Skatteutskottets betänkande
2001/02:SKU17
Allmänna motioner om punktskatter
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett nittiotal
motioner från den allmänna motionstiden 2001. I ett
inledande avsnitt om allmänna energibeskattnings-
frågor behandlas bl.a. yrkanden om utformningen av
en skatteväxling och reformeringen av
energibeskattningssystemet, elproduktionen och den
nordiska elmarknaden, energiskatter i
produktionsledet, gemensamma miniminivåer inom EU
för energi- och koldioxidskatter, användning av
kvalificerad majoritet i rådet, huruvida torv skall
klassas som ett förnybart bränsle och
kraftvärmeproduktionen och naturgasens roll i
energisystemet. I de följande avsnitten behandlas
jordbrukets miljö- och energiskatter,
trafikbeskattning (åkerinäringen, fossila drivmedel,
alternativa drivmedel, fordonsskatt etc.) och
alkohol- och tobaksskattefrågor m.m.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Utskottet föreslår slutligen att riksdagen tar upp
ärendet för avgörande efter endast en bordläggning.
Vid betänkandet fogas 23 reservationer (m, kd, c,
fp, mp).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Energibeskattning, allmänt
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K426
yrkande 26, 2001/02:Sk212, 2001/02:Sk218,
2001/02:Sk286, 2001/02:Sk369, 2001/02:Sk420,
2001/02:
Sk427, 2001/02:Sk443, 2001/02:Sk455,
2001/02:Sk478, 2001/02:Sk489 yrkande 28,
2001/02:Sk491 yrkandena 9 och 23, 2001/02:U301
yrkande 43, 2001/02:U302 yrkande 6, 2001/02:U348
yrkande 7, 2001/02:MJ337 yrkandena 6 och 7,
2001/02:MJ521 yrkande 9, 2001/02:N35 yrkande 8,
2001/02:N213 yrkande 6, 2001/02:N238 yrkande 1,
2001/02:N269 yrkande 2 och 2001/02:N371 yrkandena
4, 5, 18 och 19.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (c)
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (mp)
2. Jordbrukets miljö- och energiskatter
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk326,
2001/02:Sk362 yrkande 1, 2001/02:Sk417 yrkandena
1, 2 och 5, 2001/02:Sk433 yrkandena 2 och 6,
2001/02:Sk450 yrkande 5, 2001/02:Sk468 yrkandena
13, 2001/02:
MJ336 yrkande 5, 2001/02:MJ340 yrkande 2,
2001/02:MJ341 yrkande 1, 2001/02:MJ343 yrkandena
4 och 5, 2001/02:MJ423 yrkande 10, 2001/02:MJ464
yrkande 4 och 2001/02:MJ526 yrkande 14.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (kd)
Reservation 8 (fp)
3. Åkerinäringen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk222,
2001/02:Sk244, 2001/02:
Sk248, 2001/02:Sk407, 2001/02:Sk418 yrkandena 13
och 2001/02:
MJ521 yrkande 13.
Reservation 9 (m, kd)
Reservation 10 (fp)
4. Fossila drivmedel
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk202,
2001/02:Sk203, 2001/02:
Sk204, 2001/02:Sk215, 2001/02:Sk231,
2001/02:Sk285, 2001/02:Sk289 yrkande 1,
2001/02:Sk433 yrkande 1, 2001/02:Sk450 yrkande 3
och 2001/02:N265 yrkande 4.
Reservation 11 (m)
5. Alternativa drivmedel
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk346,
2001/02:Sk406, 2001/02:
Sk419, 2001/02:Sk435, 2001/02:Sk475,
2001/02:MJ287 yrkande 2, 2001/02:MJ423 yrkandena
4, 6 och 13 och 2001/02:N265 yrkande 5.
Reservation 12 (kd)
Reservation 13 (c)
Reservation 14 (fp)
6. Fordonsskatt
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi230
yrkande 2, 2001/02:Sk201, 2001/02:Sk267,
2001/02:Sk314, 2001/02:Sk329, 2001/02:Sk347,
2001/02:Sk405 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk448,
2001/02:MJ342 yrkande 2 och 2001/02:MJ423 yrkande
3.
Reservation 15 (kd)
7. Differentierad drivmedels- och
fordonsskatt
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk216,
2001/02:Sk293, 2001/02:
Sk312 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk353 och
2001/02:N372 yrkande 7.
Reservation 16 (kd)
8. Alkoholbeskattning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk230,
2001/02:Sk350, 2001/02:
Sk409, 2001/02:So275 yrkande 2, 2001/02:So616
yrkande 2 och 2001/02:So629 yrkandena 1 och 5.
Reservation 17 (m)
9. Privatinförsel av alkohol och tobak
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk408,
2001/02:So616 yrkande 3 och 2001/02:So629 yrkande
4.
Reservation 18 (m)
10. Försäljning i flygplatsernas
taxfreebutiker
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk252.
11. Avfallsskatt
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk239,
2001/02:MJ337 yrkandena 24 och 25 och
2001/02:MJ521 yrkande 12.
Reservation 19 (c)
Reservation 20 (fp)
12. Skatt på kväveutsläpp från
reningsverk
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ466 yrkande
7.
Reservation 21 (mp)
13. Avgift på amalgam
Riksdagen avslår motion 2001/02:So636 yrkande
6.
Reservation 22 (mp)
14. Skatt på spel
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk279,
2001/02:Sk297, 2001/02:
Sk305 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk447 och
2001/02:MJ524 yrkande 2.
Reservation 23 (kd)
Utskottet föreslår att riksdagen avgör ärendet efter
endast en bordläggning.
Stockholm den 5 mars 2002
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth
Lantz (kd), Per Erik Granström (s), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin-
Hedman (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd),
Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf
Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof
Svensson (s) och Anna Kinberg (m).
2001/02
SkU17
Redogörelse för ärendet
Riksdagen har under hösten 2001, efter beredning i
bl.a. skatteutskottet, godtagit regeringens
inkomstberäkning i budgetpropositionen för 2002 och
regeringens förslag i budgetpropositioner till
förändringar på skatteområdet bl.a. avseende
punktskatterna. Riksdagen avslog samtidigt
oppositionspartiernas budgetpåverkande motioner med
alternativa inkomstberäkningar och skatteförslag
(prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1).
Skatteutskottet behandlar nu i detta betänkande de
motionsyrkanden angående punktskatter som återstår
efter höstens budgetbehandling. Ett tjugotal
motioner om reklamskatt som skulle ha behandlats i
detta betänkande har brutits ut och kommer att tas
upp senare under våren i ett särskilt betänkande.
Utskottets överväganden
Energibeskattning, allmänt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner rörande
utformningen av en skatteväxling och
reformeringen av energibeskattningssystemet,
elproduktion och den nordiska elmarknaden och
energiskatter i produktionsledet, gemensamma
miniminivåer inom EU för energi- och
koldioxidskatter, användning av kvalificerad
majoritet i rådet, huruvida torv skall
klassas som ett förnybart bränsle och kraft-
värmeproduktionen och naturgasens roll i
energisystemet.
Jfr reservationerna 1 (m), 2 (kd), 3 (c), 4
(fp) och 5 (mp).
Inledande bakgrund
Riksdagen har ställt sig bakom den strategi för en
successivt ökad miljörelatering av skattesystemet
genom grön skatteväxling som presenterades i budget-
propositionen för 2001. En reformering av
energiskattesystemet utgör därvid en central del och
Skatteväxlingskommitténs principskiss utgör utgångs-
punkten för reformarbetet (prop. 2000/01:1, bet.
2000/01:FiU1). Grunden för strategin är att höjda
skatter på energi- och miljöområdet växlas mot
sänkta skatter på arbete. Skatteväxlingsstrategin
beräknas under en tioårsperiod omfatta sammanlagt 30
miljarder kronor. Under inledningsåret 2001 var den
totala omslutningen 3,3 miljarder kronor.
Inriktningen var då att ge koldioxidskatten en ökad
tyngd i förhållande till energiskatten. Skattehöj-
ningarna på energiområdet koncentrerades till
fossila bränslen för uppvärmning, till elförbrukning
och till dieselolja. Dessa höjningar växlades mot
höjda grundavdrag för löntagare och pensionärer och
sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter för
egenföretagare.
Riksdagen har vidare i samband med den gångna
höstens budgetberedning godtagit det andra steget i
skatteväxlingen som för 2002 innebär en skatte-
växling på ca 2 miljarder kronor. Skatteväxlingen
bestod av höjda grundavdrag i inkomstskatten, höjd
koldioxidskatt på bränslen för uppvärmning, höjd
energiskatt på el samt höjd avfallsskatt (prop.
2001/02:1, bet. 2001/02:
FiU1). I budgetpropositionen för 2002 drar
regeringen även upp riktlinjerna för en
skattestrategi för alternativa drivmedel i syfte att
stimulera introduktionen av sådana drivmedel.
En reformering av energiskattestrukturen och ett
stegvis införande av skatteväxlingskommitténs modell
bedöms skapa en energiskattemiljö som säkerställer
en effektiv miljöstyrning och en varaktig
finansiering av sänkta skatter på arbete. Det
reducerade skatteuttaget för de konkurrensutsatta
sektorerna bör kunna behållas och alternativa
avgränsningar av dessa områden med reducerade
skatter, bl.a. i förhållande till tjänstesektorn,
skall utredas. Inom Regeringskansliet pågår ett
omfattande arbete när det gäller reformeringen av
energibeskattningen.
Utredningar har initierats i fråga om utformningen
av nedsättningsreglerna för tillverkningsindustrin,
växthusnäringen samt jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksnäringarna, vägtrafikbeskattningen och i
fråga om övriga miljörelaterade skatter. Dessutom
görs analyser av alternativa ekonomiska styrmedel.
Det gäller bl.a. handel med utsläppskvoter och
system för handel med förnybar el med hjälp av s.k.
gröna certifikat. Ytterligare styrmedel som studeras
vid sidan av skatter är driftsbidrag och
investeringsbidrag. I vissa frågor föreligger redan
förslag från utredningar.
Regeringen har också tillkallat en utredare (dir.
2001:122) som skall granska och utvärdera insatserna
inom 1997 års energipolitiska program och analysera
behovet av förändringar. Utredaren skall lämna
förslag till riktlinjer för det långsiktiga
energipolitiska programmet inför den
planeringsperiod som börjar 2003. Utredaren skall
redovisa insatser som skall leda till en långsiktigt
hållbar energiförsörjning.
En energipolitisk proposition är aviserad att
avlämnas under mars 2002.
Motioner
I Moderata samlingspartiets partimotion N213 yrkande
6 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att det brådskar
att få till stånd en ökad anpassning av principerna
för energibeskattningen mellan de nordiska länderna.
Skilda beskattningsprinciper mellan länderna hotar
effektiviteten på den gemensamma nordiska
elmarknaden vilket leder till samhällsekonomiska
kostnader och en ökad miljöpåverkan.
I Moderata samlingspartiets kommittémotion Sk491
av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) anförs att inga
fiskala energiskatter bör tas ut i produktionsledet
(yrkande 9) och att Sveriges internationellt sett
stora och energikrävande industrisektor drabbats
hårt av produktionsskatterna på el. I motionen
föreslås också att energiskatterna för hotell- och
restaurangbranschen skall ses över (yrkande 23).
Motionärerna framhåller att branschen får betala
konsumentskatt på energi, medan livsmedelsindustrin
har lägre skattetariff.
I Kristdemokraternas partimotion K426 yrkande 26
av Alf Svensson m.fl. (kd) och kommittémotion N371
yrkande 19 av Inger Strömbom m.fl. (kd) betonas att
det krävs gemensamma europeiska åtgärder för att
sänka koldioxidutsläppen. Ett effektivt medel vore
att i EU lagstifta om miniminivåer för
miljöavgifter.
Enligt Kristdemokraternas kommittémotioner N35
yrkande 8 och N371 yrkande 4 av Inger Strömbom m.fl.
(kd) bör förhandlingar inledas med bl.a. Danmark så
att kolkraftproducerad el vid import till Sverige
kan beläggas med miljöavgift. Motionärerna anför
vidare i motion N371 att regeringen bör presentera
ett skattesystem där goda miljöegenskaper, hög
energieffektivitet och hög elproduktion premieras
medan produktion baserad på fossila bränslen beläggs
med miljöavgifter (yrkande 5). Enligt motionen bör
EU bli mer handlingskraftigt på miljöområdet. Beslut
om miljöavgifter bör därför kunna tas med
kvalificerad majoritet (yrkande 18).
I Centerpartiets partimotion MJ337 yrkande 6 av
Agne Hansson m.fl. (c) anförs att ett nytt system
för energibeskattning skall bygga på att förorenaren
betalar och att de olika energislagens marknadspris
speglar samhällets totala kostnader. Regeringen och
riksdagen bör, enligt motionen, sätta tydliga miljö-
mässiga ramar för energisystemet inom vilka
marknadsekonomins dynamik och utvecklingskraft skall
verka i miljöns tjänst.
Centern anför vidare i samma motion (yrkande 7)
och i partimotion Sk489 av Agne Hansson m.fl.
(yrkande 28) att en skatteväxling måste utformas så
att en framtida handel med utsläppsrättigheter
underlättas. Det innebär, enligt motionärerna, att
de nuvarande nedsättningsreglerna för industrin
successivt bör fasas ut och skillnaden i
miljöbeskattning mellan hushållen och industrin
jämnas ut.
I Centerns partimotion U302 yrkande 6 av Agne
Hansson m.fl. (c), slutligen, anförs att Sverige i
EU bör driva frågan om miniminivåer för miljö-
skatter. Det vore bra för miljön och ett bra sätt
att skapa likvärdiga konkurrensvillkor, t.ex. för
det svenska jordbruket.
I Folkpartiets partimotion U301 yrkande 43 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) anförs att en skärpt
koldioxidskatt som beslutas nationellt riskerar att
försämra den inhemska industrins konkurrenskraft.
Sverige bör i EU verka för en gemensam miniminivå
för koldioxidskatt (tkg).
Folkpartiet framhåller i partimotion MJ521 yrkande
9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vidare att EU måste
ges makt över klimatpolitiken. Regeringen måste
snabbt ändra inställning till frågan om
majoritetsbeslut avseende miljöskatter och, föreslår
motionärerna, som ett första steg verka för en
europeisk miniminivå för koldioxidskatten.
I Miljöpartiets kommittémotion U348 yrkande 7 av
Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) föreslås att regeringen i
EU bör verka för en plan för att underlätta
användandet av miljörelaterade skatter bl.a. genom
framtagande av gemensamma miniminivåer för energi-
och koldioxidskatter.
I motion Sk420 av Ola Sundell (m) föreslås att
energitorv bör jämställas med andra biobränslen och
undantas från koldioxidskatt. I motion Sk218 av
Harald Nordlund (fp) däremot föreslås införande av
koldioxidskatt på torv.
I motion Sk286 av Elizabeth Nyström och Kent
Olsson (m) föreslås att effektskatten på kärnkraft
avskaffas med motivering att skatten är kontrapro-
duktiv eftersom den diskriminerar svensk
kraftindustri och drabbar konsumenterna samt att den
också har negativa miljöeffekter.
I motion Sk427 av Berit Adolfsson (m) sägs att det
är dags att sänka elskatten. Sedan 1996 har
hushållens elskatter höjts med 100 %. Därtill kommer
produktionsskatt på kärnkraftsel och moms som
beräknas också på den påförda skatten.
I ett flertal motioner berörs kraftvärmeproduktionen
och naturgasens roll i energisystemet.
I motion Sk369 av Urban Ahlin och Kjell Nordström
(s) sägs att skattereglerna inte underlättar
kommunernas energiomställning genom exempelvis
uppbyggande av kraftvärmeproduktion och fjärrvärme.
Flera fjärrvärmebolag har svårt att få industrin att
ansluta sig till nätet eftersom reglerna gynnar
oljeuppvärmning för industrin. Det behövs enligt
motionen därför en översyn av reglerna.
I motion Sk212 av Anna Åkerhielm och Jan Backman
(m) anförs att betydande delar av kolkraften i norra
Europa skulle kunna ersättas av naturgaseldad
kraftvärme. Det är angeläget att svenska
energiskatter anpassas så att effektiv elproduktion
med liten miljöpåverkan kan konkurrera ut
kolkraften.
I motion Sk443 av Ingvar Eriksson och Maud
Ekendahl (m) anförs att regeringen utan dröjsmål bör
miljöanpassa energiskatterna så att naturgaseldad
kraftvärme kan tränga tillbaka smutsig kolkraft.
I motion Sk455 av Ewa Thalén Finné och Lars
Lindblad (m) betonas att svensk energi- och
skattepolitik måste skapa förutsättningar för en
effektiv och miljövänlig produktion av el och värme.
Med rätt förutsättningar kan naturgaseldade
kraftvärmeverk tillsammans med biobränsle, vatten-,
vind-, sol- och kärnkraft konkurrera ut elproduktion
med kol och olja.
I motion N238 yrkande 1 av Kenneth Lantz och Lars
Gustafsson (kd) anförs att kraftvärmebeskattningen
behöver ses över så att naturgaseldad kraftvärme
blir konkurrenskraftig. Det är ett viktigt steg för
att miljömålen skall uppnås.
I motionerna N269 yrkande 2 av Eva Flyborg (fp)
och Sk478 av Annelie Enochson m.fl. (kd, m) anförs
att kraftvärmebeskattningen bör ändras så att
kraftvärme kan konkurrera med övrig elproduktion på
likvärdiga villkor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att reformeringen av
energiskattesystemet är en mycket komplicerad och
grannlaga uppgift och som framgått av den inledande
bakgrunden pågår ett omfattande utredningsarbete
rörande olika delar av systemet. Utskottet anser att
det fordras ingående övergripande analyser för att
sammanfoga de olika komponenterna till en
sammanhållen politik på energibeskattningens område.
Många av de frågor som tas upp i de nu aktuella
motionerna rör områden som är under överväganden
eller som initierats i olika utredningar, och enligt
utskottets mening bör riksdagen inte föregripa
regeringens beredningsarbete utan avvakta de
överväganden som det pågående arbetet på området
föranleder.
Utskottet delar motionärernas syn när det gäller
vikten av att Sverige håller en fortsatt hög
ambitionsnivå när det gäller att begränsa
koldioxidutsläppen. Sverige och några andra länder
har valt att ligga steget före vid beskattning av
koldioxidutsläpp och tar på detta sätt ett särskilt
ansvar för de globala miljöproblem och risker som
utsläppen av växthusgaser ger upphov till. Ett
viktigt inslag i denna strategi är att Sverige på
ett aktivt sätt söker förmå andra länder att följa
efter och införa motsvarande ekonomiska styrmedel.
En sådan internationell beskattning är målet med
Sveriges agerande på detta område och skulle
dessutom minska behovet av särskilda regler för den
konkurrensutsatta svenska industrin. I promemorian
Förslag till program för långsiktigt avtal med
energiintensiv industri (Ds 2001:65) presenteras ett
principförslag till ett program för långsiktiga
avtal för att främja energieffektivisering och andra
åtgärder inom energiintensiv industri som kan
påverka utsläppen av klimatpåverkande gaser. Syftet
med programmet är att på ett kostnadseffektivt sätt
minska utsläppen av växthusgaser som bidrag till
uppfyllandet av det svenska klimatmålet.
Utskottet tar härefter upp frågan om elproduktion
och den nordiska elmarknaden samt frågan om
energiskatter i produktionsledet. Dagens svenska
energibeskattning är i huvudsak utformad som
konsumtionsskatt, dock med inslag av beskattning i
produktionsledet. All elproduktion i Sverige är i
dag skattefri. Kvarvarande rester av en
produktionsskatt på el finns i form av den
effektskatt som tas ut på kärnkraftverk. Riksdagen
avskaffade produktionsskatten på el producerad i
vattenkraftverk den 1 januari 1999 (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Den del av
fastighetsskatten på markvärdet av vattenkraftverk
som svarade mot den tidigare produktionsskatten togs
bort vilket innebar en sänkning av skatten på
markvärdet från 2,21 % till 0,5 %. Kvarvarande del
svarar mot den skatt som utgår på
industrifastigheter. Produktionsskatten på kärnkraft
lades om fr.o.m. den 1 juli 2000 till en skatt på
installerad effekt (prop. 1999/2000:105, bet.
1999/2000:SkU22). Omläggningen från en rörlig skatt
var avsedd att minska riskerna för snedvridningar i
elproduktionssystemet. Vid införandet av effektskatt
på kärnkraftverk aviserade regeringen sin avsikt att
noga följa vilka konsekvenser en övergång till en
fast skatt skulle få, för att säkerställa att det
inte uppkommer några icke avsedda effekter.
Elmarknadens avreglering och internationalisering
har som motionärerna påpekar fått vissa negativa
konsekvenser från miljösynpunkt. I Sverige har
svensk kondenskraft i viss mån ersatts av importerad
elkraft producerad i Danmark på mindre miljövänligt
sätt. Det kan möjligen bero på lägre miljökrav på
dessa anläggningar och att elmarknaden i Danmark
inte varit avreglerad i samma omfattning som i de
övriga nordiska länderna. Enligt utskottets
bedömning finns det ingen grund för uppfattningen
att dansk elbeskattning skulle diskriminera svensk
el. I Sverige beskattas all el oavsett ursprung i
konsumtionsledet. Förslaget om en särskild
miljöbeskattning i Sverige som bara träffar
danskproducerad el från vissa anläggningar är enligt
utskottets mening knappast genomförbart. Det finns
anledning att anta att ökande krav kommer att
ställas på bl.a. elproduktion som inte är
miljövänlig i samband med att staterna skall minska
utsläppen av växthusgaser i syfte att säkerställa
åtagandena under Kyotoprotokollet.
Utskottet tar härefter upp frågan om gemensamma
miniminivåer inom EU för energi- och
koldioxidskatter. Inom EU har Sverige verkat för att
gemensamma minimiskattesatser skall införas också på
naturgas och kol och har tillsammans med andra
länder sökt få till stånd en lösning som innebär att
nuvarande mineraloljedirektiv byggs ut till ett
energiskattedirektiv. Dessa ansträngningar ledde
till att kommissionen i mars 1997 föreslog ett
ramdirektiv om energibeskattning där skattebasen
utvidgas till samtliga energiprodukter. Förslaget
innebär höjda minimiskattesatser och samtidigt en
ökad flexibilitet för medlemsstaterna i förhållande
till det nuvarande mineraloljedirektivet, vad gäller
möjligheterna till differentiering utifrån bränslets
miljöegenskaper. Målsättningen är att alla
energiprodukter skall omfattas av en positiv
skattesats. Sverige har i en arbetsgrupp under rådet
kraftfullt stött arbetet med ett ramdirektiv på
energiskatteområdet och lyckades under sitt
ordförandeskap få i gång diskussionen efter två års
dödläge.
Frågan om utvidgad användning av kvalificerad
majoritet i rådet var aktuell vid
regeringskonferensen i Nice i december 2000.
Konferensen beslöt att enhällighet även i
fortsättningen skall gälla alla bestämmelser i
fördraget som rör beskattning. Den svenska
inställningen har varit att skattefrågor inom
unionen även fortsättningsvis skall beslutas med
enhällighet, dvs. att medlemsländerna skall ha kvar
sin vetorätt. Det kan i detta sammanhang framhållas
att Amsterdamfördraget innebar att miljöfrågorna
fick en ökad tyngd inom EU:s målformuleringar och
att formerna för beslut om åtgärder för att uppnå
miljömålen har ändrats. Europaparlamentet har fått
en större roll i lagstiftningsarbetet.
Amsterdamfördraget innebar också att området för
beslut med kvalificerad majoritet utsträcktes till
nya områden.
Energibeskattningen av naturgaseldad kraftvärme
berörs i flera motioner. Kraftvärmeproduktion är ett
av områdena som är prioriterade enligt 1997 års
långsiktiga energipolitiska program. I ett
kraftvärmeverk sker samtidig produktion av el och
värme. Kraftvärmeverk finns i ett relativt stort
antal kommuner samt i ett antal industrier (s.k.
industriellt mottryck). Några kraftvärmeverk har
möjlighet att producera el utan samtidig produktion
av värme, s.k. kondensdrift. För bränsle som
förbrukas för samtidig produktion av värme och el
får avdrag göras med halva energiskatten.
Naturgas har ett antal miljömässiga fördelar
jämfört med andra fossila bränslen, och även jämfört
med biobränsle. Naturgas ger upphov till mindre
mängd koldioxid än olja och kol samt till mindre
utsläpp av stoft, svavel, kväveoxider och oförbrända
kolväten än samtliga andra bränslen. Innehållet av
tungmetaller är helt försumbart, och naturgasen
kräver inget transportarbete i form av bil eller
båt. Sedan den 1 augusti 2000 finns en naturgaslag i
Sverige som syftar till att genomföra
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/30/EG om
gemensamma regler för den inre marknaden för
naturgas. Direktivet syftar till att öppna och öka
tillträdet till systemen för naturgas och därmed öka
konkurrensen.
Riksdagen antog år 1998 riktlinjer för
naturgasanvändningen i Sverige. Enligt dessa skall
bl.a. investeringar i rörledningar och inköp av gas
ske efter strikt kommersiella principer. Gasen skall
av egen kraft konkurrera på den svenska
energimarknaden. Naturgasen är med dagens
skattesystem det konkurrenskraftigaste fossila
bränslet i värmeproduktionen. Detta förklaras av att
framför allt energiskatten är låg, men även av ett
relativt lågt kolinnehåll, dvs. låg koldioxidskatt.
I elproduktionen beskattas i dag inte fossila
bränslen, vilket innebär att både bränslekostnaden
för kol och eldningsolja är lägre än för naturgas.
Priset på naturgas i Sverige anses vara relativt
högt jämfört med priset på kontinenten. Elproduktion
i kraftvärmeverk kan därför ofta inte konkurrera
prismässigt, och det har varit billigare för t.ex.
kommunerna att köpa el än att producera den själv.
Enligt analysen i promemorian Utvärdering av
Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell (Ds
2000:73) är priset avgörande för naturgasens
framtida konkurrenskraft, vilket i sin tur beror på
tillförseln och tillgången på naturgas i Sverige.
Meningarna har varit delade om huruvida torv skall
klassas som ett förnybart bränsle eller ett icke-
förnybart bränsle. I samband med 19901991 års
skattereform undantogs torven från
koldioxidbeskattning, dock utan att klassas som
biobränsle. Skatteväxlingskommittén ansåg att det
fanns starka skäl från miljösynpunkt att klassa torv
som ett fossilt bränsle. En utredning (N2000:10) ser
för närvarande över torvens roll i ett uthålligt
energisystem (dir. 2000:110).
Utskottet anser att överväganden rörande
beskattningen av kraftvärmeproduktion ingår i det
pågående arbetet med en sammanhållen
energibeskattning och att riksdagen inte bör
föregripa dessa bedömningar. Utskottet avstyrker med
det ovan anförda samtliga de nu berörda motionerna i
motsvarande delar i den mån de inte är tillgodosedda
med vad utskottet anfört.
Jordbrukets miljö- och energiskatter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om energiskatter,
gödselmedelsskatter och
bekämpningsmedelsskatter i jordbruket.
Jfr reservationerna 6 (m), 7 (kd) och 8 (fp).
Gällande bestämmelser
Sedan den 1 juli 2000 omfattas jordbrukssektorn av
samma skattelättnader som tillverkningsindustrin vid
förbrukning av el och bränslen. På bränslen som
används för uppvärmning och drift av stationära
motorer vid yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksverksamhet (inklusive växthusnäringen)
utgår således ingen energiskatt, och en reducerad
koldioxidskatt motsvarande 30 % av den generella
nivån tas ut. De reducerade skattesatserna gäller
dock inte för bensin (oavsett användning) eller
andra bränslen som förbrukas för drift av
motordrivna fordon. Ingen energiskatt betalas heller
på el som förbrukas i dessa sektorer.
Företag med stor energiförbrukning kan få viss
ytterligare nedsättning av koldioxidskatten. Om den
koldioxidskatt som belastar ett företag överstiger
0,8 % av försäljningsvärdet sätts skatten ned så att
den överskjutande skattebelastningen inte överstiger
24 % av det överskjutande skattebeloppet för
bränslet (0,8-procentsregeln). EG-rätten innehåller
dock minimiskattesatser som inte får underskridas.
Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel
infördes båda 1984. Gödselmedelsskatten är 1,80 kr
för varje helt kilo kväve, förutsatt att andelen
kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje
helt gram kadmium i gödselmedel, till den del
kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor.
Bekämpningsmedelsskatten är 20 kr för varje helt
kilo verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
Motioner
I Moderata samlingspartiets kommittémotion Sk417
yrkandena 1 och 2 av Göte Jonsson m.fl. (m) betonas
att regeringen utifrån en helhetssyn måste verka för
konkurrensneutralitet mellan länderna och för
samordnade regelverk för växthusnäringen inom EU.
Motionärerna begär vidare att trädgårdsnäringens
särskatter och växthusodlingens skatter på bränsle
för uppvärmning skyndsamt bör ses över (yrkande 5).
I Moderata samlingspartiets kommittémotion MJ343
yrkande 4 av Göte Jonsson m.fl. (m) anförs att
regeringen höjt dieselskatten trots jordbrukets
negativa konkurrenssituation. Enligt motionen bör
dieselskatten sänkas till 53 öre per liter för
jordbruket, skogsmaskiner och arbetsredskap. I
motionen poängteras slutligen att skatteinstrumentet
inte är det bästa sättet att bedriva miljöarbete och
förhindra läckage från jordbruket.
Handelsgödselskatten på kväve bör därför slopas
(yrkande 5).
I Vänsterpartiets kommittémotion Sk468 yrkande 1
av Jonas Ringqvist m.fl. (v) föreslås att
bekämpningsmedelsskatten skall höjas och att dagens
viktbaserade skatt skall kompletteras med en
dosbaserad skatt. Skatten bör enligt motionen
återföras till jordbruksnäringen. I motionen anförs
vidare att nuvarande handelsgödselskatt på kväve och
kadmium är ett trubbigt instrument för att minska
växtnäringsläckaget och därför bör få en annan
utformning. Det kan innebära lägre skattetryck men
med bibehållen miljöstyrning (yrkande 2). I motionen
sägs slutligen att det är orimligt att jord- och
skogsbruket skall betala en del av vägtrafikens
kostnader och att diesel för arbetsmaskiner endast
bör belastas med samma energiskatt som eldningsolja
(yrkande 3).
I Kristdemokraternas kommittémotion MJ340 yrkande
2 av Caroline Hagström m.fl. (kd) föreslås att 0,8-
procentsregeln skall avvecklas och att den svenska
trädgårdsnäringen i övrigt skall få samma
konkurrensvillkor som övriga EU och
konkurrentländer.
I Kristdemokraternas kommittémotion MJ423 yrkande
10 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) föreslås att
skatten sänks på alkylatbensin (grön bensin) för
motorsågar och trädgårdsredskap.
I Folkpartiets kommittémotion MJ526 yrkande 14 av
Harald Nordlund och Lennart Kollmats (fp) framhålls
att skatten på handelsgödsel är nödvändig för att
minska övergödningen av sjöar och vattendrag.
Sverige bör enligt motionen driva kravet om en
beskattning baserad på kväveeffektivitet-
/kväveförlust på EU-nivå för att ge bönderna goda
konkurrensförutsättningar.
I Miljöpartiets kommittémotion MJ464 yrkande 4 av
Gudrun Lindvall m.fl. (mp) anförs att det är lika
angeläget att komma ifrån gifterna i lantbruket i
Sverige som i Danmark. I Danmark är skatten på
bekämpningsmedel tio gånger högre, framhåller
motionärerna. Enligt deras mening behövs en
avvecklingsplan där det ingår att göra en översyn av
skatten på bekämpningsmedel i syfte att minska
användningen.
I motion Sk362 yrkande 1 av Lars Hjertén och Lars
Elinderson (m) anförs att regeringens löfte om
bättre konkurrensförhållanden för jordbruket, t.ex.
genom återföring av de s.k. gödselskatterna, inte
har infriats. Enligt motionen bör kväveskatten på
handelsgödsel avskaffas, och skatten på diesel som
används i jord- och skogsbruket bör sänkas med 2:51
kr per liter till 53 öre per liter.
I motion Sk433 yrkandena 2 och 6 av Catharina
Elmsäter-Svärd m.fl. (m) anförs att jordbrukets
produktionsskatter är på en nivå som innebär
betydande konkurrensnackdelar i förhållande till
övriga EU. Motionären föreslår att skatten på
diesel, eldningsolja, el och handelsgödsel sänks.
Skatten på dieselolja för jord- och skogsbruket bör
enligt motionen sänkas till 53 öre per liter.
I motion Sk450 yrkande 5 av Anders Sjölund (m)
sägs att det är viktigt att ge skogs- och
jordbruksföretag samma konkurrensförutsättningar som
i grannländerna. Skatterna på drivmedel för
jordbruksredskap måste enligt motionären tas bort.
I motion Sk326 av Mikael Oscarsson (kd) sägs att
lantbruket behöver få lika villkor när det gäller
skatt på diesel och handelsgödsel som övriga EU.
I motion MJ336 yrkande 5 av Holger Gustafsson (kd)
föreslås att lantbrukets lönsamhet skall stärkas
genom en återföring av handelsgödselskatten till
näringen och en sänkning av dieselskatten till EU-
nivå.
I motion MJ341 yrkande 1 av Gunnel Wallin (c),
slutligen, framhålls att jordbruket arbetar i fråga
om miljö och djuromsorg under högre krav än på andra
håll i EU. Därtill kommer för Sverige unika
konkurrenstyngande skatter och avgifter. Motionären
föreslår att kväveskatten slopas.
Utskottets ställningstagande
Motionärerna framför krav på bl.a. sänkta skatter på
bränslen och drivmedel och yrkanden med olika
inriktning om skatten på handelsgödsel och bekämp-
ningsmedel i jordbruket (inklusive växthusnäringen).
Riksdagen höjde 2001 energiskatten på dieselolja
med 10 öre per liter med hänvisning till att det
inte från miljösynpunkt var motiverat att ha lägre
skatt på diesel än på bensin (prop. 2000/01:1, bet.
2000/01:FiU1). Höjningen hade genomslag på
jordbruket, tillverkningsindustrin och
transportområdet.
Riksdagen höjde vidare vid årsskiftet 2001/02
koldioxidskatten på bränslen med 15 %, men
beträffande drivmedel motsvarades höjningen av en
motsvarande sänkning av energiskatten. Omläggningen
utformades vidare så att skattebelastningen på
tillverkningsindustrin, jordbruks- (inklusive växt-
husnäringen), skogsbruks- och vattenbruksnäringarna
blev oförändrad, vilket åstadkoms genom att den
generella koldioxidskattelättnaden på bränslen i
dessa sektorer höjdes från 65 till 70 %. Vid
årsskiftet slopades vidare fordonsskatten på
jordbrukstraktorer. I samband med att riksdagen tog
ställning till bränslebeskattningen avvisades
förslag från oppositionen om sänkt skatt på bl.a.
diesel (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1).
Skattenedsättningskommittén (Fi 2001:09) skall se
över utformningen av nedsättningssystemet för bl.a.
jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna
(inklusive trädgårdsnäringen). Översynen skall
omfatta beskattningen av såväl fossila bränslen som
el. Kommittén skall bl.a. utreda förutsättningarna
för en annan avgränsning av området för
energiskattenedsättning för de konkurrensutsatta
sektorerna än vad som gäller i dag och särskilt
beakta gränsytorna mot andra sektorer samt el- och
värmeproduktionen. Konsekvenserna för de berörda
verksamheterna när det gäller bl.a. deras
konkurrenskraft skall analyseras.
Beskattningen av dieselolja för jordbrukets
arbetsmaskiner ses med förtur över av
Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:8), (dir.
2001:12). Utredningen har i en promemoria i februari
2002 i ett preliminärt ställningstagande ansett att
om dieseloljebeskattningen för arbetsmaskiner skall
sänkas bör det ske till den s.k. uppvärmningsnivån,
vilket skulle motsvara sänkt skatt med 62 öre per
liter. Det slutliga ställningstagande i frågan tas
när utredningen utrett de grundläggande principerna
för trafikbeskattningen.
Beträffande motion MJ423 med förslag om sänkt
skatt på alkylatbensin för motorsågar och
trädgårdsredskap hänvisar utskottet till vad
regeringen anförde i budgetpropositionen för 2002.
Regeringen bedömer att det av miljöskäl är motiverat
att öka användningen av alkylatbensin i
tvåtaktsmotorer och att en skattesänkning skulle
kunna användas som styrmedel. Naturvårdsverket har
undersökt de tekniska förutsättningarna för och de
miljömässiga effekterna av en skattesänkning. En
rapport presenterades i januari 2002. I budgeten
nämns en sänkning på 1,50 kr per liter och en ram på
0,1 miljarder kronor avsätts fr.o.m. år 2003.
Riksdagen har efter förslag i budgetpropositionen
för 2002 beslutat om en återföring av skatten på
bekämpningsmedel och handelsgödsel till jordbruks-
näringen (vilken inbegriper växthusnäringen).
Beslutet innebär att under innevarande år återförs
363 miljoner kronor och för åren 2003 och 2004
beräknas anslaget till 420 respektive 430 miljoner
kronor. Regeringen skall till kommissionen överlämna
ett förslag till hur återföringen bör ske.
Sverige har sedan 1980-talet haft olika
handlingsprogram för att minska hälso- och
miljöriskerna vid användningen av bekämpningsmedel i
jordbruket och trädgårdsnäringen. Det gällande
programmet avsåg perioden 19962001. Jordbruksverket
och Kemikalieinspektionen i samråd med andra
myndigheter arbetar med ett nytt program.
Regeringen har i juni 2001 tillkallat en särskild
utredare (dir. 2001:55) med uppgift att utvärdera
skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel i
ett längre perspektiv. Utredaren skall dels
analysera och bedöma skatternas påverkan på
användningen av bekämpningsmedel respektive
handelsgödsel, dels bedöma vilka effekter de har på
miljön. Med utgångspunkt i detta skall det utredas
om skatterna bör förändras så att de kan fungera som
effektivare styrmedel på miljöområdet utan att
kraven på kostnadseffektivitet eftersätts.
Utskottet avstyrker med det ovan anförda samtliga
de nu berörda motionerna i motsvarande delar i den
mån de inte är tillgodosedda med vad utskottet
anfört.
Vägtrafikbeskattning
Åkerinäringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om bl.a. sänkt
skatt på diesel, sänkta arbetsgivaravgifter
och införande av kilometerskatt.
Jfr reservationerna 9 (m, kd) och 10 (fp).
Bakgrund
Bindande minimiskattesatser för motorfordon finns i
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om
avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa
infrastrukturer.
Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i det
gemensamma vägavgiftssystem som Belgien, Danmark,
Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare
infört, det s.k. Eurovignettsystemet (prop.
1997/98:12, bet. 1997/98: SkU7). Avgiften gäller för
lastbilar och lastbilsekipage med en totalvikt på
minst 12 ton. För dessa fordon har fordonsskatten
sänkts. Bevis för betald vägavgift ger rätt att
trafikera vägarna i anslutna länder. Riksdagen
beslöt hösten 2000 (bet. 2000/01:SkU11 och bet.
2000/01:SkU13) att vägavgiften i enlighet med rådets
direktiv 1999/62/EG skall differentieras efter vilka
krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons
motor uppfyller.
Tyskland har aviserat att man har för avsikt att
lämna vägavgiftssamarbetet vid utgången av 2002 och
i stället införa en kilometerskatt.
En samlad handlingsplan för åkerinäringen
redovisades för riksdagen våren 2000 (prop.
1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11). Regeringen
konstaterade bl.a. att det är nödvändigt att
intensifiera arbetet med att skapa goda
förutsättningar för en konkurrenskraftig svensk
åkerinäring. I en debatt den 25 januari 2001 med
anledning av interpellation 2000/01:170 uppgav
näringsministern att arbetet med de olika åtgärderna
i denna plan pågår i samarbete med företrädare för
branschen.
Riksdagen beslutade efter förslag i
budgetpropositionen för 2001 att höja energiskatten
på dieselolja med 100 kr per kubikmeter jämte
indexuppräkning av skatten (prop. 2000/01:1, bet.
2000/01:FiU1). Enligt regeringens och riksdagens
mening fanns det från miljösynpunkt inte skäl att ta
ut lägre skatt för dieselolja än för bensin. I
propositionen hänvisades vidare till att den lägre
skattenivån för dieselolja jämfört med bensin hade
motiverats med hänsyn till den yrkesmässiga
trafikens konkurrenssituation och att frågan om en
framtida harmonisering av drivmedelsskatterna borde
kunna tas upp i den aviserade utredningen om en ökad
miljörelatering av vägtrafikbeskattningen.
Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:8) tillsattes
i april 2001 för att se över vägtrafikbeskattningens
utformning (dir. 2001:12). Enligt tilläggsdirektiv
(dir. 2002:26) skall utredningen analysera hur ett
svenskt kilometerskattesystem kan utformas. Ett
delbetänkande väntas i juni/juli 2002.
Kommissionen har nyligen lämnat en vitbok, Den
gemensamma transport-politiken fram till 2010:
Vägval inför framtiden. Kommissionen menar bl.a. att
kostnaderna för vägtransporter skall betalas av dem
som använder vägarna. Med kostnader avses i detta
sammanhang även externa kostnader såsom
miljöpåverkan. I vitboken diskuteras även hur de
intäkter som kommer från vägtrafiken skall användas.
Vidare pekar vitboken på praktiska svårigheter som
uppkommit p.g.a. utformningen av direktivet
(1999/62/EG). Ett exempel är att kilometerskatt som
endast får tas ut på motorvägar, vilket i praktiken
gör det omöjligt att införa en kilometerskatt i
Sverige. Kommissionen har för avsikt att utarbeta
ett förslag till direktiv om transporter i Europa
och ett nytt direktiv om avgifter på tunga
godsfordon.
Motioner
I Folkpartiets partimotion MJ521 yrkande 13 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) betonas att transportnäringens
problem bör tas på allvar och att Folkpartiet i
dagsläget motsätter sig ytterligare höjningar av
dieselskatten. Enligt motionen bör regeringen i
stället arbeta inom EU för införandet av en gemensam
kilometerskatt på lastbilstrafik, en miljöåtgärd som
rimmar väl med strävan efter en enhetlig inre
marknad med konkurrens på lika villkor.
I motion Sk407 Alf Eriksson (s) föreslås att det
genomförs en skatteväxling mellan fordonsskatt och
kilometerskatt. Det innebär, enligt motionären, en
bättre konkurrensneutralitet mellan svenska och
utländska åkare som kör i Sverige och skulle minska
utsläppen från godstrafiken.
I motion Sk222 av Margareta Cederfelt (m) anförs
att den svenska åkerinäringen har svårt att hävda
sig i konkurrensen med utländska åkare och att
dieselskatten behöver sänkas.
I motion Sk244 av Christel Anderberg (m) sägs att
kostnadsbördan för åkerinäringen behöver sänkas till
en internationellt konkurrenskraftig nivå. Det
gäller sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt dieselskatt
och fordonsskatt.
I motion Sk248 av Nils Fredrik Aurelius och Leif
Carlsson (m) anförs att analyser visar att svenska
åkerier har kostnader som ligger 20 % över kostna-
derna för åkerier i konkurrentländerna och att
situationen har förvärrats genom riksdagens beslut
att höja dieselskatten. I motionen föreslås att
riksdagen skall sänka dieselskatten med en krona per
liter.
I motion Sk418 yrkandena 13 av Ingvar Eriksson
och Olle Lindström (m) anförs att svensk åkerinäring
måste, för att hävda sig, få sänkta kostnader och
därmed chans att konkurrera på lika villkor.
Motionärerna framhåller att Sverige förlorar
skatteintäkter om företagen läggs ned eller flyttar
till andra länder. Motionärerna föreslår att
regeringen skall lägga fram förslag om en
harmonisering av svenska skatter och avgifter på
åkerinäringen till vad som gäller i övriga EU.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill med anledning av yrkandena om sänkt
skatt på diesel erinra om att riksdagen nyligen med
anledning av budgetpropositionen för 2002 tagit
ställning till skattenivån på drivmedel (prop.
2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1). Riksdagens beslut
innebar en generell höjning av koldioxidskatten med
15 % på bränslen. Det sammanlagda skatteuttaget på
drivmedel ändrades dock inte eftersom energiskatten
sänktes lika mycket som koldioxidskatten höjdes. I
det sammanhanget avvisade riksdagen förslag från
oppositionen om sänkt skatt på bl.a. diesel.
Utvecklingen på transportmarknaden under senare år
har inneburit att en ökande andel av transporterna
inom samt till och från Sverige nu utförs av åkerier
som är etablerade i andra länder och som i huvudsak
beskattas i sina hemländer. Utskottet anser att
åkerinäringens konkurrensproblem inte ensidigt kan
knytas till skatten på dieselbränsle utan det finns
en rad faktorer som bidrar till kostnadsskillnader
mellan svenska åkerier och åkerier i andra EU-
länder. Det handlar bl.a. om löner och arbetstider.
Det rör sig även om en s.k. social dumpning som
innebär att åkeriföretag i Europa använder sig av
tredjelandschaufförer med låga löner och som har
långa körtider. Utskottet anser att åkerinäringens
problem måste angripas från ett vidare perspektiv
och att frågan måste lösas inom ramen för EU-
samarbetet.
Åkerinäringens konkurrenssituation har
uppmärksammats, bl.a. genom det transport- och
näringspolitiska program för svensk åkerinäring som
presenterades våren 2000 och genom det arbete inom
Regeringskansliet med programmet som bedrivits i
samarbete mellan representanter för branschen.
Utgångspunkten för programmet är att regeringen vill
samverka med åkeribranschen för att åstadkomma en
livskraftig svensk åkerinäring. Programmet
innefattar planerade åtgärder inom bl.a. områden som
myndighetskontroll av tung trafik och EU-arbete med
harmonisering, beskattningsfrågor av olika art,
kvalitetssäkring och kompetensutveckling.
Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:8) skall med
förtur redovisa de delar av uppdraget som särskilt
påverkar åkerinäringens konkurrenssituation. Förutom
fordonsskatten och drivmedelsskatten skall utredaren
analysera för- och nackdelar med en kilometerskatt
och hur ett system med kilometerskatt i Sverige kan
utformas.
De frågor motionärerna tar upp kommer således att
behandlas inom ramen för det pågående
utredningsarbetet, och det behövs därför inga
tillkännagivanden från riksdagen av det slag som
efterlyses i motionerna. Utskottet avstyrker därför
samtliga i avsnittet behandlade motioner i berörda
delar.
Fossila drivmedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om sänkta
drivmedelsskatter och avdragsrätt för
bensinstationer som bestulits på bensin.
Jfr reservation 11 (m).
Gällande bestämmelser
Beskattning av fordonsbränslen regleras av
energiskattelagen (1994:1776). Energiskatt och
koldioxidskatt tas ut på bensin och dieselolja
enligt skattesatser som anges i 2 kap. 1 § i
tabellform. Koldioxidskatten beräknas utifrån
kolinnehållet medan energiskatten utgår med bestämda
belopp per vikt eller volym.
Skatten på bensin (miljöklass 1) är 4,62 kr per
liter (energiskatt 3,16 kr och koldioxidskatt 1,46
kr) och på diesel (omärkt miljöklass 1) 3 121 kr per
m3 (energiskatt 1 323 kr och koldioxidskatt 1 798
kr).
Enligt det s.k. mineraloljedirektivet (rådets
direktiv 92/81/EEG om harmonisering av strukturerna
för punktskatter på mineraloljor) skall alla motor-
bränslen beskattas och vissa minimiskattenivåer
måste iakttas vad gäller beskattningen av samtliga
fordonsbränslen. Direktivet innehåller möjligheter
till full eller partiell skattebefrielse för viss
användning. Medlemsländerna kan härutöver hos rådet
begära tillåtelse att tillämpa undantag i form av
skattebefrielse eller skattenedsättning enligt ett
särskilt förfarande som fastställts i artikel 8.4 i
mineraloljedirektivet, s.k. 8.4-undantag. Sverige
har fem sådana undantag bl.a. i form av
skattereduktion för dieselbränsle i enlighet med
indelning i miljöklasser samt en differentiering av
skatten på blyfri bensin efter miljöklasser.
Motioner
I Kristdemokraternas kommittémotion N265 yrkande 4
av Ulf Björklund m.fl. (kd) föreslås att boende i
glesbygd bör kompenseras med sänkt skatt på diesel
med 31 öre över hela landet och på bensin inom
stödområde A.
I motion Sk202 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås att
skattefrihet införs för bensinstationer när bensin
stjäls. Motionären anser vidare i motionerna Sk203
och Sk204 att bensinskatten bör sänkas eftersom den
höga skatten slår hårt mot alla som bor där allmänna
kommunikationer inte kan användas för nödvändiga
transporter. Motionären anser också att skatten på
diesel bör sänkas eftersom den slår hårt mot
jordbruk och åkerier.
I motion Sk215 av Stefan Hagfeldt (m) anförs att
bensinskatten bör sänkas eftersom den slår hårt mot
alla som är beroende av bil och speciellt mot dem
som bor i glesbygd.
I motion Sk231 av Margareta Cederfelt (m) anförs
att bensinskatten snarast måste sänkas i syfte att
göra det möjligt för den enskilde att välja trans-
portmedel efter behov och inte efter skattekraft.
I motion Sk285 av Björn Leivik och Elisabeth
Nyström (m) sägs att en av de viktigaste
regionalpolitiska reformerna är att sänka
bränsleskatterna.
I motion Sk289 yrkande 1 av Ingvar Eriksson och
Anders G Högmark (m) betonas att landsbygden måste
kunna utvecklas och att skatten på bensin därför bör
sänkas med mellan 0,75 kr och 1 kr per liter.
I motion Sk433 yrkande 1 av Catharina Elmsäter-
Svärd m.fl. (m) anförs likaledes att det måste bli
lättare att leva på landet. Skatten på bensin och
diesel bör, enligt motionärerna, sänkas med 70 öre
per liter och reseavdraget bör höjas till 20 kr per
mil.
I motion Sk450 yrkande 3 av Anders Sjölund (m),
slutligen, påtalas att det förutom en uppgradering
av vägstandarden i Norrland fordras en påtaglig
sänkning av drivmedelsskatten så att både
arbetspendling och sociala möten kan ske på lika
villkor. Bilavdraget bör enligt motionären höjas
till 20 kr per mil.
Utskottets ställningstagande
Den strategi för en grön skatteväxling på
energiområdet som riksdagen ställde sig bakom hösten
2000 innebar bl.a. höjda skatter på fossila
bränslen. Bensin undantogs dock från skatteväxlingen
(prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1).
Riksdagen har tagit ställning till skattenivån på
drivmedel genom budgetbeslutet för 2002 (prop.
2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1) som bl.a. innebar en
generell höjning av koldioxidskatten på bränslen med
15 %. Drivmedlen fick motsvarande sänkning av
energiskatten där så var möjligt. De drivmedel som
endast belastades med koldioxidskatt undantogs från
höjningen. Riksdagen avvisade i det sammanhanget
oppositionens krav om bl.a. sänkt skatt på bensin
och diesel.
För att mildra effekten av höjningarna på
arbetsresor har riksdagen höjt det avdragsgilla
beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan
bostad och arbetsplats och i tjänsten såväl 1998 som
2001. Fordonsskatten på personbilar som ägs av
boende i vissa glesbygdskommuner är nedsatt sedan år
1980.
Utskottet anser att skatterna på bl.a. bensin och
diesel utgör viktiga styrmedel i miljöpolitiken som
syftar till att minska utsläppen av koldioxid och
andra växthusgaser. Utskottet ser inga skäl att
sänka skatten på bensin och diesel och erinrar om
att drivmedelspriserna också styrs av en kommersiell
komponent. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna N265, Sk203, Sk204, Sk215, Sk231, Sk285,
Sk289, Sk433 och Sk450 i förekommande fall i berörda
delar.
I motion Sk202 föreslås skattefrihet för mackägare
när bensin stjäls. Den nuvarande ordningen för detta
område ligger i linje med EU-rätten som föreskriver
att skatt skall betalas även för varor som
försvunnit genom t.ex. svinn eller stöld från
skatteupplag. Det är också enligt utskottets
uppfattning från allmänna beskattningssynpunkter
önskvärt att det utgår punktskatter på all bensin
som förbrukas i landet oavsett om den är stulen
eller säljs legalt. Utskottet avstyrker motion
Sk202.
Alternativa drivmedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om
skattenedsättning för alternativa drivmedel,
fler pilotprojektdispenser, etanolinblandning
i bensin, beskattningen av biogas, innebörden
av begreppet koldioxidneutral och innebörden
av motsvarande bränsle i energiskattelagen
m.m.
Jfr reservationerna 12 (kd), 13 (c) och 14
(fp).
Gällande bestämmelser m.m.
Enligt energiskattelagen (1994:1776) tas
energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt ut på
bensin, eldningsolja, dieselolja, fotogen, gasol,
naturgas, kol och petroleumkoks. Skattesatsen för
dessa s.k. direkt skattepliktiga bränslen är
uttryckta i 2 kap. 1 § i tabellform. Utöver dessa
bränslen skall skatt även utgå på övriga bränslen (i
praktiken främst biodrivmedel) som säljs eller
förbrukas som motorbränsle eller som tillsats till
motorbränsle eller som medel för att öka
motorbränslets volym. Dessa bränslen beskattas efter
den skattesats som gäller för motsvarande direkt
skattepliktiga mineraloljeprodukt, dvs. i praktiken
dieselolja eller bensin beroende på vilket fossilt
bränsle som det alternativa bränslet ersätter.
Enligt energiskattelagen kan regeringen i
särskilda fall medge nedsättning av eller befrielse
från energi- och koldioxidskatterna på bränslen som
används i försöksverksamhet inom ramen för
pilotprojekt som syftar till att utveckla mer
miljövänliga bränslen. Bestämmelsen grundar sig på
artikel 8.2 d i det s.k. mineraloljedirektivet
(rådets direktiv 92/81/EEG om harmonisering av
strukturerna för punktskatter på mineraloljor).
Regeringen har under åren 19951998 beviljat ett
flertal pilotprojektdispenser för olika aktörer på
den svenska marknaden, som i praktiken har inneburit
att all användning av biodrivmedel (främst etanol
och rapsmetylester) varit helt eller vad gäller
etanol i blandning med mineraloljeprodukt i vart
fall delvis skattebefriad.
Regeringen beslutade i november 2001 att de
pågående pilotprojekt som har skattenedsättning för
produktion av etanol och rapsmetylester för drivme-
del skall förlängas t.o.m. utgången av 2002 med
samma villkor och volymer. Förlängning ges till de
bolag som har verksamhet i dag och som ansökt om att
få fortsätta. Det är Svensk Etanolkemi AB i
Örnsköldsvik och Svenska Ecobränsle AB i Skåne. I
december 2001 gav regeringen vidare Preem Petroleum
AB och Agrooil AB tillåtelse för pilotprojekt
avseende fortsatt produktion av rapsmetylester
t.o.m. 2002. Elva ansökningar avslogs. Tillståndet
för pilotprojekt för Agroetanol AB som producerar
etanol gäller enligt tidigare beslut t.o.m. 2003.
Statens energimyndighet följer årligen på rege-
ringens uppdrag upp och utvärderar pågående
pilotprojekt avseende kostnadsutveckling och miljö-
aspekter.
Biogas är befriat från energi- och koldioxidskatt
i energiskattelagen med stöd av ett rådsbeslut inom
EU (art. 8.4 mineraloljedirektivet) om skatte-
befrielse för biologiskt framställd metan och andra
avfallsgaser. I annat fall skulle metanet ha
beskattats som naturgas. I Sverige har detta tolkats
som att också biogas som drivmedel kan
skattebefrias.
I direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och
dieselbränslen (Auto/oil-direktivet) begränsas
inblandning av etanol i bensin till en volymhalt om
högst 5 %. Direktivet innebär inte något hinder mot
fortsatt användning av E85 (85 % etanol och
återstoden främst bensin); inte heller påverkas
möjligheterna att använda ren etanol i bussar i
kollektivtrafik. Skälet är att bränsle med så hög
inblandning av etanol inte betraktas som bensin.
Bestämmelserna i direktivet tillämpas i
medlemsstaterna fr.o.m. den 1 januari 2000.
Direktivet har genomförts i svensk lagstiftning
genom ändringar i miljöbalken (prop. 1999/2000:9,
bet. 1999/2000:SkU11). Numera finns bestämmelserna i
lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och
motorbränslen.
Kommissionen tog i november 2001 beslut om två
direktivförslag och ett meddelande för minskad
användning av fossil energi. Enligt förslagen skall
medlemsländerna ha rätt att skattesubventionera
biobränslen med upp till 50 %, i vissa fall mer.
Målet är att senast år 2020 minst 20 % av bensin-
och dieselförbrukningen är ersatt med etanol och
andra biobränslen.
Motioner
I Kristdemokraternas kommittémotion MJ423 yrkande 4
av Lars Gustafsson m.fl. (kd) sägs att skatteuttaget
på vägtrafiken skall motsvaras av kostnader. De
förnybara drivmedlen bör, enligt motionen, befrias
från koldioxidskatt. Politiken måste, säger
motionärerna, inriktas på att genom långsiktiga mål
driva på utvecklingen för energieffektiva och
miljövänliga fordon och nya bränslen. I motionen
anförs vidare att fler pilotprojektdispenser för
alternativa bränslen bör beviljas, t.ex. för
framställning av ekoparaffin (yrkande 6).
Motionärerna påtalar slutligen att den uppskjutna
skattefriheten för E85 till 2003 betyder att
konsumenten måste betala 10,95 kr för den E85 som
behövs för att ersätta en liter bensin som i dag
kostar 9,45 kr. Detta kommer, framhålls i motionen,
att leda till färre inköp av etanolbilar (yrkande
13).
I Kristdemokraternas kommittémotion N265 yrkande 5
av Ulf Björklund m.fl. (kd) anförs att regeringen
bör ta vara på den möjlighet till alternativa
bränslen som bl.a. inblandning av etanol i redan
befintliga motorer ger. Möjligheten till inhemsk
produktion och skattelättnader för etanol skall inte
behöva dra ut på tiden, anser motionären.
I motion Sk475 av Berndt Ekholm (s) erinras om att
den etanol som finns inblandad i all bensin i dag är
5 % och skattefri. Enligt motionären bör skatten
från miljösynpunkt reduceras även på högre
etanolinblandning.
I motion MJ287 yrkande 2 av Kenneth Lantz och
Gunnel Wallin (kd, c) anförs att beskattningen av
biogas bör ses över. Motionärerna framhåller att
gasen är ett utmärkt drivmedel för fordon men att
bl.a. priset måste bli användarvänligt. En låg
beskattning uppmuntrar inköp av fordon avsedda för
biogasdrift trots att inköpspriset är högre, säger
motionärerna.
I motionerna Sk346 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)
och Sk435 av Harald Nordlund m.fl. (fp, c mp) sägs
att innebörden av begreppet motsvarande bränsle i
energiskattelagen bör klargöras.
I flerpartimotionen Sk406 av Sven Bergström m.fl.
(c, v, fp, mp) anförs att begreppet
koldioxidneutral, i samband med en skattestrategi
för alternativa drivmedel (se budgetpropositionen
avsnitt 8.6.4), måste få en så vid innebörd att det
inte inskränker utvecklingsarbetet mot minskade
nettoutsläpp av koldioxid.
I motion Sk419 av Ingegerd Saarinen (mp) sägs att
fördelningen mellan de två budgetpotterna reduktion
av koldioxidskatt för koldioxidneutrala drivmedel
respektive pilotprojekt lämpligen bör vara
flexibel så att en del av utrymmet i den förstnämnda
potten får användas för att öka den sistnämnda
potten.
Utskottets ställningstagande
Inom det långsiktiga energipolitiska program för ett
ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem som
riksdagen godkände 1997 (prop. 1996/97:84, bet.
1996/97:NU12) gör staten en kraftfull satsning på
forskning och utveckling bl.a. med syfte att sänka
produktionskostnaderna för alternativa drivmedel.
Reformeringen av energiskattesystemet, vilken är
en central del i den gröna skatteväxlingen, skall
bidra bl.a. till att gynna användningen av alter-
nativa bränslen som leder till påvisbara
miljövinster. Bland annat biobränslena får genom
skatteväxlingen en stärkt konkurrenskraft genom att
beskattningen av fossila bränslen ökar.
Skattesubventioner för att gynna introduktion av
alternativa drivmedel på marknaden måste, enligt
utskottets mening, dock alltid vägas mot de
statsfinansiella effekterna.
Riksdagen (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1) har
nyligen tagit del av regeringens bedömning i
budgetpropositionen för 2002 om hur en strategi
fr.o.m. 2003 för nedsättning av skatten på
alternativa drivmedel skall utformas.
Huvudkomponenterna i strategin innefattar
skattelättnader i form av dels energi- och
koldioxidskattebefrielse för pilotprojektdispenser i
enskilda fall, dels en generell
koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala
drivmedel med stöd av ett beslut enligt artikel 8.4
i mineraloljedirektivet.
Utskottet anser att den redovisade skattestrategin
för alternativa drivmedel i allt väsentligt
sammanfaller med de intentioner som redovisas i
motion MJ423 om att förnybara drivmedel bör befrias
från koldioxidskatt och om att driva på utvecklingen
av nya bränslen.
I fråga om att ta fram miljövänliga fordon görs
betydande satsningar. Regeringen har initierat ett
samverkansprogram med bilindustrin för att främja
utvecklingen av mer miljöanpassade fordon. Staten
har för detta ändamål avsatt 500 miljoner kronor
under en sexårsperiod.
Att strategin, som påtalas i motion MJ423, kan
börja tillämpas först 2003 hänger samman med att
rådet måste godkänna en ansökan om 8.4-undantag
enligt mineraloljedirektivet och att EG-
kommissionens godkännande fordras enligt
statsstödsreglerna avseende både pilotprojekt och
den generella koldioxidskattebefrielsen. Det hänger
också samman med att regeringen avser att se över
den närmare innebörden av vilka produkter som ryms
inom begreppet koldioxidneutrala drivmedel samt hur
skattebefrielsen för sådana drivmedel bör utformas i
skattelagstiftningen.
När det gäller frågan om att bevilja fler
pilotprojektdispenser, t.ex. för ekoparaffin,
erinrar utskottet om att det åligger regeringen att
pröva sådana dispensansökningar. Det är emellertid
viktigt att understryka att skattenedsättningar bara
bör komma i fråga för alternativa drivmedel som
innebär miljömässiga vinster. Den bedömningen bör
innefatta inte bara bränslet som sådant utan även
hur bränslet produceras och vad det produceras av.
Etanolinblandning i bensin berörs i motionerna
N265 och Sk475. Med anledning av den förstnämnda
motionen vill utskottet framhålla att regeringen som
framgått ovan i flera fall beviljat
skattenedsättningar för etanolproduktion inom ramen
för pilotprojektdispenser. I den senare motionen
föreslås att även en större etanolinblandning än 5
volymprocent bör vara tillåten.
Enligt budgetpropositionen för 2002 har regeringen
agerat i fråga om etanolinblandning och i de ännu
pågående förhandlingarna inom Auto/oil-programmet
föreslagit att gränsvärdet för inblandning av etanol
i bensin skall höjas. I fråga om dispens bedömer
regeringen att direktivet inte ger utrymme för ett
sådant undantag. När de pågående förhandlingarna
slutförts kommer regeringen att aktualisera frågan
under förutsättning att direktivet ändras.
Utskottet anser att det inte behövs något
tillkännagivande från riksdagen i fråga om
etanolinblandning i bensin eftersom frågan redan är
aktualiserad i Regeringskansliet.
Utskottet anser att motion MJ287 om beskattningen
av biogas som drivmedel är tillgodosedd i och med
att biogas (metan framställd genom biologiska
processer) är skattefri med stöd av en särskild
undantagsregel i 2 kap. 11 § energiskattelagen.
Regeln har införts med stöd av ett rådsbeslut
(artikel 8.4 i mineraloljedirektivet) om
skattebefrielse för biologiskt framställd metan och
andra avfallsgaser.
Två motioner, Sk435 och Sk346, tar upp frågan om
vad som avses med motsvarande bränsle i
energiskattelagen i samband med beskattningen av
alternativa drivmedel. Skatt för ett alternativt
drivmedel skall betalas enligt den skattesats som
gäller för motsvarande direkt skattepliktiga
mineraloljeprodukt, dvs. i regel dieselolja eller
bensin beroende på vilket fossilt bränsle som det
alternativa bränslet ersätter. Utskottet har
förståelse för motionärernas synpunkter att det kan
uppstå tillämpningsproblem. Utskottet räknar dock
med att problemen inte är större än att
beskattningsmyndigheten, dvs. Riksskatteverket eller
andra rättstillämpande myndigheter kan lösa de
frågor som uppkommer.
När det gäller motion Sk406 om innebörden av
begreppet koldioxidneutral i samband med en
skattestrategi för alternativa drivmedel erinrar
utskottet om att regeringen aviserat att frågan om
vilka produkter som ryms inom begreppet
koldioxidneutrala drivmedel skall utredas. Riksdagen
bör inte föregripa denna prövning.
I motion Sk419, slutligen, tar man upp frågan om
fördelningen av budgetutrymmet mellan
skattenedsättningar för pilotprojekt för alternativa
drivmedel respektive nedsättningar för
koldioxidneutrala drivmedel. I budgetpropositionen
för 2002 har regeringen bedömt intäktsbortfallet
fr.o.m. 2003 till 0,15 miljarder kronor respektive
0,75 miljarder kronor. Riksdagen hade vid höstens
budgetberedning inget att invända mot regeringens
bedömning i det aktuella avseendet, och utskottet
anser inte att det finns anledning att ompröva detta
ställningstagande. När regeringen har presenterat
ett förslag till regelverk för skattestrategin för
alternativa drivmedel finns det bättre förut-
sättningar för att bedöma intäktsbortfallen och
riksdagen får återkomma i det sammanhanget.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga
i avsnittet behandlade motioner i berörda delar.
Fordonsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om sänkt
fordonsskatt m.m.
Jfr reservation 15 (kd).
Gällande bestämmelser m.m.
Fordonsskatt, eller skatt på innehav av fordon,
infördes på 1920-talet. Motivet bakom införandet var
att fordonsägarna skulle få svara för kostnader i
form av vägunderhåll och vägslitage. Fordon
registrerade i Sverige beskattas med fordonsskatt.
Fordonsskatt är en fast skatt som tas ut med visst
belopp för en viss tidsperiod oavsett i vilken
utsträckning fordonet faktiskt används. Enligt
fordonsskattelagen (1988:327) tas fordonsskatt ut
för motorcyklar, personbilar, bussar, lastbilar,
traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och
släpvagnar som är eller bör vara registrerade i
bilregistret och som inte är avställda.
Fordonsskattens storlek varierar bland annat med
fordonsslag, skattevikt, drivmedel och fordonets
konstruktion. Tjänstevikten är skattevikt för
personbil, motorcykel, traktor och motorredskap.
Totalvikten är skattevikt för buss, lastbil, tung
terrängvagn och släpvagn. Skatten tas ut med ett
grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen.
Fordonsskatten på jordbrukstraktorer slopades den
1 januari 2002.
För vägavgiftspliktiga fordon tillämpas sänkt
fordonsskatt.
Uttaget av fordonsskatt på tunga godsfordon får
inte understiga de minimiskattesatser som anges i
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om
avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa
infrastrukturer.
Som exempel på fordonsskattens storlek kan nämnas
att fordonsskatten för personbil (bensin) med
skattevikt över 900 kg är 734 kr + 149 kr för varje
hundratal kg över lägsta skattevikt (900 kg).
Fordonsskatten för motsvarande personbil (diesel) är
2 814 kr + 569 kr för varje hundratal kg över lägsta
skattevikt.
Före den 1 januari 2001 gällde en generell
befrielse från fordonsskatt för motorcyklar,
personbilar, lastbilar och bussar som var 30 år
eller äldre. Bestämmelsen var emellertid inte
förenlig med direktivet 1999/62/EG och reglerna
ändrades såvitt gällde lastbilar (prop. 2000/01:31,
bet. 2000/01:
SkU11 och bet. 2000/01:SkU13) så att en
förutsättning för skattebefrielse numera är att
fordonet inte är vägavgiftspliktigt. Samtidigt
ändrades reglerna för vägavgift, och undantag från
vägavgiftsplikten gäller numera för lastbilar som är
30 år eller äldre och som inte används i yrkesmässig
trafik.
Motioner
I Kristdemokraternas kommittémotion MJ423 yrkande 3
av Lars Gustafsson m.fl. (kd) anförs att regeringen
i enlighet med Trafikskatteutredningen bör lägga
fram förslag om borttagande av vägavgifter och
fordonsskatt för veteranlastbilar som inte går i
yrkesmässig trafik.
I motion Sk329 av Leif Jakobsson (s) anförs att
seriösa utövare av veteranfordonshobbyn bör genom
medlemskap i förening kunna få undantag från de
regelverk och skatter som är till för masstrafiken.
I motion Fi230 yrkande 2 av Olle Lindström (m)
sägs att dieselbränslet i stort sett är lika dyrt
som bensin och att fordonsskatten därför bör sänkas
till samma nivå som gäller för bensinbilar.
I motion Sk267 av Jeppe Johnsson och Anders G
Högmark (m) påtalas att fordonsskatten på
dieseldrivna bilar är ca fyra gånger så hög som på
motsvarande bensindrivna modeller trots att
prisskillnaden mellan bensin och diesel är betydligt
mindre än tidigare. Detta anser motionärerna är fel
och bör föranleda ändring.
I motion Sk314 av Jan-Evert Rådhström och Anders G
Högmark (m) erinras om att när vägavgift för tunga
lastbilar infördes var det tänkt att det sammanlagda
skatteuttaget inte skulle förändras. Enligt motionen
har det i praktiken blivit skattehöjningar eftersom
vägavgiften nämligen inte gör det lönsamt att ställa
av fordon under en kortare period. Motionärerna
föreslår att reglerna för återbetalning av vägavgift
ses över.
I motion Sk347 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)
föreslås att dieselbilar bör betraktas som
miljöfordon i samband med fordonsskatt och
tjänstebilsregler.
I motion Sk448 av Anders Sjölund (m) anförs att
med insikten om moderna dieselmotorers förtjänster
från miljösynpunkt bör fordonsskatten på dieselbilar
harmoniseras eller ligga lägre än skatten för
bensindrivna bilar.
I motion MJ342 yrkande 2 av Carl G Nilsson (m)
föreslås att för att öka intresset för en
återanvändning av äldre bussar, lastbilar och
entreprenadmaskiner skulle en ekonomisk stimulans
kunna ges till fordonsägare i deras medverkan till
en bättre miljö.
I motion Sk405 yrkandena 1 och 2 av Ulla-Britt
Hagström (kd) sägs att Naturvårdsverket bör ompröva
sin syn på dieselbilars hälsoeffekter och att
Sverige inte längre på otydliga grunder kan beskatta
dieselbilar och dieselbränsle på nuvarande
godtyckliga sätt. Skatten bör sänkas, föreslår
motionären.
I motion Sk201 av Rolf Gunnarsson (m), slutligen,
reagerar motionären mot följande formulering i ett
debiteringsbeslut: Även om du anser att debite-
ringen är felaktig måste du betala in skatten i
tid. Enligt motionen bör texten förändras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ovan redovisat att reglerna om
skattebefrielse för veteranlastbilar har justerats
fr.o.m. den 1 januari 2001. Sådana fordon är
befriade från både vägavgift och fordonsskatt under
förutsättning att de inte används i yrkesmässig
trafik. I övrigt gäller oförändrade regler om
skattefrihet för veteranfordon såvitt avser
motorcyklar, personbilar och bussar. Utskottet kan
därmed konstatera att yrkandet i motion MJ423
yrkande 3 redan har tillgodosetts.
I motionerna Sk329 och MJ342 yrkande 2 begärs
skatterabatter för utövare av veteranfordonshobbyn
respektive ekonomisk stimulans, t.ex. skatterabatt,
för fordonsägare som ägnar sig åt att återanvända
äldre bussar och lastbilar och förbättra
dieselmotorerna. Utöver den befrielse från
fordonsskatt som gäller i dag för veteranfordon
anser utskottet inte att det bör införas särskilda
skatterabatter för begränsade kategorier
fordonsägare.
I motionerna Fi230, Sk267 föreslås en sänkning av
fordonskatten för dieselbilar med hänvisning till
att prisskillnaden mellan dieselbränsle och bensin
inte är så stor. Utskottet vill angående denna fråga
framhålla att i dagens skattesystem är kombinationen
av drivmedelsskatt och fordonsskatt olika för
bensin- och dieseldrivna bilar. För en dieseldriven
bil är drivmedelsskatten lägre medan fordonsskatten
är högre. Utskottet anser att nuvarande skillnad i
beskattning mellan dieselbilar och bensinbilar är
väl avvägd, och utskottet är inte berett att
tillmötesgå motionärernas krav om en sänkning av
fordonsskatten på dieselbilar. Det bör tilläggas att
skillnader i pris på bensin respektive diesel inte
enbart styrs av skillnader i drivmedelsskatt mellan
bränsleslagen. Prisskillnader kan också bero på
skillnader i bensinbolagens vinstmarginaler för
respektive bränsleslag.
I motionerna Sk347, Sk448 och Sk405 framhålls
dieselbilarnas miljöförtjänster som motiv för
yrkanden om sänkt fordonsskatt. Utskottet anser att
det ännu inte finns tillräckliga miljömässiga skäl
för att skattemässigt gynna dieselbilar i
förhållande till bensinbilar. Utskottet stöder sig
därvid på de slutsatser som dras i
Trafikbeskattningsutredningens slutbetänkande Bilen,
miljön och säkerheten (SOU 1999:62). Utredningens
ståndpunkt är att det från miljömässiga
utgångspunkter bör råda konkurrensneutralitet mellan
dieseldrivna och bensindrivna bilar. Utredningens
slutsats är att fordonsskatten på dieseldrivna bilar
även i fortsättningen bör vara högre än på mot-
svarande bensindrivna fordon för att kompensera för
att drivmedlet diesel beskattas lindrigare än
bensin. Regeringen har initierat en översyn av
vägtrafikbeskattningen. Vägtrafikskatteutredningen
(Fi 2001:8) skall bl.a. se över fordonsskatten och
drivmedelsskatten (dir. 2001:12), och enligt utskot-
tets mening finns det anledning att avvakta
resultatet av utredningens arbete.
I motion Sk201 berörs utformningen av ett
beskattningsbeslut, och utskottet kan endast
konstatera att utformningen i sak är korrekt. Texten
återspeglar vad som gäller allmänt inom
beskattningen nämligen att debiterad skatt måste
betalas även om den skattskyldige anser debiteringen
felaktig och vederbörande eventuellt tänker begära
omprövning eller överklaga. Något uttalande från
riksdagen i frågan behövs knappast.
I motion Sk314 påtalas de nackdelar som
vägavgiftssystemet inneburit vid avställning av
tunga lastbilar. Utskottet anser att problemet torde
bero på att vägavgift betalas för ett helt år i
förskott. Vid avställning betalas avgift motsvarande
återstående hela månader av avgiftsperioden tillbaka
med avdrag för en administrationsavgift, vilket
innebär en fördyring för ägaren. Problemet var
särskilt påtagligt för vägavgiftspliktiga
veteranlastbilar. Frågan löstes emellertid för dessa
fordon i samband med riksdagens beslut att endast
veteranlastbilar som används i yrkesmässig trafik
skall vara vägavgiftspliktiga (prop. 2000/01:31,
bet. 2000/01:SkU11 och bet. 2000/01:SkU13) samt
riksdagens beslut om att återbetalning av vägavgift
skall ske från tidpunkten när avgiftsplikten
upphörde och inte som tidigare när vägavgiftsbeviset
kom in till beskattningsmyndigheten. Frågan är väl
känd inom Regeringskansliet varför något uttalande
från riksdagen knappast behövs.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga
i avsnittet behandlade motioner i berörda delar.
Differentierad drivmedels- och fordonsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om regionalt
differentierade drivmedelsskatter och om att
Vägtrafikskatteutredningen särskilt skall se
över frågan om differentierad fordonsskatt
för bussar.
Jfr reservation 16 (kd).
Motioner
I Kristdemokraternas kommittémotion N372 yrkande 7
av Harald Bergsström m.fl. (kd) föreslås att
glesbygdsbor kompenseras för merkostnader genom en
generell skattesänkning på diesel med 25 öre per
liter (31,25 öre inkl. moms). För att jämställa
diesel och bensin inom stödområde A bör skatten på
bensin inom detta område, enligt motionärerna,
sänkas med 25 öre (31,25 öre inkl. moms).
I motionerna Sk293 av Erling Wälivaara och Gunilla
Tjernberg (kd), Sk353 av Dan Kihlström och Jan Erik
Ågren (kd) samt Sk216 av Kenneth Johansson och Eskil
Erlandsson (c) föreslås att frågan om differentierad
drivmedelsskatt utreds.
I motion Sk312 yrkandena 1 och 2 av Kenneth
Johansson (c) anförs att utredaren av
vägtrafikbeskattningen särskilt bör överväga hur ett
grönt fordonsskattesystem kan införas genom en
differentiering av fordonsskatten på bussar utifrån
mängden avgasutsläpp. Motionären anser vidare att
kollektivtrafiken bör användas som ett verktyg i
arbetet med att skapa ett grönt transportsystem och
för att uppnå de transportpolitiska målen. Enligt
motionären spelar skattepolitiken därvid en
nyckelroll.
Utskottets ställningstagande
Motioner om regional differentiering av skatten på
fordonsbränslen har behandlats av utskottet vid ett
flertal tillfällen, senast i betänkande
2000/01:SkU17. Motionerna har avstyrkts med
motiveringen att ett sådant system som motionärerna
efterlyser skulle medföra stora administrativa svå-
righeter och problem från kontrollsynpunkt samt
snedvrida konkurrensen och ge upphov till
gränshandel. Utskottet vidhåller denna uppfattning
och avstyrker motionerna N372, Sk293, Sk353 och
Sk216 i berörda delar.
I vissa glesbygdskommuner tas fordonsskatten för
personbilar ut endast till den del skatten
överstiger 384 kr. Frågan om fordonsskatten i
glesbygdsområden har varit föremål för överväganden
i Trafikbeskattningsutredningen (Fi 1996:11).
Utredningen föreslog inte någon ändring av nuvarande
bestämmelser. Regeringen har som framgått ovan i
april 2001 tillsatt Vägtrafikskatteutredningen (Fi
2001:8) som skall se över vägtrafikbeskattningens
utformning (dir. 2001:12).
Utskottet bedömer att det står
Vägtrafikskatteutredningen fritt att behandla de
frågor som tas upp i motion Sk312 och att motionen
därmed är tillgodosedd. Motionen avstyrks därmed.
Alkohol- och tobaksfrågor
Alkoholbeskattning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om sänkta
respektive höjda alkoholskattesatser, att
Sverige i EU skall verka för minimiskattesats
på vin och om införande av
alkoholskadeavgift.
Jfr reservation 17 (m).
Gällande bestämmelser m.m.
Sveriges medlemskap i EU föranledde förändringar i
beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Den
progressiva skatteskala som infördes 1992 har
ersatts av en i princip proportionell beskattning
efter alkoholhalt.
I förhandlingarna om medlemskap i EU fick Sverige
en treårig övergångsperiod (t.o.m. den 1 januari
1998) under vilken en reducerad skattesats skulle få
tillämpas för öl med en alkoholhalt som inte
överstiger 3,5 volymprocent. I syfte att förstärka
stimulansen för en övergång till alkoholsvagare
drycker och motverka den ökande gränshandeln
genomfördes dock en omläggning till en enhetlig
lägre skatt på öl redan den 1 januari 1997.
Samtidigt höjdes alkoholgränsen för nollbeskattat öl
från 2,25 volymprocent till den övre gränsen inom EU
för tillämpning av reducerade skatter på öl, dvs.
2,8 volymprocent. För att uppnå en oförändrad
konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten
på sprit med 2 % (prop. 1996/97:1, bet.
1996/97:FiU1).
Skatten på vin och andra jästa drycker än vin
eller öl, t.ex. cider, sänktes den 1 december 2001
(prop. 2000/01:144, bet. 2000/01:SkU2) med 18,8 %
efter krav från EG-kommissionen. Samtidigt aviserade
regeringen ett tillskott till den nationella
handlingsplanen för att förebygga alkoholskador
under 20012003 på ytterligare 100 miljoner kronor.
Skattesatsen på öl över 2,8 volymprocent är 1,47
kr för varje volymprocent alkohol och liter. Vid en
alkoholhalt på 5 % är skatten 7,35 kr per liter.
Skatten på lättvin tas ut i trappsteg och uppgår
till 22,08 kr per liter för vin över 8,5 upp till 15
volymprocent.
Skatten på 70 centiliter starksprit är ca 140 kr.
Den 1 juli 1998 trädde lagen (1998:506) om
punktskattekontroll av trans-porter m.m. av alkohol-
och tobaksvaror och mineraloljeprodukter i kraft.
Den nya lagen har gett tullen utökade befogenheter
att kontrollera yrkes-mässiga vägtransporter av
sådana varor. Tullmyndigheterna har också getts
befogenhet att undersöka om postförsändelser
(kommersiella och privata) från andra EU-länder
innehåller alkohol- eller tobaksvaror.
Den 1 januari 2001 trädde en ny lag om straff för
smuggling i kraft. Som ett led i kampen mot den
grova brottsligheten innehåller lagen en särskild
straffskala för grov olovlig befattning med
smuggelgods. I samband med införandet av den nya
smugglingslagen (2000:1225) skedde en skärpning av
straffbestämmelsen i privatinförsellagen (prop.
1999/2000:124, bet. 2000/01:
JuU2) som innebär att även försök till överträdelse
av privatinförsellagen skall föranleda straffansvar.
Motioner
I Moderata samlingspartiets kommittémotion So275
yrkande 2 av Chris Heister m.fl. (m) anförs att
problemet med svartsprit, illegalt tillverkad,
smugglad eller lagligt införd av privatpersoner, bör
resolut angripas genom alkoholskattesänkningar.
I flerpartimotionen So616 yrkande 2 av Göran
Magnusson m.fl. (s, v, kd, c, fp, mp) föreslås att
Sverige skall göra en framställan till EU om att det
skall införas en positiv minimiskatt på vin.
Dessutom bör punktskatterna, enligt motionärernas
mening, höjas för samtliga slag av alkoholdrycker i
relation till alkoholstyrkan.
I motion Sk230 av Margareta Cederfelt (m) påtalas
att svenska bryggerier har orättvisa
konkurrensförhållanden gentemot omvärlden i och med
att svensk ölskatt är avsevärt högre än i omvärlden.
Skatten på öl måste därför sänkas.
I motion Sk350 av Leif Carlson och Nils Fredrik
Aurelius (m) föreslås att skatten på öl med en
alkoholhalt över 2,8 % skall sänkas till 0,85 kr per
procent och liter för att ge bryggeriindustrin
bättre konkurrensvillkor.
I motion Sk409 av Anneli Enochson och Fanny Rizell
(kd) sägs att det inte kan uteslutas att statens
inkomster från alkohol kommer att minska framöver
och att en särskild alkoholskadeavgift bör tas ut på
alkoholhanteringen som skall kunna finansiera
alkoholrelaterade kostnader i samhället.
I motion So629 yrkandena 1 och 5 av Elver Jonsson
(fp) anförs att kraven från EG-kommissionen om
sänkta vinskatter bör tillbakavisas och att Sverige
inom EU bör verka för höjning av miniminivåerna i
alkoholbeskattningen.
Utskottets ställningstagande
Sverige håller fast vid en restriktiv alkoholpolitik
som syftar till att begränsa alkoholens
skadeverkningar genom en minskad totalkonsumtion.
Politiken utgörs främst av en kombination av höga
skatter och restriktioner som på olika sätt
begränsar tillgängligheten samt information,
opinionsbildning och behandlingsinsatser. EU-
medlemskapet och den ökade internationella rörlig-
heten har medfört ändrade förutsättningar för
alkoholpolitiken. Prioriteringar måste därför göras
till de områden där insatserna ger störst effekt. En
strävan att hålla fast vid de mest verkningsfulla
alkoholpolitiska medlen så länge de har effekt och
ta bort sådana restriktioner som bedöms ha mindre
alkoholpolitisk betydelse och som ifrågasätts från
EG-rättslig synpunkt var också regeringens
utgångspunkt för de förslag som lades fram i
proposition 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor och som
riksdagen ställde sig bakom hösten 1999.
Riksdagen har i den nationella handlingsplanen för
att förebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20, bet.
2000/01:SoU8) antagit åtgärder för att Sverige
fortsättningsvis, även vid höjda införselkvoter,
skall kunna behålla målet om att begränsa alkoholens
skadeverkningar och verka för att minska den totala
alkoholkonsumtionen.
Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 2000/01:144,
bet. 2001/02:SkU2) om en nedjustering av skatten på
vin fr.o.m. den 1 december 2001 för att tillgodose
krav från kommissionen om en viss utjämning av
skatten på öl och skatten på vin. Motion So629 är
således i den delen inte längre aktuell.
När det gäller förslagen om en sänkning av
alkoholskattesatserna har riksdagen i samband med
behandlingen av budgeten för 2002 (prop. 2001/02:1,
bet. 2001/02:FiU1, yttr. 2001/02:SkU1y) avvisat krav
på ytterligare sänkt skatt på vin och sänkt skatt på
öl.
Utskottet anser att ett av de viktigaste
alkoholpolitiska medlen fortfarande är prispolitiken
och att det inte är lämpligt att genomföra sådana
skattesänkningar på spritdrycker som föreslås i
motionerna So275. Problem med s.k. svartsprit bör i
första hand angripas med andra medel.
Av samma alkoholpolitiska skäl och för att inte
rubba balansen i förhållande till skatten på vin
avstyrker utskottet ånyo förslag enligt motionerna
Sk230 och Sk350 om sänkta skattesatser på öl.
Med anledning av motionerna So616 och So629
erinrar utskottet om att regeringen i EU hävdat att
en höjning av minimiskattesatserna för alkohol-
drycker bör ske samt att det inte bör vara möjligt
för medlemsstaterna att ha nollskattesats på vin. På
svenskt initiativ antog EU:s hälsoministrar under
det svenska ordförandeskapet en rådsresolution om
behovet av en gemensam strategi inom EU för att
minska alkoholens skadeverkningar. I resolutionen
understryker hälsorådet att en hög hälsoskyddsnivå
måste tillförsäkras inom de politikområden som är
viktiga för folkhälsan. I detta sammanhang nämns
särskilt punktskatter på alkohol. Kommissionen
arbetar på en rapport till våren 2002 angående
funktionen av gällande skattestrukturer och
skattesatser på alkoholområdet som kan komma att
innehålla förslag till direktivändringar. När det
gäller yrkandet i motion Sk409 om en särskild avgift
på alkoholdrycker för att finansiera bl.a. hälso-
och sjukvårdens kostnader för alkoholrelaterade
skador skall erinras om att utskottet tidigare i
olika sammanhang tagit avstånd från
specialdestinerade skatter med motiveringen att de
verksamheter som motionärerna vill gynna bör
underställas en normal budgetprövning. Utskottet
finner inte skäl att göra någon annan bedömning med
anledning av nu aktuellt yrkande.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga
i avsnittet behandlade motioner i berörda delar.
Privatinförsel av alkohol och tobak
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om att Sverige
skall verka för sänkta privatinförselkvoter
för alkoholdrycker samt om skärpta sanktioner
vid överträdelser i samband med
privatinförsel av alkohol och tobak.
Jfr reservation 18 (m).
Gällande bestämmelser m.m.
Enligt rådets direktiv 92/12/EEG, det s.k.
cirkulationsdirektivet, får den som reser mellan EU-
länder medföra 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90
liter vin, 110 liter öl samt 800 cigaretter, 400
cigariller, 200 cigarrer och 1 kilo röktobak utan
att betala skatt i införsellandet om varorna inköpts
beskattade i en annan EU-stat och är avsedda för
privat konsumtion.
Den 30 juni 2000 beslutade rådet, i enlighet med
kommissionens förslag och med vad som tidigare
underhand överenskommits mellan Sverige och
kommissionen, att Sverige, i likhet med Danmark och
Finland, får fortsätta att t.o.m. den 31 december
2003 ha regler som avviker från cirkulationsdirekti-
vet och skall under tiden fram till detta datum
successivt öka införselkvo-terna (direktiv
2000/44/EG).
Riksdagen har i enlighet härmed beslutat om ökade
kvoter för privatinförsel av vin, starköl och
tobaksvaror fr.o.m. den 1 juli 2000 och av vin och
öl fr.o.m. den 1 januari 2001. Införselkvoten för
spritdrycker ökades från 1 till 2 liter fr.o.m. den
1 januari 2002 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1,
yttr. 2001/02:SkU1y). Sedan årsskiftet gäller
således enligt privatinförsellagen (1994:1565)
följande privatinförselkvoter: 2 liter spritdrycker,
6 liter starkvin, 26 liter vin, 32 liter starköl,
400 cigaretter, 200 cigariller, 100 cigarrer eller
550 gram röktobak. Vid större införsel skall svensk
punktskatt betalas för varorna.
Den 1 juli 1999 upphörde den skattefria
försäljningen (den s.k. taxfreeförsäljningen) inom
EU. Sedan detta datum kan endast alkohol- och
tobaksvaror som beskattats i ett annat medlemsland
föras in (prop. 1998/99:86, bet. 1998/99:SkU21).
Skattefria alkoholdrycker och tobaksvaror kan
fortfarande säljas till resenärer som reser till
tredje land samt föras in från sådant land till
Sverige. Införseln och de begränsningar som därvid
gäller regleras i lagen (1994:1551) om frihet från
skatt vid import, m.m.
Enligt privatinförsellagen gäller att den som för
in en vara för vilken punktskatt skall betalas är
skyldig att självmant deklarera detta. Om införseln
görs på bemannad tullplats skall deklarationen
lämnas till tulltjänsteman och i andra fall skall
deklarationen inom fem dagar lämnas till
Riksskatteverket (RSV). Skatten skall betalas inom
två veckor från beskattningsbeslutet. Försening
leder till dröjsmålsavgift, och oriktiga uppgifter i
deklarationen leder till särskilda avgifter. Den som
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att
lämna deklaration eller i en deklaration lämnar
oriktig uppgift eller underlåter att lämna
föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till
fara för att skatt undandras det allmänna döms till
böter. Om en punktskattepliktig vara förs in kan
tullen omhänderta varan om det finns en påtaglig
risk för att skatten inte kommer att betalas.
Riksdagen har godtagit rådets beslut om en
övergångsperiod för införselbegränsningarna i
förhållande till cirkulationsdirektivet som finns
intaget i rådets direktiv 2000/44/EEG. Beslutet
grundar sig på en överenskommelse mellan regeringen
och kommissionen och innebär att de svenska
införselkvoterna successivt skall öka och att
allmänna EG-regler skall gälla fr.o.m. den 1 januari
2004. Riksdagen har i enlighet härmed så sent som
under hösten 2001 beslutat om en höjning fr.o.m. den
1 januari 2002 av privatinförselkvoten såvitt gäller
spritdrycker (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1,
yttr. 2001/02:SkU1y). Genom den nationella
handlingsplanen för att förebygga alkoholskador
(prop. 2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8) har riksdagen
antagit åtgärder för att Sverige fortsättningsvis,
även vid höjda införselkvoter, skall kunna begränsa
alkoholens skadeverkningar och verka för att minska
den totala alkoholkonsumtionen. Regeringen har under
hösten 2001 (prop. 2000/01:144, bet. 2001/02:SkU2)
aviserat ett tillskott till den nationella
handlingsplanen för att förebygga alkoholskador
under åren 20012003 på ytterligare 100 miljoner
kronor.
Motioner
I flerpartimotion So616 yrkande 3 av Göran Magnusson
m.fl. (s, v, kd, c, fp, mp) och i motion So629
yrkande 4 av Elver Jonsson (fp) anförs att Sverige
bör verka för sänkta privatinförselkvoter för
alkoholdrycker mellan EU-länderna.
I motion Sk408 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s) begärs en skärpning av de
skatterättsliga sanktionerna vid missbruk i samband
med privatinförsel av sprit- och tobaksvaror.
Utskottets ställningstagande
Yrkandena i motionerna So616 och So629 är oförenliga
med den överenskommelse som träffats med
kommissionen om en successiv anpassning av de
svenska införselkvoterna för alkohol och tobak till
cirkulationsdirektivets nivåer. Utskottet finner det
föga troligt att Sverige skulle kunna få gehör inom
EU för sänkta privatinförselkvoter och avstyrker
motionen.
I likhet med motionärerna i motion Sk408 anser
utskottet att det är angeläget att motarbeta
missbruk i samband med privatinförsel och håller det
inte för uteslutet att det behövs skärpta sanktioner
eller andra åtgärder för att komma till rätta med
problemet. Riksskatteverket och Tullverket har
begärt att kontrollbefogenheterna på området ändras
för att förbättra möjligheterna att bekämpa
privatinförsel i kommersiellt syfte.
I samband med införandet av den nya
smugglingslagen (2000:1225) skedde en skärpning av
straffbestämmelsen i privatinförsellagen (prop.
1999/2000:124, bet. 2000/01:JuU2) som innebär att
även försök till överträdelse av privatinförsellagen
skall föranleda straffansvar.
Alkoholinspektionen har i december 2000 till
regeringen överlämnat rapporten Smuggling,
hembränning och olaglig försäljning illegal
alkoholhantering (alkoholinspektionen 2001:1) vari
föreslås bl.a. ett flertal åtgärder för förbättrad
gränskontroll.
Inom Finansdepartementet har utarbetats en
promemoria Straffrättslig sanktionering av EG:s
punktskatteregler för alkohol, tobak och
mineraloljor, Ds 2001:58, där frågan om att skärpa
den straffrättsliga sanktioneringen av EG:s
beskattningsordning för dessa varor utreds. Även
Tullverkets kontrollbefogenheter avseende
förflyttningar av varor inom denna beskattningsord-
ning utvärderas. Dessutom behandlas förslag om
lagändringar som Tullverket och Riksskatteverket har
lagt fram. Myndigheternas förslag syftar till att
förbättra möjligheterna att kontrollera
punktskattepliktiga varor som förs in till Sverige
från andra EG-länder. Promemorian bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
Enligt utskottets mening är möjligheterna till
kännbara sanktioner i samband med illegal
alkoholhantering betydande, och viktiga skärpningar
har skett under senare tid. Det finns dock anledning
att noga följa frågan, och utskottet räknar med att
de uppslag som förs fram i motion Sk408 är kända i
Regeringskansliet och beaktas i beredningsarbetet.
Utskottet anser inte att det behövs något uttalande
från riksdagen i frågan och avstyrker motion Sk408.
Försäljning i flygplatsernas taxfreebutiker
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om försäljning av
beskattade varor till EU-resenärer i
taxfreebutiker eftersom motionen i huvudsak
är tillgodosedd.
Motion
I motion Sk252 av Per Bill (m) föreslås att
resenärer inom EU skall tillåtas handla i svenska
flygplatsers taxfreebutiker, förutsatt att skatt
betalas för varorna.
Utskottets ställningstagande
Genom en lagändring (prop. 1999/2000:105, bet.
1999/2000:SkU22) som trädde i kraft den 1 juli 2000
är det numera tillåtet att i exportbutiker sälja
beskattade varor till EU-resenärer. Undantag gäller
dock för beskattade alkoholdrycker som ju enligt
alkohollagen bara får säljas av Systembolaget.
Motion Sk252 avstyrks därmed.
Avfallsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om att ersätta
avfallsskatten med ett produktansvar, om höjd
avfallsskatten, och om att införa en skatt på
kväveoxidutsläpp i samband med förbränning.
Jfr reservation 19 (c) och 20 (fp).
Gällande bestämmelser m.m.
Riksdagen har med anledning av budgetpropositionen
för 2002 beslutat höja skatten på avfall som
deponeras fr.o.m. den 1 januari 2002 från 250 kr
till 288 kr per ton (prop. 2001/02:1, bet.
2001/02:FiU1). Enligt propositionen finns anledning
att ge både enskilda, kommuner och producenter ett
ökat ekonomiskt incitament att minska mängden avfall
som deponeras. Detta ligger i linje med den
avfallsstrategi som har utvecklats inom EU och som
primärt syftar till att styra bort mängden avfall
från deponering genom minskning av mängden avfall
och en ökad grad av återanvändning och återvinning.
Den 1 januari 1992 infördes en miljöavgift på
utsläpp av kväveoxider (SFS 1990:613). Avgiften
omfattar fasta förbränningsanläggningar för
energiproduktion, medan förbränning som är direkt
knuten till den industriella processen är
undantagen. Avgiften tas ut med 40 kr per kg
kväveoxid som släpps ut från större
förbränningsanläggningar för el- och
värmeproduktion.
Regeringen tillsatte under våren 2001 (dir.
2001:13) en särskild utredare som skall göra en
utvärdering av hur systemet med avfallsbeskattning
fungerar. Utredaren skall vidare bl.a. utvärdera och
analysera de ekonomiska och miljömässiga
konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning
av avfall. Avfallsskatteutredningen har nyligen
avlämnat betänkandet Skatt på avfall i dag och i
framtiden (SOU 2002:9). Betänkandet remissbehandlas
för närvarande.
Motioner
I Centerpartiets partimotion MJ337 yrkande 24 av
Agne Hansson m.fl. (c) föreslås att deponiskatten
skall höjas utöver vad regeringen föreslagit i bud-
getpropositionen (tkg). Motionärerna föreslår också
att det skall utredas om ett system liknande NOx-
avgiften kan införas ovanpå deponiskatten (yrkande
25).
I Folkpartiets partimotion MJ521 yrkande 12 av
Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås införandet av en
viktbaserad skatt på förbränning på samma nivå som
deponiskatten (tkg).
I motion Sk239 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
begärs att avfallsskatten skall avskaffas och
ersättas med ett produktansvar för vissa byggmate-
rial liknande det som finns för exempelvis vitvaror.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställde sig vid höstens budgetbehandling
bakom (yttr. 2001/02:
SkU1y) den av riksdagen sedermera beslutade
höjningen av avfallsskatten. Utskottet ansåg vidare
att Centerpartiets yrkande om en större höjning av
skatten gick alltför långt, och yrkandet avstyrktes
därför. Även frågan om införande av en skatt på
förbränning var aktuell vid budgetberedningen, och
utskottet avstyrkte ett motionsyrkande om införande
av en sådan skatt med hänvisning till att resultatet
av Avfallsskatteutredningens arbete borde avvaktas.
Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och anser att
Regeringskansliets beredning av
Avfallsskatteutredningens förslag bör avvaktas. Där-
med avstyrks motionerna MJ337 och MJ521 i nu berörda
delar.
Avfallsfrågor har, förutom i den nyss nämnda
Avfallsskatteutredningen, behandlats bl.a. i
betänkandet Resurs i retur (SOU 2001:102) som över-
lämnats i december 2001 vari föreslås ökade
åtaganden från producenterna, t.ex. för byggsektorn.
Även detta utredningsförslag bereds inom Regerings-
kansliet, och utskottet avstyrker därför även motion
Sk239.
Skatt på kväveutsläpp från
reningsverk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att införa en
miljöskatt på de kommunala reningsverkens
utsläpp av kväve.
Jfr reservation 21 (mp).
Motion
I motion MJ466 yrkande 7 av Gudrun Lindvall m.fl.
(mp) föreslås införandet av ett system med
miljöskatter på kväveutsläpp från de kommunala
reningsverken i syfte att minska utsläppen av kväve
i vatten.
Utskottets ställningstagande
I budgetpropositionen för 2002 anförs att de
huvudsakliga insatserna för att minska övergödningen
görs inom jordbrukssektorn och i avloppsreningsverk.
Inom industrin svarar skogsindustrin för huvuddelen
av utsläppen. Utbyggnaden av kväverening vid
reningsverk fortsätter. Utsläppen beräknas ha
minskat med ungefär 35 % jämfört med år 1985.
Miljökvalitetsmålet inom området ingen
övergödning är att halterna av gödande ämnen i mark
och vatten inte skall ha någon negativ inverkan på
människors hälsa, förutsättningar för biologisk
mångfald eller möjligheterna till allsidig
användning av mark och vatten. Som delmål gäller
åtgärdsprogram för sjöar, vattendrag och kustvatten
enligt det s.k. ramdirektivet för vatten (dir.
2000/60/EG) i syfte att minska de vattenburna
utsläppen av bl.a. kväve.
Regeringen har godkänt en strategi innehållande
bl.a. åtagande om att utveckla en gemensam nordisk
strategi för att minska övergödningen. Regeringen
gav våren 2001 Naturvårdsverket i uppdrag att se
över gränsvärdena för avloppsslam och lägga fram
förslag för en långsiktigt hållbar återföring av
avloppsslam. Inom ramen för miljö- och
landsbygdsprogrammet lämnas vidare ersättning för
flera åtgärder som skall minska näringsläckaget.
Statens jordbruksverk som haft i uppdrag att se
över det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet och
analysera behovet av förändringar i programmet har
överlämnat en rapport i december 2001. Rapporten
remissbehandlas för närvarande.
Riksdagen avslog motsvarande yrkande våren 1997.
Skatteutskottet (bet. 1996/97:SkU17) hänvisade till
det arbete som bedrivs i syfte att minska kvä-
veutsläppen och att det inte fanns skäl att söka
styra de kommunala reningsverkens utsläpp av kväve
genom en särskild skatt. Utskottet vidhåller denna
inställning och avstyrker motion MJ466 i motsvarande
del.
Avgift på amalgam
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att införa en
avgift på amalgam.
Jfr reservation 22 (mp).
Motion
I Miljöpartiets kommittémotion So636 yrkande 6 av
Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) föreslås att amalgam
skall beläggas med en miljöavgift i enlighet med
principen att förorenaren betalar.
Utskottets ställningstagande
Tandvårdsersättning för amalgamfyllningar slopades
per den 1 januari 1999, och inriktningen är att
amalgam skall slopas som tandfyllningsmaterial (bet.
1997/98:SoU25). Sverige bedriver sedan lång tid
arbete med inriktningen att begränsa och fasa ut
användningen av kvicksilverhaltiga produkter av
miljöskäl, både nationellt och internationellt.
Avvecklingen av användningen av kvicksilver är en av
de frågor som är aktuella inom ramen för arbetet med
en hållbar utveckling, och en rad åtgärder har
vidtagits för att begränsa omsättningen av
kvicksilver i samhället. Användningen av kvicksilver
i Sverige skall upphöra senast 2010, med ett fåtal
undantag där mycket begränsade mängder används på
dispens i slutna kretslopp. Av regeringens skrivelse
2001/02:50 Hållbara Sverige uppföljning av
åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling
framgår att Kemikalieinspektionen bevakar och
redovisar hur avvecklingen av kvicksilver går.
Ett motsvarande yrkande om miljöavgift på amalgam
avslogs av riksdagen våren 2000 (bet.
1999/2000:SkU16 s. 36). Utskottet avstyrkte
förslaget med hänvisning till det pågående arbetet
med att begränsa och fasa ut användningen av
kvicksilverhaltiga produkter, inklusive amalgam, och
att det härutöver inte fanns skäl att belägga
produkten med en särskild skatt. Utskottet vidhåller
detta ställningstagande och avstyrker motion So636 i
motsvarande del.
Skatt på spel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om sänkt
lotteriskatt, en översyn av lotteri- och
spelbeskattningen, en översyn av hästnäringen
i stort och var i Regeringskansliet
travsportens frågor skall beredas.
Jfr reservation 23 (kd).
Gällande bestämmelser m.m.
Den svenska lotterilagstiftningen bygger på att
privata vinstintressen inte skall få styra
lotterimarknaden utan att den skall vara förbehållen
det allmänna eller allmännyttiga ändamål. Marknaden
är uppdelad på tre huvudaktörer, AB Svenska Spel,
som är helägt av staten, AB Trav och Galopp (ATG),
som ägs av Svenska Travsportens Centralförbund (STC)
och Svenska Galoppförbundet (SG) samt ideella
föreningar. Kommersiella intressen är tillåtna i
begränsad omfattning i fråga om visst automatspel,
roulettspel, tärningsspel och kortspel samt
marknads- och tivolinöjen.
ATG har sedan 1973 ansvaret för totalisatorspel på
trav- och galopptävlingar. Bolagets särskilda och
exklusiva rättigheter regleras inte direkt i lotte-
rilagen utan bolaget har i stället fått sina
rättigheter genom beslut av regeringen med stöd av
ett bemyndigande i 45 §. Detaljregler för spel på
trav- och galopphästar regleras dels i avtal, det
s.k. totalisatoravtalet, som med viss periodicitet
omförhandlas mellan företrädare för trav- och
galoppsporterna och staten, dels i regeringsbeslut
om att bevilja ATG tillstånd att bedriva
totalisatorspel.
Skattepliktiga lotterier beskattas enligt olika
lagar beroende på vilken typ av spel eller lotteri
det är fråga om och vem som arrangerat spelet.
Enligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt tas skatt
ut av lotterianordnaren med 36 % av den behållning
som återstår sedan de sammanlagda vinsterna som
betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av
från de sammanlagda insatserna. Ideella föreningar
som har till huvudsakligt syfte att bedriva
allmännyttig verksamhet är undantagna från
lotteriskatt. Även de lotterier som anordnas av det
av staten ägda AB Svenska Spel är sedan den 1
januari 1996 undantagna från lotteriskatt.
Skattefria är också sådant lotteri och spel enligt
kasinolagen (1999:355) som anordnas av företag som
ägs av staten. Sedan 1997 är det således bara ATG
som betalar lotteriskatt. För roulett, kortspel och
tärningsspel som är tillståndspliktigt enligt
lotterilagen regleras beskattningen av lagen
(1972:820) om skatt på spel.
ATG och AB Svenska Spel är vidare enligt
inkomstskattelagen (1999:1229) frikallade från
skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst som
hänför sig till innehav av fastighet.
Den som deltar i svenska lotterier/spel betalar
som regel ingen skatt på spelvinsterna.
På grundval av rapporten De statligt styrda
spelbolagens koncessioner och organisationer m.m.
(Ds 1995:61) och ett avtal mellan staten och STC/SG
i december 1996 föreslog regeringen (prop.
1996/97:98) i mars 1997 dels att lotteriskatten den
1 juli 1997 skulle höjas med en procentenhet från
35 % till 36 %, dels en viss ändring av
skatteunderlaget. Förändringarna beräknades ge ca 45
miljoner kronor per år i ökad lotteriskatt, varav 25
miljoner kronor på grund av höjningen av
procentsatsen och 20 miljoner kronor genom ändringen
av skatteunderlaget. Skatteutskottet (bet.
1996/97:SkU18) tillstyrkte enhälligt förslaget.
Riksdagen följde utskottet.
Lotterilagstiftningen har nyligen setts över av
Lotterilagsutredningen som i juli 2000 avlämnade
slutbetänkande SOU 2000:50 Från tombola till
Internet översyn av lotterilagstiftningen. Den
svenska hästpolitiken har setts över av den
Hästpolitiska utredningen som avlämnat betänkande
SOU 2000:109 En svensk hästpolitik.
Motioner
I motion Sk279 av Sten Andersson (m) föreslås att
totalisatorskatten sänks för att öka travsportens
och hästhållningens överlevnadsmöjligheter. Enligt
motionen blir sannolikt resultatet en ökad
spelomsättning och därmed ökade inkomster till
staten.
I motion Sk305 yrkandena 1 och 2 av Maud Ekendahl
(m) anförs att travsporten bör betraktas som en
näring vars frågor följaktligen bör handhas av
Jordbruksdepartementet och inte Finansdepartementet.
Motionären anser vidare att totalisatorskatten
snarast skall halveras.
I motion Sk447 av Roy Hansson (m) föreslås en
översyn av hur beskattningen på spel skall utformas.
Motionären anser att en modell som tillämpas i
Storbritannien med låg skattesats för vinster till
ett visst belopp och andra skattesatser för högre
vinster bör studeras.
I motion Sk297 av Kenneth Lantz (kd) anförs att
sänkt totoskatt ger travbranschen större möjligheter
att stanna i Sverige. Enligt motionen bör regeringen
även se över skattereglerna för totospel och
hästnäringen i stort.
I motion MJ524 yrkande 2 av Birgitta Sellén och
Viviann Gerdin (c) begärs likaledes att
totalisatorskatten ses över. Motionären framhåller
att skatten är betydligt lägre i våra grannländer
och att det nu när statens finanser är sanerade bör
finnas utrymme för en sänkning.
Utskottets ställningstagande
Utgångspunkten vid bestämmandet av
lotteriskattesatsen har varit att ge staten en
lämplig andel av ATG:s resultat. I det avtal med
ATG:s ägare som föregick regeringens proposition
1996/97:98 med förslag om bl.a. höjning av
lotteriskatten med en procent var parterna eniga om
ett åtgärdspaket som, bl.a. mot bakgrund av ATG:s
goda ekonomiska utveckling, innebar ökade inkomster
för staten.
Regeringen har i december 2001 beslutat godkänna
ett nytt avtal mellan staten, STC och SG om
riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorspel,
m.m. och lämnat ATG tillstånd att anordna
vadhållning i samband med hästtävlingar under 2002.
Parterna har i nämnda avtal beslutat se över vissa
frågor rörande trav- och galoppsporten i Sverige.
Utskottet utgår från att regeringen följer
utvecklingen av ATG:s spelverksamhet och den
nuvarande skattesatsens lämplighet. Utskottet finner
ingen anledning att initiera en omprövning av den
nuvarande lotteriskatten utan det får ankomma på
regeringen att återkomma till riksdagen i lämpligt
sammanhang om det bedöms nödvändigt med en justering
av skattesatsen.
När det gäller yrkandet i motion Sk305 om att
travsportens frågor skall höra till
Jordbruksdepartementets beredningsområde erinrar
utskottet om att det inte ankommer på riksdagen att
organisera arbetet i Regeringskansliet.
Beträffande motion Sk447 vill utskottet framhålla
att den som deltar i svenska spel eller lotterier
som regel inte betalar någon skatt på vinsten.
Med detta avstyrker utskottet samtliga här berörda
motioner i förekommande fall i motsvarande del.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) m
av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:N213 yrkande 6,
2001/02:Sk286, 2001/02:Sk427 och 2001/02:Sk491
yrkandena 9 och 23 samt avslår motionerna
2001/02:K426 yrkande 26, 2001/02:Sk212,
2001/02:Sk218, 2001/02:Sk369, 2001/02:Sk420,
2001/02:
Sk443, 2001/02:Sk455, 2001/02:Sk478, 2001/02:Sk489
yrkande 28, 2001/02:
U301 yrkande 43, 2001/02:U302 yrkande 6,
2001/02:U348 yrkande 7, 2001/02:MJ337 yrkandena 6
och 7, 2001/02:MJ521 yrkande 9, 2001/02:N35 yrkande
8, 2001/02:N238 yrkande 1, 2001/02:N269 yrkande 2
och 2001/02:
N371 yrkandena 4, 5, 18 och 19.
Ställningstagande
Moderata samlingspartiet anser att fiskala
energiskatter inte bör tas ut i produktionsledet,
eftersom det kan snedvrida konkurrensen. Endast
miljöstyrande skatter som har koppling till utsläpp
av miljöskadliga ämnen bör kunna tas ut i
produktionsledet. Konkurrensen mellan energislagen
behöver förbättras. De energislag som i konkurrens
på ett kostnadseffektivt sätt uppfyller såväl
säkerhets- som miljökrav bör få utvecklas på egen
hand.
Energiskatterna slår inte bara mot jord- och
skogsbruk. Sverige har en internationellt sett stor
energikrävande industrisektor som har drabbats hårt
av produktionsskatten på el. Den socialdemokratiska
regeringens omfattande stöd- och bidragspolitik
avseende bl.a. minskad elanvändning, förnybara
energikällor och effektivare elanvändning har i
flera utvärderingar visat sig vara misslyckad. Det
är dags att ta konsekvenserna av dessa resultat och
renodla statens stöd också på energiområdet till att
enbart omfatta forskning och utveckling av ny
teknik.
Vi anser vidare att det är brådskande att få till
stånd en ökad anpassning av principen för
energibeskattning mellan de nordiska länderna.
Olikheter i beskattningen mellan länderna hotar
effektiviteten på den gemensamma, nordiska
elmarknaden. Det innebär att de samlade
produktionsresurserna utnyttjas mindre effektivt,
vilket leder till samhällsekonomiska kostnader och
en ökad miljöpåverkan. Vi anser också att det är
dags att sänka skatten på el. På fem år har den
svenska elskatten fördubblats. Avregleringen skulle
ge hushållen lägre priser, men ingen avreglering i
världen hjälper mot höjda skatter. Sedan år 1996 har
regeringen höjt hushållens elskatter med 100 %.
Förutom den direkta skatten, belastas
kärnkraftsproducerad el av en produktionsskatt,
vilken inte har någon motsvarighet i andra länder.
Detta gynnar i praktiken import av nedsmutsande
kolproducerad el. Slutligen belastas elen av
mervärdesskatt som beräknas på ett underlag som
inkluderar påförda skatter.
Besöksnäringen är en viktig och växande
näringsgren i hela världen. I flertalet länder
betraktas näringen som viktig, medan den i Sverige
har svårt att bli betraktad som en med
tillverkningsindustrin jämbördig aktör. Restauranger
diskrimineras gentemot livsmedelsaffärer när det
gäller mervärdesskatten. Hotell och restauranger får
betala konsumentskatt på energi, medan
livsmedelsindustrier betraktas som tillverkande
enheter och har lägre skattetariff. Köttbullar
tillverkade i fabrik eller restaurangkök är avsedda
för konsumtion och borde inte ha olika
förutsättningar. Vi anser därför att denna
konkurrenssnedvridning bör undanröjas.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
2. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) kd
av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:N35 yrkande 8,
2001/02:N371 yrkandena 4, 5, 18 och 19, 2001/02:
N238 yrkande 1, 2001/02:Sk478 och 2001/02:K426
yrkande 26 samt avslår motionerna 2001/02:Sk212,
2001/02:Sk218, 2001/02:Sk286, 2001/02:Sk369,
2001/02:Sk420, 2001/02:Sk427, 2001/02:Sk443,
2001/02:Sk455, 2001/02:
Sk489 yrkande 28, 2001/02:Sk491 yrkandena 9 och 23,
2001/02:U301 yrkande 43, 2001/02:U302 yrkande 6,
2001/02:U348 yrkande 7, 2001/02:
MJ337 yrkandena 6 och 7, 2001/02:MJ521 yrkande 9,
2001/02:N213 yrkande 6 och 2001/02:N269 yrkande 2.
Ställningstagande
För att den gemensamma nordiska elmarknaden skall
fungera kan inte villkoren för kraftproduktion
variera alltför mycket mellan länderna. Danmark
lägger en koldioxidavgift och svavelavgift i
konsumtionsledet på den vattenkrafts- och
kärnkraftsel som importeras från Sverige. Dansk
kolkraftsproducerad el kan däremot säljas till
Sverige utan motsvarande avgifter, vilket innebär
en konkurrensfördel på miljöns bekostnad, något
som vi anser vara helt förkastligt. Enligt vår
mening bör regeringen genom förhandlingar med
Danmark och andra kraftproducerande länder skapa
möjlighet att lägga en miljöavgift på el
producerad med kolkraft.
Kristdemokraterna anser att det är dags att ta ett
helhetsgrepp på energiskatterna och presentera ett
uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög
energieffektivitet och verkningsgrad vid
elproduktionen premieras, medan produktion baserad
på fossila bränslen beläggs med styrande miljö-
avgifter. I vår budgetmotion på energiområdet
utvecklas vår syn på energipolitiken vidare. Bland
annat behandlas de ekonomiska aspekterna på
energibesparing och krav på ett styrsystem som
stimulerar till produktion av förnybar energi på
bekostnad av den icke förnybara energin. En miljö-
avgift bör snarast införas på importerad kolkraft.
De långsiktiga villkoren för den småskaliga
vattenkraften måste tydliggöras.
En utbyggnad av naturgaseldad kraftvärme skulle
totalt sett innebära minskade utsläpp och höjd
effektivitet i energisystemet. Men med dagens
beskattning av kraftvärme är den olönsam jämfört med
kolkondenskraft. Kraftvärmebeskattningen behöver
därför ses över i syfte att stärka den resurs-
effektiva kraftvärmens konkurrenskraft i
energisystemet.
Kristdemokraterna har länge drivit kravet att EU
skall vara mer handlingskraftigt på miljöområdet,
eftersom miljöpolitik bör vara en av EU:s huvud-
uppgifter. Ett viktigt steg i den riktningen vore
att fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad
majoritet. Hittills har det till följd av ett fåtal
länders blockering varit omöjligt att driva igenom
t.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter.
Dessvärre har den svenska regeringen konsekvent
motsatt sig en förändring, med hänvisning till att
skattefrågor är en nationell angelägenhet. Vi anser
att miljöfrågor är gränsöverskridande problem som
bör hanteras i ett internationellt sammanhang. Det
krävs gemensamma europeiska åtgärder för att sänka
koldioxidutsläppen, och ett effektivt sådant medel
vore att lagstifta om miniminivå för miljöavgifter.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
3. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) c
av Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ337 yrkandena 6 och
7, 2001/02:Sk489 yrkande 28 och 2001/02:
U302 yrkande 6 samt avslår motionerna 2001/02:K426
yrkande 26, 2001/02:
Sk212, 2001/02:Sk218, 2001/02:Sk286, 2001/02:Sk369,
2001/02:Sk420, 2001/02:Sk427, 2001/02:Sk443,
2001/02:Sk455, 2001/02:Sk478, 2001/02:
Sk491 yrkandena 9 och 23, 2001/02:U301 yrkande 43,
2001/02:U348 yrkande 7, 2001/02:MJ521 yrkande 9,
2001/02:N35 yrkande 8, 2001/02:N213 yrkande 6,
2001/02:N238 yrkande 1, 2001/02:N269 yrkande 2 och
2001/02:
N371 yrkandena 4, 5, 18 och 19.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att ett system för
energibeskattning bör byggas från grunden. Att
fortsätta lappandet på dagens inkonsekventa och
otydliga system av energiskatter är en omväg till
ett ekologiskt hållbart samhälle. Principerna för
ett nytt system bör vara att förorenaren betalar och
att de olika energislagens marknadspris skall spegla
samhällets totala kostnader. Detta innebär att
regering och riksdag skall sätta tydliga
miljömässiga ramar för energisystemet. Inom dessa
ramar skall sedan marknadsekonomins dynamik och
utvecklingskraft verka i miljöns tjänst.
Ekonomiska styrmedel som t.ex. skatter och
avgifter ger som en sidoeffekt inkomster till
statskassan. Det innebär att staten kan sänka andra
skatter och avgifter som är störande för
samhällsekonomin. Grön skatteväxling innebär sänkt
skatt på arbete och höjda skatter på miljöförstöring
och användning av ändliga naturresurser.
Centerpartiet vill se en äkta grön skatteväxling i
Sverige vilket förutsätter raka rör mellan höjda
miljöskatter och sänkta arbetsgivaravgifter.
Ett väl fungerande system för handel med
utsläppsrättigheter kan, på ett bättre sätt än
laborerande med skattesatser, använda
marknadsekonomins dynamik i miljöns tjänst. Handel
med utsläppsrättigheter fungerar dock inte på alla
områden, varför skatteväxling fortfarande är ett bra
instrument för att minska miljöförstöring och
användning av ändliga naturresurser. I Sverige finns
för närvarande ett skattesystem med nedsättningar av
skattebördan för industrin. När ett system med
utsläppsrättigheter är infört måste nedsättningen
upphöra för att göra handeln enkel och enhetlig.
Skatteväxlingen måste vara utformad på ett sätt som
gör att en framtida handel med utsläppsrättigheter
underlättas. Det har regeringen och
samarbetspartierna inte klarat av. I stället
förstärker man den befintliga skillnaden i
miljöbeskattning mellan hushåll och industri. Inga
ansatser görs för att successivt fasa ut de
nedsättningar som finns och förbereda Sverige för
ett system för handel med utsläppsrättigheter.
Vi måste ha en tydlig miljöstyrning på EU-området
då nationella konkurrensvillkor alltmer ersätts av
internationell konkurrens på den gemensamma
marknaden. Olika konkurrensvillkor på grund av olika
miljöregler och miljöskatter kan fungera som en
drivkraft men också som ett hinder. Ett exempel på
ett sådant område där olika regler är ett hinder är
det svenska jordbrukets konkurrenssituation.
Gemensamma miljöskatter är ett av verktygen för att
komma till rätta med detta problem. Sverige måste
våga ta steget och säga att vi behöver miniminivåer
för miljöskatter i EU.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
4. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) fp
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:U301 yrkande 43,
2001/02:MJ521 yrkande 9, 2001/02:K426 yrkande 26 och
2001/02:N269 yrkande 2 samt avslår motionerna
2001/02:Sk212, 2001/02:Sk218, 2001/02:Sk286,
2001/02:Sk369, 2001/02:Sk420, 2001/02:
Sk427, 2001/02:Sk443, 2001/02:Sk455, 2001/02:Sk478,
2001/02:Sk489 yrkande 28, 2001/02:Sk491 yrkandena 9
och 23, 2001/02:U302 yrkande 6, 2001/02:U348 yrkande
7, 2001/02:MJ337 yrkandena 6 och 7, 2001/02:N35
yrkande 8, 2001/02:N213 yrkande 6, 2001/02:N238
yrkande 1 och 2001/02:
N371 yrkandena 4, 5, 18 och 19.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att EU har unika möjligheter att
minska de gränsöverskridande miljöproblemen. Miljön
är en fråga där hållbara lösningar endast finns på
internationell nivå. Möjligheterna till bindande
överstatliga beslut och att ställa länder som ej
följer reglerna till svars bör inom miljöområdet
utnyttjas till fullo av EU. Med rätt beslut på rätt
nivåer kan EU utvecklas till världens bästa
miljöorganisation.
Utsläppen av växthusgaser måste minska radikalt.
Europa har alla förutsättningar att gå i spetsen för
en miljövänlig klimatpolitik. För att riva hindren
mot en rationell klimatpolitik måste EU ges makt
över klimatpolitiken. Att unionen agerat gemensamt
utåt har lett till goda resultat. Nu krävs gemensamt
genomförande också inom Europa. En europeisk mini-
minivå för koldioxidskatten är ett första steg.
Trots att samtliga partier säger sig förespråka en
sådan är Sverige i realiteten en av de värsta
bromsklossarna mot en sådan utveckling. Skälet är
att socialdemokrater och moderater har bildat en
ohelig allians som vägrar låta EU:s beslutsregler
förändras så att beslut om miljöskatter kan fattas
med majoritet. Det är mycket glädjande att
Klimatkommitténs majoritet enats om en ändrad svensk
linje i denna avgörande fråga. Det är också
angeläget att regeringen snabbt ändrar sin
inställning i frågan och börjar driva klimat-
politiken på rätt politisk nivå.
Dagens utformning av beskattning av kraftvärme
förvärrar miljöproblemen och äventyrar
elförsörjningen. Kraftvärmebeskattningen behöver
därför ses över i syfte att stärka den
resurseffektiva kraftvärmens konkurrenskraft i
energisystemet. I dag står kraftvärmeanläggningar
outnyttjade på grund av bristande lönsamhet till
följd av beskattningen. Dessutom hindras nyin-
vesteringar i kraftvärme. I stället används
kondenskraftverk som har sämre effektivitet och
större miljöpåverkan.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
5. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) mp
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:U348 yrkande 7 och avslår
motionerna 2001/02:K426 yrkande 26, 2001/02:Sk212,
2001/02:Sk218, 2001/02:Sk286, 2001/02:Sk369,
2001/02:
Sk420, 2001/02:Sk427, 2001/02:Sk443, 2001/02:Sk455,
2001/02:Sk478, 2001/02:Sk489 yrkande 28,
2001/02:Sk491 yrkandena 9 och 23, 2001/02:
U301 yrkande 43, 2001/02:U302 yrkande 6,
2001/02:MJ337 yrkandena 6 och 7, 2001/02:MJ521
yrkande 9, 2001/02:N35 yrkande 8, 2001/02:N213
yrkande 6, 2001/02:N238 yrkande 1, 2001/02:N269
yrkande 2 och 2001/02:N371 yrkandena 4, 5, 18 och
19.
Ställningstagande
Miljöpartiet de gröna väckte inför det svenska
ordförandeskapet en motion där ett antal frågor
berördes som ännu inte fått en lösning. Eftersom
det spanska ordförandeskapet föresatt sig att det
skall hantera alla frågor och beslutsamt driva
gemensamt fattade beslut framåt torde detta även
innefatta miljöfrågorna. Med tanke på den digra
dagordningen och att miljöfrågorna oftast
nedprioriteras, tvivlar vi på att så blir fallet,
och därför är det viktigt att något medlemsland
envist arbetar för att miljöfrågorna jämställs
med övriga politikområden. Eftersom miljöfrågorna
skall genomsyra alla politikområden anser vi att
de naturligtvis också innefattas i övriga punkter
i det spanska ordförandeskapets tolvpunktslista.
Miljöpartiet de gröna vill att regeringen i
ministerrådet i de sammanhang där det lämpar sig
skall driva frågan om ett ramprogram för integrering
av miljöfrågorna i övrig verksamhet. Följande
insatser bör ingå i ett sådant ramprogram:
En miljökommitté bör inrättas som granskar
kommissionens förslag till beslut utifrån fördragens
miljöprinciper.
Ökade resurser och befogenheter bör ges till EEA,
European Environment Agency, som i dag samlar in och
sammanställer information om miljötillståndet i
unionen. Alla beslut bör kontrolleras med hjälp av
en checklista där miljöprinciperna kollas av mot
föreslagna beslut. Detta skulle öka tydligheten och
integreringen i miljöarbetet.
Ekonomin bör ges ekologiska spelregler. Ökad
konsumtion, dvs. ökad BNP, är ett av unionens
huvudmål trots att miljöforskning visar att det är
just ett ökat materialflöde som är ett av de stora
hindren på vägen mot ett ekologiskt hållbart
samhälle.
Ett system med s.k. gröna räkenskaper eller grön
NNP bör utvecklas där även slitage på det naturliga
kapitalet finns med i kalkylen.
Behovet av, och stödet för, en grön skatteväxling
där de miljörelaterade skatterna höjs och skatten på
arbete sänks delas i dag av många aktörer i EU.
Kommissionen menar att detta är en avgörande
komponent i arbetet för ökad sysselsättning. Detta
gäller framför allt skatterna på energi och
koldioxid. En viktig princip är att beslut om
skatter endast skall vara miniminivåer.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
6. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt
2) m
av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om jordbrukets
miljö- och energiskatter. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Sk326, 2001/02:Sk417 yrkandena 1,
2 och 5, 2001/02:
Sk433 yrkandena 2 och 6, 2001/02:MJ343 yrkandena 4
och 5 och 2001/02:
Sk362 yrkande 1 samt avslår motionerna 2001/02:Sk450
yrkande 5, 2001/02:
Sk468 yrkandena 13, 2001/02:MJ336 yrkande 5,
2001/02:MJ340 yrkande 2, 2001/02:MJ341 yrkande 1,
2001/02:MJ423 yrkande 10, 2001/02:MJ464 yrkande 4
och 2001/02:MJ526 yrkande 14.
Ställningstagande
Regeringen har i olika sammanhang aviserat sin
avsikt att anpassa en del av jordbrukets särskatter.
Ännu har inget hänt. En viktig faktor i samband med
EU-medlemskapet var strävan efter
konkurrensneutralitet mellan medlemsländerna. Inom
trädgårdsnäringen föreligger fortfarande
konkurrenssnedvridningar i olika avseenden. Vi anser
att regeringen skyndsamt måste se över
trädgårdsnäringens särskatter och växthusodlingens
skatter på bränsle för uppvärmning. Regeringen måste
utifrån en helhetssyn verka för konkurrens-
neutralitet mellan länderna och för samordnande
regelverk för den aktuella näringen i fråga. De
utredningar som är tillsatta på området bör behandla
dessa frågor med förtur.
En statlig utredning har påtalat jordbrukets
negativa konkurrenssituation bl.a. beroende på höga
produktionsskatter. Dieselskatten utgör här en tung
del. Det är obegripligt att regeringen valt motsatt
väg och höjt dieselskatten trots att man måste vara
medveten om den ekonomiska situationen för jord- och
skogsbruket. Vi anser att det är en felsyn att
anföra miljöpolitiska skäl för en höjning när det
gäller dessa näringar. Ingen lant- eller
skogsbrukare kör traktor eller skogsmaskiner för
nöjes skull. Enligt vår mening bör dieselskatten
sänkas till 53 öre per liter för jordbruket,
skogsmaskiner och arbetsredskap.
Sverige är det enda land inom EU som har skatt på
handelsgödsel. Budgetpropositionen för ett
resonemang om hur återföringen av skatten på bekämp-
ningsmedel och handelsgödsel till näringen skall
ske, vilket visar sig vara mycket komplicerat. Det
finns inte någon garanti för att de lantbrukare som
betalat skatten själva kommer att få tillbaka några
pengar. Hela systemet måste därför betraktas som en
märklig rundgång där slutresultatet är ovisst, och
ingen kan i dag påstå att miljön förbättras med den
hittills förda politiken. Vi anser därför att
kväveskatten på handelsgödsel skall avskaffas.
Medvetenheten och kunskapen om
handelsgödselanvändningen inom jordbruket har
utvecklats på ett positivt sätt, och vi anser att
skatteinstrumentet inte är det bästa sättet för att
komma till rätta med kväveläckage från jordbruket.
Vårt förslag innebär inte att vi negligerar
problemet med växtnäringsläckaget i jordbruket.
Forskning, information, ny teknik och ökad kunskap
är bättre metoder än skatteinstrumentet för att
bekämpa miljöproblemen. Bättre odlingsmetoder och
andra åtgärder, som t.ex. kantzoner fria från
gödsling och bekämpningsmedel längs sjöar och
vattendrag, är således att föredra. Metoder bör
vidare utvecklas för miljöbalanser och
energibalanser i jordbruket, baserade på olika
odlingsmetoder. Forskningen och informationen på
området bör intensifieras och utvecklas.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
7. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt
2) kd
av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om jordbrukets
miljö- och energiskatter. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:MJ340 yrkande 2, 2001/02:MJ423
yrkande 10, 2001/02:
Sk326 och 2001/02:MJ336 yrkande 5 samt avslår
motionerna 2001/02:Sk362 yrkande 1, 2001/02:Sk417
yrkandena 1, 2 och 5, 2001/02:Sk433 yrkandena 2 och
6, 2001/02:Sk450 yrkande 5, 2001/02:Sk468 yrkandena
13, 2001/02:
MJ341 yrkande 1, 2001/02:MJ343 yrkandena 4 och 5,
2001/02:MJ464 yrkande 4 och 2001/02:MJ526 yrkande
14.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att jordbrukets skatter
måste bringas i harmoni med övriga EU-länders
beskattning. Svenskt jordbruk pressas av produk-
tionsskatter som saknar motstycke i övriga EU.
När det gäller dieselskatterna, betalar t.ex. de
danska och engelska bönderna 40 % mindre för
dieseln. De finska bönderna betalar 50 % mindre.
Bönderna i Sverige betalar 3 kr i skatt per liter
diesel. Övriga EU-bönder betalar i genomsnitt
1 krona i skatt. Sverige är också det enda land
som har skatt på handelsgödsel. Det är viktigt
att det arbete som nu pågår beträffande tillväga-
gångssättet för en återföring av handelsgödsel-
och bekämpningsmedelsskatterna till jordbruket
resulterar i ett förslag till riksdagen under
hösten. Även frågan om en reducering av
dieselskatten för jordbrukets arbetsmaskiner
måste få en positiv lösning under hösten.
Växthusodlingens beskattning av fossilt bränsle
för uppvärmning bör också bli föremål för en
motsvarande översyn som resulterar i ett förslag
som innebär ett rättvisare beskattningssystem och
en med andra EU-länder jämlik beskattningsnivå.
Växthusodlingens energiskatter utgör en tung
kostnad, och skatten står inte alls i rimlig
proportion till den skatt som tas ut i
konkurrentländerna. Medan koldioxidskatten i Sverige
tas ut med ett belopp som varierar mellan olika
företag med ca 200529 kr per m3 olja är skatten i
Danmark ca 10 kr per m3. Den stora variationen i
skatteuttaget för svensk växthusodling beror på att
skatten är relaterad till företagets omsättning
enligt den s.k. 0,8-procentsregeln.
Kristdemokraterna har även tidigare framhållit den
orättvisa som 0,8-procentsregeln innebär för
växthusföretagen och den ytterligare orättvisa som
tillämpningen av EU:s minimiskattesats för
mineraloljeprodukter innebär för företag som måste
utnyttja olja för uppvärmning i förhållande till de
företag som kan utnyttja naturgas. Det svenska
beskattningssystemet innebär således inte bara en
avsevärd konkurrensnackdel i förhållande till övriga
EU-länder utan också ojämlika
beskattningsförhållanden inom Sverige. Dessa
missförhållanden måste enligt vår mening skyndsamt
åtgärdas.
Orenade äldre gräsklippare släpper ut stora
mängder mycket miljöskadliga avgaser. En
skrotningspremie för äldre båtmotorer och
gräsklippare skulle vara en effektiv
miljöförbättrande åtgärd som på kort tid skulle löna
sig. Vi anser att skatten skall sänkas på
alkylatbensin (s.k. grön bensin) för motorsågar och
trädgårdsredskap.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
8. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt
2) fp
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om jordbrukets
miljö- och energiskatter. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:MJ526 yrkande 14 och avslår
motionerna 2001/02:Sk326, 2001/02:Sk362 yrkande 1,
2001/02:Sk417 yrkandena 1, 2 och 5, 2001/02:
Sk433 yrkandena 2 och 6, 2001/02:Sk450 yrkande 5,
2001/02:Sk468 yrkandena 13, 2001/02:MJ336 yrkande
5, 2001/02:MJ340 yrkande 2, 2001/02:
MJ341 yrkande 1, 2001/02:MJ343 yrkandena 4 och 5,
2001/02:MJ423 yrkande 10 och 2001/02:MJ464 yrkande
4.
Ställningstagande
Jordbruket har både positiva och negativa
effekter på miljön och utmaningen för framtiden
är att minska den negativa miljöpåverkan. Folk-
partiet anser att jordbruket skall behandlas som
en näring bland andra och följaktligen beskattas
därefter. Det finns anledning att granska frågan
om skatt på handelsgödsel. Kväveläckage från
bl.a. jordbruket leder till övergödning av våra
sjöar och vattendrag och i längden även av
kustvattnen. Trenden med ökande utsläpp har
visserligen brutits, men målet har inte uppnåtts.
Europas bönder har under många år använt
handelsgödsel med höga halter kadmium i
fosfaterna. Det finns kadmiumfria fosfater, men
dessa är mycket dyra.
Folkpartiet anser att det är mycket angeläget att
hejda försurningen av mark och vatten och att få
kontroll på och stoppa användningen av kadmium i
konstgödseln, beständiga kemikalier, antibiotika och
andra farmakologiska ämnen i gödsel och rötslam. Vi
anser att Sverige i EU skall driva kravet att
handelsgödsel och bekämpningsmedel skall beskattas
genom ett system baserat på
kväveeffektivitet/kväveförluster. Det är viktigt att
svenska bönder har goda förutsättningar att
konkurrera på en europeisk marknad och Folkpartiet
kräver att regeringen vidtar åtgärder så att
jordbrukets konkurrenssituation förbättras.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
9. Åkerinäringen (punkt 3) m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd),
Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om åkerinäringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:
Sk222 och 2001/02:Sk418 yrkandena 1 och 2, bifaller
delvis motion 2001/02:
Sk244 samt avslår motionerna 2001/02:Sk248,
2001/02:Sk407, 2001/02:
Sk418 yrkande 3 och 2001/02:MJ521 yrkande 13.
Ställningstagande
Den svenska åkerinäringen har svårt att hävda sig i
konkurrens med utländska åkerier. Rena
inrikestransporter får numera utföras i stort sett
fritt av EU-ländernas åkerier. Trafikmätningar under
ett dygn visar att var tredje lastbil på de svenska
vägarna redan är utlandsregistrerad. Konkurrensen
sker dock inte på lika villkor. Skatter och
avgifter, inte minst dieselskatten, liksom miljö-
kraven i Sverige snedvrider konkurrensen. Analyser
visar att de svenska åkeriföretagen har ca 20 %
högre kostnader än åkerier i omvärlden. Åkeri-
näringen kan inte i längden bära den tunga bördan om
näringen skall kunna expandera och skapa fler
arbetstillfälle. Det handlar om jobben och svensk
åkerinärings framtid. Näringen sysselsätter direkt
ca 55 000 personer, vartill kommer de som berörs
indirekt. När det gäller internationella transporter
anställs i dag huvudsakligen utländsk arbetskraft.
Skatter och avgifter har gjort den svenska
arbetskraften för dyr. Närmare 500
årsarbetstillfällen har gått förlorade under de
senaste åren. Anställda i åkerinäringen bidrar varje
år med miljardbelopp till svenska staten i form av
löneskatter och moms på det de handlar. Företagen
betalar arbetsgivaravgifter, fordonsskatter och
bränsleskatter m.m. Om företagen läggs ned eller
flyttar till andra länder, förlorar Sverige
skatteintäkter.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
10. Åkerinäringen (punkt 3) fp
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om åkerinäringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:
MJ521 yrkande 13 och avslår motionerna
2001/02:Sk222, 2001/02:Sk244, 2001/02:Sk248,
2001/02:Sk407 och 2001/02:Sk418 yrkandena 13.
Ställningstagande
Transportnäringen har i likhet med övriga
näringsgrenar fått känna på internationell
konkurrens. Det sägs att svenska åkare inte
klarar konkurrensen från seriösa utländska samt
oseriösa inhemska och utländska åkare. Härutöver
bidrar lägre skatter och avgifter i utlandet,
tummande på regelboken och dumpade priser till
att pressa åkerinäringen. Även om en
prisjämförelse med våra viktigaste
konkurrentländer visar att dieselpriset inte på
något sätt avviker markant finns det all
anledning att ta svensk transportnärings problem
på allvar. Folkpartiet motsätter sig ytterligare
höjningar av dieselskatten och anser att
regeringen i stället bör arbeta inom EU för
införandet av en gemensam kilometerskatt på
lastbilstrafik. Det är en miljöåtgärd som rimmar
väl med strävan efter en enhetlig inre marknad
med konkurrens på lika villkor. Regeringen bör
också arbeta för att samtliga länder inom unionen
skall premiera användningen av diesel enligt
miljöklass 1.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
11. Fossila drivmedel (punkt 4) m
av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om fossila
drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Sk203, 2001/02:Sk204, 2001/02:Sk215,
2001/02:Sk231, 2001/02:
Sk285, 2001/02:Sk289 yrkande 1, 2001/02:Sk433
yrkande 1 och 2001/02:
Sk450 yrkande 3 samt avslår motionerna 2001/02:Sk202
och 2001/02:N265 yrkande 4.
Ställningstagande
Många enskilda människor och familjer är i dag helt
beroende av bilen för att kunna ta sig till och från
arbetet, köra barn till skola och dagis och ta sig
till utbildningar och fritidsaktiviteter, och de
drabbas hårt av de höga drivmedelsskatterna. Dessa
slår också hårt mot bl.a. jordbruk och åkerier. Vi
anser att bensinskatten bör sänkas så att enskilda
och familjer har råd att äga och köra bil. En sådan
åtgärd skulle också förbättra rörligheten på
arbetsmarknaden samtidigt som det underlättar för
människor att bo kvar i glesbygd. Det skulle också
leda till att Sverige blir mer attraktivt som
turistland.
Sveriges bilister betalar i dag ca 70 miljarder
kronor om året i olika bilskatter. Cirka två
tredjedelar av bensinpriset utgörs i dag av skatt.
Lägger man därtill det faktum att bilisten tvingas
betala detta höga bensinpris med redan beskattade
pengar så inser nog de flesta att detta är orimligt.
Sverige har en av Europas äldsta bilparker och vill
man förbättra miljön gäller det att föra en politik
som gör det möjligt för fler vanliga familjer att
skaffa sig en nyare bil. Skrotningspremien bör höjas
för att på frivillig väg få bort många av de äldre
bilarna.
Enligt vår mening bör skatten på bensin och diesel
sänkas med 70 öre per liter inklusive moms samtidigt
som reseavdragen för arbetsresor höjs till en nivå
som står i rimlig proportion till
bensinprisökningarna.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
12. Alternativa drivmedel (punkt 5) kd
av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om alternativa
drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:MJ423 yrkandena 4, 6 och 13, 2001/02:MJ287
yrkande 2 och 2001/02:N265 yrkande 5 samt avslår
motionerna 2001/02:Sk346, 2001/02:
Sk406, 2001/02:Sk419, 2001/02:Sk435 och
2001/02:Sk475.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att skatteuttaget på
vägtrafiken skall motsvaras av kostnader och
därför borde de förnyelsebara bränslena befrias
från koldioxidskatt. Under en övergångsperiod bör
de även beläggas med något lägre energiskatt. Det
är angeläget att inom EU åstadkomma gemensamma
tag när det gäller den miljörelaterade
beskattningen för att bibehålla konkurrensen men
med mer miljöanpassade drivmedel och transporter.
Staten bör medverka till att stimulera marknaden
på detta område. Politiken måste inriktas på att
genom långsiktiga mål driva på utvecklingen för
energieffektiva och miljövänliga fordon och nya
bränslen. Lagstiftning och regler måste på ett
bättre sätt än i dag gynna utveckling av ny
teknik, forskning samt försök med alternativa
bränslen. Aktörerna måste ha möjlighet att arbeta
med god framförhållning. För att Sverige skall
slippa importera etanol måste den inhemska
produktionen skattebefrias även efter 2004.
Det är fel att avgränsa antalet pilotprojekt som
nu sker, vilket också kritiserats av
Energimyndigheten. Det skapar snedvriden konkurrens
och hindrar utveckling av nya produkter samt
möjligheter att bygga ut servicenät för alternativa
bränslen. Enligt vår mening bör tekniken för
produktion av motoralkoholer samt ekoparaffin
beviljas pilotprojektdispens för att kunna utvecklas
och testas i större skala.
En s.k. flexibel etanolbil kan köras på alla
blandningar av 85 % etanol och 15 % bensin till ren
bensin. När de tankas med 85 % etanol kallas
bränslet E85. Till skillnad från alla andra
förnybara drivmedel har etanoldelen i E85 en skatt
med 90 öre per liter plus moms. Problemet är att
dagens pris på E85 är 8,43 och att bilarna drar ca
30 % mer volym när de körs på E85 jämfört med när de
körs på ren bensin. Budgetpropositionen innebär att
skattefriheten för E85 skjuts upp till 2003, vilket
betyder att under det kritiska första året måste en
miljöintresserad konsument betala 10,95 kr för den
E85 som behövs för att ersätta en liter bensin som i
dag kostar ca 9,45 kr. Det kommer att leda till
färre inköp av etanolbilar samt att de som ändå har
köpt dessa antingen måste betala mer per mil för att
köra miljövänligt eller i högre grad väljer att köra
på bensin. Detta är vi kritiska till.
Biogas framställt av avfall är ett utmärkt
drivmedel för fordon. För att biogas skall vara
intressant för såväl privatpersoner som företagare
krävs att både pris och pumpstationer är
användarvänligt. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag på åtgärder för att göra
biogasanvändandet mer tillgängligt.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
13. Alternativa drivmedel (punkt 5) c
av Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om alternativa
drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:
Sk406 och avslår motionerna 2001/02:Sk346,
2001/02:Sk419, 2001/02:
Sk435, 2001/02:Sk475, 2001/02:MJ287 yrkande 2,
2001/02:MJ423 yrkandena 4, 6 och 13 samt
2001/02:N265 yrkande 5.
Ställningstagande
Det råder en betydande enighet kring behovet av
att minska de koldioxidutsläpp som dagens
fossilbaserade drivmedel ger upphov till.
Biobaserade drivmedel framhålls i det
sammanhanget som ett alternativ. Centern delar
denna grundsyn men vill framhålla vikten av att
samtliga bränslen granskas utifrån den totala
miljöeffekten. I budgetpropositionen för 2002
föreslås befrielse från koldioxidskatt för
koldioxidneutrala drivmedel. Vi anser att det är
viktigt att definitionen av begreppet
koldioxidneutral blir tillräckligt omfattande och
tydlig, och samtidigt praktisk att tillämpa.
Definitionen får inte leda till inskränkningar i
utvecklingsarbetet mot minskade nettoutsläpp av
koldioxid. Vi anser att avsikten med begreppet
inte är att bara snävt se till råvaran för
drivmedlet och om denna är förnyelsebar eller
inte. Koldioxidneutral går bortom begreppen
förnyelsebar eller biobaserad genom att ta hänsyn
till nettoeffekterna på de samlade
koldioxidutsläppen från hela produktionskedjan av
drivmedlet, från vaggan till graven, att
produkter baserade på förnyelsebart material i
sig inte garanterar att inte väsentliga mängder
fossil energi eller fossilt kol använts i
produktionskedjan eller att utsläpp av andra
växthusgaser sker samt att även fossila produkter
kan vara råvara till koldioxidneutrala drivmedel,
om produktionen sker så att kolet återanvänds
till drivmedel i stället för att direkt generera
koldioxidutsläpp.
För att avgöra om ett drivmedel är
koldioxidneutralt är det troligen inte praktiskt
möjligt att kräva fullständig livscykelanalys,
vilket skulle innebära problem med definitioner,
avgränsningar, beräkningsmodeller etc. samt även
kräva stora resurser att utföra. Enligt vår mening
måste man ändå göra en viss bedömning av
koldioxidutsläpp och fossil energiåtgång för de
viktigaste stegen i tillverkningskedjan och inte
bara se till råvaran.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
14. Alternativa drivmedel (punkt 5) fp
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om alternativa
drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Sk435 och 2001/02:Sk346 samt avslår
motionerna 2001/02:Sk406, 2001/02:Sk419,
2001/02:Sk475, 2001/02:MJ287 yrkande 2,
2001/02:MJ423 yrkandena 4, 6 och 13 samt
2001/02:N265 yrkande 5.
Ställningstagande
Drivmedel som inte är eldningsolja, bensin, diesel,
gasol, metangas eller naturgas skall enligt lagen om
skatt på energi betalas som för motsvarande
bränsle. Ingenstans, varken i lagen, andra lagar,
eller i förarbeten till lagen, klargörs vad som
avses med motsvarande bränsle. Det finns exempel
på att ett och samma bränsle av olika handläggare på
Riksskatteverket har bedömts tillhöra olika
miljöklasser och därmed fått olika skattesatser. Det
är inte ens klargjort om drivmedlets fysiska och
kemiska egenskaper skall avgöra, eller om det
avgörande är vilken typ av motor drivmedlet skall
användas i. Efterhand som fler typer av alternativa
drivmedel och blandningar av drivmedel introduceras
kommer tolkningsproblemen att bli alltmer
besvärande. Folkpartiet anser att det i
energiskattelagen behövs en definition av vad som
menas med motsvarande bränsle.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
15. Fordonsskatt (punkt 6) kd
av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om fordonsskatt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk405
yrkande 2, bifaller delvis motionerna 2001/02:Sk405
yrkande 1, 2001/02:
Fi230 yrkande 2, 2001/02:Sk267, 2001/02:Sk329,
2001/02:Sk347, 2001/02:
Sk448 och 2001/02:MJ423 yrkande 3 samt avslår
motionerna 2001/02:
Sk201, 2001/02:Sk314 och 2001/02:MJ342 yrkande 2.
Ställningstagande
Enligt Kristdemokraternas mening är skatten på
dieselbränsle på felaktiga grunder alltför hög.
Naturvårdsverket har varit mycket kritiskt till
dieselbilar och menat att de har högre
partikelutsläpp och därmed ger större risk för
hälsoeffekter jämfört med nya bensinbilar. De
senaste skattehöjningarna på dieselbränsle i Sverige
har föranlett försäljningar av dieselbilar som för
många medfört stora ingrepp i privatekonomin.
I Vägverkets rapport 2001:40 Bensin- eller
dieseldrivna fordon vad är bäst för miljön?
redovisas miljöegenskaperna för diesel- respektive
bensindrivna personbilar. Bensinmotorns svaga sidor
var enligt rapporten hög bränsleförbrukning och
därmed stora koldioxidutsläpp, 40 % högre än diesel-
bilens. Utsläppen av kolväten var sex gånger högre
än för dieselbilens. Vidare var bensinbilen
känsligare för kallstarter och körsätt. Dieselbilens
svaga sidor var stora utsläpp av kväveoxider,
dubbelt så höga som för bensinmotorn, samt 30 %
större utsläpp av partiklar. Det är viktigt att
Vägverket och Naturvårdsverket och andra
institutioner med insikter på miljöområdet noga
följer utvecklingen. Bensin- och dieselbilar bör
inte ställas mot varandra. Enligt vår mening är det
mera rättvisande att ställa olika modeller mot
varandra och bedöma vilka som ger bäst rening. Det
finns i dag dieselmodeller där partikelnivån är
lägre än hos bensindrivna bilar. När det gäller
koldioxid som påverkar klimatet är dieseln bättre,
eftersom förbrukningen är lägre. Det måste vara
bättre att fokusera på fordonsmodeller med låg
bränsleförbrukning och goda emissionsegenskaper än
på frågan om bensin eller diesel. Vi anser att
Vägtrafikskatteutredningen noga måste överväga dessa
argument.
Det pågår en snabb teknisk utveckling som har lett
till en dieselboom på en rad marknader inom EU, som
t.ex. Tyskland, Österrike och Storbritannien. I
Frankrike är fordonsskatten slopad. Varannan bil som
säljs är en dieselbil, trots att en sådan är dyrare
i inköp. Nya dieseldrivna fordon är bättre miljö-
mässigt och enligt Vägverkets bedömning det bästa
alternativet för landsbygden och i mindre tätorter
och städer medan bensindrivna bilar är bättre i
storstäder.
Det råder för närvarande en stor osäkerhet om den
framtida inriktningen av beskattningen av
dieselbilar, och de stora skillnaderna i skatt
mellan dieselbilar och bensindrivna bilar har lett
till en nedgång i nyregistreringar av dieselbilar.
Enligt vår uppfattning finns det inte tillräckliga
miljömässiga skäl som motiverar skillnaden i
beskattning mellan dieselbilar och bensindrivna
bilar. Enligt vår mening bör såväl fordonsskatten
som drivmedelsskatten på dieselbilar sänkas.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
16. Differentierad drivmedels- och fordonsskatt
(punkt 7) kd
av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om differentierad
drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller riks-
dagen motion 2001/02:N372 yrkande 7, bifaller delvis
motionerna 2001/02:
Sk216, 2001/02:Sk293 och 2001/02:Sk353 samt avslår
motion 2001/02:
Sk312 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Enligt Kristdemokraternas nya principprogram bör
glesbygdsbor som har bristfällig kollektivtrafik och
långa avstånd till arbete, service och nöjen
kompenseras för sina merkostnader. Generellt
föreslår vi i vår partimotion om skattepolitikens
inriktning sänkt skatt på diesel med 25 öre per
liter över hela riket, vilket utgör 31,25 öre per
liter inklusive moms. För att jämställa diesel och
bensin inom stödområde A föreslår vi en
skattesänkning med 25 öre också på bensin inom detta
område, vilket utgör 31,25 öre per liter inklusive
moms. Sänkningen finansieras delvis genom att den
nuvarande regionala skattelättnaden på
fordonsskatten tas bort. Den enskilde bilägaren
kommer att märka att bilkostnaden blir lägre vid en
bränsleförbrukning på ca 1 300 liter per år. För en
modern bil med en medelförbrukning av 0,8 liter per
mil motsvarar det en körsträcka på ca 1 500 mil. Med
tanke på de långa avstånden inom stödområde A tjänar
därmed de allra flesta bilägare på förslaget.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
17. Alkoholbeskattning (punkt 8) m
av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
alkoholbeskattning. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:So275 yrkande 2, 2001/02:Sk230
och 2001/02:Sk350 samt avslår motionerna
2001/02:Sk409, 2001/02:So616 yrkande 2 och
2001/02:So629 yrkandena 1 och 5.
Ställningstagande
Ungefär hälften av all sprit som konsumeras i landet
finns inte med i den vanliga alkoholstatistiken. Den
kan vara illegalt tillverkad, smugglad eller lagligt
införd av privatpersoner. Motsvarande siffra för vin
anses vara lägre och ligger sannolikt någonstans
över 20 %. Det verkliga hotet mot folkhälsan ligger
i att alltfler köper smuggelsprit och hembränt. Den
växande svarta marknaden gör att t.ex.
ålderskontrollen på Systembolaget och på restau-
rangerna blir meningslös. Varken hög alkoholskatt,
restriktiv alkoholpolitik eller polisiära åtgärder
har kunnat stoppa den svarta marknadens tillväxt.
Den förda politiken och speciellt de höga
alkoholskatterna har minskat medborgarnas förståelse
för åtgärder mot kriminell alkoholhantering. Detta
har varit negativt för både laglydighet och
folkhälsa. Dessutom slås arbetstillfällen ut i
bryggeribranschen. Den nuvarande fokuseringen på
repressiva metoder mot vanliga medborgare samtidigt
som skattebelastningen behålls på hög nivå gör det
tyvärr omöjligt att komma till rätta med problemen.
Det är enligt vår mening angeläget att
alkoholskatterna sänks. Regeringens oförmåga att
resolut angripa problemet med svartsprit genom att
företa skattesänkningar innebär att man kapitulerar
inför problemet och att Sverige inte har någon
genomtänkt alkoholpolitik.
De svenska bryggerierna arbetar under orättvisa
konkurrensförhållanden gentemot omvärlden. Detta
märks genom att flera bryggerier har varit tvingade
att stänga eller minska antalet anställda. Svensk
ölskatt är avsevärt högre än i omvärlden, nästan
dubbelt så hög som i Danmark och åtta gånger så hög
som i Tyskland. Privatinförsel av öl ökar och är nu
lika stor som Systembolagets försäljning av starköl.
Genom de förändrade reglerna för import och ökat
resande är hög skatt och därmed högt pris effektlöst
för att begränsa alkoholkonsumtionen. Inköpen av öl
flyttas i stället från Sverige till grannländer med
lägre pris på grund av lägre skatt. Gränshandeln har
enligt vår mening antagit sådana proportioner att
det är nödvändigt att vidta motverkande åtgärder.
Den tidigare genomförda skatteförändringen har varit
otillräcklig för att påverka gränshandeln. För att
komma åt missförhållandena vad gäller konkurrens och
okontrollerad införsel föreslår vi att skatten på öl
med en alkoholhalt över 2,8 % sänks till 0,85 kr per
procent och liter.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
18. Privatinförsel av alkohol och tobak (punkt
9) m
av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om privatinförsel
av alkohol och tobak. Därmed avslår riksdagen
motionerna 2001/02:Sk408, 2001/02:So616 yrkande 3
och 2001/02:So629 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi är ense med majoriteten om att motionerna under
avsnittet med förslag om Sverige skall verka för
sänkta införselkvoter skall avslås. Moderata
samlingspartiet anser i motsats till motionärerna
att Sveriges successiva anpassning till de
införselkvoter för alkohol och tobak som föreskrivs
i cirkulationsdirektivet borde ske snabbare än vad
som nu är fallet.
När det gäller motiveringen för att avslå motionen
med förslag om skärpta skatterättsliga sanktioner
för att komma till rätta med missbruk i samband med
privatinförsel av alkoholdrycker anser vi i motsats
till majoriteten att den nuvarande fokuseringen på
repressiva kontrollmetoder inte är en framkomlig
väg, så länge skattebelastningen på alkohol behålls
på nuvarande höga nivå. Enligt vår mening bör
problemet med smuggling och svartsprit angripas
genom skattesänkningar på alkohol.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
19. Avfallsskatt (punkt 11) c
av Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om avfallsskatt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ337
yrkandena 24 och 25 samt avslår motionerna
2001/02:Sk239 och 2001/02:
MJ521 yrkande 12.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att deponiskatten inte har fått
den styrande effekt som var tänkt när den infördes.
Mycket talar för att en höjning av skatten är viktig
för att stimulera kommunerna och samtidigt minska
riskerna för att andra länder exporterar sitt avfall
för deponi i Sverige. Den höjning av deponiskatten
som riksdagen beslutat om från 250 kr/ton till 288
kr/ton är med största sannolikhet inte tillräcklig
för att förbättra miljöstyrningen. Vi anser att
deponiskatten bör höjas ytterligare, gärna stegvis
för att få största möjliga miljönytta. Ett
ytterligare sätt att stimulera arbetet är att
kombinera deponiskatten med en avgift som utformas
enligt den modell som används för NOX-avgiften. Det
är viktigt att påpeka att NOX-avgiften är
statsfinansiellt neutral. Utformningen av avgiften
är sådan att de som är miljövänligast tjänar på
systemet medan de som är miljöovänligast får betala.
Detta är ett starkt incitament att förbättra sig.
Centern anser att det bör utredas om ett system
liknande NOX-avgiften kan införas ovanpå
deponiskatten.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
20. Avfallsskatt (punkt 11) fp
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om avfallsskatt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ521
yrkande 12 och avslår motionerna 2001/02:Sk239 och
2001/02:MJ337 yrkandena 24 och 25.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att avfallsförbränning utgör en av
de största globala källorna till dioxinbildning. Det
finns all anledning att verka för andra mer hållbara
och miljövänligare vägar för avfallshantering än
förbränning. För att stimulera till
avfallsminimering, materialåtervinning och
biologiska behandlingsmetoder bör förbränning av
avfall beskattas. Folkpartiet föreslår därför en
viktbaserad skatt på förbränning på samma nivå som
dagens deponiskatt.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
21. Skatt på kväveutsläpp från reningsverk
(punkt 12) mp
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om skatt på
kväveutsläpp från reningsverk. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ466 yrkande 7.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att ett system med miljöskatter
på kväveutsläpp bör genomföras för att minska
utsläppen från kommunala reningsverk. Det är också
viktigt att uppmuntra och möjliggöra en lokal och
stegvis omställning till ett slutet
närsaltkretslopp. Vi anser också att det är
väsentligt att Sverige stöder motsvarande åtgärder i
andra Östersjöländer.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
22. Avgift på amalgam (punkt 13) mp
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om avgift på
amalgam. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:
So636 yrkande 6.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att amalgam skall beläggas med en
miljöavgift i enlighet med principen om att
förorenaren betalar. Avgiften bör sättas så att de
miljökostnader som finns i anslutning till
hanteringen, rening av avlopp och luft, kremering
och slutförvaring, täcks.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
23. Skatt på spel (punkt 14) kd
av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om skatt på spel.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk297 och
bifaller delvis motionerna 2001/02:Sk279,
2001/02:Sk305 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk447 och
2001/02:MJ524 yrkande 2.
Ställningstagande
Hästsporten i Sverige är en stor näring men
betraktas ofta som en spelverksamhet och en
skattebas. Enligt vår mening är näringen föremål för
en alltför hård beskattning, och risken är
överhängande att verksamheten flyttar utomlands. Det
skulle vara olyckligt om branschen skulle tvingas
flytta avel och annan verksamhet utomlands, eftersom
landet behöver en travsport. Näringen omfattar många
olika grenar som når både barn och vuxna. Den totala
omfattningen av den svenska hästnäringen är i dag
större än den svenska stålindustrin. Det finns många
småföretagare som har sin huvudsakliga
uppdragsgivare i näringen, och det finns därför även
arbetsmarknadsskäl för att se till att verksamheten
stannar i Sverige. Staten drar in stora belopp genom
totoskatt och enligt vår mening skulle näringen få
större möjligheter att stanna kvar i Sverige om
skatten sänktes. Vi anser att regeringen bör få i
uppdrag att se över skattereglerna avseende totospel
och hästnäringen i stort.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt
2) c
av Rolf Kenneryd (c).
Centerpartiets förslag på skatteområdet för jord-
och skogsbruket redovisades i samband med höstens
budgetberedning i motion 2001/02:SkU489. Vi betonade
därvid bl.a. den betydelse som svenskt jord- och
skogsbruk har för att skapa förutsättningar för
livskraft i hela landet och att en strategi på
området måste handla om hur den gröna sektorn kan få
goda villkor att utvecklas. Vi konstaterade vidare
att regeringen och samarbetspartierna är mycket
motsträviga mot att skapa likvärdiga
konkurrensvillkor för svensk lantbruksnäring i tider
då svenskt lantbruk agerar på samma marknad som
konkurrenter som har lägre kostnader.
Vi kritiserade det förhållandet att likställandet
av el- och eldningsoljebeskattningen med industrins
nivåer blivit en halvmesyr och att underliga
gränsdragningar har ställt småbrukarna utanför
nedsättningen. Vi föreslog därför att gränsen på
1 000 kr för att få del av nedsättningen på el- och
eldningsoljeskatten skulle slopas.
Vi kritiserade vidare förslaget att höja skatten
på dieselbränsle eftersom det innebär att många
jordbrukare förlorar ytterligare i konkurrenskraft i
förhållande till sina kolleger i Finland och
Danmark. Centern föreslog i stället att skatten på
diesel för jord- och skogsbruksmaskiner skulle
sänkas till EU-genomsnittet, dvs. 1 kr per liter.
Vi noterade slutligen att regeringen visserligen
hade reserverat pengar för att återföra skatten på
handelsgödsel till näringen men att det inte fanns
något konkret förslag. Centern föreslog ett slopande
av kväveskatten på handelsgödsel och att medel
skulle avsätts för odling i balans.
Sammantaget innebar våra förslag att jord- och
skogsbrukets skatter skulle minska med 1,27
miljarder kronor.
2. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt
2) mp
av Gudrun Lindvall (mp).
EU:s gränsvärde för halt av bekämpningsmedel i
dricksvatten är 0,1 mikrogram per liter. VA-verkets
branschorganisation, Svenska vatten- och avlopps-
föreningen, VAV, har undersökt vattenverk, och i 40
vattenverk har gränsvärdet på 0,1 mikrogram per
liter vatten överskridits. Enligt uppgift har
föroreningarna påträffats i vattenverk i Halland,
Skåne, Västergötland, Närke, Småland, Östergötland
och Västmanland, dvs. i de landskap som har mycket
lantbruk.
Ny forskning visar att 0,10,3 % av de
bekämpningsmedel som sprids transporteras vidare
till sjöar och vattendrag. För många
bekämpningsmedel testas inte nedbrytning i vatten
före godkännandet. Man påstår även att substanserna
bryts ned snabbt i jord, men nu visar det sig att
den låga mikrobiella aktiviteten och temperaturen i
nordiska förhållandevis kalla jordar minskar
nedbrytningshastigheten.
Miljöpartiet anser att det är dags att ta fram en
radikal avvecklingsplan för bekämpningsmedel i
Sverige för att få ett samhälle som är ekologiskt
långsiktigt hållbart. Den handlingsplan som
Jordbruksverket nu arbetar med måste ha som mål att
fasa ut samtliga bekämpningsmedel. Planen måste
innehålla styrmedel, såväl ekonomiska som andra, som
snabbt leder till målet. Att dagens konventionella
lantbruk inte är långsiktigt hållbart konstaterades
redan i mitten av 1990-talet i en rapport som Det
naturliga steget lade fram i samarbetet med LRF. När
nu användningen per hektar ökar i stället för att
minska i lantbruket måste något ske. I Danmark
diskuteras användningen av bekämpningsmedel
betydligt mer än i Sverige, och man har vidtagit
åtgärder. Skatten på bekämpningsmedel är t.ex. tio
gånger högre där än i Sverige. Avsikten att
användningen skall minska är uppenbar. Vi anser att
det är lika angeläget att komma ifrån gifterna här
som i Danmark, och en översyn av skatten på
bekämpningsmedel bör därför ingå i en
avvecklingsplan.
3. Alternativa drivmedel (punkt 5) mp
av Gudrun Lindvall (mp).
I budgetpropositionen för 2002 redovisas en
skattestrategi för alternativa drivmedel som skall
gälla från år 2003. I budgeten avsätts 150 miljoner
kronor per år till pilotprojekt som en del av
skattestrategin för alternativa drivmedel. Samtidigt
beräknas intäktsbortfallet bli 750 miljoner kronor
per år fr.o.m. 2003 för reduktion av koldioxidskatt
för koldioxidneutrala drivmedel. Summan som är
avsatt för pilotprojekt är relativt jämförbar med
vad skattebefrielsen för pilotprojekt innebär redan
i dag. Kalkylen blir något bättre om
koldioxidneutrala drivmedel endast skulle reducera
energiskatten via potten för pilotprojekt och att
reduktionen av koldioxidskatten går via utrymmet för
koldioxidskattebefrielse. Men det kommer troligtvis
att uppstå en obalans, åtminstone till en början, på
så vis att potten för pilotprojekt utnyttjas fullt
ut medan det beräknade utrymmet för kol-
dioxidskattebefrielse bara utnyttjas delvis.
Tillgången på koldioxidneutrala drivmedel som är
konkurrenskraftiga på marknaden om de endast befrias
från koldioxidskatt är för närvarande begränsad
eller obefintlig, och stora producenter eller
storskalig import lär knappast dyka upp utan lång
förvarning. Jag anser därför att det vore lämpligt
med en flexibel syn på fördelningen mellan dessa två
budgetpotter på så vis att åtminstone en del av det
utrymme för koldioxidskatt som inte utnyttjas i
praktiken i stället får användas för att öka potten
för pilotprojekt. Eftersom koldioxidneutrala
drivmedel inte bör beläggas med koldioxidskatt är
det även viktigt att budgetsumman på lång sikt inte
ses som ett tak. Vi skulle då hamna i den orimliga
situationen att eventuella kvantiteter av
koldioxidneutrala drivmedel utöver en viss kvot
beläggs med koldioxidskatt.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2001/02:K426 av Alf Svensson m.fl. (kd):
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om miniminivåer för
miljöavgifter i EU.
2001/02:Fi230 av Olle Lindström (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkt fordonsskatt
på dieselbilar.
2001/02:Sk201 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om uppbörd av fordonsskatt.
2001/02:Sk202 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att skattefrihet införs för
bensin som stjäls.
2001/02:Sk203 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en sänkning av skatten på
bensin.
2001/02:Sk204 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skatten på diesel.
2001/02:Sk212 av Anna Åkerhielm och Jan Backman (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om anpassning av
energiskatterna på svensk kraftvärme.
2001/02:Sk215 av Stefan Hagfeldt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkning av bensinskatten.
2001/02:Sk216 av Kenneth Johansson och Eskil
Erlandsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utredning om
differentierad fordonsskatt.
2001/02:Sk218 av Harald Nordlund (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införandet av
koldioxidskatt för torv.
2001/02:Sk222 av Margareta Cederfelt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om konkurrensvillkoren för
åkerinäringen genom sänkt dieselskatt.
2001/02:Sk230 av Margareta Cederfelt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkt skatt på öl.
2001/02:Sk231 av Margareta Cederfelt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkt skatt på bensin.
2001/02:Sk239 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en utredning om
att avskaffa avfallsskatten och i stället införa ett
produktansvar för vissa byggmaterial.
2001/02:Sk244 av Christel Anderberg (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
åkerinäringens skatte- och avgiftssystem i syfte att
sänka kostnaderna till en internationellt
konkurrenskraftig nivå.
2001/02:Sk248 av Nils Fredrik Aurelius och Leif
Carlson (m):
Riksdagen beslutar sänka dieselskatten med en krona
per liter.
2001/02:Sk252 av Per Bill (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att tillåta resenärer
inom EU att handla i svenska flygplatsers tax-
freebutiker, förutsatt att de betalar skatt på
varorna.
2001/02:Sk267 av Jeppe Johnsson och Anders G Högmark
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lika skatt på diesel- och
bensindrivna personbilar.
2001/02:Sk279 av Sten Andersson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om svensk travsports
konkurrensförmåga.
2001/02:Sk285 av Björn Leivik och Elizabeth Nyström
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av sänkta
bränsleskatter.
2001/02:Sk286 av Elizabeth Nyström och Kent Olsson
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa effektskatten
på kärnkraft.
2001/02:Sk289 av Ingvar Eriksson och Anders G
Högmark (m):
1. Riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i
motionen anförs om bensinpris och
bensinskattenivå.
2001/02:Sk293 av Erling Wälivaara och Gunilla
Tjernberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda frågan om en
differentierad drivmedelsskatt.
2001/02:Sk297 av Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att se över
beskattningen inom travsporten.
2001/02:Sk305 av Maud Ekendahl (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att svensk
travsport skall betraktas som en näring och frågor
som rör travsporten följaktligen bör handläggas i
Jordbruksdepartementet.
2. Riksdagen beslutar att totalisatorskatten snarast
bör halveras.
2001/02:Sk312 av Kenneth Johansson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av ett
fordonsskattesystem för bussar som är differen-
tierat utifrån mängden avgasutsläpp.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att använda
kollektivtrafiken som verktyg för att förverkliga
de transportpolitiska målen.
2001/02:Sk314 av Jan-Evert Rådhström och Anders G
Högmark (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vägavgifter.
2001/02:Sk326 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av villkor för
svenskt lantbruk som är likvärdiga med dem i andra
EU-länder.
2001/02:Sk329 av Leif Jakobsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om veteranfordonshobbyns
villkor.
2001/02:Sk346 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tydligare definitioner av
vad som menas med motsvarande bränslen i lagen om
skatt på energi.
2001/02:Sk347 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att dieselbilar betraktas
som miljöfordon i samband med fordonsskatt och
tjänstebilsregler.
2001/02:Sk350 av Leif Carlson och Nils Fredrik
Aurelius (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att sänka
ölskatten för öl med en alkoholhalt överstigande
2,8 % till 0:85 kr per procent och liter så att
bättre konkurrensvillkor för den svenska
bryggeriindustrin uppnås.
2001/02:Sk353 av Dan Kihlström och Jan Erik Ågren
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda frågan om en
differentierad drivmedelsskatt.
2001/02:Sk362 av Lars Hjertén och Lars Elinderson
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatter och
avgifter inom jordbruket.
2001/02:Sk369 av Urban Ahlin och Kjell Nordström
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skattereglernas betydelse
för omställning av energisystemet och uppbyggande av
kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme.
2001/02:Sk405 av Ulla-Britt Hagström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Naturvårdsverket gör en omprövning av synen på
dieselbilar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skatten på
såväl dieselbilar som drivmedlet sänks.
2001/02:Sk406 av Sven Bergström m.fl. (c, v, fp,
mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge begreppet
koldioxidneutral, i samband med skattestrategi för
alternativa drivmedel, en så vid innebörd att det
tar till vara alla möjligheter till nettominskningar
av koldioxid.
2001/02:Sk407 av Alf Eriksson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om skatteväxling mellan
fordonsskatt och kilometerskatt för transport-
sektorn.
2001/02:Sk408 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av skärpta
skatterättsliga sanktioner på punktskatteområdet.
2001/02:Sk409 av Annelie Enochson och Fanny Rizell
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att inrätta en
alkoholskadefond.
2001/02:Sk417 av Göte Jonsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samordnade
regelverk för växthusnäringen inom EU.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en politik som
främjar bibehållandet av en konkurrenskraftig
svensk trädgårdsnäring.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en skyndsam
utredning av de kostnadsnackdelar svensk träd-
gårdsnäring har i förhållande till övriga EU-
länder.
2001/02:Sk418 av Ingvar Eriksson och Olle Lindström
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de svenska
åkeriernas konkurrenssituation.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förlorade
skatteintäkter på grund av de höga kostnaderna och
skattenivåerna som drabbar svensk åkerinäring.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av branschens villkor till
vad som gäller inom övriga EU-länder.
2001/02:Sk419 av Ingegerd Saarinen (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att regeringen ser över möjligheten att vid behov
fördela budgetutrymmet mellan koldioxidskatte-
befrielsen för koldioxidneutrala drivmedel och
utrymmet för skattebefrielse vid pilotprojekt för
alternativa drivmedel flexibelt.
2001/02:Sk420 av Ola Sundell (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om klassningen av torv som
biobränsle.
2001/02:Sk427 av Berit Adolfsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att sänka elskatten.
2001/02:Sk433 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkta
bensinskatter och höjda reseavdrag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jordbrukets
produktionsskatter.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkning av
dieselskatt för arbetsmaskiner.
2001/02:Sk435 av Harald Nordlund m.fl. (fp, c, mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om införande av tydligare
definitioner på vad som menas med motsvarande
bränslen i lagen om skatt på energi.
2001/02:Sk443 av Ingvar Eriksson och Maud Ekendahl
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en miljöanpassning av
energibeskattningen.
2001/02:Sk447 av Roy Hansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nödvändigheten av att göra
en översyn av spelskatten.
2001/02:Sk448 av Anders Sjölund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fordonsskatten för
dieselbilar.
2001/02:Sk450 av Anders Sjölund (m):
3. Riksdagen beslutar om ändring av
drivmedelsskatten i enlighet med vad i motionen
anförs.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om borttagande av
skatten på drivmedel för jordbruksredskap.
2001/02:Sk455 av Ewa Thalén Finné och Lars Lindblad
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att anpassa energiskatterna
på kraftvärme till de förutsättningar som råder på
en internationell elmarknad.
2001/02:Sk468 av Jonas Ringqvist m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en förändrad
utformning av bekämpningsmedelsskatten.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en framtida
utformning av handelsgödselskatten.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om sänkt
dieselskatt för arbetsmaskiner.
2001/02:Sk475 av Berndt Ekholm (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om skatten på
etanolbaserade drivmedel.
2001/02:Sk478 av Annelie Enochson m.fl. (kd, m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att åtgärder måste vidtas
för att ändra kraftvärmebeskattningen.
2001/02:Sk489 av Agne Hansson m.fl. (c):
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatteväxling och
handel med utsläppsrättigheter.
2001/02:Sk491 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatter på energi.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
översyn av energiskatterna för hotell- och restau-
rangbranschen.
2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för en
gemensam miniminivå för en koldioxidskatt i EU.
2001/02:U302 av Agne Hansson m.fl. (c):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att miniminivåer
för miljöskatter i EU införs.
2001/02:U348 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
skall verka för att en plan för att underlätta
användandet av miljörelaterade skatter, bl.a.
genom gemensamma miniminivåer för energi- och
koldioxidskatter tas fram.
2001/02:So275 av Chris Heister m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkt
alkoholskatt.
2001/02:So616 av Göran Magnusson m.fl. (s, v, kd, c,
fp, mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om höjda
minimiskatter på alkohol i EU:s medlemsländer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkta
införselkvoter.
2001/02:So629 av Elver Jonsson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avvisa förslag
om sänkta alkoholskatter.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige inom
EU verkar för en sänkning av de normer som gäller
införsel av alkoholdrycker vid resor mellan
medlemsländerna.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige inom
EU verkar för en höjning av miniminivåerna för
alkoholbeskattning.
2001/02:So636 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):
6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring enligt vad i motionen anförs
om en miljöavgift på amalgam.
2001/02:MJ287 av Kenneth Lantz och Gunnel Wallin
(kd, c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att se över
beskattningen av biogas.
2001/02:MJ336 av Holger Gustafsson (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de svenska
lantbrukarnas lönsamhet skall stärkas genom ett
återförande av handelsgödselskatten till näringen
samt att dieselskatten skall sänkas till en
prisnivå som gäller för övriga länder inom EU som
svenskt jordbruk konkurrerar med.
2001/02:MJ337 av Agne Hansson m.fl. (c):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om principer för ett
nytt system med energiskatter.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en grön
skatteväxling måste utformas så att handel med
utsläppsrättigheter underlättas.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en höjning av
deponiskatten.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det bör
utredas om ett system liknande NOx-avgiften kan
införas ovanpå deponiskatten.
2001/02:MJ340 av Caroline Hagström m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en anpassning av
den svenska koldioxidbeskattningen och därmed en
avveckling av 0,8-procentsregeln samt att den
svenska trädgårdsnäringen också i övrigt ges samma
konkurrensvillkor som inom övriga EU och våra
viktigaste konkurrentländer.
2001/02:MJ341 av Gunnel Wallin (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att slopa
kväveskatten.
2001/02:MJ342 av Carl G Nilsson (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ekonomiska
stimulanser.
2001/02:MJ343 av Göte Jonsson m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkt dieselskatt
i jord- och skogsbruket.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
handelsgödselskatten.
2001/02:MJ423 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till borttagande av vägavgifter och
fordonsskatt för veteranlastbilar som ej
regelmässigt går i yrkesmässig trafik.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att ge
producenter av förnybara drivmedel långsiktig
befrielse från koldioxidskatt.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att låta fler
få pilotprojektsdispenser för alternativa
bränslen, såsom ekoparaffin.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att sänka
skatten på alkylatbensin (grön bensin) för motor-
sågar och trädgårdsredskap.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skattebefrielse på
etanol (E85) och s.k. FFV-bilar.
2001/02:MJ464 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatten på
bekämpningsmedel.
2001/02:MJ466 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om miljöskatter på
kväveutsläpp från kommunala reningsverk.
2001/02:MJ521 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om miniminivå vad
gäller koldioxidskatten.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
viktbaserad skatt på förbränning.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inom EU arbeta
för en gemensam kilometerskatt på lastbilstrafik.
2001/02:MJ524 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin
(c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om översyn av
totalisatorskatten.
2001/02:MJ526 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en europeisk
beskattning av handelsgödsel.
2001/02:N35 av Inger Strömbom m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förhandlingar
bör upptas med Danmark och andra exportländer så
att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige
kan beläggas med miljöavgift.
2001/02:N213 av Bo Lundgren m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
gemensamma principer för energibeskattningen i de
nordiska länderna.
2001/02:N238 av Kenneth Lantz och Lars Gustafsson
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om översyn av
kraftvärmebeskattningen.
2001/02:N265 av Ulf Björklund m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om reducerad
drivmedelsskatt på 31 öre per liter på diesel och
bensin.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av bilen
på landsbygden och nödvändigheten av att satsa på
befintliga bränslealternativ, exempelvis
etanolinblandning i bensinen.
2001/02:N269 av Eva Flyborg (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ändra
kraftvärmebeskattningen.
2001/02:N371 av Inger Strömbom m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förhandlingar
bör upptas med Danmark och andra exportländer så
att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige
kan beläggas med miljöavgift.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen snarast skall ta ett
helhetsgrepp på energiskatterna och presentera ett
uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper,
hög energieffektivitet och hög elproduktion
premieras medan produktion baserad på fossila
bränslen beläggs med styrande miljöavgifter.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att EU skall kunna
fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad
majoritet.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om miniminivåer för
koldioxidavgifter i EU.
2001/02:N372 av Harald Bergström m.fl. (kd):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om differentierad
drivmedelsskatt.