Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU12

Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, enskattereduktion för pensionärer, sänkta social-avgifter i stödområdet, m.m. (prop. 2001/02:45)

---

Sammanfattning

Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att
mervärdesskatten på böcker och tidskrifter skall
sänkas från 25 % till 6 % den 1 januari 2002 och
avstyrker motionsyrkanden om en oförändrad
mervärdesskatt på tidskrifter, en särskild
övergångsregel för prenumerationer, m.m.

Skattereduktion för pensionärer år 2002

Utskottet tillstyrker att den särskilda
skattereduktionen på 1 320 kr för låg- och
medelinkomsttagare utvidgas så att även pensionärer
får del av den fr.o.m. år 2002. Motionsyrkanden om
en alternativ utformning av inkomstbeskattningen,
m.m. avstyrks härvid.

Regionala avdrag från socialavgifter

Regeringens förslag om en regional stimulans för
småföretagandet i stödområde A fr.o.m. den 1 januari
2002 tillstyrks, och utskottet föreslår att
stimulansen också skall gälla ideella föreningar och
stiftelser i området. Motionsyrkanden om längre
gående generella nedsättningar av socialavgifterna,
m.m. avstyrks av utskottet.

Miljöanpassade förmånsbilar

Även regeringens förslag om en justeringsregel för
vissa miljöanpassade förmånsbilar tillstyrks och
skall börja tillämpas den 1 januari 2002.
Motionsyrkanden om avslag m.m. avstyrks av
utskottet.

Skattedeklarationer

Slutligen tillstyrks ett förslag som gör att en
omprövning kan undvikas i vissa fall då en förenklad
skattedeklaration lämnas in för sent.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Mervärdesskatt på böcker och
tidskrifter

Riksdagen godtar regeringens förslag om sänkt
mervärdesskatt på böcker och tidskrifter. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna
del och avslår motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 1,
2001/02:Sk22 yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Sk23
yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (kd)
Reservation 2 (c)
Reservation 3 (fp)

2. Övergångsbestämmelser för
tidskriftsprenumerationer

Riksdagen godtar regeringens förslag om sänkt
mervärdesskatt på tidskrifter såvitt avser
utformningen av övergångsbestämmelserna. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna
del och avslår motionerna 2001/02:Sk18 och
2001/02:Sk20.

3. Skattereduktion för förvärvsinkomster

Riksdagen godtar regeringens förslag om en
utvidgning av den särskilda skattereduktionen
till pensionsinkomster. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:45 i denna del och avslår
motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 2, 2001/02:Sk22
yrkande 3 och 2001/02:Sk23 yrkande 3.
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (c)
Reservation 6 (fp)

4. Utvidgade regionala avdrag från
socialavgifter

Riksdagen godtar regeringens förslag om
regionala avdrag från socialavgifterna med den
ändringen att avdragen även skall kunna tillämpas
av ideella föreningar och stiftelser. Därmed
bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:45
i denna del och avslår motionerna 2001/02:Sk16,
2001/02:Sk17, 2001/02:Sk21 yrkande 3 och 2001/02:
Sk22 yrkande 4.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (kd)
Reservation 9 (c)

5. Förmånsbeskattning av miljöanpassade
bilar

Riksdagen godtar regeringens förslag om en
ändrad justeringsregel för miljöanpassade
förmånsbilar. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:45 i denna del och avslår
motionerna 2001/02:Sk19 yrkandena 1 och 2 och
2001/02:Sk21 yrkande 4.
Reservation 10 (m, kd)

6. Beslut vid förenklad skattedeklaration

Riksdagen godtar regeringens förslag om att
skatt som redovisas i en för sent avlämnad
förenklad skattedeklaration skall anses ha
bestämts i enlighet med deklarationen även i de
fall då en skattedeklaration redan lämnats för
perioden. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:45 i denna del.

7. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200),
2. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),
3. lag om ändring i lagen (2000:1006) om
skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års
taxering,
4. lag om utvidgning av de särskilda avdragen
enligt socialavgiftslagen (2000:980), med den
ändring som framgår av bilaga 3
5. lag om ändring i socialavgiftslagen
(2000:980),
6. lag om ändring i lagen (2000:981) om
fördelning av socialavgifter,
7. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229),
8. (lagförslaget utgår här och behandlas av
samordningsskäl i betänkandet 2001/02:SkU10)
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition
2001/02:45 i denna del.

Stockholm den 27 november 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth
Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik
Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla
Wester (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd),
Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf
Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof
Svensson (s) och Lennart Axelsson (s).

2001/02

SkU12

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens
proposition 2001/02:45 Sänkt mervärdesskatt på
böcker och tidskrifter, m.m. och åtta motioner som
väckts med anledning av propositionen. En
förteckning över de behandlade förslagen återfinns i
bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I ärendet föreslår utskottet den ändring i
regeringens förslag till lag om utvidgning av de
särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen
(2000:980) som framgår av bilaga 3. Lagrådet har
framfört synpunkter på utformningen av lagförslaget.
Lagrådets yttrande återfinns i bilaga 4.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I budgetpropositionen för 2002 aviserade regeringen
ett antal förslag inom skatteområdet. I denna
proposition föreslås nu lagstiftning med anledning
av vad regeringen aviserat i budgetpropositionen.
Således föreslås att mervärdesskatten på omsättning
av böcker, tidskrifter, kartor, notblad m.m. sänks
från 25 % till 6 %. Skattesänkningen omfattar även
kulturtidskrifter i den mån de inte redan är
undantagna från mervärdesskatt.

Vidare föreslås att underlaget för den särskilda
skattereduktionen på förvärvsinkomster utvidgas från
nuvarande pensionsgrundande inkomst till taxerad
förvärvsinkomst. Personer som har rätt till särskilt
grundavdrag ges reduktionen också mot annan skatt än
skatt på förvärvsinkomst. Om en person som har rätt
till särskilt grundavdrag inte alls eller endast
till viss del kan räkna av skattereduktionen mot
någon skatt skall han vid debiteringen av slutlig
skatt tillgodogöras ett belopp som motsvarar en
sådan skattereduktion.
Dessutom föreslås en regional stimulans för
småföretagandet i stöd-område A. Stimulansen lämnas
genom utvidgade särskilda avdrag vid beräkningen av
arbetsgivaravgifter och egenavgifter för arbete vid
ett fast driftställe i stödområdet. Det utvidgade
avdraget vid beräkningen av arbetsgivaravgifter
uppgår - utöver det generella avdraget på 5 % enligt
socialavgiftslagen (2000:980) - till 10 % av
avgiftsunderlaget, dock högst 7 100 kr per månad. En
motsvarande utvidgning av avdraget införs också för
den som betalar egenavgifter.
Propositionen innehåller också förslag till vissa
ändringar av reglerna om justering av förmånsvärdet
för miljöanpassade bilar. Bilar som drivs med
elektricitet föreslås få en nedsättning av
förmånsvärdet till 60 % av förmånsvärdet för närmast
jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik.
Alkohol- och gasdrivna bilar - utom de som drivs med
gasol - föreslås få en nedsättning av förmånsvärdet
till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen.
Ändringarna föreslås tillämpas under tre respektive
fyra år.
I propositionen föreslås slutligen ett tillägg i
skattebetalningslagen för att i vissa fall undvika
ett omprövningsförfarande när en skattedeklaration
lämnas för sent av skattskyldiga som lämnar
förenklad skattedeklaration.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1
januari 2002.

Utskottets överväganden

Mervärdesskatt på böcker och
tidskrifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
en sänkning av mervärdesskatten på böcker och
tidskrifter från 25 % till 6 % och avstyrker
motionsförslagen om en oförändrad skattesats
för tidskrifter, om en särskild
övergångsbestämmelse för prenumerationer och
om olika tillkännagivanden till regeringen.
Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (c) och 3
(fp).

Gällande regler m.m.

Mervärdesskatt tas i Sverige ut med 25 % av
beskattningsunderlaget. För vissa uttryckligen
uppräknade typer av omsättningar är dock
skattesatsen reducerad till 12 respektive 6 %. För
omsättning av böcker och tidskrifter gäller
normalskattesatsen på 25 %. Mervärdesskattesatsen
för allmänna nyhetstidningar är 6 %, och det finns
särskilda undantagsbestämmelser för periodiska
medlemsblad, periodiska personaltidningar och
periodiska orga-nisationstidskrifter samt vissa
program och kataloger.

Momsutredningen (dir. Fi 1999:10) har i uppgift
att föreslå nya regler för ideell verksamhet och
skall därvid se över de särskilda skatteplikts-
bestämmelserna för periodiska medlemsblad,
personaltidningar, organisationstidskrifter samt
program och kataloger. Momsutredningen skall
redovisa resultatet av uppdraget senast den 30
september 2002.
Enligt artikel 12.3 a tredje stycket och punkten 6
i bilaga H till rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av
den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas
lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt
system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund
(EGT L 145, 13.6.1977, s. 1) - får reducerad
skattesats tillämpas på tillhandahållande, inklusive
lån från bibliotek, av böcker (inbegripet
broschyrer, cirkulär och liknande trycksaker,
bilderböcker-, tecknings- och målarböcker för barn,
noter i tryck eller manuskript, sjökort och
hydrografiska eller liknande diagram), dagstidningar
och tidskrifter förutom sådana som helt eller
huvudsakligen är ägnade åt reklam.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att skattesatsen
för böcker, broschyrer, häften, tidningar,
tidskrifter, bilderböcker, ritböcker och målarböcker
för barn, noter och kartor samt vissa program och
kataloger sänks från 25 % till 6 %. Den reducerade
skattesatsen skall även gälla för inspelade
kassettband och annat tekniskt medium som i tal
återger innehållet i en sådan produkt och för andra
varor som genom teckenspråk, punktskrift eller på
liknande sätt gör skrift eller annan information
tillgänglig för personer med läshandikapp. De nya
reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.

Att förbättra villkoren för litteraturen och
läsandet är enligt vad som anförs i propositionen en
av regeringen högt prioriterad fråga. Målet med
statens insatser på området är att stimulera en
varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att
öka tillgången till och intresset för litteratur i
alla grupper. Särskild vikt läggs vid läsandets
betydelse för barn och ungdomar. Av dessa skäl får
folk- och skolbibliotek, förlag och bokhandel
årligen del av statsbidrag i olika former, och
regeringen gör i propositionen bedömningen att de
statliga insatserna har en avgörande betydelse för
att förbättra villkoren för litteraturen och
läsandet. Det finns dock enligt vad som anförs vissa
oroande tecken på att läsandet minskar i olika
grupper, särskilt bland yngre, och regeringen anför
att det är viktigt att olika vägar prövas för att
ytterligare förstärka och bekräfta de statliga
insatserna. Regeringen förordar därför att
mervärdesskatten på böcker och tidskrifter sänks
från nuvarande 25 % till 6 % fr.o.m. den 1 januari
2002.
Regeringen anför vidare att en förutsättning för
att en sänkt mervärdesskatt på böcker skall bli
kulturpolitiskt effektiv är att förlag, bokhandel,
bokklubbar, varuhus och andra aktörer på marknaden
långsiktigt engagerar sig för att de troliga
omedelbara prissänkande effekterna av en
skattesänkning blir bestående. Regeringen fäster
stor vikt vid att en sänkt mervärdesskatt verkligen
får fullt och bestående genomslag i det pris som
konsumenterna betalar för böcker och tidskrifter. På
motsvarande sätt måste även konsumentpriset på
bilderböcker, rit- och målarböcker för barn, noter
och kartor, broschyrer och häften m.m. påverkas för
att skattesänkningen skall anses motiverad.
Regeringen avser att tillsätta en kommission med
uppdrag att följa och granska prisutvecklingen efter
den 1 januari 2002 för de varor som omfattas av den
sänkta mervärdesskatten. I kommissionen kommer
företrädare för bl.a. förläggare, bokhandlare,
författare och läsare att ingå.

Motioner

I motion Sk21 yrkande 1 av Sven Brus m.fl. (kd)
anförs att en skattesänkning i första hand bör syfta
till att förbättra den svenska ekonomins
funktionssätt och att detta mål är uppfyllt när det
gäller sänkningen av mervärdesskatten på böcker. En
sänkt mervärdesskatt på böcker främjar kunskap och
utbildning och stimulerar tillväxten. Den föreslagna
sänkningen av mervärdesskatten på tidskrifter har
emellertid enligt motionärerna inte denna positiva
effekt och kan dessutom leda till ett kringgående
eftersom det är möjligt att sälja CD-skivor som
tidskriftsbilaga. Motionärerna anför att de 540
miljoner kronor som sänkningen av mervärdesskatten
på tidskrifter kostar kan användas för ett bättre
ändamål och yrkar att regeringens förslag avslås i
denna del.

I motion Sk22 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) anför
motionärerna att en sänkning av mervärdesskatten på
böcker är positiv eftersom åtgärden stimulerar
läsning och kunskapsinhämtande, främjar kultur och
utveckling och dessutom återställer den svenska
bokhandelns konkurrenssituation gentemot
direktimport via Internet. Mervärdesskatten inom
hela kulturområdet bör enligt motionärernas mening
bli föremål för en översyn, och i avvaktan på en
sådan översyn bör mervärdesskatten på tidskrifter
inte ändras. De yrkar att förslaget om en sänkt
mervärdesskatt avslås till den del det gäller
tidskrifter (yrkande 1). Mot bakgrund av den
konkurrens som veckopressen utsätts för från
dagstidningarnas bilagor är det vidare enligt
motionärerna angeläget att skyndsamt se över
konkurrensvillkoren för svensk vecko- och dagspress
i fråga om beskattningen, och de föreslår att
riksdagen hos regeringen begär en utredning med
denna inriktning (yrkande 2).
I motion Sk23 av Lennart Kollmats och Karin
Pilsäter (fp) ställer sig motionärerna positiva till
regeringens förslag och anser det vara ett stöd för
ett kvalificerat utbud av böcker och tidskrifter.
Samtidigt konstaterar motionärerna att förslaget kan
ge upphov till avgränsningsproblem. Till exempel har
tidningar och tidskrifter som levereras via Internet
en skattesats på 25 % under det att tidningar och
tidskrifter som kommer i brevlådan eller köps i
kiosken kommer att få en skattesats på 6 %.
Motionärerna begär ett tillkännagivande om att
regeringen bör hålla noggrann uppsikt över denna typ
av avgränsnings- och konkurrensproblem (yrkande 1).
Mot bakgrund av den generellt höga skattesats som
gäller i Sverige är det vidare viktigt att
regeringen bevakar den översyn av reducerade
skattesatser som pågår inom EU och som bl.a. kommer
att ske med särskild hänsyn till virtuella
produkter. Motionärerna föreslår ett
tillkännagivande av denna innebörd (yrkande 2).
I två motioner framställs yrkanden om en
övergångsbestämmelse för prenumerationer som löper
över ikraftträdandetidpunkten. Motionärerna
konstaterar att regeringens förslag inte innehåller
någon övergångsbestämmelse för tidskriftsprenumera-
tioner som betalts före den 1 januari 2002 och att
detta medför att en tidning efter årsskiftet kommer
att beskattas efter 6 % vid lösnummerförsäljning
medan tidningar som levereras vid prenumeration
kommer att fortsätta att vara belastade med 25 %
mervärdesskatt så länge prenumerationen löper.
Motionärerna föreslår att riksdagen fattar beslut om
en övergångsregel som innebär att mervärdesskatt på
förbetalda prenumerationer skall beräknas per
leveransdag. Motions-yrkanden av denna innebörd
framställs i motionerna Sk18 av Jan Backman (m) och
Sk20 av Johnny Gylling (kd).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det är
viktigt att förbättra villkoren för litteraturen och
läsandet och har inte någon invändning mot att en
sänkning av mervärdesskatten till 6 % för böcker och
tidskrifter nu prövas som en väg att bredda och öka
läsandet.

När det gäller motionsförslagen om att
nedsättningen inte skall gälla för tidskrifter talar
enligt utskottets mening både det kulturpolitiska
syftet och administrativa och praktiska hänsyn mot
en sådan begränsning av området med reducerad
mervärdesskatt. Regeringens förslag inbegriper inte
bara tidskrifter utan har efter ingående
överväganden givits en något vidare utformning, som
nära ansluter till det utrymme som finns i punkt 6 i
bilaga H till sjätte mervärdesskattedirektivet.
Utskottet ser inte någon anledning att avvika från
regeringens bedömning när det gäller gränsdragningen
i denna del och avstyrker därför motionsförslagen om
att sänkningen endast skall gälla böcker.
Vid denna bedömning behövs inte heller den översyn
av veckopressens konkurrenssituation som
motionärerna begär.
När det gäller motionsförslagen om
tillkännagivanden till regeringen angående de
allmänna avgränsningsproblem som tillämpningen kan
medföra och problemen med avgränsningen mot
digitaliserade produkter framgår det av
propositionen att regeringen redan uppmärksammat
dessa frågor och att regeringen följer den översyn
inom EU som bl.a. kommer att ta upp frågan om vilka
skattesatser som skall gälla för virtuella
produkter. Det finns därför enligt utskottets mening
inte någon anledning att rikta tillkännagivanden
till regeringen i dessa delar.
Slutligen tar motionärerna upp frågan om en
särskild övergångsbestämmelse för
tidskriftsprenumerationer. Frågan har väckts av
tidskriftsföretagen under beredningen i
Regeringskansliet. Regeringen anför i propositionen
att den inte är beredd att föreslå en sådan regel
och att det har framgått under beredningen att
tidskriftsföretagen har möjlighet att praktiskt
anpassa sig till de nya reglerna. Enligt utskottets
bedömning finns det inte tillräckliga skäl att
avvika från de allmänna reglerna i mervärdes-
skattelagen i detta fall, och utskottet är därför
inte berett att tillstyrka att en särskild
övergångsregel införs.
Med det anförda och då utskottet även i övrigt
delar regeringens bedömning när det gäller
utformningen av förslaget tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker de aktuella
motionsyrkandena.

Skattereduktion för
förvärvsinkomster

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
en utvidgning av den särskilda
skattereduktionen till pensionärer och
avstyrker de avslagsyrkanden som framställs i
motionerna.
Jämför reservationerna 4 (kd), 5 (c) och 6
(fp).

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att den
särskilda skattereduktionen på 1 320 kr för den som
har pensionsgrundande inkomst på upp till 245 000 kr
utvidgas så att även pensionärer kan få del av den.
Utvidgningen genomförs vid 2003 års inkomsttaxering
och får effekt redan under år 2002 för dem som
betalar preliminär skatt. Bestämmelserna om
avräkning ändras på så sätt att skattereduktionen
alltid får effekt, i sista hand genom att ett belopp
tillgodoförs på skattekontot. Eftersom pensionärer
med låg pension inte betalar någon preliminär skatt
kommer dessa inte att hinna få del av förmånen redan
under år 2002. För de grupper som har låga inkomster
föreslås därför att en särskild skattereduktion
skall medges också vid 2002 års taxering.
Reduktionen utgår till den som har en
beskattningsbar inkomst som under-stiger 9 500 kr.

Motioner

I motion Sk21 yrkande 2 av Sven Brus m.fl. (kd)
anför motionärerna att Kristdemokraternas
budgetalternativ innehåller en höjning av pensions-
tillskottet med 200 kr i månaden fr.o.m. år 2002 och
en kraftig höjning av grundavdraget som fr.o.m.
inkomståret 2003 även gäller pensionärer. Mot denna
bakgrund är regeringens förslag om en utvidgning av
den särskilda skattereduktionen obehövligt, och de
yrkar att förslaget avslås.

I motion Sk22 yrkande 3 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
anför motionärerna att de i sitt budgetalternativ
ersätter regeringens kompensationsförslag för olika
grupper med en generell sänkning av inkomstskatten
och marginaleffekterna för framför allt låg- och
medelinkomsttagare och att någon utvidgning av den
särskilda skattereduktionen därför inte behövs. De
yrkar att förslaget avslås.
I motion Sk23 yrkande 3 av Lennart Kollmats och
Karin Pilsäter (fp) anförs att Folkpartiet
liberalerna har lagt fram ett bättre förslag med en
generell skattereduktion för alla om 3 000 kr som
ger en större skattesänkning och inte är förenad med
höjda marginaleffekter. Regeringens komplicerade
konstruktion bidrar enligt motionärerna till att
höja marginalskatterna och har dessutom lett till
kritik från Lagrådet. Motionärerna yrkar att
förslaget avslås.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är angeläget att de
ekonomiska förbättringar som flertalet enskilda får
del av och kommer att få del av genom sänkningar av
inkomstskatten också tillförs pensionärerna och har
därför inte någon invändning mot regeringens förslag
om att den särskilda skattereduktionen skall
utvidgas till pensionärer. Av rättviseskäl bör
reglerna utformas så att även de pensionärer som
inte betalar preliminärskatt under år 2002 kan få
del av skattelättnaden redan under år 2002.

När det gäller den tekniska utformningen finns det
anledning att framhålla att utvidgningen innebär att
skattereduktionen får en enklare och mer
allmängiltig utformning och att förändringen
härigenom bereder väg för en förenkling av
skattereglerna som innebär att skattereduktionen
helt kan slopas och ersättas med en höjning av
grundavdraget i de lägsta inkomstskikten. Riksdagen
har i dagarna fattat beslut om att genomföra denna
förenkling fr.o.m. inkomståret 2003 (prop.
2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1).
När det gäller de alternativa förslag som
motionärerna hänvisar till har dessa numera
avslagits av riksdagen som en del i beslutet om
utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens
inkomster för år 2002 (prop. 2001/02:1, bet.
2001/02:FiU1).
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag och avstyrker motionsyrkandena.

Utvidgade regionala avdrag från
socialavgifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
en regional stimulans för småföretagande i
stödområde A och föreslår att även ideella
föreningar och stiftelser med verksamhet i
området skall omfattas. Utskottet avstyrker
motionsförslagen om att stödet skall utvidgas
till vissa branscher liksom motionsförslagen
om att riksdagen nu skall fatta beslut om
kraftiga, generella nedsättningar av
arbetsgivaravgifterna.
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (kd) och 9
(c).

Gällande regler m.m.

Socialavgifter utgörs av arbetsgivaravgifter eller
egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av
arbetsgivare och andra personer som ger ut
ersättning som är avgiftspliktig enligt 2 kap.
socialavgiftslagen (2000:980). Avgiftspliktig
ersättning är främst löner, arvoden, förmåner och
andra ersättningar för arbete. Avgiftsunderlaget för
beräkning av arbetsgivaravgifter består av summan av
de avgiftspliktiga ersättningar som har utgetts
under en kalendermånad. Arbetsgivaravgifterna uppgår
till 30,13 % av avgiftsunderlaget.

Egenavgifter betalas av fysiska personer som har
avgiftspliktig inkomst enligt 3 kap.
socialavgiftslagen (2000:980). I första hand betalas
egenavgifter för överskott av näringsverksamhet i
vilken den som har inkomsten har arbetat i inte
oväsentlig utsträckning (aktiv näringsverksamhet).
Egenavgifterna uppgår till 28,32 % av
avgiftsunderlaget.
Vid beräkningen av både arbetsgivaravgifter och
egenavgifter skall avdrag göras med 5 % av
avgiftsunderlaget (2 kap. 28 § och 3 kap. 18 §
socialavgiftslagen). De särskilda avdragen vid
beräkning av socialavgifterna infördes den 1 januari
1997 (prop. 1996/97:21, bet. 1996/97:FiU1, rskr.
1996/97:53). Avdraget från arbetsgivaravgifterna är
begränsat till högst 3 550 kr per kalendermånad.
Avdraget från egenavgifterna är begränsat till
9 000 kr per år.
Sverige hade fram till den 1 januari 2000 också en
regional nedsättning av socialavgifterna men
tvingades vid denna tidpunkt upphöra med nedsätt-
ningen i avvaktan på EG-kommissionens slutliga
ställningstagande i fråga om stödets förenlighet med
EG-rättens statsstödsregler. I december 2000 beslöt
kommissionen att inte godkänna nedsättningen,
eftersom den inte var förenlig med
statsstödsreglerna.
EG-rättens statsstödsregler tillåter driftstöd i
Sverige endast i form av bidrag till transport av
varor. Sverige utnyttjar denna möjlighet genom
stödformen regionalt transportbidrag. I övrigt kan
driftstöd endast lämnas inom ramen för s.k.
försumbart stöd. Det innebär att offentligt stöd
till ett enskilt företag inte får uppgå till mer än
sammanlagt 100 000 euro under en treårsperiod. En
sådan period kan sedan följas av en ny treårsperiod.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att en regional
stimulans införs för småföretagandet i stödområde A.
Stimulansen skall lämnas genom utvidgade särskilda
avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifter och
egenavgifter för arbete som utförs vid ett fast
driftställe i stödområdet.

De utvidgade särskilda avdragen skall uppgå till
10 % av avgiftsunderlaget och utgå utöver de
nuvarande särskilda avdragen på 5 %. Avsikten är att
de utvidgade särskilda avdragen skall vara
maximerade på samma sätt som de särskilda avdragen.
Det utvidgade särskilda avdraget vid beräkning av
arbets-givaravgifter är därför maximerat till 7 100
kr per månad och det utvidgade särskilda avdraget
vid beräkning av egenavgifter till 18 000 kr per år.
Särskilda regler gäller när avdrag görs från både
arbetsgivaravgifter och egenavgifter i en
verksamhet.
Regeringen anför att en lättnad i fråga om
socialavgifter bör återinföras för företag i
stödområde A och utformas på ett sådant sätt att den
ryms inom ramen för s.k. försumbart stöd. Regeringen
gör bedömningen att den lämpligaste lösningen för en
regional avgiftslättnad är att införa utvidgade
särskilda avdrag vid beräkningen av socialavgifterna
för arbete inom stödområde A. Avgiftslättnaden
syftar till att stimulera småföretagandet och bidra
till en god service i de delar av landet som har de
största geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa
avstånd, liten hemmamarknad, sämre tillgång till
service, låg befolkningstäthet och ogynnsamma
klimatförhållanden.
I propositionen anförs vidare att fler
näringsgrenar än tidigare kommer att beröras av de
utvidgade avdragen. Företag inom sektorerna kol och
stål, jordbruk, vattenbruk och fiske samt transport
är emellertid uteslutna på grund av EG:s
statsstödsregler. Regeringen bedömer att ca 21 000
företag kommer att omfattas av nedsättningen, och
den kan beräknas beröra 1-4 anställda i dessa
företag. Stödformen är enligt vad som anförs
fördelaktig för företagen av flera skäl. Stödets
generella utformning innebär att företagen kan
förutse och kalkylera med avdragen. Den
administrativa hanteringen av stödet avses bli
relativt snabb och enkel. Stödformen är därutöver
inte direkt styrande över företagens beteende, t.ex.
i den meningen att den påverkar företagens
investeringar i en viss riktning.
Regeringen anför slutligen att de utvidgade
avdragen vid beräkningen av socialavgifter utgör ett
stöd på statsbudgetens inkomstsida som inte är
föremål för någon återkommande prövning inom ramen
för den årliga budget-processen. Det finns därför
enligt vad regeringen anför anledning att utvärdera
effekterna av denna skatteavvikelse.

Motioner

I motion Sk17 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) ställer
sig motionärerna positiva till förslaget och anför
att denna typ av nedsättning är att föredra framför
direkta stöd. När det gäller undantaget för företag
i branscher som jordbruk, fiske och transportsektorn
anför motionärerna att det inte är sannolikt att EG-
kommissionen skulle ha någon synpunkt om även dessa
branscher togs med eftersom man från EU:s sida
normalt inte protesterar mot stöd som ligger under
gränsen för försumbart stöd. Det är enligt
motionärerna också mer rättvist om denna typ av
undantag kan undvikas. Motionärerna anför att de i
sitt budgetalternativ har avsatt medel som täcker en
utvidgning till dessa branscher och begär ett
tillkännagivande om att regeringen först bör avisera
EU om att man tänker föreslå en nedsättning som
omfattar områden som jordbruk, fiske och transporter
och därefter återkomma med ett förslag till
riksdagen av denna innebörd.

Också i motion Sk16 av Jan-Evert Rådhström (m)
anförs att det inte är sannolikt att kommissionen
skulle ha synpunkter på att branscher som jordbruk
och transporter får del av sänkningen så länge
stödet ligger inom ramen för ett försumbart stöd och
att en stor del av småföretagarna i Torsby i
Värmland nu missgynnas genom regeringens undantag.
Motionären yrkar att riksdagen antar förslaget med
den ändringen att även jord- och skogbruk samt
transporter medges utvidgade avdrag från
socialavgifterna.
I motion Sk21 yrkande 3 av Sven Brus m.fl. (kd)
tillstyrker motionärerna regeringens förslag men
konstaterar att ytterligare sänkningar av
arbetsgivaravgifterna bör genomföras. De föreslår
att riksdagen nu fattar beslut om att sänka
arbetsgivaravgifterna med 7 procentenheter i hela
landet på lönesummor upp till 900 000 kr fr.o.m. år
2003.
Också i motion Sk22 yrkande 4 av Rolf Kenneryd
m.fl. (c) ser motionärerna positivt på regeringens
förslag. Motionärerna anser emellertid att åtgärden
är otillräcklig när det gäller att stimulera
småföretagen i hela landet och de föreslår att
riksdagen nu fattar beslut om en höjning av den
generella nedsättningen från 5 % till 10 % fr.o.m.
år 2002 och om att underlagsgränsen för den
generella nedsättningen fr.o.m. år 2004 skall höjas
från 852 000 kr till 2 miljoner kronor för
arbetsgivare och från 180 000 kr till 300 000 kr för
egenföretagare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att en lättnad
i fråga om socialavgifter bör återinföras i
stödområde A i syfte att stimulera småföretagandet
och bidra till en god service i de delar av landet
som har de största geografiska lägesnackdelarna.

När det gäller den närmare utformningen av stödet
återspeglar regeringens förslag den begränsning som
följer av att de utvidgade särskilda avdragen skall
rymmas inom ramen för ett försumbart stöd enligt EG-
kommissionens riktlinjer för statsstöd. Sådant stöd
får inte ges till vissa branscher som omfattas av
andra stödregler inom EU, och i regeringens förslag
undantas därför företag inom sektorerna kol och
stål, jordbruk, vattenbruk och fiske samt transport.
Den som uteslutande bedriver verksamhet av det
slaget kan alltså inte få del av de utvidgade
särskilda avdragen. Däremot kan det bli aktuellt med
ett sådant avdrag om den avgiftsskyldige också
bedriver annat slag av verksamhet vid ett fast
driftställe i stödområdet.
Enligt utskottets mening är det viktigt att stödet
ges en utformning som är förenligt med de regler som
gäller inom EU för statsstöd, och utskottet har
därför inte någon invändning mot regeringens förslag
i denna del. Utskottet är således inte berett att
tillstyrka motionsförslagen om att reglerna skall
utfor-mas på ett sätt som står i direkt strid med
EU:s regler eller om att riksdagen skall ge
regeringen till känna att ett förslag med en sådan
utformning bör an-mälas till kommissionen.

Finansutskottet har vid sin behandling av
budgetpropositionen och regeringens förslag till
beräkning av statsinkomsterna haft anledning att
beakta även det nu aktuella förslaget. Härvid
anförde finansutskottet bl.a. följande (2001/02:FiU1
s. 204).

Enligt utskottets mening är det värdefullt att även
stärka den ideella verksamheten genom att avdraget
även omfattar de ideella föreningarna och
stiftelserna i stödområde A. Inkomstbortfallet till
följd av en sådan utvidgning torde uppgå till mindre
än 5 miljoner kronor och ligger inom
osäkerhetsmarginalen för beräkningarna av
arbetsgivaravgifterna. Någon justering av beloppet i
inkomstberäkningen är därför enligt utskottet inte
motiverad. Det får ankomma på skatteutskottet att
vid beredningen av ärendet utforma lagtexten.

Finansutskottet godtog med detta tillägg regeringens
inkomstberäkning såvitt avser en regional stimulans
av småföretagandet i stödområde A. Riksdagen har den
21 november 2001 beslutat i enlighet med vad
finansutskottet förordat.

Utskottet delar finansutskottets bedömning att de
utvidgade särskilda avdragen även bör omfatta
verksamhet som bedrivs av ideella föreningar och
stiftelser i stödområde A och föreslår som en följd
härav de ändringar i förslaget till lag om
utvidgning av de särskilda avdragen enligt
socialavgifts-lagen (2000:980) som framgår av bilaga
3. Vid utformningen av lagtexten har utskottet
beaktat de synpunkter som Lagrådet lämnat i sitt
yttrande i ärendet, bilaga 4.
När det gäller anknytningen till stödområde A av
den verksamhet som en ideell förening eller en
stiftelse bedriver är avsikten att bestämmelserna om
fast driftställe i näringsverksamhet så långt
möjligt skall få en motsvarande tillämpning i dessa
fall.
Med det anförda tillstyrker utskottet att
regeringens förslag bifalls med det av
finansutskottet förordade tillägget. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.

Förmånsbeskattning av miljöanpassade
bilar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
en ytterligare nedsättning av förmånsvärdet
för vissa miljöanpassade förmånsbilar och
avstyrker motionsyrkandena om en översyn av
reglerna på området och om att ett nytt
teknikneutralt förslag skall läggas fram av
regeringen.
Jämför reservation 10 (m, kd).

Gällande regler m.m.

De nuvarande reglerna om justering av värdet av
bilförmån för s.k. miljöbilar tillämpades första
gången vid 2000 års taxering. Reglerna innebär att
förmånsvärdet för en bil som är utrustad med teknik
för drift med elektricitet eller med mer
miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja
och som därför har ett nybilspris som är högre än
nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan
teknik, skall justeras ned till en nivå som
motsvarar förmåns-värdet för den jämförbara bilen.
Reglerna infördes bl.a. för att underlätta
introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på
så sätt skapa bättre förutsättningar för att
miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle
öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7, rskr.
1999/2000:66).

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att det skall
öppnas en möjlighet till ytterligare nedsättning av
förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade
förmånsbilar. För en elbil eller elhybridbil skall
justering göras till 60 % av förmånsvärdet för
närmast jämförbara bil utan sådan miljöanpassad
teknik. Nedsättningen föreslås gälla i 3 år och får
inte överstiga 16 000 kr per år. För bilar som drivs
med alkohol eller med annan gas än gasol skall
justering göras till 80 % av förmånsvärdet för den
jämförbara bilen. Nedsättningen föreslås gälla under
4 år och får inte överstiga 8 000 kr per år. De nya
reglerna skall börja tillämpas den 1 januari 2002.

Regeringen anför att det är angeläget att
introduktionen av miljöbilar underlättas ytterligare
så att beståndet av miljöanpassade bilar kan öka på
sikt. Detta är viktigt om regeringens klimatmål om
minskade utsläpp av växthusgaser skall kunna nås.
Utsläppen av sådana gaser ökar i dag mest på
transportområdet.
Marknaden för förmånsbilar är enligt vad som
anförs strategisk för introduktionen av miljöbilar
eftersom en betydande del av nybilsförsäljningen
avser förmånsbilar. På sikt kommer ett genombrott på
denna marknad också att slå igenom på
andrahandsmarknaden för privatkunder. I dag
försvåras introduktionen av miljöbilar av att
biltillverkare, bränsledistributörer och utvecklare
av alternativa bränslen uppträder avvaktande i
väntan på att det skall uppstå en tillräckligt stor
mängd av miljöfordon, distributionskanaler och
bränslen så att marknaden blir kommersiellt
intressant. En förändring av förmånsreglerna kan
enligt vad som anförs användas som ett medel för att
tämligen snabbt nå upp till en sådan tillräcklig
mängd miljöbilar.
Eftersom de föreslagna reglerna medför stora
förändringar för beskattningen av miljöbilarna är
det enligt vad regeringen anför lämpligt att låta
reglerna gälla under en begränsad period och viktigt
att tillämpningen av reglerna och resultaten följs
noggrant. En utvärdering av regelförändringen skall
genomföras och vara klar före respektive
tillämpningsperiods utgång.

Motioner

I motion Sk19 av Göte Jonsson m.fl. (m) yrkar
motionärerna att förslaget avslås. Motionärerna
anför att förslaget är missriktat eftersom
stimulansen ges oavsett om bilarna används på ett
sådant sätt att skadliga utsläpp minskar eller inte
(yrkande 1). Motionärerna anför vidare att en total
översyn bör genomföras av hela systemet med skatter,
miljöklasser och övriga regler som skall styra
utveckling och användande av miljövänlig teknik inom
vägtrafiken (yrkande 2).

I motion Sk21 yrkande 4 av Sven Brus m.fl. (kd)
anförs att det är olyckligt att regeringen låser sig
vid elhybridtekniken, och motionärerna föreslår att
riksdagen beslutar att låta regeringen återkomma med
ett förslag som är teknikneutralt (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det är
angeläget att introduktionen av miljöbilar
underlättas ytterligare så att beståndet av
miljöanpassade bilar kan öka på sikt och att
marknaden för förmånsbilar härvid är strategisk för
introduktionen av miljöbilar eftersom en betydande
del av nybilsförsäljningen avser förmånsbilar.

Som regeringen anför har elbilarna en påtagligt
bättre miljöprestanda än andra fordonstyper som
tillverkas i dag. Även elhybridbilarna, dvs. sådana
bilar som har dubbla drivsystem genom en kombination
av elmotor och bensinmotor, kostar betydligt mer i
inköp än konventionella bilar men bidrar till en
oftast rejäl sänkning av energiåtgången jämfört med
motsvarande bensindrivna bilar. Regeringens förslag
för el- och elhybridbilar innebär därför en
justering nedåt till 60 % av förmånsvärdet för
närmast jämförbara bil utan sådan miljövänlig
driftteknik.
När det gäller de bilar som drivs av alkohol eller
annan gas än gasol varierar prisskillnaden gentemot
konventionella bilar. Vissa bilar, exempelvis de nya
etanoldrivna personbilarna, kostar obetydligt mer än
motsvarande bensindrivna modell. För andra, såsom
naturgasbilarna, kan prisskillnaden däremot röra sig
om tiotusentals kronor. Dessa fordon kan också köras
på två olika drivmedel - bensin och det mer
miljöanpassade drivmedlet. Föraren kan dessutom i
praktiken välja att enbart köra på bensin även om
praktiska begränsningar finns t.ex. i form av mindre
bensintankar på gasbilarna. För denna grupp av
miljöbilar föreslås en justering ned till 80 % av
förmånsvärdet för den jämförbara bilen.
De föreslagna stimulanserna innebär en
förhållandevis kraftig förändring av
förmånsbeskattningen av de aktuella bilarna. De nya
reglerna har därför tidsbegränsats, och regeringen
har för avsikt att noggrant följa tillämpningen av
reglerna och det resultat som de ger. En utvärdering
av regelförändringen skall också genomföras och vara
klar före respektive tillämpningsperiods utgång.
Enligt utskottets mening framstår de stimulanser
som regeringen föreslår som välavvägda, och
utskottet kan för sin del ställa sig bakom
förslaget.
När det gäller önskemålen om en översyn av bl.a.
skattereglerna för vägtrafiken vill utskottet
framhålla att regeringen under våren tillsatt
Utredningen om översyn av vägtrafikbeskattningen (Fi
2001:08) som har i uppdrag att genomföra en bred
översyn av trafikbeskattningen.
Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker
motionsyrkandena.

Beslut vid förenklad
skattedeklaration

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

I propositionen föreslås en ändring i
skattebetalningslagen som förenklar förfarandet när
flera olika skattedeklarationer lämnas för en och
samma redovisningsperiod och en av deklarationerna
lämnas för sent. För att undvika att ett
omprövningsbeslut måste fattas i dessa situationer
ändras reglerna så att skatten även i detta fall
skall anses bestämd enligt deklarationen. Detta
skall dock inte gälla om ett omprövningsbeslut
meddelats för redovisningsperioden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte funnit någon anledning till
erinran mot förslaget och tillstyrker propositionen
i denna del.

Lagförslagen

Förslaget till lag om utvidgning av de
särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen
(2000:980)

Utskottet har i det föregående föreslagit att
regeringens förslag om utvidgade särskilda avdrag
från socialavgifterna i stödområde A också skall
gälla för verksamhet som bedrivs av ideella
föreningar eller stiftelser i området. Utskottet
föreslår med anledning härav de ändringar i
regeringens förslag till lag om utvidgning av de
särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen
(2000:980) som framgår av bilaga 3. Ändringarna har
utformats med beaktande av de synpunkter som
Lagrådet lämnat i sitt yttrande, bilaga 4.

Förslaget till lag om ändring i lagen
(2001:000) om självdeklarationer och
kontrolluppgifter

Regeringens förslag om ändrad förmånsbeskattning för
miljövänliga bilar föranleder bl.a. en följdändring
i den nya lagen om självdeklarationer och kontroll-
uppgifter. Av samordningsskäl har det lagtekniska
genomförandet av denna ändring överflyttats till
utskottets betänkande 2001/02:SkU10, där förslaget
om införande av den nya lagen behandlas.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter
(punkt 1) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs och godtar regeringens
förslag i denna del. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:45 i denna del, bifaller delvis
motion 2001/02:Sk21 yrkande 1 och avslår motionerna
2001/02:Sk22 yrkandena 1 och 2 och 2001/02:Sk23
yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har länge krävt en sänkt moms på
barnböcker. På senare år har vi även krävt en sänkt
bokmoms generellt. Kristdemokraterna välkomnar
därför regeringens förslag om en sänkt moms på
böcker, notblad och kartor. Däremot anser vi att
tidskrifterna inte borde ha omfattats av denna moms-
sänkning.

Skattesänkningar bör i första hand syfta till att
förbättra den svenska ekonomins funktionssätt. En
sänkt moms på böcker främjar kunskap och utbildning
och stimulerar tillväxten. En motsvarande sänkning
av momsen på tidskrifter får inte samma effekt.
Dessutom är det oklart vad som innefattas i
begreppet tidskrifter. Flera tidskrifter säljs t.ex.
med videokassetter, cd-skivor m.m. Ett företag som
egentligen vill sälja cd-skivor skulle kunna sälja
dessa tillsammans med en tidskrift och därigenom få
lägre moms.
Kristdemokraterna har av dessa skäl prioriterat
andra skattesänkningar före en sänkning av momsen på
tidskrifter. De 540 miljoner kronor som sänkningen
kostar år 2002 har i vårt budgetalternativ använts
till skattesänkningar som vi anser vara mer ange-
lägna.
Vi anser att regeringens förslag om sänkt moms för
tidskrifter bör avslås. Med hänsyn till att
beräkningen av statsbudgetens inkomster för
budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen
begränsar vi vårt yrkande till ett tillkännagivande
om att förslaget hade bort avslås eftersom det finns
mer angelägna skattesänkningar än en sänkning av
mervärdesskatten på tidskrifter och då
skattesänkningen kommer att skapa
gränsdragningsproblem.

2. Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter
(punkt 1) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs och godtar regeringens
förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker och
tidskrifter. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:45 i denna del, bifaller delvis motion
2001/02:Sk22 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna
2001/02:Sk21 yrkande 1 och 2001/02:Sk23 yrkandena 1
och 2.

Ställningstagande

Frågan om lägre moms på böcker har tagits upp och
debatterats med jämna mellanrum. Argumenten för
lägre moms på böcker är bl.a. att främja kultur- och
kunskapsförmedling, stimulera läsintresset och
kunskapsinhämtandet och att stärka det svenska
språket. Mot bakgrund av att det finns oroande
tecken på att läsandet minskar i vissa
åldersgrupper, särskilt bland yngre, finns det
enligt min mening anledning att stimulera läsandet
genom en sänkning av momsen på böcker. En sänkt
bokmoms är också viktig med tanke på den snabbt
ökande direktimporten av såväl svensk som utländsk
litteratur via Internet, vilket inneburit en
ogynnsam konkurrenssituation för den svenska
bokhandeln. Jag välkomnar därför regeringens förslag
att sänka bokmomsen från dagens 25 % till 6 %.

Inom kulturområdet tas i dag ut såväl 6 %, 12 %
som 25 % mervärdesskatt och gränsdragningen mellan
de olika skattesatserna framstår många gånger som
motsägelsefull och krånglig. Gränsdragningsproblemen
gäller t.ex. olika former av dans, upplåtelse och
överlåtelse av litterära verk, utställning av
tavlor, m.m. All form av kulturverksamhet bör enligt
min mening värderas lika av staten. Det är mot denna
bakgrund angeläget att momsen inom hela kultur-
området blir föremål för en översyn.
Jag anser att mervärdesskatten på tidskrifter bör
hållas oförändrad i avvaktan på att en översyn av
mervärdesbeskattningen inom hela kultur-området
kommer till stånd. Mot bakgrund av den konkurrens
veckopressen får från bilagor i dagspress är det
härvid också angeläget att skyndsamt se över
konkurrensvillkoren för svensk vecko- och dagspress.
Med hänsyn till att beräkningen av statsbudgetens
inkomster för budgetåret 2002 numera godkänts av
riksdagen begränsar jag mitt yrkande till ett
tillkännagivande om att en översyn av
mervärdesbeskattningen på kultur-området bort
avvaktas innan sänkningen av momsen på tidskrifter
genomförs och om behovet av en översyn av
konkurrensvillkoren för svensk vecko- och dagspress.

3. Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter
(punkt 1) - fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs och godtar regeringens
förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker och
tidskrifter. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:45 i denna del och motion 2001/02:Sk23
yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna 2001/02:Sk21
yrkande 1 och 2001/02:Sk22 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Jag anser att förslaget om sänkt mervärdesskatt på
böcker och tidskrifter utgör ett stöd för ett
kvalificerat utbud av böcker och tidskrifter och
ställer mig positiv till förslaget. Samtidigt kan
konstateras att de avgränsningsproblem som uppkommer
inte är enkla och att det alltid kommer att kunna
riktas invändningar mot allt slags särbehandling av
vissa varor och tjänster.

Det är ofrånkomligt att regeringens förslag ger
upphov till avgränsningsproblem. Tidningar och
tidskrifter som levereras i brevlådan eller köps i
kiosken kommer att ha den lägre momsen, 6 %. Om man
däremot t.ex. prenumererar på en tidning eller
tidskrift som levereras över nätet gäller den högre
momsen, 25 %. Då räknas den som en tjänst och inte
som en vara. Regeringen bör därför hålla noggrann
uppsikt över denna typ av avgränsnings- och
konkurrensproblem. Mot bakgrund av den generellt
höga skattenivå som råder i Sverige är det vidare
viktigt att regeringen inom EU bevakar den översyn
av reglerna om reducerade skattesatser som kommer
att ske med särskild hänsyn till virtuella
produkter.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

4. Skattereduktion för förvärvsinkomster
(punkt 3) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs och godtar regeringens
förslag om en utvidgning av den särskilda
skattereduktionen till pensionsinkomster. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna
del, bifaller delvis motion 2001/02:Sk21 yrkande 2
och avslår motionerna 2001/02:Sk23 yrkande 3 och
2001/02:Sk22 yrkande 3.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har i en särskild motion om
inkomstskatter med anledning av regeringens
budgetproposition för 2002 föreslagit en generell
inkomstskattesänkning i fyra steg. För det första
föreslås ett höjt grundavdrag vid beräkningen av den
kommunala inkomstskatten till 24 000 kr fr.o.m.
2002. För det andra föreslås ett generellt statligt
förvärvsavdrag beräknat mot kommunalskatten på
inkomster av anställning eller näringsverksamhet
motsvarande 5 % av denna inkomst från 2002. Från och
med 2003 föreslås för det tredje att värnskatten
avskaffas. För det fjärde föreslår vi en
skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare på
380 kr per månad för pensionsgrundande inkomster upp
till 276 000 kr per år. Skattereduktionen trappas
sedan av för att helt upphöra vid en årsinkomst på
360 000 kr.

Kristdemokraterna har vidare i sitt
budgetalternativ föreslagit en höjning av
pensionstillskottet med 200 kronor i månaden 2002.
Det gynnar främst de pensionärer som har låg eller
ingen ATP. År 2003 träder det nya pensionssystemet i
kraft med den nya garantipensionen, som är högre än
dagens folkpension och pensionstillskott. Samtliga
pensionärer kommer då att betala skatt i det vanliga
skattesystemet. Från och med 2003 kommer därför det
kraftigt höjda grundavdrag som Kristdemokraterna
föreslår att omfatta hela pensionärskollektivet.
Eftersom Kristdemokraterna i sitt budgetalternativ
har föreslagit en mer omfattande inkomstskatte-
sänkning än regeringens särskilda skattereduktion
samt ett ökat pensionstillskott för år 2002 anser vi
att riksdagen bör avslå regeringens förslag om ett
utökat underlag för regeringens särskilda skatte-
reduktion. Med hänsyn till att beräkningen av
statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 numera
godkänts av riksdagen begränsar vi emellertid vårt
yrkande till ett tillkännagivande om att
Kristdemokraternas budgetalternativ innebär en mer
omfattande skattesänkning för pensionärerna än
enligt regeringens förslag och dessutom ett ökat
pensionstillskott.

5. Skattereduktion för förvärvsinkomster
(punkt 3) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs och godtar regeringens
förslag om en utvidgning av den särskilda
skattereduktionen till pensionsinkomster. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna
del, bifaller delvis motion 2001/02:Sk22 yrkande 3
och avslår motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 2 och
2001/02:Sk23 yrkande 3.

Ställningstagande

Centerpartiet har i sin skattemotion presenterat ett
förslag till reformering av inkomstbeskattningen som
sänker skatten och minskar marginaleffekterna för
framför allt låg- och medelinkomsttagare.
Centerpartiets förslag till skattereform innebär,
förutom en rättvisare fördelningsprofil, att
specialkonstruktioner för olika grupper, som
skattereduktion för fackföreningsavgifter eller
riktade skattesänkningar till pensionärer, blir
obehövliga. Genom Centerpartiets förslag till
inkomstskattesänkning får pensionärerna sänkt skatt
utan att det behöver konstrueras speciallösningar
som gör skattesystemet mer krångligt och svårt att
överblicka.

Jag anser att riksdagen bör avvisa regeringens
förslag om att utvidga den särskilda
skattereduktionen från nuvarande pensionsgrundande
inkomst till taxerad förvärvsinkomst. Eftersom
beräkningen av statsbudgetens inkomster för
budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen
begränsar jag emellertid mitt yrkande till ett
tillkännagivande om att ett genomförande av Center-
partiets budgetalternativ hade inneburit att en
sänkning av skatten för pensionärerna skulle ha
kunnat genomföras utan krångliga speciallösningar.

6. Skattereduktion för förvärvsinkomster
(punkt 3) - fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs och godtar regeringens
förslag om en utvidgning av den särskilda
skattereduktionen till pensionsinkomster. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna
del, bifaller delvis motion 2001/02:Sk23 yrkande 3
och avslår motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 2 och
2001/02:Sk22 yrkande 3.

Ställningstagande

Jag motsätter mig den utformning av den särskilda
skattereduktionen som regeringen föreslår.
Regeringen tvingas nu till en komplicerad
konstruktion när man vill vidga skattereduktionen
till att gälla fler. Förslaget bidrar emellertid
till att höja marginalskatterna för dem som berörs.
Lagrådet har också riktat kritik mot förslaget
eftersom det innebär att skattesystemet används för
ren bidragsgivning.

Folkpartiet har ett bättre förslag med en generell
skattereduktion för alla om 3 000 kr. Den ger en
större skattesänkning och är inte förenad med
marginaleffekter.
Regeringens förslag bör enligt min mening avslås.
Eftersom beräkningen av statsbudgetens inkomster för
budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen
begränsar jag emellertid mitt yrkande till ett
tillkännagivande om att den särskilda
skattereduktionen hade bort ersättas med en generell
skattereduktion av Folkpartiets modell.

7. Utvidgade regionala avdrag från
socialavgifter (punkt 4) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs och godtar regeringens
förslag om regionala avdrag från socialavgifterna
med den ändringen att avdragen även skall kunna
tillämpas av ideella föreningar och stiftelser.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk17,
bifaller delvis proposition 2001/02:45 i denna del
och motion 2001/02:Sk16 och avslår motionerna
2001/02:Sk21 yrkande 3 och 2001/02:Sk22 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att förslaget om en extra nedsättning av
socialavgifterna med 10 procentenheter i stödområde
A är ett framåtsyftande förslag. Vi tycker att denna
form av regionalpolitik är att föredra framför
konventionell stödpolitik. Sänkta skatter och
avgifter för alla företag behövs därutöver. Vi ser
sänkta socialavgifter i stödområde A som ett första
steg på vägen.

I regeringens förslag till avgiftsnedsättning
ingår emellertid inte företag i sådana branscher som
jordbruk, fiske och transportsektorn. Regeringen
hänvisar till att EU:s statsstödsregler inte
tillåter att stödet omfattar dessa branscher.
Vi vill att fler i stödområde A skall få nedsatta
avgifter och finner det inte sannolikt att EG-
kommissionen kommer att ha synpunkter på att även
branscher som renskötsel, jordbruk, fiske och
transportsektorn får del av de ovan nämnda
sänkningarna. EU protesterar normalt inte mot stöd
som ligger under gränsen för försumbara stöd. Det är
också en rättvisare princip att försöka undvika
undantag av den typ som regeringens förslag
innehåller. I det förslag till statsbudget för 2002
som Moderata samlingspartiet lämnat finns medel
avsatta för att också denna utökade krets skall få
del av stimulansen.
Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen avisera
EU att man avser att föreslå nedsatta socialavgifter
i stödområde A, som även omfattar sådana områden som
jordbruk, fiske och transportsektorn. Regeringen bör
därefter återkomma till riksdagen med förslag om
dessa nedsättningar av socialavgifterna. Eftersom
beräkningen av statsbudgetens inkomster för
budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen bör
förslaget vara utformat på ett sådant sätt att det
inte påverkar inkomstberäkningen för år 2002.

8. Utvidgade regionala avdrag från
socialavgifter (punkt 4) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs om ett skyndsamt förslag om en
sänkning av arbetsgivaravgifterna år 2003 och godtar
regeringens förslag om regionala avdrag från
socialavgifterna med den ändringen att avdragen även
skall kunna tillämpas av ideella föreningar och
stiftelser. Därmed bifaller riksdagen delvis
proposition 2001/02:45 i denna del och motion
2001/02:Sk21 yrkande 3 och avslår motionerna
2001/02:Sk16, 2001/02:Sk17 och 2001/02:Sk22 yrkande
4.

Ställningstagande

Vi tillstyrker regeringens förslag om en utökning av
avdragen från socialavgifterna till 10
procentenheter i stödområde A, men vill rikta viss
kritik mot regeringen för att man så sent som vid
årsskiftet 1999/2000 avskaffade en liknande stödform
med hänvisning till ett ännu ej fattat beslut i EG-
kommissionen.

Kristdemokraterna anser att arbetsgivaravgifterna
bör sänkas i hela landet och har i sitt
budgetalternativ föreslagit en nedsättning av
arbetsgivaravgifterna i hela landet med 7
procentenheter 2003 och 10 procentenheter 2004 för
lönesummor upp till 900 000 kr. Motsvarande
nedsättningssumma är 250 000 kr för egenföretagare.
Totalt sett skulle Kristdemokraternas politik
innebära mycket omfattande skattesänkningar för
småföretagare i stödområde A.

Vi anser att riksdagen hos regeringen bör
begära ett skyndsamt förslag om en sänkning
av arbetsgivaravgifterna med 7
procentenheter i hela landet på lönesummor
upp till 900 000 kr fr.o.m. år 2003.

9. Utvidgade regionala avdrag från
socialavgifter (punkt 4) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs om en sänkning av socialavgifterna
för småföretagen i hela landet och godtar
regeringens förslag om regionala avdrag från social-
avgifterna med den ändringen att avdragen även skall
kunna tillämpas av ideella föreningar och
stiftelser. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Sk22 yrkande 4, bifaller delvis proposition
2001/02:45 i denna del och avslår motionerna
2001/02:Sk16, 2001/02:Sk17 och 2001/02:Sk21 yrkande
3.

Ställningstagande

Sverige har bland världens högsta skatter på
arbetskraft, bl.a. som en följd av höga
arbetsgivaravgifter. Centerpartiet har tidigare
aktivt medverkat till att sänka
arbetsgivaravgifterna. Vi har ambitionen att
fortsätta den linjen. Företagsklimatet i Sverige
behöver bli bättre. Skatter och avgifter på arbete
måste sänkas för att ge människor chansen att
utveckla sina idéer i företag, vilket skapar fler
jobb. Det bör ske genom att en skatteväxling
genomförs, med sänkta skatter på arbetskraft och
höjda skatter på miljöskadliga verksamheter. Det ger
förutsättningar för ökad sysselsättning generellt
sett, vilket i synnerhet är gynnsamt för
tjänstesektorn med en hög andel
arbetskraftskostnader.

Regeringens förslag om en nedsättning av
socialavgifterna i stödområde A är ett välkommet
initiativ. Åtgärden är emellertid otillräcklig för
att stimulera småföretag i hela landet.
Centerpartiet anser därför att det behövs generella
sänkningar av socialavgifterna, som inriktas så att
småföretag får störst nytta av sänkningen. Den
generella reduktionen bör därför utökas från 5 till
10 procentenheter för såväl arbetsgivaravgifter som
egenavgifter fr.o.m. år 2002. Från år 2004 bör
beloppsgränsen sättas till 2 miljoner kronor för
företag och 300 000 kr för egenföretagare. Genom att
sänka socialavgifterna på detta sätt främjas de
mindre företagen, där anställningspotentialen är
högst, i förhållande till de större. Den sänkning av
socialavgifterna som Centerpartiet föreslår innebär
att alla företag får sänkta socialavgifter och
samtidigt att företagen i stödområde A skulle få fem
extra procent i nedsättning.
Eftersom beräkningen av statsbudgetens inkomster
för budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen
begränsar jag mitt yrkande till ett tillkännagivande
om att sänkningen av socialavgifterna i stödområde A
hade bort kombineras med en allmän sänkning av
socialavgifterna för småföretag i hela landet som
utformas efter den modell som Centerpartiet
presenterat i sitt budgetalternativ.

10. Förmånsbeskattning av miljöanpassade bilar
(punkt 5) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Sven Brus (kd) och Catharina Hagen
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs och godtar regeringens
förslag om en ändrad justeringsregel för miljö-
anpassade förmånsbilar. Därmed bifaller riksdagen
delvis proposition 2001/02:45 i denna del och
motionerna 2001/02:Sk19 yrkandena 1 och 2 och
2001/02:Sk21 yrkande 4.

Ställningstagande

Miljöstyrningen vad gäller skatter, avgifter och
övrigt regelverk som styr valet av fordonsbränslen
och miljövänlig teknik behöver förbättras. Det
ligger därför i samhällets intresse att stödja
forskningen kring ny teknik och därmed bidra till en
miljömässigt hållbar utveckling av transportsektorn.
Med jämna mellanrum presenteras nya lösningar för
att minska bränsleförbrukning och utsläpp av
miljöskadliga ämnen. Motorer med variabel
kompression, styrning av ventiltider och
bränsleinsprutning i förbränningsrummet är några
exempel som presenterats de senaste åren. Vi anser
därför att utvecklingen av miljöanpassade bilar
måste stimuleras.

Regeringens förslag innebär att ekonomiska
incitament ges för el- och elhybridbilar respektive
etanol- och gasbilar oavsett om dessa bilar är
utrustade eller används på ett sådant sätt att
skadliga utsläpp minskar. Det faktum att en bil är
utrustad så att man kan välja mellan bensin och
eldrift innebär inte automatiskt att de faktiska
utsläppen minskar. Avsikten med regeringens förslag
är säkert gott. Tyvärr slår det fel och leder inte
till en förbättrad miljöstyrning av vägtrafiken.
Regeringen motarbetar genom sitt förslag de framsteg
som görs med andra tekniker som kan vara minst lika
miljövänliga.
Det hade varit mycket bättre att sänka
förmånsvärdena för miljövänliga bilar i förhållande
till vilka faktiska utsläpp bilarna har och inte
utifrån vilken teknik som används. Det är olyckligt
om skattesystemet styr mot utveckling av en specifik
teknik utan att ta hänsyn till vilken teknik som är
mest miljövänlig. Vi anser därför att regeringens
förslag bör avslås och att regeringen bör få
återkomma med ett förslag som är teknikneutralt för
miljövänligare bilar.
Det system av skatter och regler som skall styra
mot miljövänligare fordon börjar alltmer likna ett
lapptäcke. När brister uppmärksammas görs nya
tillägg och specialregler som inte hänger ihop med
helheten. Följden har blivit ett otydligt regelverk
som har stora brister, inte minst när det gäller att
effektivt styra mot miljövänligare fordon och
bränslen. Vi anser därför att det är angeläget att
en total översyn görs av hela det system av skatter,
miljöklasser och övriga regler som skall styra mot
utveckling och användande av miljövänlig teknik inom
vägtrafiken.
Eftersom beräkningen av statsbudgetens inkomster
för budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen
begränsar vi vårt yrkande till ett tillkännagivande
om att regeringen bör återkomma med ett
teknikneutralt förslag och om behovet av en total
översyn av hela systemet av skatter, miljöklasser
och övriga regler som skall styra mot utveckling och
användande av miljövänlig teknik inom vägtrafiken.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 2001/02:45 att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200),
2. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),
3. lag om ändring i lagen (2000:1006) om
skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års
taxering,
4. lag om utvidgning av de särskilda avdragen
enligt socialavgiftslagen (2000:980),
5. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),
6. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning
av socialavgifter,
7. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229),
8. (lagförslaget behandlas av
samordningsskäl i betänkande
2001/02: SkU10).

Följdmotioner

2001/02:Sk16 av Jan-Evert Rådhström (m):

Riksdagen beslutar att regeringens förslag om sänkta
arbetsgivaravgifter skall gälla utan föreslagna
undantag.

2001/02:Sk17 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nedsättning av
socialavgifter för en vidgad krets företag i
stödområde A.

2001/02:Sk18 av Jan Backman (m):

Riksdagen beslutar införa en övergångsbestämmelse
för tidskriftsprenumerationer i samband med
lagändringen om sänkt mervärdesskatt på böcker och
tidskrifter så att leveranstidpunkten styr
momsuttaget.

2001/02:Sk19 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar avslå proposition 45 i den del
som berör förmånsbeskattning av miljöanpassade
bilar i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet av
övergripande översyn av hela systemet med väg-
trafikens miljöstyrande skatter, miljöklasser och
förmånsbeskattning.

2001/02:Sk20 av Johnny Gylling (kd):

Riksdagen beslutar om en övergångsbestämmelse för
tidskriftsprenumerationer i samband med en eventuell
sänkning av mervärdesskatten på böcker och
tidskrifter så att momssatsen anpassas efter
leveranstidpunkten.

2001/02:Sk21 av Sven Brus m.fl. (kd):

1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag
om en sänkt mervärdesskatt på tidskrifter.

2. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag
om ett utökat underlag för den särskilda
skattereduktionen.

3. Riksdagen beslutar att sänka
arbetsgivaravgifterna med 7 procentenheter i hela
landet på lönesummor upp till 900 000 kr fr.o.m.
2003.

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till riksdagen om hur miljöförbättrande
teknik för bilar kan subventioneras på ett
teknikneutralt sätt.

2001/02:Sk22 av Rolf Kenneryd m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag
om sänkt moms i den del det avser tidskrifter.

2. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt
tillsätter en utredning om konkurrensneutral
beskattning av veckopress och dagspressens
bilagor.

3. Riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag
om att utvidga underlaget för den särskilda
skattereduktionen från nuvarande pensionsgrundande
inkomst till taxerad förvärvsinkomst.

4. Riksdagen beslutar att sänka
arbetsgivaravgifterna för alla företag i enlighet
med vad som anförs i motionen.

2001/02:Sk23 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter
(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att noggrant
bevaka de gränsdragningsproblem som uppkommer vid
en differentierad mervärdesskatt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inom EU
noggrant bevaka utvecklingen av skattebehandlingen
av virtuella produkter.

3. Riksdagen beslutar avslå regeringens
förslag om den särskilda skattereduktionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 och 2 §§ samt
9 a kap. 11 och 12 §§ mervärdesskattelagen
(1994:200)[1] skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

7 kap
1 §[2]
Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av
beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra
eller tredje stycket.
Skatten tas ut med 12 procent av
beskattningsunderlaget för
1. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande
verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och
motsvarande i campingverksamhet,
2. transport i skidliftar,
3. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a
kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes
dödsbo,
4. import av sådana konstverk, samlarföremål och
antikviteter som avses i 9 a kap. 5-7 §§,
5. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import
av sådana livsmedel och livsmedelstillsatser som
avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med undantag
för
a) vatten från vattenverk,
b) spritdrycker, vin och starköl, och
c) tobaksvaror.
Skatten tas ut med 6 procent av
beskattningsunderlaget för
-----------------------------------------------------
1. allmänna 1. omsättning,
nyhetstidningar, varmed gemenskapsinternt förvärv
avses sådana och import av följande
publikationer av varor, om inte annat
dagspresskaraktär som följer av 3 kap. 13 och
normalt utkommer med 14 §§, under
minst ett nummer varje förutsättning att varorna
vecka, samt för inte helt eller
motsvarande radio- och huvudsakligen är ägnade
kassettidningar, åt reklam:
-böcker, broschyrer,
häften och liknande
alster, även i form av
enstaka blad,
-tidningar och
tidskrifter,
-bilderböcker, ritböcker
och målarböcker för barn,
-musiknoter, samt
-kartor, inbegripet
atlaser, väggkartor och
topografiska kartor,
2. omsättning,
gemenskapsinternt förvärv
och import av program och
kataloger för verksamhet
som avses i 5, 6, 7 eller
10 samt annan omsättning
än för egen verksamhet,
gemenskapsinternt förvärv
och import av program och
kataloger för verksamhet
som avses i 3 kap. 18 §,
allt under förutsättning
att programmen och
katalogerna inte helt
eller huvudsakligen är
ägnade åt reklam,
3. omsättning av
radiotidningar samt
omsättning,
gemenskapsinternt förvärv
och import av kasset-
tidningar, om inte annat
följer av 3 kap. 17 §,
och av kassetter eller
något annat tekniskt
medium som återger en
uppläsning av innehållet
i en vara som omfattas av
1,
4. omsättning,
gemenskapsinternt förvärv
och import av en vara som
genom teckenspråk,
punktskrift eller annan
sådan särskild metod gör
skrift eller annan
information tillgänglig
särskilt för läshandi-
kappade, om inte annat
följer av 3 kap. 4 §,
-----------------------------------------------------
2. tillträde till 5. tillträde till
konserter, cirkus-, konserter, cirkus-,
biograf-, teater-, opera- biograf-, teater-, opera-
eller balett- eller balett-
föreställningar eller föreställningar eller
andra jämförliga andra jämförliga
föreställningar, föreställningar,
-----------------------------------------------------
3. tjänster som avses i 6. tjänster som avses i
3 kap. 11 § 2 och 4 om 3 kap. 11 § 2 och 4 om
verksamheten inte bedrivs verksamheten inte bedrivs
av och inte heller av och inte heller
fortlöpande i mer än fortlöpande i mer än
ringa omfattning ringa omfattning
understöds av det understöds av det
allmänna, allmänna,
-----------------------------------------------------
3 a. tillträde till och 7. tillträde till och
förevisning av förevisning av
djurparker, djurparker,
-----------------------------------------------------
4. upplåtelse eller 8. upplåtelse eller
överlåtelse av överlåtelse av
rättigheter som omfattas rättigheter som omfattas
av 1, 4 eller 5 § lagen av 1, 4 eller 5 § lagen
(1960:729) om upphovsrätt (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och till litterära och
konstnärliga verk, dock konstnärliga verk, dock
inte när det är fråga om inte när det är fråga om
fotografier, fotografier,
reklamalster, system och reklamalster, system och
program för automatisk program för automatisk
databehandling eller databehand-ling eller
film, videogram eller film, videogram eller
annan jämförlig annan jämförlig
upptagning som avser upptagning som avser
information, information,
-----------------------------------------------------
5. upplåtelse eller 9. upplåtelse eller
överlåtelse av rättighet överlåtelse av rättighet
till ljud- eller bildupp- till ljud- eller bildupp-
tagning av en utövande tagning av en utövande
konstnärs framförande av konstnärs framförande av
ett litterärt eller ett litterärt eller
konstnärligt verk, konstnärligt verk,
-----------------------------------------------------
6. omsättning av tjänster 10. omsättning av
inom idrottsområdet som tjänster inom
anges i 3 kap. 11 a § idrottsområdet som anges
första stycket och som i 3 kap. 11 a § första
inte undantas från stycket och som inte
skatteplikt enligt andra undantas från skatteplikt
stycket samma paragraf, enligt andra stycket
och samma paragraf, och
-----------------------------------------------------
7. personbefordran utom 11. personbefordran utom
sådan be-fordran där sådan befordran där
resemomentet är av resemomentet är av
underordnad betydelse. underordnad betydelse.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
2 §
Vid omsättning som anges i 3 och 4 §§ beräknas
beskattningsunderlaget med utgångspunkt i det i
nämnda paragrafer angivna värdet. Beskattningsunder-
laget utgörs av detta värde minskat med
1. 20 procent när skattesatsen enligt 1 § är 25
procent,
2. 10,71 procent när skattesatsen är 12 procent,
och
3. 5,66 procent när skattesatsen är 6 procent.
-----------------------------------------------------
Vid omsättning som Vid omsättning som
medför skattskyldighet medför skattskyldighet
enligt 1 kap. 2 § första enligt 1 kap. 2 § första
stycket 2-4 utgörs dock stycket 2-4 b utgörs dock
beskattningsunderlaget av beskattningsunderlaget av
det i 3 § angivna värdet det i 3 § angivna värdet
utan sådan minskning som utan sådan minskning som
anges i första stycket. anges i första stycket.
-----------------------------------------------------
I 9 a kap. finns särskilda bestämmelser om beräkning
av beskattningsunderlaget vid omsättning i vissa
fall av begagnade varor, konstverk, samlarföremål
och antikviteter.
I 9 b kap. finns särskilda bestämmelser om
beräkning av beskattningsunderlaget vid omsättning i
viss resebyråverksamhet.
9 a kap.
11 §
-----------------------------------------------------
När flera varor köps När flera varor köps
eller säljs samtidigt eller säljs samtidigt
utan att de enskilda utan att de enskilda
varornas pris är känt, varornas pris är känt,
utgörs beskatt- utgörs beskatt-
ningsunderlaget av den ningsunderlaget av den
sammanlagda sammanlagda
vinstmarginalen, minskad vinstmarginalen, minskad
med den mervärdesskatt med den mervärdesskatt
som hänför sig till som hänför sig till
vinstmarginalen, för vinstmarginalen, för
sådana varor under sådana varor under
redovisningsperioden redovisningsperioden
enligt 10 kap. skatte- enligt 10 kap.
betalningslagen skattebetalningslagen
(1997:483), om inte annat (1997:483), om inte annat
följer av tredje stycket. följer av tredje stycket.
Om olika skattesatser är
tillämpliga, skall
beskattningsunderlaget
fördelas efter
skattesats. Fördelningen
får om så erfordras
bestämmas genom uppdel-
ning efter skälig grund.
-----------------------------------------------------
Om inköp eller försäljningar av varor enligt första
stycket utgör den huvudsakliga delen av en
återförsäljares inköp eller försäljningar under
redovisningsperioden, får även andra omsättningar
som avses i 1 eller 2 § ingå i beskattningsunderlag
enligt första stycket.
Första och andra styckena gäller i fråga om
motorfordon endast om de förvärvats för att efter
skrotning säljas i delar.
12 §
-----------------------------------------------------
Om värdet av inköp av Om värdet av inköp av
varor som avses i 11 § varor som avses i 11 §
under en redovisnings- under en redovisnings-
period överstiger värdet period överstiger värdet
av försäljningar av av försäljningar av
sådana varor under sådana varor under
perioden, får det perioden, får det
överskjutande beloppet överskjutande beloppet
läggas till värdet av läggas till värdet av
inköpen under en inköpen under en
efterföljande period, om efterföljande period, om
beskattningsunderlaget beskattningsunderlaget
bestäms enligt 11 § bestäms enligt 11 §
första eller andra första eller andra
stycket. stycket och inköpen är
hänförliga till samma
skattesats.
-----------------------------------------------------

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om
mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt
före ikraftträdandet.

**FOOTNOTES**
[1]: Lagen omtryckt 2000:500.
[2]: Senaste lydelse 2000:1357.
2. Förslag till lag om ändring i
skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs i fråga om
skattebetalningslagen (1997:483)
dels att 9 kap. 2 § och 11 kap. 9 § skall ha
följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,
11 kap. 18 a §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

9 kap.
2 §[3]
Förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i
enlighet med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan
drivmedelsförmån som avses i 61 kap. 10 §
inkomstskattelagen (1999:1229) skall dock värderas
till marknadsvärdet.
På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten
bestämma värdet av förmånen om
-----------------------------------------------------
1. värdet av bilförmån 1. värdet av bilförmån
eller kostförmån skall eller kostförmån skall
justeras enligt justeras enligt 61 kap.
61 kap. 18 eller 19 § 18, 19, 19 a eller 19 b §
inkomstskattelagen, eller in-komstskattelagen,
eller
-----------------------------------------------------
2. bostadsförmånsvärde som bestäms enligt 8 kap. 15
§ avviker med mer än 10 % från det värde som följer
av 61 kap. 2 eller 20 § inkomstskattelagen.
Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om
skattemyndighetens beslut.

-----------------------------------------------------
Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse
2001/02:3, bet.
2001/02:SkU3
-----------------------------------------------------

11 kap.
9 §
Skattemyndigheten fattar varje år beslut om
skattens storlek enligt den årliga taxeringen
(grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig
skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut
och till följd av beslut av domstol.
Med slutlig skatt avses summan av skatter och
avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion
enligt
-----------------------------------------------------
1. lagen (2000:1006) 1. lagen (2000:1006)
om skattereduktion på om skattereduktion på
förvärvsinkomster vid förvärvsinkomster vid
2002 års taxering, 2002 och 2003 års
taxeringar,
-----------------------------------------------------
2. lagen (2001:000) om skattereduktion för
fastighetsskatt,
3. lagen (2000:1380) om skattereduktion för
utgifter för vissa anslutningar för tele- och
datakommunikation, och
4. 65 kap. 9-12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------
18 a §
Om skatt redovisas
i flera
skattedeklarationer
av vilka någon är
en förenklad
skattedeklaration
enligt 10 kap. 13 a
§, skall skatt
anses beslutad i
enlighet med redo-
visningen även i en
skattedeklaration
som har lämnats för
sent. Detta gäller
dock inte om ett
beslut om
omprövning redan
har meddelats.
-----------------------------------------

Denna lag träder i kraft den
1 januari 2002.

**FOOTNOTES**
[3]: Senaste lydelse 1999:1300.
3. Förslag till lag om
ändring i lagen (2000:1006)
om skattereduktion på
förvärvsinkomster vid 2002
års taxering

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen
(2000:1006) om skattereduktion på
förvärvsinkomster vid 2002 års taxering
dels att rubriken till lagen samt 1, 2
och 4 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en
ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Lag om skattereduktion på Lag om skattereduktion på
förvärvsinkomster vid förvärvsinkomster vid
2002 års taxering 2002 och 2003 års
taxeringar
-----------------------------------------------------

1 §
-----------------------------------------------------
Skattskyldig fysisk Skattskyldig fysisk
person, som varit person, som varit
obegränsat skattskyldig obegränsat skattskyldig
under hela under hela
beskattningsåret, har vid beskattningsåret 2001
2002 års taxering rätt respektive 2002, har vid
till skattereduktion 2002 respektive 2003 års
enligt 2 § på taxering rätt till
skattepliktiga skattereduktion enligt 2
förvärvsinkomster som § på taxerad förvärvs-
utgör sådan inkomst av inkomst.
anställning eller sådan
inkomst av annat
förvärvsarbete som avses
i 2 kap. lagen (1998:674)
om inkomstgrundad
ålderspension.
Vid beräkning av inkomst
av anställning skall
avdrag göras för
kostnader som
arbetstagaren har haft i
arbetet i den
utsträckning kostnaderna,
minskade med erhållen
kostnadsersättning,
överstiger 1 000 kronor.
Vid beräkning av inkomst
som avses i första
stycket skall inkomst av
anställning och inkomst
av annat förvärvsarbete
var för sig avrundas till
närmast lägre hundratal
kronor.
-----------------------------------------------------

2 §
-----------------------------------------------------
Skattereduktionen uppgår Skattereduktionen uppgår
till 1 320 kronor när till 1 320 kronor när den
förvärvsinkomsten enligt taxerade förvärvs-
1 § uppgår till högst inkomsten uppgår till
135 000 kronor. Om högst 135 000 kronor. Om
inkomsten överstiger den taxerade förvärvs-
135 000 kronor minskas inkomsten överstiger
skattereduktionen med 1,2 135 000 kronor minskas
procent av den skattereduktionen med 1,2
överskjutande inkomsten. procent av den
Skattereduktionen får överskjutande inkomsten.
inte överstiga ett belopp
motsvarande vare sig för- Skattereduktionen får
värvsinkomsten enligt 1 § inte överstiga den
multiplicerad med den debiterade kommunala
kommunala skattesatsen inkomstskatten.
eller den debiterade kom-
munala inkomstskatten. Andra stycket gäller
inte i fråga om
skattskyldig som har rätt
till särskilt grundavdrag
enligt 63 kap. 6 §
inkomstskattelagen
(1999:1229).
-----------------------------------------------------

4 §

Skattereduktion enligt denna lag räknas
av mot kommunal och statlig inkomstskatt
samt mot statlig fastighetsskatt enligt
lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt.
Skattereduktion enligt denna lag
tillgodoräknas den skattskyldige före
annan skattereduktion.
-----------------------------------------------------
Skattereduktion enligt Skattereduktion enligt
denna lag skall inte denna lag skall inte
beaktas vid beräkning av beaktas vid beräkning av
skattebelopp enligt 4 § skattebelopp enligt 4 §
lagen (1997: 324) om lagen (1997: 324) om
begränsning av skatt och begränsning av skatt.
vissa fall.
-----------------------------------------------------

4 a §
-----------------------------------------------------
Skattskyldig som har
rätt till särskilt
grundavdrag enligt
63 kap. 6 §
inkomstskattelagen
(1999:1229) och som inte
alls eller endast till
viss del kan räkna av
skattereduktionen enligt
2 § mot sådan skatt som
avses i 4 § första
stycket, skall vid
debitering av slutlig
skatt tillgodoföras ett
belopp som motsvarar en
sådan skattereduktion.
-----------------------------------------------------

1. Denna lag träder i kraft den 1
januari 2002 och tillämpas första gången
vid 2003 års taxering om inte annat
följer av punkt 2.
2. De nya bestämmelserna tillämpas vid
2002 års taxering i fråga om
skattskyldig som har rätt till särskilt
grundavdrag enligt 63 kap. 6 §
inkomstskattelagen (1999:1229) och vars
beskattningsbara förvärvsinkomst inte
överstiger 9 500 kronor. Därvid skall
skattereduktionen minskas med 25 procent
av det belopp med vilket den
beskattningsbara förvärvsinkomsten
överstiger 4 300 kronor.
3. Punkt 2 tillämpas endast om de nya
bestämmelserna är förmånligare för den
skattskyldige än äldre bestämmelser.
4. Förslag till lag om utvidgning av de
särskilda avdragen enligt
socialavgiftslagen (2000:980)
Härigenom föreskrivs följande.
Tillämpningsområde
1 § I denna lag finns bestämmelser om
stöd till näringslivet i det stödområde
som anges i bilagan till lagen i form av
utvidgade särskilda avdrag vid
avgiftsberäkningen enligt
socialavgiftslagen (2000:980).
2 § Vid beräkning av
arbetsgivaravgifterna skall ett utvidgat
särskilt avdrag göras, om den
avgiftsskyldige har utgett
avgiftspliktig ersättning för arbete
utfört vid ett fast driftställe i
stödområdet.
Vid beräkning av egenavgifterna skall
ett utvidgat särskilt avdrag göras, om
avgiftspliktig inkomst av
näringsverksamhet från ett fast
driftställe i stödområdet ingår i
avgiftsunderlaget.
3 § Bestämmelserna i 2 § första stycket
skall inte tillämpas om den
avgiftsskyldige är
1. en kommun eller ett landsting,
2. en statlig myndighet,
3. ett statligt affärsdrivande verk,
4. en ideell förening eller en
stiftelse, eller
5. ett registrerat trossamfund.
4 § Bestämmelserna i 2 § skall inte
tillämpas på verksamhet som avser
1. fiskeriverksamhet,
vattenbruksverksamhet eller sådan
jordbruksverksamhet som avser produkter
som anges i bilaga 1 till Fördraget om
upprättandet av Europeiska gemenskapen,
2. transportverksamhet, eller
3. verksamhet inom kol- och
stålindustri som omfattas av Fördraget
om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen.

Avdragets storlek
5 § Vid beräkning av
arbetsgivaravgifterna skall avdrag,
utöver vad som följer av 2 kap. 28 §
socialavgiftslagen (2000:980), göras med
10 procent av avgiftsunderlaget, dock
högst med 7 100 kronor.
I avgiftsunderlaget för beräkning av
avdraget enligt första stycket skall
endast ingå avgiftspliktig ersättning
som utgetts för arbete vid ett fast
driftställe i stödområdet.
Bestämmelserna i 2 kap. 29 §
socialavgiftslagen skall också tillämpas
vid avdragsberäkningen enligt första
stycket.
6 § Vid beräkning av egenavgifterna
skall avdrag, utöver vad som följer av
3 kap. 18 § socialavgiftslagen
(2000:980), göras med 10 procent av
avgiftsunderlaget, dock högst med 18 000
kronor.
I avgiftsunderlaget för beräkning av
avdraget enligt första stycket skall
endast ingå avgiftspliktig inkomst från
ett fast driftställe i stödområdet.
Bestämmelserna i 3 kap. 18 § andra
stycket och 19 § socialavgiftslagen
skall också tillämpas vid
avdragsberäkning enligt första stycket.
Avdraget får i sådant fall inte
överstiga 85 200 kronor per år.

1. Denna lag träder i kraft den 1
januari 2002.
2. Bestämmelserna i 5 § tillämpas i
fråga om arbetsgivaravgifter på ersätt-
ningar som betalas ut efter utgången av
år 2001.
3. Bestämmelserna i 6 § tillämpas första
gången vid 2003 års taxering.
Bilaga

Stödområde
Norrbottens län: Arvidsjaurs, Arjeplogs,
Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix,
Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och
Övertorneå kommuner samt Edefors och
Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun
och f.d. Markbygdens
kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun.
Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea,
Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele,
Storumans, Vilhelmina, Vindelns och
Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och
Kalvträsks församlingar i Skellefteå
kommun.
Jämtlands län: Bergs, Bräcke,
Härjedalens, Krokoms, Ragunda,
Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner.
Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge
kommuner, Holms och Lidens församlingar
i Sundsvalls kommun samt Anundsjö,
Björna, Skorpeds och Trehörningsjö
församlingar i Örnsköldsviks kommun.
Gävleborgs län: Ljusdals kommun.
Dalarnas län: Malungs, Orsa, Vansbro
och Älvdalens kommuner samt Venjans och
Våmhus församlingar i Mora kommun.
Värmlands län: Torsby kommun.
Med församlingar avses de territoriella
församlingar som fanns den 31 december
1999.

5. Förslag till lag om
ändring i lagen (2000:981)
om fördelning av
socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 11 och 13 §§
lagen (2000:981) om fördelning av
socialavgifter skall ha följande
lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

11 §
-----------------------------------------------------
Influtna Influtna
arbetsgivaravgifter skall arbetsgivaravgifter skall
fördelas mellan fördelas mellan
avgiftsändamålen enligt avgiftsändamålen enligt
beskattningsbeslut som beskattningsbeslut som
följer av 11 kap. följer av 11 kap.
skattebetalningslagen skattebetalningslagen
(1997:483). Avdrag som (1997:483). Avdrag som
görs enligt 2 kap. 28-30 görs enligt 2 kap. 28-30
§§ socialavgiftslagen §§ socialavgiftslagen
(2000:980) skall avse (2000:980) skall avse
arbetsmark-nadsavgiften. arbetsmarknadsavgiften.
Avdrag som görs enligt 5
§ lagen (2001:000) om
utvidgning av de
särskilda avdragen enligt
socialavgiftslagen
(2000:980) skall i första
hand avse sjuk-
försäkringsavgiften och
därefter föräldra-
försäkringsavgiften.
-----------------------------------------------------
Bestämmelserna i första stycket skall
tillämpas också på avgifts- och
räntebelopp som betalas ut till
arbetsgivare.
Föreskrifter om fördelningen får
meddelas av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande,
Riksförsäkringsverket.
13 §
Avdrag enligt 3 kap. 18 §
socialavgiftslagen (2000:980) skall i
angiven ordning avse
arbetsmarknadsavgiften,
sjukförsäkringsavgiften, arbetsskade-
avgiften, efterlevandepensionsavgiften
och föräldraförsäkringsavgiften.
-----------------------------------------------------
Avdrag enligt 6 § lagen
(2001:000) om utvidgning
av de sär-skilda avdragen
enligt socialavgiftslagen
(2000:980) skall i första
hand avse
sjukförsäkringsavgiften
och därefter i angiven
ordning föräldra-
försäkringsavgiften,
arbetsskadeav-giften och
efterlevandepensions-
avgiften.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Om bara Om bara
ålderspensionsavgiften ålderspensionsavgiften
skall betalas enligt 3 skall betalas enligt 3
kap. 15 eller 16 § kap. 15 eller 16 §
socialavgiftslagen skall socialavgiftslagen skall
avdraget enligt 3 kap. de i första och andra
18 § den lagen anses avse styckena angivna avdragen
skatten enligt lagen anses avse skatten enligt
(1990:659) om särskild lagen (1990:659) om
löneskatt på vissa särskild löne-skatt på
förvärvsinkomster. vissa förvärvsinkomster.
-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari
2002.

6. Förslag till lag om
ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om
inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 61 kap. 19 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två
nya paragrafer, 61 kap. 19 a och
19 b §§, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

61 kap.
19 §[4]
Som synnerliga skäl för att justera
värdet av bilförmån nedåt anses
- att bilen använts som arbetsredskap,
- att bilen använts i taxinäring, att
den körts minst 6 000 mil i verksamheten
under kalenderåret och att dispositionen
för privat körning varit begränsad i mer
än ringa utsträckning, eller
- att det finns liknande omständigheter.
-----------------------------------------------------
Värdet av bilförmån
skall justeras nedåt
också när bilen ingår i
en större grupp av bilar
som deltar i ett test
eller liknande för att
prova ut ny eller
förbättrande miljö- eller
säkerhetsteknik eller
dylikt och bilen i det
utförandet inte finns att
köpa på den allmänna
marknaden inom Europeiska
ekonomiska samarbets-
området.
Om bilen är utrustad med
teknik för drift helt
eller delvis med
miljövänligare drivmedel
än bensin och dieselolja
eller med elektricitet
och bilens nybilspris
därför är högre än
nybilspriset för närmast
jämförbara bil utan sådan
teknik, skall
förmånsvärdet justeras
nedåt till en nivå som
motsvarar förmånsvärdet
för den jämförbara bilen.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------
19 a §
Om en bil är
utrustad med teknik
för drift helt
eller delvis med
elektricitet eller
med andra mer
miljöanpassade
drivmedel än bensin
och dieselolja och
bilens nybilspris
därför är högre än
nybilspriset för
närmast jämförbara
bil utan sådan
teknik, skall
förmånsvärdet
justeras nedåt till
en nivå som
motsvarar
förmånsvärdet för
den jämförbara
bilen.
I stället för vad
som sägs i första
stycket om
storleken på
justeringen av
förmånsvärdet skall
detta värde
justeras nedåt till
en nivå som
motsvarar
1. 60 procent av
förmånsvärdet för
den jämförbara
bilen om bilen är
utrustad med teknik
för drift med
elektricitet, eller
2. 80 procent av
förmånsvärdet för
den jämförbara
bilen om bilen är
utrustad med teknik
för drift med
alkohol eller med
annan gas än gasol.
En justering av
förmånsvärdet nedåt
får göras enligt
andra stycket 1 med
högst 16 000 kronor
och enligt andra
stycket 2 med högst
8 000 kronor för
helt år i
förhållande till
den jämförbara
bilen.
-----------------------------------------
-----------------------------------------
19 b §
Värdet av
bilförmån skall
justeras nedåt när
en bil ingår i en
större grupp av
bilar som deltar i
ett test eller
liknande för att
prova ut ny eller
förbättrande miljö-
eller
säkerhetsteknik
eller dylikt och
bilen i det
utförandet inte
finns att köpa på
den allmänna
marknaden inom
Europeiska
ekonomiska
samarbets-området.
-----------------------------------------

1. Denna lag träder i
kraft den 1 januari
2002.
2. De nya
bestämmelserna
tillämpas första
gången vid 2003 års
taxering.
3. Bestämmelserna i
61 kap. 19 a § andra
och tredje styckena
tillämpas till och med
2005 års taxering,
dock skall
bestämmelserna i andra
stycket 2 och tredje
stycket även tillämpas
vid 2006 års taxering.

**FOOTNOTES**
[4]: Senaste lydelse
2000:1341.
7. Förslag till
lag om ändring
i
socialavgiftslagen
(2000:980)

Härigenom föreskrivs
att 1 kap. 1 §
socialavgiftslagen
(2000:980) skall ha
följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

1 kap.
1 §
I denna lag finns
bestämmelser om
avgifter för
finansiering av
systemen för social
trygghet
(socialavgifter).
Bestämmelser om
avgifter för
finansiering av
ålderspensioneringen
finns även i lagen
(1994:1744) om allmän
pensionsavgift och
lagen (1998:676) om
statlig
ålderspensionsavgift.
-----------------------------------------------------
Bestämmelser om Bestämmelser om
fördelning av fördelning av
socialavgifter finns i socialavgifter finns i
lagen (2000: 981) om lagen (2000: 981) om
fördelning av fördelning av
socialavgifter. socialavgifter.
Bestämmelser om utvidgade
särskilda avdrag från
socialavgifterna finns i
lagen (2001:000) om
utvidgning av de
särskilda avdragen enligt
socialavgiftslagen
(2000:980).
-----------------------------------------------------

Denna lag träder i
kraft den 1 januari
2002.
Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottets
förslag till
ändring i
regeringens
förslag till
lag om
utvidgning av
de särskilda
avdragen enligt
socialavgiftslagen
(2000:980)

Skatteutskottet
föreslår att 1-3 och 5
§§ i regeringens
förslag till lag om
utvidgning av de
särskilda avdragen
enligt
socialavgiftslagen
(2000:980) ges
följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse.

-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
1 § I denna lag finns 1 § I denna lag finns
bestämmelser om stöd till bestämmelser om stöd till
näringslivet i det stöd- näringslivet och viss
område som anges i ideell verksamhet i det
bilagan till lagen i form stödområde som anges i
av utvidgade särskilda bilagan till lagen i form
avdrag vid av utvidgade särskilda
avgiftsberäkningen enligt avdrag vid
socialavgiftslagen avgiftsberäkningen enligt
(2000:980). socialavgiftslagen
(2000:980).
-----------------------------------------------------
2 § Vid beräkning av 2 § Vid beräkning av
arbetsgivaravgifterna arbetsgivaravgifterna
skall ett utvidgat skall ett utvidgat
särskilt avdrag göras, om särskilt avdrag göras, om
den avgiftsskyldige har den avgiftsskyldige har
utgett avgiftspliktig utgett avgiftspliktig
ersättning för arbete ersättning för arbete
utfört vid ett fast utfört i
driftställe i näringsverksamhet vid ett
stödområdet. fast driftställe i stöd-
området eller för arbete
i annan verksamhet som
bedrivs av en ideell
förening eller en
stiftelse, vid en sådan
plats i stödområdet som
motsvarar ett fast
driftställe.
-----------------------------------------------------
Vid beräkning av egenavgifterna skall ett utvidgat
särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av
näringsverksamhet från ett fast driftställe i
stödområdet ingår i avgiftsunderlaget.
-----------------------------------------------------
3 § Bestämmelserna i 2 § 3 § Bestämmelserna i 2 §
första stycket skall inte första stycket skall inte
tillämpas om den tillämpas om den
avgiftsskyldige är avgiftsskyldige är
1. en kommun eller ett 1. en kommun eller ett
landsting, landsting,
2. en statlig myndighet, 2. en statlig myndighet,
3. ett statligt 3. ett statligt
affärsdrivande verk, affärsdrivande verk,
eller
4. en ideell förening
eller en stiftelse, eller
-----------------------------------------------------
5. ett registrerat 4. ett registrerat
trossamfund. trossamfund.
-----------------------------------------------------
5 § Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna skall
avdrag, utöver vad som följer av 2 kap. 28 §
socialavgiftslagen (2000:980), göras med 10 procent
av avgiftsunderlaget, dock högst med 7 100 kronor.
-----------------------------------------------------
I avgiftsunderlaget för I avgiftsunderlaget för
beräkning av avdraget beräkning av avdraget
enligt första stycket enligt första stycket
skall endast ingå skall endast ingå sådan
avgiftspliktig ersättning avgiftspliktig er-
som utgetts för arbete sättning som avses i 2 §
vid ett fast driftställe första stycket.
i stödområdet.
-----------------------------------------------------
Bestämmelserna i 2 kap. 29 § socialavgiftslagen
skall också tillämpas vid avdragsberäkningen enligt
första stycket.
-----------------------------------------------------

BILAGA 4

Lagrådsyttrande som
begärts av
utskottet

LAGRÅDET

Utdrag ur protokoll
vid sammanträde 2001-
11-15

Närvarande: f.d.
justitierådet Hans
Danelius,
regeringsrådet Gustaf
Sandström,
justitierådet Dag
Victor.

Riksdagens
skatteutskott har den
13 november 2001
beslutat inhämta
Lagrådets yttrande
över förslag till
ändring i det i
propositionen
2001/02:45 framlagda
förslaget till lag om
utvidgning av de
särskilda avdragen
enligt
socialavgiftslagen
(2000:980).

Förslaget har inför
Lagrådet föredragits
av
kammarrättsassessorn
Peder Brynolf.

Förslaget föranleder
följande yttrande av
Lagrådet:

I proposition
2001/02:45 har
regeringen föreslagit
riksdagen att anta
bl.a. ett förslag till
lag om utvidgning av
de särskilda avdragen
enligt
socialavgiftslagen
(2000:980). Syftet är
enligt propositionen
att ge regional
stimulans för
småföretagandet i ett
stödområde bestående
av de kommuner m.m.
som anges i en bilaga
till lagen.

I den föreslagna
lagens 3 § anges att
det utvidgade
särskilda avdraget vid
beräkning av
arbetsgivaravgifter
inte skall tillämpas
på bl.a. ideella
föreningar och
stiftelser. Det
förslag som
skatteutskottet nu har
remitterat till
Lagrådet innebär att
detta undantag skall
utgå och att alltså
även ideella
föreningar och
stiftelser skall kunna
tillerkännas ett
sådant utvidgat
avdrag.

Lagrådet finner det
vara en
lämplighetsfråga om
ideella föreningar och
stiftelser skall
omfattas av
regleringen eller inte
och har därför inga
synpunkter på
förslaget som sådant.
Däremot vill Lagrådet
framhålla att det av
regeringen utformade
lagförslaget avser
stöd åt näringslivet
och att vissa av
bestämmelserna inte är
avpassade för ideella
föreningar och
stiftelser som inte
bedriver
näringsverksamhet. Om
den nu föreslagna
utvidgningen av
tillämpningsområdet
skall genomföras, bör
därför ändringar göras
i 1 §, vari nu anges
att lagen innehåller
bestämmelser om stöd
till näringslivet,
samt i 2 § första
stycket och 5 § andra
stycket, i vilka
rätten till utvidgat
avdrag avseende
arbetsgivaravgift
knyts till förekomsten
av ett fast
driftställe i
stödområdet.