Socialförsäkringsutskottets betänkande
2001/02:SFU5

Vissa socialförsäkringsfrågor


Sammanfattning

I   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens
proposition  2001/02:9 Vissa socialförsäkringsfrågor
(delvis) jämte  två  motionsyrkanden  som väckts med
anledning av propositionen i denna del.
I  propositionen föreslås i huvudsak följande.  En
försöksverksamhet   med   24-timmarsmyndighet   inom
socialförsäkringsadministrationen     inleds     för
förmånerna     föräldrapenning     och    tillfällig
föräldrapenning.  Försöksverksamheten   skall   pågå
under 2002.
Vidare   införs   ett  särskilt  högriskskydd  för
levande donatorer av  organ  och  vävnader i samband
med  donationsingrepp  eller utredningar  om  sådant
ingrepp. Skyddet medför  att  donatorns arbetsgivare
har  rätt till ersättning från sjukförsäkringen  för
sina  kostnader   för   sjuklön.  Beslut  om  sådant
särskilt  högriskskydd  fattas   av   den   allmänna
försäkringskassan.  Ett  sådant beslut innebär  även
att den enskilde erhåller  ersättning för den första
dagen i en sjukperiod (karensdagen).
I propositionen föreslås också att en arbetsgivare
inte    längre    skall    lämna    uppgift     till
Riksförsäkringsverket  om  sjukdomsfall som har gett
arbetstagare   hos   denne   rätt    till   sjuklön.
Statistiska   centralbyrån   bör   i   stället   bli
insamlande   myndighet   för   allt   underlag  till
statistikföringen av den korta sjukfrånvaron.
Den  bestämmelse  som  reglerar försäkringskassans
skyldighet att vid en viss  senaste tidpunkt göra en
s.k.   fördjupad   bedömning   av  sjukpenningrätten
föreslås   upphöra.  Det  betyder  dock   inte   att
försäkringskassan  inte  längre  skall göra en sådan
bedömning utan endast att detaljregleringen upphör.
Ändringarna föreslås huvudsakligen  träda  i kraft
den 1 januari 2002.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag med  den
ändringen    att    försöksverksamheten    med   24-
timmarsmyndighet  förlängs till och med den 30  juni
2003. Vidare föreslås en mindre redaktionell ändring
i  ett  av lagförslagen.  Motionsyrkandena  avstyrks
därmed.
I ärendet finns en reservation.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Full kompensation för donators
inkomstbortfall

 Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf6 yrkandena 1
och 2.
Reservation 1 (kd)

2. Lagförslagen

 Riksdagen antar regeringens förslag till
1.   lag    om    försöksverksamhet    med    24-
timmarsmyndighet          inom         socialför-
säkringsadministrationen med  den  ändringen  att
lagen skall gälla till och med den 30 juni 2003,
2.  lag  om  ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
3. lag om ändring i lagen (2000:774) om ändring i
lagen (1962:381)  om  allmän  försäkring  med den
ändringen att rubriken skall ha följande lydelse:
Lag  om  ändring  i  lagen  (1962:381)  om allmän
försäkring,
4. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
5.  lag om ändring i lagen (1994:1744) om  allmän
pensionsavgift,
6. lag  om  ändring i lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift,
7.  lag  om  ändring   i   lagen   (2000:981)  om
fördelning av socialavgifter,
8.   lag   om  ändring  i  socialförsäkringslagen
(1999:799) och
9.   lag   om   ändring   i   socialförsäkringslagen
(1999:799).

Stockholm den 22 november 2001

På socialförsäkringsutskottets vägnar


Berit Andnor

Följande ledamöter  har deltagit i beslutet: Berit
Andnor (s), Bo Könberg  (fp),  Margit  Gennser  (m),
Anita   Jönsson  (s),  Ulla  Hoffmann  (v),  Mariann
Ytterberg   (s),  Lennart  Klockare  (s),  Sven-Erik
Sjöstrand (v),  Birgitta Carlsson (c), Mona Berglund
Nilsson (s), Margareta Cederfelt (m), Göte Wahlström
(s), Magda Ayoub  (kd),  Björn  Leivik  (m),  Carl G
Nilsson (m) och Désirée Pethrus Engström (kd).
2001/02

SfU5


Redogörelse för ärendet



I         proposition         2001/02:9        Vissa
socialförsäkringsfrågor  föreslår   regeringen   att
riksdagen     antar     förslag    till    lag    om
försöksverksamhet   med   24-timmarsmyndighet   inom
socialförsäkringsadministrationen   liksom   förslag
till ändring i ett flertal lagar.
Av  utskottet  behandlade  lagförslag återfinns  i
bilaga 2.
Regeringens   förslag   till   ändring   i   lagen
(1993:737)  om  bostadsbidrag  (lagförslag  2.5)  är
överlämnat till bostadsutskottet  och  behandlas  av
det utskottet i betänkande 2001/02:BoU1.
Två   motioner   har   väckts   med  anledning  av
propositionen. Två av motionsyrkandena,  2001/02:Sf6
yrkandena 1 och 2, behandlas i detta betänkande  och
återges i bilaga 1.
Övriga      motionsyrkanden      behandlas      av
bostadsutskottet i betänkande 2001/02:BoU1.
Utskottets överväganden


Försöksverksamhet med 24-
timmarsmyndighet inom
socialförsäkringsadministrationen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör besluta om en försöksverksamhet
med 24-timmarsmyndighet som skall pågå t.o.m.
den 30 juni 2003.
Vidare  bör  riksdagen bifalla regeringen
förslag bl.a. om
–  att  försöksverksamheten   skall   omfatta
föräldrapenning         och        tillfällig
föräldrapenning,
–   att   regeringen   eller  den   myndighet
regeringen bestämmer skall få meddela närmare
föreskrifter om vilka som  skall erbjudas att
delta i försöksverksamheten  och omfattningen
i övrigt,
–   att   en   försäkrad   inom   ramen   för
försöksverksamheten skall kunna anmäla uttag,
lämna s.k. försäkran för föräldrapenning  och
avstå   rätt   till   föräldrapenning   genom
elektroniskt dokument via Internet samt
–  att  kravet  på  att uppgifter om faktiska
förhållanden  skall  lämnas   på   heder  och
samvete     inte     skall     gälla     inom
försöksverksamheten.

Propositionen

Inom    ramen   för   Riksförsäkringsverkets   (RFV)
utvecklingsprogram       har      utarbetats      en
Internetstrategi  med  riktlinjer   för  interaktiva
självbetjäningstjänster.     Avsikten     är     att
självbetjäningstjänster inledningsvis skall  införas
inom föräldraförsäkringen men att möjligheterna  att
göra  personliga besök hos försäkringskassan, skicka
brev eller  ringa  skall  kvarstå  för  dem som inte
önskar eller kan utnyttja självbetjäningstjänsten.

Uttrycket   24-timmarsmyndighet  används  relativt
allmänt  som  beteckning   för   olika   nätbaserade
tjänster   som   tillhandahålls   eller  kommer  att
tillhandahållas   allmänheten   av  den   offentliga
förvaltningen. Inom ramen för begreppet ligger såväl
tillhandahållande  av  information   som   av   s.k.
självbetjäningstjänster  med  möjligheter  att  göra
t.ex.   ansökan  via  Internet.  Eftersom  förslaget
omfattar  en  begränsad  försöksverksamhet  föreslås
inte  någon  närmare precisering av själva begreppet
24-timmarsmyndighet.
Avsikten        är         att         interaktiva
självbetjäningstjänster   vid  årsskiftet  2002/2003
skall     införas     i     full     skala      inom
föräldraförsäkringen.  Med  hänsyn  härtill  är  det
nödvändigt  att  en  försöksverksamhet  dessförinnan
påbörjas och utvärderas. Regeringen föreslår  därför
att lagen om försöksverksamheten skall träda i kraft
den  1 januari 2002 och gälla t.o.m. den 31 december
samma år.
Inom   förmånsslagen   föräldrapenning  respektive
tillfällig föräldrapenning,  som  regleras  i 4 kap.
lagen  (1962:381)  om  allmän  försäkring (AFL),  är
inslagen   av   formkrav  begränsade.   Det   saknas
uttryckliga krav  på  skriftlighet utom såvitt avser
avstående av rätt till föräldrapenning enligt 4 kap.
3 § sjätte stycket AFL.  Dock  gäller  ett generellt
krav på heder och samvete i 20 kap. 8 § AFL.
Eftersom   de  föreslagna  bestämmelserna   enbart
syftar   till  att   ligga   till   grund   för   en
försöksverksamhet  är  det  enligt  regeringen  inte
lämpligt   att   nu   föreslå   någon   ändring   av
bestämmelserna  i  AFL. I stället bör det införas en
särskild  bestämmelse  i  den  föreslagna  lagen  om
försöksverksamhet  för att klargöra att avstående av
rätt till föräldrapenning får ske genom elektroniskt
dokument.
Föreskrifter om heder  och  samvete  måste  enligt
regeringens uppfattning principiellt ses som en  del
av      ett      funktionellt     sammanhang     där
straffbestämmelserna  i 15 kap. 10 § brottsbalken om
osann respektive vårdslös  försäkran utgör en viktig
faktor.  Eftersom  det  är  oklart  om  dessa  brott
omfattar   även  uppgiftslämnande   i   elektroniska
meddelanden  och  den  enskilde  bör  kunna  förutse
konsekvenserna  av  ett  visst  handlande, måste det
anses    vara    olämpligt    att    i   fråga    om
försöksverksamheten upprätthålla kravet på heder och
samvete.  I lagen om försöksverksamhet  bör  således
införas  en   bestämmelse   om  att  kravet  på  att
uppgifter om faktiska förhållanden  skall  lämnas på
heder     och     samvete     inte    gäller    inom
försöksverksamheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra  mot regeringens
förslag   men  anser  att  försöksverksamheten   bör
förlängas t.o.m.  den  30  juni  2003  för att ge en
rimlig  tid  för  utvärdering  och  utarbetande   av
förslag  avseende  fullskaleverksamheten.  Med denna
ändring tillstyrker utskottet förslaget.

Ersättning till levande donatorer av organ
och vävnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
– att kostnaderna för sjuklön, som utges till
en arbetstagare när denne som givare av organ
eller  annat biologiskt material enligt lagen
(1995:831) om transplantation m.m. till följd
av ingrepp för att ta tillvara det biologiska
materialet  eller  förberedelser  för  sådant
ingrepp, skall kunna ersättas av den allmänna
sjukförsäkringen och
–  att  den enskilde skall erhålla ersättning
för  den  första   dagen   i   en  sjukperiod
(karensdagen).
Riksdagen bör därmed avslå motionsyrkanden
om donators inkomstbortfall dels  till  följd
av  organdonationen,  dels vid följdsjukdomar
som  kan  härledas  till en  sådan  donation.
Jämför reservation (kd).

Propositionen

Enligt regeringen är  ersättning för organdonatorers
inkomstbortfall och andra  merkostnader i princip en
fråga som bör lösas inom respektive  landsting.  För
arbetstagare som omfattas av reglerna om sjuklön bör
dock  ändring  göras i sjuklönelagen (1991:1047) för
att  undvika  att   presumtiva  donatorer  kommer  i
konflikt  med  sin  arbetsgivare   på  grund  av  de
kostnader för sjuklön som uppstår för denne.

Regeringen   föreslår  därför  att  ett   särskilt
högriskskydd införs i sjuklönelagen för arbetstagare
i  samband  med  donation  eller  förberedelser  för
donation av egna organ eller vävnader. Ett beslut om
ett  sådant särskilt  högriskskydd  medför  att  den
arbetsgivare  hos  vilken  donatorn  är anställd har
rätt till ersättning från sjukförsäkringen  för sina
kostnader för sjuklön med anledning av donationen.
Enligt regeringens uppfattning är det även rimligt
att  den försäkrade får ersättning från den allmänna
försäkringen  för  karensdag  i  samband  med  eller
förberedelse för donation.
Reglerna  föreslås  även  omfatta arbetstagare som
varit föremål för undersökningar  och  provtagningar
som leder till ett sjukdomstillstånd men  där det av
olika skäl inte blir aktuellt att donera organ eller
vävnader.
Regeringen     anser     att     ersättning    för
organdonatorers         inkomstbortfall        såsom
mellanskillnaden mellan sjuklön och faktisk lön samt
andra  merkostnader  är  en   fråga   som   även   i
fortsättningen bör lösas inom respektive landsting.

Motionen

I  motion  Sf6  av Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs i
yrkande 1 ett tillkännagivande  om  att donatorer av
organ    och    vävnader   skall   garanteras   full
kompensation     för     inkomstbortfall.     Enligt
motionärerna finns  det annars risk för att det blir
regionala skillnader i villkoren för donatorer.

I   samma   motion   yrkande    2    begärs    ett
tillkännagivande    om    full    kompensation   vid
följdsjukdomar     som     kan     härledas     till
organdonationen.  Motionärerna påpekar att donatorer
ibland  drabbas  av  komplikationer   en  tid  efter
ingreppet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att donatorer av organ  och vävnader
gör  insatser  som  är  värdefulla både för enskilda
individer och för samhället  i  stort. Därmed är det
enligt  utskottet  fullt  rimligt  att  de  erhåller
ersättning  för karensdagen och att sjukförsäkringen
ersätter arbetsgivarens kostnader för den anställdes
sjuklön i samband med donationen.

När  det  gäller   ersättning   till  donator  för
inkomstdelar  som  inte  ersätts  av  sjuklön  eller
sjukpenning    noterar    utskottet    att   det   i
propositionen  anges  att  flertalet  landsting  har
utvecklat  en  praxis  för ersättning i samband  med
donationer.  I vissa landsting  utges  ersättning  i
form av full lön för karensdagen, differenser mellan
sjukpenning   och    lönebortfall,    resekostnader,
patientavgifter och medicinkostnader. Egenföretagare
eller  lantbrukare kan också erhålla ersättning  för
vikarie  eller  avbytare. Vidare finns landsting som
betalar ersättning för vissa kostnader för barntill-
syn, främst för små barn.
Visserligen innebär  en  ordning  där  landstingen
står för sådan ersättning att ersättningen kan komma
att  skilja  sig  åt  mellan  de  olika landstingen.
Utskottet   delar  dock regeringens uppfattning  att
frågan om kompensation  för  t.ex.  mellanskillnaden
mellan erhållen sjuklön/sjukpenning och  faktisk lön
bör lösas inom respektive landsting.
Beträffande    frågan    om    kompensation    för
följdsjukdomar  som  kan  härledas  till  donationen
konstaterar  utskottet  att  det  i  förslaget  till
ändring  såväl  i  3 kap.  4  b §  AFL  som  i  13 §
sjuklönelagen   anges   att   försäkringskassan  får
meddela beslut om högriskskydd för en sjukperiod när
den  sökande som givare av biologiskt  material  har
rätt till  sjukpenning  eller  sjuklön till följd av
ingrepp   för   att   ta  tillvara  det   biologiska
materialet eller förberedelser  för  sådant ingrepp.
Ett   sådant   beslut   innebär   som   nämnts   att
arbetsgivaren   får  ersättning  för  kostnader  för
sjuklön  och att den  enskilde  får  ersättning  för
karensdag.
Enligt utskottets  mening är lagtexten så utformad
att ett beslut om högriskskydd för en sjukperiod när
donatorn har rätt till  sjukpenning  m.m. till följd
av  ingreppet  mycket  väl  kan  avse  även   senare
inträffade   komplikationer   till   följd   av   en
organdonation   m.m.  Om  det  konstateras  att  det
föreligger ett orsakssamband  mellan organdonationen
och senare sjukperioder bör försäkringskassan  kunna
besluta  att  utge  ersättning för sjuklönekostnader
och karensdag.
Med det anförda tillstyrker  utskottet regeringens
förslag och avstyrker motion Sf6  yrkande  1. Motion
Sf6   yrkande  2  får  anses  tillgodosedd  med  det
anförda.

Uppgiftsskyldighet för arbetsgivare
m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag att
arbetsgivare  fr.o.m. den 1 januari 2002 inte
skall        lämna        uppgift        till
Riksförsäkringsverket om sjukdomsfall som har
gett  en  arbetstagare  hos denne  rätt  till
sjuklön.

Propositionen

I samband med att lagen om  sjuklön  infördes  den 1
januari  1992  ålades arbetsgivare att lämna uppgift
till RFV om sjukdomsfall  som  gett arbetstagare hos
denne  rätt  till  sjuklön. Eftersom  rapporteringen
inte  fungerade  på  ett   tillfredsställande   sätt
slopades fr.o.m. den 1 januari 1999 skyldigheten för
arbetsgivare  med  färre  än  50 anställda att lämna
uppgift till RFV.

RFV  har  i en skrivelse (dnr S2001/3073/SF)  till
Socialdepartementet   i   april   2001   begärt  att
arbetsgivares   skyldighet  att  lämna  uppgift   om
sjukdomsfall  som   gett  rätt  till  sjuklön  skall
upphöra fr.o.m. 2002.  Enligt RFV kan det inte anses
försvarbart  att  fortsätta   med   denna   del   av
statistiksystemet  i  dess  nuvarande  form eftersom
bortfallet  för stora arbetsgivare är så  stort  att
någon publicering  av  officiell  statistik inte kan
ske.
Regeringen  delar RFV:s uppfattning  och  föreslår
att det nuvarande  systemet  för sjuklöneaviseringar
avvecklas. Statistiska centralbyrån  bör  i  stället
bli  den  myndighet som samlar in allt underlag  för
statistikföring      av      sjukfrånvaron     under
sjuklöneperioden. RFV bör dock även fortsättningsvis
vara  den statistikansvariga myndigheten  för  denna
sjukfrånvaro.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Fördjupad bedömning av
sjukpenningrätten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag att
försäkringskassans  s.k. fördjupade bedömning
av  sjukpenningrätten  vid  en  viss  senaste
tidpunkt skall upphöra att gälla.

Gällande bestämmelser

Enligt  3 kap. 8 och 8 a §§ AFL skall den försäkrade
till   försäkringskassan    ge   in   ett   särskilt
läkarutlåtande och en skriftlig  särskild  försäkran
för  att  styrka nedsättningen av arbetsförmågan  på
grund av sjukdom  senast  fr.o.m.  den  tjugoåttonde
dagen  efter  sjukanmälningsdagen. För en försäkrad,
som i omedelbar  anslutning  till  en sjuklöneperiod
gör  anspråk  på  sjukpenning,  skall den  särskilda
försäkran  styrka  nedsättning av arbetsförmågan  på
grund av sjukdom redan  fr.o.m. den första dagen för
vilken sjukpenning kan utbetalas.

Det   särskilda   läkarutlåtandet    skall   bl.a.
innehålla   uppgift   om   pågående   och   planerad
behandling   eller  rehabiliteringsåtgärd,  beräknad
återstående  tid  med  nedsatt  funktionsförmåga  på
grund av sjukdom  och läkarens bedömning av i vilken
grad     den     nedsatta    funktionen     påverkar
arbetsförmågan. Den  särskilda  försäkran, som skall
lämnas  på  heder  och samvete, skall  innehålla  en
utförligare   beskrivning    av    den   försäkrades
arbetsuppgifter och hans eller hennes egen bedömning
av arbetsförmågan.
Senast efter det att det särskilda läkarutlåtandet
och   den   särskilda   försäkran  kommit  in   till
försäkringskassan    skall   kassan,    efter    att
försäkringsläkaren hörts,  bedöma  i vilken grad den
försäkrades arbetsförmåga fortfarande  är nedsatt på
grund  av  sjukdom  och  om  det  är nödvändigt  med
rehabilitering eller ytterligare utredningsåtgärder.
Om det fordras för denna fördjupade bedömning, skall
försäkringskassan begära att den försäkrade genomgår
utredning    för   bedömning   av   det   medicinska
tillståndet,  arbetsförmågan   och  behovet  av  och
möjligheterna till rehabilitering.

Propositionen

RFV  har  efter  en  utvärdering av  den  fördjupade
bedömningen i budgetunderlaget  för  2002–2004  (dnr
S2001/1890/SF)   föreslagit   att  reglerna  slopas.
Skälet är enligt RFV att den fördjupade bedömningen,
som i dag görs schablonmässigt,  har  visat  sig  ha
mycket   liten  effekt.  Mot  bakgrund  bl.a.  härav
föreslår    regeringen     att    bestämmelsen    om
försäkringskassans    fördjupade     bedömning    av
sjukpenningrätten  skall  upphöra  att gälla  den  1
januari   2002.  Att  själva  bestämmelsen   upphävs
innebär dock  inte  att  regeringens uppfattning har
förändrats beträffande värdet  och behovet av tidiga
och kontinuerliga insatser både  när  det gäller att
pröva     sjukpenningrätten     och    att    utreda
rehabiliteringsbehov           och          initiera
rehabiliteringsåtgärder.  Syftet   med   regeringens
förslag  är  enbart att ge försäkringskassan  större
möjlighet  att  satsa  på  kvalitet  i  stället  för
kvantitet i sitt arbete med sjukfallen.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening visar RFV:s utvärdering att
de nu aktuella reglerna har kommit att motverka sitt
syfte.   Utskottet    kan   också   konstatera   att
Sjukförsäkringsutredningen    i    sitt   betänkande
Sjukfrånvaro och sjukskrivning – fakta  och  förslag
(SOU  2000:121) har föreslagit att detaljregleringen
av  formerna   för  försäkringskassans  bedömning  i
enskilda fall skall  tas bort. Utredningen anser att
den  ”tvångsmässiga”  prioriteringen   av  generella
insatser till en viss tidpunkt har fått  till  följd
att  resurser  inte  kunnat användas på ett optimalt
sätt.  Även den särskilda  utredare  som  fått  till
uppgift   att   utarbeta   förslag  till  en  samlad
handlingsplan i arbetslivet,  HpH-utredningen  (dir.
2000:92),   har  föreslagit  att  bestämmelserna  om
fördjupad bedömning  av  sjukpenningrätten  upphävs.
Utskottet delar regeringens uppfattning att reglerna
bör   upphöra   att  gälla  och  tillstyrker  därmed
förslaget.

Indexering av efterlevandepensioner
m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
– att all form av  efterlevandepension  skall
följsamhetsindexeras   efter   det   att   de
reformerade  reglerna  om efterlevandepension
trätt i kraft,
–  att  den  statliga  ålderspensionsavgiften
skall regleras gentemot Riksgäldskontoret vid
samma tillfälle och på det  sätt  som  gäller
för      ålderspensionsavgifterna      enligt
socialavgiftslagen (2000:980) och
–  att  i  vissa närmare angivna lagar ändras
det  belopp  som  beräkningarna  skall  göras
utifrån till inkomstbasbelopp  i  stället för
förhöjt prisbasbelopp.

Propositionen

Som  en  följd  av ålderspensionsreformen  har  även
efterlevandepensionerna reformerats. De nya reglerna
gäller fr.o.m. den  1 januari 2003 och innebär bl.a.
att   inkomstrelaterad   efterlevandepension   skall
följsamhetsindexeras  enligt samma regler som gäller
för ålderspension.

Ålderspension enligt reformerade regler har börjat
betalas   ut  fr.o.m.  2001.   För   dem   som   får
ålderspension  enligt  ATP-systemets  regler  gäller
dock  nya  regler  först fr.o.m. den 1 januari 2003.
Riksdagen  har  på  förslag   av  regeringen  (prop.
1999/2000:138, bet. 2000/01:SfU4,  rskr. 2000/01:11)
beslutat att följsamhetsindexeringen  av  ATP i form
av  ålderspension  skall  träda i kraft redan  2001,
dvs. börja tillämpas första  gången  vid  årsskiftet
2001/2002.  Riksdagens  beslut  kom dock att omfatta
även  vissa  efterlevandepensioner.  Eftersom  detta
inte varit regeringens avsikt föreslås nu en ändring
som innebär att  reglerna  om  följsamhetsindexering
för all efterlevandepension skall  gälla fr.o.m. den
1 januari  2003. Därmed kommer efterlevandepensioner
att   följsamhetsindexeras    första    gången   vid
årsskiftet 2003/2004.
Ålderspensionsavgifter  enligt  socialavgiftslagen
(2000:980)   och   preliminärt   beräknad    statlig
ålderspensionsavgift   enligt  lagen  (1998:676)  om
statlig  ålderspensionsavgift   betalas  in  löpande
månatligen  under  intjänandeåret.   En   preliminär
fördelning  av  ålderspensionsavgiften  görs  mellan
staten,   Riksgäldskontoret  och  Första–Fjärde  AP-
fonderna.   Den    statliga   ålderspensionsavgiften
fördelas preliminärt  mellan  Riksgäldskontoret  och
Första–Fjärde  AP-fonderna.  Senast den 31 mars året
efter  fastställelseåret  skall   en  avstämning  av
avgifterna göras. Den statliga ålderspensionavgiften
beräknas slutligt och det bestäms hur  stort  belopp
därav   som   skall   föras  till  Riksgäldskontoret
respektive  till  Första–Fjärde  AP-fonderna.  Någon
slutlig  reglering gentemot  Riksgäldskontoret  görs
dock inte  vid  tidpunkten för avstämningen utan den
görs först året därpå genom månatliga inbetalningar.
Ålderspensionsavgiften  regleras  däremot slutligt i
april månad året efter fastställelseåret.
RFV  har i en skrivelse den 12 januari  2001  (dnr
S2001/295/SF)  påtalat  att  den nuvarande ordningen
kan  medföra att Premiepensionsmyndigheten  i  vissa
situationer  måste  ta upp särskilda lån. Regeringen
föreslår med hänsyn härtill  att  regleringen av den
framräknade  slutliga statliga ålderpensionsavgiften
gentemot Riksgäldskontoret  ändras  så  att den görs
vid samma tillfälle och på samma sätt som gäller för
ålderspensionsavgiften   enligt  socialavgiftslagen,
dvs. i april månad det år avstämningen görs.
Vissa    beräkningar    inom   försäkringen    för
inkomstgrundad ålderspension skall göras med ledning
av  ett  inkomstbasbelopp.  Inkomstbasbeloppet   har
under  2001  motsvarat det förhöjda prisbasbeloppet.
Från 2002 skall emellertid inkomstbasbeloppet räknas
om med förändringen  av  inkomstindexet.  En ändring
bör  därför  göras  i  lagen  (1994:1744)  om allmän
pensionsavgift,        lagen        om       statlig
ålderspensionsavgift   och   lagen   (2000:981)   om
fördelning av socialavgifter. Förslaget  innebär att
de   aktuella   beräkningarna  skall  göras  utifrån
inkomstbasbeloppet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Ändrade forumregler för
utlandsärenden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
bl.a. om
– att Gotlands läns allmänna försäkringskassa
blir  ensam behörig  att  avgöra  ärenden  om
pension   och   livränta  enligt  yrkes-  och
arbetsskadelagstiftningen  för  personer vars
ärenden  inte  skall  avgöras av någon  annan
försäkringskassa    enligt     de    allmänna
forumbestämmelserna och
–  att samma försäkringskassa fr.o.m.  den  1
januari  2003  även  blir  ensam  behörig att
avgöra    ärenden   om   sjukersättning   och
aktivitetsersättning för samma personkrets.

Propositionen

Regeringen   beslutade   den   29   mars   2001  att
pensionsverksamheten  vid  Stockholms  läns allmänna
försäkringskassas  utlandskontor skall omlokaliseras
till   Gotlands   läns  allmänna   försäkringskassa.
Verksamheten  skall   fr.o.m.   den  1 januari  2002
bedrivas på Gotland.

För  att åstadkomma en laglig exklusiv  behörighet
för  Gotlands  läns  allmänna  försäkringskassa  att
avgöra   sådana  ärenden  som  i  dag  handläggs  av
utlandskontoret   vid   Stockholms   läns   allmänna
försäkringskassa     föreslår     regeringen     att
forumreglerna  i  socialförsäkringslagen  (1999:799)
ändras.  Ändringarna  innebär  att  om  ingen  annan
försäkringskassa  är  behörig att avgöra ett ärende,
skall  ärendet  avgöras av  Gotlands  läns  allmänna
försäkringskassa  om  ärendet  gäller  pension  samt
livränta      enligt     lagen     (1976:380)     om
arbetsskadeförsäkring  och  livränta som bestäms med
tillämpning      av     lagen     (1954:243)      om
yrkesskadeförsäkring.   Vidare   bör  Gotlands  läns
allmänna försäkringskassa handlägga  samma  typer av
ärenden  som  avser  anställda på beskickningar  och
konsulat samt Europeiska gemenskapernas personal.
Från  och  med  2003  kommer   förtidspension  att
ersättas  av sjukersättning och aktivitetsersättning
som inte är  pensionsförmåner.  Även  sjukersättning
och  aktivitetsersättning kan komma att  utges  till
utomlands    bosatta.    Gotlands    läns   allmänna
försäkringskassa bör därför vara den kassa som avgör
sådana ärenden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Reservation



Utskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservation. I rubriken anges inom  parentes  vilken
punkt  i utskottets förslag till riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.


Full kompensation för donators inkomstbortfall
(punkt 1)

av Magda  Ayoub  och  Désirée Pethrus Engström (båda
kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller
därmed motion 2001/02:Sf6 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

En   organdonation  är  inte  en  sjukdom,  utan  en
välgärning såväl för dem som är i behov av nya organ
som för  samhället.  Den  som  bidrar till detta bör
hållas  ekonomiskt  skadeslös och  således  få  full
kompensation för kostnader  och  inkomstförluster på
grund av den arbetsoförmåga som uppkommer  i samband
med donationen.

Regeringen    anser   dock   att   ersättning   av
organdonatorers        inkomstbortfall         såsom
mellanskillnaden mellan sjuklön och faktisk lön samt
andra    merkostnader   är   en   fråga   som   även
fortsättningsvis    bör    lösas   inom   respektive
landsting.  Risken  är att donatorerna  därmed  inte
garanteras  full kompensation  för  inkomstbortfall.
Dessutom är risken  stor  att  det uppstår regionala
skillnader i villkoren för donatorer.  Mot  bakgrund
härav  anser  vi  att  regeringen  efter  samråd med
landstingen  bör återkomma med förslag om hur  dessa
problem skall lösas.
Det finns en  fråga  som över huvud taget inte tas
upp  i  propositionen. Det  gäller  det  faktum  att
donatorer   ibland  drabbas  av  komplikationer  som
inträder  en  tid  efter  ingreppet.  Vi  anser  att
sjukfrånvaro på  grund  av  följdsjukdomar  som  kan
härledas  till  organdonationen skall kompenseras på
samma  sätt  som  i   samband   med   ingreppet  och
förberedelserna inför ingreppet.
Vi  konstaterar  att lagtexten är så utformad  att
ett beslut om högriskskydd  även  kan omfatta senare
inträffade    komplikationer    till    följd     en
organdonation  m.m. Enligt vår uppfattning bör detta
dock uttryckligen  anges i lagtexten. Regeringen bör
återkomma med förslag härom.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen

I         proposition        2001/02:9         Vissa
socialförsäkringsfrågor        har        regeringen
(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar
regeringens förslag till

1.  lag om försöksverksamhet med 24-timmarsmyndighet
inom socialförsäkringsadministrationen,

2. lag  om  ändring  i  lagen  (1962:381)  om allmän
försäkring,

3.  lag  om ändring i lagen (2000:774) om ändring  i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

6. lag om  ändring  i  lagen  (1994:1744)  om allmän
pensionsavgift,

7.  lag  om  ändring  i  lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift,

8. lag om ändring i lagen  (2000:981)  om fördelning
av socialavgifter,

9.   lag   om   ändring   i   socialförsäkringslagen
(1999:799), och

10.   lag   om   ändring   i  socialförsäkringslagen
(1999:799).

Lagförslaget 5 i propositionen,  lag  om  ändring  i
lagen  (1993:737)  om  bostadsbidrag,  är överlämnat
till bostadsutskottet.

Lagförslagen  i övrigt återfinns som bilaga  2  till
betänkandet.

Följdmotion


2001/02:Sf6 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att donatorer av
organ   och   vävnader   skall   garanteras   full
kompensation för inkomstbortfall.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om full kompensation
vid   följdsjukdomar    som    kan   härledas   till
organdonationen.


Bilaga 2

Regeringens lagförslag