Skatteutskottets betänkande
2001/02:SKU18
Allmänna motioner om mervärdesskatt
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden 2001 om
mervärdesskattefrågor. Motionärerna tar upp frågor
som bl.a. rör den allmänna nivån på mervärdesskatten
samt mervärdesskatten på vissa särskilt angivna
varor och tjänster där motionärerna begär att
skatten skall sänkas eller slopas. Andra frågor som
tas upp av motionärerna rör de skilda
mervärdesskatteordningarna vid verksamhet som
bedrivs kommunalt eller landstingskommunalt
respektive av ideell förening eller i privat regi.
Med anledning av ett antal motioner och
motionsyrkanden om vissa varor och tjänster inom det
lågbeskattade området föreslår utskottet att
riksdagen riktar ett tillkännagivande till
regeringen om att se över tillämpningsområdet för de
reducerade skattesatserna m.m. Övriga motioner och
motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
I betänkandet finns fem reservationer och två
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Skattesats, digitala tjänster m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk287,
2001/02:Sk491 yrkandena 17 och 19 i denna del
samt 2001/02:T409 yrkande 2.
Reservation 1 (m)
2. Vissa varor och tjänster inom det
lågbeskattade området
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om en översyn av
tillämpningsområdet för de reducerade skatte-
satserna m.m. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna 2001/02:K243 yrkande 10,
2001/02:Sk205, 2001/02:Sk210, 2001/02: Sk257,
2001/02:Sk265, 2001/02:Sk284, 2001/02:Sk290,
2001/02:Sk299, 2001/02:Sk303, 2001/02:Sk313,
2001/02:Sk335, 2001/02:Sk336, 2001/02: Sk337
yrkande 1, 2001/02:Sk394, 2001/02:Sk395,
2001/02:Sk396, 2001/02:Sk397, 2001/02:Sk398,
2001/02:Sk399, 2001/02:Sk401, 2001/02: Sk440,
2001/02:Sk449, 2001/02:Sk476, 2001/02:Sk483,
2001/02:Sk484, 2001/02:Sk491 yrkande 19 i denna
del, 2001/02:Kr279 yrkande 12, 2001/02:Kr419
yrkande 5 och 2001/02: Kr422 yrkande 12.
3. Hushållsnära tjänster
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf395 yrkande
3.
4. Fastighetsskötsel
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk469 och
2001/02:Bo320 yrkande 21.
Reservation 2 (kd)
5. Miljömärkta produkter
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ518
yrkande 20 och 2001/02: N365 yrkande 7.
6. Körkortsutbildning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk262,
2001/02:Ub230 yrkande 2, 2001/02:T254 yrkande 2
och 2001/02:T469 yrkande 2.
7. Företagsbilar
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk430 yrkandena
1 och 2.
8. Utbildning i alternativmedicin, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So274
yrkande 2 och 2001/02: So623 yrkande 4.
9. Stöld och rån
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk229,
2001/02:Sk434, 2001/02: Sk400 yrkandena 1 och 2
samt 2001/02:N263 yrkande 18.
Reservation 3 (c)
10. Skattefri verksamhet som bedrivs
kommunalt eller landstingskommunalt
respektive i privat regi
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk491 yrkande
18.
Reservation 4 (m)
11. Skattefri verksamhet som bedrivs
kommunalt eller landstingskommunalt eller av
ideell förening
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr339 yrkande
14.
Reservation 5 (m)
12. Köp av utländska spelare och andra
idrottsutövare
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk250.
13. Mervärdesskatt vid ombyggnation för
särskilt boende
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk214.
14. Ersättningar till gode män och
förvaltare
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk206.
15. Registreringsnummer för
mervärdesskatt
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk270.
Stockholm den 21 mars 2002
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth
Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik
Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla
Wester (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd),
Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf
Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s) och Lennart
Axelsson (s).
2001/02
SkU18
Redogörelse för ärendet
I det följande behandlar skatteutskottet de allmänna
motionsyrkanden som gäller olika
mervärdesskattefrågor som återstår efter höstens
budgetbehandling. Motionsyrkandena återges i
förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.
Utskottets överväganden
Skattesats, digitala tjänster m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en allmän
sänkning av mervärdesskatten, om att verka
för att inom EU införa en nollskattesats på
elektronisk handel och om en översyn av den
allmänna nivån på mervärdesskatten.
Jämför reservation 1 (m).
Gällande bestämmelser
I Sverige tillämpas följande skattesatser för
mervärdesskatten:
- 25 % = normalskattesats
- 12 % = livsmedel
hotellrums- och campinguthyrning
transport i skidlift
konstnärs försäljning av egna konstverk
import av konstverk, samlarföremål och
antikviteter
- 6 % = dagstidningar, tidskrifter, böcker
entré till konserter, biograf-, teater-,
opera- och balettföreställningar samt
djurparker
personbefordran
viss biblioteksverksamhet
viss museiverksamhet
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk
rätt till ljud- och bildupptagning
idrottsområdet
I övriga EU-länder varierar den normala nivån på
mervärdesskatten mellan 25 % (Danmark) och 15 %
(Luxemburg). Tar man de stora länderna uppgår den
normala momsen till 19,6 % i Frankrike, 20 % i
Italien, 17,5 % i Storbritannien och 16 % i
Tyskland.
När det gäller frågan var och hur elektroniska
leveranser skall beskattas gäller skilda regler för
varu- respektive tjänsteleveranser. Om det gäller
on-line-leveranser av material av olika slag
betraktas de i mervärdesskattehänseende som
tjänsteomsättningar och inte varuomsättningar. Inom
EG:s mervärdesskatteområde skall i sådana fall
reglerna om mervärdesskatt vid omsättning av
tjänster tillämpas. Detta innebär bl.a. att om
köparen är en privatperson i ett EG-land (t.ex.
Sverige) och säljaren också finns i ett EG-land
(samma eller ett annat) skall mervärdesskatt
deklareras av säljaren i säljarens land. Om det är
så att köparen - fortfarande en privatperson - finns
i ett EG-land (t.ex. Sverige) och säljaren finns i
ett tredje land gäller andra regler. De svenska
reglerna går i sådana fall ut på att säljaren
utanför EG rätteligen skall registrera sig till
mervärdesskatt här i Sverige och ta ut svensk
mervärdesskatt för sina försäljningar online i
Sverige. Ett problem med dagens regler är att dessa
i princip innebär att tjänster som säljs över nätet
av tredjelandsföretag till kunder i EU inte blir
beskattade i EU. Det innebär också att tjänster som
säljs av ett företag inom gemenskapen till kunder
utanför EU beskattas i EU. Detta stämmer inte med
den grundprincip man enats om för den elektroniska
handeln och som innebär att beskattning skall ske
där konsumtionen sker. De nuvarande reglerna medför
också en konkurrensnackdel för EU-företagen som
alltid måste ta ut moms vid försäljning av tjänster
över nätet till privatpersoner inom EU. Utskottet
återkommer i det följande till det förslag av EG-
kommissionen som gäller ändring i sjätte
mervärdesskattedirektivet vad gäller
mervärdesskatteordningen för vissa tjänster som
tillhandahålls på elektronisk väg (KOM (2000) 349).
Utredningar
Under våren 1999 tillkallade regeringen en särskild
utredare för att göra en översyn av reglerna om
skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. Utreda-
ren har bl.a. fått i uppdrag att redovisa hur
mervärdesskattelagens olika regler beträffande
skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet
överensstämmer med motsvarande EG-regler och vilka
effekter skillnaderna i regelsystemen har. Utredaren
skall sträva efter att föreslå ändringar av det
svenska mervärdesskattesystemet som i detta avseende
ytterligare anpassar mervärdesskattelagens
regelsystem och begreppsapparat till det sjätte
momsdirektivet. Utredaren skall också analysera det
regelsystem i mervärdesskattelagen som styr vid
vilken tidpunkt skattskyldighet och
redovisningsskyldighet inträder. Utredningen har
fått förlängning av utredningstiden och skall enligt
planerna redovisa resultatet av sitt arbete senast
den 30 september 2002 (Fi 1999:03, dir. 1999:10).
Regeringen tillsatte år 2000 en utredning med
uppgift att lämna en samlad bedömning av
internationaliseringens betydelse för svenska
skattebaser och framtida skattestruktur
(Skattebasutredningen). I direktiven till
utredningen nämns bl.a. beskattningen av varor
och tjänster. Utredningen skall bl.a. analysera
möjligheten och önskvärdheten av en likformig
konsumtionsbeskattning samt för- och nackdelar
hos de två grundläggande principerna för uttag
av mervärdesskatt på gränsöverskridande handel
(destinationsprincipen och ursprungsprincipen).
Utredningens uppdrag skall vara slutfört senast
den 15 november 2002 (Fi 2000:05, dir. 2000:51,
tilläggsdirektiv 2002:14).
Arbete inom EU
Ett förslag angående avdragsrätt för mervärdesskatt
lades fram av kommissionen år 1998 (KOM (1998) 377)
med syfte att göra det enklare för företagare som
agerar i andra EU-länder. Direktivförslaget består
av två delar, dels frågan om harmonisering av
avdragsrätten, dels frågan om ett s.k. gräns-
överskridande avdragssystem. Förslaget om
harmonisering av avdragsrätten rör utgifter för
bl.a. personbilar (tjänstebilar och andra bilar som
till viss del kan användas privat), logi, mat och
representation. Förslaget om ett gränsöverskridande
avdragssystem innebär att företagarna, i stället för
att ansöka om återbetalning i varje land där de haft
momskostnader men inte är registrerade, skall få
rätt att dra av mervärdesskatten i sina
deklarationer i det land de är registrerade för
mervärdesskatt. Den stat som medgett avdraget skall
därefter kunna återkräva skatten från det land där
inköpet skett.
Förslaget behandlades under det svenska
ordförandeskapet men togs inte upp under det
belgiska. Frågan är heller inte prioriterad under
det spanska ordförandeskapet.
Under år 2000 lade kommissionen fram ett förslag
till ändring i sjätte mervärdesskattedirektivet
rörande tillämpningen av direktivet vid elektronisk
handel (KOM (2000) 349). Förslaget är begränsat till
tjänster som levereras elektroniskt (s.k. online-
leveranser) såsom musik, dataspel, programvaror m.m.
och innebär bl.a. att försäljningen av elektroniskt
levererade tjänster skall beskattas där konsumtionen
sker, dvs. att endast sådant som konsumeras inom EU
skall beskattas där. Tjänsterna skall undantas från
beskattning när de tillhandahålls för att användas
utanför EU. Syftet med ändringarna är att skapa lika
villkor för beskattning av digital e-handel i
enlighet med de principer som fastställdes vid 1998
års ministerkonferens i OECD och att göra
överensstämmelsen så enkel och okomplicerad som
möjligt. Vid Ekofinmötet den 12 februari 2002 nåddes
en politisk överenskommelse i avvaktan på ett
formellt antagande av direktivförslaget.
Överenskommelsen bygger på ett kompromissförslag som
lades fram under det svenska ordförandeskapet och
innebär bl.a. att företag från tredje land som
säljer tjänster över nätet till kunder i EU skall ha
möjlighet att använda sig av en enda kontaktpunkt i
EU och att skatteintäkterna skall distribueras
därifrån till konsumtionslandet.
I juni år 2000 lade kommissionen fram ett s.k.
meddelande som innehåller en ny arbetsstrategi för
att förbättra det europeiska
mervärdesskattesystemet. Meddelandet innehåller ett
åtgärdsprogram för olika delar av mervärdes-
skattesystemet där lagstiftningsinsatser ansetts
angelägna. Den nya arbetsstrategin innebär att det
skall ske en successiv anpassning, modernisering och
förenkling av mervärdesbeskattningen (KOM (2000)
348).
Hösten 2000 lämnade kommissionen ett förslag om
förenkling och harmonisering av reglerna om
fakturering på mervärdesskatteområdet (KOM (2000)
650). Förslaget innebär att reglerna om vad en
faktura skall innehålla harmoniseras så att kraven
på innehåll blir desamma inom hela unionen. En annan
viktig del av förslaget är att elektroniska fakturor
skall accepteras. Direktivet antogs av rådet den 20
december 2001 (2001/115/EG) och skall vara genomfört
i medlemsländernas nationella lagstiftning per den 1
januari 2004. Den svenska regeringen har för avsikt
att lägga fram en proposition till riksdagen år
2003.
Under sommaren 2001 lämnade kommissionen ett
förslag till ny förordning om administrativt
samarbete inom momsområdet (KOM (2001) 294).
Förslaget är ett led i kampen mot
skatteundandraganden och bedrägerier. Förslaget har
under det spanska ordförandeskapet nu tagits upp
till behandling i rådsarbetsgruppen för indirekta
skatter.
Motionerna
I motion Sk491 yrkandena 17 och 19 delvis av Carl
Fredrik Graf m.fl. (m) begärs tillkännagivanden om
att mervärdesskatten sänks till europeisk nivå.
Enligt motionärerna medför den höga svenska nivån på
mervärdesskatten att svenska företag har svårt att
konkurrera med privatimport av bilar och andra
kapitalvaror från övriga EU-länder. Den höga
mervärdesskattenivån innebär också problem när det
bl.a. gäller digitala leveranser.
I motion T409 yrkande 2 av Eva Flyborg m.fl. (fp)
föreslås ett tillkännagivande om att verka för att
det inom EU införs en nollskattesats på elektronisk
handel. Denna skattesats skall gälla till dess en
rejäl genomgång gjorts av momsreglerna för icke-
elektroniska varor och tjänster och OECD-länderna
kommit överens om en gemensam syn på beskattningen
av den elektroniska handeln.
I motion Sk287 av Lennart Kollmats och Karin
Pilsäter (fp) begärs en översyn av
mervärdesskattenivån i Sverige. Motionärerna anser
att en ny utredning behövs för att möta framtida
utmaningar inom momsområdet. Det handlar dels om det
internationella samarbetet, dels om hur konsumtions-
skatterna långsiktigt skall hanteras för att i
möjligaste mån undvika de absurda gränsdragningar
som uppkommit till följd av ändrade skattesatser
inom begränsade områden.
Utskottets ställningstagande
Enligt gängse mätningar är såväl det totala
skatteuttaget som nivån på mervärdesskatten högre i
Sverige än i de flesta andra industriländer. Som
utskottet tidigare framhållit torde detta hänga
samman med de generellt utformade välfärdssystemen i
Sverige som i hög grad syftar till att kompensera
för inkomstbortfall - och där ersättningarna
beskattas - samt att vi i Sverige har en hög
ambitionsnivå när det gäller offentligt finansierad
verksamhet.
Utskottet konstaterar att de frågor som
motionärerna tar upp redan uppmärksammats av
regeringen som tillkallat en utredare, vars uppdrag
är att lämna en samlad bedömning av hur den svenska
skattestrukturen bör vara utformad i en värld med
internationaliserade marknader för varor, tjänster
och produktionsfaktorer samtidigt som de
välfärdspolitiska ambitionerna bevaras på dagens
nivå. I direktiven framhålls vidare att
möjligheterna att ha ett i förhållande till vår
omvärld avvikande skatteuttag även beror på den
fortgående internationaliseringen av den svenska
ekonomin, skattebasernas rörlighet och
skattekonkurrensen mellan länderna. Vad särskilt
gäller beskattningen av varor och tjänster pekas i
direktiven också på de problem i kontrollhänseende
som bl.a. den elektroniska handeln och den privata
införseln av motorfordon från andra länder
förorsakar och den betydelse dessa företeelser kan
få för det svenska skatteunderlaget. Utredningens
uppdrag skall vara slutfört senast den 15 november
2002 (dir. 2000:51).
Även inom EU har de spörsmål som aktualiseras i
motionerna uppmärksammats. Bland annat har ett
arbete pågått om mervärdesskattefrågor kring
elektronisk handel och Internet som bl.a. avser
kontrollfrågorna och behovet av ökat samarbete.
Kommissionen lämnade sommaren 2000 ett förslag, (KOM
(2000) 349), till ändring av de gemensamma
mervärdesskattereglerna vad gäller
mervärdesskatteordningen för vissa tjänster som
tillhandahålls på elektronisk väg. Förslaget innebär
att sådana tjänster (musik, dataspel, programvaror,
böcker m.m.) som levereras elektroniskt skall
beskattas inom EU om de konsumeras där. Tjänsterna
skall undantas från beskattning i EU när de
tillhandahålls för att användas utanför gemenskapen.
Vidare innebär förslaget att om ett företag från
tredje land säljer tjänster över nätet till
privatpersoner i EU skall tredje land-företaget
registrera sig i ett valfritt land och betala momsen
i det landet efter den skattesats som gäller där,
oavsett i vilka andra EU-länder kunderna finns. Är
köparen ett företag skall köparen förvärvsbeskattas.
Kommissionens förslag har såvitt gäller hanteringen
av momsen vid försäljning till privatpersoner inte
accepterats av medlemsstaterna eftersom det
befarades att skattesatserna, till följd av
skillnaderna i skattesatser mellan de olika
medlemsstaterna, skulle få en avgörande inverkan på
vilket land tredje land-företagaren väljer att
momsregistrera sig i. Medlemsländerna har dock
nyligen enats om en lösning som bygger på det
svenska ordförandeskapets kompromiss och som bl.a.
innebär att tredje land-företagaren vid försäljning
till privatpersoner skall ha möjlighet att använda
sig av en enda kontaktpunkt i EU och att
skatteintäkterna distribueras därifrån till konsum-
tionslandet. Skatt skall tas ut efter den skattesats
som gäller i konsumtionslandet. Denna lösning skall
gälla i tre år efter direktivets genomförande. Där-
efter är tanken att ett system skall tas i bruk som
bygger på mera långsiktiga tekniska lösningar.
Det skall också nämnas att kommissionen förra året
presenterade ett förslag till ny förordning om
administrativt samarbete inom momsområdet (KOM
(2001) 294). Förslaget är ett led i kampen mot
skatteundandraganden och bedrägerier. Förslaget är
ännu inte färdigbehandlat. Sverige har liksom övriga
medlemsländer i huvudsak ställt sig positivt till
förslaget till ny förordning.
Eftersom de frågor som motionärerna tar upp har
uppmärksammats både av den svenska regeringen och
inom EU finns det enligt utskottets uppfattning inte
någon anledning för riksdagen att göra något
tillkännagivande till regeringen av det slag som
motionärerna efterlyser. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena.
Vissa varor och tjänster inom det
lågbeskattade området
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen riktar ett tillkännagivande till
regeringen om att se över tillämpningsområdet
för de reducerade skattesatserna. En
kartläggning bör ske av avgränsningsproblemen
inom det lågbeskattade området. Även
avgränsningsproblemen mellan områdena för
lågbeskattning och full beskattning samt
mellan områdena för beskattning och icke
beskattning bör analyseras.
Motionerna
I ett antal motioner från den allmänna motionstiden
föreslås att en översyn av mervärdesskattesatserna
bör göras. I ett stort antal motioner krävs även att
nya grupper av varor och tjänster skall
lågbeskattas, företrädesvis på 6-procentsnivån. I
somliga motioner uttrycks det på det sättet att
gränsdragningen för redan lågbeskattade varor och
tjänster skall utvidgas till att omfatta ytterligare
varugrupper och verksamheter som ligger nära det
lågbeskattade området men som på grund av den
gällande gränsdragningen författningsmässigt kommit
att hamna utanför lågbeskattningen. Genomgående
åberopas rättviseskäl, branschekonomiska skäl samt
det skälet att gränsdragningen mellan vad som är
normalbeskattat och vad som är lågbeskattat kommit
att framstå som obegriplig för många människor.
I några motioner från företrädare för
Socialdemokraterna finns yrkanden som bör behandlas
i detta sammanhang. Dit hör motion Sk396 av Åke
Gustavsson m.fl. (s) i vilken det yrkas att
gränsdragningarna på det som brukar innefattas i
begreppet kulturområdet ses över, t.ex. skillnaden i
skattesats när det gäller balett, folkparksdans,
djurparker och nöjesparker. Sänkt mervärdesskatt på
dans - eller åtminstone en översyn av frågan - yrkas
även i motionerna Sk397 av Marianne Jönsson (s) och
Sk398 av Hans Hoff m.fl. (s), medan det i motion
Sk476 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) begärs sänkt
mervärdesskatt på nöjesparker. Till den grupp av
motioner som innehåller yrkanden om sänkt
mervärdesskatt på viss vara hör även motion Sk440 av
Carin Lundberg och Rinaldo Karlsson (s) med krav på
att fotografi skall definieras som konst i
mervärdesskattesammanhang och att mervärdesskatten
sänks på fotografier.
Ett flertal motioner med denna inriktning har också
lämnats av ledamöter från Moderata samlingspartiet.
Motionärerna bakom motion Sk491 yrkande 19 delvis av
Carl Fredrik Graf m.fl. (m) anser att en total
översyn av mervärdesskattens konstruktion bör göras
i syfte att minska momsrelaterade konkur-
renssnedvridningar såväl inom landet som i
förhållande till EU. I motion Sk303 av Anders G
Högmark och Jan-Evert Rådhström (m) begärs en över-
syn av mervärdesskattesatserna inom kulturområdet,
och motionärerna framhåller särskilt skillnaden i
skattesatser mellan musikkonserter och danstill-
ställningar. Motion Sk205 av Rolf Gunnarsson (m)
syftar också till att sänka mervärdesskatten på dans
till 6 %. I partimotion K243 yrkande 10 av Bo
Lundgren m.fl. (m) förespråkas en neutral
tidningsmoms. I motionerna Sk210 av Anita Sidén och
Elizabeth Nyström (m), Sk257 av Göte Jonsson och
Carl G Nilsson (m), Sk290 av Ingvar Eriksson och Ewa
Thalén Finné (m), Sk336 av Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Sk337 yrkande 1 av Anne-Katrine Dunker och Roy
Hansson (m) och Sk449 av Anders Sjölund (m) är alla
inriktade på att beskatta restaurangtjänster på
samma låga nivå som mat och i några motioner begärs
dessutom att restaurangnäringen ytterligare skall
stimuleras genom sänkt elskatt, sänkta
arbetsgivaravgifter och höjda representationsavdrag.
Andra moderata motioner är inriktade på konstnärliga
produkter och i motionerna Sk265 av Karin Falkmer
(m), Sk284 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m), Sk335
av Karin Falkmer (m) och Sk394 av Anna Lilliehöök
(m) begärs skattelättnader i olika former för
galleriverksamhet, konstutställares införsel till
Sverige av lånade konstverk samt försäljning av
importerade konstverk.
Ledamöter från Vänsterpartiet har i en motion
Sk399 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso
Stafilidis (v) begärt förslag om en utredning om att
införa en generell skattesats på 6 % för all
kulturell verksamhet.
Två motioner som bör tas upp i detta sammanhang
har lämnats av ledamöter från Kristdemokraterna. I
motion Sk299 av Sven Brus och Kenneth Lantz (kd)
begärs en utredning av möjligheten att införa en mer
enhetlig kulturmoms så att även dansbandskulturen
kan omfattas av den lägre nivån. I motion Sk401 av
Chatrine Pålsson (kd) yrkas sänkt mervärdesskatt på
färdiglagad mat som serveras på restaurang.
Centerpartiet yrkar i partimotion Kr279 yrkande 12
av Agne Hansson m.fl. (c) en utredning om vilka
faktorer och värderingar som skall ligga till grund
för vilka olika skattesatser som skall tillämpas på
olika kulturverksamheter, som t.ex. dans, bild och
form samt försäljning av konst. Även i motion Sk395
av Eskil Erlandsson och Erik Arthur Egervärn (c)
begärs en utredning om sänkt mervärdesskatt på dans.
I motion Sk313 av Kenneth Johansson m.fl. (c) krävs
sänkt mervärdesskatt på skidliftsverksamhet till
6 %.
Även motioner av ledamöter från Folkpartiet
liberalerna berör kulturområdet. I motion Sk483 av
Karin Pilsäter (fp) efterlyses en utredning om att
införa en renodlad kulturmoms innefattande även
dans. I motion Kr419 yrkande 5 av Ana Maria Narti
m.fl. (fp) begärs också en utredning av kon-
sekvenserna av att införa en enhetlig mervärdesskatt
på kulturområdet.
Miljöpartiet begär i partimotion Kr422 yrkande 12
av Matz Hammarström m.fl. (mp) förslag som skall gå
ut på att mervärdesskattebefria inköp av konst inom
den privata sektorn, dvs. som köps för att utsmycka
lokaler, kontor, mottagningar etc. Vidare yrkas i
motion Sk484 av Gudrun Lindvall och Catharina
Elmsäter-Svärd (mp, m) sänkt mervärdesskatt på
entréavgiften på s.k. Science Centers till 6 %.
Utskottets ställningstagande
1990 års skattereform innebar för mervärdesskattens
del en avsevärd breddning av basen, som bl.a.
motiverades av behovet av att bidra till reformens
finansiering. Ambitionen var emellertid också att
skapa en enhetlig och neutral mervärdesskatt som
omfattade i princip all omsättning av varor och
tjänster med en enhetlig skattesats. Syftet var dels
att skapa ett så enkelt system som möjligt genom att
beskattningen gjordes praktiskt taget generell -
endast enstaka undantag från mervärdesskatteplikten
kom att ingå i mervärdesskattesystemet efter
skattereformen -, dels att undvika att snedvrid-
ningar uppstod på grund av olikheter i
beskattningen.
Genom lagen (1990:575) om tillfällig höjning av
mervärdesskatten höjdes mervärdesskatten den 1 juli
1990 från 19 till 20 % (prop. 1989/90:150, bil. 4,
bet. 1989/90:FiU40). Detta innebar en höjning av
skatten räknad på priset före skatt från 23,46 till
25 %. Den generella nivån på mervärdesskatten har
sedan dess legat kvar på 25 % på priset exklusive
skatten (när i fortsättningen nivån anges avses
detta beräkningssätt).
Redan fr.o.m. den 1 januari 1992 sänktes
emellertid mervärdesskatten på livsmedel och vissa
tjänster till 18 % (prop. 1991/92:50, bet.
1991/92:SkU5). Denna lägre skattesats höjdes senare
till 21 % (1992/93:50 bil. 5, bet. 1992/93:FiU1,
bet. 1992/93:SkU18). Den 1 november 1995 slopades
undantaget från skatteplikt för omsättning och
införsel av alster av bildkonst, vilka ägs av
upphovsmannen eller dennes dödsbo. Om konstnärens
försäljning överstiger 300 000 kr skall konstnären
från detta datum ta ut moms med 12 % (prop.
1994/95:202, SFS 1995:700). Skattesatsen för
livsmedel sänktes därefter igen, denna gång från
21 % till 12 % fr.o.m. den 1 januari 1996, vilket
bl.a. fick till följd att 21-procentsnivån helt
försvann ur systemet (prop. 1994/95:150 bil. 7, bet.
1994/95:FiU20). På denna nivå har mervärdesskatten
på livsmedel legat kvar. På ett annat område
infördes dock senare en ny skattenivå på 6 %,
nämligen för bl.a. dagstidningar (prop. 1995/96:45,
bet. 1995/96:SkU12) och biografföreställningar
(prop. 1995/96:191, bet. 1995/96: SkU28).
Genom beslut i riksdagen hösten 1994 skedde en
långtgående anpassning av det svenska
mervärdesskattesystemet till EG:s
mervärdesskatteregler. En ny mervärdesskattelag
antogs, nämligen mervärdesskattelagen (1994:200),
ML. De nya bestämmelserna i ML gavs en utformning
som låg väl i linje med det s.k. sjätte
mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG), vilket bl.a.
innebar att skattebasen fick en omfattning som nära
överensstämde med direktivet.
I syfte att ytterligare anpassa det svenska
mervärdesskattesystemet till det sjätte
mervärdesskattedirektivet beslutade riksdagen under
hösten 1996 om flera betydande förändringar inom
området utbildning, kultur och idrott, vilka trädde
i kraft den 1 januari 1997. Inom utbildningsområdet
begränsades den kvarvarande skattefriheten i princip
till utbildning som anordnades av det allmänna eller
av en av det allmänna erkänd utbildningsanordnare.
Kommersiella utbildningstjänster skulle däremot
omfattas av skatteplikten och beskattas på normal
nivå, dvs. 25 %. Inom kultursektorn slopades
skattefriheten för bl.a. konserter och olika
sceniska framställningar, vilka kom att beskattas
med 6 %. Inom idrottsområdet begränsades
skattefriheten till tjänster som tillhandahölls av
staten eller en kommun eller en allmännyttig ideell
förening. Kommersiell verksamhet inom idrottsområdet
skulle beskattas med 6 %.
Persontransporter inklusive transport i skidlift
beskattades tidigare med 12 %. Från och med den 1
januari 2001 gäller att personbefordran utom sådan
befordran där resemomentet är av underordnad
betydelse beskattas med endast 6 %, dock att
transport i skidliftar liksom tidigare beskattas med
12 % (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1, bet.
2000/01:SkU7). Skattenivån 6 % infördes samtidigt
för tillträde till och förevisning av djurparker
(prop. 2000/01:23, bet. 2000/01:SkU7). Vidare
beslutade riksdagen under hösten 2001 att sänka
mervärdesskatten på böcker och tidsskrifter fr.o.m.
den 1 januari 2002 från 25 % till 6 %.
De svenska skattenivåerna och
skattenedsättningarna följer strikt bestämmelserna i
EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv. Enligt dessa
bestämmelser får medlemsstaterna tillämpa en eller
två reducerade skattesatser vid sidan av
grundskattesatsen. De lägre skattesatserna får dock
inte vara lägre än 5 %, och de skall endast
tillämpas på tillhandahållande av sådana varor och
tjänster som angetts särskilt i en bilaga till
direktivet (artikel 12 punkt 3 b). Den nämnda
bilagan - bilaga H (92/77/EEG) - innehåller en
förteckning över omsättning av varor och tjänster på
vilka reducerade mervärdesskattesatser kan
tillämpas.
De olika differentieringarna av mervärdesskatten
är motiverade av olika skäl, bl.a.
fördelningspolitiska, kulturpolitiska och
branschekonomiska skäl. Sammantaget har emellertid
systemet kommit att bli alltmer svåröverskådligt och
krångligt. Gränsdragningen mellan varor och tjänster
som beskattas på normal nivå, 12-procentsnivån, 6-
procentsnivån respektive undantas från beskattning
framstår i en del fall som svårbegriplig, godtycklig
och orättvis. Skattemyndigheterna tvingas till
grannlaga avgöranden om huruvida olika varor och
verksamheter skall hänföras till den ena eller den
andra gruppen. En av lagstiftningstekniska och
praktiska skäl motiverad önskan att göra gränsen för
ett lågbeskattat område så snäv som möjligt för att
underlätta tillämpningen ger ibland upphov till
känsliga och vidlyftiga rättvisediskussioner, när
ett besläktat och näraliggande område beskattas på
en högre nivå. Företag och andra näringsidkare
lägger ibland ned avsevärda ansträngningar och bety-
dande kostnader på att få till stånd en förmånligare
mervärdesbeskattning av just de varor och tjänster
som det företaget eller den näringsidkaren produce-
rar, dvs. att få med dessa varor och tjänster i en
lågbeskattad sektor.
Mot bakgrund härav finner utskottet att regeringen
bör se över tillämpningsområdet för de reducerade
skattesatserna. En kartläggning bör ske av
avgränsningsproblemen inom de lågbeskattade
områdena. Även avgränsningsproblemen mellan områdena
för lågbeskattning och full beskattning samt mellan
områdena för beskattning och icke beskattning bör
analyseras. Översynen bör syfta till en begränsning
av avgränsningsproblemen och även innefatta en
analys av skattesatsernas struktur utifrån
rättsliga, administrativa, ekonomiska,
fördelningspolitiska och statsfinansiella aspekter.
Likaså bör mervärdesskattens påverkan på
konkurrenssituationen mellan och inom olika
branscher belysas. Översynen bör givetvis beakta vad
som är tillåtet enligt gällande EG-regler på
området, men inom ramen för dessa regler får översy-
nen - om det bedöms som motiverat - lämna de förslag
till förändringar som behövs. Översynen bör även
beakta de förslag som i höst kommer att lämnas av
Mervärdesskatteutredningen (dir. 1999:10) och
Skattebasutredningen (dir. 2000:51).
Utskottet anser att riksdagen bör rikta ett
tillkännagivande om det nyss anförda till
regeringen. Härmed får enligt utskottets mening de
motioner som behandlas under detta avsnitt i större
eller mindre delar anses bifallna eller i vart fall
rimligen tillgodosedda.
Hushållsnära tjänster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om sänkt
mervärdesskatt på s.k. hushållsnära tjänster.
Gällande bestämmelser
Hushållsnära tjänster beskattas på normal nivå, dvs.
25 %. Genom rådets direktiv 1999/85/EG kunde de
medlemsstater som så önskade ta ut lägre
mervärdesskatt under tre år på vissa
arbetskraftsintensiva tjänster, t.ex. små-
reparationer, fönsterputsning och städning. Sverige
anmälde aldrig något önskemål om en sådan sänkning
och nu föreligger inte längre den möjligheten.
Motionen
I motion Sf395 yrkande 3 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) begärs sänkt moms på hushållsnära tjänster.
Motionärernas syfte är bl.a. att minska stressen för
äldre personer och dubbelarbetande familjer.
Utskottets ställningstagande
De skattesänkningar som motionärerna förordar var
det tidigare möjligt att under vissa förutsättningar
genomföra under en begränsad tid. Sverige anmälde
aldrig något önskemål om att delta i detta försök.
Resultatet av försöket kommer att utvärderas av EG-
kommissionen. För närvarande tillåter inte EG-
reglerna om mervärdesskatt sådana skattesänkningar
som motionärerna föreslår, och utskottet avstyrker
därför motionen.
Fastighetsskötsel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om slopad
eller sänkt mervärdesskatt på
fastighetsskötsel i egen regi.
Jämför reservation 2 (kd).
Motionerna
I motion Sk469 av Lilian Virgin m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att slopa mervärdesskatten på
fastighetsskötsel i egen regi eller ändra belopps-
gränsen för när skatt skall tas ut.
I motion Bo320 yrkande 21 av Ulla-Britt Hagström
m.fl. (kd) efterlyses ändrade skatteregler i syfte
att öka hyresgästernas möjligheter till självför-
valtning. På sikt bör förvaltningsmomsen för
fastigheter sänkas, anser motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Fastighetsskötare skall, även om verksamheten inte i
övrigt är momspliktig, uttagsbeskattas om han eller
hon i egen regi utför vissa tjänster som avser
fastigheten eller skötseln därav. De tjänster som
skall beskattas är bl.a. underhåll, lokalstädning,
fönsterputsning, renhållning och annan
fastighetsskötsel. Bakgrunden till bestämmelsen är
att många fastighetsförvaltande företag, bl.a.
bostadsförvaltningsföretagen, inte är skyldiga att
ta ut mervärdesskatt i sin verksamhet och därför
inte heller kan dra av den skatt som fristående
fastighetsskötare debiterar. För att undvika att
bostadsförvaltarna och andra momsbefriade företag av
skatteskäl helt går över till fastighetsskötsel i
egen regi har sådan egenregiverksamhet belagts med
moms om kostnaden överstiger 150 000 kr. Regeln
tillkom i samband med 1990 års skattereform (prop.
1989/90:11).
Beskattningen syftar till att förhindra
konkurrenssnedvridande effekter av den
mervärdesskattefrihet som gäller för
bostadsförvaltare och vissa andra
fastighetsförvaltare, och utskottet är inte berett
att tillstyrka att denna beskattningsregel slopas.
Det skall också nämnas att regeringen i år infört
ett tillfälligt investeringsbidrag i syfte att
främja nyproduktionen av hyreslägenheter, särskilt i
tillväxtregioner. Investeringsbidraget förväntas
bidra till en ökad produktion av hyresbostäder
tillgängliga för bredare inkomstgrupper.
Utskottet avstyrker med det anförda de aktuella
motionsyrkandena.
Miljömärkta produkter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkt
mervärdesskatt på miljövänligt producerade
produkter bl.a. med hänvisning till kommande
utredning.
Gällande bestämmelser, m.m.
Några särbestämmelser om miljömärkta produkter finns
inte i mervärdesskattelagen och inte heller i EG-
direktivet om mervärdesskatt. Sådana varor beskattas
således enligt generella regler.
I kommissionens meddelande KOM (2000) 348 om en
strategi för förbättring av mervärdesskattesystemets
funktion inom ramen för den inre marknaden
aviserades att frågan om tillämpning av reducerade
skattesatser för att bl.a. främja miljöskydd kommer
att ägnas särskild uppmärksamhet, och i
kommissionens grönbok om integrerad produktpolicy
KOM (2001) 68 presenteras en strategi som går ut på
att förstärka och rikta om den produktrelaterade
miljöpolitiken för att främja utvecklingen av en
marknad för miljövänligare produkter. Grönboken
innehåller ett omfattande program av åtgärder, och
bl.a. förs tankar fram på en differentierad
beskattning utgående från produkternas
miljöprestanda och ett införande av sänkt
mervärdesskatt för produkter som utmärks med
gemenskapens miljömärke.
Den svenska regeringen har nyligen beslutat att
tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utreda
möjligheten av och lämpligheten i att sänka mervär-
desskatten på omsättning av miljömärkta livsmedel.
Arbetsgruppens analys skall avse de rättsliga,
administrativa och praktiska förutsättningarna för
en sådan sänkning. I samband därmed skall även en
mer generell analys göras av lämpligheten av att
använda mervärdesskatten, liksom även andra skatter,
som miljöpolitiskt styrmedel.
Motionerna
I motion MJ518 yrkande 20 av Matz Hammarström m.fl.
(mp) begärs ett tillkännagivande om sänkt moms på
ekologiskt framtagna produkter. I motion N365
yrkande 7 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) framställs
ett yrkande om att slopa momsen på miljövänligt
producerade produkter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att den av motionärerna
aktualiserade frågan om reducerad mervärdesskatt på
miljövänligt producerade produkter är föremål för
uppmärksamhet i EG-kommissionen samt av den svenska
regeringen som nyligen beslutat om att tillsätta en
arbetsgrupp för att utreda möjligheten av och
lämpligheten i att sänka mervärdesskatten på
miljömärkta livsmedel. Det finns därför enligt
utskottets mening anledning att avvakta resultatet
av detta arbete. Då någon åtgärd av riksdagen för
närvarande inte kan anses aktuell avstyrker
utskottet motionsyrkandena.
Körkortsutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkt
skatt på körkortsutbildning.
Gällande bestämmelser
Skatteplikt på bl.a. körkortsutbildningar infördes i
samband med att utbildningsområdet generellt på
grund av EG-rättens krav infogades i det skatte-
pliktiga området (prop. 1996/97:10, bet.
1996/97:SkU6). För att mildra effekterna för
bilskolorna infördes samtidigt en avdragsrätt för
bilskolornas förvärv och förhyrning av fordon.
Motionerna
I motionerna Ub230 yrkande 2 av Amanda Agestav och
Magnus Jacobsson (kd), Sk262 av Sofia Jonsson och
Birgitta Carlsson (c), T254 yrkande 2 av Birgitta
Sellén (c) och T469 yrkande 2 av Elver Jonsson (fp)
yrkas sänkt mervärdesskatt på körkortsutbildning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen
avstyrkt motioner om slopad eller sänkt
mervärdesskatt på körkortsutbildning med hänvisning
till att detta inte är möjligt enligt EG-rätten.
Utskottet har även erinrat om att bilskolorna, till
skillnad från de flesta andra företag, har rätt till
avdrag för mervärdesskatt som belöper på inköp och
leasing av bilar. Utskottet vidhåller sitt tidigare
ställningstagande och avstyrker därmed nu aktuella
motionsyrkanden med denna inriktning.
Företagsbilar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om avdrag
för ingående mervärdesskatt för sådana
lastbilar som i dag betraktas som
personbilar.
Gällande bestämmelser
För förvärv av personbilar råder avdragsförbud
enligt ML, utom i några speciella verksamheter. Som
personbil räknas enligt ML även bl.a. lastbil med
skåpkarosseri utan separat förarhytt och med en
totalvikt om högst 3 500 kg. Andra lastbilar
behandlas som normala varor i
mervärdesskattehänseende och är alltså inte utsatta
för någon särskild begränsning i vad gäller
avdragsrätten för näringsidkare.
Som tidigare nämnts behandlas reglerna om
avdragsrätt för lastbilar och andra fordon i
direktivförslaget KOM (1998) 377. Förslaget är ännu
inte färdigbehandlat i ministerrådet.
Motionen
I motion Sk430 yrkandena 1 och 2 av Lars Lindblad
(m) begärs att mervärdesskattelagen ses över i syfte
att ändra reglerna om rätt till avdrag för ingående
mervärdesskatt för företagsbilar. Motionären anser
att nuvarande bestämmelser är ineffektiva och ger
upphov till onödigt krångel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i att bestämmelserna i ML om
avdragsrätt för förvärv av fordon på grund av den
nuvarande gränsdragningen mellan fordon som räknas
som personbilar och fordon som anses som lastbilar
kan förefalla svårförståelig i vissa fall. När ett
liknande yrkande behandlades förra året ansåg
utskottet att EG-kommissionens förslag till nya
regler om avdragsrätt för mervärdesskatt bör
slutbehandlas innan riksdagen tar ställning till
sådana förändringar av avdragsrätten som motionären
begär. Utskottet som vidhåller denna uppfattning
noterar dock att frågan inte varit uppe på
dagordningen sedan det svenska ordförandeskapet
avslutades och vill därför betona vikten av att man
från svenskt håll driver på för att påskynda arbetet
inom EU. Motionen avstyrks därmed.
Utbildning i alternativmedicin, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkt
mervärdesskatt på alternativmedicinska
behandlingar och om slopad mervärdesskatt på
utbildning för yrkesutövare av komplementär-
och alternativmedicin.
Gällande bestämmelser
Enligt 3 kap. 4 § ML undantas från skatteplikt
omsättning av tjänster som utgör sjukvård, tandvård
och social omsorg. För skattefrihet krävs att
sjukvården omfattar sådana åtgärder som
definitionsmässigt är sjukvård och att sjukvården
tillhandahålls vid sjukvårdsinrättningar eller av
någon med särskild legitimation att utöva
sjukvårdsyrke. För s.k. alternativvård gäller
däremot inte skattefriheten.
Även läkemedel är undantagna från skatteplikt.
Undantaget gäller dock bara läkemedel som utlämnas
enligt recept eller säljs till sjukhus eller införs
till landet i anslutning till sådan utlämning eller
försäljning (3 kap. 23 § mervärdesskattelagen).
Icke skattepliktig utbildning är enligt ML sådan
grundskole-, gymnasieskole- och högskoleutbildning
som sker i det allmännas regi eller av erkänd
utbildningssamordnare samt övrig utbildning som
berättigar till studiemedel enligt studiestödslagen.
Med det allmänna avses stat, kommun eller landsting.
Med uttrycket av erkänd utbildningssamordnare avses
t.ex. fristående skolor och kompletterande skolor
som tillhandhåller utbildning som ett led i det all-
männas utbildningsinsatser. Skatteplikt gäller
däremot för i princip all kommersiellt bedriven
utbildning som sker utom ramen för den ordinarie
skolutbildningen och som inte heller berättigar till
studiestöd.
Motionerna
I motion So623 yrkande 4 av Gunnel Wallin och
Marianne Andersson (c) begärs ett tillkännagivande
om att utbildning för yrkesutövare inom komple-
mentär- och alternativmedicin bör befrias från
mervärdesskatt. Motionärerna anför att det inte
finns någon komplementär- eller alternativmedicinsk
utbildning i det traditionella svenska skolväsendet
och att de personer som vill utbilda sig inom
området måste söka sig till den privata
utbildningsmarknaden. Sådan utbildning är belagd med
25 % moms.
I motion So274 yrkande 2 av Inger Strömbom m.fl.
(kd, m, c) begärs slopad mervärdesskatt på
komplementär- och alternativmedicinska behandlings-
former. Motionärerna framhåller att dessa
behandlingsformer blivit alltmer erkända och
använda.
Utskottets ställningstagande
Frågan om skattenedsättning på alternativmedicinska
behandlingar har prövats av utskottet vid ett
flertal tillfällen under de senaste åren. Utskottet
har avstyrkt sådana motionsyrkanden bl.a. med
hänvisning till de kostnader för staten som en sådan
åtgärd skulle föra med sig och till de
avgränsningsproblem som skulle kunna uppstå gentemot
andra typer av verksamheter vars ändamål också är
att göra människor friskare. Utskottet har inte
ändrat ståndpunkt i denna fråga och avstyrker därför
även nu aktuell motion.
Även motionsyrkandet om slopad mervärdesskatt på
utbildning för yrkesutövare av komplementär- och
alternativmedicin avstyrks.
Stöld och rån
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om reducerad
mervärdesskatt för förlust av kontanta medel
genom stöld eller rån.
Jämför reservation 3 (c).
Gällande bestämmelser
Enligt 1 kap. 1 § mervärdesskattelagen skall
mervärdesskatt betalas vid omsättning av varor och
tjänster om omsättningen är skattepliktig och sker i
yrkesmässig verksamhet. Bestämmelser om hur och på
vilket underlag skatten skall beräknas finns i 7
kap. mervärdesskattelagen. Normalt beräknas skatten
som en procentsats på priset för varan eller
tjänsten (beskattningsunderlaget). Enligt en
särskild bestämmelse får den skattskyldige minska
beskattningsunderlaget om det uppkommer en förlust
på en fordran avseende ersättning för en vara eller
en tjänst, s.k. kundförlust. Minskningen får ske med
ett belopp som motsvarar förlusten.
Mervärdesskattelagen innehåller i övrigt inte
någon bestämmelse om att hänsyn skall tas till
förluster i en verksamhet. En skattskyldig är
således skyldig att redovisa mervärdesskatt även om
den ersättning han eller hon har uppburit för
omsättningen har förlorats genom exempelvis stöld
e.d. Det är endast vid kundförlust som
beskattningsunderlaget får minskas.
De nu redovisade reglerna i mervärdesskattelagen
stämmer överens med bestämmelserna i EG:s sjätte
mervärdesskattedirektiv. EG-direktivet medger inte
att beskattningsunderlaget får ändras därför att
vederlaget för en eller flera omsättningar förloras
genom t.ex. stöld.
Från och med 1999 års taxering föreligger en viss
avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för förluster
av kontanta medel i näringsverksamhet genom brott.
Enligt den aktuella propositionen (prop. 1996/97:154
s. 35 f.) övervägde regeringen att också föreslå
regler som skulle göra det möjligt att ändra
underlaget vid mervärdesbeskattningen när förluster
uppkommit genom brott, t.ex. stöld. Enligt
regeringens bedömning tydde emellertid en genomgång
av EG-rätten på att gemenskapslagstiftningen inte
medgav att Sverige införde regler för ändring av
beskattningsunderlaget i sådana fall då vederlaget
för en omsatt vara eller tjänst stulits. Dessutom
ansåg regeringen att ett införande av en rätt till
ändring av beskattningsunderlaget skulle strida mot
mervärdesskattelagens grundläggande principer.
Regeringen föreslog därför inte några sådana regler.
Skatteutskottet, som beträffande denna fråga var
enigt, avvek inte från regeringens bedömning
(1997/98:SkU2). Detta ställningstagande har senare
vidhållits av utskottet, senast i betänkande
2000/01:SkU26.
Motionerna
I motionerna Sk229 av Margareta Cederfelt (m) och
Sk400 yrkande 2 av Henrik S Järrel (m) efterlyses en
möjlighet till avdrag för mervärdesskatt för förlust
på grund av stöld eller rån. I den sistnämnda
motionen yrkande 1 begärs också att regeringen inom
EU skall verka för att gemenskapsrätten, såvitt
avser uttag av mervärdesskatt, ändras så att belopp
som förlorats genom rån, stöld och liknande
tillgreppsbrott inte skall ingå i
beskattningsunderlaget.
I motionerna N263 yrkande 18 av Agne Hansson m.fl.
(c) och Sk434 av Johan Pehrson och Ana Maria Narti
(fp) begärs en översyn av mervärdesskattelagens
regler i syfte att förhindra att den enskilde
företagaren tvingas betala moms på vederlag som
förlorats genom t.ex. stöld eller rån.
Utskottets ställningstagande
Med hänvisning till den ovan lämnade redogörelsen
över vad som förekommit rörande den nu aktuella
frågan vidhåller utskottet sin uppfattning att ett
införande av en rätt till reducering av
beskattningsunderlaget för mervärdesskatt på det
sätt som motionärerna begär skulle strida mot såväl
gällande EG-regler som grundläggande principer för
mervärdesskatteredovisningen. Ett tillmötesgående av
motionärernas önskemål skulle dessutom ge upphov
till vissa problem, t.ex. då det gäller hanteringen
av gjorda avdrag för mervärdesskatt,
försäkringsfrågor m.m. Utskottet avstyrker därför
motionerna.
Skattefri verksamhet som bedrivs
kommunalt eller landstingskommunalt
respektive i privat regi
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om
ändrade regler för att åstadkomma bättre
konkurrensläge för privat sjukvård, tandvård,
undervisning och social omsorg i förhållande
till den offentliga verksamheten på dessa
områden då det gäller kompensation för
ingående mervärdesskatt.
Jämför reservation 4 (m).
Gällande bestämmelser, m.m.
Mervärdesskattesystemet innebär att bara den som har
mervärdesskattepliktig omsättning får dra av
mervärdesskatt på inköp av varor och tjänster.
Kommunerna och landstingen har sålunda i och för sig
inte någon avdragsrätt för kostnader som är
hänförliga till skattefri verksamhet men kan i många
fall få kompensation inom ramen för systemet med
mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.
Kommunerna får dock betala en avgift till systemet
för att finansiera uttagen.
Fristående skolor med allmänt stöd som är befriade
från mervärdesskatt saknar följaktligen också
avdragsrätt. I förordningen (1996:1206) om fristå-
ende skolor föreskrivs dock att ersättning för sådan
ingående mervärdesskatt som skolan saknar
avdragsrätt för skall ingå i bidragen.
Tandvården är också en verksamhet som inte är
skattepliktig och som därför saknar avdragsrätt.
Frågan om tandvården har behandlats i
finansutskottets betänkande 2000/01:FiU3 (s. 20-21).
I betänkandet lämnas utförliga överväganden som
resulterar i att frågan om konkurrensneutralitet
inom vuxentandvården bör kunna lösas på frivillig
väg. Finansutskottet hänvisar också till att
regeringen har aviserat att ytterligare analyser av
kommunkontosystemet kommer att göras. Regeringen har
därefter tillsatt en arbetsgrupp för översyn av
kommunkontosystemet och en utredning Kontroll och
omprövning av beslut om utbetalning av
kommunkontosystemet (dir. 2000:98).
I slutet av juni 2001 överlämnade utredningen
Kontroll och omprövning av beslut om utbetalning av
kommunkontosystemet sitt betänkande (SOU 2001:50)
till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats
och en proposition är aviserad till den 21 mars
2002.
Motionen
I motion Sk491 yrkande 18 av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m) efterlyses en förbättrad konkurrenssituation för
de privata alternativen i förhållande till de
offentliga då det gäller kompensation för ingående
mervärdesskatt. Motionärerna nämner sjukvård,
tandvård, undervisning och social omsorg. Vidare
anser motionärerna att Sverige skall verka för en
ändring i EU:s mervärdesskatteregler så att berörda
verksamheter kan fogas in i mervärdesskattesystemet
och avdrag göras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att den av motionärerna
aktualiserade frågan om konkurrensneutralitet redan
är uppmärksammad av regeringen. Riksdagen bör därför
inte nu ta ställning till hur man lämpligen bör
förfara med dessa frågor i fortsättningen utan
avvakta resultatet av regeringens överväganden.
Utskottet avstyrker därför motionen.
Skattefri verksamhet som bedrivs
kommunalt eller landstingskommunalt
eller av ideell förening
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om
ändringar i mervärdesskattelagen för att
åstadkomma samma villkor för föreningsägda
idrottsanläggningar och motsvarande kommunala
eller landstingskommunala verksamheter.
Jämför reservation 5 (m).
Gällande bestämmelser, m.m.
Allmännyttiga föreningar, som bedriver verksamhet
som de inte behöver betala inkomstskatt för, skall
enligt 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen heller inte
betala någon moms för denna verksamhet. På
motsvarande sätt som beträffande inkomstskatten för
rörelseinkomster gäller således för en sådan
förening att moms inte skall tas ut vid
försäljningen av varor och tjänster, som har ett
naturligt samband med den allmännyttiga verksamheten
eller av hävd har utnyttjats som finansieringskälla
för ideellt arbete.
Mervärdesskattesystemet innebär vidare att bara
den som har momspliktig verksamhet får dra av moms
på inköp av varor och tjänster. Allmännyttiga
ideella föreningar, som är befriade från
inkomstskatt och moms, saknar således - liksom
privatpersoner - möjlighet att dra av momsen på sina
inköp. Kommunerna har inte heller någon avdragsrätt
för kostnader som är hänförliga till skattefri
verksamhet men kan i många fall få kompensation inom
ramen för systemet enligt lagen (1995:1518) om
mervärdesskattekonton för kommuner och landsting,
det s.k. kommunkontosystemet. Kommunerna får dock
betala en avgift till systemet för att finansiera
uttagen.
Utredaren som skall göra en översyn av reglerna om
skattskyldighet i mervärdesskattelagen, m.m. (dir.
1999:10) skall särskilt analysera hur ideella
föreningars verksamhet överensstämmer med EG-
direktivets verksamhetsinriktade undantag från
skatteplikt för organisationer utan vinstintresse
samt hur nuvarande svenska regler påverkar
konkurrensneutraliteten i allmänhet och i
förhållande till små och medelstora företag i
synnerhet. Utredaren skall också uppmärksamma den
situationen att det nuvarande undantaget i
mervärdesskattelagen medför nackdelar för de ideella
föreningarna, t.ex. när konkurrerande kommersiella
företag beskattas med en reducerad skattesats men
har en avdragsrätt för den ingående momsen som den
ideella föreningen saknar.
Motionen
I motion Kr339 yrkande 14 av Kent Olsson m.fl. (m)
begärs ett tillkännagivande om lika villkor
beträffande mervärdesskatten för idrottsanläggningar
som drivs av föreningar och sådana som drivs
kommunalt.
Utskottets ställningstagande
Frånvaron av avdragsrätt för de allmännyttiga
ideella föreningarna är en naturlig följd av att
deras verksamhet inte är skattepliktig. Föreningarna
har i detta hänseende samma ställning som vanliga
fysiska personer. Motionsyrkanden liknande det nu
aktuella har tidigare behandlats av utskottet och
avstyrkts med hänvisning till att den ovan nämnda
utredningen, som skall göra en översyn av reglerna
om skattskyldighet i mervärdesskattelagen, bl.a.
skall uppmärksamma sådana spörsmål som lyfts fram av
motionärerna. Utskottet anser liksom tidigare att
ett ställningstagande till frågor som rör avsaknaden
av avdragsrätt för mervärdesskatt i
föreningsbedriven verksamhet bör anstå till dess att
utredaren är klar med sitt uppdrag och det
efterföljande beredningsarbetet i Regeringskansliet
slutförts. Utskottet avstyrker således motion Kr339
yrkande 14.
Köp av utländska spelare och andra
idrottsutövare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om att slopa
mervärdesskatten vid idrottsklubbarnas köp av
utländska spelare.
Bakgrund
Mervärdesskatten på s.k. övergångsersättningar inom
idrotten är en speciell mervärdesskattefråga som
givit upphov till olika skatteprocesser. RSV har i
ett brevsvar till Svenska Fotbollförbundet i oktober
1998 gett uttryck åt uppfattningen att en
fotbollsförening, som är en allmännyttig ideell
förening, i princip är att betrakta som en
näringsidkare i ML:s mening men att en sådan
förening som regel inte är skyldig att betala
mervärdesskatt till staten i samband med att den
överlåter rätten till en spelare i föreningen till
en annan förening. Däremot, när det gäller en svensk
förenings förvärv från utlandet av en spelare, anser
RSV att det är fråga om en sådan i sig skattepliktig
omsättning inom landet som medför att förvärvaren
(föreningen) blir skyldig att betala mervärdesskatt
(s.k. förvärvsskatt) till staten enligt 1 kap. 2 § 2
ML.
Motionen
I motion Sk250 av Yilmaz Kerimo och Carina Hägg (s)
begärs ett tillkännagivande om att slopa
mervärdesskatten vid idrottsklubbarnas köp av
utländska spelare. Motionärerna framhåller att en
ideell förening som inte får dra av momsen får svårt
att hävda sig gentemot klubbar som bildat bolag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser liksom tidigare att det finns många
skäl som talar mot att ideella föreningar beskattas
för förvärv av spelare från utlandet. Med anledning
av att den utredning som skall göra en översyn av
reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen
m.m. (dir. 1999:10) enligt sina direktiv skall ta
upp frågan anser utskottet att något uttalande från
riksdagen inte är påkallat. Utskottet vill dock
understryka vikten av att rättsfrågan och
problematiken noga penetreras och att EG-
perspektivet beaktas i utredningsarbetet. Med det
anförda avstyrks motionen.
Mervärdesskatt vid ombyggnation för
särskilt boende
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om att
staten bör avskriva sin fordran på vissa
kommuner för mervärdesskatt som belöper på
uppförande eller ombyggnation av enheter för
särskilt boende.
Motionen
I motion Sk214 av Lars Elinderson (m) begärs ett
tillkännagivande om att staten bör avskriva sin
fordran på vissa kommuner för mervärdesskatt för
uppförande eller ombyggnation av enheter för
särskilt boende under perioden 1991-1995.
Utskottets ställningstagande
Tidigare gällde att en kommun fick göra avdrag för
ingående moms som belöpte på anskaffningar i
kommunens sociala omsorgsverksamhet (alltså bl.a.
vissa vårdinstitutioner) men inte för skatt som
avsåg bl.a. stadigvarande bostad. Sedan år 1996
gäller i stället det s.k. kommunkontosystemet enligt
lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för
kommuner och landsting. Kommunerna och landstingen
får från ett särskilt konto för respektive kollektiv
ansöka om ersättning för mervärdesskatt som inte
dragits av enligt mervärdesskattelagen. På
motsvarande sätt som beträffande avdragsförbudet
medges inte ersättning för bl.a. ingående
mervärdesskatt som avser stadigvarande boende. Efter
önskemål från bl.a. Svenska Kommunförbundet
beslutade riksdagen våren 1998 att precisera
lagtexten och något vidga den i praxis etablerade
ersättningsrätten så att rätt till ersättning för
ingående mervärdesskatt föreligger även för sådana
särskilda boendeformer som äger rum i ålderdomshem,
sjukhem, gruppbostäder och servicehus - s.k.
omsorgsbostäder (prop. 1997/98:153, bet.
1997/98:FiU28). Reglerna har således redan lättats
upp på detta område. Någon anledning att nu flera år
i efterhand efterskänka skatten för vissa berörda
kommuner skulle helt strida mot vedertagen ordning.
Utskottet avstyrker således motion Sk214.
Ersättningar till gode män och
förvaltare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet.
Gällande rätt
Uppdrag som god man omfattas inte av något av de i
ML uppräknande undantagen från skatteplikt.
Skattskyldig till mervärdesskatt är den som inom
landet i yrkesmässig verksamhet omsätter
skattepliktig vara eller tjänst. Bestämmelserna om
vad som är yrkesmässig verksamhet finns i 4 kap.
1-8 §§ mervärdesskattelagen. Enligt huvudregeln har
begreppet yrkesmässighet knutits till definitionen
om vad som enligt inkomstskattelagen (IL) utgör
näringsverksamhet. Enligt IL kännetecknas en sådan
verksamhet av varaktighet, självständighet och
vinstsyfte. En sådan verksamhet har också i regel en
viss omfattning. Som yrkesmässig verksamhet räknas
också omsättning av varor eller tjänster i former
som är jämförliga med näringsverksamhet under
förutsättning att omsättningen överstiger 30 000 kr.
Motionen
I motion Sk206 av Rolf Gunnarsson (m) begärs
ändringar i mervärdesskattelagen. Motionären anser
att om en kommun väljer att förskottera arvoden och
kostnadsersättningar till gode män/förvaltare samt
erlägger vederbörliga arbetsgivaravgifter, och
därefter fakturerar huvudmannen på utbetalt belopp,
bör tjänsten inte vara belagd med moms.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte funnit att vad som anförs i
motionen ger anledning att överväga någon ändring av
mervärdesskattelagens bestämmelser om skattepliktiga
tjänster eller skattskyldighet till mervärdesskatt.
Motionen avstyrks därför.
Registreringsnummer för
mervärdesskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om
registreringsnummer för mervärdesskatt.
Gällande ordning och tidigare behandling
Enskilda näringsidkare måste i dag använda sitt
personnummer som identitetsbeteckning för sin
näringsverksamhet. I 11 kap. 5 §
mervärdesskattelagen (1994:200) föreskrivs att en
skattskyldig skall ange sitt registreringsnummer
till mervärdesskatt på sina fakturor och jämförliga
handlingar, och registreringsnumret för
mervärdesskatt är konstruerat utifrån person- eller
organisationsnumret med vissa tillägg. Även då den
skattskyldige inte är registrerad skall fakturan
innehålla person- eller organisationsnummer om det
finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift.
Andra företagsformer såsom aktiebolag och
handelsbolag tilldelas särskilda organisationsnummer
som inte är identiska med ägarens personnummer.
Ett förslag om att tilldela näringsidkare ett
särskilt företagarnummer lades fram i betänkandet
SOU 1994:63 Personnummer - Integritet och
effektivitet. Ett sådant företagarnummer skulle
enligt utredningsförslaget kunna användas i stället
för personnummer i olika sammanhang, t.ex. i faktura
som utfärdas enligt mervärdesskattebestämmelserna.
Personnummerutredningens förslag fick delvis ett
kraftigt negativt remissutfall, och regeringen lade
aldrig fram något förslag på grundval av
utredningsbetänkandet (se prop. 1994/95:100 bil. 3.1
s. 91). Senare avslog riksdagen också en motion om
ett tillkännagivande om ett särskilt
momsregistreringsnummer för den som driver enskild
firma (bet. 1994/95:SkU27 s. 35).
Motionen
I motion Sk270 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m,
kd, c) begärs ett tillkännagivande om att enskilda
firmor skall få använda frivilliga organisations-
nummer som registreringsnummer för mervärdesskatt.
Integritetsskäl åberopas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att ett förslag liknande
det som motionärerna nu för fram tidigare har
presenterats i ett utredningsbetänkande som dock,
efter negativt remissutfall, inte ledde fram till
någon proposition. Invändningarna gick i huvudsak ut
på att integritetsaspekterna och klagomålen över
personnummeranvändningen i detta sammanhang
överdrivits, att ett system med dubbellagring av
identiteter skulle ställa sig kostsamt och krångligt
både att införa och hålla i drift samt att även
andra register skulle påverkas. Utskottet finner
dessa invändningar alltjämt relevanta och vill
dessutom tillägga att det i och med utvecklingen med
förtryckta deklarationer - som fr.o.m. i år skall
användas även av näringsidkare - och
skattekontoreformen har blivit ännu viktigare att
undvika dubbla registeruppgifter hos
skattemyndigheterna, eftersom ett sådant system
skulle innebära merarbete, ett krångligare förfa-
rande och ökad risk för fel i hanteringen. Mot denna
bakgrund avstyrker utskottet motion Sk270.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Skattesats, digitala tjänster m.m. (punkt 1)
- m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna
vad i reservationen anförs om sänkt mervärdesskatt.
Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02: Sk491
yrkandena 17 och 19 i denna del, bifaller delvis
2001/02:Sk287 samt avslår motion 2001/02:T409
yrkande 2.
Ställningstagande
Sverige har, jämte Danmark, den högsta
mervärdesskatten i Europa. Detta ställer till
allvarliga konkurrensproblem för svenska företag,
och problemen växer efter hand som den inre
marknaden utvecklas. Den stora skillnaden på
skattenivåerna mellan å ena sidan Sverige och å
andra sidan länderna söder om Danmark försätter de
svenska företagen i ett mycket besvärligt konkur-
rensmässigt underläge. Särskilt på
kapitalvarumarknaden (bilar, vitvaror, elektroniska
varor m.m.) blir det allt svårare att konkurrera med
motsvarande handlare på kontinenten, vilka kan
erbjuda mycket lägre priser på grund av den lägre
nivån på mervärdesskatten. Den är t.ex. 9
procentenheter lägre i Tyskland.
Ett annat problem när det gäller den höga svenska
momsen utgör den elektroniska handeln. Liksom
motionärerna bakom motion Sk491 har finansministern
i direktiven till utredningen om den framtida
skattestrukturen uppmärksammat att problemen ökar
alltmer och dessutom att svårbemästrade
kontrollproblem uppkommer hela tiden.
Vi anser att det är angeläget att sänka
skattetrycket i Sverige av flera skäl. Därvid bör
även övervägas en allmän sänkning av mervär-
desskatten till europeisk nivå bl.a. för att stärka
konkurrensförutsättningarna för svenska företag. Det
räcker enligt vår mening inte att utreda
skattestrukturen, utan inriktningen måste vara att
gå in för konkreta och rejäla sänkningar av skatten.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att riksdagen
bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om
att den bör inrikta sig på en sänkning av mervär-
desskatten till en nivå som är mer
konkurrenskraftig.
2. Fastighetsskötsel (punkt 4) - kd
av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om sänkt mervärdesskatt
på fastighetsskötsel i egen regi. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo320 yrkande 21 och
bifaller delvis motion 2001/02:Sk469.
Ställningstagande
Fastighetsförvaltning kan innefatta en mängd olika
tjänster, exempelvis byte, underhåll och mindre
reparationer, men också kamerala uppdrag, t.ex.
administration av hyresuppbörden. Även
fastighetsskötsel i form av lokalstädning,
fönsterputsning och renhållning är
fastighetsförvaltande arbetsuppgifter. Omsättningen
av samtliga dessa förvaltningstjänster är
skattepliktiga. En fastighetsägare som handlar upp
olika tjänster till sin fastighetsförvaltning får
betala moms på de upphandlade tjänsterna. Momsen är
inte avdragsgill och blir en kostnad i
fastighetsägarens verksamhet. För att uppnå
kostnadsneutralitet i valet mellan upphandlade
tjänster och tjänster i egen regi har man infört
regler om uttagsbeskattning i vissa fall.
På grund av att räntebidragen har trappats ned i
takt med räntesänkningen har räntesänkningen inte
kommit hyresgästerna till godo. För villaägarna har
däremot räntesänkningen varit tydlig. Hyresboende är
tjänsteintensivt och därmed högt beskattat och
avgiftsbelagt, vilket drabbar dem som har det eko-
nomiskt sämst ställt. Vi anser mot bakgrund av det
anförda att förvaltningsmomsen för fastigheter på
sikt bör sänkas. Därmed kommer också hyresgästernas
möjlighet till självförvaltning att öka.
Det skall också tilläggas att det orimliga i
nuvarande situation har uppmärksammats av Boverket
som konstaterar att de boende anser hyrorna vara för
höga samtidigt som hyrorna i nyproducerade
lägenheter är för låga för att ge incitament till
nybyggnad. Privata företag ser inte tillräcklig
lönsamhet medan kommunala bolag är mer intresserade
av god balans än av att investera. Nödvändigt
underhåll får stå tillbaka eftersom hyrorna inte kan
höjas i tillräcklig omfattning. Fastigheter riskerar
därmed att förfalla.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
3. Stöld och rån (punkt 9) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om reducerad
mervärdesskatt på grund av stöld eller rån. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:N263 yrkande 18
och bifaller delvis motionerna 2001/02:Sk229,
2001/02:Sk400 yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Sk434.
Ställningstagande
Det förhållandet att näringsidkare till följd av
mervärdesbeskattningens konstruktion tvingas
redovisa mervärdesskatt på all sin omsättning - även
om han eller hon förlorat vederlaget i form av
kontanta medel till följd av rån, stöld eller annat
tillgreppsbrott - har upplevts som stötande och
orättvist. Enligt min uppfattning skulle det vara en
fördel om reglerna kunde mjukas upp.
Enligt regeringens ovan redovisade bedömning efter
en tidigare genomgång av EG-rätten och den ordning
som gällde i övriga EU-länder tydde genomgången på
att EG-reglerna inte medgav att Sverige införde
regler för korrigering av beskattningsunderlaget i
sådana fall då vederlaget för en omsatt vara eller
tjänst stulits. Jag anser att regeringen bör göra en
förnyad analys av rättsläget och om det visar sig
nödvändigt agera inom EU för att få till stånd en
ändring i direktivet så att en reducering av
mervärdesskatten kan ske efter rån, stöld och
liknande tillgreppsbrott.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
4. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt
eller landstingskommunalt respektive i
privat regi (punkt 10) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna
vad i reservationen anförs om förbättrade
konkurrensvillkor för privata alternativ inom bl.a.
vård, omsorg och skola. Riksdagen bifaller därmed
motion 2001/02:Sk491 yrkande 18.
Ställningstagande
Ett annat problem med mervärdeskatten - utöver den
höga svenska skattenivån - är kommunkontosystemet
och konkurrensneutraliteten då det gäller sådana
områden som i enlighet med EU:s direktiv ej kan
beläggas med mervärdesskatt, dvs. bl.a. sjukvård,
tandvård, social omsorg och undervisning. Enligt vår
mening har regeringens hittills vidtagna åtgärder -
löften om kommande analyser m.m. - inte undanröjt de
negativa effekterna av den nuvarande ordningen. För
närvarande kompenseras kommuner och landsting genom
kommunkontosystemet för den ingående momsen även i
sådana verksamheter som är skattefria till sin
natur. De privata företagen med motsvarande
verksamhet missgynnas eftersom de i liknande
situationer inte får avdrag eller någon annan form
av kompensation. Detta medför ett sämre
konkurrensläge för många privata alternativ.
Eftersom konkurrens leder till ökad effektivitet
och förbättrad kvalitet borde riksdagen och
regeringen verka för en annan tingens ordning. Vi
föreslår att regeringen inom nuvarande rättsliga
ramar och EG-direktiv undersöker möjligheten till en
mervärdesskattebeläggning av de nyss nämnda verk-
samheter som i dag ej beläggs med mervärdesskatt. En
sådan förändring skulle förbättra utbudet i landet
utan att snedvrida konkurrensen med andra länders
aktörer. Samtidigt bör Sverige försöka påskynda EU:s
arbete med en modernisering av de gemensamma
mervärdesskattereglerna i syfte att stimulera
konkurrensen inom berörda tjänstesektorer. Detta är
viktigt för att säkra utvecklingen inom
tjänstebranscherna och en långsiktig
samhällsekonomisk effektivitet.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
5. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt
eller landstingskommunalt eller av ideell
förening (punkt 11) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna
vad i reservationen anförs om jämlika villkor för
verksamheter som bedrivs i kommunal regi och av
ideella föreningar. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:Kr339 yrkande 14.
Ställningstagande
Vi anser att skillnaden i
mervärdesskatteförhållanden för å ena sidan kommuner
och landsting och å andra sidan ideella föreningar
utgör ett problem när det gäller mervärdesskatten på
kostnadskrävande drift och underhåll av byggnader
och anläggningar som används t.ex. inom idrotten.
Den omständigheten att kommunerna och landstingen
kan få kompensation för den mervärdesskatt som
belastar inköp och andra förvärv inom ramen för
kommunkontosystemet och att de skattefria ideella
föreningarna saknar denna kompensationsmöjlighet
missgynnar de ideella föreningarna. Problemen med
att inte kunna få tillbaka utlägg för moms blir
givetvis särskilt stora för de ideella föreningarna
när det gäller drift och underhåll av stora
anläggningar som idrottsarenor. Vi efterlyser
jämlika villkor på detta område och anser att
regeringen bör återkomma med förslag som gör detta
möjligt. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden.
1. Fastighetsskötsel (punkt 4)
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Enligt vår mening borde regeringens förslag om
investeringsbidrag för byggande av hyresbostäder
aldrig ha genomförts. Vi moderater reserverade oss
därför mot förslaget när det lades fram för
riksdagen. Vi anser att investeringsbidraget till
byggande av hyresbostäder riskerar att leda till
kortsiktighet i beslut om byggande och få
kostnadsdrivande och konkurrenshämmande effekter.
Byggande av hyresrätter bör i stället stimuleras
genom bl.a. sänkt skattetryck och förenklade regler
för byggandet.
2. Science Centers
av Gudrun Lindvall (mp).
Jag anser det mycket glädjande att alltfler s.k.
Science Centers ser dagens ljus. De har en viktig
uppgift att fylla, inte minst när det gäller att få
barn och ungdomar intresserade av naturvetenskap och
teknik. Mervärdesskattereglerna innebär dock problem
när det gäller konkurrensen mellan likartade verk-
samheter.
Dagens regler innebär att man betalar 6 % moms på
entréavgiften till s.k. Science Centers om centret
ligger i ett museum eller i en djurpark. Är centret
till största delen bidragsfinansierat utgår inte
någon moms på entréavgiften. För andra Science
Centers skall moms utgå med 25 % på inträdet. Detta
är naturligtvis en helt oacceptabel ordning som
måste rättas till. I annat fall kommer den fortsatta
verksamheten vid just de Science Centers som vill
stå på egna ben att avsevärt försvåras. Denna
skillnad i moms gör konkurrensen snedvriden även
mellan center i samma region, som det fristående Tom
Tits i Södertälje och Teknorama beläget i Tekniska
museet i Stockholm.
Jag utgår från att den översyn som nu skall göras
när det gäller tillämpningsområdet för de reducerade
skattesatserna kommer att leda till att frågan får
en tillfredsställande lösning.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna
motionstiden
2001/02:K243 av Bo Lundgren m.fl. (m):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en neutral
tidningsmoms.
2001/02:Sk205 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om momssatserna inom
kulturområdet.
2001/02:Sk206 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om reglerna för ersättningar
till gode män och förvaltare.
2001/02:Sk210 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en enhetlig matmoms.
2001/02:Sk214 av Lars Elinderson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att statens fordran på vissa kommuner för
mervärdesskatt för uppförande eller ombyggnation av
enheter för särskilt boende under perioden 1991-1995
bör avskrivas.
2001/02:Sk229 av Margareta Cederfelt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avdrag för moms medges
vid förlust till följd av rån och stöld.
2001/02:Sk250 av Yilmaz Kerimo och Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en översyn i
frågan om moms på spelare vid övergång inom
idrotten.
2001/02:Sk257 av Göte Jonsson och Carl G Nilsson
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förbättrade förutsättningar
för restaurangnäringen.
2001/02:Sk262 av Sofia Jonsson och Birgitta Carlsson
(c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om momsbefrielse av
körkortsutbildning.
2001/02:Sk265 av Karin Falkmer (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om gallerimomsens avskaffande.
2001/02:Sk270 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, kd,
c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att införa frivilligt
organisationsnummer, som kan användas som registre-
ringsnummer för mervärdesskatt, för enskilda firmor.
2001/02:Sk284 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):
Riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om mervärdesskatt på lån av konstverk.
2001/02:Sk287 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter
(fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om riktlinjer för översyn av
mervärdesskatten.
2001/02:Sk290 av Ingvar Eriksson och Ewa Thalén
Finné (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bättre förutsättningar för
restaurangnäringen.
2001/02:Sk299 av Sven Brus och Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om mervärdesskatt på dans.
2001/02:Sk303 av Anders G Högmark och Jan-Evert
Rådhström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
mervärdesskattesatserna inom kulturområdet.
2001/02:Sk313 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att momssatsen för
skidliftsverksamhet skall vara 6 %.
2001/02:Sk335 av Karin Falkmer (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en enhetlig moms vid
försäljning av konst.
2001/02:Sk336 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om förbättrade villkor för
hotell- och restaurangbranschen.
2001/02:Sk337 av Anne-Katrine Dunker och Roy Hansson
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lägre skatter och
moms.
2001/02:Sk394 av Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om mervärdesskatteregler för
gallerier.
2001/02:Sk395 av Eskil Erlandsson och Erik Arthur
Egervärn (c):
Riksdagen begär hos regeringen en utredning för att
tillgodose de i motionen framförda synpunkterna
angående mervärdesskatten på dansarrangemang.
2001/02:Sk396 av Åke Gustavsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om gränsdragningarna på
kulturområdet.
2001/02:Sk397 av Marianne Jönsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en översyn av
skattesatserna på olika kulturarrangemang.
2001/02:Sk398 av Hans Hoff m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en översyn av
kulturmomsen.
2001/02:Sk399 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso
Stafilidis (v):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning i syfte att se över möjligheterna att
införa en generell momssats på 6 % för all kulturell
verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.
2001/02:Sk400 av Henrik S Järrel (m):
1. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för
att gemenskapsrätten i den del som avser uttag av
mervärdesskatt ej skall avse belopp som åtkommits
genom tillgreppsbrott såsom rån eller stöld.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag för att tillåta avdrag för moms på belopp
som åtkommits genom tillgreppsbrott såsom rån
eller stöld.
2001/02:Sk401 av Chatrine Pålsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om skillnader i momssatsen
för restaurangmat, beroende på var måltiden intas.
2001/02:Sk430 av Lars Lindblad (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att se
över mervärdesskattelagen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
förändra reglerna kring företagsbilar.
2001/02:Sk434 av Johan Pehrson och Ana Maria Narti
(fp):
Riksdagen begär att regeringen skyndsamt låter
utreda frågan om moms på pengar som stulits från
handlare.
2001/02:Sk440 av Carin Lundberg och Rinaldo Karlsson
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fotografi som konst.
2001/02:Sk449 av Anders Sjölund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om harmonisering av
restaurangmomsen.
2001/02:Sk469 av Lilian Virgin m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om beloppsgränsen för
fastighetsskötsel.
2001/02:Sk476 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om gränsdragningarna på
kulturområdet.
2001/02:Sk483 av Karin Pilsäter (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att en översyn av hela begreppet kultur bör göras i
syfte att renodla en kulturmoms, där även människor
som dansar själva kan innefattas i kulturen.
2001/02:Sk484 av Gudrun Lindvall och Catharina
Elmsäter-Svärd (mp, m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om moms på entréavgiften till
Science Centers.
2001/02:Sk491 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mervärdesskatt för
digitala tjänster.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en förändring av
sjätte momsdirektivet vad gäller vissa tjänster.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mervärdesskatten.
2001/02:Sf395 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lägre moms på
hushållsnära tjänster.
2001/02:So274 av Inger Strömbom m.fl. (kd, m, c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om momsbefrielse för
komplementär- och alternativmedicinska tjänster.
2001/02:So623 av Gunnel Wallin och Marianne
Andersson (c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om momsen på
utbildning för komplementära och alternativmedi-
cinska yrkesutövare.
2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c):
12. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning av vilka faktorer och vilka värderingar
som avgör vilken momssats som tillämpas på olika
kulturverksamheter.
2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om moms på
idrottsanläggningar.
2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en utredning
av en enhetlig momssats på kulturområdet.
2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
12. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till momsbefrielse för inköp av konst inom
den privata sektorn.
2001/02:Ub230 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av en
översyn av körkortsmomsen.
2001/02:T254 av Birgitta Sellén (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om momsbefrielse på
körkortsutbildning.
2001/02:T409 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om momsfri e-handel.
2001/02:T469 av Elver Jonsson (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att som ett
led i kostnadssänkningen pröva momsens roll i
sammanhanget och överväga dess borttagande.
2001/02:MJ518 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av
sänkt moms på ekologiska produkter.
2001/02:N263 av Agne Hansson m.fl. (c):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om en översyn av momsreglerna.
2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att momsbefria
miljövänligt producerade produkter.
2001/02:Bo320 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förändrade
skattekrav för att öka hyresgästernas möjligheter
till självförvaltning.