Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU28

ROT-avdragets effekter

---

Sammanfattning

I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen i
enlighet med ett förslag av Riksdagens revisorer
(2001/02:RR18) gör ett uttalande om vikten av att
noggrant analysera, följa upp och utvärdera kommande
åtgärder liknande ROT-avdraget, om konjunkturläget
gör det motiverat att ånyo aktualisera en sådan
åtgärd. Utskottet föreslår vidare att uttalandet ges
en sådan utformning att även ett krav på
genusperspektiv som framförs i en i ärendet väckt
motion (m) blir tillgodosett.

Socialdemokraterna och Centerpartiet har i en
reservation yrkat att Riksdagens revisorers förslag
läggs till handlingarna och att motionen avslås,
eftersom några beskattningsåtgärder av det slag
revisorerna syftar på inte är aktuella. Vidare har
ett gemensamt särskilt yttrande avgivits av
Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Ytterligare ett
särskilt yttrande har avgivits av Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad utskottet har anfört om vikten av att analys-,
uppföljnings- och utvärderingsåtgärder vidtas, och
att dessa åtgärder även omfattar relevanta genus-
och jämställdhetsperspektiv, i samband med
eventuella skattelättnader av ROT-avdragsliknande
karaktär i en ny eventuell lågkonjunktur. Därmed
bifaller riksdagen Riksdagens revisorers förslag
2001/02:RR18 delvis och motion 2001/02:Sk36 delvis.
Reservation (s, c)

Stockholm den 28 maj 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth
Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik
Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla
Wester (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd),
Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf
Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof
Svensson (s) och Lennart Axelsson (s).

2001/02

SkU28

(förs. 2001/02:RR18)

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Med anledning av revisorernas förslag
2001/02:RR18 och motion 2001/02:Sk36 (m)
tillkännager riksdagen för regeringen som sin
mening vad utskottet har anfört om vikten av
att analys-, uppföljnings- och
utvärderingsåtgärder vidtas, och att dessa
åtgärder även omfattar relevanta genus- och
jämställdhetsperspektiv, i samband med
eventuella skattelättnader av ROT-
avdragsliknande karaktär i en ny eventuell
lågkonjunktur.
Jfr reservation (s, c).

Bakgrund

En skattereduktion för reparation eller om- eller
tillbyggnad av bostadshus (ROT-avdrag) infördes
första gången 1993 och utgjorde en del av det ROT-
program som bl.a. syftade till att få ned
arbetslösheten inom byggsektorn. Skattereduktionen
utgjorde 30 % av arbetskostnaden för småhus och
hyreslägenheter och gällde under perioden den 15
februari 1993 till den 31 december 1994 och skulle
betraktas som en tillfällig åtgärd. ROT-avdraget
infördes sedan på nytt i något modifierad form den
15 april 1996. Denna gång omfattade ROT-avdraget
även bostadsrätter. ROT-avdraget förlängdes sedan
stegvis men togs slutligen bort den 31 mars 1999.

Revisorernas granskning och förslag

På förslag av bl.a. riksdagens skatteutskott har
Riksdagens revisorer genomfört en granskning av ROT-
avdraget. Skatteutskottet ville bl.a. få en belys-
ning av följande frågor:

· Vilka kostnader har avdraget inneburit i form av
minskade skatteintäkter?
·
· Hur har avdraget fördelats mellan olika typer av
fastigheter?
·
· Vilka inkomster och förmögenheter hade de som
utnyttjat avdraget?
·
· Hur många arbeten hade inte utförts alls, utförts
senare eller utförts i egen regi eller med
”svart” arbetskraft om avdraget inte hade
funnits?
·
· Har avdraget lett till ökade skatteintäkter från
näringsidkare och anställda som utfört ROT-
arbetena?
·
Har avdraget inneburit kontrollproblem eller annat
merarbete för skattemyndigheterna?

Revisorerna har inriktat sin granskning på att
undersöka dels hur sysselsättningen har påverkats,
dels i vilken mån ”svart” arbetskraft har omvandlats
till ”vit”. Studien bygger till stor del på en enkät
utsänd till ett antal småhusägare samt till personer
som äger hyreshus. Urvalet har dock begränsats till
Stockholms län och till dem som erhållit ROT-avdrag
under taxeringsåret 1999. I studien ingår även en
enkät till ett antal hantverkare i Stockholms län
för att få deras syn på avdraget och den ”svarta”
arbetskraften.

I granskningen anges vissa nyckeltal. Det totalt
beviljade avdragsbeloppet under hela perioden har
varit ungefär 11 miljarder kronor. Av detta belopp
har 70 % beviljats till ägare av hyreshus, 28 % till
ägare av småhus och 2 % till bostadsrättsägare.
Nästan en miljon ansökningar har handlagts av
skattemyndigheterna. 67 % av dessa har utgjorts av
ansökningar från småhusägare, 25 % från ägare till
hyreshus och 8 % från bostadsrättsägare.

Revisorerna sammanfattar erfarenheterna på följande
sätt.

· Avdraget verkar, under den undersökta perioden,
ha påverkat fastighetsägare att genomföra
åtgärder.
·
· Avdraget verkar till viss del ha omvandlat
”svart” arbetskraft till ”vit”.
·
· Fastighetsägarna har inte upplevt avdraget som
krångligt.
·
· Hantverkarna har däremot haft en del
”pappersarbete” för att hjälpa fastighetsägarna.
·
· Nivån på avdraget, 30 %, verkar ha varit
tillräcklig.
·
· Hantverkarna kan tänka sig en lägre byggmoms som
alternativ till ROT-avdraget.
·
Sammanfattningsvis tyder resultatet av denna
granskning, enligt revisorernas uppfattning, på att
ROT-avdraget fungerat tämligen väl, även om det är
svårt att med någon säkerhet avgöra hur stor effekt
avdraget har haft på sysselsättningen i
byggbranschen. Samtidigt anser revisorerna att det
är anmärkningsvärt att en så omfattande åtgärd som
ROT-avdraget infördes och fanns i kraft under så
lång tid utan att det utvärderades. Om en åtgärd
liknande ROT-avdraget blir aktuell igen – t.ex. med
hänsyn till konjunkturläget – bör en sådan åtgärd
analyseras noggrant innan den införs och följas upp
medan den är i kraft samt utvärderas inom rimlig
tid, anser revisorerna och föreslår att riksdagen
riktar ett tillkännagivande härom till regeringen.

Motionen

I motion Sk36 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
betonas att en kommande uppföljning och utvärdering
av det slag revisorerna efterlyser också bör omfatta
ett genusperspektiv. Enligt motionären hade det
varit intressant att se vilka effekter ett avdrag
som t.ex. omfattat hushållstjänster skulle ha haft
med tanke på att denna sektor för närvarande
domineras av kvinnor, till skillnad från byggsektorn
som i huvudsak sysselsätter män.

Utskottets ställningstagande

ROT-avdraget gällde under drygt sex år på 1990-
talet, med ett uppehåll på cirka 15 månader i
mitten. Det totalt beviljade avdragsbeloppet uppgick
enligt revisorernas granskning under hela perioden
till ungefär 11 miljarder kronor. Utskottet anser, i
likhet med revisorerna, att det är anmärkningsvärt
att denna omfattande åtgärd infördes och fanns i
kraft under så lång tid utan att den utvärderades.
Som revisorerna anför är det principiellt viktigt
att även stöd som utgår som nedsättningar av skatter
utvärderas och prövas på samma sätt som utgifter.

Utskottet bedömer, i likhet med revisorerna, att
en åtgärd liknande ROT-avdraget kan bli aktuell igen
när konjunkturläget gör det motiverat. Utskottet
biträder därför revisorernas förslag att riksdagen
gör ett uttalande om att en sådan åtgärd i så fall
måste analyseras noggrant innan den införs och
följas upp medan den är i kraft samt utvärderas inom
rimlig tid, liksom att de erfarenheter som kommit
fram av ROT-avdragets tillämpning under 1990-talet
bör vägas in. Utskottet finner vidare att man i ett
sådant analys- och utvärderingsarbete också bör ta
hänsyn till relevanta genus- och jämställdhetsper-
spektiv.

Med det anförda tillstyrker utskottet i allt
väsentligt revisorernas förslag och finner motion
Sk36 i väsentliga delar tillgodosedd.

Reservation – s, c

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation av Arne Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-
Igelström (s), Per Erik Granström (s), Ulla Wester
(s), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s) och
Lennart Axelsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till riksdagsbeslut
borde ha följande lydelse:

Riksdagen lägger Riksdagens revisorers förslag
2001/02:RR18 till handlingarna och avslår motion
2001/02:Sk36.

Ställningstagande

Vi delar revisorernas uppfattning att ROT-avdraget
har fungerat tämligen väl men att det är svårt att
med någon säkerhet avgöra hur stor effekt avdraget
har haft på sysselsättningen i byggbranschen. Vi
anser att den granskning som revisorerna nu har
utfört har tillfört frågan värdefulla aspekter som
kommer att bidra till att man i framtiden på ett
bättre sätt kommer att kunna dra nytta av
erfarenheterna av ROT-avdraget.

Däremot har vi svårt att förstå revisorernas
anmärkning om att ROT-avdraget borde ha utvärderats
tidigare. Som framgår av revisorernas egen
granskning skedde faktiskt en fortlöpande bevakning
och en regelbunden kontroll av utvecklingen genom
att utskottet tog del av Riksskatteverkets
periodiska redovisningar av antalet ansökningar och
beviljade reduktioner, som även redovisades länsvis.
Utskottet kunde härigenom konstatera att kostnaderna
för ROT-avdraget höll sig någorlunda i närheten av
vad som prognostiserats. Ytterligare redovisningar
av utvecklingen lämnades också fortlöpande av
regeringen i skilda särpropositioner och
budgetpropositioner (se prop. 1997/98:119 s. 81,
prop. 1998/99:1 utg.omr. 18 s. 12 och 13 och prop.
1999/2000:1 utg.omr. 18 s. 16).
Till saken hör att det inte är regeringen utan
riksdagen som hela tiden drivit på förekomsten av
ett ROT-avdrag. En majoritet i riksdagen har velat
ha just ett sådant avdrag. Redan den första perioden
– alltså den period som löpte från den 15 februari
1993 till den 31 december 1994 – tillkom avdraget på
initiativ av finansutskottet som i ett
tillkännagivande med anledning av vissa motioner som
väckts med anledning av 1993 års budgetproposition
begärde att ett förslag om ett sådant avdrag skulle
läggas fram (se bet. 1992/93:FiU10 s. 45). När ROT-
avdraget efter 15 månaders uppehåll infördes igen
fr.o.m. den 15 april 1996 skedde det den gången som
en följd av samarbetet som etablerades under våren
1995 mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet om
den ekonomiska politiken. Även då hade alltså
avdraget sin grund i partiförhållandena i riksdagen
(se bet. 1995/96:FiU10 s. 1 och 1995/96:SkU32). Det
organ som har haft ansvaret för hanteringen och
bevakningen av ROT-avdragsfrågorna är således
närmast det relevanta riksdagsutskottet, dvs.
skatteutskottet.
Inom skatteutskottet diskuterade representanter
för samtliga partier vid flerfaldiga tillfällen
under senare delen av 1990-talet frågan om att
föreslå Riksdagens revisorer att ta upp en
granskning och utvärdering av ROT-avdraget. Eftersom
ROT-avdraget trots allt gällde en åtgärd som var
avgränsad i tiden och som skulle komma att upphöra,
rådde det emellertid en allmän enighet inom
utskottet om att man borde avvakta till dess att
systemet med avdraget upphört för att kunna göra en
bättre helhetsbedömning av effekterna.
När det sedan gäller det föreslagna
tillkännagivandet inser naturligtvis också vi värdet
av att analysera, följa upp och utvärdera – vid
behov även ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv
– åtgärder inom beskattningsområdet som har olika
speciella syften, t.ex. att främja sysselsättningen
inom något visst område. För närvarande är
emellertid några sådana beskattningsåtgärder inte
alls aktuella, och därför behövs inget uttalande av
riksdagen i denna fråga just nu. Det är enligt vår
mening inte lämpligt att använda riksdagens till-
kännagivandeinstrument för sådana allmänt hållna
uttalanden som det här är fråga om och som dessutom
avser helt hypotetiska förhållanden i en oviss
framtid. Skatteutskottet brukar inte heller medverka
till tillkännagivanden av denna typ utan brukar
reservera användningen för faktiska situationer och
när konkreta åtgärder begärs av regeringen. När det
gäller det uttalande som revisorerna nu föreslår
förutsätter vi dessutom att varje ansvarig regering
i Sverige vidtar de analys-, uppföljnings- och
utvärderingsåtgärder som behövs vid kommande
bedömningar av olika skatteåtgärder i olika
konjunkturlägen, utan att riksdagen gör ett särskilt
uttalande härom.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen lägger
revisorernas förslag 2001/02:RR18 till handlingarna.
Vidare avstyrker vi motion Sk36.
Särskilda yttranden

1. Per Rosengren (v), Marie Engström (v) och Gudrun
Lindvall (mp) anför följande:

Vårt ställningstagande till revisorernas förslag och
motion Sk36 går ut på att göra klart för regeringen
att vi förväntar oss ett bättre analys-,
uppföljnings- och utvärderingsarbete när det gäller
så långvariga och omfattande skattened-
sättningsprojekt som ROT-avdraget. Vi anser att
sådana analyser även bör innehålla ett
genusperspektiv. Däremot vill vi inte på något sätt
öppna vägen för införandet av ett avdrag för
hushållsnära tjänster som motionären möjligen kan
tyckas förespråka. Vi kommer tvärtom att motsätta
oss att ett sådant avdrag införs.

2. Rolf Kenneryd (c) anför följande:

Jag anser att möjligheten att genom s.k.
utskottsinitiativ göra tillkännagivanden till
regeringen i frågor som inte aktualiseras för
riksdagsbehandling på annat sätt skall användas för
att uppnå resultat och inte bara för att dra till
sig partipolitisk uppmärksamhet. Denna ambition bör
tillämpas också av andra aktörer på den politiska
arenan. Jag finner det därför anmärkningsvärt att
Riksdagens revisorer föreslår ett uttalande till
regeringen där en åtgärd liknande ROT-avdraget
”måste analyseras noggrant innan den införs och
följas upp medan den är i kraft samt utvärderas inom
rimlig tid, liksom att de erfarenheter som kommit
fram av ROT-avdragets tillämpning under 1990-talet
bör vägas in”. Inte mindre anmärkningsvärt är
utskottsmajoritetens tillägg att man ”bör ta hänsyn
till relevanta genus- och jämställdhetsperspektiv”.

Sådana uttalanden kan inte anses vara annat än
plattityder. Det tillhör det självklara
hanteringsmönstret att göra de analyser och
uppföljningar som vid varje tillfälle låter sig
göras och att därvid ta hänsyn till relevanta genus-
och jämställdhetsperspektiv. Jag finner såväl
revisorernas som utskottsmajoritetens klåfingrighet
särskilt anmärkningsvärd mot bakgrund av att
revisorerna med instämmande av utskottsmajoriteten
vid utvärderingen har funnit att ROT-avdraget har
fungera väl i allt väsentligt och att det synes väl
ha tjänat sina syften.
Jag avser att – för den händelse jag skulle
anförtros ansvaret för skattefrågorna i en ny
regering efter valet – efterleva dessa principer.
Det finns därför ingen saklig anledning att göra ett
särskilt tillkännagivande härom.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Riksdagens revisorers förslag
2001/02:RR18

I förslaget föreslås att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad revisorerna har anfört
under avsnitt 2.2 om behovet av uppföljning och
utvärdering.

Följdmotion

2001/02:Sk36 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av uppföljning och
utvärdering med ett genusperspektiv.

Elanders Gotab, Stockholm 2002