Socialförsäkringsutskottets betänkande
2001/02:SFU5
Vissa socialförsäkringsfrågor
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2001/02:9 Vissa socialförsäkringsfrågor
(delvis) jämte två motionsyrkanden som väckts med
anledning av propositionen i denna del.
I propositionen föreslås i huvudsak följande. En
försöksverksamhet med 24-timmarsmyndighet inom
socialförsäkringsadministrationen inleds för
förmånerna föräldrapenning och tillfällig
föräldrapenning. Försöksverksamheten skall pågå
under 2002.
Vidare införs ett särskilt högriskskydd för
levande donatorer av organ och vävnader i samband
med donationsingrepp eller utredningar om sådant
ingrepp. Skyddet medför att donatorns arbetsgivare
har rätt till ersättning från sjukförsäkringen för
sina kostnader för sjuklön. Beslut om sådant
särskilt högriskskydd fattas av den allmänna
försäkringskassan. Ett sådant beslut innebär även
att den enskilde erhåller ersättning för den första
dagen i en sjukperiod (karensdagen).
I propositionen föreslås också att en arbetsgivare
inte längre skall lämna uppgift till
Riksförsäkringsverket om sjukdomsfall som har gett
arbetstagare hos denne rätt till sjuklön.
Statistiska centralbyrån bör i stället bli
insamlande myndighet för allt underlag till
statistikföringen av den korta sjukfrånvaron.
Den bestämmelse som reglerar försäkringskassans
skyldighet att vid en viss senaste tidpunkt göra en
s.k. fördjupad bedömning av sjukpenningrätten
föreslås upphöra. Det betyder dock inte att
försäkringskassan inte längre skall göra en sådan
bedömning utan endast att detaljregleringen upphör.
Ändringarna föreslås huvudsakligen träda i kraft
den 1 januari 2002.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag med den
ändringen att försöksverksamheten med 24-
timmarsmyndighet förlängs till och med den 30 juni
2003. Vidare föreslås en mindre redaktionell ändring
i ett av lagförslagen. Motionsyrkandena avstyrks
därmed.
I ärendet finns en reservation.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Full kompensation för donators
inkomstbortfall
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf6 yrkandena 1
och 2.
Reservation 1 (kd)
2. Lagförslagen
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om försöksverksamhet med 24-
timmarsmyndighet inom socialför-
säkringsadministrationen med den ändringen att
lagen skall gälla till och med den 30 juni 2003,
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
3. lag om ändring i lagen (2000:774) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring med den
ändringen att rubriken skall ha följande lydelse:
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
4. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
5. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän
pensionsavgift,
6. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift,
7. lag om ändring i lagen (2000:981) om
fördelning av socialavgifter,
8. lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799) och
9. lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799).
Stockholm den 22 november 2001
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit
Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),
Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Mariann
Ytterberg (s), Lennart Klockare (s), Sven-Erik
Sjöstrand (v), Birgitta Carlsson (c), Mona Berglund
Nilsson (s), Margareta Cederfelt (m), Göte Wahlström
(s), Magda Ayoub (kd), Björn Leivik (m), Carl G
Nilsson (m) och Désirée Pethrus Engström (kd).
2001/02
SfU5
Redogörelse för ärendet
I proposition 2001/02:9 Vissa
socialförsäkringsfrågor föreslår regeringen att
riksdagen antar förslag till lag om
försöksverksamhet med 24-timmarsmyndighet inom
socialförsäkringsadministrationen liksom förslag
till ändring i ett flertal lagar.
Av utskottet behandlade lagförslag återfinns i
bilaga 2.
Regeringens förslag till ändring i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag (lagförslag 2.5) är
överlämnat till bostadsutskottet och behandlas av
det utskottet i betänkande 2001/02:BoU1.
Två motioner har väckts med anledning av
propositionen. Två av motionsyrkandena, 2001/02:Sf6
yrkandena 1 och 2, behandlas i detta betänkande och
återges i bilaga 1.
Övriga motionsyrkanden behandlas av
bostadsutskottet i betänkande 2001/02:BoU1.
Utskottets överväganden
Försöksverksamhet med 24-
timmarsmyndighet inom
socialförsäkringsadministrationen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör besluta om en försöksverksamhet
med 24-timmarsmyndighet som skall pågå t.o.m.
den 30 juni 2003.
Vidare bör riksdagen bifalla regeringen
förslag bl.a. om
att försöksverksamheten skall omfatta
föräldrapenning och tillfällig
föräldrapenning,
att regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer skall få meddela närmare
föreskrifter om vilka som skall erbjudas att
delta i försöksverksamheten och omfattningen
i övrigt,
att en försäkrad inom ramen för
försöksverksamheten skall kunna anmäla uttag,
lämna s.k. försäkran för föräldrapenning och
avstå rätt till föräldrapenning genom
elektroniskt dokument via Internet samt
att kravet på att uppgifter om faktiska
förhållanden skall lämnas på heder och
samvete inte skall gälla inom
försöksverksamheten.
Propositionen
Inom ramen för Riksförsäkringsverkets (RFV)
utvecklingsprogram har utarbetats en
Internetstrategi med riktlinjer för interaktiva
självbetjäningstjänster. Avsikten är att
självbetjäningstjänster inledningsvis skall införas
inom föräldraförsäkringen men att möjligheterna att
göra personliga besök hos försäkringskassan, skicka
brev eller ringa skall kvarstå för dem som inte
önskar eller kan utnyttja självbetjäningstjänsten.
Uttrycket 24-timmarsmyndighet används relativt
allmänt som beteckning för olika nätbaserade
tjänster som tillhandahålls eller kommer att
tillhandahållas allmänheten av den offentliga
förvaltningen. Inom ramen för begreppet ligger såväl
tillhandahållande av information som av s.k.
självbetjäningstjänster med möjligheter att göra
t.ex. ansökan via Internet. Eftersom förslaget
omfattar en begränsad försöksverksamhet föreslås
inte någon närmare precisering av själva begreppet
24-timmarsmyndighet.
Avsikten är att interaktiva
självbetjäningstjänster vid årsskiftet 2002/2003
skall införas i full skala inom
föräldraförsäkringen. Med hänsyn härtill är det
nödvändigt att en försöksverksamhet dessförinnan
påbörjas och utvärderas. Regeringen föreslår därför
att lagen om försöksverksamheten skall träda i kraft
den 1 januari 2002 och gälla t.o.m. den 31 december
samma år.
Inom förmånsslagen föräldrapenning respektive
tillfällig föräldrapenning, som regleras i 4 kap.
lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), är
inslagen av formkrav begränsade. Det saknas
uttryckliga krav på skriftlighet utom såvitt avser
avstående av rätt till föräldrapenning enligt 4 kap.
3 § sjätte stycket AFL. Dock gäller ett generellt
krav på heder och samvete i 20 kap. 8 § AFL.
Eftersom de föreslagna bestämmelserna enbart
syftar till att ligga till grund för en
försöksverksamhet är det enligt regeringen inte
lämpligt att nu föreslå någon ändring av
bestämmelserna i AFL. I stället bör det införas en
särskild bestämmelse i den föreslagna lagen om
försöksverksamhet för att klargöra att avstående av
rätt till föräldrapenning får ske genom elektroniskt
dokument.
Föreskrifter om heder och samvete måste enligt
regeringens uppfattning principiellt ses som en del
av ett funktionellt sammanhang där
straffbestämmelserna i 15 kap. 10 § brottsbalken om
osann respektive vårdslös försäkran utgör en viktig
faktor. Eftersom det är oklart om dessa brott
omfattar även uppgiftslämnande i elektroniska
meddelanden och den enskilde bör kunna förutse
konsekvenserna av ett visst handlande, måste det
anses vara olämpligt att i fråga om
försöksverksamheten upprätthålla kravet på heder och
samvete. I lagen om försöksverksamhet bör således
införas en bestämmelse om att kravet på att
uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på
heder och samvete inte gäller inom
försöksverksamheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens
förslag men anser att försöksverksamheten bör
förlängas t.o.m. den 30 juni 2003 för att ge en
rimlig tid för utvärdering och utarbetande av
förslag avseende fullskaleverksamheten. Med denna
ändring tillstyrker utskottet förslaget.
Ersättning till levande donatorer av organ
och vävnader
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
att kostnaderna för sjuklön, som utges till
en arbetstagare när denne som givare av organ
eller annat biologiskt material enligt lagen
(1995:831) om transplantation m.m. till följd
av ingrepp för att ta tillvara det biologiska
materialet eller förberedelser för sådant
ingrepp, skall kunna ersättas av den allmänna
sjukförsäkringen och
att den enskilde skall erhålla ersättning
för den första dagen i en sjukperiod
(karensdagen).
Riksdagen bör därmed avslå motionsyrkanden
om donators inkomstbortfall dels till följd
av organdonationen, dels vid följdsjukdomar
som kan härledas till en sådan donation.
Jämför reservation (kd).
Propositionen
Enligt regeringen är ersättning för organdonatorers
inkomstbortfall och andra merkostnader i princip en
fråga som bör lösas inom respektive landsting. För
arbetstagare som omfattas av reglerna om sjuklön bör
dock ändring göras i sjuklönelagen (1991:1047) för
att undvika att presumtiva donatorer kommer i
konflikt med sin arbetsgivare på grund av de
kostnader för sjuklön som uppstår för denne.
Regeringen föreslår därför att ett särskilt
högriskskydd införs i sjuklönelagen för arbetstagare
i samband med donation eller förberedelser för
donation av egna organ eller vävnader. Ett beslut om
ett sådant särskilt högriskskydd medför att den
arbetsgivare hos vilken donatorn är anställd har
rätt till ersättning från sjukförsäkringen för sina
kostnader för sjuklön med anledning av donationen.
Enligt regeringens uppfattning är det även rimligt
att den försäkrade får ersättning från den allmänna
försäkringen för karensdag i samband med eller
förberedelse för donation.
Reglerna föreslås även omfatta arbetstagare som
varit föremål för undersökningar och provtagningar
som leder till ett sjukdomstillstånd men där det av
olika skäl inte blir aktuellt att donera organ eller
vävnader.
Regeringen anser att ersättning för
organdonatorers inkomstbortfall såsom
mellanskillnaden mellan sjuklön och faktisk lön samt
andra merkostnader är en fråga som även i
fortsättningen bör lösas inom respektive landsting.
Motionen
I motion Sf6 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs i
yrkande 1 ett tillkännagivande om att donatorer av
organ och vävnader skall garanteras full
kompensation för inkomstbortfall. Enligt
motionärerna finns det annars risk för att det blir
regionala skillnader i villkoren för donatorer.
I samma motion yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande om full kompensation vid
följdsjukdomar som kan härledas till
organdonationen. Motionärerna påpekar att donatorer
ibland drabbas av komplikationer en tid efter
ingreppet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att donatorer av organ och vävnader
gör insatser som är värdefulla både för enskilda
individer och för samhället i stort. Därmed är det
enligt utskottet fullt rimligt att de erhåller
ersättning för karensdagen och att sjukförsäkringen
ersätter arbetsgivarens kostnader för den anställdes
sjuklön i samband med donationen.
När det gäller ersättning till donator för
inkomstdelar som inte ersätts av sjuklön eller
sjukpenning noterar utskottet att det i
propositionen anges att flertalet landsting har
utvecklat en praxis för ersättning i samband med
donationer. I vissa landsting utges ersättning i
form av full lön för karensdagen, differenser mellan
sjukpenning och lönebortfall, resekostnader,
patientavgifter och medicinkostnader. Egenföretagare
eller lantbrukare kan också erhålla ersättning för
vikarie eller avbytare. Vidare finns landsting som
betalar ersättning för vissa kostnader för barntill-
syn, främst för små barn.
Visserligen innebär en ordning där landstingen
står för sådan ersättning att ersättningen kan komma
att skilja sig åt mellan de olika landstingen.
Utskottet delar dock regeringens uppfattning att
frågan om kompensation för t.ex. mellanskillnaden
mellan erhållen sjuklön/sjukpenning och faktisk lön
bör lösas inom respektive landsting.
Beträffande frågan om kompensation för
följdsjukdomar som kan härledas till donationen
konstaterar utskottet att det i förslaget till
ändring såväl i 3 kap. 4 b § AFL som i 13 §
sjuklönelagen anges att försäkringskassan får
meddela beslut om högriskskydd för en sjukperiod när
den sökande som givare av biologiskt material har
rätt till sjukpenning eller sjuklön till följd av
ingrepp för att ta tillvara det biologiska
materialet eller förberedelser för sådant ingrepp.
Ett sådant beslut innebär som nämnts att
arbetsgivaren får ersättning för kostnader för
sjuklön och att den enskilde får ersättning för
karensdag.
Enligt utskottets mening är lagtexten så utformad
att ett beslut om högriskskydd för en sjukperiod när
donatorn har rätt till sjukpenning m.m. till följd
av ingreppet mycket väl kan avse även senare
inträffade komplikationer till följd av en
organdonation m.m. Om det konstateras att det
föreligger ett orsakssamband mellan organdonationen
och senare sjukperioder bör försäkringskassan kunna
besluta att utge ersättning för sjuklönekostnader
och karensdag.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag och avstyrker motion Sf6 yrkande 1. Motion
Sf6 yrkande 2 får anses tillgodosedd med det
anförda.
Uppgiftsskyldighet för arbetsgivare
m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag att
arbetsgivare fr.o.m. den 1 januari 2002 inte
skall lämna uppgift till
Riksförsäkringsverket om sjukdomsfall som har
gett en arbetstagare hos denne rätt till
sjuklön.
Propositionen
I samband med att lagen om sjuklön infördes den 1
januari 1992 ålades arbetsgivare att lämna uppgift
till RFV om sjukdomsfall som gett arbetstagare hos
denne rätt till sjuklön. Eftersom rapporteringen
inte fungerade på ett tillfredsställande sätt
slopades fr.o.m. den 1 januari 1999 skyldigheten för
arbetsgivare med färre än 50 anställda att lämna
uppgift till RFV.
RFV har i en skrivelse (dnr S2001/3073/SF) till
Socialdepartementet i april 2001 begärt att
arbetsgivares skyldighet att lämna uppgift om
sjukdomsfall som gett rätt till sjuklön skall
upphöra fr.o.m. 2002. Enligt RFV kan det inte anses
försvarbart att fortsätta med denna del av
statistiksystemet i dess nuvarande form eftersom
bortfallet för stora arbetsgivare är så stort att
någon publicering av officiell statistik inte kan
ske.
Regeringen delar RFV:s uppfattning och föreslår
att det nuvarande systemet för sjuklöneaviseringar
avvecklas. Statistiska centralbyrån bör i stället
bli den myndighet som samlar in allt underlag för
statistikföring av sjukfrånvaron under
sjuklöneperioden. RFV bör dock även fortsättningsvis
vara den statistikansvariga myndigheten för denna
sjukfrånvaro.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Fördjupad bedömning av
sjukpenningrätten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag att
försäkringskassans s.k. fördjupade bedömning
av sjukpenningrätten vid en viss senaste
tidpunkt skall upphöra att gälla.
Gällande bestämmelser
Enligt 3 kap. 8 och 8 a §§ AFL skall den försäkrade
till försäkringskassan ge in ett särskilt
läkarutlåtande och en skriftlig särskild försäkran
för att styrka nedsättningen av arbetsförmågan på
grund av sjukdom senast fr.o.m. den tjugoåttonde
dagen efter sjukanmälningsdagen. För en försäkrad,
som i omedelbar anslutning till en sjuklöneperiod
gör anspråk på sjukpenning, skall den särskilda
försäkran styrka nedsättning av arbetsförmågan på
grund av sjukdom redan fr.o.m. den första dagen för
vilken sjukpenning kan utbetalas.
Det särskilda läkarutlåtandet skall bl.a.
innehålla uppgift om pågående och planerad
behandling eller rehabiliteringsåtgärd, beräknad
återstående tid med nedsatt funktionsförmåga på
grund av sjukdom och läkarens bedömning av i vilken
grad den nedsatta funktionen påverkar
arbetsförmågan. Den särskilda försäkran, som skall
lämnas på heder och samvete, skall innehålla en
utförligare beskrivning av den försäkrades
arbetsuppgifter och hans eller hennes egen bedömning
av arbetsförmågan.
Senast efter det att det särskilda läkarutlåtandet
och den särskilda försäkran kommit in till
försäkringskassan skall kassan, efter att
försäkringsläkaren hörts, bedöma i vilken grad den
försäkrades arbetsförmåga fortfarande är nedsatt på
grund av sjukdom och om det är nödvändigt med
rehabilitering eller ytterligare utredningsåtgärder.
Om det fordras för denna fördjupade bedömning, skall
försäkringskassan begära att den försäkrade genomgår
utredning för bedömning av det medicinska
tillståndet, arbetsförmågan och behovet av och
möjligheterna till rehabilitering.
Propositionen
RFV har efter en utvärdering av den fördjupade
bedömningen i budgetunderlaget för 20022004 (dnr
S2001/1890/SF) föreslagit att reglerna slopas.
Skälet är enligt RFV att den fördjupade bedömningen,
som i dag görs schablonmässigt, har visat sig ha
mycket liten effekt. Mot bakgrund bl.a. härav
föreslår regeringen att bestämmelsen om
försäkringskassans fördjupade bedömning av
sjukpenningrätten skall upphöra att gälla den 1
januari 2002. Att själva bestämmelsen upphävs
innebär dock inte att regeringens uppfattning har
förändrats beträffande värdet och behovet av tidiga
och kontinuerliga insatser både när det gäller att
pröva sjukpenningrätten och att utreda
rehabiliteringsbehov och initiera
rehabiliteringsåtgärder. Syftet med regeringens
förslag är enbart att ge försäkringskassan större
möjlighet att satsa på kvalitet i stället för
kvantitet i sitt arbete med sjukfallen.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening visar RFV:s utvärdering att
de nu aktuella reglerna har kommit att motverka sitt
syfte. Utskottet kan också konstatera att
Sjukförsäkringsutredningen i sitt betänkande
Sjukfrånvaro och sjukskrivning fakta och förslag
(SOU 2000:121) har föreslagit att detaljregleringen
av formerna för försäkringskassans bedömning i
enskilda fall skall tas bort. Utredningen anser att
den tvångsmässiga prioriteringen av generella
insatser till en viss tidpunkt har fått till följd
att resurser inte kunnat användas på ett optimalt
sätt. Även den särskilda utredare som fått till
uppgift att utarbeta förslag till en samlad
handlingsplan i arbetslivet, HpH-utredningen (dir.
2000:92), har föreslagit att bestämmelserna om
fördjupad bedömning av sjukpenningrätten upphävs.
Utskottet delar regeringens uppfattning att reglerna
bör upphöra att gälla och tillstyrker därmed
förslaget.
Indexering av efterlevandepensioner
m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
att all form av efterlevandepension skall
följsamhetsindexeras efter det att de
reformerade reglerna om efterlevandepension
trätt i kraft,
att den statliga ålderspensionsavgiften
skall regleras gentemot Riksgäldskontoret vid
samma tillfälle och på det sätt som gäller
för ålderspensionsavgifterna enligt
socialavgiftslagen (2000:980) och
att i vissa närmare angivna lagar ändras
det belopp som beräkningarna skall göras
utifrån till inkomstbasbelopp i stället för
förhöjt prisbasbelopp.
Propositionen
Som en följd av ålderspensionsreformen har även
efterlevandepensionerna reformerats. De nya reglerna
gäller fr.o.m. den 1 januari 2003 och innebär bl.a.
att inkomstrelaterad efterlevandepension skall
följsamhetsindexeras enligt samma regler som gäller
för ålderspension.
Ålderspension enligt reformerade regler har börjat
betalas ut fr.o.m. 2001. För dem som får
ålderspension enligt ATP-systemets regler gäller
dock nya regler först fr.o.m. den 1 januari 2003.
Riksdagen har på förslag av regeringen (prop.
1999/2000:138, bet. 2000/01:SfU4, rskr. 2000/01:11)
beslutat att följsamhetsindexeringen av ATP i form
av ålderspension skall träda i kraft redan 2001,
dvs. börja tillämpas första gången vid årsskiftet
2001/2002. Riksdagens beslut kom dock att omfatta
även vissa efterlevandepensioner. Eftersom detta
inte varit regeringens avsikt föreslås nu en ändring
som innebär att reglerna om följsamhetsindexering
för all efterlevandepension skall gälla fr.o.m. den
1 januari 2003. Därmed kommer efterlevandepensioner
att följsamhetsindexeras första gången vid
årsskiftet 2003/2004.
Ålderspensionsavgifter enligt socialavgiftslagen
(2000:980) och preliminärt beräknad statlig
ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om
statlig ålderspensionsavgift betalas in löpande
månatligen under intjänandeåret. En preliminär
fördelning av ålderspensionsavgiften görs mellan
staten, Riksgäldskontoret och FörstaFjärde AP-
fonderna. Den statliga ålderspensionsavgiften
fördelas preliminärt mellan Riksgäldskontoret och
FörstaFjärde AP-fonderna. Senast den 31 mars året
efter fastställelseåret skall en avstämning av
avgifterna göras. Den statliga ålderspensionavgiften
beräknas slutligt och det bestäms hur stort belopp
därav som skall föras till Riksgäldskontoret
respektive till FörstaFjärde AP-fonderna. Någon
slutlig reglering gentemot Riksgäldskontoret görs
dock inte vid tidpunkten för avstämningen utan den
görs först året därpå genom månatliga inbetalningar.
Ålderspensionsavgiften regleras däremot slutligt i
april månad året efter fastställelseåret.
RFV har i en skrivelse den 12 januari 2001 (dnr
S2001/295/SF) påtalat att den nuvarande ordningen
kan medföra att Premiepensionsmyndigheten i vissa
situationer måste ta upp särskilda lån. Regeringen
föreslår med hänsyn härtill att regleringen av den
framräknade slutliga statliga ålderpensionsavgiften
gentemot Riksgäldskontoret ändras så att den görs
vid samma tillfälle och på samma sätt som gäller för
ålderspensionsavgiften enligt socialavgiftslagen,
dvs. i april månad det år avstämningen görs.
Vissa beräkningar inom försäkringen för
inkomstgrundad ålderspension skall göras med ledning
av ett inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet har
under 2001 motsvarat det förhöjda prisbasbeloppet.
Från 2002 skall emellertid inkomstbasbeloppet räknas
om med förändringen av inkomstindexet. En ändring
bör därför göras i lagen (1994:1744) om allmän
pensionsavgift, lagen om statlig
ålderspensionsavgift och lagen (2000:981) om
fördelning av socialavgifter. Förslaget innebär att
de aktuella beräkningarna skall göras utifrån
inkomstbasbeloppet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Ändrade forumregler för
utlandsärenden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
bl.a. om
att Gotlands läns allmänna försäkringskassa
blir ensam behörig att avgöra ärenden om
pension och livränta enligt yrkes- och
arbetsskadelagstiftningen för personer vars
ärenden inte skall avgöras av någon annan
försäkringskassa enligt de allmänna
forumbestämmelserna och
att samma försäkringskassa fr.o.m. den 1
januari 2003 även blir ensam behörig att
avgöra ärenden om sjukersättning och
aktivitetsersättning för samma personkrets.
Propositionen
Regeringen beslutade den 29 mars 2001 att
pensionsverksamheten vid Stockholms läns allmänna
försäkringskassas utlandskontor skall omlokaliseras
till Gotlands läns allmänna försäkringskassa.
Verksamheten skall fr.o.m. den 1 januari 2002
bedrivas på Gotland.
För att åstadkomma en laglig exklusiv behörighet
för Gotlands läns allmänna försäkringskassa att
avgöra sådana ärenden som i dag handläggs av
utlandskontoret vid Stockholms läns allmänna
försäkringskassa föreslår regeringen att
forumreglerna i socialförsäkringslagen (1999:799)
ändras. Ändringarna innebär att om ingen annan
försäkringskassa är behörig att avgöra ett ärende,
skall ärendet avgöras av Gotlands läns allmänna
försäkringskassa om ärendet gäller pension samt
livränta enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring och livränta som bestäms med
tillämpning av lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring. Vidare bör Gotlands läns
allmänna försäkringskassa handlägga samma typer av
ärenden som avser anställda på beskickningar och
konsulat samt Europeiska gemenskapernas personal.
Från och med 2003 kommer förtidspension att
ersättas av sjukersättning och aktivitetsersättning
som inte är pensionsförmåner. Även sjukersättning
och aktivitetsersättning kan komma att utges till
utomlands bosatta. Gotlands läns allmänna
försäkringskassa bör därför vara den kassa som avgör
sådana ärenden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
Full kompensation för donators inkomstbortfall
(punkt 1)
av Magda Ayoub och Désirée Pethrus Engström (båda
kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf6 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
En organdonation är inte en sjukdom, utan en
välgärning såväl för dem som är i behov av nya organ
som för samhället. Den som bidrar till detta bör
hållas ekonomiskt skadeslös och således få full
kompensation för kostnader och inkomstförluster på
grund av den arbetsoförmåga som uppkommer i samband
med donationen.
Regeringen anser dock att ersättning av
organdonatorers inkomstbortfall såsom
mellanskillnaden mellan sjuklön och faktisk lön samt
andra merkostnader är en fråga som även
fortsättningsvis bör lösas inom respektive
landsting. Risken är att donatorerna därmed inte
garanteras full kompensation för inkomstbortfall.
Dessutom är risken stor att det uppstår regionala
skillnader i villkoren för donatorer. Mot bakgrund
härav anser vi att regeringen efter samråd med
landstingen bör återkomma med förslag om hur dessa
problem skall lösas.
Det finns en fråga som över huvud taget inte tas
upp i propositionen. Det gäller det faktum att
donatorer ibland drabbas av komplikationer som
inträder en tid efter ingreppet. Vi anser att
sjukfrånvaro på grund av följdsjukdomar som kan
härledas till organdonationen skall kompenseras på
samma sätt som i samband med ingreppet och
förberedelserna inför ingreppet.
Vi konstaterar att lagtexten är så utformad att
ett beslut om högriskskydd även kan omfatta senare
inträffade komplikationer till följd en
organdonation m.m. Enligt vår uppfattning bör detta
dock uttryckligen anges i lagtexten. Regeringen bör
återkomma med förslag härom.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2001/02:9 Vissa
socialförsäkringsfrågor har regeringen
(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar
regeringens förslag till
1. lag om försöksverksamhet med 24-timmarsmyndighet
inom socialförsäkringsadministrationen,
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
3. lag om ändring i lagen (2000:774) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
6. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän
pensionsavgift,
7. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift,
8. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning
av socialavgifter,
9. lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799), och
10. lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799).
Lagförslaget 5 i propositionen, lag om ändring i
lagen (1993:737) om bostadsbidrag, är överlämnat
till bostadsutskottet.
Lagförslagen i övrigt återfinns som bilaga 2 till
betänkandet.
Följdmotion
2001/02:Sf6 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att donatorer av
organ och vävnader skall garanteras full
kompensation för inkomstbortfall.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om full kompensation
vid följdsjukdomar som kan härledas till
organdonationen.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag