Motioner om företags- och kapitalbeskattning

<div class="sidhuvud_publikation">Skatteutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2001/02:SKU15</div><h1>Motioner om företags- och kapitalbeskattning</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning

Utskottet  behandlar  här motioner från den allmänna
motionstiden     2001     som     främst      gäller
företagsrelaterade skattefrågor. I sammanhanget  tar
utskottet upp en motion som har väckts med anledning
av  regeringens  skrivelse  2001/02:77 Meddelande om
kommande förslag om ändringar i rätten till avdrag i
inkomstslaget näringsverksamhet för kapitalförluster
på   delägarrätter   och   på  andelar   i   svenska
handelsbolag.

Med  anledning  av  några av  motionerna  föreslår
utskottet     att     riksdagen      beslutar     om
tillkännagivanden till regeringen om möjligheten  av
att   sätta   in   ersättningar   som  utgår  enligt
naturvårdsavtal  på  skogskonto  och  hur  lantmäte-
rikostnader skall behandlas skattemässigt.
I övrigt avstyrks motionerna. Utskottet hänvisar i
flera  fall  till  ett  pågående arbete. Det  gäller
t.ex. beskattningen av näringsbetingade  andelar och
vissa     småföretagsfrågor,    3:12-reglerna    och
skattefrågor      vid      generationsskiften      i
familjeföretag.
Vid  betänkandet fogas 23 reservationer (m, kd, c,
fp).

</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Företags- och kapitalbeskattningen,
allmänt
Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Sk258
yrkandena  1  och 2, 2001/02:Sk292, 2001/02:Sk294
yrkandena 1 och  2, 2001/02:Sk321 yrkandena 1 och
2,  2001/02:Sk380,  2001/02:Sk485,  2001/02:Sk491
yrkandena   2  och  4,  2001/02:N211  yrkande  6,
2001/02:N267  yrkande 1 i denna del, 2001/02:N315
yrkande 6, 2001/02:N316  yrkande  3, 2001/02:N368
yrkande 2 i denna del, 2001/02:N369  yrkandena  3
och 5 och 2001/02: N374 yrkandena 9 och 10.
Reservation 1 (m, kd, c, fp)

2. Skatteparadis

Riksdagen  avslår  motion  2001/02:U301 yrkande
36.

3. Näringsbetingade andelar

Riksdagen   avslår   motionerna    2001/02:Sk35
yrkande 1 och 2001/02: Sk371.
Reservation 2 (m, fp)

4. Förluster på kapitalplaceringsaktier

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk355.

5. Tonnageskatt, fartygsfonder

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:T253
yrkande 10 och 2001/02: T467 yrkande 1.
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (kd, c)

6. Periodiseringsfonder i mindre företag,
m.m.

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Fi285
yrkande    24,   2001/02:Sk363,    2001/02:Sk373,
2001/02:Sk491  yrkande  11, 2001/02:MJ337 yrkande
5,   2001/02:N267   yrkande  1   i   denna   del,
2001/02:N365  yrkande   2   i   denna   del   och
2001/02:N368 yrkande 2 i denna del.
Reservation 5 (m, kd, c, fp)

7. Fåmansföretag

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Sk35
yrkande 2, 2001/02:Sk269,  2001/02:Sk288  yrkande
7,  2001/02:Sk358,  2001/02:Sk378,  2001/02:Sk491
yrkandena 12 och 14-16, 2001/02:N263  yrkande 13,
2001/02:N267  yrkande 1 i denna del, 2001/02:N323
yrkande 3, 2001/02:N365  yrkande  2  i denna del,
2001/02:N368 yrkande 2 i denna del, 2001/02: N370
yrkande 7 och 2001/02:A228 yrkande 4.
Reservation 6 (m, kd, c, fp)

8. Generationsskiften i företag

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Fi285
yrkande  19,  2001/02:Sk233  yrkandena 1  och  2,
2001/02:Sk288 yrkande 21, 2001/02:Sk359, 2001/02:
Sk433   yrkande  7,  2001/02:Sk450   yrkande   7,
2001/02:Kr227  yrkande 3, 2001/02:MJ339 yrkande 6
och 2001/02:N263 yrkande 1.
Reservation 7 (m, kd, c, fp)

9. Enklare beskattningsmetod för
småföretag

Riksdagen  avslår   motionerna   2001/02:Sk221,
2001/02:Sk479 yrkande 1, 2001/02:N370  yrkande 12
och 2001/02:N373 yrkande 4.
Reservation 8 (kd)

10. Nedsättningen av socialavgifter i
stödområde A

Riksdagen  avslår motion 2001/02:Sk450  yrkande
6.
Reservation 9 (m, c)

11. Ideella föreningar

Riksdagen  avslår   motionerna   2001/02:Sk323,
2001/02:Sk379,  2001/02:  Sk473 och 2001/02:Kr279
yrkande 11.
Reservation 10 (m)
Reservation 11 (c)

12. Kooperativ verksamhet

Riksdagen avslår motionerna  2001/02:Sk300  och
2001/02:Sk422.

13. Fastighetsinvesteringsbolag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk266.
Reservation 12 (m, fp)

14. Beskattningsmetod för kapitalvinster på
delägarrätter

Riksdagen   avslår   motionerna  2001/02:Sk209,
2001/02:Sk276, 2001/02: Sk444 och 2001/02:Sk454.
Reservation 13 (m, kd)

15. Vinstandelar

Riksdagen   avslår   motionerna    2001/02:N263
yrkande 9, 2001/02:N267 yrkande 1 i denna del och
2001/02:N368 yrkande 2 i denna del.
Reservation 14 (c, fp)

16. Personaloptioner

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Sk491
yrkande 5 och 2001/02: T409 yrkande 6.
Reservation 15 (m, fp)

17. Royalty

Riksdagen  avslår motion 2001/02:Sk491  yrkande
7.
Reservation 16 (m)

18. Skogskonto

Riksdagen  tillkännager   som  sin  mening  för
regeringen vad utskottet har anfört om en översyn
av  möjligheterna att låta ersättning  som  utgår
enligt    naturvårdsavtal   få   sättas   in   på
skogskonto.   Därmed  bifaller  riksdagen  motion
2001/02:Sk330.

19. Yrkesfiskare

Riksdagen  avslår   motionerna   2001/02:Sk383,
2001/02:Sk466, 2001/02: Sk467 yrkandena  1 och 2,
2001/02:MJ520  yrkandena 27 och 28, 2001/02:MJ522
yrkandena 9-11 och 2001/02:MJ529 yrkande 10.

20. Arbetslokal i bostaden

Riksdagen  avslår   motionerna   2001/02:Sk223,
2001/02:Sk271,   2001/02:   Sk491   yrkande   21,
2001/02:Kr227 yrkande 2, 2001/02:N267 yrkande 1 i
denna del, 2001/02:N365 yrkande 2 i denna del och
2001/02:N368 yrkande 2 i denna del.
Reservation 17 (m, fp)

21. Representation

Riksdagen   avslår   motionerna  2001/02:Sk224,
2001/02:Sk337 yrkande 2 och 2001/02:Sk491 yrkande
22.
Reservation 18 (m)

22. Lantmäterikostnader

Riksdagen  tillkännager   som  sin  mening  för
regeringen  vad  utskottet  har  anfört  att  den
skattemässiga behandlingen av lantmäterikostnader
bör  ses  över  och  att regeringen  lägger  fram
förslag baserat på denna översyn. Därmed bifaller
riksdagen  delvis  motionerna  2001/02:Sk217  och
2001/02:Sk462.

23. Konstinköp

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Sk241
yrkande  2,  2001/02:Sk309   i   denna   del  och
2001/02:Kr418 yrkande 18.
Reservation 19 (m, kd)

24. Rehabiliteringskostnader

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Sf391 yrkande
4.
Reservation 20 (kd)

25. Företagens resekostnader

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk281.

26. Personalvårdsförmån

Riksdagen avslår motionerna  2001/02:Sk253  och
2001/02:Sk385.
Reservation 21 (m, kd)

27. Förmånsbeskattning av företagsbilar

Riksdagen   avslår   motionerna  2001/02:Sk226,
2001/02:Sk320 och 2001/02:Sk388 yrkande 2.
Reservation 22 (m, kd, fp)

28. Räntefritt lån från lagerbolag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk237.

29. Avdrag för deklarationshjälp

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk386.
Reservation 23 (kd)

30. Reparationer på vissa byggnader

Riksdagen avslår motionerna  2001/02:Sk342  och
2001/02:Sk372.

31. Kommunal företagsbeskattning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk351.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast
en bordläggning.

Stockholm den 5 mars 2002

På skatteutskottets vägnar


Arne Kjörnsberg

Följande  ledamöter  har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg  (s),  Carl  Fredrik  Graf  (m),  Lisbeth
Staaf-Igelström  (s),  Per  Rosengren  (v),  Kenneth
Lantz  (kd),  Per Erik Granström  (s),  Marietta  de
Pourbaix-Lundin  (m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin-
Hedman (s), Marie  Engström  (v),  Sven  Brus  (kd),
Catharina  Hagen  (m),  Gudrun  Lindvall  (mp), Rolf
Kenneryd   (c),   Lennart  Kollmats  (fp),  Per-Olof
Svensson (s) och Anna Kinberg (m).</pre><pre>
2001/02

SkU15


Redogörelse för ärendet


Riksdagen  behandlade   i  höstas  ett  stort  antal
motionsyrkanden från den  allmänna motionstiden 2001
samtidigt  med regeringens förslag  om  utgiftsramar
och beräkning  av  statsinkomsterna  för 2002. Bland
dessa yrkanden fanns förslag om sådana  ändringar  i
företags-  och  kapitalbeskattningen  som  ingick  i
partiernas alternativ till regeringens budgetförslag
för  år 2002. Riksdagen tog ställning till yrkandena
den 21  november  2001  i  samband med att ramar för
utgiftsområden  och en beräkning  av  statsbudgetens
inkomster  för  budgetåret  2002  lades  fast  (bet.
2001/02:FiU1, yttr. 2001/02:SkU1y).
I det följande behandlar skatteutskottet flertalet
återstående yrkanden  från den allmänna motionstiden
som  främst  gäller  frågor   med   anknytning  till
beskattningen av företag. Utskottet behandlar  också
en   motion   som   har   väckts  med  anledning  av
regeringens  skrivelse  2001/02:77   Meddelande   om
kommande förslag om ändringar i rätten till avdrag i
inkomstslaget näringsverksamhet för kapitalförluster
på   delägarrätter   och   på   andelar   i  svenska
handelsbolag.
En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas
i betänkandet finns i bilaga.</pre><pre>
Utskottets överväganden


Inledning

Genom   1990  års  reform  av  företagsbeskattningen
ersattes  det  då  gällande regelsystemet av ett mer
neutralt system med lägre skattesats och mer begrän-
sade reserveringsmöjligheter.  Det framhölls att ett
sådant   system  har  flera  fördelar,   bl.a.   att
inlåsningen   av   kapital   minskar   och  att  mer
likvärdiga skattemässiga villkor kan ges  för  olika
typer av investeringar.

Den   formella   bolagsskattesatsen   sänktes  vid
skattereformen  från  52 %  till 30 % samtidigt  som
reserveringsmöjligheterna                   beskars.
Investeringsfonder,        fartygsfonder       m.fl.
reserveringsmöjligheter slopades. I stället infördes
en   generell  reserveringsmöjlighet   i   form   av
skatteutjämningsreserv. Avsättningarna kunde baseras
antingen på företagets kapital eller dess lönesumma.
För enskilda  näringsidkare  kunde  även viss del av
inkomsten  beaktas. Lagerreglerna ändrades  för  att
motverka uppbyggnad av skattefria reserver. Generösa
avskrivningsmöjligheter   behölls  dock  i  det  nya
systemet      liksom      ett      par     speciella
resultatutjämningsmöjligheter        för       vissa
verksamheter: insättning av medel på skogskonto  och
upphovsmannakonto.  En  fonderingsmöjlighet  för att
underlätta   ersättningsanskaffningar   av  förstörd
egendom behölls också.
En   ny  avvägning  av  bolagsskattesatsen,   till
nuvarande  28 %,  gjordes  i samband med ändringar i
företagsbeskattningen  under   1994,  vilka  innebar
bl.a.  att  skatteutjämningsreserven   ersattes  med
periodiseringsfonder.        Avsättningar       till
periodiseringsfonder baseras endast  på  resultatet.
Från  och  med 2002 års taxering är avsättningsnivån
30 %  för  enskilda   näringsidkare   och   25 %  av
årsinkomsten för andra företag. Återföringstiden har
fr.o.m.  2000  års taxering förlängts från fem  till
sex år.
Skatteutskottet  har  vid  tidigare  behandling av
yrkanden på företagsbeskattningens område framhållit
vikten   av   att  upprätthålla  de  principer   som
företagsbeskattningen            vilar           på.
Reserveringsmöjligheterna får inte  utformas  så att
det blir svårt att behålla en låg skattesats. Det är
inte  heller förenligt med dessa principer att utöka
reserverings-  eller avdragsmöjligheterna endast för
att  tillgodose  vissa   branscher,  yrkeskategorier
eller andra intressen.

Företags- och kapitalbeskattningen,
allmänt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas  förslag om en
ändrad    inriktning    av    företags-   och
kapitalbeskattningen.
Jfr reservation 1 (m, kd, c, fp).

Motionerna

Vid riksdagens behandling i höstas  av  utgiftsramar
och  beräkning  av statsinkomsterna för 2002  (prop.
2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1,  yttr. 2001/02: SkU1y)
togs   upp   motionsförslag   om   inriktningen   av
skattepolitiken  som  hade  lagts fram  av  Moderata
samlingspartiet,  Kristdemokraterna,   Centerpartiet
och  Folkpartiet  liberalerna.  I  de  motioner  som
behandlas   i  detta  betänkande  finns  ytterligare
motionsförslag  av  vilka flera tar upp inriktningen
av  de  skatteregler  som   berör   företagssektorn.
Flertalet  av motionerna utmynnar i förslag  om  att
riksdagen   skall    ta   ställning   för   att   ge
skattepolitiken  den  inriktning   som  motionärerna
strävar  efter och som sin mening tillkännage  denna
inriktning för regeringen.

Enligt   motionerna  N211  yrkande  6  och  N369
yrkandena 3 och  5  av  Bo Lundgren m.fl. (m) behövs
det en ny skattereform som  är inriktad på att sänka
beskattningen av företagande och riskkapital och att
underlätta för kunskapsintensiva  branscher  och för
tjänstesektorn.   Förslag   med   samma   inriktning
återkommer i motion N315 yrkande 6 av Per Westerberg
m.fl. (m). Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vill i motion
Sk294   yrkandena   1   och   2  lyfta  fram  inter-
nationaliseringens påverkan på  rörliga  skattebaser
och   föreslår  olika  åtgärder  i  syfte  att  göra
beskattningen    av    kapital    och    företagande
internationellt konkurrenskraftig, bl.a. sänkt skatt
på riskkapital, slopad förmögenhetsskatt och statlig
inkomstskatt.   I   ytterligare   en  motion,  Sk491
yrkandena 2 och 4, föreslår Carl Fredrik  Graf m.fl.
att den s.k. dubbelbeskattningen av aktieutdelningar
och arvs- och gåvoskatterna skall slopas. Carl  Erik
Hedlund  (m) utvecklar i motion Sk292 sin syn på det
pågående      arbetet       internationellt      med
skatteharmonisering   m.m.   Enligt   motionen   bör
riksdagen   formulera   ett   uttalande    om    att
skattekonkurrens   mellan   länder  är  att  föredra
framför reglerad skatteharmonisering. I motion Sk258
yrkandena 1 och 2 tar Ola Karlsson och Lars Björkman
(m) upp olika inslag i skattereglerna  som  de anser
innebär  krångel  för  företagen och efterlyser  ett
regelverk som är lätt för de skattskyldiga att följa
och  förstå.  I  motion Sk380  efterlyser  Henrik  S
Järrel   (m)   en  avvecklingsplan   för   kapital-,
utdelnings-, kapitalvinst-, förmögenhets-, arvs- och
gåvoskatten. Enligt  motion  N316 yrkande 3 av Göran
Lindblad  (m)  bör  skattetrycket   sänkas  för  att
underlätta riskkapitalbildningen.
I  motion Sk321 yrkandena 1 och 2 föreslår  Holger
Gustafsson  och  Kenneth  Lantz  (kd)  att det skall
tillsättas en expertkommitté med uppgift att föreslå
reformer i det svenska skattesystemet för  att skapa
hållbarhet  och större effektivitet i beskattningen,
bl.a. i form  av  ökad konkurrensneutralitet och ett
minskat  behov  av  personkontroll.  I  motion  N374
yrkandena 9 och 10 av  Inger Strömbom m.fl. (kd) tas
upp  frågan  om  att  jämställa  villkoren  för  den
svenska turistnäringen  med  de villkor som gäller i
andra  länder  och  att  tillgodose  turistnäringens
tillgång till riskkapital.
Eva Flyborg m.fl. (fp) förordar  i  två  motioner,
N267  yrkande  1  i denna del och N368 yrkande  2  i
denna del, sänkta skatter på arbete, företagande och
kapitalbildning.  Särskilda   skattelättnader   till
tjänstesektorn   och   hushållsnära   tjänster   och
regelförenklingar ingår i motionärernas förslag.
I motion Sk485 föreslår Bengt-Ola Ryttar (s) - med
hänvisning till riksdagens tidigare tillkännagivande
i   fråga   om   bl.a.  en  Tobinskatt  -  ett  nytt
tillkännagivande  om  att  tyngdpunkten  i  den  nya
globaliseringsstrategin  för  att öka stabiliteten i
det internationella finansiella  systemet  bör ligga
på andra förslag än Tobinskatten.

Utskottets ställningstagande

En  viktig  målsättning i skattepolitiken under  den
innevarande valperioden  är att uppnå sänkta skatter
för  låg- och medelinkomsttagare,  minska  marginal-
effekterna  och  stimulera  till en omställning till
ett  ekologiskt  hållbart  samhälle.  År  2000  togs
första  steget  i  en  reform  som  fullt  genomförd
innebär    dels    att    löntagare   och   enskilda
näringsidkare  skall kompenseras  för  den  allmänna
pensionsavgiften   genom   att   avdragsrätten   för
avgiften  ersätts  med  en  rätt  att  räkna av hela
pensionsavgiften från den slutliga skatten, dels att
andelen   skattskyldiga  som  skall  betala  statlig
inkomstskatt   skall   sjunka   till   15 %   av  de
skattskyldiga   med   förvärvsinkomster.  Takten  på
genomförandet av reformen  beror  på  det ekonomiska
läget   efter   sammanvägning   av  olika  angelägna
resursanspråk. De andra och tredje  stegen  i  denna
reform  genomfördes i samband med att statens budget
för 2001  respektive  2002 behandlades av riksdagen.
Ändringarna  i  inkomstskatten   innebär  -  förutom
kompensationen för den allmänna egenavgiften - höjda
grundavdrag   och   att   den  tillfälliga   skatte-
reduktionen på högst 1 320  kr  för låginkomsttagare
fr.o.m.  inkomståret  2002  har utvidgats  till  att
omfatta  pensionsinkomster och  fr.o.m.  inkomståret
2003 kommer  att permanentas genom att grundavdraget
höjs ytterligare.  En  rätt till skattereduktion för
fackföreningsavgifter     och      avgifter     till
arbetslöshetskassa har trätt i kraft  den  1 januari
2002.

I budgetförslaget för 2001 redovisades en strategi
för  grön  skatteväxling  om  ca 30 miljarder kronor
under  de kommande tio åren som  innebär  bl.a.  att
höjda skatter  på  energi  och  miljöfarliga utsläpp
växlas  mot  sänkt  skatt  på  arbete   genom  höjda
grundavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter.  Som  en
del  av  en  grön skatteväxling för 2001 sänktes det
sammanlagda uttaget  av  socialavgifter  och  allmän
löneavgift  med  0,1  procentenheter. Sedan tidigare
finns  också  särskilda  regler  om  nedsättning  av
socialavgifter som riktar  sig  främst  till små och
medelstora   företag.   Den   gröna  skatteväxlingen
fortsätts   under   budgetåret   2002    genom    de
förändringar   som   har   beslutats  i  bl.a.  kol-
dioxidskatten,    energiskatten     på     el    och
avfallsskatten.
På företags- och kapitalbeskattningens område  har
nivån  på  beskattningen av investmentföretag sänkts
och förberedelser  har inletts för att genomföra ett
slopande  av  beskattningen   av  kapitalvinster  på
företagsägda näringsbetingade andelar.  Vidare pågår
ett förenklingsarbete som är inriktat på småföretag.
Det krångliga systemet för andelsbyten i samband med
omstruktureringar i näringslivet har ersatts  av ett
nytt   och   enklare   regelsystem.   Även  kapital-
beskattningsfrågor på förmögenhetsskattens och arvs-
och  gåvoskattens områden kommer att ses  över.  För
att   möta    uppgången    av   taxeringsvärdena   i
storstadsområdena och i andra attraktiva områden har
procentsatsen för uttaget av  fastighetsskatt sänkts
och fribeloppen vid förmögenhetsbeskattningen höjts.
Detta innebär sänkta fastighetsskatter  för  en stor
del   av   landets   fastighetsägare.   Uttaget   av
fastighetsskatt  för  hushåll  med små inkomster har
begränsats genom en särskild lagstiftning.
När   det  gäller  beskattningens   nivå   i   ett
internationellt  perspektiv vill utskottet nämna att
en  särskild  utredning   -  Internationaliseringens
betydelse  för  svenska  skattebaser   och  framtida
skattestruktur (dir. 2000:51) - har till uppgift att
göra   en   samlad  bedömning  av  hur  den  svenska
skattestrukturen  bör  vara  utformad i en värld med
internationaliserade marknader  för  varor, tjänster
och    produktionsfaktorer    samtidigt    som    de
välfärdspolitiska  ambitionerna  bevaras  på  dagens
nivå.  Avvägningen  i skatteuttag på arbetsinkomster
och   kapitalinkomster   skall   analyseras   liksom
möjligheten  och  önskvärdheten  av  att  bevara  en
likformig   kapitalinkomstbeskattning.   Syftet  med
arbetet  är  att  åstadkomma ett förbättrat underlag
för  framtida  skattepolitiska   prioriteringar.  En
huvuduppgift   är   att   bedöma   rörligheten   hos
underlagen   för  enskilda  skatter  (skattebaserna)
enligt nuvarande  system och i vilket tidsperspektiv
en ökad rörlighet kan uppkomma. Utredningens uppdrag
skall vara slutfört senast den 15 november 2002.
Den nuvarande inriktningen  av skattepolitiken bör
enligt utskottets mening ligga  fast,  och utskottet
avstyrker  motionärernas  förslag  om  att riksdagen
skall   tillkännage   för   regeringen   att   denna
inriktning bör ändras.
I  fråga  om  skattekonkurrens mellan EU-länderna,
som  tas  upp i ett  par  motioner,  vill  utskottet
tillägga att det arbete som nu bedrivs går ut på att
få  ett  ökat  samarbete  för  att  undvika  skadlig
skattekonkurrens.  Under Sveriges ordförandeskap har
EU påbörjat diskussioner  med  länder utanför EU för
att bekämpa skatteflykt och illojal konkurrens.
De förslag i några motioner som gäller sänkt skatt
på  hushållsnära tjänster och att  införa  särskilda
inkomstskatteregler  för  vissa branscher skulle, om
de genomfördes, innebära avsteg från de principer om
en likformig och neutral beskattning som ligger till
grund för skattereformen. I  fråga om turistnäringen
har  regeringen redovisat sina  åtgärder  i  den  av
riksdagen  behandlade  propositionen  En politik för
tillväxt   och   livskraft   i  hela  landet  (prop.
2001/02:4, bet. 2001/02:NU4).  Särskild  hänsyn  har
tagits   till   företagande  i  glesbygd  genom  att
socialavgifterna i stödområde A har satts ned utöver
de generella nedsättningar som genomförts tidigare.
Beträffande den  fråga  om  en s.k. Tobinskatt som
tas upp i en motion beslutade riksdagen  våren  2001
(bet.  2000/01:FiU25)  om  ett  tillkännagivande som
uppmanar regeringen att utarbeta  och  formulera  en
globaliseringsstrategi,  inom vilken såväl förslaget
om Tobinskatt som andra alternativa åtgärder för att
öka stabiliteten i det finansiella  systemet och för
att hantera eller finansiera åtgärder mot de växande
globala utmaningarna värderas och prioriteras. Stra-
tegin bör bl.a. utgöra grunden för Sveriges agerande
i  olika  internationella  församlingar.   Utskottet
finner inte någon anledning att ta upp frågan om att
ändra något i detta tillkännagivande.
Sammanfattningsvis    avstyrker    utskottet   med
hänvisning    till   vad   som   ovan   anförts   om
skattepolitikens   inriktning   och   det  fortsatta
arbetet    med   skattefrågorna   motionerna   Sk258
yrkandena 1  och  2, Sk292, Sk294 yrkandena 1 och 2,
Sk321  yrkandena  1  och   2,  Sk380,  Sk485,  Sk491
yrkandena 2 och 4, N211 yrkande  6, N267 yrkande 1 i
denna  del,  N315  yrkande 6, N316 yrkande  2,  N368
yrkande 2 i denna del,  N369  yrkandena  3 och 5 och
N374 yrkandena 9 och 10.

Skatteparadis


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  förslaget om ett uttalande
om arbetet inom OECD  mot  skatteparadis  med
hänsyn  till  det  intensifierade  arbete som
redan pågår.

Motionen

I  motion  U301 yrkande 36 av Lars Leijonborg  m.fl.
(fp)  föreslås   att   riksdagen   tillkännager  för
regeringen att det gemensamma arbetet  inom OECD mot
skatteparadis bör förstärkas.

Utskottets ställningstagande

Inom  OECD  bedrivs ett målmedvetet arbete  för  att
komma till rätta  med  de  problem  som föranleds av
skatteparadisens  verksamhet.  En  delegation   från
finans- och skatteutskotten besökte OECD i Paris den
19  februari  2001. Det framgick vid detta besök att
OECD  har lagt ned  ett  omfattande  arbete  på  att
identifiera  de  utpräglade  skatteparadis som anses
ägna sig åt illojal skattekonkurrens. OECD planerade
att offentliggöra en lista på  icke samarbetsvilliga
skatteparadis efter utgången av  juli  2001.  Enligt
vad    som    under    hand   har   inhämtats   från
Finansdepartementet har  vissa fördröjningar drabbat
arbetet,  dock  har  förhandlingar  förts  med  alla
skatteparadis.  En  lista   på  ej  samarbetsvilliga
skatteparadis beräknas nu kunna upprättas under mars
i år.

Utskottet  anser  att  det är  angeläget  att  det
pågående   arbetet  med  skatteparadisen   kan   bli
framgångsrikt.  I  nuläget  ser  utskottet dock inte
något behov av ett uttalande från  riksdagens sida i
frågan.  Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet,
men anser  att  motionärerna  i  allt väsentligt kan
anses vara tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Näringsbetingade andelar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  motionärernas  förslag  om
beskattningen av näringsbetingade andelar.
Jfr reservation 2 (m, fp).

Gällande bestämmelser, m.m.

Ett företags kapitaltillgångar i form  av  andelar i
ett  annat  företag  betraktas  som näringsbetingade
andelar  om  innehavet  är  tillräckligt  omfattande
(minst 25 % av röstetalet) eller  att  det  på annat
sätt  kan göras sannolikt att innehavet betingas  av
ägarföretagets  rörelse. Reglerna finns i 24 kap. 16
§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Utdelningar som  rörelsedrivande  företag  får  på
näringsbetingade    andelar   är   undantagna   från
beskattning enligt närmare  regler  i 24 kap. 15 IL.
Undantaget är till för att rörelseinkomst inte skall
beskattas   mer   än   en   gång   i  bolagssektorn.
Kapitalvinster vid försäljning av andelarna  är dock
skattepliktig.  I  48  kap. 27 § IL finns emellertid
regler   om   kvittning   av   kapitalförluster   på
näringsbetingade innehav mot rörelsevinst och om att
förluster på andelar som inte uppfyller  kraven  för
att vara näringsbetingade kan kvittas bara mot andra
andelar.   Möjligheten   att   kvitta  förluster  på
näringsbetingade  innehav  mot  rörelsevinst  har  i
praktiken upphört genom att regeringen  i  skrivelse
2001/02:77,  som  en  förberedelse till ett planerat
förslag att skattebefria inkomster av försäljning av
näringsbetingade  andelar,   aviserat  ett  kommande
förslag om att med verkan fr.o.m.  7  december  2001
slopa    möjligheten   att   kvitta   förluster   på
näringsbetingade   aktier   mot  andra  inkomster  i
näringsverksamheten  än  kapitalvinster   på   andra
andelar.   En   genomförd   slopad   beskattning  av
kapitalvinster  på näringsbetingande andelar  kommer
senare även att innebära  en helt slopad avdragsrätt
för förluster på sådana andelar.

Motionerna

Med anledning av regeringens  ovan  nämnda skrivelse
har  Carl  Fredrik  Graf  m.fl.  (m)  i motion  Sk35
yrkande 1 föreslagit att riksdagen skall tillkännage
för  regeringen  att  en begränsning i avdragsrätten
för kapitalförluster på  delägarrätter  och  andelar
skall  gälla  från samma tidpunkt som kapitalvinster
på   näringsbetingade   andelar   kommer   att   bli
skattefria.  Motionärerna invänder mot den bristande
symmetri  i  systemet  som  blir  följden  av  olika
tidpunkter för genomförandet av avdragsbegränsningen
för  förlustfall   respektive   skattelättnaden  för
vinstfallen.

I den under allmänna motionstiden  väckta motionen
Sk371 av Kenth Högström (s) efterlyses  åtgärder mot
rådande problem med kapitalvinstbeskattningen, t.ex.
när  svenska  företag  avyttrar  dotterbolag   genom
holdingbolag  i  lågskatteländer.  Den situation som
råder för närvarande är enligt motionären en orimlig
och demoraliserande ordning.

Utskottets ställningstagande

Syftet  med regeringens skrivelse var  att  motverka
att  nuvarande   regler   utnyttjas  för  omfattande
skatteplanering mot bakgrund  av  att  regeringen  i
budgetpropositionen  för  2002  förklarat att det är
angeläget    att    avskaffa    beskattningen     av
kapitalvinster på näringsbetingade andelar.

Ett slopande av beskattningen av kapitalvinster på
näringsbetingade  andelar  medför  att avdragsrätten
avskaffas  för  kapitalförluster på sådana  andelar.
Med hänsyn till att  det  finns en uppenbar risk för
att    de    nuvarande   reglerna   utnyttjas    för
skatteplanering   i  ökad  omfattning  med  avsevärt
skattebortfall  som   följd   har  regeringen  genom
skrivelse 2001/02:77 aviserat ett  kommande  förslag
om   en  inskränkning  i  möjligheterna  att  kvitta
förluster    på    näringsbetingade    andelar   mot
rörelsevinst. Härigenom är det möjligt för riksdagen
att   med   stöd  av  2  kap.  10  §  andra  stycket
regeringsformen  senare  fatta  ett lagbeslut om att
förslagen  skall  tillämpas  fr.o.m.   dagen   efter
överlämnandet   av   den   nämnda   skrivelsen  till
riksdagen,   dvs.  fr.o.m.  den  7  december   2001.
Riksdagen kommer  senare att fatta beslut om dels de
inskränkningar i kvittningsrätten  för förluster som
aviserats i skrivelsen, dels i fråga  om  de  i bud-
getpropositionen  aviserade reglerna om skattefrihet
för  kapitalvinster   på  näringsbetingade  andelar.
Utskottet finner inte skäl  att  nu gå närmare gå in
på  den  kommande  lagstiftningens  utformning   och
avstyrker motion Sk35 yrkande 1.
De problem kring den skattemässiga behandlingen av
vinster    och    förluster   vid   försäljning   av
näringsbetingade andelar  som tas upp i motion Sk371
kommer  att  bli  åtgärdade  med   det   förslag  om
skattefrihet  för kapitalvinster på näringsbetingade
andelar  som  regeringen   har  aviserat.  Utskottet
avstyrker följaktligen även denna motion.

Förluster på kapitalplaceringsaktier


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om  att utreda ett
avskaffande av den s.k. fållan för  juridiska
personer.

Gällande bestämmelser

Enligt  48  kap.  27  §  IL får juridiska  personers
kapitalförluster på delägarrätter  dras  av bara mot
kapitalvinster på delägarrätter. Detta är  den  s.k.
fållan. Till den del en förlust inte kan dras av mot
sådana  kapitalvinster,  behandlas  den  som  en  ny
kapitalförlust   på   delägarrätter   det   följande
beskattningsåret.

Begränsningen    av   möjligheten   att   dra   av
aktieförluster omfattar  formellt  inte  andelar där
innehavet    är    betingat    av   rörelsen,   s.k.
näringsbetingade andelar, dvs. förluster  på  sådana
andelar  har kunnat kvittas även mot andra inkomster
i näringsverksamheten.  Som  framgår  av  föregående
avsnitt   har   regeringen  i  skrivelse  2001/02:77
aviserat ett kommande  lagförslag  som  innebär  att
kvittningsrätten  i  dessa  fall tas bort med verkan
fr.o.m.  den  7  december  2001 i  avvaktan  på  att
riksdagen  kan  behandla  ett  senare   förslag   om
skattefrihet för näringsbetingade andelar.

Motionen

I  motion Sk355 föreslår Lars Björkman och Jan-Evert
Rådhström     (m)    att    ett    avskaffande    av
värdepappersfållan  för  aktiebolag  skall  utredas.
Motionärerna hänvisar till bl.a. att vinster  alltid
skall  tas  upp  till  beskattning,  medan förluster
under ett dåligt börsår inte generellt  kan  kvittas
mot rörelsevinsten.

Utskottets ställningstagande

Begränsningen i möjligheten att kvitta förluster  på
kapitalplaceringsaktier     (portföljaktier)     mot
rörelsevinst  har  sin  grund  i  att  för juridiska
personers  vinster  och  förluster  på delägarrätter
skall  gälla  regler  som är likartade med  dem  som
gäller för fysiska personer  (se  prop. 1989/90:110,
s. 545). Utskottet finner inte anledning att ompröva
denna ordning utan avstyrker motionen.


Tonnageskatt, fartygsfonder


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår förslagen om att återinföra
fartygsfonder och att införa tonnageskatt.
Jfr reservationerna 3 (m) och 4 (kd, c).

Gällande bestämmelser, m.m.

Som  framgått   inledningsvis   innebar   1990   års
skattereform  en  betydande sänkning av den formella
bolagsskattesatsen  samtidigt som ett antal reserve-
ringsmöjligheter för  speciella ändamål slopades och
ersattes  med  en  generell   reserveringsmöjlighet.
Bland   de  särskilda  reserveringsmöjligheter   som
slopades  var  fartygsfonderna.  Reserveringar får i
stället       ske      med      avsättning      till
periodiseringsfonder.  Vidare  tillåter reglerna att
även   mycket   dyrbara   inventarier   som   fartyg
skattemässigt kan skrivas av  på  fem år även om den
ekonomiska livslängden normalt är avsevärt längre.

Utredningen    om    sjöfartens   struktur-    och
kapitalsituation gjorde en internationell jämförelse
i betänkandet SOU 1998:129.  Det framgick att nästan
alla  EU:s  medlemsländer vidtar  åtgärder  för  att
reducera bemanningskostnaderna inom sjöfarten. I ett
flertal      av      länderna       finns      olika
fonderingsmöjligheter för rederierna  och  reducerad
bolagsskatt  eller  användande av tonnageskatt.  In-
vesteringsstöd   och  särskilda   avskrivningsregler
finns  också  i några  länder.  I  förhållande  till
vanligt bolagsskatt  skulle en tonnageskatt innebära
en väsentligt lägre skatt om rederiet går med vinst.

Motionerna

I motion T253 yrkande  10 föreslår Per-Richard Molén
m.fl. (m) att fartygsfonder införs på nytt. I motion
T467 yrkande 1 föreslår  Johnny  Gylling  m.fl. (kd)
att  det  införs  ett  system  med tonnageskatt  för
sjöfarten.

Utskottets ställningstagande

Yrkanden om att införa tonnageskatt  och  återinföra
fartygsfonder  har avslagits av riksdagen vid  flera
tidigare  tillfällen   med  hänvisning  till  att  -
förutom   principerna   bakom    skattereformen    -
befintligt rederistöd i form av statligt stöd lämnas
till  arbetsgivarens kostnader för skatt och sociala
avgifter.

I höstas  beslutade  riksdagen (prop. 2000/01:127,
bet. 2001/02:TU3) om ett  nytt  sjöfartsstöd fr.o.m.
den 1 oktober 2001 som omfattar både  lastfartyg och
passagerarfartyg  i internationell trafik.  Det  nya
sjöfartsstödet ges  i  form  av  att  arbetsgivarens
skattekonto   krediteras   ett   belopp  motsvarande
skatteavdrag  och  arbetsgivaravgifter   (inkl.  den
allmänna löneavgiften) på sjöinkomst. Syftet med det
nya   stödet   är   att   ge  svensk  sjöfartsnäring
konkurrensvillkor    som    är    likvärdiga     med
konkurrensvillkoren  för  andra  EU-länders handels-
flottor.
Utskottet  har inte funnit anledning  att  ompröva
tidigare ställningstaganden  till  förslagen  om att
återinföra   fartygsfonder   eller   att  införa  en
tonnageskatt. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Periodiseringsfonder i mindre
företag, m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   avslår   förslagen   om   utökade
reserveringsutrymmen eller skatteuppskov  för
nystartade  verksamheter  m.m. med hänvisning
till pågående arbete i Regeringskansliet.
Jfr reservation 5 (m, kd, c, fp).

Gällande bestämmelser

Avsättningsnivån  till periodiseringsfond  är  högre
för enskilda näringsidkare  än  för  andra  företag.
Från  och  med 2002 års taxering är avsättningsnivån
30 %  för  enskilda   näringsidkare  (inkl.  fysiska
personer som är delägare i handelsbolag) och 25 % av
årsinkomsten   för  övriga   företagsformer.   Åter-
föringstiden har fr.o.m. 2000 års taxering förlängts
från fem till sex  år  (prop. 1999/2000, volym 1, s.
199).

Motionerna

I flera motioner har tagits upp frågor kring små och
medelstora företag. De förslag som har lagts fram är
i flera fall inriktade på  möjligheter  att  få göra
reserveringar  eller få skatteuppskov i samband  med
att ett företag startas.

Ett uppskov med bolagsskatt för nystartade företag
föreslås  i motionerna  Fi285  yrkande  24  av  Lars
Leijonborg  m.fl. (fp) och i motionerna N267 yrkande
1 i denna del  och N368 yrkande 2 i denna del av Eva
Flyborg  m.fl.  (fp).   Uppskjuten  beskattning  för
nystartade  företag  begärs  också  i  motion  Sk491
yrkande 11 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m).
I motion Sk363 föreslår  Henrik  Westman  (m)  att
nystartade  företag  skall  kunna sätta av hela sitt
ekonomiska överskott i verksamheten  de  fem  första
åren   i   periodiseringsfonder.   Cristina  Husmark
Pehrsson och Ewa Thalén Finné (m) föreslår  i motion
Sk373  en översyn av möjligheten för nystartade  och
mindre    företag     att     avsätta    mer    till
periodiseringsfonder. Enligt motion  MJ337 yrkande 5
av Agne Hansson m.fl. (c) bör möjligheterna  att öka
avsättningarna  till  periodiseringsfonder  för  att
kunna göra miljöinvesteringar utredas.
En  utredning  kring  soloföretagarnas villkor som
skall granska utökade möjligheter  för periodisering
av överskott, underskottsavdrag med upp till 100 000
kr  per  år i fem år, uppskjuten beskattning  första
året   i   samband   med   nystart,   tidpunkt   för
skattebetalning,   direktavskrivningar,  företagares
arbetslöshetsersättning  och  karensdagar  begärs  i
motion  N365  yrkande  2  i  denna  del  av Ingegerd
Saarinen m.fl. (mp).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen   har  på  senare  år  beslutat  om  flera
ändringar  i  syfte   att  förbättra  villkoren  för
nyföretagande   och   entreprenörskap.    För    att
underlätta  nystart  av företag återinfördes 1996 en
möjlighet  att kvitta underskott  i  näringsverksam-
heten mot inkomst av tjänst. Bland andra åtgärder på
skatteområdet  märks de lättnader i beskattningen av
utdelningar och  reavinster  på  aktier  i onoterade
bolag   som  beslutades  hösten  1996  och  som  har
utvidgats  genom olika beslut under 1997 och 1998. I
syfte    att   förbättra    förutsättningarna    för
verksamheten  och  tillväxten  i  små och medelstora
företag slopades 1999 flertalet s.k. stoppregler för
fåmansägda  företag.  Med  verkan fr.o.m.  1999  års
taxering   utvidgades   möjligheten   för   enskilda
näringsidkare att göra avsättningar  till periodise-
ringsfond.  Från  och  med 2000 års taxering  höjdes
avsättningsnivån  ytterligare   för   både  enskilda
näringsidkare och andra företagsformer.

Småföretagandets problem har uppmärksammats  i det
arbete  med  statsbudgeten  som  regeringen och dess
båda   samarbetspartier   har   utfört   under   den
innevarande  mandatperioden.  I  budgetpropositionen
för 2000 (prop. 1999/2000:1, volym  1,  s.  196  f.)
redovisades   resultatet   av   en  undersökning  av
skattebelastningen  i företag av olika  storlek  som
baserades på uppgifter  i  en  företagsregister- och
individdatabas som utvecklats inom Finansdepartemen-
tet. När det gällde reserveringsmöjligheterna  tydde
vissa tecken på att dessa inte utnyttjades fullt ut.
Vidare  tycktes  mindre företag utnyttja systemet  i
något    mindre   utsträckning    än    storföretag.
Undersökningen visade att små företag den undersökta
perioden (inkomståret 1997) som kollektiv hade beta-
lat en något  större  andel  av sin vinst i skatt än
kollektivet  stora företag. Dessa  skillnader  torde
kunna förklaras  av  att  stora  företag  oftare har
skilda  verksamheter med olika konjunkturcykler  och
därigenom        bättre       kvittningsmöjligheter.
Reserveringsmöjligheter  bedömdes  vara  av särskilt
värde  för  den kategori företag som har svårigheter
eller  begränsade   möjligheter   att   få   externt
riskkapital.  I  avsaknad av externt riskkapital  är
den gruppen av företag  hänvisad till att finansiera
sina investeringar med vinstmedel som har genererats
i den egna verksamheten. Detta ansågs i särskilt hög
grad  gälla för enskilda näringsidkare  och  fysiska
personer  som  är delägare i handelsbolag samt gene-
rellt för nystartade  företag.  De  överväganden som
gjordes  i anslutning till undersökningen  utmynnade
därför i att  taket för avsättningar till periodise-
ringsfond höjdes  till  25 % generellt och till 30 %
för fysiska personers inkomst  av näringsverksamhet.
För   att   göra   periodiseringsfondssystemet   mer
attraktivt   för   företagen   förlängdes   dessutom
tidsperioden   för  att   återföra   avdraget   till
beskattning från fem till sex år.
I de överväganden som ledde fram till beslutet att
utvidga  reserveringsutrymmet  ingick  även  att  ta
ställning  till  förslag  som skulle innebära större
skillnader  mellan  olika  företagsformer   när  det
gäller  skattesats  respektive  reserveringsutrymme.
Övervägandena   ledde   fram  till  slutsatsen   att
selektiva    åtgärder    inte   är    lämpliga    på
företagsskatteområdet. Bortsett från svårigheter att
finna  korrekta storlekskriterier  medför  selektiva
åtgärder  tröskeleffekter,  konkurrenssnedvridningar
samt   risk   för   uppdelning  av  företag   (prop.
1999/2000:1, volym 1,  s.  198). Det framhölls också
att sänkt bolagsskatt är det  mest  effektiva sättet
att  sänka  avkastningskravet  på investeringar  med
eget  kapital.  Den  skillnad  som  redan   finns  i
reserveringsmöjligheterna  till  förmån för enskilda
näringsidkare och fysiska personer som är delägare i
handelsbolag  motiverades med dessa  företags  sämre
villkor när det  gäller  kapital-anskaffning. Enligt
traditionell marknadsekonomisk  teori  är  det  dock
inte   samhällsekonomiskt   lönsamt  att  kompensera
företag  för  merkostnader  som  beror  på  faktiska
relativa nackdelar. En kompensation kan däremot vara
motiverad     om     merkostnaderna     beror     på
marknadsmisslyckanden.
Skatteutskottet  har  vid  tidigare behandling  av
motionsförslag syftande till skatteuppskov i samband
med  nystart  av  företag  särskilt   framhållit  de
svårigheter för företaget som kan uppkomma  när  ett
skatteuppskov  väl  upphör  och  skatten skall börja
betalas.  Många  verksamheter  skulle  sannolikt  få
avvecklas av skatteskäl, t.ex. därför  att  det inte
är  möjligt  för  en  småföretagare  att  driva  sin
verksamhet    i    konkurrens   med   en   nystartad
skattegynnad verksamhet. Liknande problem som skulle
uppkomma  om  nystartade   företag   ges   särskilda
skattelättnader  kan också uppkomma om det är  stora
skillnader i reserveringsmöjligheterna  mellan olika
företagsformer.
Vid behandlingen av liknande yrkanden förra  våren
anförde   utskottet  att  det  -  innan  ytterligare
åtgärder  i   fråga   om   reserveringsmöjligheterna
övervägs - är angeläget att  få  kunskap  om  hur de
förbättringar   som  redan  har  beslutats  påverkar
företagens beteende  när  det  gäller  att  utnyttja
periodiseringsfondssystemet.  Utskottet  ansåg   det
därför   vara  önskvärt  att  den  undersökning  som
inletts  i   Finansdepartementet   kring  företagens
reserveringar fortsattes så att det blir möjligt att
följa       upp      besluten      om      utvidgade
reserveringsmöjligheter  m.m.  Enligt  vad utskottet
erfarit  bereder Finansdepartementet för  närvarande
frågor  om   vissa   förändringar   med   sikte   på
beskattning   av   småföretag.  Härtill  kommer  att
Näringsdepartementet    kartlägger   problemen   vid
övergång  från  att  vara  anställd  till  att  vara
företagare,  bl.a. reglerna för  arbetslöshets-  och
sjukförsäkringarna  men  även  andra typer av hinder
som osäkerhet beträffande affärsidén  eller brist på
kapital.  Utskottet  anser  att  resultatet  av  det
pågående  arbetet bör avvaktas. Med  hänsyn  härtill
avstyrker utskottet  motionerna  Fi285  yrkande  24,
Sk373,  Sk491  yrkande  11,  MJ337  yrkande  5, N267
yrkande  1  i denna del, N365 yrkande 2 i denna  del
och N368 yrkande 2 i denna del.

Fåmansföretag


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår  förslagen  om att riksdagen
utan  att  avvakta  resultatet  av   pågående
utredning skall ta ställning till ändringar i
skattereglerna för fåmansföretag.
Jfr reservation 6 (m, kd, c, fp).

Gällande bestämmelser

Fåmansföretag   är   aktiebolag   eller   ekonomiska
föreningar  i vilka röstmajoriteten innehas  av  ett
fåtal    personer.     Enligt     huvudregeln    går
gränsdragningen  vid  fyra eller färre  delägare  om
dessa tillsammans äger  andelar som motsvarar mer än
hälften  av rösterna. I 57  kap.  inkomstskattelagen
finns särskilda  regler  om fördelning mellan tjänst
och  kapital av utdelningar  på  s.k.  kvalificerade
andelar  i  fåmansföretag  och på kapitalvinster vid
försäljning av sådana andelar. Den kapitalbeskattade
delen av en utdelning räknas fram enligt en schablon
som baseras på statslåneräntan  och  det kapital som
nedlagts   i   företaget.  Vid  en  försäljning   av
kvalificerade andelar  behandlas  - upp till ett tak
om 100 prisbasbelopp under en femårsperiod - hälften
som  kapitalinkomst  och  hälften  som   inkomst  av
tjänst.  De  särskilda  reglerna  gäller  bl.a.   om
andelsägaren  själv  eller  någon  närstående  varit
verksam  i  betydande  omfattning  i företaget under
beskattningsåret    eller    de    fem    föregående
beskattningsåren.    Enligt   den   s.k.   utvidgade
fåmansföretagsdefinitionen  räknas  aktiva  delägare
och  deras närstående som en person vid fördelningen
mellan tjänst och kapital.

Syftet  med de särskilda reglerna är att inkomster
som härrör  från delägarnas arbetsinsatser i bolaget
skall beskattas  på samma nivå som förvärvsinkomster
och  inte enligt den  proportionella  skattesats  om
30 % som  gäller  för utdelningar och kapitalvinster
enligt reglerna om  beskattning av kapitalinkomster.
Fåmansföretagsreglerna  fanns tidigare i 3 § 12-12 e
mom. den numera upphävda lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,   och   i  dagligt   tal   kallas   de
fortfarande  3:12-reglerna.   En  översyn  sker  för
närvarande   av   3:12-reglerna   (dir.    1999:72).
Utredningsuppdraget skulle ha varit avslutat  senast
den  31 oktober 2001. Emellertid har på utredningens
begäran tiden förlängts till den 31 maj 2002.

Motionerna

I motion  Sk288  yrkande  7 av Bo Lundgren m.fl. (m)
förordas ändringar som undanröjer  skatteregler  som
diskriminerar  ägare  till  fåmansföretag.  Liknande
yrkanden  finns  i  motionerna Sk358 av Anna Kinberg
(m) och Sk378 av Karin  Falkmer  och  Tomas Högström
(m).  Mer  detaljerade  förslag om hur reglerna  bör
ändras finns i motion Sk491  av  Carl  Fredrik  Graf
m.fl.  (m). Enligt motionen bör huvudregeln vara att
all utdelning  till  aktiv  delägare kapitalinkomst-
beskattas om ägaren tagit ut  en  lön motsvarande en
anställd  person på motsvarande nivå  (yrkande  12).
Vidare   bör   enligt   motionen   särreglerna   för
beskattning  av kapitalvinst i fåmansbolag avskaffas
(yrkande 14), fåmansföretag bli jämställda med andra
företag  när det  gäller  beskattning  av  lön  till
företagsledarens  make  och  barn  (yrkande  15) och
försäljning  av optioner som ägs av anställda i  ett
fåmansbolag beskattas  på  samma sätt som gäller för
anställda  i  noterade  bolag  (yrkande   16).  Carl
Fredrik Graf m.fl. (m) tar upp fåmansföretagen  även
i  motion  Sk35.  Enligt motionens yrkande 2 bör det
gälla  full kvittning  mot  tidigare  uppskovsbelopp
(både tjänste-  och  kapitaldel)  av  förluster  som
uppstått  vid  försäljning av fåmansbolag där likvid
erhållits i aktier  med villkor om att aktierna inte
får säljas förrän vid  en  senare tidpunkt. I motion
A228  yrkande  4  av  Mikael  Odenberg   m.fl.   (m)
efterlyses  en  ändring i reglerna om beskattning av
till företagsledare  närstående  anställda i fåmans-
bolag.

I motion N370 yrkande 7 av Alf Svensson m.fl. (kd)
begärs  ändringar  i reglerna för fåmansföretag  som
innebär  bl.a.  en normallönemodell  för  uppdelning
mellan tjänst och  kapital.  Samma  förslag  finns i
motion Sk269 av Inger Strömbom m.fl. (kd, m, c, fp).
En  normallönemodell för att avgränsa den del  som
skall tas  upp i tjänst förordas också i motion N263
yrkande 13 av  Agne  Hansson m.fl. (c). Ett liknande
yrkande  finns  även  i motion  N323  yrkande  3  av
Viviann Gerdin och Birgitta Sellén (c).
I motionerna N267 yrkande  1  i denna del och N368
yrkande  2  i  denna del av Eva Flyborg  m.fl.  (fp)
föreslås enklare regler för fåmansföretagen.
I motion N365  yrkande  2  i denna del av Ingegerd
Saarinen m.fl. (mp) föreslås att  en utredning kring
soloföretagarnas  villkor  skall granska  skattereg-
lerna för lön till företagsledares barn som är 16 år
eller yngre.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen  har  vid  ett  flertal  tillfällen  under
senare år beslutat om lagstiftning  på skatteområdet
som   syftar  till  att  förbättra  småföretagandets
villkor.  Viktiga  inslag  i detta arbete är, såvitt
gäller fåmansföretagen, en lättnad  i den ekonomiska
dubbelbeskattningen  av  onoterade företag  och  att
flertalet   av   de   regler  som   brukade   kallas
stoppreglerna har slopats.

Den utredning som nu  ser över 3:12-systemet skall
pröva olika möjligheter till  förändring av reglerna
för att stimulera tillväxt, investeringar och aktivt
risktagande  i fåmansföretagen.  I  direktiven  till
utredningen betonas vikten av att systemet förenklas
och att aktiva ägare i fåmansföretag - i förhållande
till  passiva  kapitalägare  -  inte  missgynnas  av
reglerna. När det  gäller  arbetet med att förbättra
fåmansföretagens skatteregler  finns  det inte någon
anledning  för  riksdagen  att föregripa utredningen
och regeringens beredning av hithörande frågor genom
att   nu  fatta  beslut  om  principerna   för   den
skattemässiga   behandlingen   av   inkomster   från
fåmansföretag.  Det  nuvarande systemet för klyvning
av inkomsten mellan tjänst och kapital bygger på att
en   kapitalinkomstbeskattad    del    bestäms   med
utgångspunkt  i  ett kapitalunderlag och,  om  vissa
villkor   är   uppfyllda,   ett   löneunderlag   där
företagets  löner   utöver   tio  prisbasbelopp  som
betalats ut till andra anställda  än aktiva delägare
får räknas med. Alternativet kan t.ex. vara en sådan
lösning som tas upp i motionerna, att  utgå  från en
normallön för företagare i olika branscher eller för
samtliga företag.
När det gäller frågan om samspelet mellan de  s.k.
3:12-reglerna  och reglerna om andelsbyten, dvs. den
problematik som har tagits upp i motion Sk35 yrkande
2, pågår ett arbete inom Finansdepartementet med att
analysera denna  frågeställning.  Det  finns  därför
inte  någon anledning för riksdagen att redan nu  ta
ställning i denna fråga.
Med  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker
utskottet  motionerna  Sk35 yrkande 2, Sk269,  Sk288
yrkande  7, Sk358, Sk378,  Sk491  yrkandena  12  och
14-16, N263  yrkande 13, N267 yrkande 1 i denna del,
N368 yrkande 2  i  denna  del,  N323 yrkande 3, N365
yrkande  2  i  denna del, N370 yrkande  7  och  A228
yrkande 4.

Generationsskiften i företag


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår  förslagen om ändringar i de
skatteregler som har  betydelse i samband med
generationsskiften i familjeföretag.
Jfr reservation 7 (m, kd, c, fp).

Gällande bestämmelser, m.m.

Vid     arvs-     och    gåvobeskattningen     finns
reduceringsregler       som        innebär       att
företagsförmögenheten  tas upp till endast  30 %  av
substansvärdet. Flera villkor gäller, bl.a. att hela
förvärvskällan måste omfattas  av  en  gåva  och att
gåvomottagaren måste behålla egendomen i fem år.  På
inkomstskattesidan  har  reglerna om räntefördelning
och om expansionsmedel utformats  med  beaktande  av
vissa     problem     som     kan    uppkomma    vid
generationsskiften    (prop.    1996/97:12,     bet.
1996/97:SkU7).   Den  utredare  som  skall  se  över
inkomstbeskattningen  av  ägare i fåmansföretag m.m.
skall  även  överväga olika ändringar  i  arvs-  och
gåvobeskattningen       som      kan      underlätta
generationsskiften (dir. 1999:72).

När reavinstreglerna för  fastigheter ändrades vid
1990  års  skattereform infördes  en  möjlighet  att
fortsätta  att   tillämpa   äldre  regler  under  en
förhållandevis  lång  övergångsperiod,  fram  t.o.m.
utgången  av år 1999. Avsikten  var  att  övergången
till  en nominell  beräkningsmetod  inte  skulle  ge
tröskeleffekter    för   skattskyldiga   som   genom
indexuppräkning m.m.  kunde  påräkna  en  låg  kapi-
talvinstskatt  vid tillämpning av de äldre reglerna.
Övergångsbestämmelserna   har   numera  upphört  att
gälla.

Motionerna

I  motionerna  Fi285 yrkande 19 av  Lars  Leijonborg
m.fl. (fp), Sk233  yrkandena 1 och 2 av Göte Jonsson
(m), Sk288 yrkande 21  av  Bo  Lundgren  m.fl.  (m),
Sk359  av  Ingvar  Eriksson  och  Inga Berggren (m),
Sk433  yrkande  7 av Catharina Elmsäter-Svärd  m.fl.
(m), Sk450 yrkande  7  av  Anders Sjölund (m), Kr227
yrkande  3 av Elisabeth Fleetwood  m.fl.  (m),  N263
yrkande 1  av  Agne  Hansson  m.fl.  (c)  och  MJ339
yrkande  6  av  Eskil  Erlandsson  m.fl. (c) tas upp
fråga  om ändringar i arvs- och gåvoskatten,  främst
för    att     underlätta    generationsskiften    i
familjeföretag.  I några av motionerna tas också upp
kapitalvinstbeskattningen    av   fastigheter   inom
jordbruket.

Utskottets ställningstagande

Den  utredare  som  skall  se  över   reglerna   för
beskattning av ägare i fåmansföretag m.m. skall även
överväga  olika  ändringar  i arvs- och gåvobeskatt-
ningen  som  kan  underlätta  generationsskiften  av
företag.   Enligt   utskottets  mening   bör   detta
utredningsarbete   avvaktas.    När    det    gäller
kapitalvinstbeskattningen      i     samband     med
generationsskiften har utskottet  tidigare haft uppe
frågan  om  återgång  till äldre regler,  något  som
utskottet inte varit berett  att  förorda. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.


Enklare beskattningsmetod för
småföretag


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen       avslår      förslagen      om
schablonbeskattning         inom        vissa
näringsverksamheter.
Jfr reservation 8 (kd).

Utredningar

Förslag  om en schabloniserad  beskattning  i  någon
form  av  småföretag   har   lagts   fram   i  olika
sammanhang.     Ett     lagstiftningsprojekt    inom
Riksskatteverket (RSV Rapport  1995:10) föreslog att
företagare med en nettoomsättning under 25 basbelopp
skulle kunna tillämpa en modifierad  kontantprincip.
Syftet var att förenkla för skatteförvaltningen  och
småföretagarna.  I rapporten hänvisas till att några
andra länder, däribland  Frankrike och Polen, har en
schablonartad       beskattning       i       främst
tjänsteproducerande  branscher,   där  beskattningen
inte  har  anknytning  till  verkliga inkomster  och
utgifter.  I stället skall något  slags  "normallön"
för branschen  beskattas,  dvs.  endast företagarens
arbetsinsats.

Schablonbeskattning  av  näringsidkare   i   vissa
branscher   i  form  av  en  s.k.  licensavgift  har
föreslagits  av   Branschsaneringsutredningen   (SOU
1996:172  och  1997:111)  som  ett sätt att komma åt
ekonomisk  brottslighet  i branscher  där  detta  är
vanligt.  Licensavgiften  är   enligt  förslaget  en
minimibeskattning     som    skall    stötta     det
konventionella  skattesystemet  och  skydda  seriösa
näringsidkare mot illojal konkurrens.
Den s.k. Förenklingsutredningen (dir. 1996:78) har
utrett  regelförenklingar  för  småföretag  som  har
redovisats  i delbetänkandena Enskilda näringsidkare
(SOU 1997:178)  och  Kontantmetod  för småföretagare
(SOU  1999:28).  Kontantmetoden var tänkt  att  göra
inkomstberäkningen   enklare   för  mindre  tjänste-
företag.      En      allmän      uppfattning     om
utredningsförslaget var emellertid att det hade fått
en sådan inriktning att det skulle vara av begränsat
värde för den tänkta målgruppen.
Av budgetpropositionen för 2002 (prop.  2001/02:1,
volym  1,  s.  197)  framgår  att ett schabloniserat
system  blir föremål för en djupare  analys.  Enligt
budgetpropositionen  avser  regeringen att återkomma
med  en bedömning om schablonbeskattning  efter  det
att Riksskatteverket har utrett frågan.

Motionerna

I motion  Sk221 föreslår Margareta Cederfelt (m) att
skattelagstiftningen     ändras    -    t.ex.    med
schablonbeskattning enligt  spansk  eller  italiensk
förebild  -  för  att  det  inte  länge  skall  vara
ekonomiskt  lönsamt  med  svartjobb.  I motion Sk479
yrkande 1 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd,  s,  m, v, c,
fp,  mp)  föreslås att en försöksverksamhet med  att
låta bärplockningsföretag betala en schablonskatt på
1 000  kr  per  bärplockare  skall  utredas.  Enligt
motionerna N370  yrkande  12  av  Alf Svensson m.fl.
(kd) och N373 yrkande 4 av Göran Hägglund m.fl. (kd)
bör  en  schablonbeskattning  införas   inom   vissa
tjänstebranscher.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  utgår  ifrån  att  det  arbete  som pågår
kommer  att  ge kunskaper om både för- och nackdelar
med  ett  system   som   bygger  på  schabloniserade
inkomstberäkningar     för    vissa     typer     av
näringsverksamheter. Utskottet  anser att resultatet
av   arbetet   bör  avvaktas  innan  riksdagen   tar
ställning i hithörande  frågor.  Utskottet avstyrker
motionerna.


Nedsättningen av socialavgifter i
stödområde A


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  förslaget  om att  utvidga
nedsättningen av socialavgifter i stödområdet
till skogsbruk och jordbruk.
Jfr reservation 9 (m, c).

Gällande bestämmelser

Riksdagen beslutade i höstas (prop. 2001/02:45, bet.
2001/02:SkU12)  om  utvidgade särskilda  avdrag  vid
beräkningen av arbetsgivaravgifter  och egenavgifter
för  arbete  som utförs vid ett fast driftsställe  i
stödområde A.  De utvidgade särskilda avdragen skall
uppgå till 10 %  av avgiftsunderlaget, dock maximalt
7  100  kr  per månad  för  arbetsgivaravgifter  och
18 000 kr per  år  för  egenavgifter. Avdragen utgår
utöver  den för småföretag  redan  tidigare  införda
generella   5-procentiga  nedsättningen.  Stödet  är
utformat  som   en   minskning   på   statsbudgetens
inkomstsida.   Det   omfattar   inte  företag   inom
sektorerna   kol   och   stål,  transportverksamhet,
jordbruk, vattenbruk och fiske.

Motionen

I  motion  Sk450  yrkande 6 av  Anders  Sjölund  (m)
föreslås att reglerna  skall ändras så att skogsbruk
och jordbruk bör jämställas med annan verksamhet och
få samma nedsättning av arbetsgivaravgifter.

Utskottets ställningstagande

Den nuvarande nedsättningen  är  anpassad  till EG:s
regler om s.k. försumbart stöd. Enligt dessa  regler
får  ett  sådant  stöd inte riktas till företag inom
sektorerna   kol  och   stål,   transportverksamhet,
jordbruk,     vattenbruk      och     fiske.     Vid
riksdagsbehandlingen  avslogs  motioner  som  gällde
bl.a.  att undantaget för företag  i  branscher  som
jordbruk, fiske och transportsektorn skulle tas bort
(bet.  2001/02:SkU27).   Riksdagen   har   även  vid
behandlingen   av   propositionen   En  politik  för
tillväxt   och   livskraft  i  hela  landet   (prop.
2001/02:4) avslagit  liknande  motionsyrkanden (bet.
2001/02:NU4).

Skatteutskottet   finner  inte  skäl   att   ändra
tidigare ställningstaganden och avstyrker motionen.

Ideella föreningar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår förslagen  om  ändringar  i
skattereglerna för ideella föreningar.
Jfr reservationerna 10 (m) och 11 (c).

Gällande bestämmelser

Utgångspunkten för beskattning av juridiska personer
är att alla inkomster skall beskattas som inkomst av
näringsverksamhet  i  en förvärvskälla oavsett om de
härrör  från  rörelse,  fastighet   eller   kapital.
Stiftelser  och  ideella  för-  eningar  som  driver
allmännyttig  verksamhet  är  dock i viss omfattning
undantagna  från  skattskyldighet.   För  en  ideell
förening  framgår villkoren för skattefriheten  i  7
kap.  7-13  §§   IL.   Föreningen   skall   ha  till
huvudsakligt  syfte  att  främja vissa allmännyttiga
ändamål,   såsom  religiösa,  välgörande,   sociala,
politiska, idrottsliga,  konstnärliga eller liknande
kulturella   ändamål  (ändamålskravet).   Föreningen
skall i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller
så gott som uteslutande  tillgodose  sådana  ändamål
(verksamhetskravet).  Den skall, sett över en period
av  flera  år, bedriva en  verksamhet  som  skäligen
motsvarar  avkastningen  av  föreningens  tillgångar
(fullföljdskravet).  Föreningen  skall  heller  inte
vägra  någon  inträde  som medlem, om det inte finns
särskilda skäl för det med  hänsyn  till arten eller
omfattningen   av   föreningens   verksamhet   eller
föreningens syfte eller annat (öppenhetskravet).

Allmännyttiga  ideella föreningar  har  enligt  63
kap. 11 § IL rätt till grundavdrag med 15 000 kr. De
inkomster  som  kan   undantas  från  beskattning  i
ideella   föreningar   är   t.ex.   inkomster   från
verksamhet som är ett direkt  led  i  främjandet  av
allmännyttiga  ändamål  eller som har annan naturlig
anknytning till sådana ändamål. Ett annat exempel är
inkomster från verksamhet som av hävd utnyttjats som
finansieringskälla      för     ideellt      arbete.
Arbetsgivaravgift  alternativt   särskild  löneskatt
skall betalas på lön, ersättningar  och förmåner som
sammanlagt uppgår till minst 1 000 kr för mottagaren
under  året.  Undantag gäller för utbetalningar  som
idrottsföreningar  gör  till  idrottsutövare  (t.ex.
aktiva  idrottare, tränare och tävlingsfunktionärer)
då arbetsgivaravgifter  inte betalas på ersättningar
under  ett  halvt prisbasbelopp.  Beloppen  är  inte
grundavdrag.   På  ersättningar  över  gränsbeloppen
betalas alltså avgifter från första kronan.
Stiftelse- och föreningsskattekommittén har haft i
uppdrag   att  se  över   beskattningsreglerna   för
stiftelser   och   ideella   föreningar  och  har  i
betänkandet Översyn av skattereglerna för stiftelser
och ideella föreningar (SOU 1995:63)  föreslagit  en
modernisering   av   systemet  för  skattebefrielse.
Tyngdpunkten i förslaget ligger i en särskild lag om
skattebefrielse   för   stiftelser    och    ideella
föreningar.  Lagförslaget  bygger  till stor del  på
nuvarande  system  men innehåller en del  materiella
förändringar. Betänkandet  bereds  för  närvarande i
Regeringskansliet.

Motionerna

I  motion  Sk379  föreslår  Anna Åkerhielm och  Kent
Olsson (m) att det skall införas  en skattebefrielse
för ideella föreningar vid upplåtelse  av varumärke.
Bakgrunden    till    förslaget    är   en   dom   i
Regeringsrätten  (mål  nr  3498-2000)  i  vilken  en
förening  inte ansågs frikallad från skattskyldighet
för reklaminkomster  när  verksamheten inte drevs av
föreningen  själv  utan  i  ett  bolag  till  vilket
rättigheter  att  driva verksamheten  upplåtits  och
från vilket vederlag  för  upplåtelsen utgick i form
av royalty.

Enligt motion Sk473 av Carina  Hägg  (s)  bör  det
göras  en  översyn  av  tilllämpningen av reglerna i
syfte   att   endast  ideella   organisationer   som
uppfyller kraven skall erhålla skattebefrielse.
I motion Kr279  yrkande  11  av Agne Hansson m.fl.
(c) förordas att samma regler och  samma  ekonomiska
förutsättningar  som gäller för idrottsrörelsen  bör
gälla för ideella kultur- och ungdomsorganisationer.
Motionärerna   syftar   på   de   regler   som   ger
idrottsrörelsen  möjlighet  att  avlöna  domare  och
idrottsledare  med upp till ett halvt basbelopp utan
att   betala  arbetsgivaravgifter   eller   särskild
löneskatt.
I motion  Sk323  föreslår Maria Larsson och Ragnwi
Marcelind (kd) att ideella hjälporganisationer skall
befrias från sopavgifter.

Utskottets ställningstagande

Som  utskottet  tidigare   nämnt  bereds  frågor  om
ideella    organisationers   skatteförhållanden    i
Finansdepartementet. Utskottet anser det därför inte
finnas skäl för riksdagen att gå närmare in på olika
förslag om förändringar i detta sammanhang.

När det gäller  de  speciella reglerna om undantag
från  arbetsgivaravgifter   upp   till   ett   halvt
basbelopp   för  idrottsföreningarna  har  riksdagen
senast våren 2001 (bet. 2000/01:SkU27) tagit avstånd
från att utvidga dessa regler till andra föreningar.
Skälet är närmast  att  utbetalningar  som  undantas
från     avgifter     enligt     särreglerna     för
idrottsföreningar  inte  grundar pensionsrätt. I det
nya ålderspensionssystemet  kommer  emellertid varje
kronas inkomst under hela livet att få betydelse för
det  framtida pensionsutfallet. En sådan  utvidgning
av särreglerna  som  föreslås  i  motion  Kr279  bör
därför inte övervägas.
Befrielse från kommunala sopavgifter, som begärs i
motion  Sk323, gäller tillämpning av bestämmelser om
bl.a.  taxesättning   i   kommunallagen  (1991:900).
Utskottet finner inte skäl till ett tillkännagivande
enligt motionen.
Med   hänvisning   till   det  anförda   avstyrker
utskottet motionerna Sk323, Sk379, Sk473 och Kr279.

Kooperativ verksamhet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    avslår    motionsförslagen    om
uttalanden  i  fråga  kapitalförsörjningen  i
kooperativ verksamhet och om insatsemission.

Gällande bestämmelser

Kooperativa föreningar  intar  en särställning bland
juridiska   personer   eftersom   de   åtnjuter   en
långtgående      enkelbeskattning      genom      de
avdragsmöjligheter  för vinstutdelning som kan göras
i föreningen. Kooperativ  utdelning,  dvs.  rabatter
eller  pristillägg  i  förhållande  till  gjorda köp
eller  försäljningar, kan dras av liksom utdelningar
på  inbetalda   insatser  och  förlagsinsatser.  För
vinstutdelningar  i  producentkooperativa föreningar
gäller  inga  begränsningar   i  avdragsrätten.  För
vinstutdelningar  i konsumentkooperativa  föreningar
är  avdragsrätten  inskränkt  mot  bakgrund  av  att
mottagaren  är skattefri  för  kooperativ  utdelning
till  den  del   som   den   utgör   inbesparing  av
levnadskostnaderna. Utdelning som överstiger  ett på
visst  sätt framräknat belopp (0,8 ( statslåneräntan
( medlemmens  omsättning  med  föreningen)  får inte
dras av i föreningen.

Sedan  1998  kan  enligt  10  kap.  2  a  §  lagen
(1987:667)  om ekonomiska föreningar, som alternativ
till  vinstutdelning,  i  stället  medlemsinsatserna
ökas  (s.k.   insatsemission).   Av   lagförarbetena
framgår (prop. 1996/97:163 s. 57) att det  varit  en
utgångspunkt   att  insatsemission  finansieras  med
föreningens beskattade  fria  egna  kapital  och att
beskattning  av  medlemmen  inte  sker i samband med
själva  emissionen  utan först när medlemmen  lämnar
föreningen. Enligt ett  avgörande  i Regeringsrätten
(mål nr 3542-1999) är utdelning som  hänför sig till
ett   insatsemitterat   belopp   inte   avdragsgillt
eftersom lagtexten uppställer krav på att utdelning,
för  att  kunna  ske  med  avdragsrätt,  skall  vara
hänförlig till inbetald insats.

Motionerna

I   motion  Sk300  av  Eskil  Erlandsson  m.fl.  (c)
föreslås - för att undvika s.k. trippelbeskattning i
samband  med  insatsemission - att löpande utdelning
som beräknas på  ett  insatsemitterat  belopp  skall
vara  avdragsgill  för föreningen. Av samma skäl bör
enligt  motionen det  insatsemitterade  beloppet  få
dras av när medlemmen lämnar föreningen.

I motion  Sk422  av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s)
efterlyses  nya  finansieringsformer   för  små  och
medelstora kooperativa företag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade våren 2001 (bet. 2000/01:SkU19)
motionsyrkanden  om  skattelättnader för kooperativa
företag. Yrkandena avstyrktes  med  hänvisning  till
andra  åtgärder  som  riksdagen  beslutat om för att
bl.a.    underlätta    riskkapitalförsörjningen    i
kooperativa företag. I budgetpropositionen  för 2002
har   statens   stöd  till  kooperativt  företagande
utökats (prop. 2001/02:1, utg.omr. 24). Frågor kring
det  kooperativa  företagandets  förutsättningar  är
enligt utskottets mening  angelägna  och  de bevakas
också kontinuerligt. Enligt utskottets mening behövs
det inte ett tillkännagivande i enlighet med vad som
föreslagits i motion Sk422.

När det gäller den fråga om insatsemission som tas
upp   i  motion  Sk300  framgår  inte  i  lagmotiven
uttryckligt  hur  det  är  tänkt  att  utdelning  på
insatsemitterat kapital bör behandlas skattemässigt.
Utgångspunkten i lagstiftningsärendet har dock varit
att  medlemmen  inte  beskattas  samtidigt  med  att
insatsemissionen  sker.  Utskottet  utgår  ifrån att
regeringen  uppmärksammar frågan om Regeringsrättens
ovannämnda avgörande bör föranleda ett förtydligande
i lagstiftningen  och avstyrker ett tillkännagivande
i frågan.

Fastighetsinvesteringsbolag


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  förslaget   om   särskilda
skatteregler för fastighetsinvesteringsbolag.
Jfr reservation 12 (m, fp).

Bakgrund

Förslag  om  fastighetsinvesteringsbolag  (FIB)  har
presenterats i  en  rapport av professor Lars Vinell
som utarbetades på uppdrag  av  Catella,  Diligentia
och    Securum.   Ett   sådant   aktiebolag   skulle
uteslutande  eller  så  gott som uteslutande äga och
förvalta fastigheter. Det  skulle  ur  investerarnas
synvinkel   fungera  som  en  skattefri  mellanhand,
liksom investmentbolaget fungerar som mellanhand för
aktieinnehav. Därför skulle ägandet vara spritt.

Med anledning  av vissa skrivelser med krav på att
införa     fastighetsinvesteringsbolag     beslutade
regeringen den 28 november 1996 att inte vidta någon
åtgärd med anledning  av skrivelserna med hänvisning
till  att  problemen  på  fastighetsmarknaden  torde
kunna lösas med tillämpning  av  befintliga  regler.
Samma  resultat, dvs. enkelbeskattning, kunde enligt
beslutet uppnås genom att ett fastighetsbolag ger ut
ett lån.
I juni  1998  presenterade  Aktiefrämjandet och en
grupp   bestående   av   de   stora  institutionella
pensionsförvaltarna ett reformförslag  som i form av
en   skrivelse  lämnades  till  Finansdepartementet.
Förslaget  förutsatte  skattefrihet i bolaget för de
överskott som vidareutdelas.  I detaljerna är det en
del  som  avviker  från  investmentbolagens  regler,
bl.a. att FIB skulle få en  fonderingsmöjlighet  som
tidigare  har slopats för investmentbolagens del. En
jämförelse  kan  dock  vara  problematisk med hänsyn
till att fastigheter har ett underhållsbehov som ett
aktiebestånd  inte  har.  I  förslaget  finns  också
särregler  som  skulle  gälla  enbart   för  FIB.  I
skrivelsen  redovisas  bl.a. reglerna för s.k.  REIT
(Real   Estate  Investment   Trusts)   i   USA   och
skattebefriade fastighetsbolag i Belgien.
Motionsförslag   om  fastighetsbildningsbolag  har
avstyrkts  i  finansutskottet   vid   tre   tidigare
tillfällen,  senast våren 1999 (bet. 1998/99:FiU16).
Av finansutskottets  betänkande  framgår  bl.a.  att
Finland antagit en lag om fastighetsfonder som trätt
i kraft den 1 mars 1998.
Sedan   frågan   väckts   i   nya   motioner  höll
skatteutskottet den 27 september 2000 en  utfrågning
med Carl Johan Åberg, i egenskap av tidigare  VD för
Aktiefrämjandet,  och  statssekreterare  Claes Ljung
från    Finansdepartementet.    Carl   Johan   Åberg
redovisade    skälen    för    det    förslag    som
Aktiefrämjandet lade fram i juni 1998 under hans tid
som   ordförande.   Som   huvudmotiv  för  förslaget
åberopades   då   att   fastighetsmarknaden   skulle
effektiviseras och stabiliseras.  Enligt  Carl Johan
Åberg  har stabiliseringsargumentet ej längre  någon
bärkraft, men behovet av fastighetsinvesteringsbolag
har  vuxit  efter  pensionsreformen  eftersom  många
fonder  som  kommer  att  förvalta pensionsspararnas
pengar är för små för att köpa  egna fastigheter. De
som  vill  investera i fastigheter  har  inte  något
annat  alternativ   än   att  köpa  aktier  i  något
utländskt fastighetsinvesteringsbolag.
Enligt Claes Ljung skulle Aktiefrämjandets förslag
leda till en favorisering  - dvs. enkelbeskattning i
form av endast kapitalinkomstbeskattning  hos ägarna
-  av  en  bransch.  Detta  skulle  vara  svårt  att
motivera  för  andra  branscher  och  det  är  också
tveksamt om Sverige skulle få acceptans inom EU  för
en sådan åtgärd.

Motionen

I  motion  Sk266  har Lennart Hedquist och Carl Erik
Hedlund  (m)  återkommit  med  ett  förslag  om  att
riksdagen skall  anta  en  särskild  lagstiftning om
fastighetsinvesteringsbolag.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet   behandlade   frågan  om  särskilda
skatteregler för fastighetsinvesteringsbolag  senast
våren  2001  i  betänkande  2000/01:SkU19. Utskottet
anförde att något väsentligt  nytt  inte  framkommit
som  borde  motivera ett ändrat ställningstagande  i
frågan. Utskottet  vidhåller  denna  uppfattning och
avstyrker motionen.


Beskattningsmetod för kapitalvinster
på delägarrätter


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att byta  metod
för   beskattningen   av   kapitalvinster  på
delägarrätter.
Jfr reservation 13 (m, kd).

Gällande bestämmelser

Skatten på en kapitalvinst vid  avyttring  av aktier
eller  andra  finansiella  instrument  är  30 %  för
fysiska  personer oavsett innehavstid. Enligt huvud-
regeln  får   vid   vinstberäkningen   dras  av  det
genomsnittliga    anskaffningsvärdet   på   samtliga
finansiella instrument  av  samma  slag och sort som
det  avyttrade,  beräknat  på grundval  av  faktiska
anskaffningsutgifter och med  hänsyn till inträffade
förändringar   i   innehavet   (genomsnittsmetoden).
Alternativt      får     anskaffningsvärdet      för
marknadsnoterade  instrument   (utom   optioner  och
terminer)  bestämmas till 20 % av försäljningspriset
efter  avdrag   för   försäljningskostnaderna.   Vid
aktiebyten som sker i samband med vissa omstrukture-
ringar  i  näringslivet  finns  särskilda regler som
innebär att beskattningen skjuts upp.

Värdepappersfonder   och   investmentbolag   är
befriade  från kapitalvinstbeskattning.  Den  förmån
som ett indirekt  ägande  genom  fonder  och invest-
mentbolag  därigenom  får  framför direkt ägande  är
tänkt  att elimineras genom att  en  schablonmässigt
beräknad  intäkt  om  1,5 %  läggs  till  grund  för
beskattningen.

Motionerna

I  motion Sk444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås
uppskjuten kapitalvinstskatt vid byte av aktiefonder
eller    enskilda   aktier   inom   en   och   samma
inregistrerade  värdepappersdepå. Reglerna om avdrag
för  förluster skall  ändras  på  motsvarande  sätt.
Enligt  motionen  skulle  en sådan beskattningsmetod
begränsa    de   inlåsningseffekter    som    dagens
skattesystem ger upphov till, och på sikt skulle det
bidra  till en  effektivare  riskkapitalmarknad  med
stärkt skattekraft  som följd. Liknande förslag, som
är   inriktade   på  värdepappersfonder,   finns   i
motionerna  Sk209  av   Anita   Sidén   och  Cecilia
Magnusson (m) och Sk454 Ewa Thalén Finné  och  Anne-
Katrine Dunker (m).

I motion Sk276 förordar Nils Fredrik Aurelius  och
Ola  Sundell  (m)  en  utredning  om  förenklingar i
beskattning  av  kapitalvinster på aktier.  Motionä-
rerna hävdar att det  nuvarande  systemet är alltför
svårt för vanliga deklaranter som  inte har tillgång
till datorstöd eller skatteexpertis.

Utskottets ställningstagande

Under utredningsarbetet inför 1990 års  skattereform
undersöktes   ett   betydande   antal   metoder  för
beskattning  av  kapitalvinster.  Redan  innan  dess
undersökte Kapitalvinstkommittén (SOU 1986:37) olika
s.k.  saldometoder  som  i  den  enklaste  versionen
innebär  full  återinvesteringsrätt under året  utan
att  detta  utlöser   beskattning.   Utredningen  om
reformerad  inkomstbeskattning  (RINK)  föreslog  en
s.k.   portföljmetod,   som   i   princip   var   en
vidareutveckling  av  en saldometod och som bedömdes
kunna  innebära  effektivare  kontroll  och  enklare
reavinstberäkningar.    Kritiken   blev   emellertid
förödande  mot  denna  obeprövade   metod   och   en
modifierad genomsnittsmetod behölls därför (se prop.
1989/90:110 s. 426).

Regler  som generellt skulle medge skatteuppskov i
samband med  återinvesteringar  skulle  innebära ett
stort avsteg från gällande modell för beskattning av
kapitalvinster.    Som    framgått   av   utskottets
redovisning ovan har det inte tidigare varit möjligt
att införa någon annan metod  i  stället  för genom-
snittsmetoden. I motionerna finns hänvisningar  till
att  principen  om  uppskjuten kapitalvinstskatt vid
fondbyte redan är genombruten när det gäller premie-
fondssystemet,  sparande   i   fondförsäkringar  och
individuellt   pensionssparande.  När   det   gäller
placeringar som är kopplade till pensioner finns det
emellertid skillnader  i  förhållande  till  vanliga
placeringar  som  kan  göra  jämförelser besvärliga,
t.ex. att försäkringstagaren inte  självständigt kan
förfoga   över   kapitalet   och   att  avkastningen
beskattas genom avkastningsskatten på pensionsmedel.
Härtill kommer att investeringen, dvs.  premien,  är
avdragsgill under inkomst av tjänst eller inkomst av
näringsverksamhet   inom   vissa   gränser  och  att
utfallande  belopp  skall  beskattas  i  motsvarande
förvärvskällor.
Regelsystemets komplexitet har uppmärksammats i en
undersökning  som  Riksskatteverket  har  gjort   på
regeringens  uppdrag  (RSV  Rapport  2001:2). Enligt
rapporten  är  krångliga regler vid andelsbyten  det
största problemet  och  genomsnittsmetoden  det näst
största.  Beträffande  andelsbytena har förenklingar
nyligen   genomförts   (prop.    2001/02:46,    bet.
2001/02:SkU13,  rskr.  2000/01:  64, SFS 2001:1176).
När  det  gäller  genomsnittsmetoden  konstateras  i
rapporten att det i  nuläget inte finns något bättre
alternativ.   Ett   undantag    från   en   renodlad
genomsnittsmetod, som medför vissa förenklingar, har
nyligen   gjorts   i   fråga  om  andelar   i   s.k.
förvaltarregistrerade värdepappersfonder  i  samband
med    att    riksdagen   antog   en   ny   lag   om
självdeklarationer   och   kontrolluppgifter  (prop.
2001/02:25  s.  109,  bet.  2001/02:SkU10,   jfr  Ds
2000:70 s. 131).
Utskottet  anser  att  det  är  värdefullt  att de
möjligheter  som finns till ytterligare förenklingar
kan tas till vara,  men  är  inte berett att förorda
att    man    nu   börjar   utreda   en   helt    ny
beskattningsmetod   för   kapitalvinster.  Utskottet
avstyrker motionerna Sk209, Sk276, Sk444 och Sk454.

Vinstandelar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår förslagen  om  skattefrihet
för bidrag till  vinstandelsstiftelser och om
generell  befrielse  från  socialavgifter  på
utbetalningar från sådana stiftelser.
Jfr reservation 14 (c, fp).

Gällande bestämmelser

Sedan den 1  januari  1997 tas särskild löneskatt ut
på  bidrag  som  en  arbetsgivare   lämnar  till  en
vinstandelsstiftelse    (prop.   1996/97:21,    bet.
1996/97:FiU1). I propositionen  framhölls  att en av
grundtankarna bakom skattereformen är att alla typer
av förvärvsinkomster skall behandlas likformigt.

När     det    gäller    utbetalning    från    en
vinstandelsstiftelse  finns sedan den 1 januari 1993
en möjlighet till befrielse  från  socialavgifter (i
vissa fall särskild löneskatt). Villkoren  är att de
bidrag  som  arbetsgivaren  lämnat  skall  ha  varit
avsedda  att vara bundna under minst tre kalenderår,
tillkomma  en  betydande  del  av  de  anställda och
lämnas  till  dem  på  likartade  villkor. Om  dessa
villkor inte är uppfyllda eller om ersättning lämnas
till  bl.a.  delägare  eller  företagsledare  i  ett
fåmansbolag    gäller    i   princip   inte    sådan
avgiftsfrihet.

Motionerna

I motion N263 yrkande 9 av  Agne  Hansson  m.fl. (c)
förordas  skattefrihet  för företagens insättning  i
vinstandelssystem och att  beskattning  endast skall
ske  av  vinst  som utbetalas till den anställde.  I
motionerna N267 yrkande  1  i  denna  del  och  N368
yrkande  2  i  denna  del  av Eva Flyborg m.fl. (fp)
föreslås  att  sociala  avgifter   skall  slopas  på
vinstandelar.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har tidigare och senast i betänkande
1999/2000:SkU13 framhållit att uttaget  av  särskild
löneskatt på avsättningar till vinstandelsstiftelser
är en följd av principerna om likformig beskattning.
Utskottet  har  vid  ett flertal tillfällen avstyrkt
yrkanden om ett slopande  av  löneskatten  på  dessa
avsättningar. Utskottet har också framhållit att  en
särskild  stimulans  för vinstandelsstiftelserna har
införts  genom  att  utbetalningarna   under   vissa
villkor  är  undantagna från socialavgift. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.


Personaloptioner


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår  förslagen  om en översyn av
beskattningen av personaloptioner.
Jfr reservation 15 (m, fp).

Bakgrund

En personaloption är en rättighet  som ges ut enbart
till   anställda   inom   ett   företag   eller   en
företagsgrupp.  Den innebär att den anställde  under
vissa  förutsättningar  i  framtiden  har  rätt  att
förvärva  aktier  till  ett  i  förväg bestämt pris.
Optionsvillkoren är enhetliga för samtliga anställda
som får del av förmånen och är ofta  bestämda  i  en
optionsplan.

Personaloptionen   kännetecknas   av  att  den  är
förenad  med  olika förfoganderättsinskränkningar  -
t.ex. att den inte  får överlåtas eller pantsättas -
och  att  den  kan utnyttjas  först  efter  en  viss
kvalifikationstid. Det är inte ovanligt att optionen
är uppdelad i etapper med olika kvalifikationstider.
Optionens löptid  är  lång,  ofta tio år. Vanligtvis
förfaller personaloptionen om  anställningen  upphör
på grund av uppsägning, avskedande eller dödsfall.
Förmånen   av   en  personaloption  beskattas  som
inkomst av tjänst.  Särskilda  regler gäller vid in-
och   utflyttning.   Syftet   med   dessa   är   att
beskattningen endast skall träffa optionsrätt som är
intjänad   i   Sverige   (prop.  1997/98:133,   bet.
1997/98:SkU26).

Motionerna

I motion Sk491 yrkande 5 föreslår  Carl Fredrik Graf
m.fl.  (m)  en  utredning om hur skattereglerna  för
personaloptioner  behöver  ändras  för  att  svenska
optionsprogram   skall   bli  konkurrenskraftiga.  I
motion  T409  yrkande 6 av Eva  Flyborg  m.fl.  (fp)
föreslås en översyn  av  reglerna för beskattning av
personaloptioner.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen  har  vid  flera tidigare  tillfällen  och
senast  våren  2001  (bet.  2000/01:SkU14)  avslagit
motionsyrkanden  med  samma  inriktning  som  de  nu
aktuella. Utskottet är inte berett att tillstyrka en
sådan  utredning  som  motionärerna   förordar   och
avstyrker  därför  dessa förslag. I sammanhanget kan
dock  nämnas  att  olika   detaljfrågor  som  gäller
beskattningen av personaloptioner  har aktualiserats
genom      skrivelser      som     inkommit     till
Finansdepartementet.


Royalty


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  förslaget om  att  royalty
skall beskattas som inkomst av kapital.
Jfr reservation 16 (m).

Gällande bestämmelser

Royalty  skall  enligt   huvudregeln   beskattas   i
inkomstslaget näringsverksamhet. Om royaltyn grundar
sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig
verksamhet  som  inte  ingår  i en näringsverksamhet
skall den dock tas upp i inkomstslaget tjänst.

Motionen

I motion Sk491 yrkande 7 av Carl  Fredrik Graf m.fl.
(m)  föreslås att inkomster från royalty  på  patent
skall kunna beskattas som inkomst av kapital.

Utskottets ställningstagande

Förslag  om  skattefrihet  under  begränsad  tid för
royaltyinkomster   har   tidigare   föreslagits   av
Innovationsutredningen  (SOU  1993:84), men har inte
ansetts vara aktuella att genomföra.  Motionsförslag
om   skattelättnader  för  royalty  och  patenterade
uppfinningar  har vid upprepade tillfällen avslagits
av  riksdagen.  Senast   avslogs  -  vid  riksdagens
behandling   av  utgiftsramar   och   beräkning   av
statsinkomsterna  för  år  2002  (bet. 2001/02:FiU1,
yttr. 2001/02:SkU1y) - ett förslag som motsvarar det
nu  aktuella  om  att  royalty  skall beskattas  som
kapitalinkomst och ett annat förslag om skattefrihet
under   två   år   och   därefter  beskattning   som
kapitalinkomst.         Utskottet          avstyrker
motionsförslaget.


Skogskonto


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad
utskottet anfört om att se över möjligheterna
att   låta   ersättning   som   utgår  enligt
naturvårdsavtal sättas in på skogskonto.

Gällande bestämmelser

I  21 kap. 21-40 §§ finns bestämmelser  som  ger  en
enskild  näringsidkare  möjlighet att under högst 10
år (20 år om avverkning fått tidigareläggas på grund
av  skogsskador) undanta intäkt  av  skogsbruk  från
beskattning  genom att sätta in dessa på en särskilt
bankkonto. Sedan  1990  års  skattereform  beskattas
räntan  på  kontot  med  15 %. Av förarbetena (prop.
1989/90:110  s.  581) framgår  att  önskemål  om  en
rationell skogsskötsel  och att avverkningarna skall
hållas   uppe   utgjorde  skäl   för   att   behålla
skogskontot även i det reformerade skattesystemet.

Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som
tecknas mellan staten genom skogsvårdsstyrelsen
och en skogsägare i syfte att bevara och
utveckla ett områdes naturvärden. Avtalen
tecknas vanligen för en period mellan 30 och 50
år. Naturvårdsavtalen vänder sig främst till
markägare som förutom att äga skogsmark med
höga naturvärden också är intresserade av att
bevara dessa värden. Detta förutsätter oftast
att markägaren avstår från viss avverkning. Den
ekonomiska ersättningen för naturområdet har
emellertid snarare karaktär av ett
stimulansbidrag till markägaren än en ekonomisk
ersättning för förlorade virkesvärden.
Ersättningen motsvarar inte skogsägarens
intäktsbortfall eller kostnad.

Motionen

I motion Sk330 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) föreslås
en utredning om möjligheterna  att  låta  ersättning
för  knutna  naturvårdsavtal  få  sättas  in på  ett
skogskonto.    Motionärerna    anför    bl.a.    att
naturvårdsavtalen   är   ett   viktigt   led  i  att
ytterligare   stimulera   arbetet   med  att  bevara
skyddsvärd  skogsmark  samtidigt  som  det   är  ett
viktigt  led  i  att  uppnå  miljömålet  för skogen.
Skogsägaren  får  en ersättning som inte till  fullo
täcker värdet av den  inskränkning  i nyttjandet som
avtalet   innebär.  Många  skogsägare  vill   enligt
motionen ogärna  ingå  naturvårdsavtal då ersättning
som utbetalas när avtalet  ingås  inte kan sättas in
på  skogskonto.  Flera  markägare  kan   komma   att
fortsätta  bruka  skyddsvärd  skog om inte villkoren
för naturvårdsavtal förändras.  Om  inte  denna mark
tas   ur   produktionen   är   det  slutliga  skedet
avverkning,  då  självklart  eventuella  skyddsvärda
miljöer går förlorade.

Utskottets ställningstagande

Eftersom    systemen    med   naturvårdsavtal    och
skogkontoavsättningar   har    olika    syften   och
tidshorisonter   finns   det  skäl  som  talar  emot
motionärernas  tanke  om  att   ersättningar  enligt
naturvårdsavtal skall kunna sättas in på skogskonto.
Från  näringsidkarens  utgångspunkt   kan  det  dock
uppfattas som inkonsekvent att ersättningar  som gör
det  möjligt  att avstå från avverkningar inte skall
behandlas på samma  sätt  som skogsinkomster i fråga
om  insättning  på  skogskonto.   Enligt  utskottets
mening bör regeringen i lämpligt sammanhang  se över
denna  fråga.  Utskottet föreslår att riksdagen  med
bifall till motionen  som  sin  mening  tillkännager
detta för regeringen.


Yrkesfiskare


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   avslår   förslagen  om  ett  nytt
tillkännagivande om ett yrkesfiskaravdrag och
om  att införa ett särskilt  utjämningssystem
för yrkesfiskare.

Gällande bestämmelser, m.m.

Yrkesfiskare    som    i   näringsverksamheten   gör
fiskeresor som är förenade  med övernattning utanför
hemorten skall dra av sina ökade levnadskostnader på
grund av vistelsen utanför hemorten  (16 kap. 28 b §
IL). RSV har fastställt ett schablonbelopp  om 90 kr
per  dag  (RSV  S  1994:23).  Om en större ökning  i
levnadskostnaderna kan styrkas  kan ett högre avdrag
medges.

Sedan fartygsfonderna avskaffades  i  samband  med
skattereformen       finns       inga      särskilda
reserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid
försäljningen kan till 25 % (alt.  30 % för enskilda
näringsidkare) sättas av till periodiseringsfond. En
sådan avsättning kan stå kvar i sex  år  och den kan
också   gradvis   upplösas   mot   avskrivningar  på
ersättningsfartyget.     Avskrivningsreglerna     är
generösa.  Ett  fartyg  kan  som  andra  inventarier
skrivas av helt på fem år trots  att  den ekonomiska
livslängden är avsevärt längre.

Motionerna

I  motionerna  Sk466  av  Christer Skoog m.fl.  (s),
Sk467 yrkande 1 av Per Landgren och Annelie Enochson
(kd), MJ520 yrkande 27 av Alf  Svensson  m.fl. (kd),
MJ522 yrkande 9 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl.  (kd)
och  MJ529  yrkande  10 av Åsa Torstensson m.fl. (c)
föreslås  ett  utvidgat   avdrag  för  yrkesfiskare.
Utvidgade reserveringsmöjligheter  för  yrkesfiskare
förordas  i  motionerna  Sk383  av  Kent Olsson  och
Henrik Westman (m) samt i de ovan nämnda  motionerna
Sk467  yrkande 2, MJ520 yrkande 28 och MJ522  yrkan-
dena 9 och 10.

Utskottets ställningstagande

Regeringen   har  under  sommaren  2001  anmält  ett
yrkesfiskaravdrag  till EG-kommissionen för prövning
enligt  statsstödsreglerna   (Jo2001/2645).   Enligt
anmälan  skall  yrkesfiskaravdraget  utbetalas  till
fiskare  med yrkesfiskarlicens och uppgå till 40 000
kr  per  år,  dock  högst  20 %  av  inkomsten.  Den
planerade  stödåtgärden  motiveras  bl.a. med att de
danska  yrkesfiskarna har ett motsvarande  stöd  som
godkänts   av   kommissionen.  Utskottet  anser  att
kommissionens     prövning      och      regeringens
ställningstagande bör avvaktas. Utskottet  avstyrker
motionsyrkandena om ett nytt tillkännagivande om ett
yrkesfiskaravdrag  och  om  att  införa ett särskilt
utjämningssystem för yrkesfiskare.


Arbetslokal i bostaden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  förslagen om att  förändra
skattereglerna om avdrag  för  arbetslokal  i
bostaden.
Jfr reservation 17 (m, fp).

Gällande bestämmelser, m.m.

Om  en  enskild  näringsidkare  använder en särskilt
inrättad  del  av  sin bostad i näringsverksamheten,
skall en skälig del  av  utgifterna  för hyra, värme
m.m. dras av. Även andra utgifter för  denna  del av
bostaden  skall  dras  av,  om  de direkt orsakas av
näringsverksamheten.  Arbetar näringsidkaren  i  sin
bostad minst 800 timmar  under beskattningsåret, får
han  dra  av utgifter för bostaden,  även  om  något
särskilt utrymme  inte  har  inrättats.  Avdrag  får
göras  med  2 000  kr  per år om arbetet utförs i en
bostad  på  den  skattskyldiges   eller  hans  makes
fastighet  och  med  4 000 kr per år i  annat  fall.
Reglerna   finns   i   16  kap.   34   och   35   §§
inkomstskattelagen.

Stoppregelutredningen     har     i    betänkandet
Stoppreglerna  (SOU  1998:116) gjort en  översyn  av
reglerna. Enligt utredningen  har  inget  framkommit
som ger anledning att ompröva de valda schablonerna.
Regeringen har redovisat utredningens slutsatser för
riksdagen (prop. 1999/2000:15 s. 78) och har instämt
i utredningens bedömning.

Motionerna

I motion Sk491 yrkande 21 av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m) bör regeringen se över avdragsmöjligheterna  för
arbetslokal  i  bostaden  och  återkomma med förslag
till   förändringar.   Förslag   om   en    utvidgad
avdragsrätt för företagare för verksamhet i bostaden
föreslås  också  i  motionerna  Sk223  av  Margareta
Cederfelt  (m), N267 yrkande 1 i denna del och  N368
yrkande 2 i  denna del av Eva Flyborg m.fl. (fp) och
Sk271 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd, fp).

I  motion  Kr227   yrkande  2  föreslår  Elisabeth
Fleetwood m.fl. (m) en  utveckling  av  rätten  till
avdrag för arbetsrum för konstnärer och andra yrkes-
grupper som har användning för arbetsrum i bostaden.
Enligt  motion  N365  yrkande  2  i  denna  del av
Ingegerd  Saarinen m.fl. (mp) bör en utredning kring
soloföretagarnas villkor undersöka möjligheterna att
införa ett  till  maximalt 10 000 kr per år utvidgat
avdrag för arbetslokal i bostaden.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen  har  vid  upprepade  tillfällen  avslagit
liknande motionsyrkanden  om en utvidgad avdragsrätt
för  näringsidkare  med  arbetslokal   i   bostaden.
Utskottet  anser att det tidigare ställningstagandet
bör  stå  fast   och   avstyrker   de   nu  aktuella
motionerna.


Representation


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   avslår   förslagen   om  utvidgad
avdragsrätt för representation.
Jfr reservation 18 (m).

Gällande bestämmelser, m.m.

Utgifter  för  representation  och liknande  ändamål
skall enligt 16 kap. 2 § IL dras  av  bara om de har
omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då
det  uteslutande  är  fråga  om  att  inleda   eller
upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller
då  utgifterna  avser  jubileum  eller personalvård.
Avdraget  får  inte  överstiga  vad  som  kan  anses
skäligt. Avdrag för måltidsutgifter som avser lunch,
middag eller supé medges inte med större  belopp per
person  än  90  kr  (exklusive mervärdesskatt).  För
andra måltidsutgifter är avdragsramen 60 kr. Vin och
sprit  ingår  i  avdragsramen.   Avdragsrätten   för
representationsgåva  förutsätter att gåvan är avsedd
uteslutande   för   att   inleda   eller   bibehålla
affärsförbindelser och liknande, t.ex. då leverantör
uppvaktar kundföretag med blommor  då  kundföretaget
firar  jubileum  o.d. Avdrag för representationsgåva
kan enligt Riksskatteverkets rekommendationer medges
med högst 180 kr per person.

Motionerna

I motionerna Sk224 av Margareta Cederfelt (m), Sk337
yrkande 2 av Anne-Katrine Dunker och Roy Hansson (m)
och Sk491 yrkande  22 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)
förordas     en     utvidgad     avdragsrätt     för
representationskostnader.

Utskottets ställningstagande

Avdragsramen   för   måltider    i    samband    med
representation  har  ändrats  vid  flera  tillfällen
under senare år. Hösten 1995 beslutade riksdagen att
avdragsramen    skulle   vara   180   kr   exklusive
mervärdesskatt  fr.o.m.   inkomståret  1996,  vilket
innebar  ungefär  en  halvering   av   den  tidigare
avdragsramen.  Hösten  1996  minskades  avdragsramen
ytterligare  till  90  kr  exklusive mervärdesskatt.
Samtidigt ändrades reglerna  så att vin och sprit av
förenklingsskäl   skulle   få   räknas    med   inom
avdragsramen.   Utskottet   vill   inte  förorda  en
återgång till tidigare avdragsnivåer  eller till ett
på   annat   sätt   utvidgat  representationsavdrag.
Motionerna avstyrks.


Lantmäterikostnader


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillkännager för regeringen att den
skattemässiga         behandlingen         av
lantmäterikostnader  bör  ses  över  och  att
regeringen  lägger fram  förslag  baserat  på
denna översyn.

Bakgrund

Frågan om avdragsrätt  för  lantmäterikostnader  har
behandlats  i  flera utredningar som har kommit till
delvis olika slutsatser. Senast behandlades frågan i
utredningen  SOU   1995:137   Kapitalförluster   och
organisationskostnader       vid      beskattningen.
Utredningen gjorde en återblick  på  den  praxis som
utvecklats  sedan  1920-talet och som kan tolkas  så
att lantmäterikostnader  i  regel har betraktats som
en  kostnad  som  har samband med  förvärvet  av  en
fastighet eller som  en  kostnad för åtgärder som på
ett bestående sätt höjer värdet  på  fastigheten.  I
likhet  med  andra  kostnader  för  anskaffande  och
förbättring  av  en fastighet medges inte omedelbart
avdrag   härför.   Vid    fysisk    persons   ratio-
naliseringsförvärv           får          emellertid
fastighetsbildningskostnaderna      liksom     bl.a.
lagfartskostnaderna  räknas  in  i  underlaget   för
skogsavdraget.

Den  senaste  utredningen  kom till slutsatsen att
behovet av strukturrationaliseringar  inte  framstod
som så särpräglat för just jord- och skogsbruket att
det   motiverade   en   omedelbar   avdragsrätt  för
lantmäterikostnader.  Inte  heller  fanns  skäl  att
medge  avdrag i form av årliga värdeminskningsavdrag
eftersom  det  inte  är  ett  värde  som  förbrukas.
Regeringen  redovisade  resultatet  av  utredningens
arbete   i  en  proposition  till  riksdagen  (prop.
1996/97:154    s.   48-50).   Enligt   redovisningen
överensstämmer   gällande    regler   i   fråga   om
lantmäterikostnader        med       skattesystemets
grundläggande principer. Beträffande omarronderingar
kunde  det enligt propositionen  visserligen  hävdas
att det  finns  starkare  skäl  för  en skattemässig
särbehandling,   men   enligt  propositionen   borde
omarronderingar hellre underlättas genom nedsättning
av lantmäteritaxan.

Motionerna

Enligt  motion Sk217 av Rolf  Kenneryd  och  Kenneth
Johansson  (c)  är det klart otillfredsställande att
kostnader för en  omarrondering inte är avdragsgilla
vare sig som driftskostnad eller som avskrivningsbar
investeringskostnad.   Detta  är  kostnader  som  är
ägnade att förbättra avkastningen  och lönsamheten i
verksamheten. Motionärerna föreslår  att  regeringen
får   i  uppdrag  att  lägga  fram  ett  förslag  om
avdragsrätt för kostnader för omarrondering.

I motion Sk462 av Marie Engström och Per Rosengren
(v)  anförs   att  det  är  viktigt  att  underlätta
förutsättningarna   för   att   kunna   bedriva  ett
rationellt   jord-   och   skogsbruk.   Motionärerna
föreslår   en   översyn   av  gällande  skatteregler
avseende          förrättningskostnader          vid
rationaliseringsförvärv,  bl.a.  vid  omarrondering.
Dagens system att i vissa fall räkna in  kostnaderna
i skogsavdraget bör ersättas med en rätt att  skriva
av    kostnaderna.    Motionärerna    föreslår   ett
tillkännagivande  till regeringen om en  översyn  av
gällande          skatteregler           beträffande
förrättningskostnader.
Ytterligare    en   motion   från   den   allmänna
motionstiden,  Bo304  (m),  tar  upp  omarrondering,
bl.a. problematiken  kring  skattereglerna. Motionen
kommer senare att behandlas i bostadsutskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det bör ske  en  ny  översyn  av
gällande  regler  för den skattemässiga behandlingen
av  lantmäterikostnader.   Utskottet   förordar  att
riksdagen med delvis bifall till båda motionerna som
sin mening tillkännager för regeringen att  en sådan
översyn  bör  ske  och  att  regeringen  lägger fram
förslag baserat på denna översyn.


Konstinköp


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  förslagen  om  en utvidgad
avdragsrätt för konstinköp.
Jfr reservation 19 (m, kd).

Motionerna

I motionerna Sk241 yrkande 2 av Elisabeth  Fleetwood
m.fl. (m), Sk309 i denna del av Henrik S Järrel  (m)
och  Kr418  yrkande  18 av Inger Davidson m.fl. (kd)
föreslås en utvidgad avdragsrätt för konstinköp.

Utskottets ställningstagande

Motionerna syftar bl.a.  till att stödja konstnärlig
verksamhet genom att företag som köper konst får dra
av   eller  göra  avskrivningar   för   konstverken.
Utskottet  har  vid  tidigare behandling av liknande
förslag    framhållit   att    utgångspunkten    för
överväganden om de avdragsregler som skall gälla vid
beskattningen  i  stället  måste vara att åstadkomma
ett  så  riktigt  beskattningsresultat  som  möjligt
genom att företaget  vid beskattningen får beakta de
kostnader som uppkommer  i  näringsverksamheten  och
som är hänförliga till denna.

I Regeringsrättens praxis (se bl.a. RÅ 1991 not.
113) har fastslagits att avdrag för värdeminskning -
och därmed  även  för  direktavdrag  vid förvärvet -
skall   vägras  för  konstföremål  o.d.  som   utgör
inventarier  i  rörelse,  när  föremålen kan bedömas
vara värdebeständiga. Det har hävdats  att  undantag
från denna huvudprincip bör kunna medges i fråga  om
enklare    konstföremål   o.d.   (se   bl.a.   prop.
1980/81:68).
Utskottet    vill   inte   frångå   det   tidigare
ställningstagandet och avstyrker motionerna.

Rehabiliteringskostnader


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår  förslaget om ändrade regler
för rehabiliteringskostnader.
Jfr reservation 20 (kd).

Gällande bestämmelser

Enligt  16  kap.  24  §   IL   skall   utgifter  för
arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder dras av,
om arbetsgivaren skall svara för dem enligt  22 kap.
lagen  (1962:381)  om  allmän försäkring (AFL) eller
rehabiliteringen  syftar   till  att  den  anställde
(eller  näringsidkaren) skall  kunna  fortsätta  att
förvärvsarbeta.   Även   utgifter  för  förebyggande
behandling skall dras av,  om  behandlingen  har ett
sådant syfte. Förmån som avser rehabilitering  skall
enligt  11  kap.  18 §  IL  inte  beskattas  hos den
enskilde.

Motionen

Enligt  motion  Sf391  yrkande  4 av Désirée Pethrus
Engström  m.fl. (kd) bör frågan om  avdragsrätt  för
rehabilitering klargöras.

Utskottets ställningstagande

I förarbetena  till  den  lagstiftning  som motionen
syftar  på  (prop. 1994/95:182) utvecklas med  några
exempel  vilken  omfattning  avdragsrätten  bör  ha.
Härav framgår  bl.a. att den anställdes problem inte
skall behöva vara  så långt gångna att den anställde
löper stor risk att inte kunna fortsätta att arbeta.
Bedömningen bör kunna  ske på ett tidigt stadium och
i ett långsiktigt perspektiv.  Det  kan  t.ex.  vara
fråga  om förebyggande åtgärder enligt 3 kap. 7 b  §
AFL. Vad  som  här  avses  är  anställda  som har en
förhöjd  sjukdomsrisk.  Den  sjukdom som kan befaras
uppkomma  skall  vara  av  sådan  art  att  den  kan
förväntas  leda till nedsättning av  arbetsförmågan.
Som exempel  nämns  sjuklig  övervikt.  De  aktuella
åtgärderna  kan också gälla funktionsträning,  t.ex.
hörselträning,   talträning   och  rörelseträning  i
bassäng.  I  dessa  fall har en sjukdom  orsakat  en
bestående funktionsnedsättning.  Behandlingen  avser
inte  att  bota  sjukdomen  utan att förbättra eller
motverka en försämring av sjukdomen i syfte att för-
hindra att arbetsoförmåga uppstår  eller  ökar.  Som
ytterligare         exempel        på        vanliga
rehabiliteringsåtgärder  som  bör  vara avdragsgilla
nämns   behandling   hos   sjukgymnast,   vård    av
missbrukare  på  behandlingshem  och  ryggträning på
rygginstitut.

För att bestämmelserna inte skall missbrukas skall
vissa  krav  vara  uppfyllda  för  att avdrag  skall
medges. Några formella beviskrav med läkarintyg, som
utredningen föreslagit, bör emellertid  inte finnas.
Flertalet  fall torde vara tämligen klara  och  inte
kräva någon närmare utredning. Det bör räcka med att
hänvisa      till      t.ex.      försäkringskassans
behandlingsplan.  I  andra  fall kan intyg krävas av
behandlande personal.
Utskottet  anser  att de uttalanden  som  finns  i
förarbetena till den aktuella lagstiftningen och den
praxis   som  utvecklats   bör   kunna   utgöra   en
tillräcklig    ledning    för    tillämpningen    av
skattereglerna  vid  rehabilitering. Utskottet anser
att det inte finns skäl för ändringar i reglerna och
avstyrker motionen.

Företagens resekostnader


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget  om  ett  särskilt
avdrag  för  resor för vissa avlägset belägna
företag.

Bakgrund

Regionalpolitiska    utredningen    har    i    sitt
slutbetänkande (SOU 2000:87, s. 285 f.) övervägt ett
antal   alternativa   förslag   för  att  underlätta
persontransporter    med   flyg   till   och    från
regionalpolitiskt prioriterade  områden. Utredningen
har   föreslagit   ett  särskilt  skatteavdrag   för
företags kostnader för  flygresor på vissa sträckor.
Utredningen anser det dock  vara  oklart om en sådan
subvention  till  enskilda företag är  förenlig  med
EG:s statsstödsregler.  I  andra  hand  föreslås  en
reduktion    av    Luftfartsverkets   avgifter   för
flygbolagen på vissa flygsträckor.

Motionen

I motion Sk281 föreslår  Yvonne  Ångström  (fp)  ett
extra  avdrag  eller annan kompensation för avlägset
belägna företags kostnader för persontransporter med
flyg.

Utskottets ställningstagande

Den   nedsättning   av   arbetsgivaravgifterna   för
stödområde  A  som  riksdagen  beslutade om i höstas
(prop. 2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12)  syftar  till
att  stimulera småföretagandet och bidra till en god
service  i  de  delar  av  landet som har de största
geografiska   lägesnackdelarna   med   bl.a.   långa
avstånd, liten  hemmamarknad,  sämre  tillgång  till
service,   låg   befolkningstäthet   och  ogynnsamma
klimatförhållanden.  Utskottet  avstyrker  motionen,
men  anser  att  motionen  kan  anses   vara  delvis
tillgodosedd  genom  den beslutade nedsättningen  av
socialavgifter i stödområdet.


Personalvårdsförmån


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår förslagen  om  ändringar  i
reglerna       för       beskattning       av
personalvårdsförmån.
Jfr reservation 21 (m, kd).

Gällande bestämmelser, m.m.

Personalvårdsförmåner  skall  inte beskattas hos den
anställde.  Sådana  förmåner skall  vara  av  mindre
värde och av enklare  slag.  De skall rikta sig till
alla  anställda.  Möjlighet  till  enklare  slag  av
motion och annan friskvård räknas  hit  (11  kap. 11
och  12  §§  IL).  När  det gäller motion i andra än
arbetsgivarens  lokaler har  Regeringsrätten  i  ett
nyligen avgjort mål  funnit  att ett årskort till en
gymnastikanläggning     kan     vara    en     sådan
personalvårdsförmån   av   mindre   värde   som   är
undantagen från skatteplikt under förutsättning  att
erbjudandet  riktar sig till hela personalen (mål nr
5762-1998). I  målet  gällde  det  ett årskort på ca
3 000  kr  (år  1992). Det finns vissa  i  lagtexten
uppställda krav på  att  arbetsgivaren  skall teckna
abonnemang  och  betala  direkt  till  anläggningens
innehavare.   Dessa   krav   fanns  det  inte  någon
anledning för Regeringsrätten att gå närmare in på i
det aktuella målet.

Utredningen om ökade levnadskostnader  m.m.  (SOU
1999:94)  har lagt fram förslag om att företag skall
kunna  köpa   terminskort   hos  motionsanläggningar
(simhallar,  gym  m.m.)  utan  att  något  avtal  om
abonnemang ingår.

Motionerna

I  motion  Sk253  av  Carl  Fredrik Graf  m.fl.  (m)
föreslås  att regeringen bör återkomma  med  förslag
som innebär  att  arbetsgivare får ge varje anställd
personalvårdsförmån med högst 5 000 kr per år.

Enligt motion Sk385  av  Margit  Gennser (m) skall
personalförmåner vara avdragsgilla för företaget och
skattefria för den anställde upp till  10 000 kr för
att mindre företag skall kunna erbjuda årskort  till
simhallar, gym och liknande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  anser  att det inte bör införas lagregler
om skattefria belopp  i  enlighet  med motionärernas
förslag. När det gäller företagets avdragsrätt  vill
utskottet  framhålla  att  kostnader  för personal i
allmänhet  är  avdragsgilla,  oavsett om det  gäller
löner,     andra    ersättningar    och    förmåner,
personalvårdsförmåner eller lönebikostnader. Normalt
bör  det  därför   inte   vara   något  problem  med
avdragsrätten  för kostnader för personalvård.  Dock
måste sociala avgifter  betalas  på  sådana förmåner
som inte är skattefria.

Med   hänvisning   till   det   anförda  avstyrker
utskottet motionerna Sk253 och Sk385.

Förmånsbeskattning av företagsbilar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    avslår   förslagen   om   ändrad
förmånsbeskattning    av    företagsbilar   i
avvaktan   på   ett   resultat   av  pågående
utredning.
Jfr reservation 22 (m, kd, fp).

Gällande bestämmelser

Bestämmelserna  om beskattning för  bilförmån  under
tjänst  och i näringsverksamhet  överensstämmer.  En
förutsättning  för  att  bilförmån skall anses före-
ligga är att bilen använts  privat  i  mer  än ringa
omfattning.  Detta villkor är uppfyllt om bilen  har
körts privat i  mer  än  100  mil  eller fler än tio
gånger.  För  bilar  som  används  som arbetsredskap
gäller särskilda jämkningsregler.

Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och
enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit  att förmån
av fritt bränsle skall schablonbeskattas så  att den
byråkrati  med  körjournaler  och  liknande  som  nu
belastar    småföretagen    kan   undvikas.   Enligt
delegationens Förslagskatalog  (SOU  1998:94) skulle
förslaget   få   svagt   positiva   statsfinansiella
effekter.

Motionerna

I motionerna Sk226 av Margareta Cederfelt (m), Sk320
av Maria Larsson (kd) och Sk388 yrkande 2 av Lennart
Kollmats  och  Karin Pilsäter (fp) föreslås  klarare
regler för firmabilar  som  används  privat  i ringa
utsträckning.

Utskottets ställningstagande

Våren  2001 beslutade riksdagen (bet. 2000/01:SkU14)
ett tillkännagivande  till  regeringen om en översyn
av   förmånsbeskattningen   av  installations-   och
distributionsbilar  som  används   privat   i  ringa
omfattning. Den kritik som togs upp i de då aktuella
motionerna  gällde  som  i de förevarande motionerna
bl.a.    företagares    svårigheter    att    slippa
förmånsbeskattning    för    bilar    avsedda    för
installation  och  distribution   som  inte  används
privat.

Riksskatteverket har genom regeringsbeslut  den 29
november  2001  fått i uppdrag att utreda frågan  om
förmånsvärde  för   installations-   och   distribu-
tionsbilar. Uppdraget skall redovisas senast 30 mars
2002.   Utskottet   anser   att  resultatet  av  den
utredning som nu genomförs bör  avvaktas.  Utskottet
avstyrker  därför motionerna Sk226, Sk320 och  Sk388
yrkande 2.

Räntefritt lån från lagerbolag


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår  förslaget om beskattning av
ränteförmån vid handel med lagerbolag.

Motionen

I motion Sk237 föreslår Jeppe Johnsson och Elizabeth
Nyström  (m)  att  skatt   inte   skall  tas  ut  på
ränteförmån vid handel med s.k. lagerbolag.

Utskottets ställningstagande

Rättslig  prövning  pågår huruvida ett  bolag  skall
utdelningsbeskattas för en uppskattad ränteförmån. I
svar  på fråga 2000/01:1199  den  21  maj  2001  har
finansministern  med hänvisning härtill avstått från
att uttala sig i vidare  mån  än  att  han avser att
följa    utvecklingen    inom    rättstillämpningen.
Utskottet anser att motionen bör anses  tillgodosedd
genom  att  rättstillämpningen  skall  följas   upp.
Utskottet avstyrker motionen.


Avdrag för deklarationshjälp


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    avslår    förslaget    om    nya
avdragsregler   för   deklarationshjälp   och
skattekonsultation.
Jfr reservation 23 (kd).

Motionen

I  motion  Sk386  av Maria Larsson (kd) föreslås  en
avdragsrätt  för  kostnader   för  deklarationshjälp
eller skattekonsultation för juridiska personer.

Utskottets ställningstagande

Kapitalförlustutredningen (SOU  1995:137)  övervägde
frågan om avdragsrätt för kostnader i skattemål  mot
bakgrund  av  att  ombudsarvoden  i taxeringsmål och
deklarationshjälp inte är avdragsgilla.  Utredningen
fann  dock  inte  skäl  att  föreslå  en ändring  av
gällande  rätt.  Enligt utredningen får grunden  för
att juridiska personer inte medges avdrag för sådana
kostnader sökas i att det inte är fråga om kostnader
i driften utan om  kostnader  som  åligger  alla och
envar  i  samband med taxeringen. Däremot har avdrag
medgetts för  ombudsarvode i mervärdesskatteprocess.
Till skillnad mot  kostnader  vid  inkomsttaxeringen
rör det sig här om en skatt som kan påverka bolagets
resultat före skatt. Därmed kan det  sägas  vara  en
kostnad för driften av företaget.

Utskottet  har  inte  funnit  skäl  att förorda en
ändring i gällande regler och avstyrker motionen.

Reparationer på vissa byggnader


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  motionsförslagen om avdrag
för   förbättringar   och   reparationer   på
privatbostadsfastigheter   vid   den  löpande
inkomsttaxeringen.

Motionerna

I  motion  Sk342  föreslår  Inger Strömbom  (kd)  en
omfördelning    av   skattebelastningen    så    att
skattereduktion    erhålls     i     samband     med
förbättringsåtgärder på privatbostäder i stället för
dagens skatteavdrag vid kapitalvinstberäkningen.

Enligt  motion  Sk372  av Erik Arthur Egervärn (c)
bör  en utredning ske av förutsättningarna  för  att
återinföra    kvittningsrätt    för   underhåll   av
kulturbyggnader på jordbruksfastigheter.

Utskottets ställningstagande

Skattereformen    innebar    en    övergång     till
schablonbeskattning  även  för jordbrukets bostäder.
Avdrag för kostnader för underhåll kunde därför inte
göras   i   näringsverksamheten.    Utredningen   om
förvaltningen av vissa kulturmiljöer  konstaterade i
sitt  betänkande  Att  förvalta  kulturmiljöer  (SOU
1991:64) att slotts- och herrgårdsmiljöerna  i  stor
utsträckning  var  hotade  och att det främsta hotet
var  de  förändringar  som  skett   i   samband  med
skattereformen.   Hösten  1993  beslutade  riksdagen
införa   en   avdragsrätt   för   reparations-   och
underhållskostnader     hänförliga    till    större
mangårdsbyggnad på lantbruksenhet genom att en sådan
privatbostadsfastighet  efter  särskild  framställan
skulle  beskattas  som  näringsfastighet.   Reglerna
gäller  mangårdsbyggnader  med nybyggnadsår före  år
1930 och en yta om minst 400  kvadratmeter.  De  nya
reglerna  tillämpades  första  gången  vid  1995 års
taxering (prop. 1993/94:91, bet.1993/94:SkU17).

Utskottet   har   tidigare   (bet.  1998/99:SkU10)
avstyrkt ett förslag liknande det  i motion Sk372 om
att överväga ytterligare möjligheter till avdrag för
underhåll av mangårdsbyggnader. Utskottet  vidhåller
denna   uppfattning   och  avstyrker  motion  Sk372.
Utskottet avstyrker också  det långtgående förslaget
till      omläggning     i     beskattningen      av
schablonbeskattade fastigheter som föreslås i motion
Sk342.

Kommunal företagsbeskattning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår  förslaget  om  att beskatta
inkomster        från        skogs-       och
jordbruksfastigheter i kommun där fastigheten
är belägen.

Motionen

I motion Sk351 av Erik Arthur  Egervärn (c) föreslås
att  inkomster  från skogs- och jordbruksfastigheter
bör beskattas i den  kommun där fastigheten är belä-
gen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   har   tidigare    (se    t.ex.    bet.
1999/2000:SkU14)  avstyrkt  motioner  om att på nytt
införa  en  sådan kommunal beskattning av  juridiska
personer som upphörde fr.o.m. inkomståret 1985 eller
att införa regler  som innebär att fysiska personers
näringsverksamhet skall  beskattas i annan kommun än
hemortskommunen.     Detta     skulle     komplicera
taxeringsarbetet, inte minst för  de  skattskyldiga.
Utskottet  avstyrker  även  det  nu  i motion  Sk351
framlagda förslaget.


</pre><pre>
Reservationer



Utskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.


1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt
(punkt 1) - m, kd, c, fp

av  Carl  Fredrik  Graf  (m), Kenneth Lantz (kd),
Marietta de Pourbaix-Lundin  (m), Sven Brus (kd),
Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd  (c),  Lennart
Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1  borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  1 om företags- och
kapitalbeskattningen.   Därmed  bifaller   riksdagen
delvis motionerna 2001/02:Sk258  yrkandena  1 och 2,
2001/02:Sk292,  2001/02:Sk294  yrkandena  1  och  2,
2001/02:Sk321   yrkandena  1  och  2,  2001/02:Sk491
yrkandena   2  och  4,   2001/02:N211   yrkande   6,
2001/02:N267  yrkande  1  i  denna del, 2001/02:N315
yrkande  6,  2001/02:N316  yrkande  3,  2001/02:N368
yrkande 2 i denna del, 2001/02:N369  yrkandena 3 och
5  och  2001/02:N374 yrkandena 9 och 10  och  avslår
motionerna 2001/02:Sk380 och 2001/02:Sk485.

Ställningstagande

Skatterna   på   företagande  och  framför  allt  på
företagare är höga  i  Sverige vid en internationell
jämförelse. Den viktigaste  politiska  åtgärden  för
att  klara  välfärdsåtaganden är att ge näringslivet
och  företagandet   så   goda   förutsättningar  som
möjligt.  Detta  innebär  färre regleringar  och  en
skattenivå som är bättre anpassad  till omvärlden. I
reservationer   till   finansutskottets   betänkande
2001/02:FiU1 redovisas våra partiers förslag till en
ekonomisk  politik  och  skattepolitik   som  lägger
grunden   för   en   långsiktigt  hållbar  ekonomisk
utveckling    och   skapar    förutsättningar    för
livskraftiga och  internationellt konkurrenskraftiga
företag.

Gemensamt för våra  skatteförslag  är  att vi vill
minska   skattebelastningen   på  företagandet   och
därigenom  stimulera  till  nyföretagande   och  öka
investeringsviljan.  För  att  uppnå  detta  är  det
viktigt  att  skattereglerna  inte  hindrar  utan  i
stället  uppmuntrar till att nya idéer utvecklas och
ger  upphov   till  nya  lönsamma  verksamheter  och
arbetstillfällen. Att få bort dubbelbeskattningen av
juridiska personer anser vi vara viktigt för att öka
tillgången på riskvilligt kapital i företagssektorn.
Förmögenhetsskatten bidrar till den för höga samlade
beskattningen   av    företag,    företagande    och
riskkapital  i  Sverige, och även den bör enligt vår
mening   fasas   ut.   Att   avlägsna   regler   som
diskriminerar de för  landets  framtida  tillväxt så
betydelsefulla  fåmansföretagen  är grundläggande  i
våra förslag.
Vi  vill  genomföra  ett  brett avreglerings-  och
förenklingsprogram. Vi vill ändra  det  synsätt  som
gör att aktiva delägare i fåmansföretag blir hårdare
beskattade  än  passiva kapitalägare och vill därför
öka   utrymmet   för   kapitalbeskattning   av   den
avkastning som en aktiv delägares insatser genererar
i företaget. Ett slående  exempel på ett systemfel i
skattereglerna är de skatteproblem som drabbat många
IT-entreprenörer  sedan  de sålt  sina  företag  mot
vederlag i delägarrätter i  ett  uppköpande företag.
Sådana systemfel måste omedelbart  rättas  till  för
att  människors  tilltro till möjligheterna att vara
entreprenör och bygga  upp  företag  i  Sverige inte
skall ta ytterligare skada.
Vid      utformningen     av     en     reformerad
företagsbeskattning är det också nödvändigt att utgå
från     det    faktum     att     kunskapsintensiva
tjänsteverksamheter  har  andra  förutsättningar och
villkor.  Här  är det viktigt att se  till  att  det
skapas en mångfald  i  vården  och skolan för att ge
kvinnor   möjligheter   att   bli  entreprenörer   i
verksamheter där de redan arbetar.
För  löntagare  och  enskilda  näringsidkare   har
skatteskalans  utformning en avgörande betydelse för
skattebelastningen.   Våra   skatteförslag   innebär
sänkta  marginaleffekter  och  lättnader genom höjda
grundavdrag   och/eller  skattereduktioner.   Sådana
lättnader betyder  mest för dem med lägre inkomster.
I en fortsatt process  av  sänkta skatter ned mot de
nivåer  som  präglar  jämförbara  OECD-länder  måste
inriktningen     vara     både     att     förbättra
låginkomsttagarnas förutsättningar  att försörja sig
på sitt arbete eller sitt företagande  och att värna
Sveriges konkurrenskraft vad gäller företagande  och
kunskap.
För   att   barnfamiljerna   lättare  skall  kunna
kombinera  arbete  och  företagande  med  arbetet  i
hemmet  vill vi halvera kostnaden  för  hushållsnära
tjänster  genom att inför en skattereduktion på 50 %
av arbetskostnaden.  På så sätt uppmuntras samtidigt
en vit och hederlig tjänstesektor som i dag inte kan
konkurrera med en svart  sektor.  Våra skatteförslag
innebär     även     avdragsrätt     för     styrkta
barnomsorgskostnader  och  andra  reformer  som  kan
bidra   till   att  öka  barnfamiljernas  ekonomiska
marginaler.
En skattepolitik  som  stimulerar  och underlättar
arbete och företagande på det sätt vi  redovisat har
stora  fördelar  även  från  regional  synpunkt  och
kommer   att   få   betydelse  inte  minst  för  att
verksamheter skall kunna  startas  upp  och fortleva
även i glesbygden.
Ett allvarligt problem för seriöst företagande  är
den svarta ekonomins utbredning och omfattning. Vart
femte  företag drabbas av konkurrens från den svarta
sektorn,  i  en  del  branscher  betydligt fler. Det
leder  till  att seriösa företagare  har  svårt  att
konkurrera. Den  svarta  ekonomin  kan uppgå till så
mycket som 5 % av BNP eller i dagsläget  motsvarande
100  miljarder  kronor.  Detta motsvarar ett  årligt
skattebortfall på över 50 miljarder kronor. Detta är
ett  mycket  allvarligt  problem.   Ett   fungerande
rättssamhälle   bygger  på  att  lagstiftningen   är
förankrad i människors  rättsuppfattning  så att man
av  egen  kraft och vilja lyder lagarna. Med  dagens
höga skatter  finns  det  en  särskilt stor risk att
skattemoralen urholkas mer och mer. Våra förslag bör
kunna bidra till att drastiskt  minska  omfattningen
av den svarta ekonomin.
Människor,  kapital  och  företag  rör sig  i  dag
snabbt  över  nationsgränser och söker sig  dit  där
förutsättningarna  framstår  som mest gynnsamma. Med
en tilltagande internationell  konkurrens  är  det i
dag  mera  än  någonsin  tidigare angeläget att vi i
Sverige intensifierar våra  ansträngningar  att göra
Sverige    attraktivt    för    investeringar    och
företagande.  Ett led i det politiska arbetet på att
möta globaliseringen  är  även  arbetet  på att göra
Europa   till   världens   mest   konkurrenskraftiga
ekonomi.  Under de senaste åren har  det  europeiska
samarbetet  inte varit tillräckligt framgångsrikt på
detta område.  Sverige  skall verka för att den inre
marknaden präglas av dynamik  och öppenhet genom att
nya områden öppnas för konkurrens  och  företagande.
Vi  bör  också  som  land gå i täten för att  själva
genomföra de åtgärder inom bl.a. skatte- och arbets-
marknadsområdena som gemensamt  föreslagits som steg
på vägen mot ökad europeisk konkurrenskraft.
Vi   föreslår  att  riksdagen  beslutar   om   ett
tillkännagivande     till    regeringen    om    att
skattepolitiken   bör   ges   den   inriktning   som
utvecklats här ovan och i våra motioner.

2. Näringsbetingade andelar (punkt 3) - m, fp

av Carl Fredrik Graf (m),  Marietta  de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats
(fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 2 om att utformningen
av  kommande  lagstiftning  om  skattebefrielse  för
kapitalvinster  på  näringsbetingade andelar. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk35 yrkande 1 och
avslår motion 2001/02:Sk371.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör  begränsningar  i  möjligheten
att  dra  av  förluster  på näringsbetingade andelar
inte ges verkan från en tidigare  tidpunkt än den då
motsvarande  kapitalvinster  blir skattefria.  Detta
innebär att vi motsätter oss att  ett sådant förslag
som   har  aviserats  i  regeringens  stoppskrivelse
2001/02:77   genomförs   isolerat.   I  stället  bör
regeringens   kommande   förslag   vara  att   såväl
skattebefrielse  som avdragsbegränsningar  träder  i
kraft vid samma tidpunkt.


3. Tonnageskatt, fartygsfonder (punkt 5) - m

av Carl Fredrik  Graf  (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen  (m) och Anna Kinberg
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 3 om fartygsfonder.
Därmed  bifaller  riksdagen   motion  2001/02:  T253
yrkande 10 och avslår motion 2001/02:T467 yrkande 1.

Ställningstagande

Tonnageförnyelse är ett stort problem, speciellt för
de mindre rederierna. Det system  som tidigare fanns
med  fartygsfonder innebar en väsentlig  fördel  för
rederierna  som  då  kunde förnya flottan utan att i
varje    läge   göra   skattemässiga    avvägningar.
Möjligheten  till  avsättning till fartygsfonder bör
därför återinföras.


4. Tonnageskatt, fartygsfonder (punkt 5) - kd,
c

av Kenneth Lantz  (kd),  Sven  Brus (kd) och Rolf
Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  4  om  rederiernas
företagsbeskattning.   Därmed   bifaller   riksdagen
motion  2001/02:T467  yrkande  1  och  avslår motion
2001/02:T253 yrkande 10.

Ställningstagande

Ett  system  med tonnageskatt har införts  av  flera
andra  länder  inom   EU  och  förespråkas  även  av
kommissionen. En klar fördel med tonnageskatt är att
rederierna bättre kan planera  försäljning och inköp
av fartyg. Vi föreslår att riksdagen  ger regeringen
i uppdrag att återkomma med ett förslag  till tonna-
geskatt  och tillstyrker därför motion T467  yrkande
1.


5. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.
(punkt 6) - m, kd, c, fp

av Carl  Fredrik  Graf  (m),  Kenneth Lantz (kd),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m),  Sven Brus (kd),
Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd  (c),  Lennart
Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6  borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation 5 om en snabbutredning
av åtgärder  för  att  förbättra  skattereglerna för
småföretagen.   Därmed  bifaller  riksdagen   delvis
motionerna 2001/02:Fi285  yrkande 24, 2001/02:Sk363,
2001/02:Sk373,     2001/02:Sk491     yrkande     11,
2001/02:N267 yrkande  1  i  denna  del, 2001/02:N365
yrkande  2  i denna del, 2001/02:N368  yrkande  2  i
denna del och 2001/02:MJ337 yrkande 5.

Ställningstagande

De första åren  efter nystart av ett företag är ofta
mycket  kritiska  för   företagets   fortlevnad.   I
motionerna   förordas   bl.a.   en   ökad  rätt  för
nystartade  och  små företag att sätta av  mer  till
periodiseringsfonder  än andra företag. Vi anser att
en sådan åtgärd eller någon  form  av  skatteuppskov
för att stödja nystartade företag måste  övervägas i
en  utredning liksom vilka åtgärder på skatteområdet
som kan  vara  lämpliga för att generellt underlätta
kapitalbildningen  i  småföretag. Vi förutsätter att
en sådan utredning skall arbeta snabbt. Vårt förslag
innebär att motionerna i detta avsnitt till stor del
blir tillgodosedda.


6. Fåmansföretag (punkt 7) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf  (m),  Kenneth  Lantz  (kd),
Marietta  de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd),
Catharina Hagen  (m),  Rolf Kenneryd (c), Lennart
Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation 6 om  nya  regler  för
beskattning   av   fåmansföretag.   Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:Sk35   yrkande   2,
2001/02:N267  yrkande  1 i denna del, 2001/02:Sk269,
2001/02:Sk288 yrkande 7,  2001/02:Sk491 yrkandena 12
och  14-16,  2001/02:N263 yrkande  13,  2001/02:N323
yrkande  3, 2001/02:N368  yrkande  2  i  denna  del,
2001/02:N370  yrkande  7  och 2001/02:A228 yrkande 4
samt   bifaller  delvis  motionerna   2001/02:Sk358,
2001/02:Sk378  och  2001/02:N365  yrkande  2 i denna
del.

Ställningstagande

Under  förra  året  fick vi se flera exempel på  att
regeringen    och    dess   samarbetspartier    inte
tillräckligt  har uppmärksammat  det  systemfel  som
finns   i   fåmansföretagens    skatteregler.    Det
uppdagades en rad fall där de s.k. 3:12-reglerna har
lett  till  mycket stora skatteanspråk på belopp som
aldrig   har   intjänats.   Reglerna   innebär   att
entreprenörer, vilkas  företag  blivit  uppköpta  av
andra   företag   mot   vederlag  i  det  uppköpande
företagets aktier, beskattas  för en fiktiv vinst av
affären  trots  att  de  andelar de  fått  i  utbyte
kraftigt  gått  ned  i  värde   eller   blivit  helt
värdelösa.  Vanliga  aktieägare  har  i  motsvarande
situation  möjlighet  att  utan begränsning i  tiden
kvitta  en  sådan förlust mot  framtida  vinster  på
andra aktier.  Dessa  regler  infördes  så  sent som
hösten  2001 men omfattar inte fåmansföretagare  när
de byter  in  sina  aktier.  De måste i stället, som
reglerna ser ut nu, ta upp den  fiktiva  vinsten som
en  inkomst av tjänst. I stället för att lösa  detta
problem  och  problemen  med  andra  diskriminerande
fåmansföretagarregler  har  regeringen  ägnat  flera
månader åt att ta fram förslag som syftar  till  att
täppa  till  hål  i  det  gamla  3:12-systemet.  Den
utredning  som under förra året skulle ha tagit fram
ett  bättre regelverk  för  fåmansföretagen  fick  i
stället förlängd tid till den 31 maj i år.

Vi  föreslår   att   riksdagen   tillkännager  för
regeringen  att  det pågående arbetet  snabbt  måste
utmynna  i  reformerade   skatteregler   som   skall
innebära   att   delägare   i   fåmansföretag   inte
diskrimineras  i  förhållande  till  delägare i icke
fåmansägda   företag.   All  avkastning  utöver   en
marknadsmässig lön skulle  i  ett reformerat system,
som föreslås i flera av motionerna,  kunna beskattas
som inkomst av kapital. Den risk som företagaren tar
på sig bör i betydligt större utsträckning  än i dag
beaktas vid utformningen av skattereglerna. Reglerna
bör  jämställa fåmansföretagare med andra företagare
också   när  det  gäller  beskattning  av  lön  till
företagsledarens    make    och    barn.   Det   nya
regelsystemet  måste  vara  enkelt så att  det  blir
begripligt och inte avskräcker  människor  från  att
vara  verksamma i fåmansföretag. Eftersom regeringen
inte  förmått   att   lugna   oron   bland   landets
småföretagare  genom  att  ge  ett  klart  besked om
kvittningsrätten  för  förluster på inbytesaktier  i
samband med uppköp, anser  vi  att  riksdagen  genom
tillkännagivandet  även  skall  ge  de  berörda  ett
auktoritativt  besked  i  enlighet  med  förslaget i
motion  Sk35 yrkande 2, dvs. att det bör införas  en
kvittningsrätt  för affärer som gjorts fr.o.m. den 1
januari 1999.

7. Generationsskiften i företag (punkt 8) - m,
kd, c, fp

av Carl Fredrik  Graf  (m),  Kenneth  Lantz (kd),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus  (kd),
Catharina  Hagen  (m), Rolf Kenneryd (c), Lennart
Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation  7  om skatteregler vid
generationsskifte i familjeföretag.  Därmed bifaller
riksdagen   motionerna  2001/02:Fi285  yrkande   19,
2001/02:Sk288 yrkande 21, 2001/02:N263 yrkande 1 och
bifaller delvis motionerna 2001/02:Sk233 yrkandena 1
och  2,  2001/02:Sk359,   2001/02:Sk433  yrkande  7,
2001/02:Sk450 yrkande 7, 2001/02:Kr227 yrkande 3 och
2001/02:MJ339 yrkande 6.

Ställningstagande

Familjeföretag får ofta arvs-  och gåvoskatteproblem
vid generationsskiften och det är  de  som  tar över
företagen  som  får de största problemen. Dessa  och
andra skattekostnader som kan uppkomma i samband med
att en verksamhet skall övergå till en ny generation
bidrar    till    att   konservera    den    svenska
näringslivsstrukturen   med  alltför  få  medelstora
företag. Många bedömer också  att  beskattningen vid
generationsskifte  i  ett familjejordbruk  åderlåter
jord- eller skogsbruk som  redan  kan  ha  små eller
inga   ekonomiska  marginaler.  I  stället  för  att
kapital  dras in till staten behövs detta mycket väl
på  gårdarna   för   att   trygga   ett  långsiktigt
familjejordbruk.

Vi  anser  att  de  skattemässiga  villkoren   för
generationsskiften  i  familjeföretag  skall  läggas
fast  utan ytterligare tidsutdräkt. Vi föreslår  att
riksdagen  i  ett  tillkännagivande  till regeringen
skall  betona  vikten  av att den utredning  som  nu
pågår  skall arbeta snabbt  och  att  regeringen  så
snart utredningsarbetet är avslutat skall lägga fram
ett förslag  till  lagändringar som löser skattepro-
blemen i samband med generationsskiften.

8. Enklare beskattningsmetod för småföretag
(punkt 9) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    som    anförs    i    reservation     8    om
schablonbeskattning   av  vissa  småföretag.  Därmed
bifaller riksdagen motionerna  2001/02:N370  yrkande
12  och  2001/02:N373  yrkande 4 och bifaller delvis
motionerna 2001/02:Sk221  och  2001/02:Sk479 yrkande
1.

Ställningstagande

I vissa branscher förekommer många  små betalningar,
ofta  med  kontanter, vid köp av tjänster,  t.ex.  i
taxi-, restaurang-  och  frisörnäringen.  Inom dessa
branscher  förekommer också att de seriösa företagen
konkurreras ut av företag som kan hålla lägre priser
till följd av  undanhållen skatt. För att underlätta
för nya företag  att  bildas  och för att underlätta
för seriösa företag föreslår vi  att  någon  form av
schablonbeskattning  införs  i  likhet  med  vad som
redan  finns  i  vissa  andra  länder. I dagarna har
Riksskatteverket   överlämnat   en   rapport    till
regeringen     med    förslag    om    att    införa
schablonbeskattning  för  vissa företag (RSV Rapport
2002:3 Schablonbeskattning?  -  en principskiss). Vi
förutsätter att regeringen ser till att den forsatta
beredningen  sker  skyndsamt så att  en  modell  för
schablonbeskattning  av  vissa  branscher  snart kan
vara genomförd också i Sverige.


9. Nedsättningen av socialavgifter i stödområde
A (punkt 10) - m, c

av  Carl  Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m),  Catharina  Hagen  (m), Rolf Kenneryd
(c) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 9 om att  skogsbruk och
jordbruk bör jämställas med annan verksamhet i fråga
om   nedsättning   av   arbetsgivaravgifter.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk450 yrkande 6.

Ställningstagande

Den av riksdagen förra hösten  beslutade  sänkningen
av  arbetsgivaravgifterna  med 15 % inom stödområdet
gäller inte för skogs- och jordbruksföretag.  Enligt
vår  uppfattning  bör  dessa  företag jämställas med
annan verksamhet och ges samma lättnad.


10. Ideella föreningar (punkt 11) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta  de  Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna  Kinberg
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservation 10 om skattereglerna
för ideella föreningar.  Därmed  bifaller  riksdagen
motion    2001/02:Sk379    och   avslår   motionerna
2001/02:Sk323, 2001/02:Sk473 och 2001/02:Kr279.

Ställningstagande

Skattelagstiftningen  för  ideella   föreningar   är
föråldrad  och behöver anpassas till de förhållanden
som råder i  dag.  I motion Sk379 redovisas en fråga
som  är ett exempel på  behov  av  förenklingar  och
förtydliganden på området för beskattning av ideella
föreningar.     Exemplet     gäller     en    vägrad
skattebefrielse  för  intäkter som en förening  fått
genom att upplåta en rätt  att  utnyttja föreningens
varumärke.  Det  är  rimligt  att  om   en  förening
upplåter  sitt  varumärke  till  ett bolag skall  de
intäkter  föreningen får därav vara  skattebefriade.
Idrottsföreningarna  måste få klarhet i vilka regler
som  gäller  i  skattehänseende.   Ett   system  som
kännetecknas av ett visst godtycke, där föreningarna
inte vet om man skall betala skatt eller inte, anser
vi   i   likhet   med   motionärerna   vara   mycket
otillfredsställande.  Vi  tillstyrker  därför motion
Sk379.


11. Ideella föreningar (punkt 11) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  11
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförts i reservation  11 om lika behandling
i  skattehänseende  av idrottsföreningar  och  andra
ideella föreningar. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Kr279 och avslår  motionerna  2001/02:Sk323,
2001/02:Sk379 och 2001/02:Sk473.

Ställningstagande

Idrottsrörelsen    har    möjlighet    att    avlöna
idrottsdomare  och  idrottsledare  med  upp till ett
halvt  basbelopp utan att betala arbetsgivaravgifter
eller särskild löneskatt. Det är otillfredsställande
att många  andra  organisationer  som  också  driver
verksamheter  som  bidrar  till  barns och ungdomars
goda uppväxtförhållanden inte har samma möjligheter.
Dessa  skillnader  i skattelagstiftningen  kan  inte
anses vara motiverade  eller  rättvisa. Samma regler
och ekonomiska förutsättningar bör gälla för ideella
kultur- och ungdomsorganisationer  som  i dag gäller
för  idrottsrörelsen.  Jag  tillstyrker  därför  ett
tillkännagivande  till  regeringen  i  enlighet  med
förslaget i motion Kr279.


12. Fastighetsinvesteringsbolag (punkt 13) - m,
fp

av  Carl Fredrik Graf (m), Marietta de  Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats
(fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som   anförs  i  reservation  12  om  särskilda
skatteregler   för  att  möjliggöra  fastighetsbild-
ningsbolag.   Därmed   bifaller   riksdagen   motion
2001/02:Sk266.

Ställningstagande

De särskilda regler  för fastighetsinvesteringsbolag
som föreslås i motion  Sk266  bygger  på att bolaget
befrias  från  inkomstskatt under förutsättning  att
95 % av resultatet  vidareutdelas  till aktieägarna.
Mottagaren av aktieutdelning skall vara skattskyldig
för denna på vanligt sätt.

Vi  föreslår riksdagen att bifalla  detta  förslag
som skulle  medföra  en lång rad viktiga fördelar av
samhällsekonomisk     och     stabiliseringspolitisk
karaktär.  Fastighetsmarknaden   effektiviseras  och
stabiliseras. Institutionella placerare  och hushåll
får bättre möjligheter att hitta lämpliga engagemang
i   fastigheter.  Det  bör  understrykas  att  detta
placeringsperspektiv växer snabbt i betydelse i vårt
land.    Pensionsreformen    har   behov   av   fler
placeringsmöjligheter.  De  tidigare   aktörerna  på
fastighetsmarknaden har varit stora och  få  och har
klarat   av   lönsamma  fastighetsplaceringar  genom
direktägande. I  framtiden  behöver de många och små
placerarna        smidiga        och       effektiva
placeringsmöjligheter  i det för dessa  så  lämpliga
fastighetskapitalet  utan   att   behöva   direktäga
fastigheter. Dagens dubbelbeskattning gör det  svårt
att  räkna  hem  sådana placeringar i jämförelse med
direkt ägande.

13. Beskattningsmetod för kapitalvinster på
delägarrätter (punkt 14) - m, kd

av Carl Fredrik  Graf  (m),  Kenneth  Lantz (kd),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus  (kd),
Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 13 om beskattningsmetod
för    aktievinster.   Därmed   bifaller   riksdagen
motionerna       2001/02:Sk209,       2001/02:Sk276,
2001/02:Sk444 och 2001/02:Sk454.

Ställningstagande

Det finns flera inslag i skattesystemet  som  har en
ogynnsam   inverkan   på   sparandet  i  aktier  och
aktiefonder,  bl.a. dubbelbeskattningen  av  bolags-
inkomster.  Emellertid   medför   också   valet   av
beskattningsmetod     för    kapitalvinster,    dvs.
beskattning vid avyttring,  en  inlåsningseffekt som
hämmar intresset att omplacera innehav av aktier och
fondandelar,  något  som  påverkar riskkapitalflödet
negativt. Enligt vår mening  bör  riksdagen ta fasta
på de förslag som har presenterats  i  motionerna  i
syfte  att  uppnå  det för spararna och näringslivet
mest gynnsamma resultatet. Vi föreslår att riksdagen
beslutar om ett tillkännagivande  till regeringen om
en    ny    beskattningsmetod    för   aktier    och
värdepappersfonder  som  tillåter  återinvesteringar
utan  att  detta  skall  föranleda  beskattning  och
vidare  att  olika sätt att åstadkomma  förenklingar
vid deklarationen av kapitalvinster utreds.


14. Vinstandelar (punkt 15) - c, fp

av Rolf Kenneryd (c) och Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  14 om beskattning av
vinstandelssystem.    Därmed   bifaller    riksdagen
motionerna  2001/02:N263   yrkande  9,  2001/02:N267
yrkande 1 i denna del och 2001/02:N368  yrkande  2 i
denna del.

Ställningstagande

Möjligheterna  att  införa ett vinstandelssystem för
att stimulera utveckling  i  företagen  bör  utredas
närmare.    Genom    att   skattebefria   företagens
insättning i vinstandelssystemet och enbart beskatta
utbetalningen av vinsten till anställda, kan kapital
frigöras för att fler  anställda  skall kunna starta
egna företag. Detta bör ges regeringen till känna.


15. Personaloptioner (punkt 16) - m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta  de  Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats
(fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 15 om beskattning  av
personaloptioner.    Därmed    bifaller    riksdagen
motionerna  2001/02:Sk491 yrkande 5 och 2001/02:T409
yrkande 6.

Ställningstagande

Sverige måste  vara  globalt  attraktivt, inte minst
vad  avser  att locka till sig kompetenta  personer.
För växande företag,  som  är inriktade på en global
marknad,  är  det  inte  svårt  att  tänka  sig  att
förlägga verksamheten på annan plats  än  i Sverige.
För  att  Sverige långsiktigt skall kunna konkurrera
framgångsrikt  om  den  globala kompetensen måste en
kombination  av  gynnsamma  villkor  och  personliga
utvecklingsmöjligheter säkerställas.

Ett sätt för många nya företag att försäkra sig om
kompetenta medarbetare  är att skapa optionsprogram.
Det innebär att medarbetarna  visserligen  inte  får
särskilt    mycket    betalt   i   lön   under   ett
uppbyggnadsskede, men i gengäld får de en utfästelse
att senare förvärva aktier i företaget. Man kan säga
att  medarbetarna  riskerar   sitt  humankapital  på
liknande sätt som andra satsar  penningkapital. Blir
företaget ett misslyckande förlorar  man  allt, blir
det  en framgång kan avkastningen bli stor.  I  USA,
som  är   huvudaktör  inom  tillväxtbranscherna,  är
attraktiva  optionsprogram den i särklass viktigaste
konkurrensparametern  vid  rekrytering  av personal.
Beskattningen  är  i  flertalet  delstater  dessutom
förmånlig.
I  Sverige  beskattas personaloptioner oförmånligt
beroende bl.a. på höga socialförsäkringsavgifter och
höga inkomstskatter. Dessutom innebär lagstiftningen
för personaloptioner  att  företagens  kostnader för
personaloptioner  inte är tillräckligt förutsägbara.
Det  medför särskilda  problem  för  de  små  perso-
nalintensiva  kunskapsföretag  som saknar finansiell
styrka. Osäkerheten försvårar även  framtida  analys
och   påverkar   negativt  marknadens  värdering  av
företagen,  exempelvis   vid   en  börsintroduktion.
Tillfälliga  variationer  i intresset  för  optioner
beroende  på  fluktuationer i  börsutvecklingen  bör
inte tas till intäkt för fortsatt passivitet i denna
fråga  från regeringens  sida.  De  regler  det  här
gäller bör ses i ett långsiktigt perspektiv och vara
långsiktigt stabila.
I takt  med  att  optionsprogrammen blir vanligare
ökar  behovet  av en anpassning  av  skattereglerna.
Beskattningen av  personaloptioner bör skyndsamt ses
över både för dem som  är  långsiktigt  verksamma  i
Sverige  och  dem  som arbetar här tillfälligt. Inte
minst socialavgifterna  skapar problem. Konkurrensen
från  länder  med  förmånligare   beskattningsregler
måste  tas  som  utgångspunkt  vid den  översyn  som
regeringen  här  bör  få  riksdagens   uppdrag   att
genomföra.

16. Royalty (punkt 17) - m

av  Carl  Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m),  Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i  reservation  16  om beskattning av
royalty.    Därmed    bifaller    riksdagen   motion
2001/02:Sk491 yrkande 7.

Ställningstagande

Uppfinnare och innovatörer skall kunna  verka  i  en
positiv miljö. Det kan de inte i dag. Skattereglerna
bör  ändras  så att uppfinnare och innovatörer skall
kunna ta upp royalty  som  utgår  från  patent under
inkomst  av  kapital  och därigenom få ett reducerat
skatteuttag på sådana inkomster.


17. Arbetslokal i bostaden (punkt 20) - m, fp

av Carl Fredrik Graf  (m),  Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats
(fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 17  om  avdragsrätt för
arbetslokal  i  bostaden. Därmed bifaller  riksdagen
delvis   motionerna   2001/02:Sk223,   2001/02:Sk267
yrkande 1  i denna del, 2001/02:Sk271, 2001/02:Sk491
yrkande 21,  2001/02:Kr227  yrkande  2, 2001/02:N365
yrkande 2 i denna del och 2001/02:N368  yrkande  2 i
denna del.

Ställningstagande

Nya  företag startas inte sällan med hemmet som bas.
Nuvarande   schablonmässiga  regler  om  avdrag  för
arbetslokal i  egen  bostad  kan  emellertid  ge ett
oförmånligare  resultat  än  om  företaget  hyrt  en
arbetslokal    av    utomstående.   Vi   anser   att
avdragsmöjligheterna  behöver  förbättras.  Reglerna
behöver  därför  ses över  i  syfte  att  åstadkomma
detta.


18. Representation (punkt 21) - m

av Carl Fredrik  Graf  (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen  (m) och Anna Kinberg
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 18 om  avdragsrätt  för
representation. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Sk224,    2001/02:Sk337    yrkande   2   och
2001/02:Sk491 yrkande 22.

Ställningstagande

För  många företag och då inte minst  inom  dem  med
internationell   verksamhet  är  representation  ett
väsentligt inslag  i  uppbyggande av nya affärer. De
tjänsteproducerande företagen  säljer på förtroende,
och det är då viktigt för parterna  att  lära  känna
varandra  väl.  Representationskostnaderna är därför
en del av säljkostnaderna,  och de borde därför vara
avdragsgilla   som   alla   andra   kostnader    för
intäkternas   förvärvande.   Vi   anser  därför  att
regeringen bör återkomma till riksdagen  med förslag
till  betydligt  mer generösa regler för avdrag  för
representationskostnader i företag.


19. Konstinköp (punkt 23) - m, kd

av Carl Fredrik  Graf  (m),  Kenneth  Lantz (kd),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus  (kd),
Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  19  om  avdrag för
företagens inköp av konst. Därmed bifaller riksdagen
delvis    motionerna    2001/02:Sk241   yrkande   2,
2001/02:Sk309 i denna del  och 2001/02:Kr418 yrkande
18.

Ställningstagande

Många konstnärer har mycket  svårt att kunna leva på
inkomsterna   av   sin   konstnärliga    verksamhet.
Inriktningen    på    statens    insatser   för   de
professionella konstnärerna skall vara att dessa kan
basera sin ersättning på utfört konstnärligt arbete.
Det  finns  enligt vår mening starka  skäl  för  att
överväga  ändringar   av   dagens  skatteregler  för
företags inköp av konst så att  utrymme  för  avdrag
för  inköp  av  konst  medges.  Vi  anser att det är
orimligt  att  ett  företag  får  göra  avdrag   för
designade fåtöljer men inte för konstverk. Genom att
ge   företag   avdragsrätt   för  konstinköp  skulle
marknaden öppnas för landets konstnärer.  Regeringen
bör  i dessa avseenden återkomma till riksdagen  med
en åtgärdsplan  för att företagen inte skall dra sig
för att köpa samtidskonst.  Frankrike har ett system
för  avdragsrätt där aktiva konstnärer  gynnas.  Det
finns  vidare  möjlighet att anställa konstnärer för
konstnärligt arbete  och  där lönen för detta arbete
är  avdragsgill.  Vi  anser att  dessa  modeller  är
intressanta och bör kunna  översättas  till  svenska
förhållanden.


20. Rehabiliteringskostnader (punkt 24) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  20  om  avdrag för
rehabiliteringskostnader.  Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Sf391 yrkande 4.

Ställningstagande

I  dag  finns  det  möjlighet att  göra  avdrag  för
förebyggande  rehabilitering.   Det   är  svårt  för
arbetsgivare att veta om en insats kan  bedömas  som
förebyggande.   En   person   som  till  exempel  är
deltidssjukskriven    och   går   på   massage    på
arbetsgivarens bekostnad  för  att inte bli mer sjuk
kan i och för sig betraktas som  redan  sjuk. Är det
då  förebyggande  rehabilitering? En person  som  är
sjukskriven    för    utbrändhet    och    går    på
företagshälsovårdens    stresshanteringsgrupp     på
arbetsgivarens  bekostnad,  är  det att betrakta som
förebyggande  eller ej? Att skicka  en  anställd  på
utredningshem för  exempelvis  en whiplash-skada, är
det  att  betrakta  som  förebyggande?  I  nuvarande
lagstiftning kan man inte tolka det så. Samtidigt är
det viktigt att förebygga  långvarig  sjukskrivning.
Frågan   om   avdragsrätt  bör  klargöras  och   tas
ställning till  om  man  vill uppmuntra arbetsgivare
att ta ett större ansvar för rehabilitering.


21. Personalvårdsförmån (punkt 26) - m, kd

av  Carl Fredrik Graf (m),  Kenneth  Lantz  (kd),
Marietta  de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd),
Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  21 om beskattning av
personalvårdsförmån.   Därmed   bifaller   riksdagen
motion  2001/02:Sk253  och  bifaller  delvis  motion
2001/02:Sk385.

Ställningstagande

Som   framhålls  i  motion  Sk253   speglar   dagens
skatteregler    en    alltför   inskränkt   syn   på
personalvård. Vi anser  att  det  är  motiverat  att
arbetsgivare   årligen   får   ge   personalförmåner
motsvarande 5 000 kr per anställd. Förmåner upp till
detta  belopp  skall  få  användas till ändamål  som
arbetsgivare  och  anställd kommer  överens  om  och
behöver inte nödvändigtvis  vara knuten till arbets-
platsen.   Den   skall  inte  förmånsbeskattas   hos
arbetstagaren och  den  skall  vara  avdragsgill för
arbetsgivaren. Personalvårdsförmån skall  vara  just
en   förmån   och   inte   kunna  utgå  som  kontant
ersättning. Självfallet måste  reglerna  utformas så
att mindre företag inte diskrimineras.


22. Förmånsbeskattning av företagsbilar
(punkt 27) - m, kd, fp

av  Carl  Fredrik  Graf (m), Kenneth Lantz  (kd),
Marietta de Pourbaix-Lundin  (m), Sven Brus (kd),
Catharina  Hagen (m), Lennart Kollmats  (fp)  och
Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    som    anförs    i    reservation    22    om
förmånsbeskattning av företagsbilar. Därmed bifaller
riksdagen motion  2001/02:Sk320  och bifaller delvis
motionerna  2001/02:Sk226 och 2001/02:Sk388  yrkande
2.

Ställningstagande

Riksdagen beslöt  våren 2001 om ett tillkännagivande
för regeringen om en översyn av förmånsbeskattningen
av installations- och distributionsbilar som används
privat i ringa omfattning.  Regeringen  bör  snarast
återkomma   till  riksdagen  med  ett  lagförslag  i
enlighet med det tidigare tillkännagivandet.


23. Avdrag för deklarationshjälp (punkt 29) -
kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförts  i reservation 23 om avdragsrätt för
deklarationshjälp.  Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Sk386.

Ställningstagande

Om ett bokföringsföretag  anlitas  för  att handha
den   löpande   bokföringen  och  bokslut  är  dessa
kostnader avdragsgilla  i  näringsverksamheten.  Den
merkostnad  som i ett sådant fall uppkommer om samma
företag skall  upprätta  näringsidkarens deklaration
blir i många fall försumbar.  Den  näringsidkare som
köper enbart deklarationshjälpen får däremot en stor
kostnad som inte medger avdrag. Jag  anser  i likhet
med    motionärerna   att   det   är   rimligt   att
avdragsrätten för skattekonsultation vid deklaration
behandlas  lika.  En  avdragsrätt  för kostnader för
deklarationshjälp   eller   skattekonsultation   bör
införas för juridiska personer.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag


Motion med anledning av skrivelse
2001/02:77

2001/02:Sk35 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
ikraftträdandetidpunkt för begränsningen av rätten
till  avdrag för kapitalförluster på delägarrätter
och andelar.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  avdrag  för
kapitalförluster  som  uppstått vid försäljning av
fåmansbolag  där  likvid erhållits  i  aktier  med
villkor om att aktierna inte får säljas förrän vid
senare tidpunkt.


</pre><pre></pre><pre>
Motioner från allmänna
motionstiden


2001/02:Fi285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att underlätta
generationsväxlingar i familjeföretag.

24. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  uppskov  med
bolagsskatt för nystartade aktiebolag.

2001/02:Sk209 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om slopad bytskatt på fonder.

2001/02:Sk217 av Rolf Kenneryd och Kenneth Johansson
(c):

Riksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag
till avdragsrätt i  näringsverksamhet  för kostnader
för omarrondering.

2001/02:Sk221 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen    anförs    om    att    ändra
skattelagstiftningen   så   att   det  ej  länge  är
ekonomiskt lönsamt med svartjobb.

2001/02:Sk223 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om avdrag för  arbetsrum  i
bostaden.

2001/02:Sk224 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs  om  utökad  avdragsrätt  för
representation.

2001/02:Sk226 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i    motionen   anförs   om   att   lagen   om
bilförmånsbeskattning   revideras   i  enlighet  med
motionen.

2001/02:Sk233 av Göte Jonsson (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet  av att
underlätta generationsväxlingar i företagen.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
reavinstbeskattningen.

2001/02:Sk237 av Jeppe Johnsson och Elizabeth
Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om skatt på ränteförmån  vid
handel med s.k. lagerbolag.

2001/02:Sk241 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om företags möjlighet
att köpa in konst.

2001/02:Sk253 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att  den  bör återkomma med förslag som innebär  att
arbetsgivare  får  ge  varje anställd personalvårds-
förmån med högst 5 000 kr  per år i enlighet med vad
i motionen anförs.

2001/02:Sk258 av Ola Karlsson och Lars Björkman (m):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  ändringar av
skattereglerna.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  regelverkets
utformning.

2001/02:Sk266 av Lennart Hedquist och Carl Erik
Hedlund (m):

Riksdagen begär att  regeringen  lägger fram förslag
till lag om fastighetsinvesteringsbolag  i  enlighet
med vad som anförs i motionen.

2001/02:Sk269 av Inger Strömbom m.fl. (kd, m, c,
fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om att en normallönemodell
skall  användas  i  ett  nytt  beräkningssystem  för
beskattning av inkomster i fåmansbolag.

2001/02:Sk271 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  avdrag   för  enskilda
näringsidkare som bedriver verksamhet i egen bostad.

2001/02:Sk276 av Nils Fredrik Aurelius och Ola
Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  en  utredning för  att
förenkla  deklarationen  av  realisationsvinster  på
aktier.

2001/02:Sk281 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om företags  kostnader för
persontransporter med flyg.

2001/02:Sk288 av Bo Lundgren m.fl. (m):

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet  av att
förändra skattereglerna för fåmansföretag för  att
ta bort diskrimineringen av dessa företag.

21.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs  om  den  hämmande
effekt  den  nuvarande   reavinstskatten   har  på
möjligheten  att  genomföra  generationsskiften  i
familjeföretag.

2001/02:Sk292 av Carl Erik Hedlund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att skattekonkurrens mellan
länder  är  att  föredra  framför  reglerad  skatte-
harmonisering.

2001/02:Sk294 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om konkurrenskraftig
kapitalbeskattning.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
internationaliseringens    påverkan   på   rörliga
skattebaser.

2001/02:Sk300 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   beskattning    av
insatsemission.

2001/02:Sk309 av Henrik S Järrel (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i motionen anförs om tydliga harmoniserade
avdragsregler   för  kultursponsring,  såvitt  avser
avdrag för konstinköp (delyrkande 1).

2001/02:Sk320 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen begär att  regeringen  lägger fram förslag
till    ändring    av    förmånsbeskattningen     av
installations-  och  distributionsbilar  som används
privat i ringa omfattning.

2001/02:Sk321 av Holger Gustafsson och Kenneth Lantz
(kd):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att tillsätta en
expertkommitté med uppgift att föreslå  reformer i
det   svenska   skattesystemet   för   att   skapa
hållbarhet     och     större    effektivitet    i
beskattningen.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att reformerna
skall  syfta  till skattemässig  effektivitet  för
ökad konkurrensneutralitet  och tillgodose behovet
av minskad personkontroll genom  hållbara tekniska
system.

2001/02:Sk323 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs  om  att  befria   ideella
hjälporganisationer från sopavgifter.

2001/02:Sk330 av Jonas Ringqvist m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om att se över möjligheterna
att  låta ersättning för knutna  naturvårdsavtal  få
föras in på ett skogskonto.

2001/02:Sk337 av Anne-Katrine Dunker och Roy Hansson
(m):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om höjt avdragsbelopp
för representation.


2001/02:Sk342 av Inger Strömbom (kd):

Riksdagen  begär  att  regeringen  låter  utreda  en
omfördelning    av    skattebelastningen    så   att
skattereduktion     erhålls     i     samband    med
förbättringsåtgärder på privatbostäder i stället för
dagens reavinstskatteavdrag vid försäljning.

2001/02:Sk351 av Erik Arthur Egervärn (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att inkomster  från  skogs-
och jordbruksfastigheter beskattas i den kommun  där
fastigheten är belägen.

2001/02:Sk355 av Lars Björkman och Jan-Evert
Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen  anförs om att låta utreda ett
avskaffande av värdepappersfållan för aktiebolag.

2001/02:Sk358 av Anna Kinberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs  om behovet av att ta bort
de särskilda reglerna för fåmansbolag.

2001/02:Sk359 av Ingvar Eriksson och Inga Berggren
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om reavinstbeskattningen  i
samband med generationsskiften.

2001/02:Sk363 av Henrik Westman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att låta nystartade företag
sätta  av hela sitt  ekonomiska  överskott  i  verk-
samheten de fem första åren i periodiseringsfonder.

2001/02:Sk371 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad     som      i      motionen      anförs      om
realisationsvinstbeskattningen   vid   avyttring  av
kapitaltillgångar.

2001/02:Sk372 av Erik Arthur Egervärn (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen    anförs    om    att   utreda
förutsättningarna  för att återinföra kvittningsrätt
för     underhåll     av     kulturbyggnader      på
jordbruksfastigheter.

2001/02:Sk373 av Cristina Husmark Pehrsson och Ewa
Thalén Finné (m):

Riksdagen   begär   att   regeringen  tillsätter  en
utredning  som ser över möjligheten  för  nystartade
och   mindre   företag    att   avsätta   mer   till
periodiseringsfonder.

2001/02:Sk378 av Karin Falkmer och Tomas Högström
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att  ta  bort  de särskilda
skattereglerna för fåmansbolag.

2001/02:Sk379 av Anna Åkerhielm och Kent Olsson (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag i
enlighet    med    vad    i   motionen   anförs   om
skattebefrielse   för   ideella    föreningar    vid
upplåtelse av varumärke.

2001/02:Sk380 av Henrik S Järrel (m):

Riksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag
till avvecklingsplan  för  kapital-, utdelnings- och
realisations-, förmögenhets-, arvs- och gåvoskatten.

2001/02:Sk383 av Kent Olsson och Henrik Westman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs  om  utjämningskonto   för
fiskare.

2001/02:Sk385 av Margit Gennser (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  i  motionen  anförs om rätt till avdrag för
kostnader för personalförmån.

2001/02:Sk386 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  avdragsrätt  för kostnader
för  deklarationshjälp eller skattekonsultation  för
juridiska personer.

2001/02:Sk388 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter
(fp):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om beskattning  av
egenföretagares firmabilar.

2001/02:Sk422 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen  anförs   om   behovet   av   nya
finansieringsformer    för    små   och   medelstora
kooperativa företag.

2001/02:Sk433 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om skatteregler för
att underlätta generationsskiften.

2001/02:Sk444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger  förslag  till
lagändring   i   syfte   att  möjliggöra  uppskjuten
reavinstskatt vid byte av aktiefonder eller enskilda
aktier i vissa fall i enlighet  med vad som anförs i
motionen.

2001/02:Sk450 av Anders Sjölund (m):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  sänkning  av
arbetsgivaravgifter.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  arvs-  och
gåvoskatter.

2001/02:Sk454 av Ewa Thalén Finné och Anne-Katrine
Dunker (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om  skattefritt  byte  av
aktieandelar.

2001/02:Sk462 av Marie Engström och Per Rosengren
(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om en  översyn  av  gällande
skatteregler  beträffande  förrättningskostnader vid
rationaliseringsförvärv.

2001/02:Sk466 av Christer Skoog m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs  om  införandet   av   ett
yrkesfiskeavdrag.

2001/02:Sk467 av Per Landgren och Annelie Enochson
(kd):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
yrkesfiskaravdraget  skall   vara  i  paritet  med
motsvarande avdrag i grannländerna.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  att  negativa
saldon  för inventarietillgångar  vid  fartygsbyte
bör tillåtas.

2001/02:Sk473 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  ideella  organisationers
skattebefrielse.

2001/02:Sk479 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd, s, m, v,
c, fp, mp):

1.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter  en
utredning     rörande    försöksverksamhet     med
schablonbeskattning.

2001/02:Sk485 av Bengt-Ola Ryttar (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs  om  åtgärder  för  att  öka
stabiliteten   i   det  internationella  finansiella
systemet.

2001/02:Sk491 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager  för regeringen sin mening
vad i motionen anförs om kapitalinkomstskatterna.

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  arvs-  och
gåvoskatten.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om beskattningen av
optioner.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om beskattningen av
royaltyinkomster.

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  uppskjuten
beskattning för nystartade företag.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om ändrade regler för
beskattningen av utdelning från fåmansbolag.

14.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  avskaffande  av
särreglerna för beskattning av realisationsvinst i
fåmansbolag.

15.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs  om  beskattning  av
till företagsledare närstående anställda i fåmans-
bolag.

16. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om beskattningen  av
optioner ägda av anställda i ett fåmansbolag.

21. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om avdragsrätt  för
arbetslokal i bostaden.

22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om ökade möjligheter
för avdrag för representationskostnader.

2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

36. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det gemensamma
arbetet   inom   OECD   mot   skatteparadis    bör
förstärkas.

2001/02:Sf391 av Désirée Pethrus Engström m.fl.
(kd):

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
utreda  reglerna  för  avdragsrätt  för  rehabili-
tering.

2001/02:Kr227 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  konstnärer  och
skatterna.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arvsskatten.

2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c):

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  samma
regler/samma ekonomiska förutsättningar som gäller
för idrottsrörelsen  bör gälla för ideella kultur-
och ungdomsorganisationer.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om avdragsrätt  för
konstinköp.

2001/02:T253 av Per-Richard Molén m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om att fartygsfonder
bör återinföras.

2001/02:T409 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av
reglerna för beskattning av personaloptioner.

2001/02:T467 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram
förslag till tonnageskatt för sjöfarten.

2001/02:MJ337 av Agne Hansson m.fl. (c):

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att   utreda
möjligheterna    att   öka   avsättningarna   till
periodiseringsfonder    för    att    kunna   göra
miljöinvesteringar.

2001/02:MJ339 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om att en översyn av
regler  av  olika  slag som  härrör  från  genera-
tionsskiften, i syfte  att stärka och ge möjlighet
till fortsatt spritt ägande av den svenska skogen,
bör genomföras med skyndsamhet.



2001/02:MJ520 av Alf Svensson m.fl. (kd):

27. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om skattevillkoren
för svenska fiskare.

28. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om att inrätta  ett
fiskekonto.

2001/02:MJ522 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  införande av
fiskekonto.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  tillåta
negativt   saldo   för   inventarietillgångar  vid
fartygsbyte.

11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om yrkesfiskaravdrag.

2001/02:MJ529 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om yrkesfiskeavdrag.

2001/02:N211 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet  av  en
skattereform.

2001/02:N263 av Agne Hansson m.fl. (c):

1.  Riksdagen  begär  att  regeringen  tillsätter en
särskild utredning för att förbättra möjligheterna
till generationsskiften.

9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  i
motionen  anförs  om att stimulera  införandet  av
vinstandelssystem för anställda inom företag

13.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  vad  i
motionen  anförs  om  att regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag  om  en  förändring  av
beskattningen på fåmansbolag.

2001/02:N267 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skattepolitiken.

2001/02:N315 av Per Westerberg m.fl. (m):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  rimliga skatter
för arbete och företagande.

2001/02:N316 av Göran Lindblad (m):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  en  sänkning av
skattetrycket.

2001/02:N323 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén
(c):

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om de diskriminerande
fåmansbolagsreglerna, de s.k. 3:12.

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om en utredning kring
soloföretagarnas villkor.

2001/02:N368 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförts om skattesänkningar
för företagande.

2001/02:N369 av Bo Lundgren m.fl. (m):

3. Riksdagen begär hos regeringen förslag om lindrad
beskattning   av   företagande,  investerande  och
vinstkapitalförsörjning  i  enlighet  med  vad som
anförs i motionen.

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om reformering  av
företagsbeskattningen.

2001/02:N370 av Alf Svensson m.fl. (kd):

7.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram
förslag   till   ändringar    i    reglerna    för
fåmansföretag.

12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs  om  införande  av
schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.

2001/02:N373 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  införande av
schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.

2001/02:N374 av Inger Strömbom m.fl. (kd):

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  villkor  för
turismen avseende  skatter och avgifter likvärdiga
med dem som finns i andra länder.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om turistnäringens
behov av tillgång till riskkapital.

2001/02:A228 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

4.  Riksdagen beslutar  om  ändring  i  reglerna  om
beskattning   av  till  företagsledare  närstående
anställda i fåmansbolag.





</pre><pre></pre>