Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU26

Sänkt skatt på alkylatbensin, m.m.

---

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om sänkt
energiskatt på alkylatbensin och avstyrker den
motion som väckts med anledning av förslaget. Detta
innebär att skattesänkningen träder i kraft den dag
regeringen bestämmer.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om
att genomföra vissa ändringar i rådets direktiv
76/308/EEG (indrivningsdirektivet) genom att det i
lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull,
annan skatt, avgift eller pålaga tas in en
bestämmelse om att ändringsdirektivet skall gälla
som svensk lag. Utskottet föreslår dock att
lagändringen såvitt gäller indrivningsdirektivet
skall träda i kraft den 30 juni 2002 och inte - som
föreslås i propositionen - den dag regeringen
bestämmer.
I betänkandet finns en reservation (m).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Sänkt energiskatt på alkylatbensin

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:177
och avslår motion 2001/02:Sk40.
Reservation (m)

2. Genomförande av ändringar i
indrivningsdirektivet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1969:200) om uttagande av
utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga
med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen
får följande lydelse: "Denna lag träder i kraft
den 30 juni 2002."
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:127
i denna del.

Stockholm den 28 maj 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth
Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik
Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla
Wester (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd),
Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf
Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof
Svensson (s) och Lennart Axelsson (s).

2001/02

SkU26

(prop. 2001/02:177, prop. 2001/02:127 i
viss del)

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas regeringens proposition
2001/02:177 om sänkt energiskatt på alkylatbensin
och ett förslag i proposition 2001/02:127 Punkt-
skatternas infogning i skattekontosystemet, m.m. som
gäller genomförandet av vissa ändringar i rådets
direktiv 76/308/EEG, det s.k. indrivningsdirektivet.
Ändringarna i direktivet föreslås genomföras genom
en ändring i lagen (1969:200) om uttagande av
utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut och den
motion som har väckts med anledning av proposition
2001/02:177 framgår av bilaga 1 till betänkandet. De
lagändringar som regeringen föreslår framgår av
bilaga 2.
Såväl när det gäller förslaget om sänkt
energiskatt på alkylatbensin som förslaget om
genomförandet av ändringarna i indrivningsdirektivet
har regeringen föreslagit att de nödvändiga
lagändringarna skall träda i kraft den dag
regeringen bestämmer. Med anledning härav har
skatteutskottet inhämtat ett yttrande från
konstitutionsutskottet såvitt avser
ikraftträdandebestämmelserna. Yttrandet 2001/02:KU4y
bifogas som bilaga 3.

Propositionernas huvudsakliga
innehåll

Proposition 2001/02:177 Sänkt skatt på
alkylatbensin

I propositionen föreslås att energiskatten på
alkylatbensin sänks med 1,50 kr per liter. Av
miljöskäl är det enligt propositionen motiverat att
öka använd-ningen av sådan bensin i tvåtaktsmotorer.
Detta gäller inte minst det stora antalet
utombordsmotorer som är försedda med tvåtaktsteknik.
Avgaserna från dessa motorer löser sig delvis i
vattnet i sjöar, vattendrag och hav och påverkar där
vattenfloran och vattenfaunan. Vidare föreslås att
den erforderliga lagändringen skall träda i kraft
den dag regeringen bestämmer så snart de nödvändiga
EG-besluten föreligger.

Proposition 2001/02:127 Punktskatternas
infogning i skattekontosystemet, m.m. (i viss
del)

I propositionen föreslås att de ändringar i rådets
direktiv 76/308/EEG om ömsesidigt bistånd för
indrivning av fordringar uppkomna till följd av
verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet
för Europeiska utvecklings- och garantifonden för
jordbruket och jordbruksavgifter och tullar samt med
avseende på mervärdesskatt och vissa punktskatter
(indrivningsdirektivet) som beslutades vid
Ekofinrådets möte den 15 juni 2001 skall genomföras
genom att det i lagen (1969:200) om uttagande av
utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga tas
in en bestämmelse om att ändringsdirektivet,
2001/44/EG, gäller som svensk lag. Vidare föreslås
att lagen skall träda i kraft den dag regeringen
bestämmer.

Övriga förslag i proposition 2001/02:127 har
tillstyrkts av utskottet i betänkandet
2001/02:SkU27.

Yttrande från konstitutionsutskottet

2001/02:KU4y

Konstitutionsutskottet anför i sitt yttrande att det
självfallet är av grundläggande betydelse att
riksdagen när den beslutar en lag också bestämmer
den dag lagen skall träda i kraft. Det kan
emellertid inte bortses från att det ibland kan
finnas starka skäl för en annan ordning. Som exempel
nämns lagstiftning som är beroende av konventioner
eller när det av tidsskäl är angeläget att riksdagen
kan besluta lag trots att det inte framstår som
klart när en organisation som krävs för
lagtillämpningen är uppbyggd.

Konstitutionsutskottet framhåller att
informationsbehovet är ett viktigt skäl för att
riksdagen när den antar en lag också skall bestämma
tidpunkten för ikraftträdandet. När allmänheten
informeras om att en lag beslutats av riksdagen bör
det endast i undantagsfall få förekomma att det
fortfarande kvarstår en osäkerhet om när lagen skall
börja gälla. Det är därför enligt konstitutions-
utskottet angeläget att möjligheten att bemyndiga
regeringen att bestämma dagen för lagens
ikraftträdande används restriktivt och inte
tillämpas annat än undantagsvis när det av alldeles
speciella skäl är motiverat. En utveckling mot en
vanligare förekommande användning av sådana
bemyndiganden bör enligt utskottets mening undvikas.

Utskottets överväganden

Sänkt energiskatt på alkylatbensin

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om sänkt
energiskatt på alkylatbensin samt antar
förslaget om ändring i lagen om skatt på
energi. Vidare avslår riksdagen en motion om
avslag på propositionen.
Jfr reservation (m).

Propositionen

Regeringen föreslår att energiskatten på
alkylatbensin sänks med 1,50 kr per liter.
Sänkningen av skatten skall göras genom en ändring i
2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Skälet till regeringens förslag är att öka
användningen av alkylatbensin i tvåtaktsmotorer,
bl.a. utombordsmotorer med tvåtaktsteknik, och
därigenom minska utsläppen av miljö- och
hälsofarliga ämnen.

Med hänsyn till den miljö- och hälsomässiga
betydelsen av en ökad användning av alkylatbensin
samt med beaktande av de miljömål som har beslutats
av riksdagen är det enligt regeringen angeläget med
en snabb introduktion av sådan bensin.
En sänkning av skatten på alkylatbensin innebär en
differentiering som inte är tillåten enligt rådets
direktiv 92/81/EEG om harmonisering av strukturerna
för punktskatter på mineraloljor
(mineraloljedirektivet). I mineraloljedirektivet ges
dock möjlighet till undantag i form av
skattebefrielse eller skattenedsättning enligt ett
särskilt förfarande som innebär att rådet kan medge
undantag för att differentiera skatten efter t.ex.
miljöegenskaper (s.k. 8.4-undantag). I propositionen
nämns att Sverige tidigare av rådet har getts
tillstånd till skattedifferentiering av bensin efter
miljöklasser och att detta beslut gäller till
utgången av 2006.
En lägre skattesats för alkylatbensin än vad som
gäller enligt gällande svenska miljöklasser kan
således inte träda i kraft förrän rådet beslutat att
ge Sverige tillstånd att ytterligare differentiera
skatten på bensin och kommissionen godkänt
skattedifferentieringen enligt statsstödsreglerna.
Dessa medgivanden föreligger ännu inte. Regeringen
föreslår därför att riksdagen skall besluta att
lagändringen skall träda i kraft den dag regeringen
bestämmer.

Motionen

I motion Sk40 av Carl-Fredrik Graf m.fl. (m) begärs
avslag på propositionen. Motionärerna har ingen
invändning i sak mot den föreslagna skattesänkningen
men anser att den föreslagna
ikraftträdandebestämmelsen strider mot den
grundläggande principen att det är riksdagen som
beslutar om lagändringar och skatter. Regeringen bör
därför återkomma till riksdagen med förslag till
lagändring när erforderliga EG-beslut föreligger.

Övrigt

Enligt artikel 8.4 mineraloljedirektivet (92/81/EEG)
får rådet genom enhälligt beslut på kommissionens
förslag tillåta en medlemsstat att införa
ytterligare regler om skattebefrielse eller
nedsättning av skatten som motiveras av speciella
hänsyn.

En medlemsstat som önskar införa en sådan åtgärd
skall meddela kommissionen härom och även förse
kommissionen med alla relevanta eller nödvändiga
uppgifter. Kommissionen skall inom en månad
underrätta de övriga medlemsstaterna om den
föreslagna åtgärden.
Rådet skall anses ha godkänt den föreslagna
skattebefrielsen eller skattereduktionen om, inom
två månader efter det att de övriga medlemsstaterna
underrättats enligt andra stycket, varken
kommissionen eller någon medlemsstat har begärt att
ärendet skall behandlas av rådet.

Enligt uppgift från Finansdepartementet har ansvarig
enhetschef vid kommissionen den 22 maj 2002
undertecknat en missivskrivelse om att Sveriges
ansökan skall skickas ut till medlemsstaterna för
synpunkter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det
finns starka miljöskäl att öka användningen av
alkylatbensin i tvåtaktsmotorer och har därför ingen
erinran mot förslaget att sänka energiskatten på
sådan bensin.

När det gäller själva författningsförslaget
föreslås att regeringen skall få bestämma när
ikraftträdandet skall ske. Konstitutionsutskottet
som har yttrat sig över ikraftträdandebestämmelsen
framhåller att det från informationssynpunkt inte
kan anses tillfredsställande att det kvarstår en
osäkerhet om när en lag som beslutats av riksdagen
skall börja gälla. Konstitutionsutskottet under-
stryker vikten av att möjligheten att bemyndiga
regeringen att bestämma dagen för lagens
ikraftträdande används restriktivt och inte annat än
i undantagsfall när det av alldeles speciella skäl
är motiverat.
Skatteutskottet, som delar konstitutionsutskottets
uppfattning, konstaterar att det i nuläget inte är
möjligt att ange en tidpunkt för lagens
ikraftträdande. Skattesänkningen kan emellertid
träda i kraft redan under sommaren 2002 under
förutsättning att varken kommissionen eller någon
medlemsstat kommer med några invändningar mot
Sveriges ansökan. Med hänsyn härtill och då det av
miljö- och hälsomässiga skäl är angeläget med en
snabb introduktion av alkylatbensin anser utskottet
att det i förevarande fall är motiverat att överlåta
åt regeringen att bestämma dagen för lagens
ikraftträdande.
Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen och avstyrker motion Sk40.

Genomförande av ändringar i
indrivningsdirektivet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till
ändring i lagen om uttagande av utländsk
tull, annan skatt, avgift eller pålaga med
den ändringen att lagen skall träda i kraft
den 30 juni 2002.

Propositionen

Regeringen föreslår att de ändringar i rådets
direktiv 76/308/EEG (indrivningsdirektivet) som
beslutades vid Ekofinrådets möte i Göteborg den 15
juni 2001 skall genomföras genom att det i lagen
(1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan
skatt, avgift eller pålaga tas in en bestämmelse om
att ändringsdirektivet, 2001/44/EG, gäller som
svensk lag. Texten till ändringsdirektivet fogas som
en bilaga till nämnda lag.

Ändringarna i indrivningsdirektivet, som reglerar
det bistånd som medlemsstaterna är skyldiga att
lämna varandra med indrivning av fordringar på
skatte- och tullområdet, innebär bl.a. att
direktivets tillämpningsområde utvidgas från att
bara omfatta indirekta skatter till att omfatta även
direkt skatt på inkomst och förmögenhet. Vidare görs
ett antal ändringar i syfte att effektivisera
indrivningssamarbetet, bl.a. genom att tidsfrister
förkortas och att det görs till huvudregel att en
utländsk exekutionstitel skall erkännas och verk-
ställas direkt i stället för att ersättas med en
inhemsk exekutionstitel eller kompletteras.
Kommissionen har vid EG-domstolen väckt talan om
ogiltigförklaring av ändringsdirektivet och anfört
att detta har beslutats med stöd av en rättslig
grund som inte är korrekt. Samtidigt har emellertid
kommissionen yrkat att ändringsdirektivet skall
tillämpas på det sätt som rådet avsett i avvaktan på
att ett nytt beslut kan fattas med stöd av korrekt
rättslig grund. Regeringen anser att det därför får
antas att indrivningsdirektivet kommer att gälla i
sin lydelse enligt det nu aktuella
ändringsdirektivet fr.o.m. den 1 juli 2002.
Regeringen föreslår att lagändringen skall träda i
kraft den dag regeringen bestämmer eftersom det
åtminstone teoretiskt kan råda tvekan om ikraftträ-
dandedagen för ändringsdirektivet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i sak ingen erinran mot regeringens
förslag.

Enligt artikel 2 i rådets direktiv 2001/44/EG av
den 15 juni 2001 (ändringsdirektivet) skall
medlemsstaterna sätta i kraft de lagar och andra
författningar som är nödvändiga för att följa
direktivet senast den 30 juni 2002. EG-domstolen har
ännu inte fattat något beslut med anledning av
kommissionens yrkande om ogiltigförklaring av
ändringsdirektivet. Enligt vad utskottet erfarit
väntas heller inte något beslut från domstolen före
halvårsskiftet. Med anledning härav och med
beaktande av konstitutionsutskottets yttrande i
ärendet föreslår utskottet att den i propositionen
föreslagna lagändringen skall träda i kraft den 30
juni 2002.
Utskottet tillstyrker med denna ändring
propositionen i nu behandlad del.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Sänkt energiskatt på alkylatbensin (punkt 1) -
m
av Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund,
Marietta de Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen
(alla m).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Sk40.
Ställningstagande

Vi har i sak inte något att invända mot förslaget om
att sänka energiskatten på alkylatbensin med 1,50 kr
per liter. Tvärtom anser vi att en sådan åtgärd är
bra, inte minst från miljösynpunkt. Däremot vänder
vi oss mot förslaget att regeringen skall få
bestämma när ikraftträdandet skall ske. Enligt vår
uppfattning är det av grundläggande betydelse att
det inte kvarstår en osäkerhet om när en lag som
beslutats av riksdagen skall börja gälla. Vi vill, i
likhet med konstitutionsutskottet, understryka
vikten av att möjligheten att bemyndiga regeringen
att bestämma dagen för lagens ikraftträdande används
restriktivt och inte annat än i undantagsfall när
det av speciella skäl är motiverat.

Vi vill inte värdera om en fråga är av stor eller
liten vikt. För oss handlar det om den grundläggande
principen att det är riksdagen som beslutar om
lagändringar och skatter.
Eftersom rådet ännu inte gett Sverige tillstånd
att sänka skatten på alkylatbensin är det inte
möjligt för riksdagen att bestämma ett datum för
ikraftträdandet. Dessutom råder det osäkerhet om när
de erforderliga EG-besluten kan förväntas komma. Med
hänsyn härtill och då vi inte kunnat finna att det
i förevarande fall är motiverat att överlåta åt
regeringen att bestämma dagen för lagens
ikraftträdande bör propositionen avslås. Regeringen
får återkomma i frågan så snart rådet har godkänt
den föreslagna skattesänkningen och kommissionen
godkänt åtgärden enligt EG:s regler om statsstöd.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk40 om
avslag på propositionen.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2001/02:177

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 2001/02:177 att riksdagen antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Följdmotion

2001/02:Sk40 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

Riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med
vad som anförs i motionen.

Proposition 2001/02:127

Regeringen (Finansdepartementet)
föreslår i proposition 2001/02:127
att riksdagen antar det i
propositionen framlagda förslaget
2.3 lag om ändring i lagen
(1969:200) om uttagande av utländsk
tull, annan skatt, avgift eller
pålaga.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Proposition 2001/02:177

Proposition 2001/02:127 i viss del

Bilaga 3

Konstitutionsutskottets yttrande 2001/02:KU4y
------------------------------
Ikraftträdande av lag
---------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------
Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 16 april 2002 och
den 24 april 2002 berett
konstitutionsutskottet tillfälle att yttra
sig över proposition 2001/02:177 respektive
proposition 2001/02:127 såvitt avser
ikraftträdandebestämmelser till vissa
lagar, jämte eventuella motionsyrkanden i
denna fråga. Enligt regeringens förslag
skall de aktuella lagarna träda i kraft den
dag regeringen bestämmer.

Utskottet

Propositionerna

I proposition 2001/02:177 Sänkt skatt på
alkylatbensin föreslår regeringen en
ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi med innebörd att energiskatten på
alkylatbensin sänks med 1,50 kronor per
liter. Av miljöskäl är det enligt
propositionen motiverat att öka
användningen av sådan bensin i
tvåtaktsmotorer. Detta gäller inte minst
det stora antalet utombordsmotorer som är
försedda med tvåtaktsteknik. Avgaserna från
dessa motorer löser sig delvis i vattnet i
sjöar, vattendrag och hav och påverkar
vattenfloran och vattenfaunan.

En sänkning av skatten på alkylatbensin,
som är blyfri, innebär en differentiering
som inte är tillåten enligt rådets direktiv
92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om
harmonisering av strukturerna för
punktskatter på mineraloljor,
mineraloljedirektivet, senast ändrad genom
direktiv 94/74/EEG. Mineraloljedirektivet
ger dock möjlighet till undantag i form av
skattebefrielse eller skattenedsättning
enligt ett särskilt förfarande som innebär
att rådet kan medge undantag för att
differentiera skatten efter exempelvis
miljöegenskaper. En förutsättning för en
lägre skattesats på alkylatbensin än vad
som gäller enligt dagens svenska
miljöklasser är således att Sverige av
rådet tillåts att differentiera skatten på
bensin ytterligare.
En ytterligare förutsättning är att
kommissionen godkänner åtgärden enligt EG:s
regler om statligt stöd.
Enligt regeringen är det med hänsyn till
den miljö- och hälsomässiga betydelsen av
en ökad användning av alkylatbensin och med
beaktande av de miljömål som beslutats av
riksdagen angeläget med en snabb
introduktion av sådan bensin. De prövningar
som krävs när det gäller undantaget enligt
mineraloljedirektivet och godkännande
enligt statsstödsreglerna bedömer
regeringen vara av enkel beskaffenhet och
kan därför förväntas ske relativt snabbt.
I dagsläget är det enligt regeringen
omöjligt att ange datum för
ikraftträdandet. Regeringen föreslår därför
att riksdagen skall besluta om att
lagändringen skall träda i kraft den dag
regeringen bestämmer.

I proposition 2001/02:127 Punktskatternas
infogning i skattekontosystemet m.m.
föreslås att skattekontosystemet skall
utvidgas till att även omfatta punktskatt.
Ändringar i 40 lagar föreslås, bl.a. i
sekretesslagen (1980:100) och lagen
(1992:72) om koncessionsavgift på
televisionens och radions område.

Ett av lagförslagen gäller ändringar i
lagen (1969:200) om uttagande av utländsk
tull, annan skatt, avgift eller pålaga.
Regeringen föreslår en ändring i 1 § som
innebär att uppräkningen i första stycket
av rådets direktiv kompletteras med
direktivet 2001/44/EG av den 15 juni 2001
om ändring av direktiv 76/308/EEG om
ömsesidigt bistånd för indrivning av
fordringar uppkomna till följd av
verksamhet som utgör en del av
finansieringssystemet för Europeiska
utvecklings- och garantifonden för
jordbruket och av jordbruksavgifter och
tullar samt med avseende på mervärdesskatt
och vissa punktskatter. Eftersom de
ändringar som gjorts genom detta direktiv
inte inarbetats i grunddirektivet föreslås
också ändringar i andra stycket som
hänvisar till att den svenska texten till
rättsakten finns i bilaga.
Ändringarna i rådets direktiv 76/308/EEG,
som reglerar det bistånd som
medlemsstaterna är skyldiga att lämna
varandra med indrivning av fordringar på
skatte- och tullområdet, beslutades vid
Ekofinrådets möte i Göteborg. Ändringarna
innebär bl.a. att direktivets
tillämpningsområde utvidgas från att bara
omfatta indirekta skatter till att omfatta
även direkt skatt på inkomst och
förmögenhet. Vidare görs ett antal
ändringar i syfte att effektivisera indriv-
ningssamarbetet, bl.a. genom att
tidsfrister förkortas och att det görs till
huvudregel att en utländsk exekutionstitel
skall erkännas och verkställas direkt i
stället för att ersättas med en inhemsk
exekutionstitel eller kompletteras.
Ändringsdirektivet träder enligt rådets
beslut i kraft den 1 juli 2002.
Kommissionen har emellertid vid EG-
domstolen väckt talan om ogiltig-förklaring
av ändringsdirektivet med motiveringen att
ändringsdirektivet beslutats med stöd av en
rättslig grund som inte är korrekt.
Samtidigt har kommissionen dock yrkat att
ändringsdirektivet skall tillämpas på det
sätt som rådet avsett från den 1 juli 2002,
i avvaktan på att ett nytt beslut kan
fattas med stöd av korrekt rättslig grund.
Det får därför enligt regeringen antas att
indrivningsdirektivet kommer att gälla i
sin lydelse enligt det nu aktuella
ändringsdirektivet fr. o. m. den 1 juli
2002.
Med hänsyn till att det åtminstone
teoretiskt kan råda tvekan om
ikraftträdandedagen för ändringsdirektivet
anser regeringen att lagändringen bör träda
i kraft den dag regeringen bestämmer.
Regeringen aviserar också sin avsikt att
på sikt efter en noggrann analys återkomma
till riksdagen med förslag till
lagändringar som behövs för en ny metod för
att genomföra grunddirektiv och
ändringsdirektiv.

Lagrådet har inte beretts tillfälle att
yttra sig över de båda nu aktuella
lagförslagen. Enligt regeringen är
förslagen av sådan lagteknisk enkel
beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle
sakna betydelse.

Motionen

Med anledning av proposition 2001/02:177
har Carl Fredrik Graf m.fl. (m) väckt en
motion (2001/02:Sk40) vari begärs avslag på
propositionen. Enligt motionärerna strider
den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen
mot den grundläggande principen att det är
riksdagen som beslutar om lagändringar och
skatter. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till lagändringar när
erforderliga EG-beslut föreligger.

Bakgrund

Av 8 kap. 3 § regeringsformen framgår att
föreskrifter om skatt till staten skall
meddelas genom lag. Regeringsformens
bestämmelser i 8 kap. 7-10 §§
regeringsformen om bemyndigande till
regeringen omfattar inte skatt.

Regeringen får enligt 8 kap. 13 §
regeringsformen utöver vad som följer av 7
-10 §§ genom förordning besluta om bl.a.
föreskrifter om verkställighet av lag.
Enligt 13 § lagen (1976:633) om
kungörande av lagar och andra författningar
skall det framgå av författning när den
träder i kraft. Det normala är att en lag
själv anger när den skall träda i kraft.
Ibland anges tidpunkten för ikraftträdandet
i särskild promulgationslag.
Det förekommer också att det i lag anges
att lagen träder i kraft den dag regeringen
bestämmer. Tidpunkten kommer då att
bestämmas genom förordning.
Bemyndiganden för regeringen att bestämma
tidpunkten för en lags ikraftträdande har i
överensstämmelse med tidigare utbildad
praxis förekommit alltsedan den nya
regeringsformen trädde i kraft. Sådana
bemyndiganden har lämnats också inom det
obligatoriska lagområdet. Som framgår av
Gröna boken - Riktlinjer för
författningsskrivning (Ds 1998:66 s. 77)
kan det t.ex. vara fråga om fall där
ikraftträdandet är beroende av konventioner
eller då lagen förutsätter en organisation
och det är osäkert när denna är uppbyggd.
Grundlagsenligheten av ett sådant
bemyndigande i en lag av privaträttsligt
innehåll diskuterades av Lagrådet vid ett
förslag till ändring i luftfartslagen
(prop. 1985/86:119 s. 50). Lagrådet
förklarade att förslaget visserligen
innebar en delegation av riksdagens
normgivningskompetens som saknade
uttryckligt stöd i regeringsformen, men att
det hade utvecklats en konstitutionell
praxis som tillät denna form av delegation.
Regeringens föreskrifter om tidpunkten för
lagens ikraftträdande kunde enligt
Lagrådets mening accepteras som
verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap.
13 § regeringsformen. Även vid behandlingen
av förslaget till ny tullag godtog Lagrådet
ett sådant bemyndigande under hänvisning
till sambandet med en internationell
konvention och till rådande
konstitutionella praxis (prop. 1986/87:166
s. 238 f.). Håkan Strömberg har i boken
Normgivningsmakten enligt 1974 års
regeringsform anfört att Lagrådets
ståndpunkt sålunda innebär att ett
bemyndigande för regeringen att bestämma
tidpunkten för ikraftträdande av lag inom
det obligatoriska lagområdet bör accepteras
under förutsättning att lagmotiven anger
under vilka förutsättningar bemyndigandet
får utnyttjas. Regeringens föreskrifter kan
då godtas som verkställig-hetsföreskrifter,
trots att själva lagen formellt ger
regeringen obegränsad handlingsfrihet.

Tidigare riksdagsbehandling

I konstitutionsutskottets granskning våren
1977 tog utskottet upp frågan om
bemyndigande till regeringen att förordna
om ikraftträdande av lag (bet. 1976/77:44
s. 21). Sådana bemyndiganden hade enligt
utskottet ansetts möjligt genom
bestämmelsen i 8 kap. 13 § regeringsformen.
Bestämmelsen i 13 § lagen om kungörande av
lagar och andra författningar om att det av
författning skall framgå när den skall
träda i kraft hade inte heller ansetts
hindra ett sådant bemyndigande. Utskottet
var medvetet om att det i särskilda fall
kan föreligga svårigheter att ange exakt
ikraftträdandetid, när lagar antas av
riksdagen. Det gäller t.ex. lagstiftning i
anledning av att Sverige tillträtt en
konvention som skall tillämpas först sedan
ett visst antal länder anslutit sig. Vidare
kan ibland ikraftträdandet vara beroende av
annan lagstiftning eller av
svåröverskådligt följdarbete. En till
innehållet så obestämd ikraftträdande-
bestämmelse som att frågan överlämnas till
regeringens avgörande är emellertid enligt
utskottets mening inte tillfredsställande
från informations-synpunkt. Det var därför
enligt konstitutionsutskottet angeläget att
en sådan ordning inte användes annat än i
undantagsfall och när det av alldeles
speciella skäl är motiverat.

I ett yttrande till skatteutskottet våren
1982 över proposition 1981/82:131 om
återvinning av dryckesförpackningar av
aluminium hänvisade konsti-tutionsutskottet
till detta uttalande (yttr. 1981/82:9y).
Regeringen hade ansett att det inte var
möjligt att ange den tidpunkt då ett
pantsystem skulle kunna införas.
Skatteutskottet tillstyrkte
regeringsförslaget.

En genomgång av de senaste åtta årens
propositioner visar att det under denna
period lagts fram ett nittiotal
propositioner med lagförslag som innehåller
bemyndigande till regeringen att bestämma
dag för ikraftträdande. Huvud-delen av
dessa propositioner gäller internationella
överenskommelser, bl.a. 26 s.k.
dubbelbeskattningsavtal och en rad
ändringar i lagen (1976:661) om immunitet
och privilegier i vissa fall.
Ikraftträdande av överenskommelserna har
varit beroende t.ex. av deponering av
dokument från de inblandade staterna,
vilket fört med sig att det inte varit
möjligt för riksdagen att bestämma
ikraftträdandet av de lagar som föranleddes
av överens-kommelserna.

I några fall har propositionerna gällt
försöksverksamhet. I proposition
1993/94:184 föreslogs en lagstiftning om
att en försöksverksamhet med
intensivövervakning med elektronisk
kontroll skulle införas som alternativ till
fängelse och att ikraftträdandet skulle ske
den dag regeringen bestämde.
Justitieutskottet ansåg att dagen för
ikraftträdandet borde vara bestämd och
föreslog en tidpunkt (bet. 1993/94:JuU28),
vilket riksdagen ställde sig bakom (rskr.
1993/94:322).

I några fall har regeringen föreslagit
bemyndigande att bestämma
ikraftträdandetidpunkt mot bakgrund av att
viss ADB-utbyggnad m.m. borde avvaktas.
Lagutskottet ansåg vid behandlingen av
prop. 1994/95:49 om reformerad
löneexekution och målhantering hos
kronofogdemyndigheten att tidpunkten borde
bestämmas av riksdagen. Utskottet förordade
att denna tidpunkt bestämdes till den 1
april 1998 (bet. 1994/95:LU6). Riksdagen
beslutade i enlighet med förslaget (rskr.
1994/95:172). Justitieutskottet tillstyrkte
däremot regeringens förslag i proposition
1994/95:23 om ett effektivare
brottmålsförfarande att lagändringar om
strafföreläggande skulle träda i kraft den
dag regeringen bestämde, dvs. när den ADB-
baserade strafförelägganderutinen anpassats
till de nya reglerna (bet. 1994/95:JuU2).

I prop. 1997/98:124 Ny körkortslag m.m.
föreslogs ett bemyndigande till regeringen
när det gällde ikraftträdande av
bestämmelser om försöks-verksamhet med
villkorlig körkortsåterkallelse. Regeringen
ville avvakta resultatet av studier om
tillförlitligheten i utrustning m.m.
Lagrådet hade anfört att det syntes
önskvärt att regeringen i propositionen för
riksdagen närmare angav under vilka
förutsättningar den avser att begagna sig
av bemyndigandet och hänvisade till
Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974
års regeringsform. Riksdagen beslutade i
enlighet med regeringens förslag
(prop.1997/98:TU11, rskr. 1997/98:259-260).
Jordbruksutskottet behandlade våren 1998
en proposition om ändringar i foderlagen
m.m. (prop. 1997/98:92, bet.
1997/98:JoU22). Jordbruksutskottet anförde
att ändringarna föreslagits träda i kraft
den 1 juni 1998 med undantag för ändringen
av 3 a § lagen (1985:295) om foder som
innebär ändring av en teknisk föreskrift
och därför förutsätter ett visst
anmälningsförfarande enligt EG-rätten.
Utskottet föreslog att behandlingen av
detta lagförslag samt de tre
motionsyrkanden som väckts med anledning
därav skulle uppskjutas till riksmötet
1998/99. Förslaget tillstyrktes oförändrat
i november 1998 sedan anmälningsförfarandet
avslutats (bet. 1998/99:MjU5, rskr.
1998/99:52).
Hösten 1996 föreslog regeringen en
dubblering av koldioxidskatten för
industrin i kombination med vissa
nedsättningsmöjligheter för energiintensiv
verksamhet (prop. 1996/97:29). För att
genomföra dessa åtgärder krävdes dispens
från EU:s mineraloljedirektiv och
godkännande i fråga om EU:s
statsstödsregler, vilket inte förelåg då
propositionen lades fram. Regeringen
föreslog ändå att lagändringarna skulle
träda i kraft den 1 januari 1997 men
förklarade samtidigt att den var beredd att
återkalla propositionen om EU:s beslut inte
förelåg i tid. Eftersom något slutligt
beslut ännu inte hade fattats av EU-
institutionerna beslutade utskottet i
november 1996 att bordlägga frågan. Sedan
EU-institutionerna i april 1997 lämnat de
nödvändiga beskeden tillstyrkte
finansutskottet propositionens förslag med
den ändringen att lagändringarna skulle
träda i kraft den 1 juli 1997 (bet.
1996/97:FiU20 s. 247 f.). Riksdagen beslöt
i enlighet med förslaget (rskr.
1996/97:284).

I budgetpropositionen för år 2000 föreslog
regeringen vissa ändringar i lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter
som innebar att de geografiska områdena och
de verksamheter som kunde bli föremål för
nedsatta avgifter skulle begränsas.
Kommissionen har inte godkänt stödformen
och har dittills sagt sig förutsätta att
den upphör vid utgången av år 1999.
Regeringen ansåg att det var angeläget att
behålla stödformen. För att detta skulle
vara möjligt måste den vara utformad så att
den kan rymmas inom ramen för EG:s
riktlinjer. Regeringen föreslog att
ändringen skulle träda i kraft den 1
januari 2000. Även i den nya lydelsen
krävdes godkännande av stödformen på grund
av EU:s statsstödsregler. Regeringen ville
framhålla att lagändringen krävde
godkännande av EG-kommissionen och att
överläggningar med kommissionen pågick.
Regeringen avsåg att som ett led i det
utvidgade samarbetet på lämpligt sätt
underrätta riksdagen om utfallet av dessa.
Om EG-kommissionen inte, före årsskiftet,
skulle godkänna det nya lagförslaget, kunde
inte heller den dåvarande lagen fortsätta
att tillämpas i oförändrad form efter den
31 december 1999. Riksdagens beslut om
lagändring för att säkerställa detta skulle
då komma att behövas.

Sent på hösten 1999 lade näringsutskottet
fram ett modifierat förslag till lagtext
som enligt utskottets bedömning borde kunna
accepteras av kommissionen. Med hänsyn till
att det skulle ta några månader för
kommissionen att ta ställning föreslog
näringsutskottet att de nya bestämmelserna
skulle träda i kraft den dag regeringen
bestämde. De äldre bestämmelserna föreslogs
upphöra att gälla vid utgången av år 1999
(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 19, bet.
1999/2000:NU2). Lagändringarna utfärdades
(SFS 1999:1379) men sattes aldrig i kraft
av regeringen. I stället beslutade
riksdagen efter förslag i
budgetpropositionen för år 2002 att hela
lagen skulle upphöra att gälla vid utgången
av år 2001 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 19,
bet. 2001/02:NU2, SFS 2001:1261).

Under hösten 2001 beslutade riksdagen om
ett nytt sjöfartsstöd i form av att
arbetsgivarens skattekonto skulle
krediteras ett belopp motsvarande skatte-
avdrag och arbetsgivaravgifter på
sjöinkomst (prop. 2000/01:127, bet.
2001/02:TU3). Syftet med stödet var att ge
svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor
likvärdiga med konkurrensvillkoren för
andra EU-länders handelsflottor. I
propositionen, som lades fram våren 2001,
förutsattes att de nya reglerna skulle
börja tillämpas den 1 oktober 2001. En
stödordning måste dock både anmälas till
och godkännas av Europeiska kommissionen
innan den kan träda i kraft. Detta
förutsätts kunna ske i sådan tid att lagen
kan träda i kraft den 1 oktober 2001. Det
gick dock inte med säkerhet att förutsäga
när ett godkännande kunde föreligga och
regeringen ansåg med hänsyn till denna
osäkerhetsfaktor det lämpligast att i lagen
bemyndiga regeringen att bestämma dagen för
ikraftträdandet. Trafikutskottet
tillstyrkte propositionen strax före
sommaruppehållet men något beslut fattades
inte av riksdagen förrän den 24 oktober
2001 (rskr. 2001/02:2). Regeringen
beslutade senare att lagen skulle träda i
kraft den 1 december 2001 (SFS 2001:769).

Konstitutionsutskottets
ställningstagande

Ett uttryckligt grundlagsstöd för
bemyndiganden till regeringen att bestämma
dagen för ikraftträdande av lag inom det
obligatoriska lagområdet saknas. En
konstitutionell praxis har dock utbildats i
detta avseende. Enligt utskottets mening är
det självfallet av grundläggande betydelse
att riksdagen när den beslutar en lag också
bestämmer den dag lagen skall träda i
kraft. Emellertid kan det inte bortses
ifrån att det ibland kan finnas starka skäl
för en annan ordning. Till exempel gäller
detta lagstiftning som är beroende av
konventioner eller när det av tidsskäl är
angeläget att riksdagen kan besluta lag
trots att det inte framstår som klart när
en organisation som krävs för
lagtillämpningen är uppbyggd.

Ett viktigt skäl för att riksdagen när
den antar en lag också skall bestämma
tidpunkten för ikraftträdandet är
informationsbehovet. När allmänheten
informeras om att en lag beslutats av
riksdagen bör det endast i undantagsfall få
förekomma att det fortfarande kvarstår en
osäkerhet om när lagen skall börja gälla.
Konstitutionsutskottet underströk redan år
1977 att en till innehållet så obestämd
ikraftträdandebestämmelse som att frågan
överlämnas till regeringens avgörande inte
är tillfredsställande från
informationssynpunkt. Det var därför enligt
konstitutionsutskottet angeläget att en
sådan ordning inte användes annat än i
undantagsfall när det av alldeles speciella
skäl var motiverat.
Konstitutionsutskottet vill åter
understryka detta. Det är angeläget att
möjligheten att bemyndiga regeringen att
bestämma dagen för lagens ikraftträdande
används restriktivt och inte tillämpas
annat än undantagsvis. Alldeles speciella
skäl måste motivera en sådan lagstiftning
och noga anges i förarbetena. En utveckling
mot en vanligare förekommande användning av
sådana bemyndiganden bör enligt
konstitutionsutskottets mening undvikas.
Enligt konstitutionsutskottets mening får
det lämnas till skatteutskottet att med
denna utgångspunkt göra den närmare
bedömningen av om de skäl som åberopats i
det nu aktuella fallen är så starka att de
motiverar de föreslagna bemyndigandena.

Stockholm den 16 maj 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Per Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro
Hietala Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg
(s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson
(kd), Inger René (m), Mats Berglind (s),
Lars Hjertén (m), Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats
Einarsson (v), Björn von der Esch (kd),
Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp),
Åsa Torstensson (c) och Helena Bargholtz
(fp).