Skatteutskottets betänkande
2001/02:SKU2
Skatten på vin
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 2000/01:144 om
skatten på vin samt tre motioner som väckts med
anledning av propositionen. Propositionen innehåller
förslag om en mindre sänkning av skatten på vin och
andra jästa drycker än vin eller öl, t.ex. cider,
från och med den 1 december 2001. I propositionen
redovisar regeringen också sin avsikt att föreslå
ytterligare 100 miljoner kronor till genomförandet
av den nationella handlingsplanen för att förebygga
alkoholskador.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker
motionerna. Reservationer har avgivits dels av m
angående omfattningen av skattesänkningen, dels av
kd angående ytterligare åtgärder.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Skatten på vin
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till
detta betänkande återgivna förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt,
2. lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av viss privatin-försel,
3. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet
från skatt vid import, m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:144
och avslår motioner-na 2001/02:Sk1 yrkandena 1-3
och 2001/02:Sk2.
Reservation 1 (m)
2. Ytterligare åtgärder
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk3 yrkandena
1-5.
Reservation 2 (kd)
Stockholm den 18 oktober 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth
Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Ulla Wester (s),
Lena Sandlin-Hedman (s), Sven Brus (kd), Catharina
Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp),
Per-Olof Svensson (s), Lennart Axelsson (s), Claes
Stockhaus (v) och Stefan Hagfeldt (m).
2001/02
SkU2
(prop. 2000/01:144)
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Kommissionen överlämnade den 28 februari 2000, i
enlighet med artikel 226 i EG-fördraget, en formell
underättelse till Sverige angående de svenska
punktskatterna på öl och vin. Enligt kommissionens
uppfattning överträder Sverige, genom sitt sätt att
beskatta öl lägre än vin, förbudet för medlems-
staterna i artikel 90 att indirekt genom beskattning
missgynna varor från andra medlemsstater. Regeringen
har i svar till kommissionen hävdat bl.a. att en
beskattning som relaterar till alkoholhalten i
drycken, med hänsyn tagen till gällande
minimiskattekrav, inte kan anses innebära någon
överträdelse av artikel 90. I svaret medgavs dock
att det sedan ölskattesänkningen den 1 januari 1997
föreligger viss skillnad mellan beskattningen av öl
och vin, även räknat per volymprocent. Regeringen
har i svaret förklarat sig beredd att överväga en
sänkning av skatten på vin så att skatten per
volymprocent på vin i den mest sålda kategorin
överensstämmer med skatten per volymprocent på
starköl.
Den 12 juni 2001 beslutade kommissionen att sända
ett motiverat yttrande till Sverige i detta ärende
(andra steget i det formella överträdelseförfarandet
enligt artikel 226 i EG-fördraget). Enligt yttrandet
kan kommissionen komma att överlämna ärendet till
EG-domstolen om en tillfredsställande ändring av de
svenska skattebestämmelserna inte har gjorts inom
två månader efter mottagandet av yttrandet.
Regeringens förslag om en sänkning av skatten på
vin syftar till att undvika en domstolsprocess.
Alkoholinspektionen, Folkhälsoinstitutet,
Socialstyrelsen, Riksskatteverket, Tullverket och
Systembolaget AB har lämnat synpunkter över
förslaget till regeringen men inte haft något att
invända mot att skatten på vin sänks.
Regeringens förslag till
riksdagsbeslut och de motioner som
har väckts i ärendet framgår av
bilaga 1 till betänkandet. De
lagändringar som regeringen föreslår
redovisas - med någon rättelse - i
bilaga 2. Socialutskottet har
avgivit yttrande i ärendet (yttr.
2001/02:SoU3y) som fogas som bilaga
3 till betänkandet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att skatten på vin samt
andra jästa drycker än vin eller öl sänks med 18,8
procent från och med den 1 december 2001.
Utskottets överväganden
Skatten på vin
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till ändring i
alkoholskattelagen och övriga följdändringar i
andra författningar. Härigenom sänks
alkoholskatten på vin samt andra jästa drycker
än vin eller öl med 18,8 procent från och med
den 1 december 2001. Liksom socialutskottet
betonar utskottet vikten av att kraftfulla
insatser görs inom ramen för den nationella
handlingsplanen för att förebygga
alkoholskador, att ytterligare resurser
tillförs detta arbete samt att effekterna av
skattesänkningen ur ett folkhälsoperspektiv
följs upp av Statens folkhälsoinstitut.
Propositionen
I propositionen föreslås en sänkning av skatten på
vin och andra jästa drycker än vin eller öl (t.ex.
cider) med 18,8 procent från och med den 1 december
2001. Förslaget innebär bl.a. att alkoholskatten på
viner med normal alkohol-styrka - över 8,5
volymprocent men inte över 15 volymprocent - sänks
från 27,20 kr per liter till 22,08 kr per liter.
Bakgrunden är att EG-kommissionen har krävt att
Sverige ändrar beskatt-ningen så att den inte
diskriminerar vin i förhållande till öl, vilket den
enligt kommissionens uppfattning gör för närvarande.
Regeringen har medgivit att det sedan den 1 januari
1997 föreligger en viss skillnad mellan
beskattningen av öl och beskattningen av vin. Den
föreslagna sänkningen innebär att skatten per
volymprocent på vin i den mest sålda kategorin
bättre överensstämmer med skatten per volymprocent
på starköl. Enligt regeringens uppfattning framstår
en sådan mindre sänkning av skatten på vin som
acceptabel vid en samlad alkoholpolitisk bedömning.
Folkhälsoinstitutet som följer utvecklingen av
alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna i
Sverige skall enligt propositionen även beakta
de eventuella konsekvenserna ur ett
folkhälsoperspektiv av den nu föreslagna
skatteändringen. Av propositionen framgår
vidare att regeringen avser att föreslå ett
tillskott till den nationella handlingsplanen
för att förebygga alkoholskador under åren
2001-2003 på ytterligare 100 miljoner kronor.
Härigenom ökar totalsumman från 450 miljoner
kronor till 550 miljoner kronor.
Budgetförsvagningen till följd av
skattesänkningen beräknas uppgå till 0,57
miljarder kronor år 2002 och därefter 0,47
miljarder kronor per år. Regeringen föreslår
ingen särskild finansiering.
Motioner
I motion Sk1 (yrkandena 1-3) av Carl Fredrik
Graf m.fl. (m) yrkas att alkoholskatten på
viner med normal alkoholstyrka minskas till
8,50 kr per liter, att alkoholskatten på övriga
viner sänks i motsvarande mån samt att
alkoholskatten på öl sänks från nuvarande 1,47
kr för varje volymprocent alkohol per liter
till 85 öre för varje volymprocent alkohol per
liter samt att nödvändiga följdändringar görs i
övriga berörda författningar. Motionärerna
syftar till att undvika omfattande problem när
Sveriges införselkvoter helt har anpassats till
de övriga unionsmedlemmarnas. Även i motion Sk2
av Margareta Cederfelt (m) pekas på behovet av
att gå vidare med sänkningar av
alkoholskatterna till europeisk nivå.
Motionären föreslår att alkoholskatterna i
första hand sänks till dansk nivå och att
konsumtion, import, skatteintäkter,
arbetstillfällen inom bryggerinäringen och
försäljning på Systembolaget skall utvärderas
efter ett år.
Socialutskottets yttrande
I sitt yttrande till skatteutskottet
2001/02:SoU3y - yttrandet är fogat som bilaga 3
till detta betänkande - ställer sig
socialutskottet bakom förslagen i propositionen
och anför att den föreslagna sänkningen av
vinskatten kan hindra att andra inköpsmönster
permanentas och att en ökad illegal handel av
vin etableras. Socialutskottet utgår vidare
från att kraftfulla insatser kommer att göras
inom ramen för den nationella handlingsplanen
för att förebygga alkoholskador, bl.a.
särskilda stödinsatser för riskgrupper och
individer med riskbeteende, vård- och
behandlingsinsatser samt opinionsbildning och
information. Socialutskottet ser mycket
positivt på att ytterligare 100 miljoner kronor
kommer att tillföras genomförandet av planen
för åren 2001-2003, något som socialutskottet
avser att återkomma till i samband med
budgetbe-handlingen senare i höst. Slutligen
betonar socialutskottet vikten av att Statens
folkhälsoinstitut beaktar de eventuella
effekterna av skattesänk-ningen ur ett
folkhälsoperspektiv inom ramen för institutets
uppdrag att följa utvecklingen av
alkoholkonsumtion och alkoholskador.
Utskottets ställningstagande
Av propositionen framgår att EG-kommissionen anser
att Sverige genom sitt sätt att beskatta öl lägre än
vin indirekt genom beskattningen missgynnar varor
från andra medlemsländer samt att kommissionen kan
komma att inom kort överlämna ärendet till EG-
domstolen för prövning. Utskottet delar regeringens
uppfattning att man bör eftersträva att undvika en
domstols-process angående denna fråga. På grund
härav och mot bakgrund av bl.a. också de ändrade
införselbestämmelserna finner utskottet att det är
motiverat att nu företa en smärre nedjustering av
skatten på vin som innebär en viss utjämning av
skatten på öl och skatten på vin.
Den sänkning av skatten från och med den 1 december
2001 med 18,8 procent som regeringen föreslår finner
utskottet, vid en samlad alkohol-politisk bedömning,
väl avvägd. De skattesänkningsförslag som läggs fram
i motionerna Sk1 och Sk2 är däremot enligt
utskottets uppfattning alltför långtgående.
Liksom socialutskottet - vars yttrande i
sammanfattning redovisas ovan - vill utskottet
betona vikten av att kraftfulla insatser görs inom
ramen för den nationella handlingsplanen för att
förebygga alkoholskador, att ytterligare resurser
tillförs detta arbete samt att effekterna av
skattesänkningen följs upp ur ett
folkhälsoperspektiv av Statens folkhälsoinstitut.
Det anförda innebär att utskottet
tillstyrker propositionen och
avstyrker motionerna 2001/02:Sk1 och
2001/02:Sk2.
Ytterligare åtgärder
Motionen
I motion Sk3 (yrkandena 1-5) av Lars Gustafsson
m.fl. (kd) begärs att riksdagen gör diverse
uttalanden både om den förda alkoholpolitiken
och om behovet av ytterligare åtgärder.
Motionärerna efterlyser bl.a. en långsiktig
strategi och målsättning för alkoholpolitiken
och att målet att sänka alkoholkonsumtionen med
25 % inte överges. Vidare förespråkas att
alkoholpolitiken även i fortsättningen inriktas
på attitydförändringar, begränsad
tillgänglighet, försäljningsmonopol och en
aktiv prispolitik. Motionärerna pekar också på
behovet av långsiktig analys och uppföljning
innan skattesänkningar genomförs. Regeringen
bör slutligen, anser motionärerna, i större
utsträckning föra fram folkhälsoargumentet i
EU-sammanhang.
Utskottets ställningstagande
Socialutskottet har i sitt ovan redovisade
yttrande SoU3y anfört att motion Sk3 får anses vara
i allt väsentligt tillgodosedd med vad som anförts.
Utskottet instämmer häri och avstyrker därför
motionen.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Skatten på vin (punkt 1) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Catharina Hagen (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till detta
betänkande återgivna förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt med
dels den ändringen att i 2 § beloppet 1,47 kronor i
den gällande lydelsen ändras till 0,85 kronor,
dels de ändringarna såvitt avser 3 och 4 §§ i
regeringens förslag att beloppet 7,58 kronor ändras
till 2,90 kronor, beloppet 11,20 kronor till 4,28
kronor, beloppet 15,41 kronor till 5,89 kronor och
beloppet 22,08 kronor till 8,50 kronor,
2. lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av viss privatinförsel med de
ändringarna såvitt avser 1 § att beloppet 22
kronor/liter i regeringens förslag ändras till 9
kronor/liter och beloppet 8 kronor/liter i den
gällande lydelsen ändras till 4 kronor/liter,
3. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet
från skatt vid import, m.m. med de ändringarna
såvitt avser 4 kap. 3 § att beloppet 31 kronor/liter
i regeringens förslag ändras till 12 kronor/liter
och att beloppet 14 kronor/liter i den gällande
lydelsen ändras till 6 kronor/liter.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk1
yrkandena 1-3 samt proposition 2000/01:144 delvis
och motion 2001/02:Sk2 delvis.
Ställningstagande
Som företrädarna för Moderata samlingspartiet i
socialutskottet framhållit föreligger det numera
helt nya förutsättningar för alkoholpolitiken till
följd av förändringarna i samhället. Bland annat
tvingas man dessvärre konstatera att en omfattande
kriminell alkoholhantering har kunnat växa upp,
bl.a. som en följd av de höga skatterna på alkohol
och den begränsade tillgängligheten. Liksom
moderaterna i socialutskottet anser vi att den
växande svarta marknaden och den tilltagande
förekomsten av smuggelsprit och hembränt utgör ett
synnerligen allvarligt hot mot både folkhälsan och
den allmänna laglydnaden, inte minst hos ungdomen,
som bäst bekämpas genom att styra över konsumtionen
till den reguljära handeln, dvs. genom väl avvägda
skattesänkningar på de legalt sålda produkterna.
Därtill kommer att redan de nuvarande möjligheterna
att fullt lagligt föra in billiga alkoholvaror från
t.ex. Danmark och Tyskland - och dessa möjligheter
kommer ju att utökas ytterligare inom en snar
framtid - gör högskattepolitiken på detta område
alltmer illusorisk och meningslös. Dessutom försätts
våra inhemska bryggerier i ett alltmer prekärt
konkurrensläge.
Regeringens skattesänkningsförslag beträffande
vin är enligt vår mening alltför begränsat
för att på något märkbart sätt kunna rå på
det nuvarande konsumtionsmönstrets avarter.
Vi bedömer att skatten på såväl vin som öl
behöver sänkas rejält för att uppnå några
märkbara positiva effekter. Vi ansluter oss
således till den uppfattning som förs fram i
de moderata motionerna Sk1 och Sk2 och
förordar de skattenivåer som föreslås i den
förstnämnda motionen, dvs. i fråga om
normalt vin 8,50 kronor per liter och i
fråga om skattepliktigt öl 0,85 öre per
liter för varje volymprocent alkohol. Vi
delar dessutom motionärernas bedömning att
dessa sänkningar är statsfinansiellt
neutrala. Riksdagen bör fatta beslut i
enlighet med det anförda.
2. Ytterligare åtgärder (punkt 2) - kd
av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 om ytterligare
åtgärder. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/2002:Sk3 yrkandena 1-5.
Ställningstagande
Vi håller med kd-ledamöterna i socialutskottet i
deras kritik av regeringen för dess bristande
förmåga att ta ett helhetsgrepp om alkoholpolitiken
och formulera en långsiktig strategi och målsättning
på detta område samt för dess ostrukturerade
anpassningspolitik gentemot EG-kommissionen, vilken
lett till ett alkoholpolitiskt förfall.
Enligt en färsk forskningsrapport av Centrum för
socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid
Stockholms universitet (SoRAD) har den totala
alkoholkonsumtionen i Sverige ökat med 13 % mellan
året 1996 och tolvmånadersperioden 2000/2001 (juli
2000-juni 2001). Det framgår vidare av rapporten att
det är både alkoholförsäljningen i Sverige och
resenärers införsel av alkohol från utlandet som har
ökat. SoRAD poängterar att konsumtionen av både
starköl och vin har ökat med över 40 procent sedan
1996 - sprit- och folkölskonsumtionen har däremot
minskat - och att ökningen har accelererat under det
senaste året. Under den senaste tolv-
månadersperioden uppgår ökningen till ungefär 7 %,
enligt SoRAD. SoRAD redovisar slutligen också att
Systembolagets försäljning under de tre
sommarmånaderna i år har ökat med 10 procent jämfört
med sommaren år 2000 och att det framför allt är
försäljningen av starköl och vin som har ökat.
Enligt SoRAD:s frågeundersökningar har även
resenärers införsel av alkohol ökat med ungefär lika
mycket.
Med hänsyn till att riksdagen inte fattar beslut i
detta ärende förrän i slutet av oktober är det
enligt vår mening anmärkningsvärt att regeringen
valt att avlämna sin proposition till riksdagen
redan strax före sommarledigheten och överlämna åt
riksdagen att följa upp den i detta sammanhang
mycket viktiga utvecklingen av alkoholkonsumtionen
under sommaren. Mot bakgrund av de fakta som nyss
redovisats - och som regeringen hade bort ta reda på
innan propositionen avlämnades - förefaller det som
om regeringen är på väg att tappa kontrollen över
utvecklingen. Det är inte lätt att se vad regeringen
egentligen har för ambitioner på detta område.
Vi efterlyser, i likhet med kd-motionärerna bakom
motion Sk3, en långsiktig strategi och målsättning
för alkoholpolitiken, som bl.a. bör slå fast att
målet att sänka alkoholkonsumtionen med 25 % inte
skall överges. Det bör också slås fast att
alkoholpolitiken även i fortsättningen skall
inriktas på attitydförändringar, begränsad
tillgänglighet, försäljningsmonopol och en aktiv
prispolitik. Mot bakgrund av avsaknaden av
konsekvensbeskrivning i propositionen vill vi också
framhålla att det finns ett behov av långsiktig
analys och uppföljning innan skattesänkningar
genomförs. I likhet med motionärerna och kd-
ledamöterna i socialutskottet anser vi slutligen
också att regeringen i större utsträckning bör föra
fram folkhälsoargumentet i EU-sammanhang.
Vad nu anförts bör enligt vår uppfattning
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det betyder att vi tillstyrker samtliga yrkanden i
motion Sk3.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 2000/01:144 att riksdagen antar de i
bilaga 2 till detta betänkande återgivna framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt,
2. lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av viss privatin-försel,
3. lag om ändring i lagen
(1994:1551) om frihet från skatt vid
import, m.m.
Följdmotioner
2001/02:Sk1 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):
1. Riksdagen beslutar att skatten på vin med en
alkoholhalt mellan 8,5 och 15,0 volymprocent skall
vara åtta kronor och femtio öre per liter, från
den 1 december 2001. För vin med annan alkoholhalt
beräknas skatten utifrån detta.
2. Riksdagen beslutar att skatten på öl med en
alkoholhalt överstigande 2,8 volymprocent skall
tas ut per liter med åttiofem öre för varje
volymprocent, från den 1 december 2001.
3. Riksdagen beslutar om motsvarande ändringar i
lagen (1994:1365) om befattning av viss
privatinförsel och i lagen (1994:1551) om frihet
från skatt vid import, m.m.
2001/02:Sk2 av Margareta Cederfelt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att alkoholskatterna sänks
till dansk nivå i ett första skede samt att
effekterna av skattesänkningen utvärderas efter ett
år.
2001/02:Sk3 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avsaknaden av en
långsiktig alkoholpolitisk strategi och mål-
sättning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inte överge
WHO-målet om att minska alkoholkonsumtionen med 25
%.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de grunder den
svenska alkoholpolitiken bör vila på.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en långsiktig
uppföljning av de alkoholpolitiska effekterna av
skattesänkningen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige skall
framföra folkhälsoargumentet i EU-samman-hang.
bilaga 2
Regeringens lagförslag
bilaga 3
Socialutskottets yttrande
2001/02:SoU3y
Skatten på vin
Till skatteutskottet
Socialutskottet har den 27
september 2001 beslutat avge
yttrande till skatte-utskottet
över regeringens proposition
2000/01:144 Skatten på vin
jämte motion 2001/02:Sk3 (kd).
Socialutskottet
Propositionen m.m.
I propositionen föreslår regeringen att skatten på
vin med en alkoholhalt mellan 2,25 och 15
volymprocent sänks med 18,8 % fr.o.m. den 1 december
2001. Förslaget innebär exempelvis att skatten på
vin med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15
volymprocent sänks från 27,20 kr per liter till
22,08 kr per liter. Skatten på andra jästa drycker
än vin eller öl (t.ex. cider) föreslås sänkas på
samma sätt som skatten på vin, eftersom denna grupp
av produkter enligt gällande EG-direktiv på
alkoholskatteområdet skall beskattas på samma sätt
som vin. Samtidigt görs en motsvarande justering av
de skattebelopp som tas ut för de aktuella
produkterna vid privat införsel från annat EU-land
respektive import från tredje land.
Den 1 januari 1997 sänktes den svenska ölskatten på
grund av problem med den betydande gränshandeln med
danskt starköl, vilken enligt regeringens bedömning
gjorde det nödvändigt att vidta motverkande
åtgärder. Skattesänkningen medförde att öl kom att
beskattas lägre än vin.
EU-kommissionen överlämnade den 28 februari 2000,
i enlighet med artikel 226 i EG-fördraget, en
formell underrättelse till Sverige angående de
svenska punktskatterna på öl och vin. Enligt
kommissionens uppfattning överträdde Sverige, genom
sitt sätt att beskatta öl lägre än vin, förbudet för
medlemsstaterna i artikel 90 att indirekt genom
beskattning missgynna varor från andra
medlemsstater.
Regeringen hävdade i svar till kommissionen bl.a.
att en beskattning som relaterar till alkoholhalten
i drycken, med hänsyn tagen till gällande minimi-
skattekrav, inte kan anses innebära någon
överträdelse av artikel 90. I svaret medgavs dock
att det sedan ölskattesänkningen den 1 januari 1997
föreligger en viss skillnad mellan beskattningen av
öl och vin, även räknat per volymprocent. Av
alkoholpolitiska skäl har beskattningen av
alkoholdrycker i Sverige under lång tid varit starkt
relaterad till alkoholstyrkan i drycken. En
alkoholdryck med högre alkoholinnehåll har
beskattats mer än en dryck med lägre
alkoholinnehåll. När Sverige blev medlem i EU var
skatten per volymprocent på öl med en alkoholhalt
över 3,5 volymprocent och skatten per volymprocent
på vin med en alkoholhalt på 11 volymprocent i det
närmaste densamma. Så hade förhållandet varit även
innan medlemskapet. Ölskatte-sänkningen 1997 ändrade
denna relation. Regeringen fann att skäl förelåg att
återställa den tidigare ordningen. I svaret till
kommissionen förklarade sig regeringen därför vara
beredd att överväga en sänkning av skatten på vin så
att skatten per volymprocent på vin i den mest sålda
kategorin överens-stämmer med skatten per
volymprocent på starköl.
Den 12 juni 2001 beslutade kommissionen att sända
ett motiverat yttrande till Sverige i ärendet. Om en
tillfredsställande ändring av de svenska skatte-
bestämmelserna inte hade gjorts inom två månader
efter mottagandet av det motiverade yttrandet, kunde
kommissionen överlämna ärendet till EG-dom-stolen.
För att undvika en domstolsprocess föreslår
regeringen ovannämnda skattesänkningar.
I propositionen anför regeringen att Systembolagets
detaljhandelsmonopol är ett viktigt alkoholpolitiskt
instrument för att Sverige även fortsättningsvis
skall kunna ha en kontrollerad och ansvarsfull
försäljning av alkohol. En sänkning av skatten på
vin kan motverka att andra inköpsmönster permanen-
tas och att en ökad illegal handel med vin
etableras, anförs det. I en kommande situation då
det råder fri införsel av alkoholdrycker kommer det
att bli viktigare än någonsin att Systembolagets
monopol finns kvar. Vid en samlad alkoholpolitisk
bedömning framstår därför enligt regeringen en
mindre sänkning av skatten på vin som acceptabel.
Enligt propositionen har Alkoholinspektionen
anfört att det i förslaget borde redovisas de
alkoholpolitiska effekterna av en sänkning av
vinskatten samt anges vilka försäljningsprognoser
för vin som ligger bakom de ekono-miska
beräkningarna. Folkhälsoinstitutet har fått i
uppdrag att följa utvecklingen av alkoholkonsumtion
och alkoholskador. Enligt regeringen bör institutet
inom ramen för sitt uppdrag även beakta eventuella
konsekvenser ur ett folkhälsoperspektiv av den
föreslagna skatteändringen.
I budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1,
utg.omr. 9, avsnitt 5.8.8) föreslår regeringen att
ytterligare resurser tillförs arbetet mot alkoholens
skadeverkningar. Resurserna avsätts inom ramen för
arbetet med att förverkliga den befintliga
nationella handlingsplanen för att förebygga
alkoholskador (prop. 2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8,
rskr. 2000/01:144). För genomförandet av
handlingsplanen har hittills avsatts 450 miljoner
kronor under tre år. Regeringen föreslår i
budgetpropositionen att ytterligare 100 miljoner
kronor avsätts för stödjande insatser för barn till
missbrukare och barn i familjer där våld och
övergrepp mellan vuxna förekommer. Av dessa medel
utbetalas 50 miljoner kronor för 2001 och 25
miljoner kronor för 2002 respektive 2003.
Totalsumman blir därmed 550 miljoner kronor.
I tilläggsbudgeten för år 2001 (avsnitt 9.3.9)
föreslår regeringen att anslaget 14:8 Alkohol- och
narkotikapolitiska åtgärder ökas med 50 miljoner
kronor.
Bakgrund och tidigare behandling
Riksdagen godkände våren 2001 regeringens förslag
till en nationell handlingsplan för att förebygga
alkoholskador. Bakgrunden till handlings-planen var
att nivåerna för privat införsel av vin och starköl
till Sverige från andra EU-länder hade ökat och
beräknades att successivt komma att öka ytterligare
fram till år 2004 då samma regler för införsel skall
gälla i Sverige som i övriga EU-länder.
Handlingsplanen, som skall gälla åren 2001-2005,
syftar till att lägga fast grundvalarna för en
alkoholpolitik som leder till minskad
alkoholkonsumtion och begränsade alkoholskador efter
de förändrade förutsättningar som nu föreligger.
Socialutskottet konstaterade (bet. 2000/01:SoU8 s.
16) bl.a. att EU-medlemskapet förändrat det som
tidigare utgjorde viktiga delar av alkoholpolitiken
och att den anpassning som Sverige måste göra inte
är oproblematisk. Möjligheten att använda det s.k.
prisinstrumentet för att påverka tillgången på
alkohol försvagas. Höjda införselkvoter kommer, om
åtgärder inte vidtas, att medföra att gränshandeln
med alkohol successivt kommer att öka, liksom
troligen också den illegala handeln och
försäljningen av alkohol. Enligt utskottet fanns det
anledning att hysa oro för att alkoholskadorna
kommer att bli fler genom att totalkonsumtionen
sannolikt kommer att öka under de närmaste åren.
Utskottet ansåg att de negativa effekterna av
anpassningen till EU:s regelsystem kraftfullt måste
motverkas och ställde sig bakom förslaget till
handlingsplan.
Socialutskottet vidhöll att den svenska
alkoholpolitikens ambitionsnivå måste vara fortsatt
hög. Det övergripande målet för den svenska alkohol-
politiken bör ligga fast, nämligen att politiken
även fortsättningsvis skall syfta till att minska
alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.
Utskottet delade regeringens bedömning att målet bör
nås genom åtgärder mot skadligt dryckesbeteende och
genom att sänka den totala alkoholkonsumtionen.
Utskottet ansåg att insatser för barn och ungdom är
särskilt viktiga.
Utskottet konstaterade att möjligheterna att
begränsa alkoholens tillgäng-lighet genom nationella
åtgärder har minskat de senaste åren och att en
förskjutning måste ske mot såväl lokala som
internationella insatser för att minska
alkoholskadorna. Handlingsplanen ger kommunerna en
viktigare roll vad gäller att utveckla och samordna
den lokala alkoholpreventionen. Utskottet såg
positivt på att det lokala ansvaret i det
alkoholförebyggande arbetet ökar och förstärks.
Utskottet ansåg att förstärkta åtgärder behövs när
det gäller särskilda stödinsatser för riskgrupper
och individer med riskbeteende, vård- och
behandlingsinsatser, opinionsbildning och informa-
tion, begränsning av tillgängligheten till och
marknadsföringen av alkohol-drycker,
kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och
skade-utvecklingen samt alkoholforskning. Utskottet
ställde sig även bakom bedömningen att det
internationella arbetet på alkoholområdet, främst
inom EU och WHO, bör utvecklas och förstärkas.
Utskottet framhöll särskilt vikten av Sveriges
medverkan i utarbetandet av en ny EU-strategi på
alkoholområdet och påpekade att det inom EU nu finns
ett större intresse för samarbete för att begränsa
alkoholens skadeverkningar. Sverige har därför
möjlighet att med andra medlemsländer utforma en
effektiv social och ansvarsfull alkoholpolitik som
gagnar folkhälsan inom unionen, anfördes det.
Sammanfattningsvis godkände utskottet
huvudinriktningen för alkohol-politiken, nämligen
att intensifiera det samordnade lokala arbetet i
landets kommuner och att ytterligare förstärka
arbetet på europeisk och internationell nivå.
I betänkande 2000/01:SoU19 rörande vissa ändringar i
alkohollagen vidhöll utskottet vad det anfört i
betänkandet 2000/01:SoU8 om inriktningen på den
svenska alkoholpolitiken (s. 13). Därutöver pekade
utskottet på att regeringen särskilt lyft fram
kampen mot den illegala alkoholhanteringen och att
åtgärder vidtas bl.a. när det gäller
alkoholsmuggling. Vidare framhöll utskottet bl.a.
att kommittén för att genomföra
alkoholhandlingsplanen ålagts att utföra en
omfattande alkoholförebyggande verksamhet.
Motionen
I motion Sk3 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs
ett tillkännagivande till regeringen om vad i
motionen anförs om avsaknaden av en långsiktig
alkoholpolitisk strategi och målsättning (yrkande
1). Enligt motionärerna visar propositionen tydligt
att regeringen återigen inte förmår att ta ett
helhetsgrepp avseende alkoholpolitiken. Förslaget är
ett i raden av stora alkoholpolitiska förändringar
som har skett inom en relativt kort period och utan
någon synbart långsiktig strategi eller målsättning.
Motionärerna begär vidare ett tillkännagivande om
att inte överge WHO-målet om att minska
alkoholkonsumtionen med 25 % (yrkande 2). Målet får
inte överges bara för att det inte uppnåtts till år
2000, utan arbetet måste enligt motionärerna fortgå.
Sverige måste även i framtiden föra en restriktiv
alkoholpolitik för att kunna sänka den totala
alkoholkonsumtionen. Inriktningen bör vara dels att
få storkonsumenter att minska sitt drickande, dels
att förhindra att nya grupper hamnar i missbruk.
Motionärerna anser det även angeläget att begränsa
ungdomars umgänge med alkohol. I motionen yrkas även
ett tillkännagivande om grunderna som den svenska
alkoholpolitiken bör vila på (yrkande 3), nämligen
attitydförändringar, begränsad tillgänglighet,
försäljningsmonopol och en aktiv prispolitik. Vidare
begärs att regeringen skall ges till känna vad i
motionen anförs om en långsiktig uppföljning av de
alkoholpolitiska effekterna av skattesänkningen
(yrkande 4). Motionärerna instämmer med
Alkoholinspektionen om att regeringen i förslaget
borde ha redovisat de alkoholpolitiska effekterna
liksom vilka försäljningsprognoser för vin som
ligger bakom de ekonomiska beräkningarna. Enligt
motionärerna är det helt uppenbart att den isolerade
effekten av en prissänkning på alkoholdrycker är att
konsumtionen ökar. Motionärerna anser att regeringen
borde ha beräknat eventuella konsekvenser ur ett
folkhälsoperspektiv innan förslaget om skatte-
sänkningen lades fram. Slutligen begär motionärerna
ett tillkännagivande om att Sverige i EU-sammanhang
i större utsträckning skall framföra
folkhälsoargumentet (yrkande 5).
Socialutskottets ställningstagande
Socialutskottet ställer sig, utifrån sin
utgångspunkt, bakom förslagen i propositionen. Såsom
anförs i propositionen kan den föreslagna sänkningen
av vinskatten hindra att andra inköpsmönster
permanentas och att en ökad illegal handel med vin
etableras.
Internationaliseringen och det svenska EU-inträdet
har ändrat förutsätt-ningarna för att bedriva en
traditionell svensk alkoholpolitik. De före-byggande
insatserna blir av avgörande betydelse när det
gäller att motverka alkoholmissbrukets utbredning.
Utskottet vill återigen framhålla vikten av en
fortsatt hög ambitionsnivå inom den svenska
alkoholpolitiken. Syftet bör även framöver vara att
minska alkoholens medicinska och sociala
skadeverkningar genom åtgärder mot skadligt
dryckesbeteende och genom att sänka den totala
alkoholkon-sumtionen. En viktig del i detta arbete
är de åtgärder som redan pågår inom ramen för den
nationella handlingsplanen för att förebygga
alkoholskador. Utskottet utgår från att kraftfulla
insatser kommer att göras på området, bl.a.
särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer
med riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser samt
opinionsbildning och information. Utskottet ser
mycket positivt på att ytterligare 100 miljoner
kronor föreslås tillföras för åren 2001-2003 för
genomförandet av planen. Utskottet återkommer till
detta i samband med budgetbehandlingen senare i
höst.
Socialutskottet vill slutligen betona att det är
angeläget att Statens folkhälsoinstitut, inom ramen
för sitt uppdrag att följa utvecklingen av
alkoholkonsumtion och alkoholskador, beaktar de
eventuella effekter som skattesänkningen får ur ett
folkhälsoperspektiv.
Motion Sk3 (kd) får anses vara i allt väsentligt
tillgodosedd med vad som anförts och bör därför
avstyrkas.
Stockholm den 2 oktober 2001
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
Följande ledamöter har deltagit
i beslutet: Ingrid Burman (v),
Chris Heister (m), Susanne
Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo
Karlsson (s), Chatrine Pålsson
(kd), Leif Carlson (m), Conny
Öhman (s), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Lars U Granberg
(s), Elisebeht Markström (s),
Rolf Olsson (v), Lars
Gustafsson (kd), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Kenneth
Johansson (c), Kerstin
Heinemann (fp) och Gunnar Goude
(mp).
Avvikande mening
Inriktningen av alkoholpolitiken
m.m.
Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd)
anför:
Enligt vår mening visar förslagen i propositionen
tydligt att regeringen återigen inte förmått att ta
ett helhetsgrepp avseende alkoholpolitiken.
Förslaget är ett i raden av stora alkoholpolitiska
förändringar som har skett inom en relativt kort
period och utan någon synbart långsiktig strategi
eller målsättning. Genom denna ostrukturerade
anpassningspolitik på alkohol-området riskerar
regeringen att förlora greppet om den svenska
alkohol-politiken i dess helhet.
Vidare vill vi framhålla att Sverige i större
utsträckning måste framföra folkhälsoargumentet i
EU-sammanhang. Detta är angeläget för att inte de
viktiga alkoholpolitiska grundpelarna skall gå
förlorade.
Vad här anförts med anledning
av motion Sk3 (kd) yrkandena 1
och 5 bör ges regeringen till
känna.
Särskilt yttrande
Inriktningen av alkoholpolitiken
m.m.
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)
anför:
Vi har länge hävdat att det föreligger nya
förutsättningar för alkoholpolitiken till följd av
förändringarna i samhället. Inte minst är det
nödvändigt att respektera dessa nya förutsättningar
i kampen mot den kriminella alkohol-hantering som
har kunnat växa upp, närd av den gamla
alkoholpolitiken med dess höga skatter på alkohol
och begränsade tillgänglighet. Enligt vår mening
ligger det verkliga hotet mot folkhälsan i att
alltfler köper smuggelsprit och hembränt. Den
växande svarta marknaden gör att exempelvis
ålderskontrollen på Systembolaget och på
restaurangerna blir meningslös. De höga alkohol-
skatterna hindrar inte heller den som köper
svartsprit utan ökar bara lönsamheten för alla
parter på den svarta marknaden och uppmuntrar
därigenom till ytterligare olagliga affärer. Vi
anser därför att det finns alkohol-politiska skäl
att ytterligare sänka skatten, som också framhålls i
motion 2001/02:Sk1 (m).