Skatteutskottets betänkande
2001/02:SKU19
Allmänna motioner om taxering och skattebetalningm.m.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet en rad motioner
som avlämnats under den allmänna motionstiden hösten
2001 samt några motioner som väckts med anledning av
proposition 2001/02:25. Motionerna gäller
deklaration, taxering och skattebetalning samt vissa
tullfrågor och vissa frågor om skyddade uppgifter i
folkbokföringen. Utskottet avstyrker samtliga
motioner utom två som gäller just skyddade uppgifter
i folkbokföringen. Med anledning av dessa två
motioner - en av (m) och en av (v) - föreslår
utskottet ett tillkännagivande om att frågan hur man
bör hantera sådana uppgifter för att förhindra att
de läcker ut bör belysas skyndsamt.
Reservationer har avgivits av
(m) angående enklare regler och enklare
redovisning och deklaration för företagen (res. 1),
F-skattsedel (res. 2), redovisning av
arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattebesked och
lönebesked (res. 3), anstånd (res. 5), revision
(res. 6), skatte- och tulltillägg (res. 7),
generalklausuler, skatteflyktslagen (res. 9),
ersättning för ombudskostnader i skattemål (res. 10)
och samarbete tull-polis (res. 11),
(v) angående inbetalning av kvarskatt (res. 4),
(kd) angående enklare regler och enklare
redovisning och deklaration för företagen (res. 1),
F-skattsedel (res. 2), förseningsavgift (res. 8),
ersättning för ombudskostnader i skattemål (res. 10)
och samarbete tull-polis (res. 11),
(c) angående enklare regler och enklare
redovisning och deklaration för företagen (res. 1),
F-skattsedel (res. 2), samarbete tull-polis (res.
11) och ökade tullbefogenheter för att motverka
miljöbrott till havs (res. 12) samt
(fp) angående enklare regler och enklare
redovisning och deklaration för företagen (res. 1),
F-skattsedel (res. 2), generalklausuler,
skatteflyktslagen (res. 9) och samarbete tull-polis
(res. 11).
Dessutom har särskilda yttranden avgivits av
(m) angående kontrolluppgift för ersättning vid
tillfälligt arbete m.m. (särskilt yttrande 2) och
åtgärder mot ekonomisk brottslighet, handel med
skalbolag (särskilt yttrande 3),
(kd) angående kontrolluppgift för ersättning vid
tillfälligt arbete m.m. (särskilt yttrande 2) samt
(mp) angående enklare regler och enklare
redovisning och deklaration för företagen (särskilt
yttrande 1).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Enklare regler och enklare redovisning
och deklaration för företagen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi285
yrkande 20, 2001/02:Sk280, 2001/02:Sk491 yrkande
20, 2001/02:So637 yrkande 8, 2001/02:N267
yrkande 2 och 2001/02:N365 yrkande 3.
Reservation 1 (m, kd, c, fp)
2. F-skattsedel
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi285
yrkande 21, 2001/02:Sk234, 2001/02:Sk288 yrkande
3, 2001/02:Sk291, 2001/02:Sk308 yrkandena 1 och
2, 2001/02:Sk413, 2001/02:Ju395 yrkande 4,
2001/02:Sf400 yrkande 6, 2001/02:So303 yrkande
15, 2001/02:So628 yrkande 6, 2001/02:N222
yrkande 2, 2001/02:N263 yrkande 14, 2001/02:N267
yrkande 3 och 2001/02:A204 yrkande 5.
Reservation 2 (m, kd, c, fp)
3. F-skattsedelinnehavares möjligheter att
ta tillfälliga arbeten
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk259.
4. Kontrolluppgift för ersättning vid
tillfälligt arbete m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk24
yrkandena 2 och 3, 2001/02:
Sk25 yrkande 2 och 2001/02:Sk26 yrkande 3.
5. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m.
på slutskattebesked och lönebesked
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk240,
2001/02:Sk256, 2001/02:
Sk340, 2001/02:Sk345, 2001/02:Sk410,
2001/02:Sk415, 2001/02:Sk429.
Reservation 3 (m)
6. Ändrad förfallodag för preliminärskatt
och arbetsgivaravgifter
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk452.
7. Inbetalning av kvarskatt
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk464.
Reservation 4 (v)
8. Anstånd
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk260
yrkande 7 och 2001/02:
Sk453.
Reservation 5 (m)
9. Revision
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk260 yrkande 1.
Reservation 6 (m)
10. Skatte- och tulltillägg
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk260 yrkandena
2-4 och yrkande 8.
Reservation 7 (m)
11. Förseningsavgift
Riksdagen avslår motion 2001/02:Fi297 yrkande
44.
Reservation 8 (kd)
12. Avveckling av skattenämnderna
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk451.
13. Generalklausuler, skatteflyktslagen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi285
yrkande 25 och 2001/02:
Sk260 yrkandena 5 och 6.
Reservation 9 (m, fp)
14. Ersättning för ombudskostnader i
skattemål
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk296.
Reservation 10 (m, kd)
15. Åtgärder mot ekonomisk brottslighet,
handel med skalbolag etc.
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk414.
16. Samarbete tull-polis
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk254.
Reservation 11 (m, kd, c, fp)
17. Ökat samarbete med Norge angående
tullfrågor
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk344.
18. Ökade tullbefogenheter för att motverka
miljöbrott till havs
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ337 yrkande
27.
Reservation 12 (c)
19. Frizoner
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk421 yrkandena
1 och 2.
20. Skyddade identiteter i
folkbokföringen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anför om en belysning av
hanteringen av skyddade folkbokföringsuppgifter
hos myndigheterna. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2001/02:K269 och 2001/02:Ju396
yrkande 2 och avslår motionerna 2001/02:Sk247 och
2001/02:Ju394 yrkande 16.
Stockholm den 19 mars 2002
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth
Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik
Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla
Wester (s), Lena Sandlin-Hedman (s), Marie Engström
(v), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Gudrun
Lindvall (mp), Rolf Kenneryd (c), Lennart Kollmats
(fp) och Per-Olof Svensson (s).
2001/02
SkU19
Utskottets överväganden
Enklare regler och enklare
redovisning och deklaration för
företagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett antal motioner om
förenklade skatte- och redovisningsregler för
företagare.
Jfr reservation 1 (m, kd, c, fp).
Motioner
I Moderata samlingspartiets kommittémotion Sk491
(yrkande 20) av Carl Fredrik Graf m.fl. krävs
förenklade skatteregler för mindre företag. Detsamma
förespråkas i motion Sk280 av Gunnar Axén och Karin
Enström där det dessutom begärs förenklade
deklarations- och skatteinbetalnings-regler, en
enhetlig dag för alla deklaranter och att sista dag
för fyllnads-inbetalning för att slippa räntekostnad
bör vara en vecka efter deklarations-dagen.
Parti- och kommittémotionerna av Folkpartiet är
också inriktade på förenklingar. I motion Fi285
(yrkande 20) av Lars Leijonborg m.fl. begärs således
förslag på förenklad företagsdeklaration och en
rensning i regelverket. Även i motion So637 (yrkande
8) av samma motionärer erinras om behovet av mindre
krångel och lägre skatter för företagen så att nya
företag kan tillkomma och existerande företag växa.
Också i motion N267 (yrkande 2) av Eva Flyborg m.fl.
efterlyses en enklare deklaration för företagare.
Motionärerna anser att det behövs ett
företagarperspektiv på skattelagarna och
myndigheternas arbete.
Miljöpartiet tar upp enmansföretagens problem och
i motion N365 (yrkande 3) av Ingegerd Saarinen m.fl.
förespråkas en förenklad självdeklara-tion för
soloföretagare med årslön på mindre än åtta
basbelopp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis hänvisa till den
utförliga redovisning för senare års
förenklingsarbete av riksdagen, regeringen och
Riksskatteverket (RSV) som utskottet lämnade i
betänkandet 2000/01:SkU16 s. 12-13, som utskottet
justerade i mars 2001 och som därefter bifölls av
riksdagen. På lagstiftnings-området har därefter det
skett att riksdagen har antagit en ny lag om själv-
deklarationer och kontrolluppgifter som trätt i
kraft den 1 januari 2002 och som bl.a. innebär att
alla fysiska personer och dödsbon - således även
näringsidkare - skall använda samma slags
deklaration med förtryckta kontrolluppgifter och att
deklarationstidpunkten har blivit gemensam för alla
deklarationer, den 2 maj (prop. 2001/02:25, bet.
2001/02:SkU10). Utskottet vill betona att denna
reform kommer att underlätta deklarationsarbetet för
många näringsidkare, inte minst för personer inom
samma hushåll som fram till nu måste deklarera på
blanketter av olika slag och lämna in dem vid olika
tidpunkter.
En viktig åtgärd för att förenkla för företagare
är den ganska omfattande försöksverksamhet som RSV
bedriver med skattedeklarationer via Internet. På
uppdrag av regeringen har RSV dessutom nyligen
inkommit till regeringen med förslag till
förenklingar i befintliga regelverk. I rapporten
2002:3 berörs bl.a. frågan om schablonbeskattning av
vissa kontantbranscher. Inom Finansdepartementet
pågår dessutom ett arbete med att ta fram förslag
till nya regler om uppskov med betalning av
preliminär skatt för nystartade företag.
Inom Näringsdepartementet arbetar man med
regelförenkling för företagen inom ramen för det
s.k. Simplexarbetet. En summarisk redovisning av
detta arbete har lämnats i den senaste
budgetpropositionen (prop. 2001/02:1, utg.omr. 24,
s. 22-23 och 33-36). Härav framgår att en av Simplex
främsta uppgifter är att bevaka att samtliga förslag
till nya och ändrade regler, som kan ha effekter av
betydelse för småföretagare, underställs en särskild
konsekvensanalys. Granskningen har resulterat i att
ett antal förslag i sin helhet har omprövats för att
bättre anpassas till små företags villkor.
Regeringens bedömning enligt budgetpropositionen är
att stora framsteg har gjorts när det gäller
redovisningen av nya reglers effekter för små
företag. I detta sammanhang nämns i
budgetpropositionen också Simplex utbildningsprogram
som riktar sig till tjänstemän inom
Regeringskansliet, myndigheter och utredningar.
Simplex kommer under året att besöka ett tiotal
myndigheter för utbildning och erfarenhetsutbyte.
Regeringen har den 14 juni 2001 till riksdagen
överlämnat en redogörelse för
regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på
små företag (skr. 2000/01:143, bet. 2001/02:NU1 s.
29).
Slutligen förtjänar det omnämnas att
Förenklingsutredningen (Fi 1996:14, dir. 1996:78,
tilläggsdir. 1998:4), som tillkallades i oktober
1996, har ett allmänt uppdrag att se över
regelsystemet för enskilda näringsidkare och
delägare i handelsbolag i syfte att finna
möjligheter till förenklingar. Utredningen beräknar
avsluta sitt arbete våren 2002.
Av det anförda framgår att både
regeringen och RSV är inriktade på
att finna vägar till förenklingar i
företagens redovisnings- och
deklarationsarbete, så att onödigt
krångel kan elimineras och onödiga
myndighetskontakter undvikas utan
att skattekontrollen blir lidande.
De initiativ på detta område som
redovisats ovan syftar till att
åstadkomma sådana förbättringar.
Utskottet noterar med
tillfredsställelse att arbetet inom
Regeringskansliet är organiserat så
att förenklingsaspekten skall
beaktas i allt fortlöpande
reformarbete. Utskottet anser att
det inte finns något skäl att nu
rikta något tillkännagivande till
regeringen som det yrkas i
motionerna. Utskottet avstyrker
därför samtliga i detta avsnitt
behandlade motioner.
F-skattsedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår dels en motion om skärpning
av reglerna för utfärdande av F-skattsedel
för utländska näringsidkare, dels en rad
motioner om lättnader i samma regler.
Jfr reservation 2 (m, kd, c, fp).
Gällande bestämmelser
Enligt 4 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483),
SBL, gäller sedan den 1 januari 1998 att en F-
skattsedel efter ansökan skall utfärdas för den som
uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva
näringsverksamhet här i landet, såvida det inte
finns skälig anledning att anta att
näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att
bedrivas. Näringsverksamhet definieras i 13 kap. 1 §
inkomstskattelagen som "förvärvsverksamhet som
bedrivs yrkes-mässigt och självständigt".
Motionerna
Enligt motion Ju395 (yrkande 4) av Anders Ygeman
m.fl. (s) finns det ett behov av en översyn av
reglerna för utlämnande av F-skattsedel till
medborgare i tredje land utanför EU. Enligt
motionärerna är det ett problem att F-skattsedlar
används av personer som egentligen borde betraktas
som löntagare och ha arbetstillstånd.
I övrigt går motionerna - som avlämnats av
företrädare för Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet -
genomgående ut på att riksdagen skall begära förslag
om lättnader i reglerna för erhållande av F-
skattsedel. Motionerna Sk288 (yrkande 3) av Bo
Lundgren m.fl. (m), Sk234 av Göte Jonsson (m), Sk291
av Ingvar Eriksson och Ola Sundell (m), Sk308
(yrkandena 1 och 2) av Cristina Husmark Pehrsson
(m), Sk413 av Anna Lilliehöök (m), N222 (yrkande 2)
av Anne-Katrine Dunker och Anita Sidén (m), A204
(yrkande 5) av Maria Larsson m.fl. (kd), So303
(yrkande 15) av Agne Hansson m.fl. (c), N263
(yrkande 14) av Agne Hansson m.fl. (c), Fi285
(yrkande 21) av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sf400
(yrkande 6) av Lars Leijonborg m.fl. (fp), So628
(yrkande 6) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och N267
(yrkande 3) av Eva Flyborg m.fl. (fp) har alla denna
inriktning. Enligt några av motionerna bör
utgångspunkten vara att F-skattsedel skall tilldelas
alla som begär det om inte företagssyftet framstår
som uppenbart oseriöst, vederbörande har
näringsförbud eller liknande omständigheter lägger
hinder i vägen. I andra motioner pekas särskilt på
behovet av att personal inom vårdsektorn och
omsorgssektorn lättare skall kunna starta eget.
Utskottets ställningstagande
När det gäller frågan om utländska näringsidkare
skall få bedriva sin verksamhet här i landet utan
särskild prövning (motion Ju395 yrkande 4) vill
utskottet erinra om att Sverige genom medlemskapet i
EU har förbundit sig att tillåta näringsidkare i
medlemsstaterna att fritt bedriva sin verksamhet
även här. Det innebär bl.a. - om förutsättningarna
i övrigt stämmer in - att de har rätt till en F-
skattsedel på samma sätt som inhemska näringsidkare.
Detsamma gäller i fråga om näringsidkare från de
länder som har ett associeringsavtal med EU. Å andra
sidan har svenska näringsidkare samma möjligheter
att bedriva sin verksamhet i utlandet. Sverige är
alltså bundet av internationella avtal när det
gäller de frågor motionären tagit upp i sin motion,
och enligt utskottets uppfattning finns det ingen
anledning för riksdagen att aktualisera någon
ändring i dessa förhållanden. Utskottet avstyrker
således motion Ju395 yrkande 4.
Vad därefter gäller frågan om att lätta på kraven
för att erhålla F-skattsedel har utskottet av
Finansdepartementet inhämtat uppgiften att 58 860 F-
skattsedlar nyregistrerades under år 2001. 864
ansökningar avslogs beroende på att sökanden ej
ansågs bedriva eller avse att bedriva
näringsverksamhet. Under år 2000 var motsvarande
siffror ca 38 000 respektive 873. Mot denna bakgrund
anser utskottet att problemet med avslagna
ansökningar om F-skattebevis på grund av att
sökanden inte ansetts komma att bedriva
näringsverksamhet trots allt inte bör överdrivas. I
betänkandet 2000/01:
SkU16 avstyrkte utskottet också alla motioner om en
uppluckring av reglerna om utfärdande av F-
skattsedel, eftersom risken för missbruk ansågs tala
starkt för att prövningen om den som söker en F-
skattsedel är näringsidkare inte får bli alltför
summarisk. Utskottet vidhåller sin ståndpunkt i
denna fråga och avstyrker samtliga nu behandlade
motioner och motionsyrkanden med inriktning på en
uppmjukning av förutsättningarna för att erhålla F-
skattsedel.
F-skattsedelinnehavares möjligheter
att ta tillfälliga arbeten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att ändra
bestämmelsen om att en skattskyldig trots
innehav av F-skattsedel i vissa fall skall
anses som anställd hos den som utbetalar en
ersättning.
Gällande ordning
Enligt 5 kap. 7 § SBL skall utbetalaren av en
ersättning för ett utfört arbete skriftligen
anmäla saken till skattemyndigheten, om den
person som tagit emot ersättningen för det
utförda arbetet har åberopat F-skattsedel trots
att det är uppenbart att arbetet utförts under
sådana förhållanden att den som utfört arbetet
är att anse som anställd hos den som betalat ut
ersättningen för arbetet. Görs ingen sådan
anmälan, och utbetalningen skett i
näringsverksamhet, kan utbetalaren enligt 12
kap. 3 § SBL bli skyldig att betala skatten för
ersättningen och räntan på skatten.
Motionen
I motion Sk259 av Maud Ekendahl (m) behandlas frågan
om eventuellt anställningsförhållande, trots innehav
av F-skattsedel. I motionen betonas att en
företagare bör kunna engagera en annan företagare
med F-skattsedel för ett tillfälligt arbete utan att
anses som arbetsgivare. Enligt motionären råder för
närvarande en sådan osäkerhet om en ersättning
kommer att anses som ersättning för arbete i stället
för betalning att många tvekar att anlita en
underentreprenör för att utföra en del av arbetet,
t.ex. vid arbetstoppar. Motionären vill ha en
ändring av reglerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att en motsvarande
bestämmelse har funnits länge i
uppbördslagstiftningen, ända sedan B-skattens tid.
En redovisning av motiven till den nuvarande
lagstiftningen återfinns i prop. 1991/92:112 s. 89
och 109 och i prop. 1996/97:100 s. 543 och 590-591.
Härav framgår att syftet är att förhindra missbruk
av F-skattreglerna, t.ex. om det är så att F-
skattsedelsinnehavaren själv arbetar åt
uppdragsgivaren under sådana förhållanden att det är
uppenbart att han är att anse som anställd hos
uppdragsgivaren. Utskottet vill också påpeka att det
finns möjlighet för uppdragsgivaren att tillsammans
med uppdragstagaren begära förhandsbesked i frågan
eller vända sig till skattemyndigheten för råd.
Utskottet finner det inte motiverat att påkalla
någon ändring av reglerna utan avstyrker motion
Sk259.
Kontrolluppgift för ersättning vid
tillfälligt arbete m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår några motioner om att höja
beloppsgränsen för näringsidkare som skall
lämna kontrolluppgift för tillfälligt arbete
samt ett motionsyrkande om utvidgat
arbetsgivaravgiftsuttag.
Bakgrund
Den som bedriver näringsverksamhet skall lämna
kontrolluppgift på ersättning eller förmån av
tillfälligt arbete om ersättningen eller
förmånen uppgår till 100 kr. För fysiska
personer gäller i stället en beloppsgräns på
1 000 kr. Denna ordning, som gäller sedan år
1956, har överförts oförändrad till den nya
lagen (2001:1227) om självdeklarationer och
kontrolluppgifter som trätt i kraft den 1
januari 2002 (prop. 2001/02:25, bet.
2001/02:10). De nedan redovisade motionerna
väcktes när lagstiftningsärendet var aktuellt i
riksdagen under hösten 2001, men den slutliga
behandlingen av dem sköts upp för ytterligare
beredning.
Motionerna
I motion Sk26 (yrkande 3) av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) yrkas en höjning av beloppsgränsen
för näringsidkare till 1 000 kr. Samma yrkande
återkommer i motion Sk24 (yrkandena 2 och 3) av
Per Rosengren m.fl. (v), som också innehåller
förslag om att kompensera det förväntade
inkomstbortfallet av en sådan åtgärd genom att
ta ut arbetsgivaravgifter på totalbeloppet som
företaget betalat ut i form av ersättningar och
förmåner vid tillfälliga arbeten på belopp
understigande 1 000 kr. Även i motion Sk25
(yrkande 2) av Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs
ett tillkännagivande om en höjning för när
näringsidkare skall lämna kontrolluppgift för
tillfälligt arbete till 1 000 kr samt att en
finansiering kan ske genom en särskild
schablonavgift.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet har yttrat sig över
motion Sk24 yrkande 3 (v), dvs. frågan om ett
utvidgat uttag av arbetsgivaravgifter på
ersättningar m.m. understigande 1 000 kr.
Socialförsäkringsutskottet avstyrker yrkandet
som utskottet menar skulle stå i strid mot
strävandena att stärka sambandet mellan
förmåner och avgifter i
socialförsäkringsssystemet. Socialförsäkrings-
utskottets yttrande är fogat som bilaga 2 till
detta betänkande.
Riksskatteverkets yttrande
Riksskatteverket har yttrat sig över samtliga
de nu aktuella motionsyrkandena och avstyrkt
alla förslag. Förslaget att höja beloppsgränsen
för när kontrolluppgift skall lämnas avstyrks
bl.a. därför att det skulle medföra att
ersättningarna inte skulle komma med i de
förtryckta uppgifterna på den förenklade
deklarationen utan tvinga de skattskyldiga att
föra egna anteckningar om ersättningar under
tusenlappen, kräva stora resurser för
skattemyndigheterna vid s.k. datafångst och
granskning och innebära upp emot en halv miljon
tilläggsuppgifter i deklarationerna. Även
förslaget att öka uttaget av
arbetsgivaravgifter ställer sig
Riksskatteverket avvisande till bl.a. därför
att det skulle innebära att ett sådant uttag,
utan koppling till socialförsäkringssystemet,
skulle innebära ett betydande avsteg från
principen att socialavgifter betalas på
ersättning för arbete som är förmånsgrundande.
Detta avsteg från socialavgiftslagstiftningens
grunder är ensamt ett tillräckligt skäl för att
Riksskatteverket kraftigt skall avstyrka
yrkandet. Därutöver innebär förslaget enligt
Riksskatteverket försvårad kontroll och ökat
kontrollbehov för skattemyndigheterna samt
ökade fullgörandekostnader för i första hand de
mindre arbetsgivarna. Riksskatteverket menar
dessutom att den här typen av avgifter, som i
själva verket enligt verket är en ren skatt, av
EG-rättsliga skäl inte skulle kunna påföras en
utländsk arbetsgivare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet håller med
socialförsäkringsutskottet och
Riksskatteverket om att det finns
starka invändningar av såväl
principiell som praktisk natur mot
de förslag som lagts fram i
motionerna. Utskottet avstyrker
därför samtliga i detta avsnitt
behandlade motioner och
motionsyrkanden.
Redovisning av arbetsgivaravgifter
m.m. på slutskatte-besked och
lönebesked
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett antal motioner om att
arbetsgivaravgifter m.m. skall redovisas på
slutskattebesked och löneuppgifter.
Jfr reservation 3 (m).
Motionerna
I motionerna Sk240 av Inger René (m) och Sk345 av
Catharina Hagen (m) krävs en redovisning av
arbetsgivaravgifterna på slutskattebeskedet. I
motionerna Sk256 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell
(m), Sk340 av Anna Lilliehök (m), Sk415 av Marietta
de Pourbaix-Lundin (m) och Sk429 av Lars Lindblad
(m) begärs att de anställdas lönebesked skall
utformas så att de innehåller en redovisning av
arbetsgivaravgifterna, i de två sistnämnda
motionerna dock endast de statligt anställdas
lönebesked. I motion Sk410 av Marietta de Pourbaix-
Lundin (m) påkallas åtgärder för att inte enskilda
löntagare skall drabbas av orättfärdiga skattekrav.
Motionären efterlyser bl.a. bättre specifikation av
skatteavdragen på lönebeskedet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare framhållit att det givetvis
står arbetsgivarna fritt att som en frivillig
serviceåtgärd till de anställda lämna information om
arbetsgivaravgifterna på lönebeskeden eller på annat
sätt. Enligt vad utskottet känner till är en sådan
ordning också vanligt förekommande. Utskottet
vidhåller (se bet. 2000/01:SkU16) dock uppfattningen
att det inte finns anledning att införa ett
obligatoriskt uppgiftslämnande för arbetsgivarna,
vare sig de offentliga eller privata, och belasta
dem med det merarbete och de kostnader som ett
sådant uppgiftslämnande skulle medföra. Strävandena
bör tvärtom vara att så långt som möjligt begränsa
arbetsgivarnas uppgifts-skyldighet.
När det gäller den speciella frågan som tas upp i
motion Sk410 om arbetsgivarens skyldighet att lämna
en specifikation av gjorda skatteavdrag på
lönebeskeden, anser utskottet att de bestämmelser
som redan finns är tillräckliga. Enligt 5 kap. 12 §
SBL skall nämligen den som betalar ut ersättning för
arbete vid varje utbetalningstillfälle lämna
mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. Enligt
12 kap. 2 § samma lag är den som har gjort
skatteavdrag skyldig att betala det innehållna
beloppet.
Även när det gäller utformningen av
slutskattebeskedet vill utskottet erinra om att
syftet med dessa besked är att de skall ge
information om den slutliga skatten och om
resultatet av myndigheternas skatteberäkning. Några
obligatoriska lagbestämmelser om att dessa besked
skall innehålla annat än vad den skattskyldige
behöver för att kontrollera sina skatteförhållanden
och myndigheternas beräkningar behövs enligt
utskottets mening inte. Enligt 11 kap. 15 § SBL är
det just detta som skall framgå av beskedet, och
någon ändring av lagbestämmelsen är således inte
påkallad. Däremot är det enligt utskottets
uppfattning positivt om skattemyndigheterna på andra
sätt sprider kunskap om arbetsgivaravgifternas
storlek och hur de beräknas.
Med det anförda avstyrker utskottet de nu
behandlade motionerna.
Ändrad förfallodag för
preliminärskatt och arbets-
givaravgifter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att senarelägga
den tidpunkt då företag skall betala in
skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.
Gällande bestämmelser
Mindre företag - med en mervärdesskattepliktig
omsättning på högst 40 miljoner kronor - skall
redovisa och betala in skatteavdrag och
arbetsgivaravgifter på utbetalda löner senast
den 12 i månaden efter den månad då lönen
betalades ut (redovisningsperioden). I januari
och augusti skall redovisningen och
inbetalningen i stället ske senast den 17.
Företag som skall redovisa mervärdesskatt på
ett beskattningsunderlag överstigande 40
miljoner kronor, skall också i regel betala in
innehållen skatt och arbetsgivaravgifter senast
den 12 i månaden efter redovisningsperioden (i
januari och augusti den 17) men deklarationen
behöver inte lämnas förrän den 26 i samma
månad. F-skatt och särskild A-skatt skall
betalas senast den 12 i varje månad (i januari
och augusti den 17).
Motionen
I motion Sk452 av Ewa Thalén Finné och Cristina
Husmark Pehrsson (m) yrkas att förfallodagen
för betalning av preliminärskatt och
arbetsgivar-avgifter skall ändras från den 12 i
månaden efter lönemånaden till den 5 i andra
månaden efter lönemånaden. Motionären
framhåller att den nuvarande ordningen innebär
att många företagare med personalintensiv
verksamhet måste betala in källskatt och
arbetsgivaravgifter innan betalning för
månadens fakturering för levererade tjänster
erhållits.
Utskottets ställningstagande
De aktuella inbetalningsdagarna beslutades i samband med
skattekonto-reformen år 1997 (prop. 1996/97:100 del
1 s. 288-290, bet. 1996/97:SkU23). De nya dagarna
innebar en liten men dock lättnad i förhållande till
vad som gällde tidigare, då inbetalningsdagen var
den 10 i uppbördsmånaden. Ännu tidigare var
inbetalningsdagen den 18 i uppbördsmånaden. Beslutet
att flytta dagen från den 18 till den 10 i
uppbördsmånaden fattades av samordningsskäl och
statsfinansiella skäl (prop. 1994/95:92, bet.
1994/95:SkU12). I det nya skattekontosystemet äger
dessa skäl enligt utskottets mening alltjämt
giltighet och utskottet avstyrker därför motion
Sk452.
Inbetalning av kvarskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om en utvärdering
av reglerna om inbetalning av kvarskatt.
Jfr reservation 4 (v).
Gällande bestämmelser
Enligt 16 kap. 6 § första stycket
skattebetalningslagen (1997:483) skall obetald
slutlig skatt betalas senast den förfallodag
som infaller närmast efter det att 90 dagar har
gått från den dag då ett grundläggande beslut
om slutlig skatt fattades. Enligt andra stycket
samma paragraf är motsvarande frist beträffande
skatt som har bestämts genom omprövningsbeslut
30 dagar. Det ankommer på den skattskyldige
själv att betala in obetald slutlig skatt.
Arbetsgivarens tidigare medverkan i betalningen
slopades i samband med införandet av den nya
skattebetalningslagen (prop. 1996/97:100 s.
358-362, bet. 1996/97:SkU23 s. 234).
Motionen
I motion Sk464 återkommer Marie Engström och
Per Rosengren (v) med krav på en utvärdering av
reglerna om inbetalning av kvarskatt.
Motionärerna är kritiska både till att
arbetsgivaren numera inte behöver medverka till
att den kvarstående skatten betalas in och att
betalningsfristen om 90 dagar innebär att
betalningen i många fall måste ske strax före
jul, när ekonomin är ansträngd för många
hushåll. De anser sig dessutom ha noterat att
andelen som restförts i kronofogdemyndighetens
register på grund av obetald skatt har ökat
jämfört med tidigare. Motionärerna påpekar att
utskottet tidigare av regeringen har efterlyst
en utvärdering av det nya systemet för
inbetalning av kvarskatt för att utröna vilka
konsekvenser detta fått för såväl myndigheter
som skattskyldiga.
Utskottets ställningstagande
Motionsyrkanden liknande det nu aktuella har
tidigare avstyrkts av bl.a. det skälet att de
skattskyldiga med förenklad deklaration redan på den
förtryckta deklarationsblanketten får tydliga besked
om sina skatteförhållanden. Av Riksskatteverkets
nyligen genomförda utvärdering av
skattekontoreformen från ett medborgarperspektiv
(RSV Rapport 2001:5 s. 56) framgår att de som har
att betala kvarskatt i allmänhet förstår av
kontoutdraget både hur mycket skatt och ränta som
skall betalas och när betalningen senast skall ske.
Enligt vad utskottet inhämtat från
Finansdepartementet synes kvarskattereglerna i
skattebetalningslagen fungera bra, och någon
utvärdering av det slag som motionärerna begär är
inte aktuell. Utskottet avstyrker därför med det
anförda motion Sk464.
Anstånd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner om liberalare
anståndsregler.
Jfr reservation 5 (m).
Gällande bestämmelser
Ett taxeringsbeslut är verkställbart även om det
inte har vunnit laga kraft. Den skattskyldige kan
alltså inte genom att överklaga beslutet påverka
skyldigheten att i föreskriven tid och ordning
betala den skatt som debiterats på grund av
taxeringen. Under vissa förutsättningar kan
emellertid den skattskyldige enligt regler i
skattebetalningslagen få anstånd med att betala in
skatten. Enligt 17 kap. 2 § SBL får
skattemyndigheten i samband med omprövning eller
överklagande bevilja anstånd med inbetalning av
skatt
1. om det kan antas att den skattskyldige kommer att
få befrielse helt eller delvis från skatten,
2. om den skattskyldige begärt omprövning av eller
överklagat ett beskatt-ningsbeslut och det är
tveksamt om den skattskyldige kommer att bli skyldig
att betala skatten, eller
3. om den skattskyldige begärt omprövning av
ett beskattningsbeslut eller ett sådant beslut
överklagats och det skulle medföra betydande
skadeverkningar för den skattskyldige eller
annars framstå som oskäligt att betala skatten.
Motionerna
I en kommittémotion av Moderata samlingspartiet
om rättssäkerhet i beskattningen, nämligen
motion Sk260 av Carl Fredrik Graf m.fl., begärs
i denna del (yrkande 7) ett tillkännagivande av
riksdagen om en ändring av anståndsreglerna så
att generellt anstånd med betalning av skatt
medges om den skattskyldige begär omprövning
respektive överklagar sin taxering eller annat
skattebeslut, om inte begäran om omprövning
eller överklagandet är uppenbart ogrundat. I
motion Sk453 av Ewa Thalén Finné och Cristina
Husmark Pehrsson (m) inriktar sig motionärerna
på de fallen att skatten uppdebiterats.
Motionärerna anser principiellt att ingen
uppdebiterad skatt baserad på beslut i första
instans skall kunna drivas in förrän beslutet
prövats i länsrätten. I bägge motionerna
kritiseras anståndsreglerna för att vara
alltför hårda och restriktiva.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin uppfattning att det skulle
föra för långt att införa regler som automatiskt ger
en skattskyldig extra kredittid om det begärs
omprövning av ett skattebeslut eller om beslutet
överklagas eller gäller en uppdebiterad skatt. Att
införa en sådan generell rätt till anstånd med
betalning av skatten skulle, enligt utskottets
uppfattning, riskera att urholka betalningsmoralen
och öka belastningen på myndigheter och domstolar.
Samtidigt vill utskottet erinra om att
utredningsbetänkandet SOU 2001:25 Skattetillägg m.m.
innehåller bl.a. ett förslag om anstånd vid
omprövning, dock endast anstånd med skattetillägg.
Utredningens förslag bereds inom Finansdepartementet
och en lagrådsremiss är planerad till hösten 2002.
Enligt vad utskottet erfarit kan det inte uteslutas
att lagrådsremissen även tar upp frågor om anstånd
med skatten. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna Sk260 yrkande 7 och Sk453.
Revision
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att införa
restriktivare regler för när
skattemyndigheterna får företa revision.
Jfr reservation 6 (m).
Bakgrund
Den 1 november 1997 (prop. 1996/97:100, bet.
1996/97:SkU23) ändrades revisionsreglerna för
att effektivisera skattekontrollen. Ändringen,
som grundade sig på Skatteflyktskommitténs
betänkande (SOU 1996:79) Översyn av
revisionsreglerna, innebar att revision kan ske
för löpande period och hos tredje man. Vidare
får kassakontroll, lagerinventering och
liknande fysisk kontroll företas i form av s.k.
överraskningsrevisioner. Reglerna för
tullrevision ändrades på motsvarande sätt.
Motionen
I den tidigare nämnda kommittémotionen av
Moderata samlingspartiet om rättssäkerhet i
beskattningen, nämligen motion Sk260 (yrkande
1) av Carl Fredrik Graf m.fl., återkommer
motionärerna till frågan om att återställa
tidigare regler om revision m.m. Motionärerna
vill att reglerna skall utformas så att
tredjemanskontroll skall begäras via
föreläggande och att det annars skall betraktas
som en tvångsåtgärd för vilken särskilda
rättssäkerhets-garantier bör gälla. Vidare vill
de att det skall finnas en rätt för den
enskilde att ställa handlingarna till
skattemyndighetens förfogande i stället för att
själv samla in uppgifterna. De menar dessutom
att reglerna om revision under löpande period
skall upphävas samt att tullagen skall utformas
på motsvarande sätt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande
att skattemyndigheterna behöver förfoga över
resurser, befogenheter och rimliga
kontrollinstrument för att se till att
skattereglerna efterlevs. Ytterst gäller det att
säkra tilltron till skattesystemet, upprätthålla
marknadens spelregler och se till att skattebördan
fördelas i enlighet med lagstiftarens intentioner.
Mot denna bakgrund anser utskottet att möjligheten
att företa revision för att kontrollera att
skattskyldighet och kontrolluppgiftsskyldighet
fullgjorts riktigt och fullständigt inte kan
undvaras. Utskottet anser vidare att möjligheten
till tredjemansrevisionerna måste bibehållas, att
uppgifter ur räkenskaperna måste kunna säkras innan
ett bolag töms eller säljs till en s.k. målvakt, att
svårkontrollerad verksamhet som riktar sig direkt
till konsumenter och där kvitto inte erfordras måste
kunna bevakas särskilt samt att myndigheterna måste
kunna företa revision av löpande period och - i
vissa särskilda fall - s.k. överraskningsrevisioner.
Lojala företag med ordning och reda på sina
räkenskaper torde inte ha någon anledning att frukta
en revision. Tvärtom vet dessa företagare att väl
insatta revisioner hjälper till att upprätthålla
sunda konkurrensförhållanden på marknaden. Vad
särskilt gäller de s.k. tredjemans-revisionerna är
dessa enligt utskottets mening nödvändiga med hänsyn
till angelägenheten för skatterevisorerna att
omedelbart ta del av det begärda materialet. Den av
motionärerna förordade föreläggandemetoden skulle
enligt utskottets uppfattning i många fall kunna
leda till irreparabla dröjsmål innan
skatterevisorerna får del av den begärda
informationen.
Samtidigt är utskottet medvetet om - och har
tidigare betonat - att revisionsverksamheten måste
läggas upp så att rimliga krav på rättssäkerhet och
integritet iakttas. Det är därför enligt utskottets
mening riktigt och viktigt att skattemyndighetens
rätt att företa revision hos ett företag är omgärdad
med restriktioner som bl.a. går ut på att en
revision i första hand skall ske i samverkan med den
som skall revideras och på ett sådant sätt att
verksamheten inte onödigt hindras. En revision får
inte heller pågå längre än nödvändigt. I
bestämmelserna står det också att räkenskapsmaterial
och andra handlingar som överlämnats till revisorn
skall återlämnas till den reviderade senast när
revisionen avslutats.
Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att
rättssäkerhetsaspekterna är rimligen tillgodosedda
då det gäller reglerna för revision. Någon ändring
av reglerna i den riktning motionärerna förespråkar
finner utskottet inte motiverad och utskottet
avstyrker därför motion Sk260 yrkande 1.
Skatte- och tulltillägg
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om lindringar i
reglerna om skattetillägg.
Jfr reservation 7 (m).
Motionen
I kommittémotionen av Moderata samlingspartiet -
motion Sk260 (yrkandena 2-4 och 8) - påkallar Carl
Fredrik Graf m.fl. ett genomförande av vissa av
förslagen i utredningsbetänkandet SOU 2001:25
Skattetillägg m.m. Det skulle innebära att
skattetillägg skall påföras bara om den oriktiga
uppgiften lämnats med uppsåt eller av oaktsamhet som
inte kan anses ursäktlig. Beträffande tulltillägg
bör enligt motionärerna motsvarande regler gälla,
dock att tulltilläggen bör avskaffas helt när det är
fråga om periodiseringsfel avseende såväl direkt som
indirekt skatt. Motionärerna avvisar dock tanken på
en höjning av procentsatsen från 20 till 40 % för
mervärdesskatte-, punktskatte- och
socialförsäkringsområdet, vilket utredningen också
föreslagit. Motionärerna understryker slutligen att
ingen skall behöva medverka i en fällande dom mot
sig själv genom att tvingas medverka i en
skatteutredning som övergår i en brottsutredning.
Utskottets ställningstagande
Som motionärerna själva nämner har de aktuella
frågorna tagits upp i utredningsbetänkandet SOU
2001:25 Skattetillägg m.m., som utskottet berört i
det föregående. Beredning av de förslag som lagts
fram i detta betänkande - och som i inte oväsentliga
delar ligger i linje med vad motionärerna föreslår -
pågår för närvarande inom Regeringskansliet med
sikte på en proposition senare, och enligt vad
utskottet erfarit planeras en lagrådsremiss till
hösten. Utskottet anser att regeringens
ställningstagande bör avvaktas innan utskottet tar
ställning i sak till de väckta frågorna, och
utskottet avstyrker därför motion Sk260 yrkandena
2-4 och 8.
Förseningsavgift
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om avskaffad
förseningsavgift samt en översyn av
förfallodagsbestämmelsen och föreningars
behov av att registrera sig som arbetsgivare
vid tillfälliga utbetalningar.
Jfr reservation 8 (kd).
Lagstiftning under hösten 2001
Förseningsavgiften enligt SBL sänktes genom beslut i
riksdagen under hösten 2001 och är fr.o.m. år 2003
på två nivåer. Om förseningen är av engångskaraktär
är förseningsavgiften 500 kr, och om den
skattskyldige inte följt ett föreläggande om att
deklarera eller tidigare låtit bli att lämna
deklaration är den 1 000 kr (prop. 2001/02:29, bet.
2001/02:SkU9).
Skattekontoreformen 1997 innebar bl.a. att
betalning av de belopp som redovisas i
skattedeklarationerna skall ske till
skattemyndighetens konto senast vid den
tidpunkt då deklarationen skall vara inlämnad.
Skatter och avgifter skall ha bokförts på
skattemyndighetens konto senast denna dag, som
benämns förfallodagen. Före skattekontoreformen
gällde att skatten ansågs betald då inbetalning
skett till post eller bank.
Motionen
I motion Fi297 (yrkande 44) av Alf Svensson
m.fl. (kd) yrkas att försenings-avgifterna
slopas och att reglerna om vilken dag som skall
räknas som betalningsdag ses över. Vidare anser
motionärerna att företag som i förväg skall
beräkna sin inkomst för att månadsvis betala in
preliminär F-skatt i stället bör få göra det i
den takt som faktiskt intjänad inkomst uppstår.
Motionärerna för även fram ett önskemål om ett
enklare system för föreningar som tillfälligt
betalar ut skattepliktiga arvoden eller
liknande, så att de slipper att först
registrera sig som arbetsgivare och sedan
avregistrera sig.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner ingen anledning att nu ompröva sitt
ställningstagande från i höstas om
förseningsavgiftsreglernas utformning. Ändringen som
beslutades i höstas innebär en betydande lättnad för
dem vars försening kan bedömas vara av
engångskaraktär. Det bör även i detta sammanhang
nämnas att inom Finansdepartementet bereds för
närvarande förslaget i Ds 2000:70 om en ändring av
reglerna om förseningsavgift i 5 kap. 5 §
taxeringslagen (1990:324), som går ut på att skapa
en förseningsavgift i tre nivåer om en
självdeklaration inte avlämnas i tid. Arbetet är
inriktat på att avlämna en lagrådsremiss under
hösten 2002. Utskottet anser att resultatet av detta
arbete bör avvaktas innan ställning tas till sådana
ändringar i reglernas utformning som motionärerna
förespråkar.
Utskottet vidhåller också sitt ställningstagande
att det inte behövs någon översyn av reglerna för
när en skatteinbetalning skall anses ha skett. Dessa
regler ligger enligt utskottets mening i linje med
vad som gäller i andra sammanhang då pengar skall
betalas. Med nuvarande IT-teknik och andra
betalningsmöjligheter bör de inte bereda
skattebetalarna några speciella problem, och av
RSV:s tidigare omnämnda utvärdering av skattekonto-
reformen från ett medborgarperspektiv (RSV Rapport
2001:5) framgår också att företag av olika storlek
anser att både inbetalningar och utbetalningar i
stort sett fungerar bra.
Problemet med ideella föreningars skyldighet att
registrera sig som arbetsgivare även vid tillfälliga
utbetalningar av skattepliktiga arvoden och liknande
har lösts av RSV praktiskt så att den som behöver
redovisa utbetalda belopp en gång per år bara
behöver lämna skattedeklarationer för den aktuella
månaden. Det har blivit möjligt genom att den
aktuella verksamheten registreras som säsongmässig,
och då skickas bara en skattedeklaration ut. Det
sker vid årets ingång.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motion Fi297 yrkande 44.
Avveckling av skattenämnderna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att avveckla
skattenämnderna.
Gällande ordning
Beslut i ett taxeringsärende fattas enligt
taxeringslagen (1990:324) av behörig
skattemyndighet. Vissa ärenden avgörs i
skattenämnd. Skattenämnden är enligt 2 kap. 7 §
taxeringslagen sedan den 1 januari 2000
beslutsför när ord-förande eller vice
ordförande och tre ledamöter är närvarande.
Nämnden är dock beslutsför med tre ledamöter,
bland dem ordföranden eller vice ordföranden,
om de är ense om utgången i ärendet. Fler än
ordföranden eller vice ordföranden och fem
övriga ledamöter får inte delta i behandlingen
av ett ärende.
Motionen
I motion Sk451 av Ewa Thalén Finné och Cristina
Husmark Pehrsson (m) begärs en utredning om
avveckling av skattenämnderna. Motionärerna anser
att handläggningen i skattenämnderna inte fyller
rimliga krav på en allsidig och rättssäker
behandling av taxeringsärendena. I verkligheten,
menar motionärerna, fungerar skattenämnderna som en
sorts legitimering av de beslut som
taxeringstjänstemännen redan tagit.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under de senaste åren återkommande
prövat frågor om skattenämndernas beslutsformer och
sammansättning men någon anledning att överväga att
helt avskaffa skattenämnderna har inte förekommit.
Utskottet anser nu liksom tidigare att
skattenämnderna fyller en viktig funktion då det
gäller att tillförsäkra medborgarna inflytande i
skattebesluten och avstyrker motion Sk451.
Generalklausuler, skatteflyktslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner om ett
tillkännagivande om general-klausulers
orimlighet och om att avskaffa
skatteflyktslagen.
Jfr reservation 9 (m, fp).
Bakgrund
År 1980 infördes en lag mot skatteflykt. Lagen,
som var av tillfällig karaktär, skärptes 1982
och förlängdes i olika omgångar tills den
upphävdes hösten 1992. Den 1 juli 1995
återinfördes lagen (prop. 1994/95:209, bet.
1994/95:SkU30). Reglerna har senast den 1
januari 1998 givits en något ändrad utformning
(prop. 1997/98:170, bet. 1997/98:SkU30).
Motionerna
I en kommittémotion av Moderata samlingspartiet,
nämligen motion Sk260 (yrkandena 5 och 6) av Carl
Fredrik Graf m.fl., hemställs om ett uttalande om
att det inte är rimligt med generalklausuler i
skattelagstiftningen. Motionärerna yrkar dessutom
att skatteflyktslagen avskaffas. Folkpartiet yrkar i
partimotionen Fi285 (yrkande 25) av Lars Leijonborg
m.fl. avskaffande av generalklausulen mot
skatteflykt.
Utskottets ställningstagande
Liksom vid sin tidigare prövning av
skatteflyktslagen och den s.k. generalklausulen i
denna lag finner utskottet att det alltjämt finns
utrymme för sådana förfaranden som är att betrakta
som skatteflykt genom att t.ex. skillnaderna i
beskattningen av arbetsinkomster och
kapitalinkomster och andra asymmetrier i
beskattningssystemet utnyttjas för att uppnå
orättmätiga fördelar. De lagtolkningsmetoder som
finns har visat sig otillräckliga när det gäller att
förhindra och motverka skatteflyktsförfaranden, och
det finns därför enligt utskottets uppfattning ett
behov av en lagstadgad tolkningsanvisning som ger
möjlighet att under vissa förutsättningar angripa
förfaranden som inte kan förhindras eller motverkas
med annan lagstiftning. Utskottet anser således att
skatteflyktslagen och dess generalklausul fyller en
viktig funktion och avstyrker motion Sk260 yrkandena
5 och 6 och motion Fi285 yrkande 25.
Ersättning för ombudskostnader i
skattemål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om utökade
möjligheter till ersättning av det allmänna
för ombudskostnader i ärenden och mål om
skatt.
Jfr reservation 10 (m, kd).
Gällande bestämmelser
Möjligheten att få ersättning för kostnader för
bl.a. ombud regleras i lagen (1989:479) om
ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt,
m.m. Bestämmelsen innebär bl.a. att en skattskyldig
som i ett mål har haft kostnader hos domstol eller
andra myndigheter för ombud eller biträde, utredning
eller annat som skäligen behövts för att ta till
vara hans rätt skall beviljas ersättning om
1. han helt eller delvis vinner bifall till sina
yrkanden i ärendet eller målet,
2.
3. målet avser en fråga som är av betydelse för
rättstillämpningen, eller
4.
5. det finns synnerliga skäl för ersättning.
6.
Vissa kostnader får inte ersättas, t.ex. för
deklaration och för eget arbete.
Motionen
I motion Sk296 Kenneth Lantz (kd) begärs en
utredning om ökade möjligheter att få ersättning för
ombudskostnader i skattemål. Det är enligt
motionären fortfarande alltför svårt att erhålla
ersättning för sina kostnader om man nödgas
ifrågasätta skattemyndighetens bedömning eller
överklaga taxeringsbeslut. Motionären framhåller
också att ombudskostnader i skattetvister
regelmässigt är uteslutna från rättsskyddet i
hemförsäkringar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill påpeka att när de nuvarande
bestämmelserna om ersättning för kostnader i ärenden
och mål om skatt infördes den 1 juli 1994 innebar de
för den enskilde en utvidgning av
ersättningsmöjligheterna. Utskottet har tidigare
betonat att principen också bör vara att ersättning
skall beviljas en skattskyldig som verkligen har
behov av juridisk sakkunskap för att på ett
effektivt sätt kunna föra sin talan. Det bör
emellertid också beaktas att förvaltningsmyndigheter
och förvaltningsdomstolar är skyldiga att självmant
införskaffa den utredning som krävs och att behovet
av ombud i skattemål därför normalt sett är
betydligt mindre än i t.ex. ett tvistemål vid allmän
domstol. Att utforma ersättningsreglerna så att de
kompenserar för eventuella brister i detta hänseende
i hemförsäkringarna kan enligt utskottets mening
inte komma på fråga. Utskottet avstyrker med det
anförda motion Sk296.
Åtgärder mot ekonomisk brottslighet,
handel med skalbolag etc.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om ytterligare
åtgärder i kampen mot den ekonomiska
brottsligheten på skatte- och tullområdet.
Motionärerna tar upp handel med skalbolag,
momsbedrägerier, cigarettsmuggling samt
brottsligheten inom restaurangbranschen.
Utskottet betonar dock att frågan är viktig.
Motionen
I motion Sk414 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s) framhålls att den ekonomiska
brottsligheten är ett av de allvarligaste och mest
svårbemästrade slagen av kriminalitet som drabbar
såväl enskilda som näringsliv. Enligt motionärerna
har den ekonomiska brottsligheten fått en sådan
omfattning och karaktär att den utgör ett hot mot
samhällssolidariteten. Motionärerna lyfter fram
några områden där åtgärder är särskilt angelägna och
dessutom möjliga att snabbt genomföra, nämligen
handel med skalbolag, momsbedrägerier,
cigarettsmuggling samt brottsligheten inom
restaurang-branschen. Motionärerna påkallar ett
uttalande från riksdagens sida för att påskynda
konkreta åtgärder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet håller med motionärerna om att
skattebrottsligheten - som är en del av en större
ekonomisk brottslighet - är ett stort och kanske
växande problem som undergräver solidariteten i
samhället och som därför måste bekämpas på bred
front och med stor kraft. Bekämpningen av skattefusk
har de senaste åren ansetts som en prioriterad
uppgift inom skatteförvaltningen och riksdagen har i
de senaste årens budgetbeslut tillfört denna
verksamhet ökade resurser. I anslutning till
behandlingen av en motion liknande den nu aktuella
samt ytterligare några motioner om åtgärder mot
skattebrottslighet och annan ekonomisk brottslighet
lämnade utskottet förra året en översiktlig
redogörelse för de initiativ på området som tagits,
och utskottet hänvisar till denna redogörelse (bet.
2000/01:SkU16 s. 19-21). Regeringen, som varje år
redovisar läget beträffande den ekonomiska
brottsligheten i en skrivelse till riksdagen, har
senast i höstas gjort detta i skrivelse 2001/02:40
som för närvarande bereds i justitieutskottet.
På just de områden där motionärerna efterlyser
åtgärder pågår för närvarande vissa projekt.
Beträffande skalbolag förbereder regeringen en
proposition, och en lagrådsremiss har nyligen
avlämnats som går ut på att införa nya skatteregler
mot handel med skalbolag. Innebörden av de nya
bestämmelserna är att den som säljer
skalbolagsandelar skall ta upp kapitalvinsten som
inkomst av passiv näringsverksamhet om inte
särskilda skäl talar emot detta eller säkerhet
ställs för skatten. På punktskatteområdet förbereds
också en proposition - en lagrådsremiss är planerad
att lämnas senare i vår - om att skärpa den
straffrättsliga sanktioneringen av EG:s
beskattningsordning för punktskatter på
alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter
och förbättra möjligheterna att kontrollera
punktskattepliktiga varor som förs in till Sverige
från andra EG-länder (se Ds 2001:58 Straffrättslig
sanktionering av EG:s punktskatteregler för alkohol,
tobak och mineraloljor). När det gäller kontrollen
av punktskattepliktiga varor har EG-kommissionen
nyligen lagt fram ett förslag till Europarlamentets
och rådets beslut om datorbehandling av uppgifter om
förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga
varor (alkohol, tobak och mineraloljor), ett förslag
som stöds av Sverige (se Regeringskansliets
faktapromemoria 2001/02:FPM46 Datoriserat
punktskattekontrollsystem). Vad slutligen gäller
restaurangnäringens skatteförhållanden och ett
eventuellt införande av en licensavgift tangeras
frågan i RSV:s nyligen avlämnade rapport 2002:3
Schablonbeskattning ? - en principskiss. I rapporten
diskuteras bl.a. schablon-beskattning för vissa
småföretag med arbetsintensiva och huvudsakligen
tjänsteproducerande verksamheter eller
varuproducerande verksamheter med en eller ett litet
antal ensartade produkter. RSV tar i och för sig
inte ställning till om schablonbeskattning skall
införas, men om så ändock skall ske föreslår RSV att
reglerna i ett inledningsskede skall omfatta t.ex.
frisörer, mindre restauranger (pizzerior) och
smågodisbutiker.
Av det anförda framgår att utskottet delar
motionärernas uppfattning att kampen mot
skattebrottslighet är en synnerligen viktig fråga
som påkallar kraftfulla åtgärder. Inom EU och inom
Regeringskansliet pågår också olika projekt för att
förbättra myndigheternas möjligheter att
effektivisera detta arbete. Motionärerna får anses
vara skäligen tillgodosedda med detta, och utskottet
avstyrker därför motion Sk414.
Tullfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motioner om ökat
samarbete tull-polis, om tullprocedurerna vid
gränsen till Norge samt om att tullen skall
ges befogenheter att ombesörja miljökontroll
och lastsäkringskontroll på fartyg.
Jfr reservationerna 11 (m, kd, c, fp) och 12
(c).
Motionerna
I en kommittémotion av Moderata samlingspartiet,
motion Sk254 Carl Fredrik Graf m.fl., föreslås att
tullen skall få samarbeta med polisen i fråga om
personer som saknar identitetshandlingar på samma
sätt som skett i Skåne. Motionärerna syftar på en
samverkansöverenskommelse som Tullverket Skåne har
tecknat med Polismyndigheten i Skåne, Kustbevak-
ningens region syd och Migrationsverket region syd
om en operativ samverkan i gränskontrollen rörande
personkontroll. Huvudansvaret för personkontrollen
åvilar dock polisen. Påträffas personer som vid
tullkontroll enligt vissa särskilda lagar inte kan
identifiera sig har tidigare tips härom lämnats till
polisen. Tullen har dock upphört med dessa rutiner,
framhåller motionärerna, eftersom fråga uppstått om
samarbetet är förenligt med
Schengenöverenskommelsen.
I motion Sk344 av Inger Strömbom (kd) efterlyses
ökat samarbete med Norge för att minska
tullbyråkratin för skogs- och träföretagens
transporter över norsk-svenska gränsen. Motionären
vill att de aktuella företagen skall slippa den
nuvarande mycket omfattande pappersexercisen vid
återkommande transporter av råvaror eller
halvfabrikat över gränsen.
I en partimotion av Centerpartiet, nämligen motion
MJ337 (yrkande 27) av Agne Hansson m.fl., begärs en
utredning om möjligheterna att öka tullens
befogenheter att genomföra miljökontroller och
lastsäkringskontroller på fartygen för att kunna
förebygga miljöbrott till havs.
Utskottets ställningstagande
Vad först gäller samarbetet tull-polis vill
utskottet understryka att det tidigare har ställt
sig bakom tanken på ett fördjupat samarbete mellan
tull och polis där ett sådant samarbete är till gagn
för verksamheten, t.ex. för att effektivisera kampen
mot narkotika (se bet. 1997/98:SkU1 s. 18). Sådana
samarbetssträvanden mellan tullen och polisen och
mellan tullen och andra myndigheter ställer
utskottet sig givetvis alltjämt positivt till, men
att närmare bedöma på vilket sätt samarbetet skall
ta form anser utskottet inte vara utskottets sak, i
synnerhet inte om det gäller lokalt eller regionalt
samarbete. Samarbetet får dock givetvis inte ta en
sådan form att gällande lagar och internationella
överenskommelser (t.ex. Schengen) åsidosätts. Enligt
vad utskottet erfarit följer Regeringskansliet
samarbetssträvandena uppmärksamt. Motionärerna får
anses tillgodosedda härmed och utskottet avstyrker
följaktligen motion Sk254.
När det gäller problemen med tullverksamheten vid
svensk-norska gränsen vill utskottet erinra om att
Tullverket har som övergripande mål att minimera
näringslivets kostnader för tullprocedurerna och
tillhandahålla en god service så att den legitima
handeln med tredje land underlättas i största
möjliga utsträckning. I detta syfte har Tullverket i
nära samarbete med det svenska näringslivet
utvecklat en ny modell - kallad Servicetrappan - som
är avsedd att förenkla tullprocedurerna för
företagen och därigenom sänka handels-trösklarna.
Tanken är att aktörerna själva skall ta på sig ett
större ansvar för kvaliteten i sin tullhantering och
därigenom i större utsträckning få del av
Tullverkets möjligheter till förenklingar. Rent
praktiskt innebär detta att aktörerna i näringslivet
stegvis kan välja nivå av service och förenklingar.
Den 1 mars 2002 öppnades Servicetrappan för allmänt
bruk. Utskottet anser att det finns skäl att avvakta
hur verksamheten med Servicetrappan utvecklar sig.
Dessutom vill utskottet påpeka följande. Under
skatteutskottets offentliga utfrågning den 19
februari 2002 med bl.a. statssekreterare Sven Eric
Söder, Utrikesdepartementet, om integrationen i
Öresundsregionen ställdes även frågor om samarbetet
mellan Sverige och Norge respektive Sverige och
Finland för att lösa problem med bl.a.
gränspassagerna. Statssekreterare Sven Eric Söder
uppgav bl.a. att Regeringskansliet har kontakter med
kollegor i både Oslo och Helsingfors för att
kartlägga hinder och möjligheter längs den svensk-
norska respektive svensk-finska gränsen och se vad
som kan göras för att stimulera samarbetet över
gränserna mot både Norge och Finland. Beträffande
Norge finns det utan tvekan en hel del problem och
hinder, och för att kartlägga förekomsten av
handelshinder och dylika problem låter
Regeringskansliet Kommerskollegium regelbundet göra
enkäter hos företagen om hur de ser på relationerna
med andra länder.
Med det anförda avstyrker utskottet även motion
Sk344.
Vad slutligen gäller frågan om tullen bör utföra
miljökontroller och lastsäkringskontroller på fartyg
för att förebygga miljöbrott till havs vill
utskottet påpeka att det inte ingår i Tullverkets
uppgifter att hålla efter miljöbrott till havs.
Utskottet vill vidare erinra om att riksdagen
nyligen beslutat genomföra en rad lagändringar som
syftar till att förbättra möjligheterna att
motverka, kontrollera och beivra olagliga utsläpp
till sjöss av olja och andra skadliga ämnen.
Riksdagens beslut innebär bl.a. att det rättsliga
förfarandet har effektiverats och att regelverket
har anpassats till havsrättskonventionen och andra
internationella konventioner på området (prop.
2000/01:139, bet. 2001/02:MJU4). Med det sagda
avstyrker utskottet även motion MJ337 yrkande 27.
Frizoner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att inrätta
frizoner i skärgårdarna.
Motionen
I motion Sk421 (yrkandena 1 och 2) av Karin Enström
(m) föreslås inrättande av frizoner i skärgårdarna,
med början i Stockholms skärgård som ett
försöksområde. Frizonerna skulle i första hand
inriktas på att underlätta startandet och drivandet
av företag.
Utskottets ställningstagande
Att göra hela regioner till frizoner och bevilja
skatte- och tullfavörer för olika verksamheter eller
rentav total skatte- och tullfrihet inom dessa
regioner har tidigare ansetts som en helt
orealistisk tanke av både tullresursskäl,
statsfinansiella skäl och EG-rättsliga skäl. Den
ståndpunkten intog utskottet i betänkande
1996/97:SkU1 angående Gotland och betänkande
1997/98:SkU1 rörande norra Botkyrka. Utskottet
vidhåller sin uppfattning och avstyrker motion
Sk421 yrkandena 1 och 2.
Skyddade identitetsuppgifter i
folkbokföringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen riktar med delvis bifall till två
motioner (m respektive v) ett
tillkännagivande till regeringen om att
frågan hur man bör hantera skyddade
personuppgifter hos myndigheterna för att
förhindra att uppgifterna läcker ut bör
belysas skyndsamt.
Vidare avslår riksdagen dels en motion om att
inskränka rätten för personer som avtjänar
straff för våldsbrott av viss typ att få
skyddade identitetsuppgifter, dels en motion om
ersättning till personer som medgetts nya
identitetsuppgifter och haft kostnader härför i
vissa fall.
Gällande ordning
Uppgifter som registreras i folkbokföringen är som
huvudregel offentliga. I vissa fall kan det dock
vålla olägenhet för en person att sådana uppgifter
lämnas ut. Med hjälp av t.ex. en adressuppgift från
ett folkbokföringsregister kan en förföljare spåra
upp en viss person för att hota eller utöva våld mot
personen. Även andra uppgifter som registreras inom
folkbokföringen kan användas som ett led i
förföljelse. För att uppgifterna i folkbokföringen
inte skall kunna missbrukas på detta sätt finns
vissa möjligheter att vidta åtgärder till skydd för
förföljda personer.
Sekretessmarkering i folkbokföringsregistren är
den första skyddsåtgärd som tillgrips när man kan
befara att folkbokföringsuppgifter kan komma till
användning för personförföljelse. Markeringen anger
att särskild försiktighet bör iakttas vid
bedömningen av om uppgifter om personen i fråga bör
lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas av
sekretess. Sekretessmarkering är alltså avsedd att
ge myndigheterna en varningssignal vid utlämnande av
uppgifter som normalt sker utan särskild
sekretessprövning. Sekretess-markering har använts
inom folkbokföringen under många år och skatte-
förvaltningen har utarbetat särskilda rutiner för
systemet.
Så kallad kvarskrivning regleras i 16 §
folkbokföringslagen (1991:481). Enligt denna
bestämmelse får en person som av särskilda skäl kan
antas bli utsatt för brott, förföljelser eller
allvarliga trakasserier på annat sätt medges att vid
flyttning vara folkbokförd på den gamla
folkbokföringsorten. Kvarskivning kan ske endast
efter ansökan av den enskilde och får medges endast
om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses
genom besöks-förbud eller på annat sätt.
Kvarskrivningen får avse även den flyttande
personens medflyttande familj.
Bestämmelser om fingerade personuppgifter
infördes den 1 juli 1991 och regleras i lagen
(1991:483) om fingerade personuppgifter. Enligt
lagen kan en folkbokförd person som riskerar
att bli utsatt för särskilt allvarlig
brottslighet som riktar sig mot dennes liv,
hälsa eller frihet medges att använda andra
personuppgifter om sig själv än de verkliga
(fingerade personuppgifter). Det krävs också
att personen inte kan ges tillräckligt skydd på
annat sätt. Huvudregeln är att medgivandet
gäller för obegränsad tid, men det får
begränsas till viss tid. Ett medgivande att
använda fingerade personuppgifter får även ges
åt en familjemedlem som varaktigt bor
tillsammans med den person som riskerar att bli
utsatt för allvarlig brottslighet.
Motionerna
I motion Ju396 (yrkande 2) av Catharina Elmsäter-
Svärd m.fl. (m) efterlyses åtgärder för att
förhindra att sekretessbelagda uppgifter om skyddad
identitet för kvinnor som misshandlats och hotats av
sina tidigare män inte läcker ut. I motion K269 av
Marie Engström m.fl. (v) begärs en skyndsam översyn
av sekretesslagen i syfte att förhindra att skyddade
identiteter lämnas ut.
I motion Sk247 av Lars Elinderson (m) begärs ett
uttalande av riksdagen att rätten till skyddad
identitet (spärrmarkering, kvarskrivning och
fingerade personuppgifter) inte bör gälla för
personer som avtjänar straff för våldsbrott eller
som uttalat direkta hot om våld mot annan eller som
av andra skäl bedöms utgöra hot mot annans säkerhet.
Enligt en kommittémotion av Kristdemokraterna,
nämligen motion Ju394 (yrkande 16) av Ragnwi
Marcelind m.fl., bör det utgå skälig ersättning
till brottsoffer och personer som hörts i
domstol och som medgetts nya
identitetsuppgifter och som är utsatta för våld
och andra övergrepp, om de haft kostnader för
identitetsbytet. Motionärerna begär ett
uttalande härom av riksdagen.
RSV:s yttrande
När det gäller läckage av skyddade uppgifter
tillstyrker RSV motion K269 och instämmer med motion
Ju396 om att det föreligger ett behov av åtgärder
för att hindra att sekretessbelagda uppgifter röjs.
RSV föreslår en översyn med inriktning på bl.a. en
begränsning av den maskinella överföringen och
behandlingen av uppgifter om sekretesskyddade
personer, nya centrala instruktioner inom
domstolsväsendet om hantering av skyddade
personuppgifter och en översyn av administrativa
regler i olika verksamheter så att hänsyn kan tas
till de människor som har behov av skydd. Exempel på
förbättringsåtgärder kan enligt RSV vara ett
särskilt forum för skyddade personer vid
vårdnadstvist, umgängesrätt, äktenskapsskillnad
etc., eller att en skyddad person inte skall behöva
byta försäkringskassa vid flyttning.
I fråga om skyddade personuppgifter för personer
som avtjänar straff och liknande motsätter RSV sig
däremot en ordning som enligt verket skulle innebära
att sekretesslagen inte skulle gälla lika för alla.
Vidare anser RSV att förslaget är kategoriserande
och skulle innebära ytterligt svåra
gränsdragningsproblem. Då RSV inte ser någon saklig
grund för motionens förslag avstyrker RSV motion
Sk247.
När det slutligen gäller ersättning och
stödåtgärder för att förbättra situationen för
i första hand utsatta kvinnor har RSV funnit
att dessa frågor ligger utanför
folkbokföringens verksamhetsområde. RSV avstår
därför från att yttra sig över denna fråga.
Utskottets ställningstagande
Frågan om skydd för förföljda personer behandlades
av riksdagen på hösten 1997 (prop. 1997/98:9, bet.
1997/98:SkU5, yttr. 1997/98:KU6y), varvid vissa
förbättringar i skyddet inom bl.a. folkbokföringen
genomfördes. Genom en ändring i sekretesslagen blev
det möjligt att skydda elevadresser i grund- och
gymnasieskolan vid befarad personförföljelse.
Bestämmelserna om kvarskrivning samordnades i större
utsträckning med reglerna om besöksförbud. Det blev
något lättare att få ett medgivande om att använda
fingerade personuppgifter genom att kraven på
brottslighetens svårighetsgrad och på risken för
förföljelse mildrades. Ett medgivande att använda
fingerade personuppgifter skulle i fortsättningen
kunna ges för obestämd tid i stället för som
tidigare för fem år. Riksdagen gjorde dessutom - på
förslag av skatteutskottet - ett tillkännagivande om
ersättning till personer med fingerade
personuppgifter.
För närvarande arbetar ett flertal utredningar med
olika uppgifter som tangerar de frågor som tagits
upp i motionerna. Offentlighets- och
sekretesskommittén (Ju 1999:06, dir. 1998:32) har
bl.a. i uppdrag att göra en allmän översyn av
sekretesslagen och lämna förslag till förbättringar
av lagen så att t.ex. onödiga bestämmelser upphävs
och lagen görs mer överskådlig. Kommittén skall
också föreslå lämpliga utbildningsinsatser på
offentlighets- och sekretessområdena samt andra
åtgärder som syftar till att stärka medvetenheten
om lagstiftningen på dessa områden. Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 2003.
Utredningen om behandling av personuppgifter vid
allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar
samt hyres- och arrendenämnder (Ju 2000:08, dir.
2000:74) har till uppgift att se över praktiska
frågor kring sekretessen vid domstolarna och
särskilt beakta behovet av en teknikoberoende
reglering som tillgodoser såväl domstolarnas och
nämndernas behov av en väl fungerande
informationshantering som enskildas behov av skydd
för den personliga integriteten. Den speciella
frågan om forumregler när ena parten har fått
sekretessmarkering, medgetts kvarskrivning eller
fått fingerade personuppgifter skall enligt
direktiven till Utredningen om skydd för
bevispersoner m.fl. (Ju 2001:10, dir. 2001:107)
utredas särskilt. Utredningen skall göra en samlad
översyn av samtliga mål- och ärendetyper där
forumreglerna kan vara av betydelse för personer som
har skyddade personuppgifter. Översynen skall även
omfatta skyldigheten för part att uppge namn m.m.
samt domstols möjlighet att hemlighålla uppgifter i
samband med kallelser, förhandling och delgivning.
Motsvarande översyn skall göras vad gäller de
allmänna förvaltningsdomstolarnas handläggning.
Då det gäller försäkringskassornas hantering av
skyddade personuppgifter har utskottet inhämtat av
Riksförsäkringsverket (RFV) att mycket arbete har
lagts ned på att utforma systemlösningar åt
försäkringskassorna som så långt det är möjligt
eliminerar risken för att skyddade personuppgifter
kommer på drift p.g.a. misstag eller felaktig
hantering. Systemet omfattar ett
behörighetskontrollsystem som bl.a. innebär att
skyddade personuppgifter på data inte visas på
svarsbilder och andra uttag av individinformation om
inte handläggaren har erforderlig behörighet samt
särskild arkivering av manuella handlingar som sänts
in av försäkrade med skyddade personuppgifter. RFV
betonar dock att den praktiska hanteringen hos
försäkringskassorna ställer krav på organisation,
arbetsrutiner och utbildning av personalen i dessa
frågor. Detta, anför RFV, är ett ansvar som ligger
på varje särskild försäkringskassa.
Försäkringskassornas hantering av skyddade
personuppgifter har de senaste åren diskuterats i
kammaren i flera interpellationsdebatter och även
varit föremål för skriftliga frågor. Det ansvariga
statsrådet har genomgående besvarat dessa
interpellationer och frågor med att hänvisa till att
det ankommer på myndigheten att ombesörja att de
anställda får den utbildning de behöver för att
tillämpa offentlighetsprincipen på ett riktigt sätt.
Det ansvariga statsrådet har också försäkrat att
regeringen är beredd att göra nya överväganden om
framtiden utvisar att ytterligare insatser behövs
(se svar på fråga 2000/01:812 den 7 mars 2001).
Utskottet konstaterar att de regelsystem som kan
komma i fråga vid hanteringen av skyddade
personuppgifter för närvarande granskas i olika
utredningar. Sekretesslagen ses över, liksom den
praktiska hanteringen av personuppgifter i
domstolarna. Särskilt rättsväsendets hantering av
skyddade personuppgifter synes bli föremål för en
grundläggande utredning, bl.a. de i sammanhanget
viktiga forumreglerna samt domstolarnas möjligheter
att hemlighålla uppgifter i samband med kallelser
etc. Försäkringskassorna lägger uppenbarligen också
ned stora ansträngningar på att förbättra rutinerna,
organisera arbetet och utbilda personalen så att det
undviks att skyddade uppgifter röjs.
Utskottet anser att förslaget från RSV, som har
ansvaret för folkbok-föringen, om en översyn av
regelverket för skyddade personuppgifter väger tungt
i sammanhanget. Enligt utskottets uppfattning är det
också mycket viktigt att det skydd av
folkbokföringsuppgifterna som samhället tillhanda-
håller åt förföljda personer fungerar även på det
praktiska planet. Mot bakgrund av det arbete som
pågår inom Regeringskansliet, olika statliga
utredningar och enskilda berörda verk och
myndigheter som t.ex. försäkringskassorna kan det
dock ifrågasättas om det verkligen finns ett behov
av någon centralt initierad ytterligare utredning.
De frågor som RSV och motionärerna bakom motionerna
Ju396 och K269 tagit upp - dvs. den mer praktiska
hanteringen av skyddade uppgifter hos myndigheterna,
maskinell överföring av personuppgifter etc. - bör
kunna få en belysning i det pågående arbetet, och
utskottet vill framhålla att det är angeläget att
detta sker skyndsamt. På grund av frågans vikt anser
utskottet att riksdagen, med delvis bifall till
motionerna Ju396 yrkande 2 och K269, bör rikta ett
tillkänna-givande härom till regeringen.
Vad gäller motion Sk247 om att inskränka
skyddet för personuppgifter för personer
som avtjänar straff för vissa brott m.fl.
finner utskottet att den bör avslås av de
skäl som RSV anfört i sitt yttrande och
som redovisats ovan. Vad slutligen gäller
frågan om ersättning till personer som
har fått ny identitet och ådragit sig
kostnader härför finner utskottet att
denna fråga omfattas av det uppdrag som
getts åt utredningen om skydd för
bevispersoner m.fl. Utskottet avstyrker
således både motion Sk247 och motion
Ju394 yrkande 16.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Enklare regler och enklare redovisning och
deklaration för företagen (punkt 1) - m, kd,
c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om enklare
regler och enklare redovisning och deklaration
för företagen. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Fi285 yrkande 20,
2001/02:Sk491 yrkande 20 och 2001/02:So637
yrkande 8 och bifaller delvis motionerna
2001/02:Sk280, 2001/02:N267 yrkande 2 och
2001/02:N365 yrkande 3.
Ställningstagande
De nuvarande redovisnings- och skattereglerna är i
princip desamma för stora och små företag. Liksom
motionärerna ifrågasätter vi om det bör vara så och
efterlyser förslag till förenklade regler för
småföretag. Den mur av blanketter, byråkrati och
misstänksamhet som fortfarande möter den som vill
starta ett eget företag måste rivas. Vi håller också
med motionärerna om att regelverket inte bör
utformas för att i första hand underlätta för
myndigheterna att granska företagen utan med tanke
på att reglerna skall vara lätta att följa och
förstå. Dessutom krävs en rejäl rensning i
regelverket. I ett läge när landet behöver många nya
företagare är det angeläget att i förenklingssyfte
genomföra sådana förslag som t.ex. en förenklad
deklaration för företagare. Reglerna är i dag för
komplicerade och gör det svårt för många av landets
småföretagare att deklarera själva. Med det anförda
tillstyrker vi motionerna Sk491 yrkande 20, Fi 285
yrkande 20 och So637 yrkande 8. Övriga motioner som
behandlas i detta sammanhang tillstyrks delvis.
2. F-skattsedel (punkt 2) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om F-skattsedel. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Fi285 yrkande
21, 2001/02:Sk288 yrkande 3, 2001/02:Sf400 yrkande
6, 2001/02:So303 yrkande 15, 2001/02:So628 yrkande 6
och 2001/02:A204 yrkande 5, bifaller delvis
motionerna 2001/02:Sk234, 2001/02:Sk291,
2001/02:Sk308 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk413,
2001/02:N222 yrkande 2, 2001/02:N263 yrkande 14 och
2001/02:N267 yrkande 3 och avslår motion
2001/02:Ju395 yrkande 4.
Ställningstagande
Innehav av F-skattsedel är viktig för alla
företagare men särskilt för tjänsteföretagare,
eftersom bara ett sådant innehav befriar kunden från
ansvaret att behöva betala skatt och
arbetsgivaravgift på ersättningen för den utförda
tjänsten. Utan F-skattsedel kommer man lätt till
korta i konkurrensen. På landsbygden är innehavet
särskilt viktigt eftersom en stor del av
befolkningen är beroende av företagande, och
särskilt småföretagande.
Vi anser att etableringsfrihet skall råda och att
det därför är fel att skattemyndigheterna
fortfarande ibland vägrar att utfärda en F-
skattsedel därför att den sökande inte kan antas
komma att bedriva näringsverksamhet. Bedömningen av
om näringsverksamhet kommer att bedrivas bygger i
sin tur på ett självständighetskriterium som innebär
bl.a. att den som endast har uppdrag från sin
tidigare arbetsgivare inte anses bedriva
näringsverksamhet. Denna praxis är särskilt olycklig
för egenföretagandet inom vård och omsorg.
Sjukvårdspersonal som vill starta eget men formellt
säljer sina tjänster endast till landstinget är så
att säga diskvalificerade från F-skattsedelsinnehav
så länge inte andra kunder till de producerade
tjänsterna kan uppbringas. Särskilt kvinnor drabbas
hårt av systemet. Till exempel hindras
sjuksköterskor från att starta eget eftersom de i
regel bara har landstinget och möjligen kommunen som
uppdragsgivare för tjänsten. En del äldre personer,
t.ex. avtals-pensionärer, som önskar använda sin
kompetens på en friare och mer konsultartad basis,
riskerar också att bli utan F-skattsedel, trots att
de själva bedömer sig som näringsidkare. Över huvud
taget behandlas många enmansföretagare snålt i detta
hänseende, trots att de själva är helt kapabla att
avgöra om vederbörande är "anställd" eller uppdrags-
givare.
Enligt vår mening bör inriktningen vara att ge
nyföretagare inom alla sektorer F-skattsedel. Vi
anser att alla som ansöker om en F-skattsedel också
bör få en sådan, om inte företagssyftet är uppenbart
oseriöst eller sökanden är underkastad
näringsförbud.
Vi anser att riksdagen med anledning av de
motioner som nu behandlas på detta område - utom s-
motionen Ju395 - bör göra ett uttalande med den
inriktning som här har angetts. Det innebär att vi
tillstyrker parti- och kommittémotionerna Sk288
yrkande 3 (m), A204 yrkande 5 (kd), So303 yrkande 15
(c) samt Fi285 yrkande 21, Sf400 yrkande 6 och So628
yrkande 6 (alla fp). Övriga nu behandlade motioner
tillstyrks delvis, utom motion Ju395 som vi som
nämnts avstyrker.
3. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på
slutskattebesked och lönebesked (punkt 5) -
m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om redovisning av
arbetsgivaravgifter på slutskattsedeln, lönebesked
etc. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Sk345, 2001/02:Sk410, 2001/02:Sk415 och
2001/02:Sk429 och bifaller delvis motionerna
2001/02:Sk240, 2001/02:Sk256 och 2001/02:Sk340.
Ställningstagande
Vi vill betona att det finns ett stort behov av en
generell information om skatter och
arbetsgivaravgifter till medborgarna och väljarna,
särskilt i Sverige som har världens högsta
skattetryck. Ett normalt lönebesked bör därför
innehålla uppgifter om bruttolön, inklusive alla
skatter och avgifter för såväl arbetsgivaren som den
enskilde. Staten bör som arbetsgivare föregå med
gott exempel genom att som första punkt på
lönebeskedet redovisa arbetstagarens bruttolön
inklusive avgifter enligt lag och avtal. Därefter
bör arbetsgivaravgifter, löneskatter och andra
avgifter som dras från den ursprungliga totala
bruttolönen redovisas. Kommuner och landsting bör
rekommenderas att göra på samma sätt. Med nuvarande
datateknik bör en sådan utökad information på
lönebeskeden inte vålla nämnvärt merarbete för
företagen, och vinsten i form av ett ökat medvetande
hos medborgarna om skatternas och avgifternas
storlek överväger stort de eventuella nackdelarna i
form av marginellt ökade administrativa insatser.
Ytterligare ett argument för en skärpning av vad
ett lönebesked skall innehålla lämnas i motion
Sk410. I motionen påtalas behovet av en bättre
redovisning av preliminärskatter och avgifter på
lönebeskeden för att hindra att löntagaren drabbas
om arbetsgivaren inte betalar in skatten och
avgifterna på ett riktigt sätt. Tanken är att om
löntagaren kan göra det sannolikt att skatteavdrag
verkställts, t.ex. med en löneuppgift, bör
skattemyndigheten inte skuldföra den enskilde
löntagaren utan företaget för den obetalda skatten.
På motsvarande sätt bör slutskattebeskeden
kompletteras med uppgifter om storleken av
arbetsgivarens inbetalda arbetsgivaravgifter. Även
detta bör kunna ordnas relativt enkelt med nuvarande
datateknik.
Regeringen bör enligt vår mening utreda
förutsättningarna för en utökad information av
redovisning av skatter och avgifter på lönebeskeden
i enlighet med vad vi nu anfört. Beträffande
slutskattebeskeden bör riksdagen begära att
regeringen lägger fram ett förslag i enlighet med
det anförda. Detta bör ges regeringen till känna.
Det innebär att vi tillstyrker motionerna Sk345,
Sk410, Sk415 och Sk429 och tillstyrker delvis övriga
nu behandlade motioner.
4. Inbetalning av kvarskatt (punkt 7) - v
av Per Rosengren (v) och Marie Engström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om inbetalning av
kvarskatt. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Sk464.
Ställningstagande
Vänsterpartiet har tidigare uppmärksammat de problem
med inbetalningen av kvarskatten som uppstod fr.o.m.
inkomståret 1998 i samband med ikraftträdandet av
skattekontoreformen. Enligt de gamla reglerna var
det arbetsgivaren som hade ansvaret för att den
kvarstående skatten betalades in. I det nya systemet
är det helt upp till den skattskyldige själv att
betala in obetald slutlig skatt. Detta har medfört
ett ökat antal ärenden hos kronofogdemyndigheten. Vi
håller med Vänsterpartiet om att arbetsgivarens
skyldighet att medverka vid betalningen av
kvarstående skatt bör återinföras.
De nya reglerna innebär också att en skattskyldig
med förenklad deklaration som får sitt
slutskattebesked i slutet av augusti skall betala in
den kvarstående skatten senast den sista november
samma år. Detta leder till stora problem för bl.a.
dem som har att försörja en barnfamilj, då slutet av
året ofta innebär stora påfrestningar på
familjeekonomin.
I detta sammanhang vill vi påpeka att
skatteutskottet både våren 2000 och våren 2001
efterlyste en utvärdering av det nya systemet för
inbetalning av kvarskatt för att utröna vilka
konsekvenser detta fått för såväl myndigheter som
skattskyldiga. Vi har inte sett att regeringen har
efterkommit detta krav, och vi kräver nu att den
nämnda utvärderingen kommer till stånd. Detta bör
ges regeringen till känna, och det innebär att vi
tillstyrker motion Sk464.
5. Anstånd (punkt 8) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om anstånd. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk260 yrkande 7
och bifaller delvis motion 2001/02:Sk453.
Ställningstagande
Rättspraxis på anståndsområdet, särskilt hos
skattemyndigheterna, är splittrad, vilket har lett
till en besvärande brist på förutsebarhet. Detta är
allvarligt eftersom ett vägrat anstånd snabbt kan
leda till betalningsanmärkningar och i värsta fall
konkurs för företagare innan ens skattemyndighetens
beslut har hunnit bli föremål för domstolsprövning i
länsrätt.
Vi anser att rättssäkerheten kräver ett
anståndssystem som innebär att anstånd skall medges
generellt om den skattskyldige begär omprövning
eller överklagar sin taxering eller annat
skattebeslut. Undantag bör endast förekomma om
begäran om omprövning eller överklagandet är
uppenbart ogrundat. Presumtionen bör således vara
att anstånd med betalning av skatt skall lämnas då
någon i samband med en begäran om omprövning eller
ett överklagande begär det, om skattemyndigheten
inte kan bevisa att begäran om omprövning eller
överklagandet är uppenbart ogrundat.
Det anförda innebär att vi anser att riksdagen
bör bifalla motion Sk260 yrkande 7 (m) och delvis
bifalla motion Sk453.
6. Revision (punkt 9) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om revision. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk260 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att det var fel att ändra på de regler för
revision som gällde under åren 1994-1997. De regler
för revision som gällde under denna period byggde på
sunda rättssäkerhetsprinciper och skapade en rimlig
balans mellan de skatteskyldiga och
skattemyndigheterna i revisionssammanhang.
Ändringarna 1997 innebar en kraftig försvagning av
rättssäkerheten, en försämring av de skattskyldigas
ställning i förhållande till de fiskala intressena
och onödiga motsättningar mellan de skattskyldiga
och skattemyn-digheterna. Flera exempel på dessa
beklagliga följder kan anföras.
När det gäller tredjemanskontroll genom revision
behöver skattemyndig-heterna numera inte underrätta
den reviderade om vem eller vilken rätts-handling
granskningen avser. Skattemyndigheternas
befogenheter på detta område får därigenom en
karaktär av godtycke som går stick i stäv mot
rättsstatens principer, som i vanlig vedertagen
mening innebär att myndigheternas befogenheter måste
vara väl avgränsade och framgå av lag, att
integritetskränkande myndighetsutövning måste stå i
rimlig proportion till ändamålet och att den
enskilde normalt - när myndigheterna använder sina
maktbefogenheter - måste veta vad som söks hos
vederbörande och varför. 1994 års bestämmelser om
tredjemanskontroll bör därför återställas.
1994 års regler angående föreläggande att samla in
uppgifter om tredje man innebar vidare att den
enskilde hade tillfälle att välja att ställa
handlingar till skattemyndigheternas förfogande i
stället för att själv samla in uppgifterna. Denna
valmöjlighet för den som fått ett föreläggande av
detta slag togs också bort i samband med införandet
av skattekontosystemet år 1997, trots invändningar
från Moderaternas, Folkpartiets och Miljöpartiets
sida (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23). De
tidigare reglerna på detta område bör nu enligt vår
mening återinföras.
Vi menar vidare att skattemyndigheternas
befogenhet att gå in och kontrollera det löpande
beskattningsårets eller den löpande redovisnings-
periodens räkenskaper och andra handlingar strider
mot behovs- och proportionalitetsprincipen. Det är
enligt vår mening orimligt att tillåta kontroll av
bokföring och handlingar m.m. redan innan skatt- och
uppgiftsskyldig-heten skall ha fullgjorts.
Vi anser vidare att s.k. överraskningsrevisioner
alltid måste anses innebära en tvångsåtgärd som
måste omgärdas av särskilda rättssäkerhetsgarantier
i form av domstolsprövning, som fallet var enligt
1994 års lagstiftning men som numera har tagits
bort. Enligt nuvarande regler underrättas den
enskilde om revision i sådana fall först i samband
med att revisorn knackar på dörren hos vederbörande,
och detta sker utan någon föregående
domstolsprövning.
Reglerna för tullrevision bör utformas i enlighet
med skatterevisions-reglerna. Det innebär att
tredjemansrevision och revision av löpande år inte
bör få förekomma i samband med tullrevision samt att
överraskningsrevision bör omgärdas av samma
rättssäkerhetsregler som när det gäller skatter.
Vi begär ett tillkännagivande av riksdagen om det
vi nu anfört. Det innebär att vi tillstyrker motion
Sk260 yrkande 1.
7. Skatte- och tulltillägg (punkt 10) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om skatte- och
tulltillägg. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Sk260 yrkandena 2-4 och yrkande 8.
Ställningstagande
Regeringens egen utredning Skattetilläggsutredningen
har i sitt betänkande SOU 2001:25 Skattetillägg m.m.
lagt fram flera förslag som vi finner förnuftiga och
riktiga och som vi därför biträder. Dessa förslag
bör enligt vår mening genomföras med det snaraste.
Bland annat ställer vi oss helt bakom själva
utgångspunkten i kommitténs förslag som innebär att
skattetillägg endast skall kunna tas ut om den
oriktiga uppgiften kan antas ha lämnats med uppsåt
eller av oaktsamhet som med hänsyn till
omständigheterna inte kan anses ursäktlig.
Motsvarande förändringar bör enligt både kommitténs
och vår mening genomföras när det gäller
tulltillägg. Ett förslag av kommittén som vi däremot
avvisar är att av statsfinansiella skäl höja
procentsatsen från 20 % till 40 % på
mervärdesskatte-, punktskatte- och
socialförsäkringsområdet. I enlighet med
motionärerna anser vi att tulltilläggen bör
avskaffas när det är fråga om periodiseringsfel
avseende såväl direkt som indirekt skatt. Vi
efterlyser också en utredning om möjligheterna till
en beloppsbegränsning avseende skattetillägg med
syfte att skapa proportionalitet mellan förseelse
och sanktion. En viktig rättsäkerhetsfråga i detta
sammanhang är också att den enskilde inte skall
tvingas att medverka till en fällande dom mot sig
själv i en brottsutredning som har sitt ursprung i
en skattetilläggsutredning. Som framhålls i motion
Sk260 pekar flera avgöranden i Europadomstolen i en
riktning mot att det är möjligt att de svenska
skattetilläggen inte följer den europeiska
konventionen om de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna på denna punkt. Vi
tillstyrker med det anförda motion Sk260 yrkandena
2-4 och 8 och föreslår att riksdagen riktar ett
tillkännagivande härom till regeringen.
8. Förseningsavgift (punkt 11) - kd
av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om förseningsavgift.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Fi297
yrkande 44.
Ställningstagande
Den lindring av förseningsavgifterna som beslutades
i höstas var enligt vår uppfattning ett steg i rätt
riktning, men otillräckligt. Liksom motionärerna
bakom motion Fi297 (kd) anser vi att den speciella
form av straffavgift som en förseningsavgift utgör,
och som i vissa fall kan uppgå till ett fyra gånger
högre belopp än det normala, bör avvecklas så snart
som möjligt. I detta sammanhang bör regeringen också
se över de hårt kritiserade bestämmelserna om
förfallodag när det gäller inbetalning av skatt, som
innebär att betalning anses ha skett först när
pengarna kommit in på skattemyndighetens konto,
vilket i sin tur medför att företagaren måste
kalkylera med och stå risken för förseningar i
postgången, helgdagar, klämdagar o.d. Vi delar också
motio-närernas uppfattning att företagare som i
förväg skall beräkna sin inkomst för att sedan
månadsvis betala in preliminär F-skatt i stället bör
få göra det i den takt som faktiskt intjänad inkomst
uppstår. Slutligen efterlyser vi, liksom
motionärerna, ett enklare system för föreningar som
tillfälligt betalar ut skattepliktiga arvoden eller
liknande så att föreningarna slipper först
registrera sig som arbetsgivare och sedan
avregistrera sig. Vi föreslår att riksdagen med
bifall till motion Fi297 yrkande 44 som sin mening
ger regeringen det nu anförda till känna.
9. Generalklausuler, skatteflyktslagen (punkt
13) - m, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen
(m) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om generalklausuler och
skatteflyktslagen. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Fi285 yrkande 25 och
2001/02:Sk260 yrkandena 5 och 6.
Ställningstagande
Den s.k. generalklausulen avskaffades av den
förra borgerliga regeringen men återinfördes
och skärptes av Socialdemokraterna. För oss
är det emellertid centralt att ambitionerna
att kontrollera skatten inte går så långt
att den enskildes integritet och
rättssäkerhet kränks på ett sätt som inte
kan accepteras. Den s.k. generalklausulen i
skatteflyktslagen går enligt vår mening över
gränsen. Vi anser att denna bestämmelse står
i strid mot fundamentala principer inom
lagstiftningen, särskilt skatteområdet, som
syftar till att förhindra godtycklig
beskattning och annan maktutövning. Dess
tillämpning är svårbegriplig och helt
oförutsägbar för de skattskyldiga. I
rättssäkerhetens idé ligger att reglerna
skall vara fasta och klara så att
medborgarna därigenom kan förutse och förstå
konsekvenserna av sitt handlande.
Medborgarna måste ha förutsättningar att
känna till var gränsen går mellan tillåtet
och förbjudet och klart veta vilka
sanktionerna är om bestämmelserna överträds.
Generalklausulen har klara brister i dessa
hänseenden och bör därför avskaffas. Detta
bör riksdagen med bifall till motionerna
Sk260 yrkandena 5 och 6 och Fi285 yrkande 25
som sin mening ge regeringen till känna.
10. Ersättning för ombudskostnader i skattemål
(punkt 14) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Sven Brus (kd) och Catharina Hagen
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om ersättning för
ombudskostnader i skattemål. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sk296.
Ställningstagande
Möjligheterna till ersättning för
ombudskostnader i ärenden och mål om skatt
är enligt vår uppfattning alltför
restriktiva. Det är fortfarande alldeles för
svårt att erhålla ersättning för sina
kostnader om man ifrågasätter skattemyndig-
hetens bedömning eller överklagar ett
taxeringsbeslut. De bestämmelser som nu
gäller utformades innan rättshjälpslagen
ändrades och den allmänna rättshjälpen
kraftigt reducerades och gjordes subsidiär
till rättsskyddet i hemförsäkringen.
Ombudskostnader i skattetvister omfattas i
dag regel-mässigt inte av rättsskyddet i
hemförsäkringen. Skattemål kan vara mycket
komplicerade och skattemyndigheten har
alltid specialister och professionella
skattejurister till sitt förfogande. Det är
inte rimligt att den enskilde som anser sig
behöva hjälp av ett ombud inte skall kunna
få ersättning för detta. Vi tillstyrker
motion Sk296 och anser att riksdagen bör
rikta ett tillkännagivande i enlighet med
det anförda till regeringen.
11. Samarbete tull-polis (punkt 16) -m, kd, c,
fp
av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Sven Brus (kd), Catharina Hagen
(m), Rolf Kenneryd (c) och Lennart Kollmats
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om samarbetet tull-polis.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk254.
Ställningstagande
Som anförs i motion Sk254 (m) har vid
gränsstationerna i Skåne ett samarbete
mellan Tullverket och Polismyndigheten
etablerats som bl.a. inneburit att
tullpersonal har tipsat polisen när
tullpersonalen i ett tullärende haft
anledning att avkräva en person legitimation
och denne inte kunnat förete någon
identitetshandling. Sedan det ifrågasatts om
förfarandet inte bryter mot
Schengenöverenskommelsen har Tullverket
upphört med dessa rutiner. Vi beklagar detta
och ifrågasätter om denna tolkning av
Schengenöverens-kommelsen är rimlig. Som
framhålls i motionen behöver vi såväl inom
EU som i Sverige bygga upp ett bra och
fungerande samarbete i kampen mot den
internationella brottsligheten och
terrorismen. Vi delar därför uppfattningen
att Tullverket skall tillåtas samarbeta med
polismyndigheten på sätt som skett i Skåne
beträffande personer som inte kunnat
identifiera sig. Regeringen bör vidta
lämpliga åtgärder i detta syfte, bl.a. genom
initiativ inom EU. Riksdagen bör med bifall
till motion Sk254 göra ett uttalande härom.
12. Ökade tullbefogenheter för att motverka
miljöbrott till havs (punkt 18) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om ökade tullbefogenheter
för att motverka miljöbrott till havs. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ337 yrkande 27.
Ställningstagande
Motionärerna bakom motion MJ337 (c) har rätt i att
det krävs en god övervakning för att lagarna som
reglerar utsläpp till havs skall kunna efterlevas.
En god övervakning från Kustbevakningen spelar på
ett avgörande sätt in för att förhindra miljöbrott
till havs. Risken för att ertappas måste vara så hög
att man avstår från att begå brott. Arbetet måste
självklart vara inriktat på att förhindra miljöbrott
och i andra hand att spåra och finna dem som begått
miljöbrott.
I likhet med vad som framhålls i motionen finns
det alltså anledning att se över möjligheterna att
förbättra övervakningen. Ett sätt att göra detta är
att utöka Tullverkets befogenheter för att på så
sätt kunna beivra miljöbrott. Det förebyggande
miljöarbetet skulle förmodligen tjäna på att
Tullverket som gör kontroller även fick möjlighet
att genomföra miljökontroller och lastsäk-
ringskontroller. Detta bör utredas noggrant och med
skyndsamhet, och riksdagen bör rikta ett
tillkännagivande härom till regeringen. Det innebär
att motion MJ337 yrkande 27 tillstyrks.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Enklare regler och enklare redovisning och
deklaration för företagen (punkt 1) - mp
Gudrun Lindvall (mp) anför följande.
Företagsredovisningen har förenklats på senare
tid, men den är fortfarande så komplicerad
att småföretagare ofta måste anlita kostsam
expertis och annan hjälp för detta ändamål,
även om deras inkomster är ringa. För de
företagare som inte tjänar mer än andra
medelinkomsttagare och som vanligen tar ut
en årslön motsvarande mindre än åtta
basbelopp per år bör deklarationen kunna
göras lika enkel som en förenklad
självdeklaration för andra inkomsttagare.
Jag avstår från att nu lägga något konkret
förslag härom, men Miljöpartiet kommer att
fortsätta att verka för att en sådan
förbättring för småföretagen genomförs.
2. Kontrolluppgift för ersättning vid
tillfälligt arbete m.m. (punkt 4) - m, kd
Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Sven Brus (kd) och Catharina Hagen (m) anför
följande.
Vi vill framhålla att beloppet 100 kr för när en
näringsidkare skall lämna kontrolluppgift för
ersättning vid tillfälligt arbete har varit
oförändrad sedan 1956. Redan av detta skäl borde det
vara motiverat att höja beloppet till motsvarande
belopp i dagens penningvärde som är ca 1 000 kr. För
privat-personer är motsvarande beloppsgräns i dag 1
000 kr.
Som framhålls i motion Sk25 är
undersökningsbranschen en sektor som drabbas hårt av
den nuvarande mycket låga beloppsgränsen för
kontrollupp-giftsskyldighet. Ett
marknadsundersökningsföretag kan behöva lämna kon-
trolluppgift till skattemyndigheterna för var och en
som intervjuats av dem, dvs. om ersättningen till
intervjupersonerna uppgått till minst 100 kr. Det
handlar årligen om tusentals människor för ett
vanligt marknadsunder-sökningsföretag.
Att lämna kontrolluppgift för så små belopp som
100 kr är både krångligt, kostsamt och
onödigt byråkratiskt. Vi anser i princip att
beloppsgränsen bör vara densamma för
näringsidkare som för privatpersoner, dvs. 1
000 kr. Av RSV:s yttrande framgår att en
sådan höjning av beloppsgränsen bör kombi-
neras med en ändring i skattebestämmelserna
som gör denna typ av ersättning skattefri
hos den som tar emot ersättningen. En
lagändring av det slaget är emellertid
komplicerad och bör därför bli föremål för
ytterligare överväganden. Vi ser oss därför
nödsakade att nu avstå från att ställa något
yrkande, men vi avser att bevaka frågan hur
man kan åstadkomma förbättringar i
kontrolluppgiftsskyldighetsreglerna och
återkomma med förslag vid lämpligt
tillfälle.
3. Åtgärder mot ekonomisk brottslighet, handel
med skalbolag (punkt 15) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m) anför följande.
Regeringen har aviserat att den inom kort kommer att
lägga fram en proposition för riksdagen om
skatteregler mot handel med skalbolag med förslag
till nya bestämmelser riktade mot den som överlåter
andelar i skalbolag. Av lagrådsremissen framgår att
förslaget har fått ett blandat mottagande av
remissinstanserna. Flera tunga remissinstanser,
bl.a. Handelshögskolan i Stockholm och Näringslivets
skattedelegation, har ifrågasatt behovet av en
reglering och pekat på möjligheten att ta till andra
medel än sådana som faller inom beskattningen. Andra
remissinstanser, t.ex. Företagareförbundet,
Företagarforum, Företagarna, Lantbrukarnas Riksför-
bund och KIBRA pekar ut 3:12-reglerna som orsak till
skalbolagshandeln.
Vår avsikt är inte att nu föregripa en bedömning av
de förslag som kan komma att läggas fram i
propositionen senare i vår, utan bara att peka på
att frågan kan visa sig kontroversiell och långt
ifrån enkel. När propositionen läggs fram kommer vi
på vanligt sätt att analysera innehållet och
konsekvenserna av regeringens förslag och lägga fram
de förslag som vi från vår sida kan finna
motiverade.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner väckta med anledning av
proposition 2001/02:25
2001/02:Sk24 av Per Rosengren m.fl. (v):
2. Riksdagen beslutar enligt vad i motionen anförs
om höjd beloppsgräns till 1 000 kronor för när
kontrolluppgift skall lämnas för den som bedriver
näringsverksamhet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
arbetsgivaravgifter skall tas ut på totalbeloppet
som företaget betalat ut i form av ersättningar
och förmåner vid tillfälliga arbeten på belopp
understigande 1 000 kronor.
2001/02:Sk25 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en höjning av
beloppsgränsen för när näringsidkare skall lämna
kontrolluppgifter för tillfälligt arbete.
2001/02:Sk26 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):
3. Riksdagen beslutar att nedre
gräns för kontrolluppgiftsskyldighet
vid tillfälligt arbete bestäms till
1 000 kronor i enlighet med vad i
motionen anförs.
Motioner från allmänna
motionstiden
2001/02:K269 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en skyndsam översyn av
sekretesslagen i syfte att förhindra att skyddade
identiteter lämnas ut.
2001/02:Fi285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förenklad
företagsdeklaration.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om F-skattsedel.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om borttagande av
generalklausul mot skatteflykt.
2001/02:Fi297 av Alf Svensson m.fl. (kd):
44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om förenklade
regler för skatteinbetalningar.
2001/02:Sk234 av Göte Jonsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om enklare regler för
erhållande av F-skattsedel.
2001/02:Sk240 av Inger René (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att arbetsgivaravgiften
skall redovisas på slutskattsedeln.
2001/02:Sk247 av Lars Elinderson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att rätten till skydd av
personuppgifter inte skall omfatta personer som
avtjänar straff för våldsbrott, inte heller personer
som uttalat direkta hot om våld mot annan, eller som
av andra skäl bedöms utgöra hot mot annans säkerhet.
2001/02:Sk254 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att regeringen
vidtar sådana åtgärder som innebär att Tullverket
medges samarbeta med polismyndigheten i fråga om
personer som saknar identitetshandlingar.
2001/02:Sk256 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att synliggöra
skatter och arbetsgivaravgifter.
2001/02:Sk259 av Maud Ekendahl (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att låta innehavare av F-
skattsedel få ta tillfälliga arbeten hos annan
företagare.
2001/02:Sk260 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):
1. Riksdagen beslutar att återinföra tidigare
gällande regler avseende tredjemanskontroll,
revision under löpande period, underrättelse om
revision, föreläggande, tredjemansföreläggande och
tullagen i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av nya
regler för skatte- och skattetillägg.
3. Riksdagen beslutar att avskaffa tulltillägg när
det är fråga om periodiseringsfel avseende såväl
direkt som indirekt skatt.
4. Riksdagen beslutar att utreda möjligheterna till
en beloppsbegränsning avseende skattetillägg med
syfte att skapa proportionalitet mellan förseelse
och sanktion i enlighet med vad som anförs i
motionen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs angående användandet
av generalklausuler.
6. Riksdagen beslutar att avskaffa
skatteflyktslagen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om anstånd med
betalning av skatt i samband med omprövningar och
överklaganden.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att enskilda ej
skall tvingas medverka i fällande dom mot sig
själv.
2001/02:Sk280 av Gunnar Axén och Karin Enström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om förbättrade
deklarationsregler.
2001/02:Sk288 av Bo Lundgren m.fl. (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utgångspunkten
för tilldelande av F-skattsedel skall vara att
tilldela alla som begär sådan, om det inte
framstår som uppenbart att det angivna
företagssyftet är oseriöst.
2001/02:Sk291 av Ingvar Eriksson och Ola Sundell
(m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ändring som gör det lättare att erhålla F-
skattsedel.
2001/02:Sk296 av Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda huruvida
ersättningslagen (1989:479) kan ändras så att
ersättning för ombudskostnader kan utbetalas.
2001/02:Sk308 av Cristina Husmark Pehrsson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
egenföretagande inom vård och omsorg.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten till F-
skattsedel för alla som inte har näringsförbud.
2001/02:Sk340 av Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om individuell redovisning av
statliga arbetsgivaravgifter.
2001/02:Sk344 av Inger Strömbom (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att regeringen bör inleda samarbete med den norska
regeringen för att minska tullbyråkratin.
2001/02:Sk345 av Catharina Hagen (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om att skattemyndigheterna skall redovisa debiterade
socialavgifter på slutskattse-deln.
2001/02:Sk410 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att
inte enskilda löntagare skall drabbas av
orättfärdiga skattekrav.
2001/02:Sk413 av Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att göra det enklare att få
F-skattsedel.
2001/02:Sk414 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder mot ekonomisk
brottslighet.
2001/02:Sk415 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att statsanställda på sina
lönebesked skall få uppgift om sina totala
lönekostnader.
2001/02:Sk421 av Karin Enström (m):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till hur frizoner kan utformas för att
bidra till en ökad tillväxt i skärgården.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Stockholms
skärgård bör behandlas inom ramen för ett förslag
om frizoner.
2001/02:Sk429 av Lars Lindblad (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att arbetsgivaravgifterna
bör redovisas på lönebeskeden hos statliga verk och
myndigheter.
2001/02:Sk451 av Ewa Thalén Finné och Cristina
Husmark Pehrsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skattenämnderna.
2001/02:Sk452 av Ewa Thalén Finné och Cristina
Husmark Pehrsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om uppbörd av källskatt och
arbetsgivaravgifter.
2001/02:Sk453 av Ewa Thalén Finné och Cristina
Husmark Pehrsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om anstånd vid överklagande av
taxeringsbeslut.
2001/02:Sk464 av Marie Engström och Per Rosengren
(v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utvärdering av nya
regler för inbetalning av kvarskatt.
2001/02:Sk491 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förenklade regler
för mindre företag.
2001/02:Ju394 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skälig
ekonomisk ersättning bör utbetalas till den som
fått ny identitet och ådragit sig omkostnader i
samband med identitetsbytet.
2001/02:Ju395 av Anders Ygeman m.fl. (s):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att reglerna för
utlämnande av F-skattsedel till medborgare i
tredje land ses över.
2001/02:Ju396 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att åtgärder måste
vidtas så att sekretessbelagda uppgifter inte
läcker ut.
2001/02:Sf400 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om F-skattsedel.
2001/02:So303 av Agne Hansson m.fl. (c):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om reglerna för F-
skattsedel.
2001/02:So628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om F-skattsedel för
vårdpersonalen.
2001/02:So637 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om större svängrum
för företagare och entreprenörer genom mindre
krångel och lägre skatter.
2001/02:MJ337 av Agne Hansson m.fl. (c):
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
möjligheterna till att utöka tullens befogenheter
för att på så sätt kunna förebygga miljöbrott till
havs.
2001/02:N222 av Anne-Katrine Dunker och Anita Sidén
(m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om F-skattsedel.
2001/02:N263 av Agne Hansson m.fl. (c):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om förbättrade möjligheter att
erhålla F-skattsedel.
2001/02:N267 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
förenklad deklaration för företagare.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förenklade F-
skatteregler.
2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förenklad
självdeklaration för soloföretagare med en årslön
motsvarande mindre än åtta basbelopp.
2001/02:A204 av Maria Larsson m.fl. (kd):
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om förenklade regler för att erhålla F-
skattsedel.
Bilaga 2
Socialförsäkringsutskottets yttrande
2001/02:SfU3y
Ersättning vid tillfälligt
arbete
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 27 november 2001 beslutat
att bereda socialförsäk-ringsutskottet tillfälle att
yttra sig över motionerna 2001/02:Sk24 yrkandena 2
och 3 av Per Rosengren m.fl. (v), 2001/02:Sk25
yrkande 2 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) och
2001/02:Sk26 yrkande 3 av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m).
Skatteutskottet har vidare anmodat
Riksskatteverket (RSV) att avge yttrande över nämnda
motionsyrkanden.
Socialförsäkringsutskottet begränsar sitt yttrande
till att i huvudsak avse motion 2001/02:Sk24 yrkande
3.
Bakgrund
Sedan 1956 gäller att den som bedriver
näringsverksamhet skall lämna kontrolluppgift på
ersättning eller förmån för tillfälligt arbete om
ersättningen eller förmånen uppgår till minst 100
kr. För fysiska personer och dödsbon gäller en
beloppsgräns om 1 000 kr.
I regeringens proposition 2001/02:25 En ny lag om
självdeklarationer och kontrolluppgifter föreslogs
inte någon ändring av nämnda beloppsgränser.
Med anledning av propositionen i denna del väcktes
motionsyrkanden om att höja beloppsgränsen för
näringsidkare från 100 till 1 000 kr. I en av
motionerna föreslogs dessutom att inkomstbortfallet
för staten till följd härav skall kompenseras genom
att arbetsgivaravgifter tas ut på totalbeloppet som
företaget har betalat ut i form av ersättningar och
förmåner för tillfälliga arbeten med belopp
understigande 1 000 kr.
Sedan skatteutskottet beslutat att uppskjuta
behandlingen av nämnda motionsyrkanden för
ytterligare beredning tillstyrktes den i proposition
2001/02:25 föreslagna lagstiftningen.
Den 1 januari 2002 trädde lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter i
kraft.
Allmänt om socialavgifter
Socialförsäkringarna finansieras av allmän
pensionsavgift, socialavgifter, statlig
ålderspensionsavgift och allmänna skattemedel.
Allmän pensionsavgift tas ut enligt lagen
(1994:1744) om allmän pensionsavgift för
finansiering av försäkringen för inkomstpension och
tilläggspension enligt lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension och tilläggspension i
form av ålderspension enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Avgiften betalas av den enskilde
och beräknas på ett underlag som består av inkomst
av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete
till den del summan av inkomsterna inte överstiger
8,07 inkomstbasbelopp. Avgiften, som utgör 7 % av
avgiftsunderlaget, är till viss del avdragsgill vid
taxeringen och till viss del medges skattereduktion.
För närvarande betalas inte avgiften av den vars
inkomster för året understiger 29,3 % av
prisbasbeloppet.
Socialavgifter utgörs enligt socialavgiftslagen
(2000:980), som trädde i kraft den 1 januari 2001,
av arbetsgivaravgifter och egenavgifter och tas ut
för att finansiera systemen för social trygghet.
Arbetsgivaravgifter skall i huvudsak betalas på
avgiftspliktig ersättning för arbete i Sverige.
Vissa undantag från avgiftsskyldighet finns liksom
vissa regler om avgiftsfria ersättningar. Avgift
skall t.ex. inte betalas på ersättning till en
person om ersättningen till den personen under året
understigit 1 000 kr. Arbetsgivaravgifter beräknas
på ett underlag som består av lön och andra
skattepliktiga förmåner som en arbetsgivare utger
till anställda. Den totala avgiftssumman för 2002 är
30,13 % av avgiftsunderlaget, varav sjukförsäk-
ringsavgiften utgör 8,80 % och
ålderspensionsavgiften 10,21 %.
Egenavgifter betalas på ett underlag som består av
inkomst av annat förvärvsarbete. En egenföretagare
betalar för närvarande socialavgifter med 28,32 % av
avgiftsunderlaget, varav sjukförsäkringsavgift 9,53
% och ålders-pensionsavgift 10,21 %.
Därtill gäller att en statlig
ålderspensionsavgift tas ut enligt lagen
(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift för
finansiering av försäkringen för inkomstgrundad
ålderspension och att arbetsgivare och
egenföretagare enligt lagen (1994:1920) om
allmän löneavgift skall betala allmän
löneavgift med 2,69 %.
Motionerna
Carl Fredrik Graf m.fl. (m) begär i motion Sk26
yrkande 3 beslut om att den nedre gränsen för
kontrolluppgiftsskyldighet vid tillfälligt arbete
bestäms till 1 000 kr. Motionärerna påpekar att
beloppet inte har ändrats sedan 1956 och att det i
september 2001 i fast penningvärde motsvarar 1 108
kr. Enligt motionärerna är det hög tid att anpassa
beloppsgränsen till penning-värdeförändringen.
I motion Sk24 av Per Rosengren m.fl. (v) begärs i
yrkande 2 beslut om höjd beloppsgräns till 1 000 kr
för när kontrolluppgift skall lämnas för den som
bedriver näringsverksamhet. I samma motion yrkande 3
begärs ett tillkännagivande om att
arbetsgivaravgifter skall tas ut på totalbeloppet
som företaget betalat ut i form av ersättningar och
förmåner vid tillfälliga arbeten på belopp
understigande 1 000 kr. Motionärerna anser att detta
behövs för att neutralisera det eventuella
inkomstbortfall som kan uppstå när kontrolluppgift
inte skickas ut.
Även i motion Sk25 yrkande 2 av Kenneth Lantz
m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om en höjning
av beloppsgränsen för när näringsidkare skall lämna
kontrolluppgifter för tillfälligt arbete.
Motionärerna anser att beloppsgränsen bör höjas till
1 000 kr och att finansiering kan ske genom att de
företag som använder tillfällig arbetskraft
särredovisar utgifterna för tillfälligt arbete och
betalar en schablonmässig avgift för dem. Ett sådant
förfarande skulle underlätta inte bara för
företagarna utan också för skattemyndigheterna som
nu tvingas hantera ett stort antal kontrolluppgifter
på mycket små belopp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har förståelse för önskemålet att så
mycket som möjligt underlätta för företagen och
deras administration. Som framgår av RSV:s yttrande
innebär emellertid en höjning av den aktuella
beloppsgränsen att det i praktiken inte längre blir
möjligt att ta ut inkomstskatt på tillfälliga
ersättningar understigande 1 000 kr. Av det skälet
har motionsförslag framförts om att
inkomstbortfallet för staten skall kompenseras genom
att arbetsgivaravgifter tas ut på respektive
företags sammanlagda utbetalningar för tillfälliga
arbeten understigande 1 000 kr.
RSV, som har avstyrkt motionsyrkandena i fråga,
har bl.a. anfört att ett uttag av
arbetsgivaravgifter på belopp understigande 1 000 kr
utan koppling till socialförsäkringssystemet skulle
innebära ett betydande avsteg från principen att
socialavgifter betalas på ersättning för arbete som
är förmåns-grundande och att detta avsteg från
socialavgiftslagstiftningens grunder ensamt är ett
tillräckligt skäl för att RSV kraftigt skall
avstyrka detta yrkande. RSV har även tagit upp
frågan om förslagets konsekvenser för admini-
strationen liksom möjligheterna till skattekontroll.
Såvitt gäller sambandet mellan avgifter och
förmåner vill utskottet framhålla de stora
förändringar som under senare år skett i strukturen
för socialavgifter och avgiftsuttag i avsikt att
skapa bättre samstämmighet mellan förmåner och
avgifter i socialförsäkringen. Särskilt
genomförandet av det reformerade
ålderspensionssystemet har medfört stora
förändringar liksom det förhållandet att
finansieringen av de olika försäkringsgrenarna har
blivit mer renodlad. Genom att avgiftsinkomster och
utgifter för olika försäk-ringsgrenar lättare kan
följas ökar enligt utskottet trovärdigheten för
socialförsäkringssystemen. Någon exakt samstämmighet
mellan förväntade avgiftsinkomster och utgifter har
dock inte eftersträvats, och smärre och tillfälliga
skillnader mellan inkomster och utgifter bör kunna
finnas utan att det föranleder justeringar av
avgiftsnivån. Den nya socialavgiftslagen, som trädde
i kraft så sent som den 1 januari 2001, ger enligt
utskottets mening en tydligare bild av dels vem som
är skyldig att betala socialavgifter, dels för vilka
ersättningar som avgifter skall betalas. Genom att
skyldigheten att betala socialavgifter knyts till
sådant arbete som medför att en person omfattas av
den arbetsbaserade försäkringen enligt
socialförsäkringslagen (1999:799) har också
sambandet mellan socialförsäkringstillhörighet och
skyldigheten att betala socialavgifter stärkts.
I den nya socialavgiftslagen har behållits
bestämmelsen att arbetsgivaravgifter inte betalas på
ersättning till en person om ersättningen till den
personen under året understigit 1 000 kr. En
motsvarighet till denna bestämmelse finns i lagen om
inkomstgrundad ålderspension, enligt vilken
ersättning som härrör från en och samma arbetsgivare
och under ett år inte uppgått till 1 000 kr inte
räknas som pensionsgrundande inkomst. Det innebär
visserligen att en enskild som har inkomster från
flera arbetsgivare men där inkomsterna från varje
arbetsgivare understiger 1 000 kr under ett år inte
får någon motsvarande förmån i form av pensionsrätt
på inkomsterna men sambandet mellan avgiftsuttag och
rätt till förmåner är tydligt. Att det inte råder
total överensstämmelse mellan avgifter och förmåner
visas dock av det förhållandet att pensionsgrundande
inkomst inte fastställs, för en person om inte
summan av pensionsgrundande inkomster uppgår till
för närvarande minst 29,3 % av prisbasbeloppet. I
det fall inkomsten från en arbetsgivare uppgår till
mer än 1 000 kr under året men inte till minst 29,3
% av prisbasbeloppet är arbetsgivaren skyldig att
erlägga arbetsgivaravgifter utan att den enskilde
får tillgodoräknas någon motsvarande förmån, såvida
inte vederbörande har andra pensionsgrundande
inkomster. Såvitt gäller sjukförsäkringen finns
motsvarande regler i lagen om allmän försäkring. För
rätt till sjukpenning fordras dock en
sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till minst
24 % av prisbasbeloppet.
När det gäller sambandet mellan uttag av avgifter
och motsvarande rätt till förmåner finns det även
skäl att nämna det s.k. inkomsttaket inom
socialförsäkringen som innebär att förmåner utges
för inkomster upp till 7,5 prisbasbelopp eller
inkomstbasbelopp. För uttag av arbetsgivaravgifter
och egenavgifter finns däremot ingen motsvarande
begränsning utan avgifter tas ut på hela inkomsten
av anställning respektive av annat förvärvsarbete. I
fråga om ålderspensionsavgiften gäller att den andel
av influtna sådana avgifter som beräknas utgöra
avgifter för inkomster som överstiger 8,07
inkomstbasbelopp förs till staten, medan avgifter på
inkomstdelar därunder, dvs. sådana delar som grundar
rätt till pension, förs till Riksgäldskontoret
respektive till Första-Fjärde AP-fonderna. För att
hindra de senaste årens utveckling med en allt
större andel av förvärvsinkomsterna över taket har
regeringen i budgetpropositionen för 2002 aviserat
sin avsikt att höja inkomsttaket i sjuk- och
föräldraförsäkringen till 10 prisbasbelopp fr.o.m.
den 1 juli 2003, om det statsfinansiella läget
tillåter det. Utskottet, som i samband med
behandlingen av budgetpropositionen välkomnade den
aviserade höjningen (se bet. 2001/02:SfU1 s. 26),
anser att en sådan höjning är ett steg i rätt
riktning mot att ytterligare stärka sambandet mellan
avgifter och förmåner.
Även om det ännu inte råder någon full samstämmighet
mellan socialavgifter och förmåner har åtgärder dock
vidtagits eller planeras som har till syfte eller i
vart fall får till effekt att sambandet mellan
förmåner och avgifter stärks. Mot bakgrund härav
anser utskottet att skatteutskottet bör avstyrka
motion Sk24 yrkande 3.
Stockholm den 5 februari 2002
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit
Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),
Ulla Hoffmann (v), Rose-Marie Frebran (kd), Gustaf
von Essen (m), Mariann Ytterberg (s), Göran Lindblad
(m), Lennart Klockare (s), Ronny Olander (s), Sven-
Erik Sjöstrand (v), Fanny Rizell (kd), Cecilia
Magnusson (m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta
Carlsson (c), Mona Berglund Nilsson (s) och Göte
Wahlström (s).
Särskilt yttrande
Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Gustaf von
Essen (m), Göran Lindblad (m) och Cecilia Magnusson
(m) anför:
Beloppsgränsen för när en näringsidkare skall lämna
kontrolluppgift på ersättning vid tillfälligt arbete
har enligt vad som anges i motionerna varit
oförändrad sedan 1956.
Eftersom en höjning av beloppsgränsen torde leda
till ett bortfall av skatteintäkter har förslag
framförts om att schablonmässigt belasta tillfälliga
ersättningar med arbetsgivaravgifter. Enligt vår
mening väcker det frågan om sambandet mellan uttag
av socialavgifter och de förmåner dessa avgifter
skall finansiera. Vår principiella inställning i den
frågan är att avgifter som tas ut av arbetsgivare
och enskilda i möjligaste mån skall motsvaras av
förmåner. På senare år har också åtgärder vidtagits
som syftar till att stärka detta samband. Ett
slopande av 1 000-gränsen för uttag av
arbetsgivaravgifter samtidigt som inkomsterna görs
förmånsgrundande skulle inte innebära ett frångående
av principen om samband mellan avgifter och förmåner
utan snarare innebära en förstärkning av detta
samband. Att enbart slopa gränsen för arbetsgivar-
avgifter motsätter vi oss dock.