Socialförsäkringsutskottets betänkande
2001/02:SFU3
Reformerade regler för bostadstillägg tillpensionärer m.fl.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2000/01:140 Reformerade regler för
bostadstillägg till pensionärer m.fl. jämte motioner
som väckts med anledning av propositionen.
I och med ålderspensionsreformen avskaffas det
särskilda grundavdraget för pensionärer. För att
kompensera för detta kommer bruttopensionerna att
höjas, vilket leder till att nuvarande system för
bostadstillägg till pensionärer (BTP) måste anpassas
till de höjda bruttopensionerna. I propositionen
lämnas förslag till förändringar av BTP så att det
fungerar på ett likvärdigt sätt med de nya systemen
för ålderspension, efterlevandepension och sjuk- och
aktivitetsersättning som med de nuvarande
pensionssystemen. En översyn har samtidigt gjorts i
syfte att modernisera BTP-systemet som i sina
huvuddelar har varit oförändrat sedan 1962.
BTP:s karaktär av individinriktat grundskydd
betonas liksom avgränsningen gentemot
bostadsbidraget. Det nya BTP skall vara tidsbestämt.
Utgångspunkten är att beslut om BTP skall gälla ett
år. Är förhållandena okomplicerade kan
beslutsperioden i stället vara upp till tre år.
Utgångspunkten för rätt till det nya BTP är vidare
att man har en huvudsaklig och långsiktig för-
sörjning av pension eller uppbär sjuk- eller
aktivitetsersättning. Personkretsen blir därmed
något snävare. Partiell ålderspension och omställ-
ningspension kommer inte att grunda rätt till det
nya BTP. Inte heller änkepension till kvinnor födda
1945 eller senare, som grundar sig på dödsfall efter
utgången av 2002, föreslås ge rätt till BTP.
Såvitt gäller BTP:s storlek föreslås att för
ensamstående bidragstagare skall BTP lämnas med
högst 91 % av bostadskostnaden till den del denna
inte överstiger 4 500 kr per månad. För en gift
bidragstagare skall BTP lämnas med 91 % av dennes
del av bostadskostnaden till den del denna inte
överstiger 2 250 kr per månad. Bostadskostnaden för
gift bidragstagare, vars make inte är berättigad
till BTP, föreslås således beräknas till hälften av
makarnas totala bostadskostnad - till skillnad mot
nuvarande regler där BTP beräknas efter hela
bostadskostnaden. Samtidigt införs ett fribelopp vid
inkomstberäkningen för den make som saknar rätt till
BTP, vilket delvis neutraliserar försämringen.
Inkomstbegreppet kommer i huvudsak att följa
skattelagstiftningen med vissa tillägg. Som inkomst
räknas inkomst av tjänst och näringsverksamhet samt
inkomst av kapital. Därtill läggs 15 % av för-
mögenhet överstigande 100 000 kr per person. Inkomst
av tjänst och näringsverksamhet beräknas utifrån en
förväntad framtida inkomst, medan uppgifter om
förmögenhet och inkomst av kapital hämtas från
deklarationen året före det år ansökan avser.
Sedan den bidragsgrundande inkomsten fastställts
räknas denna om till en reduceringsinkomst. Detta
innebär att vissa inkomster viktas samt att ett
fribelopp dras från inkomsten. Maximalt BTP minskas
därefter med 62 % av reduceringsinkomsten upp till
ett prisbasbelopp och med 50 % däröver. Reglerna om
viktning och avräkning är en teknisk konstruktion
för att uppnå neutralitet gentemot nuvarande
inkomstprövningsregler.
Fribeloppet skall svara mot ett grundläggande
konsumtionsbehov och föreslås i huvudsak knytas till
basnivåerna för allmän ålderspension respektive
sjuk- och aktivitetsersättning.
För det särskilda bostadstillägget (SBTP) föreslås
i stort oförändrade regler.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1
januari 2003. Av främst administrativa skäl föreslås
att övergången till det nya BTP-systemet sker
successivt. Samtliga BTP som utges vid utgången av
2002 skall räknas om tidigast den 1 januari och
senast den 30 juni 2003. Fram till omprövning
betalas beloppet för december 2002 ut. Bidragstagare
med förmån som inte längre grundar rätt till BTP får
behålla BTP motsvarande decemberbeloppet t.o.m. juni
2003. Särskilda övergångsregler vid beräkning av
bostadskostnad skall gälla även därefter för
förmånstagare vars make saknar rätt till BTP.
I propositionen läggs även fram förslag som rör
uppgift om tjänstepension vid beräkning av
garantipension för personer födda 1937 eller
tidigare. Enligt förslaget skall i
beräkningsunderlaget, som huvudregel, ingå det
tjänstepensionsbelopp som ingår i taxeringen året
före det år under vilket garantipensionen betalas
ut.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag med
vissa ändringar i den nya lagen om bostadstillägg
till pensionärer m.fl. av huvudsakligen redaktionell
karaktär och avstyrker samtliga motioner.
I ärendet finns 17 reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Uppföljning och utvärdering av det nya
BTP-systemet
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf40 yrkande
1.
Reservation 1 (m, kd)
2. BTP ur ett könsperspektiv
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf38 yrkande 5.
Reservation 2 (mp)
3. Kvalifikationsvillkor för BTP
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf37
yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Sf38 yrkande 1.
Reservation 3 (v)
Reservation 4 (mp)
4. Utländska förmåner som
kvalifikationsgrund
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf37 yrkande 3.
Reservation 5 (v, mp)
5. BTP för bostad i särskild boendeform
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 3.
Reservation 6 (m)
6. Högsta BTP
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 1.
Reservation 7 (m)
7. Underskott i näringsverksamhet
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 4.
Reservation 8 (m)
8. Pensionskostnader i näringsverksamhet
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 5.
Reservation 9 (m)
9. Principer för förmögenhetstillägget
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 6.
Reservation 10 (m)
10. Värdet av fritidsfastighet vid
beräkning av förmögenhetstillägget
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf36
yrkande 7, 2000/01:Sf39 yrkande 2 och
2000/01:Sf40 yrkande 3.
Reservation 11 (m)
Reservation 12 (kd, fp)
11. Gifta och sammanboende i BTP-
sammanhang
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf38 yrkande 6.
Reservation 13 (mp)
12. Viktning av utländska inkomster
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf37 yrkande 4.
Reservation 14 (v, mp)
13. Avräkningsprocent m.m.
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf38
yrkandena 2-4.
Reservation 15 (mp)
14. Skälig levnadsnivå i SBTP
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 2.
Reservation 16 (m)
15. Anmälningsskyldighet vid ändrade
förhållanden m.m.
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf37 yrkande 5.
Reservation 17 (v, mp)
16. Garantipension och BTP
Riksdagen antar regeringens förslag till lag
om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
såvitt avser 2 §, dock med den ändringen att
punkt 1 skall ha följande lydelse: 1. hel
ålderspension enligt lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension eller hel
garantipension enligt lagen (1998:702) om
garantipension,.
17. Lagen om bostadstillägg till
pensionärer m.fl.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
bostadstillägg till pensionärer m.fl. till den
del det inte omfattas av punkt 16 med den
ändringen i övergångsbestämmelserna att punkt 3
och första meningen i punkt 5 skall ha följande
lydelse:
3. Den som är berättigad till bostadstillägg
enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer vid utgången av år 2002 skall ha rätt
att fortsätta att få bostadstillägget utbetalt,
dock längst till och med juni 2003. Detta gäller
dock endast så länge den försäkrade är bosatt i
Sverige och uppbär sådan förmån som berättigar
till bostadstillägg enligt bestämmelserna i den
gamla lagen eller motsvarande förmån. Därvid
skall 4 kap. socialförsäkringslagen (1999:799)
tillämpas. Vad nu sagts skall även gälla särskilt
bostadstillägg,
5. För den som uppbär eller beviljas
bostadstillägg för december 2002 enligt de
bestämmelser som gäller för gift
pensionsberättigad, men vars make inte är
berättigad till bostadstillägg skall
följande gälla.
18. Lagförslagen i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2000:781) om ändring i
lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make
uppbär folkpension,
2. lag om ändring i lagen (1998:708) om
upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i
vissa fall då make uppbär folkpension,
3. lag om ändring i lagen (1999:332) om
ersättning till steriliserade i vissa fall,
4. lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag,
5. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) och
6. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring i
lagen (1998:702) om garantipension.
Stockholm den 16 oktober 2001
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit
Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),
Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Mariann
Ytterberg (s), Göran Lindblad (m), Lennart Klockare
(s), Ronny Olander (s), Cecilia Magnusson (m),
Kerstin-Maria Stalin (mp), Mona Berglund Nilsson
(s), Claes Stockhaus (v), Magda Ayoub (kd), Kenneth
Lantz (kd) och Rolf Kenneryd (c).
2001/02
SfU3
Redogörelse för ärendet
I proposition 2000/01:140 Reformerade regler för
bostadstillägg till pensionärer m.fl. föreslår
regeringen att riksdagen antar förslag till lag om
bostadstillägg till pensionärer m.fl. samt förslag
till följdändringar i ett flertal lagar.
Av utskottet i detta betänkande behandlade
lagförslag återfinns i bilaga 2.
Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:000)
om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)
(lagförslag 2.6) behandlas i utskottets betänkande
2001/02:SfU4.
Fem motioner har väckts med anledning av
propositionen. Två av motionsyrkandena, 2000/01:Sf39
yrkande 1 och 2000/01:Sf40 yrkande 2, behandlas av
utskottet i betänkandet 2001/02:SfU1. De
motionsförslag som utskottet behandlar i detta
betänkande återges i bilaga 1.
Utskottets överväganden
Allmänt om bostadstillägg till
pensionärer m.m.
Det finns två huvudformer av statligt
bostadstillägg: bostadstillägg till pensionärer
(BTP) och särskilt bostadstillägg till pensionärer
(SBTP). Båda formerna av bostadstillägg är
skattefria.
BTP är ett inkomstprövat tillägg till vissa
pensionsförmåner och storleken på BTP påverkas av
bostadskostnaden och årsinkomsten.
BTP kan betalas ut till den som är bosatt i
Sverige och har en pensionsförmån i form av
ålderspension fr.o.m. 65 års ålder, förtidspen-
sion/sjuk-bidrag, änkepension, omställningspension,
förlängd omställningspension, särskild
efterlevandepension eller hustrutillägg. Även den
som har en pension från ett annat land inom EU/EES
kan få BTP. Den som gör tidigt uttag av
ålderspension har dock inte på grund härav rätt till
BTP. Däremot har en person med vilande
förtidspension rätt till BTP under det första året
pensionen är vilande.
En kommun har dessutom möjlighet att betala ut ett
kommunalt kompletteringsbelopp till BTP. Denna
möjlighet upphör dock fr.o.m. 2003.
Från och med den 1 januari 2001 utgör BTP maximalt
90 % av den del av bostadskostnaden som inte
överstiger 4 500 kr per månad. Pensionär som bor i
tvåbäddsrum i särskild boendeform får tillgodoräkna
sig en bostadskostnad om högst 2 000 kr i månaden.
BTP kan endast beviljas för bostad i Sverige.
SBTP är, liksom BTP, inkomstprövat och betalas ut
om den förmånsberättigades inkomst, efter avdrag för
skälig boendekostnad, understiger skälig
levnadsnivå. Som skälig levnadsnivå för år 2001
räknas 47 749 kronor för ogift och 40 000 kronor för
den som är gift. Inkomster som påverkar SBTP är
folkpension, pensionstillskott och viss del av
tilläggspension, BTP samt hälften av den årsinkomst
som fastställts vid beräkningen av BTP.
Barnfamiljer och ungdomar, som fyllt 18 men inte
29 år, kan få bostadsbidrag. Bidraget beror bl.a. av
hushållets storlek, dess inkomster och
bostadskostnad. Bostadsbidraget består av två delar,
dels ett bidrag för bostadskostnader, dels ett
särskilt bidrag för hemmavarande barn. Barnfamiljer
med hemmavarande barn kan få bidraget för
bostadskostnader och det särskilda bidraget för
barnen.
En person med barn kan beviljas såväl
bostadsbidrag som BTP. En samordning sker mellan de
båda förmånerna på sådant sätt att den beräknade
bostadskostnaden som ligger till grund för BTP
minskas med det preliminära bostadsbidraget.
Principer för ett reformerat BTP
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att
det för personer bosatta i Sverige även i
framtiden skall finnas ett allmänt
bostadsstöd av samma karaktär som det
nuvarande BTP och att det nya BTP skall
omfattas av bestämmelserna i
socialförsäkringslagen (1999:799) samt
beräknas och fastställas slutligt direkt vid
beviljandet.
De nya reglerna tas in i en ny särskild lag
om bostadstillägg till pensionärer m.fl., som
skall träda i kraft den 1 januari 2003.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om
uppföljning/utvärdering av det nya systemet
och om belysning av olikheter mellan kvinnor
och män. Jämför reservationerna nr 1 (m, kd)
och 2 (mp).
Propositionen
I det reformerade ålderspensionssystemet ersätts det
nuvarande grundskyddet i form av folkpension,
pensionstillskott och det särskilda grundavdraget
för pensionärer (SGA) av en utfyllnadsförmån i form
av garantipension till den inkomstrelaterade
pensionen. Garantipensionens basnivå har bestämts
utifrån att det även i framtiden skall finnas ett
allmänt bostadsstöd till pensionärer. Även
efterlevandeförmånerna har anpassats till
pensionsreformen. Den beskattade garantipensionen
kommer att utges från en högre bruttonivå än vad som
gällt för folkpension och pensionstillskott. Detta
gäller även för den nya aktivitets- och sjukersätt-
ningsförmånen. Av det skälet kan inte det nuvarande
BTP-systemet användas i framtiden.
Ett individinriktat och allmänt bostadsstödssystem
av samma karaktär som det nuvarande BTP-systemet
framstår enligt regeringen som ett lämpligt val när
det gäller att reformera det nuvarande BTP. Det
innebär att personer som av olika anledningar har
små förutsättningar att förändra sin ekonomiska
situation och till följd därav i princip permanent
är beroende av allmän pensions- eller
sjukförsäkringsförmån för sin försörjning kommer att
vara kvalificerade för det nya BTP. Däremot kommer
vissa personkategorier, som kommer att uppbära
allmän pensionsförmån mer som ett komplement till
förvärvsinkomst, inte att vara kvalificerade för det
nya BTP. Det gäller t.ex. personer som är
berättigade till omställningspension. Inte heller
skall den som enbart uppbär partiellt uttag av
ålderspension vara berättigad till det nya BTP.
Andra betydelsefulla förslag är införandet av ett
nytt inkomstbegrepp, som bl.a. innefattar att
faktisk kapitalinkomst skall ingå i den
bidragsgrundande inkomsten och att bostadskostnaden
för makar, även i de fall då den andre maken inte är
berättigad till BTP, skall beräknas till hälften av
makarnas totala bostadskostnad. Till skillnad från i
dag kommer vårdbidrag att påverka storleken på det
nya BTP till den del bidraget utgör skattepliktig
inkomst, liksom vissa skattefria ersättningar.
Ett individinriktat bidrag av grundskyddskaraktär
skall i princip endast utges till personer som är i
behov av förmånen för att klara sin huvudsakliga
försörjning och ett acceptabelt boende. Enligt
regeringens uppfattning ligger det mer eller mindre
i sakens natur att det då skall bestämmas slutligen
redan vid beviljandet av förmånen. Vidare skall det
nya BTP utges till den som är bosatt i Sverige, och
förmånen skall omfattas av bestämmelserna i
socialförsäkringslagen.
De nya bestämmelserna om BTP innebär så
genomgripande förändringar av regelverket att det är
angeläget att samla bestämmelserna i en ny lag. Den
nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2003
samtidigt som den nuvarande lagen om BTP upphävs.
Regeringen beräknar att kostnaderna för det nya
BTP kommer att bli i stort sett oförändrade jämfört
med det nuvarande BTP-systemet, dvs. drygt
10 miljarder kronor per år.
För de flesta pensionärshushåll med BTP blir
skillnaden mellan det nya och gamla pensionssystemet
relativt liten. Närmare 70 % av de hushåll som har
BTP kommer att få oförändrat eller högre BTP till
följd av de nya reglerna. Ca 20 % får en minskning
med som mest 2 000 kr per år, medan 2 % av
pensionärshushållen får en minskning på minst 10 000
kr per år. Den sistnämnda gruppen består av personer
som har faktiska kapitalinkomster som med betydande
belopp överstiger den schablonavkastning som
tillämpas i det nuvarande BTP-systemet. I allt
väsentligt torde detta enligt regeringen bero på de
realisationsvinster som uppstår vid försäljning av
värdepapper och fastigheter. I gruppen återfinns
fler kvinnor än män, vilket beror på att kvinnorna
har högre kapitalinkomster och realisationsvinster
än männen.
Genomsnittligt sett är skillnaderna i utfallet för
kvinnor och män små. Bland ensamstående
ålderspensionärer får männen, i genomsnitt, en
höjning på drygt 500 kr per år medan motsvarande
siffra för kvinnorna är 300 kr per år. Även om de
genomsnittliga förändringarna är små kan enligt
regeringen förändringarna i enskilda fall bli stora.
Såvitt gäller de administrativa konsekvenserna
är regeringens sammantagna bedömning att det
nya systemet för BTP, utöver själva
omläggningsarbetet och utarbetandet av nya ADB-
lösningar, inte kommer att kräva mer resurser
än dagens system.
Motionerna
Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf40 yrkande
1 ett tillkännagivande om att följa upp och
utvärdera det reformerade BTP. Motionärerna anser
att det är oroväckande att det nya BTP kommer att
innebära en minskning för vissa på minst 10 000 kr
per år och att det gäller fler kvinnor än män.
Dessutom anser motionärerna att systemet är mycket
komplicerat och svårförståeligt.
I motion Sf38 yrkande 5 av Kerstin-Maria Stalin
(mp) begärs ett tillkännagivande om att olikheter
mellan kvinnor och män tydligare skall belysas.
Motionären påpekar att kvinnor har lägre pension än
män och därmed högre BTP.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning att det i
framtiden skall finnas ett allmänt bostadsstöd av
samma karaktär som det nuvarande BTP. De stora
förändringar som ålderspensionsreformen inneburit
med bl.a. införande av en utfyllnadsförmån i form av
garantipension och vanliga beskattningsregler för
pensioner gör det emellertid nödvändigt att
reformera reglerna för BTP. Den beskattade
garantipensionen kommer att utges från en högre
bruttonivå. Även efterlevandepension och aktivitets-
och sjukersättning kommer att utges från högre
bruttonivåer i framtiden, varför en anpassning
behövs även till dessa system.
Det föreslagna BTP-systemet innebär dock på vissa
punkter betydande förändringar. Vissa
personkategorier, som enligt nuvarande regler är
berättigade till BTP, kommer inte att kunna
kvalificera sig för det nya BTP. Även för makar där
den ena maken inte är kvalificerad för BTP innebär
de nya reglerna väsentliga förändringar genom att
bostadskostnaden skall delas mellan dem. Som
redovisats ovan kommer ca 20 % av de hushåll som i
dag har BTP att få en minskning med som mest 2 000
kr per år, medan 2 % får en minskning på minst 10
000 kr per år. Att vissa personer kommer att få
vidkännas en så stor minskning som över 10 000 kr
per år beror i huvudsak på att de har en betydligt
större kapitalavkastning, som en följd av t.ex.
försäljning av värdepapper, än den i nuvarande
system tillämpade schablonavkastningen på 5 %. De
ändringar som föreslås i propositionen måste i vissa
avseenden bedömas som omfattande. Med hänsyn härtill
anser utskottet det närmast självklart att det nya
BTP-systemet noga följs upp och utvärderas när det
varit i kraft en tid.
Förslaget om att vårdbidrag skall räknas in i den
bidragsgrundande inkomsten till den del det utgör
skattepliktig inkomst torde enligt utskottets
bedömning i normalfallet inte leda till mer
påtagliga minskningar av BTP jämfört med nuvarande
regler. Enligt utskottets mening är det dock
angeläget att en uppföljning/utvärdering också
innefattar effekterna av att vårdbidrag delvis skall
ingå i den bidragsgrundande inkomsten.
Utskottet förutsätter således att en uppföljning
och utvärdering kommer till stånd genom regeringens
försorg och att den även innefattar ett
könsperspektiv.
Utskottet återkommer i det följande till de
förslag som berörts i detta avsnitt och tillstyrker
i övrigt regeringens förslag. Motionerna Sf40
yrkande 1 och Sf38 yrkande 5 får anses tillgodosedda
med vad utskottet anfört.
Kvalifikationskrav för det nya BTP
m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.
om
- att en person som uppbär all ålderspension
som han eller hon enligt lag är berättigad
till skall fr.o.m. den månad han eller hon
fyller 65 år vara kvalificerad för det
reformerade BTP,
- att en kvinna som uppbär änkepension skall
vara kvalificerad för det nya BTP fram till
den månad hon fyller 65 år,
- att detta dock inte gäller en kvinna född
1945 eller senare som uppbär änkepension på
grund av dödsfall som inträffar efter
utgången av 2002,
- att personer som uppbär aktivitets- och
sjukersättning skall vara kvalificerade för
det nya BTP,
- att en person som är berättigad till
sjukersättning skall kunna få BTP under som
längst tolv månader när sjukersättningen är
vilande, och en aktivitets-
ersättningsberättigad skall kunna få BTP
under hela den tid aktivitetsersättningen är
vilandeförklarad.
Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden om
att all form av ålderspension och
omställningspension m.fl. förmåner skall ge
rätt till BTP. Jämför reservationerna nr 3
(v), 4 (mp) och 5 (v, mp).
Propositionen
Allmänt om kvalifikationsvillkoret för det nya
BTP
Såvitt gäller allmänna pensionsförmåner anser
regeringen att endast pensionsförmån som, generellt
sett, kan sägas utgöra den enskildes huvudsakliga
försörjning bör kvalificera honom eller henne för
det nya BTP. Vidare är det tillhörigheten till den
allmänna sjukförsäkringen genom aktivitets- eller
sjukersättning som bör vara avgörande för om
personen i fråga skall uppfylla villkoren för det
reformerade BTP.
Ålderspension
Garantipension kan tas ut tidigast fr.o.m. den månad
den enskilde fyller 65 år beroende bl.a. på att
personen i fråga fram till denna tidpunkt får anses
tillhöra kategorin yrkesverksamma. Redan med hänsyn
härtill framstår det som naturligt att knyta
kvalificeringen för det nya BTP till den tidpunkt då
garantipensionen kan tas ut.
Det reformerade BTP bör ses som ett komplement
till inkomst i form av ålderspension, och innan ett
sådant komplement kommer i fråga är det enligt
regeringen rimligt att pensionären i första hand
försöker klara sin försörjning och boendekostnad
själv, dvs. att pensionären först tar ut hela den
pension som han eller hon är berättigad till. Annars
finns en risk för att förmånen skulle kunna
utnyttjas för att subventionera ett senare och högre
uttag av ålderspension. Personen i fråga kan då inte
heller anses ha sin huvudsakliga försörjning i form
av ålderspension och bör således inte heller vara
kvalificerad för det nya BTP.
Mot bakgrund av det anförda föreslås att en
ålderspension skall kvalificera för det reformerade
BTP fr.o.m. den månad ålderspensionären fyller 65 år
endast om han eller hon uppbär all den ålderspension
som han eller hon är berättigad till.
Omställningspension och särskild
efterlevandepension
Enligt nuvarande bestämmelser kan BTP utges till
personer med änkepension, omställningspension,
förlängd omställningspension eller särskild
efterlevandepension.
Syftet med omställningspension och förlängd
omställningspension skall, enligt bestämmelser som
träder i kraft den 1 januari 2003, i framtiden vara
detsamma som i dag. En efterlevande make som får
omställningspension eller förlängd om-
ställningspension är, till skillnad från en
ålderspensionär som uppbär hel ålderspension, i
förvärvsaktiv ålder och är i många fall även
berättigad till bostadsbidrag. Regeringen föreslår
därför att personer med omställningspension och
förlängd omställningspension inte skall vara
kvalificerade för det nya BTP.
Såvitt gäller särskild efterlevandepension skall
förmånen avskaffas för framtiden. Dock skall den som
vid utgången av 2002 uppbär eller då är berättigad
till särskild efterlevandepension ha fortsatt rätt
till sådan pension fram till 65 års ålder eller till
dess att rätten på annat sätt upphör. En
förutsättning för rätt till särskild
efterlevandepension är att den efterlevandes
förutsättningar och möjligheter att bereda sig
inkomst genom ett för denne lämpligt arbete är
nedsatta och har så varit alltsedan makens död.
Vidare krävs att nedsättningen beror på
arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller
annan därmed jämförlig omständighet samt att den
inte kan antas vara endast kortvarig. Den kategori
personer som uppbär särskild efterlevandepension har
små möjligheter att påverka sin ekonomiska situation
och personerna har i en hel del fall uppburit
särskild efterlevandepension och BTP under lång tid.
Regeringen föreslår därför att personer som uppbär
särskild efterlevandepension skall vara
kvalificerade för det reformerade BTP.
Änkepension och hustrutillägg
Från och med den 1 januari 2003 skall kvinnor som
beviljats eller kommer att beviljas änkepension på
grund av dödsfall före utgången av 2002 vara
berättigade till såväl inkomstrelaterad änkepension
som garantipension till änkepension. Med hänsyn till
att änkepension för dessa kvinnor skall ses som en
huvudsaklig inkomstkälla, bör sådan änkepension
kvalificera för det reformerade BTP, dock endast
fram till den månad kvinnan fyller 65 år.
Beträffande änkepension på grund av dödsfall efter
2002 anförs i propositionen följande. Kvinnor födda
1944 eller tidigare skall även om dödsfallet
inträffar efter utgången av 2002 kunna beviljas
såväl inkomstrelaterad änkepension som
garantipension i form av änkepension. Detta hänger
samman med att dessa kvinnor anses ha ett större
skyddsbehov än övriga vuxna efterlevande, eftersom
de - generellt sett - kommer att ha sin huvudsakliga
försörjning från den allmänna änkepensionen.
Beträffande kvinnor som är födda 1945 eller senare,
som grundar sin rätt till änkepension på dödsfall
efter utgången av 2002, bör änkepensionen ses som en
kompletterande inkomst till förvärvsinkomster.
Regeringen föreslår med hänsyn härtill att endast en
kvinna född 1944 eller tidigare, som uppbär
änkepension på grund av dödsfall som inträffat efter
utgången av 2002, skall vara kvalificerad för det
reformerade BTP.
Eftersom hustrutillägget är en förmån som är under
avveckling finns det enligt regeringens uppfattning
inte skäl att ändra den nuvarande möjligheten att
jämte hustrutillägg uppbära BTP.
Aktivitets- och sjukersättning
Det nya sjukersättningssystemet, som träder i kraft
den 1 januari 2003, innebär att förtidspension och
sjukbidrag ersätts av aktivitetsersättning och
sjukersättning. Aktivitetsersättning skall kunna
utges till en försäkrad som är under 30 år.
Sjukersättning skall kunna utges till personer i
åldern 30-64 år. Förmånerna skall kunna utges i
nivåerna hel, tre fjärdedels, halv eller en
fjärdedels förmån.
Personer som är berättigade till
aktivitetsersättning kommer att ha en anknytning
till det allmänna sjukförsäkringssystemet som är
svagare och mindre varaktig än vad en
förtidspensionär har till det allmänna
pensionssystemet. Dock kommer det i gruppen
aktivitetsersättningsberättigade att finnas personer
som bor i någon form av särskilt boende, t.ex.
gruppboende. Dessa boendeformer är inte sällan
dyrare än de boendeformer som unga normalt bor i.
Det föreslås därför att personer som uppbär
aktivitetsersättning skall vara kvalificerade för
det nya BTP. Eftersom sjukersättningsförmånerna i
stora delar liknar nuvarande förtidspensions- och
sjukbidragsförmåner föreslås att även
sjukersättningsberättigade personer skall vara
kvalificerade för det nya BTP.
Det kan ifrågasättas om personer som uppbär
partiell aktivitets- eller sjukersättning skall
kunna kvalificera sig för det nya BTP. Emellertid
kommer partiell ersättning i många fall att utgöra
antingen förmånstagarens huvudsakliga försörjning
eller i väsentlig mån utgöra ett betydande tillskott
till försörjningen. Med hänsyn härtill måste frågan
grundligt utredas innan ett förslag kan läggas fram
om att begränsa möjligheterna att jämte partiell
aktivitets- eller sjukersättning uppbära BTP.
Det föreslås också att den som får hela sin
sjukersättning vilandeförklarad skall vara
kvalificerad för BTP under som längst tolv månader,
medan den som får hela sin aktivitetsersättning
vilandeförklarad skall kunna få BTP för hela den tid
för vilken aktivitetsersättningen är beviljad.
Förmån som betalas ut från EU/EES
BTP är en förmån som omfattas av förordningen (EEG)
nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social
trygghet när anställda, egenföretagare eller deras
familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. BTP är
emellertid en sådan särskild, icke
avgiftsfinansierad förmån som avses i artikel 4.2a.
Med hänsyn härtill, och då den nuvarande lagen om
BTP är förtecknad i bilaga IIa till förordningen,
utbetalas enligt artikel 10a förmånen endast till
förmånstagare som är bosatta i Sverige och endast i
enlighet med bestämmelserna i lagen om BTP. Eftersom
den nya lagen om BTP kommer att ersätta nuvarande
lag krävs enligt regeringen förhandlingar inom
EU/EES för att få den nya lagen antecknad i bilaga
IIa till förordningen 1408/71.
Enligt nuvarande regler betalas BTP ut till
personer bosatta i Sverige som uppbär pension enligt
lagstiftningen i en stat som ingår i EU/EES.
Regeringen anser inte att det finns anledning att
ändra på detta förhållande. Endast sådana EU/EES-
förmåner som motsvarar någon av de svenska
förmånerna som kvalificerar den enskilde
förmånstagaren för det reformerade BTP skall dock
anses uppfylla kvalifikationsvillkoret.
Motionerna
I motion Sf37 yrkande 1 av Claes Stockhaus m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om att personer som
uppbär någon form av ålderspension skall vara
kvalificerade för det nya BTP. Annars kommer
ekonomiskt svaga gruppers möjlighet att kvarstå i
förvärvsarbete efter 65 år att begränsas. I samma
motion yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att
omställningspension och förlängd omställningspension
skall kvalificera för BTP och att detsamma skall
gälla för all form av änkepension. Motionärerna
anser det uteslutet att ytterligare försämra för en
redan utsatt grupp. I yrkande 3 begärs ett
tillkännagivande om att även utländska förmåner från
länder utanför EU/EES bör kvalificera för BTP.
I motion Sf38 yrkande 1 av Kerstin-Maria Stalin
(mp) begärs ett tillkännagivande om människor
som går i pension före 65 års ålder. Motionären
anser att det är en klar försämring att man i
det nya BTP-systemet inte kan få BTP vid
förtida uttag av ålderspension.
Utskottets ställningstagande
Kravet på att en ålderspensionär tar ut all
ålderspension för att från 65 års ålder bli
berättigad till BTP skulle kunna tolkas som att det
strider mot statsmakternas strävan att människor
skall vara i förvärvsarbete så länge som möjligt.
Det nya ålderspensionssystemet är så konstruerat att
pensionen ökar ju senare man pensioneras, vilket
bl.a. beror på att den pension som man avstår från
har man sedan till godo. Därmed finns, som påpekas i
propositionen, en risk för att en partiell
ålderspension tillsammans med BTP skulle kunna
utnyttjas för att subventionera ett senare men högre
uttag av ålderspension. En sådan ordning är
utskottet inte berett att ställa sig bakom.
Enligt principerna för reformen skall BTP kunna
utges till personer som har sin huvudsakliga
försörjning bl.a. i form av allmän pension. Personer
som uppbär omställningspension eller förlängd
omställningspension är i förvärvsaktiv ålder, varför
pensionen i flertalet fall torde utgöra en mindre
del av förmånstagarens samlade inkomst. Därtill kan
dessa personer vara berättigade till bostadsbidrag.
Utskottet delar därför regeringens uppfattning att
omställningspension och förlängd omställningspension
inte skall kunna kvalificera för det nya BTP.
Frågan är vidare om en änka född 1945 eller senare
som får änkepension på grund av dödsfall som
inträffar efter 2002 skall vara berättigad till det
nya BTP. En sådan änka kommer, enligt de nya
reglerna om efterlevandepension som träder i kraft
den 1 januari 2003, endast att vara berättigad till
inkomstrelaterad änkepension på grundval av den
avlidne makens intjänade ATP t.o.m. 1989. Enligt
utskottets mening måste en sådan änkepension
betraktas som ett komplement till en förvärvsinkomst
snarare än som en huvudsaklig inkomst. Utskottet
delar därmed regeringens uppfattning att änkepension
i dessa fall inte skall kvalificera för det nya BTP.
Beträffande frågan om utländska förmåner anser
utskottet att eventuella åtaganden för Sverige att
betala BTP till personer som uppbär pension eller
invaliditetsförmån från ett land utanför EU/EES-
området bör regleras genom internationella
överenskommelser om social trygghet. Utskottet vill
dock tillägga att en person som är bosatt i Sverige
och endast har pension från ett land utanför EU/EES
kan komma att bli berättigad till sådant
äldreförsörjningsstöd som föreslås i proposition
2000/01:136.
Eftersom BTP inte heller enligt dagens regler kan
utges till den som enbart uppbär förtida uttag av
ålderspension innebär regeringens förslag i denna
del ingen ändring jämfört med nuvarande regler.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens
förslag och avstyrker motionerna Sf37 yrkandena 1-
3 och Sf38 yrkande 1.
Utskottet föreslår ett förtydligande
av 2 § punkt 1 i förslaget till lag
om bostadstillägg till pensionärer
m.fl. så att det klart framgår att
kravet på att den bidragsberättigade
skall ha tagit ut all den
ålderspension han eller hon är
berättigad till även gäller
garantipension.
Bostadskostnad och högsta BTP
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.
om
- att det nya BTP endast skall lämnas för den
bostad i vilken bidragstagaren har sitt
huvudsakliga boende (permanentbostaden),
- att, såvitt gäller bostad i särskild
boendeform, BTP endast skall lämnas för
boende i lägenhet eller för boende i en-
eller tvåbäddsrum,
- att bostadskostnaden för gift som delar
bostad med sin make skall, oavsett om den
andre maken är kvalificerad för BTP eller
inte, delas lika mellan makarna,
- att BTP skall lämnas med högst 91 % av
bostadskostnaden till den del denna för en
ensamstående bidragstagare inte överstiger
4 500 kr per månad och för en gift
bidragstagare som sammanbor med sin make inte
överstiger 2 250 kr per månad och
- att en bidragsberättigad som bor i
tvåbäddsrum i särskild boendeform skall ha
rätt till BTP för bostadskostnad som inte
överstiger 2 250 kr per månad.
Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden om
boendestrukturen i särskilda boendeformer och
om att BTP skall utges med 90 % av
boendekostnaden upp till 4 000 kr per månad.
Jämför reservationerna 6 (m) och 7 (m).
Propositionen
Bidragsgrundande bostadskostnad
Regeringen föreslår att det nya BTP, liksom det
nuvarande, skall lämnas endast för den bostad i
vilken den bidragsberättigade har sitt huvudsakliga
boende (permanentbostaden). Vidare föreslås att de
nuvarande reglerna för BTP för bostad i särskild
boendeform skall föras över till den nya lagen.
När den bidragsberättigade på grund av omvårdnad
eller vård helt eller till övervägande del vistas
eller bor i särskild boendeform eller likartad
bostad, utbetalas BTP enligt nuvarande regler för
den ursprungliga permanentbostaden under högst sex
månader. Fristen räknas från det att
försäkringskassan bedömt vistelsen eller boendet som
stadigvarande. Det föreslås att även denna
undantagsregel överförs till det nya systemet.
Enligt regeringen kan det dock ifrågasättas om
särskilt boende i tvåbäddsrum bör anses som en
permanentbostad. Det kan också ifrågasättas om
den nuvarande sexmånadersgränsen vid vistelse
utanför permanentbostaden är ändamålsenlig.
Dessa frågor hänger dock delvis samman med de
frågor som behandlas i betänkandet Pension på
institution (SOU 2000:112) och bör enligt
regeringen behandlas i samband med beredningen
av det betänkandet.
Fördelning av bostadskostnaden mellan makar
Enligt Riksförsäkringsverkets (RFV) föreskrifter
(RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad skall
bostadskostnaden för en pensionär som delar bostad
med sin make och vars make har pensionsförmån utgöra
hälften av den totala bostadskostnaden. För
pensionär vars make inte har pensionsförmån skall
däremot makarnas gemensamma bostadskostnad utgöra
bidragstagarens bostadskostnad.
Dagens regler, som har sitt ursprung i en tid då
det var vanligt med endast en förvärvsarbetande i en
familj, är ofta förmånliga i det enskilda fallet,
när bidragstagarens make inte är berättigad till
BTP. En effekt av detta blir dock att när även den
andra maken blir pensionär kan BTP bli helt eller
delvis bortreducerat. Trots lägre sammanlagd inkomst
minskar således förmånen.
Det föreslås att för gift bidragsberättigad som
delar bostad med sin make skall bostadskostnaden
delas lika mellan dem, oavsett om den andre maken är
kvalificerad för BTP eller inte. Effekten av en
sådan fördelning lindras dock av förslaget om
fribelopp, som redovisas i senare avsnitt.
Högsta BTP
Sedan den 1 januari 2001 lämnas BTP med 90 % av
bostadskostnaden upp till 4 500 kr i månaden. I 2001
års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100)
förklarade regeringen sin avsikt att i
budgetpropositionen för 2002 återkomma med förslag
om en höjning av ersättningsnivån till 91 %.
I den förevarande propositionen föreslås att BTP
fr.o.m. den 1 januari 2003 skall kunna lämnas dels
till en ensamstående bidragstagare med 91 % av
bostadskostnaden till den del denna inte överstiger
4 500 kr per månad, dels till en gift eller därmed
likställd bidragstagare som sammanbor med sin make
för sin del av bostadskostnaden till den del denna
inte överstiger 2 250 kr per månad.
När det gäller boende i särskild boendeform anser
regeringen det vara skäligt att höja
bostadskostnadstaket från 2 000 kr till 2 250 kr i
månaden per person. Härigenom kommer
bostadskostnadstaket för boende i särskild
boendeform att motsvara hälften av det
bostadskostnadstak om 4 500 kr i månaden som gäller
för övriga boendeformer.
Motionen
Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf36 yrkande
3 ett tillkännagivande om att regeringen bör
återkomma inom ett år efter lagens ikraftträdande
med en redogörelse för utvecklingen av
boendestrukturen i särskilt boende. Motionärerna
anser det inte hållbart att jämställa boende i
tvåbäddsrum med egen lägenhet. Vidare riskerar BTP
att bli, inte ett grundskydd för pensionärerna, utan
ett stöd till kommunerna. Detta kan i sin tur bidra
till att mindre lämpliga vårdmiljöer permanentas.
I samma motion yrkande 1 begärs ett
tillkännagivande om att BTP skall utges med 90 % av
boendekostnaden upp till 4 000 kr i månaden.
Motionärerna anser att behovet av BTP skulle minska
om fastighetsskatten var lägre. Att höja BTP är
således inte nödvändigt om staten avstår från att
höja bostadskostnaderna genom höjd fastighetskatt.
Utskottets ställningstagande
Vid utskottets behandling av regeringens proposition
1993/94:173 med förslag om att ersätta det kommunala
BTP med ett statligt BTP fr.o.m. den
1 januari 1995 behandlades bl.a. frågan om vilka
krav som kan ställas på eget boende i särskild
boendeform (bet. 1993/94:SfU16). Enligt utskottet
var det inte tillfredsställande att det mellan
kommunerna och inom de särskilda boendeformerna
fanns så stora variationer i fråga om hyressättning.
Särskilt gällde detta vid boende i flerbäddsrum.
Utskottet ansåg inte att propositionens förslag om
att begränsa rätten till BTP till att avse
bostadskostnaden i en- eller tvåbäddsrum löste de
problem som påtalats. För att en boendeavgift skall
kunna tas ut och ligga till grund för ett BTP borde
det enligt utskottets mening vara fråga om att
boendet innebär ett moment av självständigt
förfogande över det upplåtna utrymmet på samma sätt
som förutsätts i hyreslagstiftningen. Utskottet
ifrågasatte därför om boende i tvåbäddsrum i andra
fall än när det rör sig om två makar eller andra
närstående som själva valt att dela rum kan
betraktas som ett eget boende. Utskottet ansåg att
regeringen borde överväga vilka krav som bör ställas
för att boende i särskilda boendeformer skall anses
vara sådant eget boende som bör föranleda att en
särskild boendeavgift kan tas ut och därmed också
berättiga till BTP. Utskottet godtog regeringens
förslag men föreslog ett tillkännagivande i frågan.
Detta blev också riksdagens beslut (rskr.
1993/94:305).
Utskottet har således redan vid riksmötet 1993/94
ifrågasatt om boende i tvåbäddsrum skall kunna
berättiga till BTP. Av den förevarande propositionen
framgår att regeringen numera delar denna
uppfattning och att frågan därför skall övervägas i
samband med beredningen av betänkandet Pension på
institution. Utskottet vidhåller sin uppfattning och
förutsätter därför att regeringen beaktar vad
utskottet tidigare har anfört i frågan. Utskottet
godtar med detta påpekande regeringens förslag i
denna del.
Såvitt gäller fördelning av bostadskostnaden
mellan makar föreslås i propositionen att
bostadskostnaden skall delas även för de makar där
enbart den ena av makarna har pension. Förslaget
innebär att de flesta av dem kommer att få ett lägre
BTP med det nya systemet. Detta motverkas i viss mån
av förslaget om fribelopp för makar. Det mildras
även genom regeringens förslag om en särskild
övergångsregel för dessa fall, vilken redovisas
nedan. Med hänsyn härtill har utskottet inget att
invända mot förslaget i denna del. Utskottet vill
tillägga att regeringen i budgetpropositionen för
2002 (prop. 2001/02:1) har lämnat förslag om att
gränsen för föräldrars ansvar för hemmavarande barns
andel av bostadskostnaden skall höjas från 18 år
till 20 år fr.o.m. den 1 januari 2002. Regeringen
avser att återkomma i januari 2002 med förslag om
att en motsvarande åldersgräns införs i den nya
lagen om BTP.
Vad därefter gäller storleken av BTP framgår av
2001 års vårproposition att regeringen beräknar att
en höjning till 91 % av bostadskostnaden innebär en
förbättring för pensionärer med BTP på i genomsnitt
400 kr per år och som mest med 540 kr per år. Denna
förbättring kommer att gynna en grupp pensionärer,
däribland många kvinnor, som har de lägsta
inkomsterna. Regeringen har i budgetpropositionen
för 2002 (prop. 2001/02:1) återkommit med förslag om
en höjning av ersättningsnivån till 91 % fr.o.m.
2002.
Utskottet, som redan i samband med sin behandling
av vårpropositionen välkomnade den aviserade
höjningen (2000/01:SfU5y), ser positivt på att
regeringen nu också lämnat förslag om en motsvarande
höjning fr.o.m. 2003.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens
förslag och avstyrker motion Sf36 yrkandena 1 och 3.
Inkomst av tjänst och
näringsverksamhet m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.
om
- att förvärvsinkomst skall beräknas med
utgångspunkt i de bestämmelser som gäller för
inkomstslagen tjänst respektive
näringsverksamhet enligt 10 kap. 16 § och 14
kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229),
dock att inkomst av näringsverksamhet inte
skall minskas med tidigare års underskott i
förvärvskällan och att avdrag för kostnader
för näringsidkarens egen pension endast får
göras till den del de överstiger ett halvt
prisbasbelopp.
Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden
rörande kvittning av överskott mot underskott
respektive behandlingen av pensionskostnader
i näringsverksamhet. Jämför reservationerna 8
(m) och 9 (m).
Propositionen
Enligt regeringen kan det vara lämpligt att använda
i princip samma regler för inkomstberäkningen såväl
i systemet för BTP som för bostadsbidrag. Därmed
underlättas förståelsen för regelverket som blir
enklare att administrera. Med hänsyn härtill
föreslår regeringen att man vid inkomstprövningen av
BTP skall utgå från en inkomstskatterättsligt be-
räknad inkomst.
Eftersom BTP skall vara ett individinriktat bidrag
av grundskyddskaraktär, är det dock bidragstagarens
samlade ekonomi som bör vara avgörande för rätten
till BTP. Även bidragstagarens förmögenhet bör
således påverka rätten till BTP liksom vissa typer
av inkomster som inte är föremål för
inkomstbeskattning i Sverige.
Regeringen föreslår att den bidragsberättigades
förvärvsinkomst skall beräknas enligt reglerna om
inkomst av tjänst enligt 10 kap. 16 § in-
komstskattelagen, med tillägg av vissa skattefria
ersättningar som, enligt regeringens uppfattning, i
BTP-sammanhang, kan likställas med skattepliktiga
ersättningar. De tillägg som skall göras är inkomst
i form av skattefria stipendier till den del de
överstiger 3 000 kr i månaden, studiemedel i form av
studiebidrag och AGS-ersättningar.
Vidare skall vårdbidrag i framtiden, till skillnad
från i dag, påverka BTP till den del bidraget utgör
skattepliktig inkomst av tjänst. Däremot skall
enligt regeringen allmänna avdrag inte påverka
inkomsten.
Regeringen föreslår att bidragstagarens inkomst av
näringsverksamhet skall beräknas på samma sätt som i
bostadsbidragssystemet, dvs. enligt
14 kap. 21 § inkomstskattelagen.
Enligt skattereglerna kan underskott i
förvärvskällan sparas till påföljande år för att
kvittas mot det innevarande årets överskott. Om ett
sådant underskott tillåts reducera inkomsten skulle
det inte ge en rättvisande bild av de aktuella
inkomstförhållandena. Regeringen anser därför att
ett sådant sparat underskott inte bör reducera den
bidragsgrundande inkomsten.
Utgift för egen pension har mer karaktären av
frivillig disposition än nödvändig omkostnad och bör
liksom allmänna avdrag inte minska den
bidragsgrundande inkomsten. Härigenom likabehandlas
inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.
Regeringen föreslår därför att kostnader för egen
pension upp till ett halvt prisbasbelopp inte skall
minska den beräknade inkomsten av näringsverksamhet.
Eftersom det är bidragstagarens samlade ekonomi
som skall vara avgörande för rätten till BTP
föreslår regeringen att inkomstunderlaget för BTP
skall innefatta all utländsk inkomst oavsett om den
beskattas i Sverige eller inte.
Motionen
Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf36 yrkande
4 ett tillkännagivande om att underskott av
näringsverksamhet under ett år skall kunna kvittas
mot ett överskott påföljande år vid fastställande av
den bidragsgrundande inkomsten. Motionärerna anser
att näringsidkare, som ofta har varierande inkomster
från år till år, borde ha möjlighet till en mer
rättvisande bild av sina inkomster.
I samma motion yrkande 5 begärs ett
tillkännagivande om behandlingen av
pensionskostnader i näringsverksamhet vid beräkning
av bidragsgrundande inkomst. För löntagare betalar
arbetsgivaren premier för pensions- och
sjukförsäkringar som är avdragsgilla i dennes
rörelse, medan egenföretagaren får betala premierna
själv och göra avdrag i den egna deklarationen.
Förslaget bryter enligt motionärerna i viss mån mot
likabehandlingsprincipen.
Utskottets ställningstagande
Utgångspunkten för det nya BTP är att det skall vara
ett individinriktat bidrag av grundskyddskaraktär
och att bidragstagarens samlade ekonomi skall vara
avgörande för rätten till stöd. I möjligaste mån bör
det vara de aktuella inkomstförhållandena som avgör
om BTP skall beviljas eller inte. Om ett sparat
underskott i näringsverksamhet skulle tillåtas att
reducera inkomsten skulle det, som regeringen
påpekat, inte ge en rättvisande bild av de aktuella
inkomstförhållandena. Utskottet anser därför, i
enlighet med regeringen, att ett sparat underskott
inte bör tillåtas att minska den bidragsgrundande
inkomsten. Därmed uppnås en överensstämmelse med
bostadsbidragssystemet, vilket får anses
fördelaktigt från administrativ synpunkt.
Vad gäller avdrag för näringsidkares kostnad för
egen pension har fråga uppkommit om förslaget
behandlar näringsidkare och den som har inkomst av
tjänst lika. Utskottet konstaterar att reglerna om
pensionssparavdrag enligt inkomstskattelagen (59
kap. 4-5 §§) innebär att avdraget, som inte får
överstiga summan av de avdragsgrundande inkomsterna,
inte heller får överstiga 0,5 prisbasbelopp med
tillägg enligt följande. För inkomst av tjänst är
tillägget för den som har rätt till pension i
anställningen 5 % till den del inkomsten överstiger
10 men inte 20 prisbasbelopp. För inkomst av aktiv
näringsverksamhet är tillägget 35 % av inkomsten,
dock högst 10 prisbasbelopp. En arbetsgivare kan
därtill göra pensionsavsättningar som inte direkt
påverkar den enskildes lön.
Om man utgår från beskattningsreglerna för
enskilda individer innebär den föreslagna lösningen
neutralitet mellan tjänste- och näringsinkomster.
Lösningen innebär att kostnaden för en privat
pensionsförsäkring upp till ett halvt prisbasbelopp
inte kommer att minska vare sig bidragsgrundande
inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. När det
gäller näringsverksamhet kommer dock
pensionskostnader därutöver att minska
inkomstunderlaget. På sätt som angavs i
kommittébetänkandet Förmån efter inkomst (SOU
1997:85, s. 134) torde reglerna få mycket liten
betydelse för ålderspensionärer. Däremot medför
reglerna betydande administrativa förenklingar. Mot
bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att
förslaget i denna del innebär att inkomst av tjänst
och näringsverksamhet behandlas på ett likvärdigt
sätt.
Såvitt gäller förslaget om att vårdbidrag skall
räknas in i den bidragsgrundande inkomsten till den
del det utgör skattepliktig inkomst har utskottet
ovan ansett att den uppföljning/utvärdering som
förutsätts komma till stånd också skall innefatta
effekterna av att vårdbidrag delvis skall ingå i den
bidragsgrundande inkomsten.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens
förslag och avstyrker motion Sf36 yrkandena 4 och 5.
Kapitalinkomster och
förmögenhetstillägg m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.
om
- att i den bidragsgrundande inkomsten skall
ingå sådana inkomster som utgör
kapitalinkomster enligt inkomstskattelagen
efter avdrag endast för negativ
räntefördelning och realisationsförlust som
minskat realisationsvinst samt uppskovsavdrag
vid byte av bostad,
- att beräkningen av förmögenhet skall ske
enligt reglerna för skattepliktig förmögenhet
i lagen (1997:323) om statlig
förmögenhetsskatt,
- att ett tillägg om 15 % av
nettoförmögenheten över 100 000 kr för en
ensamstående och över 200 000 kr för makar
skall räknas in i den bidragsgrundande
inkomsten och att förmögenheten för makar
över detta belopp skall delas lika mellan
dem,
- att vid beräkningen av
förmögenhetstillägget skall bortses från
privatbostadsfastighet eller
bostadsrättslägenhet för vilken bidrag söks
och att detsamma skall gälla för skulder med
säkerhet i sådan egendom och
- att detta skall gälla även för värdet av
privatbostadsfastighet eller
bostadsrättslägenhet som utgör
permanentbostad för make till den som har
sitt boende i särskild boendeform.
Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden om
en alternativ beräkning av
förmögenhetstillägget, om avdrag för
alternativt nyttjad bostad och om värdet av
fritidsfastighet vid beräkningen av
förmögenhetstillägget. Jämför reservationerna
10 (m), 11 (m) och 12 (kd, fp).
Propositionen
Kapitalinkomster
Enligt nuvarande bestämmelser om BTP görs en
schablonberäkning som innebär att man beräknar en
avkastning om 5 % på all förmögenhet. Vid
beräkningen skall dock avkastningen höjas med 10 %
av det belopp varmed förmögenheten överstiger för
den som är gift 60 000 kr och för annan 75 000 kr.
Denna schablonberäkning har kritiserats då det inte
är ovanligt att den faktiska avkastningen på
förmögenheten inte överensstämmer med schablonen.
Regeringen anser att inkomstprövningen i huvudsak
skall grundas på de inkomster som tas upp till
beskattning. När det gäller kapitalinkomster innebär
förslaget att den faktiska avkastningen såsom räntor
och utdelningar på aktieinnehav etc. bör beaktas vid
inkomstprövningen, i stället för en fiktiv
avkastning.
Regeringen anser vidare att det bör göras
avdrag endast för sådant som faktiskt minskar
den egentliga förmögenheten eller direkt
påverkar boendekostnaden. Det föreslås därför
att uppskovsavdrag vid byte av bostad eller
avdrag för negativ räntefördelning inte skall
återläggas vid beräkningen av den
bidragsgrundande inkomsten av kapital. Detsamma
föreslås gälla realisationsförlust till den del
den har minskat realisationsvinst.
Förmögenhetstillägg m.m.
Enligt regeringens uppfattning är det rimligt att
inte enbart kapitalavkastningen utan även själva
förmögenhetsinnehavet får påverka den
bidragsberättigades behov av ett individinriktat
grundskydd av sådan karaktär som det reformerade
BTP. Regeringen föreslår att den bidragsgrundande
inkomsten skall påföras ett tillägg om 15 % av
förmögenhet som överstiger 100 000 kr för en
ensamstående och 200 000 kr för makar. För makar
skall den sammanlagda förmögenhet som överstiger
200 000 kr därefter delas lika mellan dem.
Det kapitaliserade värdet av privata pensionsför-
säkringar eller IPS-sparande, dvs. individuellt
pensionssparande, bör enligt regeringen inte ingå i
beräkningen av förmögenhetstillägget. Utbetalning
från privata pensionsförsäkringar och IPS-konton
kommer däremot att ingå i den beräknade inkomsten av
tjänst som skall ligga till grund för beräkningen av
BTP.
Regeringen anser att värdet av permanentbostaden
inte till någon del skall ingå i
förmögenhetstillägget och föreslår att nuvarande
bestämmelser förs över till den nya lagen om BTP.
Följaktligen skall inte heller skulder, för vilka
sådan egendom utgör säkerhet, påverka förmögenheten.
Motsvarande föreslås gälla för sökande som har sin
bostad i särskild boendeform i fråga om värdet av
privatbostadsfastighet eller bostadsrättslägenhet
som utgör permanentbostad för den andre maken.
Eftersom BTP är individinriktat bör inte heller
hemmavarande barns kapitalinkomster eller
förmögenhet påverka förmånstagarens BTP.
Motionerna
I motion Sf36 av Margit Gennser m.fl. (m) begärs i
yrkande 6 ett tillkännagivande om att
statslåneräntan med tillägg av 1 % används vid
beräkning av inkomsttillägget i stället för en
avkastning på 15 %. Motionärerna framhåller att det
är få inkomster som i dag ger 15 % i avkastning.
Hänsyn bör enligt motionärerna tas till att
förräntningen av kapital kan växla.
I samma motion yrkande 7 begärs ett
tillkännagivande om att - vid beräkningen av
förmögenhetstillägget - avdrag skall kunna göras för
förmögenhet i alternativt nyttjad bostad med
begränsning för att ett alternativ får dras av per
avdragstillfälle. Motionärerna anser att det bör
vara den enskildes sak att välja om han eller hon
vill bo i lägenhet kombinerad med fritidsfastighet,
permanent småhus eller i bostadsrätt.
Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf40
yrkande 3 beslut att fritidsfastighet inte skall
medräknas i underlaget för inkomstprövat BTP.
Motionärerna framhåller att flera fritidshus i dag
har så högt taxeringsvärde att det omöjliggör BTP.
Det kan inte vara rätt att människor skall tvingas
att sälja sitt fritidshus för att få rätt till BTP.
I motion Sf39 yrkande 2 av Bo Könberg m.fl. (fp)
begärs ett tillkännagivande om att innehavet av
fritidsfastighet inte skall räknas som inkomstgrund
vid fastställande av BTP. Motionärerna anser att det
är rimligt att äldre personer skall kunna ha en
fritidsfastighet utan att den skall räknas in i
inkomstunderlaget för BTP.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det är
rimligt att inte enbart kapitalavkastningen utan att
även själva förmögenhetsinnehavet får påverka den
bidragsberättigades behov av BTP. Mot bakgrund av
att värdet av permanentbostaden inte skall påverka
BTP och med hänsyn till fribeloppet på 100 000 kr
per person anser utskottet att 15 % får anses som en
rimlig procentsats.
En fritidsfastighet inbringar inte någon verklig
inkomst för den bidragsberättigade, även om den är
en tillgång som kan omvandlas till likvida medel.
För att uppnå det s.k. saneringsmålet ansåg
emellertid regeringen att det var nödvändigt att
förmögenhet i form av fritidsfastighet beaktas vid
inkomstberäkningen. Detta blev också riksdagens
beslut (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:SfU1, rskr.
1996/97:126). Sedan april 1997 gäller således att
värdet av fritidsfastighet beaktas vid beräkningen
av BTP. Som redan nämnts är det nya BTP utformat som
ett individinriktat stöd av grundskyddskaraktär där
bidragstagarens samlade ekonomi skall vara avgörande
för rätten till stöd. Mot bakgrund härav anser
utskottet att det inte finns skäl att undanta värdet
av fritidsfastighet vid beräkningen av
förmögenhetstillägget. Utskottet är inte heller
berett att ställa sig bakom förslaget att låta en
bidragsberättigad välja om permanentbostaden eller
fritidsfastigheten skall tas med vid beräkningen av
BTP eller att ge en bidragsberättigad som permanent
bor i lägenhet möjlighet att undanta sin
fritidsfastighet.
Med det anförda tillstyrker
utskottet regeringens förslag och
avstyrker motionerna Sf36 yrkandena
6 och 7, Sf40 yrkande 3 och Sf39
yrkande 2.
Uppskattad respektive faktisk
inkomst m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.
om
- att den bidragsgrundande inkomsten skall
grundas dels på uppskattad inkomst av tjänst
respektive näringsverksamhet för
bidragsperioden, dels på faktisk inkomst
såvitt avser inkomst av kapital och
inkomsttillägg för förmögenhet och
- att inkomst av kapital och
förmögenhetstillägget skall beräknas till
deklarationsvärdena per den 31 december året
före det år ansökan om BTP avser.
Propositionen
Regeringen föreslår att den bidragsgrundande
inkomsten skall grundas på uppskattad inkomst av
tjänst och näringsverksamhet med utgångspunkt i
uppskattade inkomster under den närmaste tiden.
Eftersom banksparandet minskar och sparande i
värdepapper och värdepappersfonder ökar kommer
enligt regeringen antalet personer som har svårt att
på ett rimligt sätt i förväg uppskatta sin
kapitalinkomst och värdet på den skattepliktiga för-
mögenheten att öka. Med hänsyn härtill föreslår
regeringen att deklarationsuppgifterna per den 31
december året före ansökan om BTP skall användas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.
Gifta och sammanboende i BTP-
sammanhang
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.
om
- att en bidragsberättigad som är gift men
stadigvarande lever åtskild från sin make
skall likställas med ogift person, om inte
särskilda skäl talar mot det,
- att en bidragsberättigad som stadigvarande
sammanbor med någon med vilken han eller hon
har varit gift eller har eller har haft barn
skall likställas med gift person och
- att, om inte skäl visas för annat, detsamma
skall gälla i fråga om en vuxen person som
lever tillsammans med en annan vuxen person,
utan att de är gifta med varandra, om de är
folkbokförda på samma adress.
Riksdagen avslår därmed ett motionsyrkande
om utfallet för sambor. Jämför reservation 13
(mp).
Propositionen
Enligt nuvarande bestämmelser är storleken av BTP
beroende av pensionärens årsinkomst. I fråga om
makar skall årsinkomsten för var och en av dem
beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda
årsinkomst.
För att få ett nytt BTP-system som i stort sett är
neutralt i förhållande till det nuvarande, bör
makarnas gemensamma ekonomi vara avgörande för
rätten till BTP men den bidragsgrundande inkomsten
beräknas för makarna var för sig. Regeringen anser
att ett avsteg från denna regel måste göras i fråga
om förmögenhetstillägget på så sätt att vardera
makens förmögenhet läggs samman och efter avdrag med
200 000 kr differensen fördelas med hälften på
vardera maken. Förslaget är föranlett av att makar i
många fall annars inte kommer att ha möjlighet att
fullt ut utnyttja avdraget om 100 000 kr för envar
av två makar.
De föreslagna reglerna för makar kommer att gälla
för registrerade partner i enlighet med lagen
(1994:1117) om registrerat partnerskap.
Enligt nuvarande regler skall en bidragsberättigad
pensionär som är gift, och som stadigvarande lever
åtskild från sin make eller maka, likställas med
ogift person, om inte särskilda skäl talar mot
detta. Med makar likställs personer som tidigare
varit gifta med varandra eller har eller har haft
barn tillsammans och som stadigvarande bor till-
sammans. Dessutom likställs, sedan den 1 januari
1998, man och kvinna som, utan att vara gifta med
varandra, lever tillsammans och är folkbokförda på
samma adress, om inte skäl visas för annat.
Regeringen föreslår att det i den nya lagen införs
en bestämmelse som i stort motsvarar de nuvarande
reglerna. Dessutom föreslås att sambor av samma kön
skall likställas med sambor av motsatt kön.
Motionen
Kerstin-Maria Stalin (mp) begär i motion Sf38
yrkande 6 ett tillkännagivande om en tydligare
beskrivning av utfallet för sambor och homosexuella
sambor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att genom de
föreslagna reglerna kommer
sammanboende såväl mellan personer
av motsatt kön som mellan personer
av samma kön att jämställas med
gifta. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag. Motion Sf38
yrkande 6 avstyrks därmed.
Inkomstprövningen av BTP
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.
om
- att inkomstprövningen skall utgå från den
sökandes bidragsgrundande inkomst,
- att den bidragsgrundande inkomsten före
reduceringen av BTP skall räknas om (viktas)
till en reduceringsinkomst,
- att den del av den bidragsgrundande
inkomsten som utgörs av allmän pension,
sjukersättning eller aktivitetsersättning
skall tas upp med 100 % och att detsamma
skall gälla för utländsk pension eller
invaliditetsförmån,
- att kapitalinkomst och förmögenhetstillägg
skall tas upp med 100 % medan övriga delar av
den bidragsgrundande inkomsten tas upp med 80
%,
- att avdrag skall göras med ett fribelopp,
som för den som kvalificerat sig för BTP
genom pensionsförmån skall motsvara 2,17
prisbasbelopp för ogift och 1,935 för gift,
- att fribeloppet för den som har aktivitets-
eller sjukersättning skall motsvara den
oavkortade garantinivån för hel aktuell
förmån,
- att om endast en make är kvalificerad för
BTP skall den andre maken få tillgodoräkna
sig ett fribelopp som motsvarar 1,935
prisbasbelopp och
- att BTP skall räknas av med 62 % av redu-
ceringsinkomsten upp till ett prisbasbelopp
och med 50 % av den reduceringsinkomst som
överstiger denna nivå.
Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden om
utländska förmåners viktning, om
avräkningsprocent och om att lika
bruttopension kan ge olika BTP och att höga
pensioner kan ge rätt till BTP. Jämför
reservationerna nr 14 (v, mp) och 15 (mp).
Propositionen
Utgångspunkten för inkomstprövningen
De nya allmänna pensionsbestämmelserna, tillsammans
med de nya beskattningsreglerna, medför att
inkomstförändringar får en något större betydelse i
det nya systemet än i det nuvarande. Detta beror på
att garantipension, eller aktivitets- eller
sjukersättning i form av garantiersättning, till
skillnad mot folkpension, räknas in i den
bidragsgrundande inkomsten. Regeringen anser dock
att den påverkan av pensionsinkomsten som följer av
tidigt eller sent uttag av ålderspension inte är av
sådant slag att den ger anledning till att införa
några särskilda regler vid inkomstberäkningen.
Detsamma bör enligt regeringen gälla effekterna på
pension av att egenföretagare inte betalat sin
egenavgift. Inkomstprövningen av BTP föreslås
därför, med vissa justeringar och tillägg, utgå från
den bidragsgrundande inkomsten oberoende av vilka
omständigheter som påverkat denna.
I fråga om makar som lever tillsammans är det
deras samlade ekonomiska situation som skall vara
avgörande för rätten till det nya BTP. Med hänsyn
härtill föreslås att inkomstprövningen för samman-
levande makar skall utgå från deras gemensamma
bidragsgrundande inkomst.
Reduceringsinkomst
De inkomster som föreslås utgöra den
bidragsgrundande inkomsten kan grovt delas in i
pension från det allmänna pensionssystemet, allmän
sjukförsäkringsförmån i form av aktivitetsersättning
eller sjukersättning, övriga inkomstskattepliktiga
inkomster samt förmögenhetstillägg.
Effekten av att inkomstrelaterade förmåner först
reducerar garantiförmånerna inom respektive system
blir att olika typer av inkomster får olika
marginaleffekt vid BTP-beräkningen. För att
neutralisera dessa skillnader föreslår regeringen
att den bidragsgrundande inkomsten räknas om till en
särskild reduceringsinkomst.
Enligt regeringens principiella uppfattning bör de
delar av den bidragsgrundande inkomsten som
reducerar garantiförmånerna tas upp med hela värdet
vid beräkningen av reduceringsinkomst. De delar av
den bidragsgrundande inkomsten som inte påverkar de
allmänna pensions- eller sjukförsäkringsförmånerna
bör däremot endast tas upp till 80 % vid omräkningen
till reduceringsinkomsten. Inkomst av kapital är
enligt regeringen inte att likställa med
förvärvsinkomst eller inkomst som ersätter
förvärvsinkomst. Detsamma gäller för
förmögenhetstillägget, som dessutom är en fiktivt
beräknad "inkomst", där viss reduktion av
förmögenheten redan skett. Det saknas därför skäl
att i ett senare led ytterligare reducera den
förmögenhet som skall påverka BTP. Regeringen
föreslår därför att såväl inkomst av kapital som
förmögenhetstillägget skall tas upp till 100 % vid
omräkningen till reduceringsinkomst.
Såvitt gäller tjänstepensioner bör dessa viktas på
samma sätt, oavsett om de påverkar garantipensionen
eller inte. Regeringen föreslår därför att
tjänstepension skall tas upp till 80 % vid omräk-
ningen till reduceringsinkomsten.
Garantipension respektive garantiersättning
påverkas på visst sätt även av motsvarande utländska
förmåner. I stort innebär detta att
garantiförmånerna reduceras av sådana utländska
förmåner som inte är av utfyllnadskaraktär, men att
också inkomstrelaterad sjuk- eller
aktivitetsersättning påverkas av förekomsten av
motsvarande utländska förmåner. I propositionen
anförs att det inte är rimligt att vid bestämmandet
av reduceringsinkomsten göra någon åtskillnad mellan
utländska förmåner utifrån deras eventuella påverkan
på den svenska förmånen. De bör därför enligt
regeringen alltid tas upp till 100 % oavsett om de
faktiskt har påverkat garantiersättningen eller ej.
Fribelopp
I det nuvarande BTP-systemet räknas folkpension,
pensionstillskott samt den del av tilläggspensionen
som reducerar pensionstillskottet inte med i den
inkomst som reducerar BTP.
Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att
det nya systemet för BTP i stort sett är neutralt i
förhållande till det nuvarande systemet. För att
uppnå neutralitet bör därför ett fribelopp räknas av
från den bidragsgrundande inkomsten. Det är också
rimligt att bidragstagaren får tillgodoräkna sig ett
belopp för grundläggande konsumtionsbehov, innan BTP
börjar reduceras. Eftersom det nya BTP skall baseras
på bidragstagarens totala ekonomi, oberoende av
vilka omständigheter som bidragit till den, bör
avdrag för den som har avkortad pension göras med
ett helt fribelopp på de inkomster som påverkar BTP.
Detsamma bör enligt regeringen gälla även för den
som har avkortad aktivitets- eller sjukersättning.
Regeringen föreslår att för den som kvalificerar
sig för BTP genom aktivitets- eller sjukersättning,
skall fribeloppet motsvara oavkortad garantinivå för
hel förmån i form av sjukersättning eller
aktivitetsersättning.
Beträffande pensionsförmånerna är det, inte minst
med hänsyn till systemens komplexitet, lämpligt att
bestämma fribeloppet på samma sätt för samtliga
förmåner. Regeringen föreslår därför att om den
förmån som grundar rätt till det reformerade BTP
utgörs av allmän pension, skall fribeloppet för
ogift respektive gift pensionär bestämmas till 2,17
respektive 1,935 prisbasbelopp. Även för den som
erhåller partiell aktivitets- eller sjukersätt-
ningsförmån föreslås att helt fribelopp skall dras
av.
Om den bidragsgrundande förmånen är en EU/EES-
förmån skall fribeloppet bestämmas på samma sätt som
för den svenska förmån som EU/EES-förmånen skall
motsvara.
För att inte komplicera regelverket föreslås att
då endast en make är kvalificerad för BTP, skall den
andre maken få tillgodoräkna sig ett fribelopp som
motsvarar 1,935 prisbasbelopp.
Avräkningsprocent
Enligt nuvarande regler minskas BTP med 40 % av
inkomsten - exklusive folkpension och
pensionstillskott samt den del av tilläggspensionen
som reducerar pensionstillskottet - upp till ett och
ett halvt prisbasbelopp. För inkomster över ett och
ett halvt prisbasbelopp minskas BTP med 45 %. Som
redan nämnts införs fr.o.m. den 1 januari 2003 nya
pensionsbestämmelser och nya sjukförsäkringsförmåner
i form av aktivitets- och sjukersättning. Dessutom
avskaffas SGA. Dessa förändringar medför att de
nämnda förmånerna kommer att utbetalas med högre
bruttobelopp än motsvarade förmåner i det
hittillsvarande pensionssystemet.
För att få en rimlig överensstämmelse med det
nuvarande BTP-systemet bör avräkningsprocenten för
det nya BTP, generellt sett, höjas i lägre
inkomstintervall, där den inkomstrelaterade
pensionen respektive aktivitets- eller
sjukersättningen reducerar de garanterade nivåerna
inom respektive system. Regeringen förslår att
avräkningen sker med 62 % i det lägre
inkomstintervallet och med 50 % i det övre
inkomstintervallet.
Motionerna
Claes Stockhaus m.fl. (v) begär i motion Sf37
yrkande 4 ett tillkännagivande om utländska
förmåners viktning i reduceringsinkomsten.
Motionärerna anser att utländska förmåner bör
behandlas som svenska, dvs. förmåner som reducerar
garantiförmåner bör tas upp till 100 % medan övriga
tas upp till 80 %.
I motion Sf38 yrkande 2 av Kerstin-Maria Stalin
(mp) begärs ett tillkännagivande om att lika
bruttopension kan ge olika stort BTP. Motionären
framhåller att om en person har en tjänstepension,
som viktas med 80 %, medan en annan person har en
allmän pension, som viktas med 100 %, blir BTP för
den förstnämnda personen högre, trots att båda har
lika stor pension och lika bostadskostnad. I samma
motion begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om
avräkningsprocent för reduceringsinkomsten.
Motionären anser att valet av högre procenttal, dvs.
62 respektive 50 %, oroar. I yrkande 3 begärs ett
tillkännagivande om att höga pensioner kan ge BTP.
Som exempel framhåller motionären att en
ensamstående pensionär med en ATP och folkpension på
sammanlagt drygt 168 000 kr och en hyra på 4 500 kr
per månad i det nya systemet får 612 kr per år i
BTP.
Utskottets ställningstagande
Syftet med de föreslagna reglerna för viktning av
inkomster vid beräkning av reduceringsinkomsten samt
de olika procenttal som skall tillämpas vid
avräkningen är att nettoinkomsten för en
bidragstagare - efter bl.a. samordning mellan olika
pensionsformer, skatteavdrag och BTP-avräkning -
skall bli i princip likvärdigt med dagens BTP-
system. Pensionsinkomster och andra inkomster
behöver därför olika behandling vid
inkomstprövningen av BTP för att neutralisera de
skillnader i marginaleffekt som uppstår mellan olika
slags inkomster beroende på om de reducerar
garantipensionen eller inte. En överflyttning av
marginaleffekter från skattesystemet till
pensionssystemet genom att det särskilda
grundavdraget har omvandlats till en del av
garantipensionen behöver t.ex. mötas med högre
avräkningsprocent i BTP-reglerna för att uppnå
oförändrade BTP-belopp. Med föreslagna lösningar
bibehålls i stort sett den fördelningspolitiska
profilen samtidigt som BTP-systemet hålls inom
oförändrad kostnadsram.
När det gäller frågan om utländska förmåner gör
utskottet samma bedömning som regeringen, nämligen
att förmånerna alltid skall tas upp till 100 %.
Utskottet konstaterar att en ogift person med
enbart garantipension, dvs. en pension motsvarande
2,13 prisbasbelopp, på grund av det föreslagna
fribeloppet om 2,17 prisbasbelopp kommer att få rätt
till oreducerat BTP. Utskottet kan också konstatera
att de nya reglerna, som påpekats i motion Sf38
yrkande 3, innebär att en ensamstående pensionär med
en inkomst på drygt 168 000 kr kommer att få BTP.
Dock blir det nya BTP i detta fall lägre än enligt
nuvarande regler.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag och avstyrker motionerna Sf37 yrkande 4 och
Sf38 yrkandena 2-4.
Inkomstprövning av hustrutillägg
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.
om att hustrutillägget dels skall
inkomstprövas enligt de regler som skall
gälla för inkomstprövning av det nya BTP för
gifta personer som får ålderspension, dels
att det skall avräknas med 60 %.
Propositionen
Med hänsyn till att antalet personer som får
hustrutillägg kommer att bli allt färre, och för att
underlätta administrationen, anser regeringen att
reglerna för inkomstprövning av hustrutillägg så
långt möjligt skall vara desamma som för
inkomstprövningen av BTP. Regeringen föreslår därför
att hustrutillägget skall inkomstprövas enligt samma
regler som föreslås gälla för inkomstprövning av BTP
för gifta ålderspensionärer som är kvalificerade för
BTP. Det föreslås dock att hustrutillägget skall
räknas av med samma procentsats som i dag, dvs. med
60 % av den reduceringsinkomst som återstår när BTP
är bortreducerat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Särskilt bostadstillägg (SBTP)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.
om
- att SBTP skall kunna utges till den som
uppbär BTP och som har en hög bostadskostnad
och en i förhållande till bostadskostnaden
låg disponibel inkomst,
- att SBTP skall utges när den disponibla
inkomsten understiger en skälig levnadsnivå
om 1,294 prisbasbelopp för en ogift
bidragstagare respektive 1,084 prisbasbelopp
för en gift bidragstagare efter det att en
bostadskostnad upp till maximalt 5 700 kr per
månad för en ogift respektive 2 850 kr per
månad för en gift bidragstagare har
frånräknats,
- att SBTP skall utges som en utfyllnad upp
till nämnda gränser,
- att den disponibla inkomsten skall utgöras
av den bidragsgrundande inkomsten beräknad på
samma sätt som för det föreslagna BTP, dock
att avdrag skall göras för skatter m.m. och
- att BTP skall läggas till den disponibla
inkomsten, som, utöver BTP och förmögenhets-
tillägg, alltid skall anses utgöra lägst ett
belopp motsvarande samma fribelopp som
beräknas för BTP, dock efter avdrag för
skatter.
Riksdagen avslår därmed ett motionsyrkande
om högre skälig levnadsnivå i SBTP. Jämför
reservation nr 16 (m).
Propositionen
Trots att ersättningsreglerna successivt har
förbättrats under senare år finns det bidragstagare
med höga boendekostnader som ändå riskerar att hamna
under en skälig levnadsnivå. Eftersom detta inte är
tillfredsställande föreslår regeringen att det även
i det nya systemet för BTP skall finnas ett SBTP som
fungerar som utfyllnad upp till en skälig
levnadsnivå.
Vad gäller normen för den skäliga levnadsnivån,
liksom normen för skälig bostadskostnad, anser
regeringen att det inte finns skäl att ompröva
nuvarande normer. Normen för skälig levnadsnivå
föreslås således vara 1,294 prisbasbelopp för ogift
och 1,084 prisbasbelopp för gift. Normen för skälig
bostadskostnad föreslås alltjämt vara 5 700 kr per
månad för ogift men för gift föreslås den vara 2 850
kr per månad.
Enligt nuvarande regler för beräkning av den
disponibla inkomsten skall inkomst av folkpension
alltid tas upp till lägst 1,529 prisbasbelopp för
ogift respektive 1,354 prisbasbelopp för gift,
vilket motsvarar nivån för hel oavkortad
ålderspension. I de fall den verkliga pensionen är
lägre påförs således en fiktiv inkomst som
överstiger den faktiska inkomsten. Konsekvensen blir
i sådana fall att pensionärens inkomst, trots att
SBTP betalas ut, inte når upp till den skäliga
nivån. Denna fiktiva inkomstberäkning berör bl.a.
dem som till följd av förtida uttag får en lägre
folkpension och dem som till följd av att de endast
arbetat eller bott en kort tid i Sverige får sin
pension reducerad med ett antal 30- eller 40-delar.
Utan en fiktiv beräkning skulle personer med mycket
låg pension få SBTP som en utfyllnad till pensionen,
dvs. SBTP skulle i dessa fall täcka mer än
bostadskostnaden och bli en förtäckt pension. Enligt
regeringen skall inte heller ett nytt SBTP kunna
täcka annat än bostadskostnad och regeringen
föreslår därför att inkomsten skall tas upp till ett
visst lägsta belopp. Eftersom nivån behöver anpassas
till de höjda bruttoersättningar som ett avskaffande
av SGA medför föreslås att det lägsta beloppet skall
motsvara de fribelopp som tillämpas vid beräkningen
av BTP. Det innebär att man vid beräkningen utgår
ifrån att bidragstagaren har en inkomst motsvarande
oavkortad garantipension eller garantiersättning men
att denna inkomst även kan bestå av kapitalinkomst,
arbetsinkomst, inkomstgrundad pension,
tjänstepension eller inkomstrelaterad sjuk- eller
aktivitetsersättning. Effekten härav blir att något
fler kan komma i fråga för SBTP och att beloppen kan
bli något högre.
Enligt regeringen fungerar systemet med SBTP i
stort sett bra. Till en relativt sett begränsad
kostnad förhindrar systemet i princip att
pensionärer blir långvarigt beroende av
socialbidrag. Under 1998 uppbar drygt 10 000
personer över 65 år socialbidrag under minst 10
månader. Det stora flertalet av dessa har ingen
pension alls och har därmed inte heller rätt till
BTP eller SBTP. Dessa pensionärer är som regel
livsvarigt beroende av socialbidrag. Regeringen
anser emellertid inte att detta problem bör lösas
inom ramen för ålderspensionssystemet eller till
detta anknutna system. Regeringen har därför lämnat
förslag om att ett särskilt äldreförsörjningsstöd
skall införas för personer över 65 år. Äldreför-
sörjningsstödet föreslås täcka in ett grundläggande
försörjningsbehov för dem som av olika skäl inte når
upp till grundnivån i pensionssystemet. I första
hand handlar det om personer som inte har svensk
pension men även ett antal personer med låg pension
kan komma i fråga.
Motionen
I motion Sf36 yrkande 2 av Margit Gennser m.fl. (m)
begärs ett tillkännagivande om att den skäliga
levnadsnivån i SBTP höjs med 12 procentenheter till
135,4 % av prisbasbeloppet för ensamstående och till
114,4 % för gifta. Enligt motionärerna måste nivån
höjas för att hjälpa de mest utsatta pensionärerna.
Utskottets ställningstagande
Till skillnad mot motionärerna anser utskottet att
generella höjningar av BTP i första hand är att
föredra och har därför tillstyrkt höjningen av
ersättningsnivån till 91 % av en bostadskostnad om
högst 4 500 kr i månaden. Utskottet kan dessutom
konstatera att den skäliga levnadsnivån i SBTP
nyligen höjts med sex procentenheter till nuvarande
1,294 prisbasbelopp för ogift och till 1,084
prisbasbelopp för gift pensionär. Från och med den 1
januari 2001 höjdes dessutom gränsen för skälig
bostadskostnad från 5 200 kr till 5 700 kr per
månad.
Utskottet kan också konstatera att regeringen i
proposition 2000/01:136 har lämnat förslag om
införandet av ett äldreförsörjningsstöd fr.o.m. den
1 januari 2003. Ett sådant stöd är avsett att
tillförsäkra den stödberättigade en skälig
levnadsnivå och medel för att täcka boendekostnader.
Nivåerna för skälig levnadsnivå och skälig
bostadskostnad föreslås bli desamma som för SBTP.
Stödet får betydelse för personer bosatta i Sverige
som är 65 år eller äldre och som inte har någon
pension eller endast låg pension.
Mot bakgrund av nu redovisade förbättringar, både
genomförda och kommande, anser utskottet att det för
närvarande inte finns skäl att föreslå ytterligare
förbättringar av SBTP. Utskottet tillstyrker därmed
regeringens förslag och avstyrker motion Sf36
yrkande 2.
Beviljande av BTP
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.
om
- att BTP skall utges fr.o.m. den månad som
anges i ansökan, dock inte för längre tid
tillbaka än tre månader före
ansökningsmånaden,
- att BTP får beviljas för en tid av som
längst tolv månader och, om det finns
särskilda skäl, för en längre tid än tolv
månader, men aldrig för längre tid än
trettiosex månader.
Propositionen
Det reformerade BTP utgör en kompletterande förmån
till vissa allmänna pensions- och
sjukförsäkringsförmåner. Med hänsyn härtill är det
enligt regeringen naturligt att BTP utges fr.o.m.
den månad när den enskilde erhöll någon av de
huvudförmåner som utgör förutsättning för rätt till
det nya BTP. Aktivitets- och sjukersättning skall
kunna betalas ut retroaktivt för en tid om tre
månader från ansökningstillfället. Regeringen
föreslår därför att även ansökan om BTP skall kunna
beviljas för en retroaktiv tid om tre månader.
Regeringen anser dock att så stora krav bör ställas
på sökanden att han eller hon i ansökan skall ange
fr.o.m. vilken månad ansökan avser.
Med hänsyn bl.a. till förslaget om beräkning av
inkomstunderlaget för BTP framstår det enligt
regeringen som lämpligt att som huvudregel bevilja
BTP för en tid om tolv månader. Därigenom kommer BTP
att kunna betalas ut utifrån förhållandevis aktuella
uppgifter. Det bör dock finnas utrymme för att
meddela beslut om BTP som omfattar en kortare
tidrymd än tolv månader. Det bör även finnas
möjlighet att meddela beslut för en längre tid än
tolv månader. För att ett beslut skall omfatta
längre tid än tolv månader bör det dock krävas
särskilda skäl. Därmed avses att den enskilde
förmånstagarens ekonomiska och personliga
förhållanden skall vara av enkel och okomplicerad
beskaffenhet. Sannolikheten för att förmånstagarens
förhållanden över tiden drastiskt ändras skall
således vara liten. Även i sådana fall bör BTP inte
beviljas för alltför lång tid. Regeringen föreslår
med hänsyn härtill en absolut tidsgräns för
beslutets räckvidd om trettiosex månader.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Anmälningsskyldighet vid ändrade
förhållanden m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.
om
- att den som uppbär BTP skall vara skyldig
att utan oskäligt dröjsmål anmäla till
försäkringskassan om hans eller hennes eller
om makes inkomster väsentligt har ökat och
att detsamma skall gälla om bidragstagaren
byter bostad, om boendeförhållandena ändras,
om han eller hon ingår äktenskap eller om
äktenskapet upplöses,
- att BTP skall omprövas när något för-
hållande som bestämmer tilläggets storlek
ändras,
- att BTP får räknas om utan föregående
underrättelse om den del av årsinkomsten
ändras som utgörs av förmån som betalas ut av
försäkringskassan, pension enligt utländsk
lagstiftning, avtalspension eller motsvarande
och att detsamma skall gälla när fribeloppet
ändras samt
- att de nuvarande bestämmelserna om
återbetalning i princip skall gälla.
Riksdagen avslår därmed ett motionsyrkande
om information och kvittning. Jämför
reservation nr 17 (v, mp).
Propositionen
Enligt nuvarande regler skall den som uppbär BTP
lämna in en ny ansökan när han eller hon vill ha en
höjning av förmånen. Den som uppbär BTP är vidare
skyldig att hos försäkringskassan utan oskäligt
dröjsmål anmäla om hans eller hennes eller makes
ekonomiska förhållanden väsentligt förbättras, om
boendeförhållandena ändras eller om han eller hon
gifter sig eller upplöser äktenskapet.
Enligt regeringens uppfattning finns det inte skäl
att ändra vad som i huvudsak gäller i dag.
Regeringen föreslår därför att den som uppbär BTP,
utan oskäligt dröjsmål skall vara skyldig att till
försäkringskassan anmäla bl.a. om hans eller hennes
eller makes inkomster väsentligt ökat. De inkomster
som avses är inkomst av tjänst och näringsverksamhet
samt ändrade inkomster i form av utländsk inkomst
som inte beskattas i Sverige, studiemedel i form av
studiebidrag och skattefria stipendier till den del
de överstiger 3 000 kr i månaden och AGS-
ersättningar. Någon skyldighet att anmäla förändring
av kapitalinkomst och förmögenhet under pågående
utbetalningsperiod är däremot inte behövlig eftersom
beräkningen av BTP i dessa hänseenden bygger på den
faktiska inkomsten per den 31 december året före
ansökningsåret.
Såvitt gäller omprövning av beslut om BTP föreslår
regeringen att huvudregeln, liksom i dag, skall vara
att omräkning av det reformerade BTP får ske om den
förmånsberättigade först underrättats därom. Enligt
regeringens uppfattning är det även lämpligt att den
nuvarande bestämmelsen, om att omräkning i vissa
fall får ske utan föregående kommunikation, förs
över till den nya lagen om BTP. Regeringen föreslår
dock att den nuvarande bestämmelsen utvidgas till
att omfatta samtliga förmåner som betalas ut av
försäkringskassa. En omräkning utan föregående
kommunikation bör även få göras i de fall
fribeloppet ändras.
De nuvarande bestämmelserna om återbetalning bör i
princip gälla även i det nya systemet.
I propositionen redovisas även förslag rörande
ansökan om och utbetalning av BTP, om
uppgiftsskyldighet och överklagande m.m.
Motionen
Claes Stockhaus m.fl. (v) begär i motion Sf37
yrkande 5 ett tillkännagivande om processuella
bestämmelser. Motionärerna anser att
försäkringskassan kontinuerligt bör säkerställa att
de sökande har tillgodogjort sig den information som
behövs om anmälnings- och återbetalningsskyldighet.
Det är enligt motionärerna även viktigt att den
sökande får lättillgänglig information om hans
eller hennes förmån ändrats utan föregående
underrättelse. Vidare bör vid kvittning av för
mycket utbetalt BTP mot annan förmån hänsyn tas till
ersättningens betydelse för den försäkrade och
dennes familjs försörjning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att de nu föreslagna reglerna
om återbetalningsskyldighet i huvudsak är
likalydande med de nuvarande reglerna i 20 kap. 4 §
AFL och i 13 § lagen om BTP. Utskottet förutsätter
att sökandena i enlighet med vad som anförts i
motionen tydligt informeras bl.a. om sin
anmälningsskyldighet.
Liksom i dag kommer det således att finnas
möjlighet för försäkringskassan att helt eller
delvis efterge en återbetalningsskyldighet. Av RFV:s
allmänna råd (1995:5) Återbetalningsskyldighet
enligt socialförsäkringsförfattningarna m.m. framgår
bl.a. att försäkringskassorna rekommenderas att
bevilja eftergift om den försäkrade på grund av
sjukdom eller oförvållad arbetslöshet saknar
förutsättningar att helt eller delvis betala
tillbaka det felaktiga beloppet. Eftergift kan också
komma i fråga som ett led i den försäkrades sociala
rehabilitering. Vidare framgår att hänsyn bör kunna
tas till den försäkrades ekonomiska situation i
allmänhet, även i ett längre perspektiv, samt att
ett beslut om återbetalningsskyldighet inte får leda
till att vederbörande saknar försörjning för sig och
sin familj. Vid kvittning får dessutom endast
skäligt belopp avräknas. Av författningskommentaren
i propositionen (s. 126) följer att skälig hänsyn i
varje särskilt fall måste tas till den
ersättningsberättigades och dennes familjs
försörjning.
Utskottet anser att den möjlighet till eftergift
av återbetalningsskyldighet som finns i dag och som
kommer att finnas även i det nya BTP-systemet, i
kombination med kvittningsregeln, får anses
tillräcklig för att säkerställa att en
bidragsberättigad inte till följd av ett krav på
återbetalning försätts i en situation som innebär
att han eller hon står utan försörjning för sig och
sin familj.
För att inte kommuniceringsskyldigheten skall bli
alltför omfattande anser utskottet, i likhet med
regeringen, att undantag bör göras från skyldigheten
att kommunicera uppgifter, om förmånerna betalas ut
av försäkringskassan.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag. Motion Sf37 yrkande 5 får anses
tillgodosett med vad utskottet anfört.
Övergångsbestämmelser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.
om
- att den som före utgången av 2002 har rätt
till BTP enligt nuvarande bestämmelser skall,
under en övergångsperiod om som längst sex
månader fr.o.m. den 1 januari 2003 kunna få
BTP med det belopp som enligt de nuvarande
bestämmelserna utges eller skulle ha utgetts
per december månad 2002,
- att om rätten till huvudförmånen som
berättigar till BTP enligt nuvarande
bestämmelser upphör före den 30 juni 2003,
skall det övergångsvisa BTP upphöra vid samma
tidpunkt och
- att för en gift person som har rätt till
BTP vid utgången av 2002 och vars make inte
är berättigad till BTP skall kunna tillämpas
särskilda bestämmelser vid omräkning av BTP
även efter juni 2003.
Propositionen
Eftersom över 400 000 BTP-ärenden skall hanteras vid
årsskiftet 2002/2003 föreslår regeringen att en
generell bestämmelse införs med innebörd att
personer som vid ikraftträdandet uppbär eller har
rätt till BTP skall fortsätta att få sådan förmån
för som längst sex månader räknat fr.o.m. den 1
januari 2003.
Bland annat för att systemet inte skall bidra till
ett alltför omfattande administrativt arbete, är det
enligt regeringen lämpligt att bestämma det
månatliga BTP till det belopp som betalas ut eller
skulle ha betalats ut per december månad 2002. De
personer som kommer att vara kvalificerade för det
nya BTP har då god tid på sig att ansöka om BTP
enligt de nya reglerna samtidigt som de personer som
inte är kvalificerade för det nya BTP får en rimligt
tid att anpassa sig till detta.
En förutsättning för att det övergångsvisa BTP
skall utges under dessa sex månader är att
bidragstagaren uppbär en huvudförmån som enligt
nuvarande bestämmelser berättigar honom eller henne
till BTP. Om sådan huvudförmån upphör att utges
skall han eller hon inte längre vara kvalificerad
till det övergångsvisa BTP.
Vidare föreslås att personer som är kvalificerade
för det övergångsvisa BTP skall omfattas av
bestämmelserna i den nya lagen under tid som de
uppbär det övergångsvisa BTP. Detta innebär bl.a.
att bestämmelserna om anmälningsskyldighet vid
ändrade förhållanden och beräkningsreglerna blir
tillämpliga på det övergångsvisa BTP även om det i
en del enskilda fall kan få stora konsekvenser.
Enligt propositionen är det inte bara den som
uppbär BTP i december 2002 som kommer att få rätt
till det övergångsvisa BTP. Även den som ansöker om
BTP senare, dock senast under mars 2003, och
beviljas BTP för december 2002 har rätt att få BTP
utbetalt enligt nuvarande bestämmelser t.o.m. juni
2003.
Vid ikraftträdandet av det nya BTP-systemet kommer
det enligt regeringen att finnas ett inte obetydligt
antal makar som lever tillsammans, där endast en av
makarna är berättigade till BTP. I en hel del fall
har BTP för dessa personer under lång tid utgjort
ett permanent bidrag för bostadskostnaderna som
makarna inrättat sitt liv och boende efter. Ett sätt
att minska effekterna i sådana fall är att införa en
undantagsregel som bör vara generell och tillämpas
även för tiden efter den 30 juni 2003.
Regeringen föreslår således att för det fall BTP
av något skäl skall räknas om för en gift person som
är kvalificerad för det övergångsvisa BTP och som
delar bostad med sin make som i sin tur inte är
berättigad till BTP, skall följande gälla. BTP skall
först beräknas enligt de nya reglerna. Därefter
skall BTP beräknas enligt en alternativ regel som
utgår från de reformerade bestämmelserna om BTP men
där dels bostadskostnaden beräknas enligt nuvarande
bestämmelser, dels något fribelopp inte beräknas för
den make som inte är kvalificerad för BTP. Om BTP
blir högre enligt den alternativa beräkningsregeln,
skall BTP utges enligt denna regel. Om BTP i stället
blir högre enligt en beräkning enligt de nya be-
stämmelserna, skall BTP utges helt enligt dessa nya
regler.
Om ytterligare omräkningar av BTP skall ske, före-
slår regeringen att samma beräkningsförfarande skall
tillämpas endast om BTP har bestämts med den
alternativa beräkningsregeln. Om ändringen av BTP
skett med stöd av de nya BTP-bestämmelserna, skall
endast dessa regler användas vid eventuellt kommande
omprövningar.
Utskottets ställningstagande
De nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari
2003. Under en övergångsperiod kommer den som är
berättigad till BTP för tid före utgången av 2002
att i princip vara garanterad att få lägst det
belopp utbetalt som han eller hon uppbar eller
skulle ha uppburit i december 2002. Om personen i
fråga under denna period i stället önskar få det nya
BTP kommer det i så fall att krävas en ansökan
härom. I enlighet med de nya bestämmelserna kommer
BTP att kunna utges under som mest tre månader före
ansökningsmånaden. Om personen i fråga önskar få det
nya BTP utbetalt redan fr.o.m. ikraftträdandet måste
ansökan härom inges till försäkringskassan senast
under april 2003. För att berörda personer skall
kunna tillvarata sin rätt i detta hänseende är det
enligt utskottets mening viktigt att de får
information om vad som krävs. Utskottet förutsätter
att sådan information kommer att lämnas till dem som
berörs. Med det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag.
Utskottet föreslår dock att punkten 3 i
övergångsbestämmelserna till den nya lagen
kompletteras så att det görs klart att det
övergångsvisa BTP endast skall kunna utges till en
bidragsberättigad som är bosatt i Sverige och att 4
kap. socialförsäkringslagen därvid skall gälla.
Vidare föreslår utskottet i klargörande syfte en
mindre justering av punkten 3.
Utskottet föreslår även en ändring av punkten 5 i
övergångsbestämmelserna för att tydliggöra att de
särskilda reglerna om övergångsvis BTP för makar
skall utges om den i december 2002
bidragsberättigade maken uppbär eller beviljas BTP
för december 2002.
Uppgift om tjänstepension för
beräkning av garantipension för
personer födda 1937 eller tidigare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag bl.a.
om
- att för personer födda 1937 eller tidigare
skall i beräkningsunderlaget för
garantipension ingå den tjänstepension som
framgår av taxeringen året före det år för
vilken garantipensionen betalas ut,
- att en tjänstepension som tillkommer efter
taxeringen skall ingå i beräkningsunderlaget
med sitt faktiska belopp fr.o.m. månaden
efter den försäkringskassan fått kännedom om
tjänstepensionen och
- att om tjänstepensionen upphör eller
minskar skall den aktuella tjänstepensionen
användas i stället för den taxerade uppgiften
fr.o.m. den månad som anmälan görs.
Propositionen
Vid beräkning av garantipension för personer födda
1937 eller tidigare skall enligt lagen om
garantipension (1998:702) hänsyn tas till bl.a.
svensk och utländsk tjänstepension. Det belopp som
därvid skall användas är tjänstepensionen för
december månad, uppräknad till årsbelopp, året före
det år som garantipensionen skall betalas ut. I de
fall beloppet senare ändras på annat sätt än genom
indexuppräkning eller motsvarande, skall det nya
tjänstepensionsunderlaget i stället användas.
Beträffande sättet att hämta in uppgift om
tjänstepension lämnades i propositionen
Garantipension till personer födda år 1937 eller
tidigare (prop. 1999/2000:127) inte något förslag.
Dock gjorde regeringen den bedömningen att
pensionsutbetalaren borde lämna uppgift om
tjänstepensionen till RFV. Samtidigt konstaterades
att den närmare utformningen av uppgiftslämnandet
borde beredas ytterligare.
RFV fick därefter i uppdrag att i samråd med
Statskontoret ta fram förslag till hur uppgift om
pensionsberättigads tjänstepension kan hämtas in
samt att göra en analys över förslagens kon-
sekvenser. RFV redovisade i december 2000 olika
alternativ för att hämta in uppgift om
tjänstepension (Hantering av tjänstepensioner vid
beräkning av garantipension till äldre
ålderspensionärer, Dnr S2000/8418/SF). RFV, som
konstaterade att inget av alternativen kunde anses
helt tillfredsställande, föreslog i stället att
garantipension inte skall samordnas med
tjänstepension och att omräkning av ålderspension
enligt äldre bestämmelser till nya förmånsregler
skulle ske vid ett tillfälle. Det huvudsakliga
motivet för förslaget var att detta bedömdes ha
stora administrativa fördelar. Enligt regeringens
uppfattning är RFV:s förslag emellertid inte möjligt
att genomföra utan att tidsplanen för genomförandet
äventyras. Därtill leder förslaget initialt till
merkostnader.
Gällande regler förutsätter att uppgift om
tjänstepension hämtas från pensionstagaren eller
från pensionsutbetalaren. Vad gäller förslagen om
att hämta in uppgifterna på något av dessa sätt har
det i bl.a. RFV:s rapport framkommit att metoderna
har avgörande praktiska och kvalitativa nackdelar.
Mot bakgrund bl.a. härav föreslås att den
tjänstepension som skall ligga till grund för
beräkningen av garantipension skall hämtas från
taxeringen året före det år för vilken
garantipension betalas ut.
En tjänstepension kan emellertid tillkomma vid
andra tidpunkter än vid 65 års ålder, t.ex. vid ett
senare uttag av ålderspension eller vid makes
dödsfall. Enligt regeringen är det rimligt att detta
får genomslag omedelbart och det föreslås därför att
en justering av garantipensionen skall göras fr.o.m.
månaden efter den månad då försäkringskassan fick
kännedom om en tillkommande pension. Någon anmäl-
ningsskyldighet för pensionären eller
pensionsutbetalaren föreslås inte utan det bör
istället vara försäkringskassans uppgift att i dessa
fall hämta in aktuella uppgifter.
I ett antal fall kommer tjänstepensionen att ha
minskat eller upphört sedan taxeringen. Som regel är
det då fråga om att tjänstepensionen till följd av
avtal minskar vid t.ex. 70 års ålder. I de fall en
påtaglig minskning av tjänstepensionen sker, kommer
garantipensionen under ett par år att beräknas till
ett för lågt belopp. Detta kan inte anses
acceptabelt då det är fråga om ett grundskydd.
Regeringen föreslår därför att den tjänstepension
som faktiskt betalas ut skall användas som underlag
vid beräkningen av garantipension i de fall den
aktuella tjänstepensionen är lägre än den i
kontrolluppgiften. Detta förutsätter dock att
pensionstagaren anmäler det lägre beloppet till
försäkringskassan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Uppföljning och utvärdering av det nya BTP-
systemet (punkt 1)
av Margit Gennser (m), Göran Lindblad (m),
Cecilia Magnusson (m), Magda Ayoub (kd) och
Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller
därmed motion 2000/01:Sf40 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att det är oroväckande att det nya BTP, för
vissa av pensionärshushållen, kommer att innebära en
minskning på minst 10 000 kr per år. Enligt vad som
anges i propositionen återfinns i denna grupp fler
kvinnor än män. Eftersom förslaget kan komma att
drabba enskilda individer mycket hårt är det viktigt
att man följer upp och utvärderar det nya BTP.
Dessutom anser vi att det nya systemet är mycket
komplicerat och svårförståeligt. Vad nu anförts bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
2. BTP ur ett könsperspektiv (punkt 2)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2.
Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sf38
yrkande 5.
Ställningstagande
Kvinnor har i genomsnitt har lägre pension än män,
vilket leder till att de i regel får högre BTP än
män. Det finns dock kvinnor som har högre
kapitalinkomster och realisationsvinster än män. Jag
anser att regeringen tydligare borde belysa
skillnaden mellan kvinnor och män. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3. Kvalifikationsvillkor för BTP (punkt 3)
av Ulla Hoffmann och Claes Stockhaus (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3.
Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sf37
yrkandena 1 och 2 och avslår motion
2000/01:Sf38 yrkande 1.
Ställningstagande
En person som uppbär all ålderspension som han eller
hon är berättigad till skall enligt förslaget vara
kvalificerad för det nya BTP fr.o.m. 65 års ålder.
Enligt regeringen finns det annars en risk för att
BTP skulle kunna utnyttjas för att subventionera ett
senare och högre uttag av ålderspension. Det torde
dock endast vara ett begränsat antal personer med
låga inkomster som orkar fortsätta att arbeta efter
65 års ålder. Med hänsyn härtill anser vi att
personer som uppbär någon form av ålderspension
skall vara kvalificerade för det nya BTP.
Den som uppbär omställningspension eller förlängd
omställningspension skall enligt förslaget inte vara
kvalificerad för det nya BTP. Detsamma skall gälla
kvinnor födda 1945 eller senare, som kommer att
uppbära änkepension på grund av dödsfall som
inträffar efter utgången av 2002. Att vissa grupper
utesluts från det nya systemet innebär en försämring
av grundskyddet för dessa individer.
Välfärdssystemen har varit utsatta för en rad
besparingar under 1990-talet. Att ytterligare
försämra för en redan utsatt grupp är enligt vår
mening uteslutet. Vi anser att även
omställningspension, förlängd omställningspension
samt all form av änkepension skall kvalificera för
det nya BTP.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
4. Kvalifikationsvillkor för BTP (punkt 3)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 4.
Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sf38
yrkande 1 och avslår motion 2000/01:Sf37
yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Inte heller i det nya BTP-systemet kommer det att
finnas någon möjlighet för en person som gjort
förtida uttag av ålderspension att få BTP. Enligt
min mening är det otillfredsställande eftersom många
människor inte orkar arbeta fram till 65 års ålder.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
5. Utländska förmåner som kvalifikationsgrund
(punkt 4)
av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)
och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller
därmed motion 2000/01:Sf37 yrkande 3.
Ställningstagande
Enligt regeringens förslag skall endast EU/EES-
förmåner som motsvarar någon av de svenska allmänna
pensionsförmånerna eller sjukförsäkringsförmånerna
kvalificera förmånstagaren för det nya BTP. Vi anser
att även förmåner från länder utanför EU/EES-området
bör kunna kvalificera för BTP. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
6. BTP för bostad i särskild boendeform
(punkt 5)
av Margit Gennser, Göran Lindblad och Cecilia
Magnusson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anfört i reservation 6. Riksdagen bifaller
därmed motion 2000/01:Sf36 yrkande 3.
Ställningstagande
Det nya BTP skall enligt regeringens förslag utges
för kostnaden för den permanenta bostaden. Principen
att jämställa boende i tvåbäddsrum med egen lägenhet
är enligt vår mening inte hållbar. BTP riskerar
därmed att bli ett kommunalt bidrag, inte ett
grundskydd för pensionärer. Detta kan i sin tur
bidra till att mindre lämpliga vårdmiljöer
permanentas. Vi anser att regeringen bör återkomma
snarast, dock senast ett år efter lagens
ikraftträdande, med en redogörelse för utvecklingen
av boendestrukturen i särskilt boende. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
7. Högsta BTP (punkt 6)
av Margit Gennser, Göran Lindblad och Cecilia
Magnusson ( alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller
därmed motion 2000/01:Sf36 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi kan konstatera att fastighetsskatten driver upp
bostadskostnaderna. Detta gäller oavsett om man bor
i småhus, bostadsrätt eller hyresrätt. Att öka det
generella BTP till 91 % för hyror upp till 4 500 kr
i månaden skulle inte vara nödvändigt om staten
avstod från att öka boendekostnaderna genom höjd
fastighetsskatt. Vi föreslår därför att den del av
bostadskostnaden som ersätts genom BTP skall vara 4
000 kr i månaden och att ersättning skall utges med
90 % av boendekostnaden. Vad nu anförts bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
8. Underskott i näringsverksamhet (punkt 7)
av Margit Gennser, Göran Lindblad och Cecilia
Magnusson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller
därmed motion 2000/01:Sf36 yrkande 4.
Ställningstagande
Enligt regeringens förslag skall näringsidkare vid
beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten inte
kunna kvitta ett års inkomstunderskott mot ett
påföljande års inkomstöverskott. Näringsidkare, som
ofta upplever varierande inkomster från år till år,
bör enligt vår mening ha möjlighet att ge en mer
rättvisande bild av sina inkomster. De bör därför ha
möjlighet att kvitta underskott mot ett överskott
påföljande år. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
9. Pensionskostnader i näringsverksamhet
(punkt 8)
av Margit Gennser, Göran Lindblad och Cecilia
Magnusson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 9.
Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sf36
yrkande 5.
Ställningstagande
Bidragsinkomsten vid beräkning av BTP skall enligt
regeringens förslag beräknas på ett så likvärdigt
sätt som möjligt när det gäller inkomst av tjänst
respektive inkomst av näringsverksamhet. Regeringens
förslag bryter dock i viss utsträckning mot
likabehandlingsprincipen t.ex. vad gäller
avsättningar till försäkringar. För löntagares
räkning betalar arbetsgivaren premier för pensions-
och sjukförsäkringar som är avdragsgilla i
arbetsgivarens rörelse. Egenföretagaren får däremot
erlägga premierna själv och enligt
skattelagstiftningen göra avdrag i den egna
deklarationen. Motsvarande regler bör gälla vid
beräkningen av bidragsgrundande inkomst. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
10. Principer för förmögenhetstillägget
(punkt 9)
av Margit Gennser, Göran Lindblad och Cecilia
Magnusson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 10.
Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sf36
yrkande 6.
Ställningstagande
Regeringens förslag om förmögenhetstillägg innebär
enligt vår mening en dubbelräkning av
förmögenhetsavkastningen. Visserligen undantas
förmögenhet i permanentbostad när det gäller
beräkning av förmögenhetstillägget. Kombinationen av
förmögenhets- och fastighetsskatt på bostaden samt
en fiktiv beräkning av inkomst på andra
förmögenhetsdelar samtidigt som kapitalinkomsterna
redan beaktats, kan skapa betydande skevheter mellan
olika pensionärsgrupper, inte minst beroende på
bostadsort.
Den förhållandevis höga procentsatsen, 15 %, är
svår att förstå. Vi föreslår i stället att
beräkningen av förmögenhetstillägget skall knytas
till någon ränta som årligen avspeglar
förändringarna i avkastning på investeringar m.m.,
t.ex. statslåneräntan med ett tillägg av 1 %.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
11. Värdet av fritidsfastighet vid beräkning av
förmögenhetstillägget (punkt 10)
av Margit Gennser, Göran Lindblad och Cecilia
Magnusson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 11. Riksdagen bifaller
därmed motion 2000/01:Sf36 yrkande 7 och avslår
motionerna 2000/01:Sf39 yrkande 2 och 2000/01:Sf40
yrkande 3.
Ställningstagande
Som anges i propositionen skall förmögenhet nedlagd
i den egna permanentbostaden inte beaktas vid
beräkningen av bidragsgrundande inkomst. Tidigare
gällde detta också fritidsfastighet. Vi anser att
det bör vara den enskildes ensak om han eller hon
väljer att bo i hyreslägenhet kombinerad med
fritidsfastighet, i ett permanent småhus eller i
bostadsrätt. Reglerna bör därför ändras så att vid
beräkningen av förmögenhetstillägget avdrag kan ske
för förmögenhet nedlagd i alternativt egen nyttjad
bostad. Dock bör endast ett avdrag få göras för ett
alternativ vid samma tillfälle.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
12. Värdet av fritidsfastighet vid beräkning av
förmögenhetstillägget (punkt 10)
av Bo Könberg (fp), Magda Ayoub (kd) och Kenneth
Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 12. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2000/01:Sf39 yrkande 2 och
2000/01:Sf40 yrkande 3 och avslår motion
2000/01:Sf36 yrkande 7.
Ställningstagande
Vi delar inte regeringens uppfattning att värdet av
fritidsfastighet skall ingå i inkomstprövningen av
BTP. Flera fritidsfastigheter har i dag ett så högt
taxeringsvärde att förmögenheten omöjliggör BTP. Vi
anser inte att det är rätt att människor skall
tvingas till försäljning och därmed försämring av
livskvaliteten för att få BTP. Vi anser att
regeringen snarast bör återkomma med förslag om att
undanta värdet av fritidsfastighet vid beräkningen
av det nya BTP. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
13. Gifta och sammanboende i BTP-sammanhang
(punkt 11)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 13. Riksdagen bifaller
därmed motion 2000/01:Sf38 yrkande 6.
Ställningstagande
Jag anser att det är svårt att av propositionen
utläsa vad som i BTP-sammanhang kommer att gälla för
sambor respektive homosexuella personer som är
sambor. Regeringen bör därför få i uppdrag att
belysa detta på ett tydligare sätt. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
14. Viktning av utländska inkomster (punkt 12)
av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)
och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 14. Riksdagen bifaller
därmed motion 2000/01:Sf37 yrkande 4.
Ställningstagande
Enligt regeringens uppfattning är det inte rimligt
att vid bestämmandet av reduceringsinkomsten göra
någon åtskillnad mellan de utländska förmånerna
utifrån deras eventuella påverkan på den svenska
förmånen. De bör därför alltid tas upp till 100 %
oavsett om de faktiskt har påverkat
garantiersättningen eller inte. Vi anser att
utländska förmåner skall behandlas på samma sätt som
svenska förmåner. Det innebär att förmåner som
reducerar garantiförmåner skall tas upp till 100 %
medan övriga tas upp med 80 %. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
15. Avräkningsprocent m.m. (punkt 13)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 15. Riksdagen bifaller
därmed motion 2000/01:Sf38 yrkandena 2-4.
Ställningstagande
Enligt propositionen framstår det nya BTP-systemet
som rättvisare i den bemärkelsen att lika inkomst
ger ett lika stort BTP. Generellt sett är detta dock
inte sant, vilket visas av följande exempel. Två
ensamstående pensionärer A och B har båda lika stor
pension (större än grundnivån) och lika
bostadskostnad. Pensionsbeloppet för B utgörs dock
till en del av en tjänstepension, som enligt
förslaget skall viktas med 80 %. Därmed blir
reduceringsinkomsten för B lägre än för A och därmed
BTP högre. Enligt min mening är detta inte rimligt.
Jag konstaterar också att en ensamstående
pensionär med en pension på ca 168 000 kr och en
hyra på 4 500 kr i månaden med det nya systemet får
drygt 600 kr i årligt BTP. Detta är visserligen
lägre än i det gamla systemet, men det är
otillfredsställande ur fördelningspolitisk synpunkt.
I det nuvarande systemet minskas maximalt BTP med
40 respektive 45 % av den bidragsgrundande
inkomsten. Det innebär att högre inkomster reducerar
mer än lägre, vilket ur fördelningspolitisk synpunkt
framstår som sympatiskt. I det nya systemet är
motsvarande procenttal 62 och 50. Jag anser att
regeringens val av lägre procenttal vid högre
inkomst är oroande.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
16. Skälig levnadsnivå i SBTP (punkt 14)
av Margit Gennser, Göran Lindblad och Cecilia
Magnusson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 16. Riksdagen bifaller
därmed motion 2000/01:Sf36 yrkande 2.
Ställningstagande
Regeringen föreslår i princip inga ändringar av
SBTP. Vi anser dock att SBTP måste höjas för att
hjälpa de mest utsatta pensionärerna och föreslår
att den skäliga levnadsnivån i SBTP höjs med 12
procentenheter till 135,4 % av prisbasbeloppet för
ensamstående och 114,4 % för gifta. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
17. Anmälningsskyldighet vid ändrade
förhållanden m.m. (punkt 15)
av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)
och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 17.
Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sf37
yrkande 5.
Ställningstagande
Den som uppbär BTP skall enligt regeringens förslag
vara skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till
försäkringskassan om hans eller hennes eller om
makes eller makas inkomster väsentligt har ökat. Den
som genom att lämna oriktig uppgift eller genom
underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller
anmälningsskyldighet har orsakat att BTP har lämnats
felaktigt skall återbetala det felaktigt utbetalda
beloppet. Vidare får BTP räknas om utan föregående
underrättelse i de fall den del av årsinkomsten som
utgörs bl.a. av förmån vilken betalas ut av
försäkringskassan ändras. Detsamma skall gälla när
fribeloppet ändras. Enligt vår mening är det viktigt
att försäkringskassan kontinuerligt säkerställer att
de sökande har tillgodogjort sig den information som
behövs om anmälnings- och återbetalningsskyldighet.
Det är även viktigt att en försäkrad så snart som
möjligt får lättillgänglig information om hans eller
hennes förmån ändrats utan föregående underrättelse.
Om någon ålagts återbetalningsskyldighet för det
nya BTP eller annan ersättning som beslutats av
försäkringskassan skall det vara möjligt att vid
senare utbetalning innehålla ett skäligt belopp i
avräkning på vad som betalats ut för mycket. Vid
sådan kvittning bör enligt vår uppfattning hänsyn
tas till försäkringsersättningens betydelse för den
försäkrades och dennes familjs försörjning. Vi anser
dessutom att det måste stå klart att en kvittning
aldrig får innebära att den försäkrade i stället
hänvisas till ekonomiskt bistånd.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2000/01:140 Reformerade regler för
bostadstillägg till pensionärer m.fl. har regeringen
(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar
regeringens förslag till
1. lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,
2. lag om ändring i lagen (2000:781) om ändring i
lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309)
om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär
folkpension,
3. lag om ändring i lagen (1998:708) om upphävande
av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall
då make uppbär folkpension,
4. lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning
till steriliserade i vissa fall,
5. lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag,
7. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
och
8. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring i
lagen (1998:702) om garantipension.
Lagförslagen återfinns som bilaga 2 till
betänkandet.
Följdmotioner
2000/01:Sf36 av Margit Gennser m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
bostadstillägget skall utgå med 90 % av
boendekostnaden upp till 4 000 kr i månaden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den skäliga
levnadsnivån i det särskilda bostadstillägget för
pensionärer (SBTP) höjs med tolv procentenheter
till 135,4 % av prisbasbeloppet för ensamstående
och till 114,4 % för gifta.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
återkomma inom ett år efter lagens ikraftträdande
med redogörelse om utvecklingen av
boendestrukturen i särskilt boende.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att underskott av
näringsverksamhet under ett år skall kunna kvittas
mot ett överskott påföljande år vid fastställande
av den bidragsgrundande inkomsten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behandlingen av
pensionskostnader i näringsverksamhet vid
beräkning av bostadsbidragsgrundande inkomst.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
statslåneräntan med ett tillägg av 1 % används vid
beräkning av inkomsttillägget i stället för
regeringens förslag om en avkastning på 15 %.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att vid
beräkningen av förmögenhetstillägget skall avdrag
kunna göras för förmögenhet i alternativt nyttjad
bostad med begränsning för att ett alternativ får
dras av per avdragstillfälle.
2000/01:Sf37 av Claes Stockhaus m.fl. (v) varit
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvalifikationskrav
för bostadstillägg till ålderspensionärer.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvalifikationskrav
för bostadstillägg till efterlevande.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utländska förmåner
som kvalifikationsgrund.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utländska
förmåners viktning i reduceringsinkomsten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om processuella
bestämmelser.
2000/01:Sf38 av Kerstin-Maria Stalin (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om människor som går
i pension före 65 års ålder.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lika
bruttopension kan ge olika stort bostadstillägg.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att höga pensioner
kan ge bostadstillägg.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avräkningsprocent
för reduceringsinkomsten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att olikheter
mellan kvinnor och män tydligare skall belysas.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att man tydligare
beskriver utfallet för sambor och för homosexuella
sambor.
2000/01:Sf39 av Bo Könberg m.fl. (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att innehavet av
fritidsfastighet inte skall räknas som
inkomstgrund vid fastställandet av BTP.
2000/01:Sf40 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att följa upp och
utvärdera det reformerade bostadstillägget till
pensionärer.
3. Riksdagen beslutar att fritidsfastighet inte
skall medräknas i underlaget för inkomstprövat
bostadstillägg till pensionärer, i enlighet med vad
som anförs i motionen.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag