Skatteutskottets betänkande
2001/02:SKU21
Allmänna motioner om avdrag för s.k. sponsring
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet sju
motionsyrkanden som gäller företagens
avdragsmöjligheter i samband med sponsring av
kultur. Utskottet föreslår ett tillkännagivande som
innebär att regeringen bör göra en prövning av
reglerna kring den skattemässiga behandlingen av
utgifter i samband med sponsring och därefter
återkomma till riksdagen i frågan.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad utskottet anför om att regeringen bör göra en
prövning av reglerna kring den skattemässiga
behandlingen av utgifter i samband med sponsring och
återkomma till riksdagen i frågan. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2001/02:Sk241 yrkande 1,
2001/02:Sk309 i denna del, 2001/02:Kr339 yrkande 12,
2001/02: Kr416 yrkande 2, 2001/02:Kr419 yrkande 3
och 2001/02:Kr422 yrkande 68 och avslår motion
2001/02:Sk374.
Stockholm den 21 mars 2002
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund
(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Ulla Wester (s), Marie Engström (v),
Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall
(mp), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s),
Lennart Axelsson (s) och Anna Kinberg (m).
2001/02
SkU21
Redogörelse för ärendet
De motionsyrkanden som utskottet behandlar i
betänkandet har väckts under den allmänna
motionstiden 2001. Motionärernas förslag till
riksdagsbeslut redovisas i bilaga till betänkandet.
Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anför om en prövning av
reglerna kring den skattemässiga behandlingen
av utgifter i samband med sponsring och att
regeringen bör återkomma till riksdagen i
frågan.
Gällande bestämmelser
Sponsring används i dagligt tal för att beteckna
ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur
eller annan allmännyttig verksamhet. När ett företag
har haft utgifter för sponsring måste avdragsrätten
bedömas utifrån de bestämmelser som gäller för
driftskostnader i allmänhet. Huvudregeln, som finns
i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (IL), säger att
utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster
skall dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller
ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen
av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som
exempel kan nämnas utgifter för representation,
utgifter för forskning och utveckling, bidrag eller
avgifter till vissa stiftelser och organisationer,
utgifter för resor med egen bil och ökade
levnadskostnader i samband med tjänsteresor. För
sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.
En principiellt viktig inskränkning i
avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 §
IL att dra av sina levnadskostnader och liknande.
Denna regel gäller generellt och inte bara för
näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen
att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får
dras av vid inkomsttaxeringen.
Regeringsrätten har i domar den 10 april 2000
bedömt avdragsyrkanden för sponsorbidrag (mål nr
26772684-1998 och 2982-1996). Rättsfallen illu-
strerar hur regelsystemet tillämpas för att avgränsa
den del av ett sponsorbidrag som inte kan dras av
vid taxeringen som omkostnader i sponsorns verk-
samhet. Det ena fallet gällde sponsring av Kungliga
Teatern AB (Operan). Regeringsrätten ansåg att de
yrkade avdragen inte kunde underkännas på den
grunden att sponsorersättningen inte utgjorde en
omkostnad för intäkternas förvärvande och
bibehållande. Förbudet mot avdrag för gåva ansågs
inte uppställa något hinder mot avdragsrätt då den
som erhållit sponsorersättning utfört
motprestationer och värdet av dessa svarade mot
ersättningen. En motprestation kan bestå inte bara
av direkta tjänster utan också av tjänster som mer
indirekt kommer sponsorn till godo. Sponsorbidraget
berördes därför inte av förbudet mot avdrag för
gåvor till den del det kunde hänföras till lokal-,
representations-, personal- eller reklamkostnader. I
Regeringsrättens domar slås vidare fast att det kan
t.ex. finnas så stark anknytning mellan sponsorns
och mottagarens verksamheter att en av sponsringen
möjliggjord ökning av den av mottagaren bedrivna
verksamheten bör utesluta en tillämpning av
avdragsförbudet för gåvor. Enbart den omständigheten
att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns
goodwill och därigenom kan vara kommersiellt
motiverad innebär enligt Regeringsrätten inte i sig
att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva.
Motioner
Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) anser i motion Sk241
yrkande 1 att gällande rätt är oklar och föråldrad
och att Regeringsrättens dom om sponsring av Operan
har haft en negativ inverkan på en fortsatt
utveckling av samarbetet mellan kulturinstitutioner
och näringslivet. Det är viktigt att gränsen för
sponsringskostnader är exakt i förhållande till
gåva, eftersom skattelagstiftningen innehåller
förbud för avdrag för gåva. Dock bör all sponsring
betraktas som avdragsgill marknadsföring. Lagtexten
måste enligt motionen vara tydlig så att det framgår
att sponsringskostnaden är en avdragsgill kostnad
under förutsättning att sponsorn erhåller en
motprestation direkt eller indirekt.
I motion Sk309 i denna del av Henrik S Järrel (m)
anförs att det från företagshåll ofta uttrycks
önskemål om att sponsra kultur, precis som många
företag finansierar idrott i olika former, men att
detta hindras av skattereglerna. Enligt motionen
måste reglerna harmonisera med motsvarande regler
vad gäller t.ex. idrott.
I motion Sk374 av Tasso Stafilidis m.fl. (v)
anförs att de föreningar och institutioner som
mottar belopp genom sponsring borde slippa att
betala skatt för det och att företagen inte borde
kunna dra av beloppet i deklarationen. Reglerna för
sponsring av kultur bör enligt motionen också göras
tydligare för att
kulturinstitutionerna/kulturgrupperna inte skall
befinna sig i underläge jämfört med företagen.
Enligt motion Kr339 yrkande 12 av Kent Olsson
m.fl. (m) är det företagsledningen som bäst kan
bedöma värdet för företaget av en sponsring. Regel-
verket bör enligt motionen göras tydligare så att
företag inte avstår från sponsring på grund av
osäkerhet om huruvida skattemyndigheten kommer att
godkänna avdragen eller inte.
För att kultursponsringen skall kunna bli mer
omfattande måste enligt motion Kr416 yrkande 2 av
Inger Davidson m.fl. (kd) skattereglerna göras
tydligare och mer förutsägbara. Regeringsrättens dom
om Operan har skärpt tolkningen av lagen, vilket
försvårar sponsring av kultur. Lagstiftningen måste
också garantera att företagens avdrag för sponsring
av kultur behandlas på ett likvärdigt sätt i hela
landet.
Skattereglerna bör enligt motion Kr419 yrkande 3
av Ana Maria Narti m.fl. (fp) ändras för att
underlätta sponsring av kultur. Att det är lättare
att sponsra sport beror enligt motionärerna på
regeln att indirekta motprestationer (som rätten att
utnyttja namn eller image) bara är avdragsgilla om
det finns en direkt koppling mellan sponsorns
verksamhet och den som blir sponsrad. I
kultursammanhang fungerar inte direkta
motprestationer (som reklamskyltar) lika väl som i
idrottssammanhang.
Eftersom kultursponsring i stor utsträckning är av
imageskapande karaktär kommer kulturen enligt motion
Kr422 yrkande 68 av Matz Hammarström m.fl. (mp) inte
att få del av näringslivets marknadsföringspengar i
samma utsträckning som t.ex. idrotten. Reklamskyltar
och liknande är något som fungerar på idrottsarenor
men knappast i konsertsalar, på teatrar, på museer
och andra liknande institutioner. Den
oförutsägbarhet som finns i dag måste enligt
motionen undanröjas genom en lagändring.
Utskottets ställningstagande
Av den dom i Regeringsrätten som flera motionärer
hänvisar till framgår att det sponsringsavtal med
Operan som var aktuellt i målet omfattade utgifter
som ansågs vara avdragsgilla som lokal-,
representations-, personal- och reklamkostnader, men
också belopp som utgjorde ett mer allmänt stöd av
Operans verksamhet. Dessa senare utgifter ansågs
vara gåva med hänsyn till att det saknades en
anknytning mellan företagets och Operans
verksamheter. Regeringsrätten uppskattade den
avdragsgilla delen till omkring hälften av det
totala beloppet eftersom det inte var möjligt att
med någon större grad av precision fastställa hur
sponsorersättningen fördelade sig på avdragsgilla
respektive icke avdragsgilla utgifter.
Målet i Regeringsrätten visar att ett avtal om
sponsring in i minsta detalj kan reglera frågor som
i skattehänseende måste bedömas med ledning av flera
paragrafer i inkomstskattelagen. En särreglering för
sponsring skulle för det första behöva utformas så
att andra regler i inkomstskattelagen, t.ex.
avdragsbegränsningarna för representation, inte
åsidosätts genom att kostnaderna dras av som
sponsorbidrag och så att det inte heller sker en
uppluckring av förbudet mot att dra av gåvor. Om en
sådan lagstiftning skulle ge företag ett vidare
avdragsutrymme för gåvor än privatpersoner måste,
för det andra, ytterligare särregler övervägas för
att personer som äger företag inte via företaget kan
dra av gåvor som de inte kan få avdrag för vid sin
egen taxering. Riksdagen har vid ett flertal
tillfällen avslagit yrkanden om att införa en
särskild avdragsrätt för sponsring, senast våren
2001 (bet. 2000/01:SkU27).
Sponsring av idrott och kultur ingår allt oftare i
företagens marknadsföring. Inte minst i
internationella sammanhang anses kultursponsring
vara ett effektivt stöd i företags marknadsföring
mot olika målgrupper. Det är därvid svårt att visa
på den direkta kopplingen mellan företaget och den
sponsrade institutionen, men detta faktum motsäger
inte att företagets sponsring tillkommit för att öka
dess intäkter. Med hänsyn till den kritik av
skatteregler och praxis som förs fram i de nu
aktuella motionerna finns det enligt utskottets
mening anledning för regeringen att pröva om
inkomstskattelagens regler har en alltigenom
ändamålsenlig utformning när det gäller avdrag för
utgifter i samband med sponsring. Det har bl.a.
framhållits att sponsring som är ägnad att förbättra
ett företags image i en kundgrupp inte beaktas
tillräckligt i gällande rätt. Regeringen bör även
pröva om reglerna behöver göras tydligare för att
det skall vara lättare att i förväg bedöma den
skattemässiga behandlingen av en sponsring. En
utgångspunkt för prövningen bör vara att reglerna
skall vara neutrala med avseende på vilket ändamål
som sponsringen avser, och undersökningen bör belysa
om även en indirekt koppling mellan sponsorns och
sponsormottagarens verksamheter skulle kunna
godkännas. Det bör också vara en utgångspunkt att
principen om avdragsförbud för gåvor skall ligga
fast. Regeringen bör så snart det kan ske återkomma
till riksdagen och redovisa resultatet av sitt
arbete samt lämna eventuellt förslag till lagänd-
ringar.
Utskottet förordar att riksdagen beslutar att
tillkännage för regeringen vad utskottet här anfört.
Detta innebär att motionerna Sk241 yrkande 1, Sk309
i denna del, Kr339 yrkande 12, Kr416 yrkande 2,
Kr419 yrkande 3 och Kr422 yrkande 68 delvis
tillstyrks. Motion Sk374 avstyrks.
Särskilt yttrande
av Gudrun Lindvall (mp).
Från Miljöpartiets sida har vi framhållit att
skattereglerna missgynnar kultursponsring i
förhållande till annan typ av sponsring och att de
problem som uppkommer på grund av detta måste rättas
till. Jag tycker att det är tillfredsställande att
skatteutskottet har tagit fasta på kritiken och nu i
fullständig enighet föreslår ett tillkännagivande
till regeringen som förhoppningsvis skall lösa det
här problemet. Utskottet har inte tagit ställning
för någon specifik lösning, men jag vill framhålla
att en ändrad lagtext i enlighet med vad som
diskuteras i Miljöpartiets motion Kr422 enligt min
mening borde kunna vara en sådan lösning. Jag
förutsätter därför att det förslaget prövas i det
arbete som regeringen nu får riksdagens uppdrag att
utföra.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna
motionstiden
2001/02:Sk241 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sponsring av konst
och kultur.
2001/02:Sk309 av Henrik S Järrel (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om tydliga harmoniserade
avdragsregler för kultursponsring, såvitt avser
avdragsrätt vid sponsring (delyrkande 2).
2001/02:Sk374 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ändring av reglerna om
sponsring av kultur.
2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för
sponsring.
2001/02:Kr416 av Inger Davidson m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nya regler för
kultursponsring.
2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av skatteregler för att
underlätta sponsring av kultur.
2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
68. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till ny lagtext där begreppet sponsring
definieras i enlighet med vad som anförs i motionen.