ett avskaffande av
fastighetsskatten anser vi att taxeringsvärdena
skall frysas på 1997 års nivå så att detta värde
utgör ett tak för underlaget för skatten. Skatten på
småhus skall sänkas till 0,9 % och sedan med 0,1
procentenhet per år. För att minska de regionala
skillnaderna anser vi att endast halva markvärdet
skall ingå i underlaget för fastighetsskatten.
En majoritet i finansutskottet har emellertid
nyligen föreslagit riksdagen att fastställa de
ekonomiska ramar för utgiftsområdena i statsbudgeten
och den beräkning av statens inkomster som
regeringen föreslagit i budgetpropositionen för år
2002. Eftersom detta ställningstagande inte lämnar
utrymme att genomföra våra ovan angivna åtgärder
redan nästkommande budgetår har vi inte möjlighet
att helt fullfölja våra yrkanden. Regeringen bör
dock återkomma till riksdagen med förslag till
lagstiftning i enlighet med det anförda. Med våra
förslag behövs inte någon krånglig regel för att
begränsa uttaget av fastighetsskatt. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. En regel om att begränsa
fastighetsskatten genom skattereduktion,
m.m. (punkterna 1 och 2) – kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1
och 2 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
begränsningsregeln och antar de i proposition
2001/02:3 framlagda förslagen till
1. lag om skattereduktion för fastighetsskatt med
den ändringen att orden ”9 och 10 §§” byts ut mot
orden ”10 och 11 §§” i 9 § och att ikraftträdande-
bestämmelsen får följande lydelse: ”Denna lag träder
i kraft den 15 december 2001 och tillämpas första
gången vid 2002 års taxering”.
2. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483) med den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen får följande lydelse:
”Denna lag träder i kraft den 15 december 2001”.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition
2001/02:3 i denna del och motionerna 2001/02:Sk8
yrkande 1, 2001/02:Sk5, 2001/02:Sk6 yrkande 1 och
2001/02: Sk7 yrkande 1.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2001/02:Sk8 yrkande 2 och
2001/02:Sk6 yrkande 3 samt avslår motionerna
2001/02:Sk6 yrkandena 2, 4 och 5 och 2001/02:Sk7
yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att uttaget av fastighetsskatt måste
begränsas men dock inte på det sätt som regeringen
föreslår i propositionen. Förslaget om en
begränsningsregel ökar komplexiteten i
skattesystemet och skapar nya marginaleffekter för
låg- och medelinkomsttagare, dvs. för dem som skall
omfattas av systemet. Vidare anser vi att det är
orimligt att så mycket som 5 % av den samlade
hushållsinkomsten löpande skall betalas i
fastighetsskatt för en tillgång som köpts för redan
beskattade pengar. Begränsningsregeln innebär
dessutom en ny form av sambeskattning, eftersom det
inte bara är fastighetsägarens inkomster som skall
vara avgörande för om rätt till skattereduktion
skall föreligga utan också övriga hushållsmedlemmars
inkomster och förmögenheter. Förslaget missgynnar
således gifta par och sambor med barn. Vi finner det
också anmärkningsvärt att underskott i inkomstslaget
kapital, t.ex. på grund av höga ränteutgifter, inte
skall påverka bedömningen av om rätt till skatte-
reduktion skall föreligga.

I stället för att lappa och laga i nuvarande
orättfärdiga fastighetsskattesystem, som drabbar
alla boende oavsett inkomst- och betalningsförmåga,
anser vi att systemet grundligt måste reformeras.
Som ett första steg bör taxeringsvärdena åter frysas
så att skatt inte tas ut på ett underlag som
överstiger 1997 års taxeringsvärden. En sådan åtgärd
skulle motverka de orimliga effekter som regeringens
politik för med sig för många fastighetsägare. På
sikt vill vi avskaffa systemet med statlig
fastighetsskatt och i stället ge kommunerna en
möjlighet att ta ut en fastighetsavgift (på en
betydlig lägre nivå än nuvarande skatt) för täckande
av kostnader för vägunderhåll och liknande.
En majoritet i finansutskottet har emellertid
nyligen föreslagit riksdagen att fastställa de
ekonomiska ramar för utgiftsområdena i statsbudgeten
och den beräkning av statens inkomster som
regeringen föreslagit i budgetpropositionen för år
2002. Eftersom detta ställningstagande inte lämnar
utrymme att genomföra våra ovan angivna åtgärder
redan nästkommande budgetår har vi inte möjlighet
att helt fullfölja våra yrkanden. Regeringen bör
dock återkomma till riksdagen med förslag till
lagstiftning i enlighet med det anförda. Behovet av
en särskild begränsningsregel kommer då att
försvinna. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

3. En regel om att begränsa fastighetsskatten
genom skattereduktion, m.m. (punkterna 1 och
2) – fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 1
och 2 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
begränsningsregeln och antar de i proposition
2001/02:3 framlagda förslagen till
1. lag om skattereduktion för fastighetsskatt med
den ändringen att orden ”9 och 10 §§” byts ut mot
orden ”10 och 11 §§” i 9 § och att ikraftträdande-
bestämmelsen får följande lydelse: ”Denna lag träder
i kraft den 15 december 2001 och tillämpas första
gången vid 2002 års taxering”.
2. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483) med den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen får följande lydelse:
”Denna lag träder i kraft den 15 december 2001”.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition
2001/02:3 i denna del och motionerna 2001/02:Sk5,
2001/02:Sk6 yrkande 1, 2001/02:Sk7 yrkande 1 och
2001/02:Sk8 yrkande 1.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2001/02:Sk6 yrkande 3 och
2001/02:Sk8 yrkande 2 samt avslår motionerna
2001/02:Sk6 yrkandena 2, 4 och 5 och 2001/02:Sk7
yrkande 2.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att det nuvarande systemet för
fastighetsskatt har fått orimliga konsekvenser för
enskilda fastighetsägare. De förslag som regeringen
lagt fram i budgetpropositionen och i den nu
aktuella propositionen är inte tillräckliga för att
råda bot på den orimliga fastighetsskattepolitiken.
Folkpartiet vill grundligt reformera systemet med
sikte på att fastighetsskatten avskaffas. Som ett
första steg mot en grundlig reformering av
fastighetsbeskattningen anser vi att
taxeringsvärdena bör frysas vid den nivå som gällde
under år 2000, utom i de fall där de nya
taxeringsvärdena är lägre, samt att skattesatsen
bestäms till 1,0 % för småhus. Efter en sådan
omläggning bör skattesatserna sänkas successivt i
den takt som samhällsekonomin och andra överväganden
kan medge. Olika boendeformer skall så långt som
möjligt likställas. Regeringens förslag om en
begränsningsregel, som närmast kan liknas vid en
brandkårsutryckning, visar med all tydlighet att den
förda politiken är felaktig. Förslaget ökar
komplexiteten i skattesystemet och försvårar för den
enskilde att på ett rimligt sätt kunna bedöma sin
skatt. Dessutom har förslaget den nackdelen att
marginaleffekterna ökar med 5 procentenheter.

Vi har yrkat avslag på regeringens förslag om en
begränsningsregel för fastighetsskatten. Med vårt
förslag till omläggning och successivt avskaffande
av fastighetsskatten behövs nämligen inte någon
begränsningsregel av det slag som regeringen
föreslår.

En majoritet i finansutskottet har emellertid
nyligen föreslagit riksdagen att fastställa de
ekonomiska ramar för utgiftsområdena i statsbudgeten
och den beräkning av statens inkomster som
regeringen föreslagit i budgetpropositionen för år
2002. Eftersom detta ställningstagande inte lämnar
utrymme för en lösning på fastighetsskatten som vi
nu förordar redan nästa budgetår har vi inte
möjlighet att helt fullfölja vårt yrkande.
Regeringen bör dock återkomma till riksdagen med
förslag till ett reformerat fastighetsskattesystem i
enlighet med vad vi ovan anfört. Behovet av
krångliga lättnadsregler – sådana som den nu
föreslagna – kommer då att försvinna. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande.

Fastighetsbeskattningen – c

av Rolf Kenneryd (c).

Regeringens förslag om att begränsa uttaget av
fastighetsskatt för vissa hushåll som drabbats
särskilt hårt av regeringens politik på
fastighetsskatteområdet bör enligt min mening inte
genomföras. En begränsningsregel av det slag som nu
föreslås skapar nya marginaleffekter för låg- och
medelinkomsttagare, dvs. för dem som skall omfattas
av systemet. Eftersom förslaget innefattar undantag
från vad som annars gäller i fråga om beskattning av
fastigheter och endast skall tillämpas på
fastighetsägare som uppfyller vissa villkor i fråga
om sina ekonomiska förhållanden blir skattesystemet
väsentligt krångligare och nya gränsdragningsproblem
uppkommer. Dessutom innebär förslaget en ny form av
sambeskattning, eftersom det inte bara är
fastighetsägarens inkomster som skall vara avgörande
för om rätt till skattereduktion skall föreligga
utan också övriga hushållsmedlemmars inkomster och
förmögenheter. Förslaget missgynnar således gifta
par och sambor med barn. Sambeskattning är också
omodernt och ojämställt.

Utgångspunkten för Centerpartiets förslag till
skattesänkningar inom bostadsområdet är att
människor skall få lägre boendekostnader och att det
skapas neutralitet mellan olika boendeformer. Vi
anser att regeringen går en onödig omväg när man
försöker lösa problemet med höga taxeringsvärden
genom att sänka skattesatsen och införa särskilda
lättnadsregler för utsatta hushåll. Enligt vår
uppfattning måste taxeringsvärdena åter frysas på
1997 års nivå fram till nästa allmänna
fastighetstaxering. Denna återgång bör ske
retroaktivt fr.o.m. 2001. Därutöver anser vi att
taxeringsförfarandet måste reformeras. Nuvarande
system ger nämligen inte rättvisa och rimliga taxe-
ringsvärden, vilket blivit än mer uppenbart sedan
frysningen av taxeringsvärdena upphörde vid
årsskiftet. Vårt förslag i denna del innebär att
taxeringsvärdena knyts till aktuella marknadsvärden
och att marknadsvärdena bestäms med hänsyn till
medianvärdet av referensförvärven inom ett värde-
område. Köpeskillingar i den undre och övre
kvartilen skall räknas bort. Med denna metod kommer
varken orimligt höga eller mycket låga
köpeskillingar att påverka omräkningen av
taxeringsvärdet för övriga fastigheter i värdeom-
rådet. Taxeringsvärdena blir därigenom mera rättvisa
och rimliga. I övrigt anser vi att fastighetsskatten
bör omvandlas till en schablonintäkt som beskattas
som inkomst av kapital, vilket vi närmare utvecklat
i vårt budgetalternativ för år 2002.
Med vårt förslag kommer uttaget av fastighetsskatt
att bli både lägre och rimligare än vad som nu är
fallet och någon begränsningsregel – sådan som den
nu föreslagna – behövs inte.
En majoritet i finansutskottet har emellertid
nyligen föreslagit riksdagen att fastställa de
ekonomiska ramar för utgiftsområdena i statsbudgeten
och den beräkning av statens inkomster som
regeringen föreslagit i budgetpropositionen för år
2002. Eftersom detta ställningstagande inte lämnar
utrymme för att genomföra våra ovan angivna åtgärder
avstår jag från att fullfölja våra yrkanden som
avser 2002. Vi återkommer i frågan.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 2001/02:3 att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till

1. lag om skattereduktion för fastighetsskatt,
2. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),
3. förslaget har överlämnats till finansutskottet
och behandlas i betänkande 2001/02:FiU1.

Följdmotioner

2001/02:Sk5 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter
(fp):

Riksdagen avslår proposition 2001/02:3 En
begränsningsregel för fastighetsskatten m.m.

2001/02:Sk6 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår propositionen (2001/02:3) vad
gäller förslaget om en begränsningsregel för
fastighetsskatten.

2. Riksdagen beslutar att fastighetsskatten
successivt skall avskaffas.

3. Riksdagen beslutar att fastighetsskatten för
inkomståret 2001 skall beräknas på 1997 års
taxeringsvärden, i de fall dessa är lägre än nu
gällande.

4. Riksdagen beslutar att fastighetsskatten skall
utgå med 0,9 % för småhus och med 0,5 % för
flerbostadsfastigheter år 2002.

5. Riksdagen beslutar att endast halva markvärdet
skall ingå som beräkningsunderlag för
fastighetsskatten.

2001/02:Sk7 av Rolf Kenneryd m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar att avslå förslaget om en
begränsningsregel för fastighetsskatten.

2. Riksdagen beslutar att ändra
fastighetstaxeringslagen så att en omtaxering för
år 2001 kan göras där marknadsvärdet bestäms med
hänsyn till medianvärdet av referensförvärven inom
ett värdeområde.

2001/02:Sk8 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag
om att införa en begränsningsregel för
fastighetsskatten.

2. Riksdagen beslutar att återgå till och frysa
taxeringsvärdena av fastigheter till 2000 års
nivå.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Elanders Gotab, Stockholm 2001